Sammanträdesdatum

Transkript

1 KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Äldre- och omsorgsnämnden Sammanträdesdatum Sammanträdets plats och tid: Justering plats och tid: Kommunhuset i Märsta Sammanträdeslokal: Skölden Torsdagen den 11 april 2019, kl. 17:30 Gruppmöten Majoriteten, kl Skölden Oppositionen, kl. 16:30 Stjärnan Justerare: Inga-Lill Björkman (SD) Kommunhuset, Märsta Måndagen den 15 april 2019, kl Föredragningslista Ärende Beteckning 1. Upprop 2. Justering av protokoll 3. Genomgång av föredragningslista 4. Allmänhetens frågestund 5. Förvaltningen informerar april 2019 ÄON/2019:40 6. Revidering av delegeringsordning för äldre- och omsorgsnämnden 7. Månadsrapport för äldre- och omsorgsnämnden 2019 (Handlingar läggs på bordet) ÄON/2018:89 ÄON/2019:9 8. Rapportering av ej verkställda beslut januari-mars 2019 ÄON/2019:1 9. Yttrande avseende kommundirektörens förslag till nämndens rambudget för 2020 ÄON/2019: Patientsäkerhetsberättelse för 2018 ÄON/2019: Utredning av implementering av digital e-tillsyn i både ordinärt och särskilt boende. 12. Uppdrag ta fram en långsiktig plan för certifiering av våra äldreboenden i enlighet med den standard som införts på äldreboendet Ymer. 13. Analys avseende risker för mutor och annan korruption för äldre- och omsorgsnämnden 2018 ÄON/2019:28 ÄON/2019:26 ÄON/2019: Tilldelningsbeslut avseende enstaka platser särskilt boende ÄON/2018:212

2 KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Äldre- och omsorgsnämnden Sammanträdesdatum Ärende Beteckning 15. Delegation av beslutanderätt för tilldelningsbeslut avseende inkontinenshjälpmedel ÄON/2018: Val av dataskyddsombud för äldre- och omsorgsnämnden ÄON/2019: Redovisning av minnesanteckningar och protokoll från förtroenderåd, FUB och KPR 2019 ÄON/2019:4 18. Redovisning av domar mars-april 2019 ÄON/2019:3 19. Meddelanden mars-april 2019 ÄON/2019:5 20. Anmälan av delegationsbeslut mars-april 2019 ÄON/2019:6 21. Anmälan av ordförandebeslut mars-april 2019 ÄON/2019:43 Karsten Bjärbo (KD) Äldre- och omsorgsnämndens ordförande SIG601 v

3 Datum (1) TJÄNSTESKRIVELSE Äldre- och omsorgsförvaltningen Sundiata Owens Äldre- och omsorgsnämnden Förvaltningen informerar april 2019 Dnr: ÄON/2019:40 Förslag till beslut Äldre- och omsorgsnämnden lägger informationen till handlingarn. Ärendebeskrivning Ulrika Andersson, verksamhetschef, informerar om: o Personligt ombud o Ej verkställda beslut Ulrika Andersson, verksamhetschef, och Lena Bjuhr Erngren, kvalitetschef, informerar om uppföljning av maten Lena Bjuhr Erngren, kvalitetschef, informerar om: o Kvalitetsläget o Hemtjänstorganisationen Catarina Asplund, verksamhetschef, informerar om: o Risk- och konsekvensanalys för särskilt boende o LOV i hemtjänsten 2020 Sofia Egerström, kvalitetscontroller, informerar om öppna jämförelser2018 trygghet och säkerhet Sundiata Owens, utredare, informerar om: o Namnskyltar o Projekt Lunch och gemenskap för seniorer.

4 Datum (2) TJÄNSTESKRIVELSE Äldre- och omsorgsförvaltningen Sundiata Owens Äldre- och omsorgsnämnden Revidering av delegeringsordning för äldre- och omsorgsnämnden Dnr: ÄON/2018:89 Förslag till beslut Äldre- och omsorgsnämnden beslutar att anta den reviderade Delegeringsordningen för äldre och omsorgsnämnden, daterad 13 mars Delegeringsordningen för äldre- och omsorgsnämnden är del av den kommunala författningssamlingen. Sammanfattning av ärendet Äldre- och omsorgsnämndens delegationsordning är en förteckning över de ärenden som nämnden tilldelat beslutanderätt till någon delegat åt nämndens vägnar. Nämnden är fortfarande ytterstansvarig för beslut fattade på delegation. Den föreslagna revideringen innebär att stycket med allmän information, vidaredelegation i A:c:3, delegat i G:1 och att delegation för G:3 förändras. Ärendebeskrivning Revidering av den allmänna informationen I äldre- och omsorgsnämndens delegeringsordning står det information om att det finns ytterligare delegationsförteckning i kommunstyrelsens delegeringsordning; Kommunstyrelsens delegationsordning Ytterligare delegationsförteckning finns i kommunstyrelsens delegeringsordning. Där finns delegation främst för upphandling och administrativa ärenden.. Kommunstyrelsen är dock sin egen myndighet med sin egen förteckning. Äldreoch omsorgsnämnden kan inte hänvisa till kommunstyrelsens delegationsordning för delegation av sin egen verksamhet. Därför finns det ingen anledning till att nämnd kommunstyrelsens delegationsordning och ingen annan nämnd/myndighet. Därav föreslår förvaltningen att nämnd stryker detta stycke. Revidering av vidaredelegation anmälan till IVO Enligt A:c:3 så får endast förvaltningschefen skicka in anmälan om allvarliga missförhållanden eller risk för allvarliga missförhållanden till IVO. Verksamhetsmässigt är det ofta kvalitetschefen, samt kvalitetsenheten, som ansvarar för processen.

5 Datum (2) Förvaltningen föreslår därför att förvaltningschefen ska få rätt att vidaredelegera ärendet till de som praktiskt hanterar ärendena. Ärendetyp Lagrum Delegat Vidaredelegera A:c: 3 Anmälan om allvarliga miss-förhållanden eller risk för allvarliga missförhållanden till IVO 14 kap 7 SoL 24 f LSS Förvaltningschef Nej Ja Revidering av delegation till Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) Enligt G:1 så ska beslut om att fastställa ansvarig för läkemedelsförråd med rekvisitionsrätt för läkemedel delegeras till MAS. Detta är ett omfattande beslut som förvaltningen bedömer bättre lämpar sig för Verksamhetschef enligt HSL med rätt att vidare delegera. Ärendetyp Lagrum Delegat Vidaredelegera G:1 Beslut om att fastställa ansvarig för läkemedelsförråd med rekvisitionsrätt för läkemedel MAS Verksamhetschef enligt HSL Ja Utöver denna förändring föreslår förvaltningen att G:3 lyfts ur delegationsordningen. Informationssäkerhetspolicy är ett begrepp för dokument som fattas på gemensam nivå för hela kommunen. Därav bör inte MAS ha beslutanderätt i frågan. Ärendetyp Lagrum Delegat Vidaredelegera G:3 Informationssäkerhetspolicy MAS Ja Barnrättsperspektivet Beslutet bedöms inte ha några konsekvenser för barn. Ekonomiska konsekvenser Beslutet bedöms inte ha några ekonomiska konsekvenser. Delgivning Förvaltningschef på äldre- och omsorgsförvaltningen Verksamhetschefer på äldre- och omsorgsförvaltningen Beslutsunderlag Delegationsordning för äldre- och omsorgsnämnden

6 1 (16) DELEGERINGSORDNING FÖR ÄLDRE- OCH OMSORGSNÄMNDEN Fastställt av äldre-och omsorgsnämnden den 20 december 2016, 101 Reviderad av äldre- och omsorgsnämnden den 31 maj 2018, 57 Reviderad av äldre- och omsorgsnämnden den 24 januari 2019, 5 Reviderad av äldre- och omsorgsnämnden den 21 februari 2019, 15 Dnr ÄON/2016:167 Dnr ÄON/2018:89

7 2 (16) Innehåll Förkortningslista...2 Allmänna förutsättningar...3 A. Allmänt...5 a. Yttranden till myndigheter...6 b. Domstolsärenden...7 c. Lex Sarah...8 B. Upphandling...8 C. Upphandling och valfrihet...9 D. Arbetsgivarfrågor m.m....9 E. Bistånd enligt socialtjänstlagen och Insatser enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade...11 a. Allmänt...11 b. Utredning...12 c. Avgifter...12 d. Köp av plats/placering...12 e. Bistånd enligt socialtjänstlagen...13 f. Insatser enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade...15 F. Riksfärdtjänst...16 G. Hälso- och sjukvård...16 Förkortningslista SoL Socialtjänstlagen SFS 2001:453 OSL Offentlighets- och sekretesslagen SFS 2009:400 TF Tryckfrihetsförordningen SFS 1949:105 FB Föräldrabalk SFS 1949:381 IVO Inspektionen för vård och omsorg LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade SFS 1993:387 FL Förvaltningslagen SFS 2017:900 LOV Lagen om valfrihetssystem SFS 2008:962 SKL Sveriges Kommuner och Landsting SFB Socialförsäkringsbalk SFS 2015:453 MAS Medicinskt ansvarig sjuksköterska KL Kommunallagen SFS 2017:900

8 3 (16) Allmänna förutsättningar Kommunallagen (2017:725) ger i 6 kap. 37 möjlighet för nämnd att delegera sin beslutanderätt i ett visst ärende eller en viss grupp av ärenden till utskott, ledamot eller ersättare inom nämnd samt till anställd hos kommunen. Med delegering avses att det politiska organet överför självständig beslutanderätt, det vill säga ger någon i uppdrag att fatta beslut å nämndens vägnar i vissa ärenden. Beslut som fattats av tjänsteman, utskott, ledamot eller ersättare utan delegering i ärendet saknar laga verkan, det vill säga gäller inte. Delegats beslutanderätt är begränsad till det egna verksamhetsområdet. Delegering kan aldrig omfatta något utanför nämnden verksamhet. Beslut som fattats med stöd av delegering är således ett beslut av nämnden. Beslut kan inte återkallas eller överprövas av nämnden, men kan överklagas på samma sätt som ett beslut av nämnden. Delegeringsbeslut ska fattas i enlighet med gällande lagar och förordningar, kommunfullmäktiges beslut, för kommunen bindande avtal samt övriga styrdokument. Beslutanderätten kan när som helst återkallas om nämnden inte är nöjd med delegatens sätt att fullgöra uppdraget. Delegaten kan också hänskjuta ärendet till nämnden. Enligt 6 kap. 38 får beslutanderätten inte delegeras när det gäller: 1. ärenden som avser verksamhetens mål, inriktning, omfattning eller kvalitet, 2. framställningar eller yttranden till fullmäktige liksom yttranden med anledning av att beslut av nämnden i dess helhet eller av fullmäktige har överklagats, 3. ärenden som rör myndighetsutövning mot enskilda, om de är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt, 4. ärenden som väckts genom medborgarförslag och som lämnats över till nämnden, eller 5. ärenden som enligt lag eller annan författning inte får delegeras. Anmälan av delegeringsbeslut överklagandetid Alla delegeringsbeslut ska anmälas till nämnden (även beslut om vidaredelegering). Anmälan har två huvudsyften; dels ska nämnden ha kännedom om vilka beslut som fattas i nämndens namn, dels börjar överklagandetiden löpa vad gäller laglighetsprövning enligt kommunallagen. Överklagandetiden för ett delegeringsbeslut löper från att protokollet, där delegeringsbeslutet anmälts, justerats och justeringen anslagits på kommunens anslagstavla (andra regler gäller för beslut som gäller myndighetsutövning mot enskild förvaltningsbesvär). Anmälan av delegeringsbeslut till nämnden ska ske regelbundet, månadsvis vid nästkommande sammanträde. Anmälan sker genom förteckning eller kopia på beslutet. Beslutade ärenden ska gå att identifiera, vara daterade och beslutsfattare ska framgå. Jäv Kommunallagens regler om jäv ska beaktas (6 kap kommunallagen). När jäv föreligger ska ärendet överlämnas och beslut fattas av närmast överordnad som givits beslutanderätt för den aktuella ärendetypen. Om sådan delegat saknas ska beslut fattas av nämnden. Delegaten ansvarar för att anmäla om jäv föreligger.

9 4 (16) Delegats frånvaro Vid de tillfällen då delegat inte har möjlighet att fatta beslut, exempelvis vid tillfällig frånvaro, och beslut inte kan vänta inträder närmast överordnad. Vid förfall för förvaltningschefen inträder verksamhetschef. Brådskande ärenden I brådskande ärenden där ett avgörande inte kan avvaktas uppdrar nämnden åt ordföranden eller vice ordföranden att besluta på nämndens vägnar. Sådana beslut ska anmälas vid nämndens nästkommande sammanträde. Detta regleras i 6 kap. 39 kommunallagen. Vidaredelegation Med stöd av 7 kap. 5-7 kommunallagen överlåter nämnden åt förvaltningschefen att i sin tur uppdra åt annan anställd inom kommunen att besluta istället för förvaltningschefen i de ärenden som nämnden delegerat till denne med stöd av 6 kap. 38 kommunallagen. Beslut som fattats efter vidaredelegering ska anmälas till förvaltningschefen och till nämnden. Den vidaredelegerade beslutanderätten kan när som helst återkallas av förvaltningschefen eller nämnden. Socialnämnd Äldre- och omsorgsnämnden är i Sigtuna kommun tillika socialnämnd inom de verksamhetsområden som fastställts i nämndens reglemente. Kommunstyrelsens delegationsordning Ytterligare delegationsförteckning finns i kommunstyrelsens delegeringsordning. Där finns delegation främst för upphandling och administrativa ärenden.

10 5 (16) A. Allmänt Ärendetyp Lagrum Delegat(er) Rätt att vidaredelegera A:1 Ärende som är så brådskande att nämndens avgörande inte kan avvaktas Ordförande ers. vice ordförande Nej A:2 Teckna avtal Förvaltningschef Nej A:3 Teckna avtal med personuppgiftsbiträde enligt GDPR Förvaltningschef Ja A:4 Ingå avtal med externa vårdgivare om vård av medicinskt färdigbehandlade Förvaltningschef Nej A:5 Beslut att polisanmäla brott som hindrar äldre- och omsorgsnämndens verksamhet 12 kap 10 SoL 10 kap 2 OSL Förvaltningschef Ja A:6 Beslut om polisanmälan vid misstanke om vissa brott som riktar sig mot underårig samt vissa grövre brott 12 kap 10 SoL 10 kap OSL 10 kap 19 OSL 10 kap 18 a OSL Förvaltningschef Ja A:7 Beslut att inte lämna ut allmän handling samt att utlämna sådan handling med förbehåll. 2 kap 14 TF OSL Förvaltningschef Ja A:8 Beslut om att skriva av fordran upp till 20 % av prisbasbeloppet Förvaltningschef Ja A:9 Beslut om medgivande 6 kap 13 a FB A:10 Mindre, ej principiella, justeringar i dokumenthanteringsplanen A:11 Utdelning av stipendium, enligt riktlinjer för stipendier inom äldreomsorgens Arbetsutskott Förvaltningschef i samråd med kommunarkivarie Arbetsutskott Nej Nej Nej

11 6 (16) verksamhetsområde i Sigtuna kommun. A:12 Teckna hyresavtal för äldre- och omsorgsnämnden egen förvaltning. A:13 Teckna internhyresavtal för äldreoch omsorgsnämnden egen förvaltning. a. Yttranden till myndigheter Förvaltningschef Förvaltningschef Nej Ja A:a:1 Beslut att avge yttrande till andra myndigheter med anledning av anmälan eller begäran rörande enskild individ Arbetsutskott Nej A:a:2 Yttrande med anledning av remisser, dock ej sådana som infordras av kommunfullmäktige eller kommunstyrelsen eller sådan där annan föreskrives i särskild ordning Förvaltningschef Nej A:a:3 Anmäla till IVO om det finns anledning att anta att tillståndshavarens lämplighet att driva verksamhet kan ifrågasättas 15 p 11 LSS Arbetsutskott Nej A:a:4 Rapportering av icke verkställda beslut 16 kap 6 f SoL 28 a LSS Förvaltningschef Ja A:a:5 Yttrande i körkortsärende 3 kap 8 och 5 kap 2 körkortsför ordningen Förvaltningschef Ja A:a:6 Yttrande angående vapenlicenser, bergsprängarlicenser och luftfartscertifikat Förvaltningschef Ja A:a:7 Anmälan och uppgiftslämnande till smittskyddsläkare enligt smittskyddslagen Förvaltningschef Ja

12 7 (16) b. Domstolsärenden A:b:1 Beslut att avvisa för sent inkommet överklagande samt beslut om omprövning av beslut 33 FL Förvaltningschef Ja A:b:2 Beslut om anmälan av behov av offentligt biträde 32 rättshjälpslagen 33 rättshjälpsförordningen Förvaltningschef ja A:b:3 Yttrande över ansökan om rättshjälp genom offentligt biträde samt yttrande över kostnadsräkning 43 rättshjälpslagen 36 rättshjälpsförordningen Förvaltningschef Ja A:b:4 Beslut att avge yttrande med anledning av besvär över beslut rörande enskild individ. Beslut fattat med stöd av delegation Förvaltningschef Ja A:b:5 Överklagande av besvärsmyndighets beslut i ärende rörande enskild individ. Beslut fattat med stöd av tjänstemans delegation 16 kap 3 SoL 27 LSS Förvaltningschef Ja A:b:6 Överklagande av IVO:s beslut och besvärsmyndighets beslut med anledning av beslut från IVO 16 kap. 4 SoL 27 LSS Förvaltningschef Ja A:b:7 Föra kommunens talan eller befullmäktiga ombud att föra kommunens talan i administrativa mål och ärenden inom ramen för nämndens verksamhet Förvaltningschef Nej A:b:8 Beslut att utse ombud för äldreoch omsorgsnämnden i ärenden eller mål vid allmän domstol eller allmän förvaltningsdomstol Förvaltningschef Nej A:b:9 Beslut att föra talan om ersättning i förvaltningsrätt 9 kap. 3 SoL Förvaltningschef Ja A:b:10 Föra talan om ersättning i tingsrätt LSS Förvaltningschef Ja

13 8 (16) c. Lex Sarah A:c:1 Mottagande av rapport enligt lex Sarah och beslut med anledning av den mottagna rapporten 14 kap 3 SoL 24 b LSS Förvaltningschef Ja A:c:2 Mottagande av rapport från enskild verksamhet enligt lex Sarah 14 kap 5 SoL 24 d LSS Förvaltningschef Ja A:c:3 Anmälan om allvarliga missförhållanden eller risk för allvarliga missförhållanden till IVO 14 kap 7 SoL 24 f LSS Förvaltningschef Nej Ja A:c:4 Framställan om överflyttning av ärende till nämnd i annan kommun 2 a kap 10 SoL Förvaltningschef Ja A:c:5 Beslut att ta emot ett ärende från nämnd i annan kommun 2 a kap 10 SoL Förvaltningschef Ja A:c:6 Beslut att inte ta emot ärende från nämnd i annan kommun 2 a kap 10 SoL Förvaltningschef Ja A:c:7 Beslut att ansöka hos IVO om överflyttning av ärende till nämnd i annan kommun 2 a kap 11 SoL Förvaltningschef Ja A:c:8 Yttrande till IVO i överflyttningsärenden 2 a kap 11 SoL Förvaltningschef Ja A:c:9 Beslut att överklaga IVO:s beslut angående överflyttning Förvaltningschef Ja B. Upphandling Ärendetyp Lagrum Delegat(er) Rätt att vidaredelegera B:1 Upphandling till ett värde av högst 25 prisbasbelopp 1 Förvaltningschef Nej 1 Beslut enligt p. 1 förutsätter att kostnaden tagits in i detaljbudget, preciserats i verksamhetsplan eller godkänts av berörd nämnd. Hänvisningarna till prisbasbelopp avser vid upphandling av ramavtal värdet av årlig förbrukning och vid övrig upphandling kontraktssumman. Beslut om upphandling till ett värde av högst ett prisbasbelopp liksom avrop från ramavtal ska anses utgöra verkställighet.

14 9 (16) C. Upphandling och valfrihet Ärendetyp Lagrum Delegat(er) Rätt att vidaredelegera C:1 Godkänna och teckna avtal gällande utförare för LOV inom hemtjänst (utifrån förfrågningsunderlag fastställt av äldre- och omsorgsnämnden) 8 kap 1-3 LOV Förvaltningschef Nej C:2 Rätt att avslå ansökan gällande LOV 8 kap 1 LOV Förvaltningschef Nej C:3 Godkänna eller avslå underleverantör till godkänd leverantör 8 kap 1 LOV Förvaltningschef Nej C:4 Häva kontrakt med godkänd utförare 7 kap 1 LOV Förvaltningschef Nej D. Arbetsgivarfrågor m.m. Ärendetyp Lagrum Delegat(er) Rätt att vidaredelegera D:1 Företräda kommunen vid lokal förhandling D:2 Anställning av personal, såvitt avser inrättande av annan befattning än befattning av administrativ karaktär 2 D:3 D:3 a Anställning av verksamhetschef med personal-, budget och verksamhetsansvar Anställning av enhetschef med personal-, budget och verksamhetsansvar D:4 Anställning av personal i andra fall än som anges i p. 2 och 3 Förvaltningschef Förvaltningschef Förvaltningschefe n efter samråd med personalkonsult Förvaltningschef efter samråd med personalkonsult Chef med personal-, budget och verksamhetsansvar efter samråd med personalkonsult Nej Nej Nej Ja Nej 2 Beslut förutsätter att anställningen sker inom ramen för befintlig budget. Beslut om inrättande av befattning av administrativ karaktär fattas av arbetsgivardelegationens ordförande, se delegationsordningen för kommunstyrelsen punkt G 9

15 10 (16) D:5 Lönesättning Chef med personal-, budgetoch verksamhetsansvar efter samråd med personalkonsult Nej D:6 Omändring av befattning och sysselsättningsgrad 3 D:7 Tjänstledighet under högst tre månader för egna angelägenheter D:8 Tjänstledighet under mer än tre månader för egna angelägenheter D:9 Avstängning, uppsägning, avskedande eller någon annan arbetsrättslig disciplinåtgärd Chef med personal-, budget och verksamhetsansvar, efter samråd med personalkonsult Chef med personal-, budget och verksamhetsansvar Personalchef, efter samråd med chef med personal-, budget- och verksamhetsansvar och förvaltningschef Förvaltningschef, efter samråd med personalchef Nej Nej Nej Nej E. Bistånd enligt socialtjänstlagen och Insatser enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade a. Allmänt Ärendetyp Lagrum Delegat(er) Rätt att vidaredelegera E:a:1 Individärenden av principiell vikt Nämnden Nej 3 Beslut med anledning av garantin om rätt till heltid/deltid som enbart innefattar en ändring av arbetstidsmåttet ska dock anses utgöra verkställighet

16 11 (16) E:a:2 Beslut om avsteg från gällande riktlinjer inom nämndens verksamhetsområde Förvaltningschef Ja E:a:3 E:a:4 E:a:5 E:a:6 Beslut om särskilda kostnader i samband med bistånd enligt SoL eller insats enligt LSS i kommunens egen regi upp till 25 % av prisbasbeloppet per månad Beslut om särskilda kostnader i samband med bistånd enligt SoL eller insats enligt LSS i kommunens egen regi som överstiger 25 % av prisbasbeloppet per månad Beslut om särskilda kostnader i samband med bistånd enligt SoL eller insats enligt LSS vid köp av extern plats upp till 25 % av prisbasbeloppet per månad Beslut om särskilda kostnader i samband med bistånd enligt Sol eller insats enligt LSS vid köp av extern plats som överstiger 25 % av prisbasbeloppet per månad 4 kap 2 SoL Förvaltningschef Ja 4 kap 2 SoL Förvaltningschef Ja 4 kap 2 SoL Förvaltningschef Ja 4 kap 2 SoL Förvaltningschef Ja E:a:7 Rätt att begära utdrag ur belastningsregistret 11 förordningen om belastningsregister Förvaltningschef Ja E:a:8 Beslut om ersättning till kontaktfamilj/kontaktperson enligt SKL:s riktlinjer Förvaltningschef Ja b. Utredning E:b:1 Beslut att avvisa ansökan Förvaltningschef Ja E:b:2 Beslut att utredning ska inledas 11 kap 1 SoL E:b:3 Beslut att utredning ej ska inledas 11 kap 1 SoL Förvaltningschef Förvaltningschef Ja Ja

17 12 (16) E:b:4 Beslut att inledd utredning ska läggas ned 11 kap 1 SoL Förvaltningschef Ja E:b:5 Beslut att utredning inte ska föranleda någon åtgärd 11 kap 1 SoL Förvaltningschef Ja E:b:6 Beslut om personkretstillhörighet 1, 7 LSS Förvaltningschef Ja E:b:7 Bistånd enligt SoL i avvaktan på underlag för beslut enligt LSS 4 kap 1 SoL Förvaltningschef Ja c. Avgifter E:c:1 Beslut om avgifter och förbehållsbelopp 8 kap 7-9 SoL Förvaltningschef Ja E:c:2 Beslut om avskrivning av fordran upp till 20 % av prisbasbeloppet 4 kap. 2 SoL Förvaltningschef Ja E:c:3 Nedsättning av avgift på grund av andra skäl än ekonomiska 4 kap 2 SoL Förvaltningschef Ja E:c:4 Beslut om avgifter från föräldrar vars barn är under 18 år och får omvårdnad i ett annat hem än det egna 6 kap 2-3 SoL 20 LSS, 5 FSS Förvaltningschef Ja E:c:5 Framställan till försäkringskassan om att underhållsstöd skall utbetalas till nämnden SFB Förvaltningschef Ja d. Köp av plats/placering E:d:1 Beslut om avrop enligt ramavtal Förvaltningschef Ja E:d:2 Beslut om köp av plats utöver ramavtal Förvaltningschef Ja E:d:3 E:d:4 Beslut om placering i familjevård upp till 3 månader Beslut om placering i familjevård utöver 3 månader 4 kap 1 SoL Förvaltningschef Ja 4 kap 1 SoL Förvaltningschef Ja E:d:5 Beslut om placering i gruppboende 4 kap 1-2 SoL Förvaltningschef Ja

18 13 (16) E:d:6 E:d:7 E:d:8 Beslut om boende i genomgångsbostad Beslut om akut placering av vuxna i enskilt hem upp till 3 månader Beslut om placering av vuxna i enskilt hem utöver 3 månader 4 kap 2 SoL Förvaltningschef Ja 4 kap 1 SoL Förvaltningschef Ja 4 kap 1 SoL Förvaltningschef Ja E:d:9 Ingå och säga upp andrahandskontrakt efter beslut om boende Förvaltningschef Ja e. Bistånd enligt socialtjänstlagen, beslut om bistånd i form av: E:e:1 Boende på kvinnojour upp till 7 dagar inom äldreomsorg, omsorgen för funktionsnedsatta och socialpsykiatri E:e:2 Boende i kvinnojour efter 7 dagar inom äldreomsorg, omsorgen för funktionsnedsatta och socialpsykiatri E:e:3 Boende på härbärge upp till 7 dagar inom äldreomsorg, omsorgen för funktionsnedsatta och socialpsykiatri Förvaltningschef Förvaltningschef Förvaltningschef Ja Ja Ja E:e:4 Boende på härbärge efter 7 dagar inom äldreomsorg, omsorgen för funktionsnedsatta och socialpsykiatri Förvaltningschef Ja E:e:5 Hemtjänst, ledsagarservice, kontaktperson, dagverksamhet, trygghetslarm och avlösning i hemmet enligt riktlinjer inom äldreomsorg 4 kap 1 SoL Förvaltningschef Ja E:e:6 Hemtjänst, ledsagarservice, kontaktperson, dagverksamhet, trygghetslarm och avlösning i hemmet utöver riktlinjer inom äldreomsorg 4 kap 1-2 SoL Förvaltningschef Ja

19 14 (16) E:e:7 Plats på särskilt boende inom äldreomsorg 4 kap 1 SoL Förvaltningschef Ja E:e:8 Plats på gruppboende inom socialpsykiatrin 4 kap 1 SoL Arbetsutskott Nej E:e:9 Korttidsplats och korttidsplats med regelbundna intervaller inom äldreomsorg 4 kap 1 SoL Förvaltningschef Ja E:e:10 Plats på korttidsboende inom socialpsykiatrin 4 kap 1 SoL Förvaltningschef Ja E:e:11 Turbundna resor inom äldreomsorg, omsorgen för funktionsnedsatta och socialpsykiatri 4 kap 1 SoL Förvaltningschef Ja E:e:12 Boendestöd enligt riktlinjer inom omsorgen för funktionsnedsatta och socialpsykiatri 4 kap 1 SoL Förvaltningschef Ja E:e:13 Boendestöd utöver riktlinjer inom omsorgen för funktionsnedsatta och socialpsykiatri 4 kap 1 SoL Förvaltningschef Ja E:e:14 Sysselsättning enligt riktlinjer inom socialpsykiatrin 4 kap 1 SoL Förvaltningschef Ja E:e:15 Sysselsättning utöver riktlinjer inom socialpsykiatrin och omsorgen för funktionsnedsatta 4 kap 1 SoL Förvaltningschef Ja E:e:16 Kontaktperson och ledsagare enligt riktlinjer inom socialpsykiatrin och omsorgen för funktionsnedsatta 4 kap 1 SoL Förvaltningschef Ja E:e:17 Kontaktperson och ledsagare utöver riktlinjer inom socialpsykiatrin och omsorgen för funktionsnedsatta 4 kap 1 SoL Förvaltningschef Ja f. Insatser enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, beslut om insats i form av: E:f:1 Biträde av personlig assistent i de fall behovet uppgår till högst p LSS Förvaltningschef Ja

20 15 (16) E:f:2 E:f:3 E:f:4 E:f:5 E:f:6 E:f:7 E:f:8 E:f:9 tim/vecka inom omsorgen för funktionsnedsatta och socialpsykiatri Biträde av personlig assistent i de fall behovet uppgår till mer än 20 tim/vecka inom omsorgen för funktionsnedsatta och socialpsykiatri Ledsagarservice inom omsorgen för funktionsnedsatta och socialpsykiatri Biträde av kontaktperson inom omsorgen för funktionsnedsatta och socialpsykiatri Avlösarservice i hemmet inom omsorgen för funktionsnedsatta och socialpsykiatri Korttidsvistelse utanför det egna hemmet inom omsorgen för funktionsnedsatta och socialpsykiatri Korttidstillsyn för skolungdom över 12 år utanför det egna hemmet i anslutning till skoldagen samt under lov inom omsorgen för funktionsnedsatta och socialpsykiatri Boende i familjehem eller bostad med särskild service för barn och ungdomar som behöver bo utanför föräldrahemmet inom omsorgen för funktionsnedsatta Bostad med särskild service för vuxna eller annan särskilt anpassad bostad för vuxna inom omsorgen för funktionsnedsatta och socialpsykiatri 9 2 p LSS Arbetsutskott Nej 9 3 p LSS Förvaltningschef Ja 9 4 p LSS Förvaltningschef Ja 9 5 p LSS Förvaltningschef Ja 9 6 p LSS Förvaltningschef Ja 9 7 p LSS Förvaltningschef Ja 9 8 p LSS Arbetsutskott Nej 9 9 p LSS Arbetsutskott Nej E:f:10 Daglig verksamhet för personer i yrkesverksam ålder som saknar förvärvsarbete och inte utbildar sig inom omsorgen för 9 10 p LSS Förvaltningschef Ja

21 16 (16) funktionsnedsatta och socialpsykiatri F. Riksfärdtjänst Ärendetyp Lagrum Delegat(er) Rätt att vidaredelegera F:1 Beslut om riksfärdtjänst lag om riksfärdtjänst Förvaltningschef Ja G. Hälso- och sjukvård Ärendetyp Lagrum Delegat(er) Rätt att vidaredelegera G:1 Beslut om att fastställa ansvarig för läkemedelsförråd med rekvisitionsrätt för läkemedel G:2 Beslut om anmälan till IVO av allvarlig skada eller sjukdom i samband med vård, behandling eller undersökning 3 kap 5-6 patientsäker hetslagen MAS Verksamhetschef enligt HSL MAS G:3 Informationssäkerhetspolicy MAS Ja G:4 Ansvar enligt 24 HSL och 7 kap 3 patientsäkerhetsförordningen MAS Ja Ja Ja

22 Datum (1) TJÄNSTESKRIVELSE Äldre- och omsorgsförvaltningen Sundiata Owens Äldre- och omsorgsnämnden Rapportering av ej verkställda beslut januari-mars 2019 Dnr: ÄON/2019:1 Förslag till beslut Äldre- och omsorgsnämnden har tagit del av rapporten. Rapporten läggs till handlingarna. Ärendebeskrivning Kommuner är skyldiga att anmäla till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) om beviljade insatser enligt socialtjänstlagen (SoL) och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) inte har verkställts senast tre månader efter beslut. Rapportering ska ske till Inspektionen för vård och omsorg, kommunens revisorer och kommunfullmäktige. Delgivning Kommunfullmäktige (statistikrapport) Revisorerna (statistikrapport) Beslutsunderlag Statistikrapport daterad Komplettering daterad

23 1 (2) Gunilla Hedlund Biståndshandläggare, boendesamordnare Statistikrapport över gynnande beslut enligt 4 kap. 1 SoL och 9 LSS som inte har verkställts inom tre månader från beslutsdatum eller avbrottsdatum Rapporterat till Inspektionen för vård och omsorg, kvartal Omsorg om funktionsnedsatta (LSS) Typ av bistånd Beslutsdatum Avbrottsdatum Tid från besluts- /avbrottsdatum år Mån dag Permanent boende Permanent boende Daglig verksamhet Kontaktperson Ledsagarservice Antal 5 Tackat nej till erbjudande Avslut utan verkställigh et Verkställt Omsorg om funktionsnedsatta (Socialpsykiatri) Beslutsdatum Avbrottsdatum Tid från besluts- /avbrottsdatum år mån dag Tackat nej till erbjudande Avslut utan verkställigh et Verkställt Antal Äldreomsorg Typ av bistånd Beslutsdatum Avbrottsdatum Tid från besluts- /avbrottsdatum år mån dag Permanent bostad Permanent bostad Permanent bostad Tackat nej till erbjudande Avslut utan verkställigh et Verkställt Permanent bostad Permanent bostad SIG3000, v4.1, Dagverksamhet Dagverksamhet Dagverksamhet Dagverksamhet Dagverksamhet Dagverksamhet Dagverksamhet Permanent boende ÄLDRE- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN

24 2 (2) Permanent boende Korttidsvistelse Antal 15

25 1 (2) Gunilla Hedlund Statistikrapport över gynnade beslut enligt 9 LSS och 4 kap 1 SoL som inte har verkställts inom tre månader från besluts- eller avbrottsdatum Rapporterat till Inspektionen för vård och omsorg, kvartal Permanent boende LSS, beslut , man Har själv varit tveksam till boende med anledning av att han haft praktikplats i kommunen och trivts bra. Därefter inte hittat lämpligt boende. 2. Korttidsvistelse LSS, beslut , man Har vårdats inneliggande på sjukhus under flera månader. 3. Daglig verksamhet LSS, beslut , man Ej hittat lämplig plats. 4. Kontaktperson LSS, beslut , man Tackat nej till presenterade personer. Beslutet avslutat Ledsagarservice LSS, beslut , man Tackat nej till föreslagen ledsagare. Beslutet avslutat Permanent boende SoL, beslut , man Har ej funnits ledig plats. 7. Permanent boende SoL, beslut , kvinna Har ej funnits ledig plats. 8. Permanent boende SoL, beslut , kvinna Har ej funnits ledig plats. 9. Permanent boende SoL, beslut , kvinna Har ej funnits ledig plats. Beslutet verkställt Permanent boende SoL, beslut , kvinna Har ej funnits ledig plats. Har tackat nej till erbjuden bostad och SIG3000, v4.1, Dagverksamhet SoL, beslut , kvinna Har ej funnits ledig plats. 12. Dagverksamhet SoL, beslut , man Har ej funnits ledig plats. Beslutet verkställt Dagverksamhet SoL, beslut , kvinna Har ej funnits ledig plats. ÄLDRE- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN

26 2 (2) 14. Dagverksamhet SoL, beslut , kvinna Har ej funnits ledig plats. Beslutet verkställt Dagverksamhet SoL, beslut , man Har ej funnits ledig plats. 16. Dagverksamhet SoL, beslut , man Har ej funnits ledig plats. 17. Dagverksamhet SoL, beslut , kvinna Har ej funnits ledig plats.

27 Datum (2) TJÄNSTESKRIVELSE Äldre- och omsorgsförvaltningen Malin Kristoferson Äldre- och omsorgsnämnden Yttrande avseende kommundirektörens förslag till nämndens rambudget för 2020 Dnr: ÄON/2019:10 Förslag till beslut 1. Äldre- och omsorgsnämnden har mottagit kommundirektörens förslag till budgetförutsättningar för 2020 inför Mål och budget och tagit del av redovisat förslag. 2. Äldre- och omsorgsnämnden överlämnar redovisat förslag till kommunstyrelsen för vidare beredning. Sammanfattning av ärendet Utifrån kommunstyrelsens beslut i januari 2019, KS/2019:14, Inriktning för budgetarbete 2020, har preliminära ramar för 2020 räknats fram. I inriktningsbeslutet framgår bland annat att preliminära ramar ska beräknas på aktuell befolkningsprognos och skatteunderlagsprognos, en resultatnivå på 55 mnkr, samt att tidigare använd resursfördelning utifrån volymmodell ska utgöra beräkningsgrund. Äldre- och omsorgsnämnden har nu erhållit kommundirektörens förslag till driftsbudget 2020 för nämndens verksamheter. De tilldelade resurserna innebär att åtgärder måste vidtas för att verksamheten ska kunna bedrivas inom tilldelad ram. I kommundirektörens förslag har äldre- och omsorgsnämnden ett beräknat rambehov för 2020 med kronor. Förslaget till ökad ram 2020 för äldre- och omsorgsnämnden är kronor. Detta innebär en anpassning/effektiviseringskrav på kronor för verksamhetsår Förvaltningens ståndpunkt Förvaltningens bedömning av kommundirektörens förslag är att en fortsatt åtstramning av medel jämfört med volym och löner kommer påverka verksamheten negativt. Nämndens verksamhetsområde är väldigt personaltungt, ca 90% av nämndens utgifter består av personalkostnader och ytterligare en effektivisering innebär därför att kvaliteten försämras och verksamheten utarmas. Nämnden kommer få svårt att möta lagkrav på kvalité och kommunfullmäktiges mål om social hållbarhet och attraktiv arbetsgivare på sikt om anslagen fortsätter liga kraftigt under de bedömda behoven.

28 Datum (2) Delgivning Kommunstyrelsen Germund Johnsson, Kommunledningskontoret Stefan Wänglund, Kommunledningskontoret Beslutsunderlag Bilaga - Yttrande avseende kommundirektörens förslag till nämndens rambudget för 2020

29 1 (5) YTTRANDE Malin Kristofersson Verksamhet- och Ekonomicontroller Vår beteckning Er referens ÄON/2019:10 Yttrande avseende kommundirektörens förslag till nämndens rambudget för 2020 Utifrån kommunstyrelsens beslut i januari 2019, KS/2019:14, Inriktning för budgetarbete 2020, har preliminära ramar för 2020 räknats fram. I inriktningsbeslutet framgår bland annat att preliminära ramar ska beräknas på aktuell befolkningsprognos och skatteunderlagsprognos, en resultatnivå på 55 mnkr, samt att tidigare använd resursfördelning utifrån volymmodell ska utgöra beräkningsgrund. Äldre- och omsorgsnämnden har nu erhållit kommundirektörens förslag till driftsbudget 2020 för nämndens verksamheter. De tilldelade resurserna innebär att åtgärder måste vidtas för att verksamheten ska kunna bedrivas inom tilldelad ram. I kommundirektörens förslag har äldre- och omsorgsnämnden ett beräknat rambehov för 2020 med kronor. Förslaget till ökad ram 2020 för äldreoch omsorgsnämnden är kronor. Detta innebär en anpassning/effektiviseringskrav på kronor för verksamhetsår Bakgrunds- och nulägesanalys I bilagan till kommundirektörens förslag till budget Sigtunas befolkningsprognos framgår att vi till år 2028 kommer se en kraftig volymökning i kommunen av individer som är äldre än 85 år. SIG2000, v4.1, ÄLDRE- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN STAB Södergatan Märsta Telefon vx Fax kontaktcenter@sigtuna.se

30 2 (5) Diagram 1 Procentuell populationsökning i Sigtuna kommun År 2028 förväntas populationen i åldersgruppen 85 år och äldre kraftigt öka till antalet, och utvecklingstakten är mycket snabbare än i resterande population. Medellivslängden ökar 1 men vi är inte friskare längre 2 vilket kommer öka kraven på den allmänna välfärden. Inte minst i en kommun som kommer se en 70 % ökning av individer över 85 års ålder. Givet att inga revideringar sker i socialtjänstlagen och LSS så förväntas volymökningarna inom LSS och socialpsykiatrin matcha resterande population. I nuvarande population har 63 % 3 av alla individer som är äldre än 85 år någon form av insats från äldre- och omsorgsnämnden, 29 % 4 av de som har insats, har beviljad plats på särskilt boende. En ökning på 71 % i denna population innebär att kostnader kommer att öka kraftigt till I tidigare budgetanpassningar har det bland annat skett kostnadseffektiviseringar av medarbetare i kärnverksamheten. Äldre- och omsorgsförvaltningen har genomfört en sammanställning (se diagram 2) av detaljbudgeterna i Mål och budget för samt kommundirektörens förslag till budget Nämndens totala anslag måste varje år öka då volymerna ökar, diagram 1 är ett tydligt exempel på detta. Därutöver ökar lönerna med cirka 2% per år för att möta inflationen. Riksbankens inflationsmål är 2% vilket innebär att de reella lönerna sjunker om löneökningen är mindre än 2%. I varje mål och budget får nämnden ett anslag för att möta volymförändringar samt löner. Är den totala kostnaden för volymkompensationen, löner och indexregleringar mindre än det anslag som äldreoch omsorgsnämnden får av kommunfullmäktige, innebär det att verksamheten måste bedrivas till lägre kostnad än tidigare år. Äldre- och omsorgsnämndens verksamhet är väldigt personaltät, 90% av nämndens utgifter består av personalkostnader och ytterligare effektiviseringar måste därför innebära att personalen minskar. 1 Folkhälsomyndigheten Medellivslängd 2 Fors, Stefan, Carin Lennartsson, Neda Agahi, et al. 'Intervjustudie Om De Allra Äldstas Levnadsvillkor: Äldre Har Fått Fler Hälsoproblem, Men Klarar Vardagen Bättre', Läkartidningen, vol. 110/(2013), pp. CA individer var Antalet som hade någon form av insats är 442 individer individer har beviljad plats på särskilt boende

31 3 (5) Exemplifierar vi detta på 2017 års budget ser det ut på följande vis: nämnden fick ett anslag på 17,9 miljoner av kommunfullmäktige men volymkompensationen, löner och indexregleringar uppgick till 22,3 miljoner. Det innebar att nämnden hade 4,4 miljoner kronor mindre för att bedriva samma verksamhet som året innan på den något större gruppen med de nya lönerna. Det ska nämnas att det finns mindre poster associerade till varje budget där nämnden får en blandning av riktande anslag och åtstramningar, dessa är oftast av mindre art och har en liten påverkan på det totala anslaget. Diagram 2 Anslag från budget och behov av kompensation och lön 567 Diagram 2 - Anslag och behov mäts i miljoner kronor Sammanställningen i diagram 2 visar att givet de anslag som äldre- och omsorgsnämnden mottagit så har verksamheten fått drygt 28,7 miljoner kronor mindre än vad de behövt för att bara fortsätta bedriva samma verksamhet som under år Skulle kommundirektörens förslag till budgetramar bli ett aktuellt förslag saknas det drygt 35,7 miljoner kronor för att möta 2015 års nivåer. Utgår vi från kommundirektörens förslag innebär det att äldre- och omsorgsnämnden bara fått 73 % av de anslag nämnden hade behövt för att fortsätta på 2015 års nivåer i de nya volymerna. Sett till den totala budgeten, som föreslås bli ca 592 miljoner kr, är 35,7 miljoner 6 % av den totala budgeten. Fortsätter utvecklingen från 2015 till år 2028 så uppgår siffran till 15,6 % av totala budgeten. Nämnden kommer alltså sakna 15,6 % 5 Under 2016 års budget har 9,9 miljoner räknats bort då dessa var tilldelade via statsbidrag som har avvecklats och pengar avsatta för ett nytt LSS-boende som inte genomfördes. 6 Under 2018 effektiviserade kommunfullmäktige ytterligare 2,8 miljoner under budget året dessa ligger med i statistiken. 7 I budgeten för 2019 tilldelades 7 miljoner till en central post som nämnden kan begära kompensation från för sina externa placeringar. Dessa är inte med i verken anslagsstaplarna eller volymbehoven.

32 4 (5) av sina totala behov för att möta volymkompensationer, lönekostnader och indexregleringar. Slår vi samman befolkningsprognosen och trenden att budgeterade medel inte möter behov ser förvaltningen allvarligt på hur den tänkta utvecklingen i nämndens verksamhetsområde kommer att se ut. I nämndens verksamhetsområde är utgifterna starkt associerade till personalkostnader, vilket innebär att åtstramningar kräver minskad personal. Nämnden kommer få svårt att möta lagkrav på kvalité som kan medföra viteskostnader och kommunfullmäktiges mål om social hållbarhet och attraktiv arbetsgivare givet det begränsade anslaget. Avslutningsvis måste nämna att år 2021 kommer det kollektivavtal som SKL och Kommunal slöt och som innebär att heltid ska vara norm i kommuner och landsting/regioner. Budgeten för 2020 bör ta höjd för dessa kommande förändringar. Lagstiftningen LSS (lagen om stöd och service till vissa funktiosnedsatta) är en rättighetslag som ska garantera personer med omfattande och varaktiga funktionshinder goda levnadsvillkor. Goda levnadsvillkor anses vara starkare än SoL:s (Socialtjänstlagens) skrivning om skälig levnadsnivå. Det är en viktig skillnad mellan LSS och SoL. Insatserna skall vara varaktiga och samordnade. De skall anpassas till mottagarens individuella behov samt utformas så att de är lätt tillgängliga för de personer som behöver dem och stärker deras förmåga att leva ett självständigt liv. Lag (2005:125) Åtgärdsförslag En analys av vilka anpassningar samt effektiviseringsåtgärder som kan genomföras har påbörjats inom förvaltningen. I det arbetet kommer samtliga kärnverksamheter att genomlysas och i förslag till åtgärder kommer de kommunala lagstadgade insatserna att prioriteras. Målet är att effektivare arbetssätt, samarbetsformer samt smart användning av digitala lösningar skall kunna bidra till gynnsamma ekonomiska effekter. Genom att förändra normen och riktlinjer på de insatser som beviljas av nämndens myndighetsenhetsenhet så skulle nämnden kunna förändra volymen på de beviljade insatserna och därmed minska kostnaderna. Barnrättsperspektivet Givet att effektiviseringskraven och åtgärderna blir verklighet kommer barn påverkas både direkt och indirekt. Indirekt genom att anhöriga påverkas på ett negativt sätt. Minskad assistans i biståndsbesluten för brukare ökar belastning på brukarens anhöriga vilket lämnar mindre tid till annat och kan därmed betraktas negativt ur ett barnperspektiv. Direkt påverkan kommer genom att det i nämndens verksamhetsområde finns barn som nyttjar LSS och kommunen har även två LSS-gruppboenden för barn;

33 5 (5) Skattkistan och Draken. Förändras normerna för biståndsbesluten så kommer levnadsvillkoren för barnen att försämras. Utöver det ökar belastningen på anhöriga vilket lämnar mindre tid till gemenskap och allmän samvaro. Det är svårt att avgöra exakt vilken typ av påverkan dessa förändringar kommer att få då åtgärdsförslaget inte är genomfört eller färdigställt. Den sammanvägda bedömningen är dock att förändrade normer för god levnadskvalité i högsta grad kommer att påverka barn negativt.

34 Datum (1) TJÄNSTESKRIVELSE Äldre- och omsorgsförvaltningen Susanna Ahlman Äldre- och omsorgsnämnden Patientsäkerhetsberättelse för 2018 Dnr: ÄON/2019:12 Förslag till beslut Äldre- och omsorgsnämnden har tagit del av förvaltnings patientsäkerhetsberättelse för Ärendebeskrivning Vårdgivaren ska dokumentera det systematiska kvalitetsarbetet i en paritentsäkerhetsberättelse, vilken ska upprättas senast 1 mars varje år och göras tillgänglig för de som vill ta del av den. Detta enligt patientssäkerhetslag och föreskrift om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. I patientsäkerhetsberättelsen redogörs för vilket förbättringsarbete som bedrivits, struktur för uppföljning och utvärdering, riskanalys och egenkontroller, samverkan för att förebygga vårdskador, informationssäkerhet, samverkan med patienter och närstående, avvikelser samt mål och strategier för kommande år. Patientsäkerhetsberättelsen har upprättats av medicinskt ansvarig sjuksköterska i samarbete med verksamhetschef för hälso- och sjukvård. Delgivning Verksamhetschef enligt HSL Beslutsunderlag Patientsäkerhetsberättelse för 2018 Äldre- och omsorgsnämnden

35 PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE FÖR 2018 ÄLDRE- OCH OMSORGSNÄMNDEN

36 Patientsäkerhetsberättelse Äldre- och omsorgsnämnden 2 (20)

37 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet... 5 Struktur för uppföljning/utvärdering... 6 Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet... 7 Uppföljning genom egenkontroll... 8 Samverkan för att förebygga vårdskador... 9 Riskanalys Informationssäkerhet Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet Hantering av klagomål och synpunkter Sammanställning och analys avvikelser och synpunkter klagomål Samverkan med patienter och närstående Resultat Övergripande mål och strategier för kommande år Patientsäkerhetsberättelse Äldre- och omsorgsnämnden 3 (20)

38 Sammanfattning Förvaltningen nådde helt målet med att fallpreventiva modellen skulle vara implementerad på alla särskilda boenden för äldre. Gällande kommunikationsverktyget SBAR i digitala journalen uppnåddes målet delvis. Inom arbetet med trycksår har inte någon direkt förbättring åstadkommits. Målet för basal hygien är inte uppfyllt. Målet är det högst satta av alla målen på grund av att de basala regler som ska efterföljas är mycket möjliga att efterleva. Satsning på undervisning och särskilda hygienträffar med hygienombud genomförs kontinuerligt. Det finns en inkonsekvens gällande basal hygien att sätta lägre mål än full måluppfyllelse. Trycksår utgör fortfarande ett utvecklingsområde och fokus under året är att de nya ledningsgrupperna på säbo har i uppdrag att göra en plan för kompetenslyft och andra nödvändiga åtgärder. Trycksår kommer även att registreras som avvikelser, vilket inte verksamheterna gjorde under Fallincidenter utgör den största delen av avvikelserna och fler fall registrerades som avvikelser än föregående år. Egenkontroller av följsamheten av fallpreventiva modellen visar att när modellen följs minskar även fall och fallskador. Fallrapporteringen ökade dock med 5% jämfört med 2017, trots att alla fall inte rapporteras i avvikelsesystemet. Detta framgår av rehab personalens månatliga sammanställningar. Gällande läkemedelsavvikelser har uteblivna doser sjunkit sedan föregående år med 4%, men totalt registrerades fler avvikelser. En ökning skedde med 12%. Sjuksköterskor bl. a har mer systematiskt rapporterat narkotikaavvikelser än föregående år när det gäller att det fattas narkotika och där ingen förklaring kan ges. Insulinavvikelser minskade till 3% av totalen, vilket innebär en minskning av avvikelser med hälften från föregående år. Fortfarande utgör uteblivna doser och signeringar den största delen av avvikelserna, 73% under året. Strategin för att minska denna mängd av avvikelser är införandet av digital signering. Vid journalgranskning framkom att vissa åtgärder vid läkemedelshantering inte journalfördes i den omfattning som krävs, att analys enligt fallpreventiva modellen i mycket högre utsträckning finns tydligt angivet i journalen samt att det råder viss inkonsekvens mellan dokumentation i journal och kvalitetsregister kring riskbedömningar och åtgärder. Ingen Lex Maria anmäldes under året. Områden som kräver särskilt förbättringsarbete framåt är desamma som föregående år men med förändrade strategier. Patientsäkerhetsberättelse Äldre- och omsorgsnämnden 4 (20)

39 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet Äldre och omsorgsnämnden är av kommunfullmäktige utsedd vårdgivare. Vårdgivaren har hälso- och sjukvårdsansvar upp till sjuksköterskenivå på särskilda boenden för äldre, särskilda boendeformer inom LSS och socialpsykiatri, på daglig verksamhet inom LSS samt annan dagverksamhet i egen regi. Hälso- och sjukvårdsorganisationens (HSO) chef har verksamhetsansvaret enligt HSL över den hälsooch sjukvård kommunen ansvarar för. Funktionen ingår i förvaltningens ledningsgrupp och övriga forum för förvaltnings- och verksamhetsansvariga. Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) är placerad på förvaltningsnivå och arbetar stödjande och kvalitetsutvecklande samt med tillsyn. Medicinskt ansvarig för rehabilitering, MAR-funktionen, som fanns i kommunen t o m augusti 2018 arbetade på samma sätt. Biträdande enhetschef för HSO tillkom under Ett tätt samarbete sker med verksamhetschef enligt HSL för att säkerställa implementering och systematiskt förbättringsarbete. MAS är sammankallande till Hälso- och sjukvårdsråd på förvaltningsnivå, där chefer inom HSO representerar hälso- och sjukvårds-verksamheten. MAR ingick i rådet. Bild 1. Organisering av patientsäkerheten inom Äldre och omsorgsförvaltningen t o m augusti 2018 Patientsäkerhetsberättelse Äldre- och omsorgsnämnden 5 (20)

40 Struktur för uppföljning/utvärdering Egenkontroller Egenkontroller är kopplade till vårdprocesserna i ledningssystemet. Se "Uppföljning genom egenkontroll" Intern kvalitetsgranskning Den interna granskningen sker genom egenkontroller kopplade till vårdprocesserna inom ledningssystemet. Inom internkontrollplanen sker granskning av följsamhet till ledningssystemet. Extern kvalitetsgranskning Läkemedelshantering granskas av oberoende apotekare, enligt krav i föreskrift om läkemedelshantering, där resultaten bearbetas inom HSO tillsammans med MAS. Avvikelsehantering och händelseanalyser Avvikelser registreras och analyseras. Händelseanalyser initieras av MAS och återkopplas och görs tillgängliga för ett gemensamt lärande och riskförebyggande. Avvikelserna utgör en viktig del i vårat kvalitets och förbättringsarbete då dessa synliggör var eventuella utbildnings- och informationsinsatser behövs. Under 2018 arbetade MAS tillsammans med sjuksköterskor i särskilda avvikelsemöten där systematiska arbetet med avvikelser, från händelsebeskrivning till utredning och konkreta åtgärder, har diskuterats för ett utökat lärande. Avvikelser från verksamheten har tjänat som exempel. Nationell punktprevalensmätning trycksår Den årliga mätningen som sker i Senior alert diskuteras på HSL-råd och dialog förs om förbättringsmöjligheter. Framåt kommer de lokala ledningsgrupperna att analysera resultat mer löpande med hjälp av Enhetens koll på läget i registret. Forum Kontinuerliga uppföljningar sker också i aktuella forum: Teamträffar på enheterna - patienter och risker, riskbedömningar, kvalitetsregister. MAR och rehabgrupp patientsäkerhetsfrågor. Lokala ledningsgrupper har startat Sjuksköterskemöten patientsäkerhetsfrågor och händelseanalyser. Hygienombud - status i verksamheterna kring följsamhet basal hygien, undervisning i vårdhygieniska frågor Hälso- och sjukvårdsråd - övergripande planering, uppföljning och utvärdering Nämnd Övergripande uppföljning och utvärdering rapporteras till nämnden främst i anslutning till patientsäkerhetsberättelsens upprättande. Klagomål och Lex Maria utredningar rapporteras på ordförandeberedning samt på nämndens arbetsutskott. Patientsäkerhetsberättelse Äldre- och omsorgsnämnden 6 (20)

41 Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet Sammanfattningsvis har patientsäkerhetsarbetet bedrivits genom ett tätt samarbete mellan MAS, MAR och verksamhetschef HSL samt professionerna utifrån uppsatta mål och strategier, sedvanliga skyldigheter samt analyser av avvikelser och uppkomna risker. Särskilda åtgärder Fortsatt arbete med revidering av befintliga och upprättande av nya rutiner genomfördes inom arbetsprocessen med det nya ledningssystemet. Fortsatt implementering av fall och fallförebyggande arbete med särskild modell inom säbo gjordes, med särskilt fokus på ett av boendena för dess nyanställda rehab-personal. Utbildningsinsats i basal hygien med hjälp av vådhygienisk expertis gjordes för all personal inom LSS. Gemensamt lärande och mer strukturerade avvikelseutredningar i sjuksköterskegruppen infördes genom särskilda möten med MAS en ggr/månad. Särskilt stöd för utredning av narkotikaavvikelser utformades av MAS. Direktupphandling av digitalt signeringsverktyg för läkemedelsöverlämnande och administration slutfördes i slutet av året. Alternativa säkerhetslösningar gällande tillgång till narkotiska läkemedel diskuterades med kommunpolis och Kommunfastigheter. Arbete med införande av digitalt nyckelsystem påbörjades. Demensteamet utbildades som certifierade utbildare för BPSD och ett antal utbildningar för administratörer på särskilda boenden hann utföras under året. Hälso- och sjukvårdspersonal fick som omvårdnadsansvariga en mer omfattande utbildning i att leda utan att vara chef. Ett antal sjuksköterskor deltog i sårvårdsutbildning på Danderyds sjukhus och inom palliativt kunskapscentrums (PKC) utbildningsprogram. HSO, MAS och MAR deltog i certifieringen av Ymer äldreboende enligt SIS äldrestandard, där hälsooch sjukvårdsdelarna säkerställdes tillsammans med leg. personal. Leg. personal deltog tillsammans med boendepersonal och chefer på planeringsdagar och workshops i arbetsprocesser för att implementera standarden. Patientsäkerhetsberättelse Äldre- och omsorgsnämnden 7 (20)

42 Uppföljning genom egenkontroll Egenkontroller kopplas kontinuerligt till vårdprocesserna inom ledningssystemet. De egenkontroller som genomförs är Självskattning basala hygienrutiner Daglig reflektionstid för att säkerställa att planerade hälso- och sjukvårdsinsatser utförts enligt fastställda rutiner (baspersonal) Narkotikahantering Läkemedelsförråd baspunkter Kontroll och service av tekniska hjälpmedel. Följsamhet till fallförebyggande modellen Trycksår Journalgranskning Journalgranskning Journaler granskas löpande av verksamhetschef HSL och MAS vid avvikelseutredningar. Vid granskningarna framkommer hur dokumentation är säkerställd kring vissa delar av kraven på innehåll enligt föreskrift HSLF-FS 2016:40. Särskild granskning genom stickprov utifrån krav på innehåll enligt föreskriften utförs av MAS. Brister bearbetas såväl på individnivå som systematiskt i sjuksköterskegruppen respektive rehabgruppen. Basala hygienrutiner Självskattningar sker minst kvartalsvis och registreras till enhetschefernas månadsrapporter i ledningssystemet. Fall Fallförebyggande arbetet följs upp månadsvis och registreras till enhetschefernas månadsrapporter. Förekomst av fall och frakturer återkopplas även till ansvarig läkarorganisation. Trycksår Resultat från PPM analyseras och systematiska förbättringsåtgärder planeras. Se mål och strategier. Lokal ledningsgrupp på säbo utvecklar mer löpande egenkontroll med hjälp av Enhetens koll på läget. Reflektionstid utförda åtgärder Efter morgonarbetet samlas baspersonalen på enheterna för att säkerställa att läkemedelsdoserna är givna och att annan från hälso- och sjukvårdspersonalen arbetsfördelad vård är utförd. Till hjälp för läkemedelsadministrationen införs digital signering med larmfunktion för icke givna doser. Kontroll och service av tekniska hjälpmedel Övergripande årlig genomgång på varje boende avseende utförda kontroller och service samt nödvändiga åtgärder fortsättningsvis. Läkemedel baspunkter och narkotika Utifrån kvalitetsgranskningarnas rekommendationer utformas lokala egenkontroller för läkemedelshantering och läkemedelsförråd. Narkotikaavvikelser följs kvartalsvis upp av MAS och registreras till enhetschefernas månadsrapporter. Patientsäkerhetsberättelse Äldre- och omsorgsnämnden 8 (20)

43 Samverkan för att förebygga vårdskador Vårdkedjan Sigtuna Representanter för kommunens hälso- och sjukvård och socialtjänst träffar representanter för slutenvård och primärvård lokalt i styrgruppen Vårdkedjan Sigtuna. Detta inkluderar husläkarmottagningar, hemsjukvård, geriatrik och rehab inom det geografiska området. Forumet arbetade under 2018 främst med bevakning och förtydliganden kring lagen om utskrivningsklar patient, LUS, utifrån den länsgemensamma överenskommelsen och rutinerna samt flertalet workshops med FoU. I slutet av året påbörjades uppföljning av den lokala överenskommelsen om samverkan. Särskilda samverkansmöten mellan biståndsenheten och geriatriken, och mellan bistånd och hemsjukvårdens sjuksköterskor, skedde också gällande LUS under hösten. FoU demensnätverk Demensteamet representerade i forumet under året. FoU workshops om lagen om utskrivningsklar, LUS Utifrån länets överenskommelse, riktlinjer och rutiner var FoU under 2018 engagerad i anordnande och utförande av workshops med kommunerna i länsdelen. Sigtuna kommun deltog på alla workshops och representerades av biståndschef, vårdplanerare, biståndshandläggare, MAS, Verksamhetschef HSL, enhetschef och sjuksköterska. Forum rehabnätverk FOU nu driver nätverk för arbetsterapeuter och sjukgymnaster/fysioterapeuter verksamma inom äldrevård och äldreomsorg. Syftet med nätverket är att delge varandra kunskaper och lärdomar samt att säkerställa att vi arbetar i enlighet med befintlig evidens. MAR och MAS nätverk Samverkansforum för Stockholms läns medicinskt ledningsansvariga (MAR ar) respektive Stockholm nordvästra (MAS ar). Samverkansforum med Danderyds sjukhus Chefsläkare på Danderyds sjukhus bjuder in kommunernas MAS ar varje termin för samverkan kring vårdprocessen in- och utskrivningsklar patient. Tandvård Ansvariga inom landstinget kallar årligen kommunernas kontaktpersoner för samverkan kring nödvändig tandvård och munhälsobedömningar. Ansvariga bjöds 2018 särskilt in till biståndsenheten i kommunen för att undervisa och uppdatera oss om processen, vilket resulterade i ett gemensamt informationsutbyte och nytt lärande. Vårdhygien Vårdhygien och Smittskydd Stockholm samverkar kontinuerligt med länets MAS ar och bjuder in till hel- och halvdagar med föredragningar och uppdateringar av rutiner och handlingsprogram. Patientsäkerhetsberättelse Äldre- och omsorgsnämnden 9 (20)

44 Riskanalys Riskanalyser görs på olika nivåer inom organisationen enligt modellen att identifiera en risk, multiplicera sannolikhet att den inträffar gånger konsekvens för patienten om den inträffar. Förvaltningsnivå - Hälso och sjukvårdsråd På denna nivå sker övergripande riskanalys och egenkontroller utvecklas. Verksamhetsnivå På verksamhets och enhetsnivå görs riskbedömningar i arbetssätt för att förebygga oönskade händelser för brukare. Individnivå Brukare riskbedöms för att förebygga trycksår, fall och undernäring. BPSD problematik bedöms och analyseras. Vid vård i livets slutskede bedöms om brukaren får adekvat vård enligt kriterier i Svenska palliativregistret. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Inom ramen för ledningssystemet upprättas riskanalyser som ligger till grund för förbättrade processer och rutiner, samt de egenkontroller som kopplas till dessa. Kända risker som är ständigt aktuella tydliggörs för respektive vårdprocess i ledningssystemet. Patientsäkerhetsberättelse Äldre- och omsorgsnämnden 10 (20)

45 Informationssäkerhet Uppföljningar av informationssäkerheten som har gjorts som är av större betydelse I maj gjordes en uppföljning med gott resultat, tillsammans med dataskyddsombudet gällande status på säkerhetsarbetet. Riskanalyser som har gjorts Personuppgifter med hög risk kartlades och en konsekvensbedömning gjordes. I sammanhanget säkerställdes två faktors-inloggning vid distansarbete i journalsystem. Åtgärder av större betydelse som har vidtagits för förbättring av informationssäkerheten Rutiner för loggkontroll och driftstopp fastställdes och plan för implementering under 2019 uppfördes. Incidentrapportering implementerades och är aktiv. Den utvärdering vårdgivaren har genomfört av skydd mot olovlig åtkomst till datornätverk och informationssystem Utvärdering påbörjas i takt med implementering av loggkontroller. Se ovan. Granskning som har gjorts av hälso- och sjukvårdspersonalens journalföring Basala uppgifter om patient som ska säkerställas i varje patientjournal finns alltid som grundkomponenter i den datoriserade journalen inklusive struktur för klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa, ICF, och klassifikation av vårdåtgärd, KVÅ. Granskning av själva innehållet i journalen enligt 3-4, 5 kap. HSLF-FS 2016:40, se uppföljning genom egenkontroll sid 8 och resultatdelen sid 18. Patientsäkerhetsberättelse Äldre- och omsorgsnämnden 11 (20)

46 Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet Rapporteringsskyldighet avvikande händelser, avvikelser Hälso- och sjukvårdspersonalens rapportering av avvikelser är god. I de kommunala verksamheterna rapporteras dock den största delen avvikelser av omvårdnadspersonalen som utgör den största personalkategorin. Utredning av avvikelser Chefer är huvudansvariga utredare och leg. personal deltar som utredare vid fallincidenter samt läkemedelsavvikelser. MAS bistår i utredningar av komplex eller allvarlig karaktär. Särskilda avvikelsemöten för sjuksköterskor hölls med ledning av MAS med syfte att utöka stöd och kompetens för att utreda läkemedelsavvikelser och konkretisera åtgärder för att händelser inte ska upprepas. Fall Rapportering av fall i avvikelsesystemet ökade inom äldreomsorgen med 5 %. Det resulterar i 587 fall. Det framgår dock av rehab-personalens månadsvisa sammanställningar att alla fallincidenter inte registreras i avvikelsesystemet rapporterades 556 fall. Fallskador På de fyra särskilda boenden för äldre rapporterades 26 frakturer under året, varav en näsfraktur, vilket är samma antal som under Tre frakturer rapporterades från omsorgen för funktionsnedsatta. Det har funnits ett mörkertal inom LSS och det behöver undersökas vidare i vilken omfattning fall och fallskador registreras som avvikelser så det systematiska arbetet med fall sker i den omfattning som krävs. Enstaka övrig skada var bland annat en hjärnskakning och en mindre skada med blåmärke och huvudvärk. På de enheter som har högre följsamhet till den fallpreventiva arbetsmodellen, är fallfrekvens och fallskador lägst. Det finns anledning att fortsätta med arbetsmodellen och sätta ytterligare mål gällande följsamheten. Diagram 1. Följsamhet till fallpreventiv arbetsmodell på ett av de särskilda boendena 2018 Patientsäkerhetsberättelse Äldre- och omsorgsnämnden 12 (20)

47 Diagram 2. Totalt antal fall på de fyra särskilda boendena för äldre i Sigtuna kommun 2018 Diagram 3. Antal frakturer på de fyra särskilda boendena för äldre i Sigtuna kommun 2018 Läkemedel 393 läkemedelshändelser registrerades under året, där kommunen har hälso-och sjukvårdsansvaret. Detta är en ökning av registreringar med 12 % jämfört med % av alla läkemedelsavvikelser gäller uteblivna doser, vilket handlar om att doser inte getts vid den tidpunkt som angivits eller helt uteblivit. Dessa avvikelser har minskat med 4 % sedan ,2 % av avvikelserna gällde narkotiska preparat. Ett par av avvikelserna föranledde polisanmälan då en större mängd inte gick att återfinna och betraktades som stulna. Detta är samma mönster som föregående år. Det har rapporterats flera avvikelser än tidigare år som handlar om narkotikasvinn, men där mängderna är mycket små. Totalt ökade narkotikaregistreringen med 2,6 %. Uteblivna doser (ej givits) av narkotiska plåster är vid sidan av att det saknas narkotika den vanligaste avvikelsen. 3 % av läkemedelsavvikelserna gäller insulin, vilket är en minskning med hälften från Fel dos och utebliven dos dominerar. Insulin är ett riskläkemedel och alla avvikelser ska föranleda konkreta åtgärder för att händelsen inte ska upprepas. Ingen av läkemedelsavvikelserna bedöms ha orsakat någon form av skada för den enskilde. Trycksår Kvalitetsregistrets data visar att 43 trycksår på totalt 29 unika individer uppkommit. Det är likvärdiga siffror med 2017 års data. När vi tittar på trycksårsgrader är resultatet i stort sett detsamma som föregående år med undantag för att trycksår av allvarligare grad (3-4) minskat med ett sår. (totalt 5 sår). Patientsäkerhetsberättelse Äldre- och omsorgsnämnden 13 (20)

48 Trycksår rapporteras fortfarande inte in som avvikelser trots att 20 av såren under året uppkommer i egen verksamhet. Sex sår anges uppkomma på annan enhet (akutsjukvård). I 17 av fallen finns ingen uppgift om uppkomst. Prioriterad strategi och konkreta åtgärder krävs för att förbättra preventionen. Lex Maria Ingen anmälan enligt Lex Maria gjordes Avvikelser i vårdprocesser med andra vårdgivare Utmärkande för 2018 var de 17 avvikelser som inom LSS korttidsvistelse för barn rapporterades gällande läkemedelshantering. Detta resulterade i möten med ansvariga vårdgivare som där har ansvaret för läkemedelshanteringen. Vårdgivare är skyldiga enligt föreskrift HSLF-FS 2017:40 att ge varandra för kännedom om risk eller inträffad skada bedöms uppkommit hos den andra vårdgivaren. Diskussion om möjligheten för delegering till baspersonal i syfte att säkerställa kontinuiteten i läkemedelsadministrationen förs. Patientsäkerhetsberättelse Äldre- och omsorgsnämnden 14 (20)

49 Hantering av klagomål och synpunkter Patienter och närstående informeras på boenden och på kommunens webb om att verksamheterna gärna mottar synpunkter och klagomål i syfte att förbättra verksamheterna. Utredning sker i samarbete mellan berörda chefer, leg. personal och medarbetare. Chefer initierar medarbetare att ge förslag på förbättringsåtgärder. MAS och MAR bevakar ärenden och bistår utredningar där det finns behov. Återkoppling sker till förvaltningsnivå i samband med utredningsprocessen, till vårdgivaren i samband med halvårs- och helårsredovisning och när omständigheterna kräver det samt på verksamhetsnivå som stående punkt på arbetsplatsträffarna. Återkoppling till patient och eventuellt närstående sker inom fem dagar och vidare på det sätt som den enskilde valt att bli delaktig och informerad i processen. Under 2018 utreddes ett klagomål inom hälso- och sjukvårdens område. Det gällde klagomål från slutenvården som inkom till personlig assistans gällande hantering av trycksår, där landstingsfinansierad hemsjukvård ansvarar för hälso- och sjukvården. Händelseanalys visade frågetecken kring instruktioner från hemsjukvården om förebyggande och hantering av uppkommet sår samt även ansvar för sårkontroll och uppföljning. I patientnämndens (PAN) årsrapport framkommer att inga klagomål inkommit till dem om Sigtuna kommuns hälso- och sjukvård. Patientsäkerhetsberättelse Äldre- och omsorgsnämnden 15 (20)

50 Sammanställning och analys avvikelser och synpunkter klagomål Vid analys av fallavvikelser ser vi att både fall och fallskador minskar när den fallpreventiva modellen används. När det gäller läkemedel är fler avvikelser registrerade än föregående år men att avvikelser med riskläkemedlet insulin minskar med 50 %. Digital signering införs för att minska uteblivna doser. Trycksår rapporteras inte som avvikelse vilket de ska. Minst 20 trycksår uppkom i den egna verksamheten under året vilket ska åtgärdas genom mer strukturerat arbete i de nyinrättade lokala ledningsgrupperna. Ett klagomål gällande hantering av trycksår inom personlig assistans inkom vilket föranledde en händelseanalys som visade frågetecken gällande annan vårdgivares ansvarstagande. Till PAN inkom inga klagomål på kommunens hälso- och sjukvård. Patientsäkerhetsberättelse Äldre- och omsorgsnämnden 16 (20)

51 Samverkan med patienter och närstående Förvaltningen bistår politiken att samverka med de forum som representerar närstående och andra målgrupper, exempelvis pensionärer. Inom väntjänsten framkommer särskilda frågeställningar som gör att ansvariga för hälso- och sjukvården bjuds in att diskutera dessa frågeställningar. Inom LSS sker också kontinuerlig samverkan med handikapporganisationerna på möten där synpunkter kring hälso- och sjukvårdsfrågor kan återkopplas till sakkunniga samt att information och samråd i forumet kan ske. Särskilt forum förutom tillgänglighetsrådet finns inom LSS med FUB - Föreningen för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning. Under 2018 behandlades inte någon särskild hälso- och sjukvårdsfråga i detta forum. Den enskilde görs delaktig i förebyggande hälso- och sjukvård särskilt gällande fall, nutrition och trycksår vid inflyttning till särskilt boende. Synpunkter och klagomål är viktiga instrument för ständiga förbättringar i samarbete med patient och ev. närstående. I samband med eventuell Lex Maria utredning görs den enskilde och ev. närstående delaktig i utredningen med sin beskrivning av patientens upplevelse av det inträffade. Att göra patienten delaktig i sin egen vård och behandling sker vid planering av åtgärder utifrån uppkomna behov och i anslutning till upprättande av hälsoplaner. Patientsäkerhetsberättelse Äldre- och omsorgsnämnden 17 (20)

52 Resultat Strategier och mål har sedan 2017 reviderats utifrån resultaten. De mål som inte uppfyllts kommer att ligga kvar i kommande målsättning framåt, eventuellt med viss revidering. Målet för basal hygien, 100 % följsamhet till regler gällande basala hygienrutiner, uppfylldes inte. Målet är mycket högt satt och kan bedömas vara ouppnåeligt. Dock kan ett mer begränsat mål svårligen försvaras eftersom rutinerna konsekvent måste följas för att förhindra smitta och smittspridning. De enkla reglerna kan varje medarbetare följa och ska så göra enligt föreskrifterna från Socialstyrelsen och Arbetsmiljöverket. Slutsatser är att vissa enheter har en fortsatt dålig trend under året, att någon enhet sånär på en medarbetare uppnår 100 % följsamhet samt att förbättringar behöver göras i att utföra självskattningen på korrekt sätt inom vissa enheter. Det krävs också att alla enheter utför självskattningarna. Resultatet speglar hela förvaltningsområdet där omvårdnad bedrivs, således även hemtjänst och personlig assistans. Målet för fallpreventivt arbete; arbetssättet implementeras på alla SÄBO i kommunen, uppfylldes. Målet för kommunikation och rapportering mellan leg. personal och baspersonal; SBAR används på alla enheter av all personal, är fortfarande delvis uppfyllt. Förbättringar krävs inom LSS och socialpsykiatri. Uppföljning av fastställd strategi behöver göras. Målen för trycksår; inget i verksamheten uppkommet trycksår av kategori 3-4 och minskad andel trycksår kategori 1-2, uppfylldes inte. Arbete utifrån fastslagen strategi prioriterades inte under året. Ledningsgrupper på enheterna behöver analysera resultatet samt påbörja arbetet utifrån fastslagen strategi. Målen för läkemedelshanteringen; färre avvikelser gällande narkotika och uteblivna doser och signeringar samt förbättrad hantering och rutiner kring kontrollräkningar och hantering av läkemedelsförråd uppfylldes delvis då antalet uteblivna doser minskade med några procentenheter. Ytterligare åtgärder kring rutiner diskuterades efter apotekets kvalitetsgranskning på säbo under hösten samt för LSS i januari Apotekets kvalitetsgranskning av läkemedelshantering Vid granskningarna framkom att förtydligande av vissa rutiner behöver göras samt förbättrad hantering gällande förvaring, hållbarhet och spårbarhet. Enhetschefers rutiner för nyckelhantering behöver uppdateras. Ytterligare kunskapsuppdatering för sjuksköterskor diskuterades. Dokumentation i journal Vid granskning framkommer att det finns brister i en helt konsekvent dokumentation av hälsoplaner och dess uppföljningar kopplat till trycksår. Orsaken är oftast att det redan registrerats åtgärder i riskbedömningsverktyget i registret. Omvänt kan läkta trycksår finnas i uppföljning av hälsoplaner men inte registrerad i kvalitetsregistret, med svårtolkad statistik som följd. Hälso- och sjukvårdspersonal behöver dubbeldokumentera eftersom samma uppgifter behöver finnas på flera ställen. Eftersom journalplikten råder är det dock en brist att inte finna uppgifterna i den digitala journalen. I sammanhanget fallpreventivt arbete förbättrades dokumentationen genom mer konsekvent dokumentation utifrån den fastslagna arbetsmodellen. Den granskning som alltid sker i samband med avvikelseutredningar fann att vissa uppgifter inte dokumenteras inom läkemedelshanteringen för den enskilde patienten. Patientsäkerhetsberättelse Äldre- och omsorgsnämnden 18 (20)

53 Övergripande mål och strategier för kommande år Övergripande strategi För att nå målen har de nya ledningsgrupperna på säbo i uppdrag att arbeta med nedanstående strategier. Ledningsgrupperna består av enhetschef, bitr. chef HSO och leg. personal och träffas flera gånger i månaden. MÅL för fallförebyggande arbete: Ökad följsamhet till fallpreventiva modellen Strategi: HSO får ett sammantaget resultat av egenkontrollerna registrerat till sina månadsrapporter för bättre överblick. Fortsatt egenkontroll av följsamheten enhetsvis. MÅL för trycksårsprevention: Inget i verksamheten uppkommet trycksår av kategori 3-4 Minskad andel trycksår kategori 1-2. Strategi: Plan för kunskapslyft och på vilket ytterligare sätt förbättring ska ske för att nå målen. Alla trycksår registreras som avvikelse. Utförd åtgärd: Trycksår finns med som en tydlig markör för att klassificera typ av händelse i nya avvikelsesystemet MÅL för hygien: 100 % följsamhet till regler gällande basala hygienrutiner Strategi: Fortsatta hygienombudsträffar med MAS. Alla enheter självskattar enligt planen för egenkontrollerna. Resultatet och analys av egenkontrollerna stående punkt på APT. MÅL för kommunikation och dokumentation till och från leg. personal: SBAR används på alla enheter inom LSS Strategi: Säkerställa behörighet och tillgänglighet. Patientsäkerhetsberättelse Äldre- och omsorgsnämnden 19 (20)

54 MÅL för läkemedelshantering: Föreslagna åtgärder är genomförda enligt kvalitetsgranskning av apotek Färre avvikelser gällande narkotika, uteblivna doser och signeringar Konsekvent kontrollräknande månatligen och vid varje uttag Strategi: Digitalt verktyg för signering införs på säbo under första kvartalet Fortsatt planering för införande av digitala lås till och i läkemedelsrum. Särskilda uppföljningar av kvalitetsgranskningarnas föreslagna åtgärder. Patientsäkerhetsberättelse Äldre- och omsorgsnämnden 20 (20)

55 Datum (3) TJÄNSTESKRIVELSE Äldre- och omsorgsförvaltningen Catarina Asplund Äldre-och omsorgsnämnden Utredning av implementering av digital e-tillsyn i både ordinärt och särskilt boende Dnr: ÄON/2019:28 Förslag till beslut Äldre- och omsorgsnämnden beslutar att inte vidare utreda införandet av digital e- tillsyn tills en plan för hur mycket av verksamhet som ska drivas i egen regi är utarbetad. Sammanfattning av ärendet Äldre- och omsorgsnämnden fick mål- och budget , 116 uppdrag 5, i uppdrag att utreda E-tillsyn inom hemtjänstverksamheten samt särskilda boenden. Utredningen finner att ett antal kommuner genom kamera- och sensorövervakning prövat e-tillsyn. E-tillsynen kan dock aldrig helt ersätta behovet av fysiska besök. Ekonomiskt skulle e-tillsynen inledningsvis vara dyrare men troligen på sikt leda till att det krävs lägre bemanning på fler brukare. Ett pilotprojekt skulle innebära en kostnad om ungefär kr/år beräknad på 11 kameror inom ordinärt boende och 70 kameror inom ett särskilt boende. Ärendebeskrivning Äldre- och omsorgsnämnden har i mål- och budget , 116 uppdrag 5, fått i uppdrag att: Utreda en implementering av ett IT-baserat kameraövervakningssystem. En översyn kring införande av så kallad E-tillsyn inom kommunens hemtjänstverksamhet samt vid kommunens egna särskilda boenden har genomförts. En konsekvensbeskrivning och budgetkalkyl för införandet av E- tillsyn presenteras för äldre- och omsorgsnämnden senast 31 mars De senaste åren har utvecklingen av digitala lösningar gått väldigt snabbt. Många kommuner har infört nattkameror som ett komplement till traditionell tillsyn. Detta val av digital lösning ser förvaltningen att flertalet kommuner nu har börjar byta ut till och/eller kompletteras med andra typer av digitala lösningar som tex sensorer. Alvesta kommun har till exempel testat digital tillsyn vid sina särskilda boenden. I den lösningen ingår kameror och sensorer för att titta till brukarna på

56 Datum (3) natten, undvika fallskador och hålla koll på dörrar, fönster, spis, kaffebryggare och liknande hemma hos brukaren. De positiva effekter som har kunnat ses vid utvärdering är en ökad trygghet och möjligheter att leva mer självständigt för brukarna och möjlighet att frigör omvårdnadspersonalens resurser där de gör större nytta. Det är även en samhällsnytta då det bidrar till att undvika risker, olyckor och kostsam sjukhusvård. E-tillsyn nattetid har i flera utvärderingar visat sig ge en bättre kvalitét för brukarna då de inte störs av att omvårdnadspersonal kommer och tittar till dem. De brukare som skulle kunna vara aktuella för att ha digital e-tillsyn i form av nattkamera och/eller sensorer inom ordinärt boende är de som omvårdnadspersonalen endast ska titta till och inte göra några andra insatser hos vid tillsynsbesöket. Digital e-tillsyn kan behöva kompletteras med fysiska besök varför digital e-tillsyn aldrig helt kan ersätta fysiska besök. För närvarande bedöms det att det finns ungefär 11 brukare inom ordinärt boende som har insatser nattetid som skulle kunna ha digital nattillsyn istället för fysiskt besök helt eller delvis. Inom särskilt boende skulle det troligen vara möjligt att införa digital nattillsyn för samtliga brukare som komplement till fysiska tillsynsbesök. Att införa digital e-tillsyn kräver förändrade arbetssätt och rutiner. Av den anledningen bör e-tillsyn successivt införas i verksamheterna i form av ett pilotprojekt och ta fram ett arbetssätt och rutiner som sedan kan implementeras i övriga verksamheter. Förslagsvis med början inom nattpatrullen och på ett särskilt boende. Barnrättsperspektivet Barn påverkas inte direkt av om äldre- och omsorgsnämnden skulle införa e- tillsyn inom äldreomsorgen. Eventuellt skulle brukarnas anhöriga påverkas positivt om de upplevde att tillsynen av deras anhörig skedde på ett tryggare och mer individanpassat sätt, vilket lämnar mer tid till annat och därmed är positivt utifrån ett barnperspektiv. Ekonomiska konsekvenser Inledningsvis är det ekonomiskt dyrare att införa e-tillsyn då det sannolikt krävs samma bemanning samt att det tillkommer en kostnad för tekniken. Anledningen till att det krävs samma bemanning, främst på särskilt boende är att det i socialtjänstförordningen finns en bestämmelse som innebär att det ska finnas tillgång till personal dygnet runt som utan dröjsmål kan uppmärksamma om boende behöver stöd och hjälp. Däremot kan det troligen på sikt, främst i ordinärt boende gå att ge fler brukare tillsyn utan att utöka bemanningen. Detta förutsatt att e-tillsyn är den insatsen som brukarna erbjuds generellt när det är ett möjligt alternativ. Hyra av en nattkamera beräknas kosta mellan kronor beroende på vad som avtalas att ingå i hyran. Beräknat på det skulle ett pilotprojekt innebära en kostnad om ungefär kr/år beräknad på 11 kameror inom ordinärt boende och 70 kameror inom ett särskilt boende.

57 Datum (3) Förvaltningens rekommendation Förvaltningen ser positivt på ett pilotprojekt, detta förutsätter dock att verksamheten kommer bevars i egen regi. Delgivning Kommunfullmäktige Kommunledningskontoret

58 Datum (2) TJÄNSTESKRIVELSE Äldre- och omsorgsförvaltningen Catarina Asplund Äldre-och omsorgsnämnden Uppdrag ta fram en långsiktig plan för certifiering av våra äldreboenden i enlighet med den standard som införts på äldreboendet Ymer Dnr: ÄON/2019:26 Förslag till beslut Äldre- och omsorgsnämndens beslutar att inte vidare utreda en plan för certifiering tills det är klarlagt i vilken omfattning lagen om valfrihetssystem ska införas inom särskilt boende. Ärendebeskrivning I mål och budget har äldre- och omsorgsnämnden fått i uppdrag ta fram en långsiktig plan för certifiering av äldreboendena i enlighet med den standard som införts på äldreboendet Ymer. Eftersom det är ett omfattande arbete att förbereda en certifiering skulle det vara rimligt att certifiera ett särskilt boende per år under en treårs period. Det bör dock beaktas att den politiska inriktningen i mål- och budget är att under år 2020 ska lagen om valfrihetssystem (LOV) införas inom äldre- och omsorgsförvaltningen. Om ett eller flera särskilda boenden ska drivas av privat utförare påverkar det planering och genomförande av certifieringarna. Det behöver vara klargjort vilka krav som ställs på den privata utföraren att behålla en eventuell certifiering under avtalstiden. Av den anledningen kan det vara lämpligt att göra en planering för certifiering förts när det är mer konkret vad LOV inom särskilt boende kommer innebära. Barnrättsperspektivet Barn påverkas inte direkt av om äldre- och omsorgsnämnden skulle certifiera de särskilda boendena. Ekonomiska konsekvenser Varje certifiering kostar i dagsläget kr. Sedan tillkommer en årlig avgift på kr per boende för att behålla certifiering. Det skulle innebära att om ett särskilt boende skulle certifieras per år under tre år skulle kostnaden bli år ett kr, år två kr samt år tre kr. Då har inte hänsyn tagits till eventuella prisökningar.

59 Delgivning Kommunfullmäktige Kommunledningskontoret Datum (2)

60 Datum (2) TJÄNSTESKRIVELSE Äldre- och omsorgsförvaltningen Sundiata Owens Äldre- och omsorgsnämnden Analys avseende risker för mutor och annan korruption för äldre- och omsorgsnämnden 2018 Dnr: ÄON/2019:86 Förslag till beslut Äldre- och omsorgsnämnden beslutar att: godkänna analysen avseende risker för mutor och annan korruption för äldre- och omsorgsnämnden rekommendera kommunstyrelsen tydliggöra rutinen för återrapportering av analysen för att likställa granskningen i alla nämnder. Sammanfattning av ärendet Äldre- och omsorgsförvaltningen har på nämndens årliga uppdrag analyserat risker för mutor och annan korruption inom nämndens ansvarsområden. Genom förebyggande arbete, riskanalys och avvikelsehantering minimeras risken inom de aktuella områdena. Ärendebeskrivning Varje år ska, enligt kommunstyrelsens beslut den 8 oktober 2012, 185 [KS/2012:456], nämnden analysera risker för mutor och annan korruption inom sina olika ansvarsområden och återrapportera resultatet av analysen till kommunstyrelsen. Inom äldre- och omsorgsförvaltningens verksamhetsområden bedöm det främst vara inom följande områden som risk för muta, bestickning och andra oegentligheter föreligger: biståndsbedömning utförandet av biståndsbedömda insatser upphandling rekrytering representation bisysslor Förvaltningen har genom kända arbetsrutiner hos såväl chefer som medarbetare sökt minimera riskerna inom de olika områdena. Den samlade bedömningen är att risker för mutor och annan korruption är små. Inga fall har uppdagats under 2018 verksamhetsår.

61 Datum (2) Förvaltningens rekommendation Förvaltningen bedömer att aktuella arbetsrutiner är väl etablerade och att nödvändiga tillägg/ändringar görs när behov uppstår samt att information om önskad metod på återrapportering till kommunstyrelsen förtydligas. Barnrättsperspektivet Analysen avseende risker för mutor och annan korruption har ett fokus på barns bästa i och med att den syftar till att alla beslut och all myndighetsutövning, inklusive sådana som berör barn, inom förvaltningen ska ske rättssäkert och utan otillbörlig påverkan. Ekonomiska konsekvenser Ärendet bedöms inte ha några ekonomiska konsekvenser. Delgivning Kommunstyrelsen Beslutsunderlag Analys avseende risker för mutor och annan korruption för äldre- och omsorgsnämnden 2018

62 1 (3) ANALYS Sundiata Owens Utredare Vår beteckning ÄON/2019:86 Analys avseende risker för mutor och annan korruption för äldre- och omsorgsnämnden 2018 Bakgrund Varje nämnd ska årligen analysera risken för mutor och annan korruption inom nämndens olika ansvarsområden i syfte att säkerställa att verksamheterna har ett gott skydd mot korruption. Inom äldre- och omsorgsnämndens verksamhetsområden bedöms det främst vara inom följande områden som risk för muta, bestickning och andra oegentligheter föreligger: biståndsbedömning utförandet av biståndsbedömda insatser upphandling rekrytering representation bisysslor SIG2000, v4.1, Biståndsbedömning Inom myndighetsenheten sker myndighetsutövning rörande enskild. Beslut om bistånd/insatser fattas av biståndshandläggare, enhetschef eller nämndens arbetsutskott. I denna verksamhet finns risk att de enskilda beslutsfattarna utsätts för försök att påverka besluten. För att möta denna risk har förvaltningen organiserat verksamheten efter ett antal riktlinjer och kontrollrutiner. Huvudprincipen är att alla tjänstepersoner ska följa gällande riktlinjer och delegationsordning. När det gäller särskilt kostnadsdrivande beslut, som har en stor betydelse för invånarnas livsföring, och där risken för försök till påverkan därför kan befaras vara större har beslutanderätten delegerats till nämndens arbetsutskott. ÄLDRE- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN STAB Södergatan Märsta Telefon vx Fax kontaktcenter@sigtuna.se

63 2 (3) Utförandet av biståndsbedömda insatser Vid utförandet av biståndsbedömda vård- och omsorgsinsatser finns det en risk att brukaren, dennes företrädare eller anhöriga försöker påverka utförandet av insatserna genom att ge presenter eller pengar till personalen. För att möta denna risk har förvaltningen tagit fram tydliga riktlinjer gällande gåvor och mutor som alla medarbetare ska skriva under att de tagit del av. Det finns även rutiner för hur hantering av brukares egna medel ska hanteras. Upphandling Vid all upphandling i kommunen är det viktigt att de lagar, riktlinjer och rutiner som reglerar offentlig upphandling följs. I samband med inköp finns en risk att affärer inte görs på ett sådant sätt att det gynnar kommunen i första hand. Inom äldre- och omsorgsnämndens verksamheter sker till exempel stora inköp av IT-utrustning varvid det finns risk för att mutor och andra oegentligheter skulle kunna förekomma. För att förebygga förekomsten av otillåtna direktupphandlingar har Sigtuna kommun tagit fram riktlinjer och rutiner för upphandling och inköp. Beloppsgränser för upphandling regleras i nämndens delegationsordning. I samtliga fall där det finns ramavtal ska dessa användas. Kontroll av avtalstrohet görs varje månad tillsammans med Upphandlingsenheten. Rekrytering Vid rekryteringar finns alltid en risk att en person anställs på grundval av personliga band och relationer. En stor del av rekrytering inom förvaltningen sker genom verktyget Offentliga jobb. Kravprofiler upprättas mot vilka sökande ska matchas. Därutöver är det alltid flera personer inblandade i samband med en rekrytering. Detta säkerställer att urvalet i rekryteringsprocessen blir så brett som möjligt. Vid rekrytering av undersköterskor använder förvaltningen rekryteringsverktyget uska.se där varje chef upprättar en kravprofil som sedan matchas mot kandidater. Alla kandidater som inte uppfyller de krav som ställs i profilen sållas ut automatiskt, vilket säkerställer att det enbart är kvalificerade kandidater som går vidare i processen. Förvaltningen använder också nano-learning som metod för en första screening, vilket säkerställer att kandidaterna klarar av det grundläggande kravet på språk-och läsförståelser för att kunna arbeta inom förvaltningen. Representation I samband med representation kan risk för oegentligheter föreligga. Av den anledningen är det alltid överordnad chef som attesterar representationskostnader. Därutöver har kommunens centrala ekonomiadministration ett kontrollansvar när det gäller efterlevnad av kommungemensamma redovisnings- och attestrutiner. Under 2018 saknar nämnden helt kostnader för representation. Efterlevnad av kommunens representationsregler följs upp i interkontrollen. Bisyssla Det är viktigt att säkerställa att personal inom förvaltningen står oberoende i förhållande till sin arbetsgivare, samt att den avtalade tjänstgöringstiden inte påverkas av bisysslor. Förvaltningen gör en samlad bedömning av medarbetarens bisysslor i

64 enlighet med Sigtuna kommuns riktlinjer för bedömning av bisysslor. En sammanställning av bisysslor redovisades och godkändes av äldre- och omsorgsnämnden i december (3)

65 Datum (2) TJÄNSTESKRIVELSE Äldre- och omsorgsförvaltningen Ulrika Andersson Äldre- och omsorgsnämnden Tilldelningsbeslut avseende enstaka platser särskilt boende Dnr: ÄON/2018:212 Förslag till beslut Äldre- och omsorgsnämnden antar de anbudsgivare som anges i utvärderingsprotokollet. Äldre- och omsorgsnämnden delegerar till förvaltningschef att teckna avtal med antagna leverantörer. Denna paragraf förklaras omedelbart justerad Ärendebeskrivning Äldre- och omsorgsnämnden har upphandlat enstaka platser på särskilt boende. Upphandlade områden är: 1. somatiskt omvårdnadsbehov för personer över 65 år, 2. somatiskt omvårdnadsbehov för personer under 65 år, 3. omvårdnadsbehov utifrån demenssjukdom för personer över 65 år, 4. omvårdnadsbehov utifrån demenssjukdom för personer under 65 år, 5. omvårdnadsbehov utifrån psykogeriatrisk problematik. Nämnden har fått anbud inom alla områden utom nr. 4. Utvärdering Vid anbudstidens utgång hade 18 anbud inkommit. Antal anbud per område var enligt följande: Område 1: 15 st. Område 2: 1 st. Område 3: 17 st. Område 4: 0 st. Område 5: 1 st. Samtliga anbud som uppfyllde kvalificeringskraven tilldelas kontrakt. Barnrättsperspektivet Barn omfattas inte av upphandlingen

66 Datum (2) Ekonomiska konsekvenser De upphandlade dygnspriserna är högre än kostnaderna för platser i egen regi. De ekonomiska konsekvenserna är beroende av hur många platser nämnden måste köpa externt. Delgivning Upphandlingsenheten Verksamhetschef myndighetsenheten ÄOF Beslutsunderlag Utvärderingsprotokoll

67 Datum (2) TJÄNSTESKRIVELSE Äldre- och omsorgsförvaltningen Sundiata Owens Äldre- och omsorgsnämnden Delegation av beslutanderätt för tilldelningsbeslut avseende inkontinenshjälpmedel Dnr: ÄON/2018:202 Förslag till beslut Äldre- och omsorgsnämnden beslutar att: Delegera beslutanderätt för tilldelningsbeslut avseende inkontinenshjälpmedel under 2019 till förvaltningschefen för äldre- och omsorgsförvaltningen. Delegera beslutanderätt för att teckna avtal med vinnande leverantör/-er till förvaltningschefen för äldre- och omsorgsförvaltningen. Sammanfattning av ärendet Förvaltningen förslår att nämnden ger förvaltningschefen beslutanderätt i tilldelningen av upphandlingen avseende inkontinenshjälpmedel samt att teckna avtal med vinnande leverantören. Ärendebeskrivning Kommunen måste upphandla en ny leverantör av inkontinensmedel, då nuvarande avtal har löpt ut. I november 1996 antogs Regeringens proposition Läkemedelsförmåner och läkemedelsförsörjning 1996/97:27 av Riksdagen. Den beslutade reformen innebär bland annat att tillhandahållandeansvaret för artiklar vid inkontinens den 1 januari 1997 överfördes till regionerna vad gäller brukare i enskilt boende och kommunerna vad gäller brukare i särskilt boende. Kostnadsansvaret för artiklarna åvilar från den 1 januari 1998 regionerna och kommunerna. Alla regioner och kommuner skall upphandla produkter för sin försörjning av inkontinensprodukter till samtliga sina invånare. Lagen om offentlig upphandling skall gälla. Detta innebär att regioner och kommuner skall ansvara för förskrivning, kundservice (i form av inlämningsställen för hjälpmedelskorten, information/utbildning till förskrivare och brukare), lagerhållning och transport av produkterna till brukarna. Verksamhetschefen för särskilt boende, MAS och verksamhetschef enligt HSL, Demensomsorgsutvecklare har tillsammans med upphandlingsenheten arbetat fram ett förfrågningsunderlag som ska gå ut på annonsering. Tilldelningsbeslutet kommer att behöva fattas under juni månad. Då nämnden inte har något planerat sammanträde så föreslår förvaltningen att nämnden tilldelar förvaltningschef beslutanderätt i tilldelningen samt tecknandet

68 Datum (2) av avtal. Enligt kommunallagen (2017:725) 6 kap. 38 tredje stycket måste nämnden fatta beslut som är av principiell beskaffenheten. Förvaltningens bedömning är att denna tilldelning inte förfaller sig så unik eller avgörande att den inte kan delegeras till förvaltningschefen. Barnrättsperspektivet Barnrättsperspektivet beaktas i utarbetandet av förfrågningsunderlaget. I detta beslut om beslutanderätt så påverkas inte barn. Ekonomiska konsekvenser Om tilldelningen inte delegeras vidare måste nämnden ha ett extra sammanträde i juni för att behandla ärendet. Ett extra möte som är en (1) minut långt kostar drygt kr bara i politisk arvodering, givet full närvaro. Det känns som en dryg kostnad för detta beslut. Förvaltningens rekommendation Förvaltningen bedömer att beslutande beslutanderätt i tilldelningen av upphandlingen avseende inkontinensmedel samt att teckna avtal med vinnande leverantören bör tilldelas förvaltningschefen. Delgivning Förvaltningschefen äldre- och omsorgsförvaltningen Verksamhetschefen för särskilt boende Upphandlingsenheten

69 Datum (2) TJÄNSTESKRIVELSE Äldre- och omsorgsförvaltningen Sundiata Owens Äldre- och omsorgsnämnden Val av dataskyddsombud för äldre- och omsorgsnämnden Dnr: ÄON/2019:102 Förslag till beslut Äldre- och omsorgsnämnden utser Henrik Loxell, jurist, till dataskyddsombud för nämndensverksamhetsområde. Ärendebeskrivning Dataskyddsförordningen (GDPR) trädde i kraft den 25 maj 2018 och alla personuppgiftsansvariga ska utse ett dataskyddsombud. Dataskyddsombudet ersatte personuppgiftsombudet i personuppgiftslagen (PuL). I kommunen är varje nämnd personuppgiftsansvarig, och det är den personuppgiftsansvarige som ansvarar för att förordningen följs. Dataskyddsombudet har inget eget ansvar för att organisationen följer dataskyddsförordningen. Huvudsyftet med dataskyddsförordningen är att skydda individens rättigheter kring personuppgifter. Att bryta mot lagstiftningen kan leda till böter i miljonklassen. Den nya förordningen säger: "Skyddet för fysiska personer vid behandling av personuppgifter är en grundläggande rättighet". Det innebär skärpta krav för personuppgiftsansvariga. Dataskyddsombudets roll Bestämmelser för dataskyddsombud finns i artiklarna i förordningen. Med anledning av att nuvarande dataskyddsombud har slutat i kommunen behöver styrelsen utse ett nytt ombud. Dataskyddsombudet kan vara en anställd eller en konsult, en fysisk person eller en organisation eller grupp. Dataskyddsombudet kan också vara ombud för en eller flera myndigheter. I en kommun är varje nämnd en egen myndighet. Den övergripande och viktigaste uppgiften för dataskyddsombudet är att övervaka att organisationen följer dataskyddsförordningen. Ett dataskyddsombuds uppgift är att informera och ge råd till den personuppgiftsansvariga organisationen kring vilka skyldigheter som gäller enligt dataskyddsförordningen. Ombudet ska också bevaka att reglerna följs och fungera som kontaktperson för Datainspektionen. Äldre- och omsorgsförvaltningen föreslår att Henrik Loxell, jurist på kanslienheten utses till dataskyddsombud för äldre- och omsorgsnämndens verksamhetsområde.

70 Datum (2) Barnrättsperspektivet Att kommunen följer dataskyddsförordningen är viktigt för alla invånare, inte minst för barnen. Förordningen syftar till att skydda personuppgifter och att dessa hanteras på ett korrekt sätt. Barnen har inte varit tillfrågade i beredningen av ärendet. Ekonomiska konsekvenser Beslutet får ingen påverkan på budgeten. Delgivning Datainspektionen

71 Datum (1) TJÄNSTESKRIVELSE Äldre- och omsorgsförvaltningen Sundiata Owens Äldre- och omsorgsnämnden Redovisning av minnesanteckningar och protokoll från förtroenderåd, FUB och KPR 2019 Dnr: ÄON/2019:4 Förslag till beslut Äldre- och omsorgsnämndens lägger informationen till handlingarna. Ärendebeskrivning Minnesanteckningar samverkansmöte FUB Sigtuna kommun 4 februari 2019

72 Minnesanteckningar samverkansmöte FUB Sigtuna kommun 4 februari 2019 Närvarande: Jan Olson, Carina Olson, Susanne Almgren, Patric Kauko, Kirsi Santamäki, Ulrika Andersson Grundsärskolan (svar från Mattias Ramberg, barn- och ungdomsförvaltningen) Barn- och ungdomsförvaltningen (BUF) har ett uppdrag att bygga kostnadseffektivt. Det finns inget särskilt funktionsprogram för grundsärskolan så BUF använder funktionsprogram F-9 som är beslutat av BUN där det går att använda i grundsärskolans lokaler. Vi arbetar med omställbara lokaler vilket medför att klassrum och grupprum har samma storlek som funktionsprogrammet. Vi arbetar med lättväggar som gör att de vid behov kan rivas för att utöka ytan. Ytor som tillämpas utifrån funktionsprogram är även administrationsytor, allrum, entrétorg etc. Projektledaren på Komfast är projektledare och ansvarig på BUF arbetar tillsammans med verksamheten för att ta fram ett underlag till arkitekten så att lokalerna är ändamålsenliga för grundsärskolans lokaler. Hur organisationen därefter väljer att bedriva undervisning för eleverna ansvarar skolan för utifrån skollagen à inre organisationen. Utemiljön kommer att ligga i anslutning till Centralskolans skolgård med möjlighet till egen/mindre yta men med möjlighet till inkludering. Hämta/lämna ytor planeras av SBK i samråd med mig och Leif samt verksamheten. (Finns förslag med än är läget på huskroppen inte klart). Vi ser även över hur andra grannkommuner bygger Grundsärskolor, exempelvis Vallentuna så som jag har nämnt i mötessammanhang med FUB. Nästa steg: Mötesserie med Ledningsgruppen på Grundsärskolan, 8/2, 15/2 Resulterar i ett underlag till arkitekt Förslag på lokalernas utformning arbetas fram av arkitekt Fortsatt mötesserie mellan BUF- KOM-SBK Lärarledd simskola Förskoleklasser har fått erbjudande om vattenvana 6-åringar har simskola 10 veckor nu kommer från Centralskolan Skolklasser kommer för att kunna simma åk 6 Särskolan har tider varje fredag kl. 13 Vanlig simskola 900 kr, 10 ggr Håller på att ta fram specialanpassade simskolor Vidarebefordrar mail från tjänsteperson på Midgårdsbadet för vidare kontakt med FUB Utbyggnad av boende (planer, lokalprogram, utformning, upphandling etc.) Servicebostäder i Sigtuna kommun, behov, kö, planering FUB har medlemmar som skulle behöva serviceboende

73 Äldre- och omsorgsfövaltningen (ÄOF) informerar om att bilden är att det finns störst behov av gruppboende FUB framför önskemål om serviceboende i Sigtuna/Rosersberg Daglig verksamhet Fråga från FUB: Vanliga habiliteringsersättningen, hur ser det ut framöver? Svar från ÄOF: Habiliteringsersättningen kommer att vara kvar som den är, den kommer inte att sänkas utifrån att statsbidraget är borttaget 2018 stängde daglig verksamhet 2 veckor under sommaren. Daglig verksamhet har utvärderat och det kommer inte att vara så 2019 Fritidsaktiviteter FUB framför att: Det har blivit sämre nu när boendet t.ex. inte har tillgång till bil längre. Det gör det svårare att hitta på aktiviteter enskilt eller flera samtidigt på boendet. Det har tidigare varit aktivitet att om man är ute och går varje dag så får man ett pris. Det vore bättre att uppmana att gå till gym, kan behöva stöd av personal och samarbete med gym. Det vore bra om det gick att få tillgång till billigare PT. Det vore roligt om det fanns mer samarbete mellan boendena. Kirsi tar med frågan till enhetscheferna så att bilanvändandet och aktiviteter kan samordnas. Kvalitetsplaner samt uppföljning av dessa Brukarundersökning har genomförts och presenteras på mötet. Transporter FUB framför att: Kostnaden för turbundna resor borde gå att baka in i kostnaden för daglig verksamhet, det skulle dels verka positivt på kostnaden i LSS-utjämningssystemet och innebära att FUB:s medlemmar inte drabbas av merkostnader på grund av sin funktionsnedsättning. ÄOF informerar om att färdtjänst numera handläggs av kontaktcenter. LSS skatteutjämningssystem klargörande ÄOF ser över beslut t.ex. ledsagning på boende, framförallt utifrån synpunkterna att det är svårt att få till aktiviteter. Insatsbeskrivning på gruppbostad gällande t.ex. fönsterputsning eller annan typ insatsbehov som personalen "inte får göra" T.ex. fönsterputsning kan antingen vara en aktivitet tillsammans med stödassistent eller en tjänst som den som bor i lägenheten köper själv (t.ex. samordnas med hela boendet).

74 Hur ställer sig förvaltningen till att kompisar vistas i lägenheten när den som hyr den inte är hemma. Hur stor bestämmanderätt har den som hyr lägenheten? ÄOF tar med frågan och återkommer nästa möte Hur ställer sig Sigtuna kommun till nya LSS-utredningen ang. "Personlig assistans"? Kommunen avvaktar med synpunkter tills det är klart om utredningen kommer på remiss. Utskick av mötesanteckningar från samverkansmöten även går till ÄON för att de skall kunna ta del av det. Går med som meddelande till nämnden efter samverkansmöten Arbetsmiljö Solbrinken och Stora gatan Fuktskada på Solbrinken, arbete pågår Stora gatan är fritt från vägglöss enligt senaste undersökningen Det är svårt att få kontakt med biståndshandläggaren, de bryr sig inte. Boka upp möten en gång i halvåret Ulrika tar med frågan till biståndshandläggarna att FUB framför önskemål om tätare uppföljningar och att de ska vara lätta att få kontakt med. Kommande möten Måndag 20 maj kl. 16:30 18:00 Måndag 22 september kl. 16:30 18:00 Måndag 9 december kl. 16:30 18:00

75 Brukarundersökningen LSS Resultat

76 Får du bestämma om saker som är viktiga för dig? 82% Gruppbostad LSS 76% 67% 84% DV 75% 83% 71% Pers ass 40% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90%

77 Får du den hjälp du vill ha? 77% Gruppbostad LSS 75% 67% 89% DV 80% 89% 71% Pers ass 100% 0% 20% 40% 60% 80% 100% 120%

78 Är det du gör på din dagliga verksamhet viktigt för dig? % % % 84% 85% 86% 87% 88% 89% 90%

79 Bryr sig personalen om dig? 91% Gruppbostad LSS 75% 79% 93% DV 88% 86% 86% Pers ass 100% 0% 20% 40% 60% 80% 100% 120%

80 Pratar personalen med dig så att du förstår vad de menar? 68% Gruppbostad LSS 56% 43% 76% DV 88% 86% 86% Pers ass 60% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100%

81 Känner du dig trygg med personalen? 68% Gruppbostad LSS 81% 57% 95% DV 80% 89% 71% Pers ass 70% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100%

82 Vet du vem du ska prata med om något är dåligt? Gruppbostad LSS 100% 100% DV 93% 93% Pers ass 80% 100% 0% 20% 40% 60% 80% 100% 120%

83 Trivs du i verksamheten? 82% Gruppbostad LSS 81% 86% 82% DV 83% 92% 86% Pers ass 100% 0% 20% 40% 60% 80% 100% 120%

84 Datum (1) TJÄNSTESKRIVELSE Äldre- och omsorgsförvaltningen Sundiata Owens Äldre- och omsorgsnämnden Redovisning av domar mars-april 2019 Dnr: ÄON/2019:3 Förslag till beslut Äldre- och omsorgsnämnden lägger redovisade domar till handlingarna Ärendebeskrivning Dom , Förvaltningsrätten i Uppsala, Personlig assistans enligt lagen (1993:389) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, (- ), ÄON/2018:49.

85 Datum (1) TJÄNSTESKRIVELSE Äldre- och omsorgsförvaltningen Sundiata Owens Äldre- och omsorgsnämnden Meddelanden mars-april 2019 Dnr: ÄON/2019:5 Förslag till beslut Äldre- och omsorgsnämnden beslutar att lägga meddelandena till handlingarna. Ärendebeskrivning KS Ombudgetering av IT-investeringsmedel från 2018 till 2019 KS Riktlinjer förrepresentation KS Kommundirektörens förslag till budgetförutsättningar för nämnder och styrelse KS månadsrapport per februari Patientnämnden summerar Patientnämnden - Stödpersonsverksamheten årsrapport 2018

86 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum Ombudgetering av IT-investeringsmedel från 2018 till 2019 KS/2019:80 Beslut Kommunstyrelsen beslutar att ombudgetera tusen kronor från 2018 års fastställda IT-investeringsbudget till IT-investeringsbudgeten för Ärendebeskrivning Förvaltningarna har inkommit med framställning om ombudgetering från budgetår 2018 till budgetår 2019 avseende IT-investeringsbudget I en tidigare framställning har övrig ombudgetering av investeringsmedel från 2018 till 2019 beslutats. Efter prövning av kommunledningskontoret föreslås nettoinvesteringar uppgående till tusen kronor, av 2018 års totala investeringsbudget tusen kronor att ombudgeteras till IT-investeringsbudgeten för år Föreslagna ombudgeteringar framgår av bilagd redovisning (Bilaga 1). Ekonomiska konsekvenser Beslutet innebär inga nya ekonomiska konsekvenser då föreslagna ombudgeteringsobjekts ekonomiska effekter finns beräknade och ingår i Mål och budget för Delgivning Kommunledningskontoret Samtliga nämnder Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse den 26 februari 2019 Bilaga 1, Ombudgetering IT-investeringar SIG600 SIG601 v Ordförandes sign. Justerares sign. Utdragsbestyrkande

87 Bilaga 1 Investering Budget Utfall Avvikelse Förslag FörvaltnBenämning belopp i tkr ombudget. Inventarier och IT Kommunledningskontoret, IT Totalsumma

88 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum Riktlinjer för representation (revidering) KS/2018:564 Beslut Kommunstyrelsen beslutar: att godkänna reviderade riktlinjer för representation m.m., inkl. bilaga 1. att tidigare beslutade riktlinjer för representation samt riktlinjer för utdelning av minnesgåvor m.m. upphör. att kommunledningskontoret årligen reviderar riktlinjernas bilaga 1, beloppsgränser Ärendebeskrivning Kommunens nu gällande riktlinjer för representation liksom riktlinjer för utdelning av minnesgåvor m.m. fastställdes av kommunstyrelsen , KS/2012:454. Utifrån iakttagelser i genomförda internkontroller och synpunkter från förvaltningarna framkommer att riktlinjerna behöver förtydligas. I nuvarande riktlinjer är det otydligt vad som ska räknas som intern representation och vad som rimligen kan anses vara personalsociala kostnader, exempelvis kaffe/kaffebröd vid arbetsplatsträffar. Kurser och konferenser beaktas inte i nuvarande riktlinjer. I riktlinjerna för minnesgåvor mm finns inget riktvärde för beloppsgränser och skatteverkets gräns för skattefrihet ligger i vissa fall på kronor inkl moms. De två nuvarande riktlinjerna har bedömts kunna samordnas. Nuvarande riktlinjer ger ingen vägledning för beslutsfattare vad gäller beloppsgränser och bokföring. I reviderade riktlinjer har dessa delar förtydligats. I bilaga, som årligen ska revideras av kommunledningskontorets ekonomienhet, framgår beloppsgränser och stöd för korrekt hantering i bokföringen. Beloppsgränser för minnesgåvor föreslås till maximalt kronor exkl. moms. De två tidigare riktlinjerna har sammanförts till en riktlinje för representation m.m. Nu reviderade riktlinjer för representation m.m. ersätter tidigare fastställda riktlinjer för representation samt riktlinjer för utdelning av minnesgåvor m.m. Ärendet har beretts inom kommunledningskontoret i samverkan med förvaltningschefer och förvaltningsekonomer. Kommunledningskontoret kommer att informera och utbilda chefer och fakturahandläggare i de nya riktlinjerna. SIG600 SIG601 v Barnrättsperspektivet Barnrättsperspektivet har inte beaktats i detta ärende. Ordförandes sign. Justerares sign. Utdragsbestyrkande

89 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum Ekonomiska konsekvenser I riktlinjerna framgår att interna kurser och konferenser i första hand ska ske i kommunens egna lokaler vilket bedöms ge lägre kostnader. I övrigt bör riktlinjerna ge tydligare ramar för representation mm vilket även bedöms ge lägre kostnader sammantaget. Delgivning Nämnder Kommundirektören Förvaltningschefer Kommunledningskontorets chefer Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad Riktlinjer för representation Bilaga 1 till riktlinjer för representation Nuvarande riktlinjer för representation , KS/2012:454 Nuvarande riktlinjer för gåvor , KS/2012:454 SIG600 SIG601 v Ordförandes sign. Justerares sign. Utdragsbestyrkande

90 Riktlinjer för REPRESENTATION Intern och extern representation, gåvor, utbildning/kurser och resor Södergatan 20, Märsta Tel (vxl) Fax

91 Dokumentnamn Riktlinjer för representation Dokumenttyp Riktlinjer Fastställd/upprättad Version Senast reviderad Giltig till 2019-XX-XX Tills vidare Dokumentansvarig/processägare Ekonomichef KLK Dokumentinformation Beslutsinstans Kommunstyrelsen Dokumentet gäller för Alla nämnder/förvaltningar Tidigare revideringar Ersätter tidigare beslut antagen av Kommunstyrelsen den KS/2012:454

92 Riktlinjer för Representation Innehåll 1. Inledning Syfte Allmänt om representation Extern representation Affärsförhandlingar m.m Gåvor - externt Intern representation Informationsmöte, arbetsplatsträffar Personalfest Gåvor och uppvaktning till anställda och förtroendevalda Alkohol Interna kurser, planeringsdagar och liknade arrangemang Externa kurser, konferenser och utbildningar Återkommande arbetsmåltider, internt arbete Trivselåtgärder/APT Förfriskningar och annan enklare förtäring Tjänsteresor och reseräkning Bokföringsunderlag Extern representation vad verifikationen ska innehålla Intern representation vad verifikationen ska innehålla Gåvor till anställda vad verifikationen ska innehålla Externa kurser, konferenser och utbildning vad verifikationen ska innehålla Förmånsbeskattning (12)

93

94 Riktlinjer för Representation 1. Inledning Representation är i dagligt tal ett samlingsbegrepp för vissa konkreta tecken på uppskattning som personer såsom företrädare för en organisation mottar från eller visar andra personer. Uppskattningen brukar ta formen av gemensamma restaurangbesök eller evenemang, ibland i kombination med presentartiklar. Representation kan vara antingen extern eller intern. Alla former av representation ska ha ett omedelbart samband med den kommunala verksamheten. 2. Syfte Syftet med riktlinjerna är att tydliggöra vad som gäller för representation, uppvaktning, gåvor samt redovisningen inom kommunen. Utgångspunkten är att representation ska kännetecknas av måttfullhet. Riktlinjerna har tagits fram med utgångspunkt från Skatteverkets regler. Riktlinjerna gäller för samtliga medarbetare och förtroendevalda i Sigtuna Kommun. 3. Allmänt om representation Representation omfattar förutom det som man traditionellt tänker på som representation, det vill säga mat och dryck, även gåvor och uppvaktningar. All representation ska alltid ha ett omedelbart samband med kommunens verksamhet och nyttan ska vara tydlig. Representation ska vara måttfull och ske kostnadsmedvetet. Representation kan vara intern eller extern. Reglerna för representation gäller såväl inom som utom Sveriges gränser. Attestreglementet i kommunen ska följas. Den budgetansvarige ska alltid i förväg godkänna representationen. Den som själv deltagit i representation får inte beslutsattestera kostnaden. I dessa fall ska överordnad chef attestera kostnaden. Budgetansvarig ansvarar för att reglerna för representation följs och att redovisningen sker på rätt sätt. Beloppsgränser och särskilda regler för momsavdrag och eventuella förmånsbeskattning ska alltid beaktas och framgår av bilaga Beloppsgränser med mera vid representation. Bilagan ses löpande över av kommunledningskontorets ekonomienhet så att den följer gällande lagstiftning. 4. Extern representation Med extern representation avses representation som riktar sig till företag, organisationer och enskilda personer utanför den kommunala organisationen. Den externa representationen ska ha ett omedelbart samband med verksamheten och ska syfta till att inleda eller utveckla förbindelser som är viktiga för kommunens verksamhet. 5 (12)

95 Riktlinjer för Representation Återkommande representation med en och samma person eller grupp av personer får inte förekomma. För beloppsgränser, avdragsrätt för moms med mera, se bilaga Beloppsgränser med mera vid representation. Dricks ska inte ingå i notan. Undantag från denna regel är länder där dricks förväntas ingå i priset. Grundregeln är att kommunen inte bekostar alkohaltiga drycker. Vid extern representation kan avvikelse från denna regel ske, se avsnitt 6 Alkohol. Avvikelsen ska då godkännas i förväg av förvaltningschef eller nämndordförande. 4.1 Affärsförhandlingar m.m. För att representation i samband med affärsförhandlingar och liknande ska anses ha ett omedelbart samband med verksamheten bör representationen ingå som ett led i förhandlingarna. Representationen bör uttrycka en i sådana sammanhang sedvanlig gästfrihet, tex i form av värdskap vid inledande av affärsförhandlingar, under sådana eller som en avslutning av förhandlingarna. Extern representation i samband med pågående upphandling eller myndighetsutövning får inte förekomma. 4.2 Gåvor - externt Kravet på att det finns ett omedelbart samband med verksamheten gäller även när kommunen lämnar gåvor till extern part. Gåvor kan ges i form av reklamgåvor eller representationsgåvor. Med reklamgåvor avses varor utan personlig karaktär och som är av obetydligt värde. Reklamgåvor ska vara försedda med kommunens namn och logotyp, till exempel kommunens profilvaror i form av pennor, reflexer, almanackor eller liknade. En representationsgåva är avsedd att bidra till goda förbindelser mellan kommunen och externa organisation. Representationsgåvor får endast förekomma i samband med att avtal tecknas, värdefullt samarbete inleds eller avslutas samt vid invigningar eller jubileer. Representationsgåvan ska rikta sig till hela den mottagande organisationen och kan som exempel vara blommor, fruktkorg eller chokladkartong. 5. Intern representation Intern representation riktar sig till kommunens medarbetare och förtroendevalda. Denna typ av representation har främst karaktär av personalfrämjande åtgärder. Den interna representationen syftar till att skapa goda arbetsförhållanden och ett trivsamt arbetsklimat. Intern representation kan bestå av mat, dryck, minnesgåvor och liknande. Alkohol bekostas inte av kommunen och därför serverar arbetsgivaren endast alkoholfria drycker vid dessa tillfällen. Vid middagsarrangemang får medarbetaren bekosta eventuell alkohol själv, se även avsnitt 6 Alkohol. 6 (12)

96 Riktlinjer för Representation För beloppsgränser, förmånsbeskattning, avdragsrätt för moms med mera, se bilaga Beloppsgränser med mera vid representation. Dricks ska inte ingå i notan. Undantag från denna regel är länder där dricks förväntas ingå i priset. Återkommande arbetsmåltider som intas vid sammanträden, ledningsgruppsmöten, projektmöten och liknande får inte förekomma. Förekommer sådana måltider ska de förmånsbeskattas av den anställda. 5.1 Informationsmöte, arbetsplatsträffar Med informationsmöte avses möten som är oregelbundna och inte planlagda enligt ett fastställt kalendarium. Mötena får alltså inte regelmässigt förläggas på ett sådant sätt att måltid ingår. Enklare förtäring såsom kaffe och smörgås eller frukt får dock förekomma, detta anses inte som intern representation utan som förtäring av mindre värde vid interna sammanträden och full moms får dras av. Enklare förtäring vid arbetsplatsträffar är inte intern representation utan förtäring av mindre värde vid interna sammankomster. Förutsättningen för att det ska vara intern representation är att hela personalgruppen, avdelningen eller enheten samlas för att delges viktig information såsom organisationsförändringar, personalfrågor eller andra frågor som arbetsgivaren vill nå ut till sin personal. Detta gäller alltså inte vid internt arbete eller löpande information. För att en anställd inte ska bli förmånsbeskattad för måltiden ska följande förutsättningar vara uppfyllda, detaljerat program eller dagordning ska finnas, syfte och deltagare ska framgå måltidsarrangemangen ska vara gemensamma för samtliga deltagare det får inte vara fråga om regelbunden återkommande möten med korta mellanrum (tex återkommande APT, enhetsmöten eller liknande) 5.2 Personalfest Personalfest, inklusive julbord, är en form av personalvård och betraktas, som huvudregel, som intern representation. Skattelagstiftningen medger dock endast momsavdrag för personalfester vid två tillfällen per år. Observera gällande avdragsbegränsningar för moms som framgår av bilaga Beloppsgränser med mera vid representation. 5.3 Gåvor och uppvaktning till anställda och förtroendevalda Gåvor till anställda jämställs i princip med ersättning för utfört arbete. Detta innebär att gåvor utgör en skattepliktig inkomst för mottagaren. Under vissa förutsättningar är julgåva och minnesgåva skattefria. De tillfällen och beloppsgränser som Skatteverket fastställt för gåvor ska inte överskridas. Överskrids beloppsgränserna är gåvan skattepliktig från första kronan för mottagaren. Minnesgåvor får inte ges vid mer än ett tillfälle utöver när anställningen upphör. 7 (12)

97 Riktlinjer för Representation Minnesgåvor till förtroendevalda och anställda får delas ut i form av minnesgåva i samband med att mottagaren fyller 50 eller 60 år minnesgåva till den som har varit anställd eller haft ett förtroendeuppdrag i kommunen under sammanlagt minst 25 år minnesgåva i samband med avgång från förtroendeuppdrag eller anställning Gåvor i form av blommor och liknande av mindre värde får delas ut även vid andra tillfällen till exempel jämna födelsedagar, barnafödsel osv. Alkohol och tobak får aldrig ges som gåva. Detsamma gäller pengar och presentkort som kan bytas mot pengar. För beloppsgränser, avdragsrätt för moms med mera, se bilaga Beloppsgränser med mera vid representation. Beslut om utdelning av gåva Förtroendevalda Beslut om typ av och värde på gåva fattas beträffande ledamot eller ersättare i - fullmäktige av fullmäktiges presidium, - styrelsen och övriga nämnder av nämndens ordförande eller, om ordföranden är mottagare, av nämndens vice ordförande. Anställda Beslut om typ av och värde på gåva fattas beträffande årlig utdelning av minnesgåva till dem som har varit anställd i kommunen under 25 år av kommunfullmäktiges ordförande i samråd med ordföranden i kommunstyrelsens arbetsgivardelegation och i övrigt beträffande - kommundirektören av kommunstyrelsens ordförande, - förvaltningschef eller motsvarande av kommundirektören, - övriga anställda av förvaltningschefen eller, efter delegation från denne, av avdelnings- eller enhetschef eller motsvarande. Former för utdelning Den som beslutar om utdelning av en gåva beslutar också om formerna för utdelningen. 6. Alkohol Sprit får aldrig förkomma vid representation. Vid intern representation får inte heller starköl eller vin förekomma. Vid extern representation får starköl och vin förekomma endast vid middagar och då endast om det finns särskilda skäl för det. Mängden ska vara måttlig, med detta avses högst två starköl eller två glas vin per person. Vid representation i samband med utdelning av minnesgåvor till personer som har varit anställda i kommunen under 25 år tillämpas tredje stycket i stället för andra stycket. Beslut om representation med starköl eller vin ska vid varje tillfälle fattas av, beroende av omständigheterna, berörd förvaltningschef 8 (12)

98 Riktlinjer för Representation kommundirektör berörd nämndordförande, eller kommunfullmäktiges ordförande Beslutet ska vara skriftligt och motiverat, samt bifogas bokföringsunderlaget. 7. Interna kurser, planeringsdagar och liknade arrangemang Interna kurser för medarbetare, planeringsdagar, konferenser och liknade arrangemang räknas enligt Skatteverket som verksamhetsrelaterade driftskostnader. Det innebär att kostnaden inte ska redovisas som representation och då ska all moms dras av. För att kommunen ska kunna göra avdrag för moms samt för att den anställde inte ska förmånsbeskattas måste samtliga kriterier nedan vara uppfyllda och bifogas verifikatet, sammankomsten ska vara intern fullständigt program ska upprättas och bifogas redovisningsunderlaget, måltidsarrangemangen ska vara gemensamma för samtliga deltagare sammankomsten ska vara minst 6 timmar per dag jämt fördelat på 30 timmar under max en vecka. Inslag av nöje/rekreation får inte vara omfattande. Det får inte vara fråga om regelbundet återkommande möten med korta mellanrum, tex varje eller varannan vecka. Till exempel återkommande APT, ledningsgruppsmöten, enhetsmöten eller liknande. Om mötet är förlagt till en normalt ledig dag gäller tidskravet som om dagen vore en arbetsdag. Interna kurser, konferenser och liknande arrangemang ska i första hand ske i kommunens egna lokaler, alltid vara måttfulla, ske kostnadsmedvetet och med klar målinriktning där nyttan vid varje tillfälle är tydlig. 8. Externa kurser, konferenser och utbildningar Externa kurser, konferenser och utbildningar räknas enligt Skatteverket som verksamhetsrelaterade driftskostnader. Det innebär att kostnaden inte ska redovisas som representation och då skall all moms dras av. Förutsättningen för att kommunen ska kunna göra avdrag för momsen är att den anställde/förtroendevalde är att det ska finnas ett tydligt samband med verksamheten, och att nedan kriterier ska vara uppfyllda, har ett tydligt samband med kommunens och den anställdes verksamhetsområde syftar till att den anställde skall kunna bibehålla samt utveckla sin kompetens är till nytta för kommunen Om det på fakturan är specificerat att det ingår lunch så ska den förmånsbeskattas av den anställde. Den som beslutar om utbildningen ansvarar för att redovisa förmånen 9 (12)

99 Riktlinjer för Representation om så ska ske. Den som beslutat om utbildningen ska också ha försäkrat sig om att deltagarna är medvetna om gällande krav på förmånsbeskattning. Externa kurser, konferenser och utbildningar ska alltid ske kostnadsmedvetet och med klar målinriktning där nyttan vid varje tillfälle är tydlig. 9. Återkommande arbetsmåltider, internt arbete Huvudregeln enligt Skatteverket är att måltid i form av lunch eller middag i samband med internt arbete eller interna möte inte är att betrakta som intern representation. Förekommer sådana måltider ska de förmånsbeskattas hos den anställde. Den som beslutar om måltiden ansvarar för att redovisa förmånen om så ska ske. Den som beslutat om måltiden ska också ha försäkrat sig om att deltagarna är medvetna om gällande krav på förmånsbeskattning. 10. Trivselåtgärder/APT Förfriskningar och annan enklare förtäring Enklare förtäring som köps in för ökad trivsel på arbetsplatsen såsom kaffe, te och frukt anses inte vara intern representation och förmånsbeskattas inte hos den anställde. Detsamma gäller om kaffebröd eller enklare smörgås serveras vid enstaka tillfällen till exempel när en ny medarbetare hälsas välkommen, som en avslutning inför sommaren, efter att en särskild arbetsuppgift fullgjorts eller vid informationsmöten/apt. Kostnaderna för detta bokförs som förtäring av mindre värde vid interna sammanträden och full moms får dras av. 11. Tjänsteresor och reseräkning För tjänsteresor och reseutlägg ska syfte alltid framgå oavsett om resan faktureras eller om man lämnar in reseräkning. Resan ska vara godkänd i förväg av behörig chef. Se vidare Riktlinjer för tjänsteresor KS/2012: Bokföringsunderlag Budgetansvarig som beslutar om representationen ska beakta den lagstiftning som finns inom området för representation, det vill säga främst avdragsbegränsningar för moms samt om förmånsbeskattning av anställda ska ske Extern representation vad verifikationen ska innehålla Den som beslutat om representationen ska på fakturan eller liknande verifikat kunna visa sambandet mellan de personer som deltar i representationen och kommunens verksamhet. Detta sker genom att bifoga en permanent anteckning alternativt bifoga dokumentation till verifikatet. Följande information ska alltid framgå av fakturan eller dokumenteras till verifikatet, 10 (12)

100 Riktlinjer för Representation syftet med representationen datum för representationstillfället för- och efternamn på samtliga deltagare/mottagare titel eller funktion på externa företaget/organisationer avseende samtliga personer 12.2 Intern representation vad verifikationen ska innehålla Den som beslutat om representationen ska på fakturan eller liknande verifikat kunna visa att sammankomsten är hänförlig till intern representation. Detta sker genom att bifoga en permanent anteckning alternativt bifoga dokumentation till verifikatet. Följande information ska alltid framgå av fakturan eller dokumenteras till verifikatet, syftet med representationen dokumentation för mötet, tex program, dagordning eller inbjudan där datum och plats framgår Deltagarförteckning med för- och efternamn. Vid större arrangemang kan inbjudan till arrangemanget där inbjudna deltagare framgår bifogas som underlag Gåvor till anställda vad verifikationen ska innehålla Den som beslutat om gåvan ska på fakturan eller liknande verifikat bifoga en permanent anteckning alternativt bifoga dokumentation till verifikatet. Följande information ska alltid framgå av fakturan eller dokumenteras till verifikatet, syftet med gåvan datum för när gåvan överlämnades för- och efternamn på personen som erhållit gåvan 12.4 Externa kurser, konferenser och utbildning vad verifikationen ska innehålla Den som beslutat om utbildningen ska på fakturan eller liknande verifikat kunna visa att utbildningen har ett tydligt samband med kommunens verksamhet. Detta sker genom att bifoga en permanent anteckning alternativt bifoga dokumentation till verifikatet. Följande information ska alltid framgå av fakturan eller dokumenteras till verifikatet, syftet med kursen, konferensen eller utbildningen för- och efternamn på personen vid längre kurser, konferenser eller utbildningar måste program bifogas 11 (12)

101 Riktlinjer för Representation 13. Förmånsbeskattning Representation som helt eller delvis inte är tillåten medför förmånsbeskattning för de anställda eller förtroendevalda som deltar i representationen. 12 (12)

102 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum KS/2019:83 42 Kommundirektörens förslag till budgetförutsättningar för nämnder och styrelse inför Mål och Budget Beslut Kommunstyrelsen godkänner kommundirektörens förslag till budgetförutsättningar för nämnder och styrelse inför Mål- och budget enligt bilaga. Kommunstyrelsen överlämnar kommundirektörens förslag till budgetförutsättningar för nämnder och styrelse till nämnderna för yttrande i början av april Kommunstyrelsen uppmanar nämnderna att uppdra till förvaltningarna att i dialog med kommunledningskontoret bearbeta kommundirektörens förslag till budgetförutsättningar samt att förvaltningarna i denna process tar fram förslag på anpassning av verksamheten/effektiviseringar för att klara föreslagna ramar 2020 och redovisa dessa i kommande budgetberedningar. Kommunstyrelsen uppdrar till styrelsens egna verksamheter att bearbeta kommundirektörens förslag till budgetförutsättningar i dialog med kommunledningskontoret samt att i anslutning till kommande budgetberedningar redovisa förslag på anpassning av verksamheten/effektiviseringar för att klara föreslagna ramar Kommunstyrelsen uppdrar till kommundirektören att samordna vårens återrapportering av uppdragen i Mål och budget med beredningen av budgeten för Kommunstyrelsen uppdrar till nämnderna att i dialog med kommunledningskontoret komplettera nuvarande/pågående inventering av lokaler med en bedömning av lokalbehovet kommande år, samt att kommunledningskontoret därefter sammanställer nuvarande lokalsituation och kommande lokalbehov i en lokalförsörjningsplan under våren. Kommunstyrelsen uppdrar till kommundirektören att utifrån förvaltningarnas behov av IT-investeringar, föreslå prioriteringar så att den sammantagna IT-investeringsnivån år 2020 kan inrymmas i den ram på 26,2 mnkr som ligger i plan för år 2020 i Mål och Budget , samt redovisa prioriteringarna på kommande budgetberedningar. SIG600 SIG601 v Ärendebeskrivning Utifrån kommunstyrelsens beslut i januari 2019, KS/2019:14, Inriktning för budgetarbete 2020, har preliminära ramar för 2020 räknats fram. Beslutet innebar ett uppdrag till kommundirektören att ta fram ett samlat budgetförslag till kommunstyrelsens möte i mars. Ordförandes sign. Justerares sign. Utdragsbestyrkande

103 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum Förslaget har tagits fram utifrån kommunstyrelsens budgetdirektiv och redovisas i bilaga. I direktivet framgår bland annat att preliminära ramar ska beräknas på aktuell befolkningsprognos och skatteunderlagsprognos, en resultatnivå på 55 mnkr, samt att tidigare använd resursfördelning utifrån volymmodell ska utgöra beräkningsgrund. Skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning bedöms inför år 2020 öka med 115,3 mnkr, motsvarande 4,4 %. Detta ger ett utrymme att öka verksamheternas nettokostnader med 74,0 mnkr, motsvarande 2,8 %. Kostnaderna för volymer, löner mm bedöms öka mer än utrymmet för verksamhetens nettokostnader, vilket kräver anpassning av verksamheten/effektiviseringar inför Förvaltningarna bör påbörja analysarbetet omgående utifrån föreslagna förutsättningar. Kommundirektören föreslår kommunstyrelsen besluta att uppmana nämnder och styrelsens egna verksamheter att bearbeta kommundirektörens förslag till budgetförutsättningar i dialog med kommunledningskontoret samt att förvaltningarna i anslutning till kommande budgetberedningar redovisar förslag på anpassning av verksamheten/effektiviseringar för att klara föreslagna ramar Respektive nämnd ska behandla föreliggande förslag senast i början av april Avseende kommunstyrelsens egna verksamheter sker återkoppling över förutsättningar för budget 2020 i samband med kommande budgetberedningar. Budgetberedningar sker 2-3 april för att bearbeta förvaltningarnas/ nämndernas och styrelsens verksamheters yttranden och förslag på anpassning av verksamheten/effektiviseringar. Barnrättsperspektivet Barnrättsperspektivet har inte beaktats i detta moment i budgetprocessen Ekonomiska konsekvenser I förslaget redovisas planerade ekonomiska konsekvenser. Kommunstyrelsens behandling av ärendet Marie Axelsson (S), Niklas Andersson (V) och Karolina Windefalk (MP) anmäler att de inkommer med en protokollsanteckning (se bilaga till detta beslut). SIG600 SIG601 v Delgivning Samtliga nämnder Kommundirektören Förvaltningschefer Ekonomichefen Ordförandes sign. Justerares sign. Utdragsbestyrkande

104 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse daterad den 28 februari 2019 Bilaga - Kommundirektörens förslag till budgetförutsättningar för nämnder och styrelse inför Mål- och budget Bilaga - Befolkningsprognos Bilaga - Barn- och ungdomsnämndens kapacitetsplan SIG600 SIG601 v Ordförandes sign. Justerares sign. Utdragsbestyrkande

105 Protokollsanteckning till ärende 15. Kommundirektörens förslag till budgetförutsättningar för nämnder och styrelse inför Mål och Budget (KS/2019:83) Genom att bifalla ärendet godkänner vi ej förutsättningarna som sådana utan vårt bifall innebär att vi godkänner det som underlag, vilket vi vet baseras på tidigare mål och budget. Socialdemokraterna i Sigtuna kommun Vänsterpartiet Miljöpartiet de gröna

106 Datum (8) BILAGA Kommunledningskontoret Kommundirektörens förslag till budgetförutsättningar för nämnder och styrelse inför arbetet med Mål och budget Ärendebeskrivning Utifrån kommunstyrelsens beslut i januari 2019, KS/2019:14, Inriktning för budgetarbete 2020, har preliminära ramar för 2020 räknats fram. I inriktningsbeslutet framgår bland annat att preliminära ramar ska beräknas på aktuell befolkningsprognos och skatteunderlagsprognos, en resultatnivå på 55 mnkr, samt att tidigare använd resursfördelning utifrån volymmodell ska utgöra beräkningsgrund. Befolkningsprognos. Kommunledningskontoret har tagit fram en ny befolkningsprognos som ligger till grund för beräkning av skatteintäkter, volymökningar i verksamheterna samt behov av verksamhetslokaler. Till grund för befolkningsprognosen ligger kommunfullmäktiges beslut om Program för bostadsbyggande , , KS/2018:445. Stadsbyggnadskontoret har i dialog med kommunledningskontoret bedömt färdigställandet av bostäder per år under programperioden samt för perioden Utifrån dessa underlag har konsultbolaget Sweco på uppdrag av Sigtuna kommun reviderat tidigare befolkningsprognos. Rapporten från Sweco bifogas. För år 2019 bedöms befolkningen öka med 1069 till invånare, och år 2020 öka med till invånare. Folkmängd 31 december respektive år KIR Prognosår Ålder w Totalt

107 Datum (8) Prognosår Ålder w Totalt Prognosår Ålder ,2 3,0 3,3 3,9 3,9 3,4 3,0 3,0 1,7 0, ,8 1,6 1,7 1,9 3,3 3,1 3,1 3,1 2,2 1, ,7 4,2 2,5 4,9 2,3 2,0 2,0 1,7 2,3 1, ,4-0,3 2,5 2,4 4,1 2,8 4,3 3,5 1,3 1, ,7 8,5 2,8 4,3 0,5 2,7 2,3 3,6 2,2 3, ,8 3,5 4,8-0,2 7,2 3,0 3,6 0,9 2,0 1, ,9 3,0 3,4 5,6 3,0 3,7 2,2 3,8 1,7 0, ,2 2,1 2,0 3,1 3,3 2,7 2,4 2,4 1,2 0, ,2 2,8 2,7 2,7 3,0 3,1 2,9 3,0 2,2 1, ,2 2,6 1,8 2,1 2,0 2,2 2,2 2,1 1,4 1, ,6 0,3 1,0 1,1 1,3 0,7 1,1 1,0 1,8 1,6 85-w 7,4 4,4 7,2 5,1 5,4 6,1 4,7 5,5 3,8 5,6 Totalt 2,2 2,5 2,4 2,7 2,8 2,6 2,5 2,5 1,8 1,3 Skatteunderlagsprognoser, skatteintäkter och utjämning SKL cirkulär 19:6, , Budgetförutsättningar för åren , med skattunderlagsprognoser för kommunsektorn ligger till grund för bedömning av skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning i kommundirektörens budgetförslag för SKL bedömer att den inbromsning av skatteunderlagstillväxten som började 2017 och fortsatte 2018 kommer att hålla i sig även 2019 och Det förklaras framförallt av att sysselsättningen ökar allt långsammare. För 2020 räknar SKL med att konjunkturavmattningen leder till att antalet arbetade timmar minskar. Följden blir att skatteunderlaget både år 2019 och år 2020 ökar mindre än det gjort något år sedan Utifrån befolkningsprognosen och SKL skatteunderlagsprognos har kommunledningskontoret beräknat att skatteintäkter, generella

108 Datum (8) statsbidrag och utjämning i kommundirektörens budgetförslag för 2020 ökar med 115,3 mnkr jämfört med budget Regeringen beslutade den 3 november 2016 att tillsätta en särskild utredare med uppgift att göra en översyn av systemet för kostnadsutjämning för kommuner och landsting. Utredningen har haft i uppdrag att se över den del av utjämningssystemet som avser kommunernas och landstingens kostnader för obligatoriska verksamheter, den så kallade kostnadsutjämningen. Uppdraget innefattade att bedöma om tillräcklig hänsyn tas till flyktingmottagandet och att se över de ersättningar som går till glesare delar av landet. Utredningen överlämnades till regeringen i oktober 2018 och konstaterar att dagens kostnadsutjämning i huvudsak fyller sitt syfte men att mer fokus behöver ges åt socioekonomi och glesbygdens villkor. Förslaget föreslås träda i kraft år Finansdepartementet har remitterat SOU 2018:74, Lite mer lika, Översyn av kostnadsutjämningen för kommuner och landsting, bland annat till samtliga kommuner och landsting. Remissvaren ska ha kommit in till Finansdepartementet senast den 17 maj Förslaget till nytt system för kostnadsutjämning är ekonomiskt fördelaktigt för Sigtuna kommun. Införandet kan komma att ske senare än 2020 och kan även komma att påverkas av remissvaren. Av dessa skäl har kommunledningskontoret inte beaktat utredningens förslag i detta skede. Volymberäkningar I beräkningsunderlaget har fastställda volymmodeller inom barn- och ungdomsnämnden, utbildning- och arbetsmarknadsnämnden och äldre- och omsorgsnämnden uppdaterats utifrån den befolkningsprognos som tagits fram i januari Volymmodellen bygger på beräknad befolkningsökning 2019 och 2020 jämfört med föregående års befolkningsprognos för de åldersintervaller som berör dessa verksamheter. Resurstilldelning enligt volymmodellen sker för förändrade volymer inom förskola, grundskola, fritidshem, gymnasiet samt hemtjänst. Utöver detta har nämnderna lämnat in underlag till kommunledningskontoret på bedömda behov utifrån demografiska förändringar som inte är direkt kopplade till volymmodellen. Kommunledningskontoret har efter dialog med förvaltningarna gjort bedömningar av dessa underlag och hänskjutit resursbehov som kommunledningskontoret bedömt som ambitionsökningar, till politisk prioritering i kommande budgetberedningar. I detta skede har kommunledningskontoret bedömt tillkommande behov till följd av demografiska förändringar för 2020 restriktivt, utifrån aktuell volymutveckling 2018 och stor osäkerhet i bedömd volymutveckling I föreslagna ramar för 2020 ligger även de volymreserver som budgeterats 2019 på sammantaget 17,1 mnkr kvar inom särskild verksamhet. Fördjupade analyser av behovet, och de ekonomiska effekterna, av planerade boenden, köp av platser, externa placeringar inom äldre- och omsorgsnämndens och individ- och familjeomsorgens verksamheter bör ske inför kommande budgetberedningar.

109 Datum (8) Finansiella kostnader, pensioner, löner, avskrivningar samt lokalkostnader Centralt budgeteras skatteintäkter, finansnetto, samt kommunövergripande verksamhetskostnader som pensionsavsättningar, avskrivningar, tillkommande externa lokalkostnader mm. När lokaler tas i anspråk fördelas kostnaderna och avskrivningarna på berörd verksamhet/nämnd. Inför 2020 ökar de övergripande verksamhetskostnader måttligt jämfört med föregående år. Pensionskostnaderna följer Skandias prognos och ökar marginellt. Avskrivningarna ökar marginellt, bland annat genom förskjutningar i investeringsplanerna samt reducerade ombudgeteringar. Drift och underhåll av inhyrda lokaler väntas öka marginellt. Volymreserv från 2019 på 17,1 mnkr kvarstår, en ökning centralt har gjorts med 0,9 mnkr inför år 2020 utifrån osäkerhet i volymuppskattningarna. Utifrån flerårsplan för 2020 har besparingseffekt från digitalisering med 2 mnkr lagts centralt. I inriktningsbeslutet för budget 2020 framgår att den tidigare använda modellen för resursfördelningen med volymer kan komma att justeras i samband med kommundirektörens förslag till budgetramar utifrån nollbasbudgetarbetet. Arbetet med s k nollbasbudgetering pågår i dialog mellan förvaltningarna och kommunledningskontoret. En gemensam iakttagelse är att lokalkostnaderna rimligen kan sänkas och att lokalutnyttjandet kan effektiviseras. Detta har även lyfts fram i utvecklingsenhetens rapporter och resulterat i att kommunstyrelsen beslutade om en riktlinje för lokalförsörjningen och att ansvaret för lokaleffektiviseringarna lades på en lokalstyrgrupp. Kommunledningskontoret föreslår utifrån detta att resursfördelningsmodellen nu kompletteras med ett särskilt effektiviseringsbeting inför 2020 som läggs på lokalstyrgruppen med 6 mnkr och som omfattar alla verksamhetslokaler. Eftersom barn- och ungdomsnämnden har merparten av kommunens lokaler flyttas lokaleffektiviseringskravet från barn- och ungdomsnämndens ram till kommunstyrelsens särskilda verksamhet, att hanteras av lokalstyrgruppen. Budgetförutsättningar Skatteintäkter, generella statsbidrag samt utjämning ökar med 115,3 mnkr jämfört med budget De finansiella kostnaderna har beräknats öka med 10,5 mnkr jämfört med budget 2019 på grund av ränta på pensionsskulden, ökad upplåning och ökade låneräntor. För att uppnå ett resultat på 55,0 mnkr enligt beslutet Inriktning för budgetarbete medger detta en ökning av verksamhetens nettokostnader med 74,0 mnkr jämfört med budget 2019.

110 Datum (8) Budget 2019 respektive förslag till budgetförutsättningar 2020 Mål och budget Förslag till Förändring Förändring Resultaträkning 2019 Budget 2020 mnkr % Verksamhetens nettokostnader , ,8-74,0 2,8% Skatter, statsbidrag och utjämning 2 643, ,0 115,3 4,4% Finansiella intäkter 11,5 11,0-0,5-4,3% Finansiella kostnader -17,7-28,2-10,5 59,3% Finansnetto -6,2-17,2-11,0 177,4% Årets resultat 24,8 55,0 30,2 De beräknade kostnadsökningarna för år 2020 för volymökningar, övriga demografiska förutsättningar, förväntade löneökningar, ökade avskrivningar och lokalkostnader gör att den beräknade kostnadsökningen på 101,2 mnkr är högre än tillgängligt utrymme för verksamhetens nettokostnader enligt förslaget. Detta medför att kommunen behöver genomföra anpassningar av verksamheten/ effektiviseringar motsvarande 27,1 mnkr inför Beräknade intäkts- respektive kostnadsförändringar inför 2020, mnkr Verksamhetens nottokostnader enl förslag 74,0 Förändring kostnader Volymer 39,7 Löner och index 40,4 Pensioner 2,9 Avskrivningar 5,3 Lokalkostnader 2,8 Summa 91,1 Behov utöver volymmodell 10,1 Summa bedömd förändring av kostnader 101,2 Kravet på anpassning av verksamheten/effektiviseringskravet år 2020 har fördelats jämnt mellan nämnder och styrelsers budget exklusive kostnader för lokaler och kapitaltjänst. Anledningen till att dessa räknats bort är att det är stora kostnadsposter som är svåra att påverka på kort sikt. Lokalutnyttjandet binder dock stora resurser, vilket innebär att denna kostnadspost ägnas särskild uppmärksamhet. Kravet på anpassning av verksamheten inom barn- och ungdomsnämnden har därför reducerats med 6 mnkr och ett effektiviseringsbeting inom lokalutnyttjandet på 6 mnkr har lagts på särskild verksamhet för att genomföras kommunövergripande av lokalstyrgruppen.

111 Datum (8) Förslag på ramar 2020 samt effektivisering/anpassning av verksamheten Nämnd/styrelse Ram 2019 Bedömt Ram 2020 enl rambehov behov Anpassning/ effektivisering Föreslagen Ram 2020 Ramförändring Kommunfullmäktige/styrelsen, inkl kommunledningskontoret, stads-byggnadskontoret och Komfast Brandkåren Attunda Särskild verksamhet Anslag oförutsett Bygg- och trafiknämnd Barn- och ungdomsnämnd Individ- och familjeomsorgsnämn Kultur- och fritidsnämnd Miljö- och hälsoskyddsnämnd Utbild.- och arbetsmark.nämnd Äldre och omsorgsnämnd Familjerättsnämnd Överförmyndarnämnd Valnämnd Totalt Enligt den plan som ligger till grund för budgetarbetet skall respektive nämnd behandla föreliggande förslag senast i början av april månad. Återkoppling av uppdraget med anpassning av verksamheten/effektiviseringar på kort och lång sikt planeras ske i samband med budgetberedningar i början av april. Det slutliga budgetförslaget utarbetas under april-maj för att fastställas av kommunfullmäktige i juni. Redovisning av uppdrag I Mål och Budget har uppdrag lämnats till nämnder och kommunstyrelsen av vilka ett antal ska avrapporteras/redovisas till kommunstyrelsen under våren för att kunna beaktas i budgetprocessen. Kommunstyrelsen får i uppdrag att i samverkan med barn- och ungdomsförvaltningen och kultur- och fritidsförvaltningen planera genomförandet av en flytt av kulturskolan från barn- och ungdomsnämnden till kultur- och fritidsnämnden. I arbetet ska Sigtuna kommuns modell med kulturpool och kompanjonlärarskap värnas. Planeringen ska vara genomförd så ekonomiska- och andra resurskonsekvenser kan tas med i Mål och Budget Kommunstyrelsen får i uppdrag att tillsammans med kultur- och fritidsförvaltningen utreda införandet av en så kallad kulturcheck enligt

112 Datum (8) modell från Nacka kommun. Utredningen ska presenteras kommunstyrelsen senast under maj månad 2019 Kommunstyrelsen får i uppdrag att tillsammans med kultur- och fritidsförvaltningen, baserat på Svefa ABs rapport Utredning drift simhallar Sigtuna kommun , gå vidare och utreda de tre mest realistiska alternativen samt utifrån resultatet av denna utredning förbereda en upphandling av s.k. entreprenaddrift för kommunens två inomhusbad samt utomhusbadet. Utredningen ska presenteras kommunstyrelsen senast maj Kommunstyrelsen får i uppdrag att i samverkan med äldre- och omsorgsnämnden förbereda införandet av Lagen om valfrihetssystem (LOV) med början inom hemtjänsten med målsättningen att införa LOV inom hela äldre- och omsorgsnämndens verksamhet. Uppdraget ska vara slutfört så att LOV kan införas fullt ut fr.o.m. 1 januari I Kommunstyrelsens beslut i januari 2019, KS/2019:14, Inriktning för budgetarbete 2020, lämnades direktivet att: Särskild uppmärksamhet ska riktas mot att nämnderna påbörjar ett systematiskt arbete med budget för 2020 som utförs från grunden, så kallad nollbasbudgetering, med innebörden att utifrån detaljbudget 2019 genomföra en fördjupad analys där volymer, kostnad per volymenhet, bemanning, personaltäthet mm analyseras, och redovisas löpande till kommunledningskontoret och slutligen på kommande budgetberedningar under våren Till stöd för detta arbete kommunledningskontoret upphandlat konsultstöd och arbetet har påbörjats. Avrapportering av uppdragen bör samordnas med budgetprocessen. Avstämning av barn och elever under löpande år, s k volymavräkning I Mål och Budget har volymer reserverats i budget 2019 centralt inom särskild verksamhet med totalt 17,1 mnkr fördelat på äldre- och omsorgsnämnden 7,2 mnkr, individ- och familjeomsorgsnämnden, 2,8 mnkr, barn- och ungdomsnämnden 6,1 mnkr, utbildning- och arbetsmarknadsnämnden 1,0 mnkr. Dessa volymer har för närvarande inte tagits i anspråk för 2019 och ligger därför kvar på särskild verksamhet i förslag till ramar Därutöver har 0,9 mnkr reserverat inför 2020 för volymer på grund av osäkerhet i nämndernas volymutveckling. Lokalbehov, kapacitetsplaner och investeringsbehov I budgetprocessen ska förutom en resultatbudget och driftbudget också en investeringsbudget tas fram. Ett viktigt underlag för investeringsbudgeten är nämndernas bedömning av lokalbehovet kommande år.

113 Datum (8) Barn- och ungdomsnämnden har , BUN/2019:17, antagit en kapacitetsplan för åren (bilaga) utifrån den senaste befolkningsprognosen och överlämnat den vidare till kommunstyrelsen som underlag för lokalförsörjningsplaner för kommande år. Kapacitetsplanen är ett underlag för planering av byggnation av skollokaler och redovisar befintligt barn- och elevantal, nuvarande kapacitet i lokalerna samt kommande kapacitetsbehov. Kommunledningskontoret sammanställer för närvarande lokalkapaciteten i alla verksamheter, fördelat på egna och inhyrda lokaler, i dialog med förvaltningarna. För att bedöma det sammantagna lokalbehovet kommande år föreslår kommunledningskontoret att nämnderna ger förvaltningarna i uppdrag att i dialog med kommunledningskontoret komplettera nuvarande inventering med en bedömning av lokalbehovet kommande år. Kommunledningskontoret sammanställer därefter nuvarande lokalsituation och kommande lokalbehov i en lokalförsörjningsplan under våren. Planen ska utgöra underlag för arbetet med investeringsbudgeten. Kommunledningskontoret föreslår att kommundirektören får i uppdrag att utifrån förvaltningarnas behov av IT-investeringar, föreslå prioriteringar så att den sammantagna IT-investeringsnivån år 2020 kan inrymmas i den ram på 26,2 mnkr som ligger i plan för år 2020 i Mål och Budget , samt redovisa prioriteringarna på kommande budgetberedningar. ---

114 Rapport SWECO SOCIETY Sigtuna befolkningsprognos

115 2 SIGTUNA BEFOLKNINGSPROGNOS SWECO

116 Innehåll Förord Sammanfattning Befolkningsutveckling Uppföljning av förra årets prognos Prognos Folkökning Folkmängd Åldersförändringar Försörjningskvot Delområde Låg- och mellanstadieskolor Högstadieskolor Antaganden Antaganden om barnafödandet Antaganden om dödsriskernas utveckling Födda och döda Antaganden om flyttningar Utflyttning Inflyttning Inflyttarnas åldersfördelning Osäkerhet i prognoser Slumpfel: Fel i antaganden: Fel på grund av planavvikelser: Modellfel: Tabellbilaga Tabellbilaga Folkmängd: planeringsåldersklasser Folkökning: planeringsåldersklasser Procentuell folkökning: planeringsåldersklasser Demografiska komponenterna. Utfall år och prognos SIGTUNA BEFOLKNINGSPROGNOS SWECO 3

117 Förord På uppdrag av Sigtuna kommun har Sweco Society beräknat en befolkningsprognos för perioden 2019 till Prognosen utgår från den folkbokförda befolkningen i kommunen per ålder och kön den 31 december år 2018 utifrån kommuninvånarregistret (KIR). Det är alltså preliminära siffror över folkmängden, som kan skilja sig något från de SCB publicerar 21 februari. I denna rapport redovisas befolkningsförändringen kommunen, samt översiktlig beskrivning av förändringen i delområden. Vid förfrågningar angående prognosen kontakta Magnus Lindblå, Kommunledningskontoret, tel: , e-post: magnus.lindbla@sigtuna.se 4 SIGTUNA BEFOLKNINGSPROGNOS SWECO

118 1 Sammanfattning Sweco Society har på uppdrag av Sigtuna kommun tagit fram en befolkningsprognos för kommunen. Prognosen gäller perioden och utgår ifrån befolkningen uppdelad på kön och ålder i ettårsklasser vid det senaste årsskiftet Vidare bygger prognosen på antaganden om hur befolkningen flyttar, föder barn och dör baserat på de senaste årens utveckling för kommunen. Ett viktigt antagande för prognosen är också det antagande som Sigtuna kommun gör om antal färdigställda bostäder under prognosperioden. Enligt de preliminära befolkningsuppgifterna från kommuninvånarregistret (KIR) ökade Sigtuna kommuns befolkning med 977 personer under år 2018, vilket motsvarar 2,1 procent. Sista december 2018 hade kommunen invånare enligt KIR. Det var inflyttningen som låg bakom största delen av folkökningen. Antalet personer som flyttade in var och antalet som flyttade ut var och flyttnettot var därmed 585 personer. Jämfört med föregående år var nettot ungefär desamma år 2018 som år 2017, men både in- och utflyttningen hade ökat i antal. Sigtuna har en stor andel unga personer och sedan kommunen bildades 1971 har det årligen fötts fler barn i kommunen än det avlidit personer. Under år 2018 föddes 677 barn och 299 personer avled, vilket ger ett födelseöverskott på 378 personer. Befolkningen antas fortsätta öka under hela prognosperioden som följd av ett stort bostadsbyggande och ett ökat barnafödande. Inflyttningen beräknas vara den demografiska komponent som främst bidrar till folkökningen under hela prognosperioden. Kommunen har omfattande bostadsbyggnadsplaner och ett stort antal bostäder väntas bli färdigställda under prognosperioden. För mer om bostadsplanerna se avsnitt Under prognosperioden når de stora barnkullarna födda i slutet av 1980-talet och början av 1990-talet åldrar då barnafödandet är högt. I kraft av sitt stora antal väntas de ge upphov till en ny babyboom under 2020-talet. För riket väntas denna nya topp i barnafödandet nå sin kulmen år 2025, men i Sigtuna beräknas antalet födda i kommunen öka under hela prognosperioden till följd av bostadsbyggandet. Kommunens folkmängd var personer vid slutet av år 2018, enligt preliminära uppgifter hämtade från kommuninvånarregistret. Under år 2020 beräknas folkmängden överstiga personer. Vid utgången av år 2023 pekar prognosen på att folkmängden i Sigtuna kommun kommer uppgå till drygt personer och vid utgången av år 2028 överstiger folkmängden personer. De närmast kommande fem åren väntas antal barn i åldern 6 till 12 år väntas öka mest i S:t Pers skola, Eddaskolan och Centralskolan. I dessa tre skolors upptagningsområde väntas antalet 6 till 12 åringar ha ökat med omkring barn fram till slutet av år Antal barn i åldern 13 till 15 år väntas öka i samtliga upptagningsområden för högstadieskolorna sett över hela prognosperioden. Men i S:t Olof skolans upptagningsområde beräknas antalet högstadiebarn minska något i början av prognosperioden för att därefter öka. Störst beräknas ökningen bli i Steningehöjdens upptagningsområde, där antalet barn i åldern 13 till 15 år väntas öka med nära 140 barn fram till utgången av år 2023, följd av Ekillaskolan där antalet beräknas öka med cirka 110 barn. Personer i åldersgruppen 85 år eller äldre ökar under hela prognosperioden. Fram till år 2023 antas antalet personer som är 85 år eller äldre att ha ökat med drygt 200 personer och fram till 2026 är ökningen nära 500 personer jämfört med år År 2018 var den demografiska försörjningskvoten i Sigtuna kommun 69, vilket innebär att 100 personer förutom sig själva skulle försörja ytterligare 69 personer. Den ökade andelen yngre och minskande andelen äldre innebär att den demografiska försörjningskvoten i kommunen beräknas ligga kvar på omkring 69 under hela prognosperioden. SIGTUNA BEFOLKNINGSPROGNOS SWECO 5

119 2 Befolkningsutveckling Enligt de preliminära befolkningsuppgifterna från kommuninvånarregistret (KIR) ökade Sigtuna kommuns befolkning med 977 personer under år 2018, vilket motsvarar 2,1 procent. Sista december 2018 hade kommunen invånare enligt KIR. Det var inflyttningen som låg bakom största delen av folkökningen. Antalet personer som flyttade in var och antalet som flyttade ut var och flyttnettot var därmed 585 personer. Jämfört med föregående år var nettot ungefär desamma år 2018 som år 2017, men både in- och utflyttningen hade ökat i antal. Sigtuna har en stor andel unga personer och sedan kommunen bildades 1971 har det årligen fötts fler barn i kommunen än det avlidit personer. Under år 2018 föddes 677 barn och 299 personer avled, vilket ger ett födelseöverskott på 378 personer. Diagram 1 Folkökning och folkmängd i Sigtuna kommun perioden Folkökning Folkökning Folkmängd Folkmängd År I Diagram 2 visas antalet födda och döda i Sigtuna kommun för åren Antalet födda har överstigit antalet avlidna för samtliga år sedan I början av 1970-talet var bostadsbyggandet stort i kommunen vilket medförde ett högt barnafödande. Därefter sjönk barnafödandet för att därefter nå en topp igen i början av 1990-talet, men denna gång inte riktigt lika stort antal födda barn som 20 år tidigare. De senaste åren har barnafödandet i Sigtuna däremot åter kommit upp i de höga nivåerna från början av 1970-talet. Under år 2016 föddes det 678 barn vilket är större än gamla rekordåret Under år 2017 sjönk antalet födda barn för att år 2018 åter vara uppe på nivån för år Det höga barnafödandet kopplas till de senaste årens höga bostadsbyggande, samt att de stora grupperna födda i slutet av 1980-talet och början av 1990-talet nu börjar komma upp i åldrar då barnafödandet är stort. Antalet döda har utvecklats i en jämnare takt och återspeglar i stort ett ökat antal äldre. Även om Sigtuna har följt rikets utveckling med en ökning av medellivslängd, ger en ökad folkmängd i de äldre åldersgrupperna ett ökat antal döda. 6 SIGTUNA BEFOLKNINGSPROGNOS SWECO

120 Diagram 2 Födda och döda i Sigtuna kommun perioden Antal Födda Döda År I Diagram 3 visas in- och utflyttning för Sigtuna uppdelat på inrikes och utrikes flyttningar. För andra året i rad var inrikes utflyttningen större än inrikes inflyttningen under år Det är alltså invandringen som ligger bakom att Sigtuna kommun hade fler inflyttare än utflyttare. Inflyttningen från utlandet har varit större än utvandringen ända sedan mitten av 1970-talet. Det var 939 personer som flyttade in från utlandet till Sigtuna kommun år 2018, vilket är det högsta antalet sedan kommunen bildades. Utvandringen år 2018 var 279 flyttningar som gick till utlandet. År 2018 var inrikes flyttningsöverskottet alltså -75 personer och invandraröverskottet 660 personer. Diagram 3 Flyttningar i Sigtuna kommun perioden Antal Inrikes inflyttade Inrikes utflyttade Invandringar Utvandringar År SIGTUNA BEFOLKNINGSPROGNOS SWECO 7

121 3 Uppföljning av förra årets prognos Prognos 2018 underskattade folkökningen år 2018 med 227 personer. Största orsaken till underskattningen var att det flyttade in fler barnfamiljer än väntat, samt att barnafödandet ökade mer än väntat. Sett till antal personer var underskattningen störst i åldersgruppen 25 till 49 år. Detta är familjebildande åldrar vilket även innebär en underskattning av barn. Procentuellt sett var prognosfelet störst för barn i åldern 0 år som underskattades med 29 personer. För åldersgruppen år överskattades antalet med 146 personer. Prognosen var som träffsäkrast för personer som var 65 år eller äldre. Detta är åldrar då flyttbenägenheten är låg och därmed lättast att prognosticera. För skolåldrar låg prognosavvikelsen på omkring 1 procent. Personer som är 85 år eller äldre påverkas av hur stort antalet avlidna blir. Som framgår i Tabell 2 har antalet döda varierat ganska kraftigt från år till år. Det beror på att slumpen spelar stor roll när det gäller antalet döda i en kommun av Sigtunas storlek. Prognos 2018 kom dock en bit ifrån utfallet. Prognosen pekade på 296 avlidna och utfallet blev 341. Tabell 1 Prognosavvikelse Prognos Utfall* Absolut Relativ Ålder skillnad skillnad % % % % % % % % % % % 85-w % Summa % Diagram 4 Prognosavvikelse w Antal Tabell 2 Döda i åldern 85 år eller äldre i Sigtuna kommun, år 2001 till 2018* År * Döda * Preliminära uppgifter över folkmängden hämtade från kommuninvånarregistret. 8 SIGTUNA BEFOLKNINGSPROGNOS SWECO

122 4 Prognos I detta avsnitt beskrivs utvecklingen enligt prognosresultaten översiktligt. I bilaga 1 redovisas prognosen i tabellform. 4.1 Folkökning Befolkningen antas fortsätta öka under hela prognosperioden som följd av ett stort bostadsbyggande och ett ökat barnafödande. Inflyttningen beräknas vara den demografiska komponent som främst bidrar till folkökningen under hela prognosperioden. Kommunen har omfattande bostadsbyggnadsplaner och ett stort antal bostäder väntas bli färdigställda under prognosperioden. För mer om bostadsplanerna se avsnitt Under prognosperioden når de stora barnkullarna födda i slutet av 1980-talet och början av 1990-talet åldrar då barnafödandet är högt. I kraft av sitt stora antal väntas de ge upphov till en ny babyboom under 2020-talet. För riket väntas denna nya topp i barnafödandet nå sin kulmen år 2025, men i Sigtuna beräknas antalet födda i kommunen öka under hela prognosperioden till följd av bostadsbyggandet. Mot slutet perioden bidrar barnafödandet allt mer till kommunens befolkningstillväxt. Under prognosperioden kommer de stora barnkullarna födda i slutet av 1980-talet och början av 1990-talet åldrar där barnafödandet är högt. Till det kommer även att det tidigare nämnda bostadsbyggandet bidrar till en ökad folkmängd i barnafödande åldrar. Diagram 5 Folkökningen i Sigtuna kommun, observerat åren och prognos för åren * Antal År * Preliminära uppgifter över folkmängden hämtade från kommuninvånarregistret. SIGTUNA BEFOLKNINGSPROGNOS SWECO 9

123 4.2 Folkmängd Kommunens folkmängd var personer vid slutet av år 2018, enligt preliminära uppgifter hämtade från kommuninvånarregistret. Under år 2020 beräknas folkmängden överstiga personer. Vid utgången av år 2023 pekar prognosen på att folkmängden i Sigtuna kommun kommer uppgå till drygt personer och vid utgången av år 2028 överstiger folkmängden personer. Diagram 6 Folkmängden i Sigtuna kommun, observerat åren och prognos för åren * Antal År * Preliminära uppgifter över folkmängden hämtade från kommuninvånarregistret. 4.3 Åldersförändringar I Diagram 7 visas den observerade åldersfördelningen vid slutet av 2018 i jämförelse med prognosen för slutet av Den femåriga förskjutningen av födelsekohorterna syns i alla åldrar men tydligast för personer över 40 år. Det väntade bostadsbyggandet ger en relativt hög inflyttning och en stor andel av dessa inflyttare är i åldrarna 25 till 40 år. Att antalet personer i åldern 25 till 40 beräknas öka kraftigt medför i sin tur att antalet barn ökar. Det ökade antalet barn beror alltså främst på den inflyttningen som bostadsbyggandet genererar. Folkmängden beräknas öka i alla åldrar utom för personer kring 70 års ålder, som minskar svagt i takt med att 40-talisterna når högre åldrar. De stora barnkullarna födda på 40-talet medför att antalet personer i Sigtuna som är 75 år eller äldre ökar markant fram till år SIGTUNA BEFOLKNINGSPROGNOS SWECO

124 Diagram 7 Folkmängden i Sigtuna kommun efter ålder, preliminär folkmängd och prognos för 2023 Antal Prel Ålder Folkmängden beräknas öka kraftig i förskoleåldrar och lågstadieåldrar. Antalet förskolebarn väntas vara nära 400 fler än år 2018 redan år 2023 och omkring 900 fler år Antalet barn i åldern 6-9 år ökar med när 500 fram till år 2023 och år 2018 är de omkring 800 fler än år Det beror främst på att personer i åldern i 25 till 49 år antas öka kraftigt under prognosperioden vilket medför ett ökat antal barn, både födda och inflyttade. Personer i åldersgruppen 85 år eller äldre ökar under hela prognosperioden. Fram till år 2023 antas antalet personer som är 85 år eller äldre att ha ökat med drygt 200 personer och fram till 2028 är ökningen 500 personer jämfört med år Diagram 8 Förändring jämfört med preliminär folkmängd Antal w Ålder SIGTUNA BEFOLKNINGSPROGNOS SWECO 11

125 Tabell 3 Preliminär folkmängd , prognos för 2023 och 2028 samt förändring jämfört 2018 i absoluta tal och i procent. KIR Prognos Förändring jmf % 31% % 26% % 31% % 29% % 32% % 36% % 34% % 24% % 30% % 22% % 11% 85-w % 71% Totalt % 26% 4.4 Försörjningskvot Den demografiska försörjningskvoten är ett mått som används för att beskriva hur många personer i åldrar där flest förvärvsarbetar, år, ska försörja förutom sig själv. Kvoten beräknas som summan av antal personer 0 19 år och antal personer 65 år och äldre dividerat med antal personer i åldern och därefter multiplicerat med 100. År 2018 var den demografiska försörjningskvoten i Sigtuna kommun 69, vilket innebär att 100 personer förutom sig själva skulle försörja ytterligare 69 personer. Som framgår av diagrammet nedan har den demografiska försörjningskvoten i kommunen ökat från början av 1990-talet till år Därefter har försörjningskvoten i kommunen legat strax under 70. År 2018 var kvoten lägre än i rikets kvot på 75 och högre länets kvot på 66. Medan utvecklingen i länet och riket har haft ungefär samma svängningar har Sigtuna haft en ganska kraftig nedgång under 80-talet och därefter en brantare uppgång sedan början av 1990-talet. Diagram 9 Demografisk försörjningskvot i riket, länet och kommunen* Stockholms län Riket Försörjningskvot Sigtuna SIGTUNA BEFOLKNINGSPROGNOS SWECO

126 * Preliminära siffror för Sigtuna kommun 2018, men motsvarande är ej tillgängligt för länet och riket. Den del av försörjningskvoten som härrör från personer 0-19 år har sjunkit sedan 1970-talet, medan den del som härrör från personer 65 år och äldre ökat. Under prognosperioden väntas dock försörjningskvoten som härrör från de äldre minska något. Det beror dels på att 40- talisterna når åldrar där dödsriskerna är höga och dels på att inflyttningen av unga personer innebär att de äldre kommer att utgöra en allt lägre andel av kommuninvånarna. Den del av försörjningskvoten som personer i åldern 0-19 år står för beräknas däremot öka något, detta som en följd av den inflyttning av barnfamiljer som väntas till de nybyggda bostäderna i kommunen. Den ökade andelen yngre och minskande andelen äldre innebär att den demografiska försörjningskvoten i kommunen beräknas ligga kvar på omkring 69 under hela prognosperioden. Diagram 10 Demografisk försörjningskvot i Sigtuna kommun, historisk utveckling samt prognos Försörjningskvot Sigtuna Varav från 0-19 år Varav från 65-w år SIGTUNA BEFOLKNINGSPROGNOS SWECO 13

127 4.5 Delområde I detta avsnitt redovisas förändringen i skolupptagningsområdena översiktligt. Förutom tätorter och skolområden finns prognosen även som Excel-fil med folkmängd efter ålder för församlingar LÅG- OCH MELLANSTADIESKOLOR De närmast kommande fem åren väntas antal barn i åldern 6 till 12 år öka mest i S:t Pers skola, Eddaskolan och Centralskolan. I dessa tre skolors upptagningsområde väntas antalet 6 till 12 åringar ha ökat med omkring barn år 2023, jämfört med folkmängden vid utgången av år Under senare delen av prognosperioden antas antalet barn i åldern 6 till 12 år fortsätta öka med ytterligare 220 barn i S:t Pers skola. Eddaskolan och Centralskolan väntas däremot ha en något svagare ökning under åren 2023 till Skolområden där barnen väntas öka kraftigt sammanfaller ganska väl med var det väntas färdigställas bostäder under prognosperioden. För ett par skolområden väntas antalet barn i åldern 6 till 12 år vara oförändrad eller minska något i början av prognosperioden. Det är områden där bostadsbyggandet väntas vara lågt och de barnkullar som kommer upp i åldern 6 till 12 år är mindre än de som går ur åldersgruppen. Mot slutet av prognosperioden beräknas antalet barn öka i alla områden utom Steningehöjden och Odensala. Steningehöjden ökar under första perioden och även om antalet barn i åldersgruppen minskar något i slutet av prognosperioden, beräknas antalet 6-12 åringar vara omkring 70 fler 2028 än Tabell 4 Folkmängd i åldern 6 till 12 år efter F6 skola KIR Prognos F6 skola Centralskolan Eddaskolan Norrbackaskolan Galaxskolan Odensala skola Råbergsskolan S:t Pers skola S:ta Gertruds skola Sagaskolan Skepptuna skola Steningehöjdens skola Sätunaskolan Tingvallaskolan Restförda Hela kommunen SIGTUNA BEFOLKNINGSPROGNOS SWECO

128 Centralskolan Eddaskolan Norrbackaskolan Galaxskolan Odensala skola Råbergsskolan S:t Pers skola S:ta Gertruds skola Sagaskolan Skepptuna skola Steningehöjdens skola Sätunaskolan Tingvallaskolan Restförda Diagram 11 Folkökning under åren och per F6 skola Antal HÖGSTADIESKOLOR F6 Skola Antal barn i åldern 13 till 15 år väntas öka i samtliga upptagningsområden för högstadieskolorna sett över hela prognosperioden. Men i S:t Olof skolans upptagningsområde beräknas antalet högstadiebarn minska något i början av prognosperioden för att därefter öka. Liksom för barn i låg- och mellanstadieåldern finns det ett starkt samband mellan bostadsbyggandet och ökat antal barn i högstadieåldern. Störst beräknas ökningen bli i Steningehöjdens upptagningsområde, där antalet barn i åldern 13 till 15 år väntas öka med nära 140 barn fram till utgången av år 2023, följd av Ekillaskolan där antalet beräknas öka med cirka 110 barn. För Steningehöjden innebär det en procentuell ökning om 28 procent och för Ekillaskolan motsvarar det en ökning om 24 procent. Tabell 5 Folkmängd i åldern 13 till 15 år efter skola 7-9 KIR Prognos Skola Centralskolan Ekillaskolan S:t Olofs skola Steningehöjdens Restförda Hela kommunen SIGTUNA BEFOLKNINGSPROGNOS SWECO 15

129 5 Antaganden Befolkningsprognosen bygger på en rad antaganden om befolkningens utveckling vad gäller flyttningar, barnafödande och dödlighet. För flyttningar och barnafödande har antaganden gjorts både om hur nivåerna kommer att utvecklas och i vilka åldrar som flyttningarna respektive barnafödandet kommer att ske. 5.1 Antaganden om barnafödandet I Diagram 12 visas den summerade fruktsamheten. Rikets antaganden är de SCB har använt som antagande i befolkningsprognosen för riket 1. Den summerade fruktsamheten skattar antalet barn som dagens kvinnor i genomsnitt beräknas föda under hela sitt liv. Under 2017 var den summerade fruktsamheten 1,92 barn per kvinna i Sigtuna kommun. För riket som helhet var den summerade fruktsamheten 1,78 barn år Fruktsamheten i Sveriges kommuner följer rikets upp- och nedgångar, även om nivån kan variera. Sigtuna har under en lång tid haft en fruktsamhet som legat markant över riksgenomsnittet, med år 2012 som undantag då fruktsamheten sjönk tillfälligt i Sigtuna kommun. Fruktsamhetsutvecklingen har varierat ganska mycket från år till år, liksom för flertalet andra kommuner med Sigtunas befolkningsstorlek. För att skapa mer stabilitet har den åldersspecifika fruktsamheten i kommunen beräknats baserat på de senaste fem årens observerade barnafödande. För att bestämma hur dessa fruktsamhetstal utvecklas under prognosperioden har det genomsnittliga avståndet till rikets summerade fruktsamhet beräknats för de senaste tio åren. Under prognosperioden antas fruktsamheten i kommunen sedan följa rikets utveckling, men på det genomsnittliga avståndet till rikets summerade fruktsamhet som observerats de senaste tio åren. Diagram 12 Summerad fruktsamhet (TFR) * och antaganden för åren TFR TFR Riket TFR Stockholms län TFR Sigtuna * Underlag för beräkning av TRF för år 2018 är ännu inte publicerat av SCB i skrivande stund. År 1 Sveriges framtida folkmängd , Statistiska centralbyrån SIGTUNA BEFOLKNINGSPROGNOS SWECO

130 5.2 Antaganden om dödsriskernas utveckling Sigtuna kommuns dödsrisker beräknas baserat på observerad data för åren i åldrarna år. För övriga åldrar används länets dödsrisker per 1 års klass och kön. Detta då de slumpmässiga variationerna blir för stora i övriga åldrar. I stort ligger medellivslängden för Sigtuna ungefär ett halvt år under den för länet 2. Denna skillnad behålls till stor del då kommunens dödsrisker används för de åldrar dödligheten är hög. Efter att det femåriga medelvärdet beräknats, justeras nivån upp på det femåriga medelvärdet så att det inte släpar efter. Detta görs genom att beräkna femårigt medelvärde för rikets köns- och åldersspecifika dödsrisker och samma beräkning baserat på senaste årets tillgängliga data, Skillnaden mellan det femåriga medelvärdet och ettåriga dödsriskerna för riket används sedan för att justera upp Sigtuna kommuns femåriga dödsrisker för personer i åldrarna år. Som tidigare nämnts används länets dödsrisker för övriga åldrar. Under prognosperioden reduceras de köns- och åldersspecifika dödsriskerna utifrån SCB:s antaganden om reducering av dödsrisker i olika åldrar, Diagram 13. Diagram 13 SCB:s antagande om de åldersspecifika dödstalens utveckling. Kvinnor Män Antal döda per Ålder Antal döda per Ålder år 100 år 95 år 95 år år år år 80 år 75 år 70 år 65 år 0 år år 80 år 75 år 70 år 65 år 0 år År År Logaritmisk skala Källa: Statistiska centralbyrån, Sveriges framtida folkmängd Statistiska Centralbyrån, Livslängden i Sverige , Demografiska rapporter 2016:4 SIGTUNA BEFOLKNINGSPROGNOS SWECO 17

131 5.3 Födda och döda Beräkningarna av antalet födda och döda är baserade på tidigare nämnda antaganden om fruktsamheten och dödligheten, i kombination med befolkningens förändrade storlek i åldrar där barnafödandet och dödligheten är stor. Antalet födda förväntas öka i Sigtunas kommun under prognosperioden. Detta är en utveckling som väntas i hela riket och beror främst på att antalet personer i barnafödande åldrar kommer att öka. De stora barnkullarna födda i slutet av 1980-talet och början av 1990-talet når snart åldrar där barnafödandet är högt. Till detta kommer antagandet om en ökad inflyttning till kommunen vilken också bidrar till ett ökat barnafödande då inflyttarna till Sigtuna kommun till övervägande del är unga med många i åldrar då det är vanligt att bilda familj. Antalet döda förväntas öka trotts SCB:s antaganden om reducerade åldersspecifika dödsrisker. Detta beror på att antalet äldre förväntas öka under prognosperioden, inte minst när de stora barnkullarna födda på 1940-talet når åldrar där dödsriskerna är höga. Diagram 14 Antal födda och döda, observerat åren * och prognos för åren Antal Födda Döda * Preliminära uppgifter för år 2018 är hämtade från kommuninvånarregistret (KIR). År 18 SIGTUNA BEFOLKNINGSPROGNOS SWECO

132 5.4 Antaganden om flyttningar Flyttantaganden består av två delar. Dels behöver man bestämma nivåer för in- respektive utflyttning, dels behöver åldersstrukturer för flyttningen tas fram UTFLYTTNING Den prognostiserade utflyttningen ur Sigtuna kommun bestäms av så kallade utflyttningsrisker. Det är den beräknade sannolikheten att flytta ut ur staden givet vilket kön och ålder man har. De risker som används är baserade på den observerade utflyttningen de fem senaste åren och redovisas i Diagram 15 nedan. Riskerna har utjämnats för de åldrar där utflyttningen är liten för att inte ge för stora slumpmässiga variationer. Utflyttningsriskerna appliceras på befolkningen vid det senaste årsskiftet för varje prognosår för att beräkna hur många som lämnar kommunen under det kommande året. Summan av dessa personer är det totala antalet utflyttare. De framräknade risker hålls konstanta genom prognosperioden och utflyttningen varierar med storleken på barnkullarna som når åldrar där utflyttningsriskerna är höga. Diagram 15 utflyttningsrisker för Sigtuna kommun, baserat på observerad utflyttning * Per Kvinnor Män * Underlag för beräkning av utflyttningsrisker för år 2018 är ännu inte publicerat av SCB i skrivande stund. Ålder SIGTUNA BEFOLKNINGSPROGNOS SWECO 19

133 INFLYTTNING En omvärldsanalys av kommunen kan i stora drag sammanfattas i följande punkter. Expansiv region Bostadsbrist i hela länet 3 Underskott på bostäder både i kommunens centralort och övriga delar 3 Planerat bostadsbyggande lämnar utrymme för befolkningsökning Det finns idag inga lägenheter i Sigtuna som står tomma. Då det finns en stor efterfrågan på bostäder är det rimligt att anta att ett ökat bostadsbyggande leder till en ökad inflyttning. I Sigtuna kommun prognosticeras ett ökat bostadsbyggande under de kommande åren, vilket förväntas generera en stor befolkningstillväxt. Inflyttningens ålderssammansättning ser olika ut beroende på om det är hyresrätter, bostadsrätter eller småhus som färdigställs. Därför har olika inflyttningsfördelningar använts beroende på hustyp och juridisk form. Sigtuna kommuns byggprognos redovisas i sin helhet i tabellbilaga 1. Diagram 16 är en sammanställning som visar på utvecklingen historiskt och enligt Sigtuna kommuns bedömning av det framtida färdigställandet av bostäder. Det är som synes ett kraftigt bostadsbyggande som antas, jämfört med det historiska färdigställandet av bostäder. Under åren 2019 till och med 2028 prognosticeras drygt bostäder bli färdigställda. Diagram 16 färdigställt bostadsbyggande i Sigtuna kommun * och prognos för åren Antal Flerbostadshus Småhus 0 Källa: Uppgifter om historiskt färdigställande kommer från SCB och prognos över bostadsbyggande är Sigtuna kommuns egen bedömning av färdigställandet. *I skrivande stund finns ej uppgifter för år 2018 att tillgå. Förutom bostadsbyggandet sker även en förtätning i det bostadsbestånd som redan finns i kommunen vid utgången av år Med förtätning menas här att det genomsnittliga antalet personer per bostad ökar. Denna förtätning kan bero på flera orsaker så som till exempel att barn bor kvar längre i föräldrahemmet, ökat barnafödande och därmed växande hushålsstorlekar, generationsväxling där äldre ersätts av en barnfamilj, etcetera. Beräkningar har gjorts av de senaste årens folkökningen i förhållande till bostadsbyggandet och resultaten pekar på att förtätningen i genomsnitt varit omkring 300 personer per år de senaste åren. De årliga variationerna har dock varit ganska stora. I prognosen antas att folkökningen motsvarar År 3 Stockholms länsstyrelse, Bostadsmarknadsenkäten SIGTUNA BEFOLKNINGSPROGNOS SWECO

134 den folkmängd som beräknas rymmas i de bostäder som väntas färdigställas samt en förtätning i det befintliga bostadsbeståndet om 300 personer åren , 200 åren och 100 åren Inflyttningen antas vara större än utflyttningen under hela prognosperioden. Inflyttningen varierar i stort med bostadsbyggandet medan utflyttningen styrs av hur stora grupper det är i åldrar där utflyttning är vanligt. Att första prognosåret skiljer sig något från senaste utfallet beror på att utflyttningsriskerna är baserade på ett femårigt medelvärde. Diagram 17 Antaganden om in- och utflyttning för Sigtuna kommun Antal Inflyttade Utflyttade År INFLYTTARNAS ÅLDERSFÖRDELNING Inflyttarnas åldersstruktur är baserad på den observerade inflyttningen där de senaste fem årens inflyttning har utgjort underlaget för att få stabilitet. Därefter har denna femåriga inflyttningsfördelningen jämnats ut med glidande medelvärde över ålder för de åldrar där antalet inflyttare är få. Diagram 18 Exempel: Inflyttarnas åldersfördelning Antal Kvinnor Män År * Underlag för beräkning av inflyttningsfördelning för år 2018 är ännu inte publicerat av SCB i skrivande stund. SIGTUNA BEFOLKNINGSPROGNOS SWECO 21

135 6 Osäkerhet i prognoser I prognoser finns alltid en viss osäkerhet och man kan aldrig vänta sig att prognosen ska slå in exakt. Prognosfelet ökar för varje år med prognoshorisonten då fel i början av prognosen följer med och fortplantas under senare år. Det är också i allmänhet olika svårt att göra bra prognoser för olika åldersgrupper. I åldrar där det i större utsträckning sker förändringar i livet än i andra åldrar är prognosfelen större. Faktorer som leder till sådana förändringar är fruktsamhet, flyttningsbenägenhet och dödlighet. Det kan finnas flera orsaker till de fel som uppkommer. Antagandena kan vara oriktiga, modellen kan vara felaktig, det kan bli avvikelser i planeringen, exempelvis kan ett bostadsbyggande bli försenat eller tidigarelagt. Även om modellen vore fullkomlig, all utveckling gick enligt planerna och vi kände till alla sanna värden för folks flyttbenägenhet, fruktsamhet och död så skulle det ändå kunna bli fel i prognosen på grund av slumpen. Osäkerhet i prognoser kan klassificeras i följande typer av fel: 6.1 Slumpfel: Slumpfelet är det prognosfel som bara beror på slumpen och ingenting annat. Även om den genomsnittliga nivån för fruktsamhet, dödlighet och flyttningar är korrekt de kommande åren skulle prognosen innehålla fel på grund av slumpmässiga variationer mellan åren. På grund av slumpen är det mycket svårt att exempelvis träffa exakt rätt i antal flyttare i olika åldrar, vilka personer som dör eller hur många barn som föds och av vilka mödrar. Slumpfelen kan approximativt beräknas och är den minsta felmarginal som det någonsin går att få för en prognos. 6.2 Fel i antaganden: Om de antaganden som gjorts för födda, döda och flyttade inte inträffar i verkligheten ökar prognosens osäkerhet. Här finns två typer av fel som kan inträffa. Den första typen är fel i nivåer, det vill säga fel antal som flyttar ut eller in. Denna typ av fel påverkar främst befolkningens storlek, men kan även påverka åldersstrukturen då det inte är samma åldrar som flyttar in som ut ur kommunen. Den andra typen av fel är åldersspecifika antaganden som utflyttningsrisker, inflyttningsandelar, dödsrisker och fruktsamhet. Fel i dessa påverkar främst åldersfördelningen i befolkningen. Betydelsen av avvikelser från antagandena kan uppskattas med känslighetsanalyser, t ex konsekvensanalyser av olika fruktsamhetsantaganden. 6.3 Fel på grund av planavvikelser: I befolkningsprognosen görs en prognos för befolkningen i framtida nyproduktion. Den bygger på en uppskattning av när bostäder enligt planerna beräknas bli färdiga för inflyttning. Om det i praktiken sker en tidsförskjutning i genomförandet uppstår en skillnad mellan utfall och prognos. Detta fel ska inte lastas prognosmodellen men kan vara en viktig förklaring till varför prognosen inte slår in. 6.4 Modellfel: Prognosfel kan uppstå om prognosmodellen är felaktig i något avseende. Sweco har med sina rötter i Stockholms stads statistik- och utredningskontor (USK) en lång tradition när det gäller metodutveckling inom området befolkningsprognoser och arbetar kontinuerligt med förbättringar av metod och modell för att ligga i framkant. 22 SIGTUNA BEFOLKNINGSPROGNOS SWECO

136 7 Tabellbilaga 1 Projekt Delområde Sätuna torg södra Bostadsrätt Sätuna torg södra Hyresrätt Centralskolan Bostadsrätt Södergatan Hyresrätt Sätunavägen Hyresrätt Arhem Bostadsrätt Arhem Hyresrätt Stockholmsvägen/Stationsgatan Hyresrätt Lyckostigen Småhus Lyckostigen Bostadsrätt Ekilla västra, småhus Småhus Ekilla torg Bostadsrätt Övre Ekilla Småhus F.d. brandstationen Småhus HSB Stationsgatan Bostadsrätt Sätuna 3:201 Hyresrätt Norrbacka, östra Hyresrätt Norrbacka, påbyggnad Hyresrätt Valsta 3:8 Bostadsrätt Valsta 3:8 Hyresrätt Valsta 3:8 Småhus Magnegatan Småhus Magnegatan Hyresrätt Steningehöjden Hyresrätt Steningehöjden Bostadsrätt Steningehöjden Småhus Steninge slottsby Bostadsrätt Steninge slottsby Småhus Märsta Port Bostadsrätt Märsta Port Hyresrätt Kulturtorget Hyresrätt Märsta centrum Bostadsrätt Märsta centrum Hyresrätt Märsta C Hyresrätt Mjärden Småhus Södertilsdungen Småhus Södertilsdungen Bostadsrätt Rådmansängen Bostadsrätt Rördrommen 1 (Brännbo) Bostadsrätt Rördrommen 1 (Brännbo) Hyresrätt Ragvaldsbo Bostadsrätt Tilsv./Glimmerv. Hyresrätt Tilsv./Glimmerv. Bostadsrätt Pendelvallen Hyresrätt Sigtuna stadsängar Bostadsrätt Sigtuna stadsängar Hyresrätt Sigtuna stadsängar Småhus Venngarn 1:17, Murarbo Småhus Venngarn 1:29 Hyresrätt Venngarn 1:29 Småhus Granby Småhus Kompletterande bebyggelse Småhus Västra Rosersberg Bostadsrätt Västra Rosersberg Hyresrätt Västra Rosersberg Småhus Skepptuna Helgåby (Klockarbol) Småhus Totalt SIGTUNA BEFOLKNINGSPROGNOS SWECO 23

137 8 Tabellbilaga FOLKMÄNGD: PLANERINGSÅLDERSKLASSER KIR Prognosår Ålder w Totalt FOLKÖKNING: PLANERINGSÅLDERSKLASSER Prognosår Ålder w Totalt SIGTUNA BEFOLKNINGSPROGNOS SWECO

138 8.1.3 PROCENTUELL FOLKÖKNING: PLANERINGSÅLDERSKLASSER Prognosår Ålder ,2 3,0 3,3 3,9 3,9 3,4 3,0 3,0 1,7 0, ,8 1,6 1,7 1,9 3,3 3,1 3,1 3,1 2,2 1, ,7 4,2 2,5 4,9 2,3 2,0 2,0 1,7 2,3 1, ,4-0,3 2,5 2,4 4,1 2,8 4,3 3,5 1,3 1, ,7 8,5 2,8 4,3 0,5 2,7 2,3 3,6 2,2 3, ,8 3,5 4,8-0,2 7,2 3,0 3,6 0,9 2,0 1, ,9 3,0 3,4 5,6 3,0 3,7 2,2 3,8 1,7 0, ,2 2,1 2,0 3,1 3,3 2,7 2,4 2,4 1,2 0, ,2 2,8 2,7 2,7 3,0 3,1 2,9 3,0 2,2 1, ,2 2,6 1,8 2,1 2,0 2,2 2,2 2,1 1,4 1, ,6 0,3 1,0 1,1 1,3 0,7 1,1 1,0 1,8 1,6 85-w 7,4 4,4 7,2 5,1 5,4 6,1 4,7 5,5 3,8 5,6 Totalt 2,2 2,5 2,4 2,7 2,8 2,6 2,5 2,5 1,8 1, DEMOGRAFISKA KOMPONENTERNA. UTFALL ÅR OCH PROGNOS Födelse- Flyttnings- År Folkmängd Folkökning Födda Döda netto Inflyttade Utflyttade netto SCB SCB KIR SIGTUNA BEFOLKNINGSPROGNOS SWECO 25

139 Dnr. BUN/2019:17 KAPACITETSPLAN

140 Dnr. BUN/2019:17 Innehåll Inledning...3 Hållbarhetsperspektiv...3 Ekonomisk hållbarhet...3 Ekologisk hållbarhet...4 Social hållbarhet...4 Demokratisk hållbarhet...4 Krav på lokaler...4 Pedagogiska och organisatoriska förutsättningar...5 Kapacitetsplan analyser och behov...6 Kapacitetsbehov...6 Befintlig kapacitet...7 Behov av ökad kapacitet...7 Utökning/Ny kapacitet...7 Kvarvarande platsbehov...8 Skolorganisation och geografiska områden...9 Förskola...9 Grundskola skolår F Grundskola skolår Grundsärskola...17 Sammanfattning kapacitetsbehov...18 Bilaga 1, förskolor...20 Bilaga 2, grundskolor skolår F Bilaga 3, grundskolor skolår

141 Dnr. BUN/2019:17 Inledning Barn- och ungdomsförvaltningen har tagit fram en kapacitetsplan för åren i samarbete med Sweco och kommunledningskontoret. Kapacitetsplanen är uppbyggd utifrån den prognosticerade befolkningsutvecklingen i de olika kommundelarna. För varje kommundel presenteras en befolkningsprognos för perioden till 2028 för de aktuella åldrarna samt en kapacitetstabell som visar befintligt och planerat antal platser fram till Utifrån platsbehov och platstillgång redovisas om det finns ett nettobehov av platser för varje område, och när det bedöms inträffa. I bilagor framgår också antal platser per enhet samt vilka enheter som har permanenta respektive temporära lokaler. Kapacitetsplanen är ett underlag för planering av byggnation av skollokaler. Med kapacitetsplanen som underlag lägger Barn- och ungdomsförvaltningen beställningar av lokaler till Komfast genom Verksamhetsbeskrivning för varje objekt. Komfast sammanställer kommunens kommande behov av lokaler och prissätter investeringarna i ett Lokalförsörjningsprogram. Av alla barn i kommunen bedöms 93 % behöva en plats i förskolan. De fristående verksamheterna ingår i kapacitetsplanen och finns med som tillgängliga platser. Antalet platser beräknas på mottagandet från tidigare år. Hänsyn ska även tas till att Sigtuna kommun har ett fritt skolval. Så långt som möjligt försöker kommunen tillgodose barn, elever och vårdnadshavares önskemål innan placering. Hållbarhetsperspektiv Barn- och ungdomsförvaltningen beskriver nedan kapacitetsplanen och lokalförsörjning utifrån ett antal hållbarhetsperspektiv. Ekonomisk hållbarhet Barn- och ungdomsnämnden beslutade under 2018 om ett reviderat funktionsprogram för Grundskola. Funktionsprogrammen styr arbetet med nyproduktion och anpassningar av befintliga lokaler och bidrar till att skapa ekonomiskt hållbara lokaler. Långsikt planering av behov och byggnation av skollokaler är en förutsättning för att skapa ekonomisk hållbarhet avseende lokalinvesteringar. Att koncentrera nyetableringar till centrala områden där olika kommundelar möts gör att Sigtuna kommun kan behålla eleverna i kommunen och minska kostnader för interkommunal ersättning. Översyn av skolområden och en tydlig plan för skolgång i skolåren F-9 skapar trygghet och stabilitet och bedöms bidra till att fler elever väljer att gå i kommunens skolor. 3

142 Dnr. BUN/2019:17 Ekologisk hållbarhet För kommunen och för regionen är en av de stora utmaningarna att minska klimatpåverkan och att samtidigt möjliggöra tillgänglighet på de tjänster som vi tillhandahåller. En viktig faktor är att styra mot ett transporteffektivt samhälle och bygga på befintlig kollektivtrafik. Sigtuna stadsängar är ett exempel på ett strategiskt läge där en skola både kan vara den lokala skolan för det växande närområdet och med fördel kan bidra till att minska avstånden och effektivisera de dagliga resorna för barn och elever norr om området. I arbetet med översyn av funktionsprogram har lokalytor setts över med målsättning att kommande skollokaler ska vara mer effektiva. Ett annat perspektiv är att planera för flexibla lokaler där exempelvis en skola kan växla mellan 2 paralleller skolår F-9 eller 3 paralleller skolor F-6. Sådana lösningar bidrar till mindre belastning på klimat och miljö genom färre anpassningar av lokaler. Social hållbarhet En av kommunens största utmaningar är att förebygga segregation och skillnader mellan socioekonomiska grupper i kommunen. Skolan ska vara en mötesplats för elever med olika bakgrund. Huvudinriktningen behöver vara att dels bygga skolor som är så pass stora som klarar av att ge plats åt ett större antal elever, dels etablera nya skolor i ett strategiskt läge där kommundelar möts. En annan åtgärd för att skapa trygghet och stabilitet är att se över planerna framåt och bygga fler F-9 skolor där eleverna får färre byten mellan skolor under sin skoltid och en större social stabilitet. Centralskolan och Steningehöjdens skola är exempel på skolor där verksamheten kommer att bedrivas i skolår F-9. Demokratisk hållbarhet Sigtuna kommun har ett fritt skolval och så långt som möjligt försöker kommunen tillgodose barn, elever och vårdnadshavares önskemål innan placering. Det finns också fristående huvudmän som erbjuder verksamheterna förskola och grundskola. I grundskolan är de fristående alternativen färre och är inte representerade i alla geografiska områden. Skolan bidrar till demokratisk hållbarhet genom att kommunens skolor i alla områden är bra och att barn och elever ges likvärdiga förutsättningar att lyckas. Krav på lokaler Vid ny- och ombyggnation utgår Barn och ungdomsförvaltningen från gällande funktionsprogram för Förskola och Grundskola. Funktionsprogrammet för Förskola är under revidering och målsättningen är att det nya programmet ska nyttjas i kommande projekt. Funktionsprogrammen syftar till att skapa en gemensam standard för förskole- och skollokaler med flexibla och transparanta lokaler där barn/elever och pedagoger har en fortsatt god arbetsmiljö. Funktionsprogrammet ger också 4

143 Dnr. BUN/2019:17 kommunen möjlighet att styra byggproduktionen så att lokalerna blir ändamålsenliga och minska behov av kostsamma ändrings- och tilläggsarbeten i byggproduktionen. Barn- och ungdomsförvaltningen hyr lokalerna internt inom kommunen av kommunens fastighetsbolag, Komfast. Komfast i sin tur äger en del av lokalbeståndet och hyr en del av privata fastighetsbolag. Lokalen är en viktig förutsättning för verksamheterna och en god dialog och tydliga rutiner i samarbetet med Komfast är avgörande. Uppmärksammas avvikelser är det av stor betydelse att dessa snabbt åtgärdas av Komfast eller dess underleverantörer. Pedagogiska och organisatoriska förutsättningar Grunden för en bra skolgång läggs i förskolan. För att ge barnen de allra bästa förutsättningar är det viktigt att beakta miljöns utformning, exempelvis lokaler och barnens friyta enligt Boverkets rekommendationer. En annan faktor är barngruppens storlek i förskolan där Skolverket presenterat riktmärken. Arbete pågår i Sigtuna kommun att minska barngruppernas storlek med stöd av Skolverkets statsbidrag på området. Lokalernas utformning och möjligheten att anpassa lokalerna påverkar i viss utsträckning vilka förutsättningar som finns på den enskilda förskolan att organisera barngrupperna. Ett antal barn och elever som är nyanlända placeras i kommunens skolor. Nyanlända elever ska få en årskursplacering men kan delvis undervisas i förberedelseklass del av sin tid. Det innebär att det behöver finnas utrymme på dessa skolor att inkludera eleverna i ordinarie undervisning utifrån skollagen. Sex grundskolor har av Barn- och ungdomsförvaltningen benämnts kompetensenheter. Kompetensenheterna som har förstärkning av elevhälsopersonal tar emot ett antal elever från andra skolor i närområdet, alternativt går eleverna kvar på sin skola och personalen förstärks från kompetensenheten. Eleverna har en klasstillhörighet och får sin undervisning i både mindre grupp och i helklass. Angiven kapacitet för enheterna i kapacitetsplanen kan påverkas utifrån ovanstående förutsättningar men ska ses som riktvärden i planeringen. I förskolan finns en garantitid på 4 månader där Barn- och ungdomsförvaltningen ska erbjuda placering. 5

144 Dnr. BUN/2019:17 Kapacitetsplan analyser och behov Kapacitetsbehov Behovet av platser i förskola och grundskola baseras på prognos över kommunens samlade befolkningsutveckling. Antalet i förskola baseras på barn i åldrarna 1-5 år där 93% av alla barn i kommunen bedöms behöva en plats i förskolan. Antalet i grundskola baseras på barn i åldrarna 6-12 år respektive år. Generellt visar befolkningsprognosen ett minskat kapacitetsbehov i framför allt förskolan de kommande åren jämfört med föregående års kapacitetsplan. Kapacitetsbehovet i grundskola skolår F-6 har ökat något för 2019 och 2020 för att under de senare åren i prognosen minska jämfört med föregående års kapacitetsplan. För grundskola skolår 7-9 är kapacitetsbehovet i stort sett oförändrat jämfört med föregående års kapacitetsplan. Kapacitetsbehov utifrån befolkningsprognos 2019 jämfört med uppgifter från föregående års kapacitetsplan. I februari 2019 uppgick antalet elever till ca 3100 barn i förskola och ca 5900 elever i grundskola. Till höstterminen 2019 är det förnärvarande ca 3300 barn i behov av förskoleplats och ca 6500 elever i behov av grundskoleplats. Behovet av platser väntas öka kraftigt under perioden från 2019 till Förskolan väntas öka med ca 800 barn och grundskolan väntas öka ca 1800 elever. Behovet av platser och förändringen av behovet varierar mellan olika geografiska områden av kommunen, vilket ställer krav på att både analysera kapaciteten som helhet och de olika geografiska områdena var för sig. Platsbehov Feb. 2019* Aug Aug Aug Aug Aug Aug Aug Aug Aug Aug Förskola Grundskola varav F varav Totalt * Februari 2019 avser befintligt antal barn och elever, resterande uppgifter är baserade på prognos. 6

145 Dnr. BUN/2019:17 Befintlig kapacitet Befintligt antal platser till höstterminen 2019 är för närvarande ca 3290 i förskolan och ca 6370 i grundskolan. Kapaciteten är fördelad mellan kommunala och fristående skolor, där andelen kommunala platser i förskolan och grundskolan uppgår till 78% respektive 87%. Befintliga förskolor och grundskolor i kommunen har generellt ett högt kapacitetsnyttjande, men situationen varierar mellan olika geografiska områden. De kommunala skolorna utgörs av såväl permanenta skollokaler som temporära paviljonger. Andel befintliga kommunala platser i permanenta skollokaler uppgår för närvarande till 73% i förskolan och 85% grundskolan. Flera kommande permanenta skolor ersätter delvis temporära lokaler varför befintlig kapacitet successivt minskar över tid. Platstillgång Feb. 2019* Aug Aug Aug Aug Aug Aug Aug Aug Aug Aug Förskola varav kommunal varav permanent varav temporär varav fristående Grundskola totalt Grundskola skolår F varav kommunal varav permanent varav temporär varav fristående Grundskola skolår varav kommunal varav permanent varav temporär varav fristående Totalt *Februari 2019 avser befintligt antal barn och elever, resterande uppgifter är kapacitet i nuvarande lokaler. Behov av ökad kapacitet Kommunen har ett nettobehov av platser i såväl förskola som grundskola. Inför höstterminen 2019 finns ett nettobehov om ca 20 platser i förskolan och ca 90 platser i grundskolan där skolår F-6 är tillgodosett men skolår 7-9 har ett nettobehov om ca 130 platser. Behovet uppgår till ca 200 platser i förskolan och ca 300 platser i grundskolan inför höstterminen Nettobehovet av platser väntas öka successivt under perioden till totalt ca 1400 platser i förskolan och ca 2800 platser i grundskolan. Platsbehov netto Aug Aug Aug Aug Aug Aug Aug Aug Aug Aug Förskola Grundskola varav F varav Totalt Negativa tal betyder att det finns fler platser i befintliga lokaler än platsbehov. Positiva tal betyder att det finns ett platsbehov utöver befintliga lokaler. Utökning/Ny kapacitet Pågående och planerade byggprojekt i kommunen väntas bidra med utökad kapacitet inom förskolan och grundskolan kommande år. Inför höstterminen pågår projekt för att skapa kapacitet för förskola och skolår 7-9 som bedöms tillgodose nettobehovet av platser. Inför höstterminen 2020 bedöms också nettobehovet av platser inom grundskolan totalt i kommunen tillgodoses genom planerade byggprojekt. Inför höstterminen 2021 väntas dock nettobehovet av platser inom grundskolan överstiga den planerade utökningen av kapacitet. 7

146 Dnr. BUN/2019:17 Byggprojekt för utökning av kapacitet inom förskolan är planerade till höstterminen 2019 och därefter. Nettobehovet av platser inom förskolan totalt väntas överstiga den planerade utökningen av kapacitet från och med höstterminen Platstillgång planerad Aug Aug Aug Aug Aug Aug Aug Aug Aug Aug Förskola varav kommunal varav fristående Grundskola totalt Grundskola skolår F varav kommunal varav fristående Grundskola skolår varav kommunal varav fristående Totalt Tabell visar tillskott av platser från planerade lokalbyggnadsprojekt. Platserna visas i den period som lokalerna planeras att vara i drift. Kvarvarande platsbehov Efter hänsyn är tagen till behovet av platser enligt befolkningsprognos, befintlig kapacitet samt planerade byggprojekt för utökning av kapacitet bedöms det finnas ett mindre kvarvarande platsbehov till höstterminen 2020 i förskolan totalt i kommunen. Med planerade byggprojekt bedöms platsbehovet vara tillgodosett i förskolan fram till höstterminen För grundskolan skolår 7-9 totalt i kommunen bedöms det finnas ett kvarvarande behov om ca 200 platser inför höstterminen För grundskolan totalt väntas behovet öka ytterligare till ca 280 platser för höstterminen Platsbehov netto Aug Aug Aug Aug Aug Aug Aug Aug Aug Aug Förskola Grundskola varav F varav Totalt Tabell visar kvarvarande platsbehov efter befintliga lokaler och planerade lokalbyggnadsprojekt. Negativa tal betyder att det finns fler platser sammantaget i befintliga lokaler och planerade projekt än platsbehov. Positiva tal betyder att det finns ett platsbehov utöver de sammantagna platserna i befintliga lokaler och planerade projekt. 8

147 Dnr. BUN/2019:17 Skolorganisation och geografiska områden Kommunens förskolor och grundskolor är indelade i geografiska skolområden och barn och elever ska i första hand beredas en placering på någon av enheterna inom det skolområde barnet bor. För att kunna erbjuda plats till alla barn och elever i skolområdena behöver platsbehovet därför även analyseras i respektive område. Därtill är skolorganisationen för grundskolan i huvudsak uppdelad i grundskolor för skolår F-6 samt skolår 7-9. Skolval och placering genomförs inför varje hösttermin för elever som ska börja förskoleklass samt skolår 7. Förskola Förskolor är indelade i sex geografiska områden för vilka analys av kapacitetsbehov görs. För fyra av områdena ingår flera förskolor, medan övriga två områden är upptagningsområde för en förskola eller en kommunal förskola och en mindre fristående förskola. Platsbehovet inom förskolan varierar över året och är störst på våren. Till höstterminen slutar en hel årsgrupp barn och börjar i grundskolan. I de yngre åldrarna börjar barnen successivt under året utifrån när vårdnadshavarna väljer att sätta barnet i förskolan men tidigast när barnet fyllt ett år. Centrala Märsta Valsta & Steningehöjden Sigtuna Odensala Skepptuna Råbergsskolan Aspbacken Brage Montessori Elefanten Odensala Skepptuna Enbacken Björken Delfinen Granby Lilla My Nyborgen Kanonkullen Edda Waldorf Guldägget Maskrosen Lyan Lusen Hällsbo Märstadal Myrans Karusellen Norrbacka Orion Norlandia Glädjen Skogsgläntan Pysslingen Pärlans Montessori Skutan Ragna Montessori Sandsborg Waldorf Solbacken Raketen Tils Sätuna Saga I Ur & Skur Söderbrinken Saturnus Wenngarn Tallholma Silverskatten Väringaskolan Tellusbarn Växthuset Ängsbo Tingvalla Skattkammaren Vallmon Waldorf Solblomman Ärlingheden Ymer Centrala Märsta I området Centrala Märsta finns 16 förskolor, varav 4 är fristående. Fyra av förskolorna bedrivs i temporära lokaler varav två finns plan för att ersättas med permanenta förskolor i nuvarande lokalförsörjningsprogram. Aspbacken förskola är planerad till höstterminen Den permanenta förskolan är större än nuvarande lokal och bidrar till utökad kapacitet. Sätuna förskola saknar tidplan men är ett viktigt projekt. Befintlig permanent lokal är ersatt av två temporära lokaler som i sin tur är ineffektiva i sin utformning och tar upp stor del av fastigheten så att utemiljön blir lidande. Avtalen på en av dessa lokaler går ut 2020 och till dess finns behov av en permanent förskola. Ett omtag kring Sätuna förskola bedöms vara av stor vikt. 9

148 Dnr. BUN/2019:17 Ytterligare två förskolor finns i plan i nuvarande lokalförsörjningsprogram. Vid Norrbacka förskola är en ytterligare förskola planerad till vårterminen Vid Söderbrinken förskola är en ytterligare förskola planerad till höstterminen Slutligen går avtalet för Björken ut 2026, varför tillgängliga platser minskar de senare åren i den analyserade perioden. Analysen av kapacitet visar att med planerade byggnationer väntas platsbehovet vara tillgodosett fram till höstterminen 2027 då tillgängliga platser minskar enligt ovan. Centrala Märsta Feb. 2019* Aug Aug Aug Aug Aug Aug Aug Aug Aug Aug Platsbehov Platstillgång Platsbehov netto Platstillgång planerad Kvarvarande platsbehov För platstillgång på enhetsnivå se bilaga 1. Valsta & Steningehöjden Området Valsta & Steningehöjden har 16 förskolor, varav fem är fristående. Tre av förskolorna bedrivs i temporära lokaler varav två finns plan för att ersättas med permanenta förskolor i nuvarande lokalförsörjningsprogram. Brage förskola är planerad till vårterminen Den permanenta förskolan är större än nuvarande lokal och bidrar till utökad kapacitet. Vid Steningehöjden planeras en ny förskola till vårterminen 2022 som ersätter en temporär lokal med motsvarande kapacitet. Planen är att en ny förskola ska byggas i Steninge slottsby som bedöms behövas för att klara behovet av förskoleplatser i takt med att området byggs. Bygget av förskolan i Steninge slottsby är beroende av externa aktörer och det bedöms vara betydande risk att projektet försenas. Planen är också att förskolan ska bedrivas av en fristående huvudman vilket innebär att kommunen inte styr över antalet platser som blir tillgängliga. Osäkerheten i projektet Steninge slottsby utgör en risk utifrån utökad kapacitet varför denna förskola ej ingår i den planerade platstillgången i analysen. Ytterligare en förskola finns i plan i nuvarande lokalförsörjningsprogram. Märsta port förskola är planerad till höstterminen För en av de temporära lokalerna vid Edda förskola löper avtalet ut 2024, varför tillgängliga platser minskar i den analyserade perioden. Analysen av kapacitet visar att det väntas finnas ett platsbehov redan till nästa läsår 2019/20 och åren därefter. Möjlighet finns att förlänga nyttjandet av temporära lokaler vid Brage förskola fram till och med 2028 för att tillgodose behovet. Planering av bostadsbyggande i Steninge slottsby bör också särskilt bevakas och det föreslås finnas beredskap för att tillföra temporära lokaler. Valsta & Steningehöjden Feb. 2019* Aug Aug Aug Aug Aug Aug Aug Aug Aug Aug Platsbehov Platstillgång Platsbehov netto Platstillgång planerad Kvarvarande platsbehov

149 Dnr. BUN/2019:17 För platstillgång på enhetsnivå se bilaga 1. Sigtuna I området Sigtuna finns 14 förskolor där de flesta, nio stycken, är fristående förskolor. Planen är att en ny förskola ska byggas i Sigtuna stadsängar som ska tillföra utökad kapacitet. Bygget av förskolan i Sigtuna stadsängar är beroende av externa aktörer och det bedöms vara betydande risk att projektet försenas. Planen är också att förskolan ska bedrivas av en fristående huvudman vilket innebär att kommunen inte styr över antalet platser som blir tillgängliga. Osäkerheten i projektet Sigtuna stadsängar utgör en risk utifrån utökad kapacitet varför denna förskola ej ingår i den planerade platstillgången i analysen. I nuvarande lokalförsörjningsprogram finns beredskap för att tillföra förskolelokaler i Sigtuna stad. För närvarande pågår inget arbete med detta projekt och finns ingen tidsplan varför det ej ingår i den planerade platstillgången i analysen. Analysen av kapacitet visar att det väntas finnas ett platsbehov till höstterminen 2021 och att behovet ökar successivt åren därefter. Sigtuna Feb. 2019* Aug Aug Aug Aug Aug Aug Aug Aug Aug Aug Platsbehov Platstillgång Platsbehov netto Platstillgång planerad Kvarvarande platsbehov För platstillgång på enhetsnivå se bilaga 1. Odensala I Odensala finns en kommunal förskola och en liten fristående förskola. Analysen av kapacitet visar att platsbehovet väntas tillgodoses fram till Odensala Feb. 2019* Aug Aug Aug Aug Aug Aug Aug Aug Aug Aug Platsbehov Platstillgång Platsbehov netto Platstillgång planerad Kvarvarande platsbehov För platstillgång på enhetsnivå se bilaga 1. Skepptuna I Skepptuna finns en kommunal förskola. I nuvarande lokalförsörjningsprogram finns beredskap för att tillföra förskolelokaler i Skepptuna. För närvarande pågår inget arbete med detta projekt varför det ej ingår i den planerade platstillgången i analysen. Analysen av kapacitet visar att det väntas finnas ett platsbehov redan till nästa läsår 2019/20 och att behovet ökar successivt åren därefter. 11

150 Dnr. BUN/2019:17 Utifrån det förväntade platsbehovet bedöms det finnas behov av ha utreda hur kapacitet ska tillföras i området, under läsåret 2019/20 eller inför höstterminen Skepptuna Feb. 2019* Aug Aug Aug Aug Aug Aug Aug Aug Aug Aug Platsbehov Platstillgång Platsbehov netto Platstillgång planerad Kvarvarande platsbehov För platstillgång på enhetsnivå se bilaga 1. Råbergsskolan I upptagningsområdet Råbergsskolan i Rosersberg finns tre förskolor varav en är fristående. En av förskolorna, vid Nyborgen, bedrivs delvis i temporära lokaler som finns plan för att ersättas med permanent förskola i nuvarande lokalförsörjningsprogram. Den permanenta lokalen är större än nuvarande och bidrar med ökad kapacitet när den står klar. I nuvarande lokalförsörjningsprogram finns beredskap för att tillföra förskolelokaler i Rosersberg. Västra Rosersberg planeras för att möta ökat platsbehov utifrån bostadsbyggande. För närvarande pågår inget arbete med detta projekt och finns ingen tidsplan varför det ej ingår i den planerade platstillgången i analysen. Analysen av kapacitet visar att det väntas uppstå ett platsbehov till höstterminen 2021 som ökar ytterligare från 2022 och framåt. Platsbehovet i detta område bedöms dock vara starkt kopplat till kommande bostadsbyggande i området. Med planerade byggnationer väntas platsbehovet vara tillgodosett fram till höstterminen Råbergsskolan Feb. 2019* Aug Aug Aug Aug Aug Aug Aug Aug Aug Aug Platsbehov Platstillgång Platsbehov netto Platstillgång planerad Kvarvarande platsbehov För platstillgång på enhetsnivå se bilaga 1. Grundskola skolår F-6 Grundskolor för skolår F-6 är indelade i sex geografiska områden för vilka analys av kapacitetsbehov görs. För tre av områdena ingår flera skolor, medan övriga tre områden är upptagningsområde för en skola vardera. I området Sigtuna räknas även två fristående skolor in: Väringaskolan, som är belägen i Sigtuna, samt Josefinaskolan, som ligger mellan Sigtuna och Steningehöjden även om placeringar på dessa skolor sker först efter individuell ansökan av vårdnadshavare. Centrala Märsta Valsta & Steningehöjden Sigtuna Odensala Skepptuna Råbergsskolan Sätunaskolan Eddaskolan S:t Pers skola Odensala skola Skepptuna skola Råbergsskolan Norrbackaskolan Galaxskolan S:ta Gertruds skola Tingvallaskolan Sagaskolan Josefinaskolan Centralskolan Steningehöjdens skola Väringaskolan 12

151 Dnr. BUN/2019:17 Centrala Märsta I området Centrala Märsta finns fyra grundskolor. Nya Centralskolan har tillfört kapacitet och är i kapacitetsplan uppdelad som tillgängliga platser i skolår F-6 samt skolår 7-9. Centralskolan bidrar med viss flexibilitet att växla kapacitet mellan skolår F-6 och skolår 7-9. Området har också två skolor med delvis temporära lokaler, Norrbackaskolan och Tingvallaskolan. I planen planeras avveckling av den temporära lokalen vid Tingvallaskolan samt nuvarande Tingvallaskolan i samband med att en ny Tingvallaskola färdigställs. Tingvallaskolan är planerad till höstterminen Den permanenta skolan är större än nuvarande lokal och bidrar till utökad kapacitet. Analysen av kapacitet visar att det väntas uppstå ett visst platsbehov till höstterminen Med ny Tingvallaskola tillgodoses därefter platsbehovet fram till höstterminen Centrala Märsta Feb. 2019* Aug Aug Aug Aug Aug Aug Aug Aug Aug Aug Platsbehov Platstillgång Platsbehov netto Platstillgång planerad Kvarvarande platsbehov För platstillgång på enhetsnivå se bilaga 2. Valsta & Steningehöjden I området Valsta & Steningehöjden finns fyra grundskolor. Flera projekt pågår eller är planerade för att utöka kapaciteten i området. Sagaskolan utökas från 2 paralleller F-3 till 3 paralleller F-6. Under läsåret 2018/19 tillfördes temporära lokaler som planeras att bli ersatta med en permanent utökad skola till höstterminen I nuvarande lokalförsörjningsprogram finns plan för en andra etapp vid Steningehöjdens skola för att tillgodose plats för 2 paralleller F-6. Tidplanen för skolan har förskjutits och väntas bli klar höstterminen Skolan växer både underifrån med 2 klasser i Förskoleklass och upp i åldrarna till skolår 8. Kapacitet tillfördes med temporära lokaler under läsåret 2018/19 för skolår 7-9 som samnyttjas med skolår F-6 fram till höstterminen 2020 när den permanenta skolan för F-6 väntas bli klar. Planen är också att en ny skola ska byggas i Steninge slottsby som bedöms behövas för att klara behovet av grundskoleplatser i takt med att området byggs. Bygget av skolan i Steninge slottsby är beroende av externa aktörer och det bedöms vara betydande risk att projektet försenas. Osäkerheten i projektet Steninge slottsby utgör en risk utifrån utökad kapacitet varför denna skola ej ingår i den planerade platstillgången i analysen. Analysen av kapacitet visar att det finns ett platsbehov från höstterminen 2019 och framåt. Erfarenheten visar att platsbehovet påverkas av skolvalet men särskild 13

152 Dnr. BUN/2019:17 planering vid skolval och placeringar krävs för att säkerställa att platsbehovet tillgodoses. Området är också i hög grad beroende av att planerade byggprojekt håller tidsplaner. Planering av bostadsbyggande i Steninge slottsby bör särskilt bevakas och det föreslås finnas beredskap för att tillföra temporära lokaler. Valsta & Steningehöjden Feb. 2019* Aug Aug Aug Aug Aug Aug Aug Aug Aug Aug Platsbehov Platstillgång Platsbehov netto Platstillgång planerad Kvarvarande platsbehov För platstillgång på enhetsnivå se bilaga 2. Sigtuna I området Sigtuna finns två kommunala grundskolor och två fristående grundskolor som bidrar med kapacitet. Båda kommunala skolorna, S:t Pers skola och S:ta Gertruds skola, har delvis temporära lokaler. Planen är att en ny skola ska byggas i Sigtuna stadsängar som på sikt kan ersätta behovet av de temporära lokalerna. Bygget av skolan i Sigtuna stadsängar är beroende av externa aktörer och det bedöms vara betydande risk att projektet försenas. Planen är också att skolan ska bedrivas av en fristående huvudman vilket innebär att placering av elever på skolan inte styrs av kommunen utan sker av skolan efter individuell ansökan från elevernas vårdnadshavare. Det blir därmed svårt att förutse hur många elever som eventuellt byter skola i skolår 1-6. Osäkerheten i projektet Sigtuna Stadsängar utgör en risk utifrån utökad kapacitet varför denna skola ej ingår i den planerade platstillgången i analysen. Analysen av kapacitet visar att det väntas uppstå ett platsbehov till höstterminen 2024 och den enda planerade tillförseln av kapacitet i nuvarande lokalförsörjningsprogram är skolan i Sigtuna stadsängar. Tidsplanen för byggprojektet bör bevakas och vid behov ha beredskap att tillföra kapacitet i området på annat sätt. Bygget av skolan i Sigtuna stadsängar bedöms vara av strategisk vikt för området i sin helhet. Sigtuna Feb. 2019* Aug Aug Aug Aug Aug Aug Aug Aug Aug Aug Platsbehov Platstillgång Platsbehov netto Platstillgång planerad Kvarvarande platsbehov För platstillgång på enhetsnivå se bilaga 2. Odensala Området Odensala består av en skola och i upptagningsområdet ingår även landsbygd. Vid skolan finns förnärvarande en temporär lokal under ombyggnation av permanenta skolan som avvecklas när projektet är klart. Nuvarande elevantal överstiger befolkningsprognos och kapaciteten bedöms vara tillräcklig kommande år. 14

153 Dnr. BUN/2019:17 Odensala Feb. 2019* Aug Aug Aug Aug Aug Aug Aug Aug Aug Aug Platsbehov Platstillgång Platsbehov netto Platstillgång planerad Kvarvarande platsbehov För platstillgång på enhetsnivå se bilaga 2. Skepptuna Området Skepptuna består också av en skola, där ca 20-25% av eleverna kommer från angränsande kommun, Norrtälje. I nuvarande lokalförsörjningsprogram finns beredskap för att tillföra skollokaler i Skepptuna. För närvarande pågår inget arbete med detta projekt varför det ej ingår i den planerade platstillgången i analysen. Analysen av kapacitet visar att det väntas uppstå ett platsbehov successivt de närmaste åren. Utifrån det förväntade platsbehovet bedöms det finnas behov av ha utreda hur kapacitet ska tillföras i området. Skepptuna Feb. 2019* Aug Aug Aug Aug Aug Aug Aug Aug Aug Aug Platsbehov Platstillgång Platsbehov netto Platstillgång planerad Kvarvarande platsbehov För platstillgång på enhetsnivå se bilaga 2. Råbergsskolan Råbergsskolan är den enda skolan i Rosersberg. Analysen av kapacitet visar att det väntas uppstå ett platsbehov till höstterminen 2025 som ökar därefter. Platsbehovet i detta område bedöms dock vara starkt kopplat till kommande bostadsbyggande i området. Planering av bostadsbyggande bör särskilt bevakas i området och det föreslås fortsatt finnas beredskap för att tillföra temporära lokaler och på sikt en ny permanent skola. Råbergsskolan Feb. 2019* Aug Aug Aug Aug Aug Aug Aug Aug Aug Aug Platsbehov Platstillgång Platsbehov netto Platstillgång planerad Kvarvarande platsbehov För platstillgång på enhetsnivå se bilaga 2. Grundskola skolår 7-9 Grundskolor för skolår 7-9 är indelade i tre geografiska områden för vilka analys av kapacitetsbehov görs. I områdena Centrala Märsta och Sigtuna räknas även fristående skolor in: Skolan Bergius, som är belägen i Märsta, Josefinaskolan, som ligger mellan Sigtuna och Steningehöjden, samt Sigtunaskolan Humanistiska Läroverket, som är belägen i 15

154 Dnr. BUN/2019:17 Sigtuna. Placeringar på dessa skolor sker först efter individuell ansökan av vårdnadshavare. Vid analysen av kapacitet för skolår 7-9 har skolvalet samt ansökningar till fristående skolor en större betydelse för respektive område. Prognos över platsbehov utifrån befolkningsutvecklingen kompletteras med analys över antalet klasser i skolår 6 och antalet tillgängliga klasser i år 7 året därpå. Centrala Märsta Valsta & Steningehöjden Sigtuna Centralskolan Steningehöjden S:t Olofs skola Ekillaskolan Valsta Josefinaskolan Bergius SSHL Centrala Märsta I området Centrala Märsta finns tre grundskolor. Centralskolan är i kapacitetsplan uppdelad som tillgängliga platser i skolår F-6 samt skolår 7-9. Centralskolan bidrar med viss flexibilitet att växla kapacitet mellan skolår F-6 och skolår 7-9. En utökning av kapaciteten vid Ekillaskolan planeras till höstterminen 2019 vilket bidrar till att tillgodose behovet av platser i området från höstterminen 2020 och framåt. På kortare sikt bidrar den ökade kapaciteten vid Ekillaskolan till att tillgodose behovet av platser i skolår 7-9 totalt sett i kommunen. Analysen av kapacitet visar att platsbehovet väntas tillgodoses fram till höstterminen Centrala Märsta Feb. 2019* Aug Aug Aug Aug Aug Aug Aug Aug Aug Aug Platsbehov Platstillgång Platsbehov netto Platstillgång planerad Kvarvarande platsbehov För platstillgång på enhetsnivå se bilaga 3. Valsta & Steningehöjden I området Valsta & Steningehöjden finns för närvarande två kommunala grundskolor, Steningehöjdens skola och Valstaskolan. Valstaskolan är under utfasning och avvecklas till höstterminen Genom etablering av temporär lokal vid Steningehöjdens skola tillfördes platser till läsåret 2018/19. Därtill planeras en permanent skola vid Steningehöjdens skola som ersätter den temporära. Skolan bedöms behövas senast höstterminen Analysen av kapacitet visar att det väntas uppstå ett platsbehov för ytterligare klasser i skolår 7 till höstterminen Behovet för ytterligare klasser i skolår 7-9 väntas öka successivt åren därefter. För att tillgodose ytterligare kapacitet finns i nuvarande lokalförsörjningsprogram planer för byggnation av en ny skola vid Galaxskolan för 3 paralleller 7-9. Från höstterminen 2020 är det möjligt att 16

155 Dnr. BUN/2019:17 tillgodose platsbehovet med temporära lokaler (6 klassrum). Från höstterminen 2022 bedöms behovet vara så stort att en permanent ny skola behövs. Behovet av att tillföra kapacitet i skolår 7-9 påverkas också av eventuell etablering av verksamhet från externa aktörer. Utvecklingen av projekten i Sigtuna stadsängar och Steninge slottsby bör särskilt bevakas utifrån tillförd kapacitet. Valsta & Steningehöjden Feb. 2019* Aug Aug Aug Aug Aug Aug Aug Aug Aug Aug Platsbehov Platstillgång Platsbehov netto Platstillgång planerad Kvarvarande platsbehov För platstillgång på enhetsnivå se bilaga 3. Sigtuna I området Sigtuna finns en kommunal grundskola och två fristående grundskolor som bidrar med kapacitet. Analysen av kapacitet visar att platsbehovet tillgodoses över tid av de befintliga grundskolorna i området. Kapaciteten är dock beroende av att tillräckligt stor andel av eleverna söker något av de två fristående alternativen. Sigtuna Feb. 2019* Aug Aug Aug Aug Aug Aug Aug Aug Aug Aug Platsbehov Platstillgång Platsbehov netto Platstillgång planerad Kvarvarande platsbehov För platstillgång på enhetsnivå se bilaga 3. Grundsärskola I Sigtuna kommun finns en kommunal grundsärskola, som rymmer verksamheterna träningsskola och grundsärskola. I samband med att det ska byggas nya bostäder i området för en av skolans nuvarande lokaler finns behov av att bygga nya lokaler. Kapacitetsbehovet för grundsärskolan går inte analysera på samma sätt som övriga verksamheter. Under läsåret 2019/20 finns plats för ca elever i nuvarande lokaler. Behovet av plats är större och ett antal elever har idag en integrerad skolgång i övriga grundskolor. På sikt finns ett behov av att utöka antal platser för grundsärskolan till ca 100 platser. I nuvarande lokalförsörjningsprogram finns plan för en ny grundsärskola vid Centralskolans tomt. Skolan väntas bli klar tidigast höstterminen

156 Dnr. BUN/2019:17 Sammanfattning kapacitetsbehov Den samlade bedömningen är att kapacitetsbehovet på kort sikt är under kontroll men att redan från höstterminen 2020 och framåt är barn- och ungdomsförvaltningen beroende av såväl planerad kapacitetsökning som god planering inför skolval och placeringar av framför allt elever i grundskolan. Området Valsta & Steningehöjden bedöms ha mest utmaningar med kvarvarande kapacitetsbehov. Sammanfattningsvis är verksamheten beroende av att planerade byggprojekt håller tidsplan. Projekt som ligger i direkt närtid inför höstterminen 2019 bedöms kunna bli klara i tid: Brage förskola Utökning Ekillaskolan Växthuset förskola De projekt som ligger med klardatum längre fram i tiden är beroende av processer kring projektering, upphandling, och byggnation och här finns en större osäkerhet. Det är av särskild vikt att tidsplanerna för nedan projekt bevakas noga: Steningehöjdens skola etapp 2 Steningehöjdens skola etapp 3 Nya Tingvallaskolan / Aspbacken förskola Sagaskolan Nedan sammanfattas övriga projekt och behov att särskilt bevaka. Skolform Område Nya/förändrade Behov Tidpunkt Förskola Central Märsta Omtag kring Sätuna förskola bedöms vara av stor vikt Senast 2021 Förskola Valsta & Steningehöjden Osäkerhet kring ny förskola i Steninge slottsby Behov av beredskap att tillföra kapacitet Förskola Sigtuna Osäkerhet kring ny förskola i Sigtuna stadsängar Höstterminen 2021 Behov av beredskap att tillföra kapacitet i området på annat sätt inför höstterminen 2021 Förskola Skepptuna Behov av beredskap att tillföra kapacitet i området tidigare än planerat, under läsåret 2019/20 eller inför höstterminen 2020 Läsåret 2019/20 eller höstterminen 2020 Grundskola F-6 Valsta & Steningehöjden Osäkerhet kring ny skola i Steninge slottsby Behov av beredskap att tillföra kapacitet 18

157 Dnr. BUN/2019:17 Grundskola F-6 Sigtuna Ny skola i Sigtuna stadsängar av strategisk vikt Senast höstterminen 2024 Grundskola F-6 Skepptuna Utreda möjliga alternativ inför kommande år för Skepptuna Grundskola 7-9 Valsta & Steningehöjden Osäkerhet kring ny skola i skolår 7-9 i Sigtuna stadsängar påverkar vägval för det behov som finns av en andra skola för skolår 7-9 i området Höstterminen 2022 Ny skola 7-9 i 3 paralleller vid Galaxskolan behöver utredas 19

158 Dnr. BUN/2019:17 Bilaga 1, förskolor Centrala Märsta Enhet LFP Huvudman Status Feb Aug Aug Aug Aug Aug Aug Aug Aug Aug Aug Söderbrinken Kommun Permanent Nya Söderbrinken LFP HT 2021 Kommun Planerad Kanonkullen Fristående Permanent Sätuna fsk LFP Kommun Planerad Sätuna fsk Norr Kommun Temporär Sätuna fsk Söder Kommun Temporär Vallmon Kommun Temporär Norrbacka fsk Kommun Permanent Norrbacka LFP VT 2021 Kommun Planerad Björken Paviljong Kommun Temporär Skutan Kommun Permanent Lyan Kommun Permanent Aspbacken LFP HT 2022 Kommun Planerad Paviljonger Aspbacken Kommun Temporär Ärlingheden Kommun Permanent Märstadal Kommun Permanent Tallholma Kommun Permanent Tingvalla fsk Kommun Permanent Tellusbarn Fristående Permanent Skogsgläntan Fristående Permanent Solbacken Fristående Permanent Valsta & Steningehöjden Enhet LFP Huvudman Status Feb Aug Aug Aug Aug Aug Aug Aug Aug Aug Aug Edda Kommun Permanent Ragna Kommun Permanent Edda Förskola Paviljong Expandia Kommun Temporär Edda Förskola Paviljonger Temporent Kommun Temporär Solblomman Fristående Permanent Skattkammaren Fristående Permanent Myran (fd Annas fsk) Fristående Permanent Raketen Kommun Permanent Saturnus Kommun Permanent Orion Kommun Permanent Brage Paviljong Kommun Temporär Brage LFP HT 2020 Kommun Planerad Ymer Kommun Permanent Saga Kommun Permanent Delfinen Kommun Permanent Lusen Fristående Permanent Märsta port LFP HT 2022 Kommun Planerad Pysslingen Fristående Permanent Silverskatten Kommun Permanent Steningehöjden Förskola II LFP VT 2022 Kommun Planerad Växthuset Paviljong Kommun Temporär Växthuset Paviljong II Kommun Planerad Sigtuna Enhet LFP Huvudman Status Feb Aug Aug Aug Aug Aug Aug Aug Aug Aug Aug Tils Kommun Permanent Norlandia Glädjen Fristående Permanent Wenngarn Fristående Permanent Ur & Skur Fristående Permanent Guldägget Fristående Permanent Granby Kommun Permanent Ängsbo Kommun Permanent Karusellen Kommun Permanent Hällsbo (inkl Äppelbo) Kommun Permanent Elefanten Fristående Permanent Sandsborg Fristående Permanent Mälaren (Pärlan) Fristående Permanent Helenes barnstuga Fristående Permanent Väringaskolan Fristående Permanent Odensala Enhet LFP Huvudman Status Feb Aug Aug Aug Aug Aug Aug Aug Aug Aug Aug Lilla My Fristående Permanent Odensala förskola Kommun Permanent Skepptuna Enhet LFP Huvudman Status Feb Aug Aug Aug Aug Aug Aug Aug Aug Aug Aug Skepptuna förskola Kommun Permanent

159 Dnr. BUN/2019:17 Råbergsskolan Enhet LFP Huvudman Status Feb Aug Aug Aug Aug Aug Aug Aug Aug Aug Aug Enbacken Fristående Permanent Nyborgen Kommun Permanent Paviljonger Nyborgen Kommun Temporär Nyborgen Tillbyggnad Kommun Planerad LFP 2023 Maskrosen Kommun Permanent

160 Dnr. BUN/2019:17 Bilaga 2, grundskolor skolår F-6 Centrala Märsta Enhet LFP Huvudman Status Feb.2019 Aug.2019 Aug.2020 Aug Auf Aug Aug Aug Aug Aug Aug Sätunaskolan Kommun Permanent F Norrbackaskolan F-6 Kommun Permanent Norrbackaskolan Paviljong Kommun Temporär Tingvallaskolan F-6 Kommun Permanent Tingvallaskolan Paviljong Kommun Temporär Tingvallaskolan 3p LFP Kommun Planerad HT 2022 Centralskolan F-6 Kommun Permanent Valsta & Steningehöjden Enhet LFP Huvudman Status Feb.2019 Aug.2019 Aug.2020 Aug Auf Aug Aug Aug Aug Aug Aug Eddaskolan Kommun Permanent F-4 inkl. Paviljong Galaxen F-6 Kommun Permanent Sagaskolan F-3 Kommun Permanent Sagaskolan F-6 Paviljong Kommun Temporär Sagaskolan F-6 3p LFP Kommun Planerad HT 2022 Steningehöjden F-6 Kommun Permanent Steningehöjden F-6 Kommun Planerad II LFP HT Sigtuna Enhet LFP Huvudman Status Feb.2019 Aug.2019 Aug.2020 Aug Auf Aug Aug Aug Aug Aug Aug S:ta Gertrud Kommun Permanent S:ta Gertrud Paviljong Kommun Temporär Lilla St Per Kommun Temporär S:t Per Kommun Permanent Josefinaskolan Fristående Permanent Väringaskolan Fristående Permanent Odensala Enhet LFP Huvudman Status Feb.2019 Aug.2019 Aug.2020 Aug Auf Aug Aug Aug Aug Aug Aug Odensala Kommun Permanent skola Odensala skola Paviljong Kommun Temporär Skepptuna Enhet LFP Huvudman Status Feb.2019 Aug.2019 Aug.2020 Aug Auf Aug Aug Aug Aug Aug Aug Skepptuna skola Kommun Permanent Råbergsskolan Enhet LFP Huvudman Status Feb.2019 Aug.2019 Aug.2020 Aug Auf Aug Aug Aug Aug Aug Aug Råbergsskolan Kommun Permanent

161 Dnr. BUN/2019:17 Bilaga 3, grundskolor skolår 7-9 Centrala Märsta Enhet LFP Huvudman Status Feb.2019 Aug Aug Aug Aug Aug Aug Aug Aug Aug Aug Centralskolan Kommun Permanent Ekillaskolan Kommun Permanent Ekillaskolan LFP Kommun Planerad HT 2019 Bergius Fristående Permanent Valsta & Steningehöjden Enhet LFP Huvudman Status Feb.2019 Aug Aug Aug Aug Aug Aug Aug Aug Aug Aug Galaxskolan 7-9 HT 2022 Kommun Planerad Steningehöjden 7-9 HT 2022 Kommun Planerad Steningehöjden 7-9 Kommun Temporär Paviljong 81 Valsta Kommun Avveckling Sigtuna Enhet LFP Huvudman Status Feb.2019 Aug Aug Aug Aug Aug Aug Aug Aug Aug Aug St Olofs Kommun Permanent skola 426 Josefinaskolan Fristående Permanent SSHL Fristående Permanent

162 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum KS/2019:31 43 Månadsrapport per februari 2019 Beslut Kommunstyrelsen beslutar: att redovisad månadsrapport per februari godkänns. att uppdra till individ- och familjeomsorgsnämnden samt äldre- och omsorgsnämnden att vidta ytterligare åtgärder i syfte att begränsa befarat underskott för år att uppmana övriga nämnder/styrelse att nogsamt följa den ekonomiska utvecklingen och vid behov vidta åtgärder för att anpassa verksamheten till antagen budgetram. att nämnderna fortsatt nogsamt bevakar att uppdragen följer upprättad tidplan. Ärendebeskrivning Kommunledningskontoret har sammanställt månadsrapport per februari Det prognostiserade resultatet för 2019 exkl. exploateringsvinster uppgår till 21,5 miljoner kronor, vilket ligger 3,3 mnkr under budget. Bedömda underskott i helårsprognos visar individ och familjeomsorgsnämnden samt äldre och omsorgsnämnden. Detaljerad sammanfattning av prognostiserat utfall framgår av upprättad månadsrapport per februari. I bilaga redovisas status på nämndernas uppdrag Delgivning Kommunledningskontoret Samtliga nämnder Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse den 11 mars 2019 Månadsrapport per februari 2019 Uppföljning av nämndernas uppdrag per februari 2019 SIG600 SIG601 v Ordförandes sign. Justerares sign. Utdragsbestyrkande

163 Uppdrag Beskrivning Utförare Status Slutdatum Uppdrag 1 Kommunstyrelsen får i uppdrag att stärka den centrala kontrollen och ekonomistyrningen över kommunens samlade verksamheter, förstärka kringstödet till förvaltningarna samt driva och leda förändringsprocesser. Den nya organisationen ska även verka för att öka invånarnas valfrihet, kvaliteten på levererade tjänster samt effektivisera kommunens verksamheter KS Kommunledningskontoret Ekonomienheten Pågående Planerat nämnddatum Kommentar Uppdrag 2 Kommentar Uppdrag 3 Controller för uppsikt rekryterad, Lokalstrateg rektyterad Kommunstyrelsen får i uppdrag att se över samtliga kommunens planer, strategier och riktlinjer och andra dokument i syfte att samordna, renodla, effektivisera och säkerställa uppföljning av dessa. Rekrytering av ny jurist klar Kommunstyrelsen får i uppdrag att fortsätta revideringen av nuvarande målstyrningssystem i syfte att göra det tydligare och mer effektivt. Arbetet ska vara klart i maj KS Kommunledningskontoret Biträdande kommundirektör-enheten KS Kommunledningskontoret Ekonomienheten Pågående Pågående KS , Mål och Budget Kommentar Uppdrag 4 Inarbetas i kommande Mål och Budget Kommunstyrelsen ska under 2019 ta fram en övergripande plan för att motverka segregation och utanförskap baserat på det arbete som påbörjats under 2018 i syfte att identifiera utmaningar samt peka ut möjliga strategier baserade på framgångsrika exempel från andra kommuner. KS Kommunledningskontoret Biträdande kommundirektör-enheten Pågående KS Kommentar Uppdrag 5 Kommentar Uppdrag 6 Kommentar Kommunstyrelsen får i uppdrag att i samverkan med barn- och ungdomsförvaltningen och kultur- och fritidsförvaltningen planera genomförandet av en flytt av kulturskolan från barnoch ungdomsnämnden till kultur- och fritidsnämnden. I arbetet ska Sigtuna kommuns modell med kulturpool och kompanjonlärarskap värnas. Planeringen ska vara genomförd så ekonomiska- och andra resurskonsekvenser kan tas med i Mål och Budget Kommunstyrelsen får i uppdrag att tillsammans med kultur- och fritidsförvaltningen utreda införandet av en så kallad kulturcheck enligt modell från Nacka kommun. Utredningen ska presenteras kommunstyrelsen senast under maj månad 2019 KS Kommunledningskontoret Pågående KS Kommunledningskontoret Pågående

164 Uppdrag 7 Kommunstyrelsen får i uppdrag att tillsammans med kultur- och fritidsförvaltningen, baserat på Svefa ABs rapport Utredning drift simhallar Sigtuna kommun , gå vidare och utreda de tre mest realistiska alternativen samt utifrån resultatet av denna utredning förbereda en upphandling av s.k. entreprenaddrift för kommunens två inomhusbad samt utomhusbadet. Utredningen ska presenteras kommunstyrelsen senast maj KS Kommunledningskontoret Ekonomienheten Pågående KS Kommentar Uppdrag 8 Konsult upphandlad, arbete pågår i dialog med Kultur och fritid Kommunstyrelsen får i uppdrag att fortsätta genomförandet av trygghetsprogrammet Trygga Sigtuna (se separat bilaga 2). KS Kommunledningskontoret Biträdande kommundirektör-enheten Pågående Kommentar Uppdrag 9 Kommunstyrelsen får i uppdrag att omedelbart säga upp det nuvarande Fairtrade-samarbetet och ersätta det med riktlinjer för etiska inköp. Kommentar Uppdrag 10 Kommunstyrelsen får i uppdrag att under 1:a halvåret 2019 påbörja planeringen och arbetet med en revidering av översiktsplanen för kommunen. KS Kommunledningskontoret Biträdande kommundirektör-enheten Pågående KS Stadsbyggnadskontoret Pågående Till KS April förslag om politisk styrgrupp Kommentar Uppdrag 11 Kommunstyrelsen får i uppdrag att genomföra Näringslivslyftet (se avsnittet Näringsliv och jobb). Kommentar * Ej bedömt status per feb Uppdrag 12 Kommunstyrelsen får i uppdrag att i samverkan med äldre- och omsorgsnämnden förbereda införandet av Lagen om valfrihetssystem (LOV) med början inom hemtjänsten med målsättningen att införa LOV inom hela äldre- och omsorgsnämndens verksamhet. Uppdraget ska vara slutfört så att LOV kan införas fullt ut fr.o.m. 1 januari KS Kommunledningskontoret Näringslivsenheten KS Kommunledningskontoret Ekonomienheten * Pågående Kommentar Konsult upphandlad, arbete pågår i dialog med äldre- och omsorgsförvaltningen Uppdrag 13 Kommunstyrelsen får i uppdrag att anlita en operatör för driften av caféet i Valsta centrum. KS Kommunledningskontoret Biträdande kommundirektör-enheten Kommentar Ansökningar inkommit, utvärdering pågår Uppdrag 14 Kommunstyrelsen får i uppdrag att teckna ny överenskommelse KS Kommunledningskontoret med Valsta utveckling i syfte att genomföra trygghetsskapande Biträdande kommundirektör-enheten aktiviteter i form av ökad vuxennärvaro på eftermiddagar och kvällar. Kommentar Pågående Slutförd KS

165 Uppdrag 15 Kommunstyrelsen får i uppdrag att under 2019 starta upp ett internt förändringsarbete inom samtliga förvaltningar på temat Ett team, en kommun och Från förvaltning till service. KS Kommunledningskontoret Pågående Kommentar Uppdrag 16 Planering pågår, planerad uppstart efter reviderad målstyrning Kommunstyrelsen får i uppdrag att etablera kontaktcenter och eventuell annan invånarservice i Mimers källa i Valsta centrum. KS Kommunledningskontoret Biträdande kommundirektör-enheten Pågående KS , delår Kommentar Uppdrag 17 Anpassning av lokal pågår, rekrytering klar, öppnar i april Kommunstyrelsen får i uppdrag att förbereda inrättandet en Miljö- och Klimatberedning (MkB) under kommunstyrelsen. MkB ska vara inrättad senast juni KS Kommunledningskontoret Biträdande kommundirektör-enheten Pågående Kommentar Uppdrag 18 Kommentar Uppdrag 19 Analys och omvärldsbevakning gjord, dialog med politik pågår Kommunstyrelsen får i uppdrag att utreda Landsbygdsrådet i syfte att effektivisera rådets arbete och bäring i de kommunala verksamheterna. * Ej bedömt status per feb Kommunstyrelsen får i uppdrag att under 2019 utreda och kostnadsberäkna en renovering av strandpromenaden i Sigtuna stad från ångbåtsbryggan till Stora Malmgatans början. Utredningen ska inkludera separerade promenad- och cykelstråk, upprustning, tillgängliggörande och försköning av strandlinjen samt ytterligare aktivitetsytor. Arbetet ska sedan budgeteras för genomförande under KS Kommunledningskontoret Näringslivsenheten * KS Stadsbyggnadskontoret Ej påbörjad Till hösten Kommentar Uppdrag 20 Kommentar Uppdrag 21 Kommentar Uppdrag 22 Kommentar Kommunstyrelsen får i uppdrag att under första halvåret genomföra ett dialogprojekt för framtida användning av hamnplanen i Sigtuna stad. Kommunstyrelsen får i uppdrag att slutföra den påbörjade lekplatsplanen samt påbörjade projekt. Planen samt påbörjade projekt ska vara färdig senast maj Kommunstyrelsen får i uppdrag att under 2019 upprätta ett strategiskt planeringsdokument (FÖP eller liknande) för stadsdelen Valstas vidare utveckling. KS Stadsbyggnadskontoret Ej påbörjad KS 9/9 KS Stadsbyggnadskontoret Pågående KS 10/6 KS Stadsbyggnadskontoret Pågående KS 9/12

166 Uppdrag 23 Kommunstyrelsen får i uppdrag att i samverkan med kultur- och fritidsnämnden genomföra en utredning om museets framtida driftsform och finansiering där en kombination av statligt stöd, sponsorbidrag, stiftelse och kommunala medel värderas. KS Kommunledningskontoret Pågående Kommentar Uppdrag 24 Kommentar Kommunstyrelsen får i uppdrag att utveckla lokalplaneringsprocessen och effektivisera kommunens sammantagna lokalutnyttjande. Resultatet ska under året återrapporteras löpande till kommunstyrelsen. Lokalstrateg rekryterad, arbetet pågår KS Kommunledningskontoret Ekonomienheten Pågående KS , delår

167 Uppdrag Beskrivning Utförare Status Slutdatum Planerat nämnddatum Uppdrag 1 Kommentar Uppdrag 2 Kommentar Uppdrag 3 Kommentar Uppdrag 4 Kommentar Uppdrag 5 Kommentar Uppdrag 6 Kommentar Barn- och ungdomsnämnden får i uppdrag att ta fram en plan för förbättrad arbetsmiljö med minskad administrativ börda och bra kringstöd. En utredning för att se över möjligheten att starta upp fler sociala team på fler skolor ska undersökas och presenteras för nämnden senast maj Barn- och ungdomsnämnden får i uppdrag att se över möjligheterna att anställa lärarassistenter för att minska lärares arbetsbörda och förbättra lärarnas arbetsvillkor. Barn- och ungdomsnämnden får i uppdrag att utreda möjligheten att införa en kommunal resursskola för elever i behov av särskilt stöd. Barn- och ungdomsnämnden får i uppdrag att utreda möjligheten att införa kommunala spetsklasser för särbegåvade elever. Barn- och ungdomsnämnden får i uppdrag att ta fram och tydliggöra centrala riktlinjer för trygghet och studiero. Barn- och ungdomsnämnden får i uppdrag att biträda kommunstyrelsen i uppdraget att överföra kulturskolan till kultur- och fritidsnämndens ansvarsområde. Barn- och ungdomsnämnden Pågående Barn- och ungdomsnämnden Ej påbörjad Barn- och ungdomsnämnden Pågående Barn- och ungdomsnämnden Pågående Barn- och ungdomsnämnden Ej påbörjad Barn- och ungdomsnämnden Pågående

168 Uppdrag Beskrivning Utförare Status Slutdatum Uppdrag 1 Bygg- och trafiknämnden får i uppdrag att under 2019 genomföra två dialogprojekt för säkrare skolvägar. Bygg- och trafiknämnden Pågående med avvikelse Planerat nämnddatum Kommentar Uppdrag 2 Kommentar Uppdrag 3 Kommentar Uppdrag 4 Kommentar Uppdrag 5 Kommentar Uppdrag 6 Kommentar Bygg- och trafiknämnden får i uppdrag att utreda de trafikmässiga konsekvenserna vid utbyggnaden av när Sigtuna stadsängar, Steningehöjden, Steninge slottsby samt Märsta port är utbyggda med utgångspunkt från 2019 års trafikflöden. Bygg- och trafiknämnden får i uppdrag att i det fortsatta arbetet med anläggande av gång- och cykelvägar utreda och planera för sträckorna Sigtuna stad Wenngarn samt Märsta Odensala. Bygg- och trafiknämnden får i uppdrag att vid underhåll av gator, parker och allmänna ytor prioritera trygghetsskapande åtgärder. Bygg- och trafiknämnden får i uppdrag att genomföra kompletterande trafiksäkerhetsåtgärder på Dragonvägen och Aspvägen efter Aspvägens avstängning öppnats upp. Bygg- och trafiknämnden får i uppdrag att efter kompletterande utredning, som ska redovisas för nämnden senast den 31 mars 2019, införa ett differentierat P-betalningssystem i kommunen under Utredningen och införandet ska omfatta allmän platsmark och kommunalt ägd kvartersmark inklusive pendlarparkeringarna i Märsta och Rosersberg. Bygg- och trafiknämnden Ej påbörjad Hösten Bygg- och trafiknämnden Ej påbörjad Hösten Bygg- och trafiknämnden Pågående I VB Bygg- och trafiknämnden Ej påbörjad juni Bygg- och trafiknämnden Pågående juni

169 Uppdrag Beskrivning Utförare Status Slutdatum Uppdrag 1 Kommentar Uppdrag 2 Kommentar Uppdrag 3 Individ- och familjeomsorgsnämnden får i uppdrag att fortsätta utveckla arbetsmetoder för att ge effektiva stödinsatser till ungdomar och familjer som är aktuella inom socialtjänsten. Under 2019 ska möjligheten att införa Sociala insatsgrupper (SIG) utredas. Individ- och familjeomsorgsnämnden får i samarbete med barnoch ungdomsnämnden samt utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden i uppdrag att genomföra en informationskampanj gällande föräldra- och familjeliv. Kampanjen ska syfta till att lyfta fram vilka skyldigheter och rättigheter barn och föräldrar som vistas i Sverige har samt lagstiftning kring barns rättigheter ser ut. Återrapportering sker till respektive nämnd senast i juni 2019 och därefter följs uppdraget upp löpande. Individ- och familjeomsorgsnämnden får i uppdrag att under 2019 tillse att samarbetsformer utvecklas och på ett konkret sätt struktureras för att främja samarbete mellan enheter och förvaltningar där samverkan inom nämndens område finns. Individ- och familjeomsorgsnämnden Pågående Individ- och familjeomsorgsnämnden Pågående Individ- och familjeomsorgsnämnden Pågående Planerat nämnddatum Kommentar Uppdrag 4 Kommentar Individ- och familjeomsorgsnämnden får i uppdrag att under 2019 skärpa debiteringsrutinerna och säkerställa att övriga framtagna rutiner följs. Individ- och familjeomsorgsnämnden Pågående

170 Uppdrag Beskrivning Utförare Status Slutdatum Uppdrag 1 Kommentar Uppdrag 2 Kommentar Uppdrag 3 Kultur- och fritidsnämnden får i uppdrag att säkerställa att biblioteksverksamheten på Mimers källa ska öppnas senast 1 februari Rapportering på nämnd att verksamheten är igång. Kultur- och fritidsnämnden får i uppdrag att samordna aktiviteter och evenemang i Valsta kopplad till caféet, Mimers källa och Valsta Utveckling. Inväntar rekrytering av tjänst och ny caféentreprenör. Kultur- och fritidsnämnden får i uppdrag att utreda hur Sigtuna museum kan utvecklas. För att öka museets attraktionskraft ska förslag till utbyggnad av museet ingå i utredningen. Extern finansiering av en eventuell utbyggnad ska värderas. Samarbete med andra kulturinstitutioner, såväl inom som utanför kommunen ska också ingå i utredningen. Planerat nämnddatum Kultur- och fritidsnämnden Slutförd Kultur- och fritidsnämnden Pågående Kultur- och fritidsnämnden Pågående Kommentar Uppdrag 4 Kommentar Uppdrag 5 Kommentar Regionsamarbete söks. Uppdraget bör koordineras med kommunstyrelsen uppdrag. Kultur- och fritidsnämnden får i uppdrag att fortsätta bedriva Kultur- och fritidsnämnden Pågående och utveckla verksamheter som främjar integration och trygghet, till exempel Brobygget, i fler kommundelar. Brobygget är i full gång och &Valsta är ny verksamhet som i sin förlängning leder till integration och trygghet. Kultur- och fritidsnämnden får i uppdrag att genomföra en Kultur- och fritidsnämnden Pågående utredning om utökat användande av S:t Pers kyrkoruin, kopplat till arbetet med att restaurera kyrkoruinen. Finansiering av tillkommande verksamheter, och anpassning av kyrkoruinen, ska primärt komma från näringslivet, civilsamhället och med de statliga medel och/eller EU-bidrag som kan erhållas. Utredningen ska vara genomförd och redovisad senast i maj Avtal för restaureringsprojektet kommer att undertecknas inom kort. Dialoger för regional samverkan förs.

171 Uppdrag 6 Kultur- och fritidsnämnden får i uppdrag att biträda kommunstyrelsen i uppdraget att överföra kulturskolan från barn- och ungdomsnämndens ansvarsområde. Fokus ska läggas på att ta fram en uppdragsbeskrivning för kulturskolan. Uppdraget ska vara genomfört senast 1 maj Kultur- och fritidsnämnden Pågående Kommentar Uppdrag 7 Kommentar Uppdrag 8 Kommentar Uppdrag 9 Kommentar Uppdrag 10 Kommentar Uppdrag 11 Kommentar Uppdragsbeskrivning börjar bli klar ur tjänstemannaperspektiv. Arbetar med ekonomi och verksamhetsövergång. Kultur- och fritidsnämnden får i uppdrag att biträda Kultur- och fritidsnämnden Pågående kommunstyrelsen i uppdraget att inför ett övertagande av kulturskolan utreda införandet av så kallade kulturcheckar enligt modell från Nacka kommun. Förvalningen arbetar med en omvärldsanalys, ekonomisk beräkning och verksamhetsanalys. Kultur- och fritidsnämnden får i uppdrag att göra en översyn av Kultur- och fritidsnämnden Pågående all drift av kommunens fritidsanläggningar och hallar med syfte med avvikelse att hitta effektiviseringar och samordningsfördelar. Resultatet av översynen ska redovisas senast i april Utvärderingen ska göras inom KLK och löpande återkoppling sker till förvaltningen. Kultur- och fritidsnämnden får i uppdrag att utreda etableringen Kultur- och fritidsnämnden Pågående av en street-artvägg i Valsta simhall i stället för nuvarande graffittivägg. Utredningen ska presenteras nämnden senast maj Riskbedömningar och utvecklingsmöjligheter utreds. Kultur- och fritidsnämnden får i uppdrag att utreda om Kultur- och fritidsnämnden Pågående aktiviteter som The Week och Feel the Streets ska ersättas av andra arrangemang och om extern finansiering kan erhållas. Uppdraget ska redovisas senast i april The Week kommer inte att genomföras. Övrig verksamhet ses över och nya förslag tas fram. Kultur- och fritidsnämnden får i uppdrag att inventera Kultur- och fritidsnämnden Pågående tillgänglighets- och renoveringsbehoven av kommunens naturbadplatser. Uppdraget är under uppstart.

172 Uppdrag Beskrivning Utförare Status Slutdatum Uppdrag 1 Miljö- och hälsoskyddsnämnden får i uppdrag att fortsätta utreda möjligheten att bilda en gemensam kommunöverskridande kontrollmyndighet med syfte att säkerställa likvärdighet och rättssäkerhet för våra invånare. Miljö- och hälsoskyddsnämnden * Planerat nämnddatum Kommentar Uppdrag 2 Kommentar Uppdrag 3 Uppdrag 4 Kommentar * Ej bedömt status per feb Miljö- och hälsoskyddsnämnden får i uppdrag att vid varje nämndsmöte under 2019 redovisa antal inventerade avlopp. Huvudfokus bör dock vara att så många som möjligt av de avloppsanläggningar som redan identifierats som bristfälliga åtgärdas. * Ej bedömt status per feb Miljö- och hälsoskyddsnämnden får i uppdrag att utveckla och dela ut Miljöpriset under * Ej bedömt status per feb Miljö- och hälsoskyddsnämnden får i uppdrag att inventera vilka eventuella problem som finns med spridning av mikroplaster på konstgräsplaner/lekplatser. * Ej bedömt status per feb Miljö- och hälsoskyddsnämnden * Miljö- och hälsoskyddsnämnden * Miljö- och hälsoskyddsnämnden *

173

174 Uppdrag Beskrivning Utförare Status Slutdatum Uppdrag 1 Kommentar Uppdrag 2 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden får i uppdrag att initiera arbetet med att ta fram Arlandalektionen. Arbetet ska slutföras under Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden får i uppdrag att se över Jobbcenter. Detta för att se till att kommunen levererar arbetsmarknadsinsatser effektivt med hög kvalitet där fokus är att kommuninvånarna ska ta sig till egen försörjning. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Pågående Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Pågående Planerat nämnddatum Kommentar Uppdrag 3 Kommentar Uppdrag 4 Kommentar Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden får i uppdrag att under 2019 utreda en övergång till lärlingsupplägg på Arlandagymnasiets yrkesutbildningar. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden får i uppdrag att övergå till en digitaliserad handläggning av försörjningsstöd Det minskade behovet av handläggning ska mötas med större fokus till att få individerna som lever på försörjningsstöd ut i egen försörjning. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Pågående Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Pågående

175 Uppdrag Beskrivning Utförare Status Slutdatum Uppdrag 1 Äldre- och omsorgsnämnden får i uppdrag att ansvara för drift och samordning av verksamheterna vid träffpunkterna för seniorer i Märsta och Sigtuna. Planerat nämnddatum Äldre- och omsorgsnämnden Pågående Invigning av Träffpunkt Märsta genomförd den 28 februari Plan för genomförande av Träffpunkt Sigtuna arbetas fram. Kommentar Uppdrag 2 Kommentar Uppdrag 3 Kommentar Äldre- och omsorgsnämnden får i uppdrag att utreda förutsättningar för att så långt möjligt är, ersätta turbundna resor med ledsagarservice inom socialpsykiatrin. Utredningen ska presenteras för nämnden senast i mars Äldre- och omsorgsnämnden får i uppdrag ta fram en långsiktig plan för certifiering av våra äldreboenden i enlighet med den standard som införts på äldreboendet Ymer. Äldre- och omsorgsnämnden Slutförd Beslut i nämnd. ÄON , [ÄON:2018:204] Äldre- och omsorgsnämnden Pågående Nämndsbeslut den 11 april Färdigt beslutsmaterial har framställt [ÄON:2019:26]

176 Uppdrag 4 Äldre- och omsorgsnämnden får i uppdrag att genomföra en utredning av hemtjänsten i syfte att effektivisera verksamheten och öka kvaliteten i de levererade tjänsterna. Uppdraget ska vara slutfört senast maj Äldre- och omsorgsnämnden Pågående Förvaltningen genomför en översyn av samtliga processer inom hemtjänstensverksa mhetsområde. En plan för att bli effektivare har tagits fram och åtgärder har vidtagits. Exempelvis har det gjorts en översyn av bemanningen och schemaläggningen inom hemtjänsten och detta följs kontinuerligt upp via arbetssättet "daglig styrning". [ÄON:2019:28] Kommentar Uppdrag 5 Kommentar Äldre- och omsorgsnämnden får i uppdrag att utreda en implementering av ett IT-baserat kameraövervakningssystem så kallad E-tillsyn inom kommunens hemtjänstverksamhet samt vid kommunens egna särskilda boenden. En konsekvensbeskrivning och budgetkalkyl skall presenteras för äldre- och omsorgsnämnden senast 31 mars Äldre- och omsorgsnämnden Pågående med Ingen nämnd i mars. Nämndbeslut den 11 april Färdigt beslutsmaterialhar framställt [ÄON:2019:28]

177 Datum (4) Kommunledningskontoret Månadsrapport per februari 2019 Månadsrapporterna för 2019 har förändrats något jämfört med föregående år. I driftbudgetuppföljningen redovisas nu även ackumulerat utfall för perioden. I början av året och med en ny rutin kan i vissa fall periodiseringar vara ofullständiga, vilket kan ge en viss osäkerhet i det redovisade utfallet. För att följa upp hur nämndernas arbete med uppdrag löper på har månadsrapporten utökats med en statusrapport på uppdragen. Kompletterande analyser av volymutvecklingen inom nämndernas kärnverksamhet liksom befolkningsutvecklingen planeras till kommande rapporter. Budgetuppföljning Resultaträkningen Budgeten enligt fastställ Mål och Budget redovisas. Under löpande år justeras nämndernas ramar med anledning av bl a färdigställda investeringar där avskrivningar ska flyttas från särskild verksamhet till berörd nämnd. I kolumnen förändringar av budgeten kommer dessa justeringar att redovisas löpande under året. Det prognostiserade årsresultatet för 2019 uppgår till 26,5 mnkr vilket är 1,7 mnkr bättre en den budget som är antagen för verksamhetsåret. I Mål och Budget 2019 ingår ej exploateringsresultat. I föreliggande prognos ingår exploateringsresultat med 5,0. Prognosticerat årsresultat exklusive exploateringsvinster uppgår till 21,5 mnkr, vilket är 3,3 mnkr lägre än budgeterat resultat. SIG300 v

178 Datum (4) RESULTATBUDGET mnkr Helårs- Förändring Helårs- Helårs- Differens budget enl av budget prognos Februari MoB 2019 budget bud-prog Verksamhetens intäkter 580,2 0,0 580,2 580,2 0,0 Verksamhetens kostnader ,3 0, , ,6-3,3 Avskrivningar -171,7 0,0-171,7-171,7 0,0 Verksamhetens nettokost ,8 0, , ,1-3,3 Skatteintäkter 2 122,1 0, , ,1 0,0 Statsbidrag 521,7 0,0 521,7 521,7 0,0 Finansiella intäkter 11,5 0,0 11,5 11,5 0,0 Finansiella kostnader -17,7 0,0-17,7-17,7 0,0 Res. före extraord. poster 24,8 0,0 24,8 21,5-3,3 Extraordinära intäkter 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Extraordinära kostnader 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Resultat exkl expl. vinster 24,8 0,0 24,8 21,5-3,3 Exploateringsvinster - - 5,0 Resultat inkl expl. vinster 24,8 0 24,8 26,5 1,7 Större resultatmässiga avvikelser inom verksamheterna finns avseende icke budgeterade exploateringsvinster +5,0 mnkr, Äldre- och omsorgsnämnden -0,5 mnkr och Individ- och familjeomsorgens negativa årsprognos -2,8 mnkr. Per den 28 februari uppgår kommunens låneskuld till 1 554,7 mnkr vilket är en ökning sedan årsskiftet med 50,0 mnkr. Under årets två första månader har investeringar betalats motsvarande 27,7 mnkr.

179 Datum (4) Driftbudgeten DRIFTBUDGET (tkr) Ack utfall Utfall i % Helårs- Förändring Helårs- Helårs- Differens per av helårs- budget enl av budget prognos Februari februari budget MoB 2019 budget bud-prog Kommunstyrelsen KF/KS, KLK, SBK, Komfas ,3% Brandkåren Attunda ,7% Särskild verksamhet ,1% Anslag oförutsett 0 0,0% Exploatering S:a kommunstyrelsen ,5% Nämnder Bygg- och trafiknämnd ,6% Kultur- och fritidsnämnd ,2% Barn- och ungdomsnämnd ,6% Utbildnings- o arbetsmarknadsn ,4% Äldre- och omsorgsnämnd ,2% Individ- och familjeomsorgsnäm ,0% Miljö- och hälsoskyddsnämnd ,9% Överförmyndare ,4% Familjerättsnämnd ,3% Valnämnden 11 1,3% Verksamhetens nettokost ,9% Kommunstyrelsen Kommunfullmäktige och kommunstyrelsen inklusive styrelsens verksamheter prognostiserar ett utfall för 2019 i enlighet med antagen budget. Inom komfast förväntas ett överskridande med 0,3 mnkr som motverkas av motsvarande överskott inom kommunledningskontoret. Inom stadsbyggnadskontorets verksamhet konstateras att 50 % av budgeten för vinterväghållning konsumerats under årets två första månader med anledning av det omväxlande vädret. Särskild verksamhets redovisar ett positivt resultat på 5,0 mnkr vilket utgörs av icke budgeterade exploateringsvinster. Kultur- och fritidsnämnden visar en positiv prognos i överensstämmelse med antagen budget för kalenderåret. Det finns dock en osäkerhet kring om nämndens verksamheter kommer att erhålla några stadsbidrag, vilket det är budgeterat för. Det är också oklart hur öppningen av Sigtuna fritidscenter och höjningen av priserna kommer att påverka intäkterna på simhallarna Barn- och ungdomsnämnden prognostiserar ett utfall för 2019 sammantaget i nivå med budget. En viktig förutsättning för att nämnden som helhet ska vara i nivå med budget är att enheterna i den kommunala driften genomför de anpassningar som planerats för att nå respektive enhets budget. Utbildning- och arbetsmarknadsnämnden lämnar en årsprognos i enlighet med antagen budget.

180 Datum (4) Äldre- och omsorgsnämnden prognosticerar ett negativt årsutfall för kalenderåret med -0,5 mnkr. Överskridande av budgeten finns främst inom enheten för funktionsnedsatta-2,4 mnkr. Övriga enheter, äldreomsorgsenheten och socialpsykiatrin lämnar positiva prognoser på 0,9 mnkr respektive 1,0 mnkr Individ- och familjeomsorgsnämnden lämnar en negativ prognos för verksamhetsåret med -2,8 mnkr. Inom nämndens kärnverksamhet är det framförallt placeringskostnader för unga (-5,9 mnkr) och kostnader för inhyrd personal inom barnenheten (-3,8 mnkr)som orsakar överskridandet. Överskridande prognosticeras även för enheten som ansvarar för våld i nära relationer (-1,8 mnkr) Överskott finns inom familjehemsenheten (lägre placeringskostnader) och inom förvaltningsledningen där bland annat en budgetpost om 3,0 mnkr som för närvarande inte fördelats inom verksamheterna. Övriga nämnder redovisar utfall i enlighet med fastställd budget. Uppdrag i Mål och Budget I tabell nedan redovisas en sammanfattande bild av nämndernas arbete med uppdragen per februari. I bilaga redovisas status för respektive uppdrag. Rapporteringsrutinen är ny för 2019 och alla uppdragen har inte kunnat bedömas per februari. Antal uppdrag 2019 Antal ej Antal Antal Nämnd i Mål och Budget påbörjade pågående slutförda Kommunstyrelsen 22 2* 19 1 Bygg- och trafiknämnd Kultur- och fritidsnämnd Barn- och ungdomsnämnd Utbildnings- o arbetsmarknadsnämnd 4 4 Äldre- och omsorgsnämnd Individ- och familjeomsorgsnämnd 4 4 Miljö- och hälsoskyddsnämnd 4* * * * *) ej bedömda per feb

181 Vården i Stockholms län är bra men den kan bli ännu bättre Synpunkter, klagomål och förbättringar Patientnämnden summerar 2018

182 Innehåll 3 Förord 4 Patientnämnden i Stockholms län 5 Sammanfattning 8 Viktiga kontakter som bidrar till patientsäkerheten 10 Kategorisering i problemområden och vårdtyper 12 Principärenden 14 Stödpersonsverksamheten 16 Året som gått på patientnämndens förvaltning 24 Några nedslag i Verksamheten i diagramform Patientnämndens förvaltning (Hornsgatan 15) Box 17535, Stockholm Telefon: Fax: E-post: registrator.pan@sll.se Text: Annette Birnbaum, marknads- och kommunikationsansvarig (annette.birenbaum@sll.se) Statistik: Lillemor Humlekil, controller (lillemor.humlekil@sll.se) Ansvarig utgivare: Steinunn Ásgeirsdóttir, förvaltningschef (steinunn.asgeirsdottir@sll.se) Patientnämndens förvaltning i Stockholm Utformning och tryck: Urban Print, mars 2019 PaN A Den 1 januari 2019 bytte Stockholms läns landsting namn till Region Stockholm, men då denna rapport gäller 2018 används delvis det gamla namnet och symbolen Stockholms läns landsting. 2 Synpunkter, klagomål och förbättringar Patientnämnden summerar 2018

183 Förord År 2018 har passerat och på patientnämndens förvaltning har det varit ett spännande år med många nya utmaningar. Den 1 januari trädde lagen (2017:372) om stöd vid klagomål mot hälso- och sjukvården i kraft och i den fastställs patientnämndernas utökade uppdrag. Det innebär bland annat att patientnämnderna fått en ökad skyldighet att genomföra analyser av inkomna ärenden, uppmärksamma vården på riskområden och hinder för en patientcentrerad vård samt föreslå åtgärder för förbättring (3 ). Lagstiftningen klargör också att barns bästa ska särskilt beaktas och förarbetena anger hur ärenden rörande barn ska hanteras. Verksamheten på förvaltningen har därför genom en omorganisation, bättre anpassats för att dels följa den nya lagens intentioner och dels bättre hantera hand läggningen av vissa typer av ärenden. Under året har vi även sammanställt vår första rapport, en analys av klagomål på psykiatrisk vård, och fler analyser är på gång. En annan uppgift som fastslagits i den nya lagen är att patientnämnden ska informera allmänheten, hälso- och sjukvårdspersonalen och andra berörda om sin verksamhet (2 ). Vi har därför under året satsat aktivt på att marknadsföra vår verksamhet på olika sätt, till exempel med hjälp av bioreklam och väntrumsfilmer. Vi initierade också tillkomsten av Nationella patientdagen Patienter och vård i samverkan som ägde rum för första gången i december. De informationsinsatser som vi under alla år genomfört har fortsatt även under Sammantaget ser vi att allt fler känner till oss och det är oerhört positivt. Ett stort fokus har också lagts på att digitalisera verksamheten och vi har kommit långt under året, ett nytt ärendehanteringssystem är i bruk och utvecklas löpande. Under 2018 tog patientnämnden emot nya patientärenden som alla, på olika sätt, representerar en upplevelse eller känsla av att hälso- och sjukvården eller tandvården inte har fungerat så som patienten önskat eller förväntat sig. Det är en liten ökning med en procent, eller 83 ärenden, jämfört med Vi ser dock att komplexiteten i ärendena ökar år från år. I relation till alla besök som sker inom hälso- och sjukvården är detta en liten siffra och den tyder på att vården i Stockholms län är personcentrerad och oftast fungerar mycket bra. Ibland blir det dock av någon anledning fel, och då har patienterna möjlighet att ta kontakt med oss på patientnämnden. Samarbeten och nätverk av olika slag är vitala för den här typen av verksamhet och de har blivit allt fler under året. En del har reglerats genom avtal. Vi märker att patientnämnden upplevs som en intressant och viktig partner, något vi jobbat målmedvetet för, och det känns därför väldigt bra. I den här rapporten, Patientnämnden summerar 2018, delar vi med oss av vårt år 2018 trevlig läsning! Stockholm i februari 2019 Marie Ljungberg Schött Steinunn Ásgeirsdóttir Foto: Annette Birnbaum Foto: Privat Marie Ljungberg Schött Patientnämndens ordförande (från januari 2019) Steinunn Ásgeirsdóttir Förvaltningschef Synpunkter, klagomål och förbättringar Patientnämnden summerar

184 Patientnämnden i Stockholms län Nämndens ledamöter och ersättare för verksamhetsåret 2018: Ledamöter Ordförande Eva Lannerö (KD) Vice ordförande Eleonor Eriksson (S) Pia Helleday (M) Lena Huss (L) Eva-Britt Sandlund (C) Lars Harms-Ringdahl (MP) Elisabeth Ulin Karlsson (V) Lotta Nordfeldt (SD) Ersättare Björn Falkeblad (M) Stefan Dozzi (KD) Kerstin Mannerqvist (S) Holger von Fircks (MP) Patientnämnden är regionens (tidigare landstingets) centrala instans för hantering av patienters synpunkter, upplevelser eller klagomål på vård som de eller närstående fått. Nämnden och dess förvaltning handlägger frågor som rör i stort sett all offentligt finansierad hälso- och sjukvård inom regionen och länets kommuner, samt tandvård som bedrivs eller finansieras av regionen. Förvaltningen handlägger även ärenden inom tandvård rörande privata tandhygienister, Distriktstandvården och Aqua Dental. Verksamheten är lagreglerad. Patientnämndens verksamhet är en del av regionen, men opartisk och fristående från de vårdgivare som möter patienterna inom hälso- och sjukvården. Nämnden gör inga egna medicinska bedömningar och tar inte heller ställning till om vårdgivaren har gjort rätt eller fel. Syftet är istället att fungera som en länk, beskriva, informera, reda ut och förklara, och på så sätt bidra till att patienter och vårdgivare förstår varandra bättre. Det kan gälla synpunkter rörande till exempel bemötande, vård och behandling, administration, ekonomi, kommunikation, omvårdnad eller tillgänglighet. En annan uppgift som patientnämnden har, är att utse stödpersoner åt patienter som tvångsvårdas inom psykiatrin eller är isolerade med stöd av smittskyddslagen. Ledamöter i nämnden Under 2018 bestod patientnämnden av tolv förtroendevalda politiker (åtta ordinarie och fyra ersättare), som sammanträdde vid sex tillfällen. Ordförande har varit Eva Lannerö (KD) och vice ordförande Eleonor Eriksson (S). Nämnden beslutar i huvudsak i frågor som rör principärenden och remissvar samt förvaltningens budget. Politikerna följer ärendeutvecklingen och kan ofta vara en länk mellan å ena sidan patienterna och deras synpunkter, och å andra sidan de politiker som beslutar om förutsättningarna för vården i länet. Förvaltning Till sitt stöd har nämnden en förvaltning med ett 20-tal medarbetare. De flesta handläggarna har egen erfarenhet av att arbeta inom hälso- och sjukvård samt tandvård. Andra yrkeskompetenser är till exempel jurist, ekonom, socionom och kommunikatör. Förvaltningschefen är medlem av regiondirektörens förvaltnings- och bolagschefsgrupp och regionens patientsäkerhetskommitté. Förvaltningens jurist är ledamot av insynsrådet vid Inspektionen för vård och omsorg (IVO). På patientnämndens webbplats, finns mer information. 4 Synpunkter, klagomål och förbättringar Patientnämnden summerar 2018

185 Sammanfattning Något fler ärenden än förra året Under 2018 tog patientnämnden emot nya patientärenden, vilket är en procent högre, eller 83 ärenden fler, jämfört med Det är inte någon stor ökning men vi ser dock att komplexiteten i ärendena ökar år från år. Anmälarna kan ta kontakt med patientnämnden per telefon, e-post eller skriftligt, och fördelningen har under åren hållit sig ganska konstant: ärenden som endast hanteras vid telefonsamtal står för 46 procent av alla ärenden. Skrivelsernas andel är 35 procent, medan e-postärendena utgör 18 procent av alla ärenden. Mycket rådgivning per telefon Förvaltningens medarbetare har också hanterat ett stort antal telefonsamtal, stycken, som inte lett till något ärende. Det kan vara samtal som rör information eller hänvisning till andra instanser och myndigheter som till exempel Försäkringskassan eller socialtjänsten eller vårdgivare som patientnämnden inte hanterar. Digitaliseringen tar större plats Förvaltningen har under året ägnat mycket tid och energi åt att utveckla sina olika system så att de ska anpassas till moderna kommunikationssätt. Många tar idag för givet att man ska kunna kommunicera via interaktiva digitala tjänster. I och med lanseringen av det nya ärendehanteringssystemet CMC Motion under hösten har digitaliseringsprocessen på förvaltningen kommit långt. Systemet kommer under 2019 att bland annat kopplas ihop med 1177 Vårdguiden. De flesta klagomålen rör fortfarande vård och behandling Knappt hälften, 49 procent, av patientnämndens ärenden har i första hand inordnats i kategorin vård och behandling. Andra stora problemområden rör kommunikation mellan patient och vårdgivare (17 procent av samtliga ärenden), samt organisation och tillgänglighet (12 procent). Vidare kategoriseras många ärenden in under följande problemområden: patientjournal och sekretess, administrativ hantering, och ekonomi. Fortfarande fler anmälningar rörande primärvård än akutsjukhus Man kan också beskriva klagomålen och synpunkterna genom att koppla dem till vilken kategori av vårdgivare de berör. Under de senaste åren har vi sett fler ärenden som rör primärvård än akutsjukhus och 2018 var inget undantag. Under året inkom ärenden som rörde primärvård och som rörde akutsjukhus, exklusive geriatrik. I båda fall är det fem procent högre än Tydliga ökningar sågs även för habiliteringsverksamheter, se nedan. Ärenden rörande psykiatrisk vård kommer på tredje plats Den tredje största vårdtypen, sett till antalet ärenden, gäller den psykiatriska vården. Under 2018 inkom ärenden med klagomål på psykiatrisk vård, vilket var 14 procent av samtliga ärenden och en minskning med åtta procent jämfört med Synpunkter, klagomål och förbättringar Patientnämnden summerar

186 Problemen med cancersjukvården ständigt aktuella Patientnämnden har under flera år kunnat notera en ökning av ärenden från patienter med cancersjukdomar. Antalet anmälningar kulminerade under 2014, men gick sedan ned under 2015 för att öka igen under 2016 och Under 2018 såg vi ytterligare en ökning med sex procent, till 372 ärenden. Media har under året rapporterat om försenade leveranser av cancerläkemedel med mera, något som också vi noterat i våra samtal och ärenden. Barn och minderåriga I enlighet med den nya lagens intentioner har en handläggare nu särskilt ansvar för ärenden rörande minderåriga. Antalet ärenden som rör barn och minderåriga (0 19 år) har ökat med fjorton procent sedan Under 2017 mottogs i rena tal 623 ärenden, och under 2018, 708 ärenden, gällande den här åldersgruppen. Antal ärenden som rör förlossningsvård och kvinnosjukdomar har minskat Patientnämnden har sett en minskning av anmälningar rörande specialitet obstetrik-gynekologi vid akutsjukhus och i specialistvård från 333 ärenden 2017, till 311 under 2018, vilket är en minskning med sju procent. Icke desto mindre så är det många som hör av sig under besvärliga perioder som till exempel sommaren när det kan vara svårt att få komma till den vårdgivare man önskar. Fortfarande många läkemedelsärenden, men de minskar Antalet ärenden som registrerats under bevakningsområdet läkemedel har i det närmaste fördubblats under de senaste åren, från 535 ärenden år 2013 till ärenden Under 2018 registrerades 997 ärenden, vilket dock innebär en minskning med åtta procent. Problemen med tolktjänster fortsätter att öka Ärenden som rör området habilitering har ökat under de senaste åren inkom 90 ärenden, vilket var 30 procent fler än 2017, då 69 ärenden noterades. Majoriteten av dessa ärenden handlade om problem med tolktjänster för döva och hörselskadade, dessa var 66 till antalet. Patientnämnden har under en längre tid följt ärendeutvecklingen på området, och lyft det i ett flertal principärenden under årens lopp. Funktionsnedsättning kan vara ett hinder i vården Trots att det tydligt slås fast i olika policyer inom Region Stockholm att alla ska kunna ta del av vårdens tjänster på lika villkor och även bli bemötta med respekt, så kan en funktionsnedsättning ibland bli ett hinder i vården rent fysiskt eller ibland på grund av förutfattade meningar. Sju HBTQ-ärenden Mot bakgrund av att homosexuella, bisexuella och transpersoner löper större risk att drabbas av olika former av ohälsa än den övriga befolkningen har Region Stockholm utarbetat en särskild policy. Även patientnämnden följer i tillämpliga delar den centrala policyn, och registrerar alla ärenden med anknytning. Under året har sju ärenden som rört HBTQ-ärenden inkommit. Förbättringsåtgärder Patientnämnden registrerar i vilken omfattning som svaren från vårdgivarna innehåller uppgifter om att de har för avsikt att genomföra förbättringsåtgärder eller om de har genomfört sådana. Under 2018 registrerades sådana förbättringsåtgärder i 474 ärenden. Detta kan jämföras med 545 ärenden år Synpunkter, klagomål och förbättringar Patientnämnden summerar 2018

187 Fyra nya principärenden Vissa frågor av mer principiell karaktär lyfts till nämnden för särskild handläggning och analys. Förutom svar från den aktuella vårdgivaren gällande eventuella förbättringsåtgärder begärs ofta svar från ansvariga nämnder inom Region Stockholm och andra berörda organ. Principärenden kan beröra flera vårdgivare och vårdtyper och kan även gälla flera patienter. Under 2018 behandlades fyra nya principärenden. Utöver detta har återföring i två tidigare principärenden inkommit och godkänts av nämnden. En första rapport publicerad Under hösten 2017 fick förvaltningen ett särskilt uppdrag att analysera inkomna klagomål på psykiatrisk vård under perioden Förvaltningen har därför under året färdigställt en studie avseende skillnader mellan klagomål på psykiatrisk vård och övriga vårdtyper, samt analyserat innehållet i de inkomna klagomålen. Något fler stödpersonsförordnanden Antalet anmälningar och förordnanden har ökat något under Den sista december 2018 hade vi 346 förordnanden som kan jämföras med 281 vid samma tidpunkt året innan. Vid samma tidpunkt hade förvaltningen 249 registrerade stödpersoner (varav 190 hade uppdrag), vilket är 56 fler än vid samma tidpunkt förra året. Dessutom hade då 215 patienter stödperson, vilket är 25 fler än vid föregående årsskifte. Majoriteten av de patienter som fick stödperson under året, 64 procent, vårdades enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT) medan 36 procent vårdades enligt lagen om rättspsykiatrisk vård (LRV). Ingen patient som var isolerad enligt smittskyddslagen (SmL) hade stödperson. Foto: Pixabay Synpunkter, klagomål och förbättringar Patientnämnden summerar

188 Viktiga kontakter som bidrar till patientsäkerheten Så gott som alla i länet har någon gång, någonstans och på något sätt, varit patient och varje dag sker tusentals möten inom hälso- och sjukvården. I vården finns kunskapen, erfarenheten, rutinerna och bedömningarna. Hos patienten kan det finnas förhoppningar, oro, rädsla och osäkerhet inför besöket. Oftast blir mötet mellan patient och vård bra, men av olika skäl upplevs det ibland negativt. Det kan vara en känsla eller ett faktiskt problem. Under 2018 tog patientnämnden emot nya patientärenden 1 som alla, på olika sätt, representerar en upplevelse eller känsla av att hälso- och sjukvården eller tandvården inte har fungerat så som patienten önskat eller förväntat sig. Det är en liten ökning med en procent, eller 83 ärenden, jämfört med Vi ser dock att komplexiteten i ärendena ökar år från år. I relation till alla de 22 miljoner besök 2 som sker inom hälso- och sjukvården i Stockholms län varje år, är detta en liten siffra och den tyder på att vården är personcentrerad och oftast fungerar mycket bra. Ibland blir det dock av någon anledning fel, och då kan patienterna ta kontakt med oss på patientnämnden. Det tycker vi är positivt för det ger oss möjlighet att bidra till vårdens kvalitetsutveckling, vilket också är ett av våra uppdrag. Vi har under året arbetat mycket med att sprida kunskapen om oss och vi kommer att fortsätta med det aktivt under kommande år i syfte att bidra till patientsäkerhet och -nöjdhet. Systemet för klagomålshantering Patientkontakter och klagomålshantering sker på flera olika nivåer i samhället och patientnämnden är en av flera instanser. Vårdgivarna har ett eget ansvar och intresse för sin relation till patienterna, och de tar ofta själva hand om många synpunkter och klagomål, vilket också tydligt klargjorts i den nya lagen som infördes den 1 januari Andra man kan vända sig till är Löf (Patientförsäkringen) och i viss utsträckning också Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Patientnämnden hänvisar också vidare till dessa om det är aktuellt. I vissa fall kan ett ärende handläggas på flera håll. Ibland vill patienten av olika skäl vända sig till en helt opartisk instans för att få hjälp att få ett besked eller för att hålla igång en dialog här kommer patientnämnden in. Vi är en länk mellan patienten och vården och vår uppgift är att hjälpa och stödja. Varje enskild patient har en egen upplevelse som är unik och vi vill ta vara på dessa upplevelser, klagomål och synpunkter. Inte sällan vill patienten eller dess närstående få hjälp med att reda ut vad som hänt, men det är också vanligt att hen tydligt uttrycker att det är viktigt att liknande händelser inte ska upprepas och drabba andra. 1 Med ärende menas här ett klagomål, en frågeställning eller synpunkt som registrerats i patientnämndens ärendehanteringssystem. Det kan ha inkommit som telefonkontakt, e-post eller skrivelse. Varje ärende är normalt relaterat till en enda vårdgivare men kan innehålla flera problemområden. En synpunkt eller ett klagomål som gäller flera olika vårdgivare kan därför bli registrerat som flera olika ärenden. 2 Enligt statistik från Hälso- och Sjukvårdsförvaltningen inom Region Stockholm 8 Synpunkter, klagomål och förbättringar Patientnämnden summerar 2018

189 Kontaktmöjligheter Idag finns tre olika möjligheter att ta kontakt med patientnämnden: per telefon, via e-post eller med en skriftlig anmälan. Telefonsamtalen och e-postkontakterna leder oftast inte till några mer omfattande åtgärder eller utvecklad dialog med vårdgivarna i det enskilda fallet, men de är viktiga för helhetsbilden och som underlag för övergripande analys och slutsatser. Ofta leder dessa kontakter också till att anmälaren skickar in en mer formell skrivelse som sänds över till vårdgivaren. Fördelningen mellan de olika kontaktvägarna har under de senaste åren legat tämligen stabilt. De ärenden som endast hanteras vid telefonsamtal står för 46 procent av alla ärenden. Skrivelsernas andel är 35 procent, medan e-postärendena utgör 18 procent. Det innebär att antalet telefonärenden har minskat med 6 procent medan skrivelserna ökat med 8 procent och e-post med 11 procent jämfört med Förvaltningens medarbetare har dessutom hanterat ett stort antal telefonsamtal, stycken, som inte lett till något ärende. Det kan vara samtal som rör information eller hänvisning till andra instanser och myndigheter som till exempel Försäkringskassan eller socialtjänsten. Samtalen kan också beröra vårdgivare som patientnämnden inte hanterar. Förvaltningen har under året ägnat mycket tid och energi åt att utveckla sina olika system så att de anpassas till moderna kommunikationssätt. Även om många kontakter tas per telefon och vanlig post, så ökar den digitala trafiken och alltfler tar för givet att man ska kunna kommunicera via interaktiva digitala tjänster. Digitaliseringsprocessen på förvaltningen har kommit långt i och med lanseringen under hösten av det nya ärendehanteringssystemet CMC Motion. Systemet är i ständig utveckling och kommer under 2019 att bland annat kopplas ihop med 1177 Vårdguiden. Antal ärenden per kontakttyp Totalt Telefon Skrivelse E-post Ärenden kan inkomma i form av telefonsamtal, skrivelser eller e-post. Under 2018 hanterades 46 procent av samtliga ärenden per telefon. De skriftliga ärendena, som utgjorde 35 procent, utreds vanligen genom att yttrande inhämtas från vården. I 18 procent har kontakten med anmälaren skett helt med e-post. Synpunkter, klagomål och förbättringar Patientnämnden summerar

190 Kategorisering i problemområden och vårdtyper När man studerar de ärenden som inkommit till patientnämnden är det viktigt att fundera över vad det är som har hänt i de enskilda fallen; vilka vårdgivare gäller det och vilka frågeställningar vill patienten eller den närstående lyfta fram? Alla upplevelser är unika, men man kan ändå se mönster, helheter och tendenser. Därför arbetar patientnämnden med en noggrann kategorisering av inkomna ärenden. Detta sker huvudsakligen genom att ett ärende dels kopplas till minst ett problemområde, och dels genom att det identifieras som en specifik vårdtyp. Detta möjliggör också att på ett smidigt sätt kunna uppfylla det nya krav som ställs på patientnämnderna sedan den nya lagen infördes, nämligen patientnämnderna ska bidra till kvalitetsutveckling, hög patientsäkerhet och till att verksamheterna inom hälso- och sjukvården anpassas efter patienternas behov och förutsättningar genom att årligen analysera inkomna klagomål och synpunkter samt uppmärksamma landstinget eller kommunen på riskområden och hinder för utveckling av vården (3 ). Problemområden Knappt hälften, 49 procent, av patientnämndens ärenden har i första hand inordnats i kategorin vård och behandling. Andra stora problemområden rör kommunikation mellan patient och vårdgivare (17 procent av samtliga ärenden), samt organisation och tillgänglighet (12 procent). Vidare kategoriseras många ärenden in under följande problemområden: patientjournal och sekretess, administrativ hantering och ekonomi. Vårdtyper Ett annat sätt att beskriva klagomål och synpunkter är att koppla dem till vilken kategori av vårdgivare som är berörd. De två största vårdtyperna primärvård och akutsjukhus (exklusive geriatrisk vård) står för 32 respektive 29 procent av alla de ärenden som registrerades under Denna uppdelning i olika vårdtyper är alltså till en del relaterad till regionens egen organisation och ansvarsfördelning mellan olika vårdaktörer, och bör dessutom ses i relation till länets vårdstruktur. Det är just inom i första hand primärvården, och i andra hand akutsjukhusen, som de flesta av länets sammanlagt cirka 22 miljoner vårdinsatser och patientmöten sker. 4 Under de senaste åren har vi sett fler ärenden som rör primärvård än akutsjukhus och 2018 var inget undantag. Under året inkom ärenden som rörde primärvård och som rörde akutsjukhus, exklusive geriatrik. I båda fall är det fem procent högre än Ökningen av ärenden rörande primärvård som vi såg redan 2016 kan förklaras med att många nya mottagningar tillkommit under de senaste åren, men även att såväl länets totala befolkning, som andelen äldre, ökar kontinuerligt. Stora 3 För en mer detaljerad redovisning av problemområden och vårdtyper, se diagram på sidan Enligt statistik från Hälso- och Sjukvårdsförvaltningen inom Region Stockholm 10 Synpunkter, klagomål och förbättringar Patientnämnden summerar 2018

191 satsningar har också gjorts för att styra patienterna mot primärvården och närakuterna och bort från akutsjukhusens akutmottagningar. Patientnämnden har också särskilt följt klagomål avseende akutmottagningar vid akutsjukhus och närakuter i primärvården. Totalt inkom 717 ärenden som rörde detta. Av dessa handlade 55 procent om synpunkter på vård och behandling. Kön och ålder Den till antalet största åldersgruppen, bland dem som har registrerats med känd ålder, är personer mellan 30 och 39 år. Därefter kommer åldersgrupperna år samt år. Så här såg fördelningen ut 2018: De flesta, 61 procent, som kontaktar patientnämnden är kvinnor, och så har det sett ut under de senaste åren, då andelen har varierat mellan 61 och 63 procent. Kvinnors och mäns klagomål fördelar sig tämligen lika om man ser till vilka problemområden som ärendena berör. Män klagade något mer på vård och behandling, respektive organisation och tillgänglighet, medan kvinnor i något större utsträckning klagade på kommunikation. Män klagade något mer på psykiatrisk vård, kvinnor klagade något mer på primär vård och specialistvård utanför akutsjukhus. 700 Antal ärenden per kön och ålder Kvinna Man Se också sidan 35. Synpunkter, klagomål och förbättringar Patientnämnden summerar

192 Principärenden Vissa frågor av mer principiell karaktär lyfts till nämnden för särskild handläggning och analys. Förutom svar från den aktuella vårdgivaren gällande eventuella förbättringsåtgärder begärs ofta svar från ansvariga nämnder inom Region Stockholm och andra berörda organ. Principärenden kan beröra flera vårdgivare och vårdtyper och kan även gälla flera patienter. Under 2018 behandlades fyra nya principärenden. De avsåg: En 17-årig patient som nekades vård utan sin vårdnadshavares närvaro. Utebliven information om förändrat regelverk. Vårdcentral krävde listning för besök på husläkarjour. Svårigheter för patientnämndens förvaltning att få yttrande i ärenden där vårdgivarens verksamhet överlåtits. I de två första ärendena har återföring inkommit och godkänts av nämnden. Utöver detta har återföring i två tidigare principärenden inkommit och godkänts av nämnden. Dessa har avsett: En gravid kvinna med influensasymtom som nekats vård. Ofullständigt adresserade försändelser. Journalister från lokala media har visat stort intresse för våra principärenden 12 Synpunkter, klagomål och förbättringar Patientnämnden summerar 2018

193 Ett axplock rubriker på inkomna ärenden till patient nämnden under 2018 Missnöjd med resultatet av tandregleringsbehandling Läkare vägrade hjälpa blödande patient Provsvar skickades fel på grund av robots sortering Fick vänta 21 timmar på akutmottagning för åtgärd som inte utfördes Missad diagnostik ledde till att tumör kunde växa under flera år Hånad och bristande behandlad Fick allvarlig infektion efter tandutdragning men togs ej emot för kontroll Ingen utredning för misstänkt borrelia Brister kring vårdflöde och omvårdnad Fick ej kontakt med Tolkcentralen Får inte tidigare utskrivet läkemedel Ung man hade svårt att få hjälp mot smärta Olovlig journalläsning Brister i diagnostik vid ultraljud av foster Mycket missnöjd med psykologkontakt Aggressivt bemött av läkare Nekades listning på vårdcentralen Anklagades för att ha hotat personal Faktafel i utlåtande och journal Fick ej före byggande anti biotika inför tandbehandling Krävde listning för att få vård vid husläkarjour Får SMS-kallelser avseende annan person Utskriven trots stort vårdbehov Avslutad som patient utan att få information om detta Ambulansen lämnade kvar kvinnan i hemmet Felaktigt provsvar ledde till fördröjd behandling Orosanmälan på felaktiga grunder Har tappat förtroendet för tandvården och blivit tandvårdsrädd Utlandssvensk boende i EU-land fick betala för hög patientavgift Avdelning hade inte rätt insulin Saknar behandling efter traumatisk upplevelse Läkare missade skabbdiagnos Tillbud vid sjukresa Inställd operationstid relaterad till flytt av operationsavdelning Nekad teckenspråkstolk Kommunicerar inte resultat av undersökning Drabbats av att avtal upphört Kvarglömd nål efter operation Ej fått förklaring till utredning och diagnos Hot om utskrivning från behandling Sekretessbrott vid datorskärm Blev automatiskt omlistad utan aktivt val Icke svensktalande mamma blev illa bemött Bruten sekretess vid ofredande Fick blodförgiftning efter vävnadsprovtagning Ifrågasättande och hånfullt bemötande Skadades vid fallolycka från ambulansbrits Hann inte fram innan anhörig avled Avvikande provsvar dröjde flera månader Barnmorskestudent gjorde felaktig bedömning Kvinna blev lämnad ensam i källare Synpunkter, klagomål och förbättringar Patientnämnden summerar

194 Stödpersonsverksamheten Patientnämndens förvaltning har enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård en skyldighet att förordna stödpersoner åt patienter som tvångsvårdas inom psykiatrin. Detta gäller även dem som vårdas enligt lagen om rättspsykiatrisk vård samt personer som tvångsisoleras enligt smittskyddslagen 5. Stödpersonen ska bistå den tvångsintagna patienten i personliga frågor och även besöka denna. Stödpersonen har tystnadsplikt. Ett förordnande om stödperson varar så länge tvångsvården pågår och kan därefter, om patienten och stödpersonen så önskar, fortsätta under ytterligare fyra veckor. I uppdraget ingår att besöka patienten en gång per vecka. För detta får stödpersonen en ekonomisk ersättning. Förordnande av stödperson är tydligt reglerad i lag med angivande av vissa skyldigheter för den chefsöverläkare som ansvarar för patientens tvångsvård. Det är en rättighet för den tvångsvårdade patienten att få en stödperson. Liksom under tidigare år har rekryteringen av nya stödpersoner huvudsakligen skett med hjälp av personer som redan har stödpersonsuppdrag. På så sätt har förvaltningen fått in runt 25 nya anmälningar om att bli stödperson. Utveckling av förordnanden Antalet anmälningar och förordnanden har ökat något under Den sista december 2018 hade vi 346 förordnanden som kan jämföras med 281 vid samma tidpunkt året innan. Detta är en ökning med 23 procent. Förvaltningen vill tro att det här till stor del beror på samarbetet med vården. Den 31 december 2018 hade förvaltningen 249 registrerade stödpersoner (varav 190 hade uppdrag). Detta är 56 fler än vid samma tidpunkt förra året. Vid denna tidpunkt hade 215 patienter stödperson, vilket är 25 fler än vid föregående årsskifte. Antalet ärenden var under året i genomsnitt 28 per månad jämfört med 23 ärenden per månad under Majoriteten av de patienter som fick stödperson under året, 64 procent, vårdades enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT) medan 36 procent vårdades enligt lagen om rättspsykiatrisk vård (LRV). Ingen patient som var isolerad enligt smittskyddslagen (SmL) hade stödperson. Patientnämndens förvaltning har ingen entydig bild huruvida alla de patienter som omfattas av tvångsvårdslagstiftningen verkligen får möjlighet att få en stödperson, som de har laglig rätt till. 5 Lagen om psykiatrisk tvångsvård (1991:1128), Lagen om rättspsykiatrisk vård (1991:1129) och Smittskyddslagen (2004:168). 14 Synpunkter, klagomål och förbättringar Patientnämnden summerar 2018

195 Samarbete med vården Stödpersonerna har i månadsrapporterna tidigare år redovisat många olika orsaker som har lett till svårigheter att besöka sina patienter inom rätts psykiatrin. Detta har legat till grund för samarbete och dialog mellan ledningen för Rättspsykiatri Vård Stockholm och förvaltningen för att underlätta besöken för stödpersonerna. Foto: Shutterstock Syftet med samarbetet med vården är dessutom att få till stånd en bättre kvalitetskontroll och uppföljning av uppdraget. Förvaltningen vill även säkerställa att vården informerar om patienternas rätt att få en stödperson. Vår förhoppning är att det ska resultera i att de patienter som önskar en stödperson också ska få det. Samarbetet har under 2018 resulterat i en bättre kvalitetskontroll och uppföljning av uppdraget. Exempel på insatser runt stödpersonsuppdraget Förvaltningen har under året ägnat ett stort arbete åt att effektivisera stödpersons processen och förhoppningen är att den pågående digitaliseringen ytterligare kan bidra till detta. Mycket arbete har också lagts ner för att generellt modernisera informationsspridning och administration runt stödpersonsuppdraget. Exempelvis har ett projekt runt att producera ett utbildningsmaterial i filmform till stödpersonerna startats upp. Enkätundersökning till patienterna I samband med SKLs Nationella Patientsäkerhetskonferens i september deltog förvaltningen med en poster illustrerande den patientenkät som genomförts inom rättspsykiatrin om nöjdhet med stödpersonen. Postern väckte stort intresse bland konferensdeltagare från hela landet. Tidigare erfarenheter har visat att förvaltningen kontinuerligt behöver informera vården om stödpersonsverksamheten. Detta kräver bland annat att förvaltningen aktivt besöker och informerar vårdpersonal ute på vårdavdelningarna och den kanske viktigaste målgruppen är chefsöverläkarna. Även patient- och anhörig föreningar samt andra intressenter kan löpande behöva informeras. Förvaltningen har nära och kontinuerlig kontakt med de psykiatriska klinikerna i Stockholms län både vid förordnandeprocessen och i andra sammanhang Patientnämndens samarbete med ledningen för Rättspsykiatri Vård i Stockholm resulterade under i ett projekt där patienter tillfrågades hur de upplever att det är att ha en stödperson. Rapporten visar bland annat att 91 procent av de tillfrågade är nöjda med att ha en stödperson. Antal stödpersonsförordnanden per år n 91 % av patienterna är nöjda med att ha en stödperson Anm. Streckad linje visar tänkbar utveckling för n 85 % av samtliga patienter (öppen och heldygnsvård) har fått stöd av sin stödperson. n 37 % av samtliga patienter, en tredjedel, har haft sin stödperson med sig i rätten. n Majoriteten av patienterna tycker att det är viktigt eller mycket viktigt med stödperson. n Stödpersoner uppfyller en viktig social funktion för de flesta patienter Slutsatser patientenkäten bland tvångsvårdade patienter inom RPV (lagen om rättspsykiatrisk vård) n 81 % av patienterna ansåg att de har stort inflytande på innehållet i träffarna. n De som inte kunde påverka innehållet i träffarna svarade att det beror på att de har begränsad frihet och vårdas på en låst avdelning. n Besöksfrekvensen och innehållet i träffarna stämmer väl in på stödpersonernas redovisningar i sina månadsrapporter. n Utbildning, fortbildning, kvalitetskontroll och fokus på innehållet i uppdraget fyller en viktig funktion. Stödpersonsbanken innehåller: 220 aktiva personer som är i åldern 23 (20) 80+ år som behärskar 35 olika språk Förbättringsområden n Samarbete med, och information till, vården bör utvecklas. n Säkerställa att alla patienter får information av vården om sin rätt att få en stödperson. n Stödpersonsutbildning och annan information fokus på innehållet i uppdraget och besöks frekvensen. n I möjligaste mån tillgodose patienternas önskemål beträffande vilken typ av stödperson som önskas. Patientnämndens förvaltning, Box 17535, Stockholm milana.bosnic-kapfalt@sll.se, I år har förvaltningen varit på två studiebesök inom rättspsykiatrin, på Löwenströmska sjukhuset och på Helix i Huddinge. Förvaltningen har dessutom vid fyra tillfällen deltagit i rättspsykiatrins planeringsdagar. En närmare beskrivning av årets stödpersonsverksamhet finns att läsa i Årsrapport för stödpersonsverksamheten 2018 som finns tillgänglig på vår webbplats Synpunkter, klagomål och förbättringar Patientnämnden summerar

196 Året som gått på patientnämndens förvaltning Året som gått har till stor del präglats av den nya lagstiftningen runt klagomålshanteringen. Den 1 januari trädde lagen (2017:372) om stöd vid klagomål mot hälso- och sjukvården i kraft och i den fastställs patientnämndernas utökade uppdrag. Bland annat har patientnämnderna fått en ökad skyldighet att genomföra analyser av inkomna ärenden, uppmärksamma vården på riskområden och hinder för en patientcentrerad vård samt föreslå åtgärder för förbättring (3 ). Verksamheten på förvaltningen har därför genom en omorganisation, bättre anpassats för att dels följa den nya lagens intentioner och dels bättre hantera handläggningen av vissa typer av ärenden. Förvaltningen har nu en handläggare som särskilt hanterar ärenden som rör barn och unga och två som har särskilt fokus på psykiatri. Dessutom har en analyshandläggare anställts och som till sin hjälp har en analysgrupp på förvaltningen. I den löpande verksamheten känner vi ofta av när det uppstår problem runt hälso- och sjukvården i regionen. Under sommaren kunde vi till exempel märka att vi fick ta emot flera ärenden som rörde de problem som Stockholms läns landstings sjukvårdsområde (SLSO) hade med leverans av medicinska hjälpmedel. Under hösten noterade vi att ärenden eller samtal som rörde problem med cancermediciner och även vårdplatsprioriteringar kom in. Ett annat område vi följer är ME/CFS, kroniskt trötthetssyndrom (myalgisk encefalomyelit), som inte har så många anmälningar, men samtalen kommer när sjukdomen uppmärksammas i till exempel media. På många sätt kan patientnämndens förvaltning liknas vid en spegel av klimatet inom hälso- och sjukvården i Region Stockholm. Patientsäkerhetsfrågor Under våren fick vi besök på förvaltningen: Förvaltningschef Steinunn Ásgeirsdóttir och oppositionslandstingsrådet Jens Sjöström (S) ovan och hälso- och sjukvårdslandstingsrådet Anna Starbrink (L) Varken nämnden eller förvaltningen gör några medicinska bedömningar i sin klagomålshantering men har ändå i uppdrag att bidra till en hög patientsäkerhet inom hälso- och sjukvården. Därför har patientnämnden ett speciellt fokus på frågor som rör just patientsäkerhet i vid bemärkelse. Detta märks på flera olika sätt, både i ärendehandläggningen och i andra sammanhang. Dialogen mellan patient, vårdgivare och patientnämnden leder ofta till konkreta förändringar och förbättringar av rutiner i vårdarbetet, vilket i sin tur leder till en stärkt patientsäkerhet. Ett led i detta är också att följa de åtta riskområden som Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) lyft upp genom att utarbeta åtgärdspaket omfattande vanliga vårdskador. Dessa åtgärdspaket innehåller information till vården bland annat om vilka rutiner som ska följas, samt beskrivningar av dessa. Patientnämnden har särskild bevakning på några av dessa riskområden och kan i vissa fall följa ärenden flera år tillbaka i tiden: Vårdrelaterade infektioner ärendena minskade jämfört med föregående år, från 109 till 91. Fall och fallskador under 2018 inkom 17 ärenden avseende omvårdnadsrelaterade fall och fallskador, vilket är två fler än föregående år. I åtta fall hade olyckorna skett vid akutsjukhus och i två inom kommunal vård. 16 Synpunkter, klagomål och förbättringar Patientnämnden summerar 2018

197 Trycksår i 14 ärenden framkom att patienten fått trycksår under vårdtiden, vilket var tre fler än föregående år. Exakt information om dessa patienter har inte gått att få fram men det är sannolikt att det liksom tidigare år rör sig om äldre patienter som vårdats på akutsjukhus. Undernäring i ett fåtal ärenden framfördes synpunkter relaterade till undernäring. Eftersom det är så få ärenden går det inte att uttala sig om inom vilken eller vilka vårdtyper det skett. Ärenden relaterade till läkemedel har under flera år ökat men under 2018 har vi sett en minskning i antal ärenden med åtta procent. Läs mer om ärenden som registrerats under bevakningsområdet läkemedel på sidan 25. Nätverk och konferenser runt patientsäkerhet Det är viktigt för patientnämnden att följa både det lokala, nationella och internationella arbetet inom patientsäkerhetsområdet. Därför deltar förvaltningen på olika sätt i arrangemang och andra sammanhang som belyser dessa frågor. Under 2018 deltog patientnämnden i förarbetet och utförandet av SKLs Nationella Patientsäkerhetskonferens i september. Tillsammans med övriga patientnämnder i landet bemannade förvaltningen en gemensam informationsmonter. Förvaltningschefen deltog även i två seminarier under konferensen och dessutom bidrog förvaltningen med en poster illustrerande den patientenkät som genomförts inom rättspsykiatrin om nöjdhet med stödpersonen (se också sidan 15). Patientsäkerhetskonferens i Amsterdam Förvaltningschefen ingår i Region Stockholms patientsäkerhetskommitté som träffas regelbundet och drar upp riktlinjer för regionens patientsäkerhetsarbete. Patientnämnden fanns representerad av bland annat sin ordförande, vice ordförande och förvaltningschef vid International Forum on Quality and Safety in Healthcare som ägde rum i Amsterdam i maj Samarbeten och nätverk Representanter för patientnämnden ingår i flera olika typer av nätverk och samarbeten. Det är alltid viktigt och värdefullt att synas, informera, deltaga och utbyta erfarenheter oavsett sammanhang. Exempelvis samarbetar vi med representanter för Inspektionen för vård och omsorg (IVO) och Löf (patientförsäkringen). Tillsammans med Löf har vi genom fört gemensamma informationsinsatser riktade mot läkar- och sjuksköterskestudenter. Förvaltningens kommunikationsansvariga har ingått i en av Socialstyrelsen ledd grupp som haft till uppgift att sprida information runt den nya klagomålshanteringen. Hon ingår också i Region Stockholms kommunikationschefsnätverk och pressnätverk. Förvaltningens jurist ingår i regionens särskilda juristnätverk. Patientnämnden finns också representerad i flera av regionens övriga arbetsgrupper, till exempel en som arbetar med delaktighet för personer med funktionsnedsättning. Patientnämndernas gemensamma monter på SKLs Patientsäkerhetskonferens Under hösten deltog ett par av förvaltningens medarbetare i Mänskliga Rättighetsdagarna och hjälpte till att bemanna en informationsmonter som Region Stockholm ansvarade för. Synpunkter, klagomål och förbättringar Patientnämnden summerar

198 Samarbete med ansvarig för minoritetsfrågor inom regionen, har lett till att förvaltningen under hösten annonserat om sin verksamhet i finskspråkiga media. I SKLs plattform Jämlik vård representeras patientnämnderna i Sverige av en medarbetare från förvaltningen i Stockholm. Ett par av patientnämndens medarbetare har bidragit med expertkunnande till Statskontorets första delrapport Utvärdering av det nya klagomålssystemet inom hälso- och sjukvården som publicerades i december. Till QRC (kvalitetsregistercentrum) kan vårdgivare vända sig för att få stöd i sitt arbete att utveckla/förbättra sin verksamhet. Där finns patientnämnden med som ett bland flera verktyg som kan användas för detta arbete. Förvaltningen har också ett samarbete med Regionalt cancercentrum (RCC) och tillhandahåller regelbundet sammanfattningar av avslutade ärenden avseende vård vid cancersjukdomar som läggs ut på RCCs webbplats. MR-dagarna De samarbeten som formaliserades genom avtal under 2017, exempelvis med hälso- och sjukvårdsförvaltningen inom Region Stockholm och SKL, kommunerna, inom Stockholms län, har fortsatt även under Under året igångsattes ett samarbete med tandläkarutbildningen på Karolinska institutet i form av ett examensarbete där två tandläkarstudenter kartlägger vad stockholmarna tycker om den offentligt finansierade tandvården. Arbetet planeras redovisas under våren Även det goda samarbete som sedan länge ägt rum med exempelvis Socialstyrelsen och IVO, Inspektionen för vård och omsorg, har under året löpt på. Här sker regelbundna kontakter och utbyten mellan inspektionen och förvaltningen. Det goda samarbetet med HSO, Handikappföreningarnas samarbetsorgan, har också fortsatt under året. Patientvägledarna Patientvägledarna hos de olika vårdgivarna är en viktig grupp för förvaltningen att ha en bra kontakt med. Därför har vi initierat gemensamma möten mellan patientvägledarna och handläggarna på förvaltningen. Det har varit mycket uppskattade möten från båda sidor. Barn och unga Patientvägledare på besök I 2 om stöd vid klagomål mot hälso- och sjukvården fastslås följande: Om patienten är ett barn, ska patientnämnden särskilt beakta barnets bästa. I förarbetet till lagen står vidare; Om ett barn klagar på en händelse i vården bör patient nämnden bevaka att vårdgivaren i sitt svar tar hänsyn till att klaganden är ett barn och utformar sitt svar i enlighet med detta. Nämnden bör även vara lyhörd för på vilket sätt barnet vill att klagomålet framförs till vårdgivaren och hur dennes svar sedan ska lämnas. När vårdgivaren besvarat klagomålet måste nämnden även bedöma hur vårdgivarens svar bäst bör förmedlas till barnet, samt bedöma huruvida barnet kan tillgodogöra sig svaret från vårdgivaren utan en vårdnadshavares eller annan vuxens stöd. Detta är riktlinjen för hur patientnämndens förvaltning arbetar med barnärenden. Vi har bland annat sett till att den kortare handläggningstiden för dessa ärenden efterlevs och även att språket 18 Synpunkter, klagomål och förbättringar Patientnämnden summerar 2018

199 i skrivelserna anpassats. Dessutom har vi på olika sätt sökt nya vägar att nå ut till den här målgruppen. Exempelvis samarbetar vi med Region Stockholms särskilda strateg för barnrättsfrågor och den bioreklam som vi genomförde under två perioder (se nedan) var delvis riktad till en yngre publik. Analyser och rapporter I den nya lagens 3 slås följande fast Patientnämnderna ska bidra till kvalitetsutveckling, hög patientsäkerhet och till att verksamheterna inom hälso- och sjukvården anpassas efter patienternas behov och förutsättningar genom att årligen analysera inkomna klagomål och synpunkter samt uppmärksamma lands tinget eller kommunen på riskområden och hinder för utveckling av vården. Även i 6 står att läsa landstingen och kommunerna ska organisera sin verksamhet så att slutsatser av de analyser som patientnämnderna gör i enlighet med 3 tas om hand och bidrar till hälso- och sjukvårdens utveckling. Det passar därför väldigt bra att förvaltningens första rapport, som handlar om klagomål på psykiatrisk vård, sammanställts under hösten. Fler analyser är planerade. Rapport om klagomål på psykiatrisk vård Under hösten 2017 fick förvaltningen ett särskilt uppdrag av den politiska nämnden att analysera inkomna klagomål på psykiatrisk vård under perioden Förvaltningen har därför under året färdigställt en studie avseende skillnader mellan klagomål på psykiatrisk vård och övriga vårdtyper, samt analyserat innehållet i de inkomna klagomålen. Studien visar att klagomål på psykiatrisk vård visserligen ökat, men inte i samma utsträckning som för de flesta andra vårdtyper. Mindre skillnader kunde ses för klagomålens fördelning per problemområde men andelen klagomål på vård och behandling, organisation och tillgänglighet, patientjournal och sekretess samt vårdansvar var något större för psykiatrisk vård än för övriga vårdtyper. Klagomål på bristfällig dialog/delaktighet samt lång väntan på besökstid, i vissa fall utöver vårdgarantins gränser, var också vanligare för psykiatrisk vård än övriga vårdtyper. Se också Verksamheten i diagramform på sidan 32. Uppdrag från IVO Inspektionen för vård och omsorg IVO har gett landets samtliga patientnämnder i uppdrag att till årsrapporten även bifoga en analys av patientupplevelser som tar avstamp i patientlagens bestämmelser. Syftet med analysen är att patientnämnderna gemensamt med IVO ska bidra till att lyfta områden där man ser att vården behöver höja kvaliteten. Uppdraget avser inkomna ärenden 2018 kategoriserade under delproblemområdena Dialog och delaktighet med patient och närstående samt Information till patient och närstående. Digitalisering och innovation För att leva upp till regionens uttalade intention att öka digitaliseringsgraden för att säkerställa processer och öka tillgängligheten för regionens invånare introducerade förvaltningen under året ett nytt ärendehanteringssystem, CMC Motion. Systemet utvecklas kontinuerligt och under 2019 räknar vi med att medborgarna ska kunna kontakta oss via en säker inloggning via 1177 Vårdguiden. På så sätt förenklas hanteringen och transparensen för anmälaren ökar också. Digitaliseringen kommer även att utökas för hanteringen av stödpersoner som förordnas till patienter som tvångsvårdas. Synpunkter, klagomål och förbättringar Patientnämnden summerar

200 Fördelarna med detta är bland annat att tillgängligheten ökar då såväl klagomål som ansökningar om stödperson kan lämnas och hanteras digitalt. Kontakterna med medborgarna underlättas när kommunikationen sker digitalt och med bibehållen sekretess. Grupper som inte så ofta vänder sig till förvaltningen, till exempel yngre, skulle sannolikt nås i större utsträckning och kommunikationen med vården förenklas, vilket gagnar såväl patientnämndens förvaltning som vård givarna. Dessutom säkras administrationen av ärendena genom förstärkt IT-stöd vid handläggningen, förvaltningen kan ta emot och hantera ett större antal ärenden till en mindre arbetsinsats och kostnad och miljöpåfrestningen minskar när kommunikationen i större utsträckning sker digitalt. Ärende i CMC Motion Filmer För att enkelt nå ut till en bredare målgrupp har vi också börjat producera enklare informationsfilmer som läggs ut på olika sociala medier inklusive webbplatsen. Flera är inplanerade och även längre filmer som ska fungera i utbildningssyfte. Samarbete med KTH/SU Filminspelning på förvaltningen För att ytterligare uppfylla kraven på en modern arbetsplats genom att införa metoder och verktyg för att arbeta med innovationer på ett systematiskt sätt, inledde patientnämndens förvaltning under hösten 2018 samtal med Kungliga Tekniska Högskolan, KTH, och Stockholms Universitet, SU. Syftet med diskussionerna var att främja kontakten med de båda lärosätena genom att ta del av nya verktyg i form av artificiell intelligens och dessutom erbjuda studenter möjligheten att testa sina kunskaper i form av examensarbeten på förvaltningen. Under våren 2019 kommer tre examensarbeten att påbörjas; ett projekt som berör analys av texter och två projekt som ska bistå klagomålshanteringen. Samarbete med övriga patientnämnder i Sverige Patientnämnden i Stockholm har ett regelbundet utbyte och samarbete, på olika nivåer, med landets övriga patientnämnder. Det gäller presidiekonferenser, förvaltningschefsmöten och tjänstemannakonferenser med flera aktiviteter. 20 Synpunkter, klagomål och förbättringar Patientnämnden summerar 2018

201 Tillsammans har patientnämnderna planerat för att under 2019 visa upp sig på SVTs Anslagstavlan och det är en nationellt anpassad variant av den film som gått som bioreklam (se nedan) som ska användas. Patientnämnderna deltog gemensamt med en informationsmonter under Almedals veckan. Förvaltningen i Stockholm var en av de ansvariga för denna monter och tog även fram ett helt nytt nationellt informationsmaterial samt nya promotion artiklar. Detta material användes också då patientnämnderna återigen gemensamt bemannade en monter på SKLs Nationella Patientsäkerhetskonferens i september. Även då var Stockholms förvaltning ansvarig. Uppdaterade handböcker för hantering av ärenden och även stödperson har genom förvaltningens kommunikationsansvarigas försorg formgetts så att de harmonierar med det nya framtagna nationella informationsmaterialet. Patientnämnderna samarbetar också nationellt runt stödpersonsverksamheten där det finns ett aktivt nätverk av samordnare som träffas regelbundet. Patientnämndernas monter i Almedalen Marknadsföring och kommunikation I den nya lagen slås i 2 fast att patientnämnderna ska informera allmänheten, hälso- och sjukvårdspersonalen och andra berörda om sin verksamhet. Mycket kraft har därför under året lagts på just detta. För att också nå ut till målgruppen barn och unga har patientnämnden vid två tillfällen under lovveckor, visat upp sig via reklamfilm på bio. Bioreklam Den väntrumsfilm som togs fram redan förra året har fortsatt att visas på olika mottagningar under året. Nationella patientdagen Patienter och vård i samverkan För att på olika sätt lyfta patientnämndens roll och dess centrala uppgift som en länk mellan vård och patienter, tog vi den 8 december initiativ till inrättandet av Nationella patientdagen Patienter och vård i samverkan. Tanken bakom dagen är att lyfta individens kraft och möjlighet att påverka sin vård och vilka rättigheter man har som patient idag. Alla har vi varit patienter någon gång, eller så kommer vi att bli det under vår livstid vi kan alla relatera till begreppet patient. Den här dagen ska återkomma varje år, vid ungefär samma tidpunkt. Eftersom detta var den första gången patientdagen anordnades blev den huvudsakliga aktiviteten programmet som anordnades av patientnämndens förvaltning i Stockholm, i Landstingshuset en föreläsningsförmiddag med representanter för patienter och vårdgivare. Dagen invigdes av dåvarande landstingsdirektören Malin Frenning. Årets tema var den informerade patienten. Inför kommande år är det meningen att Nationella patientdagen ska etableras nationellt och att även vårdgivare, patientorganisationer med flera ska haka på och själva anordna någon typ av program under paraplyet Nationella patient dagen. Inför planeringen av Nationella patientdagen besökte förvaltningschefen och kommunikationsansvariga organisationen IAPO, International Alliance of Patients Organizations i London, för att ta del av deras erfarenheter av en liknande dag med fokus på patientsäkerhet och patientfrågor, Patient Solidarity Day. Datum för den Nationella patientdagen valdes med hänsyn till att IAPOs Patient Solidarity Day äger rum den första eller andra veckan i december. Nationella patientdagen Synpunkter, klagomål och förbättringar Patientnämnden summerar

202 Sociala medier intranät och webbplats Sociala medier är en viktig kanal för att nå ut inte minst till den yngre målgruppen. Därför etablerade vi ett instagramkonto för patientnämnden under året, liksom en facebooksida. Av sekretesskäl är aktiviteterna på den sist nämnda något begränsad, men inför och under Nationella patientdagen användes facebook sidan och även instagramsidan flitigt. På Region Stockholms intranät har patientnämnden en egen undersida och information på denna uppdateras kontinuerligt. Detta gäller även för informationen om patientnämnden på regionens webbplats. Sidan har helt reviderats och byggs löpande ut med ny information. Informationsmaterial Olika typer av informationsmaterial, allt från foldrar till powerpointpresentationer, har stramats upp för att mer följa regionens grafiska profil och ge en enhetlig bild av patientnämnden. Arbetet är påbörjat och löper på. I samband med implementeringen av den nya dataskyddsförordningen GDPR i maj, anpassades och uppdaterades allt informationsmaterial och blanketter, inklusive det som finns på webbplatsen. Mediakontakter Under året har runt tjugo journalister spontant hört av sig, oftast för att få statistik rörande olika verksamheter eller problem, men också för att förhöra sig hur patientnämnden ser och tolkar händelser i omvärlden. Intresset för vårdfrågor från medias sida är alltid stort och här fyller patientnämnden en viktig funktion genom att kunna förmedla adekvat statistik och information runt patientsäkerhetsfrågor. Mediautskick Vid fyra tillfällen har pressinformation skickats ut till utvalda kontakter som bevakar ämnet vård, hälsa och omsorg. Omvärldsbevakning Det är viktigt att veta vad som pågår i omvärlden och därför är omvärldsbevakning en fortsatt viktig uppgift för förvaltningens kommunikationsansvariga som skickar ut regelbundna sammanställningar till patientnämndens medarbetare. E-postutskick till vårdgivare Varje månad får sammanlagt cirka mottagare, vid främst olika vårdverksamheter, en e-postsammanställning som i avidentifierad form beskriver nyinkomna ärenden. Detta är en mycket uppskattad tjänst. Informationsinsatser Patientnämnden och dess medarbetare ägnar sig regelbundet åt olika informationsinsatser med syfte att öka kunskapen om nämnden och förvaltningens verksamhet. Målgrupp är i första hand vårdanställda och sjukvårdspolitiker, 22 Synpunkter, klagomål och förbättringar Patientnämnden summerar 2018

203 men även patienter och allmänhet. Totalt genomfördes cirka 30 sådana träffar under året. Exempelvis anordnades informationsmöten med följande grupperingar under året: representanter för länets kommuner rättspsykiatrins ledningsgrupp och chefer inom psykiatrin regionens chefläkare sjukvårdsstyrelser utbildningar för läkare, tandläkare, sjuksköterskor och arbetsterapeuter program för läkare och tandläkare med utländska examina patient-, anhörig- och handikapporganisationer. För att effektivisera och bredda informationsspridningen ser vi nu också över möjligheterna med exempelvis e-learning. Samlokalisering av regionens centrala förvaltningar Sedan ett par år tillbaka pågår ett stort förarbete på olika nivåer inför samlokaliseringen av regionens centrala förvaltningar. Flera av patientnämndens medarbetare deltar på olika sätt i dessa projekt: förvaltningschefen är delprojektledare i delprojektet förändringsledning och kommunikation. Dessutom deltar huvudskyddsombudet, juristen och kommunikationsansvariga i olika grupperingar och projekt. På detta sätt deltar patientnämndens förvaltning aktivt i samlokaliseringsarbetet. Vi har också arbetat målmedvetet med förberedelser inför ett behovsanpassat arbetssätt genom att digitalisera förvaltningens processer och ärendehantering samt att utveckla en e-tjänst för patienter som vill lämna synpunkt på hälso- och sjukvården (se ovan). Årets Offentliga chef Till sist tycker vi att det är mycket roligt att kunna konstatera att patientnämndens förvaltningschef nominerats, och är en av finalisterna, i tävlingen Årets Offentliga Chef 2019 som anordnas av Hexanova Events i mars Exempel på informationsinsatser under året Sophiahemmets sjuksköterskeutbildning Läkarutbildningen (och kompletteringsutbildning för utländska läkare) Chefläkarna inom regionen Patientsäkerhetskommittén Internutbildning Transkulturellt Centrum Flera olika sammanhang inom rättspsykiatrin i Stockholm Anhörigdag i Kungsängen Olika sjukvårdsstyrelser Distriktstandvårdens klinikchefer och ledning Handikappföreningarnas samarbetsorgan (HSO) Löf Tandläkarutbildningen (och kompletteringsutbildning för utländska tandläkare) Medicinskt ansvariga sjuksköterskor i Stockholms län Synpunkter, klagomål och förbättringar Patientnämnden summerar

204 Några nedslag i 2018 Här gör vi några nedslag bland inkomna anmälningar där vårdgivaren eller vård givarna vidtagit någon typ av åtgärd, antingen övergripande eller i det enskilda ärendet. Exemplen belyser områden som kan ha många inkomna ärenden men de kan också illustrera andra både problemområden och vårdtyper. Vi visar också exempel på ärenden som har prioritet enligt Region Stockholms policyer. Cancersjukvård Patientnämnden har under flera år kunnat notera en ökning av ärenden från patienter med cancersjukdomar. Antalet anmälningar kulminerade under 2014, men gick sedan ned under 2015 för att öka igen under 2016 och Under 2018 såg vi ytterligare en ökning med sex procent, till 372 ärenden. Som tidigare noterats har vi också tagit emot ärenden som rör försenade leveranser av cancerläkemedel med mera, något som uppmärksammats bland annat i media. n Försenad strålbehandling efter cancer En kvinna med en cancerdiagnos fick inte den rekommenderade strålbehandlingen direkt efter operation. Strålbehandlingen påbörjades först efter tio månader vilket gjorde att kvinnan fick komplikationer med bland annat upprepade urinvägsinfektioner. Klinikchefen beskrev i sitt yttrande den behandling kvinnan erhållit. Dock noterade en medarbetare på kliniken att denna behandling inte var förenlig med de nationella rekommendationerna, och därför konstaterade kliniken att den vård kvinnan fått faktiskt var en felbehandling. Kvinnan informerades om detta och undersökningen kompletterades med en skiktröntgen, därefter påbörjades strålbehandlingen. Händelsen är rapporterad i sjukhusets avvikelsesystem och kommer troligtvis att anmälas till IVO enligt Lex Maria. Förlossning och kvinnosjukdomar Patientnämnden har sett en minskning av anmälningar rörande specialitet obstetrik-gynekologi vid akutsjukhus och i specialistvård från 333 ärenden 2017, till 311 under 2018, vilket är en minskning med sju procent. Även om antalet anmälningar har gått ned, så är det fortfarande många som hör av sig till exempel under sommarperioden när det kan uppstå problem med förlossnings vården. n Komplikationer vid förlossningen En kvinna fick komplikationer under graviditeten vilket medförde remiss till specialistenhet. Där invaggades hon i tron att allt var bra och att fostret utvecklades som det skulle. I samband med förlossningen uppstod komplikationer både med barnet och kvinnan själv. Kvinnan är upprörd över att man inte beslutade om igångsättning tidigare och undrar varför vårdgivaren inte följde nationella riktlinjer. Yttrande inkom från patientsäkerhetsläkare och verksamhetschef på kvinno kliniken som beklagade anmälarens negativa upplevelse. De beskrev att de bedömningar som gjordes av anmälarens havandeskapsförgiftning var enligt riktlinjer och enligt vetenskap och beprövad erfarenhet. Kvinnan erbjöds samtal med erfaren förlossningsläkare och kontakt med kurator. 24 Synpunkter, klagomål och förbättringar Patientnämnden summerar 2018

205 Läkemedel Antalet ärenden som registrerats under bevakningsområdet läkemedel har i det närmaste fördubblats under de senaste åren, från 535 ärenden år 2013 till ärenden Under 2018 registrerades 997 ärenden, vilket dock innebär en minskning med åtta procent. n Förhöjd dosering gav blödningar En man som stod under behandling med blodproppshämmande läkemedel fick vid återbesök hos läkaren en kraftigt förhöjd dos. Detta resulterade i blödningar i muskulaturen i ljumsken och mannen tvingades till en lång sjukhusvistelse. I yttrandet från verksamhetschefen beklagades djupt den felaktiga dosen som orsakat anmälaren stort lidande. En händelseanalys har genomförts och anledningen till att det blev för hög dos var att läkaren tryckte på felaktiga siffor, det vill säga ett snäpp för högt överallt i doseringen. Ingen varning gavs i journalsystemet. Händelsen granskas också för ställningstagande till Lex Maria-anmälan. Psykiatri och psykisk ohälsa Den tredje största vårdtypen, sett till antalet ärenden, gäller den psykiatriska vården. Sammanlagt ärenden registrerades, vilket är åtta procent färre än förra året. Bland de frågeställningar som återkommer i ärendena finns frågor som rör väntetider och vårdgaranti, bristande kontinuitet, möjlighet för patienter att välja vårdgivare, samt oenighet om diagnos-, behandlings- och läkemedelsfrågor. n Felaktig diagnos i journalen En kvinna hade synpunkter på att en läkare vid en psykiatrisk mottagning skrivit in en diagnos i journalen som hon, efter utredning, inte visade sig ha. Läkaren uppgav att kvinnan måste ha den diagnosen för att få vara kvar på mottagningen. Kvinnan anser att det varken är tryggt eller patient säkert om en läkare sätter en diagnos utan utredning, eller utan att informera henne som patient. Överläkaren har vid ett möte med kvinnan kommit överens med henne om att diagnosen ska tas bort och behandlande läkare har därefter gjort en rättelse i journalen så att diagnosen inte står kvar. Tandvård Antalet ärenden som är relaterade till tandvårdsfrågor har under många år legat relativt stilla med runt 350 ärenden årligen. Under 2017 minskade antalet till 289 och under 2018 inkom 269 ärenden, vilket var en minskning med sju procent. 52 procent av tandvårdsärendena gäller i första hand vård- och behandlingsfrågor. Andra stora områden gäller kommunikation och ekonomi med 17 respektive 16 procent av ärendena. Eftersom tandvården finansieras på ett annat sätt än övrig hälso- och sjukvård är det inte konstigt att ekonomin är en stor fråga som bekymrar många. n Kvarstående värk efter tandutdragning En kvinna fick en framtand borttagen och efter ingreppet har hon haft konstant värk som strålat upp mot näsan. Trots att hon genomgått flera undersökningar har man inte funnit källan till värken och därför inte heller kunnat komma på något sätt att åtgärda problemet. Synpunkter, klagomål och förbättringar Patientnämnden summerar

206 Klinikchefen har i sitt yttrande konstaterat att man bör ha för vana att alltid ta röntgenbilder ur minst två vinklar för att öka säkerheten i röntgenbedömningen, något som hade kunnat snabba på behandlingen i det aktuella fallet. Då hade man troligtvis tidigare upptäckt att det fanns en rotrest kvar. Denna åtgärd kommer att införas som rutin och händelsen togs också upp på ett klinikmöte för att säkerställa att rutinen runt eventuellt kvarvarande rotrester följs noggrant. Kvinnan fick remiss till en öron-näsa-halsläkare och neurolog för vidare utredning av smärttillståndet. Geriatrik Antalet ärenden som gäller vård på de geriatriska klinikerna är liksom tidigare år relativt få med 76 ärenden under n Bristfällig omvårdnad på geriatrisk vårdavdelning En äldre kvinna skadade sig vid en fallolycka utomhus och fick tillbringa en period på en geriatrisk avdelning för rehabilitering. Kvinnan fick ingen hjälp med att duscha, hon nekades rena underkläder och fick bristfällig undersökning av sin huvudvärk. Hennes dotter var mycket besviken över vistelsen. Samtliga synpunkter och klagomål har återförts till personalen på avdelningen och frågorna har besvarats av en chefssjuksköterska. Anmälan har diskuterats på personalmöte för gemensamt lärande. Kommunikation Patientens upplevelse av en vårdsituation påverkas till stor del av om kontakten med vården fungerar som den ska med ömsesidig respekt, tydliga besked och förklaringar, gott bemötande samt inte minst riktiga besked om vad som gäller, och vad som ska ske. Under 2018 registrerades ärenden under det problemområde som handlar om synpunkter på olika kommunikationsfrågor. Året dessförinnan var motsvarande antal 1 358, vilket är en minskning om sex procent. Bemötandet spelar naturligtvis en stor roll i vårdsituationen och kan ibland vara avgörande för hur man upplevt vården. Antal ärenden som rör bemötande har minskat från 2017 då 977 ärenden tog upp frågan om bemötande, delaktighet, ej lyssnad till, empati samt övergrepp, till 875 ärenden under 2018, icke desto mindre är just bemötandet fortfarande ett problem för många. n Bemötande på vårdcentral (primärvård) En kvinna hörde av sig med synpunkter på en läkares bemötande vid en vårdcentral. Kvinnan fick vid vårdbesöket en kollaps på grund av stressen. Hon upplevde det som att läkaren inte alls var empatisk och att han ansåg att hon filmade. Läkaren ville inte heller utöka en sjukskrivning. Verksamhetschefen vid vårdcentralen har djupt beklagat det inträffade och betonar att vårdcentralen inte på något sätt står bakom ett sådant beteende hos någon av sina anställda eller konsulter, det strider mot klinikens värderingar. Verksamhetschefen har haft ett långt samtal med läkaren som nu avslutat sitt konsultuppdrag vid kliniken och i samtalet förstod denne att det här var ett oacceptabelt bemötande. Hen kommer inte att få ett förnyat konsultuppdrag vid aktuell vårdcentral. 26 Synpunkter, klagomål och förbättringar Patientnämnden summerar 2018

207 Barn och minderåriga Antalet ärenden som rör barn och minderåriga (0 19 år) har ökat med fjorton procent sedan Under 2017 mottogs i rena tal 623 ärenden, och under 2018, 708 ärenden, gällande den här åldersgruppen. Foto: Pixabay n Litet barn med sårskada skickades runt i vården En liten pojke som fick en sårskada i ansiktet blev skickad runt i vården mellan närakuter och akutmottagningar på sjukhus utan att till slut få en adekvat behandling. Detta resulterade i att pojken fick komplikationer i form av en infektion. Pojkens föräldrar ställer sig mycket frågande till att man kan bolla runt ett så litet barn från den ena instansen till den andra. Ansvariga läkare har i yttranden förklarat att det faktum att såret inte syddes på närakutmottagningen har att göra med att lugnande medicinering ofta krävs för att kunna sy ihop sår på yngre barn. Detta ges inte vid närakutmottagningar. Akuta sårskador går inom det barnkirurgiska uppdraget vilket innehas av en barnakutmottagning vid annat sjukhus. Man beklagar att barnet har skickats mellan vårdverksamheterna utan kommunikation dem emellan. Detta är uppmärksammat inom verksamheterna och rutinerna ska ses över. Kommunal vård I varje region och kommun ska det finnas eller flera patientnämnder. Med stöd av ett särskilt avtal med länets kommuner har patientnämnden i Region Stockholm rollen som patientnämnd för den kommunala hälso- och sjukvården i Stockholms län och den allmänna omvårdnad enligt socialtjänstlagen som ges i samband med sådan hälso- och sjukvård. Ärenden rörande kommunal vård gäller ofta synpunkter kopplade till särskilda boenden. Antalet ärenden är under 100 per år. Under 2018 inkom 63 ärenden, vilket är något lägre än de senaste åren. n Dödförklarades av misstag av läkare En kvinna som befann sig på ett vård- och omsorgsboende blev av misstag dödförklarad då läkaren utfärdade ett dödsbevis. Detta medförde, bortsett från det psykiska lidandet, mycket extra administrativt arbete för närstående. Dessa vände sig till förvaltningen och hade också synpunkter på hur ledningen för boendet hanterat ärendet och att man inte fått svar på om bolaget tecknat en ansvarsförsäkring som skulle kunnat bli aktuell. Koncernen som drev boendet gav till slut med sig och erbjöd en skattefri ersättning om kronor som kvinnan och hennes närstående godtog. Akutsjukhus Under de senaste åren har vi sett fler ärenden som rör primärvård än akutsjukhus och 2018 var inget undantag. Under året inkom ärenden som rörde primärvård och som rörde akutsjukhus, exklusive geriatrik. I båda fall är det fem procent högre än 2017 (exempel primärvård se ovan). n Fallolycka på sjukhus En kvinna inkom med ambulans till akutmottagning på akutsjukhus på grund av ett krampanfall. Hon blev inlagd för övervakning. Hon fick ytterligare ett krampanfall vilket resulterade i att hon föll från sängen och landade på golvet. Kvinnan skadade då ansiktet och huvudet. Hon skickades på röntgenundersökning då man misstänkte inre blödningar efter det hårda slaget. Händelsen hade sannolikt kunnat undvikas om grinden på sidan av sängen varit uppfälld, vilket den inte var. Synpunkter, klagomål och förbättringar Patientnämnden summerar

208 I inhämtat yttrande beklagas händelsen där patienten på grund av ett krampanfall föll ur sängen och ådrog sig ett blodsprängt öga, fläskläpp, bula i pannan och blåmärken. På salen hade personalen täta kontroller av patienterna men inte konstant övervakning. På grund av det inträffade kommer kliniken att se till att man fortsättningsvis har personal inne på salen, istället för tät tillsyn som tidigare. Från klinikens sida hoppas man att denna åtgärd ska förhindra liknande händelser i framtiden. Flera vårdgivare gjorde fel i samma ärende Ibland kan det tyvärr bli genomgående fel och det är oerhört viktigt att den typen av händelser återrapporteras till dem det gäller för att liknande händelser inte ska upprepas. Här är ett exempel på ett ärende där det gick fel i hela vårdkedjan från SOS Alarm till rådgivning via 1177 Vårdguiden, akutmottagning på sjukhus och till närakut. Det som ändå är mycket positivt med det här ärendet är att samtliga vårdgivare noggrant gått igenom händelseförloppet och konstaterat att mycket gått fel och att brister funnits. Händelseanalyser ska genomföras. Samtliga säger också att man kommer att gå igenom rutiner och i vissa fall genomföra utbildning för att den här typen av händelser ska undvikas i framtiden. n Nekades ambulans och hänvisades vidare till flera olika instanser utan att få hjälp En kvinna som tidigare drabbats av blodpropp och har hjärtsjukdom i familjen drabbades plötsligt av smärta i armarna som inte gick över med smärtlindrande tabletter. En närstående till kvinnan blev orolig att det hade med hjärtat att göra och rådde henne att ringa ambulans. När kvinnan ringde SOS Alarm bedömdes dock att hon inte behövde ambulans utan skulle ringa 1177 istället. Kvinnan fick några timmar senare, efter att ha bollats mellan vårdgivare, bekräftat vid akutsjukhus att hon drabbats av hjärtinfarkt och att skadan blivit värre då hon inte fått vård direkt. Habilitering Ärenden som rör området habilitering har ökat under de senaste åren inkom 90 ärenden, vilket var 30 procent fler än 2017, då 69 ärenden noterades. Majoriteten av dessa ärenden handlade om problem med tolktjänster för döva och hörselskadade, dessa var 66 till antalet. Patientnämnden har under en längre tid följt ärendeutvecklingen på området, och lyft det i ett flertal principärenden under årens lopp. n Nekad skrivtolk vid sjukvårdsbesök En döv kvinna hörde av sig med synpunkter på hanteringen vid beställning av skrivtolk i samband med bokning av ett besök i sjukvården. Kvinnan blev nekad skrivtolk med förklaringen att läkaren eller sjuksköterskan kunde skriva ner det läkaren ville ha sagt under besöket. Kvinnan var påstridig och menade att hon hade rätt till utbildad skrivtolk och att det annars fanns risk för missförstånd och medicinska fel. Kvinnan bokade istället själv en tolk via Tolkcentralen och det gick bra. I inhämtat yttrande från enhetschef på närakuten framkom att händelsen uppstått på grund av okunskap. Enhetschefen har tagit till sig kritiken och ska se till att man i framtiden beställer skrivtolk när patienten behöver det. Även chefläkaren skrev i sitt yttrande att vårdgivaren agerade fel när man inte bokade en tolk till läkarbesöket. 28 Synpunkter, klagomål och förbättringar Patientnämnden summerar 2018

209 Funktionsnedsättning Trots att det tydligt slås fast i olika policyer inom Region Stockholm att alla ska kunna ta del av vårdens tjänster på lika villkor och även bli bemötta med respekt, så kan en funktionsnedsättning ibland bli ett hinder i vården rent fysiskt eller ibland på grund av förutfattade meningar. Här är ett exempel som illustrerar detta: n Bristande bemötande av funktionsnedsatt person En man med demenssjukdom besökte folktandvården. Tandläkaren hade ingen kunskap om, eller förståelse för, hans funktionsnedsättning. Tandläkaren bad närstående lämna rummet under pågående undersökning. Mannen som var glad när han kom blev senare aggressiv delvis på grund av att tandläkaren var försenad. Närstående talade med en chef om händelsen som sa att man tänkte göra en polisanmälan. Att en person med demenssjukdom under press brusar upp, anser inte närstående vara ett polisärende. I inhämtat yttrande från klinikchefen framkom att de inte lyckades ge patienten ett varken professionellt eller trevligt bemötande. Behandlaren tog inte hänsyn till patientens grundsjukdom och följde därmed inte rutinerna. Tack vare återkopplingen från närstående kunde klinikchefen ta upp händelsen med behandlande tandläkare och de har gått igenom vikten av att förstå patienters hälsotillstånd. HBTQ Mot bakgrund av att homosexuella, bisexuella och transpersoner löper större risk att drabbas av olika former av ohälsa än den övriga befolkningen har Region Stockholm utarbetat en särskild policy. Även patientnämnden följer i tillämpliga delar den centrala policyn, och registrerar alla ärenden med anknytning. Under året har sju ärenden med följande rubriker inkommit: Behandling och bemötande vid operation Fördröjd behandling Diskriminerad under läkarbesök Bemötande av barnmorska Bristfällig undersökning samt uteblivet intyg Ifrågasatt och kränkt n Upplevde sig diskriminerad och kränkt En transperson hade synpunkter på en psykolog vid en psykiatrisk öppenvårdsmottagning gällande dennes kompetens och utbildning rörande HBTQfrågor. Då anmälaren misstänkte att psykologen inte var helt ärlig om sin kompetens inom området, ringde hon för att avboka sitt kommande samtal. Hon upplevde då att personalen i receptionen bemötte henne mycket bristfälligt och ifrågasatte hennes könsidentitet. Anmälaren kände sig diskriminerad och kränkt över det inträffade. Då detta ärende rörde flera enheter hos aktuell vårdgivare har olika personer svarat, men de har alla djupt beklagat det som hänt. I yttrandet framgår bland annat att en åtgärdsplan lagts upp inkluderande samtal med berörd personal, händelseanalys av var bristerna funnits och ett planerat förbättringsarbete med utgångspunkt från resultatet av händelseanalysen. Ansvarig chef skrev även att oavsett vad händelseanalysen resulterar i, så kommer man att fokusera på HBTQ-frågor och höja kompetensen gällande detta. Man kommer också att se över sina ordval och ha ett könsneutralt språk i både tal och skrift. Synpunkter, klagomål och förbättringar Patientnämnden summerar

210 Vårdgaranti och väntetider Patientnämnden får ofta ta del av klagomål och synpunkter från patienter som upplever att de inte har fått komma till vårdgivaren inom de tider som gäller för vårdgarantin. Dessa synpunkter gäller många olika vårdgivare, flera av dem inom den psykiatriska vården. Bland annat uppmärksammas problem med att få tid för neuropsykiatriska utredningar (se också Psykiatri och psykisk ohälsa ). n Vårdgarantin uppfylls inte En kvinna hade synpunkter på att en minderårig son inte fick en utredning vid ett akutsjukhus inom vårdgarantin. Kvinnan tog kontakt med vårdgarantikansli, dock utan resultat. I ett yttrande från t f avdelningschef framkom att den verksamhet som sonen stått i kö till inte hade uppfattat att utredningen skulle omfattas av vårdgarantin. De hade en väntetid på 18 månader så remiss skickades så småningom till en annan verksamhet och anmälaren har meddelat att man fått en bekräftelse från den verksamhet som vårdgivaren remitterat till. Problem med intyg Även om ärenden som rör försenade eller uteblivna intyg i vården har gått ned i antal jämfört med föregående år, så är det fortfarande ett problem för många. Man kan identifiera dessa ärenden som intyg under administrativ hantering och dessa har minskat från 105 till 75 ärenden. Intyg under vård och behandling ligger på samma nivå som 2017, 101 respektive 102 ärenden. n Fick inte komplettering till sjukintyget En man hade omfattande besvär och sjukskrevs under flera veckor. Dock godkände inte Försäkringskassan hans sjukintyg därför att kompletterande uppgifter behövdes. När mannen kontaktade sin läkare för komplettering av sjukintyget struntade läkaren i att göra det. Mannen hörde också av sig och begärde samtal med verksamhetschefen som inte heller ringde tillbaka. På grund av detta fick inte mannen någon sjukpenning utbetald. Verksamhetschefen har i sitt yttrande beklagat bemötandet och ansåg att det var helt oacceptabelt. Den ansvarige läkaren kompletterade sjukintyget och försökte nå mannen som dock inte var anträffbar, även verksamhetschefen försökte själv nå honom. Patientjournal och sekretess Under de senaste åren har vi sett en ökning i antal ärenden som rör patientjournal och sekretess tog vi emot 359 ärenden och 2018 fick vi 412 ärenden som handlade om detta, vilket är en ökning med 15 procent. Det kan exempelvis vara anmälningar rörande utebliven journalföring, bruten sekretess och dataintrång. n Person som kapat annans identitet sökte sjukvård En man fick sin identitet kapad och gärningsmannen sökte vård ett flertal gånger på akutmottagningar på olika sjukhus. Dessa falska besök på flera ställen blev journalförda i mannens journal. Händelserna är polisanmälda. Av vårdgivarens yttrande framgick att mannens fakturor makulerats och journalanteckningarna raderats. Rutinerna avseende identitetskontroll har förändrats och man har infört en tydligare markering i journalen. Vidare har informationsinsatser för personalen beträffande felaktiga identiteter, genomförts på de olika mottagningarna och så fort mottagningen får kännedom om sådana ska anteckningarna makuleras. 30 Synpunkter, klagomål och förbättringar Patientnämnden summerar 2018

211 Organisation och tillgänglighet Ärenden som rör organisation och tillgänglighet har ökat från 2017 då 830 ärenden rörande detta togs emot, till 955 ärenden under 2018, en ökning med 15 procent. Det kan gälla frågor om besökstid, telefontillgänglighet, valfrihet och vårdgaranti med mera. n Dålig tillgänglighet till mottagning och läkare En förälder har synpunkter på att dottern varit tvungen att byta psykiatrisk mottagning i samband med en omorganisation. Dessutom har det varit svårt med tillgängligheten både att komma fram i telefon och för att få en läkartid. Ett möte med läkare var bokat till ett visst tillfälle då dottern behövde ett intyg. När mamman kom till mottagningen var läkaren bortrest och andra läkare fullbokade. Mamman är mycket kritisk till att patienter med autismliknande tillstånd kan tvingas träffa många olika läkare hela tiden. Mottagningen ligger också mycket illa till och många klarar inte av att åka dit själva. Enhetschefen har i sitt yttrande beklagat mammans och dotterns upplevelser av vården vid mottagningen och instämmer i att tillgängligheten kan förbättras. Vårdgivaren är också medveten om att väntetiden för läkar besök har varit lång, men man arbetar aktivt med att förbättra detta genom att uppnå en bättre bemanning. Flickan fick en tid till läkare. Förbättringsåtgärder Effekterna av klagomålshandläggningen kan betraktas utifrån ett par olika perspektiv nyttan och värdet i det enskilda fallet respektive i ett övergripande sammanhang. Patientnämnden registrerar därför i vilken omfattning som svaren från vårdgivarna innehåller uppgifter om att de har för avsikt att genomföra förbättringsåtgärder eller om de har genomfört sådana. 600 Antal ärenden med förbättringsåtgärder Någon åtgärd 200 Övergripande nivå Enskilda ärendet Under 2018 registrerades sådana förbättringsåtgärder i 474 ärenden. Detta kan jämföras med 545 ärenden år Karaktären på förbättringsåtgärderna kan variera och rör bland annat registreringar i avvikelsesystem, förändrade rutiner, remisshantering, uppföljande samtal med patienten, återbetalning av avgifter och anmälningar enligt lex Maria. Synpunkter, klagomål och förbättringar Patientnämnden summerar

212 Verksamheten i diagramform Ärenden kan inkomma i form av telefonsamtal, skrivelser eller e-post. Under 2018 hanterades 46 procent av samtliga ärenden per telefon. De skriftliga ärendena, som utgjorde 35 procent, utreds vanligen genom att yttrande inhämtas från vården. I 18 procent har kontakten med anmälaren skett helt med e-post (se också sidan 8). Antal ärenden per kontakttyp Totalt Telefon Skrivelse E-post Under året inkom ärenden, vilket var 83 fler än föregående år Antal ärenden för de vanligaste vårtyperna Primärvård Akutsjukhus* Psykiatrisk vård 500 Specialistvård** Tandvård Habilitering * exkl geriatrisk vård ** utanför akutsjukhusen Under 2018 sågs ökningar huvudsakligen för primärvård och akutsjukhus, där de uppgick till fem procent vardera. Tydliga ökningar sågs även för habiliteringsverksamheter. Där ökade antalet ärenden från 69 under 2017 till 90 under Dessa ärenden avsåg i stor utsträckning tolkverksamheten. 32 Synpunkter, klagomål och förbättringar Patientnämnden summerar 2018

213 Primärvård Antal ärenden för de vanligaste problemområdena Vård och behandling Kommunikation 600 Organisation och tillgänglighet 400 Administrativ hantering 200 Patientjournal och sekretess Ekonomi Under 2018 inkom ärenden med synpunkter på primärvård, vilket var 32 procent av samtliga ärenden. Jämfört med 2017 ökade ärendena med fem procent. Ökningar sågs för problemområdena patientjournal och sekretess med 14 procent och för vård och behandling respektive organisation och tillgänglighet med 13 procent vardera Akutsjukhus* Antal ärenden för de vanligaste problemområdena Vård och behandling Kommunikation 600 Organisation och tillgänglighet 300 Patientjournal och sekretess Administrativ hantering * exkl geriatriska kliniker Antal ärenden som avsåg akutsjukhusen exklusive geriatriska kliniker uppgick till 2 209, vilket var 29 procent av samtliga ärenden och en ökning med fem procent jämfört med Jämfört med föregående år ökade antalet klagomål på vård och behandling respektive organisation och tillgänglighet med 11 respektive 25 procent medan klagomål på kommunikation minskade med 12 procent. Synpunkter, klagomål och förbättringar Patientnämnden summerar

214 Psykiatrisk vård Antal ärenden för de vanligaste problemområdena Vård och behandling Kommunikation 300 Organisation och tillgänglighet 200 Patientjournal och sekretess 100 Administrativ hantering Vårdansvar Under 2018 inkom ärenden med klagomål på psykiatrisk vård, vilket var 14 procent av samtliga ärenden och en minskning med åtta procent jämfört med Minskningar sågs för flertalet problemområden. Klagomålen på patientjournal och sekretess ökade dock med 47 procent. 500 Specialistvård utanför akutsjukhus Antal ärenden för de vanligaste problemområdena 400 Vård och behandling 300 Kommunikation 200 Organisation och tillgänglighet Ekonomi 100 Patientjournal och sekretess Vårdansvar Under 2018 inkom 891 ärenden avseende specialistvård utanför akutsjukhusen, vilket var 12 procent av samtliga ärenden och 18 ärenden färre än föregående år. Ärenden avseende vård och behandling fortsatte att öka. Den tydligaste förändringen utgjordes dock av en ökning av ärenden avseende organisation och tillgänglighet med 48 procent. Detta var emellertid en återgång till samma nivå som Synpunkter, klagomål och förbättringar Patientnämnden summerar 2018

215 Andel av kvinnors respektive mäns klagomål per vårdtyp Procent Primärvård Akutsjukhus Psykiatrisk vård Specialistvård Tandvård Habilitering Geriatrik Kommunal vård Privata laboratorier ASIH/Palliativ vård Övrig vård Man Kvinna Andel av kvinnors respektive mäns klagomål per problem Procent Vård och behandling Kommunikation Organisation och tillgänglighet Patientjournal och sekretess Administrativ hantering Ekonomi Vårdansvar Omvårdnad Övrigt Rådgivn/Inform/Hänv Man Kvinna Se också sidan 11. Synpunkter, klagomål och förbättringar Patientnämnden summerar

216 Patientnämndens förvaltning Box 17535, Stockholm Telefon E-post

217 Stödpersonsverksamheten Årsrapport 2018

218 Innehåll 3 Inledning 4 Interna projekt under Förvaltningens organisation och rutiner 8 Handläggning 9 Rekrytering och utbildning av stödpersoner 10 Informationsinsatser 11 Månadsrapportering 12 Stödet 13 Ekonomi 14 Kvalitetssäkring och egenkontroll 16 Samarbete med vården 17 Utveckling av förordnanden Patientnämndens förvaltning (Hornsgatan 15) Box 17535, Stockholm Telefon: Fax: E-post: registrator.pan@sll.se Text: Milana Bosnic-Kapfält, stödpersonssamordnare (milana.bosnic-kapfalt@sll.se) Ansvarig utgivare: Steinunn Ásgeirsdóttir, förvaltningschef (steinunn.asgeirsdottir@sll.se) Patientnämndens förvaltning i Stockholm Utformning och tryck: Urban Print, mars 2019 PaN A Den 1 januari 2019 bytte Stockholms läns landsting namn till Region Stockholm, men då denna rapport gäller 2018 används delvis det gamla namnet och symbolen Stockholms läns landsting. 2 Stödpersonsverksamheten Årsrapport 2018

219 Inledning Patientnämndens förvaltning har enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT) en skyldighet att förordna stödpersoner åt patienter som tvångsvårdas inom psykiatrin. Detta gäller även dem som vårdas enligt lagen om rättspsykiatrisk vård (LRV) samt personer som tvångsisoleras enligt smittskyddslagen (SmL). Stödpersonen ska bistå den tvångsintagna patienten i personliga frågor och även besöka denna. Stödpersonen har tystnadsplikt. Ett förordnande om stödperson varar så länge tvångsvården pågår och kan därefter, om patienten och stödpersonen så önskar, fortsätta under ytterligare fyra veckor. I uppdraget ingår att besöka patienten en gång per vecka. Stödpersonerna får ekonomisk ersättning för detta. Förordnande av stödperson är tydligt reglerad i lag med angivande av vissa skyldigheter för den chefsöverläkare som ansvarar för patientens tvångsvård. Det är en rättighet för den tvångsvårdade patienten att få en stödperson. Stödpersonsverksamheten Årsrapport

220 Interna projekt under 2018 Förvaltningen har under året bland annat arbetat med följande områden: utökad digitalisering. effektivisering av stödpersonsverksamheten. olika informationsinsatser. samarbete med vården för att säkerställa att patienter får information om sin rätt till stödperson i syfte att öka antalet ansökningar om stödperson. kontrollfunktioner för stödpersonsverksamheten. Mer utförlig information om de specifika stödpersonsprojektgruppernas uppdrag återfinns nedan. Utökad digitalisering Digitaliseringsprocessen har pågått under större delen av 2017 och Den kommer också att fortsätta under Syftet är att erbjuda moderna och nätverksanpassade lösningar samt en utökad och säker kommunikation för patienterna, vården och allmänheten. Digitaliseringen kommer att effektivisera verksamhetsprocesserna men framförallt höja patientsäkerheten genom att erbjuda säkra, nätverksanpassade lösningar mot externa och interna samarbetspartners. Effektivisering av stödpersonsverksamheten Förvaltningen har under 2018 haft kontakt med vården, domstolsverket, lönekontoret och revisorerna för att undersöka möjligheterna till säker elektronisk kommunikation. Endast domstolsverket har genom krypterad e-post idag möjlighet till säker kommunikation. Samarbetet med dem kommer att utvecklas under Vid implementeringen av det nya ärendehanteringssystemet/databasen CMC Motion upptäcktes en del problem med bland annat felaktiga uträkningar av arvoden men detta är nu åtgärdat. En del andra problem kvarstår och kommer att åtgärdas under Den elektroniska hanteringen av olika handlingar förväntas leda till betydande besparingar både i tid och material med mera. Patientenkät Samarbete med ledningen för Rättspsykiatri Vård i Stockholm har under år resulterat i ett projekt där patienter tillfrågats hur de upplever att det är att ha en stödperson. Rapporten visar att 91 procent av de tillfrågade är nöjda med att ha stödperson. Patienterna är nöjda med möjligheten att påverka innehållet i träffarna och besöksfrekvensen. Så många som 37 procent av patienterna har haft sin stödperson med sig i förvaltningsrätten. En del av de patienter som vistas inom heldygnsvården önskar att stödpersonerna kan få utökat uppdrag med större befogenheter att hjälpa dem ut till friheten. 4 Stödpersonsverksamheten Årsrapport 2018

221 De fullständiga resultaten av enkäten, som redovisas i en särskild rapport, har även under 2018 presenterats vid olika sammanhang och har då väckt stort intresse. Bland annat presenterades enkäten i seminarieform och som poster vid två tillfällen på SKLs Nationella Patientsäkerhetskonferens (se sid 10) i Stockholm i september men även vid informationsinsatser till psykiatrin. Foto: Annette Birnbaum Patientnämndernas gemensamma monter på SKLs patiensäkerhetskonferens. Kontrollfunktioner för stödpersonsverksamheten Besöksfrekvens Förvaltningen har under 2018 fortsatt strama åt kraven på, och kontrollen av, besöksfrekvensen för att säkerställa att patienterna verkligen får besök av sina stödpersoner och att rätt arvode utbetalas. Kontrollfunktionerna innebär krav på fyra besök per månad, månatlig redovisning samt information om hur uppdraget löper på både från vården, patienten och från stödpersonen. Som ett sätt att förhindra minskningen av besöksfrekvensen, som inte är avtalat med förvaltningen, vården eller patienten, görs stickprov i ärenden genom samtal med vården och patienten i den mån det är möjligt. Kontroll av besöksfrekvensen är mycket svårt att genomföra eftersom vården sällan dokumenterar besök och patienterna har ofta kognitiva svårigheter och minnessvårigheter. Vi har ändå upptäckt några fall av felaktig rapportering från stödpersonernas sida. Bland annat har det lett till att en av stödpersonerna krävdes på återbetalning och stängdes av från sina uppdrag från förvaltningen. Handläggningstid Enligt förvaltningens kvalitetsmål för 2018 ska samtliga patienter som vårdas enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT), och som ansöker om stödperson, i normalfallet få en passande sådan förordnad inom tre arbetsdagar efter att an- Stödpersonsverksamheten Årsrapport

222 sökan inkommit till förvaltningen. För patienter som isoleras enligt smittskyddslagen (SmL) ska detta ske inom sju arbetsdagar. Vid vård enligt lagen om rättspsykiatrisk vård (LR) ska det i normalfallet ske inom sju arbetsdagar efter att domen vunnit laga kraft. Om tidsgränsen överskrids ska avvikelserapportering ske. Handläggningstiden vid nya förordnanden kontrolleras av stödpersonssamordnaren och en annan medarbetare en gång om året och resultatet presenteras under rubriken Kvalitetssäkring och egenkontroll på sidan 14. Avvikelser Som en del i den interna kontrollen att uppmärksamma interna och externa brister är avvikelsehantering ett bra verktyg. År 2018 var de flesta avvikelserna externa. Lönehantering, problem med telefoni och utebliven post till stödpersoner är några exempel. Även en del interna avvikelser har uppdagats, framförallt i handläggningen där det har brustit i en del rutiner. De interna avvikelserna har åtgärdats och följs upp regelbundet. Stödpersoner Förvaltningen har av olika anledningar alltid haft en ganska stor omsättning av stödpersoner och 2018 var inte något undantag. Anledningarna till att stödpersonerna avslutar sina uppdrag analyseras löpande i samband med varje avslut. Orsakerna är allt från familjesituation, arbetsbelastning i det ordinarie arbetet, flytt, utbildning, sjukdom, ålder men även döds fall har noterats. I några enstaka fall har förvaltningen avslutat uppdrag för stödpersoner som av olika skäl inte utfört sina uppdrag på ett tillfredställande sätt. 6 Stödpersonsverksamheten Årsrapport 2018

223 Förvaltningens organisation och rutiner Arbetet kring handläggning, rekrytering, utbildning, fortbildning och förordnanden samordnas av stödpersonssamordnaren, som har detta som sin huvuduppgift. I stödpersonssamordnarens tjänst ingår också redovisning till nämnden i form av årsrapport och verksamhetsplan. I dag är fyra medarbetare i olika grad engagerade i stödpersonsarbetet. Antalet handläggare som är kopplade till stödpersonsverksamheten anpassas till antalet inkomna förordnanden. Då antalet stödpersonsförordnanden periodvis varierar kraftigt, behöver handläggarresurserna snabbt kunna möta förändringar. Under 2018 har förvaltningen anställt ytterligare en person som på halvtid förstärker stödpersonsverksamheten. Förvaltningen har under det senaste året ägnat ett stort arbete åt att effektivisera stödpersonsprocessen. Vår förhoppning är att den framtida digitaliseringen ytterligare kan bidra till detta. Stödpersonsverksamheten Årsrapport

224 Handläggning Patientnämndens förvaltning handlägger ansökningarna om stödpersoner skyndsamt. Stödpersonen får ofta sitt förordnande inom några dygn från det att vården anmält att det finns en tvångsvårdad patient som önskar en stödperson. Majoriteten av ansökningarna om att få en stödperson kommer in via fax men kan även inkomma via post eller telefon. Arbetsprocessen sker i databasen CMC Motion enligt de rutiner som utarbetats. I databasen finns färdiga mallar och brev. I handläggningen av varje ärende tas alltid kontakt med berörd vårdavdelning för att få information om den patient som önskar få en stödperson. Vi ställer alltid frågor rörande säkerhet och risker för stödpersonen i samband med besök. Information om patienten paras sedan med en lämplig stödperson. I vår databas finns utförliga uppgifter om varje stödperson, till exempel intressen och språkkunskaper. I regel försöker förvaltningen ordna så att förordnandena är könsneutrala (man-man respektive kvinna-kvinna) men undantag från detta förekommer, dels då vården rekommenderar något annat och dels om patienten så önskar. Under 2018 har följande genomförts vad gäller databas och ärendehandläggning: Verksamheten har effektiviserats och ett nytt system har införts. Arbetsrutiner och handläggningsprocess har, då behov funnits, fortlöpande uppdaterats. Kontrollfunktioner har skärpts. Översyn av befintliga ärenden har gjorts vid behov. Administrationsprocesserna har setts över. Organisationen har behovsanpassats. 8 Stödpersonsverksamheten Årsrapport 2018

225 Rekrytering och utbildning av stödpersoner I år har rekryteringen av nya stödpersoner återigen huvudsakligen skett med hjälp av personer som redan har stödpersonsuppdrag. På så sätt har förvaltningen fått in cirka 25 anmälningar om att bli stödperson. Intresseanmälan om att bli stödperson sker via förvaltningens webbplats eller via kontakter med andra stödpersoner. En del nya stödpersoner rekryteras i samband med mässor eller informationsinsatser till vården och allmänheten. Stödpersonssamordnaren tar kontakt och kallar till en första intervju. Därefter görs en kontroll i kriminalvårdsregistret. Blir den blivande stödpersonen godkänd efter intervju och registerkontroll, får denne gå igenom en introduktionsutbildning som omfattar tre gånger tre timmar kvällstid. Utbildningen är obligatorisk och kompletteras vid behov. Utbildningen för blivande stödpersoner har i utvärderingar varit mycket uppskattad och innehåller den nödvändiga grund som behövs för att kunna ta på sig ett stödpersonsuppdrag. Vid det första utbildningstillfället föreläser en psykiatriker om sjukdomar och sjukdomstillstånd som är vanliga vid tvångsvård. Vid det andra tillfället berättar en patient om sina erfarenheter om att vara tvångsvårdad och ha en stödperson. En erfaren stödperson berättar om själva uppdraget och filmen Livlinan visas. Del två avslutas med en genomgång av stödpersonsuppdraget samt förvaltningens rutiner gällande redovisning, kommunikation med vården och patienten med mera. Vid det tredje utbildningstillfället redovisas det juridiska underlaget vid tvångsvård. Den 31 december 2018 hade förvaltningen 249 registrerade stödpersoner varav 190 hade uppdrag. Några av de registrerade har dock valt att ta tillfällig paus av personliga skäl. Omsättningen av stödpersoner är av flera olika anledningar stor. För att tillgodose kommande behov behöver förvaltningen regelbundet rekrytera och utbilda nya stödpersoner. Förvaltningen saknar främst yngre män. Vi har satt en nedre åldersgräns på 23 år samt en övre på 75 år för att få bli stödperson. Vi gör dock alltid individuella bedömningar. Under året 2018 har rekrytering och intervjuer av stödpersoner skett löpande. Förvaltningen har genomfört två utbildningar under våren och hösten. Sammanlagt har 19 nya stödpersoner examinerats. Av dem är fyra män, tre med utomnordisk bakgrund, i åldern år. Ett antal stödpersoner har av olika skäl slutat. Ingen av de personer som under året ansökt om att bli stödperson har haft någon kriminell bakgrund. Detta kontrolleras noggrant i Kriminalvårdens belastningsregister. Behovet av nyrekryteringar kommer att analyseras och fastställas under våren Citat från en stödperson det är så glädjande att ställa upp för andra människor. Man blir berörd och utvecklas som person i varje uppdrag. Patienterna uttrycker sin tacksamhet att jag kommer och hälsar på. Stödpersonsverksamheten Årsrapport

226 Informationsinsatser Stödpersonen en viktig resurs En mycket stor del, 91 procent, av de patienter som fått en stöd person inom Stockholms läns landsting är mycket nöjda med denna, visar en undersökning som Patientnämnden i Stockholms läns landsting låtit genomföra. Det är patientnämnden i respektive landsting eller region som har uppdraget att utse stödpersoner åt patienter som tvångsvårdas i psykiatrin eller isoleras enligt smittskyddslagen*. För den tvångsvårdade patienten är det en rättighet att få en stödperson. * Enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård (1991:1128), lagen om rättspsykiatrisk vård (1991:1129) och smittskydds lagen (2004:168). Enkätundersökning till patienterna Patientnämndens samarbete med ledningen för Rättspsykiatri Vård i Stockholm resulterade under i ett projekt där patienter tillfrågades hur de upplever att det är att ha en stödperson. Rapporten visar bland annat att 91 procent av de tillfrågade är nöjda med att ha en stödperson. n 91 % av patienterna är nöjda med att ha en stödperson. n 85 % av samtliga patienter (öppen och heldygnsvård) har fått stöd av sin stödperson. n 37 % av samtliga patienter, en tredjedel, har haft sin stödperson med sig i rätten. n Majoriteten av patienterna tycker att det är viktigt eller mycket viktigt med stödperson. n Stödpersoner uppfyller en viktig social funktion för de flesta patienter. Stödpersonens uppgifter är att: n Vara ett personligt stöd. n Träffa patienten på eller utanför Slutsatser patientenkäten bland tvångsvårdade patienter inom RPV (lagen om rättspsykiatrisk vård) n 81 % av patienterna ansåg att de har stort inflytande på innehållet i träffarna. n De som inte kunde påverka innehållet i träffarna svarade att det beror på att de har begränsad frihet och vårdas på en låst avdelning. n Besöksfrekvensen och innehållet i träffarna stämmer väl in på stödpersonernas redovisningar i sina månadsrapporter. n Utbildning, fortbildning, kvalitetskontroll och fokus på innehållet i uppdraget fyller en viktig funktion. vårdavdelningen högst en gång per vecka. n Vara med på vårdplaneringar om patienten önskar det och vården inte motsäger sig. n Vara med vid förvaltningsrätten om patienten så önskar. n Beakta sekretess. Tillgodose önskemål Flera nöjda patienter Samarbete Tidigare erfarenheter har visat att förvaltningen kontinuerligt behöver informera vården om stödpersonsverksamheten. Detta kräver bland annat att förvaltningen aktivt besöker och informerar vårdpersonal ute på vårdavdelningar och kanske allra viktigast är att nå chefsöverläkarna. Även patient- och anhörigföreningar samt andra intressenter kan löpande behöva informeras. Förvaltningen har nära och kontinuerlig kontakt med de psykiatriska Antal stödpersonsförordnanden per år Stödpersonsbanken innehåller 220 aktiva personer. Vårdens skyldigheter: n Chefsöverläkaren ska se till att patienten genom en individuellt anpassad information upplyses om sin rätt att få en stödperson så snart patientens tillstånd medger detta. n Chefsöverläkaren ska till patientnämndens förvaltning anmäla när det finns skäl att utse en stödperson Anm. Streckad linje visar tänkbar utveckling för n När patienten begär det, ska en stödperson utses klinikerna i Stockholms län både vid förordnandeprocessen och i andra sammanhang, exempelvis då representanter för förvaltningen besöker klinikerna på personal- och informationsmöten. I år har förvaltningen varit på två studiebesök inom rättspsykiatrin, på Löwenströmska sjukhuset och på Helix i Huddinge. Förvalt ningen har dessutom vid fyra tillfällen deltagit i rättspsykiatrins planerings dagar. I samband med SKLs Nationella Patientsäkerhetskonferens i Stockholm i september deltog förvaltningen med en poster illustrerande den patientenkät som genomförts inom rättspsykiatrin. Postern väckte stort intresse bland konferensdeltagare från hela landet. Förvaltningen har under 2018 arbetat med att undersöka möjligheter, planera, se över, och få fram följande underlag och informationsmaterial: Patientnämndens förvaltning, Box 17535, Stockholm milana.bosnic-kapfalt@sll.se, Utbildningsmaterial om stödpersonsverksamheten i film-form till vården och stödpersoner. Skriftlig information om stödpersonsverksamheten i broschyrer, nyhetsbrev och årsrapport. Möjligheten till redovisning av stödpersonsrapporter i en app. Kopplingar av en del funktioner via Förvaltningens webbplats med aktuell information om stödpersonsuppdraget som riktar sig till både patienter, stödpersoner och vårdpersonal uppdateras löpande. Informationsbrev till stödpersonerna som tar upp aktuella frågor rörande deras uppdrag. Detta skickas ut kvartalsvis. 10 Stödpersonsverksamheten Årsrapport 2018

227 Månadsrapportering För varje förordnande erhåller stödpersonen en ersättning om kronor per månad. Ersättningen består dels av ett arvode om 900 kronor, dels en omkostnadsdel om 600 kronor. Därtill kommer ersättning för bilresor om avståndet överstiger 15 kilometer enkel resa och det har godkänts av förvaltningen. Det finns ett krav på månatlig rapportering från stödpersonerna. Rapporterna innehåller viktig information om uppdraget, kontakterna med vården och patienten samt besöksfrekvensen. Granskningen av rapporterna sker i två steg. Först granskas månadsrapporten av controllern som skriver ut ett utbetalningsunderlag. Detta attesteras därefter av stödpersonssamordnaren och på så sätt blir det en dubbelkontroll. Stödpersonen ska i månadsrapporten redovisa sina kontakter med patienten samt uppgifter om det varit några problem i kontakterna med denne eller med vårdavdelningen. Dessa upplysningar, samt information i avslutsenkät (skickas ut i samband med avslutat uppdrag), ligger till grund för fortsatt utveckling och planering av verksamheten. xxxxx xxxxxxxxx PaN P Handläggare Direkttel xx Denna blankett innehåller Patientnämndens förvaltning sekretessbelagda personuppgifter rörande Box din patient. Tänk på att hantera den Stockholm varsamt och inte sprida den till obehöriga. Månadsrapport för utbetalning av arvode Ifylld och undertecknad blankett ska ha inkommit till patientnämndens förvaltning varje månad senast den 7:e i månaden så länge uppdraget pågår. Oanvända rapporter ska tuggas eller returneras till förvaltningen. Patientens namn: Mimmi Pigg Månad:... År: När och var har du träffat patienten? Datum Plats Aktivitet (telefonkontakt, promenad, Godkänd evenemang, fika, samtal m.m.) a resor med egen bil, antal km Total km: Med detta förfarande har förvaltningen dels gjort en del besparingar, dels fått en bättre insyn i stödpersonernas aktiviteter under själva uppdraget. Om stödpersonen skickar in en ofullständig redovisning tar förvaltningens handläggare alltid kontakt med denne. Tack vare de kontrollerna har överrapportering uppdagats i en del uppdrag. I ett fall fick en stödperson återbetala ett arvode på kronor. Stödpersonerna som gjort felaktiga rapporteringar har fått avsluta sina uppdrag på förvaltningen. I de fall förvaltningen och stödpersonen inte får uppgifter från vården om att tvångsvården upphört riskerar förvaltningen att betala ut ersättning i onödan. Denna problematik uppmärksammades 2012 genom ett så kallat principärende där vården i svar tydliggjort att man kommer att stå för kostnaden i det fall man underlåtit att meddela förvaltningen att onödiga utbetalningar skett. Förvaltningens rutin i dessa fall är att skriva en avvikelserapport och skicka faktura till berörd vårdgivare. I år har vi inte haft något sådant fall, troligtvis därför att stödpersoner har meddelat om avslut av tvångsvård. Under 2018 har förvaltningen fortsatt med att: Kräva månatlig rapportering samt avslutsenkät. Skriva avvikelserapporter. Strama åt kontrollen av reseersättningar. Stödpersonsverksamheten Årsrapport

228 Stödet Stödpersonerna inbjuds årligen till fortbildning, med syfte att få fördjupad kunskap, idéer och inspiration rörande uppdraget samt kontakter med förvaltningen och andra stödpersoner. I maj arrangerades ett fortbildningstillfälle med temat Att återvända till livet? hur kan man återgå till ett normalt liv efter att som barn genomlevt Förintelsen? Hur blir man en hel människa igen? Föreläsare var Dina Rajs, arkitekt, och Jovan Rajs, professor emeritus i rättsmedicin. De 30 deltagarna som kom på föreläsningen gav den höga utvärderingssiffror. Foto: Annette Birnbaum Dina och Jovan Rajs föreläste för stödpersonerna. 12 Stödpersonsverksamheten Årsrapport 2018