Förtätning kontra grönstruktur

Transkript

1 Förtätning kontra grönstruktur Metoder för att behålla grönstruktur när staden förtätas Hélène Littke, Tekn. Dr. Miljö och samhällsplanerare Tim Schnoor, Fil. Dr. Ekolog och miljöstrateg

2 Tillväxt, miljö och regionplanering Mulmekar Naturvärdesklass Ängen Ekbacken Bäcken Dammen Alkärret Spridningssamband artprofil 1-200m Fastigheten Väbeln Meter natuvägled Kungshatt Varvet Sätra strandbad Sätra åns ravin Café Lyran Mälarhöjdsbadet Bredäng Sätra FUNKTIONER BIOTOPER Sociala Spontanidrott, festplats, plats för Fika, leka, folkliv, parkens hjärta. valborgseld, sitta i solen, picknick, titta på folk, blomprakt Strosa, komma nära vatten, upplevelse av detaljer, parkens lunga. Leka, bada, sola, Strosa, titta på vatten, picknick, titta på spänning, upptäckarglädje. vatten. stoppen Vårberg Skärholmen Ekologiska Torräng. Rik blomning över Ekar i parken stärker ädellövsbeståndet långsiktigt på kyrkogården. tydliga längs vattnet, djurliv. Fiskar djur i grunt vatten, Årstidsväxlingarna blir Växt och Säsong, växter och lång säsong attraherar bland annat fjärilar, solitärbin och andra Blåsippor och vitsippor, salamanderövervintring i stensträngar. vatten, sedimenta- genom att fiskägg erande våtmark med växter och djur i grunt kan etablera sig kväverening, Fluktu- insekter. Flerstammiga bärande träd och buskar ger mat och skydd Vilda sädesslag, vallmo och blåklint. tion, rening genom flyttas med fåglar. rik flora och fauna. åt småfåglar. Trämurar förses med boplatser vegetation. Salamandrar och Insekter övervintrar i för solitärbin. grodjur. alsocklar. Pedagogik Utblickar över parken som Ekbackar, pedagogisk lek. Gamla Den stiliserade Fågelskådning. Upplevelse av och helhet men också mot kyrka och sädesslag och åkerogräs kopplar meandrande bäcken Dammens läge detaljer, Känsla av kultur omgivande stad. Elden som uråldrig till de odlingsmarker som en gång tillhör jordbrukslandskapet med fördelaktigt. Upptäckarglädje, gör att ljuset är vild ursprungsnatur. tradition. Plats för evenemang som utgjort parkens omgivningar. musik och teater i mindre skala, ett finkorniga jordar. studera växter och bygdespel eller liknande. smådjur. Samband mulmekar före byggnation artprofil m # # # # # # # # ## # # # ## # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # 1 # 2 # 3 # # # # # # # # # # # # # igur 11. Resultat av spridningsanalys för arter knutna till mulmekar med ett maximalt spridningsavstånd på 200 m. När, vad och hur? Svaga Samband i STockholmS regionens gröna kilar

3 Dagens föredrag En mångfald av offentliga rum och förtätning Vilka är värderna vi vill bevara? Metoder för grönstruktur i den täta staden Landskapsanalysen tillgängliggör ekosystemtjänstkartläggningen Kvantitativa aspekter av det gröna offentliga rummets kvaliteter Från kompensation till gestaltning Gestaltning och skötsel av det gröna offentliga rummet Biologisk mångfald i den lilla skalan Utmaningar med multifunktionella ytor och vägen framåt

4

5

6 Vad är värderna vi vill bevara? Ekosystemtjänster och biologisk mångfald Plats för människor och ickemänniskor Plats för en mångfald av upplevelser

7 Naturen finns i staden - inte på landet Förutom i skyddade områden som nationalparker och naturreservat (ca 11 procent av Sveriges landareal, NV), så finns en mycket stor del av gamla, fina skogar i eller nära våra städer, t.ex Stockholm, Uppsala, Göteborg. Landsbygden domineras ofta av produktionsskog med lika gamla träd av få sorter. Detta har att göra med tidigare markanvändning och att skogarna i och kring städerna ofta inte varit inriktade på produktion, utan brukats för människans skull, som rekreationsområden. Även tidigare stadsplanering kan vi tacka för att det t.ex. i Stockholm finns urgamla tallar insprängda bland husen. Vad betyder detta för vårt ansvar när vi planerar våra stadsmiljöer?

8 BIOLOGISK MÅNGFALD Variationsrikedomen bland levande organismer av alla ursprung, hos arter, mellan arter och av ekosystem

9 Ekosystemtjänster 60% av jordens ekosystem och dess tjänster är skadade eller utnyttjas på ett ohållbart sätt FN & Millennium Ecosystem Assessment (2005) Illustration: Anna Persson (

10

11 Etappmål under miljömålet biologisk mångfald: Betydelsen av den biologiska mångfalden och värdet av ekosystemtjänster Allmänt kända och integrerade i ekonomiska och politiska beslut m.m. i samhället 2018

12 Etappmål under miljömålet god bebyggd miljö Metod för stadsgrönska och ekosystemtjänster i urbana miljöer Kommunerna ska senast år 2020 ha tillgång till en utvecklad metod för att ta tillvara och integrera stadsgrönska och ekosystemtjänster i urbana miljöer vid planering, byggande och förvaltning i städer och tätorter. Integrering av stadsgrönska och ekosystemtjänster i urbana miljöer En majoritet av kommunerna ska senast år 2025 ta tillvara och integrera stadsgrönska och ekosystemtjänster i urbana miljöer vid planering, byggande och förvaltning i städer och tätorter.

13

14 Förtäta för effektiv markanvändning

15

16 Det gröna som kvantitativt offentligt rum Max 300 m gångväg

17

18

19 9 kvm per person 9 kvm per person 18 kvm för två personer Världshälsoorganisationen rekommenderar en miniminvå om 9 kvadratmeter grönyta per person inom 500 meter från hemmet.

20 Det gröna som kvalitativt offentligt rum Plats för avkoppling, ro OCH aktivitet Möten OCH avskildhet Olika grupper i samhället... och när vädret är som bäst är alla där

21 Landfjärden Hur gör vi? Praktiska exempel grödby SegerSäng Sunnerby Spångbro Stora Vika ösmo Lidatorp GRÖNYTOR I UPPLANDS VÄSBY TÄTORT Rekreativa värden nynäshamn Bristområde SVINNINGEVÄGEN ROSLAGSVÄGEN ÅKERSBERGA STATION ÅKERS RUNÖ STATION SÅGVÄGEN TÄLJÖVÄGEN SVINNINGEVÄGEN TÄPPANS VÄG NÄSVÄGEN BÅTHAMNSVÄGEN ÖSTERSKÄRSVÄGEN Utvecklingsort (enligt strategi 1, sidan 18) Vattenskyddsområde Högsta naturvärde, Natura 2000, grönstruktur, naturreservat Värdefull jordbruksmark (klass 3, 4 och 5) Riksintresse, samtliga Skjutområde hav, militärt Samrådsområde, militärt Kulturområde, närmiljö Vindkraft, utredningsområde Kraftledning, regionnät Reservat, kraftledning/väg Hamn 27 TÄLJÖVIKSVÄGEN

22 Metoder för grönstruktur i den täta staden Ekosystemtjänstkartläggning och landskapsanalys Kvantitativa aspekter av kvalitet Från kompensation till gestaltning Från gestaltning till skötsel Biologisk mångfald i den lilla skalan

23 Kommunal kartläggning Detaljerad EST-kartläggning med gestaltningsfokus Övergripande EST-kartläggning

24 PROJEKT EXEMPEL 1) Landskapsanalysen tillgängliggör ekosystemtjänstanalysen Beställare: Oxelösunds kommun

25 VISION Detaljplaner Fördjupade översiktsplaner Översiktsplaner Tematiska tillägg ÖP EST + LKA -Underlättar arbetet att ta fram riktlinjer inom fysisk planering -Ger bättre möjlighet att planera med ett helhetsperspektiv

26 Täthet jordbruk Täthet skyddsvärda ädellövträd Vivesta Vivesta Sunda Frösäng Sunda Frösäng Danvikshagen Vallsund Oxelösund Danvikshagen Vallsund Oxelösund Ramdalshöjden Ramdalshöjden Stenvik Gamla Oxelösund Stenvik Gamla Oxelösund Täthet fornlämningar - brukande Vivesta Sunda Frösäng Danvikshagen Vallsund Oxelösund Ramdalshöjden Stenvik Gamla Oxelösund

27

28

29

30

31 Landskapskaraktärsområden

32 4. Frösäng och centrumbebyggelse i Oxelösund Området i centrala Oxelösund präglas av flerbostadshus och villabebyggelse från olika tidsepoker under 1900-talet. De förhållandevis breda vägarna, och de i villaområdena stora tomterna, bidrar till en öppen landskapsbild, som här och var bryts av med för området storskaliga strukturer i form av flerbostadshus. Grönstrukturen i centrum utgörs framförallt av gatuträd samt bostadsområdenas stora innergårdar. Frösäng ligger på en höjd och består till största delen av flerbostadshus med som mest fyra våningar från 1960-talet. Grönstrukturen präglas här av relativt stora gräsmattor mellan de i sicksack utplacerade huskropparna. Vida utblickar och relativt stora ytor med grönstruktur bidrar till ett förhållandevis storskaligt landskapsrum. kallade badhusepoken låg här villor med stora lummiga trädgårdar. I dag finns endast Thams villa kvar. I dag är höjden en outnyttjad grön resurs i ett centrumnära läge. Landskapets nyckelkaraktärer Flerbostadshus med stora innegårdar Stora ytor med klippta gräsmattor genomkorsade av GC-vägar. Obebyggda karga höjdryggar med utsiktspunkter Centrumbebyggelse präglat av järnverkets utveckling Ekologi och ekosystemtjänster Grönytorna i tätorten spelar stor roll för vissa djur- och växtarters spridning i ett annars ogästvänligt landskap med många hårdgjorda ytor och barriärer i form av vägar och byggnader. Villaområdenas lummiga trädgårdar och flerbostadshusens trädbevuxna innergårdar hjälper även de till med bland annat luftrening, bullerdämpning och klimatreglering. I tätorten är behovet av dessa ekosystemtjänster som störst och gör som mest nytta för stadens invånare. Tillgång till närnatur att promenera, leka och vistas i till vardags är en annan viktig resurs som tätortens grönytor bidrar med.

33 4. Frösäng och centrumbebyggelse i Oxelösund Landskapets nyckelkaraktärer Vilka ekosystemtjänster bidrar karaktärsområdet kring Frösäng och centrumbebyggelsen med? Värdering Bedömning Biologisk mångfald Höjdrygg bakom Breviksskolan hyser intressanta omväxlande miljöer med hällar och kärr, Kylvattendammen hyser rikt fågelliv. Spara Bullerdämpning Skogspartier vid Aspaleden har betydelse för bullerdämpning. Spara Rening av luft Värdefull skog med både barr- och lövträd. Spara Klimatreglering Värdefull skog med både barr- och lövträd. (Kylvattendammen har en utjämnande effekt, ej med i analysen) Spara Matproduktion Begränsat med utrymme för storskalig matproduktion, men potential för stadsodling finns. Skapa Pollinering Dalgångens Koloniområde, stora villaträdgårdar Stärka/Skapa Vattenrening Lågpunkt i dalgången med genomsläppliga jordar har möjlighet att rena dagvatten. Stärka Flödesreglering Lågpunkt i dalgången och stora grönytor kan dämpa kraftiga vattenflöden. Stärka Hälsa, välmående återhämtning Höjdryggen bakom Breviksskolan och miljön runt kylvattendammen har stor betydelse som bostadsnära natur. Många gröna, gena gång- och cykelvägar Spara Utbildning och lärande Variationsrika gröna miljöer i anslutning till förskolor och skolor. Spara/Stärka Grönt kulturarv Järnvägsparken, kyrkogården, koloniträdgården och rester av trädgårdar på Villabacken representerar värdefulla gröna kulturarv. Spara/Stärka

34 PROJEKT EXEMPEL 2) Grönstrukturvision kopplar kvalitativa och kvantitativa aspekter av det gröna som offentligt rum Beställare: Huddinge kommun

35 PROJEKT EXEMPEL 3) Detaljplan, Åhus - från kartläggning till gestaltning Beställare: Kristianstads kommun

36 BEFINTLIGA VÄRDEN PLATSENS POTENTIAL UTVECKLINGS- FÖRSLAG MÅL + FRAMTIDA BEHOV GESTALTNING + SKÖTSEL

37 BEFINTLIGA VÄRDEN

38 PLATSENS POTENTIAL

39 Funktionellt samband biologisk mångfald Planområdet ligger i en viktig spridningskorridor i ett nätverk av värdefulla sandmarker och gräsmarker. Spridning genom denna korridor bör säkerställas i kommunens planarbete. Sandområden De 5% viktigaste områdena inom sandmarksnätverket De 10% "näst" viktigaste områdena inom sandmarknätverket Gräsmarksområden De viktigaste områdena inom gräsmarksnätverket De "näst" viktigaste områdena inom gräsmarksnätverket Planområde Km Övriga viktiga områden Spridningslänkar mellan sandmarksområden Lätt spridning (max 500m) Övriga områden Spridningslänkar mellan gräsmarksområden Lätt spridning (max 500m) Mer ansträngd spridning ( m) Mer ansträngd spridning ( m) Ekologigruppen

40 Gestaltningsförslag för Detaljplan del av Åhus 14: Hundrastplats Sandgräshed Sandgräshed Lekplats Pulkakullar Utegym Grönstråk utmed Tippvägen Odling Figur 11. Gestaltningsförslag för detaljplanen del av Åhus 14:108

41 Före/Efter konsekvenser av planen Tabell 1 Beräkning av områdets kvalitet av naturvärden vid olika markanvändning. Summan för respektive scenarion anger den kvalitet som området bedöms rymma och är den som används för jämförelse av scenarionas påverkan. Naturtyper - nuvarande markanvändning Kvalitetskategori Kvalitetsvärde Area 1. Odlingsröse NVI m 440 Vägd area 2. Sandig ängsmark med rödlistade arter 3. Sandig ängsmark med rödlistade arter - färre örter än andra i området NVI kvm NVI kvm Stenrad NVI m Tallskog NVI kvm Värdeelement Hedblomster 103 grupper Backsippa 2 grupper Riddarsporre 2 grupper Summa BEFINTLIGA VÄRDEN Naturtyper - Scenario 1 Potential Ängsmark med högsta naturvärden NVI Tallskog NVI Naturtyper - Scenario 2 Dp med gestaltningsförslag Summa Odlingsröse NVI m Sandig ängsmark med rödlistade arter - högsta naturvärde 3. Sandig ängsmark med rödlistade arter - högt naturvärdet NVI kvm NVI kvm Natur med påtagliga värden NVI kvm Natur med visst värde NVI Värdelement Hedblomster 100 grupper Backsippa 2 grupper Riddarsporre 2 grupper Summa PLATSENS POTENTIAL UTVECKLINGS- FÖRSLAG

42 Luftrening Service och samvaro Aktivitet och utmaning

43 Gestaltningsprinciper biologisk mångfald Följande miljöer och innehåll är förslag och principer för hur platsens biologiska mångfald kan gynnas och utvecklas. Förslagen finns markerade på gestaltningsförslaget (Figur 11) för att visa tänkt placering i området. 1. Sandgräshed (Natura 2000-naturtyp 2330) 2. Ogräsåker/Allmogeåker/Trädesåker 3. Sandgropar och sandåsar 4. Sandiga stigar 5. Sandiga stengärden 6. Ekstolpar - lavarnas korallrev 7. Träkonstruktioner med solitärbi-hål 8. Gröna tak med ängsvegetation 9. Biodepåer med död ved 10. Sanddyner av överskottsmassor 11. Naturliga variationer i lignossortimentet (träd och buskar) 12. Kvaliteter utmed gatorna 13 Rekreativa målpunkter 14 Klimatanpassade överbyggnader och växtbäddar VÄXTFÖRSLAG (Ogräsåker/Allmogeåker/ Trädesåker) Agrostemma githago Alyssum alyssoides Anchusa arvensis Anthemis arvensis Arabis thaliana Berteroa incana Centaurea cyanus Centaurea scabiosa klätt grådådra fårtunga åkerkulla backtrav sandvita blåklint väddklint Cerastium semidecandrum vårarv Consolida regalis Draba verna Echium vulgare Holosteum umbellatum Myosotis stricta Papaver argemone Papaver dubium Papaver rhoeas Viola arvensis Viola tricholor riddarsporre nagelört blåeld fågelarv vårförgätmigej spikvallmo rågvallmo kornvallmo åkerviol styvmorsviol

44 12. Kvaliteter utmed gatorna Beskrivning: För att skapa mervärden utmed områdets gator bryts gaturummet av med kvalitetshöjande inslag. Förslagen ger trivsammare gatumiljöer, möjlighet till sittytor och aktiviteter, gynnar biologisk mångfald, polinering, luftrening och dagvattenhanteringen i området. Anläggning: Undersök möjligheten att använda luftigt bärlager på ytor med lägre trafikklass (torgytor, cykelbanor, gångbanor). Forskning pågår kring hur man tack vare en uppbyggnad utan noll-fraktion skapar större hålighet i bärlager eller förstärkningslager. Detta ger i sin tur en möjlig volym för dagvattenfördröjning och en skelettjordsliknande förutsättning för träd i anslutning till ytorna eller vägen. Skötsel: De ytor som är tänka att bli magra ängsyor anläggs så magra som möjligt för att minimera framtida skötselbehov. En viss putsning av ytorna kommer behövas, liksom skötsel och uppstamning av träden Buskage av hagtorn och tvärgående Rishägn/vedmurar bryter av och gör stråket mer intressant Restaurerad stenmur Sanddyner i de soligaste lägena formas upp mot muren och skapar roliga gupp att cykla över. Hinderbana i sandängsytorna gör vägen till förskolan mycket roligare! Spridda tallar i olika storlekar Figur 24. Utmed Tippvägen skapas ett attraktivt grönstråk. Den raka gatan bryts upp av tvärgående rishägn/vedmurar och oregelbunden plantering av tall och hagtorn.

45 Gatans dagvatten passerar över den något skålande sandytan där vattnet fördröjs och infiltreras innan överskottsvattnet leds ut till gatans system Varma småmiljöer skapas med små sanddyner upp mot stenmuren. Sandnejlika planteras på de gynnsammaste lägena Rönn, naverlönn eller hagtorn Genomsläpplig och mager sandyta Figur 25. Utmed lokalgatorna skapas mindre ytor för att fördröja dagvatten och skapa grönare och mer levande gator. Ytorna placeras på omväxlande sida vilket bidrar till att en låg hastighet hålls av bilarna på gatan.

46 Principer för kompensation SKADELINDRINGS- HIERARKIN ALLT KAN INTE KOMPENSERAS! LANDSKAPS- SAMMANHANG VÄRDEN BESTÅ ÖVER TID NETTOFÖRLUSTER INTE UPPSTÅ SÄKERHETS- FAKTOR

47 Skadelindringshierarkin SKADELINDRINGS- HIERARKIN

48 ALLT KAN INTE KOMPENSERAS! Kvalitet är viktigast, No Net Loss

49 Kvalitet tar tid att skapa

50 NETTOFÖRLUSTER INTE UPPSTÅ Analys av värden före och efter Finns olika metoder ingen standard, ex England DEFRA Olika för olika ESTer Avvägning mellan investering i utredning och nogrannhet jämfört med nyttan Ta fram principer för ert arbete! Särskilt webbinarium på vår hemsida för en djupare genomgång

51 PROJEKT EXEMPEL 4) Framtidens park är aldrig färdig - Hyllie stadspark Beställare: Malmö stad

52

53

54

55 PROJEKT EXEMPEL 5) Biologisk mångfald i den lilla skalan Cyckelhuset OHBOY, Malmö

56 KLIPPERN 4, CYKELHUSET OHBOY Ola Nielsen Landskapsarkitekt Hauschild + Siegel

57

58 TAKET PLAN 8

59 VÅTMARKSTAK

60 VÄXTER

61 INNERGÅRDEN Läs mer: Malmö stad, Biodivercity - Urbana biotoper FOTO: PETER CARLSSON

62 URBAN LAYERS 3 utmaningar 3 företag 1 lösning (och en beställning) URBAN LAYERS TRE FÖRETAG Ekologigruppen Särskilt ansvar för ekologi, biodiversitet och ekosystemtjänster För trångt? MORF landskapsarkitektur AB Särskilt ansvar för gestaltning och substrat Tyréns Särskilt ansvar för dagvatten, konstruktion och projektering FALLSTUDIE I HOLMA Inom BiodiverCityprojektet byggs en prototyp i Holma, Malmö, i sammarbete med MKB. Förväntad byggstart, BiodiverCity URBAN LAYERS har utvecklats under inom det Vinnovafinansierade projektet BiodiverCity. Projekt koordinator: Miljöförvaltningen, Malmö Stad. Ett första test av principenför UL finns att se på Kostergränd, Ohoj Brf, Malmö. (Arkitekt: hauschild + siegel architecture AB) KONTAKT URBAN LAYERS är en platsanpassad helhetslösning för att möta utmaningar i den täta staden och behovet av funtkionsblandning och social hållbarhet. Urban Layers är ingen kompensationsåtgärd utan en metod för att skapa mervärden på en liten yta. Ekologigruppen stina.linder@ekologigruppen.se MORF landskapsarkitektur AB hej@morflandskapsarkitektur.se Tyréns anna.olsson@tyrens.se

63 Vi har lösningen! URBAN LAYERS - är en platsanpassad biotop som ger ökad biodiversitet, tar hand om dagvatten och skapar rum för stadsliv i den trånga staden TRE FÖRETAG - TRE UTMANINGAR - EN LÖSNING Hög biodiversitet Parkmark Raingarden Urban Layer Stadsliv Hållbar dagvattenhantering Fördröjningsmagasin Vatten in Befintlig yta Hög porositet Hög porositet Växtbädd Vatten ut I den täta staden har vi svårt att få plats. För att lösa ett mångfacetterat behov där Växtbädd plats är en bristvara behövs ett nära samarbete mellan olika experter. URBAN LAYERS resulterar i en fysisk produkt men styrkan ligger i arbetet före, under och Spärrskikt efter anläggandet på platsen. Tre företag samlar sin expertis och erbjuder en värdekedja med en platsanpassad lösning som slutresultat. Värdekedjan består i platsanalys, genomförande och skötsel. URBAN LAYERS - SYSTEMET URBAN LAYERS är en lösning på tre utmaningar. Den första är kravet att ta hand om dagvatten på ett platseffektivt sätt. Den andra är öka stadens möjlighet till biodiversitet och det tredje att ge rum åt stadslivet. Lager : Stadsliv Plats för exempelvis lek, cyklar och sittytor. Ytan är delvis genomsläpplig och låter ljus och luft nå växtlighet och liv i de underliggande lagren Lager : Biodiversitet Tack vare den genomsläppliga ytan kan växter och djur få ljus. Här anläggs en relevant och anpassad biotop STADSLIV /VISTELSEYTA Lager : Dagvattenhantering Dagvatten avleds ner genom den genomsläppliga ytan. Genom att låta vatten rinna genom det gröna lagret fungerar det som bevattning. Systemet kan anpassas för att fördröja dagvatten. VÄXTER OCH DJUR VATTEN

64 Mångfunktionalitetens utmaningar Högt slitage tar bort mångfunktionaliteten Konflikter i användningen Krävs kunskaper om naturvärden Slitagekänsligt markskikt Svårt med föryngring Störningskänsliga arter Plats för barn

65 Att behålla grönska när städer förtätas Ekosystemtjänster och biologisk mångfald finns i staden... och behövs i staden! Vid förtätning, finns det plats för alla funktioner? På stadsdels- och kvartersnivå? Täthet kopplar till stadens form Gröna offentliga rum är både kvalitativa och kvantitativa Ökad befolkningstäthet minskar friyta per capita även om inte friyta bebyggs! Måste förankra åtgärder för biologisk mångfald i landskapets värden och behov Alla skalor sitter ihop, planera inte var skala för sig Att bygga ekosystemtjänster tar tid (investering, skötsel, engagemang, misslyckanden!!)

66 TACK! Hélène Littke MILJÖ OCH SAMHÄLLSPLANERARE, TEKN. DR. Tim Schnoor EKOLOG, FIL. DR.