FINSAM SAMORDN INGSFÖRBUNDET BURLÖV-STAFFANSTORP

Transkript

1 ) uu,, FtNS/rN - }- - I FINSAM SAMORDN INGSFÖRBUNDET BURLÖV-STAFFANSTORP ÅRSREDOVISNING 2015

2 A~ SM40RDNINGSF0R8UNDET BURI.OV STAFFAHSTOI\P Innehåll Verksamhetsberättelse... 3 Syftet med Samordningsförbundets verksamhet... 3 Organisation... 3 Insatser... 5 Beviljade insatser hösten Administrativt arbete... 9 Ekonomisk redovisning Noter

3 FI~ SAMORONINGSfORBUNOET BURLOV STAFFANSTORP ' Verksamhets berättelse Samordningsförbundet Burlöv- Staffanstorp bildades den 27 mars 2012 i enlighet med lagen 2003: om finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet. Förbundet har som ändamål att svara för en finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet mellan Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Region Skåne, Burlövs kommun och Staffanstorps kommun i syfte att underlätta och uppnå en effektiv resursanvändning. De samordnade resurserna skall användas för samordnade bedömningar och insatser i syfte att den enskilde skall uppnå eller förbättra sin förmåga att utföra förvärvsarbete. Sammanfattning Samordningsförbundet Burlöv-Staffanstorp har under första halvåret 2014 fortsatt att planera, kunskapsinhämta, stötta de ideer som medlemmarna kommer med och bygga upp förbundet. Två insatser är i gång och tre förstudier är beviljade. Syftet med Samordningsförbundets verksamhet Förbundets ändamål anges i förbundsordningen 4. De gemensamma resurserna ska användas fö r samordnade bedömningar och insatser i syfte att den enskilde individen ska uppnå eller förbättra sin förmåga att utföra förvärvsarbete. Resurserna ska också användas för samordnade förebyggande insatser gentemot olika riskgrupper. En särskilt prioriterad grupp är unga med aktivitetsersättning. Uppgifter för förbundet anges i 6 och de är att: 1. Besluta om mål och riktlinjer för den finansiella samordningen 2. Stödja samverkan mellan samverkansparterna 3. Finansiera insatser som avser individer som är i behov av samordnade rehabiliteringsinsatser vilka syftar till att individen uppnår eller förbättrar sin förmåga att utföra förvärvsarbete och som ligger inom de samverkande parternas samlade ansvarsområde 4. Besluta på vilket sätt de medel som finns för finansiell samordning ska användas 5. Upprätta budget och årsredovisning för förbundet 6. Svara för uppföljning och utvärdering av rehabiliteringsinsatserna Organisation Samordningsförbundet ägs av medlemmarna Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Region Skåne, Burlövs kommun och Staffanstorps kommun. Förbundet har ett kansli placerat i Staffanstorp. Förbundets löpande uppgifter sköts av en verkställande tjänsteman på 75%. Styrelsen är Samordningsförbundets högsta beslutande och förvaltande organ som har ansvar för utveckling och ekonomi. Styrelsens arbete regleras i förbundsordningen och den utses av medlemmarna. I styrelsen ingår politiskt valda representanter från Burlövs kommun, ~7

4 FIIIS~ SAMORONINGSFÖRBUNDET BURI.OV STAFFANSTORP ' Staffanstorps kommun och Region Skåne. Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen företräds av tjänstemän. Styrelsen har haft fyra styrelsemöten samt en utbildningsdag med berednings gruppen. Samordningsförbundets styrelse består av fem ledamöter och fem ersättare. Organisation Ordinarie Ersättare Staffanstorps kommun Christian Sonesson, ordförande Torbjörn Lövendahl Burlövs kommun Inger Borgenberg, vice ordförande Bo Lindqvist Region Skåne Carina Dilton Caroline Lindberg Anna Tinglöf Caroline Wessel Arbetsförmedlingen Aleksandra Garbeska Petra Johannesson Carina Friis Försäkringskassan Kerstin Andersson Kristina Svensson Beredningsgruppen fungerar som länk mellan styrelsebeslut och daglig drift i respektive medlemsorganisation. Behov av att kommunicera med beredningsgruppen kan uppstå bland annat vid utvecklingsarbete rörande samverkan, inventering och beredning av insatsförslag. Berednings gruppen består av följande representanter från respektive organisation: Organisation Ordinarie Ersättare Burlövs kommun Lena Lundgren Annika Ståhl Staffanstorps kommun Ann Rosell Petra Zaar Maria Stellinger Ernblad Arbetsförmedlingen Stina Sjödahl Försäkringskassan Ulrica Tel1 Midjema Region Skåne Christina Nordström Camilla Lundgren Emica Sillow Ingrid Castro Lennart Aresko g Revisorerna är fyra till antalet. Revisionen för medlemmarna Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan förordnas av Riksrevisonen och är Deloitte. Organisation Ordinarie Ersättare Burlövs kommun Gunnar Rune Jan Holm Staffanstorps kommun Gert-Inge Hanshammar Sture Nilsson Re!!ion Skåne Marie Nielsen Jana Lund

5 Fl'/IS~ SAMORONINGSFORBUNOET BURlOV-STAFFANSTORP ' Förstudie GPS Gemensam Plattform Staffanstorp Föreliggande rapport är resultatet av en PINSAM-finansierad förstudie där intressenterna utgörs av Vård- och omsorgsförvaltningen, Individ- och familjeomsorgen, Resursteamet och Arbetsmarknadsenheten i Staffanstorps kommun samt Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Förstudiens syfte har varit att förvärva kunskap om hur unga vuxna med funktionsnedsättningar- men som har förutsättningar för egen försörjning - på ett effektivt sätt kan få sina behov av stöd tillgodosedda från någon av de samverkande parterna. En viktig del av arbetet har därför varit att genomföra ett slags behovsinventering i syfte att få en uppfattning om hur situationen för den aktuella målgruppen ser ut, vilka stödinsatser som finns i dagsläget samt hur dessa är utformade och organiserade. Och inte minst - hur de olika parterna samverkar med varandra. Det kan konstateras att den totala målgruppen, så som den definieras i inledningen av denna rapport, består av cirka 140 individer. Till detta kommer även ett mörkertal, vars storlek det naturligtvis är svårt att uttala sig om. Ett fortsatt förebyggande och uppsökande arbete bör vara lämpliga sätt att hålla mörkertalet så lågt som möjligt. Trots att 140 individer kan låta mycket, är det också viktigt att påtala att det stora flertalet av dessa har etablerad myndighetskontakt i någon form och en pågående planering med en eller flera instanser. Trots att målgruppen är tämligen väldefinierad kan den problematik som enskilda individer upplever se väldigt olika ut. Om man därför skulle definiera en "grupp i gruppen" som det i ljuset av denna rapport känns särskilt angeläget att arbeta med, bör det enligt min mening vara de cirka 25 unga vuxna som uppbär aktivitetsersättning men som ej är aktuella för Daglig verksamhet och ej heller hänvisade till Arbetsförmedlingen. Att lägga tid och resurser på att erbjuda denna grupp särskilt stöd i form av förslagsvis personlig coachning och Supported Employment skulle sannolikt kunna bidra till påtagliga vinster på ett individuellt såväl som samhällsekonomiskt plan. Med anledning av att de utmaningar som Staffanstorps kommun står inför avseende den aktuella målgruppen är så pass överensstämmande med övriga landets, anser jag att de rekommendationer som givits Nationella rådet för finansiell samordning bör betraktas som högst tillämpliga även för samordningsförbundet Burlöv Staffanstorp. Det vill säga: Kompetensutveckling kring unga vuxna med psykisk funktionsnedsättning samt individuell coachning enligt metoden Supported Employment. Och för att underlätta en sådan implementering krävs naturligtvis också ett aktivt arbete vad gäller samverkansstrukturen mellan berörda parter. Beviljade medel 2015 Förbrukade medel Tidsplan I s I Sarnordningsförbundet Burlöv Staffanstorp

6 FINS SAMORONINGSFOIIBUNOET BURI.OV STAFfANSTORP I Accelerera Staffanstorp Accelerera Staffanstorp startade och är ett samverkans projekt mellan Arbetsmarknadsenheten Staffanstorp kommun och Arbetsförmedlingen i Staffanstorp. Genom att kunna ta del av projektet Accelereras upparbetade kontakter, rutiner och varumärke har Accelerera Staffanstorp haft en kort startsträcka och sluppit lägga resurser på uppstartsarbetet, detsamma gällde faktisk kontakt med aktuella ungdomar som var identifierade och som snabbt kom in i projektet. Det kan konstateras att när det gäller projektmålet så har målet nåtts avseende att former för individuellt stöd tagits fram och utarbetats. Däremot har projektet inte nått det mål som handlar om att formalisera en struktur för samverkan. Här har projekttiden snarare visat att den delen borde varit klarare redan innan projektet påbörjades. Så hade metoden med uppsökande verksamhet lamna nå en ännu större framgång. Lärdomar av projektet och fortsatta utmaningar: Utan det metodiska arbetssätt som använts i projektet, dvs det uppsökande och stödjande, finns en stor risk att dessa unga individer, inte hittas och lotsas vidare. Det finns också en risk att deras problematik och utanförskap förvärras, fördjupas och/eller förlängs. Gruppen är mycket heterogen. Det betyder att även lösningarna måste vara individuella och att processvägen kan se olika ut för att vi ska nå framgång i arbetet med dessa unga. Detta är en utmaning. Dels för att individuella lösningar tenderar att bli mer resurs- och kostnadskrävande men också eftersom en grundstruktur i samverkan då behöver kombineras med ett flexibilitet synsätt. Hur kan/ska en strukturerad samverkan se ut för att bäst möta behovet hos målgruppen? Handlar det om remissgrupper, nätverksgrupper eller rent av gemensamma fysiska mötesplatser där samverkan mellan individen och olika parter sker? Beviljade medel 2015 Förbrukade medel Tidsplan kr kr

7 Fl'llS~ SAMORONINGSF0RBUNOET BURLOV-STAFFANSTORP ' Insatser Förbundets styrelse har tagit fram vision för förbundets verksamhet: "Med nya metoder via samverkan öka individens förutsättningar till egen försörjning". Nyckelord i visionen är individens förutsättningar, samverkan och nya metoder.arbetssättet har varit individriktad verksamhet, kartläggning och kunskapsinhämtning. Nedan följer kort redovisning av dessa insatser. Insatsernas egna årsrapporter kan läsas i sin helhet i på I Samverkansakademi Under flera år har fem samordningsförbund, vars tio kommuner omfattas av Lunds lokala försäkringscentrum, arbetat tillsammans med utmaningarna och möjligheterna kring personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Arbetet har sitt ursprung i Försäkringskassans initiativ och finansiering så kallade KUR-medel. Förbunden tillsammans med AF och FK har nu tagit detta arbete till nästa steg som kallas samverkansakademi. Tanken med samverkansakademi är att utveckla arbete i samverkan genom att få bättre förståelse för och kunskap om våra egna och varandras uppdrag och verksamheter samt vilka befintliga metoder/samverkansvägar som redan finns. Syftet med Samverkansakademin är att minska l'unskapsskillnader hos aktörerna, kommun Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och vården. Mål med Samverkansakademin är att tillhandahålla utbildning/kompetensutveckling som utvecklar samverkan kring människor i behov av samordnade insatser. Metod: behovsinventering genom metoder som exempelvis Future Cafe eller Open space, för att finna teman kring vilka det saknas kunskap hos en eller flera aktörer, för att effektivt arbeta med samverkan. Utifrån dessa teman ordna utbildningar/workshops som erbjuds aktörerna. Under våren 2016 kommer två konferenser att anordnas. Vid första tillfället tillfrågas brukarorganisationema om hur deras medlemmar upplever bemötande hos de olika myndigheterna samt vilken infonnation och kunskap som behöver lyftas för att detta bemötande ska bli så bra som möjligt.

8 FI~ SAM0RDNINGSF0RBUN0fT 6URl0V 5TAfFANST0RP ' Förstudie UV AS Unga som varken arbetar eller studerar Förstudien initierades i syfte att: Kartlägga målgruppen samt de behov som finns inom målgruppen Undersöka den lokala samverkansstrukturen, dess aktörer, deras roller och arbetsmetoder Undersöka hur arbetssökande ungdomars uppfattning om arbetsmarknadsåtgärder stämmer överens med de arbetsmarknadsåtgärder som finns Undersöka möjligheter att utveckla och komplettera redan befintliga insatser Prova minst två arbetsmetoder Genomförandet har skett via uppgiftsinsamling, intervjuer och fokus grupper med ungdomar, tjänstemän och politiker samt SWOT-analys - en nulägesanalys utifrån interna och externa möjligheter och hinder. Målgruppens antal varierar beroende på hur gruppen definieras. Olika mått visar på ungdomar i Burlövs kommun som varken arbetar eller studerar. Förstudiens egna beräkningar baserat på lokala aktörers uppgifter synliggör det lägsta antalet - minst 187 ungdomar i åldern år som varken arbetade, studerade eller deltog i någon insats under oktober Rekommendationerna kan sammanfattas med följande: Kombination av direkt kontakt med unga, individinriktade åtgärder och samverkan kring den enskilde i ett multikompetent team. Strukturinriktad systematisk samverkan mellan olika kommunala förvaltningar/verksamheter och statliga myndigheter via antingen "en väg in" eller en samordnad funktion år: Samarbete kring ungdomar som är föremål för Kommunens informationsansvar år: Ett större utrymme för kommunens Arbetsmarknadsenhet för att erbjuda arbetsmarknadsinsatser. Involvering av näringslivet. Utveckling av 1,mskap om ungdomar via regelbunden kartläggning av unga som varken arbetar eller studerar. I Beviljade medel 2015 Förbrukade medel Tidsplan I

9 FI~ SAMORDNINGSF0RBUNOET 6UR10V STAFFANSTORP Förstudien om bidragstagare med ohälsoproblematik Burlövs och Staffanstorps kommun har genom tidigare insatser identifierat en grupp individer som är i18-64 årsålder, uppbär försörjningsstöd och står inte till arbetsmarknadens förfogande på grund av ohälsa. Det finns ingen samlad dokumentation som ger en fullständig överblick kring problembilden vid ohälsa och inte heller vilka lösningar som skulle vara mest fördelaktiga. Förstudien ska göras i två steg, först ska en kartläggning ta fram en nulägesbild och sedan ska berörda aktörer genom en framtidsverkstad ta fram en struktur för det fortsatta arbetet. Den bild som hittills växt fram kring gruppen visar på både likheter och skillnader mellan kommunerna, liksom inom desamma. Det går inte att säga att det rör sig om en homogen grupp då anledningarna till sjukskrivning och personernas situation i regel skiljer sig mycket åt, vilket visar på behovet av individuellt anpassade insatser. Dock finns vissa likheter kring gruppen, framför allt i den plats dessa individer får i det system som är tänkt att hjälpa dem på väg mot bättre hälsa och självförsörjning. Både handläggare på olika instanser och vårdgivare vittnar om svårigheter i att veta vet som har ett samordnande ansvar för dessa individer, och denna bild bekräftas av de intervjuer som hittills gjorts med representanter ur målgruppen, som relativt sällan faktiskt träffar handläggare från socialtjänsten och sjukskrivande läkare. En annan faktor som gör gruppen i någon mening likartad är att den psykiska problematiken är starkt överrepresenterad, något som enligt socialförvaltningens handläggares upplevelse kommer in i de allra flesta fall för de långtidssjukskrivna, även där diagnosen är somatisk. Detta bekräftas även av läkarintygen. Flera dilemman har identifierats som handlar om de krav som ställs på en individ som söker försörjningsstöd och som påverkar individens känsla av autonomi. I vissa fall finns en risk att ett sjukintyg kommer in i bilden när kraven från socialtjänsten blir för övermäktiga för individen, och på grund av osäkerheten kring hur man som handläggare kan jobba med en individ som har ett läkarintyg så avstannar många gånger processen. Passivisering är ett stort problem och gruppen är i regel inte prioriterad för insatser eftersom de ofta står långt ifrån arbetsmarknaden i relation till andra grupper. Beviljade medel Förbrukade medel 2015 Tidsplan kr

10 FIK1~ SAMORONINGSFORBUNDET BURLÖV-STAFFANSTORP ' I Samverkansresurs 3.0 J Samverkansresurs har finansierats av fyra samordningsförbund: Lund, Kävlinge-Lomma, Burlöv-Staffanstorp och Mittskåne. Under 2015 har arbetsförmedlingen i Lund finansierat 25% av insatsen och samordningsförbunden resterande del. Samverkansresurs har arbetat inom kommunerna Arlöv, Staffanstorp, Lund, Eslöv, Höör, Hörby, Kävlinge och Lomma. Det övergripande syftet med verksamheten Samverkansresurs har varit att identifiera samverkansytor och utvecklingsområden gällande individer som är aktuella inom båda vården och Arbetsförmedlingen, alternativt vården/ Arbetsförmedlingen/Försäkringskassan. Effekt- och projektmål Effektmålen Inom både arbetsförmedlingen och vården se nyttan av att samarbeta runt individer i en rehabiliteringssituation/arbetssituation för att förkorta ledtiderna inom vården respektive arbetsförmedlingen. Tillsammans bättre kunna bedöma lämpliga insatser för individen. Förenklade arbetsrutiner i myndighetssamverkan. Ökad träffsäkerhet i vilka personer som aktualiseras för gemensamma insatser genom en ökad kompetens om varandras uppdrag. Ökad andel personer som fortsätter i aktiva insatser på Arbetsförmedlingen. Minskad andel personer som återgår till sjukskrivning. Effektmål för individen: Individen ska uppleva att samarbetet fungerar mellan vården och Arbetsfönnedlingen och att det inte blir onödiga väntetider och stopp i handläggningen från endera parten. Projektmål Ta fram förslag på aktiviteter som kan börja prövas inom ramen för projekt, alternativt vara förankrat och långtgående planerat inom ramen för projektet.

11 -IF. SAM0RDNINGSF0RBUNDET BURI.ÖV-5TAFFANSTORP Slutsatser kring målen Något som är mycket tydligt i arbetet, är att det behövs kunskap om varandras verksamheter för att arbeta smidigare i samverkan och därmed faktiskt kunna korta ledtider i utanförskap för individen. När man kan och förstår mer om hur den andre aktören arbetar, kan man göra sitt eget arbete bättre. Det vi ser är en ökande kontakt från vården direkt till Arbetsförmedlingen och till Försäkringskassan kring individer, med syfte att komma vidare i planeringen (tillbaka) till arbete. Samverkan/gemensam planering, kan komma till stånd tidigare när vi vet vad vi kan förvänta oss av den andre parten och vi finner sätt att mötas. Efter 3 år med Samverkansresurs kan vi räkna in över 1000 kontaktytor mellan Arbetsförmedlingen och vården för samtal och informations/kunskapsutbyte. Det handlar inte om unika kontaktytor. Tvärt om ser vi hur viktigt det är att träffas/höras av med regelbundenhet, för att få information och/eller dryfta någon allmän problemställning. Information behövs processas och sättas in i ett sammanhang. Dessutom slutar och börjar personal vilket också gör att kontinuerliga kontakter behövs upprätthållas. Liksom kontakter med vården är den interna informationsspridningen på Arbetsförmedlingen lika viktig kring hur vården arbetar och ser på sitt uppdrag. Beviljade medel 2015 Förbrukade medel Tidsplan kr Kvalitetsutveckling Förbundet har satsat på att utveckla och kvajitetssäkra sitt arbete på följande sätt: Utveckling av rutiner och riktlinjer för ansökan av Finsam-medel. Målet har varit att hitta "kärnan i Finsams arbete", det optimala sättet att stödja samverkan mellan parterna till medborgarnas nytta genom en optimal resursanvändning Uppdatering av intern kontroll i allmänhet och attest, delegation och fakturahantering i synnerhet. Uppdatering av förbundsordning. Arbete med att digitalisering av personal och fakturahanteringen. ~s

12 FINS SAMORDNINGSF0RBUNDET BURLOV-STAFFANSTORP Kunskapsinhämtning och nätverksarbete ',, Under perioden har förbundet deltagit på följande konferenser och utbildningar: ',, Nationella konferensen i Linköping. >"' Förbundet är medlem i och har varit representerat på konferensen som anordnas av NNS -Nationella nätverket för samordningsförbund >"' Regionala nätverksmöten ).. Basutbildning för samordningsförbund n; I I Beviljade insatser hösten 2015 Från bidrag till arbete Bland Skånes 33 kommuner ligger arbetslösheten i Burlövs kommun bland de fem högsta. Många av de individer som under längre tid uppburit försörjningsstöd, återfinns också hos Arbetsförmedlingen. Med anledning av detta ansökte Burlövs kommun och Arbetsförmedlingen om medel för att prova möjligheter och metoder för fler ska gå från bidrag till arbete. Syftet med projektet är att ta fram en struktur för samverkan. Genom denna skapa förutsättningar, metoder och verktyg för personer som varit utan arbete länge/alternativt aldrig arbetat, för att klara framtida anställningar. Detta ska leda till att individer får ökad möjlighet till självförsörjning på sikt. 20 individer/år ges möjlighet till anställning under maximalt ett år inom Burlövs kommuns förvaltningar för att underlätta övergången från bidrag till arbete. Sammanlagt under projekttiden får 60 individer ta del av denna insats. Sammanlagda kostnader för tre år är Med blicken i bakspej!eln kan man sammanfatta verksamhetsåret 2015 så här: Accelerera Staffanstorp har utvecklat en metod för arbetet med unga med komplexa utmaningar samt identifierat ett behov av en myndighetsövergripande struktur som möjliggör tillämpning av denna metod. Samverkansresurs har identifierat kontaktutor mellan vården och arbetsmarknaden. Under en treårig myndighets- och förbundsövergripande verksamhet utvecklades en samordnartjänst som nu permanentas i ordinarie verksamhet. Karläggningen UV AS om unga vuxna som varken arbetar eller studerar mynnade ut i en ESF finansierad treårig projekt (PEAK). Kartläggningen Gemensam Plattform Staffanstorp visade på likheter i målgrupps bilden i Burlöv och Staffanstorp. Som en följd av detta arbetar man mer tillsammans mot gemensamma eller liknande målgrupper. Sarnordningsförbundet Burlöv Staffanstorp

13 RN1~ SAMORDNINGSF0R8UNDET 8URL0V-STAFFANSTORP Ekonomisk redovisning Resultaträkning Medlemsavgifter Verksamhetens kostnader Projektkostnader Övriga externa kostnader Personalkostnader Summa verksamhetens kostnader Verksamhetsresu1tat Resultat från finansiella poster Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter Räntekostnader och liknande resultatposter Summa resultat från finansiella poster Not ';,$ Årets resultat

14 RNSJF' SAMORDNINGSFORBUNDET BURI.OV STAFFAHSTORP Balansräkning Tillgångar Omsättningstillgångar Kortfristiga fordringar Övriga kortfristiga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Kassa och bank Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar :Z2 Eget kapital och skulder Eget kapital Fritt eget kapital Balanserad resultat Årets resultat Summa eget kapital Kortfristiga skulder Leverantörs skulder Aktuella skatteskulder Övriga kortfristiga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Summa kortfristiga skulder Summa eget kapital och skulder , f Ställda säkerheter Ansvarsförbindelser Inga Inga Inga Inga

15 FI~ 5AMORDNINGSF0RBUNDET BURlOV-STAFFANSTOIU' ' Finansieringsanalys Den löpande verksamheten Resultat före finansiejla poster Erhållen ränta Erlagd ränta Ökning/minskning övriga kortfristiga fordringar Ökning/minskning leverantörsskulder Ökning/minskning övriga kortfristiga skulder Kassaflöde från den löpande verksamheten Årets kassatlöde Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut

16 FIKS~ SAMORDNINGSFORBUNOET BURLÖV STAFFANSTORP ' Noter Not 1 Redovisnings- och värderingsprinciper Årsredovisningen har upprättats enligt Kommunallagen, Lag om kommunal redovisning och i enlighet med rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning med viss anpassning av rubricering till förbundets specifika verksamhet. Medlemsavgifter Medlemsavgifter från de fem medlemmarna har intäktsförts i den period de avser. Projektkostnader Under året nedlagda kostnader redovisas i resultaträkningen. Fordringar Fordringar med förfallodag mer än 12 månader efter balansdagen redovisas som anläggningstillgångar, övriga som omsättningstillgångar. Fordringar upptas till det belopp som efter individuell prövning beräknas bli betalt. Finansieringsanalys Finansieringsanalysen upprättas enligt indirekt metod. Det redovisade kassaflödet omfattar endast transaktioner som medför in- eller utbetalningar. Not2 Medlemsavgifter Försäkringskassan Arbetsförmedlingen Region Skåne Burlövs kommun Staffanstorps kommun Summa

17 FIIS~ SAMORDNINGSFÖRBUNDET BURlOV-STAFFANSTORP ' Not3 Projektkostnader Samverkansinsats Symposium Accelerera/U ngsomspro jekt Accelerera Staffanstorp Start Kartläggning UV AS Kartläggning GPS Utvärdering Accelerera Not4 Löner, andra ersättningar och sociala kostnader Medelantalet anställda Kvinnor Totalt Löner, ersättningar, sociala avgifter och pensionskostnader Löner och ersättningar till styrelsen Löner och andra ersättningar Sociala kostnader Pensionskostnader Totalt l l l l

18 ... FINSAM SAMORDNINGSFÖRBUNDET BURLÖV-STAFFANSTORP Staffanstorp (i;m#mf~? Inger Sorgenberg ordfö~ e Burlövs kommun $~:J Karin Palmqvist vice ordförande Staffanstorps kommun "" ',, ' ~~"~ "-{ t\\ ' '., \. 0. c, t ~~~" \I\ Carina Dilton Region Skåne Kerstin Andersson Försäkringskassan > Petra Jo~ n son Arbetsförmedlingen Vår revisionsberättelse har avlämnats den )lctl~, \JHolm För &irlövs Kannun t '.! l.-i,,<- A- l w,,... J~~a Lund -För Region Skåne {.,, J:?~2:~~ lf~~ Hanshanuar För Sta fanstorps kornnun G!& Auktoriserad revisor För staten Samordningsförbundet Burlöv Staffanstorp org.nr

19 Till Styrelsen i Samordningsförbundet Burlöv Staffanstorp Fullmäktige i Region Skåne Fullmäktige i Burlövs kommun Fullmäktige i Staffanstorps kommun Försäkringskassan Arbetsförmedlingen REVISIONSBERÄTTELSE för år 2015 Samordningsförbundet Burlöv Staffanstorp Organisationsnummer Vi har granskat räkenskaperna, årsredovisningen och förbundsstyrelsens förvaltning i Samordningsförbundet Burlöv Staffanstorp (organisationsnummer ) för verksamhetsåret Förbundsstyrelsen ansvarar för att verksamheten bedrivs enligt gällande mål, beslut och riktlinjer samt de lagar och föreskrifter som gäller för verksamheten. Styrelsen upprättar en årsredovisning som ger en rättvisande bild samt svarar för att det finns en tillräcklig intern kontroll i verksamhet och räkenskaper. Vi ansvarar för att pröva om verksamheten sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredställande sätt, om årsredovisningen ger en rättvisande bild och om den interna kontrollen som styrelsen bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter är tillräcklig. Vi har utfört vår granskning utifrån lagen om finansiell samordning, kommunallagen, förbundsordningen, god revisionssed samt revisionsreglementet. Granskning enligt god revisionssed innebär för den auktoriserade revisorn att han eller hon utfört revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att den auktoriserade revisorn följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. *) Upplysningar om resultatet av granskningen Revisorerna ställer sig frågande till det faktum att så få initiativ till nya verksamhetsprojekt tas fram av styrelsen och förverkligas genom ikraftsättande. Detta skapar dels en oklarhet kring förbundets arbetssätt och förutsättningarna för dess framtida verksamhet, dels en osäkerhet kring om budgeten för kommande år är realistisk och om tillgängliga medel kommer att förbrukas i den takt som budgeterats.

20 Det finns brister i hur dokumentation och beskrivning sker i styrelseprotokoll och årsredovisning avseende vilken bedömning och uppföljning som gjorts av styrelsen avseende igångvarande och avslutade projekt. I samband med färdigställande av delårsrapporten per under hösten lämnades en helårsprognos innebärande ett negativt resultat om tkr. Verkligt utfall blev ett positivt resultat om 228 tkr. Således en prognosavvikelse på drygt 1,3 mkr på några månader. Givet avvikelsens storlek i förhållande till förbundets verksamhetsvolym finner revisorerna detta vara en tydlig indikation på att den interna kontrollen över förbundets pågående projekt och dessas ekonomiska utfall varit högst bristfällig. Revisorerna noterar att en intern kontrollplan för förbundet upprättats och godkänts under senare delen av året. Denna borde dock ha sin grund i en av styrelsen genomförd risk- och väsentlighetsanalys i syfte att tillse att den inriktas på ändamålsenliga kontroller. Revisorerna noterar också att den interna kommunikationen inom förbundet inte fungerat tillfredsställande under året, dels på grund av bristande kontinuitet i styrelsen, dels till följd av bristande kommunikation mellan styrelsen och förbundssamordnaren Revisorerna noterar i likhet med föregående år att det inte förelåg någon av styrelsen underskriven årsredovisning vid tidpunkten för revisionen. Det framgår inte av styrelseprotokoll att verksamhetsplan och budget för det kommande årets fastställts innan november månads utgång såsom lag och förbundsordning föreskriver. Revisorerna noterar, även detta i likhet med föregående år, att utskick av styrelseprotokoll och material i anslutning till styrelsemöten, såsom delårsrapport, verksamhetsplan och budget för det kommande året, inte löpande tillställts revisorerna trots att önskemål om detta framställts vid föregående års revisioner. Vi bedömer sammantaget att styrelsen i Samordningsförbundet Burlöv Staffanstorp inte har bedrivit verksamheten på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt samt att den interna kontrollen inte har varit tillräcklig. Vi bedömer att räkenskaperna i allt väsentligt är rättvisande och att årsredovisningen har upprättats enlighet med tillämpliga delar av lagen om kommunal redovisning och god redovisningssed. Vi bedömer sammantaget att resultatet enligt årsredovisningen är förenligt med de finansiella mål och verksamhetsmål som är uppställda. Vi tillstyrker, trots den kritik som riktas ovan, att styrelsen och dess ledamöter beviljas ansvarsfrihet. )~

21 Staffanstorp den /;- / ~ 2016 Å1l,. ~Ju' ~ För Burlövs Kommun ~J/4~::V (_~r;l J'anaLund För Region Skåne ~~~ Per Stomberg Auktoriserad revisor För staten *)Vårgranskning av årsredovisningen innefattar att genom olika åtgärder inhämta underlag om belopp och annan information i årsredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur förbundet upprättar årsredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i förbundets interna kontroll. Granskningen innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen. Bilaga: De sakkunnigas rapport