Både nytta och nöje med Postens julmärken

Transkript

1 Både nytta och nöje med Postens julmärken Posten Ålands julmärken förenar nytta med nöje. Vackra märken pryder din julhälsning och överskottet delas ut till välgörande ändamål. Två av de senaste mottagarna är Ålands räddningshundsklubb som fick euro att köpa utrustning för och Ålands barnfond som fick bidrag till en avancerad babysimulator. Möt dem på följande uppslag! Vill din förening eller organisation starta eller utveckla ett projekt eller investera i ny utrustning som gagnar det åländska samhället? Ansök då om Posten Ålands julmärkesmedel som delats ut sedan Hittills har över euro delats ut till 35 organisationer och projekt. Vanligen delas mellan och euro ut årligen till en eller flera mottagare TIDNINGEN POSTNYTT Läs mer på Välkommen med er ansökan!

2 Livräddning övas på naturtrogen baby 20 TIDNINGEN POSTNYTT Babysimulatorn med arbetsnamnet Hanna är ett tekniskt underverk med både hjärt- och andningsljud. Genom naveln kan man ta blodprov.

3 Julmärkesmedel Hanna, 3 månader, är intagen på sjukhuset med en kraftig förkylning. På natten blir hon livlös. Nu är det bråttom om hennes liv ska kunna räddas. Personalen vid sjukhusets barnavdelning övar numera varje fredagsmorgon på ett scenario där ett barns liv står på spel. Det är möjligt tack vare en ny babysimulator. Den nyinköpta babysimulatorn, som fått arbetsnamnet Hanna, är ett tekniskt underverk. Hanna har hjärt- och andningsljud och hon kan gråta, gurgla och ha andra ljud för sig. Hon kan röra på armarna, bli blå kring munnen och få kramp och man kan fylla ett utrymme i henne med blodfärgad vätska och ta blodprov genom naveln. Barnläkarna Christian Johansson och Maria Williams vid sjukhusets barnavdelning är mycket glada över att man nu - efter ett års väntan - fått Hanna. Avancerad livräddning behövs så sällan i verkligheten att det aldrig blir vardag för oss i vården. Men när det behövs är det bråttom och då måste vi göra rätt, säger de. Det handlar mycket om att lära sig att arbeta under hård press och stress, att bli så säker på greppen att man kan koppla på autopiloten och göra som man alltid brukar utan att känslomässigt påverkas av det skarpa läget. Det finns inte ett enda ärrat proffs som inte skulle uppleva stress när ett nyfött liv står på spel, säger Christian Johansson. Naturtroget Med babysimulatorn kan olika kritiska scenarier skapas och de är enligt barnläkarna mycket naturtrogna. En läkare styr Hanna med en fjärrkontroll medan de övriga i vårdteamet i regel en läkare, en sjukskötare och en hjälpskötare vidtar de åtgärder som behövs. De börjar med att rensa luftvägarna och blåsa in luft i lungorna och eftersom Hanna är kopplad till olika mätare kan man se om åtgärderna ger önskat resultat. Under arbetets gång kan den läkare, som styr övningen, skapa nya komplikationer. Det kan till exempel hända att en lunga punkteras i misstag eller att hjärtljuden försvagas. Efter varje övning har man en diskussion med utvärdering. Vad gjorde man rätt? Vad kan förbättras? Vi får också öva oss på att samarbeta med olika arbetskamrater och det är värdefullt. Man kan ju inte räkna med att det ska vara samma personer på jobb varje gång som en kritisk situation uppstår, säger barnläkarna. Flera får öva Åland barnfond tog initiativ till att köpa simulatorn som är av senaste modell och som kostade cirka euro med den kringutrustning som behövdes. Fonden sökte och fick euro ur Posten Ålands julmärkesmedel. Resten av kostnaderna står ÅHS (Ålands hälsooch sjukvård) för. Förutom personalen vid barnavdelningen ska Hanna användas av bland annat personalen vid akuten och anestesiavdelningen. Det är också meningen att andra som arbetar professionellt i vårdkedjan, som personal vid räddningsverket, ska få delta i Hanna-övningar. Tack vare simulatorn kan vi säkra kvaliteten i vår verksamhet, säger Christian Johansson. Avdelningsskötaren Gerd Stenwall är inne på samma linje. Det här är ett stort lyft för oss, säger hon. Text: Helena Forsgård Foto: Jacob Saurén Barnläkarna Maria Williams och Christian Johansson kan styra babysimulatorn med en fjärrkontroll och skapa olika scenarier under en övning. 21 TIDNINGEN POSTNYTT

4 Specialtränade hundar letar efter försvunna Om telefonen ringer med budet att en person är försvunnen är Linda Henriksson och hunden Kira redo att ge sig ut och leta. Oavsett om det är mitt i natten, oavsett om det snöar och stormar. Medlemmarna i Ålands räddningshundsklubb kombinerar sitt stora hundintresse med en önskan och vilja att ställa upp och hjälpa andra när det behövs. 22 TIDNINGEN POSTNYTT Ålands räddningshundsklubb har 35 medlemmar, av dem är 18 aktiva med lika många hundar. I dagsläget är en av hundarna, Linda Henrikssons Kira som är en flatcoated retriever, godkänd som räddningshund. De övriga hundarna i klubben tränas för att uppnå samma status men vägen dit är lång och det krävs både idog träning och rätt hundmaterial. En räddningshund ska vara människovänlig, modig och envis. Den ska lätt kunna ta sig fram i terrängen men den får absolut inte vara aggressiv. En människa som gått vilse eller råkat ut för en olycka kan bete sig på avvikande sätt han eller hon kan till exempel skrika eller slå vilt omkring sig. Det ska hunden tåla utan att bli provocerad. Flera olika raser i olika storlekar är tänkbara i klubben finns bland annat schäfer, olika retrieverarter, boxer, irländsk setter, dansksvensk gårdshund och münsterländer representerade. På ostadigt underlag I proven, som en godkänd räddningshund ska klara av, ingår bland annat sökning efter människor både dag- och nattid. Den ska också klara det så kallade ruinprovet som görs på en special-

5 Julmärkesmedel byggd bana som efterliknar ett jordbävningsområde. Det innebär att hunden ska våga klättra på ostadigt underlag och ta sig fram i trånga och mörka tunnlar. Hunden får tio minuter på sig att leta upp tre människor, någon av dem kan vara helt nedgrävda och syns inte alls. Under söktiden avlossas skott och andra oljud som brandsirener, motorljud och skrik hörs. Egenskaperna är färskvara och en godkänd räddningshund testas på nytt vartannat år. Också hundföraren utbildas och måste ha kunskaper i bland annat radiokommunikation, förstahjälpen och orientering. Känns bra Eftersom Linda och hennes Kira är med i Frivilliga räddningstjänsten kan de kallas in när som helst av polisen till exempel när en dement person försvunnit. Vid ett större sökuppdrag på fasta Åland för något år sedan var Linda på gång nästan två dygn i sträck. Det känns bra att kunna bidra med något som är bra för samhället och samtidigt få utöva sitt stora intresse, säger Linda. Köpte utrustning Ålands räddningshundsklubb är en av flera mottagare av julmärkesmedel från Posten. Klubben har fått euro för inköp av utrustning och pengarna gick till pannlampor, neongula jackor till hundförarna och lyftselar till hundarna. Selarna behövs när hundarna ska lyftas ombord på båtar och även om föraren måste bära hunden på ryggen, till exempel om den skadat sig. Vi är jätteglada över pengarna. En liten ideell förening har inte mycket att röra sig med och den utrusning vi köpte betydde mycket för vår verksamhet, säger Linda Henriksson. Text: Helena Forsgård Foto: Jacob Saurén Hundar på rad som tränas för en sak att bli duktiga på att leta upp människor. Från vänster Dick Börman med Spike, Linda Henriksson med Kira, Camilla Jansson med River och Lene-Maj Johansson med Yessi. 23 TIDNINGEN POSTNYTT