Uppföljning av deltidsbegränsningen

Transkript

1 2014:12 Uppföljning av deltidsbegränsningen Rapport initierad av IAF Rättssäkerhet och effektivitet i arbetslöshetsförsäkringen

2 Dnr: 2012/485 Uppföljning av deltidsbegränsningen Rapport initierad av IAF Beslut i detta ärende har fattats av Jan-Olof Dahlgren, generaldirektör. Rapporten har utarbetats inom IAF av utredarna Jonas Eriksson uppdragsledare och Marika Holmqvist, analysenheten. I den slutliga beredningen har Gunilla Wandemo, chef för granskningsenheten och Ulf Staffansson, t.f. chef för rättsenheten deltagit. Katrineholm den 3 april 2014 Jan-Olof Dahlgren Generaldirektör Jessica Idbrant Chef för analysenheten Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen Box Katrineholm 2 Uppföljning av deltidsbegränsningen, IAF

3 Innehållsförteckning Sammanfattning Inledning Bakgrund Syfte och frågeställningar Om datamaterialet och statistiken Deltidsbegränsningen och normalarbetstidens betydelse för antalet ersättningsdagar Flödet mellan deltidsersättning och heltidsersättning Hur har utbetalningarna av deltidsersättning utvecklats över tid? Utvecklingen av deltidsersättning Utvecklingen av deltidsersättningen om inte deltidsbegränsningen hade införts Vilka personer förbrukade 75 deltidsdagar i en ersättningsperiod? Antalet personer som förbrukar 75 deltidsdagar fördelat på sökandekategori Antalet personer som förbrukade 75 deltidsdagar fördelat på kvinnor och män Antalet personer som förbrukade 75 deltidsdagar fördelat på antalet veckor som de förbrukade sina deltidsdagar på Antalet personer som förbrukade 75 deltidsdagar efter vilken yrkesgrupp personerna främst sökte arbete i Vilka personer fick heltidsersättning efter att ha förbrukat 75 deltidsdagar? Andelen som fick heltidsersättning efter den 75:e deltidsdagen Fördjupad analys av faktorer som påverkar om personer får heltidsersättning efter den 75:e deltidsdagen Resultat Käll- och litteraturförteckning Bilaga 1 - Omräkningstabellen Bilaga 2 - Modellen för deltidsersättning utan deltidsbegränsningen Uppföljning av deltidsbegränsningen, IAF 3

4 Sammanfattning Arbetslöshetsförsäkringen är baserad på en arbetsvecka, och ersättningen betalas ut för en till fem dagar beroende på hur omfattande arbetslösheten har varit under veckan. När en person beviljas rätten till arbetslöshetsersättning är det för en ersättningsperiod på 300 ersättningsdagar. Införandet av deltidsbegränsningen 2008 innebar att antalet ersättningsdagar för veckor som en person hade deltidsarbetat begränsades till 75 i en ersättningsperiod. Tidigare hade en person med ett deltidsarbete på 10 procent kunnat få ersättningsperioden att räcka i 67 veckor och för en person med ett deltidsarbete på 80 procent räckte ersättningsperioden i 300 veckor. Efter deltidsbegränsningens införande begränsades antalet veckor med deltidsersättning till mellan 17 och 75 beroende på deltidsarbetets omfattning. Denna rapport redogör för hur utbetalningarna av deltidsersättning har utvecklats över tid, vilka personer som förbrukar 75 deltidsdagar i en ersättningsperiod och vilka av dem som därefter övergår till att få ersättning för heltidsarbetslöshet. Resultat IAF beräknar att deltidsbegränsningen som infördes i april 2008 medförde att utbetalningarna av arbetslöshetsersättning minskade med ungefär 2,5 miljarder kronor per år. Även om det framförallt är kvinnor som förbrukar 75 deltidsdagar i en ersättningsperiod har andelen män ökat och uppgick år 2012 till 25 procent av de som fick deltidsersättning. Flertalet hade enbart deltidsersättning månaderna innan den 75:e deltidsdagen, men en betydande andel hade även fått heltidsersättning. Deltidsbegränsningen har både begränsat ersättningsrätten för personer med fasta deltidsanställningar och personer med svagare förankring på arbetsmarknaden. Personer som förbrukar sina 75 deltidsdagar på kort tid övergår i hög utsträckning till att få arbetslöshetsersättning på heltid efter den 75:e deltidsdagen. Detta borde bero på att de deltidsarbetar i liten utsträckning och att deras förvärvsinkomster därför understiger den ersättning de kan få från arbetslöshetsförsäkringen samt att de inte lyckas få heltidsarbete. Personer som omväxlande får hel- och deltidsersättning har en hög benägenhet att vara heltidsarbetslösa även efter den 75:e deltidsdagen. Personer som inte är födda i Norden och personer med grundbelopp har en lägre benägenhet att ha heltidsersättning efter den 75:e deltidsdagen än övriga. 4 Uppföljning av deltidsbegränsningen, IAF

5 1 Inledning 1.1 Bakgrund Den 7 april 2008 begränsades rätten att få arbetslöshetsersättning i samband med deltidsarbete till 75 dagar per ersättningsperiod. 1 Reformens huvudsakliga syfte var att motverka att den som är arbetslös fastnar i ofrivillig deltidsarbetslöshet förstärka de deltidsarbetslösas incitament att söka heltidsarbete sätta press på arbetsgivarna att i större utsträckning erbjuda heltidsarbete. 2 IAF presenterade i oktober 2009 en första uppföljning av reformen. 3 Urvalet som låg till grund för den första uppföljningen innehöll relativt få observationer av individer som hade förbrukat sina deltidsdagar på fler än 50 veckor. Urvalet var således skevt i denna bemärkelse, vilket är en anledning till att IAF på nytt följer upp deltidsbegränsningen. I denna uppföljning presenteras hur utbetalningarna för del- respektive heltidsersättning har utvecklats, samt hur många och vilka som efter de 75 deltidsdagarna övergår till heltidsersättning. 1.2 Syfte och frågeställningar Syftet med denna rapport är att följa upp deltidsbegränsningen utifrån följande frågeställningar: Hur har utbetalningarna av deltidsersättning utvecklats över tid? Vilka personer förbrukar 75 deltidsdagar i en ersättningsperiod? Vilka yrkesgrupper får heltidsersättning efter att ha förbrukat 75 deltidsdagar? 1 7 Förordning (1997:835) om arbetslöshetsförsäkring. 2 Tilläggsdirektiv till Kommittén om hållbara försäkringar vid sjukdom och arbetslöshet, dir. 2012:90. 3 Arbetslöshetsersättning till deltidsarbetslösa, 2009:12, IAF. Uppföljning av deltidsbegränsningen, IAF 5

6 1.3 Om datamaterialet och statistiken Resultaten som redovisas i denna rapport baseras i huvudsak på uppgifter mellan 1999 och 2012 och har hämtats från IAF:s databas Astat som innehåller registerdata från arbetslöshetskassornas handläggarsystem. Astat innehåller uppgifter om personer som har fått arbetslöshetsersättning samt arbetslöshetskassornas beslut. IAF har även hämtat uppgifter från Arbetsförmedlingens databas Datalagret som innehåller registerdata från Arbetsförmedlingens handläggarsystem. Statistiken i denna rapport redovisas efter den tidpunkt som arbetslösheten avser, och är därför framtagen för kassakortsveckor och inte utbetalningsdatum. När uppgifter från dataregister sammanställs påverkas resultatet dels av tidpunkten för sammanställningen om datamaterialet uppdateras löpande, dels hur de frågor som ställs till databaserna formuleras. Det kan därför förekomma mindre avvikelser i den här rapporten jämfört med annan rapportering i ämnet Begrepp i denna rapport Flera av begreppen som används i den här rapporten är inte vedertagna och definieras därför här. Deltidsdagar är de ersättningsdagar som betalas ut för arbetslöshet i veckor som en person har utfört deltidsarbete. Deltidsersättning är arbetslöshetsersättning som betalas ut för deltidsdagar. Deltidsveckor är veckor med deltidsdagar. Heltidsdagar är ersättningsdagar som inte är deltidsdagar. Heltidsersättning är arbetslöshetsersättning som inte är deltidsersättning. Ersättning hel vecka är arbetslöshetsersättning som har betalats ut för fem dagar per vecka. Ersättning hel vecka är alltid heltidsersättning. När en person får heltidsersättning är det ersättning hel vecka om personen inte har karens, sjukdom eller något annat hinder under veckan som resulterar i att han eller hon får ersättning för färre än fem dagar. Ersättning hel vecka blir därmed en uppskattning (approximation) av heltidsersättning. Ersättning del av vecka avser arbetslöshetsersättning som har betalats ut för 1 till 4,5 dagar per vecka. Ersättning del av vecka är normalt deltidsersättning men kan avse heltidsersättning om personen har sjukdom eller annat hinder under veckan. När en person får deltidsersättning är det ersättning del av vecka om han 6 Uppföljning av deltidsbegränsningen, IAF

7 eller hon inte har karens under veckan. 4 Ersättning del av vecka är en uppskattning (approximation) av deltidsersättning. 1.4 Deltidsbegränsningen och normalarbetstidens betydelse för antalet ersättningsdagar Rätten till arbetslöshetsersättning under deltidsarbete infördes 1956 och en kort historik presenteras i den uppföljning IAF gjorde av deltidsbegränsningen Innan nuvarande deltidsbegränsning infördes 2008 hade en person med tillsvidareanställning på deltid inte rätt till fortsatt arbetslöshetsersättning efter att ersättningsperioden tagit slut. Personen fick då antingen deltidsarbeta utan arbetslöshetsersättning eller vara heltidsarbetslös med arbetslöshetsersättning. Den nu gällande deltidsbegränsningen infördes den 7 april 2008 och innebär att antalet ersättningsdagar som betalas ut för veckor då en person deltidsarbetar begränsas till högst 75 ersättningsdagar per ersättningsperiod. Deltidsbegränsningen regleras i 7 förordningen (1997:835) om arbetslöshetsförsäkring: För veckor som en person utför eller deklarerar deltidsarbete lämnas arbetslöshetsersättning under sammanlagt längst 75 ersättningsdagar inom en ersättningsperiod. Resterande ersättningsdagar i perioden får endast användas för veckor då personen inte utför eller deklarerar något arbete. Med deltidsarbete avses arbete som understiger personens arbetsutbud per vecka. Första stycket gäller inte i de fall en företagare som omfattas av 6 ansöker om ersättning för tillfälligt avbrott i fiskeverksamheten. För att ha rätt till arbetslöshetsersättning ska en person ha uppfyllt ett arbetsvillkor under en ramtid om 12 månader genom att ha arbetat minst 80 timmar per månad i minst 6 månader, alternativt ha arbetat minst 50 timmar per månad och totalt 480 timmar under en sammanhängande tid av 6 månader. 6 Ramtiden är de 12 månaderna innan personen anmälde sig som arbetslös hos Arbetsförmedlingen. 7 Dessutom ska personen uppfylla 4 Veckor med karens ingår inte i ersättning del av vecka för att reducera skevheten i approximationerna och på ett enkelt sätt söka ut uppgifterna ur IAF:s databas Astat. Ungefär en procent av arbetslöshetsersättning utbetalas för veckor med karens. 5 Arbetslöshetsersättning till deltidsarbetslösa, 2009:12, IAF 6 15 a och 23b Lag (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring. 7 Ramtiden beräknas genom att man räknar bakåt från den månad när man anmält sig som arbetslös hos Arbetsförmedlingen. Om anmälningsmånaden innehåller förvärvsarbete, eller annan tid som kan tillgodoräknas i ett arbetsvillkor, ska den månaden dock ingå i ramtiden. Uppföljning av deltidsbegränsningen, IAF 7

8

9

10 I relativa tal är det flödena till och från gruppen med deltidsersättning som är de största. Utflödet till gruppen utan arbetslöshetsersättning uppgår till 24 procent och inflödet till 22 procent. Även inflödet från gruppen med heltidsersättning på 15 procent och utflödet till denna grupp på 14 procent är betydande. 10 Uppföljning av deltidsbegränsningen, IAF

11 2 Hur har utbetalningarna av deltidsersättning utvecklats över tid? I detta kapitel presenteras hur utbetalningarna av deltidsersättning har utvecklats under perioden , och en tänkbar bild av utvecklingen om deltidsbegränsningen inte hade införts. I bilaga 2 presenteras de modeller som ligger till grund för kapitlet. 2.1 Utvecklingen av deltidsersättning Diagram 2.1 visar hur deltidsersättningen har utvecklats år Eftersom det bara finns uppgifter om deltidsersättning från och med när de nya reglerna infördes, vecka 15 år 2008, har beräkningarna för gjorts med hjälp av uppgifter för ersättning del av vecka, se bilaga 2. Diagram 2.1: Deltidsersättning och beräknad deltidsersättning, för år , miljoner kronor. Uppföljning av deltidsbegränsningen, IAF 11

12 Summan av den utbetalda deltidsersättning för år 2008 uppgick till miljoner kronor, vilket är betydligt lägre än 2007 års miljoner. Det är uppenbart att deltidsersättningen har minskat betydligt sedan deltidsbegränsningen infördes, men att utvecklingen har planat ut under de två senaste åren. I diagram 2.2 har uppgifterna om deltidsersättning kompletterats med uppgifter om heltidsersättning. Uppgifterna redovisas även per kvartal för att återge en del av den säsongsvariation som deltidsersättning och heltidsersättning har. Som tidigare nämnts är deltidsersättning innan deltidsbegränsningen infördes beräknad och därmed blir även heltidsersättingen för den perioden beräknad. Diagram 2.2: Deltidsersättning och heltidsersättning, per kvartal för år , miljoner kronor. Heltidsersättningen har ett tydligt konjunkturmönster med lägre utbetalningar för perioder med lägre arbetslöshet och högre utbetalningar för perioder med högre arbetslöshet. Reformerna som genomfördes i arbetslöshetsförsäkringen år 2007 har bidragit till lägre utbetalningar av både heltidsersättning och deltidsersättning därefter. Heltidsersättningen uppvisade ett tydligt säsongsmönster med högre utbetalningar första och tredje kvartalet jämfört med de andra kvartalen. Även deltidsersättningen hade ett tydligt säsongsmönster, men hade lägre och inte högre volymer för kvartal tre de olika åren. Även deltidsersättningen följde till viss del konjunkturen, men minskade i mindre omfattning än heltidsersättningen under 12 Uppföljning av deltidsbegränsningen, IAF

13 högkonjunkturen 2001, och ökade i mindre omfattning under lågkonjunkturen Under högkonjunkturen 2007 följde deltidsersättningen i stort utveckingen för heltidsersättningen. Samma år som deltidsbegränsningen infördes 2008 försämrades efterfrågan på arbetsmarknaden markant, vilket resulterade i att betydligt mer heltidsersättning betalades ut. Utvecklingen för deltidsersättning gick dock åt andra hållet och fortsatte att minska under de kommande åren. Deltidsersättning per kvartal 2012 var mindre än hälften av vad den var när deltidsbegränsningen infördes. 2.2 Utvecklingen av deltidsersättningen om inte deltidsbegränsningen hade införts I detta avsnitt presenteras en tänkbar utveckling för hur deltidsersättningen skulle ha utvecklats om inte deltidsbegränsningen hade införts. På grund av komplexiteten och svårigheten att ge en rättvisande bild av hur deltidsersättningen skulle ha utvecklats utan deltidsbegränsningen, samt den enkla matematiska modell som används för att ange huvuddragen i den alternativa utvecklingen, finns det en viss osäkerhet i uppgifterna nedan. Modellen presenteras i bilaga 2. Diagram 2.3: Beräknad deltidsersättning och deltidsersättning utifrån modellen utan deltidsbegränsningen samt differensen. Beloppen avser miljoner konor per år, Uppföljning av deltidsbegränsningen, IAF 13

14 Av diagram 2.3 framgår att enligt modellen skulle de årliga utbetalningarna av deltidsersättning för ha varit ungefär miljoner högre om deltidsbegränsningen inte hade införts. Jämfört med den beräknade deltidsersättningen överskattar dock modellen deltidsersättning med 9 procent år 1999, motsvarande 470 miljoner kronor, och underskattar den beräknade deltidsersättningen med 4 procent år 2006, motsvarande 217 miljoner kronor. Att den beräknade deltidsersättningen är högre jämfört med 2008 beror på att de ökade utbetalningarna av heltidsersättning till kvinnor enligt modellen är korrelerade med ökade utbetalningar av deltidsersättning. Utbetalningarna av heltidsersättning till kvinnor var mycket låga andra kvartalet 2008 men ökade sedan. Ett antagande om att de ökade utbetalningarna av heltidsersättning till kvinnor inte skulle bidra till ökade utbetalningar av deltidsersättning resulterar i en skillnad mellan modell och utfall för år på 8,1 miljarder kronor i stället för 10,8 miljarder kronor. 14 Uppföljning av deltidsbegränsningen, IAF

15 3 Vilka personer förbrukade 75 deltidsdagar i en ersättningsperiod? I detta kapitel presenteras beskrivande statistik över de personer som förbrukade 75 dagar under en ersättningsperiod. 3.1 Antalet personer som förbrukar 75 deltidsdagar fördelat på sökandekategori Personer med deltidsersättning är en heterogen grupp och de är mer eller mindre förankrade på arbetsmarknaden. Många av dem varvar veckor med deltidsarbete med veckor utan arbete eller med veckor de arbetar heltid (se avsnitt 1.5). Genom att dela in personer med deltidsersättning i olika grupper beroende på om och i så fall vilken arbetslöshetsersättning de har fått den senaste tiden, får man en mer nyanserad bild av dem. I denna rapport görs den här indelningen efter vilken ersättning som betalades ut under de 13 veckorna innan den 75:e deltidsdagen. Ett skäl för denna kategorisering är att personer med heltidsersättning troligen har hög risk att få heltidsersättning även efter denna dag, innan de förbrukat sin sista deltidsdag i perioden. För personer med en mer fast förankring på arbetsmarknaden är risken troligen lägre. IAF har klassificerat personerna i undergrupper. Personer med både hel och deltidsersättning har fått heltidsersättning under minst en av de 13 föregående veckorna. Personer med stabil deltidsersättning har fått deltidsersättning men inte heltidsersättning, och deltidsersättningen har för flertalet av de 13 föregående veckorna avsett ett och samma antal deltidsdagar. Personer med varierande deltidsersättning har fått deltidsersättning men inte heltidsersättning, och tillhör inte gruppen med stabil deltidsersättning. Personer utan ersättning inte har fått arbetslöshetsersättning för någon av de 13 föregående veckorna. Arbetsförmedlingens sökandekategorier baseras på den information som arbetsförmedlarna har om de inskrivna. Informationen om en person med arbetslöshetsersättning har deltidsarbete eller inte, återspeglas inte alltid av den sökandekategori som han eller hon tillhör. En person kan därför vara inskriven som öppet Uppföljning av deltidsbegränsningen, IAF 15

16 arbetslös 12 hos Arbetsförmedlingen även de veckor som han eller hon utför deltidsarbete och får deltidsersättning. En del personer förbrukar samtliga sina 75 deltidsdagar som öppet arbetslösa. Tabell 3.1 Personer med 75 deltidsdagar i en ersättningsperiod, vecka vecka efter sökandekategori och utbetald arbetslöshetsersättning de 13 veckorna före den 75:e deltidsdagen. Sökandekategori Stabil deltidsersättning Varierande deltidsersättning Både hel- och deltidsersättning Utan ersättning Totalt Öppet arbetslösa Deltidsarbetslösa Timanställda Annan Totalsumma Tabell 3.1 visar de som förbrukade alla 75 deltidsdagarna fördelade efter vilken sökandekategori de var inskrivna i hos Arbetsförmedlingen när den 75:e deltidsdagen förbrukades. De som var inskrivna i kategorin Annan hade till största delen nystartsjobb eller lönebidrag. Gruppen Både hel och deltidsersättning bestod främst av personer inskrivna som timanställda hos Arbetsförmedlingen. I gruppen Stabil deltidsersättning var merparten inskrivna som deltidsarbetslösa, medan gruppen Varierande deltidsersättning var inskrivna som deltidsarbetslösa och timanställda i ungefär lika stor utsträckning. Gruppen Utan arbetslöshetsersättning utgör mindre än 1 procent av samtliga i tabellen. Personerna i denna grupp hade först förbrukat drygt 70 deltidsdagar och därefter varit utan arbetslöshetsersättning under minst 13 veckor varpå de nästa vecka förbrukade den 75:e deltidsdagen i ersättningsperioden. Många i den här gruppen var inskrivna som personer med tillfälligt arbete innan den 75:e deltidsdagen förbrukades. Eftersom den här restgruppen är så liten kommer den att behandlas mer översiktligt än övriga grupper i denna rapport. 12 Öppet arbetslösa är Arbetsförmedlingens begrepp för arbetssökande utan arbete som aktivt söker och omgående kan ta arbete och som inte deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program. 13 Den 2 februari 2011 ändrade Arbetsförmedlingen benämningen på begreppet arbetslösa till öppet arbetslösa för att förtydliga att det inte avser personer vilka är inskrivna i arbetsmarknadspolitiska program. 14 Deltidsarbetslösa eller timanställda vilka även deltar i arbetsmarknadspolitiska program är inskrivna med sökandekategorin för det arbetsmarknadspolitiska programmet. 15 En del personer har förbrukat 75 deltidsdagar i flera ersättningsperioder och redovisas i tabellen flera gånger. Antalet unika personer i tabellen är Uppföljning av deltidsbegränsningen, IAF

17 3.2 Antalet personer som förbrukade 75 deltidsdagar fördelat på kvinnor och män Från det att deltidsbegränsningen infördes den 7 april 2008 till den 31 december 2012 har totalt personer förbrukat 75 deltidsdagar under en ersättningsperiod. Av dessa har förbrukat 75 deltidsdagar i två ersättningsperioder. Diagram 3.1 Antal personer som förbrukat 75 deltidsdagar, vecka vecka , fördelat på kvinnor och män. De första personerna förbrukade sin 75:e deltidsdag vecka 31 år 2008 och därför är 2008 inte jämförbart med övriga år. Som visas i diagram 3.1 var det fler kvinnor än män som förbrukade 75 deltidsdagar under en ersättningsperiod. Andelen män var högst år 2008 (34 procent) på grund av att män tenderar att få fler deltidsdagar per vecka än kvinnor och därmed förbrukade de 75 deltidsdagarna på kortare tid än kvinnor. Sedan deltidsbegränsningen infördes har antalet personer som förbrukar sin 75:e deltidsdag under en ersättningsperiod minskat. Det har även skett ett skifte från personer med enbart deltidsersättning till personer som varvar veckor med deltidsersättning med veckor med heltidsersättning, vilket kan förklara att andelen män har ökat något sedan år Uppföljning av deltidsbegränsningen, IAF 17

18 3.3 Antalet personer som förbrukade 75 deltidsdagar fördelat på antalet veckor som de förbrukade sina deltidsdagar på I diagram 3.2 samredovisas grupperna Stabil deltidsersättning och Varierande deltidsersättning som gruppen Enbart deltidsersättning. Diagram 3.2 Antal personer som förbrukade 75 deltidsdagar, vecka vecka efter kategori och antal deltidsveckor de förbrukade sina dagar på. Av diagram 3.2 framgår att personer med både hel- och deltidsersättning tenderade att förbruka sina deltidsdagar på färre veckor än personer med enbart deltidsersättning. Deras deltidsarbete tenderade att vara mindre omfattande än personer med enbart deltidsersättning, och de förbrukade därför fler deltidsdagar per vecka. I medeltal hade de i gruppen Både hel- och deltidsersättning förbrukat sina 75 deltidsdagar på 30 veckor, vilket är 12 veckor färre än det genomsnittliga antalet deltidsveckor för personer i gruppen Enbart deltidsersättning. Som diagrammet visar var det många som förbrukade sina deltidsdagar på 75 veckor. Men många personer vars deltidsarbete är mindre omfattande ställs redan efter betydligt kortare tid inför valet att bli helt arbetslösa eller att försörja sig utan arbetslöshetsersättning. 18 Uppföljning av deltidsbegränsningen, IAF

19 3.4 Antalet personer som förbrukade 75 deltidsdagar efter vilken yrkesgrupp 16 personerna främst sökte arbete i Tabell 3.2: Antal personer som förbrukade 75 deltidsdagar efter vilka yrkesområden de sökte arbete i. Utan ersättning Enbart deltidsersättning Både hel och deltidsersättning Yrkesområde Totalt Vård- och omsorgspersonal Försäljningsarbete inom detaljhandel m.m Enklare servicearbete Kontorsarbete m.m Lärare inom universitet, gymnasie- och grundskola Kundservicearbete Storhushålls- och restaurangpersonal Övriga Totalt Det framgår av tabell 3.2 att det framförallt var personer som sökte arbete inom vård och omsorg som förbrukade 75 deltidsdagar. Den här gruppen utgör drygt en fjärdedel av den totala gruppen, och yrkesområdet är störst för samtliga grupper. Drygt hälften av personerna som förbrukade 75 deltidsdagar under en ersättningsperiod fanns inom detta yrkesområde tillsammans med försäljning inom detaljhandeln och enklare servicearbete. 16 Baserat på den SSYK som personen är inskriven i hos Arbetsförmedlingen. Uppföljning av deltidsbegränsningen, IAF 19

20 4 Vilka personer fick heltidsersättning efter att ha förbrukat 75 deltidsdagar? I det här kapitlet presenteras en analys av vilka personer som fick heltidsersättning efter den 75:e deltidsdagen. 4.1 Andelen som fick heltidsersättning efter den 75:e deltidsdagen Diagram 4.1: Andelen som fick heltidsersättning efter att den 75:e deltidsdagen har förbrukats, beroende på om de tillhörde gruppen med enbart deltidsersättning eller med både hel och deltidsersättning, eller gruppen utan arbetslöshetsersättning de 13 veckorna före den 75:e deltidsdagen. Diagram 4.1 visar hur stor andel av alla med deltidsersättning som fick heltidsersättning veckorna efter att de 75 deltidsdagarna hade förbrukats. 20 Uppföljning av deltidsbegränsningen, IAF

21 Personer med både hel- och deltidstidsersättning före den 75:e deltidsdagen tenderade i störst utsträckning att få heltidsersättning efter den 75:e deltidsdagen. Det var drygt hälften som fick heltidsersättning inom tre veckor efter den 75:e deltidsdagen. Det framgår även av diagrammet att personer i gruppen Utan ersättning i större utsträckning än personer i de andra grupperna fick heltidsersättning efter den 75:e deltidsdagen. Drygt hälften av dem hade fått heltidsersättning inom fem veckor efter den 75:e deltidsdagen. För gruppen Enbart deltidsersättning var det en betydligt lägre andel som fick heltidsersättning. Tretton veckor efter den 75:e heltidsdagen hade cirka 24 procent av dem fått heltidsersättning. När en person har förbrukat 75 deltidsdagar i en ersättningsperiod kan personen inte längre få arbetslöshetsersättning om han eller hon fortsätter att arbeta. Valet är då att fortsätta arbeta utan rätt till arbetslöshetsersättning eller att bli helt arbetslös och få arbetslöshetsersättning på heltid. Diagram 4.2: Andel personer som fick arbetslöshetsersättning inom fem veckor efter 75:e dagen, uppdelat på hur många veckor de 75 deltidsdagarna hade förbrukats under. Som framgår av diagram 4.2 är skillnaderna i andelen som övergick till heltidsersättning stora mellan kategorierna med både hel och deltidsersättning, enbart deltidsersättning och utan ersättning. Andelen som förbrukade 75 deltidsdagar Uppföljning av deltidsbegränsningen, IAF 21

22 påverkas även starkt av hur många veckor antalet deltidsdagar förbrukades under. Av de personer som enbart fick deltidsersättning före den 75:e deltidsdagen och som förbrukade dessa under 75 veckor, var det endast cirka 1 procent som slutade arbeta och fick arbetslöshetsersättning på heltid inom fem veckor. Av dem med både hel- och deltidstidsersättning före den 75:e deltidsdagen som förbrukade dessa under 75 veckor var det dock cirka 20 procent. 4.2 Fördjupad analys av faktorer som påverkar om personer får heltidsersättning efter den 75:e deltidsdagen I syfte att finna ytterligare faktorer som visar vilka personer som i högre utsträckning går över till heltidsarbetslöshetsersättning efter den 75:e deltidsdagen, har IAF gjort analyser genom logistisk regression. Analyserna baseras på personer som någon gång mellan vecka 31 år 2008 fram till vecka 26 år 2012 har fått beslut om deltidsbegränsning. Om en person har fått beslut vid mer än ett tillfälle, är det senaste beslutet som ingår i analysen. De variabler som visas i tabell 5.3 är variabler som alla visade ett samband (p<0,001) 17 med om en person fick deltidsarbetslöshetsersättning inom 5 veckor efter den 75:e dagen eller inte. Förutom variabler och antal för de olika kategorierna, visar tabellen även oddskvoter och 95-procentiga konfidensintervall 18. Oddskvoterna anger oddset för att den aktuella kategorin skulle få arbetslöshetsersättning inom 5 veckor efter 75:e deltidsdagen jämfört med referenskategorin 19, medan övriga variabler hålls konstanta. Oddskvoten för referenskategorin är alltid ett. Om en kategori har en oddskvot större än ett, betyder det att det var högre sannolikhet för den kategorin att få arbetslöshetsersättning efter 75:e deltidsdagen jämfört med referenskategorin. 17 Signifikans mäts med ett p-värde och ju mindre p-värdet är desto starkare är stödet för att det förkommer ett samband, det vill säga att sambandet är statistiskt säkerställt. När ett samband bedöms vara statistiskt signifikant innebär det att sambandet inte är slumpmässigt procentiga konfidensintervall visar att oddskvoten med 95 procents sannolikhet hamnar inom det givna intervallet. 19 Referenskategorin är den kategori övriga kategorier jämförs med 22 Uppföljning av deltidsbegränsningen, IAF

23 Tabell 4.1 Sambandsanalys genom logistisk regression mellan olika faktorer och övergång till hel arbetslöshetsersättning efter 75:e deltidsdagen Faktorer Oddskvoter 95 % konfidensintervall Kön Kvinna Man Ålderskategori Yngre än 40 år 40 och äldre Referens 1,14 (1,08 1,21) Referens 1,12 (1,07 1,17) Födelseland Född utanför Norden Referens Född i Norden 1,33 (1,26 1,41) Ersättningsgrund Grundbelopp Inkomstrelaterad Referens 1,57 (1,41 1,75) Ersättningskategori a Stabil deltid Varierande deltid Heltid (och deltid) Antal veckor deltidsdagarna har förbrukats under Referens 1,97 7,19 23,35 18,67 13,51 10,10 7,26 3,58 Referens (1,83 2,11) (6,76 7,64) (18,34 29,73) (14,69 23,72) (10,66 17,12) (7,94 12,84) (5,69 9,26) (2,77 4,64) a Klassificeringen är gjord utifrån hur mönstret på uttaget av deltidsdagarna såg ut 13 veckor före den 75:e deltidsdagen Resultaten i tabell 4.1 bekräftar tidigare resultat. Det antal veckor det har tagit att förbruka deltidsdagarna har starkast samband med att få arbetslöshetsersättning efter 75:e deltidsdagen. Vid en snabb förbrukning av deltidsdagarna (17 24 veckor) är det betydligt högre sannolikhet att gå över till heltidsarbetslöshet inom 5 veckor efter deltidsbegränsningsbeslut jämfört med en långsam förbrukning (70 75 veckor). Personer som var deltidsarbetslösa exempelvis en dag per vecka, förbrukade sina dagar under 75 veckor. Dessa personer hade troligtvis en stabil deltidstjänst och därför lättare att avvara en dag med arbetslöshetsersättning och föredrog därför att inte säga upp sig. Däremot hade en person som till och från var helt arbetslös, inte samma möjligheter att välja bort att gå över till att få arbetslöshetsersättning på heltid. Ytterligare en viktig faktor som påverkar sannoliketen att få arbetslöshetsersättning efter 75:e deltidsdagen är hur ersättningsveckorna före deltidsbegräns- Uppföljning av deltidsbegränsningen, IAF 23

24 ningsbeslutet såg ut. När en person hade inslag av veckor med heltidsersättning de 13 veckor som föregick beslutet, visar resultaten att det var högre sannolikhet att han eller hon gick över till heltidsersättning efter att de 75 dagarna var förbrukade. Personer som är födda i Norden visade en större sannolikhet att övergå till hel arbetslöshetsersättning efter den 75:e dagen. Detta kan tyda på att personer som är födda utanför Norden inte känner till sina valmöjligheter efter att deltidsdagarna tagit slut i samma utsträckning som personer födda i Norden. Resultaten visar också en något förhöjd sannolikhet för män och personer som är 40 år och äldre att övergå till heltidsarbetslöshet efter sina deltidsdagar. Övriga variabler som testades med statistiska metoder men som inte blev signifikanta var: Arbetslöshetskassa Yrkeskategori Normalarbetstid Utbildningsnivå Dagsförtjänst Antal kvarvarande ersättningsdagar i ersättningsperioden IAF har för dessa variabler inte kunnat visa något samband med sannolikheten att få arbetslöshetsersättning efter 75:e deltidsdagen. 24 Uppföljning av deltidsbegränsningen, IAF

25 5 Resultat Hur har utbetalningarna av deltidsersättning utvecklats över tid? IAF beräknar att införandet av deltidsbegränsningen i april 2008 medförde en reducering av utbetald arbetslöshetsersättning med ungefär 2,5 miljarder per år. Utbetalningarna av deltidsersättning beräknas ha uppgått till cirka 4 6 miljarder under perioden för att efter reformerna av arbetslöshetsförsäkringen ha uppgått till drygt 1 miljard Vilka personer förbrukade 75 deltidsdagar i en ersättningsperiod? Även om det framförallt är kvinnor som förbrukar 75 deltidsdagar under en ersättningsperiod har andelen män ökat, och uppgick år 2012 till 25 procent. Flertalet hade enbart deltidsersättning månaderna innan den 75:e deltidsdagen, men en betydande andel hade även fått heltidsersättning. Deltidsbegränsningen har både begränsat ersättningsrätten för personer med fasta deltidsanställningar och personer med svagare förankring på arbetsmarknaden Vilka personer fick heltidsersättning efter att ha förbrukat 75 deltidsdagar? Personer som förbrukade sina 75 deltidsdagar på kort tid övergick i hög utsträckning till att få arbetslöshetsersättning på heltid efter den 75:e deltidsdagen. Detta torde bero på att de (deltids)arbetade i liten utsträckning och att deras förvärvsinkomster därför understeg den ersättning de kunde få från arbetslöshetsförsäkringen. Personer som omväxlande fick hel- och deltidsersättning hade en hög benägenhet att bli heltidsarbetslösa även efter den 75:e deltidsdagen. Personer som inte är födda i Norden och personer med grundbelopp hade en lägre benägenhet att få heltidsersättning efter den 75:e deltidsdagen än övriga. Uppföljning av deltidsbegränsningen, IAF 25

26 6 Käll- och litteraturförteckning Lag (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring. Förordning (1997:835) om arbetslöshetsförsäkring. Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringens föreskrifter om arbetslöshetsförsäkring, IAFFS 2011:4 Tilläggsdirektiv till Kommittén om hållbara försäkringar vid sjukdom och arbetslöshet, dir. 2012:90. Arbetslöshetsersättning till deltidsarbetslösa, 2009:12, IAF 26 Uppföljning av deltidsbegränsningen, IAF

27 Bilaga 1 - Omräkningstabellen Den översta raden (kolumnerna 8 40) avser personens normalarbetstid. Den vänstra kolumnen (raderna 1 40) avser antalet timmar som blir kvar efter att normalarbetstiden har reducerats med arbetad tid, karens, sjukdom och annan hindertid under veckan. Om arbetsutbudet är lägre än normalarbetstiden sker beräkningen utifrån arbetsutbudet och inte utifrån normalarbetstiden. Antalet ersättningsdagar under beräkningsveckan är de värden som finns för given kolumn och rad ,5 1,5 1, , ,5 1,5 1,5 1, ,5 2, ,5 1,5 1,5 1,5 1, ,5 3,5 3 2,5 2,5 2, ,5 1,5 1,5 1,5 1,5 1, ,5 4 3, ,5 2,5 2, ,5 1,5 1,5 1,5 1,5 1,5 1,5 1, ,5 4 3,5 3, ,5 2,5 2, ,5 1,5 1,5 1,5 1,5 1,5 1,5 1,5 1, ,5 4 3,5 3, ,5 2,5 2, ,5 1,5 1,5 1,5 1,5 1,5 1,5 1,5 1,5 1, , ,5 3, ,5 2,5 2,5 2, ,5 1,5 1,5 1,5 1,5 1,5 1,5 1,5 1,5 1,5 1, , ,5 3, ,5 2,5 2,5 2,5 2, ,5 1,5 1,5 1,5 1,5 1,5 1,5 1,5 1, ,5 4,5 4 3,5 3,5 3, ,5 2,5 2,5 2,5 2, ,5 1,5 1,5 1,5 1,5 1, ,5 4, ,5 3, ,5 2,5 2,5 2,5 2, ,5 1,5 1,5 1, ,5 4, ,5 3,5 3, ,5 2,5 2,5 2,5 2, , ,5 4, ,5 3,5 3,5 3, ,5 2,5 2,5 2,5 2,5 2, ,5 4, ,5 3,5 3, ,5 2,5 2,5 2,5 2,5 2,5 2, ,5 4, ,5 3,5 3,5 3, ,5 2,5 2,5 2,5 2,5 2,5 2, ,5 4,5 4, ,5 3,5 3,5 3, ,5 2,5 2,5 2,5 2,5 2,5 2, ,5 4,5 4, ,5 3,5 3,5 3, ,5 2,5 2,5 2,5 2,5 2, ,5 4, ,5 3,5 3,5 3, ,5 2,5 2,5 2, ,5 4, ,5 3,5 3,5 3,5 3, ,5 2, ,5 4, ,5 3,5 3,5 3, , ,5 4, ,5 3,5 3,5 3,5 3, ,5 4,5 4, ,5 3,5 3,5 3,5 3, ,5 4,5 4, ,5 3,5 3,5 3,5 3, ,5 4,5 4, ,5 3,5 3,5 3,5 3, ,5 4,5 4, ,5 3,5 3,5 3,5 3, ,5 4,5 4, ,5 3,5 3, ,5 4,5 4,5 4, ,5 3, ,5 4,5 4,5 4, , ,5 4,5 4,5 4, ,5 4,5 4,5 4, ,5 4,5 4,5 4, ,5 4,5 4,5 4, ,5 4,5 4,5 4, ,5 4,5 4, ,5 4, , Exempel: Om normalarbetstiden är 40 timmar, arbetsutbudet är 30 timmar och arbetad tid är 10 timmar samt att det inte finns någon annan hindertid blir antalet ersättningsdagar 2,5 baserat på kolumn 40 och rad 20. För mer information se: 10/ Uppföljning av deltidsbegränsningen, IAF 27

28 Bilaga 2 - Modellen för deltidsersättning utan deltidsbegränsningen Modellen för utbetalningarna av deltidsersättning innan deltidsbegränsningen infördes är baserade på den relation som finns mellan deltidsersättning och ersättning del av vecka. Baserat på data från det att deltidsbegränsningen infördes vecka 15 år 2008 till och med vecka 52 år 2008 kan följande enkla regressionsmodell tas fram. Deltidsersättning per vecka (miljoner kronor) = 0,9733 x del av vecka 5, Att deltidsersättningen är lägre än utbetald ersättning del av vecka beror på att ersättning del av vecka även innefattar heltidsersättning som har betalats ut till personer som har varit sjuka eller haft annat ersättningshinder under veckan. Modellen för utbetalningarna av deltidsersättning om deltidsbegränsningen inte hade införts är baserad på uppgifter för beräknad heltidsersättning till kvinnor och en säsongskomponent för tredje kvartalet. Det är rimligt att anta att införandet av deltidsbegränsningen har reducerat såväl utbetald deltidsersättning som utbetald ersättning för del av vecka. Det är svårt att ange huvuddragen för hur ersättningen för veckor med deltidsarbete skulle ha utvecklat sig utan införandet av deltidsbegränsningen. Baserat på data för ersättning del av vecka och ersättning hel vecka från första kvartalet 1999 till andra kvartalet 2008 visar det sig att ersättning del av vecka samvarierar med ersättning hel vecka. Denna samvariation kan tillsammans med modellen för deltidsersättning användas för att få en uppskattning av hur ersättningen för veckor med deltidsarbete skulle ha utvecklat sig utan införandet av deltidsbegränsningen. Enligt den uppskattade regressionsmodellen kan ersättning för del av vecka i stort beräknas som 39 procent av ersättning hel vecka till kvinnor, plus 3,8 miljoner kronor multiplicerat med normalarbetstiden överstigande 25 timmar för de som får ersättning hel vecka. 21 Därefter tillkommer säsongsjusteringstermer för första och tredje kvartalet. För år 2007 skiljer sig den beräknade ersättningen för del av vecka från faktiskt utbetald ersättning del av vecka med 1,8 procent motsvarande 1,6 miljoner kronor per vecka. 20 Regressionsmodellen har R2=0,9970. Konfidensintervall (95 %) för konstanterna: 0,9552 0,9914 respektive 4,743 6,667. Resultatet blir i stort detsamma om modellen skattas över längre tidsperioder men införandet av deltidsbegränsningen påverkar skattningen något mer i de fallen. 21 Regressionsmodellen Y = 0,39 B + 3,77 (NA-25) 3,45 Q1-18,07 Q3 0,33 (B-B(-1))/B(-1) har R2_adj=0,905. Konfidensintervall (90%) för konstanterna: 0,337 0,439 och 1,31-6,23 och 9,6-26,5 samt 0,161-0,508 respektive 4,578 5, Uppföljning av deltidsbegränsningen, IAF

29 Diagram B.1: De förklarande variablerna till heltidsersättning till kvinnor och normalarbetstiden för personer med heltidsersättning tillsammans med beräknad deltidsersättning med respektive utan deltidsbegränsningen. Period andra kvartalet 1999 till och med tredje kvartalet 2012 Uppföljning av deltidsbegränsningen, IAF 29