Regeringskansliet (Socialdepartementet) Stockholm
|
|
- Roland Lundqvist
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 1(8) Dnr SU FV Regeringskansliet (Socialdepartementet) Stockholm Remiss: KOM (2016)815 Förslag om ändringar i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 883/2014 av den 29 april 2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen samt förordning (EG) nr 987/2009 om tillämpningsbestämmelser om förordning (EG) nr 883/2014 av den 29 april 2004om samordning av de sociala trygghetssystemen. Sammanfattning Juridiska fakultetsnämnden begränsar sin granskning av kommissionens förslag till förändring av förordning 883/2004 till de tre, enligt fakultetsnämnden, viktigaste förändringsförslagen. Vad gäller övriga förändringsförslag har fakultetsnämnden inte tagit ställning i sak. 1) En förändring av förordningens likabehandlingsprincip är inte möjlig. Kommissionens förslag till en inskränkning av förordning 883/2004:s likabehandlingsprincip leder till att medlemsstaterna kan inskränka förordningens berättigade personkrets till att i praktiken enbart omfatta migrerande arbetstagare vad gäller åtkomst till sociala trygghetsförmåner. Vissa som omfattas av förordningens personkrets och som är bosatta i en medlemsstat kommer således inte kunna ansöka om dessa sociala trygghetsförmåner utan hamnar i en gråzon där man kan vara bosatt men utan några substantiella rättigheter. Ändringsförslaget strider mot primärrättens likabehandlingsprincip. Vidare är den rättspraxis som kommissionen åberopar som grund för förändringen motstridig och i vissa fall direkt felaktig. 2) Förändringen av artikel 65 kan ge upphov till en inskränkt fri personrörlighet. Kommissionens förslag till att ersätta befintlig artikel 65 frångår förordning 883/2004;s grundprincip om en behörig stat. Den nya artikel 65 ger upphov till två behöriga stater vilket kan verka inskränkande på den fria personrörligheten då oklarheter om behörig stat kan uppstå. Stockholms universitet Besöksadress: Stockholm Universitetsvägen 10 A
2 2(8) 3) Den nya artikel 75a strider mot Regeringsformen. Fakultetsnämnden bedömer att kommissionens förslag att respektive medlemsstats behöriga myndighet ska tillse att myndigheterna tillämpar förordningen korrekt, artikel 75a, står i strid med den grundlagsfästa principen om förvaltningens självständighet, RF 12:2. Nedan följer en djupare analys av förslaget till förändring av likabehandlingsprincipen samt kortare analyser avseende förändringen av artikel 65 och förslaget till införandet av den nya artikel 75a. Förslaget till förändring av artikel 4, förordning 883/2004 Förordning 883/2004 samordnar medlemsstaternas sociala trygghetssystem, som utgörs av bland annat sjukpenning, föräldraförmåner, arbetslöshetsförmåner och pension, vid gränsöverskridande situationer. Grundtanken med EG:s första substantiella förordning på området, förordning 3/58, var att genom en samordning begränsa medlemsstaternas territoriella strukturer av de sociala trygghetsförmånerna. På så vis kunde en migrerande arbetare vara säker på att denna, oavsett nationella regler, alltid skulle omfattas av en medlemsstats sociala trygghet samt att intjänade rättigheter inte gick förlorade vid en flytt. Förordning 3/58 och dess efterföljare förordning 1408/71 utgjorde därmed en viktig pusselbit avseende främjandet av den fria rörligheten för arbetstagare. Förordning 883/2004 är en komplex lagstiftning med samordning, sammanläggning av försäkringsperioder som härrör från två eller fler medlemsstater samt olika beräkningsmodeller. För förevarande remiss räcker det med att konstatera att förordning 883/2004:s regler om tillämplig lagstiftning pekar ut en behörig stat vid olika gränsöverskridande situationer. Den medlemsstat som utpekas som behörig stat enligt förordningens regler bedömer (då det rör sig om samordning och inte harmonisering av medlemsstaternas sociala trygghetssystem) därefter självständigt om personen uppfyller de nationella kvalifikationskraven. Förordning 883/2004 föreskriver emellertid i artikel 4 att en person som omfattas av förordningen ska behandlas på samma sätt som den behöriga statens egna medborgare. Genom att förordning 883/2004:s personkrets år 2004 utvidgades till att omfatta en övervägande del av alla unionsmedborgare, möjliggjorde denna utvidgning att en ny personkrets kunde komma i åtnjutande av sociala trygghetsförmåner som utges på grundval av bosättning. Detta i kombination med förordningens likabehandlingsprincip ledde till oväntade utfall där icke-ekonomiskt aktiva unionsmedborgare nu kunde bo till sig dessa sociala trygghetsförmåner. EU-domstolen har varit lyhörd för denna nationella problematik och i sitt förhandsavgörande, i C-140/12, Brey, konstruerat en brygga mellan förordning 883/2004 och direktiv 2004/38 som möjliggör nationella kvalifikationskrav på en uppehållsrätt (och därmed öppna upp för en olikbehandling inom personkretsen) innan sociala trygghetsförmåner med drag av socialt bistånd utges. Detta bygge har fortsatt i och med
3 3(8) mål C-333/13, Dano, och har konsoliderats genom mål C-67/14 Alimanović, och mål C- 299/14 García-Nieto. Den därpå följande mål C-308/14, Europeiska kommissionen mot Förenade kungariket och Nordirland, aktualiserar den nära angränsande frågan om hur renodlade klassiska sociala trygghetsförmåner kan komma att begränsas gentemot icke-ekonomiskt aktiva unionsmedborgare. Kommissionen önskar i sitt förslag COM(2016) 815 final, lägga denna rättspraxis som grund för en förändring av förordning 883/2004s likabehandlingsprincip. Fakultetsnämnden menar att det är svårt att åberopa denna rättspraxis för en förändring av den grundläggande likabehandlingsprincipen då aktuell rättspraxis dras med brister. Följande gör att rättspraxisen inte bör läggas till grund för en så omvälvande förändring av förordningens likabehandlingsprincip som följer av artikel 4: 1) Sociala trygghetsförmåner och socialt bistånd har olika bakomliggande syften Förordning 883/2004 är en lagstiftningsprodukt med rötter i 1900-talets början där den migrerande arbetskraften var och fortsatt är i fokus vad gäller åtkomsten till den sociala tryggheten. Unionsmedborgarskapet å andra sidan är en betydligt yngre rättslig konstruktion där dess innersta väsen nu är mer oklar än någonsin, där rättspraxis sökt balansera icke-ekonomiska unionsmedborgares rätt att vistas i en stat mot vistelsestatens behov av att kunna rå över sina sociala biståndssystem. Socialt bistånd avser olika former av bidrag som ges till den som exempelvis genom arbete, pension eller studiemedel, inte uppnår en skälig levnadsnivå. Man brukar tala om samhällets yttersta sociala skyddsnät som finns där för de lägen man inte kan försörja sig själv. Den sociala tryggheten grundas istället på erläggandet av sociala avgifter. Det rör sig om en kollektiv lösning där individer genom att betala sociala avgifter kan ta del av olika statliga eller statligt reglerade försäkringslösningar som föräldraförmåner, sjukpenning och pensioner. Den sociala tryggheten har, beroende på historisk kontext men också politiska ställningstaganden, utvecklats i olika riktningar där två huvudspår kan skönjas: en arbetsbaserad social trygghet (Bismarckmodellen) och en bosättningsbaserad social trygghet (Beveridgemodellen samt den nordiska modellen). Den arbetsbaserade sociala tryggheten är beroende av inkomst och inbetalda avgifter. Denna sociala trygghet omfattar enbart en stats arbetstagare och deras familjemedlemmar. Övriga delar av befolkningen har att förlita sig på andra mindre omfattande välfärdslösningar. Den bosättningsbaserade sociala tryggheten utgår, som framgår av namnet, från en bosättning i landet och skiljer sig åt från den arbetsbaserade sociala tryggheten på så vis att det finns en omfördelningspolitisk ambition och solidaritet gentemot svagare grupper inbyggd i systemet. Denna solidaritet yttrar sig emellertid inte i en individuell behovsprövning vilket är fallet med de skattebaserade sociala biståndsformerna. Vi har istället att göra med en försäkringslösning med solidariska inslag inom en stats territorium.
4 4(8) 2) Förordningens syfte är att förstärka den fria personrörligheten för de personer som omfattas av förordningens personkrets Domstolen slår fast i Brey, p. 52 att förordning 883/2004 har som syfte att säkerställa att man vid en gränsöverskridande rörelse ska kunna behålla vissa sociala trygghetsförmåner som beviljats i ursprungsstaten, medan direktiv 2004/38 huvudsakligen ger den mottagande staten en möjlighet att begränsa åtkomst till socialt bistånd. Här gör EU-domstolen sig skyldigt till en grov förenkling av förordning 883/2004. Förordningen syftar inte enbart till att garantera att förmåner från tidigare behöriga stater kan fortsatt erhållas. Förordningens syfte är, som också följer av artikel 48 FEUF, kanske framförallt att säkerställa en likabehandling med den nya behöriga statens medborgare medelst likabehandlingsprincipen som återfinns i förordningens artikel 4. För Breys vidkommande rör det sig inte om att Tyskland vägrar betala ut Breys intjänade pension, utan om att den behöriga staten Österrike uppställer kvalifikationskrav för åtkomst till sin tilläggsersättning. I Brey aktualiseras alltså rättsliga regleringar i den nya behöriga staten. Det är därför anmärkningsvärt att EUdomstolen utgått från förordningens andra syfte som inte har någon relevans i sammanhanget. 3) Förordningens regler om tillämplig lagstiftning pekar ut vilken stat som är behörig stat, detta innebär dock inte att medlemsstaterna kan uppställa kompletterande nationella kvalifikationsregler som inte beaktar EU-rättens likabehandlingsprincip EU-domstolen konstaterar i Dano att likabehandlingsprincipen preciseras närmare i artikel 24, rörlighetsdirektivet och artikel 4, förordning 883/2004. Likabehandlingsprincipen som sådan skiljer sig förvisso inte åt dessa regelverk emellan. Det som skiljer sig åt är istället möjligheten att göra ett avsteg från denna princip. Rörlighetsdirektivets artikel 24.2 möjliggör här en olikbehandling mot bakgrund av en av lagstiftaren eftersträvad balansering av medlemsstaternas förpliktelser gentemot ickeekonomiskt aktiva unionsmedborgare. Förordning 883/2004 möjliggör ingen olikbehandling. EU-domstolen menar emellertid att det, då det rör sig om enbart en samordning av medlemsstaternas sociala trygghetssystem, är det möjligt för medlemsstaterna att uppställa nationella materiella kvalifikationskrav. EU-domstolen hänvisar i denna del, till mål C-619/11 Dumont de Chassart där Domstolen slagit fast att förordningens regler om tillämplig lagstiftning i förordning 883/2004 enbart pekar ut en medlemsstat som behörig stat. Den behöriga staten behöver således inte betala ut sociala trygghetsförmåner per automatik utan det står medlemsstaten fritt att behålla eller anta nationella kvalifikationskrav som ska vara uppfyllda för att en sökande ska kunna erhålla förmånerna. Detta konstaterande är korrekt och i linje med att förordning 883/2004 bygger på en samordning och inte en samordning av medlemsstaternas sociala trygghetsförmåner. Medlemsstaterna har således fortsatt lagstiftningskompetens. Vad EU-domstolen väljer att bortse från i sitt resonemang är att nationella regler är att sättas i ett primärrättsligt sammanhang. Denna, något beskurna, självständighet har betonats i
5 5(8) Dumont de Chassart. EU-domstolen slår nämligen lite längre fram i avgörandet fast att de nationella kvalifikationskraven måste vara desamma gentemot alla, såväl de egna medborgarna som de migrerande arbetstagarna. De nationella reglerna som tar vid efter att en medlemsstats pekats ut av förordningens regler om tillämplig lagstiftning kan således inte hävdas utan beaktande av EU-rättens övergripande likabehandlingsprincip. EU-domstolens obiter dicta faller därmed på eget grepp. 4) EU har en begränsad lagstiftningskompetens inom socialpolitiken EU-domstolen för ett resonemang i Brey om att en annan utgång i målet skulle leda till en omotiverad skillnad i behandlingen mellan medlemsstaterna beroende på hur deras nationella sociala skyddssystem är uppbyggda EU-domstolen väljer här bortse från fundamenta: förordning 883/2004 baseras på samordning. Grundprincipen, som exempelvis framgår av Hervein, är att det är medlemsstaterna som utformar sina sociala trygghetssystem: Det saknas [emellertid] föreskrifter i fördraget om harmonisering av lagstiftningen om social trygghet i medlemsstaterna. Avseende anställda föreskrivs i artikel 51 [art 48] i fördraget endast att dessa lagstiftningar skall samordnas. Skillnaderna i fråga om innehåll och förfarande mellan systemen för social trygghet i var och en av medlemsstaterna, och följaktligen mellan rättigheterna för de personer som arbetar i dem, berörs således inte av denna bestämmelse. Unionsrätten respekterar således medlemsstaternas befogenhet att organisera sina välfärdssystem såväl specifikt (genom samordningen i förordning 883/2004) som i stort (se artikel 153 FEUF, särskilt p 4 om medlemsstaternas oinskränkta rätt att fortsätta utforma sina respektive välfärdssystem). Det kan därmed inte uppstå en omotiverad skillnad. Skillnaderna är istället en naturlig följd av att medlemsstaternas sociala trygghetssystem samordnas utan någon närmare harmonisering. 5) En balansering mellan individen och medlemsstaternas önskan om hållbara sociala trygghetssystem följer redan av förordning 883/2004 Avvägningen mellan den fria personrörligheten och medlemsstaternas önskemål om ekonomiskt hållbara system finns redan inbyggd i förordning 883/2004. Farhågorna att unionsmedborgare i och med förordning 883/2004:s utvidgning av personkretsen skulle bo till sig sociala trygghetsförmåner uppmärksammades av medlemsstaterna och ledde till ett förtydligande av förordning 883/2004 hösten 2010, genom införandet av skäl 17 a: När en medlemsstats lagstiftning blir tillämplig på en person enligt avdelning II i denna förordning, bör villkoren för anslutning och rätt till förmåner fastställas genom den behöriga medlemsstatens lagstiftning, varvid gemenskapslagstiftningen bör respekteras. Skrivningen förtydligar att EU-rätten inte förhindrar att medlemsstaterna inför kompletterande nationella kvalifikationskrav för, kanske främst bosättningsbaserade, sociala trygghetsförmåner. Ingressens skäl 17 a betonar att medlemsstaterna fortsatt kan
6 6(8) ställa kompletterande krav innan en rätt till bosättningsbaserade sociala trygghetsförmåner föreligger. Det andra ledet av ingressens skäl 17 a föreskriver emellertid att denna möjlighet inte får strida mot unionsrätten. Härvidlag aktualiseras (återigen) EU:s likabehandlingsprincip. Dock måste det hållas i minnet att EU-rättens likabehandlingsprincip inte är absolut. För den skull en medlemsstat kan anföra sakliga skäl för en olikbehandling, kan dessa godtas av EU-domstolen. En sådan inskränkning måste dock vara proportionerlig. Efter att EU-domstolen funnit att det föreligger ett objektivt godtagbart sakligt skäl följer därför en proportionalitetsbedömning för att bedöma om det finns mindre ingripande sätt att uppnå det godtagna sakliga skälet. På den sociala trygghetens område har EU-domstolen sedan tidigare godtagit Tysklands begränsning av en förmån med syfte till att uppmuntra barnafödande i Tyskland som sakligt skäl. Ett mer, för remissens vidkommande aktuellt sakligt skäl som godtagits av EU-domstolen är risken för att den ekonomiska balansen i ett socialt trygghetssystem allvarligt rubbas (se de förhandsavgöranden som rör den gränsöverskridande hälso- och sjukvården med början mål C-120/95 Kohll). Detta sakliga skäl var i fokus i den fördragsbrottstalan som kommissionen drev i mål C- 308/14, Europeiska kommissionen mot Förenade kungariket och Nordirland. EUdomstolen godtog i målet risken för att den ekonomiska balansen i ett socialt trygghetssystem allvarligt rubbas som ett objektivt godtagbart skäl. En bedömning om ett anfört skäl kan ses som ett godtagbart skäl för att inskränka en likabehandling blir förvisso mer omfattande än att på ett övergripande plan godta att medlemsstaterna kan uppställa krav på uppehållsrätt. En sådan mer genomgående bedömning från fall till fall skulle, samtidigt som den respekterar medlemsstaternas kompetens på det sociala området, utgå från den fria personrörligheten då medlemsstaterna måste kunna presentera väl underbyggda makrohot som rättfärdigar inskränkningarna. Vidare skulle man undvika att skiljelinjerna mellan två vitt skilda förmånsslag, socialt bistånd respektive sociala trygghetsförmåner, suddas ut i ett unionsrättsligt perspektiv. Härvid är det emellertid viktigt att uppmärksamma att EU-domstolens förhandsavgörande mål C-308/14, Europeiska kommissionen mot Förenade kungariket och Nordirland svårligen kan ses som något annat än en politisk signal till Förenade kungariket inför folkomröstningen i juni 2015 på grundval av tre förhållanden. Härvid är det emellertid viktigt att uppmärksamma att EU-domstolens förhandsavgörande i mål C-308/14, Europeiska kommissionen mot Förenade kungariket och Nordirland, svårligen kan ses som något annat än en politisk signal till Förenade kungariket inför folkomröstningen i juni 2015 på grundval av tre förhållanden: 1) Vid Domstolens efterföljande bedömning om det föreligger en otillåten olikbehandling finner EU-domstolen att den brittiska inskränkningen är att ses som indirekt diskriminerande. Den brittiska lagstiftningen, kan dock inte uppfattas annat än direkt diskriminerande då åtskillnad görs på grundval av nationalitet; de brittiska medborgarna har en rätt att bo och därmed är de berättigade till de aktuella förmånerna, medan unionsmedborgarnas rätt görs beroende av en
7 7(8) uppehållsrätt. 2) Det är vidare anmärkningsvärt att Förenade kungariket inte ens anmodas, i motsats till fast rättspraxis som bekräftats så sent som i januari 2016, att bevisa att det skulle föreligga en ekonomisk risk som skulle rättfärdiga olikbehandlingen. 3) Avslutningsvis haltar EU-domstolens konstaterande att kontrollerna av uppehållsrätt inte sker systematiskt. Här har man istället att fråga sig gentemot vilka persongrupper kontrollerna sker; alla migrerande unionsmedborgare eller de som inte kan uppvisa ett arbetsgivarintyg. För den senare gruppen sker en systematisk kontroll. 6) Sammanfattning och alternativt förslag Sammantaget förhåller det sig så att EU-domstolens konstruktion av bryggan mellan förordning 883/2004 och rörlighetsdirektivet uppvisar så allvarliga brister att det blir svårt att tala om en välgrundad förändring eller åtminstone en försvarbar förändring av förordning 883/2004:s likabehandlingsprincip. Detta blir särskilt uppenbart då förordning 883/2004 redan i sig möjliggör en balansering av den fria personrörligheten mot medlemsstaternas farhågor om ökade kostnader för de sociala trygghetssystemen i ljuset av en upplevd ökning av icke-ekonomiskt aktiva unionsmedborgare. Det kan vidare konstateras att kommissionens förslag till en förändring av förordningens likabehandlingsprincip faktiskt inskränker förordningens personkrets till att enbart omfatta migrerande arbetstagare trots att förordningens personkrets enligt artikel 2 är fortsatt densamma. Denna inskränkning står i strid med EU-rättens grundläggande rättsprincip om likabehandling. EU-domstolen kommer därför svårligen kunna bortse från denna övergripande princip vid en framtida domstolsprövning. Det enda hållbara alternativet är därför, om konsensus råder bland medlemsstaterna, att lagstiftningsvägen begränsa förordning 883/2004:s personkrets till att (återigen) enbart omfatta migrerande arbetstagare. Med en sådan begränsning av personkretsen klargörs de yttre gränserna för medlemsstaternas solidaritet utan att likabehandlingen visavi delar av den berättigade personkretsen begränsas. Likafullt kvarstår, enligt unionsrätten, en rätt till fri rörlighet för alla unionsmedborgare och vi kommer att fortsatt se icke-ekonomiskt aktiva unionsmedborgare som kommer att söka sig till andra medlemsstater för att hanka sig fram. Fakultetsnämnden konstaterar avslutningsvis att frågan om vilken solidaritet som medlemsstaterna har att visa de mest utsatta i våra samhällen, oaktat rättspraxisutveckling och nya lagstiftningsinitiativ, kvarstår. Förslag till tillägg till förordningens skäl 5 Av samma skäl som ovan är det inte möjligt att inta skäl 5(a) som i svepande ordalag slår fast att rörlighetsdirektivet 2004/38 är att appliceras på förordning 883/2004 och dess personkrets. Så är inte, som ovan visats, fallet.
8 8(8) Förslag till ändringen av artikel 65 Kommissionen föreslår vissa förändringar av samordningen av arbetslöshetsförmåner. Förändringsförslagen tar sikte på sammanläggningen av arbetslöshetsperioder, export av arbetslöshetsförmåner samt fastställande av behörig stat avseende utbetalning av arbetslöshetsförmåner vid gränsöverskridande situationer. Fakultetsnämnden konstaterar att förslaget till förändring av artikel 65 (2) kan leda till att två stater kan parallellt anses vara behöriga: en medlemsstat vad gäller den sociala tryggheten enligt huvudregeln som följer av artikel 13, förordning 883/2004 och en medlemsstat avseende arbetslöshetsförmånerna enligt artikel 65(2), förordning 883/2004. Detta förhållande är inte i linje med förordningens grundtanke om att endast en medlemsstat pekas ut av förordningen som behörig stat. Detta förslag kan leda till tillämpningssvårigheter för medlemsstaternas behöriga myndigheter. Förslag till ny artikel 75a Fakultetsnämndens bedömning är att kommissionens förslag att respektive medlemsstats behöriga myndighet ska tillse att myndigheterna tillämpar förordningen korrekt, artikel 75a, står i strid med den grundlagsfästa principen om förvaltningens självständighet, RF 12:2. Det är inte möjligt för Socialdepartementet som behörig myndighet att styra, eller påtala brister i myndigheternas, tillämpning av förordning 883/2004.
Icke-ekonomiskt aktiva unionsmedborgares rätt till social trygghet i bosättningsstaten
Icke-ekonomiskt aktiva unionsmedborgares rätt till social trygghet i bosättningsstaten Olika rättighetskataloger Ekonomiskt aktiva unionsmedborgare: rörlighetsdirektivet 2004/38 + förordning 883/2004 Icke-ekonomiskt
MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA
EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Utskottet för framställningar 16.12.2014 MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA Ärende: Framställning nr 0895/2011, ingiven av Anthony Webb, brittisk medborgare, om nekat bidrag till arbetssökande
Betänkandet Svensk social trygghet i en globaliserad värld (SOU 2017:5)
Socialförvaltningen Avdelningen för stadsövergripande sociala frågor Tjänsteutlåtande Dnr 1.7.1-242/2017 Sida 1 (5) 2017-05-30 Handläggare Christina Grönberg Telefon: 08-508 25 904 Till Socialnämnden 2017-08-22
MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA
EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för framställningar 29.8.2014 MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA Ärende: Framställning nr 1831/2008, ingiven av Mustafa Irkan, brittisk medborgare, om indirekt diskriminering
Betänkandet Svensk social trygghet i en globaliserad värld (SOU 2017:5)
YTTRANDE Vårt ärendenr: 2017-09-08 Avdelningen för juridik Pål Resare Socialdepartementet 10333 STOCKHOLM Betänkandet Svensk social trygghet i en globaliserad värld (SOU 2017:5) Sammanfattning Sveriges
Uppgift 2. Redogör kort för följande begrepp:
Uppgift 2 Redogör kort för följande begrepp: 1) EU-rättens företräde 2) Direktivens spärrverkan 3) Estoppel effekt 4) Principen om direktivkonform tolkning 5) Direktivens horisontella direkta effekt Uppgift
EUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 15 november 2004 (OR. en) 12062/3/04 REV 3 ADD 1. Interinstitutionellt ärende: 2003/0184 (COD) SOC 382 CODEC 968
EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 15 november 2004 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2003/0184 (COD) 12062/3/04 REV 3 ADD 1 SOC 382 CODEC 968 RÅDETS MOTIVERING Ärende: Gemensam ståndpunkt antagen
6269/17 adj/lym/cs 1 DG B 1C
Europeiska unionens råd Bryssel den 20 februari 2017 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2016/0397 (COD) 6269/17 SOC 91 EMPL 61 CODEC 207 NOT från: till: Ordförandeskapet Ständiga representanternas kommitté
EUROPAPARLAMENTET. Sammanträdeshandling. Rådets ståndpunkt vid första behandlingen
EUROPAPARLAMENTET 2009 Sammanträdeshandling 2014 C7-0208/2010 2007/0152(COD) 09/09/2010 Rådets ståndpunkt vid första behandlingen Rådets ståndpunkt vid första behandlingen inför antagandet av EUROPAPARLAMENTETS
EU-rätt och svensk socialförsäkring.
EU-rätt och svensk socialförsäkring Martina.Axmin@jur.lu.se Unionsmedborgarnas rörlighet Ca 7 miljoner EU-medborgare arbetar och bor i en annan medlemsstat Ca 1,1 miljoner personer korsar en gräns varje
MOTIVERAT YTTRANDE FRÅN ETT NATIONELLT PARLAMENT ÖVER SUBSIDIARITETSPRINCIPEN
Europaparlamentet 2014-2019 Utskottet för rättsliga frågor 20.3.2017 MOTIVERAT YTTRANDE FRÅN ETT NATIONELLT PARLAMENT ÖVER SUBSIDIARITETSPRINCIPEN Ärende: Motiverat yttrande från den franska senaten över
MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA
EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Utskottet för framställningar 30.1.2015 MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA Ärende: Framställning 1128/2012, ingiven av L. A., armenisk/rysk medborgare, om påstådd diskriminering och
Yttrande över remiss om betänkandet Svensk social trygghet i en globaliserad värld (SOU 2017:5)
Arbetsmarknadsförvaltningen Enheten för flyktingsamordning Tjänsteutlåtande Sida 1 (10) 2017-08-17 Handläggare Marita Johansson Telefon: 08-508 35 562 Till Arbetsmarknadsnämnden den 29 augusti 2017 Ärende
TJÄNSTESKRIVELSE Datum: 2015-07-21 Kommunstyrelsen D.nr:15/226 020
TJÄNSTESKRIVELSE Datum: 2015-07-21 Kommunstyrelsen D.nr:15/226 020 Regeringskansliets diarienummer A2015/1903/A Remisssvar (förslag); Genomförande av EU:s direktiv om fri rörlighet för arbetstagare (Ds
EU-rätt Vad är EU-rätt?
EU och arbetsrätten EU:s uppbyggnad och regelverk Per-Ola Ohlsson EU-rätt Vad är EU-rätt? En vilja att samarbeta Ekonomiska motiv Säkerhetsmotiv Vad är EU? En blandning av över- och mellanstatlighet Exklusiv,
Kommittédirektiv. Översyn av garantipensionens konstruktion ur ett internationellt perspektiv. Dir. 2018:106
Kommittédirektiv Översyn av garantipensionens konstruktion ur ett internationellt perspektiv Dir. 2018:106 Beslut vid regeringssammanträde den 4 oktober 2018 Sammanfattning En särskild utredare ska analysera
HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM
HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 28 maj 2014 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART AA ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Göteborgs dom den 18 april 2013 i mål nr 6051-12
ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Följedokument till
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Strasbourg den 13.12.2016 SWD(2016) 461 final ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN Följedokument till Förslag till EUROPAPARLAMENTETS
REGERINGSRÄTTENS DOM
REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 14 juni 2010 KLAGANDE AA MOTPART Försäkringskassan 103 51 Stockholm ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Jönköpings dom den 17 december 2008 i mål nr
Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Folkbokföringsutredningen (Fi 2007:11) Dir. 2008:56. Beslut vid regeringssammanträde den 15 maj 2008
Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Folkbokföringsutredningen (Fi 2007:11) Dir. 2008:56 Beslut vid regeringssammanträde den 15 maj 2008 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare har i uppdrag
Tillämpning bosättningskravet
Rättsligt ställningstagande 1 (10) Rättsavdelningen Datum 2013-12-02 Diarienummer 2013-113-9290 Serienummer Nr 1/2013 Tillämpning bosättningskravet Sammanfattning Genom ställningstagandet upphävs myndighetens
DOM Meddelad i Stockholm
I STOCKHOLM 2013-04-10 Meddelad i Stockholm Mål nr UM 5753-12 1 KLAGANDE Ombud: MOTPART Migrationsverket ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrättens i Stockholm, migrationsdomstolen, dom den 12 juni 2012
HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM
HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (9) meddelad i Stockholm den 14 juni 2018 KLAGANDE AA MOTPART Pensionsmyndigheten Box 38190 100 64 Stockholm ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Stockholms dom den 15
Regeringskansliet Faktapromemoria 2016/17:FPM54. EU:s förordningar om samordning av de sociala trygghetssystemen. Sammanfattning. Socialdepartementet
Regeringskansliet Faktapromemoria EU:s förordningar om samordning av de sociala trygghetssystemen Socialdepartementet 2016-01-17 KOM (2016) 815 Revidering av rådets och Europaparlamentets förordning om
M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2018:9
M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2018:9 Målnummer: UM2944-17 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2018-04-26 Rubrik: För att en ansökan om Schengenvisering från en tredjelandsmedborgare som är
viseringsinnehavare röra sig fritt i Schengenområdet under de tre första månaderna av D- viseringens giltighetstid.
EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING OM ÄNDRING AV KONVENTIONEN OM TILLÄMPNING AV SCHENGENAVTALET OCH FÖRORDNINGEN (EG) NR 562/2006 NÄR DET GÄLLER VISERINGAR FÖR LÄNGRE VISTELSE (KOM 2009) 91 SLUTLIG)
HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM
HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 2 juli 2014 KLAGANDE AA MOTPART Försäkringskassan 103 51 Stockholm ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Sundsvalls dom den 19 augusti 2013
Utdrag ur protokoll vid sammanträde
1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2016-03-15 Närvarande: F.d. justitieråden Severin Blomstrand och Annika Brickman samt justitierådet Agneta Bäcklund. Ändringar i lagen om tillämpning av Europeiska
ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-52
EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för sysselsättning och sociala frågor 2007/0229(COD) 2.3.2011 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-52 Förslag till yttrande Alejandro Cercas (PE439.114v01-00) Förslaget till Europaparlamentets
Svensk social trygghet i en globaliserad värld
Rinkeby-Kista stadsdelsförvaltning Kansliavdelningen Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2017-08-04 Handläggare Johan Andersson Telefon: 08-508 02 012 Till Rinkeby-Kista stadsdelsnämnd 2017-08-24 Svar på remiss
DIATTA MOT LAND BERLIN DOMSTOLENS DOM av den 13 februari 1985* I mål 267/83 har Bundesverwaltungsgericht (den högsta förvaltningsdomstolen i
DOMSTOLENS DOM av den 13 februari 1985* I mål 267/83 har Bundesverwaltungsgericht (den högsta förvaltningsdomstolen i Förbundsrepubliken Tyskland) till domstolen gett in en begäran om förhandsavgörande
Fråga om hur ålderspension från ett annat EU-land ska påverka beräkningen av garantipension.
HFD 2018 ref. 38 Fråga om hur ålderspension från ett annat EU-land ska påverka beräkningen av garantipension. 67 kap. 5, 15, 16 och 21 25 socialförsäkringsbalken, förordning (EEG) nr 1408/71 Högsta förvaltningsdomstolen
Sociala rättigheter för utsatta EU-medborgare. Andreas Pettersson Jur. dr. Umeå universitet
Sociala rättigheter för utsatta EU-medborgare Andreas Pettersson Jur. dr. Umeå universitet Lex superior Rättsreglernas tolkningsprinciper Överordnade regler har företräde framför underordnande regler Lex
EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2011/24/EU
4.4.2011 Europeiska unionens officiella tidning L 88/45 DIREKTIV EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2011/24/EU av den 9 mars 2011 om tillämpningen av patienträttigheter vid gränsöverskridande hälso-
Regeringskansliet Faktapromemoria 2013/14:FPM62. EU:s godkännande av Haagkonventionen om avtal om val av domstol. Dokumentbeteckning.
Regeringskansliet Faktapromemoria EU:s godkännande av Haagkonventionen om avtal om val av domstol Justitiedepartementet 2014-03-06 Dokumentbeteckning KOM(2014) 46 slutlig Förslag till rådets beslut om
M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2012:15
M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2012:15 Målnummer: UM8875-10 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2012-06-04 Rubrik: Lagrum: Rättsfall: Kravet på sjukförsäkring i 3 a kap. 3 4 utlänningslagen
RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN
SV RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN om läget när det gäller arbetet med riktlinjerna för statligt stöd till tjänster av allmänt ekonomiskt intresse 1. RAPPORTENS SYFTE I sina slutsatser uppmanar Europeiska rådet
Betänkandet Svensk social trygghet i en globaliserad värld (SOU 2017:5)
Älvsjö stadsdelsförvaltning Verksamhetsområde barn, ungdom och vuxna Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2017-06-08 Handläggare Madeleine Hagerth Telefon: 08-508 21 051 Till Älvsjö stadsdelsnämnd 2017-08-24 (SOU
STAFFAN INGMANSON, ERKÄN- NANDE AV YRKESKVALIFIKA- TIONER INOM EU 1
STAFFAN INGMANSON, ERKÄN- NANDE AV YRKESKVALIFIKA- TIONER INOM EU 1 Jonas Malmberg* 1. INLEDNING Staffan Ingmanson disputerade den 21 oktober 2005 på avhandlingen Erkännande av yrkeskvalifikationer inom
HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM
HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 3 juli 2012 KLAGANDE Försäkringskassan 103 51 Stockholm MOTPART AA Ombud: BB ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Jönköpings dom den 9 december
Kammarrätten i Stockholm sid 1 av 5
1 Kammarrätten i Stockholm sid 1 av 5 kammarrattenistockholm@dom.se Denna skrivelse/kommunicering i mål nr 7412-13 Ulla Simmons skall i laga ordning registreras av registrator, begär av registrator med
RÄTTSLIG GRUND MÅL RESULTAT
FRI RÖRLIGHET FÖR ARBETSTAGARE Den fria rörligheten för arbetstagare är en av EU-medborgarnas fyra friheter. Den omfattar arbetstagarnas rätt till rörlighet och uppehälle, familjemedlemmars rätt till inresa
HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM
HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 15 april 2014 KLAGANDE OCH MOTPARTER 1. AA 2. BB MOTPART OCH KLAGANDE Försäkringskassan 103 51 Stockholm ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten
Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM113. Nytt blåkortsdirektiv. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. Justitiedepartementet
Regeringskansliet Faktapromemoria Nytt blåkortsdirektiv Justitiedepartementet 2016-07-14 Dokumentbeteckning KOM (2016) 378 Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om villkor för tredjelandsmedborgares
SOCIALFÖRSÄKRINGSSKYDD
SOCIALFÖRSÄKRINGSSKYDD I ANDRA EU-MEDLEMSSTATER Socialförsäkringssystemen måste samordnas för att stödja den fria rörligheten för personer inom EU. Tidigare bestämdes det regelverk som gäller för anställda
Åtgärder för att mildra konsekvenserna på det sociala området med anledning av brexit
Socialförsäkringsutskottets betänkande Åtgärder för att mildra konsekvenserna på det sociala området med anledning av brexit Sammanfattning Utskottet föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till
HFD 2014 ref 64. Försäkringskassan motsatte sig bifall till överklagandet.
HFD 2014 ref 64 Utan hinder av 4 kap. 5 socialförsäkringsbalken har rätt till kompletterande svenskt barnbidrag ansetts föreligga när barnet och vårdnadshavaren varit bosatta i Sverige och motsvarande
HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT
Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 30 november 2016 Ö 5052-16 KLAGANDE PR Ombud och offentlig försvarare: Advokat MF MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN
BILAGA. till. om konsekvenserna av Förenade kungarikets utträde ur unionen utan avtal: unionens samordnade strategi
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 10.4.2019 COM(2019) 195 final ANNEX 2 BILAGA till MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, EUROPEISKA RÅDET, RÅDET, EUROPEISKA CENTRALBANKEN, EUROPEISKA
Svensk social trygghet i en globaliserad värld (SOU 2017:05)
Tjänsteskrivelse 1 (5) Socialförvaltningen 2017-05-19 Dnr SN 2017-145 Dnr KS 2017-402 Kommunstyrelsen Svensk social trygghet i en globaliserad värld (SOU 2017:05) Förslag till beslut 1. Yttrande lämnas
Fortsatt utbetalning av garantipension inom EES och Schweiz
Socialförsäkringsutskottets betänkande Fortsatt utbetalning av garantipension inom EES och Schweiz Sammanfattning Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag till ändringar i socialförsäkringsbalken.
Utrikesministeriet Juridiska avdelningen
1 Utrikesministeriet Juridiska avdelningen 31.01.2006 Finlands regerings skriftliga kommentarer till de Europeiska gemenskapernas domstol i målet C-341/05 Laval un partneri (EG, artikel 234) 1. En svensk
Bosättningsbaserad social trygghet i internationella situationer
Bosättningsbaserad social trygghet i internationella situationer Lagstiftningsprojektet om ändamålsenligt riktande av Finlands bosättningsbaserade social trygghet i gränsöverskridande fall Utgivare Social-och
Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2007-01-31. Ersättning för kostnader för vård i annat EES-land. samarbetsområdet (EES) med stöd av EG-fördraget
1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2007-01-31 Närvarande: f.d. justitierådet Lars K Beckman, justitierådet Leif Thorsson och regeringsrådet Lars Wennerström. Ersättning för kostnader för vård
HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM
HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 3 juli 2012 KLAGANDE Försäkringskassan 103 51 Stockholm MOTPART AA Ombud: Advokat Ida Otken Eriksson Advokatfirman Öberg & Associés AB Box
EU-rätt III. Innehåll. Integrationsmetoder. 11 februari 2015 / 5 mars 2015 Maria Bergström
EU-rätt III 11 februari 2015 / 5 mars 2015 Maria Bergström Innehåll Integrationsmetoder Ekonomiskt aktiva Icke-ekonomiskt aktiva unionsmedborgare Sambandet mellan negativ och positiv integration Harmonisering
6426/15 ehe/ee/ab 1 DG B 3A
Europeiska unionens råd Interinstitutionellt ärende: 2014/0258 (NLE) 2014/0259 (NLE) Bryssel den 26 februari 2015 (OR. en) 6426/15 SOC 91 EMPL 43 MIGR 11 JAI 103 A-PUNKTSNOT från: Rådets generalsekretariat
FÖRSLAG TILL YTTRANDE
EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor 27.10.2010 2010/0067(CNS) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för medborgerliga fri- och
ÄNDRINGSFÖRSLAG 15-34
EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 12.4.2010 2008/0192(COD) ÄNDRINGSFÖRSLAG 15-34 Förslag till andrabehandlingsrekommendation Astrid
Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 28 juni 2017 följande dom (mål nr ).
HFD 2017 ref. 44 Enbart det förhållandet att en person omfattas av reglerna om efterskydd i socialförsäkringsbalken innebär inte att svensk lagstiftning ska tillämpas enligt förordning nr 883/2004. 6 kap.
MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA
EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för rättsliga frågor 15.6.2011 MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA (0049/2011) Ärende: Motiverat yttrande från Republiken Italiens senat över förslaget till rådets förordning
EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden FÖRSLAG TILL YTTRANDE
EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden DEFINITIVT FÖRSLAG 6 juni 2001 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden till utskottet
DOM Meddelad i Stockholm
I STOCKHOLM 2012-06-04 Meddelad i Stockholm Mål nr UM 8875-10 1 KLAGANDE Migrationsverket MOTPART 1. 77 2. 05 Ombud och offentligt biträde för 1 och 2: ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrättens i Stockholm,
EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för framställningar MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA
EUROPAPARLAMENTET 2004 Utskottet för framställningar 2009 24.4.2009 MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA Angående: Framställning 0007/2005, ingiven av Frank Semmig (tysk medborgare) om de komplicerade förfarandena
Datainspektionen lämnar följande synpunkter.
Yttrande Diarienr 1(7) 2017-10-11 1684-2017 Ert diarienr Ju2017/05728/L6 Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Remittering av promemorian Anpassning av lagen (2001:183) om behandling av personuppgifter
RÄTTSLIG GRUND MÅL RESULTAT
FRI RÖRLIGHET FÖR ARBETSTAGARE Den fria rörligheten för arbetstagare är en av EU-medborgarnas fyra friheter. Den omfattar arbetstagarnas rätt till rörlighet och uppehälle, familjemedlemmars rätt till inresa
M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2016:9
M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2016:9 Målnummer: UM4563-15 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2016-04-19 Rubrik: Lagrum: Ett utländskt barn kan inte beviljas uppehållstillstånd på grund av
Lagrum: 4 kap. 13 1 studiestödslagen (1999:1395); artiklarna 18 och 21 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt
HFD 2014 ref 52 Fråga om nedsättning av årsbelopp enligt 4 kap. 13 1 studiestödslagen då låntagaren bedriver studier i ett annat EU-land och där uppbär stöd motsvarande svenskt studiestöd. Lagrum: 4 kap.
MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA
EUROPAPARLAMENTET 2009 2014 Utskottet för rättsliga frågor 15.6.2011 MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA (0050/2011) Ärende: Motiverat yttrande från Republiken Italiens senat över förslaget till rådets förordning
Finansdepartementet. Avdelningen för offentlig förvaltning. Ändring i reglerna om aggressiv marknadsföring
Finansdepartementet Avdelningen för offentlig förvaltning Ändring i reglerna om aggressiv marknadsföring Maj 2015 1 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Förslag till lag om ändring i marknadsföringslagen
DOMSTOLENS DOM (femte avdelningen) den 23 maj 1996 *
O'FLYNN DOMSTOLENS DOM (femte avdelningen) den 23 maj 1996 * I mål C-237/94, angående en begäran enligt artikel 177 i EG-fördraget, från Social Security Commissioner (Förenade kungariket), att domstolen
EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU)
L 149/4 Europeiska unionens officiella tidning 8.6.2012 EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) nr 465/2012 av den 22 maj 2012 om ändring av förordning (EG) nr 883/2004 om samordning av de sociala
RÄTTSLIG GRUND MÅL RESULTAT
FRI RÖRLIGHET FÖR ARBETSTAGARE Den fria rörligheten för arbetstagare är en av EU-medborgarnas fyra friheter. Den omfattar arbetstagarnas rätt till rörlighet och uppehälle, familjemedlemmars rätt till inresa
M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2016:23
M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2016:23 Målnummer: UM3885-16 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2016-11-17 Rubrik: Lagrum: Bestämmelsen om rätt till rättsligt bistånd och biträde i det omarbetade
Remissvar avseende SOU 2011:74 I gränslandet Social trygghet vid gränsarbete i Norden
2012-04-23 1 (5) Rättsenheten Socialdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar avseende SOU 2011:74 I gränslandet Social trygghet vid gränsarbete i Norden Sammanfattning IAF tillstyrker förslaget om höjd
Jovanna García-Nieto, Joel Peña Cuevas, Jovanlis Peña García och Joel Luis Peña Cruz, genom M. Schmitz, Rechtsanwalt,
Sida 1 av 13 DOMSTOLENS DOM (första avdelningen) den 25 februari 2016(*) Begäran om förhandsavgörande Fri rörlighet för personer Unionsmedborgarskap Likabehandling Direktiv 2004/38/EG Artikel 24.2 Socialt
Regeringskansliet Faktapromemoria 2016/17:FPM69. Initiativ rörande reglering av yrken. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. Utbildningsdepartementet
Regeringskansliet Faktapromemoria Initiativ rörande reglering av yrken Utbildningsdepartementet 2017-02-14 Dokumentbeteckning KOM(2016) 822 Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om proportionalitetsprövning
MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA
EUROPAPARLAMENTET 2009 2014 Utskottet för framställningar 27.6.2014 MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA Ärende: Framställning nr 0238/2012, ingiven av Sven D. Adler, tysk medborgare, om införande av yrket landskapsarkitekt
Remiss av betänkande digitalforvaltning.nu (SOU 2017:23)
Yttrande Diarienr 1 (6) 2017-07-05 702-2017 Ert diarienr Fi2017/01289/DF Regeringskansliet Finansdepartementet 103 33 Stockholm Remiss av betänkande digitalforvaltning.nu (SOU 2017:23) Datainspektionen
Vägledning 2004:8 Version 9. EU-familjeförmåner
EU-familjeförmåner En vägledning är i första hand ett stöd för Försäkringskassans medarbetare vid ärendehandläggning och utbildning. En vägledning innehåller en samlad information om vad som gäller på
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS FÖRORDNING
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 18.05.2001 KOM(2001) 266 slutlig Förslag till RÅDETS FÖRORDNING om komplettering av bilagan till kommissionens förordning (EG) nr 1107/96 om registrering
Fråga om föräldrapenning ska klassificeras som en moderskaps- och likvärdig faderskapsförmån eller som en familjeförmån enligt förordning 883/2004.
HFD 2019 ref. 5 Fråga om föräldrapenning ska klassificeras som en moderskaps- och likvärdig faderskapsförmån eller som en familjeförmån enligt förordning 883/2004. Artikel 1 z, artikel 3.1 b och j i förordning
R-2003/0827 Stockholm den 30 oktober 2003
R-2003/0827 Stockholm den 30 oktober 2003 Till Socialdepartementet Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 18 juli 2003 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandena Alkohol i tryckta skrifter
Svensk social trygghet i en globaliserad värld (SOU 2017:5) (dnr /2017)
Socialtjänsten Skärholmens stadsdelsförvaltning Sida 1 (5) 2017-05-30 Handläggare Sofia Forsberg Telefon: 08-50824836 Till Skärholmens stadsdelsnämnd Svensk social trygghet i en globaliserad värld (SOU
3. Gällande rätt m.m.
2 (6) Vad som i huvudsak behandlas i detta rättsliga ställningstagande är frågan om avvisning av EES-medborgare med stöd av 8 kap. 2 första stycket 2 UtlL är förenlig med rörlighetsdirektivet. Enligt bestämmelsen
Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING. om ändring av förordning (EG) nr 726/2004 vad gäller säkerhetsövervakning av läkemedel
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 10.2.2012 COM(2012) 51 final 2012/0023 (COD) Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om ändring av förordning (EG) nr 726/2004 vad gäller säkerhetsövervakning
MOTIVERAT YTTRANDE FRÅN ETT NATIONELLT PARLAMENT ÖVER SUBSIDIARITETSPRINCIPEN
Europaparlamentet 2014-2019 Utskottet för rättsliga frågor 30.5.2016 MOTIVERAT YTTRANDE FRÅN ETT NATIONELLT PARLAMENT ÖVER SUBSIDIARITETSPRINCIPEN Ärende: Motiverat yttrande från den rumänska deputeradekammaren
EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för framställningar MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA
EUROPAPARLAMENTET 2004 Utskottet för framställningar 2009 26.9.2008 MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA Angående: Framställning 0943/2006 ingiven av Hans-Heinrich Firnges (tysk medborgare), och undertecknad av
Svensk social trygghet i en globaliserad värld. ToR-utredningen
Svensk social trygghet i en globaliserad värld ToR-utredningen ToR-utredningen Syftet är att ta fram ett tydligt, hållbart och lättillgängligt regelverk avseende försäkringstillhörighet, som skapar goda
Kriminalvården./. TeliaSonera Sverige AB angående överprövning enligt lagen (2007:1091) om offentlig upphandling
KKV2000, v1.2, 2011-02-05 YTTRANDE 2014-02-12 Dnr 9/2014 1 (7) Kammarrätten i Jönköping Box 2203 550 02 Jönköping Mål nr 1871-13 Kriminalvården./. TeliaSonera Sverige AB angående överprövning enligt lagen
En praktisk vägledning. Europeiskt Rättsligt Nätverk på privaträttens område
Användning av videokonferenser vid bevisupptagning i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur enligt rådets förordning (EG) nr 1206/2001 av den 28 maj 2001 En praktisk vägledning Europeiskt Rättsligt
MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA
Europaparlamentet 2014 2019 Utskottet för framställningar 27.1.2016 MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA Ärende: Framställning nr 1759/2013, ingiven av Thierry Paquet, belgisk medborgare, om de frivilliga brandkårernas
MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA
Europaparlamentet 2014 2019 Utskottet för framställningar 7.6.2019 MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA Ärende: Framställning nr 1315/2015, ingiven av Zoltan Lomnici, ungersk medborgare, och undertecknad av ytterligare
InfoCuria Domstolens rättspraxis
Sida 1 av 7 InfoCuria Domstolens rättspraxis svenska (sv) Hem > Sökformulär > Sökresultat > Dokument Skriv ut Dokumentets språk : svenska DOMSTOLENS DOM (fjärde avdelningen) den 16 januari 2014 (*) ˮBegäran
och processindustrin tillhörande ISIC-huvudgrupperna (industri och
DOMSTOLENS DOM av den 7 februari 1979 * I mål 115/78 har College van Beroep voor het Bedrijfsleven (en appellationsdomstol för ekonomiska frågor i Nederländerna) till domstolen gett
MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA
EUROPAPARLAMENTET 2014 2019 Utskottet för framställningar 29.9.2014 MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA Ärende: Framställning nr 1240/2013, ingiven av Rodica Ionela Bazgan, rumänsk medborgare, om den fria rörligheten
EUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 8 mars 2010 (15.3) (OR. en) 17279/3/09 REV 3 ADD 1. Interinstitutionellt ärende: 2008/0192 (COD)
EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 8 mars 2010 (15.3) (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2008/0192 (COD) 17279/3/09 REV 3 ADD 1 SOC 762 CODEC 1426 RÅDETS MOTIVERING Ärende: Rådets ståndpunkt vid första
Rättsavdelningen SR 44/2017
1 (5) Rättsavdelningen 2017-12-28 SR 44/2017 Rättsligt ställningstagande angående ansökan om uppehållstillstånd vid anknytning till en anhörig med uppehållsrätt Sammanfattning Uppehållstillstånd kan inte
REMISSVAR. Datum
REMISSVAR 1 (7) Datum 2017-01-26 KOM (2016) 815 Förslag om ändringar i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 883/2004 av den 29 april 2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen samt
Stockholm den 29 juni 2011
R-2011/0759 Stockholm den 29 juni 2011 Till Justitiedepartementet Ju2010/3132/L2 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 29 april 2011 beretts tillfälle att avge yttrande över dels EU-kommissionens