Minnesanteckningar från seminariet Samtidskonsten ur ett regionalt perspektiv, Kulturforum Lycksele, 16 oktober 2013

Transkript

1 Minnesanteckningar från seminariet Samtidskonsten ur ett regionalt perspektiv, Kulturforum Lycksele, 16 oktober 2013 Generellt så handlar alla fyra seminarier om hur vi tillsammans kan skapa platser för kultur; i nya former, med nya samarbeten, på nya platser, för nya målgrupper. Rubriker Att finna fungerande modeller för samverkan region- kommun- konstnärer- övriga aktörer. Residens som möjlighet att skapa mervärden i det lokala och regionala kulturlivet. Moderator: Ingela Bohm, konstnär bosatt i Göteborg med ett förflutet i Umeås konstliv. Ansvarig: Region Västerbottens konstkonsulent Marielle Nylander. Introduktion Seminariet tar avstamp i några av Region Västerbottens prioriterade utvecklingsområden för Bild och form som definieras i Västerbottens läns kulturplan: Skapa en långsiktigt hållbar infrastruktur för samtidskonsten i Västerbottens län med ett särskilt fokus på att etablera ett regionalt Konstresurscentrum. Utreda och utveckla de offentligt finansierade museernas roll för konstutvecklingen i Västerbotten, med särskilt fokus på samtidskonsten. Utöka barn och ungas delaktighet i konstens värld. Stärka förutsättningarna för att synliggöra och marknadsföra Västerbottens konstnärer och konsthantverkare. Länsövergripande samarbeten och projekt inför kulturhuvudstadsåret 2014 Öka tillgängligheten till konst genom att främja fler utställningsmöjligheter för länets konstnärer, i hela länet. Sida 29, Västerbottens läns kulturplan Andra regionala utvecklingsområden i kulturplanen än Bild och form berörs också av seminariepunkterna, bland annat Kulturskapares situation och villkor, Kultur och näringsliv, Jämställdhet, mångfald och tillgänglighet samt Internationellt arbete. Seminarieanteckningar A- i- R = Artist in Residence Anders Jansson, Museum Anna Nordlander: Värdefullt med residens Konstnärer/forskare kan fokusera på sitt arbete i koncentrerad form. Erbjuda sammanhang för att någonting ska kunna hända, möjligheter till utbyten med andra konstnärer, samhället etc. utan att ställa krav på att det ska produceras någonting specifikt.

2 Ställer man (som institution) specifika krav på resultat så gör man det lite väl grunt, det är viktigt att konstnären ges fria händer och möjlighet att arbeta ostört utan krav på resultat i form av utställningar, trycksaker etc. Skapa nya sammanhang, nya samarbeten. Tvärdisciplinära samarbeten kan vara mer fruktbara än att begränsa residens till en konstform. Det blir ett samspel, en institution kan tillhandahålla nycklar samt blotta sin egen verksamhet för kritisk granskning Ett av de första AiR som kom var på kemifakulteten på MIT. Initial kritik forskarna har velat ha ÄNNU mer interaktion med de konstnärer som varit där. Värdskapets betydelse: Ricklundgården ofta folk kommer som två och två eller en mindre grupp. Feedback från konstnär som Ingela Bohm tagit del av innan seminariet viktigt önskemål att vara i ett sammanhang med andra konstnärer (inte vara på egen hand hela tiden). Ingela Bohm, moderator: Man skulle kunna skapa ett pilotprojekt över länet, t ex 5 stycken som ett stråk, inte bara för en kommun, en institution utan ett helt område under längre tid, kanske 5 år, om man ska kunna utvärdera eller se långsiktiga effekter. Kaarina Åström, Storumans kommun, kulturansvarig, rektor för SFI mm: Nämner Hemvändarprojektet, ett residens i Storuman, i samarbete med den regionala danskonsulenten under 2014, dansare i samarbete med grundskolorna Tärnaby/Slussfors. Sammanhang med civilsamhället, det måste finnas en arrangör, vem ska finansiera? Det måste tillfalla samhället någonting. Anders Jansson: Värdskap: Hur tillgängliggörs residensverksamheten till de som betalar, offentliga medel? Det kan bli en utställning, en föreställning, en video, en dokumentation. Ann- Marie Lindgren, Länsbildningsförbundet: Det behöver ju inte föda någonting konkret, det kan ju räcka med att man som medborgare får möta någonting nytt. Ola Kellgren, Region Västerbotten: Hur blir det skattetekniskt? Grundtanken är lite att det är ett utbyte, det finns nog en bortre gräns för vad man kan kräva. Kräver man för mycket ser skattemyndigheten det som ett arvoderat uppdrag och då blir det inte skattefritt utan en ersättning.

3 Olika lösningar? Där platsen inte är central utan verksamheten står i fokus. Ann- Marie Lindgren: Platsen (var man jobbar) är en kommunal angelägenhet. Frågan (vad man jobbar kring) är en regional angelägenhet. Vem ska bry sig om vilken sak? (ansvarsfördelningen) Gudrun Abrahamsson, Lycksele kommun: Det inlandet verkligen behöver är ju att det kommer människor utifrån som ser på bygden med nya ögon. Ola Kellgren: Sara Lidmans hemställe Missenträsk som förvaltas av Umeå universitet som exempel, det är inte alltid svårt att få vistas på en plats men hur ska man ta sig dit om det inte finns bra förbindelser eller det finns inga affärer, då blir det ändå en fråga om värdskap, någon måste stå för ett lokalt värdskap och ställa upp och hjälpa till med allehanda praktikaliteter. Magnus Mikaelsson, Norrlandsoperan: Tycker frågan om stråk över länet skulle kunna vara värt att spinna vidare på. Vi har ju till exempel Konstvägen 7 älvar, platserna finns. Vem hur varför? är andra frågor. Vi pratar om vad kan AiR vara? Region Hallands konstchef Anne Lang har skrivit en text på Riksutställningars hemsida: n%c3%a4rmar- sig- ringhals Vi reflekterar kring förmiddagens föreläsning Tromsö har fristadsförfattare, skulle vi kunna ha Fristadkonstnärer? Erbjuda andra människor utanför vår kultur en lucka: kan det vara lugn och ro och/eller hektiskt arbete? Fråga: vad är en resurs En plats? Pengar? Samordning? Värdskap? Bo- Anders Johansson, Lycksele fritid: Fokus på projekt Ricklundgården i Saxnäs och Tuggengården i Lycksele är ju någon slags pågående projekt. Bo- Anders berättade också om Kirunastipendiet, en form av residence som tillämpats i många många år i Kiruna. Kommunen erbjuder bostad, en summa pengar och köper sedan in ett konstverk. Ingela Bohm:

4 Reflektioner kring vad är en resurs i fråga om konsten och det lokala, som finns på orten, i samhället. Nämner exempelvis det projekt som hon just avslutat på skolor i Sorsele och Lycksele. Kan handla om självbild och vad man är beredd på när någon annan kommer och gör förfrågningar. Har man en självbild att man inte har någonting att erbjuda så backar man kanske? En konstnär kan bidra genom att titta på miljön utifrån helt andra förutsättningar och se helt andra möjligheter. Ann- Marie Lindgren: Vi har världens bästa internet i det här länet, möjligheterna borde vara många med den typen av teknik. Kerstin Hamre, Region Västerbotten: Självbilden och den diskussionen känns relevant i hennes arbete med projektet Kultur för seniorer. En utmaning att lyfta på något vis. Som att göra det genom kompetensutvecklingsinsatser till exempel. Jan Samuelsson, Umeå fritid: Kreativt kaos? Reflektioner kring ungas kreativitet, unga är oftast delaktiga, skapar med andra, får stöd för det. Stödet och personalen det centrala i sådana sammanhang. Frågor på tavlan Varför? För vem? Värdskapet? Innehållet? Kostnader offentligt/privat? Hur? Med vad? Stort/litet? Knutet till annat? Vad är en resurs? Vad är en resurs i fråga om A- i- R? En del deltagare lämnade in fler synpunkter på post- it lappar som samlades in under konferensens andra dag: Tomma hus i glesbygd (lugn och ro) att hyra /använda som bostäder. Världens bästa internet = resurs Länets naturresurser, t ex trä, speciellt ljus under olika årstider, guld = resurser Hyrbil = resurs Länsbusskort = resurs

5 Studieförbund = resurs för mötesplats Många olika nationaliteter = resurs för språk, utbyten, frågeställningar (integration. Folkhögskolor = resurs med verkstäder och tillfällen/samtal med reflektion Vad är en resurs? o Kontakter o Samarbete med skolan boenden företag personal o Mötesplatser med föreningar o Berättarforum o Jaktlag o Byarnas mötesplatser och folk o Naturen o IT- nät inom kommunen, länet o Verktyg, t ex datorer, bibliotek o Fritidsledare ungdomar o Nätverk o Mat o Kommunikationsmedel o Människor som kan berätta historier om platsen, orten, bygden, skrönor, osv Läs gärna också: Artist in Residence sätt processen framför produkten! av Anders Jansson på Riksutställningars hemsida: residence- %E2%80%93- s%c3%a4tt- processen- framf%c3%b6r- produkten Innan seminariet hade Ingela Bohm möjlighet att samtala med några av Västerbottens konstnärer med erfarenhet av residens. En del har också skickat in reflektioner via mail till konstkonsulent Marielle Nylander. Texterna har redigerats något för att värna om konstnärernas integritet. Här är några av de tankar som samlades in (vi tackar konstnärerna för att de delat med sig av sin tid och sitt engagemang). Konstnär 1 kommer från och är bosatt i Västerbotten: Jag har varit på residence i Finland, i Sydostasien och på Island., samt deltagit i workshops och expeditioner i olika projekt. För mig som bor här uppe, är det helt nödvändigt, att i alla fall en gång per år få se/uppleva/göra någonting på en annan plats. Man lär sig så oerhört mycket och får bolla sin konst och sina tankar i en annan kontext. Men - tycker inte att det behövs fler residence här i länet då både Ricklundgården och Iaspis tar emot konstnärer. Däremot fler upparbetade residence (på annat håll) för Västerbottens konstnärer.

6 Jag upplever att man får ut mer av residencen om man hamnar i ett sammanhang med fler konstnärer, på Island var vi 5 st samtidigt, på de båda andra residensen var jag ensam vilket var svårare. Konstnär 2 är bosatt i Stockholm: Upplevde en mycket positiv residensvistelse då hen kunde ta med sin familj: Vi hade sådan tur att vi klickade väldigt bra med konstnärsfamiljen ovanför oss som hyrde ut sin källarlägenhet. Det där vardagliga småpratet, bollandet. Sedan hade jag kanske också tur, en annan konstnär som hade ateljé på residenset bjöd in mig att hålla föredrag och workshops på Chelsea Art College. Att jag kom med en liten familj förenklade många roliga möten. Familjer möter familjer. Konstnär 3 kommer från Västerbotten och har varit på residens i länet (Ricklundgården, Saxnäs) och talar med värme om vad platsen betyder för just det arbete som kräver koncentration och stor närvaro. Marielle Nylander, konstkonsulent och projektledare Region Västerbotten