Utbildningsnämnden kallas till sammanträde:

Transkript

1 KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA Utbildningsnämnden kallas till sammanträde: Tid: Tisdagen den 15 december klockan Information för nämndens ledamöter/ersättare klockan Plats: Viskastrandsgymnasiet, Viskastrandsgatan 8. 1 Upprop och val av justerande ledamot och dennes ersättare Tid för justering torsdagen den 17 december. 2 Godkännande av föredragningslistan 3 Allmänhetens frågestund Beslutsärenden 4 Budgetuppföljning oktober 2015 (2015/UN ) Bilaga 5 Budget 2016:2 (2015/UN ) Bilaga 6 Ändrad antagningsorganisation för gymnasieskolan läsåret 2016/2017 (2015/UN ) Bilaga 7 Utbildningsnämndens sammanträdesdagar år 2016 (2015/UN ) Bilaga 8 Delegationsordning för Utbildningsnämnden (2015/UN ) Bilaga 9 Lokalresursplan och lokalbehov (2015/UN ) Bilaga 10 Hyrestaxa för skollokaler (2015/UN ) Bilaga 11 Utvecklingsplan för Utbildningsförvaltningen , Bildningsstaden Borås (2015/UN ) 12 Remiss Förslag till ny nämndorganisation; Centrala facknämnder (2015/UN ) 13 Remiss Förslag till reglementen fr.o.m med anledning av förslag till ny nämndorganisation (2015/UN ) Bilaga Bilaga Bilaga 14 Remiss Riktlinjer för resor (2015/UN ) Bilaga 15 Remiss Kostpolicy inom Borås Stad (2015/UN ) Bilaga 16 Framställan om omhändertagande av mollusksamling samt insektssamling från Biologiska museet (2015/UN ) Bilaga

2 KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA Initiativärende Möjlighet till praktik på yrkesprogram för Tullengymnasiets elever som läser vid Viskastrand- och Almåsgymnasiet (2015/UN ) Bilaga 18 Beslutsattest, behörighetsattest/utanordning (205/UN ) Bilaga 19 Anmälningsärenden enl. bilagd förteckning 20 Avgivna skrivelser enl. bilagd förteckning 21 Delegationsbeslut 22 Övriga frågor Rapport från programråd/lärlingsråd/yh ledningsgrupp Kontaktpolitikerbesök Helene Sandberg Ordförande Anders Waldau Utbildningschef

3 Ärende 4 BESLUTSFÖRSLAG Budgetuppföljning oktober 2015 Förslag till beslut: Utbildningsnämnden godkänner upprättad budgetuppföljning för oktober Datum Ordförande Tillstyrkes Alternativt förslag Datum Vice ordförande Diarienummer: 2015/UN Handläggare: Michael Malmström, tel

4 PM Budgetuppföljning / Prognos för Utbildningsförvaltningen per oktober Allmänt Prognosen för utbildningsförvaltningen visar ett minus på 2,8 mnkr. I det prognostiserade resultatet ingår bufferten som är 4,6 mnkr och har fördelas ut på gymnasieskolorna. Fortsatt arbete med att införa en ny skolform GY11. Utöver detta har Utbildningsnämnden tillåtelse att använda 9,6 mnkr som planerats enligt följande: 7,0 mnkr, fortsatt genomförande och utveckling av de nationella programmen. Ca 5,0 mnkr var ämnat för lokalanpassningar och räknas in i det investeringsutrymme som Lokalförsörjningsnämnde nu har i sin budget. 2,6 mnkr, finansiering av regionalt samordnad vuxenutbildning för deltagare från Borås. Lokalförsörjningsnämnden har fått ett ökat investeringsurtymme på 7,8 mnkr som är riktat till gymnasieskolorna för lokalanpassningar. Det är Almås-, Sven Eriksons- och Bäckängsgymnasiet som kommer genomgå planerade lokalanpassningar. 0,7 mnkr, Vuxengymnasiet, projekt Modersmålsstöd SFI, återförs vid årsredovisning i det ackumulerade resultatet. 0,6 mnkr, engångsbelopp för att täcka löneökningar. Detta belopp har fördelats ut på våra skolor och friskolor i Borås i september då vi vet hur eleverna är fördelade. Ramen har ökats med detta belopp. 1,8 mnkr, statsbidrag för förstelärare för vt Kostnaden finns på våra skolor. Prognosen för 2015 visar att Utbildningsförvaltningen kommer sluta på ett resultat om minus 2,8 mnkr. Tillåtelse att göra ett resultat på minus 9,6 mkr har beslutats i KS.

5 Prognos per enhet Gemensam utbildningsadministration Gemensam utbildningsadministration beräknas klara sin ram för I visas ett plus på 0,7 mnkr. Avdelningen för verksamhetsutveckling Avdelningen för verksamhetsutveckling beräknas klara sin ram för I prognosen redovisat ett resultat om plus 0,9 mnkr. Verksamheten förväntas göra ett plus 2015, då det finns ej tillsatta tjänser. Gymnasieskolan Gymnasieskolans prognos visar ett minus på 3,5 mnkr. Prognosen visar att antalet elever på friskolor i Borås och från andra kommuner minskar jämfört med antagandet som gjordes i budget 15:2. I prognosen redovisas ett minus för verksamheten undervisning på 1,1 mnkr. Intäkter för interkommunala ersättningar (IKE) visar ett lägre utfall än vad som beräknats i budget och beräknas hamna på ca 4,4 mnkr under antagandet i budget. Det finns en osäkerhet i beräkningen av IKE då det nu är månadsavräkning för dessa elever, vilket innebär att vi enligt beslut endast får betalt för de elever som finns i vår verksamhet med avräkning den 15:e varje månad. Vuxenutbildningen Vuxenutbildningen beräknas göra ett minus på 3,3 mnkr i gämfört med budget. 0,7 mnkr KS beslutade om medel från sociala investeringsfonden till projektet Modersmålsstöd SFI. Överdraget regleras i årsbokslutet. Beslut i KS den 9 mars om att yrkesvux får använda 2,6 mnkr för att finansiera regionalt samordnad vuxenutbildning för deltagare från Borås. Gymnasiesärskolan Gymnasiesärskolans prognos visar ett plus på 1,3 mnkr. Prognosen visar på lägre personal- och materialkostnader än vad som planerades i budget samt högre IKE. Naturskolan Naturskolans verksamhet beräknas ge ett plus på 0,3 mnkr. Detta då biologiska museet nu hyrs av Bäckängsgymnasiet. Förslag till beslut att godkänna presenterad prognos UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Michael Malmström Controller

6 Prognos 2015, Tkr Avv.mot Bu Avv.mot Bu Avv.mot Bu Avv.mot Bu Avv.mot Bu Avv.mot Bu Avv.mot Bu Skillnad Jämförelse Enhet Tkr Pr. Okt 15 Pr. Sep 15 Pr. Aug 15 Pr. Jul 15 Pr. Apr 15 Pr. Mar 15 Pr. Feb 15 mot Sep 15 Redov Gem adm 704,0 377,0 193,4 188,1 182,8-399,5 0,0 327, , Almås 0,0 0,0 0,0 0,0 95, ,8 0,0 0, , Bäckäng 0,6 2,4-0,7 0,0 0,6 0,2 0,0-1,9 79, Sven Erikson 0,0 0,0 0,0 0,0-250, ,0 0,0 0,0-87, Tullen -105,4-152,0-159, ,9 7,1 0,5 0,0 46, , Viskastrand 0,0 0,0 0,0 13,8 35,2 1,7 0,0 0,0 815, Gy gem , , , , , , ,0-129, ,8 SA GYMNASIET , , , , , , ,0-85, , AVD för VHT UTV 902,8 857,7 720,8 667,2 261,8-117,1 0,0 45, , Grund 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0-8, Gymn 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0, PU 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0, KY 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0, SFI -700,0-700,0-700,0-700,0-700,0-700,0 0,0 0,0-172, YH 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0, Särvux 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 2, Gymn Teori 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0-23, Björkäng 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0, Gymn Yrkes , , , , ,0 0,0 0,0 0,0 0, Vägledn. Hus 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0, Gem 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0-653,0 SA KOMVUX , , , , ,0-700,0 0,0 0,0-854,9 GY SÄR BE nat pr -718,0-449,7-454,5-167,3-28,4-166,9 0,0-268,3-146, Verksamhetstr. 566,8 687,0 688,6 387,3 136,3 166,4 0,0-120, , BE Korttid 166,4 173,0 171,4 216,6 227,9 401,7 0,0-6,6 400, X AL nat pr 555,9 558,3 619,6 375, , ,3 0,0-2,3 462, AL Yrkestr. 575,2 595,5 560,3 585,7 65,7 185,3 0,0-20,3 313, AL Korttid -117,9-122,0-130,7-128,2 81,0 11,4 0,0 4,1 23, VS nat pr 0,0 0,0 0,0 12,2 43, ,8 0,0 0,0-188, Elevboende -15,2-410,3-405,6-436,7-335,8-401,2 0,0 395,1 327, Gy sär gem 334,3 104,7 46,3 0,0 0,0 0,0 0,0 229,6-315,4 SA GYMN.SÄR 1 347, , ,4 845, , ,7 0,0 211, ,0 Navet 256 Naturskolan 313,9 313,9 313,9 313,9 313,9 313,9 0,0 0,0 314,4 SUMMA , , , , , , ,0 497, ,5 Central buffert 676,0 676,0 676,0 676,0 676,0 0, ,3 0,0 661,0 RESULTAT , , , , , , ,7 497, ,5 varav buffert 676,0 676,0 676,0 676,0 676,0 0, ,3 0,0 661,0 Resultat exkl buffert , , , , , , ,0 497, ,5 Krav på överskott Avvikelse mot ram , , , , , , ,0 497, ,5 Ing. Ack. resultat , Utg. Ack. Resultat 9 586,22989 Ersättning för Sociala investeringar 174,60643 Eget Ack 9 760, Michael Malmström UBF Prognos månadsjämförelse 15.xlsx

7 Ärende 5 BESLUTSFÖRSLAG Budget 2016:2 Förslag till beslut: Utbildningsnämnden godkänner upprättat förslag till Budget 2016:2 och översänder densamma till Kommunstyrelsen. Datum Ordförande Tillstyrkes Alternativt förslag Datum Vice ordförande Diarienummer: 2015/UN Handläggare: Michael Malmström, tel

8 Budget facknämnder 2016:2 Utbildningsnämnden

9 Innehållsförteckning 1 Inledning Omvärldsanalys Indikatorer och Uppdrag Människor möts i Borås Vi tar gemensamt ansvar för barn och unga Ekologisk hållbarhet lokalt och globalt Ekonomi och egen organisation Nämndens verksamhet Ekonomiskt sammandrag Nämndens uppgift Ekonomiska förutsättningar Verksamhet Verksamhetsmått Gymnasieskola Gymnasiesärskola Egen organisation Investeringar Bilagor Bilaga 1: Planerat utbildningsutbud gymnasieskola 2016/17 Bilaga 2: Planerat utbildningsutbud för gymnasiesärskola 2016/17 Bilaga 3: Verksamhetsmått 2016 Utbildningsnämnden, Budget facknämnder 2016:2 2(33)

10 1 Inledning Borås Stads vision 2025 och Borås Stads strategi för skolväsendet i Borås kommer tillsammans med Utbildningsnämndens utvecklingsplan Bildningsstaden Borås att ange inriktningen och vara utgångspunkten för det fortsatta arbetet med att ytterligare förbättra och förädla verksamheterna samt för att nå ökad måluppfyllelse. Utvecklingsplan gäller till och med läsåret 2015/16 och får en fortsättning i utvecklingsplanen för kommande femårsperiod, med början höstterminen På skolnivå utarbetas under första halvåret 2016 utvecklingsplaner. I arbetet ska skolorna utgå från förvaltningens plan, förhålla sig till utvecklingsområdena i denna samt beskriva egna utvecklings- och förbättringsåtgärder för ökad måluppfyllelse. Skolans utvecklingsplan ska gälla från höstterminen 2016 till och med vårterminen Reformerna från 2011 för gymnasieskolan ny gymnasieskola, ny skollag, ny betygsskala omfattar fullt ut alla delar av utbildningarna i gymnasieskolan. Reformeringen medför fortsatt behov av nyinvesteringar i form av utrustning/lärverktyg, utökad förhyrning och anpassning av lokaler på program och inriktningar i gymnasieskolan. I den reformerade gymnasiesärskolan, som hade sin första antagning läsåret 2013/14, bedrivs parallellt gymnasiesärskola enligt såväl nya som gamla regelverk. Utbildningsnämnden anordnar individuellt program och åtta av nio nationella program i den nya gymnasiesärskolan. Programmet för skog, mark och djur finns inte i Borås. Enligt gymnasiesärskolereformen kan eleverna bland annat välja kurser inom såväl gymnasiesärskolan som den vanliga gymnasieskolan. Kompetensutvecklingsinsatser bland personalen har genomförts och vissa nyinvesteringar kan komma att krävas. Behörighetsreglerna till gymnasieskolan innebär att eleven som söker till yrkesprogram ska ha minst åtta godkända betyg från grundskolan. Till högskoleförberedande program krävs minst tolv godkända betyg. Ungdomar som inte har alla de godkända betyg som krävs för behörighet till ett yrkesprogram kan inom ramen för introduktionsprogrammet programinriktat individuellt val läsa grundskolebehörigheten parallellt med studier på yrkesprogrammet. Villkoret är att eleven från grundskolan har godkända betyg i svenska eller svenska som andraspråk och i engelska eller matematik samt i minst fyra andra ämnen, eller i engelska och matematik samt i minst tre andra ämnen. För många elever tar det längre tid än ett läsår att nå gymnasiebehörighet. Alla elever som går ett yrkesprogram har möjlighet att läsa in grundläggande högskolebehörighet under utbildningstiden. Detta innebär att skolan anordnar de kurser som krävs för behörighet till högskola för eleven inom den ordinarie utbildningen eller som utökning av den. Inom yrkesprogrammen inriktas arbetet även mot att öka antalet lärlingsplatser. Inkluderingen i gymnasieskolan ökar efter förändrade regler om rättighet till särskola för elever med autismspektrumtillstånd, utan intellektuell funktionsnedsättning. Många av eleverna går inkluderade i vanlig verksamhet, med olika stödinsatser. För elever i behov av omfattande stödinsatser införde Utbildningsnämnden en stödverksamhet på Sven Eriksonsgymnasiet läsåret 2014/15. Stödverksamheten medför ökade driftskostnader avseende lokalanpassning, utrustning, lärverktyg av olika slag, inköp av karaktärsämneskurser, anställning av personal samt förstärkning inom elevhälsan. Stödverksamheten kommer läsåret 2015/16 ha elever i årskurserna 1 och 2. För att kunna fullfölja genom årskurserna 2 och 3 behöver stödverksamheten tillföras resurser. Samtliga gymnasieskolor har elevhälsoteam med de kompetenser som föreskrivs i skollagen. Främst ska elevhälsan arbeta förebyggande och hälsofrämjande. Den ska också stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål och har därmed ett särskilt ansvar för att undanröja hinder för varje enskild elevs lärande och utveckling. Långsiktigt kan förstärkningar behöva göras inom elevhälsan, t ex personal med specialistkompetenser, utgående från de behov som föreligger. Ett IT-system i form av en digitaliserad gemensam elevakt behövs för att kunna garantera en god utredningshantering och uppföljning av elever i behov av särskilt stöd samt för att väsentligt förbättra rektors möjligheter att leda och styra elevhälsoarbetet vid skolenheterna. IT-systemet ska effektivisera arbetet för rektorer och elevhälsans personal vad gäller såväl samverkan som dokumentation. På sikt Utbildningsnämnden, Budget facknämnder 2016:2 3(33)

11 kommer en bättre uppföljning och ett mer effektivt arbete kring elever i behov av särskilt stöd möjliggöra tidigare upptäckt, mer förebyggande arbete och förbättrad måluppfyllelse för alla elever. Det ger också eleverna en trygghet/patientsäkert att dokumentationen sköts korrekt och finns på ett säkert ställe. Elevunderlaget till gymnasieskolan, dvs antalet 16-åringar, kommer 2016 att vara högre än året före. Även de därpå följande tre åren fram till 2019 ökar andelen 16-åringar något varje år sker en marginell nedgång. Enligt samverkansavtal för gymnasieutbildning inom Boråsregionen får eleverna fritt söka de utbildningar som erbjuds inom samverkansområdet och bli mottagna som förstahandssökande. Detta s k frisök har inneburit, att trots minskat elevunderlag, har elevantalet på de kommunala gymnasieskolorna i Borås inte reducerats i motsvarande grad. De fristående gymnasieskolorna är en faktor som kan påverka den kommunala verksamheten. Efter att ytterligare en skola har lagt ner sin verksamhet i Borås är antalet fristående gymnasieskolor i dagsläget fyra. En av dessa skolor hade ansökt om att fr o m läsåret 2016/17 utöka nuvarande verksamhet men fått avslag från Skolinspektionen. Förändringar i elevantal, i söktryck och andra förutsättningar innebär sammantaget att Utbildningsnämnden ständigt måste vara beredd på att göra anpassningar i sin verksamhet. Flyktingsituationen ställer ökade krav och innebär betydande påverkan på hela verksamheten inom Utbildningsnämnden, såväl organisatoriskt som ekonomiskt i närtid och även på längre sikt, sannolikt flera år. Enligt nuvarande bedömning kan det under 2016 röra sig om flera hundra nya elever. Ökat lokalbehov och behov av olika personalkategorier (t ex lärare, elevhälsopersonal) kommer att innebära extra kostnader för Utbildningsnämnden. Nyanlända elever ökar således i stor omfattning i verksamheterna, både de som kommer via grundskolan och de som kommer direkt till gymnasieskolan. Utbildningsvägen är idag mycket lång för de flesta nyanlända eleverna, bland annat som en följd av behörighetsreglerna till gymnasieskolans nationella program. Utbildningsnämnden har det kommunala aktivitetsansvaret för ungdomar mellan 16 och 20 år som inte genomfört eller fullföljt utbildning i gymnasieskola eller gymnasiesärskola. Nämnden samverkar med bland annat Arbetslivsnämnden/Jobb Borås i frågan. Inom Boråsregionen fortsätter samarbetet med kommunerna med bland annat planering för vårdcollege samt för genomförande av teknikcollege. College är en kvalitetsstämpel på utbildningar där kommuner, utbildningsanordnare och företag samverkar för att öka attraktionskraften och kvaliteten på vårdutbildningar och tekniskt inriktade utbildningar. Inom vuxenutbildningen fortsätter utvecklingen av samarbetet såväl inom Boråsregionen som i Västra Götalandsregionen. Övervägande delen av vuxenutbildningens verksamhet finns centralt i Borås, i kvarteret Vulcanus. Textila utbildningar finns Simonsland och vårdutbildningarna bedrivs i Almåsgymnasiets lokaler. Mentor ska i enlighet med skollagen finnas för nyutexaminerade lärare under introduktionsåret. Mentorer arvoderas enligt lokalt kollektivavtal i Borås Stad. Enligt skollagen får enbart legitimerade lärare tillsvidareanställas. Legitimationen visar vilken behörighet en lärare har, alltså vilka skolformer, årskurser, och ämnen som hen är behörig för. Undantagna från legitimationskravet är lärare i yrkesämnen, lärare i modersmål och lärare i individuella kurser och orienteringskurser i kommunal vuxenutbildning. Det är den enskilde läraren som ansöker om sin legitimation. Inom Utbildningsförvaltningen har en stor andel av de lärare som omfattas av legitimationskravet erhållit sin legitimation. För de tjänster som omfattas av legitimationskrav planerar Utbildningsförvaltningen för att enbart ha legitimerade lärare tillsvidareanställda. För gymnasiesärskola gäller övergångsregler till 2018 innebärande att lärare som anställdes före 1 juli 2011 i särskolan, specialskolan eller särskild utbildning för vuxna får ansvara för undervisning och betygsättning utan legitimation till utgången av juni Två nya karriärtjänster inrättades Den ena är förstelärare, den andra är lektor. Karriärtjänsterna ska dels göra läraryrket mer attraktivt, dels säkra god undervisning för elever. Reformen gäller alla skolformer utom förskola. Det är huvudmannen som skapar karriärtjänsterna och bestämmer själva om Utbildningsnämnden, Budget facknämnder 2016:2 4(33)

12 tjänsternas antal, utformning, tillsättning och lön. För att underlätta reformen har regeringen inrättat ett statsbidrag som ersätter huvudmäns kostnader för löneökningen. Utbildningsnämnden har 48 förstelärartjänster per juni Samtliga förstelärare har lärarlegitimation. Borås Stad avsätter i budget 2016 för Utbildningsnämnden 5 mnkr extra för ett särskilt skollyft att användas till ämnesspecifika kompetensutvecklingsinsatser för lärarkåren. Planen från 2015 är att Borås Stad varje år de kommande fyra åren har med medlen för ett skollyft. Enligt Borås Stads budget ska de medel som avsatts för skollyftet kunna användas för kompetensutveckling inom specialpedagogik och svenska 2. Utbildningsnämnden planerar för genomförande av skollyftet under Vid planering av de ämnesspecifika insatserna ska något eller några av följande perspektiv beaktas: Informations- och kommunikationsteknologi (IKT), Inkludering, Lärarledarskap. Skollyftet ska beröra alla lärare och vid behov kan även andra personalkategorier delta. 2 Omvärldsanalys Utbildningsområdet påverkas av mer eller mindre genomgripande förändringar som sker i omvärlden till följd av exempelvis riksdags- och regeringsbeslut, befolkningsförändringar, etablering eller nedläggning av fristående aktörer mm. Utbildningsnämnden bedömer att följande kommer att påverka verksamheten under de närmaste åren. Styrdokument Borås Stads vision 2025 och Borås Stads strategi för skolväsendet i Borås kommer tillsammans med Utbildningsnämndens utvecklingsplan Bildningsstaden Borås att ange inriktningen och vara utgångspunkten för det fortsatta arbetet med att ytterligare förbättra och förädla verksamheterna samt för att nå ökad måluppfyllelse. Utvecklingsplan gäller till och med läsåret 2015/16 och får en fortsättning i utvecklingsplanen för kommande femårsperiod, med början höstterminen På skolnivå utarbetas under första halvåret 2016 utvecklingsplaner. I arbetet ska skolorna utgå från förvaltningens plan, förhålla sig till utvecklingsområdena i denna samt beskriva egna utvecklings- och förbättringsåtgärder för ökad måluppfyllelse. Skolans utvecklingsplan ska gälla från höstterminen 2016 till och med vårterminen Reformerna från 2011 för gymnasieskolan ny gymnasieskola, ny skollag, ny betygsskala omfattar fullt ut alla delar av utbildningarna i gymnasieskolan. Reformeringen medför fortsatt behov av nyinvesteringar i form av utrustning/lärverktyg, utökad förhyrning och anpassning av lokaler på program och inriktningar i gymnasieskolan. I den reformerade gymnasiesärskolan, som hade sin första antagning läsåret 2013/14, bedrivs parallellt gymnasiesärskola enligt såväl nya som gamla regelverk. Utbildningsnämnden anordnar individuellt program och åtta av nio nationella program i den nya gymnasiesärskolan. Programmet för skog, mark och djur finns inte i Borås. Enligt gymnasiesärskolereformen kan eleverna bland annat välja kurser inom såväl gymnasiesärskolan som den vanliga gymnasieskolan. Kompetensutvecklingsinsatser bland personalen har genomförts och vissa nyinvesteringar kan komma att krävas. Nya reformer Även om budgetåret 2016 innebär att reformerna för gymnasieskolan gäller fullt ut i alla utbildningar medför den nya gymnasieskolans program och inriktningar fortsatt behov av nyinvesteringar i form av utrustning/lärverktyg, utökad förhyrning och anpassning av lokaler. Behörighetsreglerna till den reformerade gymnasieskolan medför att elever som inte är behöriga direkt från grundskolan ofta behöver längre tid än ett år på introduktionsprogrammen för att nå gymnasiebehörighet. På samma sätt är utbildningsvägen längre för nyanlända elever än tidigare. Enligt en ny fördelningsmodell av statlig schablonersättning till nyanlända överför Arbetslivsnämnden medel till Utbildningsnämnden för gymnasieskolan. Medel överförs även till undervisning i svenska för invandrare (SFI) samt till riktade utbildningsinsatser för vuxna. Utbildningsnämnden, Budget facknämnder 2016:2 5(33)

13 Yrkesprogrammen ger inte längre automatiskt högskolebehörighet utan elever får välja om denne vill läsa till de kurser som behövs. Behörighetskurserna anordnas inom ordinarie utbildning eller som utökning av den. Gymnasiesärskolereformen gäller för utbildningar som påbörjats efter den 1 juli Den nya gymnasiesärskolan startade läsåret 2013/14 och omfattar utbildningar på totalt nio nationella program och på individuella program. Utbildningsnämnden anordnar åtta nationella program i Borås och individuella program. Programmet för skog, mark och djur finns inte i Borås. Gymnasiesärskolan finns på Almåsgymnasiet, Bergslenagymnasiet och Viskastrandsgymnasiet samt på Hulta Ängar. Målet med den nya gymnasiesärskolan är att öka andelen ungdomar som har möjlighet att få en anställning efter sin utbildning. Enligt reformen kommer eleverna bland annat att kunna välja kurser inom såväl gymnasiesärskolan som den vanliga gymnasieskolan. Reformen har medfört omfattande informationsoch kompetensutvecklingsinsatser för personalen som fortlöper även under För genomförande av gymnasiesärskolereformen behöver utbildningsnämnden tilläggsanslag då införandet medför behov av nyinvesteringar i form av utrustning och lokaler. Inkludering och särskilt stöd Inkluderingen i gymnasieskolan ökar efter förändrade regler om rättighet till särskola för elever med autismspektrumtillstånd utan intellektuell funktionsnedsättning. Många av eleverna går inkluderade i vanlig verksamhet, med olika stödinsatser. För elever i behov av omfattande stödinsatser införde Utbildningsnämnden en stödverksamhet på Sven Eriksonsgymnasiet läsåret 2014/15. Stödverksamheten medför ökade driftskostnader avseende lokalanpassning, utrustning, lärverktyg av olika slag, inköp av karaktärsämneskurser, anställning av personal samt förstärkning inom elevhälsan. Stödverksamheten kommer läsåret 2015/16 ha elever i årskurserna 1 och 2. För att kunna fullfölja åk 2 behöver stödverksamheten tillföras resurser. Ytterligare medel behöver tillföras Samtliga gymnasieskolor har elevhälsoteam med de kompetenser som föreskrivs i skollagen. Främst ska elevhälsan arbeta förebyggande och hälsofrämjande. Den ska också stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål och har därmed ett särskilt ansvar för att undanröja hinder för varje enskild elevs lärande och utveckling. I viss omfattning kan förstärkningar behöva göras inom elevhälsan, t ex personal med specialistkompetenser. Ett IT-system i form av en digitaliserad gemensam elevakt behövs för att kunna garantera en god utredning och uppföljning av elever i behov av särskilt stöd samt för att väsentligt förbättra rektors möjligheter att leda och styra elevhälsoarbetet vid skolenheterna. IT-systemet ska effektivisera arbetet för rektorer och elevhälsans personal vad gäller såväl samverkan som dokumentation. På sikt kommer en bättre uppföljning och ett mer effektivt arbete kring elever i behov av särskilt stöd möjliggöra tidigare upptäckt, mer förebyggande arbete och förbättrad måluppfyllelse för alla elever. Det ger också eleverna en trygghet/patientsäkert att dokumentationen sköts korrekt och finns på ett säkert ställe. Elevunderlag och fristående gymnasieskolor Elevunderlaget till gymnasieskolan, d.v.s. antalet 16-åringar, kommer 2016 att vara högre än året före. Även de därpå följande tre åren fram till 2019 ökar andelen 16-åringar något varje år sker en marginell nedgång. Utbildningsnämnden, Budget facknämnder 2016:2 6(33)

14 Källa: Borås Stad/Samhällsplanering Enligt samverkansavtal för gymnasieutbildning inom Boråsregionen får eleverna fritt söka de utbildningar som erbjuds inom samverkansområdet och bli mottagna som förstahandssökande. Detta s k frisök har inneburit, att trots minskat elevunderlag, har elevantalet på de kommunala gymnasieskolorna i Borås inte reducerats i motsvarande grad. De fristående gymnasieskolorna är en faktor som kan påverka den kommunala verksamheten. Antalet fristående gymnasieskolor är i dagsläget fyra efter att ytterligare en skola har lagt ner sin verksamhet i Borås. Andelen boråselever på de fristående gymnasieskolorna i Borås är 11 % per maj En av skolorna hade ansökt om att fr o m läsåret 2016/17 utöka nuvarande verksamhet har fått avslag från Skolinspektionen. Förändringar i elevantal, i söktryck och andra förutsättningar innebär sammantaget att Utbildningsnämnden ständigt måste vara beredd på att göra anpassningar i sin verksamhet. Flyktingsituationen ställer ökade krav och innebär betydande påverkan på hela verksamheten inom Utbildningsnämnden, såväl organisatoriskt som ekonomiskt i ett närtids- och även i längre tidsperspektiv, sannolikt flera år. Enligt nuvarande bedömning kan det under 2016 röra sig om flera hundra nya elever. Ökat lokalbehov och behov av olika personalkategorier (t ex lärare, elevhälsopersonal) kommer att innebära extra kostnader för Utbildningsnämnden. Aktivitetsansvar Aktivitetsansvaret innebär att kommunen ska hålla sig informerad om hur de ungdomar mellan 16 och 20 år som inte genomför eller har fullföljt utbildning på nationella program i gymnasieskola eller gymnasiesärskola eller motsvarande utbildning. Inom ramen för aktivitetsansvaret ska kommunen att erbjuda de ungdomar som berörs lämpliga individuella åtgärder. Aktivitetsansvaret i Borås innehas av Utbildningsnämnden. Nämnden samverkar med andra kommunala aktörer i utövandet av ansvaret, till exempel med Arbetslivsnämnden/Jobb Borås. Vård- och teknikcollege Inom Boråsregionen fortsätter samarbetet med kommunerna med bland annat planering för vårdcollege samt genomförande av teknikcollege. Vuxenutbildningen Inom vuxenutbildningen fortsätter utvecklingen av samarbetet såväl inom Boråsregionen som i Västra Götalandsregionen. Regional vuxenutbildning (BRvux) startade under 2012 med ett gemensamt utbud av yrkeskurser/-utbildningar. Denna verksamhet drivs med statsbidrag till och med Tillsätts inga ytterligare statliga medel kommer verksamheten att avvecklas på regionnivå och övergå till att drivas på kommunnivå. Vuxenutbildningen finns i centralt placerade lokaler i kvarteret Vulcanus sedan hösten De textila utbildningarna inom Yrkeshögskolan finns i Simonsland. Vårdutbildningar bedrivs i Utbildningsnämnden, Budget facknämnder 2016:2 7(33)

15 Almåsgymnasiets lokaler. Mentor Mentor ska i enlighet med skollagen finnas för nyutexaminerade lärare under introduktionsåret. Mentorer arvoderas enligt lokalt kollektivavtal i Borås Stad. Mentorn ska så långt det är möjligt ha samma behörighet som den nya läraren eller förskolläraren. Mentorn ska ge ett individuellt stöd och regelbundet följa den nya lärarens eller förskollärarens arbete. Det är viktigt att mentorn under introduktionsperiodens gång uppmärksammar de utvecklingsbehov som finns och förmedlar detta till den rektor eller den förskolechef som är ytterst ansvarig. Under introduktionsperioden ska den nya läraren eller förskolläraren arbeta med allt som normalt sett ingår i en tjänst. Det är centralt att utveckla förmågan att systematiskt planera, följa upp och utvärdera sin undervisning. Den som genomgår introduktionsperioden ska kunna påverka upplägget av den utifrån sina tidigare kunskaper och erfarenheter. Den nya läraren ska under introduktionsperioden få stöd i att med olika metoder planera och genomföra undervisning, utvecklingssamtal, bedömning och dokumentation. Det är även viktigt att träna förmågan att leda, bemöta elever och samverka med andra i rollen som lärare. Legitimationskrav - Behörighetskrav Enligt skollagen får enbart legitimerade lärare tillsvidareanställas. Legitimationen visar vilken behörighet en lärare har, alltså vilka skolformer, årskurser, och ämnen som hen är behörig för. Undantagna från legitimationskravet är lärare i yrkesämnen, lärare i modersmål och lärare i individuella kurser och orienteringskurser i kommunal vuxenutbildning. Det är den enskilde läraren som ansöker om sin legitimation. Inom Utbildningsförvaltningen har en stor andel av de lärare som omfattas av legitimationskravet erhållit sin legitimation. För de tjänster som omfattas av legitimationskrav planerar Utbildningsförvaltningen för att enbart ha legitimerade lärare tillsvidareanställd. För gymnasiesärskola gäller övergångsregler till 2018 innebärande att lärare som anställdes före 1 juli 2011 i särskolan, specialskolan eller särskild utbildning för vuxna får ansvara för undervisning och betygsättning utan legitimation till utgången av juni Karriärtjänster Två nya karriärtjänster infördes Den ena är förstelärare, den andra är lektor. Lektor är en särskilt yrkesskicklig lärare med forskarutbildning. Karriärtjänsterna ska dels göra läraryrket mer attraktivt, dels säkra god undervisning för elever. Reformen gäller alla skolformer utom förskola. Det är huvudmannen som skapar karriärtjänsterna och bestämmer själva om tjänsternas antal, utformning, tillsättning och lön. För att underlätta reformen har regeringen inrättat ett statsbidrag som ersätter huvudmäns kostnader för löneökningen. Utbildningsnämnden har 48 förstelärartjänster per juni Samtliga förstelärare har lärarlegitimation. Statsbidrag, höjda löner för lärare Från juli 2016 har regeringen infört ett statsbidrag med syfte att långsiktigt höja lönerna utöver ordinarie löneöversyn för särskilt kvalificerade lärare. Förvaltningen kommer att planera för kriterier, struktur och genomförande av satsningen. Lokaler Gymnasieskolan inkl. gymnasiesärskolan På Almåsgymnasiet har ombyggnad genomförts för anpassning till Vuxenutbildningens behov. En ny tvättstuga har byggts under Vidare har det inletts en förstudie för byggande av ett tillagningskök. Byggstart planeras kunna ske tidigast i maj På Sven Eriksonsgymnasiet fortsätter anpassningen av lokaler för framför allt Teknikprogrammet. Tidigare lokaler för f d Energiprogrammet anpassas till Teknikprogrammets struktur och innehåll. Nybyggnad och ombyggnad av arbetsrum sker för programlagen för Teknik, Ekonomi och Barn och Fritid. Planering påbörjas för att eventuellt flytta skolans huvudentré och lokaler för expedition och administration. En översyn av möjligheten att bygga ut Torgets lokaler inleds. På Bäckängsgymnasiet har inletts en förstudie för byggande av ett nytt bibliotek och utökad matsal. Utbildningsnämnden, Budget facknämnder 2016:2 8(33)

16 Investeringen förväntas vara färdigställd till årsskiftet 2016/2017. En ny musikstudio färdigställs under Tullengymnasiets behov av lokaler kommer att kartläggas under 2016 och de översiktliga behoven redovisas i lokalresursbehovsplanen. Det är fastställt att paviljongerna måste tas bort senast På Viskastrandsgymnasiet har genomförts sammanslagning av utbildningar på Viared till en enhet. En förstudie har inlett för att se över dimensioneringen och placeringen av flera av de allmänna lärosalarna på Viskastrandsgymnasiet för att öka möjligheterna till flexibel användning och hög utnyttjandegrad. Bergslenagymnasiet har fått nya lokaler för elevhemmet som en följd av ogenomförbara krav från Räddningstjänsten för säkerheten på det gamla elevhemmet. Elevunderlaget till gymnasiesärskolans individuella program kräver att lokaler kontinuerligt anpassas. Vuxenutbildningen Som en följd av behovet av fler utbildningsplatser i svenska för invandrare avses ytterligare lokaler att anskaffats där tidigare fristående gymnasieskolan Jensen Education bedrev undervisning. Förutom i lokalerna i kvarteret Vulcanus, bedrivs utbildning i lokaler på Viskastrandsgymnasiet, Almåsgymnasiet och i Simonsland. 3 Indikatorer och Uppdrag 3.1 Människor möts i Borås Målbild Människor vill möta människor såväl i små som i stora sammanhang. I möten med andra utvecklas vi och får nya insikter. Välarrangerade möten och evenemang bidrar till en positiv bild av staden och stärker självkänslan. Kommunfullmäktiges indikatorer Utfall 2014 Målvärde 2015 Utfall T Målvärde 2016 Målvärde 2018 Målvärde 2025 Antal genomförda medborgardialoger Medborgardialog har två huvudsyften: dels ska medborgarna få inflytande över de frågor dialogen gäller, dels ska de förtroendevalda få ökat underlag för bra beslut. Målsättningen är att genomföra en medborgardialog under Vi tar gemensamt ansvar för barn och unga Målbild Om fler tar ansvar för barns och ungas uppväxt och lärande skapas bra förutsättningar för barn och unga att utvecklas till engagerade, självständiga och ansvarsfulla vuxna. Utbildningsnämnden, Budget facknämnder 2016:2 9(33)

17 Kommunfullmäktiges indikatorer Utfall 2014 Målvärde 2015 Utfall T Målvärde 2016 Målvärde 2018 Målvärde 2025 Genomsnittlig betygspoäng i gymnasieskolan (max är 20 poäng). Andel elever med grundläggande behörighet till universitet och högskola, %. Andel elever i gymnasieskolan som upplever att lärarna i min skola tar hänsyn till elevernas åsikter, %. Andel elever som känner sig trygga i gymnasieskolan, %. 14,2 14,3 14,2 14,4 14,5 14, , Utfall för indikatorerna betygspoäng och grundläggande behörighet redovisas i Tertial 2. Andelen elever som upplever att lärarna tar hänsyn till elevernas åsikter redovisas efter genomförd skolklimatundersökning våren Genomsnittlig betygspoäng i gymnasieskolan (max är 20 poäng). Genomsnittlig betygspoäng i gymnasieskolan för läsåret 2014/15 var 14,2 enligt lokal statistik. Riksjämförelse kan göras i december 2015 då Skolverket presenterar sin statistik. Så når nämnden målet för indikatorn Arbetet med att förbättra måluppfyllelsen fortsätter med utgångspunkt i utvecklingsplanen Bildningsstaden Borås som gäller t o m läsåret 2015/16. Skolorna och skolenheterna arbetar kontinuerligt med att följa upp och analysera sina resultat för att kunna bedöma utvecklingsbehoven och planera för fortsatt utveckling av utbildningen. En ny utvecklingsplan för perioden är under framtagande och kommer att gälla från höstterminen Målsättningen är fortsatt goda resultat i alla verksamheter. Skolorna kommer att utarbeta planer för samma tidsperiod med utgångspunkt i förvaltningens plan. Särskild vikt ska läggas på tidiga insatser. Andel elever med grundläggande behörighet till universitet och högskola, % För högskolebehörighet ska eleven ha gymnasieexamen med godkänt betyg eller högre i minst 90 procent av den totala kurspoängen poäng dvs ha minst gymnasiepoäng med lägst betyget E. Elever som får examen från ett högskoleförberedande program har alltid grundläggande behörighet till högskolan. För elever på yrkesporgrammen finns möjligheten att läsa till kurser för att få grundläggande högskolebehörighet, då dessa inte längre automatiskt ingår i utbildningen. Total andel elever på yrkesporgram med grundläggande högskolebehörighet var 26,3 % läsåret 2014/15. Så når nämnden målet för indikatorn Arbetet med att förbättra måluppfyllelsen fortsätter med utgångspunkt i utvecklingsplanen Bildningsstaden Borås som gäller t o m läsåret 2015/16. Skolorna och skolenheterna arbetar kontinuerligt med att följa upp och analysera sina resultat för att kunna bedöma utvecklingsbehoven och planera för fortsatt utveckling av utbildningen. En ny utvecklingsplan för perioden är under framtagande och kommer att gälla från höstterminen Målsättningen är fortsatt goda resultat i alla verksamheter. Skolorna kommer att utarbeta planer för samma tidsperiod med utgångspunkt i förvaltningens plan. Särskild vikt ska läggas på tidiga insatser. Andel elever i gymnasieskolan som upplever att lärarna tar hänsyn till elevernas åsikter, % Indiktatorn, som är ny, kommer att ingå i Skolklimatundersökningen som genomförs våren Utbildningsnämnden, Budget facknämnder 2016:2 10(33)

18 Andelen elever som känner sig trygga i gymnasieskolan, % Målsättningen är att andelen elever som känner sig trygga i gymnasieskolan ska öka. Arbetet fortgår enligt Bildningsstaden Borås läsåret 2015/16 och fortsätter enligt ny utvecklingsplan samt skolornas egna planer. Verksamhetens indikatorer Utfall 2014 Målvärde 2015 Utfall T Målvärde 2016 Målvärde 2018 Målvärde Andelen elever som slutför utbildningen med betyg på yrkesprogram (nationella och specialutformade) ska öka årligen. (Gymnasiesärskola) 2. Andelen studerande som fullföljer sin studieplan ska öka årligen. (Vuxenutbildningen) 3. Högt värderat pedagogiskt och socialt klimat. (Alla verksamheter) 4. Andelen gymnasiesärskoleelever som är i arbete / sysselsättning efter avslutad utbildning ska öka årligen. (Gymnasiesärskola) 5. Andelen studerande som lyckas att slutföra sina studier utan avbrott eller utan IG ska öka årligen. (Vuxenutbildningen) 6. Borås Stads gymnasieskolor ska ligga klart över rikssnittet och ska i riksjämförelse vara bland de 50 främsta i landet. (1) 7. Borås ska tillhöra de 50 bästa skolkommunerna i SKL:s ranking Öppna jämförelser. (2) 8. Alla elever på Introduktionsprogrammen går efter 1 år studier vidare till nationellt program, fortsatta studier, arbete eller annan sysselsättning. 9. Alla elever ska lämna gymnasieskolan med minst betyget E i samtliga kurser. 100% 100% 100% 100% 3,1 3,3-3,3 90,91% 100% 94,44% 100% % 97% 97% 74,1% 75% 73,9% 75% Utbildningsnämnden kommer att se över verksamhetens indikatorer i samband med framtagandet av utvecklingsplan Bildningsstaden Borås. 1. Andelen elever som slutför utbildningen med betyg på yrkesprogram (nationella och specialutformade) ska öka årligen. (Gymnasiesärskola) 2. Andelen studerande som fullföljer sin studieplan ska öka årligen. (Vuxenutbildningen) Utbildningsnämnden, Budget facknämnder 2016:2 11(33)

19 3. Högt värderat pedagogiskt och socialt klimat. (Alla verksamheter) 4. Andelen gymnasiesärskoleelever som är i arbete/sysselsättning efter avslutad utbildning ska öka årligen. (Gymnasiesärskola) 5. Andelen studerande som lyckas att slutföra sina studier utan avbrott eller utan F (IG) ska öka årligen. (Vuxenutbildningen) 6. Borås Stads gymnasieskolor ska ligga klart över rikssnittet och ska i riksjämförelse vara bland de 50 främsta i landet. Avser samtliga elever i kommunala gymnasieskolor. Jämförelserna sker inom följande områden: a) Fullföljd gymnasieutbildning inom fyra år, exkl. introduktionsprogrammen. b) Grundläggande behörighet till universitet och högskola. c) Genomsnittlig betygspoäng. d) Etablering på arbetsmarknaden två år efter avslutad gymnasieutbildning. e) Påbörjade studier på högskola eller universitet inom tre år efter avslutad gymnasieutbildning. Så når nämnden målet för indikatorerna Arbetet med att förbättra måluppfyllelsen fortsätter med utgångspunkt i utvecklingsplanen Bildningsstaden Borås som gäller t o m läsåret 2015/16. Skolorna och skolenheterna arbetar kontinuerligt med att följa upp och analysera sina resultat för att kunna bedöma utvecklingsbehoven och planera för fortsatt utveckling av utbildningen. En ny utvecklingsplan för perioden är under framtagande och kommer att gälla från höstterminen Målsättningen är fortsatt goda resultat i alla verksamheter. Skolorna kommer att utarbeta planer för samma tidsperiod med utgångspunkt i förvaltningens plan. Utbildningsnämnden kommer att se över indikatorerna i samband med framtagandet av utvecklingsplanen Bildningsstaden Borås. 7. Borås ska tillhöra de 50 bästa skolkommunerna i SKL:s ranking Öppna jämförelser. Avser samtliga folkbokförda elever i kommunen som går i kommunala eller fristående gymnasieskolor. Jämförelserna sker inom följande områden: a) Fullföljd gymnasieutbildning inom fyra år, exkl. individuella programmet. b) Grundläggande behörighet till universitet och högskola. c) Genomsnittlig betygspoäng. d) Etablering på arbetsmarknaden två år efter avslutad gymnasieutbildning. e) Påbörjade studier på högskola eller universitet inom tre år efter avslutad gymnasieutbildning. Utbildningsnämnden kommer att se över verksamhetens indikatorer i samband med framtagandet av utvecklingsplan Bildningsstaden Borås Kommunfullmäktige Uppdrag Förskolan, skolan och gymnasieskolan ska vara avgiftsfri. Ingen elev ska behöva riskera att tvingas avstå från någon aktivitet av ekonomiska skäl. Så genomför nämnden uppdraget Utbildningsnämnden arbetar med frågan. Utbildningsnämnden, Budget facknämnder 2016:2 12(33)

20 Avgiftsfri gymnasieskola Uppdraget föreskriver att gymnasieskolan ska vara avgiftsfri och ingen elev ska riskera att tvingas avstå från någon aktivitet av ekonomiska skäl. Skollagen reglerar avgiftsfriheten i gymnasie- respektive gymnasiesärskola i allmänna bestämmelser för dessa skolformer. Utbildningen ska vara avgiftsfri och eleverna ska utan kostnad ha tillgång till böcker och andra lärverktyg som behövs för en tidsenlig utbildning. Lärverktyg har ersatt tidigare använd formulering "skrivmaterial, verktyg och andra hjälpmedel". Skollagen föreskriver vidare att det får förekomma kostnader i samband med skolresor eller liknande aktiviteter som ersätts av elever eller vårdnadshavare på frivillig väg. Sådana aktiviteter ska vara öppna för alla elever. 3.3 Ekologisk hållbarhet lokalt och globalt Målbild En resurseffektiv och ansvarsfull utveckling säkerställer att nuvarande och kommande generationer får en hälsosam och god miljö. Kommunfullmäktiges indikatorer Utfall 2014 Målvärde 2015 Utfall T Målvärde 2016 Målvärde 2018 Målvärde 2025 Andel ekologiska livsmedel, %. 14, , Andel ekologiska livsmedel Andelen ekologiska livsmedel har ökat med drygt 4 procent under första halvåret 2015, utfall i Tertial var 18,5 %. Målsättningen är att andelen ska fortsätta att öka och att målet för 2016 ska nås. Så når nämnden målet för indikatorn Förvaltningens miljökoordinator arbetar tillsammans med skolornas ledning och med stöd av miljöombuden med att nå detta mål samt Utbildningsnämndens övriga mål i Borås Stads miljömål Andel skolor, förskolor och gymnasier med Grön flagg eller liknande Av Utbildningsnämnden sju skolor är fem certifierade - Bergslenagymnasiet, Bäckängsgymnasiet, Sven Eriksonsgymnasiet, Tullengymnasiet och Viskastrandsgymnasiet. Arbete pågår att certifiera Almåsgymnasiet och Vuxenutbildningen inom perioden fram till och med Så når nämnden målet för indikatorn Förvaltningens miljökoordinator arbetar tillsammans med skolornas ledning och med stöd av miljöombuden med att nå detta mål samt Utbildningsnämndens övriga mål i Borås Stads miljömål Antal arbetsplatser inom Borås Stad som serverar Fairtrade-märkta produkter Inom Utbildningsförvaltningen serveras Fairtrade-märkta produkter på alla arbetsplatser. Målsättningen är att utöka sortimentet. Så når nämnden målet för indikatorn Förvaltningens miljökoordinator arbetar tillsammans med skolornas ledning och med stöd av miljöombuden med att nå detta mål samt Utbildningsnämndens övriga mål i Borås Stads miljömål Utbildningsnämnden, Budget facknämnder 2016:2 13(33)

21 Total energianvändning för uppvärmning av kommunens och de kommunala bostadsbolagens fastigheter Uppvärmningen av fastigheter inom vilka Utbildningsförvaltningen bedriver verksamhet handhas av Lokalförsörjningsförvaltningen. 3.4 Ekonomi och egen organisation Kommunfullmäktiges indikatorer Utfall 2014 Målvärde 2015 Utfall T Målvärde 2016 Målvärde 2018 Målvärde 2025 Andel sjukfrånvaro av ordinarie arbetstid, %. Arbetad tid för timavlönade omräknat till årsarbeten. Hälsa - 1 år utan sjukfrånvaro, andel i %. 3, , , , , Andel sjukfrånvaro av ordinarie arbetstid, %. Så når nämnden målet för indikatorn Nämnden bedömer att målet är realistiskt. Sjukfrånvaron ligger på en nivå som brukar beskrivas som normal sjukfrånvaro, det vill säga i intervallet 2-4%. Nämndens mål är att fortsatt arbeta för att sjukfrånvaron hålls inom detta intervall. Nämnden arbetar aktivt med systematiskt arbetsmiljöarbete för att förebygga och undanröja risker i arbetsmiljön. Exempel på förebyggande åtgärder är kompetensutveckling, upprättade rutiner, utvecklingssamtal för alla medarbetare, chefsöverenskommelse med förvaltningens ledare och uppdragsdialog för lärare. I de fall det behövs genomförs rehabiliteringsåtgärder för att underlätta återgång till arbete. Nämnden stödjer anställdas hälsa genom att möjliggöra hälsofrämjande åtgärder enligt Borås Stads riktlinjer. Den 31 mars 2016 träder AFS 2015:4 i kraft. Arbetsmiljöverkets författning behandlar området organisatorisk och social arbetsmiljö. Förvaltningen kommer under 2016 arbeta med att uppdatera och ta fram rutiner i enlighet med föreskriften. Det förebyggande arbetet syftar till att minska den psykosociala ohälsan. Arbetad tid för timavlönade omräknat till årsarbeten. Så når nämnden målet för indikatorn Nämnden bedömer att målet är realistiskt. Under 2014 har Borås Stad genomfört rätt till heltid för all tillsvidareanställd personal. I samband med att fler medarbetare har fått heltidstjänster har antalet anställda personer minskat. Då det är färre personer i organisationen har det delvis medfört en minskad möjlighet att gå in och ersätta för varandra vid frånvaro och på så vis har antalet timavlönade ökat. Under ett år kan det uppstå förändrade förutsättningar för verksamheten. Förvaltningen försöker arbeta med snabba anpassningar i organisationen vilket i perioder medfört ett ökat behov av timavlönad personal. Nämndens långsiktiga mål är ett restriktivt användande av anställningsformen timavlönad och att antalet timavlönade ska inte öka. Hälsa - 1 år utan sjukfrånvaro, andel i %. Så når nämnden målet för indikatorn Nämnden bedömer att målet är realistiskt. Nämnden arbetar aktivt med systematiskt arbetsmiljöarbete för att förebygga och undanröja risker i arbetsmiljön. Exempel på förebyggande åtgärder är Utbildningsnämnden, Budget facknämnder 2016:2 14(33)

22 kompetensutveckling, upprättade rutiner, utvecklingssamtal för alla medarbetare, chefsöverenskommelse med förvaltningens ledare och uppdragsdialog för lärare. I de fall det behövs genomförs rehabiliteringsåtgärder för att underlätta återgång till arbete. Nämnden stödjer anställdas hälsa genom att möjliggöra hälsofrämjande åtgärder enligt Borås Stads riktlinjer. 4 Nämndens verksamhet Ekonomiskt sammandrag Tkr Budget 2015 Prognos 2015 Budget 2016:1 Budget 2016:2 Förändring Intäkter , , , , ,0 Kostnader , , , , ,0 Buffert , , ,0 0,0 Nettokostnader , , , , ,0 Kommunbidrag , , , , ,0 Resultat 0, ,6 0,0 0,0 0,0 Ackumulerat resultat 9 760, , , ,2 0,0 Nettoinvesteringar ,0 4.2 Nämndens uppgift Utbildningsnämnden Verksamhetsbeskrivning Utbildningsnämnden är nämnd för och ansvarar i enlighet med skollagen för den del av kommunens utbildning inom skolväsendet som omfattar skolformerna gymnasieskola, gymnasiesärskola, kommunal vuxenutbildning (grundläggande och gymnasial nivå), särskild utbildning för vuxna, utbildning i svenska för invandrare samt utbildning inom yrkeshögskolan. Utbildningsnämnden innehar det kommunala aktivitetsansvaret för ungdomar år enligt 29 kap 9 i Skollagen (2010:800). Utbildningsnämnden ska särskilt beakta den allmänna utvecklingen inom de delar av skolväsendets område som ligger inom nämndens ansvarsområde tillsammans med olika intressenter och med beaktande av elevernas önskemål tillskapa ett för kommunen väl anpassat utbildningsutbud samt, tillse att utbildningen inom ansvarsområdet genomförs i enlighet med skollag och annan lag eller förordning. Utbildningsnämndens verksamhetsområden Administrativa och övriga gemensamma funktioner Verksamhetsbeskrivning Utbildningsnämnden utövar den politiska ledningen för de utbildningar som ingår i ansvarsområdet. För ärendeberedning, strategisk planering och den operativa ledningen svarar Utbildningsnämnden, Budget facknämnder 2016:2 15(33)

23 Syfte Utbildningsförvaltningen. Gymnasieantagningen handlägger antagningen till år 1 i gymnasieskolan på uppdrag från åtta kommuner i Boråsregionen och samtliga fristående gymnasieskolor i Borås. Utbildningsförvaltningen ska ge stöd till de olika resultatenheterna samt svara för ekonomiska såväl som verksamhetsmässiga redovisningar gentemot kommunledning. Gymnasieskolan Syfte Enligt skollagen ska gymnasieskolan ge en god grund för yrkesverksamhet och fortsatta studier samt för personlig utveckling och ett aktivt deltagande i samhällslivet. Utbildning ska utgöra en bas för den nationella och regionala kompetensförsörjningen och en bas för rekrytering till högskolesektorn. De nationella programmen i gymnasieskolan är avsedda att genomgås på tre läsår. Varje kommun ansvarar för att ungdomarna i kommunen erbjuds gymnasieutbildning av god kvalitet. Vilka utbildningar som erbjuds och antalet platser på dessa ska så långt det är möjligt anpassas med hänsyn till ungdomarnas önskemål. Verksamhetsbeskrivning Huvuduppgiften för gymnasieskolan är att förmedla kunskaper och skapa förutsättningar för att eleverna ska tillägna sig och utveckla kunskaper. Utbildningen ska främja elevernas utveckling till ansvarskännande människor, som aktivt deltar i och utvecklar yrkes- och samhällslivet. Den ska bidra till elevernas allsidiga utveckling. Undervisningen i gymnasieskolan är fördelad på fem skolor: Almåsgymnasiet, Bäckängsgymnasiet, Sven Eriksonsgymnasiet, Tullengymnasiet och Viskastrandsgymnasiet. I gymnasieskolan GY 11 anordnas 17 av 18 nationella program samt fem introduktionsprogram. Gymnasiesärskolan Syfte Enligt skollagen ska gymnasiesärskolan ge elever med utvecklingsstörning en för dem anpassad utbildning som ska ge en god grund för yrkesverksamhet och fortsatta studier samt för personlig utveckling och ett aktivt deltagande i samhällslivet. Utbildningen i gymnasiesärskolan är avsedd att genomgås på fyra läsår. Verksamhetsbeskrivning Huvuduppgiften för gymnasiesärskolan är att förmedla kunskaper och skapa förutsättningar för att eleverna ska tillägna sig och utveckla kunskaper. Utbildningen ska främja elevernas utveckling till ansvarskännande människor, som aktivt deltar i och utvecklas yrkes- och samhällslivet. Den ska bidra till elevernas allsidiga utveckling. Gymnasiesärskola finns på fyra enheter: Almåsgymnasiet, Bergslenagymnasiet och Hulta Ängar samt Viskastrandsgymnasiet. I den nya gymnasiesärskolan Gysär 13 anordnar Borås från och med läsåret 2013/14 åtta av nio nationella program samt individuella program. Inom nämndens verksamhetsområde finns också LSS-verksamhet (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) i form av korttidstillsyn som är en fritidsverksamhet för elever i gymnasiesärskolan och bedrivs på Almåsgymnasiet, Bergslenagymnasiet och Hulta Ängar samt i form av ett elevhem med boende för elever i gymnasiesärskolan. Utbildningsnämnden, Budget facknämnder 2016:2 16(33)

24 Vuxenutbildning Syfte Enligt skollagen är målet för den kommunala vuxenutbildningen att vuxna ska stödjas och stimuleras i sitt lärande. De ska ges möjlighet att utveckla sina kunskaper och sin kompetens i syfte att stärka sin ställning i arbets- och samhällslivet samt att främja sin personliga utveckling. De som fått minst utbildning ska prioriteras. Verksamhetsbeskrivning Vuxenutbildningen ska förmedla kunskaper och stödja eleverna så att de kan arbeta och verka i samhället. Den syftar också till att möjliggöra fortsatta studier. Vuxenutbildningen ska, med elevernas tidigare utbildning och livserfarenhet som utgångspunkt, fördjupa och utveckla deras kunskaper som grund för yrkesverksamhet och fortsatta studier samt för deltagande i samhällslivet. Vuxenutbildningen ska även vara en tillväxtfaktor för arbetsmarknaden i kommunen. Vuxenutbildningen i Borås ska vidmakthålla en fortsatt hög kvalitativ nivå genom ett professionellt arbetssätt och välutbildad personal. Vuxenutbildningen ska fortsätta att bredda sitt utbud och val av studieformer. Den kommunala vuxenutbildningen i Borås ansvarar för utbildning inom skolformerna komvux (kommunal vuxenutbildning på grundläggande och gymnasial nivå), särskild utbildning för vuxna och Yrkeshögskolan (Yh) samt utbildning i svenska för invandrare (SFI). SFI upphör som egen skolform vid utgången av 2015 och ingår från och med som en del i kommunal vuxenutbildning. Annan verksamhet - Naturskolan Syfte Navet, Sjuhäradsbygdens tekniska och naturvetenskapliga center, ska bland annat främja barns/ungdomars och allmänhetens intresse för teknik, naturvetenskap och matematik samt stödja skolpersonal genom att utveckla pedagogiska metoder och läromedel. Verksamhetsbeskrivning Naturskolan är sedan 2002 en del av Navets verksamhet. I Naturskolans verksamhet ingår även tillsyn av samlingarna i Biologiska museet. 4.3 Ekonomiska förutsättningar Budget Den ingående budgetramen från 2015 är 464,1 mnkr. Lön- och kostnadskompensationen på 2,0 % respektive 1,3 % höjer ramen med 8,0 mnkr. Lönekompensation 0,8 mnkr. Volymjustering för gruppen åringar, 1,08 % * 50 %, höjer ramen med 1,8 mnkr. Skollyftet 5,0 mnkr Arbetslivsnämnden beslutade om ny fördelningsmodell av statlig schablonersättning till nyanlända. 75 tkr per elev över en 24 månadersperiod. Budgeteras som intäkt på verksamheten för Gymnasieskolan påverkar inte ramen.* 1,0 mnkr i ökad ram går till genomförandet och den fortsatta utvecklingen av stödverksamheten för elever med autismspektrumtillstånd. Detta ger en ram i Budget 2016:2 på 480,8 mnkr. Utbildningsnämnden, Budget facknämnder 2016:2 17(33)

25 Följande disponering har gjorts i Budget 16:2: Lön- och kostnadskompensationen tillfaller samtliga enheter. Volymjusteringen på 1,8 mnkr höjer gymnasieskolans ram. 1 % av tilldelad ram ligger som en central buffert. Motsvarar 4,7 mnkr. Kommunbidraget fördelar sig enligt följande: Mnkr Budget 16:2 Budget 15:2 Förändring Gemensam administration* 18,2 12,4 5,8 Central Buffert 4,7 4,6 0,1 Avd. för verksamhets utv 4,3 4,3 0,0 Gymnasieskolan 348,6 344,3 4,3 Vuxenutbildning 68,1 66,9 1,2 Gymnasiesärskolan 36,5 35,8 0,7 - elevboende 1,4 1,5-0,1 Naturskolan 0,5 0,7-0,2 Summa kommunbidrag 480,8 469,1 11,7 * inkl. nämndens verksamhet Löneökningar har beräknats enligt följande: Samtliga personalkategorier + 3,0 % från 1/ (9/12 av helår med + 3,0 %). Beräknat lönepåslag under 2016 för samtliga personalkategorier + 3,0 %. Summa Personalomkostnadspålägg är i budgeten beräknat till 39,08 %, inkl. intern löneadministration 0,62 %. Ny fördelningsmodell av statlig schablonersättning till nyanlända. Den nya fördelningsmodellen gäller fr o m 1 januari Modellen ger att SFI (Utbildning i svenska för invandrare) får täckning för de kostnader man har påvisat, 63 tkr samt 12 tkr till riktade utbildningsinsatser för vuxna. För gymnasieelever får Utbildningsnämnden 75 tkr per elev över en 24 månaders period. Det ger kr per månad. Inom Utbildningsnämnden har det varit ett snitt på 33 elever per månad under 2015 detta ger kr per månad och kr per år. Prognosen för antal elver är osäker, troligvis ökar antalet nyanlända elever vilket påverkar summan av ersättning från Arbetslivsnämnden. Ersättningen till Utbildningsnämnden har ingen direkt påverkan på ramen, då ersättningen budgeteras som intäkt. Åtgärdsbudget 2016 för att minska koldioxidutsläppen. Bakgrund Kommunstyrelsen har den 4 februari 2013, 43, beslutat att kommunala nämnder/förvaltningar och bolag ska klimatkompensera sina resor med bil och flyg från och med budget Bakgrunden är att Borås Stad arbetar för att bli en fossilbränslefri organisation. Enligt stadens miljömål ska minst 80 % av tjänsteresorna vara fossilbränslefria eller ske med miljöfordon till år Klimatavgiftens syfte är att motivera till att styrdokumentet "Riktlinjer för resor" följs, men även att ge möjlighet till klimatkompensation i de fall riktlinjer inte kan följas. Exempelvis för nödvändiga flygresor eller när egen bil används i tjänsten. Utbildningsnämnden, Budget facknämnder 2016:2 18(33)

26 Utbildningsnämnden har under 2014 upparbetat en klimatavgift på kr. Dessa medel planeras att användas till följande under 2016: Miljöutbildning av personal Systematiskt arbete med hållbarhetsundervisning på gymnasieskolorna Systematiskt arbete med klimatanpassade menyer Införande av miljöledningssystem Inköp av tjänstecyklar, (elcyklar, varucyklar) Merkostnader för energieffektiv utrustning Föreläsningar och andra aktiviteter i skolornas miljöråd Nyanlända Tillströmningen av nyanlända ökar. Enligt uppgift kommer ca elever från grundskolorna till ht 16 och ca elever i gymnasieålder av de nyanlända som idag kommer till Borås. Utbildningsnämnden behöver utvidga befintlig organisation på Tullengymnasiet och övriga gymnasieskolor för att klara utbildningsuppdraget av nyanlända. Beräknat på IM-programmet som har en kostnad enligt prislistan för 2015 på kr per termin. Detta ökar kostnaderna för Utbildningsnämnden med ca mnkr per termin om Arbetslivsnämnden ersätter enligt den nya fördelningsmodellen kr per månad, ca 9,2-10,5 mnkr per termin, ökar Utbildningsnämnden sina nettokostnader med ca mnkr per termin. Ersättning från Migrationsverket enligt asylersättningsförordningen, släpar med ca 12 månader. Ersättningen från Migrationsverket är för närvarande kr för varje påbörjad 4 veckors period och elev, ht 14 gav det en ersättning på totalt 1,0 mnkr för 43 elever. Har Utbildningsnämnden 400 asylsökande under ht 16, skulle utbetalningen under ht 17 kunna bli ca 9,7 mnkr. Tillförda medel utöver ram Lokalförsörjningsnämnden har fått 4,0 mnkr i sin investeringsram vilket ger Utbildningsnämndens möjlighet att genomföra investeringar för mindre om- och tillbyggnadsprojekt samt viss del fasta inventarier, samt Servicekontoret 3,0 mnkr för investeringar i tunga fordon i budget Fordonsparken på Viskastrandsgymnasiet är i stort behov av att bytas ut. Uppdatering av fordonsparken påbörjades under 2014 och kommer fortsätta under perioden ,0 mnkr, tilldelas Utbildningsnämnden för elever med autismspektrumtillstånd. Utbildningsnämndens stödverksamhet möjliggör studier på hemorten. Den ekonomiska utgångspunkten för Utbildningsnämnden är att Borås Stad har en av de lägsta tilldelningarna av alla kommuner i landet när det gäller resurser till gymnasieskolan. Enligt uppdrag i Borås Stads budget 2015, antagande att uppdraget kvarstår i Borås Stads budget 2016: Utbildningsnämnden ska anordna lov- och sommarskola inom tilldelad ram. Utbildningsnämnden bedömer att kostnaderna för lov- och sommarskola kan komma att öka. Processledare Vård- och omsorgscollege, Boråsregionen/Sjuhärads kommunalförbund kommer att ansöka om ekonomiskt stöd för den kostnad som en processledare innebär. Sammanställning av behov: Ej tillförda medel i Budget 2016:2 Mnkr Äskande av ramhöjande medel 1,5 Äskande av balanserat överskott 4,5 Totalt äskande 6,0 Utbildningsnämnden, Budget facknämnder 2016:2 19(33)

27 De ökade kostnaderna som inte täcks inom tilldelad ram är uppdelat enligt nedan. Ej tillförda medel Ca 1,5 mnkr omfattande följande: Digital elevakt Ca 0,7 mnkr: kostnad för införande av ett nytt elevjournalsystem inom elevhälsan. Ett IT-system i form av en digitaliserad gemensam elevakt behövs för att kunna garantera en god utredning och uppföljning av elever i behov av särskilt stöd samt för att väsentligt förbättra rektors möjligheter att leda och styra elevhälsoarbetet vid skolenheterna. IT-systemet ska effektivisera arbetet för rektorer och elevhälsans personal vad gäller såväl samverkan som dokumentation. På sikt kommer en bättre uppföljning och ett mer effektivt arbete kring elever i behov av särskilt stöd möjliggöra tidigare upptäckt, mer förebyggande arbete och förbättrad måluppfyllelse för alla elever. Det ger också eleverna en trygghet/patientsäkert att dokumentationen sköts korrekt och finns på ett säkert ställe. Arbetsplatstjänsten Ca 0,8 mnkr: IT-ökade kostnader för arbetsplatstjänsten Fortsatt genomförande och utveckling av de nationella programmen Ca 4,5 mnkr: Fortsatt uppbyggnad av de nationella programmen. 4.4 Verksamhet 2016 Tkr Gemensam administration Budget 2015 Prognos 2015 Budget 2016:1 Budget 2016:2 Förändring Intäkt 20,0 20,0 20,0 61,0 41,0 Kostnad , , , ,0-41,0 Nettokostnad , , , ,0 0,0 Gymnasieskola Intäkt , , , , ,7 Kostnad , , , , ,7 Nettokostnad , , , , ,0 Vuxenutbildning Intäkt , , , , ,0 Kostnad , , , , ,0 Nettokostnad , , , ,0 0,0 Gymnasiesärskola Intäkt 6 688, , , ,0 515,0 Kostnad , , , ,9 Nettokostnad , , , , ,9 Utbildningsnämnden, Budget facknämnder 2016:2 20(33)

28 Tkr Budget 2015 Prognos 2015 Budget 2016:1 Budget 2016:2 Förändring Avdelningen för Verksamhetsutveckling Intäkt 845,3 452,6 874,0 937,7 63,7 Kostnad , , , ,7-63,7 Nettokostnad , , , ,0 0,0 Naturskola Intäkt 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Kostnad -717,6-403,7-450,0-450,0 0,0 Nettokostnad -717,6-403,7-450,0-450,0 0,0 Insatser enligt LSS Intäkt 2 750, , , , ,9 Kostnad , , , ,0-327,0 Nettokostnad , ,9-771, , ,9 Buffert Intäkt 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Kostnad -676,0 0, , ,0 0,0 Nettokostnad -676,0 0, , ,0 0,0 Totalt Intäkt , , , , ,1 Kostnad , , , , ,1 Nettokostnad , , , , ,0 Ekonomiska och verksamhetsmässiga effekter Utbildningsnämnden Administrativa och övriga gemensamma funktioner Tkr Bokslut 2014 Budget 2015 Prognos 2015 Budget 2016 Intäkt 188,6 20,0 20,0 61,0 Kostnad , , , ,0 Resultat , , , ,0 Inkl. nämndens verksamhet. Inriktningsmål Målsättningen för Utbildningsförvaltningens centrala administration är att uppnå en positivt stödjande funktion gentemot skolenheterna och att utöva en god kontroll av verksamheten genom att vidareutveckla system för intern kontroll, information, rutiner samt utveckling, uppföljning och utvärdering av verksamheten inom förvaltningen som helhet. Verksamhet Utbildningsförvaltningens centrala administrations mål för 2016 utöver det löpande arbetet: Utbildningsnämnden, Budget facknämnder 2016:2 21(33)

29 Driva arbetet med att genomföra och utveckla gymnasieskolan GY 11. Arbeta enligt utvecklingsplan , Bildningsstaden Borås, i verksamheterna. Följa och stödja skolornas arbete med att utarbeta utvecklingsplaner för med utgångspunkt i förvaltningens plan. Fortsatt medverka till och delta i ökad regional samordning och utveckling av yrkesvuxutbildningen inom Boråsregionen enligt upprättat avtal. Fortsatt delta i arbetet med en kompetensplattform för vuxnas lärande i Västra Götalandsregionen. Fortsätta samarbetet med Boråsregionen för samverkan kring gymnasieskola och vuxenutbildning. Utveckla informations- och kommunikationsteknologin inom förvaltningen och undersöka ITanvändningens effekter på elevernas inlärning. Fortsätta arbetet med konsultation och rådgivning i psykologiska frågor i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Följa upp och utveckla arbetet med särskilt stöd inom förvaltningen. Fortsätta arbetet med kvalitativa kunskapsuppföljningar för år 1 i gymnasieskolan i form av bedömningsinstrument i engelska, matematik och svenska. Genomföra årliga undersökningar för utvärdering av skolornas sociala och pedagogiska klimat. Införa ett miljöledningssystem på Utbildningskontoret. Undersöka effekterna av införandet av förstelärare utifrån syftet att karriärtjänster ska göra läraryrket mer attraktivt och säkra god undervisning för elever. Fortsätta utvecklandet av fler lärlingsplatser. Fortsatt planera för teknik- och vårdcollege. Anordna lovskola utifrån verksamhetens behov. Undersöka graden av förebyggande och hälsofrämjande arbete inom elevhälsan. Omvärldsbevaka reformer och statsbidrag inom vuxenutbildningen. Undersöka möjligheten för utbildningar inom särskild utbildning för vuxna, exempelvis utbildning till serviceassistent som kan leda till anställning av elevgruppen inom t ex äldreomsorg eller storkök. Undersöka behovet av kompetensutveckling för lärare. Gymnasieskolan Tkr Bokslut 2014 Budget 2015 Prognos 2015 Budget 2016 Intäkt , , , ,3 Kostnad , , , ,3 Resultat , , , ,0 Skolersättningar Tkr Bokslut 2014 Budget 2015 Prognos 2015 Budget 2016 Intäkt , , , ,1 Kostnad , , , ,0 Skolersättningar avser dels intäkter från andra kommuner vars elever går i den kommunala gymnasieskolan i Borås och dels kostnader för de boråselever som läser hos externa utbildningsanordnare. Det kan vara hos fristående skolor, hos andra kommuner eller hos landsting/region. Skolersättningarna är i budgeten beräknade efter prislistan för En ny prislista Utbildningsnämnden, Budget facknämnder 2016:2 22(33)

30 för 2016 kommer att fastställas av nämnden när den definitiva budgeten för 2016 är klar. Inriktningsmål Förutom de övergripande verksamhets- och kvalitetsmål som Kommunfullmäktige har fastställt har gymnasieskolan att följa de mål som beslutats av Utbildningsnämnden i utvecklingsplanen för , Bildningsstaden Borås. Verksamhet Gymnasieskolans målsättning för 2016 är att arbeta enligt den nya utvecklingsplanen för , Bildningsstaden Borås. Under första halvåret 2016 utarbetar gymnasieskolorna utvecklingsplan för respektive skola för och utgår i arbetet från förvaltningens plan. Utgångspunkten för detta arbete är de övergripande verksamhets- och kvalitetsmål som Kommunfullmäktige har fastställt för gymnasieskolan, Utbildningsnämndens mål samt skolornas egna mål och strategier för att nå dessa. Utbildningsnämndens mål 2016 för gymnasieskolan fastställs i den nya utvecklingsplanen. Utbildningsnämndens planerade utbud i gymnasieskolan läsåret 2016/17 redovisas i bilaga 1. Gymnasiesärskolan Tkr Bokslut 2014 Budget 2015 Prognos 2015 Budget 2016 Intäkt , , , ,1 Kostnad , , , ,1 Resultat , , , ,0 Inkl. elevboende med särskilt stöd och korttidstillsyn. Inriktningsmål Gymnasiesärskolan har att följa de mål som beslutats av Utbildningsnämnden i utvecklingsplanen för , Bildningsstaden Borås. Verksamheten Gymnasiesärskolans målsättning för 2016 är att arbeta enligt den nya utvecklingsplanen för , Bildningsstaden Borås. Under första halvåret 2016 utarbetar verksamheten sin utvecklingsplan för och utgår i arbetet från förvaltningen plan. Utgångspunkten för detta arbete är Utbildningsnämndens mål samt skolans egna mål och strategier för att nå dessa. Utbildningsnämndens mål 2016 för gymnasiesärskolan fastställs i den nya utvecklingsplanen. Utbildningsnämndens planerade utbud i gymnasiesärskolan läsåret 2016/17 redovisas i bilaga 2. Vuxenutbildning Tkr Bokslut 2014 Budget 2015 Prognos 2015 Budget 2016 Intäkt , , , ,0 Kostnad , , , ,0 Resultat , , , ,0 Inriktningsmål Vuxenutbildningen har att följa de mål som beslutats av Utbildningsnämnden i utvecklingsplanen för , Bildningsstaden Borås. Utbildningsnämnden, Budget facknämnder 2016:2 23(33)

31 Verksamhet Vuxenutbildningens målsättning för 2016 är att arbeta enligt den nya utvecklingsplanen , Bildningsstaden Borås. Under första halvåret 2016 utarbetar verksamheten sin utvecklingsplan för och utgår i arbetet från förvaltningens plan. Utgångspunkten för detta arbete är Utbildningsnämndens mål samt vuxenutbildningens egna mål och strategier för att nå ökad måluppfyllelse. Utbildningsnämndens mål 2016 för vuxenutbildningen fastställs i den nya utvecklingsplanen. Utbildningsnämndens planerade omfattning av verksamheten för 2016: Vuxenutbildningen ska ha en organisation som bygger på efterfrågan utifrån individen, näringslivet och högskolan. Vuxenutbildningen ska vara flexibel med en beställarorganisation, en regional organisation och en egen pedagogisk organisation samt försörja kommunen med kompetensutveckling i en centralt placerad vuxenutbildning. Annan verksamhet Naturskolan Tkr Bokslut 2014 Budget 2015 Prognos 2015 Budget 2015 Intäkt 0,0 0,0 0,0 0,0 Kostnad -395,1-717,6-403,7-450,0 Resultat -395,1-717,6-403,7-450,0 Verksamhet Naturskolan är sedan 2002 en del av Navets verksamhet. Ansvaret för Navet överfördes till Sjuhärads kommunalförbund 1 juli Utbildningsnämnden kommer att under 2016 köpa tjänsten för Naturskolan från Navet. Tillgänglighet, delaktighet och jämlikhet för personer med funktionsnedsättning Kartläggning av antalet elever i gymnasieskolorna med utredda behov av särskilt stöd på grund av olika funktionsnedsättningar genomförs av elevhälsan. I samband med ombyggnationer görs ytterligare anpassning av lokaler för att underlätta tillgänglighet. Informations- och kompetensutvecklingsinsatser för att öka elevers och personals kunskaper om funktionsnedsättning bedrivs på skolorna. Efter konstaterat behov eller efter utredning av specialpedagog tillhandahålls pedagogiska hjälpmedel. Miljömål Förvaltningens miljökoordinator arbetar tillsammans med skolornas miljöombud, under ledning av respektive verksamhets chef, med att nå kommunens miljömål. Arbetet fortgår med att nå miljömålen. Certifierade enligt miljöledningssystemet Grön flagg är i nuläget fem skolor Bergslenagymnasiet, Bäckängsgymnasiet, Sven Eriksonsgymnasiet, Tullengymnasiet och Viskastrandsgymnasiet. Arbete pågår så att samtliga skolor är miljöcertifierade vid utgången av Alla skolor ska ha väl fungerande miljögrupper med engagerade elever och personal. Parallellt med arbetet att alla skolor ska bli certifierade utvecklas miljöarbetet på varje enhet enligt Borås Stads styrdokument för miljöarbetet. Utbildningskontoret kommer att införa ett miljöledningssystem under Internationalisering Inom Utbildningsnämndens verksamheter pågår kontinuerligt deltagande i internationella projekt, studiebesök utomlands, vänortsutbyte etc. Utbildningsnämnden, Budget facknämnder 2016:2 24(33)

32 Alla elever i gymnasieskolan har möjlighet till utlandsstudier på gymnasienivå vid Svenska skolan i Fuengirola, London, Nairobi, Paris samt Skandinaviska skolan i Bryssel och i Madrid, så långt förvaltningens ekonomi medger. Studierna omfattar ett läsår i årskurs 2 eller i årskurs 3. Studierna avser utbildningar på något av programmen Samhällsvetenskapsprogrammet, Naturvetenskapsprogrammet, Ekonomiprogrammet och Humanistiska programmet som erbjuds på respektive utlandsskola. Samtliga gymnasieskolor har internationella utbildningsmoment eller internationellt utbyte bl. a med Frankrike, Tyskland, Kina, Kenya, Zambia och USA. Förändring i budget 2016:2 jämfört med budget 2016:1 Genomförande och fortsatt utveckling av stödverksamheten för elever med autismspektrumtillstånd. 1,0 mnkr, ökad ram. 5 Verksamhetsmått 5.1 Gymnasieskola Verksamhetsmått Årsutfall 2014 Budget 2015 Budget 2016 Totalt antal elever i Borås skolor Antal elever från andra kommuner Gymnasiesärskola Verksamhetsmått Årsutfall 2014 Budget 2015 Budget 2016 Totalt antal elever i Borås skolor ,5 102 Antal elever från andra kommuner 27 24,5 32,5 5.3 Egen organisation Verksamhetsmått Årsutfall 2014 Budget 2015 Budget 2016 Andel personer som har heltidsanställningar. 95, Investeringar Projekt Total utgift Utgift tom 2015 Budget 2016 Plan 2017 Plan 2018 Summa 4,0 mnkr investeringsutrymme för mindre om- och tillbyggnadsprojekt samt viss del fasta inventarier. Utbildningsnämnden, Budget facknämnder 2016:2 25(33)

33 Investeringsbudget ligger hos Lokalförsörjningsnämnden. 3,0 mnkr äskar Utbildningsförvaltningen genom Servicekontoret, för investeringar i tunga fordon i budget Fordonsparken på Viskastrandsgymnasiet är i stort behov av att bytas ut. Uppdatering av fordonsparken påbörjades under 2014 och kommer fortsätta under perioden UTBILDNINGSNÄMNDEN Helene Sandberg Ordförande Anders Waldau Förvaltningschef Utbildningsnämnden, Budget facknämnder 2016:2 26(33)

34 Bilaga 1 Planerat utbildningsutbud i gymnasieskolan läsåret 2016/17 Skola Almåsgymnasiet Program Nationella program: Barn- och fritidsprogrammet Handels- och administrationsprogrammet Hantverksprogrammet (Florist, Frisör, Hår- och makeupstylist) Hotell- och turismprogrammet Restaurang- och livsmedelsprogrammet Vård- och omsorgsprogrammet Introduktionsprogram: Individuellt alternativ Preparandutbildning Programinriktat individuellt val Språkintroduktion Yrkesintroduktion Lärlingsutbildning Bäckängsgymnasiet Nationella program: Estetiska programmet (Bild och formgivning, Dans, Musik, Teater) Humanistiska programmet Naturvetenskapsprogrammet Samhällsvetenskapsprogrammet Introduktionsprogram: Individuellt alternativ Preparandutbildning Språkintroduktion Sven Eriksonsgymnasiet Nationella program: Barn- och fritidsprogrammet (Fritid och hälsa/nationell idrottsutbildning, NIU) Ekonomiprogrammet Teknikprogrammet International Baccalaureate (IB) Entreprenörsprogrammet (nationell spetsutbildning) Introduktionsprogram: Individuellt alternativ Preparandutbildning Programinriktat individuellt val Språkintroduktion Tullengymnasiet Introduktionsprogram: Individuellt alternativ Preparandutbildning Yrkesintroduktion Språkintroduktion Utbildningsnämnden, Budget facknämnder 2016:2 27(33)

35 Bilaga 1 forts. Skola Viskastrandsgymnasiet Program Nationella program: Bygg- och anläggningsprogrammet El- och energiprogrammet Estetiska programmet (Estetik och media) Fordons- och transportprogrammet Hantverksprogrammet (Finsnickeri, Textil Design) Industritekniska programmet (Produkt- och maskinteknik, Svetsteknik) VVS- och fastighetsprogrammet Introduktionsprogram: Individuellt alternativ Preparandutbildning Programinriktat individuellt val Språkintroduktion Yrkesintroduktion Lärlingsutbildning Utbildningsnämnden, Budget facknämnder 2016:2 28(33)

36 Planerat utbildningsutbud i gymnasiesärskolan läsåret 2016/17 Bilaga 2 Skola Almåsgymnasiet Bergslenagymnasiet Program Programmet för hälsa, vård och omsorg Individuellt program/fördjupad nivå Programmet för administration, handel och varuhantering Programmet för estetiska verksamheter Programmet för fastighet, anläggning och byggnation Programmet för hantverk och produktion - florist Programmet för hotell, restaurang och bageri Programmet för samhälle, natur och språk Introduktionsprogram inom gymnasieskolan: Individuellt alternativ Lärlingsutbildning Viskastrandsgymnasiet Programmet för fordonsvård och godshantering Hulta ängar Individuellt program/grundläggande nivå Utbildningsnämnden, Budget facknämnder 2016:2 29(33)

37 Bilaga 3 Verksamhetsmått Gymnasieskolan Redov 2014 Budget 2015:2 Prognos Okt 2015 Budget 2016:1 Budget 2016:2 Intäkter, tkr , , , , ,3 Kostnader, tkr , , , , ,3 Resultat, tkr , , , , ,0 Kommunbidrag, tkr , , , , ,0 Resultat efter kommunbidrag, tkr ,6 0, ,3 0,0 0,0 Antal elever, totalt Antal elever från andra kommuner Antal elever från Borås i andra kommuner Antal elever från Borås hos landsting Antal elever från Borås hos fristående gymnasieskolor utanför Borås Antal elever från Borås hos fristående gymnasieskolor i Borås Totalt antal boråselever att finansiera Kostnad per elev, kr - totalkostnad administration skolmåltider elevhälsa skolskjuts (exkl inackordering) lokaler o fysisk miljö Utbildningsnämnden, Budget facknämnder 2016:2 30(33)

38 - lärare, övrig undervisning lärverktyg inkl kapitalkostnad Gymnasiesärskolan (inkl insatser enligt LSS) Redov 2014 Budget 2015:2 Prognos Okt 2015 Budget 2016:1 Budget 2016:2 Intäkter, tkr , , , , ,1 Kostnader, tkr , , , , ,0 Resultat, tkr , , , , ,9 Kommunbidrag, tkr , , , , ,9 Resultat efter kommunbidrag, tkr 2 185,0 0, ,0 0,0 0,0 Antal elever, totalt 103,0 99,5 97,5 99,5 102,0 Antal elever från andra kommuner 27,0 25,5 26,5 25,5 32,5 Antal elever från Borås i andra kommuner 7,0 6,5 5,5 4,0 4,0 Totalt antal boråselever att finansiera 83,0 80,5 76,5 78,0 73,5 Kostnad per elev, kr (exkl insatser enligt LSS) - totalkostnad administration skolmåltider elevhälsa elevassistenter lokaler o fysisk miljö lärare, övrig undervisning SYV lärverktyg. inkl kapitalkostnad Utbildningsnämnden, Budget facknämnder 2016:2 31(33)

39 Vuxenutbildningen Grundläggande vuxenutb. Redov 2014 Budget 2015:2 Prognos 2015 Budget 2016:1 Budget 2016:2 Kostnad, tkr , , , , ,2 Ant elever omr till heltidsstud Kostnad per elev, kr Gymnasial vuxenutbildning i egen organisation (exkl externa utbildningsanordnare) Kostnad, tkr , , , , ,1 Ant elever omr till heltidsstud Kostnad per elev, kr Interkomm. ersättning, intäkt, tkr 2 455, , , , ,0 Intäkt, sålda utbildningar, tkr 178,5 357,4 0,0 0,0 0,0 YH (Yrkeshögskolan) Kostnad, tkr 8 672, , , , ,7 Ant elever omr till heltidsstud Kostnad per elev, kr Finansiering: Statsbidrag, tkr 6 995, , , , ,7 SFI (Svenska för invandrare) Kostnad, tkr (exkl asylsökande) , , , , ,4 Ant elever: flyktingar : flyktingar entreprenad : övr. invandrare : övr. invandrare, entreprenad : folkhögskola Kostnad per elev, kr Intäkt, tkr (flyktingersättning) 6 971, , , , ,4 Utbildningsnämnden, Budget facknämnder 2016:2 32(33)

40 Särskild utbildning för vuxna(särvux) Kostnad, tkr 3 983, , , ,0 4201,2 Ant elever (ej heltid) Kostnad per elev, kr Interkomm. Ersättning, intäkt, tkr 104,9 100,0 108,0 100,0 100,0 Exkl de elever som går via Vägledningens Hus i gymnasieskolan. Inklusive elever inom uppdragsutbildningen. Utbildningsnämnden, Budget facknämnder 2016:2 33(33)

41 Ärende 6 BESLUTSFÖRSLAG Ändrad antagningsorganisation för gymnasieskolan läsåret 2016/2017 Förslag till beslut: Utbildningsnämnden godkänner ändrad antagningsorganisation för läsåret 2016/2017. Datum Ordförande Tillstyrkes Alternativt förslag Datum Vice ordförande Diarienummer: 2015/UN Handläggare: Anna Berner, tel

42 PM 1 (3) /UN0163 Gymnasieskolans antagningsorganisation läsåret 2016/17 Enligt skollagen är varje kommun skyldig att erbjuda utbildning för samtliga ungdomar som avslutat sin grundskoleutbildning eller motsvarande utbildning och som påbörjar sin gymnasieutbildning under tiden till och med det första kalenderhalvåret det år de fyller 20 år. Vilka utbildningar som erbjuds och antalet platser på dessa ska så långt det är möjligt anpassas med hänsyn till ungdomarnas önskemål. Studievägs- Program/Inriktning Antal platser + kod Programinriktat individuellt val BA Bygg- och anläggningsprogrammet 62 BAHUS0L Husbyggnad, Lärling 16 BAMAL0L Måleri, Lärling 2 BAMAR0L Mark och anläggning, Lärling 2 = 82 BF Barn- och Fritidsprogrammet = 70 SE AL BFPED0L Pedagogiskt arbete, Lärling AL 2 BFSOC0L Socialt arbete, Lärling AL 2 BFFRI0L Fritid och hälsa, Lärling AL 2 EE El- och Energiprogrammet = 60 EK Ekonomiprogrammet 170 ES Estetiska programmet 184 Bild och formgivning 50 Dans 30 Estetik och media 44 Musik 30 Teater 30 FT Fordons- och transportprogrammet FTPER0L Personbil, Lärling 7 FTGOD0L Godshantering, Lärling 10 = 97 HA Handels- och administrationsprogrammet HAADM0L Administrativ service, Lärling 2 HAHAN0L Handel och service, Lärling 6 = 52

43 PM 2 (3) /UN0163 Studievägs- Program/Inriktning Antal platser + kod Programinriktat individuellt val HT Hotell- och turismprogrammet HTHOT0L Hotell och konferens, Lärling 6 = 46 HU Humanistiska programmet 60 HV Hantverksprogrammet = 133 Finsnickeri Florist Florist, Lärling 2 Florist/Inredning Florist/Inredning, Lärling 2 Frisör Stylist, Hår och makeup Textil design IN Industritekniska programmet = 34 Produkt och maskinteknik - Grafisk teknik och design Svetsteknik NA Naturvetenskapsprogrammet 180 RL Restaurang- och livsmedelsprogrammet RLKOK0L Kök och servering, Lärling 5 RLBAG0L Bageri och konditori, Lärling 2 RLFAR0L Färskvaror, delikatesser och catering, Lärling 5 = 60 SA Samhällsvetenskapsprogrammet 180 TE Teknikprogrammet 120 VF VVS- och fastighetsprogrammet VFFAS0L Fastighet, Lärling 2 VFVVS0L VVS, Lärling 2 VFVEN0L Ventilationsteknik, Lärling 2 = 32

44 PM 3 (3) /UN0163 Studievägs- Program/Inriktning Antal platser + kod Programinriktat individuellt val VO Vård- och omsorgsprogrammet VOVAR0L Lärling 6 = 78 EKENTVS Spetsutbildning Entreprenörsprogrammet 22 IB Internationell Baccalaureate 30 IM Introduktionsprogrammen anordnas efter behov. De som avses är Preparandutbildning, Yrkesintroduktion, Individuellt alternativ och Språkintroduktion. Programinriktat individuellt val redovisas under respektive program och är sökbart. Totalt antal platser 1690 Utbildningsnämnden föreslås besluta att anta gymnasieskolans antagningsorganisation för läsåret UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Anders Waldau Utbildningschef

45 Ärende 7 BESLUTSFÖRSLAG Utbildningsnämndens sammanträdesdagar 2016 Förslag till beslut: Utbildningsnämnden fastställer följande ordinarie sammanträdesdagar för 2016: Tisdagen den 26 januari Tisdagen den 23 februari Tisdagen den 22 mars Tisdagen den 19 april Tisdagen den 17 maj Tisdagen den 23 augusti Tisdagen den 20 september Tisdagen den 25 oktober Tisdagen den 6 december Sammanträdena 26 januari och 23 februari börjar kl Information- och gruppmöte från kl Övriga sammanträden börjar kl Information- och gruppmöte från kl Annons med uppgifter om Utbildningsnämndens sammanträden ska införas i Borås Tidning. Samtliga nämndsammanträden är öppna för allmänheten. Digitala nämndhandlingar ska finnas tillgängliga en vecka före nämndsammanträdet. En informationsdag gällande budget 2017 kommer att äga rum tisdagen den 7 juni. Arvode erhålls enligt Kommunfullmäktiges beslut Bestämmelser om ersättningar till kommunens förtroendevalda för denna informationsdag. Datum Ordförande Tillstyrkes Alternativt förslag Datum Vice ordförande Diarienummer: 2015/UN Handläggare: Eva Lindström, tel

46 Ärende 8 BESLUTSFÖRSLAG Delegationsordning för Utbildningsnämnden Förslag till beslut: Utbildningsnämnden fastställer delegationsordning att gälla från och med Datum Ordförande Tillstyrkes Alternativt förslag Datum Vice ordförande Diarienummer: 2015/UN Handläggare: Sirpa Heikkilä, tel

47 DELEGATIONSORDNING samt verkställighetsåtgärder Fastställd i Utbildningsnämnden

48 Inledning De frivilliga skolformerna i Borås Stad utgörs av gymnasieskola, gymnasiesärskola och vuxenutbildning. För varje verksamhet finns en kommunal chef benämnd gymnasie-/vuxenutbildningschef eller huvudansvarig rektor. Inom verksamheterna finns avgränsade pedagogiska enheter, skolenheter, som vardera leds av en rektor. Gymnasieskola finns på Almås-, Bäckängs-, Sven Eriksons- och Viskastrandsgymnasiet med vardera tre pedagogiska enheter, samt på Tullengymnasiet med en pedagogisk enhet. Gymnasiesärskola finns på Almåsgymnasiet med två pedagogiska enheter, på Bergslenagymnasiet med två pedagogiska enheter och på Viskastrandsgymnasiet med en pedagogisk enhet. Inom Vuxenutbildningen finns fyra pedagogiska enheter. De pedagogiska enheterna utgörs av olika gymnasieprogram och olika utbildningar. 2

49 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sid Kommentarer till delegationsordningen Information om överklagande av beslut Skolformsövergripande Gymnasieskolan Gymnasiesärskolan Kommunal vuxenutbildning; grundläggande, gymnasial Särskild utbildning för vuxna Svenskundervisning för invandrare Gäller t o m Kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare Gäller fr o m Skolformsövergripande A Personalärenden B Lokaler C Avtal D Ekonomiska frågor E Övriga ärenden Skolenheterna F Antagning G Utbildningens organisation och innehåll H Lärotider I Samarbetsorgan J Trygghet och studiero K Åtgärder mot kränkande behandling L Övrigt 3

50 Kommentarer till delegationslistan 1. Delegation enligt denna delegationsordning grundar sig på Kommunallagen 6 kap Utbildningschefs rätt att vidaredelegera grundar sig på Kommunallagen 6: Grunden för rektors beslut enligt statligt uppdrag återfinns i Skollag och skolförordningar. 4. Samtliga delegationer gäller under förutsättning att utfärdade författningsbestämmelser, MBL, avtal och övriga riktlinjer för verksamheten iakttas. 5. Om en delegat finner att beslut i ett ärende är av principiell beskaffenhet enligt Kommunallagen 6 kap 34:3 ska delegaten föra tillbaks frågan till den som givit delegationen. 6. Samtliga beslut ska dokumenteras och registreras hos beslutsfattaren. Besluten ska förvaras på ett överskådligt och systematiskt sätt. 7. Delegerad beslutanderätt får utnyttjas endast inom ramen för beviljade anslag. 8. Anmälan av delegationsbeslut X är delegationsbeslut enligt kommunallag (I skollag och skolförordning står Huvudmannen beslutar ) Dessa ska föras upp på: Anmälningslista till Utbildningsnämnden för delegationsärenden. Beslut av namngiven delegat på vidaredelegation från Utbildningschefen ska föras upp på: Anmälningslista till Utbildningschef för delegationsärenden. Listorna ska vara Utbildningskontoret tillhanda senast dagens före Utbildningsnämndens sammanträde. Listorna ska föras kontinuerligt. Anmälningslistor finns att hämta på K:\UK\Skolans namn\ Dokumentmallar-UK 4

51 9. Förfall Ordförande Annan ledamot Utbildningschef Gymnasiechef/ Vuxenutbildningschef, Huvudansvarig rektor för Bergslenagymnasiet och Rektor för Tullengymnasiet Rektor (kommunalt uppdrag ) Skolintendent Inträder som delegat i nämnd ordning 1:e vice ordförande,2:e vice ordförande Ordförande, 1:e vice ordförande, 2:e vice ordförande Tf utbildningschef/chef för personalfunktionen Den som av utbildningschef utsetts som ersättare och vid dennes förfall äldste i tjänst tjänstgörande rektor Gymnasiechef/ Vuxenutbildningschef, Huvudansvarig rektor för Bergslenagymnasiet Gymnasiechef/ Vuxenutbildningschef Utbildningschef i de fall vikarie inte finns förordnad Annan tjänstemannadelegat Inträder som ställföreträdare: Rektor Gymnasiechef/ (statligt uppdrag) Vuxenutbildningschef, Huvudansvarig rektor för Bergslenagymnasiet När ersättare har tagit beslut ska det av beslutet och anmälningslistorna framgå följande: Namnunderskrift av XXXXX. Ersättare för YYYYY. 10. Punkt A I:7, Avstängning/disciplinpåföljd Anställningsskyddslagen kräver att en uppsägning av personliga skäl ska vara sakligt grundad. Sakliggrundbegreppet innehåller kriterierna misskötsel, medvetenhet och skada. 5

52 I kriteriet medvetenhet ligger ett krav på att arbetsgivaren ska klargöra för arbetstagaren att ett visst beteende (misskötsel) inte accepteras och kan medföra uppsägning. Detta medvetandegörande sker lämpligen skriftligt och genom en erinran. I speciella undantagsfall kan det vara nödvändigt att använda skriftlig varning. Det är då också en disciplinpåföljd, vilket regleras i AB 11. I de fall detta kan bli aktuellt så beslutas detta av utbildningschefen, enligt delegationsordningens moment ovan. I förteckningen använda förkortningar AB Allmänna bestämmelser FL Förvaltningslagen GyF Gymnasieförordning för Gymnasieskola och Gymnasiesärskola (SFS 2010:2039) KL Kommunallagen MBL Lag om medbestämmande i arbetslivet OSL Offentlighets- och sekretesslagen SFS Svensk författningssamling SL Skollagen 2010:800 för utbildningar SOSFS Socialstyrelsens författningssamling TF Tryckfrihetsförordningen VuxF Förordning om vuxenutbildning 6

53 Information om överklagande av beslut Om man vill överklaga ett beslut görs detta skriftligt. Av överklagandet ska framgå varför man anser att beslutet ska ändras och vilken ändring man vill ha. Man ska också tala om vad man vill att rätten ska känna till och ta hänsyn till i sin prövning. Följande ska framgå vid överklagandet. Namn och person- eller organisationsnummer. Adress och postadress. Telefonnummer till bostaden och arbetsplatsen. Överklagandet måste skrivas under. Överklagande enligt förvaltningsbesvär eller till Skolväsendets överklagandenämnd sänds till: Borås Stad Utbildningsförvaltningen BORÅS Överklagandet ska ha inkommit till Borås Stad senast tre veckor efter det att vederbörande fått del av beslutet. Överklagande enligt laglighetsprövning sänds till: Förvaltningsrätten i Jönköping Box JÖNKÖPING Överklagandet ska ha inkommit till förvaltningsrätten senast tre veckor efter att beslut genom protokollets justering tillkännagivits på förvaltningens anslagstavla. 7

54 Förvaltningsbesvär Flertalet av de kommunala beslut som grundas på förvaltningslagen samt olika speciallagsstiftningar, t ex skollag, socialtjänstlag, plan- och bygglag, överklagas genom förvaltningsbesvär. I respektive lag, t ex skollagen, anges vilka beslut som kan överklagas enligt förvaltningsbesvär. När man överklagar ett förvaltningsbesvär riktar man sitt överklagande till förvaltningsrätten, men lämnar det till den ansvarige på kommunen. Vem som är ansvarig på kommunen står på det beslut man tidigare fått. Anledningen är att de ansvariga på kommunen det kan vara en nämnd, ett utskott eller en tjänsteman först ska göra en bedömning om ärendet ska omprövas eller inte samt om överklagandet har kommit in i rätt tid. Om kommunen kommer fram till att beslutet inte ska omprövas hos dem, skickar de det vidare till förvaltningsrätten. När förvaltningsrätten tar upp ett förvaltningsbesvär prövar de om lagen har följts på ett riktigt sätt när beslutet fattades. Antingen kan förvaltningsrätten komma fram till att allt har gått rätt till och att beslutet fortsätter att gälla. Då kvarstår beslutet. Förvaltningsrätten kan även komma fram till att beslutet är fel och att det inte ska gälla. Rätten kan då fatta ett nytt beslut och bestämmer därmed vad som ska gälla i stället. Skolväsendet överklagandenämnd I skollagens 28 kapitel anges vilka beslut som kan överklagas till Skolväsendets överklagandenämnd. Skolväsendets överklagandenämnd är en egen myndighet som har till uppgift att pröva vissa överklagade beslut enligt skollagen och dess förordningar. Laglighetsprövning Vid laglighetsprövning prövas överklagandet av förvaltningsrätten. Laglighetsprövning (tidigare kallat kommunbesvär) är ett överklagande enligt kommunallagen 10 kap. Enligt denna har varje medlem i en svensk kommun rätt att överklaga kommunens beslut. Förvaltningsrätten tar ställning till följande prövningsgrunder (kommunallagen 10 kap 8 ): Beslutet har inte tillkommit i laga ordning. Beslutet hänför sig till något som inte är en angelägenhet för kommunen. Beslutet överskriver det kommunala organets befogenheter. Beslutet strider mot annan lag eller författning. Om förvaltningsrätten beslutar att bifalla överklagandet upphävs det beslut som tagits. Prövningen innebär en prövning av lagligheten och inte av lämpligheten i beslutet. Förvaltningsrätten kan alltså inte ändra innehållet i ett beslut som tagits. Upphävs beslutet behandlas ärendet på nytt av kommunen. 8

55 SKOLFORMSÖVERGRIPANDE Ska anmälas på lista Nr Ärende A I PERSONALÄRENDEN Anställning och entledigande 1 Annonsera ledig tjänst. 2 Anmäla ledig tjänst till arbetsförmedlingen. 3:1 Anställa tills vidare Gymnasie-/Vuxenutbildningschef, Rektor Tullengymnasiet och huvudansvarig Rektor Bergslenagymnasiet. Delegat Chef för personalfunktionen, ersättare personalsekreterare Chef för personalfunktionen, ersättare personalsekreterare X 3:2 Anställa tills vidare övriga Rektorer och personal på Utbildningskontoret. Utbildningschef X 3:3 Anställa tills vidare personal i övrigt på skolorna. Utbildningschef med rätt att vidaredelegera X 3:4 Se till att rektorerna går en särskild befattningsutbildning, SL 2:12. Utbildningschef 4:1 Entlediga Gymnasie-/Vuxenutbildningschef, Rektor Tullengymnasiet och huvudansvarig Rektor Bergslenagymnasiet. Utbildningschef 4:2 Entlediga övriga Rektorer och personal på Utbildningskontoret Utbildningschef 4:3 Entlediga personal i övrigt vid skolorna. Utbildningschef med rätt att vidaredelegera X 5:1 Visstidsanställa personal vid Utbildningskontoret (utom Utbildningschefen) Chef för personalfunktionen X 5:2 Visstidsanställa Gymnasie-/Vuxenutbildningschef, Rektor Tullengymnasiet och huvudansvarig Rektor Bergslenagymnasiet. Utbildningschef X 5:3 Visstidsanställa övriga Rektorer, Skolintendent. Gymnasie-/Vuxenutbildningschef, huvudansvarig Rektor Bergslenagymnasiet X 5:4 Visstidsanställa personal i övrigt vid skolorna. Utbildningschef med rätt att vidaredelegera X 5:5 Besluta om att lärare utan legitimation får anställas på längre tid än sex månader. SL 2:19. Utbildningschef med rätt att vidaredelegera 9

56 Ska anmälas på lista Nr Ärende Delegat 6:1 Anta praktikanter, prao-elever och elever på APL vid Utbildningskontoret. Chef för personalfunktionen 6:2 Anta praktikanter, prao-elever och elever på APL vid skolorna. Utbildningschef med rätt att vidaredelegera 7 Avstängning/disciplinpåföljd. Utbildningschef X 8 Uppsägning/avskedande av arbetstagare. Utbildningschef 9 Omreglering av tjänst i samband med partiell sjukersättning (ej tidsbegränsad) enligt AB 12. Chef för personalfunktionen, ersättare personalsekreterare II Ledighet 1:1 Bevilja semester för utbildningschef. Utbildningsnämndens ordförande 1:2 Bevilja semester för Gymnasie-/Vuxenutbildningschef, personal på Utbildningskontoret, Rektor Tullengymnasiet och huvudansvarig Rektor Utbildningschef Bergslenagymnasiet. 1:3 Bevilja semester för övriga Rektorer, Skolintendenter, Enhetschef. Gymnasie-/Vuxenutbildningschef, huvudansvarig Rektor Bergslenagymnasiet 1:4 Bevilja semester för personal i övrigt vid skolorna. Utbildningschef med rätt att vidaredelegera 2:1 Bevilja tjänstledighet (ej facklig utbildning med lön) för Utbildningschefen. Utbildningsnämndens ordförande 2:2 Bevilja tjänstledighet (ej facklig utbildning med lön) för Gymnasie-/Vuxenutbildningschef, personal på Utbildningskontoret, Rektor Tullengymnasiet och huvudansvarig Rektor Bergslenagymnasiet. Utbildningschef 2:3 2:4 Bevilja tjänstledighet (ej facklig utbildning med lön) för övriga Rektorer, Skolintendenter, Enhetschef. Bevilja tjänstledighet (ej facklig utbildning med lön) för personal i övrigt vid skolorna. Gymnasie-/Vuxenutbildningschef, huvudansvarig Rektor Bergslenagymnasiet Utbildningschef med rätt att vidaredelegera 10

57 Ska anmälas på lista Nr Ärende Delegat III X 1 2:1 2:2 2:3 2:4 Personalplanering Besluta om ändrad tjänsteplacering för personal samt för samordning av lärartjänster. Fastställa tjänstgöringslista, arbetstidsschema, tjänste- eller arbetsfördelning för Utbildningschef. Fastställa tjänstgöringslista, arbetstidsschema, tjänste- eller arbetsfördelning för Gymnasie-/Vuxenutbildningschef, personal på Utbildningskontoret, Rektor Tullengymnasiet, huvudansvarig Rektor Bergslenagymnasiet. Fastställa tjänstgöringslista, arbetstidsschema, tjänste- eller arbetsfördelning för övriga Rektorer, Skolintendenter. Fastställa tjänstgöringslista, arbetstidsschema, tjänste- eller arbetsfördelning för personal i övrigt vid skolorna. Chef för personalfunktionen, ersättare personalsekreterare Utbildningsnämndens ordförande Utbildningschef Gymnasie-/Vuxenutbildningschef, huvudansvarig Rektor Bergslenagymnasiet Utbildningschef med rätt att vidaredelegera IV Kurser, konferenser, studieresor mm. 1:1 Besluta om deltagande i kurser, konferenser, studieresor mm. för förtroendeman (utom ordförande) samt utbildningschefen. Utbildningsnämndens ordförande 1:2 Besluta om deltagande i kurser, konferenser, studieresor mm. för ordförande. Utbildningsnämndens 1:e vice ordförande Besluta om deltagande i kurser, konferenser, studieresor mm. för 1:3 Gymnasie-/Vuxenutbildningschef, personal på Utbildningskontoret, Utbildningschef Rektor Tullengymnasiet, huvudansvarig Rektor Bergslenagymnasiet. 1:4 Besluta om deltagande i kurser, konferenser, studieresor mm. för övriga Gymnasie-/Vuxenutbildningschef, Rektorer, Skolintendenter, Enhetschef. huvudansvarig Rektor Bergslenagymnasiet 11

58 Ska anmälas på lista Nr Ärende 1:5 Besluta om deltagande i kurser, konferenser, studieresor mm. för personal i övrigt vid skolorna. Delegat Utbildningschef med rätt att vidaredelegera V Övrigt 1 Besluta om kommunens utmärkelse. Utbildningschef 2 Fördelning av arbetsmiljöarbetsuppgifter Utbildningschef med rätt att vidarefördela VI X 1 Samverkan/Förhandling enl. MBL Svara för samverkan, förhandlingar och informationsskyldighet enl. MBL inför utbildningsnämndens beslut enligt Samverkansavtal MBL 11-14, 19. Utbildningschef B LOKALER X 1 Besluta om förhyrning och uppsägning av lokaler. Utbildningschef med rätt att vidaredelegera X 2 Besluta om framställan för lokalanpassning. Utbildningschef 3 Besluta om upplåtelse av lokaler och inventarier inklusive uthyrning av aula. Utbildningschef med rätt att vidaredelegera 12

59 Ska anmälas på lista Nr Ärende C AVTAL X 1 Träffa avtal/överenskommelse om försäljning av undervisningsinsatser. X 2 Teckna avtal/kontrakt avseende saluvärdig produktion mer än ett basbelopp. Avtal/kontrakt mindre än ett basbelopp tecknas enligt skolans rutiner. X 3 Teckna avtal/kontrakt avseende köp av varor och tjänster. X 4 X 5 Teckna avtal/överenskommelse om bidrag mellan hemkommun och fristående gymnasieskola för utbildning på yrkesintroduktion, individuellt alternativ och språkintroduktion. SL 17:29. Teckna avtal/kontrakt avseende arbetsplatsförlagt lärande (APL), arbetsplatsförlagd utbildning (APU). X 6 Anta anbud för externa utbildningsanordnares räkning. Delegat Gymnasie-/Vuxenutbildningschef, Rektor Tullengymnasiet, huvudansvarig Rektor Bergslenagymnasiet Utbildningschef med rätt att vidaredelegera Utbildningschef, Gymnasie-/Vuxenutbildningschef, Rektor Tullengymnasiet, huvudansvarig Rektor Bergslenagymnasiet Utbildningschef med rätt att vidaredelegera Utbildningschef med rätt att vidaredelegera Politiker ur Utbildningsnämnden enligt beslut X 7 Teckna avtal angående externa utbildningsanordnare. Utbildningsnämndens ordförande X 8 Teckna avtal/kontrakt avseende boende på elevhem. Utbildningschef X 9 Teckna avtal och utbildningskontrakt avseende lärlingsutbildning. Rektor D EKONOMISKA FRÅGOR 1 Framställning, rekvisition och mottagande av statsbidrag och andra bidrag. Utbildningschef med rätt att vidaredelegera X 2 Ansökan om statligt stöd för utbildning av vuxna. Vuxenutbildningschef X 4 Besluta om fördelning av beviljade anslag och anvisade medel vad gäller gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Controller 5 Besluta om användning av egen bil i tjänsten. Utbildningschef 6 Besluta om busskort och reseersättningar enligt SFS 1991:1110, 1120 samt inackorderingstillägg enligt SL 15:32, 18:30-32 Ekonom 13

60 Ska anmälas Nr Ärende på Delegat lista X 7 Besluta om ekonomiskt stöd till elever vid skolgång i Rh-anpassad utbildning Ekonom hos annan skolhuvudman enligt SL 15:40. X 8 Besluta om fria resor för tillfälligt funktionshindrare elever. Utbildningschef med rätt att vidaredelegera X 9 Besluta om att eleverna ska hålla sig med enstaka egna hjälpmedel enligt Gymnasiechef, SL 15:17. Rektor Tullengymnasiet Besluta om att eleverna själva i Kommunal vuxenutbildning och Särskild X 10 utbildning för vuxna ska bekosta hjälpmedel för eget bruk som Rektor de behåller som sin egendom enligt SL 20:7, 21:6. Besluta om tilldelning av bidrag till varje fristående huvudman där X 11 kommunen har elever, baserat på nämndens beslut om bidragsbelopp per Controller program och elever. SFS 2010:2039 (GyF 13:1-6.) X 12 Besluta om tilläggsbelopp i fristående gymnasieskola och fristående Gymnasiesärskola. SFS 2010:2039 (GyF 13:7). Utbildningschef E ÖVRIGA ÄRENDEN 1 Fastställa dokumenthanteringsplan. 2 Fastställa beslutsordning för attest och utanordning. X 3 Besluta om att jämlikt tryckfrihetsförordningen och Offentlighets- och Utbildningschef sekretesslagen ej lämna ut allmän handling enligt TF 2:2,12, OSL 6:4-5. X 4 Besluta om skrivelse med överklagande har kommit in i rätt tid eller om för sent, avvisa densamma enligt FL 24. Utbildningschef X 5 Avge yttrande över förslag till stads- och byggnadsplaner. Utbildningschef 6 Åtgärda brister i verksamheten. SL 4:7 Utbildningschef med rätt att vidaredelegera 7 Ansvara för att rutiner finns för att ta emot och utreda klagomål mot utbildningen. SL 4:8. Utbildningschef med rätt att vidaredelegera 14

61 Ska anmälas på lista Gymnasieskolan Nr Ärende Författning Delegat F1 Mottagande och antagning X 1 Mottagande av elev. Beslut kan överklagas hos Skolväsendets Överklagandenämnd enligt 15 SL 16:36, 17:14, 19 Antagningssekreterare SL 28:12. X 2 Mottagande av elev från annan kommun. SL 16:44, 47 Antagningssekreterare 17:19-21 X 3 Yttrande från hemkommun. SL 16:48 Antagningssekreterare X 4 Antagning till åk 1. SL 15:12, 16:32 Antagningssekreterare GyF 7:7 5 Poäng för kompletterande urvalsgrunder. GyF 7:5 X 6 Fördelning i högre årskurs. GyF 7:6 Rektor X 7 Byte av studieväg. GyF 7:9 Rektor X 8 Antagning efter utbildningens start. GyF 7:8 Rektor X 9 Beslut om fri kvot. GyF 7:3 Antagningssekreterare G1 Utbildningens organisation och innehåll 1 SL 15:30, 16:12, Besluta om utbildningens dimensionering beträffande program, 17:3, inriktningar och platser med inriktningsgaranti. GyF 4:2 X 2 Anpassa antalet utbildningsplatser efter slutantagningen. SL 15:30 Utbildningschef 3 Besluta om att utbildningen får fördelas på längre tid än tre läsår. SL 16:15 X 4 Besluta om avvikelse från nationellt program för enskild elev SL 16:14 Rektor individuellt anpassat program. GyF 9:4 X 5 a Introduktionsprogram plan för preparandutbildning. SL 17:7 Rektor Tullengymnasiet X 5 b Introduktionsprogram plan för programinriktat individuellt val. SL 17:7 Rektor Tullengymnasiet X 5 c Introduktionsprogram plan för yrkesintroduktion. SL 17:7 Rektor Tullengymnasiet X 5 d Introduktionsprogram plan för individuellt alternativ. SL 17:7 Rektor Tullengymnasiet X 5 e Introduktionsprogram plan för språkintroduktion. SL 17:7 Rektor Tullengymnasiet 6 Minska omfattningen från heltidsstudier på Introduktionsprogram. SL 17:6 Rektor X 7 Förlänga preparandutbildning till två år. SL 17:5 Rektor X 8 Ta emot elev med behörighet till yrkesprogram på yrkesintroduktion eller individuellt alternativ. SL 17:11 GyF 6:2 Rektor

62 Ska anmälas Nr Ärende Författning Delegat på lista X 9 Skolförlägga hela utbildningen för elev på yrkesintroduktion. GyF 6:5 Rektor 10 Göra bedömning av elevens språkkunskaper inför mottagande till GyF 6:7 Rektor språkintroduktion och fortlöpande bedöma elevens kunskapsutveckling. X 11 Besluta om antalet undervisningstimmar för kurs, gymnasiearbete, särskolearbete samt om fördelning av undervisningstiden över läsåren. GyF 4:22 Rektor X 12 Ansöka om ny kurs hos Statens Skolverk. GyF 1:6 Utbildningschef X 13 Besluta om vilka kurser som ska erbjudas som programfördjupning. GyF 4:6 Rektor X 14 Besluta om vilka kurser som ska erbjudas som individuellt val. GyF 4:7 Rektor X 15 Redovisa att eleven fått sin garanterade undervisningstid. GyF 4:22 Rektor 16 Besluta om arbetsplatsförlagt lärande, APL, på högskoleförberedande GyF 4:12 program och i vilken omfattning. X 17 Arbetsplatsförlagt lärande, APL omfattning på yrkesprogram. GyF 4:12 Rektor 18 Arbetsplatsförlagt lärande, APL - anskaffning av platser. GyF 4:12 Rektor 19 Arbetsplatsförlagt lärande, APL - åtgärd om APL ej kan GyF 4:13 Rektor arbetsplatsförläggas, skolförläggning. X 20 Besluta om förlängd undervisning för enskild elev över längre tid GyF 9:7 Rektor än tre år. 21 Ansöka om att en utbildning ska godkännas som särskild variant. GyF 5:4 22 Ansöka om att en utbildning ska vara riksrekryterande. GyF 5:14 X 23 Ansöka om att anordna idrottsutbildning vid ett riksidrottsgymnasium. GyF 5:24 Utbildningschef X 24 Ansöka om nationellt godkänd idrottsutbildning hos Statens Skolverk. GyF 5:28 Utbildningschef med rätt att vidaredelegera X 25 Ansöka om ny yrkesutgång på Hantverksprogrammet/Övriga GyF 4:2 Utbildningschef med rätt X hantverk. 26 Teckna särskilt samverkansavtal för nationell idrottsutbildning (NIU).. H1 Lärotider 1 Läsårstider GyF 3:1-2 X 2 Dagar för idrott och friluftsverksamhet GyF 3:5 Rektor att vidaredelegera Utbildningschef 16

63 Ska anmälas på lista Nr Ärende Författning Delegat J1 Trygghet och studiero X 1 Avstängning högst två veckor. Beslut om avstängning kan överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. SL 28:5, p 5. X 2 Avstängning återstoden av pågående kalenderhalvår. Beslut om avstängning kan överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. SL 28:5, p 5. 3 Avstängning ytterligare tre kalenderhalvår. Beslut om avstängning kan överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. SL 28:5, p 5. SL 5:17-20 SL 5:17-20 SL 5:17-20 Utbildningschef Utbildningschef K1 Åtgärder mot kränkande behandling 1 Ansvara för att personalen fullgör de skyldigheter som anges i SL 6. SL 6:5 Utbildningschef med rätt att vidaredelegera Utbildningschef med rätt att vidaredelegera Utbildningschef med rätt att vidaredelegera 2 Se till att målinriktat arbete bedrivs för att motverka kränkande behandling. SL 6:6-7 3 Se till att plan mot kränkande behandling upprättas varje år. SL 6:8 (Skolornas plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan sammanförs till en plan.) 4 Ta emot anmälan från rektor om kränkande behandling. SL 6:10 Utbildningschef med rätt att vidaredelegera 5 Utreda och vidta åtgärder i samband med uppgivna kränkningar. SL 6:10 Utbildningschef med rätt att vidaredelegera L1 Övrigt 1 Information till hemkommun när elev börjar eller slutar samt när elev, som inte fyllt 20 år, utan giltigt skäl är frånvarande i betydande utsträckning. SL 15:15 Utbildningschef med rätt att vidaredelegera 17

64 Ska anmälas på lista F2 X 1 X 2 Gymnasiesärskolan Nr Ärende Författning Delegat Mottagande och antagning Mottagande i gymnasiesärskolan som skolform. Beslut kan överklagas hos Skolväsendets Överklagandenämnd enligt SL 28:12 p 8. Besluta att eleven inte tillhör gymnasiesärskolans målgrupp. Beslut kan överklagas hos Skolväsendets Överklagandenämnd enligt SL 28:12 p SL 18:5 SL 18:7 Planeringsledare/Kommungemensam förskola/skola Planeringsledare/Kommungemensam förskola/skola X 3 Mottagande av elev till utbildning i gymnasiesärskolan. SL 19:29 Huvudansvarig rektor för Bergslenagymnasiet X 4 Mottagande av elev från annan kommun till utbildning i gymnasiesärskolan. SL 19:36, 39 Huvudansvarig rektor för Bergslenagymnasiet X 5 Yttrande från hemkommunen. SL 19:41 Huvudansvarig rektor för Bergslenagymnasiet X 6 Antagning till åk 1. SL 18:12 Huvudansvarig rektor för Bergslenagymnasiet G2 Utbildningens organisation och innehåll 1 Besluta om utbildningens dimensionering beträffande program och platser. SL 18:27 X 2 Anpassning av utbildningsutbud efter elevernas önskemål. SL 18:27 X 3 Besluta om antalet undervisningstimmar för varje kurs, varje ämnesområde och gymnasiesärskolearbetet samt om fördelning av undervisningstid över läsåren. GyF 4:22 Huvudansvarig rektor för Bergslenagymnasiet Rektor 4 Arbetsplatsförlagt lärande, APL anskaffning av platser. GyF 4:12 Rektor 5 Arbetsplatsförlagt lärande, APL åtgärd om APL ej kan GyF 4:13 Rektor arbetsplatsförläggas, skolförläggning. 6 Besluta om utbildningen får fördelas på längre tid än fyra år. SL 19:17 X 7 Besluta om vilka kurser som ska erbjudas som programfördjupning. GyF 4:6 Rektor X 8 Besluta om vilka kurser som ska erbjudas som individuellt val. GyF 4:7 a Rektor

65 Ska anmälas Nr Ärende Författning Delegat på lista X 9 Redovisa att eleven får sin garanterade undervisningstid. GyF 4: 22 Rektor 10 Ansöka om att en utbildning ska godkännas som särskild variant. GyF 5:4 11 Ansöka om att en utbildning ska vara riksrekryterande. GyF 5:14 H2 Lärotider 1 Läsårstider. GyF 3:1-2 X 2 Dagar för idrott och friluftsverksamhet. GyF 3:5 Rektor X X J2 Trygghet och studiero Avstängning högst två veckor. SL 5:17-20 Beslut om avstängning kan överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. SL 28:5, p 5. Avstängning återstoden av pågående kalenderhalvår. SL 5:17-20 Beslut om avstängning kan överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. SL 28:5, p 5. Avstängning ytterligare tre kalenderhalvår. SL 5:17-20 Beslut om avstängning kan överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. SL 28:5, p 5. Utbildningschef Utbildningschef K2 Åtgärder mot kränkande behandling 1 Ansvara för att personalen fullgör de skyldigheter som anges i SL 6. SL 6:5 Utbildningschef med rätt att vidaredelegera. 2 Se till att målinriktat arbete bedrivs för att motverka kränkande SL 6:6-7 Utbildningschef med rätt att vidaredelegera. behandling. Se till att plan mot kränkande behandling upprättas varje år. SL 6:8 Utbildningschef med rätt att vidaredelegera. 3 (Skolornas plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan sammanförs till en plan.) 4 Ta emot anmälan från rektor om kränkande behandling. SL 6:10 Utbildningschef med rätt att vidaredelegera. 5 Utreda och vidta åtgärder i samband med uppgivna kränkningar. SL 6:10 Utbildningschef med rätt att vidaredelegera. L2 1 Övrigt Anmäla allvarligt missförhållande i verksamheten enligt LSS till Socialstyrelsen. 19 SOSFS 2011:15

66 Ska anmälas på lista Nr Ärende Författning Delegat 2 3 Information till hemkommun om elev som börjar eller slutar samt när elev, som inte fyllt 20 år, utan giltigt skäl är frånvarande i betydande utsträckning. Besluta hur anmälningsskyldighet vid elevs frånvaro under skoldagen ska fullgöras. För utbildning påbörjad före SL 18:15 GyF 13:19 Utbildningschef med rätt att vidaredelegera. Rektor 20

67 Ska anmälas på lista X 1 X 2 X X Grundläggande och gymnasial vuxenutbildning Nr Ärende Författning Delegat F3 Antagning Mottagande av elev till grundläggande vuxenutbildning. Beslut kan överklagas hos Skolväsendets Överklagandenämnd enligt SL 28:12 p 9 Mottagande av elev till gymnasial vuxenutbildning. Beslut kan överklagas hos Skolväsendets Överklagandenämnd enligt SL 28:12 p 9 3 Antagning till gymnasial vuxenutbildning. 4 X 5 X 6 X 1 Skolgång i annan kommun yttrande. Beslut kan överklagas hos Skolväsendets Överklagandenämnd enligt SL 28:12 p 12 Beslut om att utbildning för elev ska upphöra. Beslut kan överklagas hos Skolväsendets Överklagandenämnd enligt SL 28:12 p 10 Beslut om att på nytt bereda elev utbildning. Beslut kan överklagas hos Skolväsendets Överklagandenämnd enligt SL 28:12 p 11 G3 Utbildningens organisation och innehåll SL 20:13, 14 SL 20:22 SL 20:23 SL 20:21 SL 20:9 SL 20:9 Beslut om utbildningens dimensionering. SL 20: 10, 16 Rektor för gruv Rektor för gyvux Rektor för gyvux Rektor gruv, gyvux Rektor för gruv, gyvux Rektor för gruv, gyvux Vuxenutbildningschef X 2 Beslut om vilka nationella kurser som ska ges. VuxF 2:9 Vuxenutbildningschef X 3 Ansöka om ny kurs på gymnasial vuxenutbildning. VuxF 2:5 Vuxenutbildningschef 4 Anskaffning av platser för arbetsplatsförlagt lärande, APL. VuxF 2:27 Rektor för gruv, gyvux J3 Trygghet och studiero X 1 Avstängning högst två veckor. Beslut om avstängning kan överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. SL 28:5, p SL 5:17-20 Utbildningschef

68 Ska Nr Ärende Författning Delegat anmälas på lista X 2 Avstängning återstoden av pågående kalenderhalvår. SL 5:17-20 Utbildningschef Beslut om avstängning kan överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. SL 28:5, p 5. 3 Avstängning ytterligare tre kalenderhalvår. SL 5:17-20 Beslut om avstängning kan överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. SL 28:5, p 5. X 4 Se till att i avstängningsärende finns allsidig utredning som klarlägger omständigheter som är av betydelse för ärendets bedömning VuxF 7:4 Rektor för gruv, gyvux K3 Åtgärder mot kränkande behandling Ansvara för att personalen fullgör de skyldigheter som anges i SL 6. SL 6:5 Utbildningschef med rätt att vidaredelegera. Se till att målinriktat arbete bedrivs för att motverka kränkande SL 6:6-7 Utbildningschef med rätt att behandling. vidaredelegera. Se till att plan mot kränkande behandling upprättas varje år. SL 6:8 Utbildningschef med rätt att (Skolornas plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan vidaredelegera. sammanförs till en plan.) Ta emot anmälan från rektor om kränkande behandling. SL 6:10 Utbildningschef med rätt att vidaredelegera. Utreda och vidta åtgärder i samband med uppgivna kränkningar. SL 6:10 Utbildningschef med rätt att vidaredelegera. 22

69 Ska anmälas på lista Särskild utbildning för vuxna Nr Ärende Författning Delegat F4 Antagning X 1 Mottagande och antagning till särskild utbildning för vuxna. Beslut kan överklagas hos Skolväsendets Överklagandenämnd enligt SL 21:7 Rektor för särskild utbildning för vuxna 28:12 p 9 X 2 Skolgång i annan kommun - yttrande. SL 21:7 Rektor för särskild utbildning för vuxna SL 21:9 X 3 Beslut om att utbildning för elev ska upphöra. Beslut kan överklagas hos Skolväsendets Överklagandenämnd enligt SL 28:12 p 10 X 4 Beslut om att på nytt bereda elev utbildning. Beslut kan överklagas hos Skolväsendets Överklagandenämnd enligt SL 28:12 p 11 SL 21:9 Rektor för särskild utbildning för vuxna Rektor för särskild utbildning för vuxna G4 Utbildningens organisation och innehåll X 1 Beslut om utbildningens dimensionering. SL 21: 10, 13 Vuxenutbildningschef X 2 Beslut om nationella kurser. VuxF 2:9 Vuxenutbildningschef X 3 Ansöka om ny kurs inom särskild utbildning för vuxna. VuxF 2:5 Vuxenutbildningschef 4 Anskaffning av platser för arbetsplatsförlagt lärande. VuxF 2:27 Rektor för särskild utbildning för vuxna J4 Trygghet och studiero X 1 Avstängning högst två veckor. Beslut om avstängning kan överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. SL 28:5, p 5. X 2 Avstängning återstoden av pågående kalenderhalvår. Beslut om avstängning kan överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. SL 28:5, p 5. 3 Avstängning ytterligare tre kalenderhalvår. Beslut om avstängning kan överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. SL 28:5, p SL 5:17-20 SL 5:18-20 SL 5:18-20 Utbildningschef Utbildningschef

70 Ska anmälas på lista X 4 Se till att i avstängningsärende finns allsidig utredning som klarlägger omständigheter som är av betydelse för ärendets bedömning. Nr Ärende Författning Delegat K4 Åtgärder mot kränkande behandling VuxF 7:4 Rektor för särskild utbildning för vuxna Ansvara för att personalen fullgör de skyldigheter som anges i SL 6. SL 6:5 Utbildningschef med rätt att vidaredelegera. Se till att målinriktat arbete bedrivs för att motverka kränkande SL 6:6-7 Utbildningschef med rätt att behandling. vidaredelegera. Se till att plan mot kränkande behandling upprättas varje år. SL 6:8 Utbildningschef med rätt att (Skolornas plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan vidaredelegera. sammanförs till en plan.) Ta emot anmälan från rektor om kränkande behandling. SL 6:10 Utbildningschef med rätt att vidaredelegera. Utreda och vidta åtgärder i samband med uppgivna kränkningar. SL 6:10 Utbildningschef med rätt att vidaredelegera. 24

71 Ska anmälas på lista Svenskundervisning för invandrare, Sfi Gäller till och med Nr Ärende Författning Delegat F5 Antagning X 1 Mottagande av elev. Beslut kan överklagas hos Skolväsendets Överklagandenämnd enligt SL 28:9. SL 28:12 p 9 X 2 Beslut om att utbildning för elev ska upphöra. Beslut kan överklagas hos Skolväsendets Överklagandenämnd enligt SL 28:10. SL 28:12 p 10 X 3 Beslut om att på nytt bereda elev utbildning. Beslut kan överklagas hos Skolväsendets Överklagandenämnd enligt SL 28:11. SL 28:12 p 11 SL 22:15 SL 22:16 SL 22:17 Rektor för Sfi Rektor för Sfi Rektor för Sfi G5 Utbildningens organisation och innehåll X 1 Beslut om utbildningens dimensionering. SL 22:11 Vuxenutbildningschef X 2 Beslut om utbildningens omfattning SL 22:6 Rektor för Sfi X 3 Beslut om nationella kurser. VuxF 2:9 Vuxenutbildningschef 4 Anskaffning av platser för arbetsplatsförlagt lärande. VuxF 2:27 Rektor för Sfi J4 Trygghet och studiero X 1 Avstängning högst två veckor. Beslut om avstängning kan överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. SL 28:5, p 5. X 2 Avstängning återstoden av pågående kalenderhalvår. Beslut om avstängning kan överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. SL 28:5, p 5. 3 Avstängning ytterligare tre kalenderhalvår. Beslut om avstängning kan överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. SL 28:5, p SL 5:17-20 SL 5:18 SL 5:18 Utbildningschef Utbildningschef

72 Ska Nr Ärende Författning Delegat anmälas på lista X 4 Se till att i avstängningsärende finns allsidig utredning som klarlägger omständigheter som är av betydelse för ärendets bedömning. VuxF 7:4 Rektor K5 Åtgärder mot kränkande behandling Ansvara för att personalen fullgör de skyldigheter som anges i SL 6. SL 6:5 Utbildningschef med rätt att vidaredelegera. Se till att målinriktat arbete bedrivs för att motverka kränkande SL 6:6-7 Utbildningschef med rätt att behandling. vidaredelegera. Se till att plan mot kränkande behandling upprättas varje år. SL 6:8 Utbildningschef med rätt att (Skolornas plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan vidaredelegera. sammanförs till en plan.) Ta emot anmälan från rektor om kränkande behandling. SL 6:10 Utbildningschef med rätt att vidaredelegera. Utreda och vidta åtgärder i samband med uppgivna kränkningar. SL 6:10 Utbildningschef med rätt att vidaredelegera. 26

73 Ska anmälas på lista Kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare Gäller från och med i samband med att ny lagstiftning träder i kraft. Nr Ärende Författning Delegat F5 Antagning X 1 Mottagande av elev. Beslut kan överklagas hos Skolväsendets Överklagandenämnd enligt SL 28:12 p 9 X 2 Beslut om att utbildning för elev ska upphöra. Beslut kan överklagas hos Skolväsendets Överklagandenämnd enligt SL 28:12 p 10 X 3 Beslut om att på nytt bereda elev utbildning. Beslut kan överklagas hos Skolväsendets Överklagandenämnd enligt SL 28:12 p 11 SL 20:33 SL 20:9 SL 20:9 Rektor för Sfi Rektor för Sfi Rektor för Sfi G5 Utbildningens organisation och innehåll X 1 Beslut om utbildningens dimensionering. SL 20:28 Vuxenutbildningschef X 2 Beslut om utbildningens omfattning SL 20:24 Rektor för Sfi X 3 Beslut om nationella kurser. VuxF 2:9 Vuxenutbildningschef X 4 Anskaffning av platser för arbetsplatsförlagt lärande. VuxF 2:27 Rektor för Sfi J4 Trygghet och studiero X 1 Avstängning högst två veckor. Beslut om avstängning kan överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. SL 28:5, p 5. X 2 Avstängning återstoden av pågående kalenderhalvår. Beslut om avstängning kan överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. SL 28:5, p 5. 3 Avstängning ytterligare tre kalenderhalvår. Beslut om avstängning kan överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. SL 28:5, p 5. SL 5:17-20 SL 5:18 SL 5:18 Utbildningschef Utbildningschef 27

74 Ska Nr Ärende Författning Delegat anmälas på lista X 4 Se till att i avstängningsärende finns allsidig utredning som klarlägger omständigheter som är av betydelse för ärendets bedömning. VuxF 7:4 Rektor K5 Åtgärder mot kränkande behandling Ansvara för att personalen fullgör de skyldigheter som anges i SL 6. SL 6:5 Utbildningschef med rätt att vidaredelegera. Se till att målinriktat arbete bedrivs för att motverka kränkande SL 6:6-7 Utbildningschef med rätt att behandling. vidaredelegera. Se till att plan mot kränkande behandling upprättas varje år. SL 6:8 Utbildningschef med rätt att (Skolornas plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan vidaredelegera. sammanförs till en plan.) Ta emot anmälan från rektor om kränkande behandling. SL 6:10 Utbildningschef med rätt att vidaredelegera. Utreda och vidta åtgärder i samband med uppgivna kränkningar. SL 6:10 Utbildningschef med rätt att vidaredelegera. 28

75 Ärende 9 BESLUTSFÖRSLAG Lokalresursplan och lokalbehov Förslag till beslut: Utbildningsnämnden godkänner upprättad sammanställning över lokalresursbehov för åren och översänder densamma till Lokalförsörjningsnämnden. Datum Ordförande Tillstyrkes Alternativt förslag Datum Vice ordförande Diarienummer: 2015/UN Handläggare: Jörgen Erlandsson, tel

76 Underlagsförfrågan Lokalbehov Utbildningsnämnden ansvarar för Borås Stads gymnasieskolor omfattande Almåsgymnasiet, Bergslenagymnasiet, Bäckängsgymnasiet, Sven Eriksonsgymnasiet, Tullengymnasiet, Viskastrandsgymnasiet samt Vuxenutbildningen. Elevantalet i Borås Stads gymnasieskolor har trots demografisk utveckling med färre antal 16-åringar ökat under senaste åren. Bakgrunden till ökningen är fler elever från samverkanskommunerna genom frisök och minskat antal sökande till fristående skolor. Tillsammans gör faktorerna fristående skolor, den demografiska utvecklingen som gäller ungdomar i gymnasieåldern och elever som söker till Borås från samverkanskommuner att Utbildningsnämnden kontinuerligt måste arbeta med anpassningar och omstrukturering av lokaler och personal. Tullengymnasiets Introduktionsprogram kommer eventuellt att på lång sikt integreras på de övriga gymnasieskolor. Även gymnasiesärskolan Bergslena kan på lång sikt komma att lokalintegreras på övriga gymnasieskolor. STÖDFRÅGOR Hur ser ni på verksamhetens behov av lokaler/funktioner under kommande år utifrån - Dagens befolkningsprognos, Stadens och era egna prognoser? - Hur påverkar köpta/sålda platser, inkl. fristående skolor, antalet platser och behovet av lokaler - Nya riktlinjer från beslutande organ och nya politiska ambitioner behovet av lokaler? VERKSAMHETENS FÖRUTSÄTTNINGAR/BEHOV Utbildningsområdet påverkas av mer eller mindre genomgripande förändringar som sker i omvärlden till följd av exempelvis riksdags- och regeringsbeslut, befolkningsförändringar, etablering eller nedläggning av fristående aktörer mm. Utbildningsnämnden bedömer att följande kommer att påverka verksamheten under de närmaste åren - Nya reformer - Ny Utvecklingsplan Bildningsstaden Borås Elevunderlag och fristående gymnasieskolor Budgetåret 2015 innebär att inom gymnasieskolan gäller reformerna ny gymnasieskola GY11, ny skollag och ny betygsskala fullt ut i alla utbildningar. Den nya gymnasieskolans program och inriktningar medför fortsatt behov av nyinvesteringar i form av utrustning/lärverktyg och anpassning av lokaler samt markområden. Vuxenutbildningen omfattas av nytt regelverk för utbildningar som påbörjats efter 1 juli Vuxenutbildningen finns i centralt placerade lokaler i kvarteret Vulcanus från hösten De textila utbildningarna inom Yrkeshögskolan finns i Simonsland. Vårdutbildningar bedrivs i Almåsgymnasiets lokaler. Gymnasiesärskolereformen gäller för utbildningar som påbörjats efter den 1 juli Den nya gymnasiesärskolan startade läsåret 2013/14 och omfattar utbildningar på totalt nio nationella program och på individuella program. Utbildningsnämnden anordnar åtta nationella program i Borås och individuella program. Införandet av den nya gymnasiesärskolan medför behov av nyinvesteringar i form av utrustning och lokaler. Arbetet i verksamheterna fortsätter i enlighet med förvaltningens utvecklingsplan Bildningsstaden Borås som gäller t o m läsåret 2015/16. Ny utvecklingsplan för perioden gäller från höstterminen Fokus kommer att vara det goda lärandet. Skolorna kommer att utarbeta nya utvecklingsplaner för sin nivå med utgångspunkt i förvaltningens nya plan. Befolkningsprognosen visar att åldersgruppen 16-åringar i Borås kommun är ca 1200 år Därefter sker en ökning upp till som mest 1300 under 1

77 den kommande femårsperioden. Situationen i världen har lett till att flyktingströmmarna ökat på ett sätt som inte gått att förutse. Detta har medfört en stor ökning av antalet ensamkommande barn som sätter stort tryck på gymnasieskolan, samt en stor ökning av vuxna flyktingar. Som exempel har kön till vuxenutbildningen sfi ökat från ca 150 till mer än 450 bara på några månader hösten Denna ökning påverkar inte bara sfi utan på sikt kommer denna ökning märkas även i de andra skolformerna inom Vuxenutbildningen. Enligt samverkansavtal för gymnasieutbildning inom Sjuhärads Kommunalförbund får eleverna fritt söka de utbildningar som erbjuds inom samverkansområdet och bli mottagna som förstahandssökande. Detta s.k. frisök har inneburit att trots minskat elevunderlag har elevantalet på de kommunala gymnasieskolorna inte reducerats i motsvarande grad. Utifrån nuvarande kapacitet och demografisk utveckling, hur ser verksamheten ut vad gäller lokaler - Är lokalerna anpassade för verksamheten utifrån utformning och funktion? - Om nej, vilken förändring anser ni behövs för att få mer ändamålsenliga lokaler? - Kan lokalerna användas för annan verksamhet, övriga tider? - Antalet fristående gymnasieskolor i Borås är för närvarande fyra. Utbildningsnämnden konstaterar sammantaget att den demografiska utvecklingen gällande ungdomar i gymnasieåldern tillsammans med elevernas val och omfattningen och utbildningsutbudet hos fristående skolor kan komma att påverka nämndens planerings- och budgetförutsättningar. Utbildningsnämnden måste därför ständigt vara beredd på att vid behov göra anpassningar i verksamheten. Sammanfattningsvis innebär ovanstående att Utbildningsnämnden planerar för ökat antal elever till gymnasieskolorna och vuxenutbildningen samt fortsatt anpassning till nya regler för pedagogiken. En viktig faktor för att klara den situationen är att skolornas investeringsbehov i lokalanpassning tillgodoses. På Almåsgymnasiet finns för närvarande tre områden där anpassnings- /eller ombyggnadsåtgärder är nödvändiga. Verksamheten inom särskolans individuella program har förändrats under senare år, vilket kräver anpassning av deras lokaler. Ansvarig rektor saknar arbetsrum på Almåsgymnasiet och behöver få tillgång till ett arbetsrum i anslutning till verksamheten. Befintligt lärararbetsrum är ett omgjort elevutrymme och skapar en fysisk barriär för elever. Eleverna behöver gå igenom lärarrummet för att kunna nå vissa elevutrymmen. Befintliga lokaler behöver omdisponeras, så att fler nya mindre utrymmen bildas. Dessa kan sedan användas som små grupprum för en-till-en undervisning. För att verksamheten på IV-Sär ska kunna fungera tillfredsställande är det mycket viktigt att deras ombyggnation prioriteras. Receptionen uppfyller inte godkända krav på ventilation och temperaturreglering. Dessutom behöver lokalen förstärkas/byggas om ur säkerhetssynpunkt. En ombyggnad av receptionen är nödvändig för att personal som arbetar där ska känna sig trygg. På Almåsgymnasiet finns två pissoarer kvar efter tidigare ombyggnationer. Både elevers och lokalvårdarnas önskemål är att ersätta dessa med toaletter på båda ställena. Ombyggnation av pissoarerna är en sanitär angelägenhet, men spelar även en viktig roll för elevernas trygghetskänsla. På Sven Eriksonsgymnasiet fortsätter anpassningen av lokaler för framför allt Teknikprogrammets fjärde år. Övergången till att lärarnas arbetsplatser samlas programvis innebär investeringar i arbetsmiljön. Torget är en ny verksamhet för ungdomar inom autismspektraltillstånd som bedrivs på skolan. Behovet är större än väntat och ombyggnationer behöver göras för att kunna ta emot den växande elevgruppen. Standarden 2

78 på lokalerna på SE har halkat efter de övriga kommunala gymnasieskolornas vilket är olyckligt då detta är en faktor som bidrar vid elevers val av gymnasieskola. Som exempel behövs en ny tydlig entré. En genomgripande uppfräschning av arbetsmiljön behöver genomföras. Med fördel görs detta utifrån det koncept som tas fram inom ramen för den förstudie som bedrivs nu under 2015/16. På Bäckängsgymnasiet behövs utökade och anpassade lokaler för ämnet idrott och hälsa. Förslaget är att skapa detta genom nybyggnation av en fristående idrottshall i anslutning till Bäckängsgymnasiet. Vidare behövs minst fyra nya fullstora lektionssalar för teoretisk undervisning samt grupprum och arbetsrum för lärare. Vi har även behov av en fullt utrustad laborationssal och utökade och framförallt anpassade lokalytor för bildundervisning. Skolans behov är lokaler som kan ta emot minst 32 elever. Förslaget är att planera om befintliga lokaler för bildundervisning. Lokalvård, dans och kemi har ingen tvättstuga i egentlig mening. Tvättmaskiner står inhysta i förråd här och där med bristfällig ventilation som följd. En rejäl tvättstuga behövs enligt miljöverkets normer. På Tullengymnasiet behöver man omedelbart tillgång till fler lokaler för att hantera alla nyanlända. Placeringen av Tullengymnasiets program kommer att ses över i samband med en översyn av den totala lokalutnyttjande- och verksamhetseffektiviteten. Det är fastställt att paviljongerna måste tas bort senast vilket innebär att skolans utformning måste bli klar senast den tidpunkten. På Viskastrandsgymnasiet behöver lokalerna optimeras. Planering behövs för att tillskapa konferensrum, studieplatser, energiinriktningen, lärlingsutbildningar, kök. På Bergslenagymnasiet planeras omdisponering av lokalerna för bageri till samlokalisering med utbildningen inom restaurang. Elevunderlaget till gymnasiesärskolans individuella program kräver att lokaler kontinuerligt anpassas. På Vuxenutbildningen finns i dagsläget ett akut behov av mer lokaler på grund av kraftig ökning i mottagande av flyktingar. Osäkerheten i flyktingströmmar gör prognos för lokalbehov svår att göra på lång sikt. Allteftersom flyktingarna klarar av sfi påverkar denna ökning övriga Vuxenutbildningen, framförallt på grundläggande nivå. Stadsbidrag likande nya kunskapslyftet och yrkesvux kan på mycket kort tid påverka lokalbehovet. Yrkeshögskolemyndighetens beslut och finansieringsförutsättningar kan på mycket kort tid påverka lokalbehovet gällande YH. Behov om förändrad lokalisering: Vuxenutbildningens gymnasiala yrkesutbildning i egen regi är sedan en tid lokaliserad på Almåsgymnasiet av skäl som hade att göra med tillgängliggörandet av lokaler för Bergdalens grundskola. På grund av skolinspektionens påpekanden samt styrdokumentens ökade krav gällande kontinuitet och flexibilitet för eleverna inom Vuxenutbildningen ser vi ett påtagligt behov av att sammanföra denna del av verksamheten med huvuddelen av skolan igen. Det blir en viktig grundförutsättning i vårt utvecklingsarbete att öka möjligheterna för eleverna att kunna kombinera kurser mellan olika skolformer. Rent generellt är skolornas lokaler tomma under lov och helger. Viss uthyrning av skolsalar för övernattning kan ske under dessa tider men begränsas samtidigt av utökad tillgång till digital stöldbegärlig utrustning i lokalerna samt möjligheterna att tillhandahålla personal under icke normal arbetstid. 3

79 Finns det någon verksamhet som berörs av ev. myndighetskrav? Andra synpunkter: Något som ovanstående frågor har missat att behandla gällande nulägesbeskrivningen? Yrkesprogrammen inom Almås, Bergslena, Viskastrand och Vuxenutbildningen påverkas av branschkrav och myndighetskrav på framförallt säkerhet vid användande av maskiner, kemikalier, skyddsutrustning och ventilation. Miljökraven är noga fastställda för undervisningslokaler inbegripna bl a Lagen om skydd mot olyckor. Utbildningsnämndens mål för gymnasieskolan: Alla elever ska lämna gymnasieskolan med minst betyget E i samtliga kurser. Borås Stads gymnasieskolor ska ligga klart över rikssnittet och ska i riksjämförelse vara bland de 50 främsta i landet. Borås ska tillhöra de 50 bästa skolkommunerna i SKL:s ranking Öppna jämförelser. Bl.a. kommer lokalbehov och lokalanvändning därför fortsatt att vara en aktuell fråga under Det gäller såväl anpassningar och omdisponeringar som om- och tillbyggnationer av lokaler. VERKSAMHETENS UTVECKLINGSOMRÅDEN STÖDFRÅGOR Vilka är förvaltningens handlingsalternativ och prioriteringar för att lösa ovanstående behov? - För att kunna skapa bättre samordning - För att kunna nå pedagogiska och ekonomiska krav - För att klara av kraven på lärarbehörighet på respektive enhet Glöm ej att se över möjlighet att effektivisera lokalanvändningen eller schemaläggningen för att öka elevantalet Förvaltningen har genomfört en analys av utnyttjandegraden av skolornas lokaler. Nyttjandegraden är hög vilket medför låg anpassningsförmåga vid omstruktureringar och ökad elevtillströmning. Specialsalarnas utformning och innehåll styrs av lagar och förordningar samt branschkrav. På Almåsgymnasiet behöver IV-Särs utrymmen anpassas för att verksamheten har förändrats. Receptionen uppfyller inte de krav som ställs och 2 toaletter måste byggas om för att öka elevernas trygghet. På Sven Eriksonsgymnasiet fortsätter anpassningen av lokaler för framför allt Teknikprogrammets fjärde år. Övergången till att lärarnas arbetsplatser samlas programvis innebär investeringar i arbetsmiljön. Torgets elevunderlag är större än beräknat och nya lokaler måste till. Bäckängsgymnasiet är i stort behov av en ny idrottshall. Det behövs även ett antal fullstora lektionssalar, grupprum och lärararbetsrum. En ny tvättstuga behövs för att klara miljöverkets normer. Tullengymnasiets integrering i övriga gymnasieskolor senast 2018 kan innebära behov av lokalanpassningar. På kort sikt behövs tillgång till fler lokaler för att klara utbildning av nyanlända. På Viskastrandsgymnasiet behöver lokalerna optimeras. Planering behövs för att tillskapa konferensrum, studieplatser, energiinriktningen, lärlingsutbildningar, kök. På Vuxenutbildningen är man i akut behov av mer lokaler för sfi. Utbildningsförvaltningen arbetar ständigt med att optimera våra lokaler, ovanstående är klara behov som vi nu kan se. 4

80 Vilka projekt vill ni ta med till investeringsplanen? - Vad är det för objekt - Vad behövs göras, storlek mm - När vill ni planera in det och varför? Almåsgymnasiet - Almås byggnation av tillagningskök Ritningar och finansiering klart. - Almås lokalanpassning för integrering med Tullengymnasiet Almås Anpassning av lokaler för IV-Sär Omdisponering av befintliga ytor för att få bättre nyttjande. - Almås Ombyggnad av reception Uppfylla regler för ventilation och säkerhet - Almås Ombyggnad av toaletter Bygga om pissoarer till toaletter Bergslenagymnasiet - Bergslena - Flytt av bageri till restaurangen Extern hyresvärd. - Bergslena - Nybyggnation av bibliotek Skolsal görs om till bibliotek. Extern hyresvärd. Bergslena Tillskapande av arkivrum Behov av mindre arkivrum i anslutning till expeditionen. Snarast i samband med lov. Bäckängsgymnasiet - Bäckäng - Behov av idrottshall Tidigare utredning om behovet av egen idrottshall kvarstår. F.n. hyrs Sturehallen 25%. En ny idrottshall byggs och förläggs på ytan mellan nuvarande Musikhuset (f d Biologiska)/vaktmästareboställena och Bäckängsgymnasiet. - Bäckäng - Bildhuset ökat utrymmesbehov Bildundervisning får anpassade lokaler genom omdisponeringar av befintliga lokaler - Bäckäng - Nybyggnation av tvättstuga En ny tvättstuga för verksamhetens behov byggs inom nuvarande lokaler. Bäckäng lokalanpassning inför integrering med Tullengymnasiet

81 Sven Eriksonsgymnasiet - Sven Erikson - Lokalanpassning Hus 5 plan Ombyggnationer av lokaler tidigare använda av energiprogrammet för anpassning av Teknikprogrammet till GY 11, Teknikcollege och ett fjärde år. Förslag, ritningar och kostnadskalkyl är framtagna. - Sven Erikson - Arbetsrum Villan F d Väfhögskolan anpassas för fler arbetsplatser (fritid och hälsa). Ny trapp till plan 2, rivning av kök, ny personaltoalett, ny armatur, målning väggar o tak, översyn ventilation. Förslag, ritningar och kostnadskalkyl är framtagna. - Sven Erikson - Uppfräschning av aulan Målning av väggar, upprustning av scen och trappor, byte av armaturer, byte till ljudklassad dörr mm. Projektet är till del påbörjat av fastighetsförvaltaren. - Sven Erikson Utbyggnad frysutrymmen i köket Köket behöver ett större frysrum. Förslag att göra om befintligt frysrum till kylrum samt att göra om nuvarande kylrum samt förråd till ett större frysrum. Sven Erikson - Nytt låssystem Skolan har ett osäkert och otidsenligt låssystem. Ett modernt och enhetligt system för yttre och inre säkerhet behöver installeras. Ett system med passerkort istället för nycklar. - Sven Erikson - Varuhiss hus Installation av hiss i utrymme från lastplats vid köket till vaktmästeriet i källaren. Offererat pris ca 300 tkr. - Sven Erikson - Genomförande av förstudie Den förstudie som görs under 2015 av skolan kommer att kräva resurser för genomförande framöver. Oklart i dagsläget behov och omfattning. Avser bl.a. ny entré, flytt av administrationen, utbyggnad av Torget, översyn av grupprum och öppna ytor samt förslag på färgtema, en genomgripande uppfräschning av arbetsmiljön behöver genomföras. Önskemål om genomförande etappviss med start våren 2016 avseende Torget. - Sven Erikson lokalanpassning inför integrering med Tullengymnasiet

82 Tullengymnasiet - Tullen behov av fler lärosalar som följd av ökad - invandring. Ev successiv inflyttning i övriga gymnasieskolor. - Tullen lokalanpassning i samband med avyttring av paviljonger Viskastrandsgymnasiet - Viskastrand - Ombyggnationer av köksutrymmen Kök, mer förvaring,framförallt kyl och frys, samt arbetsytor Vi vill ha ett fristående sophus - som en idé att expandera förvaringen i köket. - Viskastrand - Behov av fler omklädningsrum Personal och elever (flickor/pojkar) behöver fler utrymmen. - Viskastrand överbyggnad av spolplatta miljökrav Omläggning av stengolv till annan yta i entré och korridor. - Ombyggnad av personalrum till delvis konferensrum. - Ev Ombyggnad av lokaler som en följd av omstrukturering av utbildningsprogrammen. - Rum 5201 Utanför bibliotek - uppehållsrum. Avskiljande vägg - ljudabsorberade. Trägolvet ev ommålning. - Rum 7237 Personalrummet Konferensdel - t ex avdela med glasväggar - Sal 9203 Ombyggnad till laborationsutrymme Nuvarande sal används till datakunskap. Finns behov av en energisal med vatten. Idén är att bygga ihop den salen med toaletten/duschen innanför och därmed ge salen ett laborationsutrymme med vatten. Åtgärd: ta bort vägg mot toalett, ta bort vägg i toalett mot korridor. Bygga igen det lilla korridorsutrymmet och göra iordning toalett/duschutrymmet med diskbänk och labb-bänkar. - Sal 9239 Datasalen Önskemål om en liten avskiljande vägg och iordningställande av en helpdesk. Ej aktuell om CDM/GTD flyttar in i Finsnickeri. Rum 1114 Ljud/textsättningskontrollrummet bredvid kontrollrummet. Här finns det två dörrar. Återanvända den ena 7

83 dörren och bygga ett medie-förråd i en fjärdedel av lokalen. Sätta ett sminkutrymme bakom och fortsatt ljudsättning vid fönstret in mot kontrollrummet. - Hantverk Finsnickeri. Nytt CDM/GTD center eller VF-center eller Språkintroduktionscenter. - Gamla Mediadelen Smårummen mitt i görs om till Bibliotek och studiecenter. - Tillskapa teorisalar i biblioteket som kan avdelas med vikvägg. - Kärnköket/arbetsrum Översyn. Ta bort det gamla telefonrummet och öppna upp pentryt ut mot korridoren. - Viskastrand lokalanpassning inför integrering med Tullengymnasiet Vuxenutbildningen Vux tillgång till mer lokaler Inga större anpassningar av nuvarande lokaler behövs endast ytterligare lokaler pga ökad elevtillströmning. Eventuellt vissa mindre anpassningar för att öka säkerhetsnivån i Vulcanus som görs i samarbete med grannar och fastighetsägare IBAB. Frågorna är besvarade av: Namn, anknytning, mail 8

84 Ärende 10 BESLUTSFÖRSLAG Hyrestaxa för skollokaler Förslag till beslut: Utbildningsnämnden fastställer dokumentet Hyrestaxa för skollokaler att gälla fr.o.m Datum Ordförande Tillstyrkes Alternativt förslag Datum Vice ordförande Diarienummer: 2015/UN Handläggare: Pehr-Olof Gunnarsson, tel

85 Borås Stad Utbildningsförvaltningen Hyrestaxa för skollokaler Gäller från Lokal Grundavgift* För extra timmar Klassrum 240 kr 100 kr Skolmåltidssal kr 175 kr Skolmåltidskök** 810 kr 160 kr Bäckängsgymnasiets aula*** kr kr Almåsgymnasiets aula*** kr 535 kr Sven Eriksonsgymnasiets aula*** kr 535 kr Viskastrandsgymnasiets hörsal*** kr 535 kr Björkängsskolan/komvux aula*** kr 535 kr Nattlogi (riktpunkt 20 personer/sal) 30 kr person/natt Grovstädning och återställande av möbler skall göras av hyresgästen. *Grundavgiften omfattar en hyrestid på 3 timmar. **Vid hyra av skolmåltidskök tillkommer personalens lönekostnader då skolmåltidspersonal måste närvara vid uthyrning av kök. ***Vid behov av teknik/tekniker (för ljud och ljus) betalas faktiska kostnader. Ovanstående priser gäller faktiskt nyttjande av lokalerna. Hyreskontrakt ska tecknas mellan parterna på särskild blankett. Hyresgästen skall erhålla en kopia av hyreskontraktet inklusive gällande hyresbestämmelser. Uthyrning får inte ske till verksamhet som inte är acceptabel utifrån de styrdokument och andra principer som gäller i Borås Stad. Förvaltningens egen verksamhet har alltid företräde till lokalerna före externa intressenter. För kommersiell verksamhet fördubblas ovanstående hyror. Hyresgästen bör ha en förankring i lokal- eller riksorganisation. Alla uthyrningar faktureras. Personalen ska inte motta kontanter eller annan ersättning från hyresgästen. Eventuell skadegörelse faktureras hyresgästen.

86 Ärende 11 BESLUTSFÖRSLAG Utvecklingsplan för Utbildningsförvaltningen , Bildningsstaden Borås Förslag till beslut: Utbildningsnämnden fastställer Utvecklingsplan för Utbildningsförvaltningen Utbildningsnämnden beslutar att de delar av utvecklingsplanen, som definierar målsättningarna och de olika utvecklingsområdena, vid behov får revideras av utbildningschefen. Datum Ordförande Tillstyrkes Alternativt förslag Datum Vice ordförande Diarienummer: 2015/UN Handläggare: Anna Stensson, tel

87 Arbetsmaterial BILDNINGSSTADEN BORÅS Utvecklingsplan för Utbildningsförvaltningen

88 Faställt av: Utbildningsnämnden Datum: 15 december 2015 För revidering ansvarar: Utbildningsnämnden, förutom de delar i planen som vid behov får revideras av utbildningschefen. För ev uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Utbildningsförvaltningen Dokumentet gäller för: Utbildningsförvaltningen Dokumentet gäller till och med:

89 Innehåll Bildningsstaden Borås... 4 Inledning... 5 Utbildningsnämndens vision... 6 Det goda lärandet... 7 Nuläge 2015 utvalda områden... 9 Målsättningar för Utbildningsnämnden för åren Strategier Utvecklingsområden

90 Bildningsstaden Borås Utbildningsnämndens övertygelse är att alla elever vill och kan lära. Med denna utvecklingsplan vill nämnden fortsätta förbättringsarbetet med att göra en bra skola bättre och Borås till en framgångsrik bildningsstad. Skolans demokratiuppdrag omfattar både kunskap och bildning. Viktiga förutsättning för att eleverna ska lyckas är en god hälsa, trygghet och en god studiemiljö. En trygg och välmående elev lär sig bättre. Höga förväntningar på elever och medarbetare, kontinuerliga resultatavstämningar, kompetenta lärare 1, en väl organiserad elevhälsa och goda pedagogiska skolledare är faktorer som har avgörande betydelse för elevens bildningsresa. Bildning är ett levande begrepp där ny kunskap om världen läggs till gammal. När vi genom t.ex. undervisningen möter det obekanta och det som är nytt och främmande, tolkar vi det i ljuset av det vi känner till sedan tidigare och gör det obekanta begripligt. Bildningsprojektet är också ett humanistiskt projekt. Genom bildning skapar vi inte bara en rikare inre värld, vi skapar också en bättre värld utanför oss själva. I ett mångkulturellt samhälle är bildning bryggan till en kulturöverskridande förståelse. I en demokrati det bästa skyddet mot främlingsfientlighet och intolerans. En förutsättning för detta är en skola där elever med olika bakgrund och olika förutsättningar möts. Den bildade människan är i ständig förändring och som utvecklat värderingsförmåga och omdöme. Det handlar om ett livslångt lärande, att växa som individ och utvecklas genom att gå från det bekanta till det obekanta. Det handlar om vårt förhållande till andra i en social gemenskap, att se sig själv för att därmed förstå den andre och att se den andre för att förstå sig själv. Centralt för förmågan att inhämta ny kunskap är det lyhörda och reflekterande lyssnandet. Lärarens roll är avgörande som förebild och inspiratör både vad gäller teoretiska och praktiska kunskaper, men framförallt som reflekterande och lyhörd lyssnare. Det öppnar för ett demokratiskt förhållningssätt, där allas tolkningar värderas eftersom de tillför den gemensamma tolkningen och kunskapen nya inslag. Skolans uppdrag är således att främja och stödja elevernas nyfikenhet på att lära nytt, deras värderingsförmåga och omdöme i syfte att ge dem möjlighet att utveckla sin fulla potential såväl praktiskt som teoretiskt. 1 Vår definition av begreppet lärare innefattar såväl lärare inom högskoleförberedande ämnen och yrkesämnen, som handledare på en arbetsplats. 4

91 Inledning Utvecklingsplan för förvaltningen Nämnden anser att vi har en väl fungerande verksamhet. En ny utvecklingsplan är ett redskap för att göra en bra skola bättre och skapa förutsättningar för varje elev att utvecklas till sin fulla potential. Planen för är en fortsättning på tidigare utvecklingsplaner och omfattar de frivilliga skolformerna. Den utgår från forskning och beprövad erfarenhet. Utvecklingsplanen tar sin utgångspunkt i att alla människor vill och kan lära. Uppdraget till skolan är därför att verka för att alla elever ska komma till sin rätt och beredas möjlighet att tillägna sig de kunskaper, förmågor och färdigheter som är nödvändiga för att fungera och verka i samhället. Vägen till ett gott lärande går genom mötet mellan eleven och den som undervisar. Kompetenta och skickliga lärare är den enskilt viktigaste faktorn för elevens skolframgång. Skolledares ledarskap och en väl fungerande elevhälsa är andra viktiga faktorer för att stödja, utmana och stimulera elevens lärande. Skolan ska förbereda eleven för nästa steg, framtida studier och yrkesliv samt ett aktivt deltagande i samhället. Det innebär att skolan måste arbeta med bildning i bred bemärkelse så att eleven kan söka kunskap, kritiskt ifrågasätta och samspela med andra för gemensamma mål. För eleven handlar det om att utveckla en mångfald av färdigheter såväl praktiska som teoretiska, men också om att bli förberedd utifrån ett medborgarperspektiv. Varje elev har rätt till goda kunskaper, en god utbildning så att de kan klara kommande studier och yrken samt möjligheter att lyckas i skolan oavsett bakgrund och förutsättningar. Detta är skolans viktigaste värdegrundsuppdrag. Varje elev har rätt att få kunskap så att de kan uttrycka sig och sina åsikter muntligt och skriftligt. De ska utveckla förmågan att kritiskt kunna granska all information som omger dem i samhället. Detta är grundläggande demokratiska rättigheter. Viktiga förutsättningar för att utveckla elevernas kunskaper, förmågor och färdigheter är: Höga förväntningar. Skolan är viktig, alla elever kan och ska nå målen. Lärare ska ha höga förväntningar på elevernas prestationer samt stödja dem i deras kunskapsutveckling. Bra ledare. Politiker, förvaltningschef och skolledare ansvarar för elevernas möjligheter att uppnå goda resultat. De ska ha en aktiv dialog om skolans mål och utveckling samt stödja lärarna i deras arbete. Skolledare ska utöva ett pedagogiskt ledarskap och fokusera på läroplansuppdraget. Fungerande relationer, enighet om skolans mål och en tydlig ansvarsfördelning. Politiker, förvaltningschef och skolledare ska arbeta aktivt för att alla relationer präglas av ett respektfullt förhållningssätt, god kommunikation, tydlig ansvarsfördelning och medföljande 5

92 befogenheter. Samtliga nivåer ska verka för att det råder en enighet och samsyn om skolans övergripande mål och strategier. Kompetenta lärare. Politiker, förvaltningschef och skolledare ska ansvara för att skapa möjligheter för lärare att utvecklas i sin profession genom såväl kollegialt lärande som vetenskapliga studier och attraktiva karriärvägar. Resultatuppföljning. Uppdraget till varje skolenhet är att följa varje elevs kunskapsutveckling genom systematisk uppföljning av resultat. Resultaten ska återkopplas för att åtgärdas och förbättras där det är nödvändigt. Andra viktiga förutsättningar är att centrala funktioner, samt övriga funktioner på respektive skola fungerar väl i förhållande till de mål och strategier som Bildningsstaden framhåller. Utbildningsnämndens vision Borås Stads Vision 2025, från vilken Utbildningsnämndens vision tar sin utgångspunkt, uttrycker att Vi tar gemensamt ansvar för barn och unga. Det betyder att nämndens förväntningar är att alla elever ska nå målen. Utbildningsnämnden ser som sitt uppdrag att göra det möjligt för alla elever att lyckas och därigenom skapa motivation och lust att lära. Lärande är en social process där samspelet mellan människor är avgörande. Det gäller samspelet mellan lärare och elever, inom elevgruppen, med vårdnadshavare men också det kollegiala lärandet mellan lärare. Kunskap ser vi som mer än faktakunskaper. Det handlar om bildning i bred bemärkelse t.ex. att söka kunskap, kritiskt ifrågasätta, att samarbeta med andra för gemensamma mål och att utföra ett yrke. Nämndens vilja är att alla elever som går i skolan når målen oavsett bakgrund. Vi anser att en skola kan skapas som möjliggör för alla elever att lyckas oavsett bakgrund. Vi ser det som självklart att skolan ska vara tillgänglig för alla, ett inkluderande förhållningssätt är en del av skolans uppdrag. Skolan ska sätta lärandet i centrum, ha högt ställda förväntningar på eleverna, följa upp vad eleverna kan och bygga förtroendefulla relationer. Att få förutsättningar att nå skolans kunskapsmål är en rättighet för alla elever. Dessa mål definieras tydligt i Skollagen som ett garanterat minimum av kunskap som skolan är skyldig att ge eleverna. Skolan och dess huvudman är ytterst ansvariga om målen inte nås. 6

93 Det goda lärandet Inledning Nu gällande styrdokument ger skolan i uppdrag att främja alla elevers utveckling och lärande, ge en god grund för yrkesverksamhet, fortsatta studier och ett aktivt deltagande i samhällslivet. I dagens samhälle betonas betydelsen av att utveckla egenskaper och kompetenser som krävs i ett kommande yrkesliv. Områden som är särskilt viktiga är förmåga att ta ansvar, samarbets- och problemlösningsförmåga samt förmåga att lära nytt och anpassa sig till nya situationer. Det goda lärandet är kopplat till elevens motivation och förförståelse och bildar en grund för vidare utveckling. Lärande och bildning är en ständigt pågående process. Det lärande som sker genom undervisning är, till skillnad från ett erfarenhetsbaserat lärande i vardagen, strukturerat och planerat. Det har som syfte att förbereda och rusta eleven för framtida yrkesliv, studier och samhällsliv. För att undervisning ska leda till lärande behöver läraren motivera, leda och engagera eleven. Det goda lärandet, där elevens lärande är i fokus, förutsätter en organisation av skolan som präglas av ett professionellt pedagogiskt klimat på alla nivåer, vilket leds och understöds av ledningen för skolan. Ett professionellt pedagogiskt klimat och en gynnsam skolkultur som omfattar alla ska bygger på: Högt ställda förväntningar på alla som verkar i skolan och som utmanar och vidgar elevernas lärande. Ett tydligt inkluderande gruppfokus där olikheter ses som resurser för lärande och där lärmiljön präglas av ett kollektivt lärande där eleverna drar nytta av varandras kunskaper och erfarenheter. Ett kollegialt professionellt lärande där lärare arbetar tillsammans. Ett systematiskt kvalitetsarbete som tar sin utgångspunkt i ett formativt perspektiv på lärande. Lärande ledningen Beslut om skolans organisation och om inriktningar för skolans och undervisningens utveckling grundar sig i den kunskap man har om elevernas lärande där skolledaren: Har högt ställda förväntningar på lärarna. Ger ett tydligt uppdrag för läraren som ledare. Tillser att lärandemiljön är trygg och stödjande. Tillser att lärandemiljön präglas av ett formativt perspektiv på lärande. Följer upp, genom det systematiska kvalitetsarbetet, vilka styrkor och utvecklingsområden som finns i organisationen. Säkerställer att samtliga lärare omfattas av ett kollegialt professionellt lärande. 7

94 Lärande - läraren Ett gott lärande för eleven grundar sig i en organisation där lärare: Skapar goda och förtroendefulla relationer till sina elever. Har en bredd och ett djup i sin egen förståelse av hur elever lär sig och därigenom skapar en undervisningsmiljö som utmanar, stödjer och strukturerar elevens lärande. Gör de anpassningar som krävs för att ge eleven de allra bästa förutsättningar att lyckas. Samarbetar med varandra med utgångspunkt i formativa perspektiv på lärande om undervisningens innehåll och utmaningar i syfte att utvecklas i sin profession. Lärande - undervisningen God undervisning har en tydlig struktur och är väl planerad samt bygger på höga förväntningar och tilltro till varje elevs förmåga. Den ska vara länken mellan det eleven redan kan och ska lära sig, samt skapa ett engagemang hos eleven. Framgångsrik undervisning: Utmanar elevens tänkande och vidgar föreställningsvärlden. Bygger på en lärmiljö där elevers olikheter välkomnas och används som en resurs för fortsatt lärande. Bygger på en formativ lärandekultur där läraren analyserar och synliggör elevens inlärningsprocess, anpassar undervisningen därefter och ger återkoppling om hur eleven kan komma vidare. Lärande - eleven Lärande sker då eleven möter nya situationer som utmanar, motiverar och aktiverar eleven till problemlösning. Det handlar både om att veta, kunna tillämpa och fatta kloka beslut. Viktiga framgångsfaktorer för ett gott lärande för eleven är att: Eleven förstår lärandemålen, vet vad och hur man ska lära sig och därmed är engagerade i att ta ansvar för sitt eget lärande. Eleven har framgångsrika strategier och metoder för sitt lärande. Eleverna omfattas av ett kollektivt lärande där de blir resurser för varandra i lärprocessen. 8

95 Nuläge 2015 utvalda områden Skolans och lärarens uppdrag är att skapa möjligheter och förutsättningar för det goda lärandet. Inom ramen för skolledarens pedagogiska uppdrag och som chef i Borås Stad ligger att organisera för lärarnas professionella lärande i syfte att möta elevernas behov. För att öka likvärdigheten inom organistionen har följande områden identifierats och valts ut: Ledningen För att öka förmågan att systematiskt följa upp och analysera de samlade resultaten ska vi utveckla system och strategier för att stödja skolledare i deras arbete med det systematiska kvalitetsarbetet. Skolledare ska säkerställa att samtliga medarbetare involveras i arbetet. För att öka förmågan att analysera elevernas lärande och anpassa undervisningsmetoderna därefter ska skolledare säkerställa att alla lärare omfattas av ett kollegialt lärande. Detta i syfte att stödja lärarna i att erövra en djupare kunskap och kompetens om hur lärmiljön ska anpassas och utvecklas efter elevernas behov och förutsättningar. Läraren För att öka förmågan att arbeta inkluderande ska nuvarande processer och metoder förbättras i syfte att: - Stärka relationer mellan lärare och elever. - Stärka lärares ledarskap. - Stödja eleverna i deras kunskapsutveckling. För att ytterligare öka förmågan att arbeta hälsofrämjande och förebyggande ska nuvarande processer och metoder förbättras och utvecklas. Undervisningen För att öka förmågan att undersöka och analysera undervisningens effekter på elevernas lärande ska lärare delta i ett kollektivt professionellt lärande tillsammans med kollegor och elever. Bedömning och återkoppling ska vara ett, för eleven och läraren, gemensamt redskap för lärande. För att öka förmågan att möta framtidens lärande i form av digital kompetens ska läraren utveckla sina pedagogiska och didaktiska färdigheter för att genom undervisningen leda elevernas lärande i en digital lärmiljö. 9

96 Målsättningar för Utbildningsnämnden för åren Övergripande mål Borås Stad är en skol- och bildningsstad med goda resultat. Mål för gymnasieskolan Alla elever lämnar gymnasieskolan med minst betyget E i samtliga kurser. Alla elever lämnar gymnasieskolan med en högskoleförberedande- respektiv yrkesexamen. Alla elever når så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling. Jämförelse med riket sker inom följande områden: a) Fullföljd gymnasieutbildning inom fyra år. b) Grundläggande behörighet till universitet och högskola. c) Genomsnittlig betygspoäng. d) Högskoleförberedande- respektive yrkesexamen. Mål för introduktionsprogrammen Alla elever når så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling. Jämförelse sker inom följande områden: a) Genomsnittlig betygspoäng. b) Skolbakgrund/tid i Sverige. Mål för gymnasiesärskolan Alla elever når så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling utifrån betyg och kommunikativ förmåga, samt får stöd att säkerställa övergången till arbetslivet. Alla elever slutför gymnasiesärskolans nationella program med betyg i samtliga ämnen. Mål för vuxenutbildningen Alla elever fullföljer sin studieplan utifrån personligt uppsatta mål. Alla elever når så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling. (Utöver Nämndens angivna mål utarbetar verksamheterna stödjande mål.) 10

97 Strategier Borås Stads Vision 2025, från vilken Utbildningsnämndens vision tar sin utgångspunkt, uttrycker att Vi tar gemensamt ansvar för barn och unga. Med det menar vi att alla elever ska ges förutsättningar att nå så långt möjligt i sin kunskapsutveckling. Strategier för att säkerställa en likvärdig utbildning behöver ta sin utgångspunkt i gemensamma metoder för att följa upp och utvärdera verksamheten. Utbildningsförvaltningen behöver ta fram gemensamma strategier för att stödja verksamheten inom följande områden: Resultatuppföljning Kvalitetsarbete Pedagogiskt ledarskap Introduktion av nyanställda lärare och rektorer 11

98 Utvecklingsområden Följande utvecklingsområden är gemensamma för skolväsendet i Borås Stad och uttrycks i Bildningsstaden Borås Strategi: Systematiskt kvalitetsarbete Bedömning för lärande/formativa förhållningssätt Värdegrund Barn- och elevhälsoarbete Nyanlända/modersmål Digital kompetens Utbildningsförvaltningen ska, med utgångspunkt i strategins utvecklingsområden, arbeta med de utvecklingsområden som har identifierats i det kontinuerliga kvalitets- och resultatuppföljningsarbetet. I det vidare arbetet ska vi ta fram strategier, genomföra utvecklande insatser och stödja verksamheterna med att utveckla sina processer. De områden som Utbildningsförvaltningen anser vara särskilt viktiga för ökad måluppfyllelse inom gymnasie- och vuxenutbildning är: Det goda lärandet Värdegrundsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Varje skola ska i sin utvecklingsplan förhålla sig till dessa områden. Varje verksamhet ska därutöver i sin utvecklingsplan beskriva egna förbättringsområden och strategier för ökad måluppfyllelse på sin nivå. UTBILDNINGSNÄMNDEN Ordförande Vice ordförande 12

99 Utvecklingsområde - Det goda lärandet Omfattning Det goda lärandet har elevens lärande och relationen mellan lärare och elev i fokus. Det goda lärandet berör fyra aspekter som är definierade tidigare i detta dokument såsom ledningen, läraren, undervisningen och eleven. Utvecklingsområdet Det goda lärandet omfattar lärarens förmåga att pedagogiskt och didaktiskt möta elevens behov, vilka förväntningar läraren har på elevens möjligheter att lyckas samt lärarens förmåga att möta framtidens lärande i form av digital kompetens. Det omfattar organisationens förmåga att stödja och utmana lärarna i deras professionella lärande och organisera för kollegialt samarbete om undervisningens utmaningar, syftande till att eleven ska nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling. Målbild Resultatet av det goda lärandet ska vara att alla elever lämnar skolan med goda kunskaper och med förmåga att ta ansvar för sitt eget lärande, syftande till att varje elev blir antagningsbar och anställningsbar. Förlopp Med utgångspunkt i nuläget i förhållande till den definierade målbilden ska vi inledningsvis utgå från det arbete som fram till nu är genomfört och säkerställa en delaktighet i vår organisation. Vi ska också säkerställa att samtliga lärare omfattas av ett kollegialt professionellt lärande. Huvudsyftet med detta är att stärka lärarnas pedagogiska och didaktiska färdigheter, i första hand förmågan att analysera undervisningens effekter på elevernas lärande. Därefter ska vi arbeta med att säkerställa att all undervisning bygger på en trygg inkluderande och formativ lärandekultur där lärare skapar förutsättningar för eleven att vara delaktiga i och ha inflytande över sin inlärningsprocess. Slutligen ska vår verksamhet kännetecknas av ett professionellt pedagogiskt klimat där elevens lärande och resultat står i fokus, där eleven äger sin egen lärprocess, där all undervisning tar sin utgångspunkt i formativa perspektiv på lärande och där undervisningen har en tydlig koppling till den digitala kompetensen. Vi ska arbeta systematiskt för att följa elevernas kunskapsutveckling vilket leder till att vi långsiktigt kan planera utvecklande åtgärder som leder till högre måluppfyllelse. 13

100 Utvecklingsområde - Värdegrund Omfattning Värdegrundsarbetet sker överallt och hela tiden. Det omfattar i sin helhet hur vi utövar arbetet med inkludering och likvärdighet, demokrati och likabehandling, för jämställdhet och mot diskriminering, trakasserier, främlingsfientlighet och rasism. Det omfattar också en hållbar livsstil för såväl den egna hälsan som den omgivande miljön. Värdegrundsarbetet ska genomsyra alla nivåer och bygga på skapandet av en kultur, normer, rutiner och processer som leder till en trygg, hälsofrämjande, inkluderande och stimulerande lärmiljö. Målbild Vårt värdegrundsarbete ska ytterst leda till att alla som verkar i skolan ska bidra till att skapa de bästa förutsättningar för eleven att lyckas i sin kunskapsutveckling, känna sig trygg, uppleva studiero och uppleva att alla elevers olikheter respekteras och tillvaratas. Förlopp Med utgångspunkt i nuläget i förhållande till angiven omfattning ska vi inledningsvis utgå från det värdegrundsarbete som fram till nu är genomfört och säkerställa en delaktighet i vår organisation. Vi ska också analysera vad som behöver utvecklas för att ta fram strategier för det fortsatta värdegrundsarbetet. Därefter ska vi arbeta med att sätta in värdegrundsarbetets olika delar i ett sammanhang som innebär att en överblick och helhet skapas. Organisationen ska arbeta systematiskt med värdegrundsarbetet där all personals uppdrag och ansvar tydligt framgår. Tyngdpunkten ska ligga på att alla engageras i ett gemensamt arbete med tydligt fokus på det hälsofrämjande arbetet och skolans demokratiuppdrag. Slutligen ska vår verksamhet kännetecknas av en trygg och tolerant miljö där elevens lärande och hälsa står i centrum utifrån den definierade målbilden. Alla ska vara engagerade i värdegrundsarbetet och stå för en gemensam bild av vad skolans demokratiuppdrag och upprätthållande av studiero innebär. 14

101 Utvecklingsområde - Systematiskt kvalitetsarbete Omfattning Det systematiska kvalitetsarbetet omfattar i sin helhet hur vi utövar styrning och ledning och genomför vår undervisning, hur vi följer upp våra resultat, hur vi analyserar och hur vi planerar för åtgärder dvs. hur vi arbetar systematiskt för att nå bästa resultat. Kvalitetsarbetet ska genomsyra alla nivåer och bygga på skapandet av normer, rutiner och processer som ytterst leder till att vi tillsammans kan säkra skeendet i vår verksamhet. Målbild Vårt kvalitetsarbete ska vara ett verktyg för att vi ska nå bästa resultat. Arbetet ska ta sin utgångspunkt i bildningsperspektivet och bygga på nyttan för slutresultatet. Det ska innehållsmässigt återspegla de nationella kraven, kraven i arbetslivet och kraven för vidare studier samt de krav som omvärlden i övrigt ställer på vår verksamhet. Förlopp Med utgångspunkt i nuläget i förhållande till den definierade målbilden ska vi inledningsvis utgå från det arbete som fram till nu är genomfört och säkerställa en delaktighet i vår organisation. Vi ska också analysera vad som behöver utvecklas för att skapa en grundstruktur i vårt systematiska kvalitetsarbete. Därefter ska vi arbeta med att sätta in det systematiska kvalitetsarbetets olika delar i ett sammanhang som innebär att en överblick och helhet skapas. Hela organisationen arbetar i en tydlig tidscykel där uppdrag och ansvar tydligt framgår. Över tiden ska genomfört kvalitetsarbete förädlas och hållas aktuellt. Tyngdpunkten ska ligga på att alla i skolans verksamhet engageras i ett gemensamt förbättringsarbete. Särskild vikt ska läggas vid att analysera effekterna av vårt arbete i verksamheten för att därmed besluta om rätt åtgärder och hushålla med våra resurser. Slutligen ska vår verksamhet kännetecknas av ett tydligt sammanhållet sätt att arbeta med vårt systematiska kvalitetsarbete. Alla nivåer ska vara engagerade och ha ett system som leder till att resultatet kan prognosticeras och att det är möjligt att långsiktigt planera utvecklande åtgärder som leder till högre måluppfyllelse. 15

102 Ärende 12 BESLUTSFÖRSLAG Remiss Förslag till ny nämndorganisation; Centrala facknämnder Förslag till beslut: Utbildningsnämnden tillstyrker förslaget. Datum Ordförande Tillstyrkes Alternativt förslag Datum Vice ordförande Diarienummer: 2015/UN Handläggare: Sirpa Heikkilä, tel

103 Utbildningsnämnden Sirpa Heikkilä, REMISSVAR /UN0200 Sida 1(4) Kommunstyrelsen Förslag till ny nämndorganisation (centrala facknämnder budgetuppdrag 2015) Kommunstyrelsens diarienummer: 2015/KS0206 Nämndens beslut Utbildningsnämnden tillstyrker förslaget. Nämndens yttrande i sammanfattning Förslaget till ny nämndorganisation innebär att stadsdelsnämnderna avskaffas, sju nämndes bibehålls utan förändringar, varav en är Utbildningsnämnden som kommer att byta namn till Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden, sju nämnder bibehålls med förändringar och fyra nya nämnder inrättas. De nya nämnderna är Förskolenämnden, Grundskolenämnden, Nämnden för individ- och familjeomsorg samt Nämnden för omsorg om äldre. Syftet med förändringar i den nya, politiska organisationen är bland annat att organisationen ges förutsättningar att ta ett samlat ansvar för verksamheter och har befogenheter förknippade med detta ansvar samt att en fortlöpande, samlad och kontrollerad utveckling av verksamheter och kvalitet som möter invånarnas behov. Utbildningsnämnden finner att förslaget till ny nämndorganisation i sin helhet är väl utarbetat och tillstyrker förslaget. Det är positivt att samverkan och samarbete mellan olika nämnder ska stärkas och fortsatt utvecklas i syfte att nå ökad måluppfyllelse, liksom att några nämnder ges särskilda samarbetsuppdrag med befogenheter och ansvar i frågor som har gemensam karaktär. Avseende organisation av kost-, lokalvård och vaktmästeriorganisation (KLV) tillstyrker nämnden alternativ B. Detta alternativ är den organisation som nämnden har idag, dvs KLV finns på skolorna under respektive verksamhetschef och intendent. När KLV ingår i helheten känner alla att de tillhör samma organisation och alla arbetar tillsammans för att nå skolans mål. Med alternativ B kan både arbetsmiljömässiga fördelar för berörd personal som positiv kostnadseffektivitet för verksamheterna t ex att personal kan växla mellan arbetsuppgifter, uppnås. Nämndens yttrande i sin helhet Utbildningsnämnden har tagit del av förslaget till ny nämndorganisation, som föreslås träda i kraft 1 januari Förslaget är utarbetat av den politiska styrgruppen för omorganisationen. Efter remissomgången kommer styrgruppen att bearbeta förslaget. Beslut i Kommunstyrelsen fattas i februari 2016 och i Kommunfullmäktige i mars 2016.

104 2 I Kommunstyrelsens uppdragsdirektiv för översynen formuleras målbilden att förändringar i den politiska organisationen ska syfta till: - förutsättningar för en likvärdig och rättvis service till stadens invånare oavsett var invånaren bor, - förbättrad effektivitet, - att organisationen ges förutsättningar att ta ett samlat ansvar för verksamheter och har befogenheter förknippade med detta ansvar, - en fortlöpande, samlad och kontrollerad utveckling av verksamhet och kvalitet som möter invånarnas behov, - att samverkan kring insatser för barn och unga ska stärkas ytterligare, - att styrning, ledning och uppsikt underlättas. Förslaget till ny nämndorganisation innebär att de tre stadsdelsnämnderna Norr, Väster och Öster avskaffas. Sju nämnder, varav en är Utbildningsnämnden som kommer att byta namn till Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden, bibehålls utan förändringar. De övriga är Stadsrevisionen, Samhällsbyggnadsnämnden, Lokalförsörjningsnämnden, Servicenämnden (förslag finns kring kost-, lokalvård- och vaktmästeriorganisation), Valnämnden och Överförmyndarnämnden. Sju nämnder bibehålls med förändringar. Dessa är Arbetslivsnämnden, Fritid- och folkhälsonämnden, Kommunstyrelsen, Kulturnämnden, Miljö- och konsumentnämnden, Tekniska nämnden och Sociala omsorgsnämnden. Fyra nya nämnder inrättas; Förskolenämnden, Grundskolenämnden, Nämnden för individ- och familjeomsorg samt Nämnden för omsorg om äldre. I remissen finns även förslag kring - organisation av kost-, lokalvård och vaktmästarorganisation med två olika alternativ, - särskilda samarbetsuppdrag till nämnder och styrelser, - principer och grundstruktur för förvaltningsorganisationen samt - utredningsuppdrag avseende bolagen. Organisation av kost-, lokalvård och vaktmästarorganisation med två olika alternativ Två alternativ till organisation för kost-, lokalvård- och vaktmästarorganisation (KLV) presenteras. Alternativ A innebär en samlad kostenhet inom en nämnd, t ex Servicenämnden. Alternativ B innebär för Utbildningsnämndens del att Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden (tidigare Utbildningsnämnden) behåller sin nuvarande organisation med KLV under verksamhetschef och intendent. För Förskolenämnden, Grundskolenämnen och för Nämnden för omsorg om äldre föreslås att ansvaret läggs i en kostenhet hos vardera nämnd. Vidare föreslås i alternativ B att en nämndgemensam funktion skapas för övergripande och gemensamma kost-, lokalvård- och vaktmästerifrågor avseende bland annat kvalitets- och utvecklingsfrågor. Särskilda samarbetsuppdrag till nämnder och styrelser, Samverkan och samarbete mellan olika nämnder ska stärkas och fortsatt utvecklas. Några nämnder kommer att få särskilda samarbetsuppdrag där syftet är att stärka helhetssynen, få berörda nämnder och styrelser att se sin del i helheten. All samverkan och samarbete ska leda till ökad måluppfyllelse. I och med samarbetsuppdraget ges berörd nämnd befogenheter och ansvar i frågor som har gemensam karaktär. De nämnder som får ett samarbetsuppdrag är Fritids- och folkhälsonämnden, Sociala omsorgsnämnden, Samhällsbyggnadsnämnden samt Nämnden för Individ- och familjeomsorg.

105 3 Principer och grundstruktur för förvaltningsorganisationen Förvaltningsorganisationens utformning: Behov och service hos kommuninvånare och näringsliv ska mötas på ett likvärdigt sätt. Förtroendevalda ska få de underlag de behöver för sina beslut. Styrning, ledning och uppsikt blir tydlig, erkänd och accepterad. Medarbetarnas lärande, engagemang och professionalism tas tillvara, stimuleras och utvecklas. Resurser används effektivt skalfördelar ska alltid prövas. Den bidrar till att nå Vision 2025 om Hållbar utveckling, socialt, ekonomiskt och miljömässigt. Förvaltningsorganisationens styrbarhet ska värderas och ansvaret särskilt tydliggöras och omfatta även stadskansliets roll och uppgift för styrning, ledning och uppsikt i kommunkoncernen. Förvaltningsorganisationen ska ge förutsättningar för: - ett helhetsperspektiv och utvecklad samverkan. - att processer och arbetssätt fortlöpande utvecklas och moderniseras - ett ledarskap där uppdrag, ansvar, befogenheter och resurser följs åt. Förvaltningsorganisationen ska präglas av: Öppenhet och transparenes Utbildningsnämnden konstaterar att Utbildningsnämnden, som är en facknämnd, är en av de sju nämnderna som bibehålls utan förändringar. Namnbytet från Utbildningsnämnden till Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden är i linje med att de tre skolnämnderna som kommer att finnas i Borås Stad från 2017, med sina respektive namn tydligt anger vilket utbildningsområde det handlar om. Även övriga delar i förslaget är relevanta och väl underbyggda. Införandet av facknämnder medför en ökad tydlighet för respektive nämnds verksamhet. Utbildningsnämnden finner att förslaget till ny nämndorganisation i sin helhet är väl utarbetat och tillstyrker förslaget. Det är positivt att samverkan och samarbete mellan olika nämnder ska stärkas och fortsatt utvecklas i syfte att nå ökad måluppfyllelse, liksom att några nämnder ges särskilda samarbetsuppdrag med befogenheter och ansvar i frågor som har gemensam karaktär. Avseende organisation av kost-, lokalvård och vaktmästeriorganisation (KLV) tillstyrker Utbildningsnämnden alternativ B. Detta alternativ är den organisation som nämnden har idag, dvs KLV finns på skolorna under respektive verksamhetschef och intendent. När KLV ingår i helheten känner alla att de tillhör samma organisation och alla arbetar tillsammans för att nå skolans mål. Med alternativ B kan både arbetsmiljömässiga fördelar för berörd personal som positiv kostnadseffektivitet för verksamheterna t ex att personal kan växla mellan arbetsuppgifter, uppnås. Borås 2025 Ekologiskt perspektiv Ärendet bedöms inte innebära några ekologiska konsekvenser för Borås. Borås 2025 Ekonomiskt perspektiv Ärendet bedöms innebära positiva ekonomiska konsekvenser för Borås. Borås 2025 Socialt perspektiv Ärendet bedöms inte innebära några sociala konsekvenser för Borås.

106 4 Reservation/protokollsanteckning/särskilt yttrande Ta bort rubriken om det inte finns några reservationer, protokollsanteckningar eller särskilda yttranden. UTBILDNINGSNÄMNDEN Helene Sandberg Ordförande Anders Waldau Utbildningschef

107 REMISS Politiska styrgruppen för översyn av nämndorgansationen Förslag till ny nämndorganisation 1. Inledning I maj 2014 gjorde partierna i Kommunfullmäktige en överenskommelse om att genomföra en översyn av nämndorganisationen och att tillsätta en politisk styrgrupp. Kommunfullmäktige beslutade i budget 2015 att centrala facknämnder ska införas från årsskiftet 2016/17 och att stadsdelsnämnderna ska avskaffas. Kommunstyrelsen gavs samtidigt i uppdrag att svara för nödvändigt utrednings- och implementeringsarbete. Kommunstyrelsen har utsett en politisk styrgrupp för översynen. Till styrgruppen har varje parti i kommunfullmäktige anmält 2 ledamöter. Arbetet har skett under ledning av Kommunstyrelsens ordförande med kommunstyrelsens första vice ordförande som ersättare. I styrgruppen har följande personer ingått: Ulf Olsson (S), Kommunstyrelsens ordförande Annette Carlson (M), Kommunstyrelsens första vice ordförande Yvonne Persson (S) Ulf Sjösten (M) Tom Andersson (MP) Hanna Bernholdsson (MP) Ida Legnemark (V) Lennart Andreasson (V) Morgan Hjalmarsson (FP) Patric Cerny (FP) Kerstin Hermansson (C) Jan Idehed (C) Falco Güldenpfennig (KD) Hans Gustavsson (KD) Patric Silfverklinga (SD) Tony Strandgård (SD) Kommunstyrelsen har fastställt uppdragsdirektiv för översynen. Där formuleras bl.a. målbilden att förändringar i den politiska organisationen ska syfta till: förutsättningar för en likvärdig och rättvis service till stadens invånare oavsett var invånaren bor, förbättrad effektivitet, att organisationen ges förutsättningar att ta ett samlat ansvar för verksamheter och har befogenheter förknippade med detta ansvar, 1

108 en fortlöpande, samlad och kontrollerad utveckling av verksamhet och kvalitet som möter invånarnas behov, att samverkan kring insatser för barn och unga ska stärkas ytterligare, att styrning, ledning och uppsikt underlättas. Styrgruppen gavs i uppdrag att dels lämna förslag på förändringar i den politiska organisationen avseende nämnder och bolag dels lämna förslag på principer och grundstruktur för förvaltningsorganisationen. Styrgruppen lämnar med utgångspunkt i målbild nedanstående förslag till nämndorganisation och på principer och grundstruktur för förvaltningsorganisationen. 2. Förslag till ny nämndorganisation Nämndorganisationen föreslås bestå av följande nämnder: Huvudsakliga verksamhetsområden och inbördes förhållanden (uppgiftsfördelning) Kommunstyrelsens och övriga nämnders verksamhetsomården och uppgifter framgår av reglementen som fastställdes av kommunfullmäktige För Förskolenämnd, Grundskolenämnd, Nämnden för Individ- och familjeomsorg och Nämnden för omsorg om äldre föreslås nya reglementen och för ett antal av övriga nämnder föreslås revideringar. Förändringar i verksamhetsområden och uppgiftsfördelning föreslås enligt nedan. Förändringarna kommer att regleras i respektive nämnds reglemente. 2

109 Arbetslivsnämnd Följande förändringar i uppgifter föreslås: Ansvaret för daglig verksamhet för funktionshindrade flyttas till Sociala omsorgsnämnden från Arbetslivsnämnden och ansvaret för daglig verksamhet i socialpsykiatrin flyttas till Nämnden för Individ- och familjeomsorg från Arbetslivsnämnden. Ansvaret för ledningen av hälso- sjukvården inom verksamheten daglig verksamhet flyttas till Sociala omsorgsnämnden respektive Nämnden för Individ- och familjeomsorg från Arbetslivsnämnden. Fritid- och folkhälsonämnden Följande förändringar i uppgifter föreslås: Tillståndsärenden för alkohol och tobak och kontroll av handel med vissa receptfria läkemedel flyttas från Fritid- och folkhälsonämnden till Miljö- och konsumentnämnden. Till Fritid- och folkhälsonämnden förs fritidsgårdsverksamhet och bidragsgivning till det lokala föreningslivet och till föreningsgårdar samt koloniverksamhet inklusive badresor på sommaren som tidigare legat på Stadsdelsnämnderna. Det operativa ansvaret för lokalt inflytande, demokratifrågor och mötesplatser flyttas till Fritid- och folkhälsonämnden från Stadsdelsnämnderna. Förskolenämnd Förskolenämnden är en ny nämnd och hit flyttas uppgifter som tidigare legat på Stadsdelsnämnderna. Förskolenämnden ansvarar för utbildning i skolformen förskola, pedagogisk omsorg och öppen förskola för barn i åldrarna 1-5 år. Nämnden ansvarar också för godkännande av och tillsyn av fristående förskola. Grundskolenämnd Grundskolenämnden är en ny nämnd och hit flyttas uppgifter som tidigare legat på Stadsdelsnämnderna. Grundskolenämnden ansvarar för kommunal förskoleklass, grundskola, grundsärskola, fritidshem och elevhälsa i grundskola. Kommunstyrelse Följande förändringar i uppgifter föreslås: Upphandling och inköpsverksamheten flyttas till kommunstyrelsen från Tekniska Nämnden. Kulturnämnd Följande förändringar i uppgifter föreslås: Folk- och skolbiblioteken flyttas till Kulturnämnden från Stadsdelsnämnderna tillsammans med allmänkulturell verksamhet, stöd till lokala kulturföreningar och bidrag till lokala kulturprogram samt att kulturfrågorna beaktas i förskola, skola, fritidsverksamhet och äldreomsorg. Musikskolan i Fristad flyttas ansvarsmässigt till Kulturnämnden efter att ansvarsmässigt ha legat på Stadsdelsnämnd Norr. Miljö- och konsumentnämnd Följande förändringar i uppgifter föreslås: Tillståndsärenden för alkohol och tobak och kontroll av handel med vissa receptfria läkemedel flyttas till Miljö- och konsumentnämnden från Fritid- och folkhälsonämnden. 3

110 Nämnden för Individ- och familjeomsorg Nämnden för Individ- och familjeomsorg är en ny nämnd och hit flyttas dels uppgifter som tidigare legat på Stadsdelsnämnderna dels Sociala omsorgsnämndens uppgifter för individ- och familjeomsorgsinsatser för Vuxna och socialpsykiatri. Kommunövergripande samordningsansvar för sociala boendefrågor flyttas till Nämnden för Individ- och familjeomsorg från Sociala omsorgsnämnden. Det inkluderar bostadsanskaffning. Ansvaret för ensamkommande barn flyttas till Nämnden för Individ- och familjeomsorg från Stadsdelsnämnd Norr. Ansvar för daglig verksamhet inom socialpsykiatrin flyttas till Nämnden för Individ- och familjeomsorg från Arbetslivsnämnden. Ansvaret för ledningen av hälso- sjukvården inom verksamheten daglig verksamhet flyttas till Nämnden för Individ- och familjeomsorg från Arbetslivsnämnden. Nämnden för omsorg om äldre Nämnden för omsorg om äldre är en ny nämnd och hit flyttas uppgifter som tidigare legat på Stadsdelsnämnderna, särskilda boenden, hemtjänst och hälso- och sjukvårdsfrågor inom verksamhetsområdet samt förebyggande hälsoarbete för äldre Stadsrevisionen Följande förändringar i uppgifter föreslås: Stadsrevisionens ansvar och uppgifter är oförändrade. Tekniska nämndens Följande förändringar i uppgifter föreslås: Upphandling och inköpsverksamheten flyttas från Tekniska Nämnden till kommunstyrelsen. Servicenämnden Servicenämndens uppgifter är oförändrade. Se dock förslag kring kost-, lokalvård- och vaktmästeriorganisation i punkt 3. Samhällsbyggnadsnämnd Samhällsbyggnadsnämnden ansvar och uppgifter är oförändrade. Sociala omsorgsnämnden Följande förändringar i uppgifter föreslås: Ansvar för daglig verksamhet för funktionshindrade flyttas till Sociala omsorgsnämnden från Arbetslivsnämnden. Individ- och familjeomsorgsinsatser för Vuxna och socialpsykiatri flyttas till Nämnden för Individ- och familjeomsorg från Sociala omsorgsnämnden. Ansvaret för ledningen av hälso- sjukvården inom verksamheten daglig verksamhet flyttas till Sociala omsorgsnämnden från Arbetslivsnämnden. Kommunövergripande samordningsansvar för sociala boendefrågor flyttas till Nämnden för Individ- och familjeomsorg från Social omsorgsnämnden. Stadsdelsnämnderna Norr, Väster och Öster Följande förändringar i uppgifter föreslås: Nämnderna avvecklas. 4

111 Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnd Utbildningsnämnden byter namn till Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden. Valnämnd Valnämndens ansvar och uppgifter är oförändrade. Överförmyndarnämnden Överförmyndarnämndens ansvar och uppgifter är oförändrade. 3. Förslag kring kost-, lokalvård- och vaktmästeriorganisation Styrgruppen redovisar nedan två alternativ för kost-, lokalvård- och vaktmästeriorganisation i kommunen. Remissinstanserna uppmanas att rangordna alternativen i sitt remissvar. Alternativ A Ansvaret för en i kommunen samlad och gemensam kost-, lokalvård- och vaktmästeriorganisation läggs i en kostenhet med en ansvarig nämnd, t.ex. Servicenämnden. Noteras att tillagningen av mat sker fortsatt långt ut i organisationen, så nära verksamheten som möjligt, på samma sätt som idag. Alternativ B Ansvaret för kost-, lokalvård- och vaktmästeriorganisationen läggs i en kostenhet hos vardera de tre facknämnderna, Förskolenämnden, Grundskolenämnden och Nämnden för omsorg om äldre. Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden behåller sin organisation med KLV under verksamhetschef och intendent. Samtidigt skapas någon form av nämndgemensam funktion för övergripande och gemensamma kost-, lokalvård- och vaktmästerifrågor. Det gäller bl.a. kvalitets- och utvecklingsfrågor. Noteras att tillagningen av mat sker fortsatt långt ut i organisationen, så nära verksamheten som möjligt, på samma sätt som idag. 4. Förslag till särskilda samarbetsuppdrag till nämnder och styrelser I de dialogmöten som genomförts med medarbetare och chefer har inte sällan förekommande varit oron för att facknämnder kan bli ett hinder eller ge sämre förutsättningar för samverkan och samarbete. Det innebär att organisationen med facknämnder blir en stuprörsorganisation där det egna ansvarsområdet går först utan tillräcklig tanke på vad som t.ex kan vara det bästa för kommunnyttan eller vad andra nämnder kan bidra med. Det finns en rad frågor som går på tvärs i den kommunala organisationen, frågor som berör mer än en nämnd. Frågor som det går att närma sig utifrån flera olika perspektiv. Ett exempel är tillgänglighetsfrågorna. Fysisk tillgänglighet i staden är en självklarhet för många. Men tillgänglighet kan också vara att den som har en funktionsnedsättning ska kunna delta i evenemang och aktiviteter oaktat funktionsnedsättning. Samverkan och samarbete bidrar många gånger till att resurser utnyttjas bättre och med bättre effekt. Flera har i dialogmöten pekat på att samverkan utvecklats positivt under senare år även om det återstår mycket att göra. Ett område som pekas ut där förbättringar skett är samverkan kring barn och unga. Samverkan och samarbete kan innebära fler möjligheter till lösningar och insatser i komplexa sammanhang och att helhetssyn och utveckling förbättras. 5

112 Det finns därmed lite olika skäl för att stärka och fortsatt utveckla samverkan och samarbete. Ett sätt att göra detta är att ge nämnder och styrelser särskilda samverkansuppdrag. Samarbetsuppdraget syftar till att stärka helhetssyn och att få nämnder och styrelser att tydligare se sin del i helheten. Samverkan och samarbete ska bidra till ökad måluppfyllelse. Samarbetsuppdraget innebär att nämnden har: befogenhet att sammankalla berörda nämnder ansvarar för att samarbetsuppdraget kommer igång skapar förutsättningar, arbetsformer och legitimitet för samarbete formulerar mål för uppdraget resultatet mäts, utvärderas och redovisas. Det särskilda samarbetsuppdraget är därmed också ett sätt att tydliggöra ansvar och befogenheter i frågor som har gemensam karaktär. Styrgruppen föreslår att kommunfullmäktige fastställer följande samarbetsuppdrag: Lokalt inflytande Fritid- och folkhälsonämnden får ett särskilt samarbetsuppdrag avseende lokalt inflytande, demokratifrågor och mötesplatser Tillgänglighet Sociala omsorgsnämnden får ett särskilt samarbetsuppdrag uppdrag avseende tillgänglighet. Samhällsbyggnadsprocessen Samhällsbyggnadsnämnden får ett särskilt samarbetsuppdrag avseende samhällsbyggnadsprocessen. Barn- och unga Nämnden för Individ- och familjeomsorg får ett särskilt samverkansuppdrag avseende barn- och unga. 6

113 5. Förslag till antal ledamöter och ersättare i nämnder och styrelser Kommunal församling Nämnder antal ledamöter Nämnder antal ledamöter Nämnder antal ledamöter Ersättare (2018) Kommunfullmäktige Första revisorsgruppen Andra revisorsgruppen Revisorskollegium Arvodesdelegation Kommunstyrelse Samhällsbyggnadsnämnd Teknisk nämnd Fritid- och folkhälsonämnd Miljö- och konsumentnämnd Kulturnämnd Lokalförsörjningsnämnd Namnberedning Servicenämnd Sociala omsorgsnämnden Utbildningsnämnd Valnämnd Överförmyndarnämnd Arbetslivsnämnd Stadsdelsnämnd Norr Stadsdelsnämnd Väster Stadsdelsnämnd Öster Förskolenämnd Grundskolenämnd Nämnden för omsorg om äldre Nämnden för Individ och familjeomsorg Summa Det innebär att antalet nämnder ökar med en nämnd jämfört med nuvarande organisation och att antalet ledamöter ökar med Förslag att förtroendevalda till nämnder och styrelser väljs i maj/juni Styrgruppen har diskuterat förtroendevaldas möjligheter till förberedelser inför den nya nämndorganisationen Styrgruppen föreslår att ledamöter, ersättare och presidier i nämnder och styrelser utses av Kommunfullmäktige i maj alternativt i junimånad

114 7. Sammanfattning av förslaget till nämndorganisation Förslaget innebär att: Följande nämnder avvecklas: - Stadsdelsnämnd Norr - Stadsdelsnämnd Väster - Stadsdelsnämnd Öster Följande nya nämnder: - Förskolenämnden - Grundskolenämnden - Nämnden för Individ- och familjeomsorg - Nämnden för omsorg om äldre Följande nämnder bibehålls: - Stadsrevisionen - Kommunstyrelsen - Samhällsbyggnadsnämnden - Tekniska nämnden - Fritid- och folkhälsonämnden - Miljö- och konsumentnämnden - Kulturnämnden - Lokalförsörjningsnämnden - Servicenämnden - Sociala omsorgsnämnden - Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden (namnbyte från Utbildningsnämnden) - Valnämnden - Överförmyndarnämnden - Arbetslivsnämnden 8. Nya och reviderade reglementen Förslaget till ny nämndorganisation innebär nya och i vissa fall reviderade reglementen. Dessa har remitterats till nämnder och styrelser för yttrande. Förslag till nya och reviderade reglementen redovisas i separat ärende. 9. Förslag avseende bolagen Styrgruppen föreslår inga förändringar i uppgifter för bolagen men föreslår att kommunstyrelsen ges följande utredningsuppdrag: Utred möjligheter till samordning mellan Borås Parkering AB och Tekniska nämndens tillsyn av parkeringsplatser. Gör en särskild utredning kring Textile Fashion Center, BSTF AB under första halvåret 2016 avseende bl.a. strukturer och samordningsmöjligheter. Gör en särskild utredning kring Borås Waste Recovery under första halvåret 2016 avseende bl.a. strukturer och samordningsmöjligheter. 8

115 10. Förslag till principer och grundstruktur för förvaltningsorganisationen Styrgruppen lämnar nedan förslag till principer och grundstruktur för förvaltningsorganisationen. Förvaltningsorganisationen ska utformas på ett sådant sätt att: den på ett enkelt, professionellt och tillgängligt sätt möter behov av service och stöd hos kommuninvånare och näringsliv på ett likvärdigt sätt, förtroendevalda i nämnder, styrelser och bolag får de underlag de behöver för att fatta beslut Förvaltningsorganisationen ska ge förutsättningar för: ett hela-staden-perspektiv och en utvecklad samverkan mellan olika verksamheter, att processer och arbetssätt fortlöpande utvecklas och moderniseras ett ledarskap där uppdrag, ansvar, befogenheter och resurser följs åt Förvaltningsorganisationen ska präglas av: öppenhet och transparens som också stärker tillit och förtroende mellan chefer och medarbetare och mellan medarbetare och politisk ledning Förvaltningsorganisationen ska vidare utformas på ett sådant sätt att: styrning, ledning och uppsikt blir tydlig, erkänd och accepterad medarbetares lärande, engagemang och professionalism tas tillvara, stimuleras och utvecklas resurser används effektivt skalfördelar ska alltid prövas den bidrar till att nå Vision 2025 om Hållbar utveckling, socialt, ekonomiskt och miljömässigt Förvaltningsorganisationens styrbarhet ska värderas och ansvaret särskilt tydliggöras och omfatta även stadskansliets roll och uppgift för styrning, ledning och uppsikt i kommunkoncernen. 11. Tidplan Den nya organisationen föreslås träda i kraft Förslag Styrgruppens förslag till kommunstyrelsen Kommunstyrelsen beslutar föreslå kommunsfullmäktige: - fastställa den nya nämndorganisationen och dess huvudsakliga verksamhetsområden och inbördes förhållanden i enligt med den politiska styrgruppens förslag att gälla from fastställa de särskilda samarbetsuppdragen i enlighet med politiska styrgruppens förslag - fastställa antalet ledamöter och ersättare i nämnder och styrelser - ge kommunstyrelsen i uppdrag att svara för utredningsuppdrag avseende bolagen i enlighet med politiska styrgruppens förslag - fastställa principer och grundstruktur för förvaltningsorganisationen i enlighet med den politiska styrgruppens förslag - att nuvarande nämndorganisation upphör att gälla

116 SÄNDLISTA Arbetslivsnämnden Fritid- och folkhälsonämnden Kulturnämnden Lokalförsörjningsnämnden Miljö- och konsumentnämnden Samhällsbyggnadsnämnden Sociala omsorgsnämnden Servicenämnden Tekniska nämnden Stadsrevisionen Utbildningsnämnden Valnämnden Stadsdelsnämnd Norr Stadsdelsnämnd Väster Stadsdelsnämnd Öster Överförmyndarnämnden Borås Stadshus AB Borås Elnät AB Borås Energi och Miljö AB Borås Djurpark AB Borås kommuns Parkerings AB Industribyggnader i Borås AB BoråsBorås TME AB Borås Stad Textile Fashion Center AB AB Bostäder Fristadbostäder AB AB Sandhultsbostäder AB Toarpshus Viskaforshem AB Borås Lokaltrafik AB Socialdemokraterna i Borås Miljöpartiet de Gröna i Borås Vänsterpartiet i Borås Moderaterna i Borås Folkpartiet i Borås Centerpartiet Borås Kretsen Kristdemokraterna i Borås Sverigedemokraterna i Borås Kommunal Ledarna Lärarförbundet Lärarnas riksförbund SACO Vision Vårdförbundet 10

117 Ärende 13 BESLUTSFÖRSLAG Remiss Förslag till reglementen fr.o.m med anledning av förslag till ny nämndorganisation Förslag till beslut: Utbildningsnämnden tillstyrker förslag till reglementen från och med med anledning av organisationsöversyn. Datum Ordförande Tillstyrkes Alternativt förslag Datum Vice ordförande Diarienummer: 2015/UN Handläggare: Sirpa Heikkilä, tel

118 Utbildningsnämnden Sirpa Heikkilä, REMISSVAR /UN0201 Sida 1(3) Kommunstyrelsen Förslag till reglementen från och med med anledning av organisationsöversyn Kommunstyrelsens diarienummer: 2015/KS0657 Nämndens beslut Utbildningsnämnden tillstyrker förslag till reglementen från och med med anledning av organisationsöversyn. Nämndens yttrande i sammanfattning I förslaget till reglementen med anledning av genomförd organisationsöversyn föreslås nya reglementen för de nya nämnderna och reviderade reglementen för ett flertal nämnder och för Kommunstyrelsen. Även i det gemensamma reglementet för Kommunstyrelsen och samtliga nämnder föreslås förändringar. För sex nämnder ändras inte det egna reglementet. Utbildningsnämnden tillstyrker förslaget till reglementen med ett påpekande i Gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens och Grundskolenämndens reglemente avseende ledningen av den kommunala hälso- och sjukvården inom elevhälsan, ett förslag i Gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens reglemente om fortsatt diskussion kring vilken nämnd som ska inneha ansvaret för det kommunala aktivitetsansvaret och en textändring som en följd av kommande lagändring avseende skolformen utbildning i svenska för invandrare. Nämndens yttrande i sin helhet Utbildningsnämnden har tagit del av förslag till reglementen som är framtagna med anledning av genomförd organisationsöversyn i Borås Stad och ska gälla från och med 1 januari I förslaget är följande nämnders reglementen är reviderade: Arbetslivsnämnden Fritids- och folkhälsonämnden Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden (tidigare Utbildningsnämnden) Kommunstyrelsen Kulturnämnden Miljö- och konsumentnämnden Sociala omsorgsnämnden Tekniska nämnden Följande nämnder är nya och har således nya reglementen: Förskolenämnden Grundskolenämnden Individ och Familjeomsorgsnämnden

119 2 Nämnden för omsorg om äldre För Gymnasie- och Vuxenutbildningsnämnden (tidigare Utbildningsnämnden) innebär revideringen att den nuvarande uppgiften för nämnden tillse att framställningar och rekvisitioner görs för erhållande av stats- och andra bidrag inom nämndens verksamhetsområde samt på kommunens vägnar motta sådant bidrag flyttas till det gemensamma reglementet för Kommunstyrelsen och övriga nämnder. I övrigt föreslås inga ändringar. Utbildningsnämnden tillstyrker förslaget till reglementen med ett påpekande, ett kompletterande förslag samt en textändring som en följd av kommande lagändring. Påpekande: Ledningen av den kommunala hälso- och sjukvården inom elevhälsan Enligt förslaget ska Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden ansvara för ledningen av den kommunala hälso- och sjukvården inom elevhälsan i gymnasieskola och gymnasiesärskola. Skrivningen är densamma som i Utbildningsnämndens reglemente från 15 augusti För den nya Grundskolenämnden anges, enligt förslaget, att grundskolenämnden ansvarar för elevhälsan inom det offentliga skolväsendet för barn och ungdom som nämnden ansvarar för. I reglementet för stadsdelsnämnderna från 15 augusti 2015 fanns följande ordalydelse: Där det inte ankommer på annan har nämnden till huvuduppgift att inom sitt geografiska område ansvara för ledningen av den kommunala hälso- och sjukvården inklusive elevhälsan inom det offentliga skolväsendet för barn och ungdom som nämnden ansvarar för. Utbildningsnämnden konstaterar att det är olika skrivningar för grundskola och för gymnasieskola/ gymnasiesärskola och uppmanar till att skrivningarna ses över. Nämnden anser att skrivningen som Utbildningsnämnden tidigare haft och Gymnasie- och Vuxenutbildningsnämnden fortsatt ska ha beskriver ansvaret på ett tydligt sätt. Kompletterande förslag: Aktivitetsansvaret Enligt förslaget till nytt reglemente ska ansvaret för det kommunala aktivitetsansvaret fortsatt innehas av Gymnasie- och Vuxenutbildningsnämnden (tidigare Utbildningsnämnden). I nuvarande och kommande reglemente är aktivitetsansvaret en speciell arbetsuppgift för nämnden: att inneha det kommunala aktivitetsansvaret för ungdomar som har fullgjort sin skolplikt men inte har fyllt 20 år och inte genomför eller har fullföljt utbildning på nationella program i gymnasieskola eller gymnasiesärskola eller motsvarande utbildning och i samverkan med andra kommunala aktörer utöva ansvaret. Utbildningsnämnden föreslår att det ska vara en fortsatt diskussion om vilken nämnd som ska inneha detta ansvar. Utbildningsnämnden har inte de organisatoriska resurserna för de individer inom aktivitetsansvaret som inte genomför utbildning. Textändring: Huvudarbetsuppgifter I Utbildningsnämndens nuvarande reglemente under rubriken Huvudarbetsuppgifter 1 behöver en textändring göras med anledning av ny lagstiftning från och med avseende utbildning i svenska för invandrare, som då upphör som egen skolform. Ny lydelse 1: Utbildningsnämnden är nämnd för och ansvarar i enlighet med skollagen för den del i kommunens utbildning inom skolväsendet som omfattar skolformera gymnasieskola, gymnasiesärskola, kommunal vuxenutbildning (grundläggande nivå, gymnasial nivå, svenska för invandrare) samt inom yrkeshögskolan.

120 3 Borås 2025 Ekologiskt perspektiv Ärendet bedöms inte innebära några ekologiska konsekvenser för Borås. Borås 2025 Ekonomiskt perspektiv Ärendet bedöms inte innebära några ekonomiska konsekvenser för Borås. Borås 2025 Socialt perspektiv Ärendet bedöms inte innebära några sociala konsekvenser för Borås. Reservation/protokollsanteckning/särskilt yttrande Ta bort rubriken om det inte finns några reservationer, protokollsanteckningar eller särskilda yttranden. UTBILDNINGSNÄMNDEN Helene Sandberg Ordförande Anders Waldau Utbildningschef

121 Reglemente för Arbetslivsnämnden 710:1 Reglemente för Borås Stads arbetslivsnämnd Antaget av Kommunfullmäktige Dokumentet ska fastställas på nytt, eller vid behov revideras, dock senast i juni månad året efter det att en ny mandatperiod inletts efter det att ordinarie val till Kommunfullmäktige förrättats. Gäller fr o m Utöver vad som föreskrivs i kommunallagen (1991:900), andra lagar och författningar, samt i gemensamt reglemente för Kommunstyrelsen och övriga nämnder i Borås Stad, gäller bestämmelserna i detta reglemente. 1 Huvudarbetsuppgifter Arbetslivsnämnden fullgör kommunens arbetsmarknads- och sysselsättningspolitiska insatser. Vidare ansvarar nämnden för att bidra till att motverka arbetslösheten i kommunen. Nämnden ansvarar även för kommunens insatser och åtgärder vid flyktingmottagning och invandring samt integration i samhället och på arbetsmarknaden samt insatser gällande nationella minoriteter och förvaltningsområde för finska. 2 Speciella arbetsuppgifter Arbetslivsnämnden ansvarar också för följande uppgifter: arbetsmarknads- och sysselsättningspolitiska insatser utveckling, samordning, genomförande och uppföljning av kommunens arbetsmarknadspolitiska insatser för kommuninvånare som av försörjningsskäl är i behov av sådana insatser; att verksamheten svarar mot arbetsmarknadens och den enskildes behov samt prioriterar insatser som leder till att individen kan försörja sig; uppdraget som arbetslöshetsnämnd enligt lagen (1944:475) om arbetslöshetsnämnd, invandrar- och flyktingfrågor samt information kring mångfaldsfrågor, mottagning och introduktion av flyktingar, ansvarar för samordning av hela stadens integrationsarbete och samordning av insatser för nationella minoriteter och förvaltningsområde för finska, försörjningsstöd (Ekonomisk bistånd enligt socialtjänstlagen) personliga ombud. Kommunal författningssamling för Borås 2017

122 Reglemente för Fritids- och folkhälsonämnden 380:1 Reglemente för Borås Stads fritids- och folkhälsonämnd Antaget av Kommunfullmäktige Dokumentet ska fastställas på nytt, eller vid behov revideras, dock senast i juni månad året efter det att en ny mandatperiod inletts efter det att ordinarie val till Kommunfullmäktige förrättats. Gäller fr o m Utöver vad som föreskrivs i kommunallagen (1991:900), andra lagar och författningar, samt i gemensamt reglemente för Kommunstyrelsen och övriga nämnder i Borås Stad, gäller bestämmelserna i detta reglemente. 1 Huvudarbetsuppgifter Där detta inte särskilt ankommer på annan, har Fritids- och folkhälsonämnden till huvuduppgift att att ansvara för kommunens övergripande folkhälsoarbete, främja fritidsverksamheten i kommunen och tillgodose allmänhetens och organisationers behov av anläggningar för motion, rekreation och tävlingsverksamhet. 2 Speciella arbetsuppgifter I den mån gällande författningar eller beslut av Kommunfullmäktige ej annat föreskriver åligger det Fritids- och folkhälsonämnden särskilt att utifrån fastställda mål arbeta med att kartlägga, rapportera, följa upp och föreslå åtgärder som främjar en jämlik, jämställd och god hälsa att handha det operativa ansvaret för lokalt inflytande, demokratifrågor och mötesplatser, att ansvara för kommunens engagemang i folkhälsofrågor och ta initiativ till fortsatt utveckling av folkhälsoarbetet att ansvara för fritidsgårdsverksamheten i kommunen inklusive badresor på sommaren, att samarbeta med i kommunen verksamma föreningar och organisationer inom nämndens område och stimulera det arbete som de bedriver att ansvara för kommunens engagemang i idrottsevenemang och för upplåtelse av kommunens anläggningar och lokaler för idrott och fritidsverksamhet. att i den mån kommunfullmäktige inte beslutat att ansvaret ska ligga på annan nämnd, svara för kommunens samlade bidragsgivning till föreningar och föreningsgårdar enligt gällande regler och att pröva framställningar om lån till föreningsanläggningar, att avge yttranden i anledning av remisser från Lotteriinspektionen - föreningsstöd till sociala föreningar - utdelning ur sociala donationsfonder. Kommunal författningssamling för Borås 2017

123 Reglemente för Förskolenämnden NNN:1 Reglemente för Borås Stads förskolenämnd Antaget av Kommunfullmäktige den XXX Dokumentet ska fastställas på nytt, eller vid behov revideras, dock senast i juni månad året efter det att en ny mandatperiod inletts efter det att ordinarie val till Kommunfullmäktige förrättats. Gäller fr o m Utöver vad som föreskrivs i kommunallagen (1991:900), andra lagar och författningar, samt i gemensamt reglemente för Kommunstyrelsen och övriga nämnder i Borås Stad, gäller bestämmelserna i detta reglemente. 1 Huvudarbetsuppgifter Förskolenämnden ansvarar för uppgifter avseende kommunal förskola och kommunal pedagogisk omsorg som åligger kommunen enligt skollagen och andra skolförfattningar. I detta ansvar ingår ansvaret för förskolan och pedagogisk omsorg avseende barn i åldrarna ett till fem år. 2 Speciella arbetsuppgifter Förskolenämnden beslutar om godkännande av fristående förskolor och beslut angående rätt till bidrag för bedrivande av fristående pedagogisk omsorg samt för kommunens tillsyn av fristående förskolor och pedagogisk omsorg. Kommunal författningssamling för Borås 2017

124 Gemensamt reglemente för Kommunstyrelsen och övriga nämnder i Borås Stad 010:5 Gemensamt reglemente för Kommunstyrelsen och övriga nämnder i Borås Stad Antaget av Kommunfullmäktige Dokumentet ska fastställas på nytt, eller vid behov revideras, dock senast i juni månad året efter det att en ny mandatperiod inletts efter det att ordinarie val till Kommunfullmäktige förrättats. Gäller fr o m Utöver det som föreskrivs i kommunallagen (1991:900), andra lagar och författningar, gäller bestämmelserna i detta reglemente för Kommunstyrelsen och övriga nämnder i Borås Stad. Uppgifter Uppdrag och verksamhet 1 Kommunstyrelsen och övriga nämnder ska inom sina respektive verksamhetsområden följa vad som anges i lag eller annan författning. De ska följa det fullmäktige i reglemente, i samband med budget eller i annat särskilt beslut har bestämt att Kommunstyrelsen/nämnden ska fullgöra, samt verka för att fastställda mål uppnås och i övrigt följa givna uppdrag och angivna riktlinjer. Organisation inom verksamhetsområdet 2 Kommunstyrelsen/nämnden ansvarar för att dess organisation är tydlig och ändamålsenlig med hänsyn till av fullmäktige fastställda mål och styrning samt lagar och andra författningar för verksamheten. Nämnden skall vidta åtgärder i syfte att verksamheten inom ansvarsområdet kan bedrivas så rationellt som möjligt. Åtgärderna skall avse såväl inre organisation och arbetsformer som förhållandet till allmänhet och andra myndigheter. Personalansvar 3 Kommunstyrelsen/nämnden är anställningsmyndighet för personal vid sina förvaltningar med undantag för förvaltningschefer som anställs av Kommunstyrelsen. Kommunstyrelsen och nämnderna har hand om personalfrågor inklusive arbetsmiljöfrågor inom sitt respektive verksamhetsområde, allt i den mån Kommunstyrelsen inte tillagts särskilda befogenheter enligt sitt reglemente. Överförmyndarnämndens förvaltningsorgan är dock Sociala omsorgsförvaltningen som lyder under Sociala omsorgsnämnden. Personuppgifter, allmänna handlingar 4 Kommunstyrelsen/nämnden är personuppgiftsansvarig för de register och andra behandlingar av personuppgifter som sker i Kommunstyrelsens/nämndens verksamhet. Kommunstyrelsen/nämnden har till uppgift att inom sitt verksamhetsområde ansvara för hanteringen av personuppgifter och allmänna handlingar. Kommunal författningssamling för Borås 2017

125 Gemensamt reglemente för Kommunstyrelsen och övriga nämnder i Borås Stad 010:6 Delegering från Kommunfullmäktige 5 Kommunstyrelsen/nämnden får inom sitt verksamhetsområde och utan kommunfullmäktiges särskilda medgivande, under förutsättning att ärendet inte är av principiell betydelse eller annars av större vikt för kommunen: 1. Själv eller genom ombud föra kommunens talan i mål eller ärenden när detta följer av lag eller annan författning eller kommunfullmäktiges beslut samt därvid träffa för kommunen bindande avtal. Mål/ärenden om skadestånd rörande fel och försummelse vid myndighetsutövning handläggs dock av Kommunstyrelsen. 2. Tillse att framställningar och rekvisitioner görs för erhållande av stats- och andra bidrag inom nämndens verksamhetsområde, samt på kommunens vägnar mottaga stats- och andra bidrag beviljade inom nämndens verksamhetsområde. Nämnden får inte fatta beslut i ärenden som är förbehållna annan nämnd. Uppföljning, återredovisning och rapportering till fullmäktige 6 Kommunstyrelsen/nämnden ska kontinuerligt följa upp sin verksamhet. Kommunstyrelsen/nämnden ska två gånger per år redovisa till fullmäktige hur de har fullgjort de uppdrag som fullmäktige har lämnat till dem i reglemente eller genom särskilt uppdrag. Kommunstyrelsen/nämnden ska vid redovisningen även redogöra för hur uppdrag som delegerats till dem har fullgjorts. Redovisning ska ske enligt riktlinjer. Redovisningen lämnas till Kommunstyrelsen som samordnar de olika nämndernas redovisningar. Nämnderna ska också fullgöra rapporteringsskyldighet enligt speciallag. Information och samråd 7 Kommunstyrelsen, nämnderna och kommunalråd ska i möjligaste mån erhålla den information och det underlag de behöver i sin verksamhet. Rätten till information och underlag omfattar inte uppgift för vilken sekretess råder. Nämnderna ska samråda när deras verksamhet och ärenden berör Kommunstyrelsens eller annan nämnds verksamhet. Samråd bör även ske med föreningar och organisationer när dessa är särskilt berörda. Nämnden skall, i förekommande fall, verka för att samråd sker med dem som utnyttjar dess tjänster. Kommunstyrelsen/nämnden beslutar om formerna för samrådet. E-petition 8 Kommunstyrelsen/nämnden ska en gång per år redovisa de e-petitioner som kommit in till kommunen. Arbetsformer Tidpunkt för sammanträden 9 Kommunstyrelsen/nämnden sammanträder på dag och tid som Kommunstyrelsen/ nämnden bestämmer. Sammanträdet ska hållas också om minst en tredjedel av nämndens ledamöter begär det eller om ordföranden anser att det behövs. En begäran om extra sammanträde ska göras skriftligen hos ordföranden och innehålla uppgift om det eller de ärenden som önskas bli behandlade på det Kommunal författningssamling för Borås 2017

126 Gemensamt reglemente för Kommunstyrelsen och övriga nämnder i Borås Stad 010:7 extra sammanträdet. Ordföranden ska, om möjligt, samråda med vice ordförandena om tiden för extra sammanträde. Om det föreligger särskilda skäl får ordföranden ställa in ett sammanträde eller ändra dagen eller tiden för sammanträdet. Om möjligt ska samråd ske med vice ordförandena. Om ordföranden beslutar att ett sammanträde ska ställas in eller att dagen eller tiden för ett sammanträde ska ändras, ska ordföranden se till att varje ledamot och ersättare snarast underrättas om beslutet. Kallelse 10 Ordföranden ansvarar för att kallelse utfärdas till sammanträdena. Kallelsen ska vara skriftlig, om inte särskilda förhållanden föranleder annat, och innehålla uppgift om tid och plats för sammanträdet. Kallelsen ska tillställas varje ledamot och ersättare inom tid som nämnden bestämmer. Kallelse får ske elektroniskt om det inte är olämpligt. Kallelsen ska åtföljas av föredragningslista. Ordföranden bestämmer i vilken utsträckning handlingar som tillhör ett ärende på föredragningslistan ska bifogas kallelsen. Ordföranden ska i kallelsen ange om utelämnande av handlingar har skett. Offentliga sammanträden 11 Kommunstyrelsen/nämnden ska ha öppna sammanträden, med undantag av sammanträden som ska hållas inom stängda dörrar då ärenden som ska behandlas avser myndighetsutövning eller omfattas av sekretess. Sammanträden på distans 12 Kommunstyrelsen/nämnden får, om särskilda skäl föreligger, sammanträda med ledamöter närvarande på distans. Sådant sammanträde får endast äga rum om ljud- och bildöverföring sker i realtid och på ett sådant sätt att samtliga deltagare kan se och höra varandra på lika villkor. Lokalen ska vara så beskaffad att inte obehöriga kan ta del av sammanträdes-handlingar, bild eller ljud. Ordföranden avgör om närvaro får ske på distans i varje enskilt fall. Kommunstyrelsen/nämnden får bestämma vad som närmare ska gälla om deltagande på distans i nämnden. Närvarorätt 13 Kommunalråd har rätt att närvara vid Kommunstyrelsens/nämndernas sammanträden och delta i överläggningarna. Vid Kommunstyrelsens/nämndens sammanträden får, i den mån styrelsen/nämnden för särskilt fall beslutar annat, tjänsteman vara närvarande med rätt att delta i överläggningar i ärenden som berör vederbörandes verksamhetsområde. Sammansättning 14 Kommunstyrelsen/nämnden består av det antal ledamöter och ersättare som fullmäktige beslutat. I nämnder med nio eller fler ordinarie ledamöter skall presidierna bestå av ordföranden, förste vice ordförande och andre vice ordförande. Förste vice ordförandeposterna tillsätts av minoriteten. Majoriteten tillsätter 2:e vice ordförandena. Kommunal författningssamling för Borås 2017

127 Gemensamt reglemente för Kommunstyrelsen och övriga nämnder i Borås Stad 010:8 Ordföranden 15 Det åligger ordföranden att 1. leda Kommunstyrelsens/nämndens arbete och sammanträden, 2. kalla till sammanträde 3. kalla ersättare, 4. inför sammanträdena se till att ärendena som ska behandlas, är tillräckligt beredda, 5. se till att färdigberedda ärenden snarast behandlas i Kommunstyrelsen/nämnden, 6. bevaka att nämndens beslut verkställs. Härutöver åligger det Kommunstyrelsens ordförande att under Kommunstyrelsen 1. ha uppsikt över kommunens hela nämndförvaltning, 2. med uppmärksamhet följa frågor av betydelse för kommunens utveckling och ekonomiska intressen samt effektiviteten i verksamheten och ta initiativ i dessa frågor, 3. främja samverkan mellan Kommunstyrelsen, kommunens övriga nämnder och fullmäktige samt 4. representera Kommunstyrelsen vid uppvaktningar hos myndigheter, konferenser och sammanträden om inte Kommunstyrelsen bestämt annat i ett särskilt fall. Vice ordförandena 16 Viceordförandena ska biträda ordföranden i uppgiften att planera och leda sammanträdet i den mån ordföranden anser att det behövs. Ersättare för ordföranden och vice ordföranden 17 Om varken ordföranden eller annan i presidiet kan delta i ett sammanträde eller en del av ett sammanträde, får nämnden utse en annan ledamot som ersättare för dessa. Tills valet förrättats, fullgörs ordförandens uppgifter av den som varit ledamot i Kommunstyrelsen/ nämnden längst tid, Om flera ledamöter har lika lång tjänstgöringstid fullgörs ordförandens uppgifter av den äldste av dem. Motsvarande gäller om ordföranden eller vice ordförandena inte kan fullgöra sitt uppdrag under en längre tid. Ersättaren ska fullgöra samtliga ordförandens/vice ordförandenas uppgifter. Förhinder 18 En ledamot som är förhindrad att delta i ett sammanträde eller i en del av ett sammanträde, ska snarast anmäla detta på sätt som Kommunstyrelsen/nämnden beslutat. Ledamöter/ersättares tjänstgöring 19 Om en ledamot är förhindrad att inställa sig till ett sammanträde eller att vidare delta i ett sammanträde, ska en ersättare tjänstgöra i ledamotens ställe. Ersättarna ska tjänstgöra enligt den mellan dem bestämda ordningen. En ersättare som har börjat tjänstgöra har dock alltid företräde oberoende av turordningen. En ersättare som avbryter tjänstgöringen på grund av jäv i ett ärende får åter tjänstgöra, sedan ärendet har handlagts. En ledamot som inställer sig under ett pågående sammanträde eller till ett fortsatt sammanträde har rätt att tjänstgöra även om en ersättare har trätt in i ledamotens ställe. En ledamot som har avbrutit tjänstgöringen vid ett sammanträde på grund av något annat hinder än jäv får därefter under samma dag inte tjänstgöra vid sammanträdet. Kommunal författningssamling för Borås 2017

128 Gemensamt reglemente för Kommunstyrelsen och övriga nämnder i Borås Stad 010:9 Även de ersättare som inte tjänstgör har rätt att delta i överläggningarna. Ersättare från parti som saknar ordinarie ledamot i nämnden har rätt att få sin mening antecknad i protokollet (särskilt yttrande). Sakinnehållet ska i huvudsak ha tillkännagivits under sammanträdet. Justering av protokoll 20 Protokoll justeras av ordföranden och en ledamot. Kommunstyrelsen/nämnden kan besluta att en paragraf i protokollet ska justeras omedelbart. Övrigt Kungörelser och tillkännagivanden av föreskrifter m.m. 21 Kommunstyrelsen och nämnderna ansvarar för att beslut och föreskrifter inom det egna ansvarsområdet kungörs enligt gällande bestämmelser. Författningssamling 22 Nämnderna ska ta initiativ till och underrätta Kommunstyrelsen så snart en uppdatering av den kommunala författningssamlingen bedöms nödvändig. Delgivningsmottagare 23 Delgivning med Kommunstyrelsen/nämnden sker med ordföranden eller anställd som Kommunstyrelsen/nämnden beslutar. Undertecknande av handlingar 24 Skrivelser, avtal och andra handlingar från Kommunstyrelsen/nämnden ska undertecknas på Kommunstyrelsens/nämndens vägnar på sätt som Kommunstyrelsen/nämnden bestämmer. Kommunal författningssamling för Borås 2017

129 Reglemente för Grundskolenämnden NNN:1 Reglemente för Borås Stads Grundskolenämnd Antaget av Kommunfullmäktige den XXX Dokumentet ska fastställas på nytt, eller vid behov revideras, dock senast i juni månad året efter det att en ny mandatperiod inletts efter det att ordinarie val till Kommunfullmäktige förrättats. Gäller fr o m Utöver vad som föreskrivs i kommunallagen (1991:900), andra lagar och författningar, samt i gemensamt reglemente för Kommunstyrelsen och övriga nämnder i Borås Stad, gäller bestämmelserna i detta reglemente. 1 Huvudarbetsuppgifter Grundskolenämnden har hand om de uppgifter avseende kommunal förskoleklass, grundskola, grundsärskola och fritidshem samt övriga uppgifter som åligger kommunen enligt Skollagen och andra skolförfattningar. Grundskolenämnden ansvarar även för elevhälsan inom det offentliga skolväsendet för barn och ungdom som nämnden ansvarar för. Kommunal författningssamling för Borås 2017

130 Reglemente för Gymnasie- och Vuxenutbildningsnämnden 600:1 Reglemente för Borås Stads Gymnasie- och Vuxenutbildningsnämnd Antaget av Kommunfullmäktige Dokumentet ska fastställas på nytt, eller vid behov revideras, dock senast i juni månad året efter det att en ny mandatperiod inletts efter det att ordinarie val till Kommunfullmäktige förrättats. Gäller fr o m Utöver vad som föreskrivs i kommunallagen (1991:900), andra lagar och författningar, samt i gemensamt reglemente för Kommunstyrelsen och övriga nämnder i Borås Stad, gäller bestämmelserna i detta reglemente. 1 Huvudarbetsuppgifter Utbildningsnämnden är nämnd för och ansvarar i enlighet med skollagen för den del av kommunens utbildning inom skolväsendet som omfattar skolformerna gymnasieskola, gymnasiesärskola, kommunal vuxenutbildning (grundläggande och gymnasial nivå), särskild utbildning för vuxna, utbildning i svenska för invandrare samt inom yrkeshögskolan. Utbildningsnämnden ansvarar för ledningen av den kommunala hälso- och sjukvården inom elevhälsan i gymnasieskola och gymnasiesärskola. 2 Speciella arbetsuppgifter I den mån gällande författningar eller beslut av Kommunfullmäktige inte föreskriver annat, åligger det Utbildningsnämnden särskilt att beakta den allmänna utvecklingen inom de delar av skolväsendets område som ligger inom nämndens ansvarsområde, svara för den obligatoriska samordningen vid tillsättning av lärartjänster i kommunen och verka för att lärare genom tjänstgöring på olika skolor bereds tillfälle till heltidstjänstgöring, genom samverkan med kommunala organ samt med representanter för arbetsmarknadens lokala organisationer och arbetsförmedlingen tillskapa en för bygden väl anpassad yrkesinriktad utbildning, främja skolutveckling och tillse att verksamheten vid skolorna fortgår enligt gällande föreskrifter, inneha det kommunala aktivitetsansvaret för ungdomar som har fullgjort sin skolplikt men inte har fyllt 20 år och inte genomför eller har fullföljt utbildning på nationella program i gymnasieskola eller gymnasiesärskola eller motsvarande utbildning och i samverkan med andra kommunala aktörer utöva ansvaret, handlägga övriga förekommande ärenden inom nämndens förvaltningsområde samt fullgöra de uppgifter, som kommunfullmäktige överlämnar. Kommunal författningssamling för Borås 2017

131 Reglemente för Individ- och Familjeomsorgsnämnden NNN:1 Reglemente för Borås Stads Individ och Familjeomsorgsnämnd Antaget av Kommunfullmäktige den XXX Dokumentet ska fastställas på nytt, eller vid behov revideras, dock senast i juni månad året efter det att en ny mandatperiod inletts efter det att ordinarie val till Kommunfullmäktige förrättats. Gäller fr o m Utöver vad som föreskrivs i kommunallagen (1991:900), andra lagar och författningar, samt i gemensamt reglemente för Kommunstyrelsen och övriga nämnder i Borås Stad, gäller bestämmelserna i detta reglemente. 1 Huvudarbetsuppgifter Individ och familjeomsorgsnämnden ska fullgöra kommunens uppgifter inom socialtjänsten och vad som i lag sägs om socialnämnd vad avser kommunens individ- och familjeomsorg. Ansvaret gäller med undantag av de uppgifter beträffande ekonomiskt bistånd som enligt kommunfullmäktiges beslut åvilar annan nämnd. Individ och familjeomsorgsnämnden ansvarar även för daglig verksamhet i socialpsykiatrin. Individ och familjeomsorgsnämnden utövar ledningen för den kommunala hälso och sjukvården inom sitt område. 2 Speciella arbetsuppgifter I nämndens ansvar ligger att ansvara för mottagande av ensamkommande barn och ungdomar. Individ- och Familjeomsorgsnämnden ska ansvara för stöd och service till personer under 65 år med psykiska funktionshinder inkl. hemsjukvård och boendestöd i ordinärt boende. Nämnden har ett kommunövergripande samordningsansvar för sociala boendefrågor. Det inkluderar ansvaret för bostadsanskaffning. Kommunal författningssamling för Borås 2017

132 Reglemente för Kommunstyrelsen 010:11 Reglemente för Kommunstyrelsen Antaget av Kommunfullmäktige Dokumentet ska fastställas på nytt, eller vid behov revideras, dock senast i juni månad året efter det att en ny mandatperiod inletts efter det att ordinarie val till Kommunfullmäktige förrättats. Gäller fr o m Utöver det som föreskrivs kommunallagen (1991:900), andra lagar och författningar, samt i gemensamt reglemente för Kommunstyrelsen och övriga nämnder i Borås Stad gäller bestämmelserna i detta reglemente. Styrelsens uppgifter Allmänt om styrelsens uppgifter 1 Styrelsen är kommunens ledande politiska förvaltningsorgan. Den har ett helhetsansvar för kommunens verksamheter, utveckling och ekonomiska ställning. Styrelsen ska leda och samordna förvaltningen av kommunens angelägenheter och ha uppsikt över övriga nämnders verksamhet. (ledningsfunktion). Styrelsen ska också ha uppsikt över kommunal verksamhet som bedrivs i kommunala företag, stiftelser och kommunalförbund. Styrelsen ska leda kommunens verksamhet genom att utöva en samordnad styrning och leda arbetet med att ta fram styrdokument för kommunen. (styrfunktion). Styrelsen ska följa de frågor som kan inverka på kommunens utveckling och ekonomiska ställning och fortlöpande i samråd med nämnderna följa upp de fastställda målen och återrapportera till fullmäktige (uppföljningsfunktion). Styrelsen ansvarar för i detta reglemente angivna uppgifter jämte sådana uppgifter som inte lagts på annan nämnd (Delegering från fullmäktige och särskilda uppgifter). Ledningsfunktionen och styrfunktionen Allmänt om ledningsfunktionen och styrfunktionen 2 Styrelsen ansvarar för beslut om samordning mellan nämnderna och gränsdragning mellan nämndernas kompetens. Styrelsen ansvarar för att en effektiv och ändamålsenlig organisation upprätthålls. Styrelsens övergripande uppgifter 3 Styrelsens ska 1. leda arbetet med och samordna utformningen av övergripande och strategiska mål, riktlinjer och ramar för styrningen av hela den kommunala verksamheten samt göra framställningar i målfrågor som inte är förbehållna annan nämnd, Kommunal författningssamling för Borås 2017

133 Reglemente för Kommunstyrelsen 010:12 2. utöva uppsikt över övriga nämnders beslut, 3. kontinuerligt följa verksamheten i övriga nämnder, 4. hos fullmäktige, övriga nämnder och andra myndigheter göra de framställningar som behövs, 5. bereda och yttra sig i ärenden som ska handläggas av fullmäktige i enlighet med KL. 6. verkställa fullmäktiges beslut, om fullmäktige inte beslutat annat, 7. ansvara för utformning och utveckling av kommunens system för intern kontroll i enlighet med vad fullmäktige särskilt beslutar, 8. upprätta förslag till program med mål och riktlinjer för sådana kommunala angelägenheter som utförs av privata utförare, 9. ansvara för regelbundna planerings- och uppföljningssamtal mellan styrelsen och nämndpresidierna. Om fullmäktige inte har beslutat något annat, avgör styrelsen hur de ärenden som fullmäktige ska handläggas ska beredas. I Kommunstyrelsens ledningsfunktion ligger att leda och samordna bland annat; utveckling av den kommunala demokratin medborgar- och brukarinflytande samspel mellan politik och förvaltningar personal-, löne- och arbetsgivar-politik kommunens ekonomiska och finansiella utveckling övergripande fysisk planering, infrastruktur, energiplanering, trafikplanering och kollektivtrafik mark- och bostadsförsörjning, samhällsbyggande regionala, nationella och internationella frågor näringslivsfrågor informationsverksamhet marknadsföring av kommunen kommunens kommunövergripande personaladministrativa system, ekonomisystem, dokument- och ärendesystem, e-postsystem, IT-system, kommunikationssystem, skaderapporteringssystem och förtroendemannaregister, Företag och stiftelser 4 Styrelsen ska 1. ha fortlöpande uppsikt över verksamheten i de företag och stiftelser som kommunen helt eller delvis äger eller annars har intresse i, främst vad gäller ändamål, ekonomi och efterlevnad av uppställda direktiv, men också i avseende på övriga förhållanden av betydelse för kommunen, 2. ansvara för att beslut om ägardirektiv till företagen fattas och kontinuerligt hålls uppdaterade, 3. löpande vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att de krav som anges i 3 kap b KL är uppfyllda beträffande de företag och stiftelser kommunen äger eller har intresse i, 4. ansvara för regelbundna planerings- och uppföljningssamtal mellan styrelsen och företagsledningarna, 5. årligen i beslut pröva om den verksamhet som bedrivs i de aktiebolag som kommunen helt eller delvis äger, under föregående kalenderår, har varit förenlig med det fastställda kommunala ändamålet och utförts inom ramen för de kommunala befogenheterna. Beslutet ska delges fullmäktige. Finns brister ska styrelsen samtidigt lämna förslag till full- Kommunal författningssamling för Borås 2017

134 Reglemente för Kommunstyrelsen 010:13 mäktige om nödvändiga åtgärder, 6. Styrelsen får utse ombud som äger företräda staden vid bolagsstämmor samt i övrigt tillvarata stadens intressen vid bolagsstämmor, föreningsstämmor och liknande sammanträden i de företag och organisationer som staden helt eller delvis äger eller annars har intresse i, 7. Årligen godkänna bolagens budgetar och finansiering. Kommunalförbund 5 Styrelsen ska ha uppsikt över kommunal verksamhet som bedrivs i sådana kommunalförbund som kommunen är medlem i. Avfallshantering 6 Kommunstyrelsen är den nämnd som svarar för kommunens uppgifter i avfallsfrågor enligt 15 kap miljöbalken, förutom de myndighetsuppgifter som miljöskyddsnämnden skall ha enligt kommunens renhållningsordning. Ekonomi och medelsförvaltning 7 Styrelsen ska 1. I enlighet med fullmäktiges meddelade föreskrifter ansvara för finansverksamheten. 2. ha hand om övrig ekonomisk förvaltning. I denna uppgift ingår bl.a. att: - se till att kommunens behov av försäkringsskydd är tillgodosett, - ha hand om egen donationsförvaltning samt efter samtycke från annan nämnd placera sådana medel som ingår i donation som förvaltas av den nämnden, 3. upprätta förslag till budget i enlighet med KL, 4. se till att bokföring och redovisning sker samt upprätta årsredovisning och delårsrapport i enlighet med lagen om kommunal redovisning, 5. förvalta medel som avsatts till pensionsförpliktelser, 6. ge anvisningar om attest och utanordning, 7. strategiskt styra och handlägga kommunövergripande upphandlingsverksamhet och vara kompetenscentra för stadens upphandlings- och inköpsverksamhet. Uppföljningsfunktionen Styrelsens uppföljning 8 Styrelsen ska 1. övervaka att av fullmäktige fastställda mål och riktlinjer och program för verksamheten samt ekonomi följs upp i nämnderna. 2. Övervaka att kommunens löpande förvaltning i övrigt sköts lagligt och ekonomiskt, 3. följa hur den interna kontrollen sköts i nämnderna och i bolagen, 4. två gånger per år rapportera till fullmäktige hur samtliga kommunens verksamheter utvecklas mot bakgrund av fastlagda mål och hur den ekonomiska ställningen är under budgetåret, 5. inom ramen för sin uppsiktsplikt övervaka att verksamheter som bedrivs av privata utförare kontrolleras och följs upp i enlighet med lag, avtal och av fullmäktige fastställda program och direktiv, 6. varje år lämna fullmäktige en redovisning över de motioner som kommit in till fullmäktige, en återrapportering av de uppdrag som fullmäktige lämnat till Kommunstyrelsen och till övriga nämnder samt en redovisning av de e-petitioner som inkommit till kommunen. Kommunal författningssamling för Borås 2017

135 Reglemente för Kommunstyrelsen 010:14 Delegering från fullmäktige 9 Styrelsen beslutar i följande grupper av ärenden: Ekonomi 1. ta upp lån och utföra övriga finansiella transaktioner inom den beloppsram och de riktlinjer som fullmäktige fastställt, 2. utdela medel ur donationsfonder i enlighet med fullmäktiges föreskrifter, 3. I mål och ärenden där styrelsen för kommunens talan, träffa överenskommelse om betalning eller avskrivning av fordran, anta ackord, ingå förlikning och sluta avtal, 4. Besluta om dels projekteringsuppdrag och dels anslag till projekt som upptagits i investeringsbudgeten under förutsättning att utgiften inte överstiger vad som avsatts i budgeten. Personal och utvecklingsfrågor Styrelsen ska ha hand om frågor som rör förhållandet mellan kommunen som arbetsgivare och dess arbetstagare och har därvid bland annat; 1. att vara kommunens centrala arbetsgivarpart, personalorgan och kommunens pensionsmyndighet, 2. att med bindande verkan för kommunen genom kollektivavtal reglera frågor rörande förhållandet mellan kommunen som arbetsgivare och dess arbetstagare där inte beslutanderätten enligt fullmäktiges anvisningar ankommer på annan, 3. att på kommunens vägnar förhandla i den mån inte Kommunfullmäktige beslutat annat rörande förhandling enligt och 38 lagen om medbestämmande i arbetslivet och genom kollektivavtal eller på annat sätt reglera frågor om förhållandet mellan kommunen som arbetsgivare och dess arbetstagare, 4. att besluta om stridsåtgärd, 5. att utöva kommunens befogenheter som arbetsgivare enligt pensionsavtal och besluta i alla ärenden rörande pensioner där inte beslutanderätten enligt fullmäktiges anvisningar ankommer på annan, 6. att avgöra frågor om tolkning och tillämpning av lagstiftning, avtal och andra bestämmelser rörande förhållandet mellan kommunen som arbetsgivare och dess arbetstagare samt utfärda anvisningar för övriga nämnder i sådana frågor, 7. bevaka och följa frågor om de kommunala arbetstagarnas medbestämmande inom kommunen 8. utse kommunchef samt chefer för kommunens förvaltningar, med undantag av chef för revisionskontoret, samt utse vikarier för cheferna för längre tid än sex månader, 9. utforma och utveckla kommunens personal-, löne- och arbetsgivarpolitik, 10. samordna kommunens personaladministration och särskilt verka för kompetensförsörjning, ansvara för ledarförsörjning och ledarutveckling, arbetsmiljöfrågor, företagshälsovård och jämställdhetsfrågor, 11. leda och samordna det systematiska arbetet med kvalitetsuppföljning samt initiera och samordna det administrativa utvecklingsarbetet, bland annat vad avser organisatoriska frågor. Informationssystem och Informationsteknologi (IS/IT) Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret för kommunens IS/IT-miljö och arkitektur samt att denna utvecklas på ett kontrollerat sätt och att gjorda investeringar utnyttjas. Detta innebär att Kommunstyrelsen bl.a. 1. samordnar, initierar upphandling av och avtalar om all tele- och datakommunikation samt bevakar kommunens intressen när det gäller IS/IT-frågor lokalt, regionalt och nationellt, 2. är ägare till tjänsteförvaltningsmodellen för IS/IT-tjänster och att den tillämpas, följs upp och utvecklas. Kommunal författningssamling för Borås 2017

136 Reglemente för Kommunstyrelsen 010:15 Fastighetsfrågor Kommunstyrelsen ska 1. se till att en tillfredsställande markberedskap upprätthålls samt att bostadsförsörjningen och samhällsbyggandet främjas, 2. ansvara för genomförandet av kommunens exploateringsverksamhet, 3. besluta om förvärv, försäljning, byte, fastighetsreglering, expropriation eller inlösen med stöd av plan- och bygglagen av fastighet eller fastighetsdel inom av kommunfullmäktige fastställd anslagsram och övriga villkor, 4. vårda och förvalta kommunens fasta och lösa egendom, i den mån detta inte uppdragits åt annan nämnd 5. handlägga ärenden om ersättning för gatukostnader 6. att med för kommunen bindande verkan avyttra tomter som fördelas genom kommunens tomtkö och för vilka Kommunstyrelsen fastställt försäljningspris samt andra markområden som i princip erfordras för genomförande av detaljplan, fastighetsplan eller arbetsplan för allmän väg (med avyttring jämställs i hör aktuellt fall upplåtelse med vägrätt) 7. företräda kommunen vid lantmäteriförrättningar, medge förändring av panter i fast egendom och sköta inskrivningsärenden, samt ingå servituts-, nyttjanderätts- och tomträttsavtal, i den mån det inte ankommer på annan nämnd, 8. vid offentlig auktion förvärva fast egendom eller tomträtt som behövs för planerad bebyggelse eller i övrigt då ett sådant förvärv befinns vara av vikt; sådant förvärv ska anmälas till kommunfullmäktige med förslag till täckning av kostnaden, 9. att hantera kommunens tomtkö. Näringslivsfrågor Kommunstyrelsen ska främja sysselsättningen och näringslivet i kommunen och svara för överläggningar och förhandlingar rörande dessa frågor. Övrigt Styrelsen beslutar också om yttranden som ankommer på fullmäktige när dessa inte är av principiell betydelse eller när tiden inte medger att yttrandet behandlas av fullmäktige. Styrelsen ska om möjligt samråda med berörd nämnd vid handläggning av yttrandet. Särskilda uppgifter Processbehörighet 10 Styrelsen får själv eller genom ombud föra kommunens talan i alla mål och ärenden, om inte någon annan ska göra det på grund av lag eller annan författning eller beslut av fullmäktige. Detta gäller också mål där någon har begärt laglighetsprövning av fullmäktiges beslut, om inte fullmäktige beslutar att själv föra talan i målet. Krisledningsnämnd 11 Styrelsen ansvarar för kommunens uppgifter enligt lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap samt lagen (1992:1403) om totalförsvar och höjd beredskap (krisledningsnämnd). Krisledningsnämnden har rätt att överta beslutanderätt från kommunens övriga nämnder i den utsträckning som nämnden finner nödvändigt i den uppkomna krisen. Kommunal författningssamling för Borås 2017

137 Reglemente för Kommunstyrelsen 010:16 Uppgifter enligt speciallagstiftning 12 Styrelsen ska 1. vara tillstånds- och tillsynsmyndighet för lotterier enligt lotterilagen (1994:1000), 2. ge uppdrag åt sammanslutningar av kommuner att träffa avtal om anställningsvillkor för personal enligt lagen (2009:47) om vissa kommunala befogenheter. 3. besluta om tillstånd att använda kommunens vapen enligt förordning (1976:100) om vissa officiella beteckningar 4. avge yttranden enligt kameraövervakningslagen (2013:460), 5. ansvara för kommunens anslagstavla, webbplats och författningssamling, Kommunstyrelsens arbetsformer För styrelsens arbetsformer gäller, utöver vad som sägs nedan, vad som framgår av Gemensamt reglemente för Kommunstyrelsen och övriga nämnder i Borås Stad. Sammansättning 13 Kommunstyrelsen ska bestå av det antal ledamöter och ersättare som fullmäktige bestämmer. Kommunalråd 14 I Kommunstyrelsen ska ordföranden, de båda vice ordförandena och ytterligare de ledamöter som fullmäktige beslutar ägna hela sin arbetstid åt kommunen och ha titeln kommunalråd. Kommunstyrelsen fördelar ansvarsområden mellan kommunalråden för varje mandatperiod samt beslutar om arbetsformer och beredning av ärenden. Kommunalråden är skyldiga att följa verksamheten inom respektive ansvarsområde samt tillse att förslag i ärendena föreläggs Kommunstyrelsen för beslut. Därutöver ska kommunalråden, och främst ordföranden, ta initiativ för kommunens utveckling och ekonomi, följa nämndernas förvaltning och främja samverkan mellan Kommunstyrelsen och övriga nämnder. Beredning 15 Kommunstyrelsen ska i samband med varje ny mandatperiod fatta beslut om arbetsformerna för ärendeberedningen i Kommunstyrelsen. Kommunal författningssamling för Borås 2017

138 Reglemente för Kulturnämnden 660:1 Reglemente för Borås Stads kulturnämnd Antaget av Kommunfullmäktige Dokumentet ska fastställas på nytt, eller vid behov revideras, dock senast i juni månad året efter det att en ny mandatperiod inletts efter det att ordinarie val till Kommunfullmäktige förrättats. Gäller fr o m Utöver vad som föreskrivs i kommunallagen (1991:900), andra lagar och författningar, samt i gemensamt reglemente för Kommunstyrelsen och övriga nämnder i Borås Stad, gäller bestämmelserna i detta reglemente. 1 Huvudarbetsuppgifter att vara huvudman för Borås Stadsteater, Borås Stadsbibliotek, Folk- och skolbiblioteken, Borås Kulturskola, Borås Konstmuseum, De Kulturhistoriska Museerna, Borås Stadsarkiv samt biograf Röda Kvarn att främja kulturlivet i frågor som rör bildnings- och studieverksamhet, litteratur, teater, sång, musik, dans, konst, film, foto, musei- och utställningsverksamhet m.m. att bevara och förmedla kulturarvet och göra det mer tillgängligt samt stödja lokalhistorisk forskning att delta i projektering och utformning av det offentliga rummet att i samråd med berörda institutioner och brukare besluta om konstnärlig utsmyckning av offentliga platser och byggnader. att ansvara för samordning av barn- och ungdomskultur att regelbundet följa upp och värdera stadsdelarnas arbete med barn- och ungdomskultur. att se till att kulturfrågorna beaktas i förskolor, skolor, fritidsverksamhet och inom äldreomsorgen, att arbeta med kulturturism att svara för musikskolan i Fristad Kulturnämnden är arkivmyndighet i Borås Stad. 2 Speciella arbetsuppgifter I den mån gällande författningar eller beslut av Kommunfullmäktige ej annat föreskriver, åligger det Kulturnämnden särskilt att handlägga ansökningar om anslag från institutioner, organisationer eller enskilda, inom nämndens verksamhetsområde, och fördela bidrag inom ramen för beviljade anslag att besluta om stöd till lokala kulturföreningar och bidrag till lokala kulturprogram. att besluta om förvärv av konst för utsmyckning av offentliga platser och byggnader och anskaffa konstverk inom ramen för anvisade medel att verka för ett bevarande av för samhällsbilden värdefulla byggnader och bebyggelsemiljöer att avge yttranden i plan- och byggnadsärenden att fungera som stipendienämnd vid utdelandet av kommunens kulturstipendier att besluta om regler för lån och avgifter för samtliga Borås Stads bibliotek att ansvara för gemensamt biblioteksdatasystem, katalog och kravsystem samt att fördela kostnaderna mellan Borås Stads samtliga bibliotek att svara för drift och samordning av bokbussverksamheten. Kommunal författningssamling för Borås 2017

139 Reglemente för Miljö- och konsumentnämnden 800:1 Reglemente för Borås Stads miljöoch konsumentnämnd Antaget av Kommunfullmäktige Dokumentet ska fastställas på nytt, eller vid behov revideras, dock senast i juni månad året efter det att en ny mandatperiod inletts efter det att ordinarie val till Kommunfullmäktige förrättats Gäller fr o m Utöver vad som föreskrivs i kommunallagen (1991:900), andra lagar och författningar, samt i gemensamt reglemente för Kommunstyrelsen och övriga nämnder i Borås Stad, gäller bestämmelserna i detta reglemente. 1 Huvudarbetsuppgifter Miljö- och konsumentnämnden fullgör kommunens uppgifter inom miljö- och hälsoskyddsområdet samt de övriga uppgifter som enligt lag skall fullgöras av den kommunala nämnden inom miljö- och hälsoskyddsområdet med undantag för det som enligt Kommunfullmäktiges beslut skall fullgöras av annan nämnd. Nämndens skall också inom ramen för bestämmelserna i 1 kap 4 kommunallagen främja och samordna konsumentintressena inom kommunen. 2 Speciella arbetsuppgifter I den mån gällande författningar eller beslut av Kommunfullmäktige ej annat föreskriver, åligger det Miljö- och konsumentnämnden särskilt att att att att att svara för de arbetsuppgifter och beslut i avfalls- och renhållningsfrågor som närmare anges i gällande kommunala renhållningsordning, svara för miljövården i kommunen i den mån det inte ankommer på annan, följa utvecklingen i kommunen i miljö- och hälsoskyddshänseende och därvid utarbeta de förslag och bereda de ärenden som är påkallade eller ankommer på kommunen, medverka i planering där frågor inom nämndens ansvarsområde berörs, svara för naturvårdsfrågorna i kommunen i den mån det inte ankommer på annan, att att att att att att att ansvara för kommunens tillstånds- och tillsynsuppgifter enligt alkohollagen, svara för tillsyn enligt 2 och 4 tobakslagen där försäljning av tobak inte sker, utöva tillsyn enligt tobakslagen där försäljning av tobak och servering av alkohol sker samt handläggning av anmälan om försäljning av tobak, utöva kommunens kontroll enligt lagen (2009:730) om handel med vissa receptfria läkemedel genom kontakter och samarbete med organisationer, nämnder, skolor och genom allmän information skapa ett ökat medvetande om och kunnande i vardagsekonomi och konsumentfrågor inom kommunen, enligt skuldsaneringslagen lämna råd och anvisningar till skuldsatta personer samt vara behjälplig under hela skuldsaneringsförfarandet, lämna enskilda konsumenter vägledning i allmänna konsumentfrågor samt bistå dem vid reklamationsförfaranden. Kommunal författningssamling för Borås 2017

140 Reglemente Äldreomsorgsnämnden NNN:1 Reglemente - Nämnden för omsorg om äldre Antaget av Kommunfullmäktige den XXX Dokumentet ska fastställas på nytt, eller vid behov revideras, dock senast i juni månad året efter det att en ny mandatperiod inletts efter det att ordinarie val till Kommunfullmäktige förrättats. Gäller fr o m Utöver vad som föreskrivs i kommunallagen (1991:900), andra lagar och författningar, samt i gemensamt reglemente för Kommunstyrelsen och övriga nämnder i Borås Stad, gäller bestämmelserna i detta reglemente. 1 Huvudarbetsuppgifter Äldreomsorgsnämnden ansvarar för kommunens uppgifter inom socialtjänsten vad avser omsorg om äldre och andra personer som har behov av bistånd i form av hemtjänst, vård- och omsorgsboende samt trygghetslarm och bostadsanpassningsbidrag. Äldreomsorgsnämnden utövar ledningen av den kommunala hälso- och sjukvården inom sitt verksamhetsområde. I nämndens uppgifter ingår förebyggande hälsoarbete för äldre. Kommunal författningssamling för Borås 2017

141 Reglemente för Sociala omsorgsnämnden 700:1 Reglemente för Borås Stads sociala omsorgsnämnd Antaget av Kommunfullmäktige den Dokumentet ska fastställas på nytt, eller vid behov revideras, dock senast i juni månad året efter det att en ny mandatperiod inletts efter det att ordinarie val till Kommunfullmäktige förrättats. Gäller fr o m Utöver vad som föreskrivs i kommunallagen (1991:900), andra lagar och författningar, samt i gemensamt reglemente för Kommunstyrelsen och övriga nämnder i Borås Stad, gäller bestämmelserna i detta reglemente. 1 Huvudarbetsuppgifter Sociala omsorgsnämnden skall fullgöra kommunens uppgifter inom socialtjänsten och vad som i lag sägs om socialnämnd vad avser, funktionshinder verksamhet. Sociala omsorgsnämnden utövar ledningen av kommunens verksamhet enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) inklusive daglig verksamhet för funktionshindrade. Nämnden fullgör också kommunens uppgifter enligt socialförsäkringsbalken 51 kap, rörande assistentersättning. Sociala omsorgsnämnden utövar ledningen av hälso- och sjukvården inom sin verksamhet. Kommunal författningssamling för Borås 2017

142 Reglemente för Tekniska nämnden 330:1 Reglemente för Borås Stads tekniska nämnd Antaget av Kommunfullmäktige Dokumentet ska fastställas på nytt, eller vid behov revideras, dock senast i juni månad året efter det att en ny mandatperiod inletts efter det att ordinarie val till Kommunfullmäktige förrättats. Gäller fr o m Utöver vad som föreskrivs i kommunallagen (1991:900), andra lagar och författningar, samt i gemensamt reglemente för Kommunstyrelsen och övriga nämnder i Borås Stad, gäller bestämmelserna i detta reglemente. 1 Huvudarbetsuppgifter Tekniska nämndens huvudarbetsuppgifter är att handlägga alla frågor rörande kommunens: Gator, vägar, broar och parker i den mån det inte ankommer på annan samt iordningsställd allmänplatsmark inom detaljplanelagt område samt oexploaterad mark där kommunen är markägare, (anläggning, drift, underhåll, renhållning, utformning och utsmyckning samt ianspråktagande). Förvaltning av kommunens innehav av skog samt frågor om jakt och fiske. Samordning av samhällsbetalda persontransporter inom kommunen som färdtjänst, resor till och från daglig verksamhet. Planering och samordning av skolskjutsar. Uppgifter enligt lag om färdtjänst och lag om riksfärdtjänst. Vidare åligger det Tekniska nämnden att handlägga alla frågor rörande: Parkering på allmän plats enligt 1 Allmänna ordningsstadgan, parkeringsövervakning, bekvämlighetsinrättningar, trafikplanering som på detaljnivå är kopplat till utförandeåtgärder, framtagande av trafiknätsanalyser och planer för gång- och cykelvägar (GC-planer), ansvar för genomförandet av åtgärder som syftar till beteendeförändringar s k Mobility Managent, upplåtelse av allmän platsmark, flaggning och dekorering av allmänna platser samt drift av flygfält. Skadeståndsärenden, dispenser och tillstånd erforderliga för Tekniska nämndens verksamhet. Belysning av allmän plats, gator, vägar, torg och parker. Kommunens underhåll av och bidrag till enskilda vägar samt frågor rörande vägsamfälligheter och liknande sammanslutningar. Beredning av avgifter för gatukostnad. I samråd med Kommunstyrelsen företräda kommunen i väg- och trafikfrågor i förhållande till Trafikverket och Länsstyrelsen. I den mån nämndens verksamhet berörs avge förslag och yttrande i ärenden rörande kommunens planläggning och fastighetsbildning. Skötsel av Borås Stads naturreservat. Främjande av friluftsverksamheten i kommunen och tillgodose allmänhetens behov av rekreationsområden och möjlighet till friluftsliv. Kalkning av sjöar och våtmarker. Ansvar och arbetsuppgifter för anvisade anställda inom Tekniska nämndens verksamhet. Skötsel av Borås Stads lekplatser. Vattendrag, underhåll och rensning. Kommunal författningssamling för Borås 2017

143 Reglemente för Tekniska nämnden 330:2 2 Speciella arbetsuppgifter Tekniska nämnden fullgör kommunens trafikuppgifter enligt lagen om nämnder för vissa trafikfrågor. Kommunal författningssamling för Borås 2017

144 Reglementen med spårbarhet

145 Reglemente för Arbetslivsnämnden 710:1 Reglemente för Borås Stads arbetslivsnämnd Antaget av Kommunfullmäktige Dokumentet ska fastställas på nytt, eller vid behov revideras, dock senast i juni månad året efter det att en ny mandatperiod inletts efter det att ordinarie val till Kommunfullmäktige förrättats. Gäller fr o m Utöver vad som föreskrivs i kommunallagen (1991:900), andra lagar och författningar, samt i gemensamt reglemente för Kommunstyrelsen och övriga nämnder i Borås Stad, gäller bestämmelserna i detta reglemente. 1 Huvudarbetsuppgifter Arbetslivsnämnden fullgör kommunens arbetsmarknads- och sysselsättningspolitiska insatser. Vidare ansvarar nämnden för att bidra till att motverka arbetslösheten i kommunen. Nämnden ansvarar även för kommunens insatser och åtgärder vid flyktingmottagning och invandring samt integration i samhället och på arbetsmarknaden samt insatser gällande nationella minoriteter och förvaltningsområde för finska. 2 Speciella arbetsuppgifter Arbetslivsnämnden ansvarar också för följande uppgifter: arbetsmarknads- och sysselsättningspolitiska insatser utveckling, samordning, genomförande och uppföljning av kommunens arbetsmarknadspolitiska insatser för kommuninvånare som av försörjningsskäl är i behov av sådana insatser; att verksamheten svarar mot arbetsmarknadens och den enskildes behov samt prioriterar insatser som leder till att individen kan försörja sig; uppdraget som arbetslöshetsnämnd enligt lagen (1944:475) om arbetslöshetsnämnd, invandrar- och flyktingfrågor samt information kring mångfaldsfrågor, mottagning och introduktion av flyktingar, ansvarar för samordning av hela stadens integrationsarbete och samordning av insatser för nationella minoriteter och förvaltningsområde för finska, daglig verksamhet för funktionshindrade och socialpsykiatri. Ansvaret för daglig verksamhet för funktionshindrade överflyttas till Sociala omsorgsnämnden och återfinns i dess reglemente 1 medan ansvaret för daglig verksamhet i socialpsykiatrin överflyttas till Individ- och Familjeomsorgsnämndens reglemente 1. ledningen av den kommunala hälso- och sjukvården för personer med funktionsnedsättning i daglig verksamhet. I och med att ansvaret för daglig verksamhet överflyttas till Individ- och Familjeomsorgsnämnden respektive till Sociala omsorgsnämnden medför detta även ett ansvar för dessa respektive verksamheters hälso- och sjukvård. Ett nytt stycke rörande ansvaret för den kommunala hälso- och sjukvården återfinns i Individ- o familjeomsorgsnämndens reglemente 1. försörjningsstöd (Ekonomisk bistånd enligt socialtjänstlagen) personliga ombud. Arbetslivsnämnden skall tillse att framställningar och rekvisitioner görs för erhållande av stats- och andra bidrag inom nämndens verksamhetsområde, samt på kommunens vägnar mottaga stats- och andra bidrag beviljade inom nämndens verksamhetsområde. Uppgiften flyttas till Gemensamt reglemente för Kommunstyrelsen och övriga nämnder i Borås Stad 5 p 2. Kommunal författningssamling för Borås

146 Reglemente för Fritids- och folkhälsonämnden 380:1 Reglemente för Borås Stads fritids- och folkhälsonämnd Antaget av Kommunfullmäktige , Dokumentet ska fastställas på nytt, eller vid behov revideras, dock senast i juni månad året efter det att en ny mandatperiod inletts efter det att ordinarie val till Kommunfullmäktige förrättats. Gäller fr o m Utöver vad som föreskrivs i kommunallagen (1991:900), andra lagar och författningar, samt i gemensamt reglemente för Kommunstyrelsen och övriga nämnder i Borås Stad, gäller bestämmelserna i detta reglemente. 1 Huvudarbetsuppgifter Där detta inte särskilt ankommer på annan har Fritids- och folkhälsonämnden till huvuduppgift att ansvara för kommunens övergripande folkhälsoarbete att främja fritidsverksamheten i kommunen och tillgodose allmänhetens och organisationers behov av anläggningar för motion, rekreation och tävlingsverksamhet. 2 Speciella arbetsuppgifter I den mån gällande författningar eller beslut av Kommunfullmäktige ej annat föreskriver åligger det Fritids- och folkhälsonämnden särskilt att utifrån fastställda mål arbeta med att kartlägga, rapportera, följa upp och föreslå åtgärder som främjar en jämlik, jämställd och god hälsa att handha det operativa ansvaret för lokalt inflytande, demokratifrågor och mötesplatser, Demokratifrågorna är överflyttade från Stadsdelsnämndernas reglemente 2. att ansvara för kommunens engagemang i folkhälsofrågor och ta initiativ till fortsatt utveckling av folkhälsoarbetet att ansvara för fritidsgårdsverksamheten i kommunen inklusive badresor på sommaren Ansvaret överflyttas från Stadsdelsnämndernas reglemente 1. att samarbeta med i kommunen verksamma föreningar och organisationer inom nämndens område och stimulera det arbete som de bedriver att ansvara för kommunens engagemang i idrottsevenemang och för upplåtelse av kommunens anläggningar och lokaler för idrott och fritidsverksamhet. att i den mån kommunfullmäktige inte beslutat att ansvaret ska ligga på annan nämnd, svara för kommunens samlade bidragsgivning till föreningar och föreningsgårdar enligt gällande regler och att pröva framställningar om lån till föreningsanläggningar, Ansvaret för föreningsgårdsverksamhet överflyttas från Stadsdelsnämndernas reglemente 1. Kommunens samlade bidragsgivning inklusive bidrag till det lokala föreningslivet överflyttas från stadsdelsnämndernas reglemente 1 a). Exkluderar bidragsgivning inom kultursektorn från stadsdelnämndernas reglemente 1 b) som överförts till Kulturnämnden. att ansvara för kommunens tillstånds- och tillsynsuppgifter enligt alkohollagen Tillsynsansvaret överflyttas till Miljö- och konsumentnämnden, återfinns i dess reglemente 2. att utöva tillsyn enligt tobakslagen där försäljning av tobak och servering av alkohol sker samt handläggning av anmälan om försäljning av tobak Tillsynsansvaret överflyttas till Miljö- och konsumentnämnden, återfinns i dess reglemente 2. att utöva kommunens kontroll enligt lagen (2009:730) om handel med vissa receptfria läkemedel

147 Tillsynsansvaret överflyttas till Miljö- och konsumentnämnden 2. att avge yttranden i anledning av remisser från Lotteriinspektionen - föreningsstöd till sociala föreningar - utdelning ur sociala donationsfonder. Kommunal författningssamling för Borås

148 Reglemente för Förskolenämnden NNN:1 Reglemente för Borås Stads förskolenämnd Antaget av Kommunfullmäktige den XXX Dokumentet ska fastställas på nytt, eller vid behov revideras, dock senast i juni månad året efter det att en ny mandatperiod inletts efter det att ordinarie val till Kommunfullmäktige förrättats. Överensstämmer med Borås Stads uppdateringssystem vad avser stadens styrdokument för övriga nämnder. Gäller fr o m Utöver vad som föreskrivs i kommunallagen (1991:900), andra lagar och författningar, samt i gemensamt reglemente för Kommunstyrelsen och övriga nämnder i Borås Stad, gäller bestämmelserna i detta reglemente. 1 Huvudarbetsuppgifter Förskolenämnden ansvarar för uppgifter avseende kommunal förskola och kommunal pedagogisk omsorg som åligger kommunen enligt skollagen och andra skolförfattningar. I detta ansvar ingår ansvaret för förskolan och pedagogisk omsorg avseende barn i åldrarna ett till fem år. Uppgifterna är överflyttade från SDNs reglemente 1. 2 Speciella arbetsuppgifter Förskolenämnden beslutar om godkännande av fristående förskolor och beslut angående rätt till bidrag för bedrivande av fristående pedagogisk omsorg samt för kommunens tillsyn av fristående förskolor och pedagogisk omsorg. Uppgiften är ny och återfinns inte sedan tidigare i annat reglemente. Att det är kommunen som ansvarar för nämnda beslut rörande godkännande och tillsyn framgår av skollagen. Kommunal författningssamling för Borås 2017

149 Gemensamt reglemente för Kommunstyrelsen och övriga nämnder i Borås Stad 010:5 Gemensamt reglemente för Kommunstyrelsen och övriga nämnder i Borås Stad Antaget av Kommunfullmäktige Dokumentet ska fastställas på nytt, eller vid behov revideras, dock senast i juni månad året efter det att en ny mandatperiod inletts efter det att ordinarie val till Kommunfullmäktige förrättats. Gäller fr o m Utöver det som föreskrivs i kommunallagen (1991:900), andra lagar och författningar, gäller bestämmelserna i detta reglemente för Kommunstyrelsen och övriga nämnder i Borås Stad. Uppgifter Uppdrag och verksamhet 1 Kommunstyrelsen och övriga nämnder ska inom sina respektive verksamhetsområden följa vad som anges i lag eller annan författning. De ska följa det fullmäktige i reglemente, i samband med budget eller i annat särskilt beslut har bestämt att Kommunstyrelsen/nämnden ska fullgöra, samt verka för att fastställda mål uppnås och i övrigt följa givna uppdrag och angivna riktlinjer. Organisation inom verksamhetsområdet 2 Kommunstyrelsen/nämnden ansvarar för att dess organisation är tydlig och ändamålsenlig med hänsyn till av fullmäktige fastställda mål och styrning samt lagar och andra författningar för verksamheten. Nämnden skall vidta åtgärder i syfte att verksamheten inom ansvarsområdet kan bedrivas så rationellt som möjligt. Åtgärderna skall avse såväl inre organisation och arbetsformer som förhållandet till allmänhet och andra myndigheter. Personalansvar 3 Kommunstyrelsen/nämnden är anställningsmyndighet för personal vid sina förvaltningar med undantag för förvaltningschefer som anställs av Kommunstyrelsen. Kommunstyrelsen och nämnderna har hand om personalfrågor inklusive arbetsmiljöfrågor inom sitt respektive verksamhetsområde, allt i den mån Kommunstyrelsen inte tillagts särskilda befogenheter enligt sitt reglemente. Överförmyndarnämndens förvaltningsorgan är dock Sociala omsorgsförvaltningen som lyder under Sociala omsorgsnämnden. Personuppgifter, allmänna handlingar 4 Kommunstyrelsen/nämnden är personuppgiftsansvarig för de register och andra behandlingar av personuppgifter som sker i Kommunstyrelsens/nämndens verksamhet. Kommunstyrelsen/nämnden har till uppgift att inom sitt verksamhetsområde ansvara för hanteringen av personuppgifter och allmänna handlingar. Kommunal författningssamling för Borås

150 Gemensamt reglemente för Kommunstyrelsen och övriga nämnder i Borås Stad 010:6 Delegering från Kommunfullmäktige 5 Kommunstyrelsen/nämnden får inom sitt verksamhetsområde och utan kommunfullmäktiges särskilda medgivande, under förutsättning att ärendet inte är av principiell betydelse eller annars av större vikt för kommunen: 1. Själv eller genom ombud föra kommunens talan i mål eller ärenden när detta följer av lag eller annan författning eller kommunfullmäktiges beslut samt därvid träffa för kommunen bindande avtal. Mål/ärenden om skadestånd rörande fel och försummelse vid myndighetsutövning handläggs dock av Kommunstyrelsen. 2. Tillse att framställningar och rekvisitioner görs för erhållande av stats- och andra bidrag inom nämndens verksamhetsområde, samt på kommunens vägnar mottaga stats- och andra bidrag beviljade inom nämndens verksamhetsområde. Uppgiften har tidigare återfunnits i vissa nämnders reglementen (se t ex Arbetslivsnämndens reglemente 2 och Tekniska nämndens reglemente 1). Nämnden får inte fatta beslut i ärenden som är förbehållna annan nämnd. Uppföljning, återredovisning och rapportering till fullmäktige 6 Kommunstyrelsen/nämnden ska kontinuerligt följa upp sin verksamhet. Kommunstyrelsen/nämnden ska två gånger per år redovisa till fullmäktige hur de har fullgjort de uppdrag som fullmäktige har lämnat till dem i reglemente eller genom särskilt uppdrag. Kommunstyrelsen/nämnden ska vid redovisningen även redogöra för hur uppdrag som delegerats till dem har fullgjorts. Redovisning ska ske enligt riktlinjer. Redovisningen lämnas till Kommunstyrelsen som samordnar de olika nämndernas redovisningar. Nämnderna ska också fullgöra rapporteringsskyldighet enligt speciallag. Information och samråd 7 Kommunstyrelsen, nämnderna och kommunalråd ska i möjligaste mån erhålla den information och det underlag de behöver i sin verksamhet. Rätten till information och underlag omfattar inte uppgift för vilken sekretess råder. Nämnderna ska samråda när deras verksamhet och ärenden berör Kommunstyrelsens eller annan nämnds verksamhet. Samråd bör även ske med föreningar och organisationer när dessa är särskilt berörda. Nämnden skall, i förekommande fall, verka för att samråd sker med dem som utnyttjar dess tjänster. Kommunstyrelsen/nämnden beslutar om formerna för samrådet. E-petition 8 Kommunstyrelsen/nämnden ska en gång per år redovisa de e-petitioner som kommit in till kommunen. Arbetsformer Tidpunkt för sammanträden 9 Kommunstyrelsen/nämnden sammanträder på dag och tid som Kommunstyrelsen/ nämnden bestämmer. Kommunal författningssamling för Borås

151 Gemensamt reglemente för Kommunstyrelsen och övriga nämnder i Borås Stad 010:7 Sammanträdet ska hållas också om minst en tredjedel av nämndens ledamöter begär det eller om ordföranden anser att det behövs. En begäran om extra sammanträde ska göras skriftligen hos ordföranden och innehålla uppgift om det eller de ärenden som önskas bli behandlade på det extra sammanträdet. Ordföranden ska, om möjligt, samråda med vice ordförandena om tiden för extra sammanträde. Om det föreligger särskilda skäl får ordföranden ställa in ett sammanträde eller ändra dagen eller tiden för sammanträdet. Om möjligt ska samråd ske med vice ordförandena. Om ordföranden beslutar att ett sammanträde ska ställas in eller att dagen eller tiden för ett sammanträde ska ändras, ska ordföranden se till att varje ledamot och ersättare snarast underrättas om beslutet. Kallelse 10 Ordföranden ansvarar för att kallelse utfärdas till sammanträdena. Kallelsen ska vara skriftlig, om inte särskilda förhållanden föranleder annat, och innehålla uppgift om tid och plats för sammanträdet. Kallelsen ska tillställas varje ledamot och ersättare inom tid som nämnden bestämmer. Kallelse får ske elektroniskt om det inte är olämpligt. Kallelsen ska åtföljas av föredragningslista. Ordföranden bestämmer i vilken utsträckning handlingar som tillhör ett ärende på föredragningslistan ska bifogas kallelsen. Ordföranden ska i kallelsen ange om utelämnande av handlingar har skett. Offentliga sammanträden 11 Kommunstyrelsen/nämnden ska ha öppna sammanträden, med undantag av sammanträden som ska hållas inom stängda dörrar då ärenden som ska behandlas avser myndighetsutövning eller omfattas av sekretess. Sammanträden på distans 12 Kommunstyrelsen/nämnden får, om särskilda skäl föreligger, sammanträda med ledamöter närvarande på distans. Sådant sammanträde får endast äga rum om ljud- och bildöverföring sker i realtid och på ett sådant sätt att samtliga deltagare kan se och höra varandra på lika villkor. Lokalen ska vara så beskaffad att inte obehöriga kan ta del av sammanträdes-handlingar, bild eller ljud. Ordföranden avgör om närvaro får ske på distans i varje enskilt fall. Kommunstyrelsen/nämnden får bestämma vad som närmare ska gälla om deltagande på distans i nämnden. Närvarorätt 13 Kommunalråd har rätt att närvara vid Kommunstyrelsens/nämndernas sammanträden och delta i överläggningarna. Vid Kommunstyrelsens/nämndens sammanträden får, i den mån styrelsen/nämnden för särskilt fall beslutar annat, tjänsteman vara närvarande med rätt att delta i överläggningar i ärenden som berör vederbörandes verksamhetsområde. Sammansättning 14 Kommunstyrelsen/nämnden består av det antal ledamöter och ersättare som fullmäktige beslutat. I nämnder med nio eller fler ordinarie ledamöter skall presidierna bestå av ordföranden, förste vice ordförande och andre vice ordförande. Förste vice ordförandeposterna tillsätts av minoriteten. Majoriteten tillsätter 2:e vice ordförandena. Kommunal författningssamling för Borås

152 Gemensamt reglemente för Kommunstyrelsen och övriga nämnder i Borås Stad 010:8 Ordföranden 15 Det åligger ordföranden att 1. leda Kommunstyrelsens/nämndens arbete och sammanträden, 2. kalla till sammanträde 3. kalla ersättare, 4. inför sammanträdena se till att ärendena som ska behandlas, är tillräckligt beredda, 5. se till att färdigberedda ärenden snarast behandlas i Kommunstyrelsen/nämnden, 6. bevaka att nämndens beslut verkställs. Härutöver åligger det Kommunstyrelsens ordförande att under Kommunstyrelsen 1. ha uppsikt över kommunens hela nämndförvaltning, 2. med uppmärksamhet följa frågor av betydelse för kommunens utveckling och ekonomiska intressen samt effektiviteten i verksamheten och ta initiativ i dessa frågor, 3. främja samverkan mellan Kommunstyrelsen, kommunens övriga nämnder och fullmäktige samt 4. representera Kommunstyrelsen vid uppvaktningar hos myndigheter, konferenser och sammanträden om inte Kommunstyrelsen bestämt annat i ett särskilt fall. Vice ordförandena 16 Viceordförandena ska biträda ordföranden i uppgiften att planera och leda sammanträdet i den mån ordföranden anser att det behövs. Ersättare för ordföranden och vice ordföranden 17 Om varken ordföranden eller annan i presidiet kan delta i ett sammanträde eller en del av ett sammanträde, får nämnden utse en annan ledamot som ersättare för dessa. Tills valet förrättats, fullgörs ordförandens uppgifter av den som varit ledamot i Kommunstyrelsen/ nämnden längst tid, Om flera ledamöter har lika lång tjänstgöringstid fullgörs ordförandens uppgifter av den äldste av dem. Motsvarande gäller om ordföranden eller vice ordförandena inte kan fullgöra sitt uppdrag under en längre tid. Ersättaren ska fullgöra samtliga ordförandens/vice ordförandenas uppgifter. Förhinder 18 En ledamot som är förhindrad att delta i ett sammanträde eller i en del av ett sammanträde, ska snarast anmäla detta på sätt som Kommunstyrelsen/nämnden beslutat. Ledamöter/ersättares tjänstgöring 19 Om en ledamot är förhindrad att inställa sig till ett sammanträde eller att vidare delta i ett sammanträde, ska en ersättare tjänstgöra i ledamotens ställe. Ersättarna ska tjänstgöra enligt den mellan dem bestämda ordningen. En ersättare som har börjat tjänstgöra har dock alltid företräde oberoende av turordningen. En ersättare som avbryter tjänstgöringen på grund av jäv i ett ärende får åter tjänstgöra, sedan ärendet har handlagts. En ledamot som inställer sig under ett pågående sammanträde eller till ett fortsatt sammanträde har rätt att tjänstgöra även om en ersättare har trätt in i ledamotens ställe. En ledamot som har avbrutit tjänstgöringen vid ett sammanträde på grund av något annat hinder än jäv får därefter under samma dag inte tjänstgöra vid sammanträdet. Kommunal författningssamling för Borås

153 Gemensamt reglemente för Kommunstyrelsen och övriga nämnder i Borås Stad 010:9 Även de ersättare som inte tjänstgör har rätt att delta i överläggningarna. Ersättare från parti som saknar ordinarie ledamot i nämnden har rätt att få sin mening antecknad i protokollet (särskilt yttrande). Sakinnehållet ska i huvudsak ha tillkännagivits under sammanträdet. Justering av protokoll 20 Protokoll justeras av ordföranden och en ledamot. Kommunstyrelsen/nämnden kan besluta att en paragraf i protokollet ska justeras omedelbart. Övrigt Kungörelser och tillkännagivanden av föreskrifter m.m. 21 Kommunstyrelsen och nämnderna ansvarar för att beslut och föreskrifter inom det egna ansvarsområdet kungörs enligt gällande bestämmelser. Författningssamling 22 Nämnderna ska ta initiativ till och underrätta Kommunstyrelsen så snart en uppdatering av den kommunala författningssamlingen bedöms nödvändig. Delgivningsmottagare 23 Delgivning med Kommunstyrelsen/nämnden sker med ordföranden eller anställd som Kommunstyrelsen/nämnden beslutar. Undertecknande av handlingar 24 Skrivelser, avtal och andra handlingar från Kommunstyrelsen/nämnden ska undertecknas på Kommunstyrelsens/nämndens vägnar på sätt som Kommunstyrelsen/nämnden bestämmer. Kommunal författningssamling för Borås

154 Reglemente för Grundskolenämnden NNN:1 Reglemente för Borås Stads Grundskolenämnd Antaget av Kommunfullmäktige den XXX Dokumentet ska fastställas på nytt, eller vid behov revideras, dock senast i juni månad året efter det att en ny mandatperiod inletts efter det att ordinarie val till Kommunfullmäktige förrättats. Överensstämmer med Borås Stads uppdateringssystem vad avser stadens styrdokument för övriga nämnder. Gäller fr o m Utöver vad som föreskrivs i kommunallagen (1991:900), andra lagar och författningar, samt i gemensamt reglemente för Kommunstyrelsen och övriga nämnder i Borås Stad, gäller bestämmelserna i detta reglemente. 1 Huvudarbetsuppgifter Grundskolenämnden har hand om de uppgifter avseende kommunal förskoleklass, grundskola, grundsärskola och fritidshem samt övriga uppgifter som åligger kommunen enligt Skollagen och andra skolförfattningar. Uppgifterna är överflyttade från SDNs reglemente 1. Grundskolenämnden ansvarar även för elevhälsan inom det offentliga skolväsendet för barn och ungdom som nämnden ansvarar för. Uppgifterna är överflyttade från SDNs reglemente 1. Kommunal författningssamling för Borås 2017

155 Reglemente för Utbildningsnämnden Gymnasie- och Vuxenutbildningsnämnden 600:1 Reglemente för Borås Stads utbildningsnämnd Gymnasie- och Vuxenutbildningsnämnd Antaget av Kommunfullmäktige Dokumentet ska fastställas på nytt, eller vid behov revideras, dock senast i juni månad året efter det att en ny mandatperiod inletts efter det att ordinarie val till Kommunfullmäktige förrättats. Gäller fr o m Utöver vad som föreskrivs i kommunallagen (1991:900), andra lagar och författningar, samt i gemensamt reglemente för Kommunstyrelsen och övriga nämnder i Borås Stad, gäller bestämmelserna i detta reglemente. 1 Huvudarbetsuppgifter Utbildningsnämnden är nämnd för och ansvarar i enlighet med skollagen för den del av kommunens utbildning inom skolväsendet som omfattar skolformerna gymnasieskola, gymnasiesärskola, kommunal vuxenutbildning (grundläggande och gymnasial nivå), särskild utbildning för vuxna, utbildning i svenska för invandrare samt inom yrkeshögskolan. Utbildningsnämnden ansvarar för ledningen av den kommunala hälso- och sjukvården inom elevhälsan i gymnasieskola och gymnasiesärskola. 2 Speciella arbetsuppgifter I den mån gällande författningar eller beslut av Kommunfullmäktige inte föreskriver annat, åligger det Utbildningsnämnden särskilt att beakta den allmänna utvecklingen inom de delar av skolväsendets område som ligger inom nämndens ansvarsområde, svara för den obligatoriska samordningen vid tillsättning av lärartjänster i kommunen och verka för att lärare genom tjänstgöring på olika skolor bereds tillfälle till heltidstjänstgöring, genom samverkan med kommunala organ samt med representanter för arbetsmarknadens lokala organisationer och arbetsförmedlingen tillskapa en för bygden väl anpassad yrkesinriktad utbildning, främja skolutveckling och tillse att verksamheten vid skolorna fortgår enligt gällande föreskrifter, tillse att framställningar och rekvisitioner görs för erhållande av stats- och andra bidrag inom nämndens verksamhetsområde samt på kommunens vägnar motta sådana bidrag, Uppgiften flyttas till Gemensamt reglemente för Kommunstyrelsen och övriga nämnder i Borås Stad 5 p 2. inneha det kommunala aktivitetsansvaret för ungdomar som har fullgjort sin skolplikt men inte har fyllt 20 år och inte genomför eller har fullföljt utbildning på nationella program i gymnasieskola eller gymnasiesärskola eller motsvarande utbildning och i samverkan med andra kommunala aktörer utöva ansvaret, handlägga övriga förekommande ärenden inom nämndens förvaltningsområde samt fullgöra de uppgifter, som kommunfullmäktige överlämnar.

156 Kommunal författningssamling för Borås

157 Reglemente för Individ- och Familjeomsorgsnämnden NNN:1 Reglemente för Borås Stads Individ och Familjeomsorgsnämnd Antaget av Kommunfullmäktige den XXX Dokumentet ska fastställas på nytt, eller vid behov revideras, dock senast i juni månad året efter det att en ny mandatperiod inletts efter det att ordinarie val till Kommunfullmäktige förrättats. Överensstämmer med Borås Stads uppdateringssystem vad avser stadens styrdokument. Gäller fr o m Utöver vad som föreskrivs i kommunallagen (1991:900), andra lagar och författningar, samt i gemensamt reglemente för Kommunstyrelsen och övriga nämnder i Borås Stad, gäller bestämmelserna i detta reglemente. 1 Huvudarbetsuppgifter Individ och familjeomsorgsnämnden ska fullgöra kommunens uppgifter inom socialtjänsten och vad som i lag sägs om socialnämnd vad avser kommunens individ- och familjeomsorg. Ansvaret gäller med undantag av de uppgifter beträffande ekonomiskt bistånd som enligt kommunfullmäktiges beslut åvilar annan nämnd. Uppgifterna är överflyttade från SDNs reglemente 1 och 3 samt från Sociala omsorgsnämndens reglemente 1. Individ och familjeomsorgsnämnden ansvarar även för daglig verksamhet i socialpsykiatrin. Uppgiften är överflyttad från Arbetslivsnämndens reglemente 2. Individ och familjeomsorgsnämnden utövar ledningen för den kommunala hälso och sjukvården inom sitt område. Uppgiften är överflyttad från Stadsdelsnämndernas reglemente 1. 2 Speciella arbetsuppgifter I nämndens ansvar ligger att ansvara för mottagande av ensamkommande barn och ungdomar. Ansvaret för uppgiften är överflyttat från Stadsdelsnämnd Norr till Individ- och Familjeomsorgsnämnden. Individ- och Familjeomsorgsnämnden ska ansvara för stöd och service till personer under 65 år med psykiska funktionshinder inkl. hemsjukvård och boendestöd i ordinärt boende. Uppgifterna är överflyttade från Sociala omsorgsnämndens reglemente 1. Nämnden har ett kommunövergripande samordningsansvar för sociala boendefrågor. Det inkluderar ansvaret för bostadsanskaffning. Uppgiften är överflyttad från Sociala omsorgsnämndens reglemente 2. Ansvaret har förtydligats. Kommunal författningssamling för Borås

158 Reglemente för Kommunstyrelsen 010:11 Reglemente för Kommunstyrelsen Antaget av Kommunfullmäktige Dokumentet ska fastställas på nytt, eller vid behov revideras, dock senast i juni månad året efter det att en ny mandatperiod inletts efter det att ordinarie val till Kommunfullmäktige förrättats. Gäller fr o m Utöver det som föreskrivs kommunallagen (1991:900), andra lagar och författningar, samt i gemensamt reglemente för Kommunstyrelsen och övriga nämnder i Borås Stad gäller bestämmelserna i detta reglemente. Styrelsens uppgifter Allmänt om styrelsens uppgifter 1 Styrelsen är kommunens ledande politiska förvaltningsorgan. Den har ett helhetsansvar för kommunens verksamheter, utveckling och ekonomiska ställning. Styrelsen ska leda och samordna förvaltningen av kommunens angelägenheter och ha uppsikt över övriga nämnders verksamhet. (ledningsfunktion). Styrelsen ska också ha uppsikt över kommunal verksamhet som bedrivs i kommunala företag, stiftelser och kommunalförbund. Styrelsen ska leda kommunens verksamhet genom att utöva en samordnad styrning och leda arbetet med att ta fram styrdokument för kommunen. (styrfunktion). Styrelsen ska följa de frågor som kan inverka på kommunens utveckling och ekonomiska ställning och fortlöpande i samråd med nämnderna följa upp de fastställda målen och återrapportera till fullmäktige (uppföljningsfunktion). Styrelsen ansvarar för i detta reglemente angivna uppgifter jämte sådana uppgifter som inte lagts på annan nämnd (Delegering från fullmäktige och särskilda uppgifter). Ledningsfunktionen och styrfunktionen Allmänt om ledningsfunktionen och styrfunktionen 2 Styrelsen ansvarar för beslut om samordning mellan nämnderna och gränsdragning mellan nämndernas kompetens. Styrelsen ansvarar för att en effektiv och ändamålsenlig organisation upprätthålls. Styrelsens övergripande uppgifter 3 Styrelsens ska 1. leda arbetet med och samordna utformningen av övergripande och strategiska mål, riktlinjer och ramar för styrningen av hela den kommunala verksamheten samt göra framställningar i målfrågor som inte är förbehållna annan nämnd, Kommunal författningssamling för Borås

159 Reglemente för Kommunstyrelsen 010:12 2. utöva uppsikt över övriga nämnders beslut, 3. kontinuerligt följa verksamheten i övriga nämnder, 4. hos fullmäktige, övriga nämnder och andra myndigheter göra de framställningar som behövs, 5. bereda och yttra sig i ärenden som ska handläggas av fullmäktige i enlighet med KL. 6. verkställa fullmäktiges beslut, om fullmäktige inte beslutat annat, 7. ansvara för utformning och utveckling av kommunens system för intern kontroll i enlighet med vad fullmäktige särskilt beslutar, 8. upprätta förslag till program med mål och riktlinjer för sådana kommunala angelägenheter som utförs av privata utförare, 9. ansvara för regelbundna planerings- och uppföljningssamtal mellan styrelsen och nämndpresidierna. Om fullmäktige inte har beslutat något annat, avgör styrelsen hur de ärenden som fullmäktige ska handläggas ska beredas. I Kommunstyrelsens ledningsfunktion ligger att leda och samordna bland annat; utveckling av den kommunala demokratin medborgar- och brukarinflytande samspel mellan politik och förvaltningar personal-, löne- och arbetsgivar-politik kommunens ekonomiska och finansiella utveckling övergripande fysisk planering, infrastruktur, energiplanering, trafikplanering och kollektivtrafik mark- och bostadsförsörjning, samhällsbyggande regionala, nationella och internationella frågor näringslivsfrågor informationsverksamhet marknadsföring av kommunen kommunens kommunövergripande personaladministrativa system, ekonomisystem, dokument- och ärendesystem, e-postsystem, IT-system, kommunikationssystem, skaderapporteringssystem och förtroendemannaregister, Företag och stiftelser 4 Styrelsen ska 1. ha fortlöpande uppsikt över verksamheten i de företag och stiftelser som kommunen helt eller delvis äger eller annars har intresse i, främst vad gäller ändamål, ekonomi och efterlevnad av uppställda direktiv, men också i avseende på övriga förhållanden av betydelse för kommunen, 2. ansvara för att beslut om ägardirektiv till företagen fattas och kontinuerligt hålls uppdaterade, 3. löpande vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att de krav som anges i 3 kap b KL är uppfyllda beträffande de företag och stiftelser kommunen äger eller har intresse i, 4. ansvara för regelbundna planerings- och uppföljningssamtal mellan styrelsen och företagsledningarna, 5. årligen i beslut pröva om den verksamhet som bedrivs i de aktiebolag som kommunen helt eller delvis äger, under föregående kalenderår, har varit förenlig med det fastställda Kommunal författningssamling för Borås

160 Reglemente för Kommunstyrelsen 010:13 kommunala ändamålet och utförts inom ramen för de kommunala befogenheterna. Beslutet ska delges fullmäktige. Finns brister ska styrelsen samtidigt lämna förslag till fullmäktige om nödvändiga åtgärder, 6. Styrelsen får utse ombud som äger företräda staden vid bolagsstämmor samt i övrigt tillvarata stadens intressen vid bolagsstämmor, föreningsstämmor och liknande sammanträden i de företag och organisationer som staden helt eller delvis äger eller annars har intresse i, 7. Årligen godkänna bolagens budgetar och finansiering. Kommunalförbund 5 Styrelsen ska ha uppsikt över kommunal verksamhet som bedrivs i sådana kommunalförbund som kommunen är medlem i. Avfallshantering 6 Kommunstyrelsen är den nämnd som svarar för kommunens uppgifter i avfallsfrågor enligt 15 kap miljöbalken, förutom de myndighetsuppgifter som miljöskyddsnämnden skall ha enligt kommunens renhållningsordning. Ekonomi och medelsförvaltning 7 Styrelsen ska 1. I enlighet med fullmäktiges meddelade föreskrifter ansvara för finansverksamheten. 2. ha hand om övrig ekonomisk förvaltning. I denna uppgift ingår bl.a. att: - se till att kommunens behov av försäkringsskydd är tillgodosett, - ha hand om egen donationsförvaltning samt efter samtycke från annan nämnd placera sådana medel som ingår i donation som förvaltas av den nämnden, 3. upprätta förslag till budget i enlighet med KL, 4. se till att bokföring och redovisning sker samt upprätta årsredovisning och delårsrapport i enlighet med lagen om kommunal redovisning, 5. förvalta medel som avsatts till pensionsförpliktelser, 6. ge anvisningar om attest och utanordning, 7. strategiskt styra och handlägga kommunövergripande upphandlingsverksamhet och vara kompetenscentra för stadens upphandlings- och inköpsverksamhet. Uppgiften har överförts från Tekniska nämndens reglemente 1. Uppföljningsfunktionen Styrelsens uppföljning 8 Styrelsen ska 1. övervaka att av fullmäktige fastställda mål och riktlinjer och program för verksamheten samt ekonomi följs upp i nämnderna. 2. Övervaka att kommunens löpande förvaltning i övrigt sköts lagligt och ekonomiskt, 3. följa hur den interna kontrollen sköts i nämnderna och i bolagen, 4. två gånger per år rapportera till fullmäktige hur samtliga kommunens verksamheter utvecklas mot bakgrund av fastlagda mål och hur den ekonomiska ställningen är under budgetåret, 5. inom ramen för sin uppsiktsplikt övervaka att verksamheter som bedrivs av privata utförare kontrolleras och följs upp i enlighet med lag, avtal och av fullmäktige fastställda program och direktiv, 6. varje år lämna fullmäktige en redovisning över de motioner som kommit in till fullmäktige, en Kommunal författningssamling för Borås

161 Reglemente för Kommunstyrelsen 010:14 återrapportering av de uppdrag som fullmäktige lämnat till Kommunstyrelsen och till övriga nämnder samt en redovisning av de e-petitioner som inkommit till kommunen. Delegering från fullmäktige 9 Styrelsen beslutar i följande grupper av ärenden: Ekonomi 1. ta upp lån och utföra övriga finansiella transaktioner inom den beloppsram och de riktlinjer som fullmäktige fastställt, 2. utdela medel ur donationsfonder i enlighet med fullmäktiges föreskrifter, 3. I mål och ärenden där styrelsen för kommunens talan, träffa överenskommelse om betalning eller avskrivning av fordran, anta ackord, ingå förlikning och sluta avtal, 4. Besluta om dels projekteringsuppdrag och dels anslag till projekt som upptagits i investeringsbudgeten under förutsättning att utgiften inte överstiger vad som avsatts i budgeten. Personal och utvecklingsfrågor Styrelsen ska ha hand om frågor som rör förhållandet mellan kommunen som arbetsgivare och dess arbetstagare och har därvid bland annat; 1. att vara kommunens centrala arbetsgivarpart, personalorgan och kommunens pensionsmyndighet, 2. att med bindande verkan för kommunen genom kollektivavtal reglera frågor rörande förhållandet mellan kommunen som arbetsgivare och dess arbetstagare där inte beslutanderätten enligt fullmäktiges anvisningar ankommer på annan, 3. att på kommunens vägnar förhandla i den mån inte Kommunfullmäktige beslutat annat rörande förhandling enligt och 38 lagen om medbestämmande i arbetslivet och genom kollektivavtal eller på annat sätt reglera frågor om förhållandet mellan kommunen som arbetsgivare och dess arbetstagare, 4. att besluta om stridsåtgärd, 5. att utöva kommunens befogenheter som arbetsgivare enligt pensionsavtal och besluta i alla ärenden rörande pensioner där inte beslutanderätten enligt fullmäktiges anvisningar ankommer på annan, 6. att avgöra frågor om tolkning och tillämpning av lagstiftning, avtal och andra bestämmelser rörande förhållandet mellan kommunen som arbetsgivare och dess arbetstagare samt utfärda anvisningar för övriga nämnder i sådana frågor, 7. bevaka och följa frågor om de kommunala arbetstagarnas medbestämmande inom kommunen 8. utse kommunchef samt chefer för kommunens förvaltningar, med undantag av chef för revisionskontoret, samt utse vikarier för cheferna för längre tid än sex månader, 9. utforma och utveckla kommunens personal-, löne- och arbetsgivarpolitik, 10. samordna kommunens personaladministration och särskilt verka för kompetensförsörjning, ansvara för ledarförsörjning och ledarutveckling, arbetsmiljöfrågor, företagshälsovård och jämställdhetsfrågor, 11. leda och samordna det systematiska arbetet med kvalitetsuppföljning samt initiera och samordna det administrativa utvecklingsarbetet, bland annat vad avser organisatoriska frågor. Informationssystem och Informationsteknologi (IS/IT) Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret för kommunens IS/IT-miljö och arkitektur samt att denna utvecklas på ett kontrollerat sätt och att gjorda investeringar utnyttjas. Detta innebär att Kommunstyrelsen bl.a. 1. samordnar, initierar upphandling av och avtalar om all tele- och datakommunikation samt bevakar kommunens intressen när det gäller IS/IT-frågor lokalt, regionalt och nationellt, Kommunal författningssamling för Borås

162 Reglemente för Kommunstyrelsen 010:15 2. är ägare till tjänsteförvaltningsmodellen för IS/IT-tjänster och att den tillämpas, följs upp och utvecklas. Fastighetsfrågor Kommunstyrelsen ska 1. se till att en tillfredsställande markberedskap upprätthålls samt att bostadsförsörjningen och samhällsbyggandet främjas, 2. ansvara för genomförandet av kommunens exploateringsverksamhet, 3. besluta om förvärv, försäljning, byte, fastighetsreglering, expropriation eller inlösen med stöd av plan- och bygglagen av fastighet eller fastighetsdel inom av kommunfullmäktige fastställd anslagsram och övriga villkor, 4. vårda och förvalta kommunens fasta och lösa egendom, i den mån detta inte uppdragits åt annan nämnd 5. handlägga ärenden om ersättning för gatukostnader 6. att med för kommunen bindande verkan avyttra tomter som fördelas genom kommunens tomtkö och för vilka Kommunstyrelsen fastställt försäljningspris samt andra markområden som i princip erfordras för genomförande av detaljplan, fastighetsplan eller arbetsplan för allmän väg (med avyttring jämställs i hör aktuellt fall upplåtelse med vägrätt) 7. företräda kommunen vid lantmäteriförrättningar, medge förändring av panter i fast egendom och sköta inskrivningsärenden, samt ingå servituts-, nyttjanderätts- och tomträttsavtal, i den mån det inte ankommer på annan nämnd, 8. vid offentlig auktion förvärva fast egendom eller tomträtt som behövs för planerad bebyggelse eller i övrigt då ett sådant förvärv befinns vara av vikt; sådant förvärv ska anmälas till kommunfullmäktige med förslag till täckning av kostnaden, 9. att hantera kommunens tomtkö. Näringslivsfrågor Kommunstyrelsen ska främja sysselsättningen och näringslivet i kommunen och svara för överläggningar och förhandlingar rörande dessa frågor. Övrigt Styrelsen beslutar också om yttranden som ankommer på fullmäktige när dessa inte är av principiell betydelse eller när tiden inte medger att yttrandet behandlas av fullmäktige. Styrelsen ska om möjligt samråda med berörd nämnd vid handläggning av yttrandet. Särskilda uppgifter Processbehörighet 10 Styrelsen får själv eller genom ombud föra kommunens talan i alla mål och ärenden, om inte någon annan ska göra det på grund av lag eller annan författning eller beslut av fullmäktige. Detta gäller också mål där någon har begärt laglighetsprövning av fullmäktiges beslut, om inte fullmäktige beslutar att själv föra talan i målet. Krisledningsnämnd 11 Styrelsen ansvarar för kommunens uppgifter enligt lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap samt lagen (1992:1403) om totalförsvar och höjd beredskap (krisledningsnämnd). Kommunal författningssamling för Borås

163 Reglemente för Kommunstyrelsen 010:16 Krisledningsnämnden har rätt att överta beslutanderätt från kommunens övriga nämnder i den utsträckning som nämnden finner nödvändigt i den uppkomna krisen. Uppgifter enligt speciallagstiftning 12 Styrelsen ska 1. vara tillstånds- och tillsynsmyndighet för lotterier enligt lotterilagen (1994:1000), 2. ge uppdrag åt sammanslutningar av kommuner att träffa avtal om anställningsvillkor för personal enligt lagen (2009:47) om vissa kommunala befogenheter. 3. besluta om tillstånd att använda kommunens vapen enligt förordning (1976:100) om vissa officiella beteckningar 4. avge yttranden enligt kameraövervakningslagen (2013:460), 5. ansvara för kommunens anslagstavla, webbplats och författningssamling, Kommunstyrelsens arbetsformer För styrelsens arbetsformer gäller, utöver vad som sägs nedan, vad som framgår av Gemensamt reglemente för Kommunstyrelsen och övriga nämnder i Borås Stad. Sammansättning 13 Kommunstyrelsen ska bestå av det antal ledamöter och ersättare som fullmäktige bestämmer. Kommunalråd 14 I Kommunstyrelsen ska ordföranden, de båda vice ordförandena och ytterligare de ledamöter som fullmäktige beslutar ägna hela sin arbetstid åt kommunen och ha titeln kommunalråd. Kommunstyrelsen fördelar ansvarsområden mellan kommunalråden för varje mandatperiod samt beslutar om arbetsformer och beredning av ärenden. Kommunalråden är skyldiga att följa verksamheten inom respektive ansvarsområde samt tillse att förslag i ärendena föreläggs Kommunstyrelsen för beslut. Därutöver ska kommunalråden, och främst ordföranden, ta initiativ för kommunens utveckling och ekonomi, följa nämndernas förvaltning och främja samverkan mellan Kommunstyrelsen och övriga nämnder. Beredning 15 Kommunstyrelsen ska i samband med varje ny mandatperiod fatta beslut om arbetsformerna för ärendeberedningen i Kommunstyrelsen. Kommunal författningssamling för Borås

164 Reglemente för Kulturnämnden 660:1 Reglemente för Borås Stads kulturnämnd Antaget av Kommunfullmäktige Dokumentet ska fastställas på nytt, eller vid behov revideras, dock senast i juni månad året efter det att en ny mandatperiod inletts efter det att ordinarie val till Kommunfullmäktige förrättats. Gäller fr o m Utöver vad som föreskrivs i kommunallagen (1991:900), andra lagar och författningar, samt i gemensamt reglemente för Kommunstyrelsen och övriga nämnder i Borås Stad, gäller bestämmelserna i detta reglemente. 1 Huvudarbetsuppgifter att vara huvudman för Borås Stadsteater, Borås Stadsbibliotek, Folk- och skolbiblioteken, Borås Kulturskola, Borås Konstmuseum, De Kulturhistoriska Museerna, Borås Stadsarkiv samt biograf Röda Kvarn Ansvar för folk- och skolbiblioteken överflyttad från Stadsdelsnämndernas reglemente 1. att främja kulturlivet i frågor som rör bildnings- och studieverksamhet, litteratur, teater, sång, musik, dans, konst, film, foto, musei- och utställningsverksamhet m.m. att bevara och förmedla kulturarvet och göra det mer tillgängligt samt stödja lokalhistorisk forskning att delta i projektering och utformning av det offentliga rummet att i samråd med berörda institutioner och brukare besluta om konstnärlig utsmyckning av offentliga platser och byggnader. att ansvara för samordning av barn- och ungdomskultur att regelbundet följa upp och värdera stadsdelarnas arbete med barn- och ungdomskultur. att se till att kulturfrågorna beaktas i förskolor, skolor, fritidsverksamhet och inom äldreomsorgen, Uppgiften utgår då stadsdelsnämnderna avvecklas. Arbetet med att se till att kulturfrågorna beaktas i förskolor, skolor, fritidsverksamhet och inom äldreomsorgen åvilar Kulturnämnden. att arbeta med kulturturism att svara för musikskolan i Fristad Uppgiften överflyttad från Stadsdelsnämndernas reglemente 1. Kulturnämnden är arkivmyndighet i Borås Stad. 2 Speciella arbetsuppgifter I den mån gällande författningar eller beslut av Kommunfullmäktige ej annat föreskriver, åligger det Kulturnämnden särskilt att handlägga ansökningar om anslag från institutioner, organisationer eller enskilda, inom nämndens verksamhetsområde, och fördela bidrag inom ramen för beviljade anslag att besluta om stöd till lokala kulturföreningar och bidrag till lokala kulturprogram. Uppgiften överflyttad från Stadsdelsnämndernas reglemente 2. att besluta om förvärv av konst för utsmyckning av offentliga platser och byggnader och anskaffa konstverk inom ramen för anvisade medel att verka för ett bevarande av för samhällsbilden värdefulla byggnader och bebyggelsemiljöer att avge yttranden i plan- och byggnadsärenden att fungera som stipendienämnd vid utdelandet av kommunens kulturstipendier

165 att besluta om regler för lån och avgifter för samtliga Borås Stads bibliotek att ansvara för gemensamt biblioteksdatasystem, katalog och kravsystem samt att fördela kostnaderna mellan Borås Stads samtliga bibliotek att svara för drift och samordning av bokbussverksamheten. Kommunal författningssamling för Borås

166 Reglemente för Miljö- och konsumentnämnden 800:1 Reglemente för Borås Stads miljöoch konsumentnämnd Antaget av Kommunfullmäktige Dokumentet ska fastställas på nytt, eller vid behov revideras, dock senast i juni månad året efter det att en ny mandatperiod inletts efter det att ordinarie val till Kommunfullmäktige förrättats Gäller fr o m Utöver vad som föreskrivs i kommunallagen (1991:900), andra lagar och författningar, samt i gemensamt reglemente för Kommunstyrelsen och övriga nämnder i Borås Stad, gäller bestämmelserna i detta reglemente. 1 Huvudarbetsuppgifter Miljö- och konsumentnämnden fullgör kommunens uppgifter inom miljö- och hälsoskyddsområdet samt de övriga uppgifter som enligt lag skall fullgöras av den kommunala nämnden inom miljö- och hälsoskyddsområdet med undantag för det som enligt Kommunfullmäktiges beslut skall fullgöras av annan nämnd. Nämndens skall också inom ramen för bestämmelserna i 1 kap 4 kommunallagen främja och samordna konsumentintressena inom kommunen. 2 Speciella arbetsuppgifter I den mån gällande författningar eller beslut av Kommunfullmäktige ej annat föreskriver, åligger det Miljö- och konsumentnämnden särskilt att att att att att svara för de arbetsuppgifter och beslut i avfalls- och renhållningsfrågor som närmare anges i gällande kommunala renhållningsordning, svara för miljövården i kommunen i den mån det inte ankommer på annan, följa utvecklingen i kommunen i miljö- och hälsoskyddshänseende och därvid utarbeta de förslag och bereda de ärenden som är påkallade eller ankommer på kommunen, medverka i planering där frågor inom nämndens ansvarsområde berörs, svara för naturvårdsfrågorna i kommunen i den mån det inte ankommer på annan, att ansvara för kommunens tillstånds- och tillsynsuppgifter enligt alkohollagen, Uppgiften är överflyttad från Fritids- och Folkhälsonämndens reglemente 2. att att att att att svara för tillsyn enligt 2 och 4 tobakslagen där försäljning av tobak inte sker, utöva tillsyn enligt tobakslagen där försäljning av tobak och servering av alkohol sker samt handläggning av anmälan om försäljning av tobak, Uppgiften är överflyttad från Fritids- och Folkhälsonämndens reglemente 2. utöva kommunens kontroll enligt lagen (2009:730) om handel med vissa receptfria läkemedel Uppgiften är överflyttad från Fritids- och Folkhälsonämndens reglemente 2. genom kontakter och samarbete med organisationer, nämnder, skolor och genom allmän information skapa ett ökat medvetande om och kunnande i vardagsekonomi och konsumentfrågor inom kommunen, enligt skuldsaneringslagen lämna råd och anvisningar till skuldsatta personer samt vara behjälplig under hela skuldsaneringsförfarandet,

167 att lämna enskilda konsumenter vägledning i allmänna konsumentfrågor samt bistå dem vid reklamationsförfaranden. Kommunal författningssamling för Borås

168 Reglemente Äldreomsorgsnämnden NNN:1 Reglemente - Nämnden för omsorg om äldre Antaget av Kommunfullmäktige den XXX Dokumentet ska fastställas på nytt, eller vid behov revideras, dock senast i juni månad året efter det att en ny mandatperiod inletts efter det att ordinarie val till Kommunfullmäktige förrättats. Överensstämmer med Borås Stads uppdateringssystem vad avser stadens styrdokument. Gäller fr o m Utöver vad som föreskrivs i kommunallagen (1991:900), andra lagar och författningar, samt i gemensamt reglemente för Kommunstyrelsen och övriga nämnder i Borås Stad, gäller bestämmelserna i detta reglemente. 1 Huvudarbetsuppgifter Äldreomsorgsnämnden ansvarar för kommunens uppgifter inom socialtjänsten vad avser omsorg om äldre och andra personer som har behov av bistånd i form av hemtjänst, vård- och omsorgsboende samt trygghetslarm och bostadsanpassningsbidrag. Äldreomsorgsnämnden utövar ledningen av den kommunala hälso- och sjukvården inom sitt verksamhetsområde. Uppgifterna är överflyttade från SDNs reglemente 1. I nämndens uppgifter ingår förebyggande hälsoarbete för äldre. Uppgiften är ny och inte tidigare reglerad i något reglemente. Kommunal författningssamling för Borås 2017

169 Reglemente för Sociala omsorgsnämnden 700:1 Reglemente för Borås Stads sociala omsorgsnämnd Antaget av Kommunfullmäktige den Dokumentet ska fastställas på nytt, eller vid behov revideras, dock senast i juni månad året efter det att en ny mandatperiod inletts efter det att ordinarie val till Kommunfullmäktige förrättats. Gäller fr o m Utöver vad som föreskrivs i kommunallagen (1991:900), andra lagar och författningar, samt i gemensamt reglemente för Kommunstyrelsen och övriga nämnder i Borås Stad, gäller bestämmelserna i detta reglemente. 1 Huvudarbetsuppgifter Sociala omsorgsnämnden skall fullgöra kommunens uppgifter inom socialtjänsten och vad som i lag sägs om socialnämnd vad avser individ- och familjeomsorg för vuxna, funktionshinder verksamhet samt stöd och service till personer under 65 år med psykiska funktionshinder inkl. hemsjukvård och boendestöd i ordinärt boende. Överstrukna uppgifter överförs till Individ- och Familjeomsorgsnämnden och återfinns i dess reglemente 1och 2. Sociala omsorgsnämnden utövar ledningen av kommunens verksamhet enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) inklusive daglig verksamhet för funktionshindrade. Nämnden fullgör också kommunens uppgifter enligt socialförsäkringsbalken 51 kap, rörande assistentersättning. Uppgiften rörande daglig verksamhet för funktionshindrade är överförda från Arbetslivsnämndens reglemente 2. Sociala omsorgsnämnden utövar ledningen av hälso- och sjukvården inom sin verksamhet. 2 Speciella arbetsuppgifter Sociala omsorgsnämnden ansvarar också för följande uppgifter: Utgår. Överflödig text. Sociala omsorgsnämnden skall tillse att framställningar och rekvisitioner görs för erhållande av stats- och andra bidrag inom nämndens verksamhetsområde, samt på kommunens vägnar mottaga stats- och andra bidrag beviljade inom nämndens verksamhetsområde. Uppgiften flyttas till Gemensamt reglemente för Kommunstyrelsen och övriga nämnder i Borås Stad 5 p 2. Nämnden har ett kommunövergripande samordningsansvar för sociala boendefrågor. Uppgiften överflyttas till Individ- och familjeomsorgsnämndens reglemente 2. Nämnden skall samverka med stadsdelsnämnderna för att främja att invånarna behandlas likvärdigt i hela kommunen inom de verksamhetsgrenar som nämnden handhar. Uppgiften utgår. Kommunal författningssamling för Borås

170 Reglemente för Tekniska nämnden 330:1 Reglemente för Borås Stads tekniska nämnd Antaget av Kommunfullmäktige Dokumentet ska fastställas på nytt, eller vid behov revideras, dock senast i juni månad året efter det att en ny mandatperiod inletts efter det att ordinarie val till Kommunfullmäktige förrättats. Gäller fr o m Utöver vad som föreskrivs i kommunallagen (1991:900), andra lagar och författningar, samt i gemensamt reglemente för Kommunstyrelsen och övriga nämnder i Borås Stad, gäller bestämmelserna i detta reglemente. 1 Huvudarbetsuppgifter Tekniska nämndens huvudarbetsuppgifter är att handlägga alla frågor rörande kommunens: Gator, vägar, broar och parker i den mån det inte ankommer på annan samt iordningsställd allmänplatsmark inom detaljplanelagt område samt oexploaterad mark där kommunen är markägare, (anläggning, drift, underhåll, renhållning, utformning och utsmyckning samt ianspråktagande). Strategisk styrning av förvaltningsöverskridande upphandlingsverksamhet, utgöra stadens upphandlingskompetenscentra samt utgöra stadens inköpscentral (upphandlingsuppdrag, upphandlingssamverkan med andra myndigheter/enheter exempelvis andra kommuner och bolag m m. Upphandlingsverksamheten flyttas från Tekniska nämnden till Kommunstyrelsens reglemente 7 p 7. Förvaltning av kommunens innehav av skog samt frågor om jakt och fiske. Samordning av samhällsbetalda persontransporter inom kommunen som färdtjänst, resor till och från daglig verksamhet. Planering och samordning av skolskjutsar. Uppgifter enligt lag om färdtjänst och lag om riksfärdtjänst. Vidare åligger det Tekniska nämnden att handlägga alla frågor rörande: Parkering på allmän plats enligt 1 Allmänna ordningsstadgan, parkeringsövervakning, bekvämlighetsinrättningar, trafikplanering som på detaljnivå är kopplat till utförandeåtgärder, framtagande av trafiknätsanalyser och planer för gång- och cykelvägar (GC-planer), ansvar för genomförandet av åtgärder som syftar till beteendeförändringar s k Mobility Managent, upplåtelse av allmän platsmark, flaggning och dekorering av allmänna platser samt drift av flygfält. Skadeståndsärenden, dispenser och tillstånd erforderliga för Tekniska nämndens verksamhet. Belysning av allmän plats, gator, vägar, torg och parker. Kommunens underhåll av och bidrag till enskilda vägar samt frågor rörande vägsamfälligheter och liknande sammanslutningar. Beredning av avgifter för gatukostnad. I samråd med Kommunstyrelsen företräda kommunen i väg- och trafikfrågor i förhållande till Trafikverket och Länsstyrelsen. I den mån nämndens verksamhet berörs avge förslag och yttrande i ärenden rörande kommunens planläggning och fastighetsbildning. Skötsel av Borås Stads naturreservat. Främjande av friluftsverksamheten i kommunen och tillgodose allmänhetens behov av rekreationsområden och möjlighet till friluftsliv. Kommunal författningssamling för Borås

171 Reglemente för Tekniska nämnden 330:2 Kalkning av sjöar och våtmarker. Ansvar och arbetsuppgifter för anvisade anställda inom Tekniska nämndens verksamhet. Skötsel av Borås Stads lekplatser. Inom Borås Stads förvaltningar utse en styrgrupp, vilken har delegation att fatta upphandlingsbeslut för Borås Stad. Upphandlingsverksamheten flyttas från Tekniska nämnden till Kommunstyrelsens reglemente 7 p 7. Inom nämndens ansvarsområde se till att framställan och rekvisitioner görs för att erhålla stats- och andra bidrag samt på Borås Stads vägnar ta emot beviljade bidrag. Uppgiften införts i Gemensamt reglemente för Kommunstyrelsen och övriga nämnder i Borås Stad 5 p 2. Vattendrag, underhåll och rensning. 2 Speciella arbetsuppgifter Tekniska nämnden fullgör kommunens trafikuppgifter enligt lagen om nämnder för vissa trafikfrågor. Kommunal författningssamling för Borås

172 Ärende 14 BESLUTSFÖRSLAG Remiss Riktlinjer för resor Förslag till beslut: Utbildningsnämnden tillstyrker förslaget Riktlinjer för resor Borås Stad. Datum Ordförande Tillstyrkes Alternativt förslag Datum Vice ordförande Diarienummer: 2015/UN Handläggare: Sirpa Heikkilä, tel

173 Utbildningsnämnden Sirpa Heikkilä, REMISSVAR /UN0196 Sida 1(2) Miljöförvaltningen Remiss Riktlinjer för resor Borås Stad 2015/SDNV0175 Nämndens beslut Utbildningsnämnden tillstyrker förslaget Riktlinjer för resor Borås Stad. Nämndens yttrande i sammanfattning Miljöförvaltningen har reviderat Borås Stads riktlinjer för resor. Miljöförvaltningen anser att nuvarande riktlinjer, som gäller till och med 2015, är bra och därför har revideringsförslaget endast genomgått smärre justeringar. Förslaget har även anpassats till nuvarande förhållande. Utgångpunkten till ändringarna är erfarenheter från uppföljning av klimatkompensation och förvaltningarnas och bolagens årliga redovisningar av resor i tjänsten. Utbildningsnämnden tillstyrker förslaget Riktlinjer för Resor Borås Stad. Nämndens yttrande i sin helhet Som styrdokument är riktlinjer ett rekommenderat sätt att agera i aktuell fråga. I riktlinjer för resors inledning anges fyra principer som ska gälla. Dessa är: Pröva om resan kan ersättas med andra mötesformer Gå, cykla eller åk kollektivt. Undvik resor med privat bil i tjänsten. Föredra biogas- och elfordon vid inköp. Därefter preciseras mål och ansvar. Målet är att inga onödiga resor ska göras. De resor som görs ska vara trafiksäkra och miljöanpassade. Slutligen anges att det ska vara enkelt att välja alternativ som gynnar miljön, hälsan och ekonomin. Den enskilde ska ta ansvar för de egna resorna. Chefer ansvarar för att riktlinjer för resor ingår i nyanställdas introduktion och att verksamheter med regelbundna resor ruttplaneras dessa. Uppföljning av riktlinjerna görs i samband med uppföljning av miljömål och klimatkompensation. I uppföljningen redovisas flygresor, antal körda mil med kommunägda bilar, resor med privat bil i tjänsten. Antal skador på fordon och skadekostnader för respektive förvaltning ska redovisas av Servicekontoret. Utbildningsnämnden finner en ökad tydlighet i de reviderade riktlinjerna gällande resor i tjänsten och tillstyrker förslaget Riktlinjer för resor Borås Stad. Borås 2025 Ekologiskt perspektiv Ärendet bedöms innebära positiva ekologiska konsekvenser för Borås i takt med att riktlinerjnas intentioner följs.

174 2 (2) Borås 2025 Ekonomiskt perspektiv Ärendet bedöms inte innebära några ekonomiska konsekvenser för Borås. Borås 2025 Socialt perspektiv Ärendet bedöms inte innebära några sociala konsekvenser för Borås. Reservation/protokollsanteckning/särskilt yttrande Ta bort rubriken om det inte finns några reservationer, protokollsanteckningar eller särskilda yttranden. UTBILDNINGSNÄMNDEN Helene Sandberg Ordförande Anders Waldau Utbildningschef

175 Strategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler REMISS Borås Stads Riktlinjer för resor Riktlinjer för resor 1

176 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program verksamheter och metoder i riktning mot målen plan aktiviteter, tidsram och ansvar» Normerande policy Borås Stads hållning riktlinjer rekommenderade sätt att agera regler absoluta gränser och ska-krav Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 21 augusti 2004, reviderat den 18 september 2008, 23 februari 2012 och... För revidering ansvarar: Miljö- och konsumentnämnden För ev uppföljning ansvarar: Årlig uppföljning enligt beskrivning i riktlinjerna. Dokumentet gäller för: Alla nämnder och bolag Dokumentet gäller till och med: Riktlinjer för resor

177 Riktlinjer för resor Fyra principer 1. Pröva om resan kan ersättas med andra mötesformer. 2. Gå, cykla eller åk kollektivt. 3. Undvik resor med privat bil i tjänsten. 4. Föredra biogas- och elfordon vid inköp. Mål Inga onödiga resor ska göras. Alla resor ska vara trafiksäkra och miljöanpassade. Det ska vara enkelt att välja alternativ som gynnar miljön, hälsan och ekonomin. Ansvar Varje medarbetare ansvarar för att de egna resorna i tjänsten sker trafiksäkert, miljöanpassat och ekonomiskt. Förvaltnings- och bolagscheferna ansvarar för att riktlinjerna för resor ingår i introduktionen av nyanställda, och att verksamheter med regelbundna resor ruttplanerar dessa. Fordon Busskort och cyklar Alla förvaltningar och bolag ska erbjuda busskort, tjänstecyklar och CE-märkt hjälm. Även Tekniska förvaltningens bilpool ska erbjuda tjänstecyklar. Personbilar Tekniska förvaltningen upphandlar alla kommunens personbilar. Servicekontoret beställer och förvaltar bilarna, och leasar dem till förvaltningar och bolag. Upphandling av fordon ska ske med hänsyn till miljöanpassning samt Trafikverkets och Arbetsmiljöverkets krav på trafiksäkerhet. I första hand ska biogas- och elfordon väljas, i andra hand fordon som drivs av andra förnybara bränslen, i tredje hand andra miljöfordon enligt regeringens definition. Om miljöfordon inte valts ska detta motiveras. Bränsle Vid tankning ska förnybart bränsle väljas om alternativ finns. Privata fordon i tjänsten Vi ska undvika att använda privata fordon i tjänsten, och anställda har ingen skyldighet att använda sin egen bil. Milersättning för privat bil i tjänsten betalas bara om kommunägd bil inte finns att tillgå. Användning av privat bil i tjänsten ska godkännas av närmaste chef. Riktlinjer för resor 3

178 Planera resan Vi ska eftersträva samåkning och att samordna ärenden. Kortare resor I närområdet ska vi välja kollektivtrafik, cykel eller gång när detta är rimligt. För resor med bil ska bilpoolsbilar användas i första hand. I andra hand ska andra kommunägda bilar användas före taxi, hyrd bil och privat fordon. Längre resor Längre resor ska i första hand ske med tåg eller buss. Flyg ska användas endast om annat av tids- och kostnadsskäl inte är rimligt. Flygresor med slutdestination Stockholm görs endast i nödfall. Alla resor beställs hos den resebyrå kommunen har avtal med. Beställning ska ske i god tid eftersom det kan ge lägre pris. Längre resor med bil ska ske endast i undantagsfall. I första hand ska kommunens fordon användas. Alternativ till resor Alla ska sträva efter att minska antalet körda mil genom att ersätta resor med till exempel telefonsamtal, telefonmöten, videokonferenser, chattkonferenser och e-post. Egna möten Den som organiserar ett möte ska i möjligaste mån anpassa tid och plats för att underlätta för deltagare att resa kollektivt. Inbjudan bör både informera om hur man tar sig till mötet med kollektivtrafik och uppmuntra till samåkning. Ekonomi och arbetsmiljö Trafiksäkerhet Förare av minibussar ska ha utbildning i trafiksäkerhet. Alkolås ska finnas i alla fordon. Parkering Parkeringsplats med uttag för motorvärmare ska finnas för Borås Stads fordon, alternativt motorvärmare som drivs av bilens batteri. Sparsam körning Anställda och förtroendevalda som kör över 100 mil per år i tjänsten ska utbildas i sparsam körning och trafiksäkerhet. Tekniska förvaltningen ska ordna sådan utbildning. Även övriga anställda bör erbjudas utbildningen. 4 Riktlinjer för resor

179 Uppföljning Riktlinjerna ska följas upp tillsammans med miljömål och klimatkompensation. Förvaltningarna och bolagen ska analysera sina resor och transporter för ständiga förbättringar. Miljöförvaltningen ska sammanställa uppföljningen. Följande ska redovisas: - Flygresor - Antal mil som körts med kommunägda bilar. - Resor med privat bil i tjänsten. - Servicekontoret ska visa antal skador på fordon och skadekostnader för respektive förvaltning. Riktlinjer för resor 5

180 6 Riktlinjer för resor POSTADRESS Borås BESÖKSADRESS Stadshuset, Kungsg. 55 TEL E-POST WEBBPLATS boras.se

181 Strategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler Borås Stads Riktlinjer för resor Riktlinjer för resor 1

182 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program verksamheter och metoder i riktning mot målen plan aktiviteter, tidsram och ansvar» Normerande policy Borås Stads hållning riktlinjer rekommenderade sätt att agera regler absoluta gränser och ska-krav Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 21 augusti 2004, reviderad den 18 september 2008 och 23 februari För revidering ansvarar: För ev uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Årlig uppföljning enligt beskrivning i riktlinjerna. Dokumentet gäller för: Alla nämnder, förvaltningar och bolag Dokumentet gäller till och med: Riktlinjer för resor

183 Riktlinjer för resor Planera din resa riktlinjer för resor i korthet 1. Pröva om resan kan ersättas med alternativa mötesformer som telefonmöte, internetbaserade forum, videokonferenser. 2. Välj det säkraste, mest miljövänliga och kostnadseffektiva alternativet för din resa. 3. Gå, cykla eller åk kollektivt i första hand. Bilpoolsbil i andra hand. 4. Minska utsläppen från bilkörning och bränslekostnaderna med hjälp av motorvärmare och sparsam körning (ecodriving). 5. Ha som mål att inte använda privat bil i tjänsten. 6. Prioritera biogasfordon vid inköp. Därefter miljöfordon enligt regeringens definition. Mål Resor som görs i tjänsten ska vara trafiksäkra, miljöanpassade och så kostnadseffektiva som möjligt. Användningen av fossila bränslen och utsläppen av föroreningar ska minimeras. Det ska vara enkelt för medarbetarna att välja alternativ som gynnar miljön, hälsan och ekonomin. Omfattning Riktlinjerna gäller alla personresor i tjänsten som betalas av Borås Stad. Ansvar Var och en ansvarar för att de egna resorna i tjänsten sker trafiksäkert, miljöanpassat och ekonomiskt. Förvaltnings- och bolagscheferna har ansvar för att riktlinjerna följs. Upphandling Tekniska förvaltningens upphandlingsavdelning ska sköta all upphandling av kommunens personbilar. Alla personbilar ska beställas och förvaltas av Servicekontoret, som leasar dem till kommunens förvaltningar och bolag. Upphandling av fordon ska ta hänsyn till miljöanpassning samt Trafikverkets och Arbetsmiljöverkets krav på trafiksäkerhet. Fordon och miljö Borås Stad ska i första hand välja miljöfordon enligt regeringens definition. Bland dessa prioriteras de som drivs helt eller delvis med förnybara bränslen. Kommunen ska främst välja biogasfordon och därefter annat miljöfordon. Om man inte valt ett miljöfordon trots att de finns att tillgå på marknaden ska valet motiveras i den årliga redovisningen av det interna miljöarbetet. Parkeringsplats med uttag för motorvärmare ska finnas för Borås Stads fordon. Alternativt ska motorvärmaren kunna kopplas till bilens batteri. Alla förvaltningar och bolag ska erbjuda busskort och tjänstecyklar för kortare sträckor i tjänsten som är möjliga att resa med cykel eller kollektivtrafik. Riktlinjer för resor 3

184 Trafiksäkerhet Alla i fordonet ska vara bältade med trepunktsbälte. Förare av minibussar ska ha utbildning i trafiksäkerhet. Privata fordon i tjänsten Målet är att inga privata fordon används i tjänsten. Behoven ska i första hand täckas av bilpooler, tillfälligt hyrda fordon, cyklar och allmänna kommunikationer. Milersättning för privat bil bör betalas endast då ingen bilpoolsbil eller kommunägd bil finns att tillgå. Alternativ till resor Kommunens anställda ska sträva efter att minska antalet körda mil. Detta kan ske genom att ersätta resor med till exempel telefonsamtal, telefonmöten, videokonferenser, chattkonferenser och e-post. Om man uträttar flera ärenden samtidigt kan resorna bli effektivare. Kortare resor Kollektivtrafik, cykel och gång Resor i närområdet ska i första hand ske med kollektivtrafik, cykel eller gång. Genom att resa kollektivt eller cykla minskar vi utsläppen av luftföroreningar och trängseln på vägarna. Resans och uppdragets karaktär avgör när det är rimligt att välja dessa färdmedel. Medarbetare vid alla enheter i kommunen ska ha tillgång till tjänstecyklar, där det är lämpligt att använda cykel i tjänsten. Ce-märkt hjälm ska användas vid cykling. Bil Bilar släpper ut procentuellt mest avgaser under de första tre till fyra kilometerna. Därför ska andra färdmedel som cykel, gång och kollektivtrafik prioriteras vid korta resor. Samåkning ska eftersträvas vid bilåkning. Bilpoolsbil De anställda som har tillgång till bilpoolsbilar ska använda dessa vid tjänsteärenden. För exempelvis etanolbil ska alltid förnybart bränsle väljas framför fossilt vid tankning. Motorvärmare ska användas på tjänstebil. Annan kommunägd bil Finns tillgängliga bilar på arbetsplatsen ska dessa användas före taxi, hyrbil och privat fordon. 4 Riktlinjer för resor

185 Taxi och hyrbil I tredje hand ska resorna ske med taxi eller korttidshyrd bil, om möjligt med bil som drivs på förnybart bränsle. Resans och uppdragets karaktär avgör när det är rimligt att välja dessa färdmedel. Sparsam körning Anställda och förtroendevalda som kör över 100 mil per år i tjänsten ska utbildas i sparsam körning och trafiksäkerhet. Övriga anställda bör erbjudas samma typ av utbildning, eller information om vinsterna med sparsam körning. Längre resor Tåg eller buss Längre resor ska i första hand ske med tåg eller buss. Bokning ska ske i god tid då förköpsbiljett kan ge lägre pris. Flyg Flyg ger stora utsläpp av luftföroreningar per personkilometer och bör användas endast i undantagsfall, om det av tids- och kostnadsskäl inte är rimligt att välja annat alternativ. Bil Längre resor med bil ska ske endast i undantagsfall. Då bil måste användas bör strävan alltid vara att samåka. I första hand ska användas de fordon som kommunen tillhandahåller. Uppföljning Riktlinjerna ska följas upp i förvaltningars och bolags årliga redovisning av det interna miljöarbetet. Statistik förmedlas av Miljöförvaltningen. Användande av kommunens bilpool och annan kommunägd bil ska redovisas, liksom flyg- och tågresor. Antalet bilavtal och mil körda med privat bil i tjänsten samt bilens miljöklass ska visas, och dessa avsteg från riktlinjerna ska motiveras. Servicekontoret ska i redovisningen visa antal skador på fordon och skadekostnader för respektive förvaltning. Riktlinjer för resor 5

186 6 Riktlinjer för resor postadress Borås besöksadress Stadshuset, Kungsg. 55 Tel e-post webbplats boras.se

187 Ärende 15 BESLUTSFÖRSLAG Remiss Kostpolicy inom Borås Stad Förslag till beslut: Utbildningsnämnden tillstyrker förslaget Kostpolicy inom Borås Stad. Datum Ordförande Tillstyrkes Alternativt förslag Datum Vice ordförande Diarienummer: 2015/UN Handläggare: Sirpa Heikkilä, tel

188 Utbildningsnämnden Sirpa Heikkilä, REMISSVAR /UN0199 Sida 1(2) Stadsdelsnämnden Väster Remiss Kostpolicy inom Borås Stad 2015/SDNV0175 Nämndens beslut Utbildningsnämnden tillstyrker förslaget Kostpolicy inom Borås Stad. Nämndens yttrande i sammanfattning Förslaget till Kostpolicy inom Borås Stad är framtagen av Stadsdelsnämnden Väster efter uppdrag i Borås Stads budget Syftet med kostpolicyn är att tydliggöra stadens intention avseende matfrågor, men också att förenkla arbetet avseende styrning, ledning och utveckling inom måltidsområdet. Berörda nämnder ansvarar för att kostpolicyn implementeras inom respektive verksamhetsområde. En handlingsplan för kostpolicyn upprättas av kostansvarig för förskola, skola, äldreomsorg och omsorg. Utbildningsnämnden tillstyrker förslaget Kostpolicy inom Borås Stad. Nämndens yttrande i sin helhet Utbildningsnämnden har tagit del av förslag till Kostpolicy inom Borås Stad. Stadsdelsnämnden Väster har haft i uppdrag att ta fram policyn. Ett policydokument i Borås Stad anger ett förhållningssätt inom ett aktuellt område. Kostpolicyn gäller i stadsdelsnämnderna, Sociala omsorgsnämnden, Arbetslivsnämnden och Utbildningsnämnden. Syftet med policyn är att tydliggöra stadens intentioner avseende matfrågor samt att förenkla arbetet avseende styrning, ledning och utveckling inom måltidsområdet. I kostpolicyns inledning definieras vad måltidsverksamheten ska kännetecknas av. Därefter följer avsnitt om matens koppling till klimat, om matkvaliteten, om måltidsmiljön och om maten/arbetsmiljön. Avslutningsvis anges att berörd nämnd har ansvaret för att implementera kostpolicyn inom respektive verksamhetsområde samt att kostansvarig för förskola, skola, äldreomsorg och omsorg upprättar handlingsplaner för kostpolicyn. Utbildningsnämnden anser att kostpolicyn på ett kortfattat men tydligt sätt anger hur berörda nämnder ska förhålla sig till arbetet med kostfrågor inom sina verksamheter. Utbildningsnämnden tillstyrker förslaget Kostpolicy inom Borås Stad. Borås 2025 Ekologiskt perspektiv Ärendet bedöms innebära positiva ekologiska konsekvenser för Borås i takt med ändrat förhållningssätt i enlighet med policyns intentioner. Borås 2025 Ekonomiskt perspektiv Ärendet bedöms inte innebära några ekonomiska konsekvenser för Borås.