U-värde beräknat med schablonvärden eller köldbryggor

Transkript

1 U-värde beräknat med schablonvärden eller köldbryggor En jämförelse av huruvida en byggnads U-värde förbättras om beräkningar utförs med köldbryggor istället för schablonvärden U-value calculated with standard values or cold bridges A comparison of whether a building s U-value improves if calculations are made using cold bridges instead of standard values Fredrik Olsson Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap Högskoleingenjörsprogrammet i byggteknik 22,5 HP Mikael Götlind Asaad Almssad VT 2018

2 Sammanfattning I dagens samhälle är hållbar utveckling en term som blir allt viktigare i takt med att samhället expanderar. Hållbar utveckling är även mycket viktigt i bostads- och servicesektorn eftersom de idag står för nästan 40 % av Sveriges totala energianvändning. Arbetet med hållbar utveckling är något som man idag arbetar frekvent med och energisnålare byggnationer utvecklas för att minska på energianvändningen. Exempel på dessa byggnader är bland annat passivhus och nollenergihus. När man ska bygga energisnålare byggnader kan det vara svårt att ibland undvika att köldbryggor uppstår. En köldbrygga är ett ställe i byggnadens klimatskal där värmeledningsförmågan är större i än resten utav konstruktionen. Dessa köldbryggor kan bland annat uppstå i anslutningar mellan väggar och bjälklag eller vid anslutningar i en väggs ytterhörn. Dessa köldbryggor bidrar till att byggnadens Um-värde försämras samt att värme förs ut från byggnaden genom transmission vilket således ökar byggnadens energiförbrukning. När en byggnad miljöcertifieras kan den få en miljöcertifiering av olika klassningar. Denna studien behandlar Miljöbyggnad 3.0. I denna miljöbedömning avgör byggnadens Um-värde om byggnaden ska få miljöcertifieras enligt brons, silver eller guld. Vid beräkningen av byggnadens Um-värde har Miljöbyggnad bestämt att om ett företag väljer att avstå från att beräkna en byggnads köldbryggor ska ett schablonvärde användas. Denna studien har genomförts på ett loftgångshus som är beläget i Örebro. Byggnaden har termograferats dessutom har beräkningar utförts för byggnadens Um-värde med hjälp av datorprogrammet VIP-Energy. Studien har genomförts för att jämföra huruvida Um-värdet blir mindre om köldbryggorna beräknas istället för att beräkna med Miljöbyggnads schablonvärde. Termograferingen påvisar att byggnaden har ett antal köldbryggor. Köldbryggorna hittas i balkonginfästningar, vägganslutningar samt vid dörr- och fönstersmygar. Dessa köldbryggor är återkommande genom hela byggnaden eftersom de är svåra att undvika på en sådan typ av konstruktion. U-värdeberäkningarna påvisar att värdet blir bättre om köldbryggorna beräknas istället för att uppskattas med schablonvärdet. i

3 Abstract Today, sustainable development is a term that becomes increasingly important as society expands. Sustainable development is also very important in the housing and services sector, as they account for almost 40% of Sweden's total energy use. Work on sustainable development is something that is being used today and energy-efficient buildings are being developed and built to reduce energy use. Examples of these buildings include passive houses and zeroenergy houses. When building energy-efficient buildings, it can be difficult to sometimes avoid cold-bridges. A cold bridge is a place in the building's envelope, where thermal conductivity is greater than in the rest of the structure. These cold bridges can for instance occur between wall and ceiling joints or between connections in the outer corner of a wall. These cold bridges contribute to the deterioration of the Um-value of the building and the removal of heat from the building through transmission, thus increasing the energy consumption of the building. When a building is environmentally certified, it can get various environmental certifications. This study deals with environmental building 3.0. In this environmental assessment the Umvalue of the building plays a role in whether the building is to be certified in accordance with bronze, silver or gold. In calculating the Um-value of the building, environmental construction has decided that if a company chooses to refrain from calculating a building's cold bridges, a standard value is used instead. This study has been carried out at an apartment building located in Örebro. The building has been thermographed and calculations have been made for the building's Um-value using the computer program VIP-Energy. The study has been conducted to compare whether the Umvalue becomes smaller if the cold bridges are calculated instead of calculating the environmental value standard. The thermography shows that the building has a number of cold bridges. The cold bridges are found in the building s balcony fixtures, wall connections as well as in the door and window embrasures. These cold bridges are recurring throughout the building and with this kind of construction difficult to avoid. The Um-value calculations show that the value becomes better if the cold bridges are calculated instead of calculating with the standard value. ii

4 Innehåll 1. Inledning Problemformulering Syfte Mål Avgränsning Målgrupp Studieobjekt Loftgångshus Teori Köldbryggor Definition av en köldbrygga Följder av köldbryggor Beräkning av köldbryggor Genomsnittliga värmegenomgångskoefficienten Köldbryggor vid balkonginfästningar Köldbryggor vid fönster och dörrsmyg Köldbryggor vid anslutningar Följder av att avstå beräkningar av köldbryggor Miljöklassning med Miljöbyggnad 3.0 vid beräkning av köldbryggor Termografering Användning Energiberäkningar VIP-Energy Metod Termografering Mätning Tolkning U-värdeberäkning Schablonvärdeberäkning Resultat Termografering Sammanfattning termografering U-värdeberäkningar Utan köldbryggor iii

5 Byggentreprenörens uträknade Um-värde Med köldbryggor Diskussion Termografering U-värdeberäkning Slutsats Tackord Referenser iv

6 1. Inledning I dagens samhälle är termen hållbar utveckling något som ständigt etableras. Hållbar utveckling kan kortfattat förklaras som en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov (Förenta Nationerna 1987 s. 15). Vilket innebär att vi redan idag måste tänka på hur vi ska arbeta för att minska miljöbelastningen. Den hållbara utvecklingen är något som idag är en ledande fråga när nya byggnader eller bostadsområden ska byggas. Det beror på att bostads- och servicesektorn idag står för nästan 40 % av Sveriges totala energianvändning (Energimyndigheten 2015), vilket innebär att förbättringar inom byggsektorn kan leda till en allt mer hållbar framtid. Idag arbetar man aktivt med att sänka energianvändningen i byggnader, genom att bygga hus som har en lägre energianvändning vid användning men även hus som också tillför energi till elnäten. Exempel på sådana hus är passivhusen, nollenergihusen och plushusen (Emrahus 2018). Trots att man bygger allt mer energieffektivt kan det uppstå fel i byggnaden som kan vara svåra att helt bortse ifrån. Vanliga energitjuvar som uppstår i byggnader är köldbryggor som leder ut värme ur byggnadens klimatskal och därmed ökar byggnadens energianvändning. Dessa köldbryggor påverkar i sin tur de energiberäkningar som utförs på byggnaden gällande energin. Av den anledningen att köldbryggor påverkar klimatskalet negativt läggs de värden som köldbryggorna utgör till på byggnadens totala Um-värde. Om Um-värdet på en byggnad blir större kan det påverka vilken miljöklassning byggnaden får gällande energianvändning beträffande olika miljöcertifieringar. På grund av att byggnader idag ska vara miljövänligare och mer hållbara än de tidigare varit har olika miljöcertifieringar uppstått. De har uppstått för att kunna urskilja byggnader som byggs på ett miljövänligt sätt från byggnader som byggs mindre miljövänligt. En utav de mest använda miljöcertifieringarna är Miljöbyggnad som är skapat av Sweden Green Building Council. Miljöbyggnad kan tillämpas på de flesta typer av byggnader och är baserat på de lagar och regler som gäller i Sverige idag. Miljöbyggnad revideras i takt med att lagar och regler ändras, i dagsläget gäller version 3.0. Miljöbyggnad baseras på femton olika indikatorer som alla innehåller ett visst krav, exempelvis energianvändning och värmeeffektbehov. Därefter delas de olika indikatorerna in i brons, silver och guld som symboliserar de tre olika miljöbedömningarna en byggnad kan få. De tre bedömningarna har i sin tur olika höga krav beroende på vad som eftersträvas, guld är den bästa bedömningen och har då strängast krav (SGBC 2018). 1

7 1.1. Problemformulering De flesta miljöcertifieringar har vissa energikrav som kräver att en byggnads Um-värde ska ligga på en viss nivå. Företaget som jag arbetar tillsammans med, som genom hela arbetet kommer benämnas byggentreprenören, miljöcertifierar sina byggnader enligt Miljöbyggnad 3.0. Ett problem de då har påträffat är att vid beräkningen av en byggnads Um-värde ska man också beräkna en byggnads köldbryggor eftersom det påverkar storleken på värdet. Väljer man att avstå från att beräkna köldbryggor måste man då enligt Miljöbyggnad istället lägga till ett schablonvärde vilket gör att Um-värdet på en byggnad där köldbryggorna inte beräknas ökar med 30 % istället för att värdet man får om man beräknar med köldbryggorna för en byggnad används. Problemformuleringen som följer är: Hur mycket skiljer sig Um-värdet med beräknade köldbryggor från beräknat värde med Miljöbyggnads schablonvärden? Lönar det sig att beräkna köldbryggor sett till ekonomi eller klassning, eller ger schablonvärdet ett mer fördelaktigt värde? Enligt vilka aspekter är det värt att beräkna köldbryggorna, alternativt korrigera dem, sett ur olika perspektiv? 1.2. Syfte Syftet med denna studien är att utföra termografering på ett loftgångshus för att identifiera vilka köldbryggor som finns och vilka som är störst. Därefter ska energiberäkningar utföras på byggnaden med hjälp av datorprogrammet VIP-Energy. Då ska de största, och mest avgörande köldbryggorna beräknas i VIP för att se hur mycket Um-värdena skiljer sig från beräkningar med schablonvärde Mål Målet med studien är att få fram ett konkret resultat som påvisar hur Um-värdet skiljer sig om beräkningarna utförs med köldbryggor samt med schablonvärdet istället för köldbryggor Avgränsning Denna studie kommer enbart innefatta beräkningar gällande köldbryggors påverkan på Umvärdet och kommer inte ta hänsyn till förändringar vid olika typer av fläkt- och värmesystem etc. Beräkningarna för köldbryggor kommer också enbart att utföras på de köldbryggor som hittas vid termografering Målgrupp Denna studie avses för Byggentreprenörens projektering gällande beräkning av köldbryggor och Um-värdet för sina byggnader. 2

8 2. Studieobjekt Denna studien kommer att riktas in på ett nybyggt loftgångshus som är beläget i Örebro. Detta hus kommer att vara grunden för alla bilder tagna med värmekameran samt alla energiberäkningar. Byggnaden som behandlas i denna studien är ett mindre lägenhetshus med enbart 12 stycken lägenheter där tre stycken är tvåor och resten är ettor. Konstruktionen är en träkonstruktion med utfackningsväggar på byggnadens långsida och bärande gavelväggar av prefabbetongelement, se figur 1. Figur 1. Fasadritningar på studieobjektet. Bildkälla: Byggentreprenören, Byggnet 2.1. Loftgångshus Loftgångshus, även kallat svalgångshus, är en typ av flerbostadshus där entrén till varje lägenhet inte ligger i ett trapphus utan den ligger mot en lång balkong, kallat loftgång, på bostadens utsida, se figur 2. På grund av den ökade mängden balkonginfästningar loftgångshusen har får dessa byggnader större andel köldbryggor än andra bostadshus. Figur 2. Fasadritningar på studieobjektet. Bildkälla: Byggentreprenören, Byggnet 3

9 3. Teori 3.1. Köldbryggor Definition av en köldbrygga En köldbrygga definieras som en lokal del i en konstruktion där värmeledningsförmågan genom byggnadens klimatskal är större än i övriga delar av byggnaden (Strandberg 2015). Påverkan från köldbryggorna i en byggnad kan medföra en ökning på klimatskalets totala Umvärde med 5 20 % (Petersson, B 2013). Köldbryggor kan uppstå överallt i byggnaden men hittas vanligtvis vid fönster- och dörranslutningar, anslutningar mellan yttervägg och takfot, ytterväggshörn, balkonganslutningar m.m. (Adalberth & Wahlström 2009). Köldbryggor benämns olika beroende på vart de uppstår. Det finns i huvudsak två olika typer av köldbryggor vilka definieras på olika sätt. Linjära köldbryggor Linjära köldbryggor är två-dimensionella. Med detta menas det att köldbryggorna kan redovisas tydligt i sektionsdelar på konstruktionsritningarna för en byggnad. De linjära köldbryggorna beräknas per längdmeter och benämns ψ (psi). Några exempel på vart de linjära köldbryggorna uppstår är anslutningar mellan olika byggnadsdelar som tak och vägg, dörr- och fönstersmygar, anslutningar mellan väggar m.m. se figur 3. Figur 3. Exempel på linjära köldbryggor. Från vänster: Ytterhörn betongvägg, fönstersmyg i betongvägg och anslutning lägenhetsavskiljande vägg och yttervägg. Bildkälla: VIP-Energy Punktformiga köldbryggor Punktformiga köldbryggor anses vara tre-dimensionella. De punktformiga köldbryggorna benämns som χ(chi). Dessa köldbryggor kan uppstå i exempelvis kramlor i en tegelvägg, genomgående armeringsjärn eller stålbalkar som håller uppe en balkong (Elmroth 2015). De punktformiga köldbryggornas påverkan på klimatskalet är oftast mycket liten och bidrar inte alls lika mycket till det totala värmegenomgångsmotståndet och kan därför oftast försummas. Eftersom köldbryggor påverkar klimatskalets värmetransport måste det läggas till i beräkningen av det totala Um-värdet. 4

10 Följder av köldbryggor Köldbryggor bidrar inte enbart till att öka en byggnads Um-värde utan det kan även bidra till ett försämrat inomhusklimat. Köldbryggor kan bidra till att ytor på exempelvis insidan av en vägg blir kallare än temperaturen som råder inomhus. Detta kan således medföra en ökad luftfuktighet vid detta område som i sin tur kan bidra till en ökad mögeltillväxt och nedsmutsning både inuti- och på ytan av väggen (LFS 2018). På så sätt kan köldbryggor indirekt medverka till fuktskador på ställen där man tidigare trott det varit fuktsäkert, exempelvis inuti väggen vid en köldbrygga (Larsson & Berggren 2015) Beräkning av köldbryggor Det finns flera sätt att beräkna köldbryggor på. Normalt används schablonvärden i de flesta fall istället för att utföra beräkningen av köldbryggor. Dessa schablonvärden redovisas bland annat i ISO 14683:2017 som ersätter SS-EN ISO 14683:2007. Detta är en standard som redogör för förenklade metoder för att beräkna köldbryggor samt innehåller gällande schablonvärden (Svenska standard institutet 2017). Det går också att utföra beräkningarna genom förenklade handberäkningar enligt formler från formelsamlingar. Då beräknas först Um-värdet för en byggnads klimatskal sedan summeras det med Um-värdet för byggnadens linjära- och punktformiga köldbryggor för att sedan divideras med byggnadens omslutningsarea. Denna beräkning ger i sin tur byggnadens Umvärde. Något som blir vanligare är att använda sig utav datorsimuleringsprogram när man utför beräkningarna. Detta gör det ofta möjligt att få fram resultatet både grafiskt och numeriskt för bättre förståelse av beräkningen. När det gäller två-dimensionella värmeflöden beräknar datorprogrammen oftast ut flödena mellan olika celler av olika storlekar som också har olika värmeresistanser. Dessa celler beräknas i x och y riktning och ett tätare rutnät med celler gör beräkningen mer exakt. Beräkning av tre-dimensionella köldbryggor utförs på liknande vis, fast här har cellerna även en z riktning (Blomberg 1996). Datasimuleringar är det mest exakta och effektiva sättet att beräkna köldbryggor på, då man vid handberäkning oftast använder sig utav avrundade värden som tar mycket längre tid att räkna ut. Exempel på simuleringsprogram som utför beräkningar på köldbryggor är VIP-Energy, HEAT 2 och HEAT Genomsnittliga värmegenomgångskoefficienten Um-värdet är ett mått på en byggnads isoleringsförmåga. Det värdet man får från beräkningarna används senare vid beräkningen av klimatskalets invändiga area. I byggbranschen finns det krav på storleken för Um-värdet, storleken skiljer sig åt beroende på vilket geografiskt läge byggnaden har samt vad för typ av byggnad det är. Kraven fastställs av Boverkets Byggregler, och enligt BFS 2011:6 till och med 2015:3 är högsta kravet för Umvärdet = 0,4 [W/m 2 /K] på småhus och flerbostadshus (Boverkets byggregler 2015). Detta värde beräknas enligt ekvation 1. I den formeln läggs också storleken på byggnadens köldbryggor till för att få ut det totala värdet på värmegenomgångskoefficienten. 5

11 Där: U m = U korr,i A i + ψ k l k + χ j A om (ekv. 1) Um Genomsnittlig värmegenomgångskoefficient (W/m 2 K) Ukorr,i Värmegenomgångskoefficient för byggnadsdel (W/m 2 K) Ai Arean för byggnadsdelens yta mot uppvärmd inneluft (m 2 ) (m 2 ) Ψk lk χj Aom Värmegenomgångskoefficient för den linjära köldbryggan k (W/mK) Längden mot uppvärmd inneluft av den linjära köldbryggan k (m) Värmegenomgångskoefficienten för den punktformiga köldbryggan j (W/K) Sammanlagd area för omslutande byggnadsdelars ytor mot uppvärmd inneluft Om det skulle vara så att Ukorr,i skulle saknas för en enskild byggnadsdel går det att räkna ut U-värdet för just den delen. Detta görs genom att först beräkna summan av alla värmemotstånd för byggnadsdelen enligt ekvation 2. R = ( d λ ) + R si + R se (ekv. 2) Där: R d λ Värmemotstånd (m 2 K/W) Tjockleken för materialet (m) Värmekonduktiviteten för materialet (W/mK) Rsi Värmeövergångsmotståndet på ytor inomhus (m 2 K/W), Rsi= 0,13 Rse Värmeövergångsmotståndet på ytor utomhus (m 2 K/W), Rse= 0,04 Därefter kan Ukorr,i beräknas genom att invertera det summerade värmemotståndet enligt ekvation 3. U korr,i = 1 R (ekv. 3) 6

12 Köldbryggor vid balkonginfästningar En byggnadsdel där det ofta uppstår köldbryggor är vid balkonginfästningar. Denna köldbrygga kan se ut på olika sätt beroende på vilken typ av infästning balkongen har. Denna studie kommer behandla fast inspända balkonger med betongklack. Balkongerna kommer till konstruktionsplatsen som en betongplatta och är utförd med betongklackar med mellanliggande isolering och utstickande fästdon vilka fästs i mellanbjälklaget, se figur 4. Figur 4. Balkong med balkongklackar. Bildkälla Byggentreprenören, Byggnet Dessa balkonger prefabriceras på fabrik. Problemet som uppstår med denna typen av balkong är själva infästningen som gjuts fast i mellanbjälklaget. Där uppstår det en köldbrygga då temperaturen inomhus sjunker på grund av värmen som transporteras ut via balkongklackarna och in i mellanbjälklaget och golvet inne. Det finns olika sätt att minska denna köldbrygga på. Ett sätt att minska köldbryggan på är att konstruera balkongerna på ett annorlunda sätt, med annorlunda infästningar som genererar en mindre köldbrygga än vad balkongklackarna gör. Idag finns det modernare lösningar som exempelvis isolerade balkonginfästningssystem i form av en isolerbox som fästs mellan mellanbjälklaget och balkonginfästningen som i sin tur bryter balkongens direkta kontakt med mellanbjälklaget och minskar köldbryggan, se figur 5. Figur 5. Isolerad balkonginfästning. Bildkälla: 7

13 Köldbryggor vid fönster och dörrsmyg Ett vanligt ställe där det oftast uppstår köldbryggor och där det är svårt att undvika att köldbryggor uppstår är i ramen där dörrar och fönster fästs i väggen, även kallat för smyg. Dessa köldbryggor uppstår eftersom fönstret eller dörren behöver något stabilt att fästas i som exempelvis en ram i väggkonstruktionen. Figur 6 visar en fönsterinfästning där fönstersmygen av trä bryter igenom alla lager med isolering och därmed skapar en köldbrygga. Figur 6. Exempel på fönstersmyg. Bildkälla: Köldbryggor vid anslutningar Ett ställe där det också uppstår köldbryggor är vid vägganslutningar där en vägg ansluter till exempelvis vindsbjälklaget eller mot mellanbjälklaget. Dessa köldbryggor uppstår på grund av att en regelvägg kräver förstärkning i överdel och underdel för att den ska kunna hållas ihop och vara stabil (Juhlin-Dannefelt 1923). Vilket i de flesta fallen medför en genomgående linjär köldbrygga av träreglar, se figur 7. 8

14 Figur 7. Exempel på köldbryggor vid vägganslutningar. Bildkälla: Denna köldbrygga kan minskas, men även brytas helt genom att placera isolering som bryter av värmetransporten genom träreglarna. Detta kan göras genom att placera isolering på insidan eller utsidan av väggkonstruktionen Följder av att avstå beräkningar av köldbryggor I de fall som konstruktören väljer att avstå från beräkningen av köldbryggor på grund av tidsbrist eller otillräckligt med resurser kan det uppstå komplikationer och missvisande värden när man senare ska beräkna en byggnads årliga energiförbrukning och effektbehov. Inte nog med att det kan ge missvisande värden utan det finns också krav som fastställs av Boverkets Byggregler som beskriver exakt hur mycket värme som får röra sig genom en byggnads klimatskal (BBR 2015). Detta kan i sin tur leda till att byggnaden får fel klassning när det kommer till miljöcertifiering. Det kan också leda till att byggnaden är dyrare i drift än vad de framräknade värdena påvisar, vilket i sin tur kan leda till tvist Miljöklassning med Miljöbyggnad 3.0 vid beräkning av köldbryggor Vid approximativa beräkningar av köldbryggorna där de utgörs av ett schablonpåslag på nuvarande 30 % så kan en byggnad enbart uppnå klassningarna brons och silver. Vill man uppnå den högsta klassningen, guld, så krävs det att alla byggnadens köldbryggor beräknas och redovisas (SGBC 2018). 9

15 3.2. Termografering Användning Termografering är en arbetsmetod som har använts under flera år i byggbranschen. Vid denna arbetsmetod används värmekameror, även kallat termograf, vilket gör det möjligt att fotografera den infraröda strålningen som strålar från din omgivning och översätta den till vilken temperatur olika objekt har, se figur 8. Figur 8. Bild som visar avsaknad av isolering med hjälp av termografering. Bildkälla: Denna metod var till en början ansedd vara exklusiv då värmekamerorna som användes var mycket dyra att köpa. Men under senare år har priserna sjunkit i takt med att teknologin förbättrats. Med hjälp utav värmekameran är det möjligt att enkelt kunna urskilja brister eller direkta fel på en byggnad som inte är synliga med blotta ögat. Man kan exempelvis hitta fel som luftläckage, saknad av isolering eller liknande som kan ge upphov till energiförlust och mögelbildning, köldbryggor, defekter i golvvärme m.m. (FLIR 2012). Termografering gör det alltså möjligt att i ett tidigt skede identifiera felaktigheter eller brister i en byggnad vilket gör det möjligt att åtgärda dem innan kostnaderna för åtgärden skenar iväg. Trots att mycket av arbetet vid termografering utförs genom att ta bilder krävs det en grundläggande kunskap om hur kamerorna fungerar, och även kunskap om vad bilderna visar. Det går alltså inte bara att ta bilder hur som helst då det kan resultera i felaktiga resultat och missvisande bilder. Något som är viktigt att ha i åtanke när man arbetar med värmekameror är att olika material har olika termiska egenskaper. Detta innebär exempelvis att material som isolering värms upp långsamt medan material som metall och betong värms upp snabbt. Den snabba uppvärmningen av materialet kan vid en mätning visa felaktiga temperaturer, exempelvis på fasaders utsida. Detta eftersom materialet då kan ha värmts upp av solstrålning eller kylts ned av kraftiga vindar och surt väder. Således är det viktigt att vid mätningar utomhus tänka på att det finns flera saker som kan påverka mätobjektets temperatur. Exempel på vad som kan påverka mätningen är regn, vindströmmar, fuktig luft och tidpunkt på dagen. Därför skall man vara noga med att utföra utomhusmätningarna tidigt på en klar och vind-fri dag för att få så korrekta resultat som möjligt (FLIR 2012). Vid mätning av konstruktioner görs mätningarna både invändigt och utvändigt för att få en bild på vilka brister som finns i väggar, tak, grund samt skarvar mellan konstruktioner. 10

16 11

17 3.3. Energiberäkningar VIP-Energy Vid denna studien kommer datorprogrammet VIP-Energy att användas vid energiberäkningar. Det är ett typ av simuleringsprogram som utvecklats av StruSoft där en byggnads konstruktionsdetaljer, köldbryggor, värmesystem, energivärden m.m. läggs till för att konstruera en verkligt simulerad byggnad. När all nödvändiga data lagts in i programmet utförs en beräkning som visar hur mycket energi byggnaden drar, byggnadens Um-värde, hur mycket energi som tillförs byggnaden etc. När beräkningarna utförts kan resultaten jämföras med gällande krav för exempelvis FEBY12 eller BBR-krav (StruSoft 2018). 12

18 4. Metod 4.1. Termografering Metoden för termograferingen kommer delas in i två delar. En del där det framgår hur mätningarna utfördes, samt en del där framgår hur mätningarna tolkades och redovisades Mätning Innan mätningarna påbörjades framställdes en checklista för all nödvändig indata som hämtades under termograferingen. Checklistan kom till för att underlätta arbetet genom att hålla reda på väderlek, temperaturer, luftfuktighet, vindhastighet, mätobjekt m.m. För exempel på checklistan se tabell 1. Tabell 1. Checklista termografering Datum Vindhastighet Temperatur utomhus Temperatur inomhus Luftfuktighet Väderlek Bildnummer Checklista termografering Fotografering Motiv Vid termograferingen fotades tre stycken lägenheter. En på bottenplan, en på andra våningen samt en på tredje våningen. En utav lägenheterna var en tvåa på 53,5 m 2 som också var en gavellägenhet. De övriga två lägenheterna var ettor på 32,3 m 2, båda var belägna i mitten utav huset. Samtliga lägenheter har störst fönsterparti mot norr. Vid fotograferingen tar värmekameran ett foto där materialens värmestrålning visas samt ett digitalt foto för att göra det lättare att hålla reda på vad värmebilden visar. Den digitala bilden togs med en viss fördröjning efter värmefotot. Till en början togs ingen hänsyn till denna fördröjning vilket resulterade i att alla digitala bilder blev suddiga. På grund utav detta genomfördes ett andra besök vid loftgångshuset för tagning av nya bilder. Alla bilder på köldbryggorna fotades på nytt för att öka kvalitén på motiven, eftersom det vid detta tillfälle fanns mer tid. Byggnaden som termograferades var belägen på en innergård mellan flera högre byggnader vilket gjorde att solstrålningen samt vindpåverkan på byggnaden vid tiden för termograferingen var nästintill försumbar. 13

19 Vid det andra fotograferingstillfället har byggnaden varit uppvärmd en längre stund då den var redo för slutbesiktning. Byggnaden var uppvärmd till en temperatur på 22 C. Detta medförde att den termiska konduktiviteten för byggnadens material inte påverkade mätresultatet. På grund utav att det andra fotograferingstillfället utfördes en tid efter det första var temperaturen utomhus högre än vid det första tillfället Tolkning När bilderna var tagna kunde vidare analys utföras individuellt på alla bilder. Enbart de bilder som togs på köldbryggorna utomhus användes under tolkningen då de visade samma köldbryggor som hittades inomhus, för inomhusbilder se bilaga 1 2. Först organiserades IRbilderna och parades ihop med sina motsvarande digitala foton för lättare hantering av bilderna. Därefter bearbetades de var för sig i ett datorprogram. I programmet kunde temperaturdata hämtas ut för var bild. Då ritades boxar, linjer eller punkter ut på bilderna som i sin tur mätte min, max, medeltemperatur m.m. för området de markerade se figur 9. Detta gjorde det möjligt att jämföra själva storleken på köldbryggorna mot den övriga byggnaden. Figur 9. IR-bild som är hanterad och med pilar visar figurerna som används vid tolkning. När all data för samtliga bilder hämtats kunde den sammanställas för att användas vid ett senare tillfälle. 14

20 4.2. U-värdeberäkning Innan beräkningarna utfördes i VIP beräknades och antecknades nödvändiga mått, materialegenskaper, tjocklekar m.m. för byggnadens klimatskal samt indata för kända köldbryggor. Dit räknades alla material som ingick i väggar, tak, markplatta, balkonger samt fönster och dörrar. De beräknade måtten delades in i fyra kategorier beroende på deras orientering sett till väderstrecken. Alla areor och längder som användes hämtades eller mättes från befintliga ritningar av byggnaden. Mätningarna utfördes i Adobe acrobat som är ett program som används för att hantera PDF-dokument, se figur 10. Figur 10. Visualisering av hur mätningen i Adobe Acrobat gick till. Bildkälla Byggentreprenören I VIP-Energy justerades klimatdata för området där byggnaden är belägen, i detta fall Örebro. Då sattes horisontvinkel för solinstrålning, vindhastigheter, lufttryck m.m. till schablonmässiga värden. Schablonvärden användes på grund av det i denna studien enbart är relevant att utföra beräkningar på byggnadens byggdelar och köldbryggor på grund av endast detta påverkar byggnadens Um-värde. När nödvändiga klimatdata lagts till utformades själva byggnaden med hjälp utav VIPs egna byggdelsfunktion. Där lades klimatskalets alla delar samt byggnadens köldbryggor till. Byggdelarna samlas i en typ av katalog där de representerar en viss del utav klimatskalet se figur 11. I denna katalog delas byggnadsdelarna upp i 1-dimensionella byggdelar, 2- dimmensionella byggdelar och 3-dimensionella byggdelar samt fönster och dörrar. Övriga indata som lades till var otäthetsaktorer, solabsorbtion samt emissionsvärden. När alla byggdelar lagts till kan simuleringen utföras. 15

21 Figur 11. Byggdelskatalog i VIP-Energy. Bildkälla: VIP-Energy De endimensionella byggnadsdelarna är alla de byggdelar som utgör själva klimatskalet, exempelvis väggar, tak och golv. Dessa delar har konstruerats efter konstruktionsritningar där alla ingående material med alla dess tjocklekar lagts till, se figur 12. Figur 12. Endimensionella byggnadsdelar. Bildkälla: VIP-Energy 16

22 De två- och tredimensionella byggnadsdelarna är benämningarna för linjära respektive punktformiga köldbryggor. Endast de linjära köldbryggorna har beräknats då de punktformiga köldbryggorna försummades. Köldbryggorna lades till var för sig, även dessa beroende på orientering på byggnaden. Beroende på vad det är för typ av köldbrygga och beroende på hur den konstruerades mängdas köldbryggor olika. Om köldbryggan exempelvis utformas på längden som köldbryggan i balkonginfästningen så är det tjockleken, alltså höjden, på köldbryggan som avser dess mängd se figur 13. Skulle köldbryggan istället konstrueras sett från sidan så skulle mängden avses av längden på balkongen. Figur 13. Köldbrygga balkonginfästning sett från sidan och ovanifrån. Bildkälla: Byggentreprenören. byggnet De köldbryggor som hittades vid termograferingen och som beräknades i VIP är: Balkonginfästningar Loftgångsinfästningar Fönstersmygar Dörrsmygar Anslutning mellan grund och yttervägg De tvådimensionella byggdelarna konstruerades lite olika till skillnad mot de endimensionella. Vid konstruktionen utformas köldbryggan med placering, enligt x och y koordinater, samt anslutning mellan reglar, väggskikt samt inne- och uteluft se figur 13. Figur 14. Tvådimensionella byggnadsdelar. Bildkälla: VIP-Energy 17

23 När delen är konstruerad beräknas köldbryggans storlek och energiflöden i programmet. När beräkningen utförs finns det möjligheter att göra en visualisering av hur energiflödena alternativt temperaturflödena ser ut i köldbryggan, se figur 14 och 15. Figur 15. Energiflöden balkonginfästning. Bildkälla: VIP-Energy Figur 16. Temperaturflöden balkonginfästning. Bildkälla: VIP-Energy Dessa två funktioner kan användas för att se hur en köldbryggas flöden ändras om den skulle konstrueras på ett annorlunda sätt. När alla köldbryggor konstruerats så lades areor för fönster och dörrar till i konstruktionen och var därmed redo för en simulering. Då beräknas alla Umvärden för byggdelarna ihop till ett totalt värde för hela klimatskärmen. När simuleringen är klar kan resultaten för byggnaden avläsas och även jämföras med gällande lagar Schablonvärdeberäkning Med tanke på att detta arbete ska påvisa huruvida det är bättre att beräkna Um-värdet för en byggnad där köldbryggorna tas med i beräknigen, eller om beräkningarna utförs med ett schablonvärde, krävs det även energiberäkningar i VIP som utförs utan köldbryggorna. Dessa uträkningar utförs även de i VIP-Energy. De utförs genom att använda samma byggnad som tidigare konstruerats med köldbryggor. Då tas alla köldbryggor bort från byggnaden för att enbart ha kvar byggnadens klimatskal i byggdelskatalogen, se figur

24 Figur 17. Byggdelskatalog beräkningar utan köldbryggor. Bildkälla: VIP-Energy Det Um-värde som byggnaden får vid de nya beräkningarna multipliceras sedan med schablonvärdet, enligt ekvation 2, för att få fram U-värdet beräknat med schablonvärdet från Miljöbyggnad. Eftersom studieobjektet började konstrueras innan Miljöbyggnad 3.0 trätt i kraft konstruerades det enligt Miljöbyggnad 2.2. Det medför att schablonvärdet för föregående version enbart var 20 %, beräkning utfördes för både 30 % och 20 % för att jämföra hurvida det uträknade värdet stämmer överens med värdet som byggentreprenören själva beräknat. U m x (ekv. 4) Där: x Schablonvärdet från Miljöbyggnad = 30% respektive 20% ökning 19

25 5. Resultat 5.1. Termografering AR01 AR02 Figur 18. Köldbrygga balkonginfsätning. Som figur 17 visar hittas en utav byggnadens större köldbryggor vid balkonginfästningarna. Bilden är tagen på undersidan utav en balkong som tillhör en utav lägenheterna på våning två. Dessa köldbryggor uppstår även i loftgångarna då de konstrueras på samma sätt som de mindre balkongerna. På den infraröda bilden ser man tydligt köldbryggan. Den uppstår på grund av balkongens klackar som fästs i mellanbjälklaget. Dessa klackar skapar en passage för värmen att röra sig genom byggnadens klimatskal. Köldbryggan har en temperatur på 10,4 C till skillnad mot resten utav balkongen som har en medeltemperatur på 9,1 C. Köldbryggan är på bilden cirka 1 C varmare än sin omgivning, se tabell 2. Mätpunkt Min C Max C Avg C AR AR Tabell 2. Resultat köldbrygga balkonginfästning. Figur 18 visar ett snitt där köldbryggan för balkonginfästningen markeras med en pil för lättare avläsning. Klackarna är inspända i byggnadens mellanbjälklag med mellanliggande isolering som syns på bilden. Figur 19. Snitt som visar köldbrygga i balkonginfästning. Bildkälla: Byggentreprenören, Byggnet 20

26 LI01 AR01 Figur 20. Köldbrygga fönstersmyg. Figur 19 Visar köldbryggan som uppstår kring fönsterinfästningarna. Dessa köldbryggor uppstår i smygkonstruktionen som löper kring fönstren. Dessa köldbryggor har störst verkan i de stora fönstren på byggnadens sydsida. Detta på grund av att denna vägg är en annorlunda konstruktion mot den väggen som är byggnadens gavelvägg. Köldbryggan i smygen uppgår till 12,7 C vilket är 2,4 C mer än den övriga väggytan, se tabell 3. Även fönsterdörren på bilden har en köldbrygga, dock inte lika stor som fönstret då infästningen skiljer sig lite åt. Tabell 3. Resultat köldbrygga fönstersmyg. Mätpunkt Min C Max C Avg C AR LI Då fönstret måste ha något att fästas i krävs det en stomme kring infästningen. Detta gör i sin tur att värmen får något det kan röra sig fritt genom exempelvis genom gipsskivor och reglar, se figur 20. Figur 21 Snitt som visar fönstersmygens konstruktion. Bildkälla: Byggentreprenören, Byggnet 21

27 AR02 AR03 AR01 Figur 22. Köldbrygga dörrinfästning. Figur 21 visar en köldbrygga som uppstår kring lägenhetsdörrens infästning i väggen. Denna köldbrygga uppstår kring entréerna för alla lägenheter i byggnaden samt kring trapphusets ingångar. Temperaturen i köldbryggan uppgår till 14,8 C vilket är 4,5 C grader varmare än omgivande väggars medeltemperatur samt 3,6 C varmare än själva dörrens temperatur se tabell 4. Tabell 4. Resultat köldbrygga dörrinfästning. Mätpunkt Min C Max C Avg C AR AR AR Smygen kring dörren liknar den som är runt fönstren och saknar därför ritning som tydligt visar utseendet. 22

28 AR01 LI01 Figur 23 Köldbrygga vägganslutning markplatta. Som figur 22 visar finns det en köldbrygga i nedersta delen utav utfackningsväggen. Denna köldbrygga uppstår i väggens syll som är väggens underlag mot grundplattan och medför stadga men är också en svaghet till konstruktionen i form av en köldbrygga. Temperaturen för köldbryggan är som högst 11,3 C och skiljer sig enbart 0,4 C från övriga väggar se tabell 5. Tabell 5. Resultat köldbrygga vägganslutning mot markplattan. Mätpunkt Min C Max C Avg C AR LI Konstruktionen är en typisk köldbrygga som framstår på båda långsidorna av byggnaden se figur 23. Figur 24. Snitt som visar väggens anslutning med markplattan. Bildkälla: Byggentreprenören, Byggnet 23

29 AR02 AR01 Figur 25. Köldbrygga vägganslutning bjälklag. Figur 25 visar en köldbrygga som uppstår längst upp där utfackningsväggen möter vindsbjälklaget. Temperaturen längs toppen av utfackningsväggen är 10,7 C vilket inte är stor skillnad ifrån medeltemperaturen på väggen som är 9,9 C se tabell 6. Denna köldbrygga uppstår på alla ställen där väggen ansluter till bjälklagen i hela byggnaden. Dessa köldbryggor gick inte att fotografera då de doldes bakom köldbryggorna för balkonginfästningarna. Köldbryggorna liknar den som uppstår vid väggens syll. Tabell 6. Resultat köldbrygga vägganslutning mot bjälklag. Mätpunkt Min C Max C Avg C AR AR Även här kan kyla och värme tränga sig genom det genomgående skiktet av trä som uppstår mellan vindsbjälklag och vägg, se figur 25. Figur 26 Snitt som visar väggens anslutning med bjälklagen. Bildkälla: Byggentreprenören, Byggnet 24

30 5.2. Sammanfattning termografering Termograferingen resulterade inte i några invändiga köldbryggor som inte syntes från utsidan. De köldbryggor som var störst vid fotograferingstillfället påträffades vid: Balkonginfästningar Fönstersmygar Dörrsmygar Vägganslutningar till markplattan samt bjälklag Bilder togs på byggnadens gavlar och andra ställen där köldbryggor vanligtvis framkommer. Dessa bilder visade inga köldbryggor och togs därför inte med i beräkningen av byggnadens Um-värde. 25

31 5.3. U-värdeberäkningar Båda beräkningarna resulterade i två olika Um-värden som jämfördes mot varandra för att se vilken beräkning som gav bäst resultat Utan köldbryggor Vid beräkningen av byggnadens Um-värde där köldbryggorna inte var medräknade i konstruktionen resulterade Um-värdet i 0,332 W/m 2 K se figur 26. Figur 27 Resultat Um-värde utan beräknade köldbryggor. Bildkälla: VIP-Energy När schablonvärdena 30 % och 20 % senare lades till för det värdet blev det totala uträknade Um-värdet 0,4316 W/m 2 K respektive 0,3984 W/m 2 K Byggentreprenörens uträknade Um-värde Enligt byggentreprenörens beräkningar är byggnadens Um-värde, beräknat med schablonvärdet 20 % istället för med köldbryggor, 0,39 W/m 2 K se figur 27. Detta värdet skiljer sig inte mycket från kontrollvärdet för 20 % schablonvärde som beräknades med hjälp utav VIP. Anledningen till att 20 % användes istället för 30 % är för att byggnaden som beräkningarna utförts på miljöbedömdes enligt Miljöbyggnad 2.2. Figur 28. Resultat Um-värde Byggentreprenörens beräkningar. Bildkälla: Byggentreprenören, Byggnet 26

32 Med köldbryggor När beräkningarna för byggnadens klimatskal samt köldbryggor utförts resulterade Um-värdet i 0,352 W/m 2 K se figur 28. Detta värdet var mindre än värdet som beräknades med schablonvärdet. Figur 29. Resultat Um-värde med beräknade köldbryggor. Bildkälla: VIP-Energy Detta värde som fås när beräkningar genomförts med köldbryggor är ungefär 6 % större än värdet som beräknas utan köldbryggor. Detta påvisar att en beräkning med köldbryggor skulle innebära ett Um-värde som är ungefär 18,4 % lägre än det som fås från beräkningen med schablonvärde då procentsatsen är 30 %. 27

33 6. Diskussion 6.1. Termografering Vädret vid det första fotograferingstillfället var ganska optimalt då det var mulet och kallt utomhus, men på grund av att arbetet då blev stressigt blev bilderna som togs suddiga och inte så tydliga som jag ville. Och vid det andra fotograferingstillfället hade utomhustemperaturerna stigit ganska mycket sen gången innan. Detta kan ha gjort att köldbryggor som vanligen skulle synas tydligt i bilderna, inte syntes alls. Detta kan i sin tur ha gjort att jag inte hittade alla köldbryggor som påverkar byggnadens Um-värde. Köldbryggorna som hittades är sådana köldbryggor som ofta uppstår på en byggnad och som är svåra att åtgärda. Köldbryggorna som uppstår där väggen ansluter med markplattan eller vid byggnadens bjälklag kan åtgärdas genom att i väggkonstruktionen tillföra ett extra lager isolering som bryter köldbryggans kontakt med uteluften. Som jag antog redan innan jag utfört termograferingen var balkonginfästningarnas balkongklackar en utav de större köldbryggorna som hittades på loftgångshuset. Det finns olika sätt som denna köldbrygga skulle kunna minskas eller tas bort helt. Man kan som jag tidigare skrivit använda sig utav isoleringsboxar som man använder som förankring i byggnadens mellanbjälklag för att bryta balkongens kontakt med bjälklaget. Man kan också byta balkongkonstruktion till en som istället för att vara förankrad i mellanbjälklaget är fristående, detta eliminerar köldbryggan helt. Överlag visade termograferingsfotona tydligt hur köldbryggorna såg ut och vart i byggnaden de fanns. Jag anser att jag fick ut ett tydligt och bra resultat av min termografering trots att det var första gången jag termograderade U-värdeberäkning U-värdeberäkningarna som har utförts har beräknats med hjälp av VIP-Energy. Där har köldbryggor och byggnadsdelar lagts till för att de ska efterlikna ritningarna så mycket som möjligt. Jag har haft fri tillgång till alla ritningar, som jag fick från företaget jag arbetat med, där jag själv fått leta upp de ritningarna jag behöver. På grund av detta kan det resultera i att det Um-värdet som beräknas fram i programmet inte stämmer. Detta eftersom jag inte har lärt mig hur alla funktioner i VIP fungerar och hur man använder all indata. Det kan också vara så att jag i vissa fall mätt ritningarna fel och därmed fått ut fel indata. Värdena som jag beräknade stämde bra överens med de värden som byggentreprenören själva beräknat fram. Detta påvisar att mina beräkningar stämmer ganska bra överens med hur dem räknar. Om byggnaden som var studieobjektet skulle bedömas enligt Miljöbyggnad 3.0, som idag är gällande, skulle Um-värdet för byggnaden ligga för högt sett till maxvärdet 0,4 W/m 2 K som boverkets byggregler fastställer för småhus och flerbostadshus om man väljer att beräkna Um-värdet med schablonvärdet. Då beräkningarna enbart hanterar köldbryggor och deras påverkan på byggnaden är det svårt att direkt jämföra hur dessa även påverkar byggnadens miljöcertifiering. Detta beror på att en byggnads Um-värde enbart är en del i beräkningar som krävs för att exempelvis beräkna en byggnads energianvändning. Till dessa beräkningar hör saker som uppvärmning- och fläktsystem, vilket inte berörs i denna studie. Men jag kan dra slutsatsen att ett högre Umvärde, som fås från schablonvärdet, påverkar energianvändningen negativt. Loftgångshuset som är studieobjekt skulle dra fördel utav att köldbryggorna skulle användas istället för 28

34 schablonvärdet då de skulle få en lite bättre klassning i sin miljöcertifiering. Klassningen skulle dock enbart förändras i de indikatorer som berör byggnadens energianvändning. Trots att byggnaden skulle få en bättre klassning är det inte i alla fall detta skulle vara den lönsammaste vägen. Det beror på att det kan för företaget eller byggherren vara kostsamt att lägga extra resurser på att både beräkna köldbryggor, men också att åtgärda dem. Sett till olika aktörer är det för vissa mer relevant att utföra beräkningar för köldbryggorna eftersom det i det här fallet påvisade ett bättre värde än schablonvärdet. Då Um-värdet är bättre kan också det resultera i en bättre miljömärkning vilket är mer fördelaktigt för byggherren byggentreprenören bygger åt. Utan att föra någon talan åt byggentreprenören anser jag att det skulle vara fullt möjligt att beräkna samt åtgärda de påträffade köldbryggorna. Sett ur ett kortsiktigt vinstmaximeringsperspektiv skulle det inte vara lönsamt att förebygga dessa köldbryggor eftersom det skulle innebära längre projekttid och högre kostnad för byggnaden. Men däremot om man ser det ur ett mer långsiktigt perspektiv kan det löna sig för byggentreprenören att både beräkna och åtgärda vissa köldbryggor, trots att deras köldbryggor i dagsläget inte är kritiska. Detta eftersom det på sikt kan öka deras goda rykte (goodwill) som företag, vilket lönar sig ekonomiskt för företaget. Dessutom skulle åtgärdandet av köldbryggorna innebära mer hållbara byggnader eftersom att byggnaderna då skulle vara mer energieffektiva och släppa ut mindre värme. 29

35 7. Slutsats Slutsatsen som kan dras utav detta arbete är att om man väljer att beräkna en byggnads köldbryggor istället för att använda sig utav schablonvärden kan Um-värdet minska då schablonvärdet är högt. Um-värdet som fås från beräknade köldbryggor är 18,4 % lägre än det som fås vid beräkningen med schablonvärden, vilket är en stor förbättring som påvisar att det kan vara bra att beräkna en byggnads köldbryggor. Om schablonvärden används kan det i vissa fall resultera i att Um-värdet för byggnaden överskrider godkända värden. Sett till olika aspekter kan det också löna sig att förebygga köldbryggorna i en byggnad både för företaget som konstruerar byggnaden och fastighetsägaren som köper byggnaden. Det kan också vara gynnsamt för samhället då det bidrar till sänkt energianvändning vilket gynnar den hållbara utvecklingen och miljön. 30

36 8. Tackord Jag vill framförallt tacka Tommy, Emil och Anna som arbetar hos byggnadsentreprenaden för all hjälp jag har fått, och att ni gjort detta arbete möjligt. Jag vill också tacka Strusoft för den hjälp jag fått med VIP-Energy, samt alla företag som tillåtit mig att använda era bilder i mitt arbete. Slutligen så vill jag tacka min handledare Mikael som hjälpt till att föra mitt arbete framåt när jag stött på problem. 31

37 Referenser Adalberth, k. & Wahlström, Å. (2009). Energibesiktning av byggnader: flerbostadshus och lokaler. 3. Uppl. Stockholm: SIS Förlag. Petersson, B. (2013). Tillämpad byggnadsfysik. 5. Uppl. Stockholm: Studentlitteratur AB. Boverkets byggregler [BBR] (2015). Energihushållning. [Elektronisk]. Tillgänglig: [ ] Boverkets byggregler [BBR] (2015). Handbok för energihushållning enligt Boverkets byggregler. [Elektronisk]. Tillgänglig: [ ] Elmroth, A. (2015). Energihushållning & värmeisolering. 4. Uppl. Stockholm: Svensk byggtjänst. Emrahus (2018). Passivhus och energihus bara sunt förnuft. [Elektronisk]. Tillgänglig: [ ] Energimyndigheten (2015). Energiläget [Elektronisk]. Tillgänglig: _webb.pdf [ ] FLIR (2012). Guidebok i termografi för bygg- och energibranschen. [Elektronisk]. Tillgänglig: [ ] Förenta Nationerna (1987). Our Common Future. [Elektronisk]. Tillgänglig: 0Brundtland%20(En%20ingl%C3%A9s).pdf [ ] Herman Julin-Dannefelt (1923). Lantmannens uppslagsbok. [Elektronisk]. Tillgänglig: [ ] Larsson, T. Berggren, B. (2015). Undvik fel och fällor med köldbryggor. Skanska. Tillgänglig: med%20k%c3%b6ldbryggor.pdf [ ] LFS (2018). Om fukt och köldbryggor i hus. [Elektronisk]. Tillgänglig: [ ] SGBC (2018). Miljöbyggnad. [Elektronisk]. Tillgänglig: [ ] Svensk standard institut (2017). Köldbryggor i byggnadskonstruktioner Linjär värmegenomgångskoefficient förenklade metoder och schablonvärden. [Elektronisk]. Tillgänglig: [ ] Bengt Strandberg. (2015). Bygga hus illustrerad bygglära. 2. Uppl. Lund: Studentlitteratur AB. Strusoft (2018). VIP-Energy. [Elektronisk]. Tillgänglig: [ ] Thomas Blomberg (1996). Heat Conduction in two and three dimensions. [Elektronisk]. Tillgänglig: [ ] Trägudien (2018). Väggar. [Elektronisk]. Tillgänglig: [ ] 32

38 Bilagor 33

39 Bilaga 1 34

40 Bilaga 2 35