Handlingar till ägarutskottets sammanträde Vänersborg

Transkript

1 Handlingar till ägarutskottets sammanträde Vänersborg

2 1 (2) Föredragningslista Sammanträde med Ägarutskottet den 15 april 2015 Plats: Sessionssalen, Residenset, Vänersborg Tid: Kl ca Inledande formalia Mötets öppnande Upprop Val av justerare Justeringsdatum Fördjupning kl Uppföljning och rapportering till Ägaren - Diskussion om behov/krav på rapportering/uppföljning - Plan för benchmarking - Fördjupad beskrivning av controllingarbetet - m.m. Information A. Rapporter från presidieöverläggningar m.m. B. Aktuella rapporter från regiondirektören C. Information om pensionsavtal med svensk scenkonst D. Lägesrapport om planering inför sommaren 2015 E. Vårdplatssituationen; effekter av central finansiering m.m. Beslutsärenden 1. Samarbetsavtal för försörjning av personliga hjälpmedel Diarienummer RS Förslag till reviderad struktur för styrning av IS/IT Diarienummer RS Policy för Västra Götalandsregionens arbete med mänskliga rättigheter Diarienummer RS Västra Götalandsregionens folkbildningspolitiska program Diarienummer RS Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

3 Föredragningslista, Ägarutskottet, (2) 5. Uppföljning av planer för intern kontroll 2014 Diarienummer RS Västarvets framtida organisation Diarienummer RS Långsiktig finansieringsmodell för IS IT Diarienummer RS Samgående mellan Samtrafiken AB och X2 AB Diarienummer RS Ny- och reinvesteringar i hållplatsutrustning Diarienummer RS Resecentrum Kungälv Diarienummer RS Strategiska utrustningsinvesteringar 2015 inklusive utrustning relaterade till SU Bild- och InterventionsCentrum (BoIC) Diarienummer RS Övriga frågor Johnny Magnusson Ordförande Tänk på miljön Res gärna kollektivt (

4

5 Västra Götalandsregionen 1 (7) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RS Regionkansliet Hälso- och sjukvårdsavdelningen Handläggare: Anders Carlqvist Telefon: e-post: anders.carlqvist@vgregion.se Ägarutskottet Samarbetsavtal för försörjning av personliga hjälpmedel Förslag till beslut Ägarutskottet föreslår regionstyrelsens föreslå att regionfullmäktige beslutar följande: 1. Regionfullmäktige godkänner Samarbetsavtal för försörjning av personliga hjälpmedel. 2. Regionstyrelsen får i uppdrag att underteckna Samarbetsavtal för försörjning av personliga hjälpmedel. 3. Regionfullmäktige godkänner reglering av eget kapital, fördelning av över- och underskott, prissättning samt process inför investeringar enligt förslaget i tjänsteutlåtandet daterat Ägarutskottet beslutar för egen del att förklara paragrafen omedelbart justerad. Sammanfattning av ärendet Västra Götalandsregionen och länets kommuner har en gemensam handbok för hjälpmedel och en gemensam hjälpmedelsförsörjning. För den enskilde patienten innebär det kontinuitet i vård och behandling även om huvudmannaansvar ändras under vårdtiden. Ansvarsfördelningen mellan region och kommun regleras i ett hälso- och sjukvårdavtal. Den nuvarande hjälpmedelsförsörjningen är gemensamt upphandlad och Hjälpmedelscentralen inom Regionservice driver verksamheten. Avtalet för hjälpmedelsförsörjningen går ut Under hösten 2013 och våren 2014 har Västra Götalandsregionen och länets kommuner diskuterat hur hjälpmedelsförsörjningen ska lösas fortsättningsvis. EU:s nya upphandlingsdirektiv från ska implementeras i svensk lagstiftning I direktivet Postadress: Regionens Hus Göteborg Besöksadress: Lillhagsparken 5, Göteborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

6 Datum (7) Diarienummer RS finns en bestämmelse som möjliggör samarbete mellan upphandlande myndigheter för att säkerställa att ett allmännyttigt uppdrag som är gemensamt för de avtalsslutande myndigheterna kan fullgöras. Samarbetet ska ledas via en gemensam samverkansorganisation som säkerställer insyn och inflytande från respektive sjukvårdshuvudman och ett gemensamt ansvar för verksamhetens bedrivande. Under försommaren 2014 redovisade länets samtliga kommuner att man önskade utveckla ett sådant samarbete med Västra Götalandsregionen. Under hösten 2014 har förslag till samarbetsavtal arbetats fram gemensamt. Nu finns förslag till samarbetsavtal för försörjning av personliga hjälpmedel. Länets kommuner och Västra Götalandsregionen har nu att ta ställning till förslaget och teckna likalydande samarbetsavtal för försörjning av personliga hjälpmedel. Eftersom Västra Götalandsregionen också är leverantör av personliga hjälpmedel genom Hjälpmedelscentralen som ansvarsmässigt finns under servicenämnden, så bör också vissa regioninterna frågor regleras vad gäller hantering av över- och underskott mm. så att dessa överensstämmer med samarbetsavtalet. Fördjupad beskrivning av ärendet Bakgrund Ansvarsfördelningen mellan länets kommuner och Västra Götalandsregionen regleras i gällande hälso- och sjukvårdsavtal, som gäller från april 2012 till mars En gemensam hjälpmedelsförsörjning är en grundläggande förutsättning för hälso- och sjukvårdsavtalet. Nuvarande hjälpmedelsförsörjning är gemensamt upphandlad enligt Lagen om offentlig upphandling och avtalet går ut hösten Hjälpmedelscentralen inom Västra Götalandsregionen har anförtrotts uppdraget. Avtalet kan inte förlängas. Huvudmännen uppdrog 2013 åt EY att göra en riskanalys inför fortsatt samverkan. Resultatet presenterades i januari 2014 och innehåller en redovisning av föroch nackdelar vid olika samverkansformer. Riskanalysen uppmärksammade också det nya EU-direktivet, som sedan infördes Riskanalysen resulterade i ett förslag om avsiktsförklaring om hjälpmedelsförsörjningen i Västra Götaland efter avtalsslut. Avsiktsförklaringen återtogs dock p.g.a. vissa osäkerheter om de juridiska frågorna. Huvudmännen uppdrog åt en gemensam arbetsgrupp att redovisa förslag till fortsatta åtgärder. Arbetsgruppen landade i bedömningen att Västra Götalandsregionen skulle redovisa ett förslag om hur det fortsatta hjälpmedelssamarbetet och hjälpmedelsförsörjningen ska utvecklas. Västra Götalandsregionen presenterade i maj 2014 ett sådant förslag. Detta förslag byggde på en fördjupad genomgång och analys av de juridiska förutsättningarna. Slutsatsen var att det finns juridiska förutsättningar för ett nytt samarbetsavtal och en gemensam hjälpmedelsförsörjning utan föregående upphandling. För att säkerställa harmonisering till den kommande upphandlingslagstiftningen 2016 och kommande eventuella revidering av hälso- och sjukvårdsavtalet föreslogs att avtalet ska vara på två år.

7 Datum (7) Diarienummer RS Ledorden i Västra Götalandsregionens förslag är transparens och successiv gemensam utveckling. Förslaget innehöll bl. a följande: Samarbetsavtal i två år Omhändertagande av brister i nuvarande upphandlat avtal. Iakttagelser från EY:s genomgångar, revisionen och avtalsvården skall åtgärdas Ökat samarbete mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna Ökat samarbete mellan vårdgivarna och Hjälpmedelscentralen Konkretisering av förslaget ska göras gemensamt under hösten 2014 VästKoms styrelse rekommenderade i maj 2014 kommunerna att anta Västra Götalandsregionens förslag. Alla kommuner har angivit att man vill fortsätta samarbetet. Höstens konkretisering av det nya samarbetsavtalet Höstens arbete med konkretisering av samarbetsavtalet har genomförts inom ramen för den befintliga samverkansorganisationen för hjälpmedel. En projektorganisation har etablerats och en gemensam processledare har samordnat arbetet. Projektet har haft tre delprojekt; Tjänstespecifikation (kravspecifikation) Samarbete och styrning Ekonomi Det gemensamma arbetet har involverat drygt 30 medarbetare från Västra Götalandsregionen och länens kommuner. En särskild juridisk granskning av avtal och bilagor har genomförts. Höstens arbete har varit intensivt och har summerats i förslag till samarbetsavtal, som omfattar Samarbetsavtal Bilaga A Tjänstespecifkation Bilaga B Samarbetsorganisationen Samarbete och styrning Bilaga C Finansiell samverkan Bilaga D Områden/aktiviteter att säkerställa inför avtalsstart Alla hjälpmedel upphandlas enligt lagen om offentlig upphandling. För att säkerställa de juridiska utgångspunkterna för samarbetsavtalet har grundutrustning och hjälpmedel för medicinsk behandling undantagits från avtalet. Dessa produkter omfattar ca 10 % av Hjälpmedelscentralens omsättning. När det gäller grundutrustning, som mestadels är ett kommunalt behov, har 44 av 49 kommuner utnyttjat den option som finns i det nuvarande avtalet. Ett särskilt arbete kommer att starta för att säkra upp de juridiska förutsättningarna för denna försörjning. Försörjningen av hjälpmedel för medicinsk behandling, som till övervägande delen är ett ansvar för Västra Götalandsregionen, ser olika ut i regionen. Vissa sjukhus anlitar Hjälpmedelscentralen medan andra sjukhus har andra lösningar. Det varierar också mellan produktgrupper. En förstudie har initierats för att klarlägga hur försörjningen ska vara. Hjälpmedelscentralen kommer för de vårdgivare som så önskar att fortsätta försörjningen i avvaktan på kommande strategier.

8 Datum (7) Diarienummer RS Västra Götalandsregionen och länets kommuner har en gemensam Handbok för förskrivning av personliga hjälpmedel. Handboken har reviderats under 2013 och 2014 och en uppdaterad handbok ska gälla från maj Revideringen innebär bl.a. en anpassning till ny lagstiftning. Handboken följer hälso- och sjukvårdsavtalet och revideringen innebär inga förändringar i kostnadsansvaret mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna. Formerna för samverkan mellan kommunkollektivet och Västra Götalandsregionen håller på att följas upp. Inriktningen är att mötas med tillit och förtroende lokalt, delregionalt och regionalt. Detta kan innebära vissa förändringar i föreslagen samarbetsstruktur för hjälpmedel. Förslag till samarbetsavtal Föreliggande förslag till samarbetsavtal möter alla de kriterier som fanns i förslaget från Västra Götalandsregionen och som kommunerna sade ja till under försommaren Utgångspunkten för samarbetsavtalet är ett ökat samarbete mellan vårdgivare och Hjälpmedelscentralen kring det gemensamma allmännyttiga uppdraget att ha en gemensam hjälpmedelsförsörjning till nytta för länets användare av hjälpmedel och ta ett gemensamt ansvar för respektive sjukvårdshuvudmans lagstadgade skyldighet att erbjuda hjälpmedel till personer med funktionshinder. Denna utgångspunkt innebär bl.a. att samarbetsavtalet inte har samma format som ett upphandlat avtal. Uppföljning ska ske i god tid före samarbetsavtalets upphörande och förnyat ställningstagande till fortsatt samarbete ska tas till hur EU:s nya upphandlingsdirektiv införts i svensk lagstiftning samt till Hälso- och sjukvårdsavtalet Tjänstespecifikation, bilaga A Utgångspunkten för tjänstespecifikationen är tidigare kravspecifikation, som modifierats för att möjliggöra en gemensam successiv utveckling av verksamheten. Iakttagelser från revisionen och EY har beaktats liksom erfarenheter från hittillsvarande avtalsvård. Tjänstespecifikationen har två bilagor. Den första innehåller 50 Moment, som är en fördjupad beskrivning av tjänsterna. Momenten kommer under våren att kompletteras med beskrivningar av arbetssätt. Beskrivningarna kommer sedan att finnas på den gemensamma hemsidan. Framtagandet av dessa beskrivningar kommer att göras succesivt. Den andra bilagan är planen för kvalitetsuppföljning av det nya avtalet. Kvalitetsuppföljningen omfattar patient- och brukarsäkerhet, leveranssäkerhet samt tillgänglighet. Samarbetsorganisationen, Samarbete och styrning, bilaga B Genom samarbetsavtalet utvecklas den nuvarande samverkansorganisationen för hjälpmedel. Den nya samarbetsorganisationen ska säkerställa insyn och inflytande från respektive sjukvårdshuvudman och ett gemensamt ansvar för verksamhetens

9 Datum (7) Diarienummer RS bedrivande. Vårdgivare och hjälpmedelscentralen ska bidra så att det blir ett samarbete som bygger på ett gemensamt ansvarstagande för hjälpmedelsverksamhetens leverans. Den nuvarande samverkansorganisationen förstärks med en politisk beredning för hjälpmedelsfrågor. Pågående uppföljning av samverkan mellan huvudmännen kan innebära att uppdraget förändras. Arbetsuppgiften för den nuvarande beredningsgrupp avtal breddas till att också omfatta utvecklingsfrågor. Uppdraget för den nuvarande beredningsgruppen handbok breddas till att också omfatta sortimentsfrågor. Beredningsgruppen WebSesam byter namn till beredningsgrupp IT-stöd för ökad flexibilitet. I samarbetsavtalet används vid flera tillfällen och under flera rubriker begreppet Samarbetsorganisationen. Kommande arbete som beskrivs i Bilaga D kommer att konkretisera bl.a. rapporteringsvägar, beslutsnivåer och beslutsvägar inom Samarbetsorganisationen. Finansiell samverkan, bilaga C Det nya avtalet för hjälpmedelsförsörjningen innebär, till skillnad från tidigare upphandlat avtal, att kostnaderna utgår från självkostnadsprincipen. En ny prismodell har utvecklats. Vårdgivarna betalar som tidigare utifrån hälso- och sjukvårdsansvaret enligt gällande avtal. Vårdgivarna tar ett gemensamt ansvar för verksamhetens resultat och Hjälpmedelscentralens tydliggörs som en egen resultatenhet. Fortsatta åtgärder inför avtalsstart, bilaga D Det finns ett antal aktiviteter som måste säkerställas inför avtalsstart. Höstens projektorganisation avvecklas och det fortsatta förberedelsearbetet kommer att göras inom ramen för gängse samarbetsorganisation. Ledningsrådet för Hjälpmedel kommer att spela en central roll i detta. Samordningsfunktionen kommer att förstärkas fram till avtalsstart. Reglering av särskilda regioninterna frågor Samarbetsavtalet för försörjning av personliga hjälpmedel innebär att Hjälpmedelscentralen inom Regionservice får rollen som leverantör av personliga hjälpmedel och därtill kopplade tjänster. Hjälpmedelscentralen levererar därutöver vissa andra tjänster. Avtalet innebär behov av att särskilt reglera vissa frågor. Frågorna omfattar disposition av eget kapital, fördelning av över- och underskott, prissättning samt förtydligande av gällande regler för verksamheten i övrigt. Beredning av dessa frågor har skett i samråd med ledningskansliets ekonomiavdelning, Regionservice samt samverkansorganisationen för hjälpmedel. Följande särskilda regler föreslås: Undantag från VGR:s regelverk för eget kapital ska gälla för verksamhetsområdet som omfattas av Samarbetsavtal för försörjning av personliga

10 Datum (7) Diarienummer RS hjälpmedel inom Regionservice. Undantaget innebär att kravet på att regionstyrelsen ska godkänna nyttjandet av eget kapitel upphävs, liksom att det egna kapitalet endast får vara 2 % av regionbidrag/bruttokostnader. Servicenämnden får besluta att fördela det årliga över- underskottet till respektive vårdgivare enligt den princip som formulerats i Samarbetsavtal för försörjning av personliga hjälpmedel och på rekommendation av den politiska beredningsgruppen för hjälpmedel. Prissättning inom Samarbetsavtal för försörjning av personliga hjälpmedel produkter och tjänster beslutas av regiondirektören på förslag från Ledningsrådet för hjälpmedel. Rapportering av verksamheten inom Samarbetsavtal för försörjning av personliga hjälpmedel till regionstyrelsen och till den politiska beredningsgruppen för hjälpmedel ska ske inom ramen för servicenämndens och Regionservice rapportering. Hjälpmedelscentralen ska utgöra en egen resultat- och balansräkning som är avskild från övriga verksamheter inom Regionservice. Investeringsbehov för verksamheten inom Samarbetsavtal för försörjning av personliga hjälpmedel nomineras av den politiska beredningsgruppen till VGR:s investeringsprocess. Beredning Det gemensamma arbetet har utförts inom ramen för den nuvarande samverkansorganisationen för hjälpmedel. Den nuvarande organisationen har följande gemensamma grupperingar; Det politiska samrådet mellan VästKom och Västra Götalandsregionen (SRO) Ledningsgruppen för samverkan VGR/VGK Välfärd (LiSA-gruppen) Ledningsrådet för hjälpmedel De tre beredningsgrupperna Avtal, Handbok och WebSesam Hjälpmedelsforum Samordningsfunktion Under hösten 2014 har en projektorganisation arbetat för att konkretisera avtalet. Projektet har kontinuerligt rapporterats till berörda grupper. Efter genomfört arbete genomfördes en avrapportering Under hösten har inom VGR information bl. a lämnats till hälso- och sjukvårdsutskottet, regionkansliledningen och koncernledning hälso- och sjukvård. På kommunsidan har information lämnats till VästKoms styrelse och kommunalförbunden. Ledningsrådet för hjälpmedel ställde sig bakom förslaget till samarbetsavtal vid möte LiSA-gruppen godkände förslaget vid möte Efter VästKoms styrelsemöte rekommenderas kommunerna i Västra Götaland att för egen del besluta om och underteckna samarbetsavtalet för försörjning av personliga hjälpmedel i enlighet med förslaget. Beslutet meddelas Västra Götalandsregionen via Samordningsfunktionen för hjälpmedel före

11 Datum (7) Diarienummer RS Regionkansliet Ann-Sofi Lodin Regiondirektör Ann Söderström Hälso- och sjukvårdsdirektör Bilagor 1. Samarbetsavtal för försörjning av personliga hjälpmedel med bilagor Beslut skickas till Ann Söderström

12 Samarbetsavtal för försörjning av personliga hjälpmedel mellan Kommun xxxx och Västra Götalandsregionen Samarbetet I detta avtal samarbetar var och en av de 49 kommunerna i Västra Götaland och Västra Götalandsregionen. Vårdgivare är de 49 kommunerna och Västra Götalandsregionen. Utförare är Servicenämnden genom Hjälpmedelscentralen inom Västra Götalandsregionen. 2. Bakgrund Ansvaret för förskrivning av personliga hjälpmedel är knutet till hälso- och sjukvårdsansvaret enligt Hälso och sjukvårdslagen. I Västra Götaland styrs ansvarsförhållandena av Avtal som reglerar hälsooch sjukvårdsansvaret mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland (Hälso och sjukvårdsavtalet) och Handbok för förskrivning av personliga hjälpmedel (Handbok). En gemensam hjälpmedelsförsörjning är en förutsättning för att hälso och sjukvårdsansvaret enligt nuvarande och kommande hälso- och sjukvårdsavtal ska kunna följas inom hjälpmedelsområdet. Den gemensamma ambitionen är att bibehålla och vidareutveckla en långsiktig och förtroendefull samverkan i en anda av öppenhet och dialog. Det ömsesidiga åtagandet ska bidra till en gynnsam utveckling till nytta för patienterna. Upphandlad försörjning av personliga hjälpmedel för Västra Götalandsregionen och länets kommuner upphör Genom detta samarbetsavtal inrättas ett samarbete mellan ingående parter avseende försörjning av personliga hjälpmedel att träda ikraft vid upphörande av upphandlad hjälpmedelsförsörjning. Detta samarbetsavtal reglerar försörjning av personliga hjälpmedel för Västra Götalandsregionen och de 49 kommunerna samt vårdgivarnas och Hjälpmedelscentralens samarbete kring denna verksamhet. Sida 1 av 8

13 3. Syfte och mål Målet med samarbetssavtalet och en gemensam hjälpmedelsförsörjning är att patienter i Västra Götaland på lika villkor ska få tillgång till funktionellt fullgoda hjälpmedel och god service oavsett bostadsort och huvudman. Samarbete kring hjälpmedelsfrågorna ska också ge en rationell verksamhet utan parallella organisationer. Samarbetsavtalet ska säkerställa en gemensam successiv utveckling av försörjningen av personliga hjälpmedel. Vårdgivarna och Hjälpmedelscentralen åtar sig att med transparens och öppenhet samarbeta för att möjliggöra en gemensam hjälpmedelsverksamhet och medverka till att verksamheten utvecklas och bedrivs effektivt med hög kvalitet. Vårdgivarna och Hjälpmedelscentralen åtar sig att gemensamt arbeta för att vårdprocess/vårdkedja för patienterna fungerar på ett gränsöverskridande sätt och verka för att den lagstadgade skyldigheten att erbjuda patienter hjälpmedel fullföljs. Inför genomförande av detta samarbetsavtal behöver vissa områden, samarbeten och processer utvecklas. Dessa åtgärder redovisas i Bilaga D Områden/aktiviteter att säkerställa inför avtalsstart inom ramen för samarbetsavtal för försörjning av personliga hjälpmedel i Västra Götaland. 4. Samarbetsavtalets omfattning och avtalsperiod Detta samarbetsavtal med bilagor reglerar Västra Götalands 49 kommuners och Västra Götalandsregionens gemensamma ansvar att bedriva försörjning för personliga hjälpmedel inom huvudgrupperna rörelsehinder, kommunikation och information samt medicinsk behandling inom gruppen antidecubitus. Grundutrustning och övriga hjälpmedel inom huvudgruppen medicinsk behandling ingår inte inom ramen för samarbetsavtalet. Samarbetsavtalet gäller för perioden Förskrivning av hjälpmedel är en hälso- och sjukvårdsinsats som kontinuerligt förändras och påverkas av förändringar i lagstiftning, vårdgivarnas struktur- och verksamhetsförändringar, valfrihetsregler, nya och/eller förändrade diagnostik- och medicinska behandlingsmetoder samt demografiska förändringar. Detta kan påverka behovet av tjänster, produkter och volymer under avtalsperioden. De 49 kommunerna och Västra Götalandsregionen tar ett gemensamt ansvar för händelser och kostnader som kan uppkomma som en följd av detta avtal. 5. Avtalsinnehåll Detta samarbetsavtal har fyra bilagor som tillsammans utgör grunden för det fortsatta samarbetet kring försörjning av personliga hjälpmedel. Bilaga A Tjänstespecifikation för försörjning av personliga hjälpmedel enligt samarbetsavtal i Västra Götaland Sida 2 av 8

14 Bilaga A.1 Bilaga A.2 Moment i tjänsten inom ramen för samarbetsavtal för försörjning av personliga hjälpmedel i Västra Götaland Plan för kvalitetsuppföljning inom ramen för samarbetsavtal för försörjning av personliga hjälpmedel i Västra Götaland Bilaga B Bilaga C Bilaga D Finansiell samverkan inom ramen för samarbetsavtal för försörjning av personliga hjälpmedel i Västra Götaland Samarbetsorganisationen - Samarbete och styrning inom ramen för samarbetsavtal för försörjning av personliga hjälpmedel i Västra Götaland Områden/aktiviteter att säkerställa inför avtalsstart inom ramen för samarbetsavtal för försörjning av personliga hjälpmedel i Västra Götaland 6. Samarbetsorganisationen - Samarbete och styrning inom ramen för samarbetsavtal för personliga hjälpmedel Den tidigare organisationen för hjälpmedelsamverkan är utvecklad för att stödja samarbetsavtalet för förskrivning av personliga hjälpmedel. I organisationen hanteras frågor rörande förskrivnings- och försörjningsfrågor. Samarbetsorganisationen för hjälpmedel utgörs av från vårdgivarna partsammansatta grupper där Hjälpmedelscentralen medverkar. Till stöd för samarbetsorganisationen finns som tidigare en samordningsfunktion som samfinansieras av huvudmännen. Länets kommuner samverkar i gemensamma frågor inom bl.a. hjälpmedelsområdet via de fyra kommunalförbunden. Kommunalförbunden äger i sin tur VästKom för länsgemensamma frågor. I samarbetsgrupperna ingår representanter från kommunalförbunden och en representant från Göteborgs stad. Vårdgivarnas inflytande och medverkan inom ramen för detta samarbetsavtal säkerställs i samarbetsorganisationen. Nedan redogörs kort för denna samarbetsorganisation. Uppdrag, sammansättning och arbetsformer för samarbetsorganisationen beskrivs närmare i text och organisationsbild i Bilaga C Samarbetsorganisationen - Samarbete och styrning inom ramen för samarbetsavtal för försörjning av personliga hjälpmedel i Västra Götaland. Politisk samarbetsorganisation Det politiska samrådsorganet mellan VästKom och Västra Götalandsregionen (SRO) Det övergripande politiska ansvaret för samarbetsfrågor åvilar SRO som leder och utvecklar samverkan inom bl.a. hjälpmedelsområdet i Västra Götaland på uppdrag av Västra Götalandsregionen och Västra Götalands kommuner. SRO fastställer uppdragshandling till Politisk beredning för hjälpmedelsfrågor. Sida 3 av 8

15 Politisk beredning för hjälpmedelsfrågor Den politiska beredningsgruppen har representanter från kommunerna/kommunalförbunden och Västra Götalandsregionen, för inflytande i hjälpmedelsverksamhetens utvecklings, uppföljnings- och kvalitetsfrågor. Gruppen ska följa och utveckla samarbetet inom hjälpmedelsområdet i Västra Götaland. Tjänstemännens samarbetsorganisation Ledningsgrupp för samverkan VGR/VGK Välfärd (LiSA-gruppen) LiSA-gruppen utgör forum för gemensamma välfärdsfrågor varav hjälpmedel är ett område. Gruppen har som uppdrag att samordna den länsgemensamma samverkan med ett uttalat syfte att skapa effektivitet och resultat med ett framtidsinriktat anslag. LiSA-gruppen fastställer uppdragshandlingen till Ledningsrådet för hjälpmedel. Ledningsrådet för hjälpmedel Uppdraget omfattar strategisk och taktisk ledning inom förskrivning och försörjning av hjälpmedel. Ledningsrådet för hjälpmedel är också forum för informationsutbyte mellan vårdgivarna och Hjälpmedelscentralen samt omvärldsbevakning inom hjälpmedelsområdet. Ledningsrådet för hjälpmedel fastställer uppdragshandlingar till beredningsgrupperna, Hjälpmedelsforum och samordningsfunktionen. Beredningsgrupper Beredningsgruppernas uppdrag är att bereda frågor inom respektive ansvarsområde och ta fram förslag, rekommendationer och beslutsunderlag till Ledningsrådet för hjälpmedel. Hjälpmedelsforum Hjälpmedelsforum utgör ett forum för dialog och informationsutbyte avseende förskrivning och försörjning av hjälpmedel. Genom information och kommunikation ges förutsättningar för en likvärdig grundsyn på förskrivning och försörjning för patienter i Västra Götaland. Samordningsfunktion Utvecklingsledarnas uppdrag som samordningsfunktion är att samordna hjälpmedelsfrågor på uppdrag av huvudmännen. Samordningsfunktionen organiseras inom Västra Götalandsregionens Koncernstab Hälso- och sjukvård. 7. Hjälpmedelcentralens uppdrag Hjälpmedelscentralen ska följa aktuella författningar och standarder inom hälso- och sjukvårdsområdet och det medicintekniska området. Hjälpmedelscentralen ska upphandla varor och tjänster enligt lagen om offentlig upphandling och gällande regelverk för Västra Götalandsregionen. Hjälpmedelscentralens uppdrag utgående från detta samarbetsavtal framgår av Bilaga A Tjänstespecifikation för försörjning av personliga hjälpmedel enligt samarbetsavtal i Västra Götaland. Hjälpmedelscentralen ska utföra åtagandet på ett etiskt, kvalitativt och ekonomiskt effektivt sätt och åtar sig att från och med avtalsstart bedriva verksamhet i enlighet med detta samarbetsavtal och Sida 4 av 8

16 dess bilagor. Hjälpmedelscentralen är en självständig aktör men får inte företräda vårdgivaren utöver vad som framgår av detta samarbetsavtal. Om Hjälpmedelscentralen upphandlar underleverantör för utförande av verksamhet enligt samarbetsavtalet ansvarar Hjälpmedelscentralen för underleverantörens åtagande såsom för sitt eget. Hjälpmedelscentralen ska upprätta, hantera och bevara patientjournaler enligt gällande lagar, förordningar och föreskrifter. Hjälpmedelscentralen ska ha en verksamhetschef enligt 29 Hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763) som svarar för verksamheten och har det samlade ledningsansvaret. Vid tillsättning och byte av verksamhetschef ska godkännande inhämtas från Ledningsrådet för hjälpmedel. Hjälpmedelscentralen ska ha tillgång till personal i den omfattning detta samarbetsavtal kräver. I verksamheten ska finnas tillgång till legitimerad arbetsterapeut, legitimerad fysioterapeut/sjukgymnast, legitimerad logoped och för uppdraget annan nödvändig kompetens. Hjälpmedelscentralen ansvarar för att personalen får den utbildning som erfodras för att upprätthålla och utveckla kompetens inom uppdraget. Hjälpmedelscentralen ska vid marknadsföring avseende åtagandet följa intentionerna i detta avtal. Vårdgivarnas roll som uppdragsgivare ska framgå i alla relevanta sammanhang. Hjälpmedelscentralen ansvarar för att informera om verksamheten till invånare i Västra Götaland, samverkansparter och andra intressenter. 8. Finansiell samverkan inom ramen för samarbetsavtal för försörjning av personliga hjälpmedel Finansiell samverkan och ekonomisk modell beskrivs närmare i Bilaga B Finansiell samverkan inom ramen för samarbetsavtal för försörjning av personliga hjälpmedel i Västra Götaland. Modellen ska stödja innehållet i Handbok för förskrivning av personliga hjälpmedel och en rationell förskrivning, hög nyttjandegrad av hjälpmedel, kostnadseffektiv hantering samt bidra till att minska kvalitetsbristkostnader. Kalkylmodell Prissättning och ekonomisk redovisning följer en framtagen kalkylmodell som beskriver Hjälpmedelscentralens hela verksamhet fördelat på fyra huvudområden. Självkostnad och reglering av över- och underskott Vårdgivarna och Hjälpmedelscentralen ska tillämpa den beskrivna ekonomiska modellen som medger kontroll av självkostnaden. För att identifiera en korrekt självkostnad krävs att Hjälpmedelscentralen har en separat resultat- och balansräkning, skild från Regionservice övriga verksamheter. Reglering av över- respektive underskott tar sin utgångspunkt i nettoresultatet inom respektive huvudområde. Över och underskott inom huvudområdet fördelas årligen med utgångspunkt från respektive vårdgivares kostnadsandel av den summerade kostnaden. Frågor om över- och underskott hanteras av vårdgivarna genom samarbetsorganisationen för hjälpmedel. Sida 5 av 8

17 Prissättning Prissättning görs årligen i budgetprocessen och bygger på kalkylmodellens resultat. Priserna kan även justeras i samband med större upphandlingar. Ledningsrådet för hjälpmedel och Hjälpmedelscentralen har en dialog och samarbetar kring prissättningen. Samarbetsorganisationen följer upp och initierar en utveckling av prissättningen. Rapportering Hjälpmedelscentralen rapporterar månadsvis ekonomiskt utfall enligt kalkylmodellens huvudområden till samarbetsorganisationen. Avstämning och rapportering av självkostnad görs i samarbetsorganisationen i samband med delårsbokslut och årsbokslut, i enlighet med årshjulet för budget och uppföljning. Fakturering Fakturering omfattar de tjänster som beskrivs i Bilaga A Tjänstespecifikation för försörjning av personliga hjälpmedel. Fakturering sker månadsvis med 30 dagars betalningstid från fakturans ankomstdag. 9. Patientsäkerhet och skada Hjälpmedelscentralen och vårdgivarna ska ha ett proaktivt patientsäkerhetsarbete som leder till minskad risk för vårdskada hos patienterna. Hjälpmedelscentralen ansvarar för person- och sakskada eller annan skada som orsakats genom fel eller försummelse av Hjälpmedelscentralen. Hjälpmedelscentralen ska hålla vårdgivaren skadeslös om krav väcks mot vårdgivaren som en följd av Hjälpmedelscentralens handlande eller underlåtenhet att handla. Hjälpmedelscentralen ska ha rätt att delta i bemötandet av sådant krav. Vårdgivarna ska snarast underrätta Hjälpmedelscentralen om krav framställs mot Hjälpmedelscentralen som omfattas av föregående stycke och vårdgivarna ska inte utan Hjälpmedelscentralens samtycke göra medgivanden eller träffa uppgörelser avseende sådant krav om det kan påverka Hjälpmedelscentralens ersättningsskyldighet. Vårdgivarna är därtill skyldig att vidta alla rimliga åtgärder för att begränsa sin skada i händelse av att krav mot vårdgivarna framförs som omfattas av Hjälpmedelscentralens ersättningsskyldighet. Det åligger Västra Götalandsregionen att teckna och vidmakthålla ansvarsförsäkring och övriga erforderliga försäkringar för fullgörandet av uppdraget som täcker de skador som Hjälpmedelscentralen är ansvarig för. Försäkring som täcker skador enligt patientskadelagen tecknas av vårdgivarna. Hjälpmedelscentralen ska tillhandahålla de intyg, utredningar och analyser som Landstingets ömsesidiga försäkringsbolag behöver för sin handläggning av patientskadefall. Västra Götalandsregionens patientnämnder handlägger ärenden som rör den hälso- och sjukvård som Hjälpmedelscentralen svarar för. Hjälpmedelscentralen ska snarast ge nämnderna den information som efterfrågas. Sida 6 av 8

18 10. Uppföljning Samarbetsavtalet ska följas upp månadsvis avseende kvalitet och ekonomi enligt Bilaga A.2 Plan för kvalitetsuppföljning inom ramen för samarbetsavtal för försörjning av personliga hjälpmedel i Västra Götaland samt Bilaga B Finansiell samverkan inom ramen för samarbetsavtal för försörjning av personliga hjälpmedel i Västra Götaland. Rapportering görs till vårdgivarna via olika delar av samarbetsorganisationen. 11. IT-stöd Vårdgivarna och Hjälpmedelscentralen har ett gemensamt IT-system som ger stöd för hjälpmedelsförsörjningen och samarbetet. Hjälpmedelscentralen ska rapportera relevant och tillförlitlig information om händelser och transaktioner till vårdgivaren och tillsammans med vårdgivaren genomföra överenskomna uppföljningar. Hjälpmedelscentralen ska lämna utbudsinformation till invånartjänsten 1177 Tema hjälpmedel. 12. Uppföljning och övergång Ledningsrådet för hjälpmedel ansvarar på uppdrag av LiSA-gruppen för uppföljning och värdering av samarbetsavtalet. Om överenskommelse om fortsatt samarbete inte kan nås upphör avtalet från Den politiska beredningen för hjälpmedelsfrågor ansvarar för att bevaka gällande avtalstider och i god tid initiera arbete så att beredskap finns inför nytt avtal, oavsett avtalsform. Vid ställningstagande till fortsatt samarbete ska hänsyn tas till hur EU:s nya upphandlingsdirektiv införts i svensk lagstiftning och till hur Hälso- och sjukvårdsavtalet utformas efter april I det fall samarbetet kring hjälpmedelsförsörjning mellan huvudmännen upphör ska vårdgivarna och Hjälpmedelscentralen samråda kring hantering av hjälpmedelsadministration, teknisk dokumentation, patientjournaler, lokaler, utrustning och personal, för att övergången till annan utförare ska kunna ske utan avbrott eller brister i verksamheten. Hjälpmedelscentralen är skyldig att till vårdgivarna lämna ut sådana uppgifter som är av betydelse, inför och i samband med samarbetsavtalets upphörande. 13. Tvist Tvist om tolkning och tillämpning av detta avtal som inte kan lösas inom ramen för samarbetsorganisationen enligt punkt 6 i detta avtal, ska avgöras av svensk allmän domstol med Göteborgs tingsrätt som första instans. Detta samarbetsavtal har upprättats i två (2) likalydande exemplar av vilka vårdgivaren och utföraren tagit var sitt. Sida 7 av 8

19 Ort och datum Ort och datum För xxx kommun För Västra Götalandsregionen Behörig befattningshavare Behörig befattningshavare Namnförtydligande Namnförtydligande Sida 8 av 8

20 BILAGA A TJÄNSTESPECIFIKATION För försörjning av personliga hjälpmedel enligt samarbetsavtal för hjälpmedelsförsörjning i Västra Götaland

21 Innehåll 1. Allmänt Giltighetstid Samarbetet Överenskommelse Tjänster Vårdgivarnas åtaganden Servicenivåer och servicefönster Tillgänglighet Leveranstider Pris och betalningskonstruktion... 5 Bilagor... 6 Bilaga A.1 Moment till tjänster inom ramen för samarbetsavtal för försörjning av personliga hjälpmedel i Västra Götaland... 6 Bilaga A

22 1. Allmänt Ansvaret för förskrivning av personliga hjälpmedel är knutet till hälso- och sjukvårdsansvaret enligt Hälso- och sjukvårdslagen. I Västra Götaland styrs ansvarsförhållandena av Avtal som reglerar hälsooch sjukvårdsansvaret mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland och Handbok för förskrivning av personliga hjälpmedel. Denna tjänstespecifikation beskriver hur försörjningen av personliga hjälpmedel ska utföras under tiden för samarbetsavtalet. Samverkande IT-system används gemensamt för tjänstens utförande. Hjälpmedelscentralen ska hämta patientuppgifter från vårdgivarnas gemensamma IT-system. 2. Giltighetstid Samarbetet I detta avtal samarbetar var och en av de 49 kommunerna i Västra Götaland och Västra Götalandsregionen Vårdgivare är de 49 kommunerna och Västra Götalandsregionen Utförare är Servicenämnden genom Hjälpmedelscentralen i Västra Götalandsregionen 4. Överenskommelse Vårdgivarna och Hjälpmedelscentralen har genom samarbetsavtalet ett gemensamt åtagande att bedriva försörjning för personliga hjälpmedel inom huvudgrupperna rörelsehinder, kommunikation och information samt medicinsk behandling inom gruppen antidecubitus. Grundutrustning och övriga hjälpmedel inom huvudgruppen medicinsk behandling ingår inte inom ramen för samarbetsavtalet. Målet med samarbetsavtalet och en gemensam hjälpmedelsförsörjning är att patienter i Västra Götaland på lika villkor ska få tillgång till funktionellt fullgoda hjälpmedel och god service oavsett bostadsort och huvudman. Under avtalstiden kan vårdgivarna och Hjälpmedelscentralen komma överens om förändringar i och utveckling av tjänster i syfte att öka kvalitet och öka kostnadseffektiviteten för vårdgivarna i Västra Götaland. Ändringar som görs förtecknas i en ändringslogg. Vårdgivarna och Hjälpmedelscentralen ska följa aktuella författningar och standarder inom hälsooch sjukvårdsområdet och det medicintekniska området samt Handbok för förskrivning av personliga hjälpmedel i Västra Götaland. 2

23 5. Tjänster Leverans/hämtning Montering/demontering Rekonditionering Anpassning Specialanpassning Avhjälpande underhåll Förebyggande underhåll Expertkunskap och konsultation Sortiment Statistik och analys gällande i avtalet ingående tjänster Hantering av medicintekniska avvikelser Fakturering 6. Vårdgivarnas åtaganden Följa gemensamt upprättade rutiner Ansvara för förskrivarnas kompetens Ansvara för beställning och kostnadsansvar för tolk Beställa tjänst i det gemensamma IT-systemet för hjälpmedel. I undantagsfall, då digital beställning inte är möjlig, kan beställningar hanteras manuellt Ansvara för att registrera förskrivna hjälpmedel i det gemensamma IT-systemet för hjälpmedel så att de är spårbara Rapportera brister och risker gällande utförande av tjänster 7. Servicenivåer och servicefönster Hjälpmedelscentralens tjänsteutbud ska vara tillgängligt för förskrivare och patient alla helgfria vardagar Midsommarafton, julafton och nyårsafton likställs med helgdag. 7.1 Tillgänglighet Hjälpmedelscentralen ska följa Västra Götalandsregionens riktlinjer Tillgängliga och användbara miljöer riktlinjer och standard för fysisk tillgänglighet och Riktlinjer för tillgänglig information och kommunikation. Hjälpmedelscentralen ska ha utbudspunkter för konsultation och utprovning inom samtliga produktområden, teknisk service samt utbildning för förskrivare i de fyra geografiska områden som motsvarar kommunalförbunden. Hjälpmedelscentralens lokaler som patient och förskrivare ska besöka ska vara belägna så att det finns kollektivtrafik fram till verksamheten. Hjälpmedelscentralens lokaler ska vara ändamålsenliga och för verksamheten anpassade med en bemannad reception. Hjälpmedelscentralen ska anpassa lokaler, telefontider, öppethållande och mottagningstider för utprovning, individanpassning och service, enligt följande: Verksamheten ska vara öppen för förskrivare och patient alla helgfria vardagar

24 Telefontillgänglighet ska finnas under ordinarie öppettider för information och rådgivning samt för tidsbokning Kundtjänst konsultation ska vara bemannad med sakkunnig kompetens under ordinarie öppettid Vid behov av specifik kompetens kan kundtjänst föra vidare frågan direkt Vid de tider då Hjälpmedelscentralen inte har öppet ska telefonsvarare ge information om öppettider Patient med förskrivet hjälpmedel, för vilket avhjälpande underhåll på jourtid ingår, ska få information om vad det innebär samt telefonnummer för kontakt i samband med leverans. Hjälpmedelscentralen ska ha telefontillgänglighet under ordinarie öppettider på ett ingående telefonnummer där samtal ska besvaras av en person inom 5 minuter för minst 80 % av till Hjälpmedelscentralen inkommande samtal. Svarstid för sakkunnig telefonrådgivning och information avseende lager och leverans, teknisk service, konsultationer samt fakturafrågor ska vara inom 5 minuter. 7.2 Leveranstider Leverans till geografiskt område, inklusive buffertförråd, ska ske på fast dag en gång/vecka. Leverans av hjälpmedel inklusive tillbehör och anpassning av hjälpmedel ska ske senast 7 vardagar efter mottagen beställning (= A-sortiment). Övriga hjälpmedel inklusive tillbehör och anpassning ska levereras senast 17 vardagar efter beställning (= B-sortiment). Vid samleverans styrs leveransdatum av den produkt som har längst leveransdatum. Leveranstid för specialanpassning ska överenskommas mellan förskrivare och Hjälpmedelscentralen vid beställning. För produkter utanför A/B-sortiment ska Hjälpmedelscentralen informera förskrivaren om beräknad leveranstid. Leveranser av lagerförda hjälpmedel inom A-sortimentet för akuta behov ska utföras vardagar senast 24 timmar efter beställning. Hämtning av hjälpmedel ska utföras i samband med nästkommande fasta leveransdag. Montering/installation ska följa väntetider för leverans av hjälpmedel. För montering/installation av hjälpmedel som kräver dubbelkompetens t.ex. både montör och elektriker ska montering/installation utföras senast 10 vardagar efter mottagen beställning. Anpassning av hjälpmedel ska påbörjas senast 3 vardagar efter mottagen beställning, om hjälpmedlet finns att tillgå. Avhjälpande underhåll ska påbörjas inom 3 vardagar efter mottagen beställning och vara genomförd inom 10 vardagar. Akut avhjälpande underhåll under vardagar ska utföras snarast möjligt, dock senast 8 arbetstimmar efter mottagen beställning. Jourreparation (= ej vardagar) göras med maximalt 5 timmars inställelsetid. 4

25 Konsultations-/utprovningstid ska erbjudas senast 15 vardagar efter mottagen beställning. Vid akuta behov ska konsultations-/utprovningstid erbjudas inom 5 vardagar Om försening gällande beställd produkt/tjänst uppstår ska förskrivare/vårdgivare underrättas 8. Pris och betalningskonstruktion Detaljer om pris och betalning beskrivs i Bilaga B Finansiell samverkan inom ramen för samarbetsavtal för försörjning av personliga hjälpmedel i Västra Götaland. Fakturering omfattar de tjänster som ingår i denna bilaga. 5

26 Bilagor Bilaga A.1 Moment till tjänster inom ramen för samarbetsavtal för försörjning av personliga hjälpmedel i Västra Götaland Momenten utgör en fördjupad beskrivning av tjänsterna. Momenten kommer att kompletteras med beskrivningar av arbetssätt. Beskrivningarna kommer att finnas på den gemensamma hemsidan, Hjälpmedel i Västra Götaland. Framtagandet av beskrivningar kommer att göras succesivt, både före och efter avtalsstart. Nr Moment Leverans Hämtning av förskrivna hjälpmedel 1 Samtliga hjälpmedel med funktionshyra ska vara märkta med individnummer på varje enskilt hjälpmedel så att de är spårbara på individnivå. 2 I de fall förskrivaren bedömer att patients behov inte täcks av hjälpmedel inom upphandlat sortiment ska Hjälpmedelscentralen kunna erbjuda produkter utanför sortiment. 3 Hjälpmedelscentralen ska upprätthålla kompetens och kunskap kring produkter utanför avtalat sortiment samt aktivt följa den tekniska utvecklingen inom hjälpmedelsområdet. 4 Hjälpmedelscentralen ska ge förskrivande enheter möjlighet att ha hjälpmedel i lokala buffertförråd där det ska finnas ett varierat sortiment av hjälpmedel utifrån verksamhetens behov. 5 Sortimentet i lokala buffertförråd, dess volym, uppackning i förråd och leveransdag ska överenskommas mellan Hjälpmedelscentralen och respektive Vårdgivare. 6 Hjälpmedelscentralen ska hantera automatisk påfyllnad till lokala buffertförråd. 7 Hjälpmedelscentralen och respektive vårdgivare ska i samverkan minst en gång årligen följa upp att lokala buffertförråd bedrivs kostnadseffektivt utifrån verksamhetens behov. 8 Hjälpmedelscentralen ska leverera hjälpmedel till vid beställning angiven adress, det vill säga till förskrivande enhet eller till patients vistelseadress, inom Västra Götalands län. 9 Vid leverans till patients vistelseadress ska tidpunkt för leverans överenskommas mellan Hjälpmedelscentralen och patienten. 10 Vid behov ska Hjälpmedelscentralen efter beställning utföra akuta leveranser av förskrivna hjälpmedel. 11 Hjälpmedelscentralen ska efter registrerad hämtorder hämta hjälpmedel från angiven adress inom Västra Götalands geografiska gränser. 12 Hjälpmedelscentralen ska lämna återlämningskvitto vid hämtning hos patient. Rekonditionering 13 Hjälpmedelscentralen ska verka för återanvändning av returnerade produkter i den mån det går att förena med miljö-, säkerhets- och kvalitetskrav. 14 Rekonditionering ska utföras enligt tillverkarens instruktioner och med delar/material som uppfyller tillverkarens specifikationer. Montering/demontering 15 Hjälpmedelscentralen ska efter beställning montera/installera/demontera hjälpmedel i patients bostad. 16 Hjälpmedelscentralen ska utföra funktionskontroll enligt tillverkarens anvisningar av hjälpmedlet vid montering/installering. 6

27 Anpassning 17 Hjälpmedelscentralen ska anpassa hjälpmedel enligt förskrivarens anvisning. 18 Anpassning av produkt ska göras i Hjälpmedelscentralens lokaler. Om detta inte är möjligt ska anpassning utföras i den miljö där patienten vistas alternativt hämtas/lämnas av Hjälpmedelscentralen. Specialanpassning 19 Hjälpmedelscentralen ska tillsammans med förskrivaren bedöma möjligheten att göra specialanpassning i relation till andra lösningar och effektuera specialanpassningen. 20 Hjälpmedelscentralen ska specialanpassa hjälpmedel enligt förskrivares anvisning. Vid specialanpassning svarar Hjälpmedelscentralen för att aktuella författningar följs och teknisk dokumentation. 21 Hjälpmedelscentralen ska verka för att möjliggöra kombinationer av olika tillverkares produkter för att minska antalet specialanpassningar. 22 Hjälpmedelscentralen ska vid förfrågan från förskrivare lämna preliminärt kostnadsförslag på omfattning beräknat pris för specialanpassning respektive anpassning inom CEmärkning. Avhjälpande underhåll 23 Avhjälpande underhåll ska göras efter beställning från patient eller förskrivare. 24 Hjälpmedelscentralen ska föra teknisk dokumentation vid avhjälpande underhåll. 25 Enklast möjliga ersättningsprodukt utifrån patientens behov ska kunna erbjudas vid avhjälpande underhåll. 26 Hjälpmedelscentralen ska tillhandahålla jourreparationer av personligt förskrivna sängar och personlyftar utanför ordinarie arbetstid. Förebyggande underhåll 27 Förebyggande underhåll ska utföras på hjälpmedel med den periodicitet och efter de kontrollscheman/motsvarande som anges i tillverkarens anvisning eller enligt gällande krav från myndigheter och vid varje tidpunkt aktuella standarder. 28 Hjälpmedelscentralen ska föra teknisk dokumentation vid förebyggande underhåll. Sortiment 29 A-sortiment är produkter med hög förskrivningsvolym, hög förskrivningsfrekvens och/eller behov av snabb leverans. B-sortiment är produkter med en lägre förskrivningsfrekvens och/eller mindre förskrivningsvolym. 30 Övrigt sortiment är de produkter som inte ryms inom A och B sortiment. 31 Hjälpmedelscentralen ska tillse att de hjälpmedel som finns i avtalat sortiment för förskrivning finns tillgängliga i vårdgivarnas gemensamma IT-system med produkt- och artikelinformation, prisuppgift, bilder och bruksanvisning för såväl huvudhjälpmedel som tillbehör. 32 Hjälpmedelscentralen ska kontrollera att förskrivningsbara hjälpmedel i sortiment finns i nationella hjälpmedelsdatabasen. 7

28 Expertstöd och konsultation 33 Expertstöd kring produkter omfattar generell rådgivning, konsultation, utbildning/information och anpassning/specialanpassning. Expertstödets kompetens ska bestå av fördjupad och aktuell kunskap samt erfarenhet inom samtliga produktområden. Expertstödet ska ha ett konsultativt arbetssätt och ge råd och förslag till förskrivare. 34 Hjälpmedelscentralen ska fortlöpande bevaka, följa och anpassa sig till den forskning/utveckling som görs inom samtliga produktområden som omfattas av samarbetsavtalet. Hjälpmedelscentralen bör delta i projekt och forskning inom hjälpmedelsområdet och i utredningsarbetet i samband med införande av nya produkter. 35 Konsulent ska eftersträva enklast möjliga hjälpmedel som tillgodoser patientens behov. 36 Vid konsultation ska den kompetens som krävs ingå, t ex såväl hjälpmedelskonsulent som tekniker. 37 Konsultation ska göras i Hjälpmedelscentralens lokaler, vårdgivarens lokaler eller i den miljö där patienten vistas. 38 Hjälpmedelscentralen ska informera och utbilda förskrivare om aktuellt sortiment. 39 Samtliga förskrivare ska årligen erbjudas information/visning av produkter på ett sådant sätt som överenskommes med Hjälpmedelsforum. 40 Förskrivare ska kunna boka en visning inom ett produktområde som en konsultation. 41 Information ska fortlöpande lämnas till vårdgivarna då Hjälpmedelscentralen förändrar hjälpmedelssortiment. 42 Hjälpmedelscentralen ska erbjuda utbildning som tillgodoser förskrivares behov av fördjupad kompetens kring hjälpmedelsprodukter kopplat till olika funktionsnedsättningar och förskrivning av hjälpmedel. 43 Utbildningsinsatserna ska planeras och genomföras i samverkan med respektive vårdgivare och/eller Hjälpmedelsforum. Statistik och Analys 44 Hjälpmedelscentralen ska lämna statistiksammanställningar i digital form efter framställan eller minst fyra gånger per år, enligt plan för kvalitetsuppföljning. 45 Hjälpmedelscentralen ska mot självkostnad kunna lämna betalarspecifik statistik utöver standardrapporter. 46 Fakturaunderlag i Excelformat samt standardrapporter ska finnas tillgängliga för kostnadsansvariga i rapportgeneratorn Crystal Report. 47 Standardrapporter tas fram i samverkan mellan beredningsgrupp Avtal och Hjälpmedelscentralen. Hantering av medicintekniska avvikelser 48 Teknisk dokumentation ska vid förfrågan göras tillgänglig för vårdgivarna. Fakturering 49 Fakturering ska göras månadsvis. 50 Fakturaunderlag per kalendermånad ska finnas i Vårdgivarnas IT-system och vara i Excelformat. Underlaget ska innehålla de uppgifter som behövs för kontroll och för attest. Fakturaunderlag ska även kunna fås som PDF fil och pappersunderlag. Samarbetsavtalet ska möjliggöra förtroendeförskrivning i enlighet med handboken. Fakturor på hjälpmedel som förtroendeförskrivs ska styras till rätt betalare. 8

29 Bilaga A.2 Plan för kvalitetsuppföljning inom ramen för samarbetsavtal för försörjning av personliga hjälpmedel i Västra Götaland 1. Patientsäkerhet Patientens behov av funktionellt fullgott hjälpmedel säkerställs. Med patientsäkerhet avses att minimera skador och risker vid användning av hjälpmedlen. Patientsäkerhet avser även att levererat hjälpmedel överensstämmer med utprovning och anpassning för att målet med förskrivningen uppnås. Nyckeltal Syfte Rapportering var/hur Medicintekniska avvikelser: Antal Produktområde Produkt Jämförelse med föregående kvartal Eventuell händelse orsakad av åtgärd hos Hjälpmedelscentralen Undersöka följsamhet till överenskommelse/instruktion /rutin. Samarbetsorganisationen kvartalsvis. Leveranskvalitet: Antal inkomna felrapporter gällande patient- och brukarsäkerhet Redovisas på 6-siffrig ISO-kod Hjälpmedelscentralen beskriver vidtagna och/eller planerade åtgärder Förhindra upprepning av negativa händelser. Samarbetsorganisationen kvartalsvis. 9

30 2. Leveranssäkerhet Beställd produkt och/eller tjänst levereras inom avtalad tid till den av förskrivaren angivna platsen. Nyckeltal Syfte Rapportering var/hur Andel hjälpmedel som levererats inom fastställd leveransram (A- B) är 98 %. Redovisas inklusive respektive exklusive automatpåfyllnad. Avvikelse gällande enskild produkt redovisas. Antal förskrivna hjälpmedel per 6-siffrig ISO-kod. Hjälpmedelscentralen redovisar gruppvis för Kommun, Primärvård, Sjukhus, Habilitering & Hälsa. Andel akuta leveranser av hjälpmedel inom A-sortiment som utförts inom 24 timmar från mottagen beställning ska vara 100 %. Aktuella hjälpmedel redovisas på 6-siffrig ISO-kod. Hjälpmedelscentralen redovisar gruppvis för Kommun, Primärvård, Sjukhus, Habilitering & Hälsa. Säkerställa att patient får behov av hjälpmedel tillgodosett. Säkerställa att utskrivning från sjukhus inte försenas eller rehabilitering fördröjs. Information om vilka volymprodukterna är ger stöd för att utveckla produktanvisningarna i Handbok för förskrivning av personliga hjälpmedel. För att säkerställa att patient får akut behov av hjälpmedel tillgodosett. Att utskrivning från sjukhus inte försenas eller rehabilitering försvåras. Samarbetsorganisationen kvartalsvis. Samarbetsorganisationen halvårsvis. Samarbetsorganisationen kvartalsvis. 10

31 3. Tillgänglighet Hjälpmedelscentralen ska anpassa telefon-, öppethållande- och mottagningstider för konsultation/utprovning, anpassning/specialanpassning och service efter ställda krav. Förskrivande enheter ska ha tillgång till lokala buffertförråd. Det ska finnas god fysisk och kognitiv tillgänglighet till lokaler och verksamheten ska tillhandahålla information i anpassad form. Nyckeltal Syfte Rapportering var/hur Andel telefonsamtal till kundtjänst som besvaras inom 5 minuter ska vara 80 %. Andel konsultations- /utprovningstider som erbjudits inom 15 vardagar efter mottagen beställning ska vara 100 %. Följer förskrivares krav på tillgänglighet i syfte att inte fördröja rehabiliteringsprocessen. Tillräckligt snabb tillgång till hjälpmedel för att inte fördröja rehabiliteringsprocessen. Samarbetsorganisationen kvartalsvis. Samarbetsorganisationen halvårsvis. Antal utförda specialanpassningar samt inom vilka produktområden är de gjorda. Hjälpmedelscentralen redovisar gruppvis för Kommun, Primärvård, Sjukhus, Habilitering & Hälsa. Andel utförda underhåll, fördelade på förebyggande, avhjälpande, akuta och jourreparationer som utförts enligt avtalad tidsram samt vilka hjälpmedel på 6-siffrig ISO-kod det gäller. Andel beställningar gjorda av patient respektive förskrivare. Undersöka följsamhet till överenskommelse/instruktion / rutin samt Handbok för förskrivning av personliga hjälpmedel. Stöd för utveckling av produktanvisningar i Handboken. Säkerställa patientens behov av funktionellt fullgott hjälpmedel. Följa patientens grad av delaktighet vid beställning av underhåll. Samarbetsorganisationen kvartalsvis. Samarbetsorganisationen kvartalsvis. 11

32 BILAGA B Finansiell samverkan inom ramen för samarbetsavtal för försörjning av personliga hjälpmedel i Västra Götaland

33 1. Bilaga B Finansiell samverkan inom ramen för samarbetsavtal för försörjning av personliga hjälpmedel i Västra Götaland Vårdgivarna och Hjälpmedelscentralen ska tillämpa den ekonomiska kalkylmodellen som medger kontroll av självkostnaden. Dialog ska ske mellan vårdgivarna och Hjälpmedelscentralen om prissättningen under avtalstiden. Modellen ska stödja innehållet i Handbok för förskrivning av personliga hjälpmedel och uppmuntra till en rationell förskrivning, hög nyttjandegrad av hjälpmedel, kostnadseffektiv hantering samt bidra till att minska kvalitetsbristkostnader. Kalkylmodell En kalkylmodell har utarbetats som inbegriper hela Hjälpmedelscentralens verksamhet fördelad på fyra huvudområden: Produkt personliga hjälpmedel, Tjänst personliga hjälpmedel, Hjälpmedel vid medicinsk behandling och Grundutrustning. Modellens huvudområden beskriver även de delar som inte ingår i samarbetsavtalet, hjälpmedel vid medicinsk behandling och grundutrustning, inkluderande relaterande produkter och tjänster. Detta för att kunna få en helhetsbild och därmed få ett underlag för bedömning av Hjälpmedelscentralens självkostnad. För produkter personliga hjälpmedel, oavsett uthyrda eller försålda, tar modellen sin utgångspunkt i Hjälpmedelscentralens inköpspris för produkten. Till detta läggs de aktiviteter/tjänster/övriga kostnader som är förknippade med produkten/produktgruppen. Detta resulterar i ett utpris till vårdgivaren som uttrycks som funktionshyra eller försäljningspris. 1

34 För tjänster tar kalkylmodellen sin utgångspunkt i tjänstens timkostnad. Till detta läggs de aktiviteter/tjänster/övriga kostnader som är förknippade med tjänsten. Detta resulterar i ett utpris till vårdgivaren som uttrycks som timpris eller fast pris. Hjälpmedel vid medicinsk behandling och grundutrustning behandlas väsentligen på samma sätt som angivits för personliga hjälpmedel. För att kunna särredovisas i förhållande till samarbetsavtalet förses transaktionerna inom detta område med särskild markering. På varje beskrivet huvudområde eller på valfri nivå inom detta redovisas det ekonomiska resultatet genom att ställa intäkter mot kostnader och därmed få fram ett nettoresultat. Medel för utveckling inom ramen för samarbetsavtalet fastställs i samverkan mellan Ledningsrådet för hjälpmedel och Hjälpmedelscentralen inför varje verksamhetsår i samband med budgetarbetet Självkostnad och reglering av över- och underskott Reglering av över- respektive underskott tar sin utgångspunkt i nettoresultatet inom respektive huvudområde. Överskott/underskott inom huvudområdet fördelas årligen med utgångspunkt från respektive vårdgivares kostnadsandel av den summerade kostnaden. Samarbetsorganisationen för hjälpmedel hanterar frågor om reglering av över- och underskott. För att kunna tillämpa självkostnadsprincipen ska resultatet för huvudområdena i kalkylmodellen vägas mot Hjälpmedelscentralens totala kostnader och intäkter. Detta innebär att Hjälpmedelscentralen har en separat resultat- och balansräkning. Prissättning och fakturering Prissättning görs årligen i budgetprocessen och bygger på kalkylmodellens resultat. Priserna kan även justeras i samband med större upphandlingar. Ledningsrådet för hjälpmedel och Hjälpmedelscentralen samarbetar kring prissättningen. Samarbetsorganisationen följer upp och initierar en utveckling av prissättning. Köp av hjälpmedel Vårdgivaren ersätter Hjälpmedelscentralen vid fullgjord leverans. Reklamationer Hjälpmedelscentralen ersätter köphjälpmedel inom detta samarbetsavtal om varan är trasig eller skadad vid leverans. Detta ingår i försäljningspriset. Funktionshyra I funktionshyra ingår kostnader för funktionsduglig produkt, logistik, montering/installation, ankomst/leveranskontroll, förebyggande och avhjälpande underhåll, rekonditionering, biträde vid utredning av medicinteknisk avvikelse, återtag och utrangering samt Hjälpmedelscentralens administrativa kostnader. Vårdgivaren ersätter Hjälpmedelscentralen med funktionshyra per levererat hjälpmedel. Funktionshyra framgår av vid var tid gällande prislista. För funktionshyra för hjälpmedel, angivet i prislista som hyra, utgår en ersättning per dygn. Hjälpmedelscentralen fakturerar vårdgivaren från 2

35 den dag förskrivet hjälpmedel levererats till patient eller förskrivande enhet. Funktionshyran upphör tre dagar efter det att hjälpmedlet är avbeställt via hämtorder i IT-systemet. För hjälpmedel utanför ordinarie sortiment ska funktionshyra eller försäljningspris överenskommas med vårdgivaren. Övrig ersättning För övriga tjänster som ingår i samarbetsavtalet gäller förutsättningarna i kalkylmodellen. Modellen möjliggör för Ledningsrådet för hjälpmedel att avgöra debiteringsform. Ersättning för förlorat eller onormalt slitage av hjälpmedel Om patienten förlorat förskrivet hjälpmedel ska kostnader för detta svinn täckas av Hjälpmedelscentralen för produkter som omfattas av funktionshyran. Vårdgivaren ska stå för kostnaden för det svinn som överstiger 0,5 % av den totala kostnaden per år enligt kalkylmodellen för respektive vårdgivare. Om patienten hanterat förskrivet hjälpmedlet så att onormalt slitage uppkommit ersätter vårdgivaren Hjälpmedelscentralen för hjälpmedelsutrustningen. Hjälpmedelscentralen bedömer i samråd med vårdgivaren när onormalt slitage kan åberopas. Fakturering Fakturering görs månadsvis. Fakturaunderlag ska finnas tillgängligt för vårdgivaren att hämta ut från IT-systemet och rapportgenerator. Moms Moms debiteras för varor och tjänster till vårdgivare som inte tillhör Västra Götalandsregionen. Moms ska inte debiteras för hälso- och sjukvårdstjänster. Läs mer Rapportering Hjälpmedelscentralen rapporterar månadsvis ekonomiskt utfall enligt kalkylmodellens huvudområden till samarbetsorganisationen. Avstämning och rapportering av självkostnad görs i samarbetsorganisationen i samband med delårsbokslut och årsbokslut, i enlighet med årshjulet för budget och uppföljning. Dessutom har vårdgivarna möjlighet att vid behov ta ut rapporter ur IT-systemet för den egna verksamheten. 3

36 BILAGA C Samarbetsorganisationen Samarbete och styrning inom ramen för samarbetsavtal för försörjning av personliga hjälpmedel i Västra Götaland

37 Bilaga C Samarbetsorganisationen - Samarbete och styrning inom ramen för samarbetsavtal för försörjning av personliga hjälpmedel i Västra Götaland En gemensam hjälpmedelsförsörjning är en förutsättning för att ett hjälpmedel ska kunna följa patienten i vårdprocessen. Vårdgivarnas inflytande och medverkan inom ramen för detta samarbetsavtal säkerställs i samarbetsorganisationen. Samarbetsorganisationen ska eftersträva att alla vårdgivare oavsett driftsform medverkar i samarbetsorganisationen. Samarbetsavtalet ställer krav på strukturerade arbetsformer på såväl politisk- som tjänstemannanivå. För att säkerställa detta behövs tydliga uppdrag och befogenheter och effektiva handläggningsprocesser. Politisk samarbetsorganisation Det politiska samrådsorganet mellan VästKom och Västra Götalandsregionen (SRO) Det övergripande politiska ansvaret för Hjälpmedelsfrågorna åvilar SRO som leder och utvecklar samverkan inom hjälpmedelsområdet i Västra Götaland på uppdrag av Västra Götalandsregionen och Västra Götalands kommuner. SRO är ett organ för övergripande politisk samverkan för gemensamma välfärdsfrågor varav hjälpmedel är ett område. SRO fastställer uppdragshandling till den politiska beredningen för hjälpmedelsfrågor. För kommunerna i Västra Götaland ingår ordförande från de fyra kommunalförbunden. Västra Götalandsregionen representeras av ordförande och vice ordförande i Regionstyrelsen samt Hälsooch sjukvårdsstyrelsen. Politisk beredning för hjälpmedelsfrågor Den politiska beredningsgruppen har representanter från kommunalförbunden och Västra Götalandsregionen för inflytande i hjälpmedelsverksamhetens utvecklings- uppföljnings- och kvalitetsfrågor. Gruppen ska på uppdrag av SRO följa och utveckla samarbetet inom hjälpmedelsområdet i Västra Götaland. Beredningen är förslagsställare till SRO i frågor gällande hjälpmedel. Uppdrag: Strategisk utveckling av samverkan mellan Västra Götalandsregionen och länets kommuner. Fastställa uppdraget till servicenämnden för hjälpmedelsförsörjning avseende kvalitet, ekonomiska förutsättningar, ersättningsmodell och servicenivåer och samverka i utvecklingsfrågor. Säkra att strategiska samverkansfrågor för gemensamma IT-system tas omhand inom ramen för Styrgrupp IT i Väst (SITIV). Följa upp samarbetet och lämna förslag om fortsatta samverkansformer mellan Västra Götalandsregionen och länets kommuner inom hjälpmedelsområdet. Ta ställning till principiella förändringar av Handbok för förskrivning av personliga hjälpmedel. Ta ställning till principiella frågor rörande tolkning och tillämpning av Handbok för förskrivning av personliga hjälpmedel. 1

38 Sammansättning: Representanter Antal Utses av Ordförande Kommunerna i VG Vice ordförande VGR Kommunerna i VG 5 Kommunalförbunden och Göteborgs stad VGR 5 2 Hälso- och sjukvårdsstyrelsen, 1 Ägarutskottet, 1 Hälso- och sjukvårdsnämnderna 1 Servicenämnden Tjänstemännens samarbetsorganisation Ledningsgrupp för samverkan VGR/VGK Välfärd (LiSA-gruppen) LiSA-gruppen utgör forum för gemensamma välfärdsfrågor varav hjälpmedel är ett område. Gruppen har i uppdrag att samordna det länsgemensamma samverkansarbetet med ett uttalat syfte att skapa effektivitet och resultat med ett framtidsinriktat anslag. LiSA-gruppen fastställer uppdragshandlingen till Ledningsrådet för hjälpmedel. Ledningsrådet för hjälpmedel Uppdraget omfattar strategisk och taktisk ledning inom förskrivning och försörjning av hjälpmedel. Ledningsrådet för hjälpmedel är också forum för informationsutbyte mellan vårdgivarna och Hjälpmedelscentralen samt omvärldsbevakning inom hjälpmedelsområdet. Ledningsrådet för hjälpmedel fastställer uppdragshandlingar till beredningsgrupperna, Hjälpmedelsforum och samordningsfunktionen. Medlemmarna ska ha mandat att fastställa rekommendationer för vårdgivarna samt bereda frågor till den politiska samverkansorganisationen. Ordförande och vice ordförande utses av Västra Götalands kommuner (VGK) respektive Västra Götalandsregionen (VGR) och utgör presidium. Ordförandeskapet under avtalsperioden ligger på kommunerna och vice ordförande på VGR. Presidiet har ansvar för att stödja samordningsfunktionen i det operativa arbetet. Uppdrag: Hantera och prioritera frågeställningar utifrån hjälpmedelsområdet. Ansvara för att tolka, utveckla och följa upp samarbetsavtalet för försörjning av personliga hjälpmedel, inom vårdgivarnas verksamheter och med Hjälpmedelscentralen. Ge uppdrag till och utse ordförande i de tre permanenta beredningsgrupperna. Vid behov skapa särskilda arbetsgrupper för tillfällig beredning. 2

39 Säkerställa användandet av IT-stöd i hjälpmedelsprocessen. Omvärldsbevakning inom hjälpmedelsområdet. Hantera principiella och strategiska frågor gällande Handbok för förskrivning av personliga hjälpmedel. Sammansättning: Representanter Antal Utses av Ordförande 1 Kommunerna genom VästKom Vice ordförande 1 VGR genom Koncernstaben för Hälso-och sjukvård Kommuner inom VG 5 Kommunalförbunden-och Göteborgs stad VGR 5 VGR genom Koncernledningen för Hälso- och sjukvård Hjälpmedelscentralen deltar vid fast punkt vid varje möte. Samordningsfunktionen deltar som sekreterare. Arbetsformer Ledningsrådet för hjälpmedel möts sex gånger per år. Ordförande kan kalla till ytterligare möten vid behov. Beredning av ärenden till Ledningsrådet för hjälpmedel görs av beredningsgrupperna och/eller samordningsfunktionen. Ledningsrådet för hjälpmedel för mötesanteckningar. Beredningsgrupper Beredningsgrupperna får uppdrag och strategisk vägledning från Ledningsrådet för hjälpmedel. Beredningsgruppernas uppdrag är att bereda frågor inom respektive ansvarsområde och ta fram förslag, rekommendationer och beslutsunderlag till Ledningsrådet för hjälpmedel. Det finns tre fasta beredningsgrupper; Beredningsgrupp Handbok & Sortiment. Ansvarar för beredning, uppföljning och revidering av riktlinjer och produktanvisningar i Handbok för förskrivning av personliga hjälpmedel. Sortimentsarbete i samverkan med Hjälpmedelscentralen. Beredningsgrupp Avtal & Utveckling. Ansvarar för beredning, uppföljning och utveckling av samarbetsavtalet. Uppdraget omfattar beredning av strategiskt ekonomiska frågor, prioriteringar och utvecklingsuppdrag. Beredningsgrupp IT-stöd. Hantera frågor kring utveckling och anpassning gällande användningen av IT-stödet. Gemensamt uppdrag Bereda frågor inom respektive ansvarsområde och ta fram förslag, rekommendationer och beslutsunderlag till Ledningsrådet för hjälpmedel. Verka för evidensbaserad hjälpmedelsförskrivning. Verka för en likvärdig grundsyn på hjälpmedelsförsörjningen. Följa och bidra till utveckling inom området. 3

40 Involvera Hjälpmedelsforum, när så behövs, för att få förankring och perspektiv i frågor. Sammansättning De fasta beredningsgrupperna består av representanter för de 49 kommunerna och Västra Götalandsregionens förvaltningar. Representanter Antal Utses av Kommuner 5 Kommunalförbunden och Göteborgs stad genom VästKom VGR 5 VGR genom Koncernledning Hälso-och sjukvård Hjälpmedelscentralen 1 Regionservice Samordningsfunktionen deltar i samtliga beredningsgrupper. Arbetsformer Beredningsgrupperna möts utifrån behov, sex till åtta gånger/år. Ledningsrådet för hjälpmedel utser ordförande. Mötesanteckningar ska föras och rapportering görs till Ledningsrådet för hjälpmedel. Rekommendationer och beslutsunderlag dokumenteras Hjälpmedelsforum Hjälpmedelsforum utgör ett forum för dialog och informationsutbyte avseende förskrivning och försörjning av hjälpmedel. Genom information och kommunikation ges förutsättningar för en likvärdig grundsyn på förskrivning och försörjning för patienter i Västra Götaland. Uppdrag Verka för gemensamma och samordnade arbetssätt inom hjälpmedelsområdet. Utgöra ett forum för förankring av det gemensamma arbetet inom hjälpmedelsområdet. Ansvara för kommunikation och dialog avseende tillämpning av rekommendationer från beredningsgrupper och Ledningsrådet för hjälpmedel. Föra in relevanta frågor som aktualiserats i respektive organisation. Sprida information och förankra de frågor som hanterats i Hjälpmedelsforum. Sammansättning Hjälpmedelsforum består av representanter från de 49 kommunerna, Västra Götalandsregionens förvaltningar och Hjälpmedelscentralen. Vid särskilda behov kan representationen ändras, exempelvis kan en stor kommun erbjudas två platser. Ledningsrådet för hjälpmedel beslutar om förändring. Representanter Antal Kommuner 49 VGR: Primärvård, offentlig 5 4

41 Primärvård, privata utförare 5 Primärvårdens hjälpmedelsenhet 1 Habilitering & Hälsa 2 Länssjukvård 8 Hjälpmedelscentralen 1 Arbetsformer Hjälpmedelforum möts fyra till sex gånger/år. Samordningsfunktionen är ordförande och sekreterare. Mötesanteckningar ska föras. Samordningsfunktion Utvecklingsledarnas uppdrag som samordningsfunktion är att samordna hjälpmedelsfrågor på uppdrag av huvudmännen genom Ledningsrådet för hjälpmedel. Samordningsfunktionen organiseras inom Västra Götalandsregionens Koncernstab Hälso- och sjukvård. Uppgifter Samordna agenda och vara sekreterare vid ledningsråd för hjälpmedel. Rapportera till Ledningsråd för hjälpmedel från beredningsgrupperna. Bevaka och föreslå strategiska/taktiska frågor avseende förskrivning och försörjning till Ledningsrådet för hjälpmedel. Samordna och planera beredningsgruppernas arbete som ordförande eller tillsammans med ordförande Samordna beredning, uppföljning och revidering av riktlinjer och produktanvisningar i Handbok för förskrivning av personliga hjälpmedel Vara ordförande och sekreterare och ansvara för dagordningen i Hjälpmedelsforum. Sammanställa uppföljningsrapporter och rapportera resultat till samverkansorganisationen. Samarbeta med vårdgivare, hjälpmedelscentral, brukarorganisationer, sektorsråd och Ledningsrådet för läkemedelsnära produkter. Samarbeta med Hjälpmedelscentralen i löpande frågor. Företräda vårdgivarna vid samarbete med Hjälpmedelscentralen. Informera om övergripande frågor via och nyhetsbrev. Vid behov upprätta kommunikationsplan. Vara redaktör och informationsansvarig för 5

42 Samordningsfunktionen Samarbetsorganisation för hjälpmedel från SRO Det övergripande politiska ansvaret för samarbetsfrågor åvilar Samrådsorganet (SRO) som leder och utveckla samverkan inom hjälpmedelsområdet i Västra Götaland på uppdrag av Västra Götalandsregionen och Västra Götalands kommuner. - strategisk utveckling - samverkan - Handboken - Beställning - Principer - Utvärdering LiSA-gruppen Politisk Beredningsgrupp - Beredning - Koordinering - Uppdrag - Utvärdering Uppdrag i enlighet med Samarbetsavtalet Servicenämnden Regionservice - Enligt uppdrag driva och utveckla hjälpmedelsförsörjningen till VGR och VGK Ledningsrådet för hjälpmedel - Avtalsvård - Uppföljning - Tolkning - Utveckling - Prioritering Hjälpmedelscentralen Beredningsgrupp Handbok och sortiment Beredningsgrupp Avtal och utveckling Beredningsgrupp IT-stöd Samarbete i försörjningsfrågor Hjälpmedelsforum

43 BILAGA D Områden/aktiviteter att säkerställa inför avtalsstart inom ramen för samarbetsavtal för försörjning av personliga hjälpmedel i Västra Götaland

44 Bilaga D Områden/aktiviteter att säkerställa inför avtalsstart inom ramen för samarbetsavtal för försörjning av personliga hjälpmedel i Västra Götaland Områden Aktivitet Ansvar Samarbetsorganisationen Uppdragshandlingar utifrån samarbetsavtalet Mandat/Roll Arbetsform och struktur Hjälpmedelscentralens medverkan Representanter Hjälpmedelsforum Beredningsgrupper Ledningsrådet för hjälpmedel Politisk beredning för hjälpmedelsfrågor Samordningsfunktionen Uppdrag/Roll Dimensionering Ekonomiskt stöd/controlling Utforma uppdragshandlingar Nomineringsprocess utifrån ovan beslutade uppdragshandlingar Utforma uppdragsbeskrivning Kommunikation och information Aktivitet Ansvar Kommunikationsplan Frågor och svar på hemsidan inför starten av samarbetsavtalet Utforma kommunikationsplan Ta fram form och publicera Finansiell samverkan Aktivitet Ansvar Hjälpmedelscentralen egen resultatenhet Kalkylmodellen Årshjul för budget, uppföljning och resultathantering Göra Hjälpmedelscentralen till egen resultatenhet Konkretisera och genomföra Konkretisera och genomföra Samordningsfunktionen, VästKom och Regionkansliet. Ställningstagande i LiSAgruppen/SRO, Ledningsrådet för hjälpmedel Samordningsfunktionen, VästKom och Regionkansliet. Ställningstagande i LISAgruppen/SRO, Ledningsrådet för hjälpmedel VästKom och Regionkansliet. Ställningstagande i Ledningsrådet för hjälpmedel Samordningsfunktionen Samordningsfunktionen Regionservice Samordningsfunktionen och Regionservice Samordningsfunktionen och Regionservice. Ställningstagande i Ledningsrådet för hjälpmedel/lisagruppen 1

45 Prismodell Rapporter Ekonomiskt utfall enligt kalkylmodell Självkostnader Definiera standardrapporter Färdigställa och genomföra Färdigställa Samordningsfunktionen och Regionservice. Ställningstagande i Ledningsrådet för hjälpmedel Samordningsfunktionen och Regionservice Tjänstespecifikation Aktivitet Ansvar 50 moment beskriver arbetssättet Konkretisera beskrivningar av momenten Samordningsfunktionen och Hjälpmedelscentralen. Beredningsgrupp Avtal Kvalitetsuppföljning Aktivitet Ansvar Standardrapporter enligt Bilaga A.2 Definiera Samordningsfunktionen och Hjälpmedelscentralen Grundutrustning Aktivitet Ansvar Hantering av grundutrustning Långsiktig hantering Säkerställa att nuvarande lösning kvarstår Hjälpmedel för medicinsk behandling Aktivitet Hantering av hjälpmedel för medicinsk behandling Långsiktig hantering Uppdragshandling för ett långsiktigt omhändertagande av frågan Säkerställa att nuvarande lösning kvarstår Uppdragshandling för ett långsiktigt omhändertagande av frågan Hjälpmedelscentralen VästKom/Regionkansliet Ansvar IT Aktivitet Ansvar Förvaltningsorganisation för IT-stöd Etablera förvaltningsorganisation Utforma uppdragshandling Område Läkemedel och Hjälpmedel och Hjälpmedelscentralen Område Läkemedel och Hjälpmedel och Hjälpmedelscentralen Regionkansliet, VästKom, GITS, LiSAgrupppen och SITIV Det nya samarbetsavtalet ska möjliggöra en gemensam succesiv utveckling av hjälpmedelsområdet. I arbetet med detta samarbetsavtal har ett antal framtida utvecklingsfrågor identifierats. Dessa frågor finns förtecknade hos samordningsfunktionen. 2

46 Förkortningslista SRO (Politiska samrådsorganet mellan VästKom och Västra Götalandsregionen) LiSA-gruppen (Ledningsgrupp för samverkan Västra Götalandsregionen/Västra Götalands kommuner - välfärd) VästKom (Västsvenska kommunalförbundens samorganisation) SITIV (Styrgrupp IT i väst) GITS (Gemensam IT samordningsfunktion) Ett organ för övergripande politisk samverkan för gemensamma välfärdsfrågor varav hjälpmedel är ett område. Ansvarar för att leda och utveckla samverkan i Västra Götaland på uppdrag av Västra Götalandsregionen och Västra Götalands kommuner Utgör forum för gemensamma välfärdsfrågor, varav hjälpmedel är ett område. Har som uppdrag att samordna den länsgemensamma samverkan med ett uttalat syfte att skapa effektivitet och resultat med ett framtidsinriktat anslag Sammanslutning som arbetar på uppdrag av de fyra kommunalförbunden i Västra Götaland: Boråsregionen Sjuhärads kommunalförbund, Fyrbodals kommunalförbund, Göteborgsregionens kommunalförbund samt Skaraborgs kommunalförbund Styrgrupp för gemensamma IT frågor som rör Västra Götalands kommuner och Västra Götalandsregionen Arbetar med verksamhetsutveckling med stöd av IT på uppdrag av Västra Götalandsregionen och Västra Götalands kommuner 3

47

48 Västra Götalandsregionen 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RS Västra Götalandsregionen Regionkansliet Handläggare: Tobias Nilsson Telefon: E-post: tobias.nilsson@vgregion.se Till regionstyrelsen Förslag till reviderad struktur för styrning av IS/IT Förslag till beslut Regionstyrelsen föreslår att regionfullmäktige beslutar följande: 1. Regionfullmäktiges beslut från september 2011, 158, om IS/ITstrategi för Västra Götalandsregionen upphävs. 2. Regionstyrelsen får i uppdrag att återkomma med förslag till övergripande mål och inriktning för IS/IT inom Västra Götalandsregionen. Förslag till regionstyrelsens beslut för egen del under förutsättning av regionfullmäktiges beslut: 1. Regiondirektören får i uppdrag att besluta om IS/IT-organisationens utformning. Sammanfattning av ärendet I september 2011 fattade regionfullmäktige beslut om IS/IT strategi för Västra Götalandsregionen. IS/IT strategin innehöll förutom vision och mål även principer, ny styrmodell och en detaljerad beskrivning av hur Västra Götalandsregionen ska arbeta med IS/IT. Till exempel har fullmäktige i sitt beslut (bilaga 1) beskrivit hur IT-projekt ska styras och innehållet i enskilda uppdrag. Det fanns flera anledningar till att beslutet formulerades med hög detaljeringsnivå. Det främsta var ett stort behov av att beskriva en tydlig och gemensam styrning under införandeperioden. Det finns nu flera anledningar att göra en översyn av IS/IT-strategin och att fatta ett nytt regionfullmäktigebeslut om dessa frågor. Det har gått tre och ett halvt år sedan beslutet och mycket av de förändringar som avsågs i det tidigare beslutet är genomförda. Det har också påbörjats ett intensivt och omfattande utvecklingsarbete tillsammans med Stockholms läns landsting, Region Skåne och Västra Götalandsregionen (3R) om Framtidens vårdinformationsmiljö som sätter ett ökat fokus på gemensamma arbetssätt och processer. Postadress: Regionens Hus Göteborg Besöksadress: Lillhagsparken 5, Göteborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

49 Datum (2) Diarienummer RS Regionfullmäktige föreslås därför att upphäva beslutet från september 2011 och ge regionstyrelsen i uppdrag att återkomma i fråga om vilka mål som Västra Götalandsregionen ska ha för IS/IT och hur de målen ska följas upp och återrapporteras. För att medge en successiv utveckling och anpassning av den operativa IS/IT-organisationen föreslås regionstyrelsen för egen del ge i uppdrag till regiondirektören att besluta om organisationens utformning. Ann-Sofi Lodin Regiondirektör Bengt Säterskog Administrativ direktör

50

51 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RS Västra Götalandsregionen Regionkansliet Handläggare: Tobias Nilsson Telefon: E-post: Till regionstyrelsen Policy för Västra Götalandsregionens arbete med mänskliga rättigheter Förslag till beslut Regionstyrelsen föreslås besluta följande: 1. Regiondirektören får i uppdrag att under 2015 återkomma med förslag till hur förslag till Policy för Västra Götalandsregionens arbete med mänskliga rättigheter kan införlivas vid en översyn av Västra Götalandsregionens plattform värdegrund, vision, uppdrag, utgångspunkter. Sammanfattning av ärendet Kommittén för rättighetsfrågor har tagit fram ett förslag till policy för Västra Götalandsregionens arbete med mänskliga rättigheter. Förslaget skickades ut på remiss. De synpunkter som har kommit in har beaktats och bearbetats av rättighetskommitténs kansli. Kommittén för rättighetsfrågor föreslår att regionstyrelsen föreslår att regionfullmäktige beslutar att anta Policy för Västra Götalandsregionens arbete med mänskliga rättigheter. I Västra Götalandsregionen (VGR) pågår ett arbete angående hur VGR ska styras och ledas. I arbetet med ledningssystem ingår bland annat att göra en översyn av VGR:s styrande dokument. Policy för Västra Götalandsregionens arbete med mänskliga rättigheter ska vara en central del i VGR:s styrande dokument. Policyn bör följaktligen ses i relation till det pågående arbetet med ledningssystemet samt arbetet med styrande dokument bland annat utifrån de riktlinjer som regionstyrelsen beslutade om Ett av VGR styrande dokument Västra Götalandsregionen plattform värdegrund, vision, uppdrag, utgångspunkter som fastställdes av regionstyrelsen , kommer att ses över. Regionkansliet föreslår därför att regiondirektören får i uppdrag att komma med förslag på hur Kommittén för rättighetsfrågor förslag till Policy för Västra Götalandsregionens arbete med mänskliga rättigheter kan införlivas vid en översyn av Västra Götalandsregionens plattform. Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

52 Datum Diarienummer RS (2) Beredning Ärendet har varit på regionstyrelsens MBL den 13 april. Regionkansliet Ann-Sofi Lodin Regiondirektör Bengt Säterskog Administrativ direktör Bilaga Kommittén för rättighetsfrågor förslag till Policy för Västra Götalandsregionens arbete med mänskliga rättigheter och beslut , 36 Besluten skickas till Kommittén för rättighetsfrågor Koncernstabscheferna Annika Ottosson Viveka Reimers

53 ""f"t:" VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN I (1) Protokoll från kornmitten för rättighetsfrågor, VÄSTRA GÖTALA\!J'SRL -J'N'EN \ 1 inerhtlrg Inkom Dnr jzf] /){;-iö/) (?() Reviderad policy för Västra Götalandsregionens arbete med mänskliga rättigheter efter remissrunda Diarienummer RHK Beslut 1. Kornmitten för rättighetsfrågor beslutar anta justerat förslag till Policy för Västra Götalandsregionens arbete med mänskliga rättigheter. 2. Kommitten för rättighetsfrågor föreslår regionstyrelsen att föreslå regionfullmäktige att anta Policy för Västra Götalandsregionens arbete med mänskliga rättigheter. 3. Paragrafen förklaras för omedelbart justerad. Sammanfattning av ärendet Kommitten för rättighetsfrågor har tagit fram ett förslag till policy för Västra Götalandsregionens arbete med mänskliga rättigheter, som under våren 2014 skickats ut på remiss för synpunkter. De synpunkter som skickats in har beaktats och bearbetats av rättighetskommittens kansli. Av ca 250 remissinstanser inkom svar från 41 stycken instanser. Kansliet har utifrån de inkomna synpunkterna tagit fram ett reviderat förslag på policy med ett antal justeringar i förhållande till förslaget som skickades ut på remiss, se bilaga 1 Förslag till policy.för Västra Götalandsregionens arbete med mänskliga rättigheter (reviderad av RKK 12 september 2014). Kansliet har även klarspråkat förslaget, med följd att styckesindelningen har korrigerats: stycket med rubriken "syfte" i remiss-versionen har flyttats upp i inledningen och rubriken tagits bort. Delarna om bakgrund och centrala begrepp bildar eget stycke med denna rubrik. Beslutet skickas till Elisabet Ericson: elisabet.ericson@vgregion.se Justerare: Justerare: Rätt utdraget intygar:

54 ,,...,., VÄSTRA y GÖTALANDSREGIONEN 1 (3) Policy Datum Diarienummer RS RHK Västra Götalandsregionen Rättighetskommittens kansli Handläggare: Emma Broberg Telefon: E-post: emma.broberg@vgregion.se Till regionfullmäktige Policy för Västra Götalandsregionens arbete med mänskliga rättigheter Policy för Västra Götalandsregionens arbete med mänskliga rättigheter syftar till att stärka Västra Götalandsregionens kapacitet att respektera, skydda, uppfylla och bevaka hur de mänskliga rättigheterna efterlevs. Rättighetsbärarna ska känna sig trygga i att deras mänskliga rättigheter tillgodoses och respekteras. De ska ta ett mer jämlikt handlingsutrymme. Förtroendevalda, chefer och medarbetare ska kunna leva upp till de krav som ställs på Västra Götalandsregionen som skyldighetsbärare. Policyn är en ram för de regiongemensamma handlingsplaner och strategier som konkretiserar arbetet med de mänskliga rättigheterna i Västra Götalandsregionens verksamheter. 1 Bakgrund och centrala begrepp De mänskliga rättigheterna har sin utgångspunkt i att alla människor är födda fria och lika i värde, värdighet och rättigheter. Alla människor har samma mänskliga rättigheter, utan åtskillnad. Arbetet med mänskliga rättigheter kräver juridiska, etiska och politiska ställningstaganden. Det innebär ett ansvar för det offentliga att respektera, skydda, uppfylla och bevaka arbetet med de mänskliga rättigheterna, samt erbjuda möjligheter till upprättelse för enskilda. Rättighetsarbetet innebär en förskjutning av makt och resurser för att stärka alla individers jämlika ställning. Centrala begrepp i arbetet med mänskliga rättigheter är rättighetsbärare och skyldighetsbärare. Individen som äger rättigheten kallas för rättighetsbärare. Den/de som är skyldig att se till att rättighetsbäraren får sina rättigheter tillgodosedda kallas för skyldighetsbärare. I denna policy är rättighetsbärarna alla som bor, arbetar eller vistas i Västra Götaland, och som därmed möter och påverkas av Västra Götalandsregionens verksamheter. Skyldighetsbärare i den här policyn är Västra Götalandsregionen i sin roll som verksamhetsutövare, arbetsgivare och som arena för demokrati. Principer för Västra Götalandsregionens arbete med mänskliga rättigheter 1 Handlingsplanerna beskriver exempelvis mål, strategier och aktiviteter, ansvarsfördelning inom regionorganisationen samt modeller för_uppföljning. Regionfullmäktige har det övergripande ansvaret för att anta regiongemensamma handlingsplaner och strategier för att främja mänskliga rättigheter. Dessa handlingsplaner ska följa de principer som omfattas av policyn. Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergata n 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

55 ' Dokumentrubrik, ÅÅÅÅ-MM-DD 2 (3) De internationella konventioner som antagits av Sverige är grunden för Västra Götalandsregionens arbete med mänskliga rättigheter. 2 Principerna nedan styr hur arbetet bedrivs och prioriteras i Västra Götalandsregionen, både i mötet med rättighetsbäraren och i planering och beslut: J. Rättighetsbärarens mänskliga rättigheter är i centrum för Västra Götalandsregionens arbete. 2. Rättighetsbäraren har rätt till delaktighet och medbestämmande i frågor som berör den egna situationen. 3. Rättighetsbäraren ges kunskap om sina rättigheter och hur de kan tas i anspråk. 4. Allt arbete inom Västra Götalandsregionen sker utifrån ickediskriminering och främjar jämlikhet. 5. De mänskliga rättigheterna och det ansvar som Västra Götalandsregionen har som skyldighetsbärare är väl känt hos Västra Götalandsregionens förtroendevalda, chefer och medarbetare. 6. Arbetet med mänskliga rättigheter följs upp systematiskt. Förklaringar till principerna 1. De beslut som fattas, planering och budgetering av verksamheter, prioriteringar som görs och det bemötande som rättighetsbäraren får kopplas till och styrs utifrån de mänskliga rättigheterna. 2. Västra Götalandsregionen ska erbjuda rättighetsbärare, grupper, organisationer och föreningar delaktighet och medbestämmande i frågor som berör den egna situationen. Delaktighet och medbestämmande ska ske både informellt och formellt, dels i mötet med rättighetsbäraren, dels genom samråd, dialogprocesser och med referensgrupper. Rättighetsbäraren ska kunna framföra sin åsikt till relevant instans och veta att åsikten respekteras och övervägs. Detta förutsätter kommunikation anpassad till individensförutsättningar. Rättighetsbärarens åsikter, hur de tagits till vara och på vilket sätt delaktighet skett bör dokumenteras och återkopplas. 3. Västra Götalandsregionen ska informera rättighetsbärarna om deras rättigheter inom Västra Götalandsregionens verksamheter. Västra Götalandsregionen ska också ge rättighetsbäraren information om vart det går att vända sig om rättigheterna inte efterlevs. 3 Informationen ska anpassas för att nå samtliga individer. Det handlar om att inom ramen för respektive verksamhet arbeta aktivt för att nå ut till rättighetsbärarna. Alla beslut kännetecknas av öppenhet och tydlighet. 2 De internationella konventioner om mänskliga rättigheter som Sverige har antagit är: Europeiska konventionen för skydd av de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter, konventionen mot rasdiskriminering, konventionen mot diskriminering av kvinnor, konventionen mot tortyr och annan kränkande behandling, konventionen om barnets rättigheter, konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. 3 Exempel på instanser att hänvisa till är statliga myndigheter så som Diskrimineringsombudsmannen eller domstolsväsendet, Västra Götalandsregionens organ så som patientnämnderna och civilsamhällets intresseorganisationer.

56 \ Dokumentrubrik, ÅÅÅÅ-MM-DD 3 (3) 4. De mänskliga rättigheterna gäller för alla och särskilda insatser måste ibland vidtas för grupper och individer med svagt skydd. Diskrimineringslagstiftningens sju diskrimineringsgrunder: etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, kön, sexuell läggning, funktionshinder, ålder, könsöverskridande identitet eller uttryck, och hur dessa samverkar är en utgångspunkt i detta arbete. Även socioekonomisk status och utbildningsbakgrund påverkar förutsättningarna att få de mänskliga rättigheterna tillgodosedda. 4 I mötet med Västra Götalandsregionen har individen rätten att själv identifiera sig vad gäller kön, könsidentitet, sexualitet, etnicitet, funktionsförmåga, religion/trosuppfattning. Rättighetsbäraren har också själv rätt att avgöra vilka personer som är närstående. I de fall individen har ställföreträdare 5 ska Västra Götalandsregionens medarbetare sträva efter att i så stor utsträckning som möjligt involvera både individen och ställföreträdaren Förtroendevalda och chefer har ett särskilt ansvar att säkerställa och följa upp kunskapen om mänskliga rättigheter i verksamheten. Rättighetsbäraren ska mötas av kunnig och kompetent personal, som har god kännedom om de mänskliga rättigheterna. 6. Västra Götalandsregionens uppföljning uppmärksammar mänskliga rättigheter. Det innebär också att de handlingsplaner och strategier som är knutna till policyn ska ha konkreta och tidsbestämda mål. Effekten av arbetet med mänskliga rättigheter följs upp gentemot individer, grupper och föreningar. Ansvar och genomförande Västra Götalandsregionens förtroendevalda, chefer och medarbetare ansvarar för att efterleva policyn. De ska vara pådrivande och aktivt omsätta mänskliga rättigheter i praktisk handling. Samverkan med andra aktörer i samhället är en del i arbetet. Policyn konkretiseras genom regiongemensamma handlingsplaner och strategier. Arbetet med att implementera policyns principer ska ske i varje verksamhet utifrån dess ansvarsområden, exempelvis genom lokala strategier eller genom att inkludera principerna i verksamhetsplaner. Process och beslut Policy för Västra Götalandsregionens arbete med mänskliga rättigheter har tagits fram genom dialog med organisationer och nätverk inom barnrätt, jämställdhet, nationella minoriteter och funktionshinder samt föreningar som övergripande verkar för mänskliga rättigheter. Policyn har gått ut på remiss dels internt inom Västra Götalandsregionen, dels till länets kommunalförbund och dels till civilsamhället. Policyn antogs i regionstyrelsen (datum) och regionfullmäktige (datum). 4 Andra faktorer som behöver beaktas lyfts i de internationella konventionstexterna, som exempelvis politisk eller annan åskådning och nationalitet (se till exempel Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna Artikel 14). 5 Ställföreträdare är ett samlingsbegrepp som berör en person som (tillfälligt) ersätter en annan person i viss funktion. Med ställföreträdare avses här god man, förvaltare, förmyndare, vårdnadshavare. 6 Ibland behöver ställföreträdaren bli mer involverad för att bevaka individens rättigheter, ibland behöver individens rättigheter bevakas genom att begränsa ställföreträdarens inflytande.

57 ... 1(3) Bilaga 2. Sammanställning av remissinstansernas bedömning av MR-policyn Nämnden anser att arbetet med mänskliga råttigheter är viktigt och behöver utvecklas.. Policyn är då ett viktigt verktyg i Västfastigheters arbete i den fysiska planeringen oth genom lokalförsörjningsprocessen. Film i Väst VGR Film i Väst har tagit del av remissen men har inga synpunkter. Neutral Folkhälsokommitten VGR Folkhälsokommitten ser positivt på att arbetet utformas på en övergripande policynivå för Västra.Götalandsregionen för att stärka mänskliga rättigheter: Positiv Göteborgs botaniska trädgård VGR Göteborgs botaniska trädgård har tagit del av förslaget, ser mycket positivt på en policy för arbetet med mänskliga rättigheter, och har inga förslag till ändringar. Positiv HSN 1till12 VGR Hälso- och sjukvårdsnämnden anser att förslag till länsövergripande policy är ambitiöst och väl genomarbetat. Positivt med förslaget är att den.är kortfattad, det finns förklaringar till principerna vilket ger tydlighet, att uppföljningen är beskriven. Positiv Kollektivtrafiknämnden VGR Kollektivtrafiksekretariatet samarbetar idag med rättighetskommittens kansli i frågor kring mänskliga rättigheter och har pågående arbete med bland annat tillgänglighet för alla grupper i kollektivtrafiken. Det är ett utvecklingsarbete med givande ömsesidig kompetensutveckling. Förslaget till policy behöver kompletteras om den ska kunna spela den roll som förväntas. Samråd sker idag i förarbete med styrande dokument som exempelvis Funktionshinderstrategi, Trafikförsörjningsprogram etc. Snarare än en policy ser vi att det skulle vara ett viktigt stöd i det fortsatta arbetet att hat.ex. en matris/checklista med viktiga punkter att i arbetet med mänskliga rättigheter, så som konsekvensbedömning utifrån ett antal givna punkter. Negativ Kulturnämnden VGR Kulturnämnden ställer sig bakom förslaget och anser att frågor om mänskliga rättigheter har hög prioritet och är en viktig. utgångspunkt för nämndens strategi för vidgat deltagande. Kulturnämnden nämner vi.kten av dial0g,nämndens ansvar som skyldighetsbärare, förtroendevalda och medarbetares ansvar och att policyn ska omsättas i uppdrag och andra styrdokument. Kulturnämnden nämner vikten av ökad kunskap och utrymme för metodutveckling och implementering. Regionens arbete med partnerskap förinterkulturell dialog är ett exempel på.sådan metodutveckling. Positiv Miljönämnden VGR Miljönämnden anser att förslaget är välformulerat och lätt att ta till sig. Positivt är att de begrepp som används är väl definierade och förklarade. Mycket av det som policyn innebär görs troligtvis redan idag, men det är bra att det tydliggörs i de sex principerna. Miljönämnden välkomnar policyn och har i övrigt inga synpunkter. Positiv Naturbruksstyrel.sen VGR Ett av de statliga styrdokumenten för naturbruksförvaltningens verksamhet är läroplanen för gymnasieskolan. I läroplanen beskrivs skolans uppdrag i två huvuddelar; att förmedla kunskapersamt värdegrundsuppdraget, vilket utgår från grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga.rättigheterna. Innebörden i värdec grundsuppdraget stämmer delvis överrens med den föreslagna policyn, men positionerna ligger längre fram i det uppdrag som naturbruksförvaltningen genom läroplanen arbetar med än de formuleringar som återfinns. Positiv

58 2(3) Patientnämndernas kansli VGR Patientnämnderna ställer sig i huvudsak positiva till förslaget. Policyns innehåll är angeläget ur flera perspektiv, Positiv inte minst kan kansliet i sina klagomål notera att brister i mötet mellan människor kan utgöra patientsäkerhetsbrister och minska förtroendet för VGR. Vård på lika villkor med största möjlig förtroende är en av framtidens största utmaninger, då måste den enskildes kunskaper och inflytande respekteras. ' Primärvårässtyretsen VGR Primärvårdsstyrelsen ställer sig bäköm policyn med tillägget att regionens policy förmänskliga rättigheter bör.p"ositiv inkludera ett särskilt omnämndande av de rättigheter som enligt svensk.lag tillkommer de nationella minoriteterna.. Styrelsen för Sahlgrenska Univer- VGR De föreslagna principerna är välgrundade och eftersträvansvärda. SU ställer sig bakom förslaget till policy. Poli- Positiv sitetssjukhuset cyn svarar väl mot de etiska principerna, att göra gott, icke skada, autonomi och rättvisa. Även de yrkesetiska kodernas innebörd överensstämmer väl med den föreslagna policyn vilket gynnar följdssamheten. Servicenämnden VGR Förslaget är väl genomarbetat och beskriver på ett tydligt sätt de grundläggande principerna för Västra Göta- Positiv landsregionens arbete med mänskliga rättigheter. Policyn är ett tydligt ramverkför framtida handlingsplaner och strategier. Det.är viktigt att handlingsplanerna är tydliga och innehåller vad som ska följas upp, hur upp-. följningen ska ske, vem söm utför och veh1 som har ansvar för.. att granska utfallet.. Styrelsen för Angereds Närsjuk- VGR ANS arbetar aktivt i arbetet med utformningen av ett rättighetsbaserat arbetssätt. Mänskliga rättigheter är en Positiv hus viktig del i det dagliga arbetet. ANS är dock införstådda med att det finns utmaningar i att integrera och utveckla systematik i att uppnå ett arbetssätt i alla dess delar och därför är det välkommet med en tydlig policy som ett bra stöd i denna strävan. Policyn ska stödja förtroendevalda och medarbetare och vara en ram för handlingsplaner och strategier. Både rättighetsbärarna och skyldighetsbärarna ska känna trygghet. Styrelsen för Göteborgs Symfo- VGR SWrelsen för Göteborgs Symfoniker AB har tagit del av förslaget, och har inget att invända mot förslaget. Vi. Positiv niker AB tycker det är bra att frågorna om mänskliga rättigheter lyfts upp i ett policydokument som kan hjälpa verksamheternaatt upptäcka och åtgärda de brister som eventuellt förekommer.. Styrelsen för Habilitering & Hälsa VGR Styrelsen för Habilitering & Hälsa ser positivt på att arbetet med att stärka mänskliga rättigheter och motverka Negativ diskriminering har påbörjats. Habilitering & Hälsa ifrågasätter behovet av en policy och menar att policyn i sig själv inte är det som förverkligar de mänskliga rättigheterna Styrelsen för Kungälvs sjukhus VGR Styrelsen för Kungälvs sjukhus o.ch Frölunda Speciallstsjukhustycker att policyn på ett ty(:lligt sätt redovisar PosiHv och Frplunda Specialistsjukhus syfte, ansvar och genomförande och att principerna är tydliga och väl beskrivna. Förklaringarna gör det lättare att förstå varje enskijd princip och hur dessa styr regionens arbete..... Styrelsen för NU-sjukvården VGR NU-sjukvården ser positivt på förslaget till policy om mänskliga rättigheter. Förvaltningen ser att policyn kan Positiv utgöra en bra grund för handlingsplaner och strategier som utarbetas, både på regionövergripande och på lokal nivå.. Styrelsen för Skarborgs Sjukhus VGR Skaraborgs Sjukhus styrelse ställer sig bakom förslaget till policy. SkaS styrelse lyfter fram allas rätt till jämlik Positiv vård, ickediskriminering och personcentrerad omvårdnad som ska leda till ökad patientupplevd delaktighet och trygghet.. Styrelsen för Västarvet VGR Tillstyrka kommitten för rättighetsfrågors remissförslag. Positiv

59 Södra Älvsborgs Sjukhus VGR Södra Älvsborgs sjukhus konst;:iterar att de etiska principer som gäller inom sjukvården, sjukhusets strategiplan Positiv med vision, värdegrund med flera, samtgällande lagstiftning är helt i överensstämmelse med förslaget policydokument. Sjukhuset har inget att erinra och. stödjer förslaget Tandvårdsstyrelsen VGR Tandvårdsstyrelsen välkomnar och bejakar förslaget till policy för regionens arbete med mänskliga rättigheter. Positiv Syftet och genomförande, som beskrivs i policyn stöds av Tandvårdsstyrelsen. För att uppnå syftet behövs en övergripande policy eller guideline för regionens verksamheter i det fortsatta arbetet med konkretisering. Förslaget är ett sådant stöd och utgör en ram för handlingsplaner och strategier. Västtrafik AB VGR Västtrafik ställer sig bakom de principer som formulerats i policyn i sin helhet. PriRciperna har flera berörings- Positiv punkter i vår verksamhet och ligger i linje med den värdegrund Västtrafikvill representera. Vi ser ;:itt den föreslagna policynkommer att stödja oss i vårt arbete att ta ytterligare steg i den riktning policyn representerar: Ser vi till våra möten med regionens invånare är Rättigheter för personer med funktionsnedsättning ett tydligt exempel där principerna stödjer vårt arbete. Västtrafik strävar efter att möjliggöra resande för alla och strävar. efter en inkluderande dialog byggd på delaktighet och medbestämmande.... Grunden Västra Götaland Ide burna Grunden anser att det är viktigt att Västra Götalandsregionen vill arbeta för mänskliga rättigheter. Positiv Göteborgs rättighetscenter mot ldeburna Ser det som mycket positivt och av stor betydelse att en policy antas och att samverkan med civilsamhället har Positiv diskriminering genomförts i framtagandet. Välkomnar den definition av rättighetsbärare som inkluderar alla som bor, arbetar eller vistas i Västra Götaland. GRC ställer sig bakmn principerna. i sin helhet, men har vissa kornmentarer och.. förslag gällande principernas förklaringar..... Hörselskadades distrikt i Västra Ide burna Finner det mycket bra att det tas fram en policy och att principerna är mycket bra. Men har följande kommen- Positiv Götaland tarer till förklaringarna. Reumatikerdistriktet Älvsborg ldeburna Tycker hela policyn är bra där ni fått med det som är viktigt: positiv Sverigefinska riksförbundet ldeburna Sverigefinska Riksförbundet ser mycket positivt på ert arbete inom MR-området, men önskar dock att de nat- Positiv ionella minoriteternas rätt till sitt språk och sin kultur skulle särskilt nämnas i era styrdokument och i era beskrivna MR-principer, tex vid punkt 3. Göteborgsregionens kommunal- GR Då GR ej för närvarande har någon verksamhet i relation till.mänskliga rättigheter i den utsträckningen att det Neutral förbund (GR). motiverar ett svar, kommer vi inte att besvara remissen Barnrättsutvecklare Generellt sett anser vi att det är en väldigt bra policy som berör det mesta - allt från ålder till könsidentitet, Positiv religion, socioekonomisk status osv. MR-policyn har en bra inledning som redan i början konkretiserar vad Västra Götalandsregionen har för uppgift i att följa de mänskliga rättigheterna i regionen. Det viktiga nu är att policyn verkligen efterlevs och inte blir en "hyllvärmare"; Att man verkligen ser till att alla individer i VGR får reda på vad de har för rättigheter, oavsett funktionsnedsättningar, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, kön, sexuell läggning, funktionshinder, ålder, könsöverskridande identitet eller uttryck. Vidare anser vi att det också är mycket viktigt att skyldighetsbärarna verkligen vet hur de ska arbeta efter policyn - eftersom det är de som ska genomföra den.,... 3(3).

60 1(26) Bilaga 3. Sammanställning av inkomna synpunkter på förslag till MR-policy med kansliets svar 1,.,:-'..: _o:<:_, --- _,"::.._;;---3 '.:'.': ::_:<-<- i\i'. _;;, >;f::'._--:::;:.:, /'.,('.'.';::;:.; ::.-;f '.'" ", T'' :'.. ' ' " - -" - ' ''"''"'" ' '\ r P' ' -- ;-;;;-,:;;;;;;::-.' '",::_-.,c;:;,;.>;,:>_>;>f S;-';:'/-'."_} ""\'.'\': 1'"',;-_ _.";j j;f>';#<-"'1>>lc.:.: -;;"<i: :,::-:::::. ;::;;::;y:,;.y; Det vilaieft tyclli.gtansvaf:('rh.ela 1 ' :I, sista,stxcket i.. inleäningen. i policyn. uäerstryks.'att.det.ar ::0m';(U)'Si tl\i 1 scycf ;i; 1 ifileäiri& 1,sqm'l'ii.ir'.i 1 den pff ehtli gase läoril,att 1 t1fyeck la 1 ' Y,ästrå G1ötal1uldsf egi onris föjlröendeval. ckr.0.ch. med åröetare :. ansya sfy)(s; c'tl5'eta.sjj1 1, i;, as1littt 1 och föra,frågan om. m änsliga,. rättig. s.om anvararför.. atj; omsätta.manskliga rättigheter i.praktisk ''A11sva{.gcq genotnföttmd.c\ ()c;faaijd;:a 1 heter.jramåt. Önskar attttfraåt-. handlipg, 1qch med d(:tjigger.clet övergripande äsvaretp,oc'1.tredjestycgenai,lnlednign.s.jå ir. syftande (ivergripande 11s.var sl(riy alla som verkar inomer1.offentl igasktorn. Utöve,r att.. 0 pm" illop:. (Z),öi st.(l 1ne11.im.n i styqki,:!!!a'n in +policyn. E11regiongemensmn sätta rät{igh.eteri praktisk' ha11dting'' kall dt vara bra att po- svar ochgno1nrö,ranae" ähcl!l!)ntill : i, sfoverkankommer. att ytterligare... ä11gtera.filisvaret 1 att.eerti-äya.utveckl ing ofh. ständigä för.. ''Västra 9ötalanreglCi11eiS''f:öJ1r0erd -. ' stärga arbete.r genom initiativ på flera. J:>.ättl'ing<lr;1J11der.'.'a11sv.arqc;l1 ge!lömföi-ande"preciseras att.....yalda, chåer9cnint:är:t>frrrecal)sxa.ra. 1 för1roe,ndeyal.dit(lc]i cheferap.syararföratt,efterjevagoiicyn. för att efte.rlevap9ji.cyn.psj.;.axara ':,..Det.ligger. såkl.a.rt ttextra ansvar.för chefer.ochförttoendec pådri\lande ochaktl\'f 01}1sätta!11.nskfigå vald(l a eci<ja1 vetk.$alnlleten o.ch.driva arbetet framåt, I'ttigheter i präktisg ha!läl.ing;' (l3)'fi7... lllen det voi;t:. bra ättforrydligaalla medarbetares ansyar. jande spdk,liga.ä11aingaf'göfs: i sfrc.j.;.t.;t....".yfte": ()rti(:n''91if)'nforlnänskligå rttigleferjsk'? ;eräs 111ecl.Rq lic)'n;. syftal'till'?.iförstfoe9il)ge!lhie.d:''.r9ji: cyn,syar,ti.ij''iföstaweflingn??ren ''blfr.respkte.taersäsfl-led?'respkt... eras''.itredjemertingen'501\lböär fu. 1.:; :.''Rig]ietsäfarpa. sa,:: ''. pch oei11i da11derden "'påsamma sätti'ifjäri.ic / 1 ml111lgrtst1 yks.'. X ' ' -= <.I 0 z rri ::i= i:g 0 > ' 11.l 11.l -0 OJ).....c 8 (.)... 0 i2 a E > 0 c: </J c: <... ro > </J c: ro </J < Vill poängtera att medarbetarna har en viktig roll för genomförandet av policyn. Detta bör framgå under rubriken "Ansvar och genomförande". Vi instämmer i synpunkten och föreslår ett tillägg. Första meningen i stycket "Ansvar och genomförande" ändras till "Västra Götalandsregionens förtroendevalda, chefer och medarbetare ansvarar för att efterleva policyn. De ska vara pådrivande och aktivt omsätta mänskliga rättigheter i praktisk handling."

61 , 2(26)..., M - s z rj1 =..:.:... -= = c:... - 'Il - -= :o... "' <l) "' <.: -= <.: = = "' > "';j :o = -z "' s =..=: :.: 'Il : = -- 0 :o "' v > "" E ;:I..D <l) " c 3..D [) j;1 :::: :::: 0.. :::: >.,,, -"<)... <l) 0 M 0.. ;::; c.: 0.. OJ) :::: : :o ""'... <l)... - = =... <l) <l) "' - 'tj".e- ().E i5.. OJ) :::: - : :o U;;... :o ie [)... :o ""....<l) -0 c... :::: OJ) "'" bl) c.: 1:l g c:..:.: "' i5 Utöver Västra Götalandsregionens roll när det gäller mänskliga rättigheter.i den egna verksamheten borde den nya policyn. även belysa hur regionen bör agera i. dessa frågor tillsammans med övriga samhället. Förklaring av princip 3: När infonnation ges om vart individer kan vända sig om rättigheterna inte efterlevs är det viktigt att det också lämnas information om vilka intresseorganisationer det finns som individen kan vända sig till. Förklaringen av princip 4: Det är bra att utgå från diskrimineringsgrunderna, men också att överskrida dem genom att ink]uaera fler diskrimineringsgrunder.än dem som fastsiås i lagen. I policyn nämns att effekten av arbetet med mänskliga rättigheter kommer att följas upp gentemot samhällets individer, grnpper och föreningar. Det är ett exempel på hur Västra Götalandsregionen bör agera i dessa 'frågor tillsammans med övriga samhället. Västra Götalandsregionen samarbetar idag med andra offentliga organ så som Länsstyrelsen och Göteborgs stad, med ci'vilsamhället etc. Ett förtydligande kan vara relevant, men att ta upp det mer utförligt passar inte riktigt in på policynivå, utan är snarare saker som.kan.preciseras i handlingsplaner, strategier, budgetarbetet och enskilda verksamheters verksamhetsplaner. Policyn som den är skriven nu beskriver inte närmare vilka instanser skyldighetsbärarna kan informera om. Det är inte bra att binda upp policyn kring att en ska informera om specifika myndigheter eller organisationer, men det kan vara bra med ett allmänt exemplifierande tillägg i form av en fotnot. l förklaringen till principen lyfts fram att även andra faktorer än diskrimineringslagens diskrimineringsgrunder, så som socioekonomisk status och utbildningsbakgrund påverkar förufsättningarha att få de mänskliga rättigheterna fölgödosedda. Det är strategiskt lämpligt att ha kvar referensen tih diskrimineringslagstiftningen, men det kan vara bra att exemplifiera med fler diskrimineringsgrunder/påverkande faktorer genom en fotnot. Meningen ''Samverkan med andra aktörel' i samhället är en.del i det här arbetet." läggs till efter första meningen i stycket "Ansvar öch genomförande". Meningen som börjar "Västra Götalandsregionen ska också ge individen... " i förklaringen till tredje principen förses med följande fotnot: "Exempel på instanser att hänvisa till är statliga myndigheter så som Diskrimineringsombudsmannen eller domstolsväsendet, Västra Götalandsregionens organ så som patientnämnderna och civilsamhällets intresseorganisationer." Meningen som börjar med" Även socioekonomisk status... " 1 förklaringen till fjärde principen förses med följande fotnot: "Andra faktorer som behöver beaktas lyfts upp i de internationella konventionstexterna, så som exempelvis politisl). eller annan åskådning och iiationalitet (se till exempel Europeiska konventionen om skydd förd mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna Artikel 14)."

62 3(i6) ci:::... Istället för en policy bör Västra Gö- Policyn står inte i motsättning till Plattform - vår gemen- Inget ändringsförslag.;:: :; "' 0 ""' ""' talandsregionen ägna kraft åt att ar- samma grund. Policyn kommer snarare kunna bidra till just > l.l.l 0.. = = beta med att fördjupa sin värdegrund att fördjupa och utveckla värdegrunden genom att principero(j ;;.., </J och förankra den i de mänskliga IOJJ na för arbetet med mänskliga rättigheter med tillhörande = 0) ;::... rättigheterna. förklaringar preciserar exempelvis hur Västra Götalandsreg- Q) Q) = ionen ser på delaktighet, på vad det innebär att ha en helhets- Q) :s 0 syn på individen när det gäller saker som rätten att identifiera sig själv, vikten av ickediskriminering etcetera. Tilläggas bör =... även att arbetet med skydda, respektera, uppfylla och bevaka is mänskliga rättigheter och att se till rättighetsbärarna och = Q) skyldighetsbäramas ansvar är ett brett område som måste... "' omfatta allt ifrån etiska värdegrundsfrågor till juridiska avc vägningar och förståelse för hur det berör politiska ställrj) ningstaganden och maktfrågor. IOJJ ci:::,;;;; = "' 0 = ""' &i en vision för arbetet med de mänsk- Vision Västra Götaland - Det goda livet. Den föreslagna ::: :; = > g, Värdegrunden bör kempletteras med Den vision som Västra Götalandsregionen ska, utgå ifrån är Inget ändringsförslag liga rättigheterna. Formuleringen formuleringen är bra, men en policy fyller en större funktion, =-=.Q </J... skulle kunna vara att "Västra Göta- se svaret på synpunkten om behovet av en policy; 0) :... landsregionen och dess förvaltningar = Q)... o = ska leva upp till sina skyldigheter Q) 0 genom att respektera, främja och Q) = skydda och övervaka tillämpningen... av mänskl:iga rättigheter". Detta är en c rj) formulering som i stort sett återfinns i det utsända förslaget.-"...!. cg... Förutom att utgöra rättsregler, ut- Inledningsvis i policyn nämns mänskliga rättigheternas inne- t =E Meningen "Arbetet med mänskliga rät- ] 5 '. 0 - ""' = - trycker mänskliga rättigheter också <!.> börd mycket kort. Vi håller med om att det finns ett behov av tigheter kräver juridiska, etiska och poli- = s > = 0.. :o 0 0 <!.> = ""' 0.. etiska och politiska ställningstagan- att kort utveckla vad mänskliga rättigheter faktiskt betyder tiska ställningstaganden." läggs till i i;....::= 0 i;;-.;:=,,.::;g" 0 l.l.l - "' "O den som är centrala för varje sam- och innebär för oss i Västra Götalandsregionen. stycket "Bakgrund och centrala behälle. grepp".

63 4(26) ' 0: - ::: c.?,.q... ;>- =... o1.l ojj o = t=- =... Q) :!.l c rfj ' = 0 =.....:.:: :!.l :o: ö... = Q) "O e = :o: 12 e....:: i:c:: c.? ;>- 6 ;>- 1 ' Q) = Q) c.? >-. = "' ::i - ' = Q) "' Q) c.? N. g ' ". bl) =... "" 32 :o 00 = a ::2 :E ::; ;L." 53 t> ' Q)..0 "'=' ;; :;:;..:::... Q)!5'. Q)..0 "" -;; =... I policyförslaget läggs ansvar för genomförandet på förtroendevalda och chefer i Västra Götalandsregion en. Dessa är inte bara skyldighetsbärare, utan också kulturbärare av regionens värdegrund. Habilitering & Hälsa ser därför att det är strategiskt viktigt att utbilda dessa i vad mänskliga rättigheter och diskriminering innebär. Önskar se en definition av individen som utgår från en helhetssyn på individen och medborgaren i Västra Götaland. Genom att fokusera ett bemötande med tonvikt på hälso- och sjukvården riskerar arbetet att inte nå stora grupper av befolkningen. Policyn. behöver kompletteras om den ska kunna spela den roll som förväntas. Kollektivtrafiknämnden ser att vi beh.över stöd i policyn för att kunna förhållas oss på ett rimligt sätt till det individperspekiiv som policyn bygger på. Skrivningar somt. ex "illdividen har.rätt till delaktighet och medbestämmande i frågor som rör den egna situationen" innebär att tolkning måste göras utifrån myndighetens ansvarsområde. Vår verksamhet påverkar många människor och i stort sett alla grttpper i samhället. Vi behöver kunna förhållas oss på ett sätt som gör att vi kan arbeta övergripande och genom dialog med representanter för grupper, snarare än på individnivå. Tillgodoses i regionbudgeten. Arbetet med utbildningar av förtroendevalda och förvaltn ingsledningar pågår och är ett av kommitten för rättighetsfrågors övergripande mål i budget 2014 och Exakt hur utbildningar ska organiseras bör inte detaljstyras på policynivå. Policyn avser hela Västra Götalandsregionens verksamhet och är inte inriktad på just hälso- och sjukvården. Arbetet med mänskliga rättigheter tar sig ibland olika uttryck i olika verksamhet, exempelvis för en kulturinstitution eller en vårdcentral, men det är samma grundläggande principer som måste vara vägledande. Att i olika verksamheter erbjuda individer delaktighet och medbestämmande i frågor som rör den egna situationen kommer rent praktiskt innebära olika saker i olika förvaltningar. Det finns inte en standardmetod som kan gälla i alla sammanhang oavsett om det är frågor som rör exempelvis vård, kultur eller kollektivtrafik. Det stämmer att i den dagliga verksamheten och i genomförandet av de handlingsplaner som är kopplade till policyn måste enkönkietisering genomföras i respektive verksamhet l1tifrån de vägledande principerna i policyn. Inget ändringsförslag Inget ändringsförslag

64 S(Z6) 1 -!;::; ell: 0 = =; > "'.. - 0) 0) :: -..c QJ - " rjj O<I ::c - = '..>:: ;>, </) = "" 0) 0) = 0 "'<) e bo 0)..c "O ;;: ::a..5 Ordet "individen" kan dessutom syfta på såväl rättighetsbäraren som skyldighetsbäraren. Det är en intressant synpunkt. Det är viktigt att se att varje människa kan vara rättighetsbärare eller skyldighetsbärare beroende på i vilken roll och kontext man befinner sig. I tredje stycket i inledningen förklaras lite närmare med vad som avses med rättighetsbärare och skyldighetsbärare, och i vilket perspektiv det är viktigt att förstå rollerna i policyns sammanhang. Ordet "individen" byts ut mot "rättighetsbärare" på de områden i policyn där detta bedöms som lämpligt.. _$..coo i:- >.t>!;::; :.. - "' 0) =... "Q "' oo<s 0)...t>: :o<i rjj : s..c. - " 0..>:: = ;>, </) "" 0) 0) = 0 2: E 0 = 0 <2..5 Det vore även;önskvärtatt det fanns 111ed enlartfaggning!\)eskilvning av Västra Götalandsregionens arbete med mänskligarättigheter: Finns det områden som är särskilt eftersatta som bör lyftas fram? J.'.)t\tfigger inte. i policynsfunktionatt g enutfö1'lig besktivning. av arbetet. medmänskliga rättiglfoter idag i.västra.. Göfa- landregionen. Attred.oyisa aroetet.soffij/ågår hade bliv.ifen allt,fö1' omfafämd textisig:rättighetskommitten kan bida m.ed utbildningsmaterial till VästraGötafandsregionens.verksamheter:..... Det ligger inte i själva policyns funktion att göra en kartläggning av hur väl Västra Götalandsregionen uppfyller skyldigheterna med att skydda, respektera, uppfylla och bevaka de mänskliga rättigheterna. Utöver det generella arbetet finns det dock ett arbete med att särskilt verka för att rättigheterna säkerställs för gmpper där skyddet generellt är som svagast. I skrivande stund håller exempelvis en handlingsplan på att arbetas fram för de nationella minoritemas rättigheter. Inget ändringsförslag E Tfotsgodaa111bitionrattf6Ija g. 2: ipähsliga.rättigheter och. att ll1()t :9 verka diskriminering kan detta ärtdå..... ' _::, _; :< - - "_,:" _; - > --:: >" - -: ::' :-_: ske. pär(örbör etfinmis etfi-egion- >.... afra1'befe rried.attsynljggöra effekc <;;:;, tema av: omedveten dikrimineri!lg i verksamheterna.

65 6(26) -""" :::..::... 0 i::.;: > i:: ;.., z "-! "' ä) = i;; i:: Q) 0 QO..:: N.c > ;::; 0 i:: \C ;::: 0.. z "-! bjj =.5... <Il ::;;;,_,0 >.i.. :a ;:::..., ::: :a ;::: :::;..., I Västra Götalandsregionens budget 2014 står det att alla ska arbeta efter och leva upp till internationella konventioner och svensk lagstiftning. I förslag till policy lyfts enbart de internationella konventionerna som grunden för Västra Götalandsregionens arbete. Det är viktigt att beakta såväl nationella som internationella konventioner. I fotnot två saknas begreppet förvaltare. Relevant källa bör användas. Vi ser inte behovet av att ha som policy att Västra Götalandsregionens verksamheter ska utgå från svensk lagstiftning. Att följa svensk lag är något som bör ske även utan policy. I Socia\styrelsen tennbank 2004 definieras an.hörig som en pers?11ipo111familj.en.eller. bland1e när!naste.släktillgarna: Soia.lfyrlsensk.riveräven attmansii Qqservi:r.a attte.r... ine.;naanpör.igoch närståen.cjeinte.ailvänd.skone](ventj;.lagtextefl1ä:1. 0rden.a,11v.ändsÖchdtfiriieras på).ölikasättj. oliaj!lfidisa sammanl;a11g.osh.nvä11d lm.ånga.vardagliga.sa,ahh!l.j1gsol11 ynonyme,r.. Jreyideri.nge11 av.häls(). ()h.... sjuyr.dslagen (19.8.2:763)2!J.c\chIJaiit]#tlagen (2014:821). J.k.p. 4 (fräderi!ki"aft2.0i5:0lol).l!nyänds bgreppetnärståe11qe. Ni instmmr i att Clet vore.jämpl igt att än?ra från..... : aör.ig". till "närsiåemle' a.. det.är cletibegrepp so111 i' pågs ;läge{äratpel.lt'jw idist _(so!ti ' även kan funge'nil. iindriipå.li tii<ömrdn11töver sjl!kvåräen):j:jtöyer detj uridisk11 åfgu\. JJ1enti:ttycJ.5t]r 1 venatt ''närståend(f,,jir.e,ttj{tebr<i1.are pe grep1j..i?oä11ge,11 ärattlyfiafram in<livicje11s räattsjälm.defi niera ve.n1 som är närstående: Instämmer. Inget ändringsförslag Fotnoten till ordet "ställföreträdare" i förklaringen till första principen ersätts med följande text: "Ställföreträdare är ett samlingsbegrepp som berör en person som (tillfälligt) ersätter en annan person i viss funktion. Med ställföreträdare avses här god man, förvaltare, förmyndare, vårdnadshavare."

66 7(Z6) - "' =.. "' 0: =!Il '"O = 8 :o:... =.s=... 0: Q., ct:: Cl > 0. 0 ;::: = 0. OJ) = ;::: o:l : :0 i:....:.: :.c; ;::: Punkt 1 "förklaring till principerna": Närmast anhörig behöver förtydligas. Är innebörden släktskap som avses i ärvdabalken? Avses närstående? Jämför Elisabet Rynning "Samtycke till medicinsk vård och behandling" s 306 ff. Patientnämnderna föreslår att begreppet närstående används istället. I Socialstyrelsen termbank 2004 definieras anhörig som en person inom familjen eller bland de närmaste släktingarna. Socialstyrelsen skriver även att man ska observera att termerna anhörig och närstående inte används konsekvent i. lagtexterna. Orden används och definieras på olika sätt i olika juridiska sammanhang och används i många vardagliga sammanhang som synonymer. 1 revideringen av Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) 2 b och patientlagen (2014:821) 3 kap. 4 (träder i kraft I) används begreppet närstående. Vi instämmer i att det vore lämpligt att ändra från "anhörig" till "närstående" då det är det begrepp som i dagsläget är aktuellt juridiskt (som även kan fungera i andra politikområden utöver sjukvården). Utöver det juridiska argumentet tycker vi även att "närstående" i lite högre grad är ett bredare begrepp. Poängen är att lyfta fram individens rätt att själv definiera vem som är närstående. Orden "närmast anhöriga" ersätts med "närstående" i meningen som börjar "Rättighets bäraren äger också... " i förklaringen till första principen.

67 8(26) :.:.Punkt I "förklaring till principerna": En regionöverskridande policy ska vara ett vägledande do- (1) Orden "i så stor utsträckning som 0.. = :.a Begreppet ställföreträdare behöver kufnent med grundläggande principer för Västra Götalands- möjligt" läggs till mellan "sträva efter <'<I c:; ;::..::: ::::: ;::; ;::..., analyseras så att det klart framgår regionens arbete. En stringent använd begreppsapparat är att att'' och ''involvera" i meningen som "' <'<I 0.. vad som avses i detta avseende och rdredfa, men detkan noteras att policyn inte kan ersätta be- börjar med ''I de fall individen har ställ- OJ) =.. ::::: <lo> c att det överensstämmer med lag och hovet av att göra en juridisk bedömning i enskildasituatlort" företrädare..." i föi;klaringen till första = "" förarbeten. Till exempel är det inte er. Stallföreträdare är ett samlingsbegrepp som berör en per- principen. (2) Meningen som börjar med 13 :: :(Il :o på något sätt givet att god man inne- son som (tillfälligt) ersättare en annairperson i v.iss funktion. "Ide fall individen har ställföreträ- µ..... har status ställföreträdare i vård och Vilken den funktionen är och vilket mandat ställföreträdaren dare..," i förklaringen tj]i första princi-. =... behandling sairtt omsorg. har i en specifik situation kan såklait variera. Det är dock bra pen förses med följande fotnot:'' Ibland (Il att förtydliga policyn något. Ett tillägg föreslås om att ställfö- behöver ställföreträdaren bli mer invol-.teträdaren och individen "i så stor utsträckning som möjligt" verad för att bevaka individe1;1s rättighetska involveras bägge två. I den individuella situationen är det et, ibland behöver individens rättigheter.. viktigt att göra en pwfessionell bedömning. Det kan här till bevakas genom att begränsa ställföreträ.- läggas det som en annan remissinstans påpekat:. lbiänd behö- darens inflytande.".. - :.a ver. ställföreträdaren bli mer involverad för att bevaka individens rättigheter, ibland behöver individens rättigheter bevakas genom att begränsa ställföreti:ädarens inflytal)de. I - N..:.: Förslag att i stället för att använda Det är svårt att se någon kvalitativ skillnad mellan hur poli- Inget ändringsförslag <lo> "' = begreppet "ska erbjudas" kan policyn cyn är formulerad och förslaget till ändring. Skrivningen i = > c:; c (Il ::::: ;::; 13 -: c -, harmonisera med t.ex. kommande förklaringen till 2a principen pekar på vikten av anpassad :(Il (Il 0.. patientlag. Patientlagen framhåller kommunikation och förklaringen till 3e principen omfattar OJ)... = = c = vårdgivarens skyldighet till informat- skyldigheten att informera rättighetsbärarna om vad de har -... "" ion för att patienten genom kunskap rätt till. (Il 32 :o "" ska kunna vara delaktig och kunna ta >i.. ställning. I - 0::: 6 -"' Förordar att så långt som möjligt I sak är synpunkten helt rätt, att en stringent begreppsapparat Inget ändringsförslag =.8 ; 0 :.a '3 ;:: samma vokabulär används i policyn är att föredra. Det finns dock en poiing att vissa fall föra fram :..::: > ::::: , ;::; Q) som i den som används i andra legala begrepp s.om söker att föra in ett nytt perspektiv. len policy... = "' <'<I "" Q) sainmanhang. Om samma begrepp som har iuribitionen att stär!<a arbetet rrted mänskliga rättig- E ::::: Q) (Il <ll. 0 betyder samma sak i olika skrifter heter är det exempelvis viktigt att lyfta fram individer och "e med olika tyugd minskar riskerna för verksamheter i egenskap av rättighetsbärare och skyklighetsmissförstånd och osäkerhet. bärare.

68 9(Z6). is = ' 0 =..., Qj "'.t "'. c.....:.el) rn = Q) "' > = =.,., is."() bjl = - 32 :i3 "'"'..:.:: o(d "' Punkt 5 " det här innebär att beslut som fattas,... "behöver förtydligas för att man skall förstå vad som menas. Ett rättighetsbaserat arbetssätt vid beslutsfattande, planering och budgetering av verksamheter, prioriteringar som görs och bemötande berör många delar. Det konkreta arbetet med metod- och verksamhetsutveckling för att förverkliga ett rättighetsbaserat arbetssätt måste ske både på regionöverskridande nivå, och på verksamhetsnivå i respektive verksamhet. Inget ändringsförslag C I " cd Q)..: - "C :ö i'.: c E.....: 'Q) c.:l w :..: "' - > O/J. <"1.s 0.. ta "()..:.:: -. = -... :... :o " "'"'..:.:: oe<l I punkt två i "förklaring till principerna" är det vä.jdigt svårläst skrivet, men efter att vår förbundsjurist förklarade vad det står så tycker vi det låter bra. Men skriv det mera Uittbegripligt. Det framgår inte exakt vad som anses svådäst i texten, men då det är av största vikt att alla kan förstå policyn vore det mycket lämpligt att en lättläst version av policyn tas fram för att öka tillgängligheten. Inget ändringsförslag, Men en lättläst version av policyn bör tas fram. ; -, ro.:'e F e =.:;:., : s.n Q) Q) ::?... Q) = !;; Q) = = Q) = ;.., 0"'..:.:: oe<l : "' S2 "' Vi har inte kunnat något där det står att policyn finns i Lättläst. Sen ska även vara tillgänglig för alla synskadade så att även de har en chans att ta till sig policyn. Instämmer. Då det är viktigt att alla kan förstå policyn vore det mycket lämpligt att en lättläst version av policyn tas fram för att öka tillgängligheten. Att tillgängliggöra Västra Götalandsregionens dokument för alla synskadade är såklart också mycket viktigt. Inget ändringsförslag, Men en lättläst version av policyn bör tas fram...: "' :; = o(! Cl) = ;:: Q) :0 =... = is Q) =.$... c "' rn..:.:: """' = 5. = ;>..Ul Q) ;..., (l) 0 > Ul.:,,;.' oe<l : :... "' S2 "' Dokumentet.innehåller en rad passiva fonnuleringar som skapar otydtighet och bidrar till att läsaren kan se kraven som någon annans ansvat: Synpunkten som ges förklarar inte närmare vilka. skr.ivningar som avses, men vi föreslår ändå ett förtydligande att det är allas medarbetares ansvar att arbeta utifrån principerna och att ett arbete med att konkretisera policy1i bör ske i vaije verksamhet utifrån dess olika ansvarsområde. (1) Meningen" Arbetet med att implementera policyns principer ska ske i varje verksamhet utifrån dess ansvars områden, exempelvis genom fokala strac tegier eller genom att inkludera principerna i verksamhetsplaner." läggs till i slutet av stycket "Ansvar och genomförande". (2) Första meningen i stycket "Ansvar och genomförande" ändras till "Västra Götalandsregionens förtroende valda, chefer och medarbetare ansva:rat för att efterleya policyn. De ska vara pådrivande och aktivt omsätta mänskliga rättigheter i praktisk handling."

69 10(16) c '"" :.: 0 ;; "'..c..:.: Q... 0 >... = "' 0. = >-, "' ) 0) = ) 5 "' "'..c Q 0.!::! "' 2: Policyn och de sex principerna omfattar endast delar av rättighetsperspektivet, där bland annat kunskap, infonnation och rätten att definiera sig själv lyfts fram. Här vill folkhälsokommitten se ett bredare anslag. Rättighetsarbetet innebär en förskjutning av makt och resurser, vilket inte tydliggörs i förslaget till policy. Remissinstansen vill att policyn ska tona ned verksamhetsperspektivet i policyn och ha tydligare medborgarperspektiv och ett "empowennent-perspektiv". Rättighetsbärarperspektivet är mycket viktigt och finns med i policyn, men "bemäktigandekonsekvenserna" kan förtydligas. Det är dock centralt att verksamhetsperspektivet och fokus på skyldighetsbärarnas arbete kvarstår. (1) Meningen "Rättighetsarbetet innebär en förskjutning av makt och resurser för att stärka alla individers jämlika ställning." läggs till i stycket "Bakgrund och centrala begrepp). (2) Meningen", De ska få ett mer jämlikt handlingsutrymme." läggs till i inledningen. Kop. plingen. :m. ellan förstå princip.en och dess.j:orklaring är;något sag..f örklaringenär snäyare 'ä11yäd prin. cipe11 är,gl"l11ldel1 iväst:fa(iöta-. cfat1dsregiollellrnåsfo \larå'ätt ajfa,.. oavsett huf individen själ\1.ideni:i:fie.. ras sig, blirbe1ti tt111e<l'rspektoch attalla har likavärcle: Vi instämmr i synpunkten att förkl!lj'ingen till forstapdnci (l)medi gjorda äqril1gar'yfias hla,.:, ". pel1 är.niycketsuäyare än.vadpöj1cipen syitar,till. :Första..... forklarij1g11 tillförs1:il picip<!n.tijl,ist i prij1cipn äj'.k()pphid.tiii.fernte principen. första'dleniför.. 'forlarillgen tiht}ärdeprinipen: (2 1 kl.ari ngen til 1 f ern.te' pri n cipeii pasar. bätti:e.som förtydligande 'I.1.1fod11Jingen på.!lieirij1pll s()!l1 srjår avfdrstapdncipen..... fl1ecft?'det r.ärinnebär att ineiividei1i...;. TI1öfätn1eq 'fästrgötlaj1dsfgi()nn ägerräen'li [ÖrklaingeutiHforsta.. pricipetr iindrås tm '.'i in(jfe'tni'6å yästra' Götalndsregi9!len ägerif1clii(iii1'ät... te'p."(3)me(j.()rdaiändri.ngarflytt11s.1 f'örst11111eninrseuciforkfadnnt.ijj femte'..... pin.cin.till'fö1:kj.jn'gt.uf:@rst 'principen, sä::tt9.en: utgöi; lf21 klårlngen.. (4);Mefi1ng''.'Dtiiffoebal-!tt :ar-i :... sf<ilt:gsvåifdt:f!sdx1a()011,kj.. fet: fö att" säke,rs.ta!iäpsholja,; 1pp l<i!ll:. skäpen+xrer!<s11inh\t).'i,jaggs yuförsf i förkladngt) Uell1!cprirldpeJ;1;{ c '"" :::: 9 5 j 0 :; "'..c..:.: 0:: 0 >.!::! [ "' -e 0) 0) = 0 E "' i':.ro '"' "' 'i)..c bl) - Det är viktigt att enskilda, inklusive barn och ungdomar, förstår de mänskliga rättigheternas innebörd, både som egna och andras rättigheter. Folkhälsokommitten understryker att arbetet för att öka allmänhetens kunskap och medvetenhet om de mänskliga rättigheterna och de allmännas skyldigheter behöver tydliggöras i förslaget till policy. Att rättighetsbärarna har kunskap om sina rättigheter preciseras i förklaringen till princip 3 att det är Västra Götalandsregionens ansvar att informera rättighetsbärarna om vad de har rätt till inom Västra Götalandsregionens verksamheter. Det vore bra att lägga till att det även finns ett ansvar för att aktivt arbeta för att öka kunskap och medvetenhet kring de mänskliga rättigheterna. Det handlar om att på verksamhetsnivå, inom ramen för respektive verksamhets mandat, i Västra Götalandsregionen se över hur det går att proaktivt arbeta för att nå ut till rättighetsbärarna. Meningen "Det handlar om att inom ramen för respektive verksamhet arbeta aktivt för att nå ut till rättighetsbärarna." läggs till efter tredje meningen i förklaringen till tredje principen.

70 11(26). - "' c "' Ol c... -:::: c 5 :o:... c... c -= Ol i:i... c:r: v > N Q.. "(j = ". bij = =B,0 i:... Ol = 'Ol.D en Q) -@i - c:r: I vilken utsträckning och med vilken rätt ska grupper och organisationer vara delaktiga och ha medinflytande? Rena verkställighetsfrågor, t.ex. införande av ny teknik, om det angår individen. Vems ansvar? Delaktighet och medbestämmande innebär inte automatiskt att bestämma. Detta behöver tydliggöras. Denna princip är i enlighet med de internationella konventioner Sverige har ratificerat. I vilken utsträckning handlar om vilka förutsättningar som råder och vilket behov som finns i den enskilda situationen. Exakta formerna bör arbetas fram i handlingsplaner och på verksamhetsnivå. På en övergripande nivå är det viktigt att dialog förs med individer, grupper och organisationer för att komma fram till vad som är rimliga och fungerande former för delaktighet. På individuell nivå handlar det om det som berör den enskilda frågor som rör den egna situationen. Ansvaret ligger på skyldighetsbärarna att erbjuda delaktighet och medbestämmande så som policyn är formulerad. Det är korrekt uppfattat att medbestämmande och att bestämma inte är samma sak. Inget ändringsförslag

71 12(26). "' = "O ] :o "' '"' > = <;> "O.. = 0 =.. =i <;> <;>..0 " = 11.l rl',l; - "'O l: 5 - -= l:lll -..::.:... - "' '"'... "O.. l:lll "'.S E "' 0 e! c :o 0.eg "' - ::g :o ""' = 11.l = "' c: l ] B "" : ""..0 </> 0 - i "" :..0 </> 0 -= "' - et:: I punkt ett i "förklaring till principerna" bör "sträva efter att'' i sista meningen styrkas. Om det står ''sträva efter" så blir det inget av med involveringen men om det står att medarbetaren "ska" involvera oss så kommer de i alla fall att försöka. I slutet av textens första stycke vill vi komplettera med: ", samt erbjuda möjligheter till upprättelse för enskilda." Vi håller med om att det kan vara bra att skärpa skrivningen något, men så so.fri en annan remissinstans påpekar:. "Frågan om ställföreträda e är komplicerad;.ibland behöver ställföreträdaren bli mer involverad för att bevaka individens rättigheter, ibland behöver individens rättigheter bevakas genom att begränsa ställföreträdarens inflytande." For att fä med båda perspektiven föreslår vi ett förtydligande i texten och i en fotno.t. Vi håller med om att en aspekt av det offentligas ansvar ligger i att erbjuda möjligheter till upprättelse för enskilda. Det är dock viktigt att vara noga med vilken instans det är som kan fylla den funktionen - exempelvis ligger formellt ett stort ansvar på domstolsväsendet och statliga myndigheter i form av Diskrimineringsombndsmannen, Justitieombudsmannen, Justitiekanslern. Vad upprättelse innebär kan också betyda många olika saker för olika individer. I förklaringen till 3e principen poängteras att det är skyldighetsbäramas roll att ge information om vart det går att vända sig om rättigheterna inte efterlevs. (1 )Orden "i så stor utsträckning som möjligt" läggs till mehan"sträva.efter att'' ocl1 "involvera" irneningen som börjar med "I de fall individen.hru ställföreträdare.. :" i förklaringen till förstii principen. (2) Meningen som börjar med "1 de. fall individen har ställföreträdare... " i förklaringen till första principen förses med följande fotnol"jbland behöver ställföreträdaren bli mer invol verad för att bevaka individensrättigheter, ibland behöver iudividens rättigheter bevakas genom att begränsa ställföreträdarens inflytande." (1) Bisatsen", samt erbjuda möjligheter till upprättelse för enskilda." läggs till i slutet på tredje meningen i "bakgrund och centrala begrepp" som börjar med "Det innebär ett ansvar för varje... " (2) Ordet "stat" ersätts med "det offentliga" i tredje meningen som börjar med "Det innebär ett ansvar för varje... " ö $! ;-s a 3 '"' :i. :.; QJ..0 "Il) r.r;..... Oil -= <;>... 0 "..Q <;> <;> :ö -= " 0 >-. r:n "' B E: :o:i..0 </> 0 - i 'B :ro et:: Samma tillägg vill vi göra i den första meningen om syftet:", samt et'.bjuda möjlighetertill upprättelse för enskilda." Det ligger inte primärt policyns syfte att stärka Västra Götalandsregionens möjligheter att erbjuda: upprättelse. Det är viktigt att särskilja vilken myndighet som är den som är skyldighetsbärare vad det gäller att erbjuda upprättelsen. En mycket viktig del i policyn är förklaringen till 3e principen där det poängteras att det är skyldighetsbärarnas roll att ge information omvart det går att vända sig om rättigheterna inte efterlevs. Inget ändringsförslag

72 13(26) o:i N "' 0: c 0.. "O - :::; 0: "' "(j "O :0:..0 <J).a 0: > ; ::i :.: - c bl) s:: c c - :o... o:i ::c ;; ::;;;: :is u. o:i E o:i......, "' :o:i..0 -= bl) "B :o:i er:: Förklaring av princip 2: När det gäller delaktighet och medbestämmande ska ske både informellt och formellt så ska det dokumenteras på vilket sätt det har skett. Det bör också finnas antecknat det som man var överens om och vad som skiljer parterna åt. En bra synpunkt. Dokumentation är viktigt för att uppnå transparens, delaktighet och för att veta att åsikten respekteras och övervägs på ett adekvat sätt. Meningen "Rättighetsbärarens åsikter, hur de tagits till vara och på vilket sätt delaktighet skett bör dokumenteras och återkopplas." läggs till sist i förklaringen till andra principen. Iförklaringen ti.ll punkt 2 är det önskvärt att synliggöra ba111s och ungdomars rättt.illdelaktighet.och medbestäm.mane, utifrånjndividens ålder, mognad< och föpnåga att vara delaktig i ftågofsoin rör den egna. situationen. I shitbt av för.klårifjgentilj 2:a principer st.å.rdet : oettaföruf sätter;kommunikation anpassd till individen och denn.e.s < forutättningar", [)tta: avser pland an det som synputtkie tar upp.- tillsnunans med skrivningarna kring hur me.dartie: tare:br sträva efter att involvera bådeinäividen och stäflfci" reträd1;1rell när detta är aktuellt (exempelvis för. barn}..,;",,,.,,;,,;... : : ''. :: " / :;.:.. : c... er::..>g 0 c "al "' :::;... > 0.. c.e- >-. "' "' Oj... =... <J)..c c... <J) = 0-0: z... <J) = bl) o:i..>g t;::: "(j <J) 0.. r.f1 I policyn, särskilt under punkt 1-3, är det önskvärt att tydliggöra och synliggöra barn och ungdomar i arbetet med de mänskliga rättigheterna. De formuleringarna som finns i policyn kan vara självklara att innefatta vuxna men kan tolkas på ett annat sätt när det gäller barn och ungdomar. I policyn definieras rättighetsbärarna som de individer som äger rättigheter - närmare bestämt ALLA som bor, arbetar eller vistas i Västra Götaland. I förklaringen till 4e principen nämns även att det innebär att ibland måste extra insatser vidtas för grupper och individer med svagt skydd, vilket bland annat innebär barn och ungdomar. Mer konkretiserat arbete och analys kring exempelvis rättighetssituationen för grupper där skyddet är som svagast definieras med fördel i policyns tillhörande handlingsplaner och strategier. Inget ändringsförslag Bnkt 2"förklating till principerna": ".,. förutsätterkommunikatioi1 ancpassad ti Il".. Dennapµpkt väske1'. frågor kring nivåjj på1fom1nunikåtc. ion.{nnebär policyn a.tt yarjenämnd i' va1j e e11skilt ärende ska ven>ätta all.. skiiftlig kciipmunikafron till. det språksol'n individen begär?

73 14(Z6) =... "E "' c 'E"' oo:j i: :o:l 8 ;::: Q.; 0::: 0 >,:;;;: = ::i c. = C) = C) 0... C) c. c. ä lh "<:) C) c. tzj Policyn bör inkludera ett särskilt omnämnande av de rättigheter som enligt svensk lag tillkommer de nationella minoriteterna. I policyn definieras rättighetsbärarna som de individer som äger rättigheter - närmare bestämt ALLA som bor, arbetar eller vistas i Västra Götaland. I förklaringen till 4e principen nämns även att det innebär att ibland måste extra insatser vidtas för grupper och individer med svagt skydd. De nationella minoriteterna är ett exempel på sådan grupp som också har extra lagstiftningsskydd. Mer konkretiserat arbete och analys kring exempelvis rättighetssituationen för grupper där skyddet är som svagast definieras med fördel i policyns tillhörande handlingsplaner och strategier. Ett arbete har påbörjats för att skapa en specifik handlingsplan för Västra Götalandsregionens arbete för att stärka skyddet för de nationella minoriteterna. Inget ändringsförslag... "O = ::i... is: ;:::.få "'!.:... l>ji ;:::... = "',,, = :::: ("') c. "<:) ;:::; = c. OJ) ;:::; = "' : :o LI C) c. c. ::i... OJ) "' lh "<:) C) c. tzj I.punktfem i "förklaring till principerna" vili vi skriva in "' och om vilkå särskitdakiav som måste stälc!as pll omgivningen;iiilötet med personer ITied.olikainteilektuell fqllktionshinder" alldeles i slutet av sista91eningen.för sista punkten. De nationella minoriteternas rätt till sitt språk och sin kultur skulle särskilt nämnas i era styrdokument och i era beskrivna MR-principer, tex vid punkt 3. (.policyn definierasr#ightsbärarna soll1 de indiyidt:i som ägeeättig,heter cnäru1are bestämtaj_j,asom bor, ai:betar... eller vitas i VästraGötalahd.Jförklaringt:intili 4eptinc;ipen nänjns.även attdetfoneb.år<att.. ibla11d.måste.extra insiitst:1r... v.idt.asför grurperoch ind.ivider me svägtskyd<l,.j.lt:irsotier < rned intllekfuella fhnkionsneqsättni11garär ett t:ixem}jel'på sådan grpp l\fler kbni<retiserat arbetepch a.nalys kriiig ex: empejfisrättighetssituatioj'lell. för grtlpper där s19'ddet är SOID svagast definieras med f"örclelivolicynstillhörande liartd" lingspfaner och strategier..... I policyn definieras rättighetsbärarna som de individer som äger rättigheter - närmare bestämt ALLA som bor, arbetar eller vistas i Västra Götaland. I förklaringen ti Il 4e principen nämns även att det innebär att ibland måste extra insatser vidtas för grupper och individer med svagt skydd. De nationella minoriteterna är ett exempel på sådan grupp som också har extra lagstiftningsskydd. Mer konkretiserat arbete och analys kring exempelvis rättighetssituationen för grupper där skyddet är som svagast definieras med fördel i policyns tillhörande handlingsplaner och strategier. Ett arbete har påbörjats för att skapa en specifik handlingsplan för Västra Götalandsregionens arbete för att stärka skyddet för de nationella minoriteterna. Inget ändringsförslag

74 15(26)..... Q) =,.Q... is _gi ;::: "' c = "' = µ.. i; ::::: 5b tp 5 Q) 0.. Cl) I förklaringarna tui principerna bör de nationella minoriteternas rätt till sitt nationella minoritetsspråk och sin kultur lyftas vid punkt3. Extra insat ser behöver vidtas för efterlevnaden och implementeringen av den svenska minoritetslagen och språkla gen för att de svaga grupperna. - inklusive barn och ungdomar som. tidigare inte getts möjligheter att lära sig sitt nationella minoritetsspråk - också inom de nationella minoriteterna ska få sina rättigheter tillgodosedda. Många äldre inom den sve- rigefinska gruppen är i ökat behov av vård. och omsorg på sitt eget språk finskan, och vid olika sjukdomsfall är våra sverigefinska äldre dessvärre ofta.i mycket svag Ställning i s.amhället. I policyn definieras rättighetsbärarna som de individer som äger rättigheter - närmare bestämt ALLA som bot, arbetar eller vistas i Västra Götåland. l förklaringen till 4e principen nämns även att det innebärått ibland måste extra insatser vidtas för grupper och individer med svagt skydd. De.nation ella minoriteterna är ett exempel på sådan grupp som också har extra lagstiftningsskydd. Mer konkretiserat arbete och analys kring exempelvis rättighetssituationen för grupper där skyddet är som svagast definiei:as med fördel i policyns tillhörande handlingsplaner och strategier. Ett arbete har påbörjats för att skapa en Specifik handlingsplan för Västra Götalandsregionens arbete för att stärka skyddet för de nationella minoriteterna.... "' =,.Q... is _gi ;:::..:.: "' = c "' ;::: "' Oj... = :::::..0 <1) ::::: ""1" 0.. "() ;: = 0.. bil ;: = Oj ::;;;... :o "--... Q) ::::: bil Oj..:.: i;:; "() Q) 0.. Cl) De nationella minoriteternas rätt till sitt nationella minoritetsspråk och sin kultur bör lyftas i punkt 4. I policyn definieras rättighetsbärarna som de individer som äger rättigheter - närmare bestämt ALLA som bor, arbetar eller vistas i Västra Götaland. I förklaringen till 4e principen nämns även att det innebär att ibland måste extra insatser vidtas för grupper och individer med svagt skydd. De nationella minoriteterna är ett exempel på sådan grupp som också har extra lagstiftningsskydd. Mer konkretiserat arbete och analys kring exempelvis rättighetssituationen för grupper där skyddet är som svagast definieras med fördel i policyns tillhörande handlingsplaner och strategier. Ett arbete har påbörjats för att skapa en specifik handlingsplan för Västra Götalandsregionens arbete för att stärka skyddet för de nationella minoriteterna. Inget ändringsförslag

75 16(26)..., = ;: ' 5. o :; "' :i ö ] g:; 0 Vision Västra Götaland - Det goda livet och dess inriktning behöver förtydligas i policyn. Visionen utgör ramverket för Västra Götalandsregionens arbete, dess inriktning och dess värdegrund. I Vision Västra Götaland beskrivs Västra Götalandsregionen som en väl sammanhållen region där alla invånare ska kunna försörja sig och delta i samhällslivet på lika villkor. Policyn och arbetet för mänskliga rättigheter är såklaii en. viktig'"dej i att förverkliga denna vision. Utöver den a11männa inriktning' en finns det såklart specifika: delar i visionen som katl relateras tillrättighetsarbetet. Det fin.ns ingen praxis i VästraGötalandsregionen att policydokument uttryckligen ska referera till visionen. Vi ser inte att det finns ett behov av att koppla visionen i sig i policyn. Att göra det kan kanske innebära att den normati:va tyngdpttnkten i policyn mer hamnar på värdegrundsperspektivet istället för exempelvis juridiska persp<iktivet..:::.:::., i.;: 0 - f >.:., = 'O 0 = > 5 :o:. fä i.;:.: ö I I 01) ro c - - i: - --c Cl c: 2 :o OJJ E- i:i... = - '- Vl OJ) = = ::I ;:: 0. '- c i';> >. Vl V) -;) '- 0) 0) c 0 Vi anser även som beställare till Västtrafik att förväntan på utföraren måste tydliggöras och läggas på en god men rimlig nivå. Samråd sker idag i förarbetet med styrande dokument som exempelvis Funktionshinderstrategi, trafikförsörjningsprograrn etc. Snarare än policy ser vi att det skulle vara ett viktigt stöd i det fortsatta arbetet att hat.ex. en matris/cheeklistamed viktiga konkreta punkter att beakta i arbetet förmänskliga rättigheter, såsom konsekvensbedömning.utifrån ett antal givna punkter. Ansvaret att förtydliga uppdraget för Västtrafik ligger på kollektivtrafiknämnden. Konkretisering av policyn och tillhörande handlingsplaner sker med fördel i dialog mellan Västtrafik och kollektivtrafiknämnden. Policyn fyller en annan funktion än checklistot med mera. Att ta fram konkreta checklistor, aktiviteter, strategier etcetera ä:r viktigt, men det arbetet bör främst ske på verksamhetsnivå. Inget ändringsförslag Inget ä:nqringsförslag

76 11(2sr " J, 'C r'"'i.;:; >!;::: : J:l o;;.. = s -al "' c 'C o= rjj : -= i;; " 0.. =.::..:!l 0 "'... o i: : s ;:::... = =..:.: :: c. Q) = Q) CJ OJ) " = 0 r:/) Har någon inventering gjorts av samtliga handlingsplaner och strategier inom Västra Götalandsregionen som omfattas av policyn? Regionfullmäktige fastställer varje år vilka styrdokument, visioner och policyer som gäller för regionens verksamheter på övergripande nivå, exempelvis Policy för handikappfrågor. Regionfullmäktige har även antagit ett antal handlingsplaner inom rättighetsområdet: Handlingsplan för implementering av FN:s konvention om barnets rättigheter i Västra Götalandsregionen , Handlingsplan för arbetet år med den europeiska deklarationen om jämställdhet mellan kvinnor och män på lokal och regional nivå (CEMR-deklarationen), Jämställt Västra Götaland Länsövergripande strategi för jämställdhets integrering , handlingsplan för funktionshinder Det Goda Livet- för alla! 31 åtgärder inför 20 I 0 för ökad tillgänglighet, delaktighet och hållbar utveckling, Handlingsplan för mänskliga rättigheter inom offentlig upphandling Det finns även specifika antagna riktlinjer och standard för exempelvis tillgänglig information. Inget ändringsförslag Hut' uppföljningen adeolika handiingsplnemakon1rper ske preciserasi respktive 11apdlingsplan. Mt=n det är vik.tigt att d.et.blir, tydligt för hur uppföljn.ipgspwcessengprllt.är tänkt att se ut. I p()jicyn kan processen för uppföljni11gen nom hant:llingsplanerförtydligas. (J).Mn!l1genson)bÖrjr mcl.'pcflicyli ska vara en ram../.'.flyttas till sist i.. styck,et.'' syfte'',.(2}f öljande. text läggs... till som en fotnot till meingen; soi. böljiv iric.i. 'lpo lic.)'n.:sa Y:a.ra p,rari},::'' itycket ''syfte'': ''flaric.lli.psp]anrna.5:esl<i ir:er;xemplj.ris rjiai\:sfi-1;egir?8h... aktivjttfr, nvrtof1delping,.in()1freg-. ' id.noi:gän,.is,ati.n:n i'llt lodll5r0f'"qt..... uppf6ljn.i.11g,: egiorifµlliiiktige.ha.r.det.... öy:ergripnd hns.varet.för;,a{t antarg-. iongernep. al11fr,ia l1andjingplanero4h s.trätegir.för.attir;äm)å.rpäi;iskliga (ättig: hefer;dessa.hå(iligspjner:. iis.äjöijir.pe pr,inciprioni orrifitas aypöliyn:" I.C.,.... 0! CJ o C > i:.. :..:!l s.:: :::O "'' '... =..:.: >-. = Cf> ::i c.... Q) i:l CJ OJ).E = 0 r:/) Vilka indikatorer kan användas för att mäta att arbetet ger resultat? Det är inte på policynivå som de konkreta formerna för vilka indikatorer som ska användas är tänkt att beskrivas. Det kan finnas olika kvalitativa och kvantitativa indikatorer och metoder för uppföljning som kan bli aktuella. I skrivande stund pågår ett arbete på rättighetskommittens kansli med att utveckla kunskapen kring metoder för mätning av mänskliga rättigheter. Inget ändringsförslag

77 18(2'.6) olj ;::: = :5 :.s =... = "' [/].....:.:: ::: ::i 0. - l" a; 0 Ifrågasätter behovet av en policy och menar att. policyn i sig själv inte är det som förverkligar de mänskliga rättigheterna. Mänskliga rättigheter är som ett explicit politikområde nytt i Västra.Götalandsregionens arbete sedan januari 201 l. Det finns ett stort behov av att fä. en gemensam samsyn kring vad arbetet principiellt inrieoär i vår verksamhet. En policy fyller funktionen av att, genom en grundlig process specificera ett antal principer som ska vara grundläggande för Västra Götalandsregionen arbete, En policy som i slutändan antas på högsta beslutande nivå, regionfullmäktige, blir vägledande, kan verka som ett framåtsyftande dok'l1ment som pekar på vad vi behöver utveckla, stärker arbetet med mänskliga rättigheter, tydliggör vårt gemensamnw ansvar som skyldighetsbärare, och understryker vikten av art säkerställa respekterandet, skyddet, uppfyllandet och bevakandet av allas rättigheter när de möter och påverkas av Västra Götalandsregionens verksamheter. :; "' = o(j eji ;::: = :.s = =... = "' -.;... c [/] 0::: 0 > _...:.:: 0. c: ;.-. er> "'<)... <J.) c: <J.) 0 bil c: =... 0 [/} Policyförslaget innehåller inte någon ide om hur det konkreta arbetet är tänkt att drivas. Policyn innehåller orimligt många mål och det är svårt att veta om regionen följer utfästelser i de mänskliga rättigheterna eller inte. Det är inte på policynivå som de konkreta formerna för arbetet är tänkt att beskrivas. Se även svaret på synpunkten om behovet av en policy. Det ska också noteras att policyn inte innehåller några mål utöver målet att rättighetsbärarna ska få sina mänskliga rättigheter skyddade, respekterade och uppfyllda, och att Västra Götalandsregionens ska uppfylla sitt ansvar som skyldighetsbärare. Konkreta mål sätts på handlingsplansnivå och i budget. De principer som slås fast i policyn kan inte förstås som mål utan som nödvändiga krav för att omsätta de mänskliga rättigheterna i praktiken. Huruvida Västra Götalandsregionen klarar av att tillgodose de mänskliga rättigheterna i enlighet med de förpliktelser som finns, eller inte, är en fråga för arbetet med uppföljning och implementering. Inget ändringsförslag =..!. c 0:::: :-=: 0..c > 1 r:f.j...,,...;.;...,... <J.) :i c: 0. <J.) c: blj.s E ;.-. _. [/} Ansvaret för rättighetsfrågoma behöver förtydligas utifrån olika roller i regionens styrmodell. Kommitten 'for rättighetsfrågors framtida roll och ansvar i förslaget är oklar. Hur VGR organiseras och enskilda förvaltningars roll och ansvar bör inte specificeras på policynivå. Inget ändringsförslag

78 19(26).,,; " = c cg..:!) :c 0 1= (/'.)... e <lo> > :::.::: a.> = 0.. a.>.::: 0 :>-. "' öo.8 r/) Hur förhåller sig detta policyförslag till regionens "Policy för handikappfrågor (beslutat 2002)? Det finns inget formellt beslut i frågan. Enligt de diskussioner som förts på tjänstemannanivå bör policyn för handikappfrågor ligga kvar fram till dess mänskliga rättigheter-policyn antas. Ett särskilt beslut krävs i RF för avskaffande av policyn för handikappfrågor. Inget ändringsförslag Iden a11dra. meningen om syftet vi ha 'f.anen är al:tpolicy11skava'.'.iett.väglednde okmnentvid... ett. förtydligande. '{ad!tlenasmed... f()rmuleif]gen av.han<l,lingspla11eroch stratgir föraöetet.. a.yra r ;tb'.ttas:tjlu sjsti..... Cl)11ingn sonrbörjarmed.''policy ord.et ;'ram" i såmmånhanget?.det.. är. me,d rnä11s.kliga:rättigheter.föf.specifikå dimåden;.ellr-giup... styct "sy6<l 1 ',i(2)::f;öljanp:e tex'!)äg?s.. : något vagt formulerat. per. Se ävnövrigas\farkringvilenrou p()liqyn hadrelat7... JilFsoJ11.en;!fotnottill enit1gnsp,r!li:,. ion tillvision,väi degrund och llandlingsplaner:... börjar ed '=P?Iicyn ska vårii.li!"'......i so/sket t1s:1: ' ''tj,a11.j.ig Rl.ht:rlJar, b().kri\le(e{cellip.ej"1is n1al,rategier oc. atiyifoter, ns;yar)lfördelnfogii11cii11eg c iopol:gai1isati<fo{lr1:a111trn\)dlt()r..föl" ';;,.. uppföljning:j1egionfulhpä].<tige11l': et 'överripand 'a11vart fori.attai1tareg1.. im1gmerisam111a,nandli11gsp!ne,oc, strategierfor å}räinja;mänskligiirättig" heter. Dessa handlingsphinei: kil.lfcilja'de principer SOJ1} o.mfattas av'p0jicy11'':.

79 20(26). -" ".. ;:: = = 5 ;::.:0: "' :; !l.. -0 E - =.c = :..: Q -:o c - ;, :..: - - = =... 0 = :z "' - s - - =...;, -""""'"- "' 0 ef s 0..Q :o 0 ro E..0 "'.,, ::2 ro E "'..0 a:> ::2 ;>-. r/j.g - <::: OJ) "..c 0,_ o; > V> c:: «: = OJ) E 0 r/j OJ) = 2 "' a r/j Vill se ett förtydligande och utvecklande hur handlingsplaner och strategier ytterligare kommer konkretisera arbetet med de mänskliga rättigheterna. Förtydligande krävs av den sista meningen om ansvar och genomförande "policyn konkretiseras genom handlingsplaner och strategier". Hur kommer detta att gå ti11? Jnledniugstexten bör kompletteras med ett förtydligande hur processen ska se ut. som leder tifl att policyn konkretiseras och implementeras. i regionens verksamhet genom handlingsplaner och strategier. Regionfullmäktige fastställer varje år vilka styrdokument, visioner och policyer som gäller för regionens verksamheter på övergripande nivå, exempelvis Policy för handikappfrågor. Tanken med övergripande styrdokument som policyers är ati: de ska vara generella och allmängiltiga. Som tillägg till dessa har Regionfullmäktige har även antagit ett antal handlingsplaner inom rättighetsområdet: Handlingsplan för implementering av FN:s konvention om barnets rättigheter i Västra Götalandsregionen , Handlingsplan för arbetet år med den europeiska deklarationen om jämställdhet mellan kvinnor och män på lokal och regional nivå (CEMR-deklarationen), Jämställt Västra Götaland Länsövergripande strategi för jämställdhetsintegrering , handlingsplan för funktionshinder Det Goda Livet- för alla! 31 åtgärder inför 20 I 0 för ökad tillgänglighet, delaktighet och hållbar utveckling, Handlingsplan för mänskliga rättigheter inom offentlig upphandling Det finns även specifika antagna riktlinjer och standard för exempelvis tillgänglig information. Handlingsplanernas funktion är att på något mer detaljerad nivå konkretisera exempelvis mål, strategier och aktiviteter, ansvarsfördelning inom regionorganisationen, modeller för uppföljning etcetera. Det är inte lämpligt att i policyn slå fast exakt hir processen ska se ut kring implenientering avrådande handlingsplaner, framtagande av nya och revidering av existerande handlingsplaner. Självklatt ska också de processerna utgå från de principer som slås fast i policyn. (1) Meningen som börjar med "Policyn ska vara en ram... " flyttas till sist i stycket "syfte". (2) Följande text läggs till som en fotnot till meningen som börjar med "Policyn ska vara en ram... " i stycket "syfte": ""Handlingsplanerna beskriver exempelvis mål, strategier och aktiviteter, ansvarsfördelning inom regionorganisationen samt modeller för uppföljning. Regionfullmäktige har det övergripande ansvaret för att anta regiongemensamma handlingsplaner och strategier för att främja mänskliga rättigheter. Dessa handlingsplaner ska följa de principer som omfattas av policyn." Inget ändringsförslag

80 21(:i6f # 6 ejl ;::: = Q) = 5 ;:::..:.: "' ;;;... 0 e... Q)... = Q) '"' -=....!:Il -:cu c :o \,!) Oj E ::i..0 'Q) ::2 \0 0.. ;:; = 5. OI) = ::g :o i:.i... OI) = a [/J Förklaringen av princip 6: Vad är det för strategier och handlingsplaner som ska vara knutna till policyn? Hur kommer detta arbete att se ut? Exakt vilka handlingsplaner som berör kommer troligtvis utökas och förändras över tid. I skrivande stund har Regionfullmäktige har antagit ett antal handlingsplaner inom rättighetsområdet: Handlingsplan för implementering av FN:s konvention om barnets rättigheter i Västra Götalandsregionen , Handlingsplan för arbetet år med den europeiska deklarationen om jämställdhet mellan kvinnor och män på lokal och regional nivå (CEMRdeklarationen), Jämställt Västra Götaland Länsövergripande strategi för jämstäl ldhetsintegrering , handlingsplan för funktionshinder Det Goda Livet- för alla! 31 åtgärder inför 2010 för ökad tillgänglighet, delaktighet och hållbar utveckling, Handlingsplan för mänskliga rättigheter inom offentlig upphandling Det finns även specifika antagna riktlinjer och standard för exempelvis tillgänglig information. Beslut om att anta, revidera eller avskaffa en handlingsplan sker av regionfullmäktige, processen för att ta fram och utforma handlingsplaner sker med många inblandade aktörer. (I) Orden "handlingsplaner och strategier" ersätts med "regiongemensamma handlingsplaner och strategier" i stycket "syfte" och i stycket "ansvar och genomförande. Men denna kortfattade textv.äckel'.. Att sk\'iva rrred en. biliiga blir viildigt statiskt, a11tale(l1and-. (l)me11ingen som b(itjar 111ed "Policyn många frågor. Mycket av dets()m tas lingsplanej"och)jm;.äe seqt'k()mmerföri:nödfigel1 att"ändras.. skavarll.eri ram.. '' flytt<is.tillsisti.... uppkoft?nskarvi se en utveckling. me.dtiden. Men detnyilctigt <itt def blirtydligtiregi()j10rga; sty9l<et '')'.tt'' (t:puan<:l.ett).ägg% ay. Möjligh söm.n. bilaga till poli. nisaticmen yilka handlingsphwer omfiim5.i pol.i)lll kn.. till sgm e11 fotj1ot.ill Q}e11fögr11 S()ID..... cyil En sada11 bilaga skuue kqmra... pi;0cs'.1 foruppfciljningkring de regiongeinerisrtfä.... b?rjar,nte.a';'golicy s3-varftri1.fålli': /'. utyt:ckla hur policyn slfalltg?rnram flandlingsplåi1erna förtydligas, i s,tyd<et; Y:e":';'l;!andliflgspfapeä för ()I ifa andli11gspjarer och strate-... bes.kriy:erexe\npelis. im'il, strtegier qch gier och även 11tveck!lJ. något ()ID hur llfti','.iteter,ähyarsföril1ing'.ill.omreg de se.xprincjpern\l kfcifierl igas )one{g<inis.ti.<j!l ;iunt 1todIIer;fqr.. Vig genomläsning av förklaringarna.: ppf<?ljn.ing.;l(egio.t1fl[tp!il<'ti1pe liaräet vä.cks gång på gång. frågan:)-lur.ska.... öer1pripa11d.eanyå,rit fof attra11tareg-j. ;.. dett gåtij l; hur SKil! dtta genorrrfö. 'iog1tieusiilil1llä Mcflingplåner och ; ras. i praktiken? sfråtgfät.for tf;rtj'ämjalnäns!cnga äft:ig-..h ete: l)ss lflj.!11 l.qgsp l.anerslli föij a. cr.e. pril1dper son'i ö!ufttas a;' IJ,glicyl1.''.

81 22(26),.:!2. ce,,;;t, -: ::: :: c 5., "'..0 ;; 'Q) :o rl,i ::9 ::c ; 0: ' "O bjl "' :- -.E c.. ro u - c::..og :o 0. u... bjl c:: c:... 0 VJ Förklaring av princip 6: Regionstyrelsen bör i sin årliga uppföljning till nämnder, styrelser och bolag "göra stickprov" hur man har arbetat med handlingsplaner och strategier i sin verksamhet. Att göra lite mer fördjupande "stickprov" som en del av uppföljningsarbetet kan vara ett bra sätt att ta kunskap, men de exakta formerna för uppföljningen bör inte preciseras på policynivå. Inget ändringsförslag.5 0: I;:;. 0 z z; > --.!!;., -OJ) 0-;' rn oo 6 9!>.=: ca ()' 0 i ro c:: c:: i> 0 Ul bjl 0 VJ Alla verksamheter inom Västra Götalandsregionen förväntas utarbeta strategier och handlingsplaner för att bedriva ett arbete i enlighet med policyn och dess principer vilket förutsätter ett stort och brett åtagande. Det står inte i förslaget till pd1icyn att alla verksamheter förväntas.. utarbeta egna strategier och handlingsplaner. Det vore dock bra att förtydliga att det ligger på varje förvaltning att implementera policyn, regiongemensamma handlingsplaner och utveckla sin verksamhet, samt i vilken utsträckning verksamheterna ska ta fram egna strategier. Meningen "Arbetet med att implementera policyns principer ska ske i varje verksamhet utifrån dess ansvarsområden, exempel vi_ genom lokala strategier eller genom att inkludera principerna i vetksamhetspfaner." läggs till i slutet av stycket "Ansvar och genomförande" OJ) 0 = 8 i:., = -., - 8 "'..:.= - (.)...., - "' -= OJ) "O - ;... :o: 0..Q..!:! :o ro E..0 =.., ::2 0. c:; c:: ;:::: 0. bjl c:: ;:::: ro :o u... c:: -2 ] -0 :ro... :OJ... VJ Förklaringen av princip 1: Principen har stor betydelse för bemötande och diskriminerande situationer inom bland annat vården. Frågan om ställföreträdare är komplicerad; ibland behöver ställföreträdaren bli mer involverad för att bevaka individens rättigheter, ibland behöver individens rättigheter bevakas genom att begränsa ställföreträdarens inflytande. Kan detta förtydligas i texten? Vi håller med om synpunkten. Dock är det viktigt att i många fall understryka just hur centralt det är att utifrån flera aspekter värna de mänskliga rättigheterna för individer som har ställföreträdare. Det kan handla om att involvera både barn och vårdnadshavare, att värna de som har stort behov av sin ställföreträdare som representant. För att få med båda perspektiven föreslår vi ett förtydligande i texten och i en fotnot. I slutändan är det viktigt att varje skyldighetsbärare kan göra en bra bedömning i specifika situationer i mötet med rättighetsbäraren. ' (1) Orden "i så stor utsträckning som möjligt" läggs till mellan "sträva efter att" och "involvera" i meningen som börjar med "I de fall individen har ställföreträdare... " i förklaringen till första principen. (2) Meningen som börjar med "I de fall individen har ställföreträdare... " i förklaringen till första principen förses med följande fotnot: "Ibland behöver ställföreträdaren bli mer involverad för att bevaka individens rättigheter, ibland behöver individens rättigheter bevakas genom att begränsa ställföreträdarens inflytande." z o'j 0::: -0 0.;:; > 01;:;' "'., =. "O.!!; o;. -. :o: ' 00.e-:: 8 -=. - (,J t 0 0. Cl) V 85 0 bjl.s :9 :E 5 Vem utbildar regionens personal och politiker och vem följer upp effekten av arbetet gentemot samhällets individer, grupper och föreningar? Bland annat Rättighetskoni.mittens kansli genomför utbildningar av ledningsgrupper och f9rtroendevalda. Arbetet med utbildningar av förtroendevalda och förvaltningsledningar pågår och är ett av kommitten för rättighetsfrågors övergripande mål i budget 2014 och Uppföljningsarbete bör ske på flera.olika nivåer, inte minst på verksamhetsnivå. Mer regionövergripande uppföljning görs bland annat av Kommitten för rättighetsfrågor. Exakt hur utbildningar ska organiseras bör inte detaljstyras på policynivå. Inget ändringsförsfag

82 23(26) I. I is E..., ' i:z:: 0 :; 00 > "' "' ff... 0.,Q ' 00 :o \.!) c:: '_,_,..:.< X c:: Vl ;::l - 0. '" Q) c:: 0 Q) OJ).5 :9 Utbildning kring de internationella konventionerna och kopplingen till vår egen verksamhet kan behövas för att uppfylla principen att ansvaret som skyldighetsbärare är väl kända hos förtroendevalda och medarbetare. Tillgodoses i regionbudgeten. Arbetet med utbildningar av förtroendevalda och förvaltningsledningar pågår och är ett av kommitten för rättighetsfrågors övergripande mål i budget 2014 och Exakt hur utbildningar ska organiseras bör inte detaljstyras på policynivå. Inget ändringsförslag,::; o:i i:i:: ; >.:!i e.c.... e: rj'j rj'j '... c- x= Vl ;::l 2 Q) = Q) 0 0. OJ) c: = :::! :.ö 5 För att stödja implementeringen och stärka kunskapen är det önskvärt med tillgång. till handledning, specifik kompetens på området och gärna ett utbildningsmaterial som är centralt utarbetat och tillgängligt. Tillgodoses i regionbudgeten. Arbetet med utbildningar av förtroendevalda och förvaltnings ledningar 'pågår och är e.tt av kommitten för rättighetsfrågors övergripande mål i budget 2014 och Exakt hur utbildningar ska organiseras bör inte detaljstyras på policynivå. Inget ändringsförslag.::; i:i::!;::: Oj): 0 = =; > Q,) - lio... "'... - = = 00 \.!) f3-0. ] Q) = Q) 0.;:. -..:.< Q) == ;::l = 0. Q) = o td ;: ;;.. :Q bl) ;: ;> :Q Urvalet av remiss instanser är underligt. Exempelvis är det förvånande att policyn inte skickats till FUB (Föreningen för barn, unga och vuxna med utvecklingsstöming) men däremot till Grunden, som är en av sektionerna under FUB. Frågan kan vara aktuell för våra medlemskommuner och kan därför ställas direkttill dessa. Remissen har skickats till FUB i och med att FUB ingår i HSO som är remissinstans. Policyn är ett styrdokument som ska gälla för Västra Götalandsregionens verksamheter. Därför är det inte i dagsläget aktuellt att ytterligare samverka kring policyn med kommunerna. Inget ändringsförslag Inget ändringsförslag 'f... = <:J o:i.e =..:: f:-. <:J C':I "'... :e: E e: ' Q) Vl... :to "" '"" ::'2 u... Q) "".c ;:i co Q) t;! Q) <.n :to... '"' E co "" OJ) ;:: g 0. tj c:: - - Cd..:.< :C: ==..;:::; ' 'Cl.E o. a o -.;::; gjl c: Cd ::;;; :Ö "" :::; Vad som avses med "könsöverskri S : dande identitet eller uttryck", det [ skulle vra fruktbart att förklara beifl greppet 1 en fotnot. OJ) e = 0 (/) Sista meningen i avsnitt "Fö'rklaringar till principerna" i nummer 6 upplever vi som svårtolkad: "Effekten av arbetet medmänskliga rättigheter kommer att följas upp gentemot samhällets individer, grupper och föreningar," Denna bö.r konkretise- Diskrimineringsgrunderna definieras i diskrimineringslagstiftningen. Det är vår bedömning att det inte finns något stort behov av att förklara de olika diskrimineringsgrunderna närmare på policynivå - detta görs istället med fördel på handlingsplansninvå, vid MR-utbildningar med mera. De exakta formerna för uppföljningen bör inte preciseras på policynivå. Det görs med fördel på handlingsplansnivå. Hur uppföljningen av de olika handlingsplanerna kommer ske preciseras i respektive handlingsplan, Inget ändringsförslag Inget ändringsförslag µ;;, ' ra.:;>..,

83 24(26). e 0: 32 <.> <J).c = ;: "' :o:.. = ; e "" ::;;: 0 0.) i:; Cf; = :i:; :o:l co M 0.. c;.. = 00 = c ::;;:... "" :o u... "" E E! :o;..0 Cf; "El..c OIJ -e :o; 0:: I punkt nummer 3, avsnitt "Förklaringar till principerna" står det att "informationen ska anpassas för att nå samtliga individer" men inte hur man ska gå tillväga med denna anpassning. Detta kanske vidareförklaras i handlingsplaner men det skulle uppskattas om det nämns kortfattat här med, exempelvis genom att skriva: "informationen ska anpassas för att nå samtliga individer genom o 1 ika språk..." tex. Det stämmer att det bör förtydligas på handlingsplansnivå eller i andra dokument. Att detaljstyra på policynivå riskerar att bli för otlexibelt. Att anpassa informationen kan handla om språk, tillgänglighet för personer med funktionsnedsättningar, åldersanpassning med mera. Inget ändringsförslag <J).. 0: 32 "' <J).c = "' :o: = 0: 11)... ::;;: "" 0 11) i:; = Cf; = "" co 11) -0 =... "" 12 E 0 11) = 00..c ;>- "" Cf; = <!'. OIJ = a... 0 rr; Det nämns i avsnitt "Ansvar och genomförande" att "policyn konkretiseras genom handlingsplaner och strategier", ett förslag skulle vara att konkretisera, exempelvis genom att nämna den handlingsplan som Västra Götalandsregionen redan följer, antingen direkt i texten eller i en fotnot. Förklaringen till tredjepricipen lyfter framas.pekter S(.)m... brördet som tas upp iy1lpunten. Biact.11nnat förkl.aras a,tt.. "Alla besli1t käpnetecknasav!}ppenhet oh:t)'qlighet. '' i> menar aftdet inte stämmerattdelaktighet enbarttasl!pp J fråg?r.som br!}r den eskildajndividen, bland armatspt;citiceras i förklaringenti Jll'tt.tcip.tyåatt även'' gruppel"; ()rgani..,. ati.e.r. och föreningar''ska t:rbjudas delaktighet ochme:ctlie'". sw111mand.e.att mer utfödigt än s.ä besriva formernför.. delaktignei euervästra Götalands1 egionens:kra'7.. genteri}ot.. ex:e!llpelvis.offeptlighetsprinci pen ligger inte.inom rame11f'ö[ policyfäsfönktion, Yttedigareförtydliga,p,debör ske på :Ve.rkc sa,111hetsni-yå.och i dialog med rättigh,etbäpinia.. Att skriva ut vilka handlingsplaner som finns/ska finnas blir väldigt statiskt, antalet handlingsplaner och hur de ser ut kommer förmodligen att ändras med tiden. Men det är viktigt att det blir tydligt i regionorganisationen vilka handlingsplaner som finns. I policyn kan de regiongemensamma handlingsplanernas funktion förtydligas. (1) Meningen som börjar med "Policyn ska vara en ram... " flyttas till sist i stycket "syfte". (2) Följande text läggs till som en fotnot till meningen som börjar med "Policyn ska vara en ram... " i stycket "syfte": "Handlingsplanerna beskriver exempelvis mål, strategier och aktiviteter, ansvarsfördelning inom regionorganisationen samt modeller för uppföljning. Regionfullmäktige har det övergripande ansvaret för att anta regiongemensamma handlingsplaner och strategier för att främja mänskliga rättigheter. Dessa handlingsplaner ska följa de principer som omfattas av policyn."

84 _,. 25(16), ''.... E 0: ::;: "' t = ::::: "' :o:... =... 0:!::! ::;;;; "' 0 11) s "' E co "'.....-'<: :: s.. "' Qj,_ :!2 03 CJ 0.0.s czi Vidare är målen man sätter upp väldigt viktiga, så att man verkligen ser att arbetet kommer framåt och att policyn betyder något. De ska vara så konkreta och mätbara som möjligt. Svårt att komma med tips, men kanske enkätundersökning av någon form för att se vad rättighetsbärarna vet om sina rättigheter. Innan man börjar med arbetet och sedan med några års mellanrum unl?efär. En mycket bra synpunkt som vi tar med oss i det fortsatta arbetet kring kartläggning av rättighetssituationen och uppföljningsarbetet. Det är dock inte på policynivå detta bör preciseras. Inget ändringsförslag f.! :::::..:.: :o: "'... E,. &3... ' 11),_ ::i "' t:: "' -..-'<: : (.),_ 11) > co - M ::= 0.. OJ) "ö = = c: c "' c.. =t :o u... = OJ). E 0 C/J Nackdelen med en kort inledning kan vara att det saknas delar ibland - t.ex. upplevde vi att vi vill veta mer HUR saker ska gå till, ex förklaring nr 3. Alltså skulle vi vilja ha mer utförliga förklaringar. Förklaringen till principerna syftar till att förtydliga vad principerna innebär - inte hur de ska genomföras. Arbetet med att konkretisera och utveckla arbetet med genomförandet preciseras på handlingsplansnivå och på verksamhetsnivå. Inget ändringsförslag h f :;.!.....:.:... ; =.e "' = ' 11) "',_,to..::! E:.!.C: =,_ 11) 0 co "'... > ::i OJ) = o c.. <-' - a.s,_ c.. Cl....;:: :C> =... J, = "' 11),_ -= OJ) cd,_ - :«:1 t::,.0 0::: '"' I avsnitt "Förklaringar till principerna" punkt 2. Står det ingenting om att man också ska få reda på vad som hände efteråt, vad resultatet blev av att man deltog med sin åsikt. Vi instämmer i synpunkten. Just återkopplingen tillbaka till individen är mycket viktigt - för att veta hur man påverkat och även i de fall där beslutet går emot individens åsikt. Återkopplingen är en central del i själva principen för delaktighet inom de mänskliga rättigheterna. Meningen "Rättighetsbärarens åsikter, hur de tagits till vara och på vilket sätt delaktighet skett bör dokumenteras och återkopplas." läggs till sist i förklaringen till andra principen. E 0: ::;:...e "' = ::::: "' :<:... E 0: -+!. =... "' 0: :.: :o: "'... = :!::!..::!..-'<: 0 11)... > ::i t:: "' :ro,_ a = co ' QJ ':!,_ "'..::! t::..-'<: :E2 bj E > co "' c.. = >-. "' Qj,_ :!2 03 CJ '... =..-'<: >-. = "' ::l - c.. 2 QJ I!) = CJ =,_ OJ) = 0 C/J..-'<: '"' i5. "' a ;2 Det står inget om vilka åtgärder som kan vidtas om policyns principer inte följs. Kommer det att skrivas en lättförståelig version? Om inte, så bordet.ex. ordvalen efterlevs, vidtas samt genomsyras beaktas så att språket är lämpligt för samtliga målgrupper. Det är en intressant synpunkt. I policyn lyfts vikten av att skyldighetsbärarna ska informera rättighetsbärarna om vart en kan vända sig om ens rättigheter inte efterlevs. Men det riskerar att bli allt för omfattande om policyn skulle förklara formerna för ansvarsutkrävande i offentlig förvaltning och formerna för ansvarsutkrävande för hur de internationella konventionerna efterlevs. I slutändan är det regionfullmäktige som har ansvaret för att en beslutad policy följs i regionorganisationen. Instämmer. Vi strävar efter att policyn ska vara så lättläst som möjligt, utan att göra avkall på innehåhet. Exempelvis föreslår vi att ordet genomsyras ersätts. Men då det är viktigt att alla kan förstå policyn vore det mycket lämpligt att en lättläst version av policyn tas fram för att öka tillgängligheten. Inget ändringsförslag Orden "genomsyras av" ersätts med "kopplas till och styrs utifrån" i första meningen i förklaringen till femte principen som börjar med "Det här innebär att de beslut... "

85 26(2'6):.,i. f: :.: "' =..... '"'... u Q,> ' Il) = <n-..:.: :i:i:i u... Il) E,. co "' -.,., ::= 0.. öl) ;:; = = ;:::: "i:: : :o t..i.. "' Q. OJ) = :2 :E 5 På nr 5 - "... individen ska mötas av kunnig och kompetent personal som har god kunskap om de mänskliga rättigheterna... ". Ska det finnas utbildningar/workshops/osv för personalen? Tillgodoses i regionbudgeten. Arbetet med utbildningar av förtroendevalda och förvaltningsledningar pågår och är ett av kommitten för rättighetsfrågors övergripande mål i budget 2014 och Exakt hur utbildningar ska organiseras bör inte detaljstyras på policynivå. Inget ändringsförslag "' :::;: u Q,> t = :i... '"' = "' i:i::i ::;;;: "'.. u Q) "5 "' 2... co "' M Q. g.: Q. öl).;=....:.:,::; t..i.. "'..0 '"' Q) "' " i ":E :ro 0:: I meningen "Alla beslut kännetecknas av öppenhet och tydlighet." uppstår det svårigheter i begriplighet. Vad menas med öppenhet och tydlighet? Att Västra Götalandsregionen ska sträva efter att vara stå transparanta och öppna som möjligt kring verksamheten.och beslutsfattande för att rättighetsbärarna i så stor utsträckning som möjligt ska kunna ta del av regionens arbete. Det kan handla om öppna nämndmöten, om att värna offentlighetsprincipen, att tillgängliggöra dokumentation av verksamheten på hemsidan osv. Självklait samtidigt som vi behåller nödvändig sekretess och värnar individens integritet och rättigheter. Att.beslut kännetecknas av t)'dlighethandlaröm att så många som möjligt ska kunna förstå och ta del av fattade beslut. Utförligare förklaring passar inte på policynivå, ytterligare konkretisering kan genmnföras på ha.ndlingsplansnivå och/eller på verksamhetsnivå. Inget ändringsförslag

86

87 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RS Regionkansliet/Administrativa avdelningen Handläggare: Bengt Säterskog Telefon: E-post: Ägarutskottet Västra Götalandsregionens folkbildningspolitiska program Förslag till beslut Ägarutskottet föreslår att regionstyrelsen beslutar följande: 1. Det åligger kulturnämnden att fastställa Västra Götalandsregionens folkbildningspolitiska program. Sammanfattning av ärendet Västra Götalandsregionens stöd till folkbildningen syftar till att skapa förutsättningar för ett kulturutbud i hela Västra Götaland. Genom studieförbundens lokala verksamheter erbjuds ett rikt kulturutbud på bibliotek, kulturhus, museer med mera i invånarnas närhet. Kulturnämnden gav i februari 2013 kulturchefen i uppdrag att i samverkan med folkbildningens aktörer ta fram förslag till folkbildningspolitisk inriktning och återkomma med förslag till kulturnämnden under hösten Den 20 mars 2014 föreslog kulturnämnden regionstyrelsen att fastställa programmet. Därefter remitterades förslaget till regionutvecklingsnämnden, folkhälsokommittén, folkhögskolestyrelserna och till styrelsen för Västarvet. Syftet med ett folkbildningspolitiskt program är att klargöra Västra Götalandsregionens principiella förhållningssätt till den organiserade folkbildningen för att därmed skapa en grund för samverkan mellan främst kommuner, studieförbund och folkhögskolor. Enligt kulturnämndens reglemente ansvarar nämnden för strategiskt utvecklingsarbete inom kulturområdet, uppdrag och bidrag till regionens egna folkhögskolor, folkbildning (studiedistrikt och rörelsefolkhögskolor), folkrörelser och andra externa organisationer på regional nivå med anknytning till kulturområdet. Regionkansliet gör mot denna bakgrund bedömningen att det folkbildningspolitiska programmet bör fastställas av kulturnämnden. Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

88 Datum Diarienummer RS (2) Beredning Kultursekretariatet har berett ärendet på uppdrag av kulturnämnden. Programmet har utarbetats i bred samverkan mellan kultursekretariatet och representanter från folkbildningens aktörer. Under 2014 har synpunkter inhämtats på programmet från regionutvecklingsnämnden, folkhögskolestyrelserna, folkhälsokommittén samt styrelsen för Västarvet. Folkhälsokommittén stödjer intentionerna i förslaget. Styrelsen för Västarvet tillstyrker kulturnämndens förslag till folkbildningspolitiskt program. De övriga remissinsatserna var positiva till programmet. Synpunkterna har överlämnats till kultursekretariatet som därefter gjort redaktionella ändringar. Regionkansliet Ann-Sofi Lodin Regiondirektör Bengt Säterskog Administrativ direktör Bilaga Förslag till folkbildningspolitiskt program. Skickas till Kulturnämnden

89

90

91

92

93

94

95

96

97 1 (5) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RS Västra Götalandsregionen Regionkansliet Handläggare: Christina Karlsson Telefon: E-post: Till ägarutskottet Uppföljning av planer för intern kontroll 2014 Förslag till beslut Ägarutskottet föreslår att regionstyrelsen beslutar följande: 1. Regionstyrelsen noterar informationen om uppföljning av planer för intern kontroll Regionstyrelsen godkänner inriktningen på det fortsatta utvecklingsarbetet. En ny rapport ska lämnas till regionstyrelsen i oktober Sammanfattning av ärendet Regionstyrelsen har det övergripande ansvaret att förvissa sig om att nämndernas/styrelsernas interna kontroll är god. Regionkansliet har därför begärt in planer för intern kontroll från samtliga nämnder och styrelser (inklusive majoritetsägda bolags styrelser) och gått igenom samtliga revisionsrapporter som handlat om intern kontroll Kartläggningen av planerna för intern kontroll och revisionsrapporterna visar att det pågår arbete kring intern kontroll, men att det behöver utvecklas vidare. I det regionövergripande arbetet prioriteras därför att skapa ett tydligt regiongemensamt ledningssystem där intern kontroll ingår som en naturlig del vara ett stöd till förvaltningar/nämnder som efterfrågar kunskap och utbyte av erfarenheter kring intern kontroll fortsätta följa upp arbetet med intern styrning och kontroll Fördjupad beskrivning av ärendet Kommunallagens krav på intern kontroll I kommunallagen 6 kap 7 anges att nämnderna ska se till att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige bestämt samt de föreskrifter som gäller för verksamheten. Nämnderna ska också se till att den interna kontrollen är tillräcklig samt att verksamheten bedrivs på ett i övrigt tillfredsställande sätt. Riktlinjer för intern kontroll i Västra Götalandsregionen Regionstyrelsen har beslutat om riktlinjer för intern kontroll. I riktlinjerna anges att regionstyrelsen har det övergripande ansvaret att förvissa sig om att Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

98 Datum Diarienummer RS (5) nämndernas/styrelsernas interna kontroll är god. Regionstyrelsen ska med utgångspunkt från nämndernas rapportering utvärdera Västra Götalandsregionens samlade system för intern kontroll. Samtliga nämnder ska varje år anta en övergripande plan för uppföljning av den interna kontrollen. Budgetuppdrag 2015 Regionstyrelsen har i budget för 2015 fått uppdraget att fokusera på åtgärder som bidrar till bättre samordning, utveckling och förstärkning av den övergripande interna kontrollen i organisationen. Uppföljning av planer för intern kontroll 2014 Regionkansliet har begärt in planer för intern kontroll från samtliga nämnder och styrelser (inklusive majoritetsägda bolags styrelser) för Syftet har varit att skapa en lägesbild och få underlag för var och hur ett utvecklingsarbete bör bedrivas för att göra störst nytta. Genomgången har gjorts översiktligt och är inte en kvalitetsgranskning på djupet. Som komplement till genomgången har regionkansliet också gått igenom samtliga revisionsrapporter som handlat om intern kontroll Resultat av uppföljningen av planer för intern kontroll Regionkansliet har följt upp respektive plan ur olika perspektiv. Det är viktigt att notera att samtliga perspektiv inte nödvändigtvis måste finnas med i planen för att den ska anses vara tillräcklig. Varje nämnd ska arbeta med kontrollmoment utifrån sin egen bedömning av vilka risker man ser som allvarligast. Det är ändå intressant att få en översiktlig bild av vilka riskområden man fångat in. Regionkansliet har gått igenom 33 planer. 14 nämnder/styrelser redovisar att de inte har någon plan för 2014 men att de arbetar med underlag för att ta fram en plan. Några av dessa nämnder har haft en plan tidigare men kan inte redovisa att de beslutat om någon för Sammanfattande intryck av de nämnder som har en plan för intern kontroll 2014: Alla nämnder har kontrollmoment inom ekonomi Flertalet nämnder har kontroller som rör den direkta verksamheten, medarbetare samt ledning/ styrning Hälften av nämnderna har med kontrollmoment som rör patient/kund/medborgare Knappt hälften av nämnderna har med kontrollmoment som handlar om inköp eller direkt om oegentligheter Få nämnder har kontroller som rör intern kommunikation eller IT-frågor Resultat av genomgången av revisionsrapporter Under 2014 har revisorskollegiet granskat samtliga sex majoritetsägda bolag avseende intern kontroll. Därutöver har två nämnder granskats med fokus på intern kontroll. I revisionsrapporterna konstateras att det pågår arbete kring risker och internkontroll men att det kan utvecklas vidare.

99 Datum Diarienummer RS (5) Sammantaget visar revisionsrapporterna att utvecklingsarbetet kring intern styrning och kontroll bör fokusera på att: formalisera och dokumentera rutiner, riktlinjer, arbetsbeskrivningar och kontroller i verksamheten formalisera och dokumentera riskanalys formalisera och dokumentera plan för intern kontroll och säkra att planen har koppling till riskanalysen säkra att uppföljning av kontroller sker till nämnden. Sammanfattande synpunkter Genomgången av planerna för intern kontroll och revisionsrapporterna visar att det pågår arbete kring intern kontroll men att det behövs ytterligare insatser från nämnd/förvaltningsledning och på regionövergripande nivå för att utveckla och stödja arbetet. Planerna varierar i omfattning, innehåll och detaljnivå. Fokus på internkontrollarbetet har traditionellt haft en tonvikt på ekonomiområdet men genomgången visar att arbetet har breddats till att omfatta fler områden. Revisionsrapporterna har genomgående lyft fram behovet att formalisera och dokumentera rutiner, riktlinjer, arbetsbeskrivningar och kontroller. Varje nämnd/förvaltning behöver pröva i vilken mån de utvecklingsområden som revisorskollegiet lyfter fram berör den egna förvaltningen. Varje nämnd är ansvarig för att den interna kontrollen är tillräcklig. Det förhållningssätt som eftersträvas är att den interna kontrollen blir en naturlig och grundläggande del i respektive verksamhets styrning och uppföljning. Det betyder att arbetet med intern kontroll bör följa budget- och uppföljningsprocessen. Den interna kontrollen blir då ett värdefullt underlag för att arbeta med förbättringar och kvalitetsutveckling. Arbetet med intern kontroll ska kunna anpassas beroende på verksamhetens omfattning och inriktning men på ett sådant sätt att det uppfyller såväl kommunallagens krav som Västra Götalandsregionens egna riktlinjer. Det första steget i internkontrollen, att beskriva sin kontrollmiljö, är viktig att betona i det fortsatta utvecklingsarbetet. Det är här man översiktligt dokumenterar vilka lagar och författningar som styr verksamheten, vilka mål och andra styrande dokument för Västra Götalandsregionen som påverkar verksamheten, vilka verksamhetsegna rutiner, riktlinjer med mera som finns och vilka specifika faktorer, till exempel kultur, som påverkar verksamheten. Utifrån detta kan en fortsatt utveckling av arbetet med riskanalyser bidra i arbetet kring intern styrning och kontroll. Fortsatt arbete Övergripande I enlighet med författningen om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOFS 2011:9) pågår arbetet med att dokumentera ett regiongemensamt ledningssystem för hälso och sjukvården. Motsvarande arbete pågår för att beskriva ledningssystemet i hela Västra Götalandsregionen. Den interna kontrollen är en självklar del i ledningsstrukturen.

100 Datum Diarienummer RS (5) Säkerhetsstrategiska enheten har genomfört en kartläggning av risker och skyddet mot oegentligheter under hösten I den framkommer bland annat att arbetet med intern kontroll behöver förstärkas. Regionkansliet behöver på den regionövergripande nivån fortsätta stödja arbetet för att stärka intern styrning och kontroll i vid mening. Olika typer av stöd behöver kunna erbjudas beroende på hur långt nämnden/förvaltningen kommit i arbetet. Det finns en arbetsplan för det övergripande, stödjande arbetet och en kompetensgrupp är bildad med representanter för olika verksamheter i Västra Götalandsregionen. Regionkansliet prioriterar att: följa upp 2014 års planer för att få en bild av nuläget publicera övergripande information på intranätet, Insidan, om vad intern kontroll är vara ett direkt stöd till förvaltningar som efterfrågar kunskap och bollplank samverka med andra kompetenser/ avdelningar som arbetar med styrning och kontroll utifrån annan lagstiftning än kommunallagen ta fram mer detaljerade instruktioner/mallar som stöd till nämnder/styrelser i arbetet med intern kontroll skapa ett tydligt regiongemensamt ledningssystem där intern kontroll ingår som en naturlig del följa upp arbetet med intern kontroll genom ordinarie controllingmöten med samtliga förvaltningar (start våren 2015) arbeta genom befintliga chefsnätverk och erbjuda information/utbildning till förvaltningsledningar/nämnder (start våren 2015) Arbetet sker utifrån följande inriktning: Alla nämnder ska ha fastställt en plan för intern kontroll 2015 Alla nämnder/förvaltningar ska ha arbetat med riskanalys som grund för att planera den interna kontrollen inför 2016 Alla nämnder och styrelser ska ha fastställt en plan för 2016 när året startar. På nationell nivå finns ett nätverk med representanter för olika landsting där Västra Götalandsregionen deltar. Sveriges kommuner och landsting medverkar. För närvarande pågår ett arbete med att ta fram en handbok för arbetet med intern kontroll som ska stödja det lokala arbetet i landsting och kommuner. Regionstyrelsens egen plan för intern kontroll Regionstyrelsens eget arbete med riskanalys och plan för intern kontroll sker i två steg under 2015: En övergripande riskanalys och plan för intern kontroll 2015 tas fram under våren. Under hösten fördjupas arbetet för att ta fram en plan för Arbetet ska ske parallellt med arbetet med detaljbudget för 2016.

101 Datum Diarienummer RS (5) Ledningskansliet har under 2014 och början av 2015 arbetat med en risk- och sårbarhetsanalys kring säkerhet för den egna förvaltningen (utifrån policy och ramverk för säkerhetsarbetet). Underlaget kommer att användas i arbetet med intern kontroll. En handlingsplan för prioriterade åtgärder för säkerhet kommer att redovisas i ett eget ärende till regionstyrelsen. Regionstyrelsens internrevisorer Regionstyrelsen har utsett två ledamöter i styrelsen till internrevisorer. Internrevisorernas roll är enligt regionstyrelsens beslut 2007 uppföljning och granskning av regionkansliet gällande dess roll att biträda regionstyrelsen gällande styrning och uppföljning operativa verksamheter Utifrån den uppdragsbeskrivning som internrevisorerna har, är det naturligt att de följer och granskar arbetet med intern styrning och kontroll med tonvikt på regionstyrelsens ansvar att samordna, utveckla och förstärka den övergripande interna kontrollen i organisationen regionstyrelsens eget arbete med riskanalys och plan för intern kontroll. Internrevisorerna har framfört att uppdraget från 2007 bör uppdateras samtidigt som en ny plan för arbetet under mandatperioden tas fram. Förslag kommer att redovisas i ett eget ärende till regionstyrelsen. Beredning Ärendet har presenterats för regionstyrelsens internrevisorer. Regionkansliet Ann-Sofi Lodin Regiondirektör Bengt Säterskog Administrativ direktör Besluten skickas till Internrevisorerna för kännedom Säkerhetsstrategiska enheten för kännedom Koncernstabschefer för kännedom Christina Karlsson, utvecklingsledare för genomförande

102

103 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RS Regionkansliet/Administrativa avdelningen Handläggare: Bengt Säterskog Telefon: E-post: Till ägarutskottet Västarvets framtida organisation Förslag till beslut Ägarutskottet beslutar följande: 1. Regiondirektören får i uppdrag att återkomma med förslag till framtida organisation för Västarvet. Sammanfattning av ärendet Västarvet bildades genom en sammanslagning av länsmuseerna i Bohuslän, Västergötland, Älvsborg, Göteborgs Naturhistoriska museum, den regionala hemslöjdsverksamheten samt stiftelserna Forsviks industriminne respektive Västsvenska konservatorsateljén. Idag är Västarvet landets största förvaltning för natur- och kulturarv med regional konsult- och konsulentverksamhet inom områdena arkeologi, byggnadsvård, kulturmiljö, naturmiljö, konservering, slöjd, utställningar m m. Under 2015 ingår Bohusläns museum, Göteborgs Naturhistoriska museum, Lödöse museum, Forsviks Bruk, Slöjd & Byggnadsvård, Vänersborgs museum och Vitlycke museum i Västarvet. Sedan 1 juli 2014 ingår inte längre Västergötlands museum i Västarvet. Anledningen är att de samverkansavtal som skrivits mellan Västergötlands Fornminnesförening, Skara Kommun och Västra Götalandsregionen har förklarats ogiltiga av Länsstyrelsen. Västergötlands museum var en del av Västarvet sedan 2005, men personalen är nu återigen anställd av stiftelsen Västergötlands museum. Västarvet bedriver idag verksamheten på Bohusläns museum på uppdrag av stiftelsen Bohusläns museum. Länsstyrelsens beslöt den 23 jan 2015, att stiftelsen Bohusläns museum ska bedriva museiverksamheten i stiftelsens egen regi och inte genom Västarvet. Stiftelsens styrelse har därefter sagt upp de avtal som reglerat Västarvets åtagande vilket får till följd att personal ska överföras från Västarvet till stiftelsen Bohusläns museum. Härigenom har förutsättningarna för den samlade kultur- och naturarvsförvaltningen väsentligt förändrats. Nya former måste därför sökas som medger ett regionalt arbetssätt där kompetenser ställs till förfogande över de gamla länsgränserna. Västarvet ska fortsatt vara en kraftfull aktör med uppdrag att utveckla såväl de ingående Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

104 Datum Diarienummer RS (2) och/eller medverkande enheterna som sambanden till organisationslivet och hela det omgivande samhället. Regionkansliet föreslår mot denna bakgrund att regiondirektören ges i uppdrag att, efter analys av de förändrade förutsättningarna, lämna förslag till Västarvets framtida organisation. I uppdraget ingår att lämna förslag till långsiktig inriktning för uppdragsverksamheten, där för närvarande VGR-finansierade verksamheter konkurrerar med varandra. Regionkansliet Ann-Sofi Lodin Regiondirektör Bengt Säterskog Administrativ direktör

105

106

107 1 (3) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RS Västra Götalandsregionen Regionkansliet/ekonomiavdelningen Handläggare: Eva Ohlsson Telefon: E-post: Till ägarutskottet Långsiktig finansieringsmodell för IS IT Förslag till beslut Ägarutskottet föreslår regionstyrelsen besluta: 1. Regionstyrelsen godkänner finansieringsmodellen för IS/IT Sammanfattning av ärendet IS/IT organisationen har verkat i sin nuvarande form sedan årsskiftet 2012/2013 då projektet för att ta fram en ny styrmodell för IS/IT avslutades. Finansieringsmodellen har setts över i syfte att skapa en tydligare struktur kring ekonomimodellen och dess påverkan avseende finansiering av IS/IT. Detta uppdrag har varit att ta fram ett förslag på en modell för hur den långsiktiga finansieringen av IS/IT skall säkerställas. Modellen ska kunna inarbetas i budget IS/IT verksamheten har under tidigare år inte varit fullt finansierad utan tillfälliga lösningar har gjorts från år till år. Medel har skjutits till ett år i sänder och viss otydlighet råder över vem av ägare, VGR-IT eller förvaltningar/bolag som ska finansiera vilka delar av den totala kostnaden för IS/IT. Följande bild beskriver det förslag till fördelning som därför har tagits fram: Postadress: Regionens Hus Göteborg Besöksadress: Lillhagsparken 5 Göteborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

108 Datum Diarienummer RS (3) Fördjupad beskrivning av ärendet Finansieringsmodellen har sin utgångspunkt i IS/IT-styrmodellens huvudprinciper, där målsättningen är att: ge incitament att effektivisera och utveckla IS/IT vara enkel och överskådlig och stödja målbilden för IS/IT i VGR minimera konflikterna kring finansieringsfrågor så att största möjliga fokus kan ägnas åt uppdragen skapa minska möjliga transaktionskostnader och administration Förvaltningar/Bolag Förvaltningar och Bolag finansierar de fasta kostnaderna. Dessa är icke volymbaserade och benämns röda tjänster. Här ingår, för de system som är i drift: o Driftskostnader, t ex serverhyra, support o Vidmakthållande o Vidareutveckling, t ex versionsbyten o Avskrivningar av investeringar o Kostnader för styrning av IS/IT styrmodell (branscher och objekt) o Licenser, hyror, GITS mm Ägaren o Finansierar kostnader för VGRs deltagande i Inera och andra större nationella satsningar, t ex 3R. o Tillhandahåller medel för nyutveckling och lite större projekt som inte ryms inom den vidareutveckling som igår i de röda tjänsterna. När dessa projekt senare går i drift flyttas kostnaden över till de röda tjänsterna (förvaltningar/bolag). o Investeringar. Ett investeringsutrymme avsätts för IS/IT. När avskrivningen börjar, flyttas kostnaden över till de röda tjänster och finansieras av förvaltningar/bolag. Övergripande utvecklingsprojekt Finansieringen av stora IT-projekt som nytt affärs- /e-handelssystem och Framtidens vårdinformationsmiljö följer modellen: medel för förhandstudie, projektering och utvecklingsarbete, tillhandahålls av ägaren, liksom investeringsmedel. När projekten är färdiga och övergår i drift, övergår också kostnaden till förvaltningar och bolag, liksom avskrivningskostnaderna. IS/IT-projekt i denna omfattning och storlek, är dock en omöjlighet utan en politisk satsning och tillförande av medel. Modellen kan följas med nivån för IS/IT kostnader för VGR har höjts.

109 Datum Diarienummer RS (3) Avgränsningar Detta förslag hanterar inte de rörliga volymbaserade kostnaderna (gröna tjänster) eller de s.k. Vindenpengarna, dvs. de eventuella medel som ligger på respektive nämnd/styrelse. En sammanhållen ekonomi Det är av stor vikt att ekonomin för IS/IT hålls samman på ägarnivå, så att den totala kostnaden kan följas ur ett VGR-perspektiv, oavsett organisatorisk tillhörighet. Risk finns annars att kontrollen över den samlade IS/IT-kostnaden splittras, vilket i sin tur kan leda till att kostnaderna ökar på ett okontrollerat sätt. Beredning Ärendet har beretts inom regionkansliet. Under beredningen har avstämningar gjorts med de politiska sekreterarna. Information har skett på ekonomichefsgruppen och med kansliledningen. Diskussion har också förts med några av de stora sjukhusen. Regionkansliet Ann-Sofi Lodin Regiondirektör Joakim Björck Ekonomidirektör Besluten skickas till Joakim Björck Kansliledningen

110

111 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RS Västra Götalandsregionen Regionkansliet Handläggare: Lars Hillerström Telefon: E-post: Till Ägarutskottet Samgående mellan Samtrafiken AB och X2 AB Förslag till beslut Ägarutskottet föreslår regionstyrelsen föreslå 1. Regionfullmäktige beslutar godkänna Västrafiks styrelse förslag om samgående mellan Samtrafiken AB och X2 AB. Sammanfattning av ärendet Västtrafik AB är idag delägare i X2AB och Samtrafiken AB. Båda dessa bolag ägs av trafikföretag. Mellan ägarna har det förts en diskussion om att förstärka verksamheten i bolagen för att tillvarata de starka sidorna i bolagen, skapa en stabil och långsiktig finansiering av drift och utveckling av branschens gemensamma tjänster. Med detta som grund ska man också kunna förhandla med staten om medfinansiering av främst utvecklingsarbete. Omstruktureringen innebär att Samtrafiken AB förvärvar samtliga aktier i X2 AB (Västtrafik säljer sina aktier till nominellt värde). Utvecklingsuppdrag ska formuleras i ett nytt aktieägaravtal för Samtrafiken AB som också innebär att ägarkretsen kan utvidgas. Västtrafik, Skånetrafiken och Stockholms Lokaltrafik ska garanteras platser i Samtrafikens styrelse. Koncernkontoret har inga invändningar mot föreslaget. Finansiering Eventuell nödvändig finansiering av förslaget sker av Västtrafik AB. Beredning Ärendet har beretts i samråd med kollektivtrafiksekretariatet. Regionkansliet Ann-Sofi Lodin Regiondirektör Joakim Björck Ekonomidirektör Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

112 2 (2) Bilaga Protokollsutdrag Västtrafiks styrelse Skrivelse till Västtrafiksstyrelse daterad Besluten skickas till Västtrafik AB Kollektivtrafiksekretariatet Koncernkontoret Lars Hillerström Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

113

114

115

116

117

118

119

120

121

122

123 1 (3) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RS Västra Götalandsregionen Regionkansliet/ekonomiavdelningen Handläggare: Emil Gisslow Telefon: E-post: Till ägarutskottet Ny- och reinvesteringar i hållplatsutrustning Förslag till beslut Ägarutskottet föreslår regionstyrelsen besluta följande: 1. Västtrafik får i uppdrag att genomföra ny- och reinvesteringar i hållplatsutrustning om 22,4 mnkr som finansieras inom egen ram. Sammanfattning av ärendet Regionkansliet föreslår att Västtrafiks förslag till investeringar i hållplatsutrustning godkänns. Hållplatserna är entréer till Västtrafiks trafiksystem och varumärkesbyggare, varför de är viktiga att underhålla och anpassa till nya standards. Västtrafik planerar att investera 22,4 mnkr under 2015 efter statlig medfinansiering. Den årliga kapitalkostnaden kopplad till investeringen beräknas till 1,8 mnkr. Investeringarna och driftskonsekvenserna ryms i Västtrafiks budget för Fördjupad beskrivning av ärendet Västtrafik har sedan 1999 metodiskt arbetat med att förbättra standarden på hållplatser. Hållplatsutrustning delas in i nyinvesteringar och reinvesteringar. Nyinvesteringar syftar till att förse nya hållplatser med passande ny utrustning i form av väderskydd med kompletterande hållplatsmöbler. Reinvesteringar syftar till att vidmakthålla standardnivå av utrustningen. Inför 2015 kommer särskilt utsatta områden i Göteborgområdet att prioriteras. I Göteborg har staden ett avtal med JCD för sammanlagt ca 190 väderskydd, vilka ligger utanför Västtrafiks kontroll och berörs därför inte av detta ärende. I Skövde och Borås finns liknande avtal. Nyinvesteringar För 2015 planeras ca 40 nya väderskydd med kompletterande utrustning i regionen med viss tyngdpunkt på Göteborgsområdet. Planen innefattar även cykelparkeringar varav ca 20 med nya cykeltak i anslutning till hållplatser för att kunna tillgodose det ökade behovet av ordnade cykelparkeringar. Därutöver planeras investeringar i utrustning på de nya hållplatserna vid Stenpirens och Gamlestadens resecentrum i form av nio perrongtak varav 5 är placerade på Stenpiren och 4 vid Gamlestaden. I Borås kommer hållplatsen lasarettet att byggas om under 2015 och enligt den förstudie som Västtrafik och Borås stad har genomfört kommer det att kräva en investering i hållplatsutrustning i form av perrongtak och väderskydd. Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

124 Datum Diarienummer RS (3) Reinvesteringar För 2015 planeras gamla väderskydd ersättas av nya med kompletterande utrustning. Den nya utrustningen kommer att ersätta väderskydd som är så gamla att det inte längre är lönsamt att renovera dem. De uttjänta väderskydden klarar inte heller uppställda krav enligt Focus 2010 avseende bl. a invändig belysning. Ekonomi Investeringen för den ordinarie hållplatsutrustningen blir 15,4 mnkr fördelat på nyinvestering 6,7 mnkr och reinvestering 8,7 mnkr. Därutöver tillkommer projekten vid Skeppsbron, Gamlestaden och Borås Lasarett. I dessa projekt sker statlig medfinansiering med 50 procent. Totalt är investeringen för dessa projekt 14 mnkr. Efter statlig medfinansiering innebär detta en investering för Västtrafik på 7 mnkr. Totalt planerar Västtrafik att investera 22,4 mnkr under 2015 efter statlig medfinansiering. Den årliga kapitalkostnaden kopplad till investeringen beräknas till 1,8 mnkr. Investeringarna ryms i Västtrafiks budget för Tidplan Beställning av utrustningen kan ske i början av 2015 och tillverkning startar därefter. Leverans och utplacering av utrustningen börjar i april och pågår därefter kontinuerligt under året i samarbete med kommuner och övriga väghållare, ofta samtidigt som tillgänglighetsarbeten av hållplatser sker. Arbetet beräknas vara klart före årsskiftet 2015 respektive under Beredning Ärendet har beretts i Västtrafiks styrelse , Handling Regionkansliet Ann-Sofi Lodin Regiondirektör Joakim Björck Ekonomidirektör

125 3 (3) Bilaga Styrelseprotokoll Västtrafiks styrelse , Handling Besluten skickas till Regionkansliet ekonomiavdelningen, Västtrafik, Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

126 Styrelsen Handling nr 12.2 Handläggare Stefan Ekman/ Lars-Erik Pedersen Daterad Reviderad Till Styrelsen för Västtrafik AB Ny och reinvestering i hållplatsutrustning FÖRSLAG TILL BESLUT Med anledning av nedanstående föreslås styrelsen besluta att under förutsättning av regionstyrelsens godkännande, ge VD i uppdrag att genomföra ny- reinvesteringar i hållplatsutrustning 2015 till netto 22,4 mnkr. Skövde dag som ovan Lars Backström Andreas Almquist

127 BAKGRUND Västtrafik har sedan 1999 metodiskt arbetat med att förbättra standarden på hållplatser. Hållplatserna är viktiga entréer till Västtrafiks trafiksystem och är därmed viktiga varumärkesbyggare för verksamheten. Till grund för hur hållplatserna skall utformas finns riktlinjer i Hållplatshandboken och Utrustningshandboken. Hållplatsutrustningen är viktig för att ge en god resupplevelse och kvalitet i ett hela resan - perspektiv. Nyinvesteringar syftar till att förse nya hållplatser med passande ny utrustning i form av väderskydd med kompletterande hållplatsmöbler. Nya hållplatslägen tillkommer exempelvis vid nya eller förändrade linjesträckningar. Tillkommande cykelskydd/-ställ vid befintliga och nya hållplatser kan dessutom vara aktuellt. Reinvesteringar syftar till att vidmakthålla standardnivå på den utrustning Västtrafik äger vid hållplatser med avseende på medelålder och beskaffenhet. Exempelvis skrivs väderskydd av på 20 år vilket ungefär motsvarar den tekniska livslängden. Det innebär att ca 5 % av beståndet av väderskydd behöver förnyas varje år. Inför 2015 kommer särskilt utsatta områden i Göteborgområdet att prioriteras. I Göteborg har staden ett avtal med JCD för sammanlagt ca 190 väderskydd som löper till Dessa ligger helt utanför Västtrafiks kontroll och berörs inte av detta ärende. I Skövde och Borås finns liknande avtal. ÄRENDEGENOMGÅNG Nyinvesteringar För 2015 planeras ca 40 stycken nya väderskydd med kompletterande utrustning i Västra Götalandsregionen med viss tyngdpunkt på Göteborgsområdet. Nyinvesteringen avser även utrustning till cykelparkeringar varav ca 20 stycken med nya cykeltak i anslutning till hållplatser för att kunna tillgodose det ökade behovet av ordnade cykelparkeringar. Den nya utrustningen är angelägen för att kunna tillgodose behov i och med nya linjer och linjesträckningar. Även kraven i Focus 2010 med bl. a invändig belysning i väderskydden kan tillgodoses. Ny utrustning är en förutsättning för en fortsatt utbyggnad av reklamfinansierade väderskydd där det är aktuellt. Nyinvesteringen omfattar därutöver utrustning på nya hållplatser vid Stenpirens och Gamlestadens kommande resecentrum i form av nio stycken perrongtak varav 5 stycken är placerade på Stenpiren (bilaga 1) och 4 stycken på Gamlestaden. Designen är anpassad för att harmoniera med den utformning som är rådande för respektive plats. I Borås kommer hållplatsen lasarettet att byggas om under 2015 och enligt den förstudie som Västtrafik och Borås stad har genomfört så kommer det att kräva en investering i hållplatsutrustning i form av perrongtak och väderskydd. 2 (3)

128 Reinvesteringar För 2015 planeras stycken gamla väderskydd ersättas av nya väderskydd med kompletterande utrustning i Västra Götalandsregionen. Den nya utrustningen kommer att ersätta väderskydd som är så gamla att det inte längre är lönsamt att renovera dem. De uttjänta väderskydden klarar inte heller uppställda krav enligt Focus 2010 avseende bl. a invändig belysning. Ekonomi Investeringen för den ordinarie hållplatsutrustningen blir 15,4 mnkr (nyinvestering 6,7 mnkr, reinvestering 8,7 mnkr). Investeringen för Skeppsbrons hållplatsutrustning blir brutto 4,0 mnkr, netto efter statlig medfinansiering 2,0 mnkr. Investeringen för Gamlestadens hållplatsutrustning blir brutto 8,5 mnkr under , netto efter statlig medfinansiering 4,25 mnkr. Investering för Borås Lasaretts hållplatsutrustning blir brutto 1,5 mnkr under 2015, netto efter statlig medfinansiering 0,75 mnkr. Totalt blir investeringen enligt ovan brutto 29,4 mnkr, netto efter statlig medfinansiering 22,4 mnkr vilket ger en årlig kapitalkostnad på ca 1,8 mnkr. Investeringarna inryms i budget Tidplan Beställning av utrustningen kan ske i början av 2015 och tillverkning av utrustning startar därefter. Leverans och utplacering av utrustningen börjar i april och pågår därefter kontinuerligt under året i samarbete med kommuner och övriga väghållare, ofta samtidigt som tillgänglighetsarbeten av hållplatser sker. Arbetena beräknas vara klara före årsskiftet 2015 resp under // 3 (3)

129

130

131 1 (3) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RS Västra Götalandsregionen Regionkansliet/ekonomiavdelningen Handläggare: Emil Gisslow Telefon: E-post: Till ägarutskottet Resecentrum Kungälv Förslag till beslut Ägarutskottet föreslår regionstyrelsen besluta följande: 1. Västtrafik får i uppdrag att genomföra Kungälv Resecentrum. 2. Godkänna investeringen för projektet om totalt 20,5 mnkr som finansieras inom Västtrafiks investeringsram. Sammanfattning av ärendet Västtrafik planerar att tillsammans med Kungälvs kommun bygga ett nytt resecentrum med syfte att knyta ihop den regionala busstrafiken på E6 med den lokala kollektivtrafiken i Kungälv. Västtrafik ansvarar för projektering, byggande, ägande och förvaltning av den nya byggnad som planeras medan Kungälvs kommun ansvarar för markanläggningarna. Kungälvs resecentrum finns med som ett objekt i VGRs regionala plan för transportinfrastruktur och kan få statlig medfinansiering med 50%. Den totala investeringskostnaden är beräknad till 41 mnkr vilket innebär en investering för Västtrafik om 20,5 mnkr efter maximal statlig medfinansiering. Fördjupad beskrivning av ärendet Västtrafik har tillsammans med Kungälvs kommun under ett antal år arbetat med planeringen av ett nytt resecentrum. Syftet är att koppla ihop den regionala busstrafiken på motorvägen E6 med den lokala kollektivtrafiken i Kungälv. Utbyggnad av busskörfält längs med motorvägen mellan Göteborg och Kungälv är väl utbyggt och ger konkurrenskraftiga restider gentemot bil på den mycket trafikerade sträckan. Resandet från den nuvarande motorvägshållplatsen ökar stadigt och trafikeras idag av 12 busslinjer. År 2012 gjordes ca resor per dygn med kollektivtrafiken i Kungälv. Prognosen för resecentrum visar att antalet resenärer, vid en tilltänkt trafikstart preliminärt 2018, troligtvis hamnar i intervallet per dygn vilket motsvarar 1,3-1,8 miljoner resande totalt per år. Dagens busstation ligger på stadens östra sida en bit från den befolkningsmässiga tyngdpunkten. Här finns idag en enklare väntsal som ägs av Kungälvsbostäder. Läget för nya resecentrum täcker in större delar av Kungälv och ligger i linje med kommunens ambition att koppla ihop västra och östra sidan av Kungälv med tätare stadsbyggnad. I direkt anslutning till nya resecentrum planeras cirka 1000 nya bostäder blandat med cirka kvm affärsytor för volymhandel som beräknas stå färdigt årsskiftet 2016/2017. Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

132 Datum Diarienummer RS (3) Utformning Utformning av resecentrum utgår från de befintliga motorvägshållplatser som ligger kvar i sina nuvarande lägen utmed E6. Det östra läget får nära koppling till nya genomgående hållplatslägen för stadstrafik längs med Kongahällagatan. Förutom förutsättningar att resa med kollektivtrafiken kommer det också att finnas cykelparkering samt pendelparkering i nära anslutning. Gång- och cykelstråken löper idag längs Kongahällagatan och Ytterbystigen. Båda stråken kan nyttjas för att nå resecentrum. Ekonomi och genomförande Västtrafik och Kungälvs kommun planerar och genomför projektet tillsammans vilket innebär att Västtrafik planerar, projekterar, bygger och kommer att äga och förvalta den nya byggnaden. Kungälvs kommun i sin tur planerar, projekterar, bygger, äger och förvaltar markanläggningarna, dvs gator, gång- och cykelbanor med bro, parkområden, trafikytor tillhörande resecentrum samt parkeringsytor. Kungälvs resecentrum finns med som ett objekt i VGRs regionala plan för transportinfrastruktur Objektet ligger med i planen för utbetalning Byggnad och mark kan härigenom finansieras upp till hälften genom statlig medfinansiering. I programskedet för byggnaden är den totala investeringskostnaden beräknad till ca 41 mnkr. Det innebär för Västtrafik en nettoinvestering på ca 20,5 mnkr efter maximal statlig medfinansiering. Driftskonsekvenser Investeringen finns med i budget för Västtrafiks långtidsprognos åren Den årliga kostnaden för byggnaden beräknas till ca 2,3 mnkr inklusive förvaltning. Årliga hyresintäkter beräknas till ca 0,5 mnkr vilket innebär en årlig nettokostnad på ca 1,8 mnkr. Kostnaden per resa blir därmed mellan 1-1,35 kr vid ett resande i intervallet resor/dygn. Tidplan Programhandling för resecentrum var klar i juni Parallellt med programarbetet har Kungälvs kommun upprättat en ny detaljplan som förväntas vinna laga kraft sommaren I programhandlingen finns en grov tidplan utstakad. Projektering till färdig bygghandling fortsätter fram till vår/sommar Därefter upphandlas entreprenör för att sedan kunna påbörja byggnation hösten 2016 fram till en tilltänkt trafikstart i början på Beredning Ärendet har beretts i Västtrafiks styrelse , Handling Regionkansliet Ann-Sofi Lodin Regiondirektör Joakim Björck Ekonomidirektör

133 3 (3) Bilaga Styrelseprotokoll Västtrafiks styrelse , Handling Besluten skickas till Regionkansliet ekonomiavdelningen, Västtrafik, Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

134 Styrelsen Handling nr 12.1 Handläggare Stefan Ekman Manne Wahlberg Daterad Reviderad Till Styrelsen för Västtrafik AB Kungälvs nya Resecentrum FÖRSLAG TILL BESLUT Med anledning av nedanstående föreslås styrelsen besluta att att under förutsättning av regionstyrelsens godkännande ge VD i uppdrag att genomföra Kungälv Resecentrum till en nettoinvestering om 20,5 mnkr, samt därefter ge VD i uppdrag att teckna de avtal och handlingar som krävs. Skövde dag som ovan Lars Backström Andreas Almquist 1 (6)

135 BAKGRUND Västtrafik har tillsammans med Kungälvs kommun under ett antal år arbetat med planeringen av ett nytt resecentrum. I samband med att Västtrafik och dåvarande Vägverket inom ramen för projekt Gökungen byggde en ny motorvägshållplats på E6:an genom Kungälv år 2006 öppnades möjligheten att koppla ihop den regionala busstrafiken på motorvägen med den lokala kollektivtrafiken. Kungälv växer och ligger som första ort strax norr om Göteborg. Utbyggnad av busskörfält längs med motorvägen är väl utbyggt och ger konkurrenskraftiga restider gentemot bilen på den mycket trafikerade sträckan. Resandet från motorvägshållplatsen ökar stadigt och trafikeras idag av 12 busslinjer. Prognosen för resecentrum visar att antalet resenärer, vid en tilltänkt trafikstart preliminärt 2018, troligtvis hamnar i intervallet per dygn vilket motsvarar 1,3-1,8 miljoner resande totalt per år. Dagens busstation ligger på stadens östra sida en bit från den befolkningsmässiga tyngdpunkten. Här finns idag en enklare väntsal som ägs av Kungälvsbostäder. Läget för nya resecentrum täcker in större delar av Kungälv och ligger i linje med kommunens ambition att koppla ihop västra och östra sidan av Kungälv med tätare stadsbyggnad. I direkt anslutning till nya resecentrum pågår stadsutvecklingsprojekt Kongahällatomten som kommer att ge området en helt ny karaktär och bidra till ökat resande med kollektivtrafiken. Här planeras cirka 1000 nya bostäder blandat med cirka m2 affärsytor för volymhandel som beräknas stå färdigt årsskiftet 2016/2017. Dagens väntsal vid bussterminal Nytorget disponeras av Västtrafik hyresfritt. Figur- planerad omgivande bebyggelse Kungälvsmotet (lila ruta är placering av resecentrum) 2 (6)

136 ÄRENDEGENOMGÅNG Projektbeskrivning Syftet med resecentrum är att på denna strategiska plats i anslutning till E6 utveckla kollektivtrafiken genom att koppla ihop den regionala busstrafiken på motorvägen med den lokala kollektivtrafiken i Kungälv. Resecentrum är en del i utvecklingen för att klara resandemålen och göra resenärernas hela resa från start till mål mer attraktiv. Området omfattar den östra sidan om motorväg E6 men även Kongahällagatans bro i norr, GC-bron över E6 i söder samt befintliga motorvägshållplatser ingår. Byggnaden placeras på östra sidan av E6 på kommunal mark. Marstrandsvägen Handel och nya bostäder Befintliga motorvägshållplatser Flygfoto läge för nytt resecentrum vid Kungälvsmotet År 2012 gjordes ca resor med kollektivtrafiken i Kungälv. En analys för nya resecentrum ger att antalet resenärer vid en tilltänkt trafikstart 2018 hamnar i intervallet resenärer per dag vilket motsvarar 1,3-1,8 miljoner resande totalt per år. Eftersom endast motorvägshållplatsen finns etablerad här idag baseras prognosen på en överflyttning av resenärer från dagens busstation vid Nytorget och hållplats Eriksdal (taxegräns). En faktor som påverkar prognosen är en eventuellt kommande förändring av taxegränsen mellan Kungälv och Göteborg. Om prisskillnaden minskas kommer sannolikt en ännu större andel av resenärerna välja att resa från nya resecentrum istället. En sådan förändring har studerats i Västtrafiks och Västra Götalandsregionens arbete med ny pris- och sortimentstrategi. Antalet resor förväntas öka ytterligare då Kungälvs kommun planerar att bygga ut med fler arbetsplatser och bostäder i närområdet. 3 (6)

137 Utformning av resecentrum utgår från de befintliga motorvägshållplatser som ligger kvar i sina nuvarande lägen utmed E6. Det östra läget får nära koppling till nya genomgående hållplatslägen för stadstrafik längs med Kongahällagatan som också ligger i nära kontakt med resecentrumbyggnaden. Stadstrafiken har sina hållplatslägen på båda sidor av Kongahällagatan med plats för två bussar i vardera riktningen. Vändande linjer och övriga bussar i form av regionbussar/stadsexpresser/skolbussar angör dockningsterminalen med tio hållplatslägen. Resecentrumbyggnad Utformning av hållplatser och framtida trafikeringsprinciper (blå=genomgående bussar E6, grön=genomgående lokal bussar, röd=terminerande bussar; gul=gång- och cykelstråk) Förutom mycket goda förutsättningar att resa med kollektivtrafiken kommer det också att finnas gott om cykelparkering samt pendelparkering i nära anslutning. Gång- och cykelstråken löper idag längs Kongahällagatan och Ytterbystigen. Båda stråken kan nyttjas för att nå resecentrum. Cykelparkeringar kommer att finnas både med och utan tak och kommer placeras på flera ställen med närhet till de olika hållplatserna. Resecentrumbyggnaden är placerad längs med Konghällagatan och är i två våningsplan som förbinder nivåskillnaderna mellan bussplanen och Konghällagatan. Byggnaden fungerar som navet mellan de olika hållplatslägena och är utformad med utgångspunkt längs de stråk vilka resenärerna rör sig. Byggnaden har en bruttoarrea (BTA) på ca 755 m 2 och innehåller på de övre planet en öppen inbjudande väntsal och service i form 4 (6)

138 av kiosk och eventuellt café (eller liknande verksamhet). Det nedre planet mot bussplan innehåller också väntyta men även förarutrymmen, toaletter och bankomat. Kungälvs kommun planerar också en ny kontorsbyggnad precis intill resecentrum med upp till sex våningar, se illustration nedan. Illustration: vy från väster med utblick över resecentrumområdet Illustration: vy Kongahällagatan med hållplatser för genomgående busstrafik Miljökraven för Kungälvs resecentrumbyggnad följer Västtrafiks miljöpolicy och starka miljöprofil. Ingående material och utrustning följer Byggvarubedömningen med avseende på miljöpåverkan och ur ett livscykelperspektiv. Målsättningen är att byggnaden kommer att certifieras enligt riktlinjer för Miljöbyggnad. 5 (6)