Västra Götalandsregionens årsrapport Vårdbarometern. - befolkningens syn på vården

Transkript

1 Västra Götalandsregionens årsrapport 2012 Vårdbarometern - befolkningens syn på vården april

2 Sammanfattning Sveriges kommuner och landsting mäter löpande befolkningens inställning till, kunskaper om och förväntningar på hälso- och sjukvården. Data samlas in via telefonintervjuer bland personer över 18 år. Syftet är att identifiera förbättringsområden inom hälso- och sjukvården. Västra Götalandsregionen deltar i undersökningen sedan år 2002 genom de lokala hälso- och sjukvårdnämnderna. Fyra av fem upplever att de har tillgång till den vård de behöver i Västra Götaland oavsett om man besökt vården. Andelen har ökat kontinuerligt, men sedan 2010 ses ingen ökning. Förtroendet för vård vid vårdcentral ökar, men inte för sjukhus. Västragötalänningar har lägre förtroende för vård och behandling vid sjukhus, jämfört med övriga riket, och anser i lägre grad att väntetider till sjukhus är rimliga. Fyrbodalsområdet har en mindre positiv utveckling avseende tillgång och förtroende för sjukhus än övriga länet sedan 2006 och har en klart lägre andel positiva. Mest positiva förefaller invånarna i Mellersta Bohuslän, Sjuhärad och Östra Skaraborg vara, medan invånarna i Fyrbodal och nordöstra Göteborg upplever sämre tillgång och lägre förtroende för olika delar av vården. Det finns stora variationer i förtroende för sjukhus inom länet; högst förtroende i Skaraborg där andelen är högre än snittet i riket. Äldre personer har generellt en mer positiv attityd till tillgång och förtroende, medan personer med psykiska besvär eller psykisk sjukdom, personer med kronisk smärta eller värk och personer med varaktig funktionsnedsättning upplever det motsatta Femton procent av västragötalänningarna använder i första hand telefonkatalogen för att få upplysningar om vården, 25 procent i Skaraborg. Vanligast bland äldre och personer med kronisk sjukdom. Denna grupp känner även i lägre grad till 1177 eller 1177.se. En av tre anser att värdet av att läsa sin journal på nätet är litet. Det är framförallt personer som mår dåligt, äldre över 70 år och personer med kronisk sjukdom som anser sig ha litet behov av att läsa sin journal på detta sätt. En av fyra vill inte koncentrera vissa operationer till större sjukhus. Det är i högre grad personer äldre än 70 år, personer med grundskoleutbildning, eller med psykiska besvär/sjukdom som inte tycker detta är bra. Ej tillgodosedd tandvård tycks vara vanligare bland personer med långvariga hälsoproblem, dålig självskattad hälsa och nedsatt arbetsförmåga samt ensamstående, utlandsfödda, lågutbildade. 2

3 Innehåll Sammanfattning Om Vårdbarometern Förändringar över tid Geografiska skillnader Västra Götaland jämfört med riket Hälso- och sjukvårdsnämndsområden Skillnader i attityder till vården mellan befolkningsgrupper Frågeområden i Vårdbarometern Sjukdomsgrupper Bilaga 1 Antal i undersökningen per område Bilaga 2 Resultat per fråga Västra Götaland Bilaga 3 - Representativitet i vårdbarometern Västra Götalandsregionens årsrapport 2012 sammanställd av hälso- och sjukvårdsavdelningens analysenhet och hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli. Kontaktpersoner: Anna Kjellström Mikael Kjerfve Andreas Hjertén Anette Ohlin-Johansson Barbara Rubinstein Jonas Ericsson Hälso- och sjukvårdsavdelningen, analysenhet Hälso- och sjukvårdsavdelningen, analysenhet Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli, Uddevalla Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli, Mariestad Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli, Göteborg Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli, Borås 3

4 1. Om Vårdbarometern Sveriges kommuner och landsting mäter årligen befolkningens inställning till hälso- och sjukvården. Data samlas in via telefonintervjuer bland personer över 18 år. Syftet är att fånga medborgarnas attityder till, kunskaper om och förväntningar på svensk hälso- och sjukvård, oavsett om man har erfarenhet av vården eller inte, för att visa på förbättringsområden. Västra Götalandsregionen deltar genom de lokala hälso- och sjukvårdnämnderna i undersökningen sedan år 2002 (hälso- och sjukvårdsnämnd 4 fr.o.m. kvartal 3, år 2005). Vårdbarometern har under 2012 genomförts i samtliga landsting och regioner. Målgrupp är varje landstings/regions vuxna befolkning. Grundutförandet av Vårdbarometern motsvarar intervjuer per landsting/region per år. I Västra Götaland genomfördes intervjuer år 2012 och i riket som helhet intervjuer. Frågorna i formuläret handlar om förtroende för vården, tillgång till vård, sjukvårdens finansiering och prioriteringar, attityder till olika behandlingsformer, informationskällor, samt olika bakgrundsvariabler (kön, ålder, födelseland, utbildning etc). I vissa fall har frågeformuläret kompletterats med landstingsspecifika frågor vilka då redovisas inom respektive landsting/region. Västra Götalandsregionen har ett antal tilläggsfrågor som avser förekomst av sju sjukdomsgrupper samt tandvårdsvanor och tandstatus. Urval Urvalsramen består av individer bosatta i respektive landsting/region i Sverige som är 18 år och äldre. Ett obundet slumpmässigt urval per landsting görs ur PAR, vilket är en konsumentdatabas som även levererar fasta och mobila telefonnummer. Tilläggsurval har gjorts i Västra Götaland per hälso- och sjukvårdsnämndsområde, se antalet genomförda intervjuer i Bilaga 1. Datainsamling Datainsamlingen sker genom telefonintervjuer. Undersökningsperioderna är februari-april, samt september-november. Resultatet som visas i denna rapport är för helåret Intervjuerna utgår från ett gemensamt nationellt framtaget frågeformulär. För att nationellt uppnå svar har totalt individer ringts upp. Undersökningen genomförs av Institutet för kvalitetsindikatorer AB på uppdrag av samtliga landsting och regioner. Sveriges Kommuner och Landsting samordnar arbetet. Redovisning av resultaten I årsrapporten presenteras ett urval av de 43 basfrågorna som ingick i undersökningen, avseende tidsserier, geografiska skillnader, samt skillnader mellan olika grupper i befolkningen. Samtliga resultat finns i bilaga samt på samt där även nationell landstingsjämförande rapport finns. Resultaten som redovisas i detta avsnitt exkluderar alternativet vet ej ur nämnaren 1, vilket gör att andelarna kan skilja sig från tidigare års redovisningar. I de fall andelen vet ej är stor eller bedöms ha stor betydelse kommenteras detta i textform. Endast skillnader som är statistiskt signifikant skilda med 95-procents säkerhet samt minst två procentenheters avvikelse redovisas. 1 SKL redovisar utan vet ej från och med

5 När man, som i Vårdbarometern, gör ett slumpmässigt sannolikhetsurval uppdelat i olika urvalsgrupper, kräver det att resultaten på riksnivå och regionnivå viktas, eftersom landstingens/regionernas/ nämndernas urvalsstorlek i Vårdbarometern inte är proportionellt med deras verkliga invånarantal. Genom att vikta upp större landsting/regioner och vikta ner mindre landsting/regioner blir resultaten representativa för hela populationen och inte bara för personerna i respektive grupp. Vikter för 2012 baseras på invånare 18 år och äldre per 31 december Förändringar i frågeformuläret Vårdbarometern har genomförts sedan år 2001 i Sverige. Frågeformuläret har uppdaterats/modifierats år 2005, 2008, 2010, 2011 och 2012, vilket måste tas i beaktande när man studerar tidsserier. År 2010 ändrades frågeformuläret i stor utsträckning. Patientrelaterade frågor togs bort eftersom nationell patientenkät infördes. Nya befolkningsfrågor om attityder och information om hälso- och sjukvården introducerades istället. Parallellt mättes även gamla vårdbarometern år 2010 i Västra Götaland, för att kunna följa utvecklingen för primärvårdsfrågorna på hälso- och sjukvårdsnämndsområde i samband med vårdvalsinförandet 2. Därför redovisas parallella resultat år 2010 för Västra Götaland i tidsserierna. Tidsserien för de nya frågorna är svår att jämföra av flera skäl. År 2010 genomfördes undersökningen endast under hösten, jämfört med helår övriga år. Svaren kan variera beroende på när på året man frågar. För det andra så har frågeformuläret ändrats mellan 2010, 2011 och År 2012 omformulerades flera frågor i formuläret. De centrala frågorna, om till exempel tillgång, har flyttats i formuläret, vilket kan påverka svaren. År 2011 och 2012 har Västra Götaland därtill ett mycket större urval jämfört med 2010, vilket gör att precisionen blir större Representativitet Andelen äldre är överrepresenterade och andelen yngre underrepresenterade i Vårdbarometern. Eftersom äldre ofta är mer nöjda kan detta innebära att de resultat som redovisas är mer positiva än vad som kan anses vara representativt för befolkningen. Andelen 60 år och äldre i undersökningen har dessutom ökat kontinuerligt sedan 2002 medan andelen under 40 år har minskat. Därmed förstärks skevheten i resultaten över tid. Den positiva trenden för , för exempelvis frågan om förtroende för vårdcentral, kan dock inte enbart förklaras av en större andel äldre i undersökningen, eftersom den positiva trenden kan ses i flera åldersgrupper. Mellan 2011 och 2012 ses en anmärkningsvärd förändring i åldersstrukturen bland de svarande, vilket till viss del beror på att urvalet var skevt, men även att andelen uppringda yngre var mindre. Detta gör att observerade förändringar i resultaten mellan 2011 och 2012 är svåra att förklara. Detta påverkar resultat för frågor där äldre svarar på ett annat sätt än yngre. Representativiteten beskrivs mer i bilaga 3. 2 Dessa frågor redovisades i Västra Götalandsregionens vårdbarometerrapport , samt i korthet i verksamhetsanalys

6 2. Förändringar över tid Resultat från Vårdbarometern visar att allt fler västragötalänningar är nöjda med den sjukvård som bedrivs. Andel som anser att de har tillgång till den vård de behöver, oavsett om man har besökt vården eller inte, har ökat med 16 procentenheter sedan år 2002 och de som har högt förtroende för vård och behandling vid vårdcentral har ökat med 13 procentenheter sedan En del av ökningen kan troligen förklaras av att andelen äldre ökat successivt över tid i vårdbarometerundersökningen, något som beskrivs mer i bilaga 3. Förtroendet för vård och behandling vid sjukhus har däremot minskat något de senaste åren. Nedan beskrivs tillgång och förtroende för vård, samt telefontillgänglighet till Upplevelsen av tillgång till vård har ökat kontinuerligt, men avstannat Fyra av fem upplever att de har tillgång till den vård de behöver i Västra Götaland. Andelen som har anser att de har tillgång varierar från 76 procent i Norrbotten till 85 procent i Halland. Sju procent av västragötalänningarna anser inte att de har tillgång till den vård de behöver. Bland de som anser att de inte har tillgång till den vård de behöver, så anger en av fyra för långa väntetider som skäl. En stor andel svarar vet ej och annat skäl. Förändringen över tid i Västra Götaland följer mönstret i övriga riket. Andelen som anser att de har tillgång till den vård de behöver har ökat från 64 procent år 2002 till 81 procent år 2012 i Västra Götaland. Ökningen har varit något snabbare i Västra Götaland än i övriga riket och Västra Götaland ligger nu på samma nivå som riket (figur 1). Sedan 2009 ses ingen ökning, varken i Västra Götaland eller i riket. 100% Tillgång till vård Förtroende vårdcentral Riket exkl VG Förtroende sjukhus I behov men ej sökt Serie5 80% 60% 40% 64% 73% 53% 81% 70% 66% 20% 0% 24% % Figur 1 Andel västragötalänningar (%) som helt eller delvis har tillgång till den vård de behöver, har förtroende för vård och behandling vid vårdcentral (respektive husläkare ), samt vid sjukhus, respektive har varit i behov av sjukvård en eller flera gånger senaste sex månaderna utan att söka vård (senaste 12 månaderna ) för perioden Resultat för riket exklusive Västra Götaland redovisas som streckade linjer. Ny metod from 2010 (men gamla metoden användes parallellt i VG 2010 och därför finns två värden för VG 2010). Källa: Vårdbarometern Andelen som anser att de har tillgång till vård har ökat mest i Göteborgsområdet under perioden , och ligger nu på samma nivå som länet som helhet. Ökningen är inte lika tydlig i Fyrbodalsområdet. Efter 2006 ses ingen ökning, och området har en lägre andel än övriga områden. (figur 2). 6

7 85% 80% 75% 70% 65% 60% 55% 50% 45% 40% Södra Älvsborg Skaraborg Göteborgsområdet Fyrbodal Västra Götaland Riket exkl VG Tillgång till vård OBS Skalan! Figur 2. Andel västragötalänningar (%) som helt eller delvis har tillgång till den vård de behöver, fördelat på hälso- och sjukvårdskansliområden i Västra Götalandsregionen Ny metod från 2011 i Västra Götaland, ny metod 2010 i riket. OBS Skalan. Källa: Vårdbarometern. Olika satsningar har gjorts för att öka tillgängligheten till vården, till exempel vårdgarantin år 2008, nationella handlingsplanen 2003, och kömiljarden. Inom Västra Götalandsregionen kan nämnas införandet av VG-primärvård 2009 som lett till en etablering av nya vårdcentraler och flexiblare öppettider, satsningar på närsjukvårdsinsatser i samverkan med kommunerna, förbättrad tillgänglighet till länssjukvården med färre antal väntande. Andelen som uppger att de varit i behov av sjukvård en eller flera gånger senaste sex månaderna, men inte sökt, har minskat från 24 procent år 2005 till 14 procent år Det finns inga stora inomregionala skillnader i nivå eller minskningshastighet. 30% 25% 20% 15% 10% Södra Älvsborg Göteborgsområdet Västra Götaland Vårdbehov men ej sökt Skaraborg Fyrbodal Riket exkl VG 5% 0% OBS Skalan! Figur 3. Andel västragötalänningar (%) som har varit i behov av sjukvård en eller flera gånger utan att söka vård, fördelat på hälsooch sjukvårdskansliområden i Västra Götalandsregionen (senaste 12 månaderna ) Ny metod från 2011 i Västra Götaland, ny metod 2010 i riket. OBS Skalan. Källa: Vårdbarometern. 7

8 Förtroendet för vård vid vårdcentral ökar, men inte för sjukhus Förtroendet för vård och behandling bland befolkningen är generellt sett låg. Drygt sex av tio i befolkningen uppger stort förtroende. Andelen med litet förtroende för vård och behandling vid vårdcentral respektive sjukhus är cirka 10 procent. Detta innebär att en relativt stor grupp uppger varken stort eller litet förtroende. Figur 1 visar att andelen med stort förtroende för vårdcentral har ökat från 53 procent år 2005 till 66 procent år Förtroendet för sjukhus har däremot minskat från 73 procent till 70 procent sedan Minskningen är tydligast i Fyrbodalsområdet sedan I nya vårdbarometern har frågan om förtroendet för vårdcentral respektive sjukhus i ditt landsting omformulerats. Den har kompletterats med ändelsen i ditt landsting. Befolkningens förtroende för vården vid sjukhus har varit klart högre än förtroendet för vårdcentral. Skillnaderna är inte längre lika stora. Faktorer som kan påverka förtroendet för vården är exempelvis tillgänglighet, bemötande, förändringar i sjukvårdsstrukturer, brister och avvikelser i vården, men även faktorer utanför vårdorganisationen, till exempel medias spegling av händelser i vården. Andelen med stort förtroende för vårdcentral varierar mellan 62 procent i Örebro län till 74 procent i Halland. Förtroendet för sjukhus mellan 64 procent i Gävleborg till 81 procent i Örebro län. Förtroendet för vård vid sjukhus är något lägre bland västragötalänningar jämfört med i Sverige som helhet (70 procent respektive 73 procent), ett mönster som hållit i sig senaste åren. Även inom regionen är spridningen större mellan områden för förtroendet för sjukhus än för vårdcentral. Det speglar troligtvis att man relaterar till närmaste vårdenhet när man svarar, och det finns färre sjukhus än vårdcentraler (figur 4 och 5). Förtroendet för sjukhus har minskat mest i Fyrbodal sedan 2007, och befolkningen där har lägre förtroende än i övriga områden. Högst är förtroendet i Skaraborg och Södra Älvsborg. Främsta skälen till lågt förtroende för vårdcentral i befolkningen är kompetensen hos läkare är dålig, följt av olika läkare från gång till gång, man inte får den hjälp man behöver och annan anledning. En tredjedel av de som har lågt förtroende för sjukhusvård, anger för långa väntetider som skäl, följt av annan anledning och man inte får den hjälp man behöver. Respondenter som besökt vården rapporterar högre förtroende än de som inte besökt vården. 8

9 85% 80% 75% 70% 65% 60% 55% 50% 45% 40% Södra Älvsborg Skaraborg Göteborgsområdet Fyrbodal Västra Götaland Riket exkl VG Förtroende vårdcentral OBS Skalan! Figur 4. Andel västragötalänningar (%) som har stort eller mycket stort förtroende för vård och behandling vid vårdcentral (respektive husläkare ), fördelat på hälso- och sjukvårdskansliområden i Västra Götalandsregionen Ny metod från 2011 i Västra Götaland, ny metod 2010 i riket. OBS Skalan. Källa: Vårdbarometern. 85% 80% 75% 70% 65% 60% 55% 50% 45% 40% Södra Älvsborg Skaraborg Göteborgsområdet Fyrbodal Västra Götaland Riket exkl VG Förtroende sjukhus OBS Skalan! Figur 5. Andel västragötalänningar (%) som har stort eller mycket stort förtroende för vård och behandling vid sjukhus (respektive mottagning vid sjukhus ), fördelat på hälso- och sjukvårdskansliområden i Västra Götalandsregionen Ny metod från 2011 i Västra Götaland, ny metod 2010 i riket. OBS Skalan. Källa: Vårdbarometern. Telefontillgänglighet till sjukvårdsrådgivning har förbättrats Två av tre känner till att de kan ringa 1177 för att få råd och hjälp om sjukvård år Av dessa hade 30 procent ringt 1177 senaste 6 månaderna. Det motsvarar nästan 20 procent av befolkningen som ringt 1177 senaste 12 månaderna. Det är svårt att jämföra över tid, p g a tidigare år har frågats om sjukvårdsrådgivningen /1177. Men andelen som ringt sjukvårdsrådgivning har ökat över tid. Befolkningen i Göteborgsområdet har i lägre grad ringt till 1177 år 2012 än befolkningen i övriga delar av länet. 9

10 Telefonframkomligheten 2012 i Västra Götaland bland de som ringt 1177 senaste sex månaderna är på rikets nivå. Tre av fyra västragötalänningar tyckte att det var lätt att komma fram. Västra Götaland hade klart bättre resultat än riket 2012 avseende antalet besvarade samtal inom tre minuter 3. Till följd av att frågorna förändrats i vårdbarometern är utvecklingen över tid svår att följa, men trenden är ändå en kraftigt förbättrad telefonframkomlighet, och att Västra Götaland som under många år haft lägre telefonframkomlighet än i riket, nu ligger på samma nivå. Det är framförallt i Göteborgsområdet som en kraftig förbättring ses. 100% Lätt komma fram telefon SVR 1177 Riket exklusive VG : senaste 12 månaderna, : senaste 6 månaderna : SVR/ : % 60% 40% 38% 74% 20% 0% Figur 6. Andel västragötalänningar (%)tyckte att det var lätt att komma fram på telefon till sjukvårdsrådgivning, Resultat för riket exklusive Västra Götaland redovisas som streckade linjer. Ny metod från 2011 i Västra Götaland, ny metod 2010 i riket. Källa: Vårdbarometern År 2012 ses ingen skillnad mellan områden i Västra Götaland avseende den upplevda telefonframkomligheten. Västra Götalandsregionen har under 2012 utökat bemanningen med sjuksköterskor som svarar i telefon och genomfört en sammankoppling av sjukvårdsrådgivningarna till en gemensam kö under året. 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Södra Älvsborg Skaraborg Göteborgsområdet Fyrbodal Västra Götaland Riket exkl VG Lätt komma fram telefon SVR/1177 OBS Skalan! Figur 7. Andel västragötalänningar (%) som tyckte att det var lätt att komma fram på telefon till 1177, fördelat på hälso- och sjukvårdskansliområden i Västra Götalandsregionen År 2012 ställs endast frågan om 1177, år angående sjukvårdsrådgivning, Ny metod från 2011 i Västra Götaland, ny metod 2010 i riket. OBS Skalan. Källa: Vårdbarometern. 3 Väntetidsuppföljning 10

11 3. Geografiska skillnader 3.1. Västra Götaland jämfört med riket En jämförelse mellan resultatet i Västra Götaland och i övriga riket för samtliga frågor i vårdbarometerundersökningen 2011 och 2012 sammanslaget, visar att Västra Götaland har sämre utfall än övriga riket vad gäller förtroende för vård och behandling vid sjukhus respektive hälso- och sjukvården som helhet, oavsett om man besökt vården eller inte. Det är framförallt resultaten i Fyrbodal och i Göteborgsområdet som bidrar till Västra Götalands lägre värde. I Skaraborg har man däremot större förtroende för sjukhus och i Södra Älvsborg större förtroende för hälso- och sjukvården, än i riket som helhet. Västragötalänningar anser i lägre grad att väntetider till sjukhus är rimliga, jämfört med i riket som helhet, oavsett om man besökt vården eller inte. Detta visas även i följdfrågan till varför förtroendet är lågt, eller varför man inte har tillgång till vård, där väntetider pekas ut i högre grad än i övriga riket. Även här finns skillnader inom länet, se tabell 2. För att få upplysningar om exempelvis öppettider och telefonnummer använder västragötalänningar i högre grad telefonkatalogen eller sökmotor på internet som första val, jämfört med i riket som helhet, men det finns skillnader inom länet, se tabell 2. I Skaraborg använder var fjärde telefonkatalogen i första hand. Därtill är svarande i Västra Götaland yngre, har bättre hälsa, färre med långvarig sjukdom jämfört med i övriga riket, vilket kan ha bidragit till de mindre positiva resultaten nämnda ovan, eftersom yngre oftast är mindre nöjda med vården. Tabell 2. Andel (%) av befolkningen Resultat för de frågor där Västra Götaland skiljer sig statistiskt signifikant från riket exklusive Västra Götaland Västra Götaland Riket exklusive Västra Götaland Fyrbodal Göteborgsområdet Södra Älvsborg Skaraborg Stort förtroende för regionens hälso- och 62% 66% 55% 60% 68% 66% sjukvård Stort förtroende för vård och behandling vid 70% 74% 61% 68% 74% 78% sjukhus Väntetider till sjukhus är rimliga 39% 44% 35% 35% 44% 47% Upplysningar om h&s i första hand via: - Telefonkatalogen 15% 10% 16% 10% 19% 24% - Sökmotor på Internet 48% 45% 41% 55% 44% 40% 11

12 3.2. Hälso- och sjukvårdsnämndsområden Inom Västra Götaland finns det även skillnader mellan hälso- och sjukvårdsnämndområdena (HSN) i upplevelse av tillgång till och förtroende för hälso-och sjukvård. Dessa redovisas sammanfattade i nedanstående figur och kommenteras i texten nedanför. Tillgång till vård Förtroende för har tillgång till den vård man behöver avstått från sjukvård trots behov hälso- och sjukvården i regionen sjukhus vårdcentraler HSN 1 HSN 2 HSN 3 HSN 4 HSN 5 HSN 6 HSN 7 HSN 8 HSN 9 HSN 10 HSN 11 HSN 12 signifikant bättre tillgång eller större förtroende än genomsnittet i Västra Götaland sannolikt bättre tillgång eller större förtroende än genomsnittet i Västra Götaland tillgången eller förtroendet avviker ej nämnvärt från genomsnittet i Västra Götaland sannolikt sämre tillgång eller lägre förtroende än genomsnittet i Västra Götaland signifikant sämre tillgång eller lägre förtroende än genomsnittet i Västra Götaland Figur 8. Inomregionala skillnader* per hälso- och sjukvårdsnämndsområde i tillgång till vård och förtroende, *Skillnaderna är statistiskt signifikant skilda från länets värde, samt minst två procentenheters avvikelse. **Urvalen i Göteborgsområdet är mindre än i övriga områden vilket gör sannolikheten för statistisk signifikans mindre HSN 1 - Norra Bohuslän I jämförelse med övriga Västra Götaland är det en hög andel av invånarna inom HSN 1 som uppger att de inte har tillgång till den vård de behöver. Andelen missnöjda är oförändrad , och ligger högst i regionen. En hög andel av invånarna inom HSN 1 redovisar ett lägre förtroende för hälso och sjukvården i regionen. Andelen med lågt förtroende är högst i regionen både 2011 och Även andelen invånare med lågt förtroende för vårdcentraler och för sjukhus är högre i nämndområdet än i regionen. HSN 2 - Dalsland I jämförelse med övriga Västra Götaland är det en hög andel av invånarna inom HSN 2 som uppger att de inte har tillgång till den vård de behöver. Andelen missnöjda har ökat signifikant mellan åren

13 och 2012, och ligger näst högst bland nämnderna i Västra Götaland. Även förtroendet för hälso och sjukvården är lägre än i regionen och har minskat signifikant mellan åren 2011 och Förtroendet för vårdcentraler har också minskat signifikant under dessa år och är nu lägst i regionen. Förtroendet för sjukhus är också lägre jämfört med övriga regionen. HSN 3 - Trestad Invånarna inom HSN 3 har, jämfört med övriga Västra Götaland, ett lägre förtroende för hälso och sjukvården i regionen. Tydligast syns detta i bristande förtroende för sjukhusvården, som är bland de lägsta i Västra Götaland. HSN 4 Mellersta Bohuslän och Ale (Tjörn, Öckerö, Kungälv, Stenungsund, Ale) Invånarna inom HSN 4 förefaller ha relativt god tillgång till den vård de behöver och uppvisar även ett stort förtroende för hälso- och sjukvården i regionen och för vårdcentralerna. HSN 5 Göteborg Centrum Väster Det är förhållandevis få av invånarna inom HSN 5 som uppger att de avstått från att söka vård trots upplevt behov. Förtroendet för vårdcentralerna är sannolikt också högre än regionens genomsnitt, men materialet är för litet för att ge statistisk signifikans. HSN 6 Mittenälvsborg Invånarna inom HSN 6 förefaller ha ett stort förtroende för hälso- och sjukvården i regionen och för sjukhusen. HSN 7 Södra Bohuslän (Partille, Härryda Mölndal) Invånarna inom HSN 7 tycks ha relativt god tillgång till den sjukvård man behöver, men materialet är för litet för att ge statistisk signifikans i jämförelse med regionen. Förtroendet för sjukvården i regionen avviker nämnvärt inom nämndområdet från regionens genomsnitt. HSN 8 Sjuhärad Invånarna inom HSN 6 förefaller ha relativt god tillgång till den sjukvård de behöver och ett stort förtroende för hälso- och sjukvården i regionen och för vårdcentralerna. HSN 9 Västra Skaraborg Utmärkande för invånarna inom HSN 9 jämfört med övriga Västra Götaland är ett stort förtroende för sjukhusen och ett lägre förtroende för vårdcentralerna. Förtroendet för hälso- och sjukvården i regionen är också större än i andra hälso- och sjukvårdsnämndområden. HSN 10 Östra Skaraborg Invånarna inom HSN 10 förefaller ha god tillgång till den sjukvård de behöver och ett stort förtroende för sjukhusen och för hälso- och sjukvården i regionen. 13

14 HSN 11 Göteborg Hisingen Såväl upplevelsen av tillgång till den sjukvård man behöver eller förtroendet för sjukvården i regionen förefaller vara lägre inom nämndområdet än regionens genomsnitt, men materialet är för litet för att ge statistisk signifikans. HSN 12 Nord-östra Göteborg Såväl upplevelsen av tillgång till den sjukvård man behöver som förtroendet för sjukhusen är inom nämndområdet lägre än i övriga Västra Götaland. Möjliga orsaker till de inomregionala skillnaderna Faktorer som kan påverka förtroendet för vården är exempelvis tillgänglighet, bemötande, förändringar i sjukvårdsstrukturer, brister och avvikelser i vården, men även faktorer utanför vårdorganisationen, till exempel medias spegling av händelser i vården/politiken, bl.a. diskussion om framtiden för lokalsjukhusen. De som har besökt vården rapporterar ett högre förtroende än de som inte har besökt vården. Arbetet med att omstrukturera vården mellan NÄL och Uddevalla sjukhus kan ha påverkat befolkningens uppfattning av vården negativt. En annan faktor av betydelse kan vara långa avstånd till den specialiserade hälso- och sjukvården. I kommuner som ligger nära de stora sjukhusen och/eller har bra kommunikationer förefaller invånarna vara mer nöjda med tillgången till sjukvård än i övriga kommuner. Tillgänglighet till sjukvården inom Södra Älvsborg är god, vilket sannolikt påverkar synen på vårdgivarna positivt. Inom Mittenälvsborg har man lagt ner en hel del arbete på bland annat Alingsås lasarett med kundnöjdhet vilket nu visar sig i resultaten. 14

15 4. Skillnader i attityder till vården mellan befolkningsgrupper 4.1. Frågeområden i Vårdbarometern En genomgång av samtliga frågor i vårdbarometern visar att det finns skillnader i attityder till hälso- och sjukvården i olika grupper i befolkningen. I detta avsnitt redovisas grupper som i högst utsträckning skiljer sig från länssnittet, oftast en skillnad på minst fem procentenheter, för perioden 2011 och 2012 sammanslaget. Tillgång till vård Bland de som uppger att de inte har tillgång till den vård och behandling de behöver (sju procent), så är det framförallt de som mår dåligt som upplever sämst tillgång. Den gruppen har även varit i behov av sjukvård men inte sökt, samt tycker att väntetiderna till vården är för långa. Även personer med psykiska besvär och kronisk smärta/värk har avstått att söka vård trots upplevs behov, samt personer födda utanför Sverige och åringar. Förtroende för vården De grupper som har ett lägre förtroende för vården är personer som mår dåligt, personer med psykiska besvär/sjukdom, ensamstående med hemmavarande barn, samt personer födda utanför Sverige. Även personer med varaktig funktionsnedsättning och kronisk smärta/värk har lägre förtroende för vården. Informationskällor och kontakt med vården Nästan varannan föredrar sökmotor på webben i första hand för att få upplysningar om exempelvis telefonnummer och öppettider till hälso- och sjukvården. 15 procent använder Eniros telefonkatalog och 15 procent ringer en vårdenhet. Det är i högre grad äldre över 70 år respektive personer med grundskoleutbildning som använder telefonkatalogen eller ringer en vårdenhet, samt personer med kroniska sjukdomar som diabetes, varaktig funktionsnedsättning, kronisk smärta/värk m fl. Sökmotor på webben används i högre grad bland åringar, barnfamiljer, högutbildade respektive personer som skattar sin hälsa som bra. En av tre känner inte till att man kan ringa 1177, och två av tre känner inte till webbsidan 1177.se. Grupper som i lägre grad känner till 1177 är äldre, ensamstående utan barn, grundskoleutbildade, män respektive personer födda utanför Sverige. Det är även personer över 50 år som i lägre grad har ringt till 1177 senaste sex månaderna. Grupper som i lägre grad känner till webbsidan 1177.se är äldre över 70 år, personer med grundskoleutbildning, ensamstående utan hemmavarande barn, respektive män. Även personer med diabetes eller högt blodtryck i första hand, samt varaktig funktionsnedsättning, KOL/astma, kronisk smärta/värk, övervikt/fetma har lägre kännedom om 1177.se. De grupper som använt internet för att jämföra vårdgivare inför vård och behandling (6 procent som helhet i Västra Götaland) är åringar, personer med högskoleutbildning, respektive gift/sambo med hemmavarande barn. De som i lägst grad använt är personer över 70 år och personer med grundskoleutbildning. En av tre anser att värdet av att läsa sin journal på nätet är litet. Det är framförallt personer som mår dåligt respektive äldre över 70 år som anser det, men även personer med varaktig funktionsnedsättning, högt blodtryck, diabetes, kronisk smärta/värk. Varannan ser ett stort värde av att läsa journalen på 15

16 nätet, och det gäller i högre grad åringar, men även gift/sambo med hemmavarande barn, personer med gymnasieskoleutbildning eller högre respektive åringar. En av fyra anser att närhet till bostad är viktigast vid val av vårdcentral. 18 procent uppger bemötande, och cirka 15 procent väntetider respektive god medicinsk vård. Det finns inga stora skillnader mellan grupper, men bemötandet tycks viktigare bland personer som mår dåligt. Attityder till olika behandlingsformer Majoriteten tycker det är positivt att vårdpersonal diskuterar levnadsvanor och det finns inga stora skillnader mellan grupper. Fyra av tio har litet intresse av att via internet förändra levnadsvanor eller få behandling. Det är i högre grad personer som mår dåligt, personer med grundskoleutbildning, äldre över 70 år, personer med diabetes respektive med KOL/svår astma som har ett litet intresse. Men även personer med varaktig funktionsnedsättning, högt blodtryck, kronisk smärta/värk och övervikt/fetma. En av fem är inte beredd att avstå antibiotikabehandling och det är i högre grad personer med KOL/svår astma som anser det. Även personer som mår dåligt, personer med grundskola, äldre över 70 år, ensamstående utan hemmavarande barn, personer födda utanför Sverige, varaktig funktionsnedsättning och diabetes. En av fyra vill inte koncentrera operationer till vissa större sjukhus. Det är framförallt personer som mår äldre än 70 år, personer med grundskoleutbildning, varken mår bra eller dåligt, eller med psykiska besvär/sjukdom som inte tycker detta är bra. Hälften anser att vården inte ges på lika villkor. Grupper som i högre grad anser det är: personer som mår dåligt, universitet/högskoleutbildade, ensamstående med hemmavarande barn, åringar, personer med kronisk smärta/värk eller psykiska besvär/sjukdom. Tandhälsa och tandvård Nedan redovisas vilka grupper i befolkningen som i störst utsträckning avstår från regelbunden tandvård (tolv procent) respektive har tandluckor som behöver åtgärdas (åtta procent). Det är en större andel födda utomlands, särskilt utomnordiska invandrare, ensamstående och lågutbildade som inte besöker tandvården för rutinmässig undersökning regelbundet. Andelen är också större bland dem som bedömer sin egen hälsa som dålig och sina egna kunskaper om hälsa som dåliga. Det är vanligast med regelbunden tandvård i åldersgruppen år och bland kvinnor. Det är en större andel bland personer med långvariga hälsoproblem, dålig självskattad hälsa och nedsatt arbetsförmåga som har tandluckor som de anser behöver åtgärdas. Andelen är också högre bland ensamstående, födda utomlands, särskilt utomnordiska invandrare, lågutbildade och bland dem som bedömer sina egna kunskaper om hälsa som dåliga. Andelen är störst i åldersgruppen år och något större bland män än bland kvinnor. Motsvarande gäller även personer med tandluckor som inte behöver åtgärdas. 16

17 4.2. Sjukdomsgrupper Det finns skillnader i hur man uppfattar vården mellan olika sjukdomsgrupper. På frågan om den upplevda tillgången till vården anser personer med diabetes eller cancer i högre grad än andra sjukdomsgrupper att så är fallet. Personer med övervikt/fetma, varaktig funktionsnedsättning eller KOL/svår astma hamnar något under gruppen ovan medan kronisk smärta/värk och psykiska besvär/psykisk sjukdom i lägst utsträckning anser sig ha tillgång till vård. Samma mönster som ovan ser vi även för frågan om förtroendet för vården. Figur 9. Andel västragötalänningar med litet förtroende för sjukvården, sjukhusen, resp. vårdcentralerna, uppdelat per sjukdomsgrupp, Cirka 20 procent svarar ja på frågan att de har besvär/sjukdom: varaktig funktionsnedsättning, högt blodtryck, kronisk smärta/värk eller övervikt/fetma. Betydligt färre uppger kol/svår smärta, psykiska besvär eller diabetes. En förklaring till skillnaderna kan vara att sjukdomsbilderna ofta ser olika ut och utredning och behandling ofta skiljer sig åt. Förväntningarna på vården kan också se olika ut för personer med olika sjukdomar. Personer med varaktig funktionsnedsättning Det är något fler män än kvinnor som uppger att de har varaktig funktionsnedsättning. Andelen är högst i åldrarna 60 år och uppåt. Jämfört med övriga befolkningen bedömer personer med varaktig funktionsnedsättning sitt allmänna hälsotillstånd som klart sämre, det är fler som anser att de inte har tillgång till den sjukvård de behöver och fler som har ett litet förtroende för vårdcentralerna och för sjukhusen i regionen. Personer med högt blodtryck Det är fler män än kvinnor som uppger att de har högt blodtryck. Andelen är högst i åldrarna 60 år och uppåt. Jämfört med övriga befolkningen bedömer personer med högt blodtryck sitt allmänna hälsotillstånd som klart sämre, men fler har ett stort förtroende för vårdcentralerna och för sjukhusen i regionen. 17

18 Personer med diabetes Det är fler män än kvinnor som uppger att de har diabetes. Andelen är högst i åldrarna 60 år och uppåt. Jämfört med övriga befolkningen bedömer personer med diabetes sitt allmänna hälsotillstånd som klart sämre, men fler har ett stort förtroende för vårdcentralerna och sjukhusen i regionen. Personer med övervikt eller fetma Det är något fler män än kvinnor som uppger att de har övervikt eller fetma. Andelen är högst i åldrarna år. Jämfört med övriga befolkningen bedömer personer med övervikt och fetma sitt allmänna hälsotillstånd som klart sämre, det är fler som anser att de inte har tillgång till den sjukvård de behöver. Personer med övervikt eller fetma anser i större utsträckning än andra att vården inte ges på lika villkor. Personer med KOL eller svår astma Det är något fler män än kvinnor som uppger att de har KOL eller svår astma. Andelen är högst i åldrarna 60 år och uppåt. Jämfört med övriga befolkningen bedömer personer med KOL eller svår astma sitt allmänna hälsotillstånd som klart sämre, det är färre som anser att de har tillgång till den sjukvård de behöver, men fler som har ett stort förtroende för sjukhusen i regionen. Personer med psykiska besvär eller psykisk sjukdom Det är fler kvinnor än män som uppger att de har psykiska besvär eller psykisk sjukdom. Andelen är högst i åldrarna år och bland ensamstående med hemmavarande barn. Jämfört med övriga befolkningen bedömer personer med psykiska besvär eller psykisk sjukdom sitt allmänna hälsotillstånd som klart sämre, det är fler som anser att de inte har tillgång till den sjukvård de behöver och fler som har ett litet förtroende för vårdcentralerna och sjukhusen i regionen. Personer med psykiska besvär eller psykisk sjukdom anser i större utsträckning än andra att vården inte ges på lika villkor. Personer med psykiska besvär eller psykisk sjukdom uppger i större utsträckning än andra att de ringt 1177 under senaste halvåret. Personer med kronisk smärta eller värk Det är fler kvinnor än män som uppger att de har kronisk smärta eller värk. Andelen är högst i åldrarna 50 år och uppåt. Jämfört med övriga befolkningen bedömer personer med kronisk smärta eller värk sitt allmänna hälsotillstånd som klart sämre, det är fler som anser att de inte har tillgång till den sjukvård de behöver och fler som har ett litet förtroende för vårdcentralerna och sjukhusen i regionen. Personer med kronisk smärta eller värk anser i större utsträckning än andra att vården inte ges på lika villkor. Personer med kronisk smärta eller värk uppger i större utsträckning än andra att de ringt 1177 under senaste halvåret. 18

19 Bilaga 1 Antal i undersökningen per område Nya vårdbarometern År Områden HSN Riket Riket exklusive Västra Götaland Västra Götalandsregionen Fyrbodal Norra Bohuslän HSN Dalsland HSN Trestad HSN Göteborgsområdet Mellersta Bohuslän och Ale HSN Göteborg Centrum Väster HSN Göteborg Hisingen HSN Nordöstra Göteborg HSN Södra Bohuslän HSN Södra Älvsborg Mitten Älvsborg HSN Sjuhäradsbygden HSN Skaraborg Västra Skaraborg HSN Östra Skaraborg HSN

20 Bilaga 2 Resultat per fråga Västra Götaland 2012 Frågeformulär 2012: Svarsalternativ N % av svar Sektion: Tillgång till sjukvård Fråga: Q1 Har du någon gång under de senaste 6 månaderna besökt sjukvården som patient? Ja % Nej % Minns ej/vill ej svara 52 1% Fråga: Q2 Har du någon gång under de senaste 6 månaderna besökt sjukvården som medföljande anhörig/närstående? Ja % Nej % Minns ej/vill ej svara 59 1% Fråga: Q3 Jag har tillgång till den sjukvård jag behöver. (5) Instämmer helt % (4) Instämmer delvis % (3) Varken eller % (2) Tar delvis avstånd 351 5% (1) Tar helt avstånd 187 2% Vet ej/vill ej svara 234 3% Fråga: Q4 Vad skulle få dig att känna att du har bättre tillgång till den sjukvård du behöver? Kortare restid/avstånd 288 8% Längre öppettider 123 6% Lägre patientavgifter 6 0% Lättare att komma fram på telefon 93 4% Lättare att boka tid för läkarbesök 152 7% Lättare att få en fast läkarkontakt 174 6% Kortare väntetider % Bättre bemötande i allmänhet 102 4% Bättre sjukreseverksamhet 37 1% Minskad risk att bli diskriminerad p.g.a. hudfärg, religion, nationalitet, sexuell läggning, funktionshinder 6 0% Bli sedd, hörd och trodd (bli tagen på allvar) 77 4% Ökad tillgänglighet till specialistvård 133 6% Bättre samordning av olika vårdinsatser 72 4% Annat alternativ % Vet ej/vill ej svara % Fråga: Q5 Om du blir sjuk och vill få hjälp av sjukvården, vart vänder du dig i första hand? Totalt antal svar: 3205 Ringer % Kontaktar vårdcentral/motsvarande via telefon % Besöker vårdcentral/motsvarande % Går in på webbplatsen 1177.se 11 0% Går in på Mina vårdkontakter 8 0% Går in på landstinget/regionens webbplats 7 0% Besöker en jourmottagning 21 0% Besöker en akutmottagning 73 1% Annat alternativ 538 8% Vet ej/vill ej svara 105 1% 20

21 Fråga: Q6 Har du under de senaste 6 månaderna någon gång ansett dig vara i behov av sjukvård men avstått från att söka vård? Ja, flera gånger 457 6% Ja, en gång 555 7% Nej % Minns ej/vill ej svara 82 1% Fråga: Q7 Vad var den främsta orsaken till att du inte sökte sjukvård trots behov? Hade inte tid 90 9% Hade inte råd 11 1% Kände inte till någon bra läkare 11 1% Tillgängligheten/fick inte tid hos någon läkare 70 8% Ville vänta ett tag/avvakta sjukdomsförlopp % Besviken på sjukvården % Kan inte få någon hjälp 98 9% Ville inte vara till besvär 27 2% Läkarskräck/sjukhusskräck 9 1% Besvärligt/krångligt att söka sjukvård - orkade inte % Besvären gick över 68 7% Jag visste inte vart jag skulle vända mig 8 1% Annan anledning % Ej besvarad 9 1% Fråga: Q8 Vad anser du är viktigast vid val av vårdcentral/motsvarande? Totalt antal svar: 1012 Närhet till bostad % Närhet till arbetsplats 24 0% Öppettider 327 5% Väntetider % Bemötande % Kontinuitet (träffa samma läkare/sjuksköterska varje gång) 718 9% Rykte 31 1% Patientnöjdhet i enkäter 0 0% Resultat vid medicinska kvalitetsmätningar 7 0% Kunna använda mitt eget språk 53 1% Driftform (privat/offentlig) 29 0% God medicinsk vård % Annat alternativ % Ej besvarad 160 2% Fråga: Q9 Det är viktigt för mig att kunna välja vilken läkare jag vill besöka på min vårdcentral/motsvarande. (5) Instämmer helt % (4) Instämmer delvis % (3) Varken eller % (2) Tar delvis avstånd 481 6% (1) Tar helt avstånd 598 8% Vet ej/vill ej svara 210 3% Fråga: Q10 I mitt landsting/region är väntetider till besök på vårdcentral/motsvarande rimliga. (5) Instämmer helt % (4) Instämmer delvis % (3) Varken eller % (2) Tar delvis avstånd 496 8% (1) Tar helt avstånd 330 5% Vet ej/vill ej svara % 21

22 Fråga: Q11 I mitt landsting är väntetider till besök och behandling på sjukhus rimliga. (5) Instämmer helt % (4) Instämmer delvis % (3) Varken eller % (2) Tar delvis avstånd % (1) Tar helt avstånd % Vet ej/vill ej svara % Sektion: Förtroende för sjukvården Fråga: Q12 Hur stort eller litet förtroende har du för vårdcentraler/motsvarande i ditt landsting/region? (5) Mycket stort % (4) Ganska stort % (3) Varken eller % (2) Ganska litet 541 7% (1) Mycket litet 267 3% Vet ej/vill ej svara 312 4% Fråga: Q13 Varför brister ditt förtroende för vårdcentraler/motsvarande? Man får inte den hjälp man behöver 89 12% För lite dialog/lyssnande 44 7% Man blir inte tagen på allvar 69 7% Ofta otydliga besked 16 2% Ofta svårt att förstå vad vårdpersonalen säger 15 2% Olika läkare från gång till gång % Olika övrig vårdpersonal från gång till gång 13 2% Dålig kompetens hos läkare % Felaktiga behandlingar 56 7% Rykte 15 1% För långa väntetider 73 9% För korta besökstider 7 1% Annan anledning 96 13% Vet ej/vill ej svara 33 3% Fråga: Q14 Hur stort eller litet förtroende har du för sjukhusen i ditt landsting/region? Totalt antal svar: 808 (5) Mycket stort % (4) Ganska stort % (3) Varken eller % (2) Ganska litet 359 6% (1) Mycket litet 180 3% Vet ej/vill ej svara % Fråga: Q15 Varför brister ditt förtroende för sjukhusen? Man får inte den hjälp man behöver 64 14% För lite dialog/lyssnande 16 3% Man blir inte tagen på allvar 31 6% Ofta otydliga besked 14 3% Ofta svårt att förstå vad vårdpersonalen säger 1 0% Olika läkare från gång till gång 19 3% Olika övrig vårdpersonal från gång till gång 2 1% Dålig kompetens hos läkare 58 10% Felaktiga behandlingar 49 10% Rykte 21 3% För långa väntetider % För korta besökstider 6 1% Annan anledning % Vet ej/vill ej svara 12 2% Totalt antal svar:

23 Fråga: Q16 Hur stort eller litet förtroende har du för hälso- och sjukvården i ditt landsting/region? (5) Mycket stort % (4) Ganska stort % (3) Varken eller % (2) Ganska litet 350 5% (1) Mycket litet 132 2% Vet ej/vill ej svara 545 7% Fråga: Q17 Målet för hälso- och sjukvården är god hälsa och vård på lika villkor för hela befolkningen. Uppfattar du att vården ges på lika villkor, dvs. att behovet av vård avgör, inte något annat? Ja % Nej % Vet ej/vill ej svara % Fråga: Q18 Vad tror du är den främsta grunden eller orsaken till att vissa personer eller grupper inte får vård på samma villkor som andra? Kön 66 2% Ålder % Var man bor (geografi) 193 7% Etnicitet (omfattar födelseland, hudfärg och minoriteter) 81 3% Sexuell läggning/könsidentitet 4 0% Språksvårigheter/annat modersmål än svenska 36 2% Socioekonomi/ekonomiska förutsättningar (inkluderar utbildningslängd) % Funktionsnedsättning 18 1% Personer som har svårt att tala för sig % Annat alternativ % Vet ej/vill ej svara % Sektion: Sjukvårdens finansiering och prioriteringar Fråga: Q19 Om sjukvårdens resurser inte räcker till, vilket av följande föredrar du? Totalt antal svar: 2923 Att inkomstskatten höjs % Att patientavgifterna höjs % Mer av privata sjukförsäkringar 406 7% Sjukvården upphör med vissa mindre motiverade behandlingar % Annat alternativ 564 9% Vet ej/vill ej svara % Fråga: Q20 Har du en kompletterande försäkring för hälso- och sjukvårdstjänster? Ja, som jag tecknat privat 615 9% Ja, som min arbetsgivare har tecknat 627 9% Nej % Vet ej/vill ej svara 314 Fråga: Q21 Varför har du tecknat en kompletterande försäkring för hälso- och sjukvårdstjänster? För att vara säker på att få sjukvård när jag behöver % För att få snabbare tillgång till sjukvård % För att jag fått erbjudandet via min arbetsgivare % Annat alternativ % Vet ej/vill ej svara 35 3% Totalt antal svar:

24 Fråga: Q22 På en del håll i landet koncentrerar man vissa operationer och behandlingar till några enstaka sjukhus för att förbättra kvaliteten. Tycker du att en sådan utveckling är bra, även om det innebär längre resor för dig? Ja % Nej % Vet ej/vill ej svara 692 9% Sektion: Attityder till olika behandlingsformer Fråga: Q23 Om du skulle vilja förändra dina levnadsvanor vilket intresse skulle du ha för att använda självhjälpsprogram via Internet? (5) Mycket stort % (4) Ganska stort % (3) Varken stort eller litet % (2) Ganska litet % (1) Mycket litet % Vet ej/vill ej svara % Fråga: Q24 Om du skulle drabbas av t.ex. inkontinens, sömnlöshet eller spelberoende, vilket intresse skulle du ha för att delta i ett behandlingsprogram via Internet? (5) Mycket stort % (4) Ganska stort % (3) Varken stort eller litet % (2) Ganska litet % (1) Mycket litet % Vet ej/vill ej svara % Fråga: Q25 Det är positivt om läkare eller annan vårdpersonal diskuterar mina levnadsvanor med mig, t.ex. kost, motion, tobak och alkohol. (5) Instämmer helt % (4) Instämmer delvis % (3) Varken eller % (2) Tar delvis avstånd 241 3% (1) Tar helt avstånd 260 4% Vet ej/vill ej svara 217 3% Fråga: Q26 Om motion och bättre kostvanor ger lika bra, eller till och med bättre effekt, än läkemedelsbehandling tycker jag att hälso- och sjukvården ska stödja mig att ändra mina levnadsvanor istället för att skriva ut läkemedel. (5) Instämmer helt % (4) Instämmer delvis % (3) Varken eller % (2) Tar delvis avstånd 158 2% (1) Tar helt avstånd 164 2% Vet ej/vill ej svara 390 5% Fråga: Q27 Inför vissa operationer är det viktigt med rökuppehåll för att minska risken för komplikationer. Tycker du att sjukvården i dessa fall ska kunna kräva detta? Ja % Nej 525 8% Vet ej/vill ej svara 454 6% Fråga: Q28 Motståndskraften hos bakterier ökar i takt med ökande antibiotikaanvändning. Är du själv beredd att avstå från antibiotika när så är möjligt, även om du riskerar några sjukdagar extra? Ja % Nej % Vet ej/vill ej svara 633 8% 24

25 Sektion: Informationskällor och kontakt med sjukvården Fråga: Q29 Vilken källa använder du i första hand för att få uppgifter om t.ex. öppettider och kontaktuppgifter till hälso- och sjukvården? Webbplatsen 1177.se 66 1% Landstingets/regionens webbplats 172 3% Webbplatsen vårdguiden.se 24 0% Sökmotor på Internet % Ringer % Ringer Vårdguiden 30 0% Kontaktar vårdenhet via telefon % Telefonkatalogen (Eniros inte landstingets) % Hushållstidningen 48 1% Landstingskatalogen 155 2% Annat alternativ % Vet ej/vill ej svara 463 6% Fråga: Q30 Känner du till att du kan ringa 1177 för att få råd och hjälp om sjukvård? Ja % Nej % Ej besvarad 98 1% Fråga: Q31 Har du under de senaste 6 månaderna ringt till 1177? (bland de som känner till 1177) Ja % Nej % Minns ej/vill ej svara 163 4% Totalt antal svar: 5007 Fråga: Q32 Hur lätt eller svårt var det att komma fram på telefon senaste gången du ringde till 1177? (bland de som känner till 1177 och har ringt) (5) Mycket lätt % (4) Lätt % (3) Varken lätt eller svårt % (2) Svårt 87 7% (1) Mycket svårt 56 4% Minns ej/vill ej svara 22 1% Totalt antal svar: 1476 Fråga: Q33 Känner du till webbplatsen 1177.se där du bland annat kan få råd och hjälp om sjukvård? Ja % Nej % Ej besvarad 118 2% Fråga: Q34 Har du under de senaste 6 månaderna använt Internet för att jämföra olika vårdgivare? Ja 372 6% Nej % Använder inte Internet % Minns ej/vill ej svara 115 2% Fråga: Q35 Hur bedömer du värdet av att via Internet kunna läsa din egen journal? (5) Mycket stort % (4) Ganska stort % (3) Varken stort eller litet % (2) Ganska litet 602 9% (1) Mycket litet % Vet ej/vill ej svara % 25