Förslag till plan för genomförande av Modern Samepolitik

Transkript

1 Förslag till plan för genomförande av Modern Samepolitik Uppdrag Sametingets plenum beslutade den maj 2018 ( 33) att ge styrelsen uppdrag att genomföra utredningen Modern Samepoltik. Innan en utvecklingsprocess igångsätts är det viktigt att säkerställa arbetets utformning och inriktning och att det är förankrat i det samiska samhället. Folkmöten/dollagaddesagastallamat/samtal vid elden ska genomföras med syfte att få en förståelse för det samiska folkets och enskilda samers konkreta behov för utveckling och förändring. Direktiv, antagna av plenum: Genomföra ett antal dollasagastallamat/hearingar för att nå samer med en representativ spridning geografiskt, åldersmässigt, könsmässigt, etc. Samla in konkreta inspel från enskilda samer om deras behov för utveckling Bearbeta och sammanställa inspelen. Syfte Utredningen ska genom kvalitativ insamling genom folkmöten och kvantitativ insamling genom enkätundersökningar samla in information om vilka behov enskilda samer från alla delar av det svenska Sapmi (samiska samhället) har i sin vardag. Utformningen ska möjliggöra att tidigare ej uppmärksammade behov eller utmaningar belyses, och att kunskapen om redan kända behov och utmaningar fördjupas och konkretiseras. Genomförande Modern Samepolitik ska samla in information från enskilda samer om deras behov för utveckling och sammanställa informationen. Upp till 20 folkmöten ska genomföras på olika platser i svenska Sapmi. Målet är att möta minst 300 enskilda samer genom folkmöten för att samla in information. Utredningen ska ta fram en metodik för folkmötena. En webbenkätundersökning ska genomföras för att samla in information från en större grupp samer. Arbetet ska genomföras neutralt och transparent, med respekt för den enskildes integritet. Personer från alla delar av det samiska samhället ska i trygghet och med förtroende kunna delge information till utredningen. Informationen bör samlas in så att informationen blir av god kvalitet och så att informanter fritt får delge sina behov med så lite ledning som möjligt i form av frågeställningar, dagordning, tema, etc. Det innebär att alla delar av utredningen ska utformas så att könstillhörighet, ålder, språk, partisympatier, funktionshinder eller kulturell bakgrund inte utgör begränsande faktorer för enskilda personers möjlighet eller vilja att delge sin information till utredningen.

2 Utredarna får dä rmed ett ansvar att allteftersom utredningen fortskrider anpassa dess utformning för att tillgodose att dess syfte kan uppnås. Budget Tre utredare ska anlitas för genomförandet av utredningen. Budget: kr. Framtaga nd e av metodik: kr Genomförandet av folkmöten innebär kostnader för resa och logi för utredarna, lokaler för folkmöten, tolkning, etc. Budget: kr. Totala kostnader: kr Tidsplan Utredningen ska sammanställa en rapport som överläm nas till Sametinget senast 30 september Oktober Sametingets styrelse godkänner planen Rekrytering av utredare November-december Framtagande av metodik Planering av folkmöten och enkätundersökning Januari-mars April - juni Genomförande av enkätundersökning Genomförande av 10 folkmöten Genomförande av 10 folkmöten Analys av enkätundersökning Juli-september Ana lys av insamlad information Sam manställning av rapport Styrgrupp Sametingets styrelse utgör styrgrupp för utredningen.

3 Andringar i Såmecliggi Samedigge Saemiedigkie Sametinget bestämmelser om val till Sametinget

4 Ändringar i bestämmelser om val till Sametinget Valnämnden överlämnar promemoria om ändringar i bestämmelser om val till Sametinget. Valnämnden ansvarar för Sametingets uppgifter vid val till Sametinget. Ordinarie ledmöter Per Mikael Utsi, Guovssonasti, ordförande Elisabeth Kråik, Samerna, vice ordförande Sten Wälitalo, Jakt- och fiskesamerna Lars Anders Baer, Samelandspartiet Jennie Granberg, Skogssamerna Mari-Louise Boman, Landspartiet svenska samer Hanna Sofie Utsi, Min geaidnu Ersättare Tomas Unga Marianne Marainen Peter Holmqvist Jan Persson Lars Stenberg Louise Skerk, Jakt- och fiskesamerna Agneta Rimpi, Jakt- och fiskesamerna Valnämnden har initierat en utredning av alternativ för enklare röstningsförfarande, bl.a. jämförelse med riksdags- och kommunval, förtidsröstningsmöjligheter, ambulerande röstmottagning och möjlighet att förenkla brevröstningsförfarandet. Syrelsen har tillstyrkt Valmyndighetens förslag till ändringar i regelverk för lagring av röstlängd/personuppgifter. Jämförelse med valförfarandet vid val för sa.rnetingen i Norge och Finland ska göras. Samiskt parlamentariskt råd har aktualiserat behovet av en översyn av möjligheterna att samordna sametingsvalen i Finland, Norge och Sverige. Tidsplan för ändringar i bestämmelser om val till Sametinget: augusti augusti 19 september 20 september 28 september november December, senast Första kvartalet, senast Våren, senast 1 uli, senast Promemorieutkast utlämnas till valnämnden, styrelsen och sam etingspartiema Valnämnden sammanträder Valnämnden sammanträder SPR:s miniseminarium om sametingsvalen Valnämnden beslutar överlämna promemorian till styrelsen Styrelsen överlämnar med eget yttrande promemorian till plenum Sametingets plenum uppdrar åt styrelsen att avge en hemställan till regeringen med promemorian som grund St relsen av er en hemställan till re erin en Regeringen lämnar en proposition till riksdagen om ändringar i bestämmelser om val till Sametinget Riksdagen beslutar om ändringar i sametingslagen Ändrin ar i sametin sla en träder i kraft Utkast Valnämndens ordförande Revidering Valnämnden Slutlig promemoria Valnämnden Sida2

5 Innehåll Ändringar i bestämmelser om val till Sametinget Sammanfattning... 4 Författningsförslag... 5 Bakg1und Tabell 3.1: Röstberättigade och valdeltagande vid sametingsvalen Valnämndens roll återställs och länsstyrelsens roll avvecklas, 3 kap. 2, Sa, 6 1 7, 13, 18, 19, 21, 22, 26, 32 och32a Bakgrund Överväganden och förslag S. Sameröstlängden, ändring prövas av valnärnnden, 3 kap. 4, S, Sa och Bakgrund Medborgarskap Svenskt medborgarskap Migrationsverket Överväganden od1 förslag Röstning, 3 kap. 13 och Bakgrund Ett förenklat valsystem Väljarnas geografiska fördelning vid sametingsvalet Tabell 6.1: Väljarnas fördelning2017, i län och länder Tabell 6.2: Väljare i sameområdets kommuner Tabell 6.3: Andel väljare i sarneornrådet Karta 6.1: Väljare i sameområd ets kommuner Karta 6.2: Väljare i övriga Sveriges län Karta 6.3: Spridningen på postorter av väljare i sameomrädet Överväganden och förslag Förtidsröstning, 3 kap. 18a Bakgrund Figur 7.1: Andel väljare vid riksdags- och kommunval som röstat i förtid (procent) Karta 7.1: Förtidsröstningslokaler vid riksdags- och kommunval Överväganden och förslag Karta 7.2: Möjliga förtidsröstningsorter i sameområdet vid sametingsvalet Tabell 7.1: Möjliga förtidsröstningsorter för sametingsvalet Ambulerande röstmottagning, 3 kap. 18b Bakgrund Överväganden och förslag Brevröstning, kontroll av försändelserna, 3 kap Bakgrund Överväganden och förslag Granskning och sammanräkning av rösterna, 3 kap. 21, 22, 2Sa, 26, 27, 28 och Bak grund Rösträkning vid riksdags- och kommunval Överväganden och förslag Mandatfördelning, 3 k ap Bakgrund Riksdags- och kommunval Sametingsval Tabell 11.1: Valresultatet svenska sametinget Tabell 11.2: Valresultatet svenska sametinget S Tabell 11.3: Valresultatet 1997 med annan divisor och procentspärr... 4S Tabell 11.4 Valresultatet i november 2001 med annan divisor och procentspärr Överväganden och förslag Tabcll 11.5: Jämförelse av mandatfördelning 2005 om minoritetsspärrar tillämpas Tabell 11.6: Jämförelse av mandatfördelning 2009 om minoritetsspärrar tillämpas Tabell 11.7: Jämförelse av mandatfördelning 2013 om rninoritetsspärrar tillämpas Tabell 11.8: Jämförelse av mandatfördelning 2017 om rninoritetsspärrar tillämpas Ikraftträdande Ekonomiska och andra konsekvenser l Bakgrund Tabell 13.1: Kostnader sametingsvalet Överväganden och förslag SO Sida3

6 Ändringar i bestämmelser om val till Sametinget 1. Sammanfattning Promemorian innehåller förslag till ändringar i sametingslagen (1992:1433). Förslagen rör bestämmelser som reglerar förfarandet vid valet till Sametinget. I promemorian föreslås att ansvaret för röstmottagning, rösträkning och mandatfördelning överförs från länsstyrelsen och återställs till Sametinget, att Sametingets valnärnnd prövar ärenden om upptagande i sameröstlängden, att valnärrmden får göra ändring om den finner att en person orättmätigt strukits ur röstlängden eller orättmätigt tagits upp, att den som anser att den preliminära sameröstlängden är felaktig får skriftligen begära ändring av längden hos Sametingets valnärnnd, att den som anmält sig, begärt ändring eller strukits från längden ska genast underrättas om valnärnndens beslut och ska kunna begära ändring av beslutet senast tre veckor efter att beslutet delgivits, att väljare ska, i tillägg till vallokals- och brevröstning, före eller under valdagen få rösta i röstningslokaler eller med hjälp av ambulerande röstmottagare, att förtidsröstmottagningen p åbörjas tidigast den artonde dagen före valdagen, att ambulerande röstmottagare ska finnas för väljare som inte själva kan ta sig till en vallokal eller ett röstmottagningsställe eller för väljare som kan betjänas av PostNord AB:s lantbrevbärare, att valnämnden ska löpande före valdagen kontrollera brevröstningsförsändelserna, snarast sända ett duplettröstkort/duplettytterkuvert till de väljare vars kuvert inte uppfyller kraven och meddela att röstningen får göras om, att valnämnden ska granska och räkna de avgivna rösterna, fördela mandaten i Sametinget, redovisa resultatet av valet samt utfärda bevis till valda ledamöter och ersättare, att endast grupp, parti och liknande sammanslutning som har fått minst fyra procent av rösterna berättigas delta i fördelningen av mandaten, att jämförelsetalet vid mandatfördelning är, så länge gruppen, partiet eller sanunanslutningen ännu inte tilldelats något mandat, röstetalet delat med 1,2, och att anslaget 3:1 Sametinget ökas tillfälligt med kronor under 2021 för att genomföra val till Sametinget Sida4

7 Ändringar i bestämmelser om val till Sametinget 2. Författningsförslag Förslag till lag om ändring i sametingslagen (1992:1433) Härigenom föreskrivs dels att 3 kap. 1 1, 2, 4, 5, Sa, 6, 7, 13, 18, 19, 21, 22, 23, 26, 27, 28, 32 och 32a sametingslagen (1992:1433) ska ha följande lydelse, och dels att det i lagen ska införas nya paragrafer, 3 kap. 18a, 18b, 25a samt närmast före 3 kap. 18a och 18b nya rubriker av följande lydelse. Nuvarande lydelse 1 Föreslagen lydelse Val till Sametin et skall hållas vart 'ärde år (valåret). Valdag är tred e sända en i ma'. För valet till Sametinget utgör landet en valkrets. Nuvarande lydelse För valet till Sametinget utgör landet en valkrets. Föreslagen lydelse 2 J:er 1Jalet till Sametinget utger landet en 1Jalla'ets. Valnämnden utser valförrättare och har i övri Uppgifter vid val till Sametinget fullgörs även av den centrala valmyndigheten enligt vallagen (1997:157) och av länsstyrelsen i det län där Sametin et har sitt säte. Valnämnden prövar ärenden om upptagande i sameröstlängden på det sätt som framgår av detta kapitel. t de u fter som fram år av detta ka itel. Uppgifter vid val till Sametinget fullgörs även av den centrala valmyndigheten enligt vallagen 2 Rösträtt m. m. 3 Rösträtt till Sametinget har den som är upptagen i sameröstlängd. I sameröstlängden tas den same upp som anmäler sig till valnärnnden och som är svensk medborgare och på den samiska valdagen fyllt eller fyller 18 år. Under de förutsättningar som i andra stycket anges för svenska medborgare skall i röstlängden tas upp även de utlänningar som enligt folkbokföringsdatabasen enligt lagen (2001:182) om behandling av personuppgifter i Skatteverkets folkbokföringsverksarnhet har varit folkbokförda i landet tre år i följd före valdagen och som anmäler sig till valnärnnden. 1 I prop. 2017/2018:287 Ändringar i regleringen för Sametinget och sametingsvalet föreslås vissa andra ändringar och redigeringar i kapitlet 2 I prop. 2017/2018:287 Ändringar i regler.ingen för Sametinget och sametingsvalet föreslås att hänvisning ges till vallagen (2005:837) Sidas

8 Ändringar i bestämmelser om val till Sametinget Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 4 Anmälan till valnämnden för att tas upp i sameröstlängden skall ha inkonunit senast den 20 oktober året före valåret. Den som har förts upp i sameröstlängden skall strykas från längden, om han eller hon begär det eller avlider. Den som anmält sig eller begärt strykas ska genast underrättas om valnämndens beslut med anlednink av detta. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 5 Valnämnden skall ha upprättat en preliminär sameröstlängd senast den 15 november året före valåret. Röstlängden skall innehålla uppgifter om 1. samer som tidigare varit upptagna i sameröstlängd, som fortfarande uppfyller villkoren för rösträtt enligt 3 och som inte begärt att bli avförda ur sameröstlängden, och 2. samer som anmält sig enligt 4 och som uppfyller villkoren enligt 3. Den preliminära röstlängden skall hållas tillgänglig för granskning på det sätt som den centrala valmyndigheten i samråd med Sametinget bestämmer. Beslutet om den preliminära röstlängden skall kungöras i Post- och Inrikes Tidningar. Den som anmält sig men inte tagits upp i Den. som anmiilt sig men inte tagits upp i den preliminära röstlängden skall genast den preliminiira restliingden skall genast underrättas om detta. underrättas em dettr:. Nuvarande lydelse Den som anmält sig men inte tagits upp i den preliminära röstlängden får överklaga beslutet i den delen. Vidare får var och en Föreslagen lydelse Sa Valnämnden får ändra ett beslut 3 om den finner att en person orättmätigt strukits ur röstlän den eller orättmäti ta its u 3 Förvaltnings/agen (SFS 2017:900) När en myndighet får ändra ett beslut 37 En myndighet får ändra ett beslut som den har meddelat som första instans om den anser att beslutet är felaktigt på grund av att det har tillkommit nya omständigheter eller av någon annan anledning. Ett beslut som till sin karaktär är gynnande för någon enskild part får dock ändras till den enskildes nackdel bara om 1. det framgår av beslutet eller de föreskrifter som det har grundats på att beslutet under vissa förutsättrtingar får återkallas, 2. tvingande säkerhetsskäl kräver att beslutet ändras omedelbart, eller 3. felaktigheten beror på att parten har lämnat oriktiga eller vilseledande uppgifter. När en myndighet ska ändra ett beslut 38 En myndighet ska ändra ett beslut som den har meddelat som första instans om 1. den anser att beslutet är uppenbart felaktigt i något väsentligt hänseende på grund av att det har tillkommit nya omständigheter eller av någon annan anledning, och 2. beslutet kan ändras snabbt och enkelt och utan att det blir till nackdel för någon enskild part Sida6

9 Ändringar i bestämmelser om val till Sametinget som tagits upp i den preliminära röstlängden överklaga beslutet såvitt avser någon annan som tagits upp. Överklagandet skall ha kommit in till länsstyrelsen i det län där Sametinget har sitt säte senast den 15 december året före valåret. Överklagandet av beslutet om den preliminära röstlängden prövas vid offentligt sammanträde hos länsstyrelsen den 15 februari valåret eller, om denna dag är en lördag eller söndag, närmast följande måndag. Länsstyrelsens beslut får inte överklagas. Den som anmält sig men inte tagits upp i den preliminära röstlängden får begära att beslutet ändras i den delen senast tre veckor efter att beslutet delgivits. Var och en som är upptagen i röstlängden får senast den 15 december året före valåret begära att beslutet ändras såvitt avser någon annan som tagits upp. Den som begärt att beslut ändras ska genast underrättas om valnämndens beslut. Den som därvid strukits eller inte förts upp kan begära ändring av beslutet senast tre veckor efter att beslutet delgivits. Sametingets slutliga beslut får inte överlclakas. Nuvarande lydelse Efter det att förekommande överklaganden har avgjorts av länsstyrelsen skall valnämnden senast den 1 mars valåret upprätta en slutlig sameröstlängd som skall uppta samer som på grund av valnämndens eller länsstyrelsens beslut skall tas upp i röstlängden. Om länsstyrelsen efter överklagande av beslutet om den preliminära röstlängden funnit att någon inte skall tas upp i röstlängden skall denne inte tas upp i den slutliga längden. Föreslagen lydelse 6 Valnämnden ska senast den 1 mars valåret upprätta en slutlig sameröstlängd som ska uppta samer som på grund av valnämndens beslut ska tas upp i röstlängden. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 7 Den som är upptagen i sameröstlängd skall genom den centrala valmyndighetens försorg erhålla ett röstkort i form av ett ytterkuvert samt ett valkuvert och ett omslagskuvert. Röstkorten och kuverten skall sändas till de röstberättigade senast 30 dagar före valdagen. En röstberättigad som har förlorat sitt En röstberättigad som har förlorat sitt röstkort/ytterkuvert eller inte har fått det, är röstlwrtlytterkuvert eller inte har fått det, berättigad att efter begäran få ett är berättigad att efter begäran få ett duplettröstkort/duplettytterkuvert av den duplettröstlwrt/duplettytterkuvert av den centrala valmyndigheten, länsstyrelsen eller centrala valmyndigheten eller valnämnden. val nämnden. Ett sådant kort skall vara tydligt märkt som duplettröstkort. Kandidater Sida 7

10 Ändringar i bestämmelser om val till Sametinget 8 Den som har rösträtt till Sametinget och är svensk medborgare 4 är valbar till Sametinget om inte annat följer av 9. 9 Kandidater till Sametinget skall anmälas till den centrala valmyndigheten senast den 15 mars valåret. Av anmälan skall det framgå vilken grupp, vilket parti eller liknande sammanslutning som kandidaterna tillhör. Anmälan skall också innehålla namn på minst tre kandidater i bestämd ordningsföljd. Till anmälan skall det fogas en skriftlig förklaring från va1je kandidat att denne har gett sitt tillstånd till anmälan. Därutöver gäller för sådana grupper, partier eller liknande sammanslutningar som inte har mandat i Sametinget att anmälan skall ha ett dokumenterat stöd av minst 50 personer, som skall vara upptagna i den slutliga röstlängden för det kommande valet. Den centrala valmyndigheten beslutar om registrering av grupper, partier eller liknande sammanslutningar och kandidater. Myndighetens beslut får inte överklagas. Andra än kandidater för registrerade grupper, partier eller liknande sammanslutningar är inte valbara. Valsedlar 10 Den centrala valmyndigheten utfärdar valsedlar. På valsedel skall anges grupp, parti eller liknande sammanslutning samt minst tre kandidater för gruppen, partiet eller sammanslutningen. Kandidatnamnen skall förses med nummer och tas upp i nummerordning under varandra. Intill varje kandidatnamn skall det finnas ett markerat utrymme där väljarna kan lämna en särskild personröst genom en markering. För en registrerad grupp, ett parti eller en sammanslutning får finnas valsedlar med olika kombinationer av kandidater. 11 Valsedlarna skall vara lika till storlek och material. 12 Va1je registrerad grupp, parti eller sammanslutning tilldelas valsedlar till det antal den cenb ala valmyndigheten beslutar, lika för alla. Finns det olika valsedlar för samma grupp, parti eller sammanslutning, gäller detta varje sådan variant av valsedeln. Valsedlar till större antal tillhandahålles av den centrala valmyndigheten om beställaren betalar valsedlarna i förskott. Röstning Nuvarande lydelse Den som har rösträtt till Sametinget får rösta antingen i vallokal eller genom att med post sända sin valsedel till länsstyrelsen i det län där Sametinget har sitt säte (brevröstning). 13 Föreslagen lydelse Den som har rösträtt till Sametinget får rösta i första hand i sin vallokal på valdagen. De kan också före eller under valdagen rösta i röstningslokaler som valnämnden har inrättat. Väljare får dessutom rösta genom brev och i vissa fall lämna sina röster till av valnämnden särskilt förordnade röstmottagare (ambulerande röstmotta~are). Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 4 I prop. 2017/2018:287 Ändringar i regleringen för Sametinget och sametingsvalet föreslås att kravet på svenskt medborgarskap tas bort Sida 8

11 Ändringar i bestämmelser om val till Sametinget 14 Valnänmden beslutar på vilka orter röstning kan ske i vallokal. Vallokaler skall hållas öppna mellan klockan 8 och 20 valdagen. Valnämnden ska se till att det finns lämpliga lokaler som kan användas som förtidsröstningslokaler före valdagen och som i fråga om lokalisering, tillgänglighet och öppethållande ger väljarna goda möjligheter att rösta. Valnämnden ska också se till att samtliga valförsändelser som kommer till Sametinget förvaras på ett betryggande sätt i väntan på sammanräkninfien och mandatfördelninfien. Röstning i vallokal 15 Vid röstning i vallokal lägger väljaren själv in sin valsedel i ett valkuvert och tillsluter det. Väljaren lämnar valkuvert och det ytterkuvert som också är röstkort till valförrättaren. Denne kontrollerar att väljaren ställt i ordning bara ett valkuvert och att kuvertet inte är försett med obehörig märkning. Därefter lägger valförrättaren i väljarens närvaro in valkuvertet i ytterkuvertet och tillsluter det. Valförrättaren tar slutligen hand om ytterkuvertet samt antecknar på en särskild förteckning väljarens namn. Den som saknar det ytterkuvert som också är röstkort får inte rösta. En väljare som inte är känd för röstmottagaren skall legitimera sig. 5 Den som inte gör det får inte rösta. 16 Är valkuvertet försett med obehörig märkning får det inte tas emot. Har väljaren lämnat m er än ett valkuvert får endast ett av dem tas emot. Om väljaren begär det, skall samtliga valkuvert återlämnas till väljaren. 17 Vid röstning i vallokal gäller också 7 kap. 3 samt 8 kap. 4 och 5 vallagen (2005:837). Avbryts röstningen skall mottagna ytter kuvert förvaras på betryggande sätt. Nuvarande lydelse Valförrättaren skall omgående sända de mottagna förslutna ytterkuverten till länsstyrelsen i det län där Sametinget har sitt säte tillsammans med förteckningen över de väljare som röstat i vallokalen. Försändelsen skall sändas som värdepost. Föreslagen lydelse 18 Valförrättaren enligt 15 eller röstmottagaren enligt 18a och 18b ska omgående sända de mottagna förslutna ytterkuverten till Sametinget tillsammans med förteckningen över de väljare som röstat. Försändelsen ska sändas som värdepost. Föreslagen lydelse 18a I Förtidsröstning6 s I prop. 2017/2018:287 Ändringar i regleringen för Sametinget och sametingsvalet föreslås tillägget "eller på annat sätt styrka sin identitet" 6 Vallag (2005:837)10 kap., Sida 9

12 Ändringar i bestämmelser om val till Sametinget Förtidsröstning sker enligt tillämpliga bestämmelser i Vid förtidsröstning får röstmottagningen påbörjas i röstningslokaler som valnämnden har anordnat: tidigast den artonde dagen före valdagen. Röstmottagningen får pågå till och med valdagen. Vid röstmottagning i en röstningslokal ska minst två röstmottagare vara närvarande. Föreslagen lydelse 18b Ambulerande röstmottagare 7 Vid röstning med ambulerande röstmottagare lägger väljaren själv en valsedel i ett valkuvert och lägger i närvaro av röstmottagaren och ett vittne valkuvertet som gjorts i ordning i ytterkuvertet som i övrigt hanteras enligt 19. Vid orclinarie val till riksdagen och till landstings- och kommunfullmäktige samt vid val till Europaparlamentet får röstmottagningen påbörjas 1. i röstningslokaler som en kommun har anordnat: tidigast den artonde dagen före valdagen, 2. hos en utlandsrnyndighet: tidigast den tjugofjärde dagen före valdagen. Vid andra val får röstrnottagningen påbörjas 1. i röstningslokaler som en kommun har anordnat: tidigast den tionde dagen före valdagen, 2. hos en utlandsmyndighet: tidigast den tjugonde dagen före valdagen. Röstrnottagningen får pågå 1. i röstningslokaler som en kommun har anordnat: till och med valdagen, 2. hos en utlandsmyndighet: så länge att de fönsterkuvert som har gjorts i ordning kan antas vara hos den centrala valmyndigheten senast dagen före valdagen. 7 Vallag (2005:837)10 kap., 4 och 5 Väljare som på grund av sjukdom, funktionsnedsättning eller ålder inte själva kan ta sig till ett röstrnottagningsställe får lämna sina valsedlar där genom bud. Dessutom får följande väljare budrösta: 1. väljare som betjänas av Posten AB:s lantbrevbärare, i den utsträckning som följer av 3 kap. 7, 2. väljare som är intagna i häkte, 3. väljare som är intagna i krirninalvårdsanstalt och av säkerhetsskäl inte kan rösta i samma röstningslokal som andra intagna på anstalten. Budröster ska lämnas i ytterku vert för budröst. Följande personer får vara bud: 1. väljarens make eller sambo och väljarens, makens eller sambons barn, barnbarn, föräldrar eller syskon, 2. de som yrkesmässigt eller på liknande sätt ger väljaren vård eller som annars brukar hjälpa väljaren i personliga angelägenheter, 3. lantbrevbärare anställda av Posten AB, 4. anställda vid ett häkte eller en kriminalvårdsanstalt. Ett bud ska ha fyllt 18 år Sida 10

13 Ändringar i bestämmelser om val till Sametinget Väljare 1. som på grund av sjukdom, funktionsnedsättning eller ålder inte själva kan ta sig till ett röstmottagningsställe 2. som betjänas av PostNord AB:s lantbrevbärare, 3. som är intagna i häkte eller i kriminal vårds anstalt får om de begär det lämna sina valsedlar till ambulerande röstmottagare. Röster ska lämnas i ytterkuvert. En röst vid ambulerande röstmottagning får göras i ordning tidigast arton dagar före valdagen. Brevröstning Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 19 Vid brevröstning lägger väljaren själv in sin valsedel i ett valkuvert och tillsluter det. I närvaro av två vittnen lägger väljaren sedan valkuvertet i det ytterkuvert som också är röstkort och tillsluter det. Därefter skriver väljaren på ytterkuvertet en försäkran på heder och samvete att han eller hon gjort på detta sätt. Vittnena intygar skriftligen att väljaren egenhändigt undertecknat försäkran och att de inte känner till något förhållande som strider mot de uppgifter väljaren lämnat på ytterkuvertet. Vittnenas adresser anges på ytterkuvertet. Vittnena skall ha fyllt 18 år. Väljarens make eller barn får inte vara vittne. 8 Sedan brevröstningsförsändelsen har gjorts i ordning enligt första stycket lägger väljaren in försändelsen i ett omslagskuvert och tillsluter detta. Därefter lämnas försändelsen för Därefter lämnas försändelsen till vallokal postbefordran till länsstyrelsen i det län där eller röstmottagningsställe för kontroll Sametinget har sitt säte. enligt 21 eller lämnas för postbefordran till Sametinget. En väljare som på grund av kroppsligt fel inte kan avge sin röst i föreskriven ordning får vid röstningen anlita biträde Brevröstningsförsändelse skall avges senast på valdagen. Nuvarande lydelse Vid varje tillfälle då brevröstningsförsändelser kommer in till länsstyrelsen skall antalet antecknas i ett Föreslagen lydelse 21 Vid varje tillfälle då brevröstningsförsändelser kommer in till Sametinget ska röstmottagaren räkna 8 I prop. 2017/2018:287 Ändringar i regleringen för Sametinget och sametingsvalet föreslås denna begränsning tas bort 9 I prop. 2017/2018:287 Ändringar i regleringen för Sametinget och sametingsvalet föreslås begreppet "kroppsligt fel" ändras till "funktionsnedsättning eller liknande" och "biträde" ändras till "någon annan person som hjälper honom eller henne vid röstningen" 2018~09-28 Sida 11

14 Ändringar i bestämmelser om val till Sametinget särskilt protokoll. I väntan på den slutliga sammanräkningen och mandatfördelningen skall försändelserna förvaras på ett betryggande sätt. omslagskuverten och anteckna antalet i ett särskilt protokoll. Därefter kontrollerar röstmottagaren försändelsen enligt Slutligen ska röstmottagaren 1. markera i röstlängden/protokollet de väljare vars kuvert uppfyller kraven ovan, 2. lägga tillbaka de valkuvert som uppfyller kraven i sina ytterkuvert och försegla dem, 3. markera i röstlängden/protokollet de väljare vars kuvert inte uppfyller kraven ovan, 4. snarast sända ett duplettröstkort/duplettytterkuvert till de väljare vars kuvert in.te uppfyller kraven. ovan och meddela att röstningen. får göras om, och 5. försegla och lägga åt sidan de ytter- och valkuvert som inte uppfl/ller kraven. Sammanräkning Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 22 Vid en offentlig förrättning, som skall Vid en offentlig förrättning, som ska påbörjas så snart det kan ske sedan en vecka påbörjas så snart det kan ske sedan en vecka förflutit från valdagen, skall länsstyrelsen förflutit från valdagen, ska valnämnden granska och räkna de avgivna rösterna. granska och räkna de avgivna rösterna. Vid sammanräkningen prövar länsstyrelsen Vid sammanräkningen prövar valnämnden valsedlarnas giltighet och meddelar de valsedlarnas giltighet och meddelar de beslut som denna prövning föranleder. beslut som denna prövnin~ föranleder. Härvid gäller i tillämpliga delar 13 kap. 6 och 7, 8 första stycket 1 samt andra och tredje styckena vallagen (2005:837). Vidare gäller att ett namn som skrivits till på en valsedel skall anses obefintligt. Vid förrättning skall protokoll föras. 23 Granskningen inleds med att de ytterkuvert som kommit in från vallokalerna räknas. Antalet kuvert jämförs med antalet avgivna röster enligt förteckningarna från vallokalerna. Därefter antecknas i röstlängden vilka väljare som har röstat i vallokal. Har någon väljare röstat m er än en gång i vallokal, skall väljarens röster förklaras ogiltiga och ytterkuverten med väljarens röster obrutna läggas åt sidan. 24 Sedan de röster som skall förklaras ogiltiga enligt 23 andra stycket har lagts åt sidan och anteckning om ogiltigförklaringen har gjorts i protokollet, konh"olleras att övriga ytterkuvert är tillslutna. Är ytterkuvertet tillslutet, bryts det och valkuvertet granskas. Därvid konh"olleras att valkuvertet är av föreskriven beskaffenhet och att väljaren har ställt i ordning endast ett valkuvert samt att valkuvertet inte är försett med obehörig märkning Sida 12

15 Ändringar i bestämmelser om val till Sametinget 25 Föreligger inte någon brist vid den granskning som skall göras enligt 24 läggs valkuvertet i en valurna. I annat fall förklaras rösten ogiltig och ytter- och valkuvert läggs åt sidan. Därvid skall valkuvertet ligga i ytterkuvertet. Anteckning om ogiltigförklaringen görs i protokollet. Nuvarande lydelse Nuvarande lydelse Sedan rösterna från vallokalerna har behandlats enligt 23-25,fortsätter granskningen med de röster som har avgivits gen om brevröstning och som har kommit in till länsstyrelsen före förrättningens böijan. Brevröster som kommer in efter förrättningens början läggs utan vidare åtgärd åt sidan. Föreslagen lydelse 25a Sedan rösterna har behandlats enligt 23-25,fortsätter granskningen på samma sätt med de röster som har avgivits vid förtidsröstning. Därvid kontrolleras att samma väljare inte har röstat i vallokal. Har någon väljare röstat mer än en gång i både vallokal och vid förtidsröstning, ska väljarens röst från förtidsröstningen förklaras ogiltig. Föreligger inte någon brist vid den granskning som avses i andra stycket behandlas ytterkuvertet vidare. I annat fall görs anteckning härom i protokollet och ytterkuvertet med röstlwrt läggs åt sidan. Föreslagen lydelse 26 Sedan förtidsrösterna har behandlats enligt 23-25a, fortsätter granskningen på samma sätt med de röster som har avgivits genom brevröstning. Brevröster som kommer in efter förrättningens början läggs utan vidare åtgärd åt sidan. Brevröster som uppenbart är försenade p.g.a. postbefordran eller som efter kontroll enligt 21 sänts med duplettröstkort/ duplettytterkuvert och uppfyller kraven enligt ska dock räknas. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 27 Granskningen av Granskningen av brevröstningsförsändelserna inleds med att brevröstningsförsändelserna inleds med att omslagskuverten räknas, varefter antalet de försändelser som inte kontrollerats enligt antecknas i protokollet. 21 granskas. Omslagskuverten räknas, v arefter antalet antecknas i protokollet. Därefter kontrolleras att 1. omslagskuverten inte har blivit öppnade efter tillslutandet, och Sida 13

16 Ändringar i bestämmelser om val till Sametinget 2. försändelsen inte har avgetts senare än på valdagen. Föreligger inte någon brist vid den granskning som avses i första stycket skall de godkända försändelserna behandlas vidare enligt vad som föreskrivs i 28. I annat fall läggs försändelserna åt sidan. Antalet försändelser som har lagts åt sidan antecknas i protokollet. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 28 När kontrollen enli t 27 är avslutad, ö nas de odkända omsla skuverten. Därefter kontrolleras att samma väljare inte Därefter lcontrolleras att samma väljare inte har lagt mer än ett ytter kuvert i har lagt mer än ett ytterlcuvert i omslagskuvertet och att väljaren inte har omslagslcuvertet. De ytterlcuvert som inte röstat i vallokal eller mer än en gång genom lagts åt sidan vid kontrollen enligt 21 tas brevröstning. oclcså fram. Därvid lcontrolleras att samma väl 'are inte har röstat mer än en ån. Föreligger inte någon brist vid den granskning som avses i andra stycket behandlas ytterkuvertet vidare enligt 29.I annat fall förklaras rösterna i försändelsen ogiltiga, anteckning härom görs i protokollet och försändelsen läggs åt sidan. 29 När kontrollen enligt 28 är avslutad, granskas yttcrkuverten till de försändelser som inte då har lagts åt sidan. Därvid kontrolleras att försändelsen är i föreskrivet skick. Om så är fallet, bryts ytterkuvertet och valkuvertet granskas på samma sätt som är föreskrivet i 24 andra stycket beträffande valkuvert för röstning i vallokal. 30 Föreligger inte någon brist vid den granskning som skall göras enligt 29 läggs valkuvertet i en valuma tillsammans med de godkända valkuverten från röstningen i vallokalerna. I annat fall förklaras rösten ogiltig och ytter- och valkuvert läggs åt sidan. Därvid skall valkuvertet ligga i ytterkuvertet. Anteckning om ogiltigförklaringen görs i protokollet. 31 När sanunanräkningen är klar skall försändelser, ytterkuvert och valkuvert som skall läggas åt sidan samt ogiltiga valsedlar läggas in i särskilda omslag som förseglas och förvaras till dess valet har vunnit laga kraft. Godkända valsedlar läggs in i särskilda omslag som förseglas och förvaras till utgången av den tid valet gäller. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 32 Vid mandatfördelningen mellan grupper, partier och liknande sammanslutningar skall mandaten fördelas ro ortionellt å rundval av valresultatet. Endast grupp, parti och lilcnande sammanslutning som har fått minst fyra procent av rösterna berättigas delta i ördelnin en av mandaten. Härvid tilldelas mandaten, ett efter annat, den grupp, det parti eller motsvarande som för visar det största "ärnförelsetalet. Jämförelsetalet är, så länge gruppen, partiet Jämförelsetalet är, så länge gruppen, partiet eller sammanslutningen ännu inte tilldelats eller sammanslutnin en ännu inte tilldelats Sida 14

17 Ändringar i bestämmelser om val till Sametinget I något mandat, röstetalet delat med 1,4. I något mandat, röstetalet delat med 1,2. Därefter beräknas jämförelsetalet genom att röstetalet delas med det tal som är ett högre än det dubbla antalet mandat som redan har tilldelats gruppen, partiet eller sammanslutningen. För varje mandat som e~ grupp, ett parti eller en liknande sammanslutning har fått skall en ledamot utses. När en ledamot utses skall reglerna i 14. kap 9 och 10 vallagen (2005:837) om val till riksdagen tillämpas. För att personligt röstetal skall fastställas för en kandidat måste kandidaten dessutom ha fått lägst 25 särskilda personröster. Sedan länsstyrelsen fördelat mandaten i Sametinget skall resultatet av valet offentliggöras genom kungörelse i Post- och Inrikes Tidningar. Länsstyrelsen skall utan dröjsmål till Sametinget och regeringen redovisa resultatet av valet samt utfärda bevis till valda ledamöter och ersättare. Nuvarande lydelse Om en ledamot har avgått före utgången av den tid för vilken ledamoten blivit vald, skall länsstyrelsen på anmälan av Sametingets ordförande inkalla en ny ordinarie ledamot enligt de bestämmelser i 14 kap. 21 vallagen (2005:837) som avser ny ordinarie landstingsledamot. Om en ersättare för ledamot har inträtt som ordinarie ledamot eller avgått som ersättare av annan orsak, skall länsstyrelsen på anmälan av Sametingets ordförande utse ytterligare ersättare enligt de bestämmelser i 14 kap. 22 vallagen som avser ersättare för landstingsledamot. Den förrättning som avses i första och andra styckena är avslutad när protokollet från förrättningen har lagts fram för granskning. Efter sammanräkningen skall valsedlarna åter läggas i omslag på det sätt som föreskrivs i a Sedan valnämnden fördelat mandaten i Sametinget ska resultatet av valet offentliggöras genom kungörelse i Post- och Inrikes Tidningar. Valnämnden ska utan dröjsmål till regeringen redovisa resultatet av valet samt utfärda bevis till valda ledamöter och ersättare. Föreslagen lydelse Om en ledamot har avgått före utgången av den tid för vilken ledamoten blivit vald, ska valnämnden på anmälan av Sametingets ordförande inkalla en ny ordinarie ledamot enligt de bestämmelser i 14 kap. 21 vallagen (2005:837) som avser ny ordinarie landstings ledamot. Om en ersättare för ledamot har inträtt som ordinarie ledamot eller avgått som ersättare av annan orsak, ska valnämnden på anmälan av Sametingets ordförande utse ytterligare ersättare enligt de bestämmelser i 14 kap. 22 vallagen som avser ersättare för landstingsledamot. Den förrättning som avses i första och andra styckena är avslutad när protokollet från förrättningen har lagts fram för granskning. Efter sammanräkningen ska valsedlarna åter läggas i omslag på det sätt som föreskrivs i Sida 15

18 Ändringar i bestämmelser om val till Sametinget 3. Bakgrund Sametinget inrättades 1993 som ett folkvalt organ och en myndighet under regeringen. Dess 31 ledamöter väljs för fyra år. Den som är upptagen i sameröstlängden har rösträtt i valen till Sametinget. En person ska för att få upptas i sameröstlängden uppfylla sametingslagens definition av same. Val till Sametinget har hållits åtta gånger, varav ett omval 2001 (Tabell 3.1). Antalet röstberättigade i sametingsvalet 2017 var personer. Röstlängden 1993 med personer h ar därmed ökat med personer för varje val. Valdeltagandet har varierat mellan 56 till 72 %, medan vid riksdagsval har valdeltagandet under samma tid varit över 80 %. Mer än två tredjedelar av de samiska väljarna har brevröstat, m edan brevrösterna vid riksdagsvalet 2014 var 0,5 %. Tabell 3.1: Röstberättigade och valdeltagande vid sametingsvalen Valår Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal Röstberättigade Valdeltagande 72% 0% % 65% 66% 63% 56% Giltiga röster Inkomna brevförsändelser 0% 0% % % % 3335 Vallokalsröster 0% 0% % % % 1964 Ogiltiga röster 146 4% 0% 213 5% 287 6% 185 4% 242 % 60% 66% 39% 5% Bestämmelserna om val till Sametinget beslutades av riksdagen (rskr. 1992/93:115) med anledning av regeringens proposition 1992/93:32 om samerna och samisk kultur m.m. Sametingets ledamöter väljs av samerna genom direkta val i ett proportionellt valsystem. Landet utgör en valkrets. Val till Sametinget hålls vart fjärde år den tredje söndagen i maj månad. Valet sker antingen genom röstning i vallokal eller genom brevröstning. Sametinget ansvarar för att organisera valet. Bestämmelserna finns i sametingslagens 3 kapitel (SFS 1992:1433). Därefter har riksdagen reviderat bestämmelserna (riksdagens protokoll 2003/04:110) med anledning av regeringens proposition 2003/04:86 om ändringar i sametingslagen, m.m. Revideringen innebar att ansvaret för genomförandet av val till Sametinget delas mellan Valrnyndigheten, Sametinget och länsstyrelsen. Möjligheterna till överklagande av den preliminära röstlängden utökades så att den som upptagits i röstlängden kan överklaga röstlängden i den del den avser att någon annan upptagits i längden Sida 16

19 Ändringar i bestämmelser om val till Sametinget 4. V alnämndens roll återställs och länsstyrelsens roll avvecklas, 3 kap. 2, Sa, 6, 7, 13, 18, 19, 21, 22, 26, 32 och 32a 4.1 Bakgrund Enligt riksdagens beslut 1992 tillsätter Sametinget en valnämnd som svarar för valet till Sametinget. Regeringen anförde att behovet av en särskild central valnämnd följer av förslaget att samerna själva får huvudansvaret för valet till Sametinget. I flera frågor måste emellertid Sametingets valnämnd, liksom valnämnder för allmänna val, samråda med den centrala vahnyndigheten och länsstyrelsen i det län där tinget har sitt säte och få viss hjälp t.ex. med utfärdande av anvisningar om brevröstning och röstning i vallokal liksom med den praktiska hanteringen av röstkort och valsedlar samt när det gäller ADB-stöd. Enligt utredningen Sametingets roll i det svenska folkstyret, SOU 2002:77 är det principiellt felaktigt att Sametinget fullt ut handhar sitt eget val. Det skulle inte kunna komma i fråga att rösträkningen till kommun- och riksdagsval utfördes av kommunerna eller riksdagen själva. I proposition 2003/04:86 om ändringar i sametingslagen, m.m. ifrågasatte regeringen med hänvisning till utredningen om det är rimligt att Sametinget ensamt bör handha valen på det sätt som dittills varit fallet. Regeringen hänvisade till att i samband med överklaganden av valutgången vid valet till Sametinget i maj 2001 beslutade Valprövningsnämnden den 11 juli 2001 (beslut 2001:2) upphäva valet till Sametinget och förordnade om omval. Nämnden fann att Sametingets valnämnd avvikit från föreskriven ordning vid sammanräkningen genom att godkänna rösterna från vallokalen i Malå trots att samtliga ytterkuvert därifrån inte varit tillslutna och alltså bort ogiltigförklarats enligt 3 kap. 24 SL, att inte avvakta m ed att bryta valkuverten och granska valsedlarna från vallokalsröstningen till dess samtliga godkända valkuvert lagts i valurnan, att lägga två valkuvert från brevröstningen åt sidan för särskild granskning och inte utföra denna förrän samtliga övriga valkuvert öppnats och valsedlarna granskats, att mot bestämmelserna i 3 kap. 29 andra stycket SL godkänna ett valkuvert som bestått av ett vanligt vitt kuvert och alltså inte varit av föreskriven beskaffen11et, samt genom att sannolikt ha godkänt två valsedlar från ett och samma valkuvert i strid med 3 kap. 22 andra stycket SL järn.fört med 18 kap. 10 VL. Riksdagens beslut med anledning av propositionen innebar att vissa delar av ansvaret för valet fördes över från Sametingets valnämnd till Valmyndigheten och länsstyrelsen. Till länsstyrelsen i Norrbottens län överfördes ansvaret för röstsammanräkning och mandatfördelning. 4.2 Överväganden och förslag Förslag: Sida 17

20 Ändringar i bestämmelser om val till Sametinget Ansvaret för upptagande i sameröstlängden, röstrnottagning, rösträkning och mandatfördelning överförs från länsstyrelsen och återställs till Sametinget. Skälen för förslaget: Genom ändringar i sametingslagen med anledning av regeringens proposition 2003/04:86 om ändringar i sametingslagen, m.m. fråntogs Sametinget ansvaret för röstrnottagning, rösträkning och mandatfördelning. I förarbetena hänvisas till en enskild händelse vid valet till Sametinget i maj 2001 då Sametingets valnämnd i några avseenden avvikit från den föreskrivna ordningen vid röstsammanräkningen. Denna händelse åberopades för att hävda att det är felaktigt att Sametinget fullt ut handhar sitt eget val. Ett sådant ifrågasättande av Sametingets kompetens är trångsynt, principiellt fel och i grunden strukturellt etniskt diskriminerande av två skäl: 1. Sametingets valnämnds röstrnottagning, rösträkning och mandatfördelning vid valen 1993, 1997 och vid omvalet 2001 genomfördes utan anmärkningar. En enskild handläggning kan bli fel och måste rättas efter överklagan. Det finns dock inga upprepade felaktigheter i valnärnndens handläggning vid de fyra genomförda val, där valnämnden ansvarat för röstrnottagning, rösträkning och mandatfördelning. Både före och omedelbart efter det överklagade valet i maj 2001 kunde valnärnnden h andlägga valen korrekt. 2. Den svenska staten handhar fullt ut sina egna val på det sätt de folkvalda själva beslutar. Myndigheterna lyder under regeringen och arbetar enligt lagar som riksdagen stiftar. Länsstyrelsen ska göra den slutliga rösträkningen och i fråga om val till landstings- och kommunfullmäktige och fördela mandaten. Den centrala valmyndigheten ska fördela mandaten i riksdagen. Inga överstatliga organ anses behöva ombesörja eller övervaka svenska val. Riksdags- och kommunval får enligt vallagen överklagas h os Valprövningsnämnden, som består till huvuddelen av riksdagsledamöter. Enligt artikel 18 i FN:s förklaring om urfolkens rättigheter har urfolken rätt att delta i beslutsfattande om frågor som kan inverka på deras rättigheter genom företrädare som de själva har valt i enlighet med sina egna förfaranden samt att behålla och utforma sina egna beslutsfattande institutioner. Den svenska staten har folkrättsliga förpliktelser att låta Sametinget självständigt ansvara för centrala delar i sina demokratiska procedurer; upprätta röstlängd, handha röstrnottagning, rösträkning och mandatfördelning. Val nämndens roll i fråga om röstrnottagning, rösträkning och mandatfördelning ska återställas och upptagande i sameröstlängden ska prövas av valnämnden Sida 18

21 Ändringar i bestämmelser om val till Sametinget 5. Sameröstlängden, ändring prövas av valnämnden, 3 kap. 4, 5, Sa och Bakgrund Samerättsutredningen föreslog i betänkandet Samerätt och sameting, SOU 1989:41, kapitel att de samiska valnämnderna i föreslagna sex valkretsar ska avgöra frågan om en person är att anse som same och att frågan ska kunna överprövas av en central valnämnd. Den som anmält sig men av valnämnden inte bedöms uppfylla kraven för att anses som same ska erhålla besked härom i samband med att valnämnden upprättar sitt förslag till sameröstlängd. Om vederbörande inte nöjer sig med valnämndens beslut kan han överklaga det till centrala valnämnden, som granskar röstlängderna och beslutar om slutlig utformning av dem. Dessförinnan måste centrala valnämnden ha tagit ställning i de definitionsfrågor som överklagats. Riksdagen beslutade (rskr. 1992/93:115) med anledning av regeringens proposition 1992/93:32 om samerna och samisk kultur m.m. att den som anmält sig men av valnämnden inte bedöms uppfylla kraven för att anses som same ska erhålla besked om detta i samband med att valnämnden upprättar en preliminär sameröstlängd. Om vederbörande inte nöjer sig med valnämndens beslut bör han få överklaga det till länsstyrelsen i det län där Sametinget har sitt säte. Regeringen kommenterar inte i propositionen samerättsutredningens förslag och redovisar heller inte skälen till att överklaganden om röstlängden i stället ska avgöras av länsstyrelsen. Enligt d å gällande vallag (SFS 1972:620) fick den som ansåg att allmän röstlängd var felaktig skriftligen framställa anmärkning mot längden hos länsstyrelsen. Länsstyrelsens beslut över anmärkning fick överklagas endast i samband med överklagande av det val vid vilket beslutet h ru: gällt. Enligt nu gällande vallag (SFS 2005:837) får dock bara rättelse begäras och denna prövas av länsstyrelsen. Enligt den finska sametingslagen kan den som anser, att han obehörigen har utelämnats ur vallängden eller att en anteckning om honom i vallängden är felaktig, skriftligen yrka rättelse hos valnämnden. Den som är missnöjd med valnämndens beslut kan föra sitt rättelseyrkande till sametingets styrelse. Ärendet ska avgöras i brådskande ordning. Besvär får anföras av en part hos högsta förvaltningsdomstolen Om valnämnden anser att en person orättmätigt har utelämnats ur vallängden eller orättmätigt upptagits i den eller att en anteckning om honom i vallängden är felaktig, har valnämnden på tjänstens vägnar rätt att införa personen i fråga i vallängden eller avföra honom ur den eller rätta den felaktiga anteckningen. Enligt föreskrift om val till Sametinget i Norge (FOR ) kan den som menar, att hon/han själv eller någon annan oriktig blivit införd eller utelämnad från Sametingets Sida 19

22 Ändringar i bestämmelser om val till Sametinget vallängd, kräva att Sametinget rättar felet. Kravet ska vara skriftligt och motiverat. Den som inte har införts i vallängden har rätt att överklaga hos Sametinget Medborgarskap Medborgarskap är ett uttryck med rötter i den franska revolutionens ideer. Som medborgare avses i modernt språk en person som har fulla politiska och sociala rättigheter och skyldigheter i en stat. Rätten till medborgarskap baseras vanligen på en av två principer: Jus sanguinis, "blodets princip": en person får sitt medborgarskap enligt sina föräldrars medborgarskap, eller Jus soli, "jordens princip": en person får sitt medborgarskap beroende på födelseort. Detta är vanligt i klassiska immigrantnationer, till exempel USA. Förvärvat medborgarskap: en person som har flyttat till en stats territorium och bor där permanent kan få medborgarskap efter ansökan till myndigheterna om personen uppfyller uppställda krav. Detta kan förvärvas antingen istället för tidigare medborgarskap (som då måste sägas upp) eller som komplement till tidigare medborgarskap om de berörda staterna tillåter dubbelt medborgarskap Svenskt medborgarskap Svenskt medborgarskap är ett rättsligt bindande förhållande mellan staten Sverige och en enskild individ, en svensk medborgare. Svensk medborgare kan man bli genom födelse, adoption, förälders giftermål (legitimation) eller ansökan (naturalisation). Det mest påtagliga beviset på det svenska medborgarskapet är det svenska passet och att man som svensk medborgare har en ovillkorlig rätt att vistas i Sverige. Den svenska medborgarskapslagen grundar sig på härstamningsprincipen, det vill säga att föräldrarnas medborgarskap avgör vilket medborgarskap deras barn får. Utländska medborgare som har permanent uppehållstillstånd (PUT) och är folkbokförda i Sverige har i de flesta situationer samma rättigheter och skyldigheter som svenska medborgare. Dock finns vissa skillnader. Det är bara svenska medborgare som har en absolut rätt att bo och arbeta i landet, och bara svenska medborgare har rösträtt i riksdagsval. Det krävs också ett svenskt medborgarskap för att kunna bli invald i riksdagen. Rätten till förvärv av medborgarskap reglerades första gången i svensk lag Därefter togs medborgarskapslagar fram i Sverige 1894, 1924 och Sverige ställer inga krav på språkkunskaper eller kännedom om landet som villkor för att bevilja medborgarskap. Andra europeiska länder utan sådana krav är Belgien, Irland och Italien. Allt fler länder i väj:lden har inför språktest för dem som söker medborgarskap eller uppehållstillstånd. Finland, Norge, Danmark, Storbritannien och Australien är några av de länder som ställer språkkrav Sida20

23 Ändringar i bestämmelser om val till Sametinget Migrationsverket 10 Migrationsverket prövar ärenden enlig lagen om svenskt medborgarskap. Verket är i övrigt den myndighet som ansvarar för frågor som rör bland annat uppehållstillstånd, arbetstillstånd, visering, mottagande av asylsökande, anvisningar till kommuner av nyanlända, återvändande och återvandring. Verket ska bl.a. ha ett förutsebart och enhetligt beslutsfattande med hög rättslig kvalitet. Varje ansökan bedöms individuellt och den sökande måste på olika sätt styrka uppgifterna som anges i ansökan. Verket vill vinna förståelse för den sökandes egen situation och ha en så klar bild som möjligt inför ett beslut. Den sökande kan överklaga Migrationsverkets beslut till en av Sveriges tre migrationsdomstolar. 5.2 Överväganden och förslag Förslag: Valnärnnden prövar ärenden om upptagande i sameröstlängden. Valnämnden får ändra ett beslut om den finner att en person orättmätigt strukits ur röstlängden eller orättmätigt tagits upp. Den som berörs av ett beslut ska genast underrättas och får begära ändring inom tre veckor. Valnämndens slutliga beslut får inte överklagas. Skälen för förslaget: Enligt artikel 9 i FN:s förklaring om urfolkens rättigheter har urfolken rätt att tillhöra ett urfolkssamfund eller en urfolksnation i enlighet med samfundets eller nationens traditioner och sedvänjor. Samiskt Parlamentariskt Råd (SPR) föreslår i sitt svai den 7 juni 2018 till regeringarna i Finland, Norge och Sverige fyra viktiga förändringar av förslaget till en nordisk samekonvention. En av förändringarna är att preambeln i avsnitt 10 "att konventionen inte hindrar att staterna, med beaktande av artikel 2 om minimirättigheter och artikel 4 om samernas rätt till självbestämmande, ger en rätt att bli infdrd i sametingets röstlängd till andra som anser sig vara samer och som har en nära anknytning till samisk kultur" stryks. SPR hänvisar till expertutlåtanden som alla konstaterar att texten förstås som att staten kan avgöra vilka samer som h ar rösträtt till sametinget och att en sådan rätt kan tillerkännas även andra än samer. Frågan om vem som har rätt att upptas på sametingets röstlängd är helt klart en samisk angelägenhet för vilken det inte kan accepteras en preambeltext som kan läsas som ett statligt förmyndarskap. Den svenska staten har folkrättsliga förpliktelser att låta Sametinget självständigt pröva frågan om en person är att anse som same. Nuvarande bestämmelser om överklagan av sameröstlängden uppfyller inte dessa förpliktelser. 10 Lag (2001:82) om svenskt medborgarskap, Sida 21

24 Ändringar i bestämmelser om val till Sametinget Bestämmelserna om överklagan av den preliminära sameröstlängden har utformats enligt då gällande bestämmelser i 4 kap. 1-4 vallagen (SFS 1972:620) att röstlängden upprättas av den dåvarande valmyndigheten, skattemyndigheten, och att anmärkningar framställs till länsstyrelsen som beslutar i ärendet. Däremot finns inte i sametingslagen en bestämmelse som motsvarar den då gällande sjätte paragrafen att länsstyrelsens beslut i ärenden får överklagas endast i samband med överklagande av det val vid vilket beslutet har gällt och endast med bevis som har företetts hos länsstyrelsen. Bestämmelser om anmärkning mot eller överklagan av en röstlängd har strukits i nu gällande vallag eftersom anmärkningsförfarandet inte använts i praktiken (prop. 1993/94:21). Det objektiva same-kriteriet Samerättsutredningen, som föreslog inrättandet av ett representativt, folkvalt samiskt organ - ett sameting - och en samedefinition, anför i sitt betänkande Samerätt och sameting (SOU 1989:41) att i Sverige har den subjektiva minoritetsdefinitionen förespråkats. Såväl minoriteten som samhället kan emellertid h a berättigade intressen att förena det subjektiva kriteriet med objektiva kriterier, i synnerhet om minoriteten har särskilda rättigheter. När kriterierna väl är fastlagda torde det främst vara en angelägenhet för minoriteten att göra bedömningen om en viss person uppfyller kriterierna. Utredningen pekade vidare på att det inte finns någon allmänt accepterad definition av begreppet same. Enligt rennäringslagens 1 har person av "samisk h ärkomst" under vissa förutsättningar renskötselrätt. Vidare gäller enligt rennäringslagen att renskötselrätt i "blandade äktenskap" ska tillkomma maken till person med renskötselrätt. Om äktenskapet upplöses kan under vissa förutsättningar denna särskilda renskötselrätt upphävas. Person som adopterats av renskötselberättigad får enligt rennäringslagen själv en sådan rätt. I sameskolförordningen 11 finns ett annat synsätt. Där sägs i 1 att "samers barn" har rätt att fullgöra skolplikt i sameskolan i stället för i grundskolan. Av förarbetena (prop. 1962:51 s. 50) framgår att "alla, som påstår sig vara samer, ska få utnyttja rätten att sända sina barn till nomadskola". Det är alltså här fråga om en rent subjektiv definition. Motsvarande bestämmelse har införts i den nya skollagen. Samerättsutredningens slutsats var att utgångspunkten även i samelagen bör vara den subjektiva minoritetsdefinitionen - envar måste självfallet ha rätt att avstå från rätten att tillhöra en minoritet. Det finns emellertid uppenbara skäl för att förena den subjektiva definitionen med något eller några objektiva kriterier. Starka skäl talar dock för att språket bör vara ett objektivt kriterium i en definition. Språket är utgångspunkten i de norska och finländska definitionerna. Om språket inte vore ett kriterium i en svensk definition skulle den situationen kunna uppstå att en person kan anses som same i Norge och Finland, men inte i Sverige och vice versa. Utredningen föreslog som objektivt kriterium att uppgivna personer lärt sig samiska som första språk. Regeringen föreslog dock i sin proposition till riksdagen (prop. 1992/93:32) det nu gällande kriteriet att uppgivna personer har eller har haft samiska som språk i hemmet. Föredragande statsråd motiverade förslaget med att definitionen återspeglar en något generösare 11 Författningen har upphävts Sida 22

25 Ändringar i bestämmelser om val till Sametinget inställning från statsmakternas sida till vem som bör anser som same i sametingslagens mening. Den lägger inte avgörande vid i vilken ordning samiska och svenska har lärts i hemmet. Det avgörande är att samiska har använts som språk i hemmet. Regeringen kritiserade senare i proposition 2003/04:86 om ändringar i sametingslagen, m.m. Sametinget för att ha tillåtit att även icke-samer som gift sig med en samisktalande person tas upp i röstlängden. Tolkningen överensstämmer enligt regeringen inte med avsikten med bestämmelsen. Betänkandet Sametingets roll i det svenska folkstyret, SOU 2002:77 och regeringen har därmed utförligt redovisat bakgrunden till att möjligheterna till överklagande av den preliminära röstlängden utökades så att den som upptagits i röstlängden kan överklaga röstlängden i den del den avser att någon annan upptagits i längden. Mot den bakgrunden finns det skäl för valnämnden att noga ompröva sina tidigare beslut om upptagande av personer i sarneröstlängden. Valnärnnden ska kunna ta initiativ att göra ändring när den finner att en person orättmätigt strukits ur röstlängden eller orättmätigt tagits upp i den. Ett sådant initiativ ska snarast delges den som ärendet angår och denna kan begära ändring av beslutet senast tre veckor efter att beslutet delgivits. Sannolikhetsprövning av det objektiva kriteriet Beslut om upptagande av personer i sameröstlängden handlar inte bara om det som åligger den centrala valmyndigheten att med hjälp av folkbokföringsdata upprätta en förteckning över dem som är röstberättigade. Vid upprättande av sameröstlängden ska varje anmälan prövas om det är sannolikt att den anmälde med lämnade uppgifter om sig själv, sina föräldrar, far- eller morföräldrar uppfyller lagens språkkriterier. Valnämnden har att följa förvaltningslagens (SFS 2017:900) bestämmelser, bl.a. lämna sådan hjälp att den enskilde kan ta till vara sina intressen, innan beslut underrätta om allt material av betydelse och ge tillfälle till yttrande. Valnämndens roll i fråga om sameröstlängden motsvarar den roll Migrationsverket h ar när det gäller prövning om svenskt medborgarskap. Handläggningen av sameröstlängden bör utgå från det som gäller i Finland och Norge och det som Samerättsutredningen föreslog i betänkandet Samerätt och sameting, SOU 1989:41, kapitel 3.7.4, att den samiska valmyndigheten upprättar en preliminär sameröstlängd och att den därefter också omprövar röstlängden i de delar där begäran om ändring lämnats in. Ändring av ett myndighetsbeslut Förvaltningslag (2017:900), 37 och Sida 23

26 Ändringar i bestämmelser om val till Sametinget En myndighet får ändra ett beslut som den har meddelat som första instans om den anser att beslutet är felaktigt på grund av att det har tillkommit nya omständigheter eller av någon annan anledning. Ett beslut som till sin karaktär är gynnande för någon enskild part får dock ändras till den enskildes nackdel bara om det framgår av beslutet eller de föreskrifter som det h ar grundats på att beslutet under vissa förutsättningar får återkallas, tvingande säkerhetsskäl kräver att beslutet ändras omedelbart, eller felaktigheten beror på att parten har lämnat oriktiga eller vilseledande uppgifter. En myndighet ska ändra ett beslut som den har meddelat som första instans om den anser att beslutet är uppenbart felaktigt i något väsentligt hänseende på grund av att det har tillkommit nya omständigheter eller av någon annan anledning och beslutet kan ändras snabbt och enkelt och utan att det blir till nackdel för någon enskild part Sida 24

27 Ändringar i bestämmelser om val till Sametinget 6. Röstning, 3 kap. 13 och Bakgrund Ett förenklat valsystem Regeringen såg i proposition 1992/93:32 om samerna och samisk kultur m.m., inte minst i syfte att förenkla valsystemet, stora fördelar med ett system med brevröstning till sametingsvalet i Sverige. Det var ett alternativ som stod till buds för svenska väljare i Förbundsrepubliken Tyskland och Schweiz. Erfarenheterna från brevröstningen i Förbundsrepubliken Tyskland utvisade att andelen underkända röster (11%år1982, 8 % år 1985 och 13 % år 1988) h ar varit stor. Riksskatteverket har i en promemoria om erfarenheter m.m. från 1988 års allmänna val som exempel på ofta förekommande fel nämnt att röstkort saknas, att ytterkuvertet inte varit igenklistrat och att datum på ytterkuveret saknats eller varit felaktigt. Detta är en typ av fel som vid brevröstning upptäcks först vid rösträkningen och därför inte kan korrigeras. Motsvarande fel vid röstning med valsedelsförsändelse i Sverige upptäcks normalt av röstrnottagaren eller valförrättaren och kan därför rättas till. Sametingsutredningen pekade i betänkandet Sametingets roll i det svenska folkstyret, SOU 2002:77 på bl.a. följande möjliga skäl till att valdeltagandet är lågt: brevröstningsförfarandet, tidpunkten för val, röstlängden är offentlig, definitionen same i sametingslagen är oklar och valnämnden har haft vissa svårigheter a tt organisera valet. Sametingsutredningens slutsats blev dock att även om det är önskvärt med ett ökat valdeltagande så kan inte skälet för det möjliga låga del tagandet sökas i det gällande röstningsförfarandet. Utredningen fann inte att ett förändrat förfarande skulle kunna öka deltagandet. När brevröstningsförfarandet infördes medförde det enligt uppgift från Sametinget och Valmyndigheten vissa initiala svårigheter. Ett flertal röstande, särskilt äldre personer, hade svårt att förstå instruktionerna. Därefter har dock brevröstningsförfarandet blivit alltmer etablerat. Förfarandet har, enligt utredningen, varken under 1997 eller 2001 medfört att ett större antal röster ogiltigförklarats. Därtill kommer att brevröstning numera även är accepterat för samtliga utlandssvenskar i de allmänna valen. Brevröstningsförfarandet är i särklass det billigaste och enklaste röstningsförfarandet. Utredningen anser därför att det saknas anledning att förändra röstningsförfarandet i sametingsvalet. Det får i stället ankomma på ansvarig myndighet att ytterligare förbättra informationen om hur brevröstningen går till. Som redovisas i tabell 3.1 har val hållits åtta gånger, varav ett omval Antalet röstberättigade i sam etingsvalet 2017 var personer. Röstlängden 1993 med personer har därmed ökat med personer för varje val. Valdeltagandet har varierat Sida 25

28 Ändringar i bestämmelser om val till Sametinget mellan 56 till 72 %, medan valdeltagandet vid riksdagsval under samma tid varit över 80 %. Mer än två tredjedelar av de samiska väljarn a har brevröstat medan brevrösterna vid riksdagsvalet 2014 var 0,5 % Väljarnas geografiska fördelning vid sametingsvalet 2017 Tabell 6.1: Väljarnas fördelning 2017, i län och länder Norrbotten 4007 Örebro 44 Västerbotten 1966 Värmland 43 Stockholm 691 Kalmar 40 Jämtland 565 Jönköping 40 Västra Götaland 220 Halland 26 Västernorrland 212 Kronoberg 22 Uppsala 136 Gotland 22 Dalarna 114 Blekinge 15 Skåne 110 Gävleborg 90 Norge 137 Södermanland 73 Finland 12 Västmanland 62 Övriga länder 45 Öster ötland 57 Tabell 6.2: Väljare i sameområdets kommuner 2017 Kiruna 1438 Krokom 43 Jokkmokk 677 Dorotea 42 Gällivare 530 Älvsbyn 40 Umeå 440 Kalix 35 Storuman 397 Vindeln 33 Luleå 287 Norsjö 32 Vilhelmina 265 Överka1ix 29 Arvidsjaur 260 Berg 29 Arjeplog 256 Robertsfors 26 Sorsele 200 Övertorneå 23 Boden 194 Härnösand 21 Skellefteå 179 Älvdalen 19 Lycksele 165 Åsele 14 Östersund 164 Sollefteå 13 Piteå 151 Nordmaling 13 Åre 132 Kramfors 12 Härjedalen 115 Timrå 7 Malå 103 Bjurholm 6 Sundsvall 94 Haparanda 4 Pajala 83 Ånge 3 Strömsund 78 Tierp 3 Örnsköldsvik 62 Ragunda 3 Vännäs 51 Älvkarleby 2 Bräcke Sida 26

29 Ändringar i bestämmelser om val till Sametinget Tabell 6.3: Andel väljare i sameområdet 2017 Röstlängden Totalt i sameområdet Andel i sameområdet 77 % Karta 6.1: Väljare i sameområdets kommuner 2017 Kommuneri sameområdet/) "C~~ Vägare 1fJ)~. ~ tj"'f ~f'f_ ~ - -,_,.~::~"" ~~~ \ LJ ~~ Il ;(......~ L_J ~ LJ ~ 'V ~ ~ I ;.~- -1~ ' t ~I~ c ~p,,~ ' ft, - ~J : )1/t~ r ;.;rm ~ f ' ( Sida27

30 Ändringar i bestämmelser om val till Sametinget Karta 6.2: Väljare i övriga Sveriges län 2017,Län i övriga Sverige iväljare CJ LJ LJ LJ i=jso1- soo Sida 28

31 Ändringar i bestämmelser om val till Sametinget Karta 6.3: Spridningen på postorter av väljare i sameområdet 2017 Postorter Väljare e B JO Sida 29

32 Ändringar i bestämmelser om val till Sametinget 6.2 Överväganden och förslag Förslag: Väljare ska, i tillägg till vallokals- och brevröstning, före eller under valdagen få rösta i röstningslokaler eller med hjälp av ambulerande röstmottagare. De avgivna rösterna ska omgående efter valdagen sändas till Sametinget. Skälen för förslaget: Väljare vid sametingsval ska ges samma möjligheter som vid riksdags- och kommunval att få hjälp av röstmottagare vid förtidsröstning. Förtidsröstning i röstningslokaler och ambulerande rösbnottagare ska komplettera brevröstningsförfarandet. Röstning i riksdags- och kommunval kan göras i vallokal på valdagen och förtidsröstning någon annanstans än i vallokal. Förtidsröstningen startar ca tre veckor före valdagen och pågår fram till och med valdagen. Utomlands kan man brevrösta tidigast 45 dagar före valdagen och rösta på ambassader och konsulat tidigast 24 dagar före valdagen. Vissa kan rösta med bud man på grund av hög ålder, sjukdom eller funktionsnedsättning inte själv kan ta sig till sin vallokal eller en röstningslokal. Utmed en lantbrevbärarlinje kan lantbrevbäraren vara bud. Kommun kan också ordna med ambulerande rösbnottagare. Följande brevröstningsfel redovisas vid de två senaste sametingsvalen 2013 och 2017: inkommen efter rösträkningens start omslagskuvert ej förslutet omslagskuvert saknas felaktigt omslagskuvert omslagskuvert öppnat efter tillslutande mer än en röst avgiven ytterkuvert/röstkort ej förslutet ytterkuvert/röstkort öppnat efter tillslutande ytterkuvert/röstkort innehåller enbart valsedlar väljarens underskrift saknas på ytterkuvert/röstkort ej fullständiga vittnesuppgifter bevittning saknas ytterkuvert/röstkort innehåller valkuvert och lös valsedel valkuvert saknas valkuvert är utanför ytterkuvert/röstkort underskrift på ytterkuvert/röstkort saknas samt vittnesuppgifter saknas brevröster där väljanden även röstat i vallokal Som framgår av tabell 3.1 har andelen ogiltiga röster varit mellan 4 och 6 %. Sametinget bör omedelbart frångå den tidigare bedömningen i utredningen Sametingets roll i det svenska folkstyret, SOU 2002:77 att det saknas anledning att förändra röstningsförfarandet i sametingsvalet. Brevröstningsförfarandet h ar, som framgår av Sida30

33 Ändringar i bestämmelser om val till Sametinget rösträkningarna 2013 och 2017, inte blivit så etablerat som då förutsågs. Förbättrad information har varken minskat andelen fel eller ökat valdeltagandet. Brevröstningsförfarandet är dock fortfarande i särklass det billigaste och enklaste röstningsförfa randet Sida31

34 Ändringar i bestämmelser om val till Sametinget 7. Förtidsröstning, 3 kap. 18a 7.1 Bakgrund Figur 7.1: Andel väljare vid riksdags- och kommunval som röstat i förtid (procent) Källn: Vnlforskningsprogrnmmet, Göteborgs universitet. Förtidsröstningen i Sverige har en lång tradition med början redan i 1942 års konununalval samt 1944 års val till riksdagens andra kammare. Den tidiga förtidsröstningen var dock begränsad till sin omfattning. Endast personer som av särskilda skäl var förhindrade att rösta i vallokal tilläts att förtidsrösta på posten. Denna mer restriktiva hållning var gällande fram till 1969 års riksdagsbeslut vilket gjorde gällande att röstning i annan ordning än vallokal inte skulle begränsas i onödan. År 1982 utökades möjligheterna till förtida röstning ytterligare. Då fastslog riksdagen att den som finner sig vara förhindrad att rösta i vallokal ska tillåtas förtidsrösta på posten. Förtidsröstandet har över tiden successivt ökat från 13,9 procent i valet 1970 till den nya rekordnivån 42,1procent i2014 års val. Förtidsröstningslokaler redovisas av valmyndigheten ( rostmottagninglfortidsrostninglrike)och framgår för sameområdet av karta Sida32

35 Ändringar i bestämmelser om val till Sametinget Karta 7.1: Förtidsröstningslokaler vid riksdags- och kommunval 2018 ' I./ I f '. \ ' ) ( I. "''I... ~ -<. \fl ( ' I ) I.. 1 ' ~.l""_..,,,-- :---\. ""<...- '' I ' r. - -,. <-. <\. J' ril \ '-...,,,_J.. ' \. t. -' j I f I I \~ \.1 -' '1 ' \,1 I Källa: rostmottagning!fortidsrostninglrike Sida33

36 Ändringar i bestämmelser om val till Sametinget 7.2 Överväganden och förslag Förslag: Vid förtidsröstning får röstrnottagningen påbörjas i röstningslokaler som valnämnden har anordnat tidigast den artonde dagen före valdagen. Röstrnottagningen får pågå till och med valdagen. V alnänmden ska se till att det finns lämpliga lokaler som kan användas som röstningslokaler före eller under valdagen och som i fråga om lokalisering, tillgänglighet och öppethållande ger väljarna goda möjligheter att rösta. Vid röstrnottagning i en röstningslokal ska minst två röstmottagare vara närvarande. Vid förtidsröstning i röstningslokal lägger väljaren själv in sin valsedel i ett valkuvert och tillsluter det. Väljaren lämnar valkuvert och det ytterkuvert som också är röstkort till en röstmottagare. Denne kontrollerar att väljaren ställt i ordning bara ett valkuvert och att kuvertet inte är försett med obehörig märkning. Därefter lägger röstmottagaren i väljarens närvaro in valkuvertet i ytterkuvertet och tillsluter det. Röstmottagaren tar slutligen hand om ytterkuvertet samt antecknar på en särskild förteckning väljarens namn. Röstmottagaren ska omgående efter valdagen sända de mottagna förslutna ytterkuverten till Sametinget tillsammans med förteckningen över de väljare som röstat. Skälen för förslaget: Hjälp och röstmottagning vid förtidsröstning är, som framgår av figur 6.1, mycket vanlig vid riksdags- och kommunval. Vid sametingsval, däremot, har väljare inte beretts m öjligheter till hjälp vid förtidsröstning. Förtidsröstning vid sametingsval ska kunna göras på samma sätt som vid riksdags- och kommunval och röstmottagning ska gå till på samma sätt som vid sametingsval. Valnänmden ska se till att det finns lämpliga förtidsröstningslokaler på orter med mer än 50 väljare i närområdet. Möjliga orter för förtidsröstning framgår av tabell 7.loch av karta 7.2. Förtidsröstning får påbörjas som vid riksdags- och kommunval, tidigast den artonde dagen före valdagen. Vid röstrnottagning i en röstningslokal ska minst två röstrnottagare vara närvarande. Organiseringen av förtidsröstningen kan göras på olika sätt. Av tabell 6.4 framgår att röstrnottagningen vid riksdags- och kommunval 2018 företrädesvis ombesörjs vardagar under kontorstid av kommunala institutioner och tjänstgörande personal. PostNord AB:s service ombesörjs företrädesvis av butiker med öppethå1landetider även under kvällar och helger. Den kommunala röstrnottagningsorganisationen finns bara under den tid riksdagsoch kommunval genomförs. Postens service på serviceställena och genom lantbrevbäring finns tillgänglig även under sarnetingvalen. Kommunal personal kommer att ha erfarenhet och rutiner från 2018-års val och kan ge service åt sametingsväljare under sin normala tjänstgöringstid. Postens servicepersonal har utarbetade rutiner för mottagning av försändelser, legitimering m.m och är tränade att ge sådan service Sida34

37 Ändringar i bestämmelser om val till Sametinget Röstmottagning vid förtidsröstning leder till kostnadsökningar. Valnärrmden bör kunna upphandla en kostnadseffektiv lösning för förtidsröstning. Karta 7.2: Möjliga fortidsröstningsorter i sameområdet vid sametingsvalet 2021 Möjliga tö rtid sröstnin gsorter 00 ö :<D ) < Postorter med väljare Sida35

38 Ändringar i bestämmelser om val till Sametinget Tabell 7.1: Möjliga förtidsröstningsorter för sametingsvalet 2021 Väljare Ort i när- Vallokal 2017 Röstningslokal 2018 Postens ombud området Kiruna 970 Sametingets kansli Stadshuset, Hjalmar OkQ8 Lundbohmsskolan m.fk Österleden Jokkmokk 677 Sparbankssalen, Aja- Förvaltningsbyggnaden biblioteket Ica Supermarket huset eller Bokenskolan Gällivare 521 Sameskolan Församlingsgården, Gunillaskolan, CoopKonsum sjukhuset m.fl. Umeå 433 Trahppie, Gammlia 0 Ica Nära Bågen Stockholm 304 Hyresgästlokalen, Stadshuset, kulturhuset, Åhlens City Åsögatan 79 Cityterminalen m.fl. Luleå 287 Kulturens hus Stadshuset, kulturhuset,, Coop Loet universitetet m.fl. Karesuando 280 Eurosu andohuset Landsbygdskontoret i Handlar'n Eurosuandohuset Arjeplog 256 Medborgarhuset Tingsbacka,medborgarhuseteller Ica Nära biblioteket Arvidsjaur 253 Samegården Arvas Kommunalhuset eller biblioteket Ica Supermarket Tärna by 249 Tärna samservice Tärna samservice CoopKonsum Övre 156 Övre Soppero skola Skolan eller bensinstationen Bensin-stationen Soppero Skellefteå 153 Stadshuset, lasarettet, Campus m.fl. Ica Supermarket Piteå 147 Stadshuset, biblioteket, Stora Coop Strömbackaskolan m.fl. Lycksele 143 Stadshuset lca Supermarket Sorsele 139 Folketshus Folkets hus eller biblioteket Ica Nära Östersund 136 Gaaltije Rådhuset, Campus, Storsjöteatern Ica Supermarket m..fl. Boden 132 Stadshuset, biblioteket eller Stora Coop bokbussen Storuman 124 Kommunhuset eller Aktiviteten Ica Supermarket Malå 112 Försarnlingshemmet Kommunkontoret Ica Supermarket Vilhelmina 90 Tingshuset/turistbyrån Förvaltningshuset Ica Supermarket Sundsvall 90 Kommunhuset, Mittuni versitetet, OkQ8 Östra biblioteket, sjukhuset m.fl. Långgatan Uppsala 85 Kommuninformation, Hemköp Svava stadsbiblioteket m.fl. Göteborg 79 Stadsbiblioteket, Nordstan m.fl. Coop Konsum, Avenyn Järpen 70 Biblioteket Ica Supennarket Funäsdalen 70 Funäsdale:ns skola Lokalkontoret eller Centralskolan Ica Supermarket Ammarnäs 61 Same gården Skolan Ammamäs Livs Offerdal 56 Krokoms kommunhus, Hotagens Ica Supermarket, församhngshem m.fl. Krokom (C.a. 70 % av väl arna) Sida36

39 Ändringar i bestämmelser om val till Sametinget 8. Ambulerande röstmottagning, 3 kap. 18b 8.1 Bakgrund Om en väljare i riksdags- och kommunval på grund av sjukdom, ålder eller funktionsnedsättning inte kan ta sig till en röstningslokal kan kommunen ordna med en ambulerande röstmottagare. Ambulerande röstmottagning betyder att röstmottagare kommer till den plats där väljaren befumer dig för att ta emot dennas röst. Budet ska vara minst 18 år gammal och kunna visa upp en id-handling när hen lämnar in budrösten. Följande personer kan vara bud: make, maka eller sambo, väljarens, makens, makans eller sambons barn, barnbarn, föräldrar eller syskon, de som yrkesmässigt eller på liknande sätt ger väljaren vård, eller de som annars brukar hjälpa till i personliga angelägenheter, lantbrevbärare, eller anställda vid häl<te eller kriminalvårdsanstalt. Väljaren gör själv i ordning sin röst genom att lägga en valsedel i ett valkuvert för varje val och därefter stänga kuverten. Inför vittnet och budet lägger väljaren ner valkuverten i ytterkuvertet för budröstning. Ytterkuvertet ska klish as igen. Väljaren ska sedan u nderteckna med sitt namn på ytterkuvertet. Vittnet och budet intygar på ytterkuvertet att allt gått rätt till och att det är väljaren som har gjort i ordning rösten. Budet tar därefter ytterkuvertet och lämnar in i en lokal för förtidsröstning eller i vallokal på valdagen. 8.2 Överväganden och förslag Förslag: I tillägg till brevröstningsförfarandet enligt sametingslagens 3 kap. 19 ska valnämnden tilföandahålla ambulerande röstmottagare för väljare som på grund av sjukdom, funktionsnedsättning eller ålder inte själva kan ta sig till ett röstmottagningsställe, som betjänas av PostNord AB:s lantbrevbärare, eller som är intagna i häkte eller i kriminalvårdsanstalt. En ambulerande röstmottagare eller ett vittne ska ha möjlighet att lämna brevröstningsförsändelsen till vallokal eller röstmottagningsställe eller för postbefordran till Sametinget. Skälen för förslaget: Under punkt 6.2 redovisas brevröstningsfel vid de två senaste sametingsvalen 2013 och För att ytterligare stimulera väljare, som själva har svårt att anlita kunniga och erfarna Sida37

40 Ändringar i bestämmelser om val till Sametinget vittnen, att avge sin röst på ett korrekt sätt vid sametingvalen ska valnärnnden erbjuda ambulerande röstmottagning på väljarens begäran. Detta är självklart för väljare som själva inte kan ta sig till en vallokal eller ett röstmottagningsställe. Av karta 6.3 framgår att många väljare bor glest och långt borta från närmaste möjliga val- eller röstrungslokaler enligt karta 7.2 och är beroende av att själva utan minsta misstag göra i ordning sin brevröst. Det kan också vara svårt att anlita tillräckligt kunniga och erfarna vittnen. S.k. budröstning enligt vallagen motsvaras av brevröstning i de fall då ett vittne dessutom lämnar brevröstningsförsändelsen till val- eller röstningslokal eller för postbefordran till Sametinget. PostNord erbjuder posttjänst i glesbygd. Tjänsten vänder sig till personer som, på grund av ålder eller funktionsnedsättning, inte har möjlighet att hämta sin post i postlåda enligt ordinarie lantbrevbärarservice. För att få tjänsterna måste man bo i ett hushåll som betjänas av lantbrevbärare. Alla i hushållet måste vara minst 80 år eller ha en funktionsnedsättning. Funktionsnedsättningen ska vara av sådan grad att det är svårt att ta sig till sin brevlåda enligt ordinarie lantbrevbärarservice. Posttjänst i glesbygd ansöks hos närmaste brevbärarkontor eller via lantbrevbärare. Tjänsten innefattar: utdelning av post vid tomtgräns, i undantagsfall vid boningshuset om du inte har förmåga att ta dig till postlådan vid tomtgränsen, brev- och paketutlämning med tilläggstjänster som Postförskott, Rek, Express och Värde, hämtning av avgående brev och paket i samband med postutdelning till hushållet, aviserade paketförsändelser, Rek, och Värde delas ut efter att mottagaren begärt det. Avin/adresskortet delas ut dag 1, och försäljning av frimärken efter beställning. Posttjänst i glesbygd bör efter upphandling kunna bistå valnämnden som ambulerande röstmottagare, inte bara för äldre och funktionsnedsatta, utan också för alla väljare som har ordinarie lantbrevbärarservice och anmäler behov av röstmottagning Sida38

41 Ändringar i bestämmelser om val till Sametinget 9. Brevröstning, kontroll av försändelserna, 3 kap Bakgrund Sametingsvalsförfarandet är unikt genom att mer än två tredjedelar av väljarna brevröstar, se tabell 3.1. Ingen annan form av förtidsröstning erbjuds. Brevrösterna vid riksdags- och kommunvalen 2014 var bara 0,5 %. Förtidsröstning vid riksdags- och kommunval har successivt ökat till 42,l % i 2014 års val, se figur 7.1. Vid brevröstning 1. lägger väljaren själv in sin valsedel i ett valkuvert och tillsluter det, 2. lägger väljaren i närvaro av två vittnen sedan valkuvertet i ytterkuvertet (röstkortet) och tillsluter det, 3. skriver väljaren på ytterkuvertet en försäkran på heder och samvete att han eller hon gjort på detta sätt, 4. intygar vittnena skriftligen att väljaren egenhändigt undertecknat försäkran och att de inte känner till något förhållande som strider mot de uppgifter väljaren lämnat på ytterkuvertet, 5. anges vittnenas adresser på ytterkuvertet, 6. lägger väljaren in försändelsen i ett omslagskuvert och tillsluter detta, och 7. lämnas försändelsen för postbefordran. De sju stegen i förfarandet är svåra att genomföra korrekt för var och en som ska göra det en gång vart fjärde år. Efter de första, andra och sjätte stegen då kuvert ska tillslutas är förfarandet dessutom oåterkalleligt. Väljaren har då inget annat val än att antingen acceptera det som gjorts, beställa nya valhandlingar eller att avstå från att rösta. Under punkt 6.2 redovisas brevröstningsfel vid de två senaste sametingsvalen 2013 och Det kan inte uteslutas att ett lågt valdeltagande också orsakas av att väljare har svårigheter med brevröstningsförfarandet. 9.2 Överväganden och förslag Förslag: Vid varje tillfälle då brevröstningsförsändelser kommer in till Sametinget ska röstmottagaren kontrollera försändelserna och snarast sända ett duplettröstkort/duplettytterkuvert till de väljare vars kuvert inte uppfyller kraven och meddela att röstningen får göras om. Brevröster som uppenbart är försenade p.g.a. postbefordran eller som efter kontroll sänts med duplettröstkort/ duplettytterkuvert och uppfyller kraven ska dock räknas. Skälen för förslaget: Sida 39

42 Ändringar i bestämmelser om val till Sametinget C.a. 30 % av väljarna vid sametingsval bor utanför närområdet till vallokal eller föreslagen förtidsröstningslokal och är beroende av brevröstning för sitt valdeltagande, se tabell 7.1. För att ytterligare hjälpa väljare, som själva har svårt att anlita kunniga och erfarna vittnen, att avge en korrekt röst vid sarnetingvalen ska valnämnden ge möjlighet att rösta på nytt om brevröstningsfel uppdagas. Ett sådant förfarande förutsätter att väljaren brevröstar i god tid före valdagen och att Sametinget som röstmottagare vid varje tillfälle kontrollerar inkommande brevröstningsförsändelser, förseglar eller lägger undan dem, sänder omedelbart ett duplettröstkort/duplettytterkuvert till den väljare vars kuvert inte uppfyller kraven och meddelar att röstningen får göras om. Detta förfarande motsvarar den uppgift som röstmottagare i val- och röstningslokal har, d.v.s. att konh ollera att det förslutna valkuvertet med en röstsedel läumats på ett korrekt sätt. I val- och röstningslokal kan denna kontroll göras medan väljaren är närvarande och kan ges möjlighet att rätta till misstag. Vid motsvarande kontroll av brevröstningsförsändelser görs kontrollen i efterhand och möjligheten att rätta till misstag senareläggs eller uteblir. Väljaren kan då istället förnya sin brevröst, begära en ambulerande röstmottagare eller rösta i röstnings- eller vallokal. Postgången från många orter i sameområdet är begränsad och en brevröst som avlämnas valdagen för brevbäring kan komma sent till röstsammanräkningen. V alnämnden bör kunna granska också de brevröster som kommer in under sammanräkningen om det är uppenbart att förseningen beror på en begränsad postgång från väljarens postavlärnningsställe Sida 40

43 Ändringar i bestämmelser om val till Sametinget 10. Granskning och sammanräkning av rösterna, 3 kap. 21, 22, 25a, 26, 27, 28 och Bakgrund De principiella och praktiska skälen för att Sametingets valnämnd ska granska och räkna de avgivna rösterna, fördela mandaten i Sametinget, redovisa resultatet av valet samt utfärda bevis till valda ledamöter och ersättare har redovisats under punkt Rösträkning vid riksdags- och kommunval Omedelbart efter att röstmottagningen i vallokalen avslutats och samtliga valkuvert lagts ner i valurnan ska röstmottagarna ta ur kuverten och räkna rösterna. Rösträkningen är offentlig och ska genomföras utan avbrott. Resultatet av rösträlmingen ska antecknas i protokoll. Resultatet av rösträkningen är preliminärt. Omedelbart efter att den preliminära rösträkningen avslutats ska röshnottagarna till valnämnden överlämna röstlängden, protokollet ytterkuvert för budröst och omslag. Valnämnden ska behålla röstlängderna, ytterkuverten för budröst och omslagen. Nämnden ska till länsstyrelsen genast överlämna protokoll och omslag. På onsdagen efter valdagen ska valnäim1den sammanträda för att granska och räkna de röster som inte räknats i vallokalerna. Sammanträdet är offentligt. Valnämnden ska föra protokoll över sin rösträlming. Resultatet av näimldens rösträkning är preliminärt. När sammanträdet för rösträkning avslutats, ska valnämnden till länsstyrelsen genast överlämna nämndens protokoll, och omslag Om länsstyrelsen begär det ska nämnden också överlämna röstlängderna. Länsstyrelsen ska göra den slutliga rösträkningen. Förrättningen är offentlig och ska göras utan dröjsmål. Om rösträl<ningen avbryts ska de omslag som gjorts i ordning och övrigt valmaterial förvaras på ett säkert sätt under avbrottet Överväganden och förslag Förslag: Sametingets valnäimld ska granska och räkna de avgivna rösterna. Skälen för förslaget: Sametingets röshnottagare, rösträknare och valnäinnd ska ha samma roll som röstmottagare, rösträknare och valnämnd vid riksdags- och kommunval. De ska utbildas och ha ansvar för Sida41

44 Ändringar i bestämmelser om val till Sametinget att röstmottagning, och rösträkning görs enligt de noggranna instruktioner som finns i författningarna. Egen juridisk expertis kan anlitas och stöd från valmyndigheten kan ges. Valprövningsnämnden har i sitt beslut motiverat skälen till omvalet 2001: att rösterna i icke-tillslutna ytterkuvert från en vallokal godkändes, att vallokalsrösterna inte granskades samtidigt med brevrösterna, att två valkuvert inte granskades samtidigt med övriga, att ett icke-föreskrivet valkuvert och sannolikt två valsedlar i samma valkuvert godkändes. Valnämnden gjorde det allvarliga felet att godkänna felaktigt hanterade röster från en vallokal. De räknade ogiltiga vallokalsrösterna var så pass många att de antagligen påverkade valutgången. Det finns inga som helst skäl att utgå från att detta återupprepas och att ifrågasätta personalens kompetens att utföra uppdraget med hög säkerhet och god rättslig kvalitet. Sametinget ska som myndighet, liksom länsstyrelserna, kunna ta emot röstningsförsändelser, granska och räkna röster, fördela mandat och utfärda bevis. Under punkt 4 redovisade principiella skäl motiverar att valnämndens roll i fråga om rösträkning och mandatfördelning ska återställas. Under punkt 9 föreslagen kontroll av brevröstningsförsändelser kan lämpligas göras av Sametinget Sida 42

45 Ändringar i bestämmelser om val till Sametinget 11. Mandatfördelning, 3 kap Bakgrund Riksdags- och kommunval 2018 För att ett parti ska få delta i mandatfördelningen efter riksdags- och kommunvalen 2018 måste partiet ha fått minst en viss andel av de giltiga rösterna i valornrådet, en s.k. småpartispärr: För att få vara med i fördelningen av mandat till riksdagen måste ett parti ha fått minst 4 procent av rösterna i hela landet eller 12 procent av de godkända rösterna i en av valkretsarna.12 procentsregeln finns till för att ett parti som har fått många röster i en riksdagsvalkrets också ska kunna delta i mandatfördelningen. I fördelningen av mandat till landstingsfullmäktige måste ett parti ha fått minst 3 procent av rösterna i hela landstinget. I fördelningen av mandat till kommunfullmäktige måste ett parti ha fått minst 3 procent av rösterna för kommuner som är valkretsindelade och 2 procent för kommuner som inte är valkretsindelade. I val till Europaparlamentet är hela Sverige en enda valkrets. För valet till Europaparlamentet gäller samma spärr som vid riksdagsvalet, det vill säga 4 procent. Den beräkningsmetod som används när de fasta valkretsmandaten ska fördelas mellan partierna kallas den jämkade uddatalsmetoden. Att metoden kallas för jämkande uddatalsmetoden är för att det första delningstalet är 1,2 och inte bara Sametingsval Sju partier har dominerat Sametinget med sammanlagt över 90 % av röstetalet under de sju mandatperioderna sedan det första valet år 1993: Jakt- och Fiskesamerna, Guovssonasti (Renägarforbundet), Landspartiet Svenska Samer, Min Geaidnu Mija Gäjnno Mijjen Geajnoe, Samerna, Samiid Riikkabellodat Samelandspartiet (Svenska Samernas Riksförbund) och Vuovdega Skogssamerna. Var och en av dessa partier har genomgående haft mer än två mandat med några få undantag. Mindre partier har periodvis deltagit i sametingsvalen: Albmut - A lmetjh - Almasj - Folket, Fred Frid och urminnes hävd, Laahkoeh, Mii Samit - Vi Samer, Same Ätnam, Samerna for framtiden, Samernas Väl, Samisk Solidaritet, Samiska Folkomröstningspartiet, Solidaritet och Västerbottens samer. Var och en av dessa har genomgående haft mindre än två mandat med n ågot undantag. Albmut - Almetjh - Almasj - Folket har representerats i Sametinget längst av dessa; under de tre senaste mandatperioderna Sida 43

46 Ändringar i bestämmelser om val till Sametinget Tabell 11.1: Valresultatet svenska sametinget (omval) Parti Jakt- och Fiskesamerna Sårniid Riikkabellodat % % % % % % % Sarnelandspartiet % % % % % % % (Svenska Samernas Riksförbund) Guovssonåsti (Ren ägarförbundet) Vuovdega Skogssamerna Landspartiet Svenska Samer % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % Samerna % % % % % % % Min Geaidnu Mijå Gäjnno Mijjen Gea'noe % % % JO",(, % % % Delsumma % % % % % % % Samiska Folkomröstn ingsp % artiet Albmut - Alme~ h - Almasj - Folket 'l(, % 122 2% Mii Sårnit, Vi Samer 90 2% % Solidaritet Laahkoeh Same Äh1am Samisk Solidaritet Samerna för framtiden Samernas Väl Västerbottens samer Fred, Frid och u rminnes hävd Summa % % 86 2% % % % % % % 107 3% 40 1% % % Samerättsutredningen (SOU 1989:41) anförde i sitt betänkande att Sametinget för att kunna representera alla samer skulle vara uppbyggt så att även mindre samiska sammanslutningar skulle kunna nominera sina kandidater. Någon spärr mot småpartier skulle vare sig i formell mening eller i praktiken därför inte förekomma. I propositionen 1992/93:32 om samerna och samisk kultur m.m. gjordes samma bedömning. Sametingsutredningen (SOU 2002:77) har vidare undersökt vilka effekter en första divisor om 1,4 eller en procentspärr skulle få för sametingsvalet i Sverige. Resultatet framgår av tabellerna Utredningens slutsats var att båda förslagen om ett skärpt krav om registrering och en förste divisor vid mandatfördelningen på 1,4 innebär att mycket små Sida44

47 Ändringar i bestämmelser om val till Sametinget partier får svårare att delta i valet och att ta mandat. Detta innebär tillsammans att partisplittringen motverkas. En slutlig fråga är dock om dessa åtgärder är tillräckliga eller om det därutöver finns skäl att föreslå en renodlad procentspärr. En sådan har den nackdelen att proportionaliteten försäimas. Utredningens slutsats är att det i dag är svårt att bedöma om en sådan är nödvändig. Det kan i stället vara angeläget att först analysera vilka effekter de föreslagna åtgärderna får i kommande val. Först om de skulle visa sig vara otillräckliga finns det anledning att på nytt överväga frågan om en procentspärr. Tabell 11.2: Valresultatet svenska sametinget 1997 Parti Mandat Röster Procent Samelandspartiet ,73 Skogssamerna ,94 Renägarförbundet ,07 LSS ,68 MinGeaidnu ,59 Samerna ,58 Jakt- och fiskesamerna ,49 Saemien Eatname ,47 Samerna för framtiden ,12 Samisk solidaritet ,83 Mii Sanut ,45 Tabell 11.3: Valresultatet 1997 med annan divisor och procentspärr Parti 1,4 som div. 3 % spärr 4 % spärr Samelandspartiet Skogssamerna Renägarförbundet LSS MinGeaidnu Samerna Jakt- och fiskesamerna Saemien Eatname 1 1 Under spärr Samerna för framtiden 0 Under spärr Under spärr Samisk solidaritet 0 Under spärr Under spärr Mii Sam it 1 Under spärr Under spärr Tabell 11.4 Valresultatet i november 2001 med annan divisor och procentspärr Parti Mandat Röster Procent Mandat Samelandspartiet ,30% 6 Skogssamema ,20% 5 Rennägarförbundet ,00 % 4 LSS ,80% 3 MinGeaidnu ,90 % 3 Samerna ,60 % Sida45

48 Ändringar i bestämmelser om val till Sametinget Jakt- och fiskesamerna ,00 % 3 Saemien Eatname ,00 % 1 MiiSåmit ,60 % 1 Laakhoeh ,60% 0 Samisk solidaritet ,00 % 31 Parti 1 som div. 1,4 som div. 3 % spärr 4 % spärr Samelandspa rtiet Skogssamerna RennägarförbW1det LSS Under spärr MinGeaidnu Samerna Jakt- och fiskesamerna Saemien Eatname 0 0 Under spärr Under spärr Mii Såmit 1 0 Under spärr Under spärr Laakhoeh 1 1 Under spärr Under spärr Antal partier Antal partier Riksdagen reviderade bestämmelserna (riksdagens protokoll 2003/04:110) med anledning av regeringens proposition 2003/04:86 om ändringar i sametingslagen, m.m. så att talet 1,4 används som första divisor vid fördelningen av mandat i Sametinget. Regeringen fann i likhet med sametingsutredningen att stabiliserande åtgärder bör kunna underlätta Sametingets funktion och främja den politiska stabiliteten i tinget, även om de inte utgör en fullständig lösning på problemet Överväganden och förslag Förslag: Valnämndcn fördelar mandaten i Sametinget, offentliggör resultatet av valet och utfärdar bevis till valda ledamöter och ersättare. Endast grupp, parti och liknande sammanslutning som har fått minst fyra procent av rösterna berättigas delta i fördelningen av mandaten. Jämförelsetalet är, så länge gruppen, partiet eller sammanslutningen ännu inte tilldelats något mandat, röstetalet delat med 1,2. Skälen för förslaget: Regeringen anförde i proposition 2003/04:86 om ändringar i sametingslagen, m.m. att stabiliserande åtgärder bör kunna underlätta Sametingets funktion och främja den politiska stabiliteten i tinget, även om de inte utgör en fullständig lösning på problemet. Sametingsutredningen (SOU 2002:77) ansåg att det kan vara angeläget att analysera vilka Sida 46

49 Ändringar i bestämmelser om val till Sametinget effekter åtgärderna har i kommande val. Först om de skulle visa sig vara otillräckliga finns det anledning att på nytt överväga frågan om en procentspärr. I nedanstående tabeller redovisas mandatfördelningen i Sametinget från 2005 till 2017 då talet 1,4 används som första divisor vid fördelningen av mandat. Jämförelser görs med effekterna om i stället talet 1,2 används som första divisor och om en minoritetsspärr på 4 % tillämpas. Tabell 11.5: Jämfårelse av mandatfordelning 2005 om minoritetsspärrar tillämpas Parti Mandatfördelning 2005 Förändrad mandatfördelning Röster Mandat 4 % seärr Antal % 1,4 1,2 1,2 1,4 Jakt- och fiskesamerna % Samelandspartiet % Samerna % Skogssamema % MinGeaidnu % Guovssonasti 411 9% Styrelsemajoritet Övriga Tabell 11.6: Jämfårelse av mandatfordelning 2009 om minoritetsspärrar tillämpas Parti Mandatfördelning 2009 Förändrad mandatfördelning Röster Mandat 4 % spärr Antal % 1,4 1,2 1,2 1,4 Jakt- och fiskesamerna % Samelandspartiet % Samerna % Guovssonasti % MinGeaidnu % Skogssamerna % Landspartiet Svenska Samer 244 5% Albmut 117 3% Styrelsemajoritet Övriga växlande växlande Tabell 11.7: Jämfårelse av mandatfdrdelning 2013 om minoritetsspärrar tillämpas Manda tfördelnin 2013 Förändrad mandatfördelnin Parti Röster Mandat 4 % spärr Antal % 1,4 1,2 1,2 1,4 Jakt- och fiskesarnerna % Samelandspartiet % MinGeaidnu % Guovssonasti % Sida47

50 Ändringar i bestämmelser om val till Sametinget Landspartiet Svenska Samer % Skogssamema % Samerna 334 7% Albmut 107 2% Styrelsemajoritet Övriga Tabell 11.8: Jämförelse av mandatfördelning 2017 om minoritetsspärrar tillämpas Mandatfördelning 2017 Förändrad mandatfördelning Parti Röster Mandat 4 % spärr Antal % 1,4 1,2 1,2 1,4 Jakt- och Fiskesamema % Sarnelandspartiet % Guovssonasti % Skogssamerna 477 9% Landspartiet Svenska Samer 422 8% Samerna 233 5% MinGeaidnu 199 3,9 % Samiska folkomrösh'ringspartiet 132 3% Albmut 122 2% Styrelsemajoritet Övriga Ändring av första divisorn från 1,4 till 1,2 har inte någon effekt. Därem ot utesluter en minoritetssp ärr på 4 % partier med bara ett mandat. Omfördelningen av mandaten har inte någon effekt på majoritetsläget. Ledamöter, som under pågående mandatperiod valt att inte samverka och/eller rösta med sina partikamrater - politiska vildar, har skapat instabilitet i tinget, vilket lett till störningar i det politiska arbetet. Under hela den andra mandatperioden valde en ledamot i ett styrelsebildande parti att efter konstitueringen inte samverka eller rösta med sina partikamrater, vilket ledde till att styrelsen inte hade majoritetens stöd i plenum. Under mandatperioden valdes fem olika styrelsekonstellationer, delvis beroende p å att oenighet rådde om att ingå i en proportionellt vald styrelse. Dessa styrelseskiften föranleddes också av att ett flertal ledamöter valde att inte samverka och/eller rösta med sina partikamrater. Dessa incidenter har skapat större instabilitet och störningar än förekomsten av små partier. Vid alla övriga folkval i Sverige tillämpas minoritetsspärrar på 3, 4 och 12 % och den jämkade uddatalsmetoden används vid mandatfördelning. En minoritetsspärr på 4 % är en stabiliserande åtgärd som kan underlätta Sametingets funktion och främja den politiska stabiliteten i tinget. I likhet med riksdagsvalen bör talet 1,2 införas som första divisor och en minoritetsspärr på 4 % tillämpas Sida 48

51 Ändringar i bestämmelser om val till Sametinget 12. Ikraftträdande Förslag: Ändringarna i sametingslagen ska träda i kraft senast den 1 juli2020. Lagändringarna bör tillämpas från och med nästa gång val sker till Sametinget, dvs års val till Sametin get. För att valadministrationen ska få rimliga möjligheter att förbereda sig för de ändringar som detta innebär, bör lagändringarna träda i kraft så tidigt som möjligt. Det bedöms att senaste tidpunkt är den 1juli Sida49

52 Ändringar i bestämmelser om val till Sametinget 13. Ekonomiska och andra konsekvenser 13.1 Bakgrund Anslaget 3:1 Sametinget ökade tillfälligt med kronor under 2017 för att genomföra val till Sametinget. Sametinget ger i årsredovisningen för 2017 en kostnadsöversikt, tabell Tabell 13.1: Kostnader sametingsvalet 2017 Särredovisning av kostnader avseende Sametingsvalet 2017 Personal Lokaler Resor Annonser m.m. Köpta tjänster Övriga verksamhetskostnader Utbetalda bidrag och ersättningar Totalt Belopp (tkr) 873,8 52,7 167,7 107,2 573,5 128,4 1200,0 3103, Överväganden och förslag Förslag: Anslaget 3:1 Sametinget ökas tillfä1ligt med kronor under 2021 för att genomföra val till Sametinget. Skälen för förslaget: Kostnadsberäkningen utgår från samma omfattning av verksamheten som vid 2017 års val. Den verksamhetsökning som sker om förslaget genomförs är främst att förtidsröstningslokaler med personal på orter ska vara tillgängliga under arton dagar före valdagen. Kostnadsökningens storlek är beroende av hur förtidsröstningsservicen anordnas och upphandlas Sida SO

53 Bijusplina SPR :iigodahkii ver Mielddus SPR assai 43 / 2018 Bijusplana Såmi Parlamentåralas Rådi bijusplana cuovvoleapmi ( 15)

54 Bijusplana SPR iigodahkii ver Såmi parlamentåralas rådi doaibmaplåna cuovvovas åigodahkii, lea fåmus rajes 1. Ålggahus rajes, ja unnimusat 16 manu ovddas guvlui, gitta unnimus radjai, jodiha Samediggi Ruotas Sami parlamentaralas radi (SPR). Åigodaga sahtta guhkidit darbbu mielde. Samediggi Suomas joatka jodiheami dan maijijå. Callingoddidoaibma cuovvujodiheami (Bargoortnet 6). Samediggi Suomasja Samediggi Norggas galga nammadit unnimusat ovtta bargi hålddahusas guhte galgå doaibmat g,ulahallanolmmozin. Cuovvovas åssesurggiid doaibmaplånas vuoruhat erenoarnazit: Samegiella (illbmil lea ahte davviriikkalas samegielaid fäga- ja ressursaguovddas, Giellagåldu, asahuvvo bistevaceat) Davviriikkalas samekonvesuvdna (Sami parlamentåralas rådi dahttu lea olahit dakkar konvensuvnna mas lea govda fägalas ja politihkalas doarjja ja haliida ahte dahkkojuvvojit moadde, muhto dattege deahålas rievdadusa konvensuvdnateakstaevttohusas.) Sami parlamentaralas råddi alggaha cielggadeami ovttastahttit samediggevalggaid Suomas, Norggas ja Ruotas Cielggadit sami våikkuheami Barentsaradis ja Årktalas radis ON eamialbmogiid måilmmikonferanssa (WCIP) loahppadokumeantta cuovvolit, eamialbmot vålljejuvvon organat besset searvat ON vuogadaga eoahlddmiidda ieafaset olis. Sami parlamentaralas raddi arvvostalla vejolasvuoda ohcat aicisajadaga ON:ii ON 2019 eamiålbmotgielaid riildrnidgaskasas jahki - searvat UNESCO stivrenlavdegoddai mii galga lagidit ON eamiålbmotgielaid riikkaidgaskasas Jagi. Ålggahit barggu identifiseret konkrehta rådjahehttehusaid sami guovlluin ja man ulbmil leajavkaditja vuosttaldit radjahehttehusaid mat goazahit ovttasbarggu sami guovlluin Råjårasttildeaddji ovttasbargu mii guoska oktasas boraspirepolitihka strategiijaid. Dahttut stivrra lagidit seminara - gosa samedikkiid boraspirepolitihka ovddasvåstideaddjit bovdejuvvojit vai besset ålggahit rajarasttildeaddji boraspirepolitihka ovttasbarggu 2 ( 15)

55 Bijusplfoa SPR :iigodahkii ver Bijusplana cuokkis 2.1 ORGANISEREN JA RUHTADEAPMI MIHTTOMEARRI: Seailluhit samedikkiid ovttasbarggu Sami parlamentaralas radi bokte Mearradus: Arvvostallat ahte lea go darbu narmet Sami parlamentaralas radi rammaeavttuid, dåsa guoskevas ruhtadeapmi 1a callingoddi/halddahus Arvvostallat ahte lea go darbu rievdadit Bargoortnega ja Ovttasbargosiehtadusa Ovddasvastadus: Ruota Samediggi Evttohusat doaibmabijuide: Ruota Samediggi alggaha barggu vaksut SPR bargoortnega ON observatevrasajadaga kriteriaid ektui. Guhtege Samediggi diediha ja dutka guhtege raddehusain ON observatevrasajadaga oktavuoda. Dilalasvuoda / statusraporta: Bijusplana cuokkis 2.2 MIHTTOMEARRI:: Nannet samegielaid geavaheami SÅMEGIELLA Mearradus: Davviriikkalas samegielaid faga- ja ressursaguovddas, Sami Giellagaldu, asahuvvo bistevaceat ON 2019 eamiålbmotgielaid riikkaidgaskasas jahki - searvat UNESCO stivrenlavdegoddai rnii galga lagidit ON 2019 eamialbmotgielaid riikkaidgaskasas jagi. Ovddasvastadus: Norgga Samedikkis lea obbalas ovddasvastadus. Ruota Samedikkis lea ovddasvastadus ubmi- ja bitangielas. Suoma Samedikkis lea ovddasvastadus nuortalas- och an:irasgielas. Evttohusat doaibmabijuide: Evttohit ahte Giellgåldu assi meannuduvvo ministar- ja presideantaeoahkkimis Oslos cakeat Ruota Samediggi bargagoal1ta ubmi- ja bitongielaid giellabargguiguin. Suoma Sarnediggi bargagoahta nuortalas- och anarasgielaid giellabargguiguin. 3 ( 15)

56 Bijusplana SPR iigodahkii ver Dilalasvuoda / sta tust'aporta: Ruota, Norgga ja Suoma Såmedikkit lea valljen lahtuid Giellagaldu oktasas giellajuhkosjidda gitta radjåi. Såmedikkit geavahit resurssaid mat gudege samedikkis leat giellaovttasbargui, ja ruhtadit Interreg-proseavtta IDaIJIJel go Giellagaldu doaibma loahpahuvvo 2018 loahpas. Samedikkit rahkadit ovttasbargosiehtadusa hillddahusdasis åigodahkii, mas cilgejuvvo movt Sami Giellagaldu praktihkalas doaibma galga organiserejuvvot ja ruhtaduvvot.. Såmi Giellagilldui råhkaduvvojit gaskaboddosas odda njuolggadusat ja odda bargoortnet. Njuolggadusat ja bargoortnet leat fåmus åigodagas. Dån jahkebeali mielde berre arvvostallat movt upmisåmegiela sahtta viidaseappot ovdånahttit/nannet. Dan berre maid vuhtiivilldit go evttohit bistevas organisasuvdnastruktuvrra Sami Giellagåldui. Bihtansarni bargojoavku lea nammaduvvon ja bargagoahtån. Presideanta Aili Keskitalo lea radc:teda1ladettiin ovddasvastideaddji ministariin lokten Giellagålduassi guhte galga doalvut dan viidaseabbo rninistar- ja presideantaeoahkkimii cakeat 2018 Presideanta Aili Keskitalo gulla UNESCO stiverejovkui guhte organisere jagi 2019 gaskariikkals eamialbrnotgiela, son lea evttohuvvon Samirac:tis, ICC:as ja SPR stivrras (SPR s 21/2018, ). Diedut addojuvvot barggu birra mii lea jodus. Oktavuodaolbmot eam iålbmotjagis Ruota ja Suoma Såmedikkiin leaba Lars Miguel Utsi ja Tiina Sanila-Aikio. 4 ( 15)

57 Bijusplana SPR aigodahkii ver Bijusplåna cuokkis 2.3 DA VVIRIKKALAS SÅMEKONVENSUVDNA MIHTTOMEARRI Davviriikat ja samedikkit dohkkehit DavvirHkkalas samekonvensuvnna Mearradus: Norga, Ruo~ta ja Suopma leat loahpahan davviriikkalas samekonvensuvnna siehtadallamhd. Siehtadallanjodiheaddjit mearridedje sihttojuvvon konvensuvdnateavstta oddajagimanu 13.b Evttohusa leat riikkaid raddehusat ja samedikkit dal meammdeamen. Såmi parlamentåralas radi dåhttu lea olahit dakkar konven8uvnna mas lea govda fägalas ja politihkalas doarjja ja håliida ahte dahkkojuvvojit moadde, muhto dattege deahålas rievdadusa konvensuvdnateakstaevttohusas. Ovddasvastadus:. Buot Samedikkit Evttohusat doaibmabijuide: Bargat assiin vildaseabbo. Dilalasvuoda-/ statusraporta: Reive Suoma, Norgga ja Ruota ståhtaide mas evttohit rievdadusaid Davviriikkalas såmekon vensuvnnas, saddejuvvui geassemånu 7 beaivvi Bijusplåna cuokkis 2.4 OVTTASTAHTTIT SÅMEDIGGEV ÅLGGAID MIHTTOMEARRI: Ovttastahttit samediggevalggaid Mearradus: Sami parlamentaralas rad di ålggaha cielggadeami ovttastahttit såmediggevålggaid Suomas, Norggas ja Ruotas Seminåra dån fattas lagiduvvo cåkcat 2018 Ovddasvastadus: Ruota Samediggi Evttohusat doaibmabijuide: Geahca SPR s 45/2018 Dilalasvuoda-/ statusraporta: 5 ( 15)

58 Bijusplana SPR aigodahkii ver Bijusplana cuokkis 2.5 SÅMI CEARDDALAS DOVDOMEARKKAT MIHTTOMEARRI: Halddasit ja ovdanahttit sami nasunåla dovdomearkkaid Mearradus: DohkkehH sami dovdomearkkaid hålddasan njuo1ggadusaid Dohkkehit sami dovdomearkkaid geavahan njuolggadusaid Samiraddi bivda Sami cearddalas dovddåldagaid lavdegotti ovdanbuktit plana boahtte raddeeoahkkimi Såmi ålbmotluodi cktui. (SR-15/17 mearrådus, ) Ovddasvastadus:. Ruota Såmediggi Evttohusat doaibmabijuide: Dilalasvuoda-/ statusraporta: Ahte mearriduvvo ahte dat Såmediggi geas lea sågadoallidoaibma nammada sagadoalli lavdegoddåi. Lavdegoddelahtut leat Anders Kråik, Thomas Åhren, Petra Magga, OlJohan Gaup, Anna Igontova. Samiradi sadji lea guoros. Dan mandahttaåigodaga vuosttas eoahkkin lea borgemanu b 2018 Gironis Bijusplana cuokkis 2.6 OAHPAHUS/OAHPPU MIHTTOMEARRI:: Nannet same oahpahusa skuvllas Mearradus: Vuolggahit ovttas eisevålddiiguin Suomas, Norggas ja Ruotas oktasas davviriikkalas Cielggadeami man ulbmil lea låhcit vejolasvuodaid rajåid rasttildeaddji ovttasbargui gaskal skuvllaid radjaguovlluin samis ja vejolasvuoda asahit radjaskuvllaid sami guovlluide. Ålggahit ovttas eisevålddiiguin Suomas, Norggas ja Ruotas davviriikkalas cielggadeami, man ulbmilin lea vålmmastallat fåsta/bistevas ortnega samegielaid gaiddusoahpahusa ordnemii rajaid badjel Ålggahit ovttas eisevålddiiguin Suomas, Norggas ja Ruotas planenbarggu, man ulbmilin lea ovttastahttit samegielaid ja sameduoji oahppoplanaid riikkaid vuoddoskuv laoahpahusas Vuolggahit ovttas eisevålddiiguin Norggas, Suomas ja Ruotas oktasas ovddidanproseavtta mas ulbmil lea nannet kvalitehta sami manåidgårddiin/ arrabaj asgeassimis. 6 ( 15)

59 Bijusplina SPR aigodahkii ver Evttohusat doaibmabijuide: Proseavtta oaiveulbrnil lea cielggadit mii lea såmi manåidgardepedagogihka/årrabajasgeassinpedagogihka ja didaktihka filosofiija. Såmi anåidgardepedagogihka/årrabajasgeassinpedagogihka filosofiijai leat vuoddun såmi oahppahapmen, giella, kultuvra ja årbevirolas måhttu mat leat heivehuvvon odda aigai. Ovddasvastadus: Buot Samedikkis Norgga ja Suoma Såmeclikkit leat searvan oktasas prosektii vuosttas Dilalasvuocta-/ statusraporta: ja vidat cuoggaid ektui. Ruot:a Såmediggi lea mearridan bidjat halddahusa bargat assiin mii gulla njealjåt euoggai. Bijusplåna cuokkis 2. 7 SÅMEGIELAT OAHPPOMATERIÅLAID GEAV AHEAPMI RIIKKARÅJÅID RASTÅ MIHTTOMEARRI:: Ovddidit samegielat oahppamaterialaid geavaheami riikkarajåid rasta Mearradus: Doaibrnabijut: Ovddidit ovttas Suoma, Norgga ja Ruota beale sårni oahpahusvirgeolbmuiguin såmegielat oahppamateriålaid diedihanortnegiid riikkarajaid rasta ja beavttalmahttit materialaid buvttadeami koordinerema sihke eoavdit vuoigatvuodaide guoski vattisvuodaid materialaid juohkimis riikkaråjåid rasta ( omd. NRK filmmat) Ovddasvastadus: Buot Samedikkit. Evttohusat doaibmabijuide: Dilalasvuocta-/ statusraporta: 7 ( 15)

60 Bijusplina SPR aigodahkii ver Bijusplana cuokkis 2.8 S.ÅMI NUORAT - ORGANISEREN JA V ÅIKKUHEAPMI MIHTTOMEARRI:: Nannet sami nuoraid oassålastima ja våikkuheami Mearradus: Lagidit oktasas sarni nuoraidkonferanssa juohke nuppi jagi, euovvovas jagis Doarjut Såmi parlamentaralas radi nuoraidpolitihkalas rådi mii asahuvvui Nuoraid politihkalasraddi galga bargat nuoraidpolitihkalas assiiguin ja doaibmat sami nuoraid oktass jietnan, sihke riikkaidgaskasaccat ja såmis. Ollasuhttit avzzuhusaid Såmi parlamentåralas radi goahnmåt sami nuoraidkonferånssas mii lagiduvvui Trondheim gavpogis guovvarnanus Nuoraidpolitihkalas radi jodiheaddji dahje eara ovddasteaddjit bovdejuvvojit Sami parlamentaralas radi dievasfoahkkimii. Sii besset das raporteret iefaset doaimmas. Ovddasvastadus: Suoma Samediggi Evttohusat doaibmabijuide: Dilalasvuoåa-/statusraporta: SPR nuoraidpolitihkalas radi lahtut leat Maja Fjellstrnm, Grete Julianne Skum, Risten Mustonen, Niila Rahko, Anja Fjellgren Walkeapää ja Paulus Jonsson. SPR nuoraidpolitihkalas radi vuosttas eoahkkin lei miessemanu 15 b Karasjogas. Ruota Nuoraidradis lea sagadoalliammat. Suom a nuoraidraddi lagida SPR nuoraidkonferanssa mii plånejuvvo njukcamånnui/cuoijomånnui Bijusplana cuokkis 2.9 DÅSSEÅRVU JA MIHTTOMEARRI:: Dassearvu sohkabeliid gaskkas ja seksuala OVTTAÅRVOSASVUOHTA vehadagaid ovttaarvosasvuoda ovddideapmi Mearradus: 1. Doarjut beaktileappot daid organisafovnnaid mat barget dassearvvuin ja ovttaarvosasvuodain 8 ( 15)

61 Bijusplana SPR aigodahkii vcr Evttohusat doaibmabijuide: 2. Geahcadit vejolasvuodaid ahte leat veahkkin våikkuhit ahte lagiduvvo riikkaidgaskasas eamjalbmotnissonkonferånsa Samis. Ovddasvastadus: Buot Samedikkit. Dilalasvuocta-/ statusraporta: Bijusplana cuokkis 2.10 DEARVVASVUOHTAJA SOSIÅLA Våldit oktavuoda såmj nissonorganisasuvnnaiguin ja vejolacfat eara organisasuvrmaiguin plånen ja fadahan dihte earniålbmotkonfereanssa mii evttohuvvo dollot oddajagimånus MIHTTOMEARRI: Vafistit dasseårvosas samegielat dearvvasvuoda- ja sosiålabcllvalusaid sapmelaccaide radjaguovlluin ja searnma dasis go albmogis mudui Mearradus: Geahcfalit oazzut Suoma, Norgga ja Ruota ståhtaidgaskasas ovttasbargosiehtadusa man mihttomearri lea årjjålacfat javkadit radjeovttasbarggu hehttehusaid, vai beasasii vafistit dassearvosas balvalusaid sapmelaccaide ja mas assehacfa dårbbut leat guovddazis Ovddasvastadu s: Ruota Samediggi Evttohus a t doaibmabijuide: Dilalasvuocta-/ statusraporta: Sosiåladepartemeanta mearridii juolludit ruda Samediggåi ja eara samiorganisasuvnnaide ja leanadikkiide Norrbottenis, Västerbottenis, Jämtlanddas och Dalarnas åigodahkii dasa ahte cegget diehtofierpmadaga samiid dearvvasvuoda varas. Ruota Såmediggi lea vuoddudan dearvvasvuoda-, vuorrasiid- ja valastallanlavdegotti. 9 ( 15)

62 Bijusplana SPR aigodahkii ver Bijusplana cuokkis 2.11 OKTASAS SÅMI KULTURPOLITIHKKA MIHTTOMEARRI:: Ovddidit buot osiid såmi kultuvrra eallimis, dåsa guoskka maiddåi så.mi kulturårbi ja såmi kulturbiras, ja nannet ja ovdånahttit såmi kultuvrra ja dan bokte maiddai sami servodagaid ollasit. Mearradus: Darbbu mielde buktit oaiviliid/cealkarnusaid Såmiradi iefas kulturpolitihkalas plåna/diedahusa habmemis, dåsa guoska maiddai buktit oaiviliid kulturfoandda åsaheamis Ovddasvåstadus: Buot Samedikkit Evttohusat doaibmabijuide: Dilalasvuoda-/ statusraporta: Bijusplana cuokkis 2.12 RESURSAÅVKKÅSTALLAN JABIRAS Suoma Samediki mielas leat euoggat 2.11 ja 2.17 seammalaganat ja evttoha ahte cuokkis vuoruhuvvo, muhto ahte maidda valda vuhtii euogga MIHTTOMEARRI:: Gozihit iesgudetlagan riikadassasas ja riikkaidgaskasas proseassaid strategiijaid. Mearradus: Gozihit iesgudetlagan riikadassåsas ja riikkaidgaskasas proseassaid mii guoskkå luondduriggodagaidavkkåstallamis såmi guovlluin ja davviguovlluin obbalaccat Ollasuhttit biodiversitehtasoahpamusa artihkal 8G):a åigumusaid Suom as, Norggas ja Ruotas Årjjålaceat searvat dålkkadatsiehtadallamiidda, d åsa guoska searvat ON dalkkadatkonvensuvnna/ United Nations Framework Convention on Climate Change (UNFCCC) oassebeallefoahkkimiidda (Conference of parties(cop). Dån bargui gulla m aiddai eamialbmotvuoddu/platform. Ovddasvastadus: Buot Samedikkit Evttohusat doaibmabijuide: Geahea maiddai 2.13 Juohke riikkaidgaskasas eoahkkima/foruma ovddabeal galgct Samedikkit ja Samiraddi doallat oktasas koorclinereneoahkkima.. SPR sagadoalli cohkkejeaddji. Hahkat strategiijaid. Dilalasvuoda-/statusraporta: COP i Katowice, Polen 10 ( 1 5)

63 Bijusplana SPR iigodahkii ver Bijusplana cuokkis 2.13 SÅMI PARLAMENTÅRALAS RÅ.DI RIIKKAIDGASKASAS BEROSTUMIT MIHITOMEARRI:: Olmmosvuoigatvuodat galget nannejuvvot nu ahte eamialbmogat duohtavuodas besset mearridit iefaset ovdaneamis Mearrådus ON eamiålbmogiid rnailmmikonferanssa (WCIP) loahppadokurneantta cuovvolit, ea. bargat dan ala ahte eamiålbmot ålbmotvalljejuvvon orgånat besset searvat ON vuogadaga eoahkkimiidda iefaset olis, ja ahte Såmi parlamentåralas raddi arvvostalla vejolasvuoda ohcat åicisajadaga ON:ii Öelggadit sami vaikkuheami Barentsaradis ja Årktalas radis Searvat assåigullevas/relevanta riikkaidgaskasas foraide, dadi mielde go lea dårbu ja jus leat rudalas ja halddahuslas navccat (ON vuogadagas, EU vuogadagas ja viidaseappot) Searvat daid foraide gos Sårni parlamentåralas radis lea juo oassevåldi sadji: -Davviriikkaid Radi jahkasas se5uvdnii (åici) ja faddasesuvdnii (bovdejuvvo) -WIPO (World Intellectual Property Organization I Mailmmi vuoigl)aduoji organisasuvdna) genehtalas ressurssaid, årbevirolas måhtu ja kultuvrra gaskkastahtalas lavdegotti foahkkimiidda -SCP AR (The Standing Committee of Parhamentarians of the Arctic Region I Den permanente arktiske parlamentarikerkomiteen I Arktalas parlamentarihkkåriid bistevas lavdegoddi) eoahkkimiidda bistevas oassevaldin -Arktalas parlamentarihkkariid konferånsii mii lagiduvvo Anåris (Bovdejuvvo) -Barentsovttasbargui (Eamiålbmot bargojovkui, eara bargojoavkkuide, Barentsraddåi, CSO, Regionraddåi ja lavdegoddåt) servet såmedikkiid nammaduvvon airasat -Barents eamialbmogiid konferånsii ( bovdejuvvo) -Barents parlamentarihkkariid konferånsii (Bovdejuvvo) Ovddasvastadus:. Buot Samedikkit 11 ( 15)

64 Bijusplana SPR aigodahkii ver Evttohusat doaibmabijuide: Geahea maiddfil 2.12 Plånet oasålastima juohke foahkkima ovdal. Ordnetovdacoahkkirrtiid Håhkat strategiijaid. Joatkit geahccaleami oazzut aigfil ovttasbarggu ja raddehallarniid eara mailmmi eamialbmogiiguin. Suokkardit Ruos8a eamiålbmogiid oasalastima Permanent Forwnis Su okkardit oktavuodaid EO- vuogadagas. Geahcealit oazzut åigåi ovdafoahkkimiid/ guovlulas foahkkimiid davviriikkaid stahtaiguin. Suoma Såmediggi dutka man galle samit galget leat ovddasteaddjit SCPAR foahkkimis Ånaris. J oatkit barggu implementeret eamialbmotjulggastusa. Dilalasvuoda-/ statusraporta: Permanent Fon.un New Y orkas. Fadda: eamialbmogiid giellajahki Davvitiikkalas radi eoahkkin Norggas Barents parlamentarihkarkonfereansa ja Summit Evttohus i Liksjoes/Lycksele. Bijusplana cuokkis 2.14 RÅDJAHEHTTEHUSAT SÅMI GUOVLLUIN MIHTTOMEARRI:: Eastadit radjahehttehusaid MIHTTOMEARRI:: Rajarasttildeaddji ovttasbargu mii guoska oktasas boraspirepolitihka Mearradus: Ålggahit barggu identifiseret konkrehta radjahehttehusaid sami guovlluin ja man ulbmij lea javkadit ja vuosttaldit radjahehttehusaid mat goazahit ovttasbarggu sami guovlluin Ovddasvastadus: Norgga Samediggi Dahttut stivrra lagidit seminåra - gosa samedikkiid boraspirepolitihka ovddasvastideaddjit bovdejuvvojit vai besset ålggahit rajarasttildeaddji boraspfrepolitihka ovttasbarggu. Ovddasvastadus: Norgga Samediggi Såmi ovttasbargu Interreg doaimmain ovdal 2021 progråmmaåigodagas Ovddasvastadus: Ruota Samediggi Evttohusat doaibmabijuide: Geahca SPR s 49-51/ ( 15)

65 Bijusplana SPR aigodahkii ver Dilalasvuoda-/ statusraporta: Bijuspl:ina cuokkis 2.15 DUOHTAVUOHTAJA SOABADEAPMI MIHTTOMEARRI:: Åsahit duohtavuoda- ja soabadeamikornmi8uvnna Suomas, Norggas ja Ruotas Mearradus: Du.ohtavuoda- ja soabadeamikommisuvnna barggu koordineret Ovddasvastadus: Buat Samedikkit Evttohusat doaibmabijuide: SPR stivra joatka oktiiheivet barggu. Dilalasvuoda-/ statusraporta: Norgga Stuorradiggi lea asahan duohtavuoda- ja seanadankommisuvnna. Lea nammaduvvon fågakornmisuvdna man mandåhtaåigi lea njeallje (4) jagi. Dagfinn H0ybråten lea jodiheaddji Mandåhtii gulla darkkistit daruiduhttinpolitihka ja daid soardimiid mat lea dahkkon såmiide, kveanaide ja dårusuopmelaccaid vuosta. Suomas leat hearing-eoahkkimat eadahuvvon main leat fohkken oainnuid. Coahkkåigeassu dain vurdojuvvo leat garvvis eavcea dievaseoahkkimii. Ruota Sårnediggi vuorda åin DO raportta digastallamiin jagis 2016 ja raportta Samedikki bargojoavkkus. Stivra lea addån halddahussii bargun rahkadit evttohusaid raddehussii mas lea aigeplåna jotkojuvvon bargui. 13 ( 15)

66 Bijusplana SPR aigodahkii ver Bijusplana cuokkis 2.16 TURISMA MIHTTOMEARRI:: Turismma fårnolas lassaneapmi eaktuda davviguovllu hearkkes luonddu ja sårnekultuvrra eallinfåmolazfan seailuma vejolazzan dahkama ja sihkkarastima. Sameservosa olggobeale turismasuorggi doaibmiide lea dårbu råhkadit etihkalas ravvagiid das, man lahkai samekultuvrra oktan dan mill)ggahapmasasvuodain sahtta turismma dafus da.hkat buvttagin, ovdanbuktit ja markanastit. Maiddai sapmelas turismadoaibmit dårbbasit kollektiivvala.s kriteeraid heivehanlahkai olles sårneguovllus guoskkadin vasttolas ja etihkalaceat suvdilit ollasuhtton sårneturismma. Mearradus: Suoma, Norgga, Ruota ja Ruossa sårniid/samedoaibmiid oktasasbarggu karten nu ahte laktasa råjaid rasttildeaddji sameturisrruna oktasasbargofierpmadaga, Visit Sapmi, alggaheapmcli, mii sisttis doalla kollektiivvalas kulturårbbi geavaheapmai gullevas vasttolas ja etihkalaceat suvdilis ravvagiid sapmelas turismafitnodatolbmuide, sameturismma sertifikahta sihke sapmelasvuhtii vuoddudeaddji turismma vasttolasvuoda ja etihkalas suvdilvuoda euovvumii heivvolas indikahtoraid rahkadeami Vasttolaceat ja etihkalaccat suvdilit doaibmi samebalvalusaid resursaid eohkken sesmjipid ja suorgeguovdasas assedovdamusa mielde Assis berostuvvan samedoaibmiid skuvlendarbbuid karten Ovddasvastadus: Suoma Sårnediggi Evttohusat doaibmabijuide: Geahca s 54/2018 Dilalasvuoda-/ statusraporta: 14 ( 15)

67 Bijusplana SPR aigodahkii ver Bijusplana cuokkis 2.17 KULTURÅRBI Davviriikkalas sami njålmmalas årbevierolas kultuvra ovddasvastaduslas ja ehtalaccat beaktilis geavaheami ja suodjaleami njuolggadusat Guovvdas ulbmilin lea habmet oktasas vuodu sfuni dåidda-ja kultursektorii, mii guoska sfuni ealli njalmmålas arbevieru ovddasvastaduslas ja ehtalaccat beaktilis geavaheami ja suodjaleami Samekultuvra galga seailut ealli kultuvran nu ahte nanusmahttit dan dahjege ovddidit ja dorvvastit sami ealli njalmmålas arbevieru, sami dåidaga ja dåiddariid boahttevuoda, giela ja arbevirolas ealåhusaid. Searvat Sami immateriåla kulturårbbi konferånsii Anåris, miessemånu b Ovddasvastadus: Suoma Samediggi Evttohusat doaibmabijuide: Assi meannuduvvo juohke SPR stivrafoahkkimis. Fadda SPR raddefoahkkimii cakeat 2019 Geahca maiddåi 2.11 V albmet assi raddefoahkkimii Geahea maiddåi Dilalasvuoda-/ statusraporta: Bijusplana cuokkis 2.18 RAPORTEREN JA RUHTADEAPMI Stivra raportere Såmi parlamentåralas radi dievasfoahkkimii mo doaibmaplåna doaibmabijut fovdojuvvojit. Såmi parlamentaralas radi doaimma ruhtadit samedikkiid iefaset dabålas buseahtta bokte. Eai leat bidjon erenoamasit rudat dasa ahte eadahit dån doaibmaplana doaibmabijuid. Evttohusat doaibmabijuide: Dilålasvuoda-/ statusraporta: 15 ( 15)

68 Verksamhetsplan för SPR ver Bilaga till ärende SPR s 43/ 2018 V erksamhetsplan Uppföljning av handlingsplan för Samisk parlamentarisk Råd ( 15)

69 Verksamhetsplan för SPR ver Handlingsplan for Samisk parlamentarisk råd perioden Inledning Från och med 18 maj 2018, och minst 16 månader framöver, till har Sametinget i Sverige ordförandeskapet for Samisk parlamentarisk råd (SPR). Perioden kan förlängas efter behov. Sametinget i Finland övertar ordförandeskapet efter Sametinget i Sverige. Sekretariatsansvaret följer ordförandeskapet (Arbeidsordning 6). Sameting en i Finland og N arge ska under perioden ha minst en person i administrastionen som ska fungera som kontaktperson. F0lgende saksområder i handlingsplanen prioriteres srerskilt: Samisk språk (Målet er at Nordisk fag- og ressurssenter, Giellagåldu, for samisk språk etableres på permanent basis) Nordisk Samekonvensjon (Samisk parlamentarisk råd er opptatt av å få i havn en konvensjon det er brei faglig og politisk st0tte for og 0nsker å få foretatt noen få, men likevel viktige endringer av förslaget til dl konvensjonstekst) Att SPR tillsätter en utredning om samordning av sametingsvalen i Finland, Norge och Sverige Genomföra översyn (gjennomgang) av det samiska inflytande inom Barentsrådet och i Arktiska rådet F0lge opp sluttdokumentet fra FNs World Conference on Indigenous Peoples (WCIP), bl.a. arbeide for at urfolks folkevalgte organ kan delta i m0ter i FN systemet i egen kapasitet. Samisk Parlamentarisk råd vil vurdere muligheten for å s0ke om observat0rstatus i FN. FNs 2019 internasjonale år for urfolksspråk - delta i UNESCO styringskomite for organisering av 2019 internasjonale år for urfolksspråk. I gangsette et arbeid med å identifisere konkrete grensehindringer i samiske områder, med mål om å fjerne og bekjempe grensehindringer, som bremser for samarbeid i samiske områder Gränsöverskridande samarbete angående gemensam strategi i Rovdjurspolitiken. Att uppdra till styrelsen att anordna ett miniseminarie- där de ansvariga för rovdjurspolitiken i de olika sametingen inbjuds för att påbörja ett samarbete med gränsöverskridande rovdjurspolitik. 2 ( 15)

70 Verksamhetsplan för SPR ver Handlingsplanens punkt 2 1 FINANSIERING OCH ORGANISERING MÅL: Bevara Sametingens samarbete genom Samisk parlamentarisk råd Beslut: Överväga om det är behov för att stärka villkoren för Samisk Parlamentarisk Råd, även inklusive ekonomi och sekretariat/administration Överväga om det är behov för revidering av Arbetsordning och Samarbetsavtalet Ansvarig: Sametinget Sverige Förslag till åtgärder: Sametinget i Sverige påbörjar arbetet med att se över SPR:s arbetsordning kontra kriterierna för observatörsstatus i FN. Respektive Sameting informerar och undersöker med respektive regeringar angående observatörstatusen i FN. Läges-/ statusrapport: Handlingsplanens punkt 2.2 MÅL: Att stärka användningen av samiska språk SAMISKA SPRÅK Beslut: Nordisk fag- og ressurssenter for sa:rrusk språk, samisk Giellagrudu, etableres på permanent basis FNs 2019 internationella år for urfolksspråk- delta i UNESCO styrkommitte för organisering av 2019 internationella år for urfolksspråk. Ansvarig: Sametinget i Norge har övergripande ansvaret Sametinget i Sverige ansvarig angående ume-och pitesamiska Sametinget i Finland ansvarig angående nuortalas- och anarasgiela Förslag till åtgärder: Föreslå att Giellgaldu behandlas vid minister- och presidentmötet hösten 2018 i Oslo. Sametinget i Sverige tar tag i ume- och pitesamiska språkarbetet Sametinget i Finland tar tag i nuortalas- och anårasgiela språkarbetet 3 ( 15)

71 Verksamhetsplan för SPR vet Läges-/ statusrapport: Sametingen på svensk, norsk och finsk sida har beslutat om ledamöter i Giellagaldus gemensamma språksektioner fram till Sametingene bruker ressursene som de enkelte sameting har til språksamarbeidet, og finansierer Interreg-prosjektet etter at Samt Giellagaldus virksomhet avsluttes, ut året Sametingene utarbeider en samarbeidsavtale på administrasjonsnivå for perioden , <ler det avtales hvordan det praktiske i Sami Giellagaldus virksomhet skal organiseres og finansieres. Midlertidige nye regler og ny arbeidsordning for Sami Giellagaldu. Reglene og arbeidsordningen trer i kraft for perioden I l0pet av dette halvåret b0r det vurderes hvordan umesamisk utvikles/frernmes videre. Dette bm også vurderes i forbindelse med forslag til permanent organisasjonsstruktur for samisk Giellagaldu. Pitesamiska arbetsgruppen har utsetts och arbetet har påbörjats. President Aili Keskitalo har vid överläggningar med ansvarig minister lyft Giellagaldu för vidarebefordran till minister- och presidentmötet hösten President Aili Keskitalo ingår i UNESCO:s styrgrupp för att organisera 2019 FN:s internationella år för urfolkspråk efter att ha nomineras av Samerådet, ICC och SPR:s styrelse (SPR s 21/2018, ) Information lämnas angående det pågående arbetet. Kontaktpersoner från Sametingen i Sverige och Norge angående urfolksspråksåret är; Lars Miguel Utsi och Tiina Sanila-Aikio. 4 ( 15)

72 Verksamhetsplan för SPR ver Handlingsplanens punkt 2.3 NORDISK SAMEKONVENTION MÅL: Nordisk samekonvention antas av de nordiska länderna och Sametingen Beslut: Norge, Sverige og Finland har avsluttet forhandlingene om en nordisk samekonvensjon. Forhandlingslederne ved tok den fremforhandlede konvensjonsteksten 13. januar Forslaget er n å til behandling hos landenes regjeringer og Sameting. Samisk parlamentarisk råd er opptatt av å få i havn en konvensjon det er brei faglig og politisk st0tte for og 0nsker å få foretatt noen få, men likevel viktige endringer av forslaget til til konvensjonstekst. Ansvarig: Alla Sametingen Förslag till Åtgärder: Läges-/ statusrapport: Arbetar vidare med ärendet. Skrivelse till staterna i Finland, Norge och Sverige med förslag till ändringar i förslaget till Nordisk Samekonvention överlärrmades den 7 juni Handlingsplanens punkt 2.4 SAMORDNING AV SAMETINGSVALEN MÅL: Samordning av sametingsvalen Beslut: Att Samisk parlamentarisk råd tilsätter en utredning om samordning av sametingsvalgene i Finland, Norge og Sverige Seminar om/i errmet arrangeres h0sten 2018 Ansvarig Sametinget i Sverige Förslag till åtgärder: Beslut, se SPR s 45/2018 Lägesrapport: 5 ( 15)

73 Verksamhetsplan för SPR vet Handlingsplanens punkt 2.5 SAMISKA NATIONAL- SYMBOER MÅL: Forvalta och utveckla samiska nationalsymboler Beslut: Anta regler för förvaltning av samiska nationalsymboler Anta riktlinjer för användande av samiska nationalsymboler Samerådet ber symbolkommitten presentera en plan för arbetet med samisk nationaljojk till nästa rådsmöte (Samerådets vedtak i sak 15/17, ) Ansvarig: Sametinget i Sverige Förslag till åtgärder: Att det beslutas att det Sameting som har ordförandeskapet utser ordförande för kommitten. Läges-/ statusrapport: Kommitten som består av Anders Kråik, Thomas Åhren, Petra Magga, 01 Johan Gaup, Anna Igontova. En ledamot från Samiraddi vakant. Första mötet för denna mandatperiod äger rum augusti 2018 i Kiruna Handlingsplanens punkt 2.6 UTBILDNING MÅL: Stärka samisk utbildning i skolan Beslut: Initiera samarbete med myndigheterna i Finland, Noge och Sverige en gemensam nordisk utrending som har att mål att underlätta för grä:nsöverskridande samarbete mellan skolor i samiska gränsområden, och till att möjliggöra etablering av grä:nsskolor i samiska områden Initiera samarbetet med myndigheterna i Finland, Norge och Serige i en gemensam nordisk utredning som har mål att etablera en fast ordning för gränsöverskridande fjärrundervisning Initiera i samarbete m ed m yndigheterna i Finland, Norge och Sverige planeringsarbe, som har som m ål och samordna/harmonisera ländernas läroplaner i samiska språk och duodji i grw1dskoleutbildning 6 ( 15)

74 Verksamhetsplan för SPR ~ ver Förslag till åtgärder: Initiera i samarbete med myndigheterna i Norge, Finland och Sverige ett utvecklingsprojekt som ska styrka kvaliteen i samiska barnhage/förskola/småbamsfostran. Projektets huvudmål är att avklara vad filosofin om samiska bamehagepedagogik/småbamspedagogik och didaktik. Samisk bildning, språk, kultur och traditionell kunskap ska transformerande till ny och modern tid och formen utgör grunde för filosofin om samisk Samisk danning, språk, kultur og tradisjonell kunnskap skal transformeres til ny og moderne tid, og danne grunnlaget i filosofien om samisk bamehage- /småbarnspedagogik. Ansvarig: Alla Sametingen Läges-/ statusrapport: Sametingen i Norge och Finland har ingått i gemensamt projekt angående första och femte punkten ovan. Sametinget i Sverige har beslutat att uppdra till kansliet arbeta med ärendet angående punkt fyra. Handlingsplanens punkt 2.7 SAMISKA LÄROMEDEL MÅL: Främja användande av samiska läromedel över landsgränsema i skolan Beslut: Fremme i samarbeid med fagfolk i samisk undervisning i Finland, Norge og Sverige grenseoverskridende informasjonsordning om samiskspråklige lceremateriell, og styrke/effektivisere koordineringen av produksjon av lceremateriell samt å l0se problemstillinger knyttet til rettigheter i distribusjon av lceremateriell over landegrensene (f.eks NRK film) Ansvarig: Alla sametingen Förslag till åtgärder: Läges-/ statusrapport: 7 ( 15)

75 Verksamhctsplan för SPR vet Handlingsplanens punkt 2.8 SAMISK UNGDOMS- ORGANISERING OCH INFLYfANDE MÅL: Öka samiska ungdomars deltagande och inflytande Beslut: Anordna gemensam samisk ungdomskonferens vartannat år. Nästa gång är 2019 Stödja ungdomspolitisk råd som blev etablerad av Samisk parlamentarisk råd år Ungdomspolitisk råd ska arbeta med ungdomspolitiska saker, och vara en gemensam röst för samisk ungdom internationellt och i Sapmi.. Följa upp rekommendationerna från Samisk parlamentarisk råds tredje samiska ungdomskonferens som ägde rum i februari 2017 Tråante/Trondheim Ungdomspolitiska rådets ordförande och andra inbjudes till Samisk Parlamentarisk Råd, där de får möjlighet att rapportera om sin verksamhet. Ansvarig: Sametinget i Finland Förslag till åtgärder: Lägesrapport: SPR ungdomspolitiska råd representeras av Maja Fjellstr0m, Grete Julianne Skum, Risten Mustonen, Niila Rahko, Anja Fjellgren Walkeapää ja Paulus Jonsson. Första mötet med SPR:s ungdomspolitiska råd var den 15 maj i Karasjok. Ungdomsrådet i Sverige innehar ordörandeskapet i rådet. Ungdomsrådet i Finland har värdskapet för SPR:s ungdomskonferens som planeras äga rum i mars-april Handlingsplanens punkt 2.9 JÄMSTÄLLDHET OCH JÄMLIKHET MÅL: Likestilling mellom kj01mene og seksuelle minoriteters likeverd bedres Beslut: St0tte effektivt de organisasjoner som arbeider med likestilling og likeverd 8 ( 15)

76 Verksamhetsplan för SPR vcr Se på mulighetene for å bidra til at det arrangeres en internasjonal urfolkskvinnekonferanse i Saprni. Ansvadg: Alla sametingen Förslag till åtgärder: Lägesrapport: Kontakta samiska kvinnorganisationer och ev andra organistioner för att planera och genomföre urfolkskonferensen förslagsvis i januari Handlingsplanens punkt 2.10 HÄLSA OCH SOCIAL MÅL: Å sikre likeverdige samiskspråklige helse- og sosialtjenester tilden samiske befolkningen i grenseornrådene på lik linje med befolkningen for 0vrig Beslut: Fors0ke å få til en samarbeidsavtale mellom Finland, Norge og Sverige, <ler målet er å aktivt få bort hindrer for grensesamarbeid, slik at man skal kunne sikre likeverdige tjenester for samer der utgangspunktet er klientenes behov. Ansvarig: Sametinget i Sverige Förslag till åtgärder: Lägerapport: Socialdepartementet beslutade för tiden bevilja Sametinget mfl samiska organisationer samt landstingen i Norrbotten, Västerbotten, Jämtland och Dalarna medel för etablering av ett kunskapsnätverk för samers häla. Sametinget i Sverige har inrättat hälso-, äldre- och idrottsnämnd. 9 ( 15)

77 Verksamhctsplan för SPR vet Handlingsplanens punkt 2.11 GEMENSAM KULTURPOLITIK MÅL: Mål: Fremme alle deler av det samfoke kulturlivet, inkludert samisk kulturarv og samisk kulturmilj0, og bidra til å styrke og utvikle samisk kultur og dermed også de samiske samfunn i sin helhet Beslut: Bistå, etter behov, med innspill til Samerådet i arbeidet med det kulturpolitiske plan/melding, inkludert dialog om etablering av samisk kulturfond. Ansvarig: Alla Sametinget Förslag till åtgärder: Läges-/ statusrapport: Handlingsplanens punkt 2.12 Sametinget i Finland anser att 2.11 och 2.17 är likartade och foreslår huvudsaklig prioritering under punkt 2:17 men med beaktande även på MÅL: Overvåke ulike nasjonale og internasjonale prosesser RESURSUTNYITJANDE OCH MILJÖ Beslut: Overvåke ulike nasjonale og internasjonale prosesser angående utnytting av naturressurser i samiske områder og i nordområdene generelt. Gjennomf0re intensjonene i artikkel 8G) i konvensjonen om Biologisk mangfold i Finland, Norge og Sverige. Delta aktivt på partsm0tene (Conference of the Parties(COP)) under FNs rammekonvensjon om klimaendring /United Nations Framework Con vention on Climate Change (UNFCCC), deriblant i arbeidet med plattform for urfolk og lokale samfunn/lndigenous peoples and local communities. Ansvarig: Alla Sametingen Förslag till åtgärder: Se även 2.13 Inför varje internationellt möte/ forum anordna gemensamt koordincringsmöte för Sametingen och Samerådet. SPR:s ordförande sammankallande Utarbeta strategier Läges-/ statusrapport: COP i Katowice, Polen 10( 15)

78 Verksamhetsplan för SPR ver Handlingsplanens punkt 2.13 SAMISK PARLAMENTARISK RÅDS INTERNASJONALE ENGASJEMENT MÅL: Menneskerettigheter må styrkes slik at urfolk reelt kan bestemme over egen utvikling. Beslut: F0lge opp sluttdokumentet fra FNs World Conference on Indigenous Peoples (WCIP), bl.a. arbeide for at urfolks folkevalgte organ får delta i m0ter i FN systemet i egen kapasitet samt vurdering av muligheten for SPR å s0ke om observat0rstatus i FN. Genomföra översyn (gjem1omgang) av det samiska jnflytande inom Barentsrådet och i Arktiska rådet Delta i relevante internasjonale fora etter behov, og dersom det finnes 0konomiske og administrative ressurser tilgjengelig (FN, EU og annet) Delta aktivt i de fora der Samisk parlamentarisk råd allerede har deltakerstatus -Nordisk Råds årlige sesjon (observat0rstatus) og temasesjon (etter invitasjon) -WIPO (World Intellectual Property Orgallization I FNs Verdensorgallisasjonen for immateriell eiendomsrett) mellomstatlige komite (IGC- GRTKF) om immateriellrett, genressurser, tradisjonell kunnskap og tradisjonelle kultur uttrykk ( observat0fstatus) -M0ter i SCPAR (Standing Committee of Parliamentarians of the Arctic Region I Den permanente arktiske parlarnentarikerkomiteen I Arktalas parlamentarihkkariid bistevas lavdegoddi) (Permanent deltaker) arktiske parlarnentarikerkon:feranse i Inari i Finland september (Etter invitasjon) -I Barentsarnarbeidet (Arbeidsgruppen for urfolk og andre arbeidsgrupper, Barentsrådet, Barents regionråd og komite) deltar sametingenes oppnevnte representanter -Barents ur:folkskongress (etter invitasjon) -Barents parlarnentarikerkon:feranse (etter invitasjon) Ansvarig. Alla Sametingen 11 ( 15)

79 Verksamhetsplan för SPR ver Förslag till åtgärder: Läges-/ statusrapport: Se även 2.12 Planera deltagande inför varje möte. Anordna förmöten Utarbeta strategier Fortsätta få tillstånd samarbete och samråd med andra urfolken i världen. Utreda de ryska urfolkens deltagande i Permanent Forum. Utreda angående kontakt i EU-systemet Försöka få tillstånd förmöten/regionala möten med de nordiska staterna. Sametinget i Finland undersöker om antalet samisk representation vid SCPAR i Anar. Fortsätta arbetet med att få tillstånd implementering av urfolkdsdeklarationen. Permanent Forum i New York. Tema: urfolks språkår Nordisk råds session i Norge Barents parlamentarikerkonferens och Summit Förslag i Liksjoe/Lycksele. Handlingsplanens punkt 2.14 GRENSEHINDRINGER I SAMISKE OMRÅDER MÅL: Forebygge grensehindringer MÅL: Gränsöverskridande samarbete angående gemensam strategi i Rovdjurspolitiken. Beslut: I gangsette et arbeid med å identifisere konkrete grensehindringer i samiske områder, med mål om å fjeme og bekjempe grensehindringer som bremser for samarbeid i samiske områder. Ansvarig: Sametinget i Norge Att uppdra till styrelsen att anordna ett miniseminariedär de ansvariga för rovdjurspolitiken i de olika Sametingen inbjuds för att påbörja ett samarbete med gränsöverskridande rovdjurspolitik Ansvarig: Sametinget i Norge Samiskt samarbete med Interreg inför programperioden Ansvarig: Sametinget Sverige Förslag till åtgärder: Se SPR s 49-51/ ( 15)

80 Verksamhetsplan för SPR ver Läges-/ statusrapport: Handlingsplanens punkt 2 15 MÅL: Att det etableras en sannings- och försoningskommission SANNHET-OG FORSONING i Finland, Norge och Sverige Beslut: Koordinera arbetet med sannings- och försoningskommission Ansvarig: Alla Sametingen Förslag på åtgärder: Läges-/ statusrapport: Styrelsen för SPR fortsätter koordineringen av arbetet Stortinget i Norge har etablerat en sannings- och försoningskommission. En fag/ärnnes-kommission är utnämnd vars mandattid är fyra ( 4) år. Ledare är Dagfinn Höybråten. Mandatet är att granska fömorskningspolitiken och fel som begåtts på samer, kväner och norsk.finnar I Finland har hearingar anordnats för insamlande av samiska synpunkter, Sammanfattning av materialet förväntas till bli klar till höstens pjenum. Sametinget i Sverige inväntar fortfarande på dels DO:s rapport från överläggningarna 2016 samt dels rapporten från Sametingets arbetsgrupp. Styrelsen har uppdragit till kansliet bereda förslag till hemställan till regeringen med tidsplan för det fortsatta arbetet. 13 ( 15)

81 Verksamhetsplan för SPR vcr Handlingsplanens punkt 2.16 TURISM MÅL: Den enorme veksten i turismen i samiske områder forutsetter at samisk kultur og den skj0re naturen i nordområdene bevares, sikres og gj0res levedyktig. For reiselivsakt0rer, som kommer utenira til samiske områder for å drive turistvirksomhet, er det n0dvendig å lage og presentere etiske retningslinjer/anbefalinger om hvordan samisk kultur i all dets mangfold best kan presenteres, markedsfores og benyttes positivt i turistvirksomhet. Også Samiske akt0rer innen turisme beh0ver kollektive kriterier som er tilpasset samiske områder, og som ilmbefatter ansvarlig og etisk bcerekraftig samisk turisme. Beslut: Kartlegging av samarbeid mellom samer I samiske reiselivsakt0rer i Fil11and, Norge, Sverige og Russland, slik at disse kan involveres i planene om etablering av et grenseoverskridende nettverk for samarbeid mellom samiske akt0rer innen turistvirksomhet, Visit Sapmi, og i planene om å lage en veiledning til samiske akt0rer innen turisme om ansvarlig og etisk bcerekraftig bruk av samisk kollektiv kulturarv og sertifikat om samisk turisme. Utarbeide indikatorer om ansvarlig og etisk brerekraftig turisme tiltenkt turistvirksomheter som har samiskhet som grunnlag. Innsarnling av ressurser av samiske tjenester basert på sesongmessige og bransjemessig/sektoriell kompetanse <ler ansvarlig og etisk bcerekraftig turisme er i fokus. Kartlegging av opplrerill.gsbehov for samiske akt0rer som er interresert i saken Ansvarig: Sametil1get i Finland Förslag på åtgärder: Se SPR s 54/ 2018 Läges-/ statusrapport: 14 ( 15)

82 Verksamhctsplan för SPR ver Handlingsplanens punkt 2.17 KULTURARV Ansvarlig og etisk b<erekraftig bruk og metoder for bevaring av samens immaterielle kulturarv i Norden Et sentralt mål er å etablere en felles tilncerming tilden samiske kunst- og kultursektoren, med hensyn til beskyttelse og til ansvarhg og etisk brerekraftig bruk av den irnmaterielle kulturarven. Samisk kultur skal ses på som vital ved å styrke den, det vil si ved å frenune og sikre fremtiden for samisk kunst, samt samisk egen kulturarv, språk og tradisjonelle n<eringer. Delta p å konferanse om immaterielt kulturarv i Inari mai 2018 Ansvarig: Alla Sametingen Förslag på åtgärder: Ärendet behandlas vid varje SPR:s styrelsemöte. Tema till SPR:s rådsmöte hösten Se även 2.11 Förbereda ärendet till rådsmötet. Se även Läges-/ statusrapport: Handlingsplanens punkt 2.18 RAPPORTERING OCH FINANSIERING Styrelsen rapporterar till Samisk parlamentarisk råd om uppföljning av handlingsplanen. Det är inte avsatt särskilda resurser till genomförande av besluten i denna handlingsplan. Samisk parlamenarisk råds verksamhet finansieras genom Sametingens egna budget. Förslag till åtgärder: Läges-/ statusrapport: 15 ( 15)

83 SAMETINGET Styrelsen Nämnder, arbetsgrupper, styrelser m m där Sametingets har utsett eller nominerat ledamöter till 1. Utsedda av plenum , mandatperiod aug 2017-aug 2021 Ordförande Paulus Kuoljok Presidieledamöter l:e vice ordf vakant efter Mona Perssons begäran om entledigande 1805 Åsa Blind st :e vice ordf vakant efter Daniel Holst begäran om entledigande 1805 Styrelse Ledamot Per Olof Nutti Britt Sparrock Lars Miguel Utsi Marita Stinnerbom Lars Wilhelm Svonni Jan Rannerud Anders Kråik Ersättare Åsa Blind Matti Berg Anne Madeleine Kuhmunen Karin V annar Martin Lundgren Stefan Mikaelsson Jan Persson, st Hälso-, äldre- och idrottsnämnd st Ledamot Monica Harr Sandström Mariann Lörstrand Britt Sparrock Agneta Rimpi Anders Axelsson Kulturnämnden Ledamot Ingrid Inga, ordförande Nils Johan Labba Marina Nilsson Ederlöv Louise Skerk Veronika Håkansson Ersättare Marina Nilsson Ederlöv Inger Baer Omma Per-Henrik Bergkvist Elisabet Önnhall Magnus Lindberg Ersättare Ann-Christin Blind FiaKaddik Martin Lundgren, fval Hilding Andersson Daniel Holst, fval Näringsnämnden Ledamot Stefan Mikaelsson, ordförande Erik Fankki Birgitta Andersson Håkan Jonsson Agneta Rimpi 1 ( 7) Ersättare Charlotte Svensson Kristina Larsgren Annelie Päiviö Peter Holmqvist Mona Persson

84 SAMETINGET Styrelsen Rennäringsnämnden Ledamot Marita Stinnerbom, ordförande Anders Erling Fjällås Martin Lundgren Håkan Jonsson Torkel Stångberg Språknämnden Ledamot Lars Miguel Utsi, ordförande Anne Madeleine Kuhmunen Åsa Blind Agneta Rimpi Kristina Krihke Nordling fval Ersättare John Tomas Labba Matti Berg Johan Skogsfeldt Hilding Andersson Erik Östergren Ersättare Mariann Lörstrand Fia Kaddik Britt Sparrock Josefina Skerk Peter Holmqvist Samefonden from st Ledamot Sylvia Simma, ordf Lars Jon Allas Elisabeth Nejne Vannar Veronika Håkansson Håkan Jonsson Lars-Paul Kroik Ersättare Göran Jonsson Tomas Unga Per-Mikael Åhren Louise Skerk Sten Wälitalo Kristina Krihke N ordling Nämnden för Sameskolstyrelsen Johanna Njaita, ordförande Karin V armar Michael Teilus Josefina Skerk Marie Persson Njaita Samiskt parlamentariskt råd Ledamot Per Olof Nutti Lars Miguel Utsi AslatSimma Stefan Mikaelsson Håkan Jonsson Veronika Håkansson Julia Wahlberg Ersättare Britt Sparrock Marita Stinnerbom Nadja Åstot Jan Rannerud Kristina Krihke Nordling, st Josefina Sker k Mona Persson 2 ( 7)

85 SAMETINGET Styrelsen Samiskt parlamentariskt råds styrelse Ledamot Per Olof Nutti Håkan Jonsson Ersättare Britt Sparrock Veronika Håkansson Ungdomsrådet mandatperiod aug 2017-plenum hösten 2019 Ledamot Ersättare Anja Fjellgren Walkeapää, ordförande Karen-Ann Hurri Julia Omma Johan Andersson Elle Eriksson Nils Johan Rannerud Paulus Jonsson Jon Isak Byström Vanvreten Naadja Östergren Julia Wahlberg Valberedningen Ledamot Ingrid Inga, ordförande Karin V annar, vice ordförande Martin Lundgren Torkel Stångberg Oscar Sedholm Anders Kråik Lars-Paul Kroik Valnärnnden Ledamot Per Mikael Utsi, ordförande Lars-Anders Baer J ennie Granberg Sten Wälitalo Hanna-Sofie Utsi, st Mari-Louise Boman Elisabeth Kråik Ersättare Britt Sparrock Lars Jon Allas Stefan Mikaelsson Marie Persson Njaita Sten Wälitalo Matti Berg, st Christina Åhren Ersättare Tomas Unga Jan Persson Lars Stenberg Peter Holmqvist Agneta Rimpi, st Louise Skerk Marianne Marainen Arbetsgruppen Urfolk i Barentsregionen Ledamot Ersättare Lars-Anders Baer Håkan Jonsson 3 ( 7)

86 SAMETINGET Styrelsen Utsedda av styrelsen Åjtte stiftelsen mandatperiod dnr Ledamot Ingrid Inga Ersättare Märgge Uttjek Arbetsgrupp teater för samisk nationalscen st Nils Johan Labba, Sametingets kulturnämnd Anders Kråik från styrelsen en tjänsteman från sametinget ordföranden för GST:s styrelse chefen för GST Barents Regionråd för perioden (SPR s /2013) Ryssland har ordförandeuppdraget, samerna har två observatörsplatser; Ryska samer har en plats samt Christina Henriksen Etiska rådets arbetsgrupp mandat tom st , , Mikael J akobsson, sammankallande Andreas Stångberg Liz-Mari Hjortfors Rose-Marie Huuva styr Audhild Schanche, styr Giellagaldus språksektioner styr , SPR mandat tom Ledamot Ersättare nordsamisk sektion: Marit Anne Allas HelenaOmma Per Stefan Labba Miliana Baer lulesamisk sektion: Ann-Christin Skoglund Barbro Lundholm Britt Inger Sikku Karjn Tuolja sydsamisk sektion: Lajla Mattsson Magga Ajlin Jonassen Pia Persson Karin Rensberg Ripa Gollegiella - Ledamot till bedömningskommitten (styr ) David Kroik 4 ( 7)

87 SAMETINGET Styrelsen Länsparternskap i Norrbotten -Agenda 2030styr Ledamot Esättare Jan Rannerud Stefan Mjkaelsson Länspartnerskapet Region Jämtland Härjedalen styr Elisabeth Kråik, Jan Persson Nationella förhandlingsdelegationer (Nordisk samekonvention) (dnr ) Lars-Anders Baer Josefina Lundgren Skerk fval 1401 Nordiskt ämbetsmannaorgan för samiska frågor (dnr 322/02) 20/06 kanslichefen Nätverk för samisk hälsa styr Per-Olof Nutti, Britt Sparrock Pitesamiska ortografi arbgrp styr Peter Steggo Inger Fjällås Regionalt forum (fd regionalt partnerskap i Norrbotten) styr Ledamot Ersättare Ingrid Inga Hilding Andersson Råd för hemsidan för de nationella minoriteterna styr Ledamot Ersättare ordförande i språknämnden vice ordförande i språknämnden Samiska rådet i Svenska kyrkan Ledamot Ingrid Inga Nils-Johan Labba Ersättare Per-Henrik Bergkvist Mariann Lörstrand Samiskt parlamentarisk råd SPR arbgrp ang gemensam rovdjurspolitik styr Per-Olof Nutti Samisk parlamentarisk råd SPR arbgrp gränsöverskridande samarbete ang rovdjurspolitik SPR Marita Stinnerbom 5 ( 7)

88 SAMETINGET Styrelsen Samisk parlamentarisk råd SPR arbgrp (förberedande) ang samarbete med Walt Disney Company Ingrid Inga Samisk parlamentarisk råd SPR arbgrp utreda samordning av Sametingsvalen I Finland, Norge och Sverige SPR Per Mikael Utsi Samiskt parlamentarisk råd SPR och Samerådets gemensamma kommitte ang samiska nationalsymboler - Kommitten för samiska nationalsymboler (styr ) Anders Kråik tillika ordföranden för kommitten under tiden Samisk parlamentarisk råd SPR ansvarig jämställdhet och likhet Marita Stinnerbom Samisk parlamentarisk råd SPR arbgrp gränsöverskridande turismprojekt (styr ) Jan Rannerud Samisk parlamentarisk råd SPR gemensamma ungdomsråd (ungdomsråd ) Ungdomsrådet utser års ledamöter nedan, ungdomsr , ungdordfbeslut Ledamot Ersättare Anja Fjellgren Walkeapää Julia Ororna Paulus Jonsson Naadja Östergren Samverkansråd inom förvaltningen av björn, varg, järv, lo och kungsörn i Norra Norrland styr Per-Olof Nutti Samverkansråd inom förvaltningen av björn, varg, järv, lo och kungsörn i Mellersta Norrland styr Per-Olof Nutti Strukturfondspartnerskapen för Övre Norrland st , , styr Lars Miguel Utsi Ingrid Inga Strukturfondspartnerskapet Mellersta Norrland styr Anders Kråik, Britt Sparrock 6 ( 7)

89 SAMETINGET Styrelsen Styrkommitten för det territoriella samarbetsorganet Nord styr Ledamot Tomas Unga, fval styr Helena Dådring Lars Thomas Mangi, styr Ersättare Elle-Siri Labba styr Birgitta Andersson styr Jan Rannerud styr Övervakningskommitten för de åtta regionala Strukturfondsprogrammen Styr Ledamot Jan Rannerud Ersättare Ella-Britt Utsi Jannok Övervakningskommitten för det gränsregionala samarbetsorganet Nord styr Ledamot Ersättare Per Mikael Utsi, Karin Mannela Övervakningskommitten Landsbygdsprogrammet styr Ledamot Ersättare Ingela Nilsson Jan Rannerud 7 ( 7)

90 ~ \'rfo( i, SAMEDIGGI SAMETINGET REMISSLISTA 0 Ar 2018 januari - april Dnr Från Ärende Svar Exp Handl Senast Miljö- och energidep Betänkande Miljötillsyn och sanktioner - en PEEN tillsyn präglad av ansvar, respekt och enkelhet SOU2017: Skolverket Stadieindelade ti.mplaner och kursplaner i aa MAAL grundsäskolan, specialskolan, sameskolan mm Näringsdep. Effektivare beredning av vissa förändringar STFO i jaktförordningen Miljö- och energidep Remiss av promemoria om förbud mot och LRT Begränsningar för terrängkörning i en kommun Bergsstaten Ansökan om undersökningstillstånd ANWA Backberget nr Bergsstaten Ansökan om undersökningstillstånd ANEA Risberget nr Bergsstaten Ansökan om undersökningstillstånd i.å LRT Klockmyran nr Bergsstaten Ansökan om undersökningstillstånd i.å LRT Påkehällan nr 10 l NEKTAB Ny 130 kv-ledning vid Vaberget, ANWA Sollefteå kommun Kramfors kommun Samråd landsbygdsutv i strandnära lägen ANWA Lst Västemonland Samråd om tematiskt tillägg till översikts ANWA plan LIS, Kramfors kommun Lst Västernorrland Tillstånd om bergtäkt på Västby, Sollefteå kommun LRT Energimarknadsinspek. Nätkoncession Ahmavaara-Aiti k8600 X, ANWA Gällivare kommun Jordbruks verket Förslag om nya föreskrifter SJVFS 2016: SLG om vissa skyddsåtgärder med avs. CWD Energi.marknadsinspek. Nätkoncession Ahmavaara-Aitik 8600 V, ANWA Gällivare kommun SCA Skog Planerad fortsatt och utvidgad berg- och ANWA Moräntäkt inom Loviken 1 :9, Sundsvalls Kommun Lst Västerbotten Ansökan om tillstånd till fiskodling i ANWA Kaskeluokt, Storuman Kulturdep Remiss av betänkandet Nästa steg? Del AINE Förslag för en stärkt minoritetspolitik SOU 201 7:88

91 ,., ~ ~...,, \& : Dru Från Ärende Svar Exp Han dl Senast ~ Finansdep. Departementspromemorian Ett enhetligt INI regionalt utvecklingsansvar Ds 2017: Sweco Environment AB Tillståndsansökan, nytt avloppsreningsverk i LRT Fränsta, Ånge kommun Lst Jämtland Planprogram för Vemdalens by, ANWA Härjedalens kommun Kiruna kommun Översiktsplan för Kiruna kommun ANWA Bergsstaten Ansökan om undersökningstillstånd ANWA Kristineberg nr Bergsstaten Ansökan om undersökningstillstånd ANWA Mångfallberget nr Lst Västernorrland Förlängd igångsättningstid för vindkraft LRT Park Långåsen, Ånge kommun Energirnarknadsinsp. 52 kv kraftledning från Skallböle till ANWA Nederede, Sundsvalls kommun AF-konsult Planerad 130 kv kraftledningar för anslutn ANWA Till vindkraft vid Ranasjöhöjde, Flakaberget Och Salsjön, Sollefteå kommun Pajala kommun Detaljplan för del av Tärendö 3 :61 mfl LRT Kraftkonsult Vädersäkring av elledningar i Huuki ANWA Ristimella Näringsdep. Promemorina Ändringar i j aktförordningen (J 987 :905) i syfte att underlätta för rullstols- Burna personer med bestående rörelsehinder Att jaga Ramböö Koncession för en ny 150 kv ledning mellan ANWA Befintlig 150 kv ledning och station i Munksund, Piteå kommun MSB Riksintresset Totalförsvarets civila del ANWA Bergsstaten Ansökan om undersökningstillstånd ANWA Honkavaara nr Bergsstaten Ansökan om undersökningstillstånd ANWA Muotkavuoma SWECO Nya koncessioner för befintliga 150 kv ANWA Ledningar mellan Vargfors-Grytfors och Grytfors-Bastusel SWECO Ny koncession för ny 150 kv-ledning LRT Mellan Bastusel och Arjeplog SCA Skog AB Utökad rytning Sörfors 14: l, Sundsvalls ANWA Kommun 2 ( 11)

92 \& : ~ #,,,., Dnr Från Ärende Svar Exp Han dl Senast.., Jordbruksverket Redovisning av kostnader för hantering INI Av EU-stöd Kulturdep Reglering av ekonomiska förmåner ANTA För förtroendevalda i Sametinget Kulturdep. Säkerhetshöjande åtgärder vid ANTA Sametingets sammanträden Näringsdep Betänkande Ett landa att besöka. En samlad INI Politik för hållbar turism och växande Besöksnäring SOU 2017: Bergsstaten Ansökan om undersökningstillstånd ANWA Petiknäs nr 10 J Bergsstaten Ansökan om undersökningstillstånd ANTA Malånäset nr l Bergsstaten Ansökan om undersökningstillstånd LRT Köli nr Bergsstaten Ansökan om undersökningstillstånd Huornaisenvuoma nr Bergsstaten Ansökan om undersökningstillstånd ANWA Tarsmyran nr I Utbi ldningsdep Betänkandet Nationella minoritetsspräk i MAAL Skolan - förbättrade förutsättningar till Undervisning och revitalisering SOU 2017: Skolverket Förslag gällande stadieindelad timplan för ANTA Grundsärskolan, specialskolan resp. Sameskolan. Föreskrifter om grundsärskolans Kursplaner samt kunskapskrav i åk 3 i Grundsärskolan Bergsstaten Ansökan om undersökningstillstånd ANWA Storäsen nr Bergsstaten Ansökan om undersölmingstillstånd ANWA Andersberg nr Naturvårdsverket Ramsarområden ko1tektur och gränsjusteringar ANWA Boliden minerals Bearbetningskoncession för Nautanen ANWA NEKTAB Samråd ny kraftledning mellan Norråker ANWA Korsselbränna, Strömsunds kommun Justitiedep Genomförande av 2017 års ändringsdirektiv LRT Till EU:s vapendirektiv Ds 2018: Kraftkonsult Vädersäkring av elledningar i Ristimella LRT Kolari Lst Västernorrland Ansökan om förlängd igångsättningstid, LRT Blackfjället vindlcraftpark. Örnskoldsvik 3 ( 11)

93 ,,.. \& ~ : '* -' Dnr Från Ärende Svar Exp Han dl Senast Kommun Bergsstaten Ansökan om undersökningstillstånd l LRT Tjara nr Bergsstaten Ansökan om undersökningstillstånd LRT Tjara Mätteknik Planerad fortsatt och utvidgad bergtäkt LRT Inom Tännäs kyrkby s: Närings- og fiskeridep Elkem AS sökand om ekspropriasjon av ANWA Rettigheter for etablering av anlegg for Utvinning av kvartsforekomst i Nasafjell Lst Västernorrland Berg- och moräntäkt inom fastigheterna ANWA Byn 2:5 och 1: 10, Ragunda kommun Lst Västernorrland Bergtäkt inom fastighetn ANWA Hattsjö 1: 100, Örnsköldsvik kommun Lst Västemonland Bildande av naturreservatet Revaberget LRT Kraftkonsult Vädersäkring av elledningar i Narken LRT lso Puolamaajärvi Lst Jämtland Översiktsplan Bergs kommun ANWA Lst Jämtland Täkt Storåbränna 1 :65, Strömsunds kommun LRT SWECO Nätkoncession för bygge av ett antal nya LRt 33 kv- och I 52 kv-ledningar i lutfledningsoch/eller markkabelutförandd inom Skellefteå stad Trafik.verket Ombyggnad av väg 867 delen etapp ANWA Saittarova-Vuostokangas i Pajala kommun Svevind AB Planerad 150 kv-kraftledning i Piteå kommun LRT Ragunda kommun Förslag detaljplan Bispgården 2:23, 2:38 del av 2: LRT EMKAB Nylokaliseringav matjordsuttag på Falmark l :65, LRT Skellefteå kommun Lst Västerbotten LIS-landsbygdsutv. i strandnära lägen för LRT Vilhelmina kommun Mätteknik AB Fortsatt och utvidgad berg- och moräntäkt ANWA Inom Laxsjön 3:2, Timrå kommun SWECO Nya 150 kv-luftledningar i Skellefteå och Norsjö kommuner Örnsköldsviks kommun Nybyggnad av vindkraftverk Härnra 2:2, 3:3, LRT Stig 1 :3, 2: 1, Söderlindsmark I : I 4 ( 11)

94 \& : Dnr Från Ärende Svar Exp Han dl Senast Örnsköldsviks kommun Nybyggnad av 2 st kopplingskiosker Stig 2: 1, 1 : ANWA Trafikverket E45 deken Rengsjön-Älvros, Hä1jedalens kommun Lst Västernorrlands län Villkorsändring- Solberg Vindkraftpark, ANWA Örnsköldsviks- och Åsele kommun Post- och telestyrelsen Förslag om nya föreskrifter om undantag från tillståndsplikt för användning av vissa radiosändare NEKTAB Planerad 40 kv kraftledning mellan Hoting och LRT Dorotea, Strömsunds- och Dorotea kommuner Kulturdep. En ny stödordning för säkerhetshöjande PEEN åtgärder inom det civila samhället Bergsstaten Ansökan om undersökningstillstånd ANWA Liikavaara nr Bergsstaten Ansökan om undersökningstillstånd ANWA Lycksa nr Lst Västernorrland Fortsatt och utvidgad täkt av berg- och morän ANWA Funäsdalen, Härjedalens kommun Bergsstaten Ansökan om undersökningstillstånd ANWA Degermyran nr Bergsstaten Ansökan om undersökningstillstånd ANWA Lomben nr Sorsele kommun Detaljplan för Ammamaäs 1: 1 och 1 : LRT Bergsstaten Ansökan om undersökningstillstånd ANWA Lauker nr 100 l Trafikverket Rastplats Kiruna Bergsstaten Ansökan om undersökningstillstånd ANWA Korsträsk nr Trafikverket Samråd Forslunda-Håkma.rk och ANWA Forslunda-Hissjö, väg 363 i Umeå kommun Älvsbyns kommun Översiktplan för Älvsbyns kommun ANWA Finansdep. Promemoria om En ny inriktning för Beskattning av tung lastbilstrafik Lantmäteriet Gränsdragning mellan syd- och lulesamiska SWECO Samrådsunderlag Harrsele-Floxen - Rundvik ANWA Samt Rundvik-Olofsfors SWECO Samrådsunderlag Harrsele-Floxen - Rundvik ANWA Samt Rundvik-Olofsfors del 2,,,.,,,_,.: 5 ( 11)

95 Dnr Från Ärende Svar Senast Exp Han dl ] Skolverket Förslag till föändringar i vissa gymnasieprogram ANTA Bydalens VA Vattentäkt Årekommun ANWA SVEVIA Fortsatt täktverksamhet Bergsbyn 7:208 mfl Skellefteå kommun ANWA Lst Jämtland Fågelskyddsområde Skåamja, Strömsunds Kommun ANWA Ragunda kommun Förslag detaljplan Kullsta 1: 132 Kommun ANWA Lst Jämtland Förslag för bildande av natujteservat Finningsvalen, Åre kommun ANWA Trafikverket Anläggn./ombyggn, av väg 542 delen Vigge- Matfors, Sundsvalls kommun ANWA Lst Västernorrland Granskning Översiktplan Tinu å kommun ] ANWA Bergsstaten Ansökan om undersökningstillstånd Suksijoki nr ANWA Bergsstaten Ansökan om undersökningstillstånd Vinsa nr I ANWA Lst Västernorrland Berg- och moräntäkt Fannhus 3 :6, Härjedalens kommun ANWA Bergsstaten Ansökan om undersökningstillstånd Gunnam nr ANWA Bergsstaten Ansökan om undersökningstillstånd Airivaara nr ANWA Bergsstaten Ansökan om undersökningstillstånd Mattavaara nr ANWA Lst Västernorrland Solberg vindkraftpark i Ö-viks och Åsele Kommuner ANWA Trafikverket Väg 791 Krångfors, riskreducerande åtgärder, Skellefteå kommun ANWA Samediggi Norge Förslag till etiske retningslinjer for samisk Helseforsning på samisk humant biologisk materiale ANTA Mätteknik AB Fmtsatt och utvidgad bergtäkt inom Rätansbyn 1: 1, Bergs kommun ANWA Lst N01Tbotten BD regionala handlingsplan för grön infrastrnktur Lst Västernorrland Virkeslagring med vattning, Torsboda, ANWA 6 ( 11)

96 ,, \&,:: #1,J Dnr Från Ärende Svar Exp Han dl Senast Timrå kommun Lst Västernorrland Uppdatering Natura 2000-områden ANWA Västernorrlands län Kraftkonsult Vädersäkring av Elnätet Pajala-Hiirenkangas ANWA Miljö- och energidep Ekologisk kompensation. Åtgärder för att anstånd tom Motverka nettoförluster av biologisk mångfald Och ekosystemtjänster, samtidigt som behovet Av markexploatering tillgodoses SOU 2017: Utbildningsdep Betänkandet Med undervisningsskicklighet i ANTA Centrum - ett ramverk för lärares och rektorers Professionella utv. SOU 2018: Lst Västerbotten Översiktplan för Nordmalings kommun a.a ANWA Formas Forskningsagenda hållbart samhällsbyggande ANWA Trafikverket Anläggning av vi ltstängsel EU-Kopparnäs ANWA Harrbäcken Post- och telestyr. Förslag föresrkfiter om ett kombinerat ANWA Urvalsförfarande för tillstånd attanvända Radiosändare i 700 MHzbandet Trafikverket Norbotniabanan genom Robertsfors kommun ANWA Jordbruks verket Förslag till ändring i SJVFS 2014:41 om direktstöd INI Lst Norrbotten Granskning av förslag till kommuntäckande ANWA Översiktsplan för Kiruna kommun Jordbruks verket Förkortat extra remissgång ang SJVFS 2016: INI Om företagsstöd, projektstöd och miljöinv. Samt Stöd för lokalt ledd utveckling Lst Norrbotten Granskning av fördj upad översiktsplan för a.a ANWA Landsbygdscentra i Piteå kommun Eolus Vind AB Samråd ang vindkraftsanläggning på Holm a.a ANWA Sjöåsen, Ånge kommun Naturvårdsverket Esbosamråd gällande detaljplan för ANWA Rautuvaara industriområde och delgeneralplan För gruvområdet i Hannukainen, Kolari kommun, Finland Sorsele kommun Sorsele kommuns översiktpsplan Lst Västernorrland Remiss bergtäktbingsta 2:33 och 1 :25 i LRT Bergs kommun EMKAS Kvällträsk 1 :5, 1: 11 och Bomsjö 1 : ANWA Lst Västerbotten Fördjupad översiktsplan Sävar samhälle, Umeå kommun 7 ( 11)

97 , \&,#,,,,.: : Dm Från Ärende Svar Exp Han dl Senast Lst Västernorrland Ansökan om berg- och moräntäkt Lien 1 :5, BRTH Ragunda kommun Paj ala kommun Ansökan om bygglov för nätstation ANWA Käymäjärvi 1: Bergstaten Ansökan om undersökningstillstånd ANWA Sumassjön nr Lst Västerbotten Åtgärdsprogran flr hållbar utveckling och ANWA Regional handlingsplan för grön infrastruktur i Västerbotten Trafikveret Norrbotniabanan, delen mellan Dåva ANWA Gryssjön Bergsstaten Ansökan om undersökningstillstånd ANWA Huornaisenvuoma nr Bergsstaten Ansökan om undersökningstillstånd LRT Paubäcken nr Lst Västernorrland Fortsatt och utvidgad naturgrästäkt inom ANWA Holsta 1 :75, 1 :95 och 1: 80, Sollefteå kommun Lst Västerbotten Bergtäkt Råstrand 1:61och1 :3, Sorsele kommun ANWA Boliden Minerals AB Tillstånd för ett nytt dagbrott i Liikavaara, ANWA Gällivare kommun Trafikverket Anläggningav bullerskyddsåtgärder och LRT Viltstängsel E4 Åkroken-Rolfs, Kalix kommun Emcon Finnseletl :38 Utlastningstillstånd <lrt Bergsstaten Ansökan om undersökningstillstånd LRT Airijoki nr Bergsstaten Ansökan om undersökningstillstånd BRTH Liikavaara nr Skellefteå kommun Fördjupad översiktsplan Havsområdet, ANWA Skellefteå kommun Kulturdepartementet Betänkandet Konstnär - oavsett villkor SUID sou 2018: Mätteknik Ny bergtäkt Hudiksvallsbäk 14:63 och 13:6, LRT Hudiksvalls kommun Mätteknik Fortsatt och utvidgad bergtänkt inom LRT As-Backen 2:19, 12: 1 och Ås-Hov 1:7, Krokoms kommun Lst Västemonland Bergtäkt inom Österrede 1 :6 1, Byn 3:4 och ANWA 3 :26, Ragunda kommun 8 ( 11)

98 \&,: :,,,._;; Dnr Från Ärende Svar Exp Han dl Senast Bergsstaten Ansökan om undersökningstillstånd ANWA Gimåfos nrl Bergsstaten Ansökan om undersökningstillstånd ANWA Aldersjön nr Lst Västernonland Förlängd til för ianspråktaande/igångsättande ANWA Av miljötillståndet vid Holmsjöåsen vindkraft- Park, Ånge kommun Miljötjänst i Non 4 tillkommande vindkraftverk vid befintliga ANWA Anläggningen Fäbodliden, Vindelns kommun Lst Västernorrland Förlängd ingångsättningstid avs. berg- och ANWA Moräntäkt inom Höglunda 2:38, Ragunda kommun Bergsstaten Ansökan om undersökningstillstånd ANWA Tomingsjön nr Bergsstaten Ansökan om undersökningstillstånd ANWA St01juktan nr Trafikverket Anläggning cykelväg väg 363 genom ANWA Haddingen, Umeå kommun Trafikverket Anläggning cykelväg väg 363 genom ANWA Hissjö, Umeå kommun Bergsstaten Ansökan om undersökningstillstånd ANWA Ytterberg nr Näringsdep Förslag till förordning om ändring av rådets BRTH Förordning vad gäller fiskerikontroll KOM (2018) Umea universitet A vgränsningssamräd Juktån Nedre, ANWA Umeälvens avrinningsområde Skogsstyrelsen Fördjupat utvärdering av Levande skogar (FUl 9) STFO Skogs styrelsen Indikatorer för Levande skogar STFO Naturvårdsverket Samråd ang. flygrestriktioner i några BRTH Nationalparker Kulturdep Läsdelegationens betänkande; Barns- och ungas läsning - ett ansvar för hela Samhället SOU 2018: Näringsdep EU-kommissionsens förslag COm (2018) NI , 382, 390 och Region Nonbotten Regional utvecklingsstrategi Norrbotten INI Justitiedep Brott mot förtrnendevalda Ds 2018:29tt PEEN Näringsdep Betänkandet En utvecklad översiktsplanering Del I : Att underlätta efterföljande planering sou 2018:46 9 ( 11),,

99 ,,. \& ~ : '' -' Dnr Från Ärende Svar Exp Han dl Senast I Lst Västemonland Uppförande och drift av vindkraft, BRTH Ollebacken, Strömsunds kommun Mätteknik Planerad fortsatt och utvidgad bergtäkt LRT Guxås 2: Lst Jämtland Förslag till beslut för Vårvsbergets BRTH N atuneservat Miljö- och energidep Naturvårdsverkets skrivelse "Uppdrag att se över och föreslå ändringar i reglerna om landsbygdsutveckling i strandnära läge" Envigo AB Förlängning av naturgrustäkt Gårdnäs 28:1 och LRT Karlslund 2: 1, Sollefteå kommun Lst Västerbotten Översiktplan för Vilhelmina kommun Strömsunds kommun Täktverksamhet Risselås 1: BRTH Bergsstaten Ansökan om undersökningstillstånd LRT Puolalaki nr Bergsstaten Ansökan om undersökningstillstånd BRTH Vathanvaara nr Bergsstaten Ansökan om undersökningstillstånd LRT Masugnsbyn Bergsstaten Ansökan om undersökningstillstånd BRTH Malånäser nr Umeå kommun Exploatering gällande Stöcksjö 2:5 inom BRTH Riksintresse rennäring; flyttled Skellefteå kraft Spänningshöjning mellan Tomasliden och ANWA Finn fors Pajala kommun Ansökan om förhandsbesked för fritidshus LRT Tärendö 16: Trafikverket Ombyggnad av väg 364, etapp 3, delen LRT V:a Hjoggböle-Lappvattnet, Skelleftea kommun Trafikverket Ombyggnad av väg 364, etapp 2, delen LRT Långviken-Hjoggbölefors, Skelleftea kommun Trafikverket Ombyggnad av väg 364, etapp 1, delen LRT Väg Långviken-Hjoggbölefors Lst Västem01Tland Moräntäkt, Ösjö 1 :23, Bräcke kommun BRTH Pajala kommun Ansökan om bygglov för en kopplings ANWA Station Narken 15: Bergsstaten Ansökan om undersökningstillstånd BRTH Pahtavaara Bergsstaten Ansökan om undersökningstillstånd ( 11)

100 ,- \&,:: Dnr Från Ärende Svar Exp Han dl Senast Björkdal m Lst Västernorrland Moräntäkt Vemdalens kyrkby 29: WSP Tillstånd för bergtäktsamt ny tillfartsväg i Timrå kommun Östersunds kommun Bygglov förhandsbesked Hökbäck 1: Lycksele kommun Översiktsplan för Lycksele kommun ll 41 Lst Västerbotten Översiktsplan för Lycksele kommun Svenska kraftnät Planerad ny 400 kv luftledning mellan Messaure i Jokkmokks kommun och Keminmaa i norra Finlnad Bergsstaten Ansökan om undersökningstillstånd Kikkovararti nr Bergsstaten Ansökan om undersökningstillstånd Rengarde nr 1,,,.,, Lst Västernorrland Fördjupad översiktsplan Örnsköldsvik Jordbruks verket Förslag på ändring av SJVF föreskrifter och allmänna råd SNFS 2015 : Jordbruksverket Samråd - direktstödsföreskriften SNFS 2014:41 11 ( 11)

101 INBJUDNINGAR Anmälda till styrelsen den 9-12 oktober 2018 Dnr Ärende Beslut Arctic Council, Sustainable Development Working Group Workshop Implementation of Suicide Prevention Activities in Circumpolar area in Inari Arvidsjaur kommun Konferens om samisk äldreomsorg i Arjeplog Barnkonventionsutredningen Hearing i Stockholm Ecologic Instittugemeinniitzig GmbH Workshop: Environmental protection of the High North in Berlin The embassy of Cananda Panel discussion on Indigenous art an identity in Stockholm The embassy of Canada Canadian Tailgate Party i Stockholm European Commission l st Arctic Stakeholder Confcrence: Knowing, development and Connecting the Arctic and Annual Arctic Indigcnous Peoples Dialogue in Brussels Konstvägen Sju Älvar Invigning Länsstyrelsen Norrbotten Workshopar inför en ny klimat- och energistrategi för Norrbottens län; fossilfira transporter produktion i världsklass framtidens handel och konsumtion resurseffektiv bebyggelse flexibelt och robust energistystem Samtliga workshopar i Luleå Madre Tierra Informal Tinku-Meeting of Indigenous Peoples and Friendly States on the LCIP Plattform in Cochabamba, Bolivia Murmansk Regional Ccntre for Indigenous Pcoples of the North Treasures of Sami land ll-23-25in Murmansk Nordens Välfärdscenter Seminarium: Urfolk och demes: Jämtlika förutsättningar och villkor? i Staare Kungliga bibliotekete Dialogmöte kring förslaget till utkast för den nationella biblioteksstratgin i Umeå

102 INBJUDNINGAR Rättighetsjakten Vad kan Stockholm stad göra för unga samer och tornedalingar? i Stockholm Riksbankens Jubileumsfond Kulturarv, landskap och identitetsprocesser i Stockholm Sami Allaskuvla m fl WINHEC årsmöte och WIREC 2018 konferens , och i Guovdageaidnu Sveriges Radio Seminarium: Framtidens Sveriges Radio - nu ska det avgöras i Stockholm Sveriges Television Seminarium om public service i framtiden i Stockholm University of Lapland The registrationand Call of Abstracts for the loth Agriculhtre Conferens: New thinking about local agriculture in the circumpolar Arctic - Best pracies, innovations and perspectives in Rovaniemi

103 MEDDELANDEN,,.. \& i,.,,,.,;; Anmälda till styrelsen den 9-12 oktober 2018 Dnr Ärende Kommunal- och modemiseringsdepartemetnet Gollegiella 2018 Norrbottens Museum Information om arkeoplogisk undersökning I Silbojokk Näringsdepartementet. Regeringsbeslut Fk. Till Statens Jordbruksverk. Uppdrag att analysera konsekvenser av torkan 2018 för jordbruks- och livsmedelssektom samt föreslå åtgärder för att stärka jordbrukset motståndskraft vid extremt väder i framtidne Samediggi. Pressmeddelande; Jämställdhetsfrågor och #metoo viktiga för Sametinget Sametinget engagerar sig för ett starkt samiskt Inflytande i förvaltningen av världsarvet Laponia Sametinget kräver ursäkt av Ungerns parlament Samiid Riikkasearvi. Pressmeddelanden; Brinnande betesmarker Det krävs en förändring och en måste ske nu Regeringsbeslut Ändring av regl.brev för bå 2018 Sametinget Fk. Regeringsbeslut Ändring av reglbrev för bå 2018 Sameskolstyrelsen Fk Regeringsbeslut Ändring av reglbrev för bå avs. Socialstyrelsen Fk Regeringsbeslut Ändring av reglbrev för bå avs. Statens energimyndighet

104 ~ \'f\. l,. Motion ~~_!PIGG I -~. ~ rnoe amelandspartiet ~ l... ~ " k ' h Il _.J c.!muu t ~f.~....;... 1;:;.,q:,,u I. Dttr I.I.V- 2ol(,-g+J. - Yrkande Sametinget är förvaltningsmyndighet för samisk kultur vilket innebär att Sametinget beslutar om fördelning av statens bidrag och ur samefondsmedel både till enskilda, organisationer och föreningar. Samiid Riikk.abellodat yrkar därför att Sametingets plenum beslutar att utforma och utfiirda föreskrifter inom Kulturnämndens sak.områden Bakgrund Sametings lagen I Sametingslagens 2 kap, 1 anges att Sametingets uppgifter är "Sametinget ska verka.för en levande samisk kultur och ta initiativ till verksamheter och föreslå åtgärder somfi'ämjar denna kultur. Till Sametingets uppgifter hör särskilt att besluta omfordelningen av statens bidrag och av medel ur Same.fonden till samisk kultur och samiska organisationer samt av andra medel som ställs till samernas gemensamma.fö1.fogande ". Förordning med instruktion.för Sametinget I förordningen (2009:1395) med instruktion för Sametinget SFS 2009:1395, l, anges att Sametinget är förvaltningsmyndighet inom rennäringens område och för samisk kultur. Vidare anges i 2 att Sametinget har de uppgifter som framgår av 2 kap. 1, 1 a och 5 sametingslagen (1992:1433). Sametinget ska bl a följa, utvärdera och hålla regeringen informerad om utvecklingen inom rennäringen, övrigt samiskt näringsliv och samisk kultur. Sametingets styrelse har de uppgifter som framgår av 2 kap. 4 sametingslagen (1992:1433). Sametingets styrelse ska pröva om myndighetens verksamhet bedrivs effektivt och i överensstämmelse med syftet med verksamheten. Styrelsen beslutar bl a om sådana foreskrifter som riktar sig till enskilda, kommuner eller landsting. Kulturnämnden Kulturnämnden ska genom sitt arbete stärka det samiska konst- och kulturlivet. Detta görs bland annat genom att fördela bidrag till samiska kulturprojekt och verksamheter men också genom att följa och bevaka frågor som berör samisk kultur. Kulturpolitiskt handlingsprogram Sametingets kulturnämnd arbetar fram det kulturpolitiska handlingsprogrammet som innehåller inriktningen för sametingets kulturpolitik under mandatperioden. Handlingsprogrammet ska antas av plenum innan det träder i kraft.

105 Arbetsordning for Sametingets styrelse och nämnder I Sametingets arbetsordning för styrelse och nämnder anges att Kultw-nämndens främsta uppgift är att främja ett starkt och mångfaldigt samiskt konst- och kulturliv och besluta om fördelning av statens bidrag och av medel w Samefonden till samisk kultur och samiska organisationer. Nämnden svarar för att sammanställa mål, riktlinjer och prioriteringar i ett politiskt handlingsprogram som ska underställas Sametingets plenum för beslut. I sitt arbete ska nämnden följa det politiska handlingsprogrammet. Lagar, förordn;ngar och foreskrijter Författningar är ett gemensamt namn för lagar, förordningar och föreskrifter. I en lag eller förordning kan det bestämmas att en myndighet får utfärda föreskrifter om ett ämne eller en fråga som behöver regleras mer detaljerat. Föreskrifter är bindande. Redan idag utfärdar Sametinget föreskrifter som riktar sig till enskilda inom rennäringsförvaltningen bl a remäkning, renlängd, rennäringens hänsyn till naturvårdens och kulturmiljövårdens intressen, företagsregister för rennäringen, prisstöd till rennäringen, rovdjmsersättningar, märkning av ren, renmärkens utformning mm Kulturnämnden beslutar idag om fördelning av medel som riktar sig till enskilda, organisationer, förening m fl. Det är därför angeläget att Sametingets styrelse lägger fram förslag till föreskrifter inom Kulturnämndens sakområde till Sametingets plenum i enligt förordning med instruktion för Sametinget. i;:w~l;'~uj 1'-~ ( ( ) ' L>~ l s e- i~ i!_0a)etf,_, /)!~ l/a-rvnaa

106 GUOVSSONÅSTI Sametingspartiet MOTION till Sametinget Statsbidrag till kommuner i förvaltningsområdet för samiska Dokument Förordning (2009: 1299) om nationella minoriteter och minoritetsspråk Bakgrund Statsbidrag lämnas till de komnnmer som ingår i förvaltningsområdet för samiska enligt 6 lagen (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk. Statsbidrag lämnas också till landstingen i Dalarnas län, Jämtlands län och Norrbottens län. Statsbidrag till kommunerna och landstingen lämnas årligen. Statsbidraget är avsett att användas till de merkostnader som uppko=er i kommunen och landstinget med anledning av de rättigheter som enskilda har enligt lagen (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk, och till åtgärder för att stödja användningen av samiska. Varje ko=un ska tillsammans med berörda nationella minoriteter kartlägga de behov som finns i kommunen av åtgärder till stöd för användningen av deras språk. Kommun Befolkning Sameröstlängd Utbetalt bidrag Samiska I /same Kiruna Jokkmokk Gällivare Storuman Umeå Arvidsjaur Arjeplog Vilhelmina Sorsele Lycksele Östersund Malå Härjedalen Krokom Strömsund Il Åre Dorotea Berg Älvdalen Statsbidrag till en kommun beräknas med utgångspunkt i dels ett grundbelopp om kronor, dels antalet invånare i kommunen den 1 november året innan Adress: Ordf~rande: E-post: Bankgironr: GUOVSSONÄSTI Marita Stinnerbom guovssonasti@biegga.com Seidegava 19 Lars Miguel Utsi Hemsida: Organisationsnr: ARJEPLOG

107 bidraget betalas ut. En kommun med - mindre än invånare får 1 grundbelopp, - upp till invånare får 1,5 grundbelopp, - upp till invånare får 2 grund belopp, - upp till invånare får 3 grundbelopp, och invånare eller mer får 4 grundbelopp. En kommun som ingår i två eller tre förvaltningsområden får utöver grundbeloppen ett särskilt bidrag om kronor. Sametinget ska fastställa och betala ut statsbidraget till de kommuner som ingår i förvaltningsområdet för samiska och till landstingen i Dalarnas län, Jämtlands län, Norrbottens län och Västerbottens län. En kommun eller ett landsting som tagit emot bidrag enligt denna förordning är skyldig att lämna en ekonomisk redovisning av de utbetalda medlen och en redovisning av vad medlen har använts till. Statsbidragen är inte relaterade till hur stor den samiska befolkningen är i kommunerna. Yrkande att Sametinget verkar för att regeringen anger i förordningen (2009:1299) om nationella minoriteter och minoritetsspråk att statsbidrag till de kommuner som ingår i förvaltningsområdet för samiska ska fastställas med utgångspunkt i dels ett grundbelopp och dels antalet samer i kommunen. För sametingspartiet Guovssonåsti ~~l:'x<:.i Per Mikael Utsi, sametingsledamot

108 Bilaga Statsbidrag till kommuner för samiska med ett grundbelopp och belopp enligt antalet samer Kommun Sameröstlängd Exempel 2013 Grundbelopp I Tillägg I /same Kiruna ( Jokkmokk Gällivare Storuman Umeå Arvidsjaur Arjeplog Vilhelmina Sorsele Lycksele Östersund Malå Härjedalen Krokom Strömsund Åre Dorotea Berg Älvdalen

109 GUOVSSONÅSTI MOTION SÅMEPIGGI Sametingspartiet till Sametinget Kulturnämndens tilldelning av projektmedel till kulturella aktiviteter i samband med idrottsarrangemang SAMETINGET 1<.1 lotfi """ L~.'6- ld\b- l'2tl Dokument Kulturpolitiskt handlingsprogram , antaget av plemun , 27 Bakgrund När det arrangeras ett samiskt idrottsarrangemang eller mästerskap är det inte bara idrott det handlar om utan även en mängd olika kulturella arrangemang som exempelvis jojkkonserter, samiskt, teater, samiska workshops, etc. Många av arrangemangen riktas mot barn och ungdomar. Under ett samemästerskap deltar ca 300 idrottare i tävlingarna som följs av en mängd icke tävlande. Totalt deltar ca 500 personer på något sätt på ett samemästerskap. I samband med samiska mästerskap och idrottsarrangemang skapas mötesplatser för samer som bidrar till ett starkt och mångfaldigt samiskt konst- och kulturliv. Då sameföreningar och samebyar ansökt om att arrangera kulturella aktiviteter i samband med samiska mästerskap har ansökningarna behandlats olika från år till år. Senast inför sommarmästerskapen 2016 beviljades inte bidrag, bl.a. med motiveringen att arrangemanget gällde samisk idrott, trots att det nya kulturpolitiska handlingsprogrammet antagits. Motiv Kulturnänmden bör bedöma ansökningar om projektbidrag baserat på projektens relevans för att uppnå det överordnade målet; ett starkt och mångfaldigt samiskt konst- och kulturliv" (se Kulturpolitiskt handlingsprogram, rubriken Prioriterade åtgärder, s. 18), oberoende av om projektet arrangeras i samband med idrottsarrangemang. Att avslå ansökningar för att de gäller kulturella aktiviteter som arrangeras i anslutning till idrottsaktiviteter är inte godtagbart. Kulturnänmden bör hellre se det som en styrka att kulturella aktiviteter kan arrangeras i samverkan med andra samiska aktiviteter och därigenom få en större spridning. Adress: GUOVSSONASTI Seidegava ARJEPLOG Ordföra11de: Marita Stinnerbom Lars Miguel Utsi E-post: guovssonasti@biegga.com Hemsida: Bankgiro11r: Organisations11r:

110 Yrkande att samiska kulturella aktiviteter som genomförs i samband med idrottsarrangemang ska kunna beviljas projektmedel av Kulturnämnden i enlighet med kulturpolitiskt handlingsprogram För sametingspartiet Guovssonåsti Fia Kaddik, ersättare i sametinget Adress: GUOVSSONASTI Seidegava ARJEPLOG Ordförande: Marita Stinnerbom Lars Miguel Utsi E-post: guovssonasti@biegga.com Hemsida: Bankgironr: Organisationsnr: /2

111 GUOVSSONÅST.--sA~M-EO-IG-'G-1 ~ MOTION Sametingspartiet SAMETING~ I till Sametinget :)1._;~~~~~-1;~ llM So 4 Alla vuxna samer skall få lära sig tala, läsa och skriva samiska,. l Dokument Sametingslag (1992:1433) Reglerings brev för budgetåret 2017 avseende Sametinget Förordning (2007:1347) om statsbidrag vid vissa studier i samiska Föreskrifter om statsbidrag vid vissa studier i samiska (STFS 2008:1) Mikael Svonni, Såmi dutkan/samiska studier, Umeå universitet: Språksituationen fijr samerna i Sverige, 2006) Sameröstlängd 2013 Bakgrund De flesta vuxna samer har fråntagits sina möjligheter att i skolan få utbildning i sitt modersmål. Det har lett till att de samiska språken används i minskad omfattning och fler och fler samer byter språk från samiska till svenska. Allt fler samiska barn har ingen samisk språkmiljö i hemmet eller i sin närmiljö. Detta hämmar barnens möjligheter att utveckla och bevara sitt samiska språk. Denna språkbytesprocess accelererar från generation till generation. Språksituationen Cirka 5 5 % av samerna i Sametingets röstlängd saknar kunskaper i samiska, medan ca 28 % har kunskaper i nordsamiska och ca 8 % har kunskaper i lulesamiska och ca 10 % kunskaper i sydsamiska. mnordsamlska llllulesamjska i.i sydsamiska DTa!ar Inte samiska I den renskötande befolkningen har 67 % kunskaper i samiska medan 33 % saknar kunskaper i samiska. Adress: GUOVSSONÄSTI Seidegava ARJEPLOG Ord/Orande: Marita Stinnerbom Lars Miguel Utsi E-post: guovssonasti@biegga.com Hemsida: Bankgironr: Organlsationsnr:

112 llnordsamiska mlulesamiska Eilsydsamiska 13Talarinte samiska De personer i Sametingets röstlängd som hade kunskaper i samiska (ca 45 %) behärskade samiska på olika nivåer. Ungefiir 25 % uppgav att de talade samiska utan svårigheter och cirka 20 % att de talade samiska med vissa eller stora svårigheter. 7ff% CT<larille c Som svädgt"eler "111ssasvårtrjider uransvåirjie1ei" ~lga I den yngsta åldersgruppen (18-29 år) talar cirka 10 % av befolkningen samiska utan svårigheter, i mellangruppen (30-59 år) cirka 30 % och i den äldsta åldersgruppen (över 60 år) cirka 35 %. 1 OOo/o 80% 60% 40% CITalar Inte CIStora svårigheter llv!ssa svårigheter utan svårigheter 20% 0'7'c (Källa: Mikael Svonni, Såmi dutkan/samiska studier, Umeå universitet: Språksituationen för samerna i Sverige, 2006) Motiv

113 Alla samer skall få lära sig tala, läsa och skriva samiska. Varje vuxen same ska ha rätt till studiebidrag i 60 dagar för att uppnå grundskolekompetens i samiska. Sametingets kansli ska få i uppdrag att tillsammans med Sameskolstyrelsen och Samernas utbildningscentrum utarbeta stegvisa utbildningsplaner för alfabetisering i samiska med läromedelsförteckning och anvisningar för lärare i enlighet med regeringens förordning (2007:1347) om statsbidrag vid vissa studier i samiska och Sametingets föreskrifter om statsbidrag vid vissa studier i samiska (STFS 2008:1). Regering och riksdag har en förpliktelse att avsätta tillräckliga ekonomiska resurser för detta. Studiebehov Den redovisade språksituationen leder till att c.a vuxna samer i Sverige (55 %) har behov av grundläggande nybörjarundervisning i samiska vuxna samer i Sverige (20 %) har behov av grundläggande tal- och läsundervisning i samiska och vuxna samer i Sverige (35 %) har behov av grundläggande läs- och skrivundervisning i samiska. ( Sametinget har regeringens uppdrag att handha bidraget för vissa studier i samiska (alfabetisering). Bidrag lämnas per studiedag med c.a. 720 kronor, högst kronor per år, och för kost-, logi- och resekostnader med högst c.a kronor per år (skattefritt). Anslaget beräknas år 2016 till kronor. Anslaget bidrar till c.a. 40 vuxna samers 14-dagars studier i samiska per år. Enligt sametingets föreskrift (STFS 2008: 1) beräknas 60 dagars studier på heltid för att uppnå grundskolekompetens i samiska. Varje vuxen same beräknas behöva ett bidrag på kronor årligen för att genomgå en 14 dagars utbildning i samiska. För att fullgöra grundskolekompetens, 60 dagar, behövs 4 års studier och nära kronor i bidrag för varje vuxen same. En fullständig alfabetisering av den vuxna samiska befolkning skulle därmed kosta staten miljoner kronor i studiebidrag studerande per år sknlle kosta c.a. 13,5 milj. kronor och hela alfabetiseringskampanjen skulle med den studietakten kunna bedrivas i c.a. 32 år. I, I i Studiernas organisering Alfabetisering i samiska f'ar enligt förordning (2007: 134 7) om statsbidrag vid vissa studier i samiska hållas vid folkhögskola, studiecirkel, kommunal vuxenutbildning eller vid Samernas utbildningscentrum. För att genomföra alfabetiseringen bör studierna organiseras så att de studerande har möjlighet att arbeta steg för steg för att uppnå grundskolekompetens. Yrkande att Sametinget begär hos regeringen och riksdagen att Sametingets anslag för vissa studier i samiska, fördubblas från kronor för 2016 till I kronor för 2017 och höjs därefter successivt i takt med att bidragsbehovet ökar. För sametingspartiet Guovssonasti c '8k',( Per Mikael Utsi

114 $ÅM50IGGI SAMETINGET _,,_,_ Motion Handlingar inför plenum till ersättare Handlingar inför plenum ska enligt Sametingsordningen 15 sändas ut senast två veckor före plenum. Handlingarna sänds ut till ordinarieledamöter i form av pappersformat. När en ersättare ska kallas så finns det inget tidskrav. Detta kan innebära att ersättare i plenum tillhanda ges handlingarna på plats vid plenum. Det gör att ersättare har dåliga förutsättningar att knnna förbereda sig inför plenumsförhandlingarna. Såmiid Riikkabellodat anser därför att alla ersättare bör delges plenumhandlingarna i elektronisk form i god tid innan plenum. De ersättare som vill ha handlingarna i pappersformat ska ha möjlighet att få detta genom att kontakta kansliet. Det är även bra att ersättare får läsa igenom handlingarna i god tid innan plenum för att sedan samråda med tillhörande parti. Såmiid Riikkabellodat yrkar därför Att Sametinget ersättare delges plenumshandlingarna i elektronisk form Att Sametingets ledamöter kan begära att delges plenumhandlingarna i elektronisk form i tillägg till eller i stället för i pappersform Il 02. I+- Jo ho, Vlnq ~ ll ;+«f te177ntja;:j- 4

115 SÅMEDIGGI - SAMEilNGET H<! oz- 1 1 /,(.9-20(11JY] Motion Ungdomsrådet som remissinstans I den Ungdomspolitiska handlingsprogrammet står det: "Alla frågor påverkar ungdomar och deras framtid, inte bara ungdomsfrågor. Det är de samiska politikernas skyldighet att samråda med Ungdomsrådet i alla frågor där ungdomar kan ha en särskild uppfattning." Sämiid Riikkabellodat anser att det behövs ett ungdomsperspektiv i Sametingets arbete. Därför bör nämnderna i Sametinget skicka remisser till Ungdomsrådet gällande tex. handlingsprogram, kommissioner och konventioner så de får möjlighet att yttra sig över förslag. I Lycksele ( ) antog plenum en arbetsordning för Ungdomsrådet. Ungdomsrådet har inte längre möjlighet att ha en ledamot i Sametinget enligt paragraf 4 i arbetsordningen. Detta innebär att Ungdomsrådet har ingen insyn i vilka ärenden som ska tas upp på plenum då detta inte skickas ut till ledamöterna i Ungdomsrådet. Ungdomsrådets Ordförande och Vice ordförande bör tilldelas handlingarna till plenum. Sämiid Riikkabellodat yrkar därför Att Ungdomsrådet ska utgöra en remissinstans för Sametinget Att Ungdomsrådets ordförande och vice ordförande delges plenumshandlingama enligt Sametingsordningen 15 //. c2. 11 Johcqnnoe ~o,~ bul,/1!jz?f 171/lt~t.//;) t:f,/./~tc'c (; /

116 M'513 MOTION till Sametinget SÅMEDIGGI SAMETINGET :::, l 1 : f:{?_:_?qj3:_z Såmigiela ovdaneapmi /Samisk språkutveckling Förslag Att Sametinget höjer statusen på det samiska språket genom att visa det i praktiskt handling vid plenumsmöten samt kansliet. Att Sametinget därför ändrar i Sametlngsordningen och andra tillämpliga regler så att de ledamöter som talar samiska får utökad talartid vid plenumssammanträden. Att samiska bestäms som huvudspråket i Sametingets kansli och politiken genom att samiska blir en avgörande merit vid tjänstetillsättningar, att krav införs att lära sig samiska då tjänst tillsätts med ickesamisktalande personal samt att fortgående språkstöd och kompetensutveckling I samiska införs för all personal och politiker, t.ex. tolkning vid alla möten på kansli och politiska möten såsom i styrelse och nämnder. Motivering Samiska språket behöver all stöd för att kunna bevaras och utvecklas i det samiska samhället. Sametinget som samiskt parlament måste därför föregå som ett gott exempel på hur samiska ska användas i vardagen och i professionen. Hur dessa förslag kan genomföras finns goda förebilder I Sam i Alla skuvla i Guovdageaidnu samt Sametinget på norsk sida av Sa pm i. Dessa institutioner har redan infört de bestämmelser som föreslås ovan. 6-2$2.ZZ-, 01-Johan Sikku Sametingsledamot vald av det samiska folket för Min Geaidnu

117 MOTION TILL SAMETINGET Datum: Namn: Jan Rannerud Parti: Vuovdega samediggi Samcdigge Saemicdigkic San1etingct Motionen gäller: Skyddsjakt på björn och hur det påverkat ordinarie jakttid i Norrbottens län. Text: Under 2017 har rovdjurstrycket från björn inom kalvningsområdet inneburit ett större antal ansökningar om skyddsjakt på björn vilka beviljades genom beslut av länsstyrelsen i Norrbottens län. Konsekvensen av dessa beslut blev att länsstyrelsen inställde ordinarie björnjakt hösten Efter kontroll av dna har det visat sig att inga av de björnar som fälldes under skyddsjakt var med på listan över provtagna djur. Det tyder på att länsstyrelsen inte har en tillfredsställande kontrnll över antalet björnar i länet. Detta betyder också att björnpredationen på ren inte påverkats av skyddsjakt varför antalet björnar håller en fortsatt otillfredsställande hög numerär. Med anledning av det beslut om toleransnivåer för rovdjursskador som riksdagen antagit finns skäl att vidta åtgärder för att minska populationen av björnar inom renskötselområdet. Motionären får därför yrka följande: att Sametinget snarast inleder en dialog med länsstyrelserna i renskötsellänen för att minska antalet björnar inom kalvningsområdet. att Sametinget kontaktar berörda departement för att belysa och lösa problemen med en för stor bjömppr:son inom kalvningsområdet. ~~--9~ J Jan Rannerud

118 Riktlinjer för digitalt arbete i Sametinget SÅMEDIGGI SAMETINGET : ',(g 2-on- \VS ---=~~--- Det digitala arbetet i Sametinget är idag milt sagt eftersatt. Än idag får vi som standard fortfarande ut gigantiska luntor med papper som handlingar, istället för att ha övergått till en digital standard där pappershandlingar är undantaget. Jag har stor förståelse för att inte alla är bekväma med den digitala tekniken men för att spara både på miljön och kanslipersonalens tid måste vi gemensamt ta steg framåt. Idag saknas det också vissa bestämmelser för att det digitala arbetet ska kunna genomföras utan större frågetecken - exempelvis när en nämndsledamot deltar över det digitala mötessystemet i ett möte som sammankallats till en fysisk plats, skall den då arvoderas i enlighet med telefonmötesarvode eller arvodet för fysiskt deltagande? Om svaret är att den skall arvoderas utifrån telefonmötesarvode blir systemet skevt, då den som sparar på Sametingets resurser genom att inte ta upp medel för resor och mat, samtidigt som den deltar lika fullvärdigt i det fysiska mötet, bestraffas genom att få ett lägre dagsarvode. Eftersom att dessa strukturella frågor faller delvis in under Sametingsordningen vore det lämpligt att presidiet ser över de digitala arbetsformerna, i samråd med Sametingets kansli. Därför föreslår jag att:... Sametingets presidium i samråd med Sametingets kansli får i uppdrag att upprätta ett förslag för nya digitala arbetsformer i Sametingets plenum och nämnder samt förslag på nödvändiga förändringar i rådande styrdokument. Oscar Sedholm, Jakt och Fiskesamerna,>:~cctt,y f/:cm&li~.

119 1)t\J : \-l lol~ -2 ~i ~ l ~.(() MOTION TILL SAMETINGET Datum: SÅMED : ". SAMET: lrl<.j Boel.... JlllJ' " ~. ~. : \& i ~,.,,,, Namn: Lars-Jonas Johansson, Marie-Louise Boman, Erik-Oscar Oskarsson, Carola Fjällström, Torkel Stångberg Parti: Landspartiet Svenska Samer Samediggi Samedigge Saemiediglde Sametinget Motionen gäller Duedtie I Duodji Slöjden Sameslöjden är en av de samiska traditioner som i dagsläget tyvärr blivit alltför eftersatt i det politiska arbetet. Sameslöjden som traditionsbärande del i vår kultur måste stärkas. Vi ser det som en självklarhet att slöjdfrågoma också ska in under Sametingets ansvar. En av anledningarna är att den som näring och kulturform måste inneha samma status och skydd som språket och rennäringen har idag. Staare Vi yrkar att: att ansvaret för sameslöjdens bevarande och utveckling ska föras in under Sametinget. att Sarneslöjdsfrågoma ska ingå under en av Sametinget utsedd nämnds ansvarsområde. att Sametinget ska verka för att ett sarneslöjdscentrurn inrättas i likhet med dagens språkcentrum.

120 l~.(f MOTION TILL SAMETINGET BÅMEOIGGI SAMETINGET ~ ' i J Redaktionellt utskott Motivering: Sametinget har en helt unik situation som politisk företrädare för ett urfolk och som myndighet. Situationen förvärras av ett mycket litet medialt intresse för de beslut som fattas. Det innebär att Sametinget bör underlätta för människor, samhälle, väljare och media att ta del av de beslut som fattas och förtydliga vilka beslut som anses som viktiga. Det finns flera olika sätt för att uppnå effekten, ett alternativ är införandet av ett redaktionellt utskott. Det Innebär ett utskott vars enskilda uppgift är att färdigställa möjliga uttalanden som sedan plenum kan anta. Arbetet inom utskottet bör ske jämsides med plenumsarbetet och i utskottet bör så många partier som möjligt ingå för att skapa samsyn för uttalanden samt att minimera den tid ett uttalande kan ta ifrån ett plenum. Yrkande: 1. Att Sametinget ger Sametingets styrelse i uppdrag att se över möjligheten att införa ett redaktionellt utskott. 2. Att Sametinget ger Sametingets styrelse i uppdrag att införa ett redaktionellt utskott. Motionär: Daniel Holst

121 -p,~ ~ \ ~ L ~ - 2 o I Z - 25 D SÅrY:.,: SAMl ' MOTION TILL SAMETINGET W<J Boel Datum: 2_ D ~ Na1\lll: ~ J( ~~ Parti: 70r -~ L &,.,~ '#,,,, E s Samediggi Samedigge Saemiedigkie Sametinget Motionen gäller (RUBRIK): ga r V] H lf ~ J VL_ Text: s(}.;fkt<~)-fkpfs 5 lyrnfse_ 7,yw- 6edl,,,41 ;-e,v/~ ole_ ~ /,e,r~itvt~(vr"lpl tw.f~ Ja:AM-ce-trr ht#vt 1-/t! {J }/L ~olertk6a 11- /flenuwr._ ~de,,/ ~1-1btt1n,~ a IJ--- dea-- 'jfuvu o//lq_ ~/la:jczr ()/{/ r)._e V:J q /?'&.5 /.a;j.4/[wltd.j eyl{ q. jf)ekl n.;-; c>l ~0~1&'0V(_ r!jk_~ clurvr_~ cdf la~~ s~ cu#-p~ ci!n: nvj1r yc~.stn0._j!hptru.f'~ 'f?_ oc4_ JtrUA._ ~ J',y~~ Yt:l~ ~ å/~be9~u~,,r bvy-~ J~~ Olbt1.:VL_Q_S./ ra:;;eh G;~ y_ r~~~r a ff. -c SaAM;~ ;~e_ s~kd.ra-uit:/ nw-/~.6 e.s ia~l,.gu~h..er. "/.la. j,tvh~.f'c::'j lt..letf _s-"<1'/-4 0tltt t 'eota_ u-t. b ~ tm, v'ij 4-vl- ct. Il--.,f'C(, ~~ s ~11-q ~M 1 1-rfc,~ tj:yv bshnu &r- c/ri?-- b~~;; ~ ~

122 c fl44- s h;~ 't#l,;uchn- ~ r I.; I/i{ re;v t~ i!w&i,f I { ec4-s / Vl- j.;/;l J f/1/u/, 6 rietvi/s's' JctMd-fl'Jtlt_ p~e1/ ~lfztz~ '{';ivl,5:, Ok- vu f i J f(j I-:

123 Punkt Förslag på strategi för lansering och användning av OECD:s rapport Linking Indigenous Communities with Regional Development: Sweden Detta är ett förslag till ramstrategi så att Sametinget är beredd att använda rapportens slutsatser för kommande operativa arbete och politiska strategiska beslut. Ytterligare punkter kan tillkomma, men det sker efterhand. Löpande användnillg av rapporten Styrelsen och samtliga nämnder får information om rapporten och möjlighet att i detalj sätta sig in i projektets fokusområden och de rekommendationer som lämnas i rapporten. Därefter kan tydliggöras hur rapporten kan användas inom respektive nämnds verksamhetsområde Rapporten används som underlag vid revidering av politiska handlingsprogram, framtagande av internationell strategi Rapporten tas upp på SPR för att diskutera hur rapporten kan användas i gernensarnmafrågor Sametinget följer (och deltar, där det erbjuds möjlighet) OECD:s fortsatta arbete med projektet och lansering av rapporten för Kanada och Australien samt lansering av den globala rapporten Flera av rapportens rekommendationer relaterar till Sametingets pågående eller kommande arbete. Här kan rapporten bidra till användbara synergier - t.ex. arbetet med etiska riktlinjer för forskning, analys av data och statistik om samiskt näringsliv (se punkt nedan), Sametinget som statistikansvarig myndighet Specifika insatser OECD:s ansvariga kommitte fattar beslut om att anta rapporten i Paris den 6 november 2018 o Sametinget deltar med en politiker och en tjänsteman och håller ett anförande vid mötet o Sametinget uppmärksammar antagandet av rapporten genom att gå ut med ett pressmeddelande och publicera nyheten på hemsidan och sociala medier. Sameradion tipsas Information på Plenum i Bredsel november 2018 o Tjänstemän från Sametinget och/eller politiker informerar om projektet och rapporten vid Sametingets plenum Igångsättning av utredningen om samiskt näringsliv o Ett av rapportens fokusområden är data och statistik. Rapporten och relevanta rekommendationer kan användas som stöd i utredningen. o När det är klart vem som vunnit anbudet att utreda samiskt näringsliv bör detta tillkännages på lämpligt sätt där kopplingen till rapportens slutsatser framhålls. Förhoppningsvis finns rapporten tillgänglig i tryckt version.

124 Workshop för samarbete med regionerna januari 2019 o Sametinget arrangerar en workshop där regionerna bjuds in. Rapporten används som utgångspunkt för diskussioner om hur samiskt näringsliv bättre kan inkluderas i regionala utvecklingsplaner och strategier samt om tänkbara samarbetsformer mellan Sametinget och Regionerna Samarbete mellan Sametinget angående samisk turism o Rapporten kan användas som underlag och stöd Möte med regeringen efter årsskiftet? om rapporten och rekommendationer o När ny regering finns på plats och Sametinget och ny regering hunnit sätta sig in i rapportens innehåll begär Sametinget (styrelsen) möte med regeringen för att få svar på hur regeringen avser att arbeta med rapporten, vilka åtgärder man avser vidta m.m. och hur kommunikation och samarbete med Sametinget kan se ut - t.ex. nationell plan för samiska frågor

125 Överenskommelse Ärendenr: NV l't'l Mål, syfte och preliminär övergripande inriktning för en eventuell nationalpark i Vålådalen-Sylarna-Helags Om detta dokument Detta dokument innehåller mål, syfte och preliminär övergripande inriktning för en eventuell framtida nationalpark i området Vålådalen-Sylarna-Helags i Jämtlands län. Dokumentet är, om det bekräftats av alla berörda parter, en överenskommelse mellan de parter som är representerade i nationalparksprojektets beredningsgrupp, nämligen: Handölsdalens, Mittådalens och Tåssåsens samebyar Bergs och Åre kommuner Jämtland Härjedalen Turism Sametinget Länsstyrelsen i Jämtlands län Naturvårdsverket Dokumentet är inte ett slutligt ställningstagande om att en nationalpark ska bildas eller hur en sådan nationalpark ska utformas, utan ett delbeslut - en avsiktsförklaring - som det fortsatta arbetet i nationalparksprojektet kommer att utgå från. Dokumentet innebär ett slutligt ställningstagande endast vad gäller den eventuella nationalparkens mål och syfte. Ett slutligt ställningstagande från de ovan listade parterna om huruvida en nationalpark bör bildas beräknas tidigast ske i december För mer information om principer för arbetet med nationalparksprojektet och hur projektet är planerat se dokumenten Ställningstagande inför den fortsatta processen för att bilda en framtida nationalpark i området Vålådalen Sylarna Helags (2017) och Projektplan for att ta fram underlag för beslut om bildande av nationalpark i området Vålådalen-Sylarna-Helags i Jämtlands län (2018). DESÖK: STOCKHOLM - VALHA LLAVÄG EN 195 ÖSTERSUND - POST: STOCKHOLM TEL: FAX: FORSKARENS VÄG 5, HUS UB E- POST: REOISTRATOR@NATURVARDSVERKET.S E INTERNET:

126 NATURVÅRDSVERKET 2(18) Version Denna version är framtagen efter berednings gruppsmötet den 3 oktober 2018 och innehåller de ändringar som berednings gruppen kom överens om vid mötet. Vid beredningsgruppens möte den 3 oktober kom gruppen överens om dokumentet. Nu ska de organisationer som är representerade i beredningsgruppen bekräfta- eller förkasta - berednings gruppens överenskommelse. Innehåll Mål, syfte och preliminär övergripande inriktning för en eventuell nationalpark i Vålådalen-Sylarna-Helags... 1 Om detta dokument...,,,,. 1 W~ion... 2 Innehåll... 2 Mål och syfte för nationalparken... 4 Introduktion... 4 Mål....,,,,,,,,,,,,,... 5 Syfte...,,,,,,,,,,,,... 6 Punkter som beskriver hur syftet ska uppnås... 6 Geografisk avgränsning... 6 Omlandet kring nationalparken... 7 Regler i nationalparken... 8 Aktiviteter baserade på renskötselrätten... 8 Aktiviteter baserade på allemansrätten... 9 Aktiviteter baserade på upplåtna rättigheter... 9 Jakt... 9 Fiske Andra upplåtna rättigheter i området Andra aktiviteter-flygning och terrängkörning Förvaltningens utgångspunkter Adaptiv förvaltning Kommunikation och information Traditionell kunskap Föreskrifter och skötselplan-förvaltningens två centrala dokument Zonering och kanalisering... 14

127 NATURVÅRDSVERKET 3(18) Tillsyn Förvaltningens organisation Nationalparksdelegation vid länsstyrelsen Ytterligare former för lokal delaktighet och deltagande Uppföljning av förvaltningen Begreppsförldaringar Allmän jakt Förvaltning u~n~a~... ~

128 NATURVÅRDSVERKET 4(18) Mål och syfte för nationalparken Introduktion Riksdag och regering har beslutat om övergripande mål för samhällsutvecklingen som har betydelse för planeringen och inrättandet av en nationalpark i Vålådalen-Sylarna-Helags. Nationalparker bildas med stöd av miljöbalken. Miljöbalkens portalparagraf anger att "Naturresurser ska nyttjas på sätt som främjar en hållbar utveckling vilket innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö. En sådan utveckling bygger på insikten att naturen har ett skyddsvärde och att människans rätt att förändra och bruka naturen är förenad med ett ansvar för att förvalta naturen väl " 2. Skyddet av nationalparker syftar enligt miljöbalken till att" bevara ett större sammanhängande område av viss landskapstyp i dess naturliga tillstånd eller i väsentligt oförändrat skiclf' 3. Skyddet som nationalpark kan sägas innebära att ett val har gjorts om att i stort ge företräde till bevarandevärdena framför andra samhällsintressen. I Vålådalen-Sylarna-Helags bedriver medlemmar av samebyarna Handölsdalen, Tåssåsen och Mittådalen renskötsel. Svenska staten har erkänt samerna som urfolk. I regeringsformen anges att "Det samiska folkets möjligheter att behålla och utveckla ett eget kultur- och samfunds/tv skafrämjas" 4. Samernas renskötsel är en central del av den samiska kulturen. Grundlagsbestämmelsen har sin motsvarighet i lagen (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk, där det framgår att det allmänna, utöver att främja minoritetsspråken, också ska främja samernas och övriga nationella minoriteters möjlighet att behålla och utveckla sin knltur i Sverige. I furarbetena betonas det allmännas ansvar för att aktivt främja bevarandet av de nationella minoriteternas kultur. I det aktuella området bedrivs både samisk och annan näringsverksamhet. Regeringen har beslutat om en nationell strategi för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft. Strategins inriktning är att skapa goda förutsättningar att bo, arbeta samt etablera företag och verksamheter i hela landet och på så sätt skapa förutsättningar för hållbar regional tillväxt och ett Sverige som håller samman. 5 Även dessa ställningstaganden bör ha betydelse för planeringen och inrättandet av en nationalpark i Vålådalen-Sylarna-Helags. 2 I kap I miljöbalken 3 7 kap. 2 miljöbalken 4 I kap. 2 6 st Regeringsformen 5 Regeringen (2015). En nationell strategi för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft N

129 NATURVÅRDS VERKET 5(18) Mål Nationalparkens mål ska på ett övergripande sätt beskriva vilka målsättningar som ska uppnås med nationalparken. Målen är bredare än vad som bedöms rymmas i syftet för nationalparken och är tänkta att framgå av regeringens proposition till riksdagen 6 samt ingå i skötselplanen för nationalparken. På detta sätt blir målen styrande för förvaltningen av nationalparken. Dagens nationalparker saknar motsvarande mål. Målen är: Att bevara områdets natur- och kulturvärden. Att bevara förutsättningarna för renskötseln i området. Att bevara förutsättningarna för att uppleva området. De två första målen skapar förutsättningar och sätter ramar för det tredje målet. Detta innebär att upplevelser i området ska ske på ett sätt som inte negativt påverkar förutsättningarna för natur- och kulturvärden eller för renskötsel. Det finns ett ömsesidigt beroende mellan målen att bevara natur- och kulturvärden samt att bevara förutsättningarna för renskötsel. Detta ömsesidiga beroende innebär bland annat att fortsatt renskötsel är en förutsättning för att bevara områdets natur- och kulturvärden. Relationen mellan de tre målen åskådliggörs i figur 1. Bevara natur- och kulturvärden Bevara förutsättningar för renskötsel Bevara förutsättningar för upplevelser Fig 1. De övergripande målens inbördes relation. 6 Enligt miljöbalken är riksdagens medgivande en förutsättning för att regeringen ska förklara ett område som nationalpark. Innan regeringen beslutar om att bilda en nationalpark lämnas därför en proposition om den nya nationalparken till riksdagen.

130 NATURVÅRDSVERKET 6(18) Syfte När regeringen beslutar om att bilda en nationalpark fastställs ett syfte för den nya nationalparken i nationalparksförordningen. Innan regeringens beslut ingår syftet i regeringens proposition till riksdagen. Syftet är styrande för förvaltningen av nationalparken. Följande formulerig föreslås: Syftet med nationalparken är att bevara ett storslaget fj ällandskap, med pågående renskötsel och höga natur- och upplevelsevärden, i väsentligen oförändrat skick. Punkter som beskriver hur syflet ska uppnås En nationalparks skötselplan innehåller en kort beskrivning, i punktform, av hur nationalparksförordningens syfte ska uppnås. Denna beskrivning är mer konkretiserad än förslaget till mål och syftesmening. Beskrivningen av hur syftet ska uppnås brukar, åtminstone till delar, ingå i regeringens proposition till riksdagen och fastställas när Naturvårdsverket beslutar om skötselplanen. Följande formulering föreslås: Långsiktigt skydda och vårda områdets skogar, myrar och fjäll samt värdefulla natur i övrigt. Bevara samiska rättigheter. Bevara förutsättningarna för att uppleva området på ett sätt som inte negativt påverkar bevarandevärden eller möjligheten till renskötsel i området. Nyttja områdets biologiska resurser på ett sätt som inte negativt påverkar bevarandevärden, upplevelsevärden eller möjligheten till renskötsel i området. Geografisk avgränsning Inriktningen för nationalparkens geografiska utbredning är de gränser som Länsstyrelsen i Jämtlands län föreslog i förstudien 7, förutom den privatägda delen av området Blåhammannyren i den nordvästra delen av den föreslagna nationalparken 8. Den preliminära geografiska avgränsningen framgår av följande karta (figur 2). Nationalparksprojektet utreder i nästa projektfas om det finns förutsättningar att i den eventuella nationalparken även inkludera den privatägda delen av Blåhammarmyren och området "Kronoparken" 9 samt om det finns 7 Länsstyrelsen Beslut om att genomfdra en fdrstudie inför en eventuell nationalparksbildning för området Vålådalen-Sylarna-Helags, i Jämtlands län. Remiss. Länsstyrelsens diarienummer Blåhammarmyren är ett ha stort objekt i den nationella Myrskyddsplanen för Sverige som beslutades av Naturvårdsverket Se ljoarbetet/v agledningar/skyddad-natur!myrskyddsplan-for-sverige/2007 I fdr mer inforn1ation. 9 Det landområde mellan Ånnsjön och Kösjön som ingår i Vålådalens naturreservat.

131 NATURVÅRDSVERKET 7(18) förutsättningar för att utvidga området något i öster 10. Även andra, mindre, justeringar av gränsen kan bli aktuella. Fig 2. Preliminär gräns för nationalparken. Omlandet kring nationalparken En framtida nationalpark kan påverka omlandet till nationalparken genom t.ex. ökade besökarantal på grund av ökad attraktionskraft eller på grund av att vissa aktiviteter begränsas i nationalparken och utövarna av dessa aktiviteter då söker sig till områden utanför nationalparken istället. Ökade besökarantal i omlandet kan vara positivt - för besökaren och det lokala näringslivet - men även negativt, t.ex. om det leder till ökade störningar för renskötseln eller andra verksamheter. Merparten av den föreslagna nationalparkens omland saknar idag formellt områdesskydd som naturreservat. Det finns inte heller några aktuella planer på att bilda nya större naturreservat i anslutning till den föreslagna nationalparken. Rådande läge innebär därför att det i merparten av omlandet till en eventuell nationalpark kommer saknas möjlighet att styra besökare genom tex. reservatsföreskrifter. Andra styrmedel somt.ex. regler för jakt- och fiskeupplåtelser samt lokalisering av skoter- och vandringsleder, kan emellertid även användas i omlandet. Det finns ett behov av att utveckla samverkan kring ornlandet mellan berörda aktörer- bl.a. samebyar, kommuner, besöksnäring och länsstyrelsen. 10 En sådan utvidgning skulle inte inkludera så kallade skattevatten.

132 NATURVÅRDSVERKET 8(18) Samverkan kan bidra till att verksamheter i omlandet bidrar till såväl en långsiktigt hållbar utveckling av om landet som målen för nationalparken 11 Regler i nationalparken För att uppnå nationalparkens syfte kan det behövas regler som styr olika verksamheter i området. Sådan reglering kan till exempel ske genom: förbud 12 anmälningsplikt tillståndsplikt förändrade regler för upplåtelser av jakt, fiske och andra rättigheter. Människans verksamhet i det aktuella området sker med stöd av olika rättigheter: Medlemmar i samebyar bedriver verksamhet med stöd av renskötselrätten. Alla får röra sig fritt i området med stöd av allemansrätten - så länge man följer de skyldigheter som allemansrätten också innebär. Jägare och fiskare - som inte är samebymedlemmar - jagar eller fiskar med stöd av att de har ett nyttjanderättsavtal 13 med markägaren. Snöskotrar får nyttjas i området efter fastställda leder med stöd av terrängkörningslagstiftningen. Aktiviteter baserade på renskötselrätten Renskötselrätten är en rätt för medlemmar i en sameby att använda mark och vatten för sig och sina renar. Den innefattar bl.a. rätt till renbete, jakt och fiske, rätt att bygga hagar, stängsel, slakterier och andra anläggningar som behövs för renskötseln, rätt att ta träd till byggnadsvirke, bränsle och slöjdvirke. I nationalparken hanteras renskötselrätten på ett sätt som liknar hanteringen i de nationalparker som ingår i världsarvet Laponia 14 : I föreskrifterna för nationalparken tydliggörs att medlem i sameby får utöva renskötselrätten och att det i samband med renskötsel är tillåtet för samebymedlem att genomföra åtgärder som annars kan betraktas som stridande mot föreskrifterna. 1 föreskrifterna anges att vissa aktiviteter, som uppförande av byggnad med stöd av renskötslrätten, omfattas av anmälningsplikt. Inga begränsningar av renskötselrätten i föreskrifter utöver anmälningsplikt för vissa aktiviteter. Eventuella behov av ytterligare reglering av aktiviteter som sker med stöd av renskötselrätten ska ske som frivilliga, tidsbegränsade avtal mellan staten och berörd sameby. 11 Länsstyrelsen kommer att starta upp ett särskilt s.k. omlandsprojekt under vintern 2018/ Förbud och andra inskränkningar som sker genom nationalparksföreskrifter får enligt 7 kap. 25 miljöbalken inte vara mer omfattande än vad som behövs fcir att uppnå nationalparkens syfte. 13 I praktiken att de köptjaktillstånd för småvilt eller har älgjaktsarrenden. 14 Se Naturvårdsverkets föreskrifter får nationalparkema/suoddjimpärkajda Muddus/Muttos, Padjelanta/Badjelännda, Sarek och Stora Sjöfallet/Stuor Muorkke (NFS 2013: I 0).

133 NATURVÅRDSVERKET 9(18) Aktiviteter baserade på allemansrätten Allemansrätten ger allmänheten rätt att fritt röra sig i naturen. Allemansrätten innebär också skyldigheter. Man får till exempel inte göra så att växter eller djur skadas eller att djur störs. I den eventuella nationalparken ska följande gälla för aktiviteter baserade på allemansrätten: Allemansrätten begränsas om det behövs för att uppnå nationalparkens syfte 15. Allemansrätten begränsas om det är nödvändigt av hänsyn till områdets natur- och kulturvärden eller renskötsel. Eventuell begränsning av allemansrätten kan ske som en del i en zonering av nationalparken. Under för renskötseln särskilt känsliga tidsperioder tillämpas geografiskt avgränsade tillträdesförbud i delar av nationalparken 16. Aktiviteter baserade på upplåtna rättigheter Markägaren - i huvudsak staten - kan upplåta rättigheter i området till någon annan utan att äganderätten påverkas. De vanligaste upplåtelserna i området gäller jakt och fiske, men även upplåtelse av mark för till exempel jaktstuga förekommer. Observera att en samebymedlems rätt till jakt, fiske och att uppföra byggnader är baserad på renskötselrätten och inte omfattas av frågor som berörs i detta avsnitt. Samebymedlemmars turistverksamhet bedrivs i normalfallet inte med stöd av renskötselrätten utan sådan verksamhet omfattas av detta avsnitt om den inbegriper t.ex. jakt, fiske eller uthyrning av byggnader. Jakt Inom området för den föreslagna nationalparken bedrivs älgjakt och småviltsjakt samt licens- och skyddsjakt på de stora rovdjuren. Jakt är bland annat en viktig källa till rekreation och föda, kan bidra till lokalt näringsliv och bedrivs ibland även för att förhindra skador på egendom (främst ren). I området sker även jakt på rödräv för att gynna den hotade fjällräven. Internationell vägledning om nationalparker framhåller att en nationalpark ska "i ett så naturligt tillstånd som möjligt, bevara representativa exempel på geomorfologiska regioner, biotiska samhällen, genetiska resurser och arter för att ge ekologisk stabilitet och mångfald" 17. Detta talar för att så långt som möjligt begränsa jakt i nationalparken. Vägledningen innehåller dock även ett delmål som lyder "beakta urfolks och lokalsamhällens behov - inklusive tillgång till naturresurser- om detta inte negativt påverkar övriga mål", vilket talar för att tillåta jakt som är av betydelse för urfolk (dvs. samer) och övriga delar av 15 Ett exempel på möjlig reglering av allemansrätten är att införa anmälningsplikt får organiserad verksamhet i otnrådet. 16 De juridiska fdrutsättningarna för sådana tillträdesfdrbud bedöms som osäkra. Därför ingår det i nationalparksprojektet att ta fram ett förslag till lagstiftningsändring som säkerställer möjligheten att besluta om tillträdesförbud /www. i ucn. org/theme/p rotected-areas/ ab out/protected -areas-categories/ category-i i - national-park

134 NATURVÅRDSVERKET 10(18) lokalsamhällen. I den eventuella nationalparken ska följande gälla för jakt baserad på upplåten rätt: Fiske Ekonomiskt och kulturellt betydelsefull jakt (på t.ex. älg och ripa) är tillåten i nationalparken. Skydds- och licensjakt på stora rovdjur förändras inte och är tillåten om ansvarig myndighet beslutar om sådanjakt Allmän jakt och skydds jakt på rödräv är av naturvårdsskäl tillåten. Jakten kan begränsas av hänsyn till renskötsel, naturvård (t.ex. av hänsyn till fjällräv) eller friluftsliv. Sådan begränsning kant.ex. ske genom att avlysa områden eller ställa krav på ljuddämpare vid vissa sorters jakt. Annan jakt än den som anges ovan är inte tillåten i nationalparken. Det ska i nationalparken finnas 1-3 större zoner utan upplåten jakt eller fiske. Dessa zoners sammanlagda areal bör utgöra 25 procent av hela nationalparkens areal. Den fortsatta nationalparksprocessen ska klargöra var området/-ena ska vara belägna och huruvida de ska vara i "en opåverkad" zon 20 eller t.ex. fördelas mellan områden av betydelse för, natur- och kulturvärden samt förutsättningar för renskötsel och upplevelser. Inom området för den föreslagna nationalparken fiskar idag samebymedlemmar med nät och handredskap med stöd av renskötselrätten. Dessutom fiskar övrig lokalbefolkning och tillresta besökare med handredskap på statligt fiskekort. Fiske är en viktig källa till rekreation och föda samt bidrar till det lokala näringslivet. Internationell vägledning om nationalparker anger att området ska bevaras i ett så naturligt tillstånd som möjligt, vilket talar för att fisket bör begränsas. Samtidigt talar samernas rätt samt intresset och behoven hos befolkningen i olika lokalsamhällen för ett fortsatt fiske i området. Fisket bedöms förvaltas bäst genom en adaptiv förvaltning av fisket där fisket kan regleras vid behov och där både fisket och fiskresursen följs upp kontinuerligt, vilket i hög utsträckning redan sker i området. I den eventuella nationalparken ska följande gälla för fiske baserad på upplåten rätt: Fisk och fiske ska förvaltas på ett långsiktigt hållbart sätt i nationalparken. Sportfiske/handredskapsfiske upplåts i området även efter bildande av nationalparken. Inskränkningar av fisket, inklusive att helt undanta vissa vattenmiljöer från fiske, kan ske om det behövs för att uppnå nationalparkens syfte. 18 Möjligheten till skyddsjakt på eget initiativ med stöd av 28 och 28 a jaktförordningen är idag fdrbjuden i nationalparker. Naturvårdsverket har hemställt till regeringen om att det ska bli möjligt med sådan jakt i nationalpark för att skydda ren. Om det blir möjligt i en framtida nationalpark beror på om regeringen beslutar om den fdrcslagna ändringen i jaktfårordningen. 19 Detta innebär bl.a. att nationalparken inte medför inskränkningar får arbetet tned fdrvaltningsverktyget får fdrekornst av stora rovdjur baserat på en toleransnivå får rennäringen. 20 En sådan zon utan leder, anläggningar,jakt och fiske finns t.ex. i Fulufjällets nationalpark.

135 NATURVÅRDSVERKET 11(18) Det ska i nationalparken finnas 1-3 större zoner utan upplåtet fiske eller jakt. Dessa zoners sammanlagda areal bör utgöra 25 procent av hela nationalparkens areal. Den fortsatta nationalparksprocessen ska klargöra var området/-ena ska vara belägna och huruvida de ska vara i "en opåverkad" zon eller t.ex. fördelas mellan områden av betydelse för natur- och kulturvärden samt förutsättningar för renskötsel och upplevelser.. Andra upplåtna rättigheter i området I det aktuella området har staten upplåtit mark för bland annat jaktstugor, jaktoch fiskecamp samt Svenska turistföreningens stugor och fjällstationer. Byggnader och anläggningar har betydelse för enskilda, lokalt näringsliv och möjligheten att uppleva området. Målsättningen att nationalparker ska skydda ett landskap i så "naturligt" tillstånd som möjligt talar mot att upplåta ytterligare mark för byggnader eller andra anläggningar. I den eventuella nationalparken ska följande gälla: Inga nya markupplåtelser för byggnader eller andra anläggningar ges om sådana inte behövs för att uppnå syftet med nationalparken. Eventuella markupplåtelser för byggnader eller andra anläggningar för turiständamål bör enbart kunna ske i för sådana ändamål lämpliga zoner som anges i skötselplanen, under förutsättning att de inte negativt påverkar natur- och kulturvärden eller förutsättningar för renskötsel eller upplevelser. Andra aktiviteter - flygning och terrängkörning Motoriserade transporter har funnits under lång tid i fjällen. Detta sätt att förflytta sig i området ger många fördelar och kan behövas för att uppnå nationalparkens syfte. Samtidigt är sådana transporter problematiska ur nationalparkssynpunkt - främst på grund av buller, utsläpp och körskador. Därför är det viktigt att följa utvecklingen för dessa aktiviteter och reglera dem när så behövs för att uppnå nationalparkens syfte. I den eventuella nationalparken ska följande gälla för flygning och terrängkörning: Flygning och terrängkörning begränsas om det behövs för att uppnå nationalparkens syfte. Allmänheten får köra snöskoter efter befintliga skoterleder. Inga nya skoterleder tillkommer och inga befintliga skoterleder läggs ned. Eventuellt kan justeringar av dagens leddragningar ske om det behövs för att bevara natur- och kulturvärden samt förutsättningar för renskötsel och upplevelser. Lufttrafik och barmarkskörning ger upphov till buller och barmarkskörningen orsakar även körspår i landskapet. Det finns därför skäl att reglera dessa aktiviteter i nationalparken. Sådana regleringar bör utredas i det fortsatta arbetet i nationalparksprojektet.

136 NATURVÅRDSVERKET 12( 18) Som framgår av avsnittet Aktiviteter baserade på renskötselrätten medför nationalparken inte inskränkningar i samebymedlems rätt att nyttja terrängfordon, helikopter eller drönare. Förvaltningens utgångspunkter Adaptiv förvaltning Nationalparken ska förvaltas adaptivt. En adaptiv förvaltning definierar först övergripande mål för de områden som ska förvaltas. I nästa steg beslutar förvaltningen om delmål och åtgärder för att uppnå de övergripande målen samt indikatorer för uppföljning av förvaltningen. Under förvaltningsarbetet sker en löpande uppföljning av utvecklingen och återkommande justeringar av förvaltningsarbetet. Sådana justeringar kan ske om planerade åtgärder inte visar sig ha avsedd effekt, om omvärldsfaktorer förändras eller om ny kunskap tillkommer. Figur 3 åskådliggör dynamiken i den adaptiva förvaltningen. Adaptiv förvaltning bygger också på att man involverar de intressenter som berörs av mål och åtgärder i beslutsfattandet. Fördelarna med det är att både vetenskaplig och mer erfarenhetsbaserad kunskap kommer till nytta. Det lokala deltagandet och möjligheten att påverka ökar också acceptansen hos de berörda intressenterna så att åtgärder och regler verkligen efterlevs. Fig 3. Schematisk bild över adaptiv förvaltning 21. Kommunikation och information Att informera om nationalparken är grunden för att människor ska hitta och uppleva området. Det har också stor betydelse för att förmedla kunskap om det skyddade områdets värden, attraktioner och verksamheter samt för att besökarna ska visa hänsyn till dessa. Information om nationalparken behövs både före besöket och under besöket. Naturvägledning är sådan information som syftar till att förmedl a både känsla och förståelse för landskapet och dess värden, och är en viktig del i förvaltningen av, och tillgängligheten till, nationalparken. 21 Illustration från Naturvårdsverket Strategi för svensk viltförvaltning.

137 NATURVÅRDSVERKET 13(18) Adekvat kommunikation kan styra områdets besökare och deras beteende på ett sätt som minskar skador och störningar. För en del aktiviteter kan därmed reglering genom nationalparksföreskrifter undvikas. Ett aktivt arbete med kommunikation kräver en organisation som hela tiden möter besökarna med aktuell och relevant information. Viktiga komponenter i kommunikation och information om en eventuell nationalpark är: Naturum kommer att ha en central betydelse för kommunikation och infmmation om nationalparken. Väl utformade, tillgängliga 22 och funktionella entreer och entrezoner, platser dit besökaren lätt kan hitta och ha som utgångspunkt för sitt besök, anläggs på strategiskt valda platser i anslutning till nationalparken. Kommunikation och information ska, när så är lämpligt, nyttja modern teknik för att vara aktuell och nå fler. Traditionell kunskap Traditionell kunskap består av kunskap, erfarenheter, sedvänjor och uppfattningar som hjälper människan i sin interaktion med den omgivande naturen. Den inkluderar kunnande inom jordbruk, traditionell livsmedelstillverkning, djurskötsel, slöjd, jakt, fiske, insamling av olika nyttigheter, bekämpning och botande av sjukdom och skada, namngivning och förklaring av naturfenomen samt olika strategier för att överleva och forma sin omgivning"- Nationalparken ska regleras och förvaltas på ett sätt som respekterar traditionell kunskap och hanterar den på samma sätt som annan kunskap. Förvaltningen behöver baseras på en bred kunskapsbas bestående av såväl vetenskaplig och systematiskt insamlad som erfarenhetsbaserad och traditionell kunskap. Ett sätt att uppnå detta är att inkludera bärare av traditionell kunskap i relevanta beslutsprocesser. Bruket av kunskaps bärarnas kunskap ska ske på ett sätt som respekterar deras rättigheter. Föreskrifter och skötselplan - förvaltningens två centrala dokument Förvaltningen av en nationalpark styrs i huvudsak av nationalparkens föreskrifter och skötselplan. Dessa dokument utgår från regeringens beslut om syfte för nationalparken och de skrivningar om nationalparken som finns i regeringens proposition till riksdagen om att bilda nationalparken. Föreskrifterna reglerar vad som är tillåtet att göra i nationalparken och riktar sig både till allmänhet, verksamhetsutövare och nationalparksförvaltningen. Skötselplanen beskriver bland annat hur nationalparken ska vårdas och förvaltas och är ett dokument som enbart styr nationalparksförvaltningen (se figur 4). 22 Tillgängliga inbegriper här information, naturvägledning och fysisk tillgänglighet. 23 Naturvårdsverket och Sametinget Traditionell kunskap. Redovisning av ett regeringsuppdrag. Naturvårdsverkets ärendenum1ner NV

138 NATURV ÅRDSVERKET 14(18) Förslag till föreskrifter och skötselplan tas fram i samverkan mellan de parter som ingår i nationalparksprojektet och remitteras av Naturvårdsverket innan ett eventuellt förslag om att bilda en nationalpark lämnas till regeringen. Regeringen beslutar sedan, efter hörande av riksdagen, om syfte och avgränsning av nationalparken. När nationalparken har bildats beslutar Naturvårdsverket om föreskrifter och skötselplan Övergripande mål för nationalparken Propositionen till riksdagen Syftes mening Mationalparksförordningen / Föreskrifter / Natu-rvårdsve , <krt \" Skötselplan \ Naturvårdsverket.... Finansiering... Andra styrande och Naturvårdsverket vägledande dokument _.. Lagar, vägledningar, mm Fig 4. Principskiss över styrningen av en nationalpark. Zonering och kanalisering Zonering innebär att nationalparken delas in i olika geografiska områden och är ett sätt att hantera målkonflikter i nationalparken. Zoneringen är även ett sätt att tydliggöra vad besökare kan förvänta sig i olika delar av nationalparken i form av skötselåtgärder, anläggningar och grad av tillgängli ghet respektive förekomst av aktiviteter som jakt och fiske. De flesta nationalparker som har bildats eller utvidgats de senaste 15 åren har någon form av zonering för att tydliggöra skillnader i förvaltningens målsättningar, regler och åtgärder för olika delar av nationalparken. Zoneringen framgår av nationalparkens skötselplan och utgör ett underlag för förvaltningen av nationalparken. Zoneringen kan även medföra att nationalparksföreskrifter medför olika regler i olika delar av nationalparken. Kanalisering innebär att leda områdets besökare på ett genomtänkt sätt. I en framtida nationalpark är det främst ent:reer och leder som kanaliserar besökarna.