Ringhals. Året som gått 2010

Transkript

1 Ringhals Året som gått 2010

2 Innehåll 4 24 TWh el och fortsatt säkerhetsutveckling 7 Elproduktion och revisioner 16 Fakta om elåret Samarbete för säkerhetens skull 23 Index för säkerhet och miljö 24 Ansvarsfullt miljöarbete 26 Årskavalkad 28 Årsredovisning El från Ringhals dygnet runt året om. Årlig översyn för fortsatt säker och stabil elproduktion. Teknikfakta R1 R2 R3 R4 Nettoeffekt 855 MW 866 MW 1051 MW 935 MW Reaktortyp Kokvattenreaktor Tryckvattenreaktor Tryckvattenreaktor Tryckvattenreaktor Reaktorleverantör Asea-Atom Westinghouse Westinghouse Westinghouse Ånggeneratorer Siemens AG/KWU Siemens AG/KWU Westinghouse Turbinleverantör General Electric Co Stal-Laval Turbin AB Alstom Power AB Alstom Power AB Generatorleverantör General Electric Co Alstom Power AB Alstom Power AB/ Asea Alstom Power AB/ Asea Kommersiell drift januari 1976 maj 1975 september 1981 november 1983 Reaktor Termisk märkeffekt MW MW 3135 MW MW Drifttryck 7 MPa 15,5 MPa 15,5 MPa 15,5 MPa Ångtemperatur 286 C 276 C 276 C 276 C Ångflöde kg/s kg/s kg/s kg/s Antal bränsleelement Antal styrstavar Generator Generatorspänning 19,5 kv 19,5 kv 21,5 kv 21,5 kv Nätspänning 400 kv 400 kv 400 kv 400 kv Grafisk produktion och layout: Annika Örnborg Ringhals Text: Yvonne Jonsson Ringhals Foto/illustrationer: Annika Örnborg, Charlotta Eldelind, Owe Samuelsson Ringhals, Jan Söderlind JS media och Börje Försäter Hallands Bild Tryck: BCB, Varberg 2011 Papper: omslag Maxioffset, inlaga Profisilk Omslag: Med devisen Alla behöver watten arrangerade Ringhals tillsammans med Varberg Falkenberg Sim Vattendagen på simstadion i Varberg en solig söndag i augusti. Turbin Antal turbiner Varvtal 3000 rpm 3000 rpm 3000 rpm 3000 rpm Kylvattenflöde (havsvatten) 2x21 m 3 /s 2x17,5 m 3 /s 2x21,4 m 3 /s 2x21,4 m 3 /s 2 Verksamhet

3 Årsredovisning 2010 Vad hände på Ringhals 2010? En sjättedel av den svenska elproduktionen: Ringhals producerade totalt 24 TWh. Säkerheten främst: Målmedveten satsning på säkerhetsförbättringar. Internationell granskning: Ringhals granskades av OSART, kärnkraftsexperter från FN:s atomenergiorgan. Modernisering: På Ringhals 3 installerades ett nytt digitalt kontroll- och reglersystem för turbinerna. Vad är på gång 2011? Säkerheten främst: Fortsatt målmedveten satsning på säkerhetsförbättringar. Kraftinsats på Ringhals 4: Stora komponenter byts för ökad säkerhet och framtida elproduktion. Flytande hotell: Ger husrum åt revisionsarbetare i sommar. Återbesök: OSART återkommer för att granska säkerhetsförbättringar. Om Ringhals Ringhals är Nordens största kraftverk och ligger på den svenska västkusten cirka 6 mil söder om Göteborg i Varbergs kommun. Ringhals AB ägs av Vattenfall AB (70,4 procent) och E.ON Kärnkraft Sverige AB (29,6 procent). På Ringhals finns fyra reaktorer en kokvattenreaktor, R1, och tre tryckvattenreaktorer, R2, R3 och R4. Den installerade effekten är totalt cirka 3700 MW och Ringhals har en produktionskapacitet på 28 TWh el per år. Antalet anställda är cirka Dessutom köper vi in närmare 1000 årsarbeten av konsulter och entreprenörer. Verksamhet 3

4 VD-kommentar TWh el och fortsatt säkerhetsutveckling Ringhals producerade totalt 24 TWh och stod för en sjättedel av den svenska elproduktionen Vi har under året fortsatt att arbeta målmedvetet med säkerhetsfrågorna. Planlagda aktiviteter övergår mer och mer i genomförandefasen vi börjar se konkreta resultat av förbättringsarbetet. Produktionsmässigt går året inte till historien som något av Ringhals bästa. Men med tanke på att två av fyra reaktorer var avställda för modernisering de tre första månaderna är 24 TWh ändå ganska hyggligt. Glädjande är att Ringhals 3 och Ringhals 4 än en gång visar goda årsresultat. Vi kan konstatera att de stora moderniseringarna, övergången till ett helt nytt digitalt kontrollrum på Ringhals 2 samt förstärkning av reaktorskyddssystem och kylsystem på Ringhals 1, tekniskt sett har varit framgångsrika. Utrustningen fungerar bra och de båda blocken är rustade för många års säker och stabil drift. Åtgärdernas komplexitet gjorde att avställningarna förlängdes och delvis sammanföll med den kallaste vintern på flera år. Att inte kunna producera för fullt när elen behövs som bäst är till nackdel för Ringhals som elproducent, både ekonomiskt och ur förtroendesynpunkt. En lärdom för Ringhals är att vi måste bli bättre på att planera våra investeringsprojekt och revisionsavställningar när det gäller tid, omfattning och kostnad. Vi ska ha planenliga revisioner och full tillgänglighet mellan revisionsavställningarna. Örnkoll är det uttryck jag brukar använda. Främst av allt kommer emellertid säkerheten och vår säkerhetsutveckling. Ingen verksamhet på Ringhals är mer högprioriterad än detta. De kommande åren genomför vi många säkerhetshöjande åtgärder i anläggningarna. Syftet är att ytterligare förstärka säkerheten så att Ringhals reaktorer även långsiktigt lever upp till myndigheternas krav. Men säkerhet handlar också om våra arbetssätt och var och ens säkerhetsmedvetande. Säkerhetsutvecklingen arbetar vi med på bred front inom organisationen och jag noterar flera positiva effekter och engagemang hos medarbetarna. I mars 2010 besöktes Ringhals av ett internationellt granskningsteam från IAEA. På uppdrag av den svenska regeringen gjorde de en så kallad OSART-granskning av Ringhals verksamhet med särskilt fokus på säkerhetsarbetet. Granskarna gav oss godkänt betyg och värdefulla förslag till förbättringar, som vi sedan dess arbetat vidare med. I slutet av 2011 återkommer teamet till Ringhals för en uppföljning av vilka bestående förbättringar som gjorts. Ansvarstagande även inom miljöområdet är av stor betydelse för förtroendet för Ringhals. Vi arbetar med ständiga förbättringar med ambitionen att alltid agera säkerhetsmedvetet och miljöriktigt för att leva upp till myndigheternas krav på verksamheten. Miljödomens villkor anger milstolpar och ramar för vårt miljöarbete blir ett revisionstungt år med stora moderniseringar och utbyten av komponenter främst på Ringhals 4 och Ringhals 1. Ringhals engagerade och kunniga medarbetarna är en ovärderlig tillgång i genomförandet. Ringhals i februari 2011 Bertil Dihné Verkställande direktör Ringhals AB 4 Verksamhet

5 Verksamhet 5

6 6 Verksamhet

7 Driftåret 2010 Elproduktion och revisioner Totalt producerade Ringhals fyra reaktorer 23,9 TWh el Tillgängligheten för blocken var i genomsnitt 75,5 procent års revisioner kom till viss del att sätta prägel även på år Moderniseringarna av Ringhals 1 och Ringhals 2 gjorde att de båda blockens revisionsavställningar sträckte sig över årsskiftet. När anläggningarna väl var redo för återstart, i början av år 2010, fungerade den nya tekniken mycket bra och har bidragit till stabil elproduktion återstående del av året. Ringhals 3 och Ringhals 4 fortsätter att visa goda resultat med en årsproduktion på 7,6 TWh respektive 7,2 TWh. Hög tillgänglighet under 2000-talets vintrar De långa revisionerna gav en mediabild av att Ringhals reaktorer ofta står stilla under vinterperioden. Men så är inte fallet om man studerar produktionsstatistiken. Det första decenniet under 2000-talet var den genomsnittliga tillgängligheten för Ringhals cirka 90 procent månaderna november till och med mars, och då är 2010 års exceptionella situation medräknad. Kapitalkostnader 22 % Effektskatt 24 % TWh 30 Kärnbränsle 12 % Avfallsfond 6 % 10 5 Drift och underhåll 36 % Ringhals produktionskostnad 2010, fördelning i procent Ringhals produktion Verksamhet 7

8 Produktion Ringhals 1 (TWh) Ett tungt revisionsår Ultraljudsundersökning av skovelinfästningarna på lågtrycksturbinerna på Ringhals 1 gjordes under årets revision. År 2011 ska de tre lågtrycksturbinerna på den ena turbinsträngen bytas ut. Reaktornära ventiler förstärktes under revisionen, exempelvis de tolv stora ventilerna till huvudcirkulationspumparna Tillgänglig energi Producerad energi 8 Verksamhet

9 Ringhals var ett arbetsintensivt år för Ringhals 1, då blocket hade tre längre avställningsperioder. Produktionen uppgick till 3,6 TWh och tillgängligheten var 48,3 procent. Fyra av årets månader noterades 100 procents tillgänglighet. När året började var blocket avställt för revision för att slutföra säkerhetshöjande installationer i reaktorskyddssystem och kylsystem som inleddes Den 9 mars återstartades Ringhals 1 och hade därefter sin längsta sammanhängande driftperiod under året. Den 3 juli till den 14 augusti togs blocket ur drift för att genomföra årliga myndighetskrävda tester. Revisionen, som skjutits fram på grund av den senarelagda återstarten efter föregående revision, inleddes den 3 oktober. Åtgärderna omfattade bland annat byte av ställverk för likspänning, utbyte och förstärkning av helgjutna rostfria ventiler och åtgärder för miljökvalificering av elkomponenter i reaktorsystemen. Omfattande arbeten utfördes i turbinanläggningen för att ersätta kloridangripen betong med hållfastare material. Även förberedelser inför kommande byten av lågtrycksturbiner gjordes. Revisionen var planerad till 50 dygn men förlängdes cirka tio dygn, bland annat beroende på att en passbit behövde ersättas i samband med utbyte av en ventil i ett av nödkylsystemen, samt eftersökning av en tappad tätningsring som använts vid avtätning för ventilarbetena. I samband med återstarten den 1 december inträffade ett snabbstopp på grund av att ett felande tidrelä orsakade dumpförbud till kondensorn. Vid förnyad återstart uppstod jordfel i kopplingsdosor till reaktorns nivåmätare. När även detta åtgärdats fasades blocket in på elnätet den 14 december och avslutade året vid full effekt. MWe Netto Ringhals block 1 Dygnsvärden för driftsperioden jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec Verksamhet 9

10 Ringhals 2 Ringhals 2 producerade 5,6 TWh med en tillgänglighet på 79,9 procent. Blocket var avställt i förlängd revision årets två första månader och hade sedan en 13 månader lång driftsäsong fram till revisionen i april Den 28 februari fasades blocket in på elnätet efter revisionen 2009 en av de mest omfattande moderniseringarna i kärnkraftsbranschen. Anläggningens instrumentoch kontrollutrustning, inklusive hela kontrollrummet, hade då bytts ut mot ny digital teknik. Efter återstarten genomfördes provprogram och manövertester vid effektdrift, med mycket gott resultat. Med revisionen borträknad var tillgängligheten 95,4 procent, vilket visar att moderniseringen varit framgångsrik och ger förutsättningar för långsiktigt säker och stabil elproduktion. Årets fem sista månader var helt utan produktionsbortfall. I mitten av juni inträffade ett reaktorsnabbstopp vid underhållsarbete då en processormodul i reaktorns skyddssystem skulle bytas. En felsignal ledde till att två reaktorkylpumpar stoppades, vilket i sin tur orsakade reaktorsnabbstoppet. I övrigt har endast mindre störningar förekommit med marginella produktionsbortfall som följd. Revisionen var ursprungligen planerad att starta i juli men på grund av 2009 års förlängda avställning beslutades att ingen revision skulle utföras Blocket förbereddes istället för en driftsäsong fram till april 2011, bland annat genom ett utökat program för kontroll och provning. De anläggningsändringar som skulle gjorts 2010 genomförs vid revisionen Sedan revisionen 2008 har blocket drivits med 94 procents reaktoreffekt, eftersom de befintliga hjälpmatarvattenpumparna gett för lågt flöde. Pumparna byts ut under revisionen MWe Netto Ringhals block 2 Dygnsvärden för driftsperioden jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec 10 Verksamhet

11 Produktion Ringhals 2 (TWh) Digital teknik i god kondition Ett lugnt driftår följde efter den stora moderniseringen av Ringhals 2 revisionen 2009, då hela kontrollrummet byttes ut liksom anläggningens instrument- och kontrollutrustning. Den nya digitala tekniken har fungerat väl Tillgänglig energi Producerad energi Verksamhet 11

12 Produktion Ringhals 3 (TWh) Nya turbinsystem och ny generator Ny digital kontrollutrustning för turbinerna installerades, både i kontrollrummet och i anläggningen. Samma åtgärd sker på R En nygammal generatorstator installerades istället för den reservgenerator som använts sedan Tillgänglig energi Tillgänglig energi Producerad energi 12 Verksamhet

13 Ringhals 3 Ringhals 3 hade ett av sina bästa år med en produktion på 7,6 TWh. Sex av årets månader var helt utan produktionsbortfall och tillgängligheten totalt för året 83,6 procent. Från revisionen 2009 till revisionen 2010 producerade blocket 8,4 TWh med en tillgänglighet på nära 98 procent. Ett reaktorsnabbstopp inträffade i början av juni. Anledningen var kortslutning i ett logikkort orsakat av ett överflödigt montageclips, vilket ledde till att en reaktortrippbrytare obefogat löste ut. Den 28 augusti inleddes årets revisionsavställning där det dominerande arbetet var NICE-projektets modernisering av all instrument- och reglerutrustning för turbinerna. Ny styrutrustning installerades bland annat nya kontrollskåp, nya instrument och givare i anläggningen och ny bildskärmsbaserad övervakning av turbinsystemen i kontrollrummet. Bland övriga revisionsåtgärder fanns byte av en generatorstator, förstärkning av rörstöd i reaktorinneslutningen och uppgradering av hjälpmatarvattenfördelare i ånggeneratorerna. Reaktortanksprovning samt täthetsprovning av reaktorinneslutningen gjordes med gott resultat. Revisionslängden var planerad till 38 dygn men ytterligare tio dagar behövdes för att slutföra NICE-projektets alla åtgärder. Efter revisionen genomfördes tester så som lastfrånslag, nedstyrningar och husturbindrift för den nya styrutrustningen, samtliga med mycket bra resultat. De nyinstallerade systemen har fungerat problemfritt även återstoden av året. Två oplanerade avställningar gjordes i november. Den ena turbinen togs ur drift för att åtgärda vibrationer på den nyinstallerade generatorn. Under stoppet åtgärdades samtidigt styroljesystemet för att snabba upp turbinens ångreglerventiler. I slutet av november togs den andra turbinen kortvarigt ur drift för motsvarande åtgärd i styroljesystemet. MWe Netto Ringhals block 3 Dygnsvärden för driftsperioden jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec Verksamhet 13

14 Ringhals 4 För Ringhals 4 var 2010 det tredje bästa driftåret genom tiderna med en produktion på 7,2 TWh. Fem månader var helt utan produktionsbortfall. Totalt var tillgängligheten under året 89,4 procent. Driftsäsongen från revisionen 2009 till revisionen 2010 var mycket framgångsrik för blocket. Rekordproduktion noterades med 8,5 TWh och en tillgänglighet på 99,7 procent. Årets revisionsavställning inleddes den 17 juni och föregicks av 14 dagars coast down planerad nedtrappning av effekten. De största åtgärderna under de 33 revisionsdygnen var byte av turbinernas högtrycksventiler samt utbyte av en generatorstator samt de båda huvudtransformatorerna. Värmeväxlare byttes i komponentkylsystemet och reaktortankprovning utfördes. Revisionen genomfördes väl men tog tre extra revisionsdygn i anspråk utöver ursprunglig plan. Några mindre produktionsbortfall inträffade under året. I slutet av oktober orsakade ett fel i ett kretskort på turbinregulatorn en nedstyrning av den ena turbinen. Kretskortet byttes och turbinregulatorn kommer att moderniseras under I mitten av december gjordes avlastning till 5 procents reaktoreffekt på grund av höga natriumhalter i ånggeneratorerna, vilket orsakats av ett tubläckage i den ena kondensorn. Den skadade tuben pluggades och under kommande revision ska ytterligare undersökningar av tubernas kondition göras. MWe Netto Ringhals block 4 Dygnsvärden för driftsperioden jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec 14 Verksamhet

15 Produktion Ringhals 4 (TWh) Hög produktion och tillgänglighet Ringhals 4 genomförde sin revision på drygt en månad och hade hög och stabil produktion övrig tid av året. De båda huvudtransformatorerna byttes ut liksom bland annat högtrycksturbinernas inloppsventiler, en förberedelse inför 2011 års stora turbinmodernisering. De utbytta ventilerna kom till återanvändning på Forsmark Tillgänglig energi Tillgänglig energi Producerad energi Verksamhet 15

16 Fakta om elåret 2010 Både elproduktion och elanvändning ökade i Sverige 2010, ett år som både inleddes och avslutades med sträng vinterkyla. Den totala elproduktionen i landet var 144,6 TWh, en ökning med 8,1 procent från föregående år. Mest el kom från vattenkraften, 46 procent av den totala produktionen i Sverige. Kärnkraften ökade sin andel något 2010 och svarade för 38 procent. Vindkraften stod för en 40 procentig ökning till nära 3,5 TWh, men vindkraftproducerad el utgör trots ökningen endast knappt 2,5 procent av den totala svenska elproduktionen. Året inleddes med en kall och utdragen vinterperiod och avslutades också med ovanligt sträng och tidig vinterkyla. På grund av vintervädret och den elintensiva industrins återhämtning efter lågkonjunkturen ökade elanvändningen i landet. I kombination med att flera kärnkraftsreaktorer stod stilla på grund av förlängda revisioner drevs priserna upp på den nordiska elbörsen NordPool. Det genomsnittliga priset för 2010 hamnade på drygt 50 öre/kwh. Källa: Svensk Energi Svensk elfakta 2010 Sveriges elproduktion 2010 totalt 144,6 TWh Total elproduktion 144,6 TWh Övrig värmekraft 19,2 TWh Vattenkraft 66,3 TWh Total elanvändning 146,5 TWh Nettoimport 4,7 TWh Kärnkraft 55,6 TWh Vindkraft 3,5 TWh 16 Verksamhet

17 Personalen i siffror vid årsskiftet 2010/2011 Antalet tillsvidareanställda vid Ringhals AB 1529 Andelen kvinnor 20 procent Nyanställda under året 37 Avgångar (avslutat anställning, i pension etc) 59 varav 11 till övriga Vattenfallkoncernen Personalomsättning 2,0 procent Medelålder 45,2 år Sjukfrånvaro 1,8 procent Verksamhet 17

18 Vad är OSART och WANO? OSART, Operational Safety Review Team en granskning av kärnkraftssäkerhet som görs i regi av FN:s atomenergiorgan IAEA. OSART-granskningar är en service till IAEA:s medlemsländer med syfte att medverka till förbättrad säkerhet vid kraftverken. Fokus ligger på säkerhetskultur och tillförlitlighet i verksamheten. WANO, World Association of Nuclear Operators kärnkraftbranschens egen organisation som arbetar för att främja kärnkraftssäkerhet och internationellt utbyte av kunskap och erfarenheter. Granskningar, så kalllade Peer Reviews, genomförs för att ta vara på goda exempel och föreslå förbättringar. 18 Verksamhet

19 Samarbete för säkerhetens skull Alla vinner på samarbete över nationsgränserna inom kärnkraften. Det är grunden för den internationella OSART-granskning (Operational Safety Review Team) av Ringhals som gjordes våren Via FN:s atomenergiorgan IAEA och kärnkraftsorganisationen WANO finns väl utbyggda nätverk för att ta till vara erfarenheter och goda exempel för att förbättra säkerhet och drift vid kärnkraftverk världen över. Granskning av svenska kärnkraftverk 2007 beställde den svenska regeringen OSART-granskningar av samtliga svenska kärnkraftverk. Forsmark stod först i tur 2008, därefter Oskarshamn 2009 och slutligen Ringhals våren Det var granskning nr 156 i ordningen sedan OSARTarbetet inleddes 1982 inom ramen för IAEA. Den första OSART-granskningen på Ringhals genomfördes Under tre veckor i mars 2010 studerade ett granskningsteam bestående av kärnkraftsexperter från åtta länder Ringhals verksamhet med särskilt fokus på säkerhetsarbetet vid Ringhals 3 och Ringhals 4. Det var långa och intensiva dagar. Granskarna satte sig in i verksamheten inom nio verksamhetsområden, intervjuade ringhalsare, granskade dokumentation och gjorde observationer runt om på Ringhals med syfte att hitta såväl stora som små förbättringsmöjligheter och goda exempel för andra kärnkraftverk att ta efter. Rekommendationer och goda exempel I slutrapporten från granskningen presenterade OSART totalt nio recommendations, tio suggestions, fem good practices och tio good performances. OSART-granskningen har gett oss värdefulla synpunkter och jag är nöjd med resultatet, sa Ringhals vd Bertil Dihné i samband med att resultatet presenterades. Granskningen visar att Ringhals håller internationell standard. Här är några exempel på rekommendationer från OSARTgranskningen: Ringhals bör förstärka processen för självutvärdering och i ökad grad använda indikatorer och trender. Ringhals bör systematiskt utvärdera sina utbildningsoch träningsaktiviteter för att förbättra effektiviteten. Övervakning av passage mellan kontrollerat och okontrollerat område bör stärkas för att minska risken för spridning av radioaktiva partiklar inom anläggningen. Goda exempel för andra kärnkraftverk att ta efter: Bra och verklighetstrogna träningsmiljöer och utbildningsmöjligheter finns såväl på Ringhals som i Barsebäcks utbildningscentrum. Minskning av radioaktiva luftutsläpp har skett med hjälp av ny teknik. Ringhals har bra samarbete med lokala myndigheter. Fortsatt säkerhetsutveckling Direkt efter granskningen formade Ringhals ett åtgärdsprogram för att arbeta vidare med förbättringar inom de områden OSART rekommenderat. I slutet av 2011 återkommer teamet till Ringhals för en uppföljning av vilka bestående förbättringar som gjorts. Inom ramen för åtgärdsprogrammet drivs även de förbättringar som Ringhals vidtagit för att möta Strålsäkerhetsmyndighetens föreläggande från 2009 om särskilda villkor för drift. Det handlar exempelvis om förstärkning av ledarskapet och förbättrad process för utformning och efterlevnad av styrande dokument. Flertalet åtgärder ska vara genomförda under första halvåret 2011 och konkreta resultat av förbättringsarbetet noteras i den dagliga verksamheten. För att mäta och följa upp att åtgärderna verkligen får avsedd effekt och att förbättringarna är bestående tas indikatorer och mätetal fram på olika nivåer i verksamheten. Ringhals redovisar regelbundet för Strålsäkerhetsmyndigheten hur arbetet framskrider och myndigheten bildar sig en egen uppfattning genom sina inspektioner av verksamheten på plats på Ringhals. Förbättringar mot världsklass Samlingsnamnet för förbättringsåtgärderna är Förbättringar mot världsklass. Världsklass syftar på det strategiska initiativ som formulerats för säkerhet och drift av Vattenfalls kärnkraftverk: World Class Safety and Operations. Ringhals mål är att samtliga fyra reaktorer senast år 2014 stadigvarande ska återfinnas bland de 100 främsta i världen, enligt WANO:s säkerhetsindikatorer. De internationella granskningarna är ett viktigt verktyg för att se hur säkerhetsarbetet utvecklas. Utöver återbesöket av OSART 2011 planeras en WANO-granskning av Ringhals 1 och och ytterligare granskningar kommer att följa därefter. Säkerhetsarbetet är inget som man någonsin blir färdig med, det är ett ständigt pågående arbete. >> Verksamhet 19

20 Internationell samling. Granskningsteamet som besökte Ringhals bestod av kärnkraftsexperter från Belgien, Kanada, Frankrike, Tyskland, Nederländerna, Rumänien, Storbritannien och USA. Här ses de tillsammans med de personer från Ringhals som var värdar för de nio verksamhetsområden som granskades. Intresset från lokalpressen var stort. Ringhals vd Bertil Dihné i mitten flankeras av Pierre Gest och Neil Henderson, ledare för OSART-granskarna. Ett konkret exempel på säkerhetsmedvetande är att kraven på personlig skyddsutrustning skärpts. Ringhals målsättning är att inga ögonskador inträffar på arbetsplatsen och därför finns nu krav på att skyddsglasögon ska användas vid samtliga arbeten i anläggningarna. 20 Verksamhet

21 Ringhalsare i rollen som granskare Genom årens lopp har ett stort antal ringhalsare deltagit i OSARToch WANO-granskningar på kärnkraftverk runt om i världen. Med sig hem i bagaget har de internationella erfarenheter till nytta för verksamheten på Ringhals. I januari 2010 reste ringhalsaren Leif Pettersson till det franska kärnkraftverket Gravelines för att delta i en WANO Peer Review inom sitt specialområde strålskydd. Det var mycket givande och lärorika veckor, säger Leif Pettersson. Jag mötte människor från många olika länder och kulturer. Med mig hem fick jag kunskaper om hur man jobbar på andra kärnkraftverk, och jag kände att jag själv kunde bidra med erfarenheter som var värdefulla för andra. Nya bekantskaper inom branschen och intressanta upplevelser av fransk mat och kultur fick jag på köpet. Lärdomar från inträffade händelser Betydelsen av nationellt och internationellt samarbete inom kärnkraftbranschen har återigen tydliggjorts efter de allvarliga händelserna i Japan i mars På Ringhals har arbetsgrupper tillsatts för att analysera anläggningarna utifrån lärdomar från Fukushima. Delar av arbetet genomförs enligt riktlinjer från WANO och successivt förs krav från Strålsäkerhetsmyndigheten, samt de stresstester EU aviserat, in i det pågående analysarbetet. När detta skrivs är analyserna i full gång, men det är ännu för tidigt att uttala sig om vilka åtgärder som kan bli aktuella. Exempel på lärdomar från tidigare inträffade händelser, som konkret har förbättrat kärnkraftssäkerheten, är de säkerhetsfilter som installerades på bland andra svenska och finska kärnkraftverk efter olyckan i Harrisburg Förutom flerdubbla och oberoende säkerhetssystem har våra reaktorer säkerhetsfilter som renar gaser och ånga från radioaktiva ämnen i händelse av ett haveriscenario då man, automatiskt eller manuellt, måste lätta på trycket i reaktorinneslutningen. Säkerhetsfiltret tar hand om 99,9 procent av de radioaktiva ämnena som därmed hindras från att nå omgivningen. Reaktorerna i Fukushima hade inte filtrerad tryckavlastning av reaktorinneslutningarna. Säkerhetsfilter skulle troligen ha förhindrat de vätgasexplosioner som inträffade där. Även olyckan i Tjernobyl 1986 har inneburit ett ökat säkerhetsmedvetande. Här handlar det främst om säkerhetskultur snarare än teknik, eftersom Tjernobyl och de svenska reaktorerna är av så olika konstruktion. Verksamhet 21

22 22 Verksamhet I slutet av år 2010 installerades en så kallad bioreaktor för nedbrytning av organiska ämnen i Ringhals sanitära avloppsreningsverk. Tack vare den nya reningstanken kan antalet transporter minskas, eftersom Ringhals nu har egen kapacitet för avloppsrening även under arbetstoppar då ovanligt många människor vistas på kraftverket.

23 Index för säkerhet och miljö Ringhals säkerhets- och miljöindex är interna resultatmått för kärnkraftsäkerhet och miljöarbete. Indexet ingår i den övergripande styrningen av Ringhals för en god balans mellan säkerhet, miljö och ekonomi. Godkänt säkerhetsindex I säkerhetsindex värderas hur tekniken har hanterats, bland annat antalet reaktorsnabbstopp och säkerhetssystemens otillgänglighet. Indexet tar även hänsyn till attityden till säkerhetsfrågor samt eventuella avvikelser som klassas enligt IAEA:s internationella INES-skala för kärnkraftshändelser var säkerhetsindex grönt såväl total för Ringhals som för Ringhals 2, 3 och 4. För Ringhals 1 var indexet gult på grund av att ingående parametrar i bedömningen av hur tekniken hanterats vid några händelser drog ner totalbetyget. Inga avvikelser som klassades enligt INES-skalan skedde under året. Tre snabbstopp inträffade, ett vardera för Ringhals 1, 2 och 3, se information i driftavsnittet. Godkänt miljöindex Ringhals noterade godkänt resultat inom samtliga delområden 2010: inre miljö, yttre miljö, radiologisk yttre miljö och organisatoriska frågor. Några av delmålen nåddes emellertid inte, exempelvis: Ammoniakutsläpp till luft: 2,1 ton släpptes ut mot tilllåtna 2,0 ton. Orsakerna var flera: förändrad kemistyrning på R3 och R4, förändrad driftperiod för R2 samt luftinläckage på en turbin på R4. Åtgärder har vidtagits såsom läcksökning och åtgärder på turbinsystemen, samt optimering av dosering med hydrazin till processystemen och justering av beräkningsmetoden för utsläpp av ammoniak till luft. Utsläpp av växthusgas: 5,7 procent av installerad mängd kylmedia läckte ut från kylmaskiner. Målet var satt till max 3 procent. Ett läckande aggregat har nu bytts ut. Förelägganden från myndigheter: 2010 fick Ringhals ett föreläggande från länsstyrelsen som innebär att planerad ombyggnad av det sanitära avloppsreningsverket ska genomföras på det sätt som Ringhals har anmält till myndigheten. Syftet med ombyggnaden är att nå en långsiktigt hållbar lösning för att uppfylla kravet för utsläpp av syreförbrukande ämnen. Verksamhet 23

24 Ansvarsfullt miljöarbete Säkerhets- och miljöfrågor är centrala för Ringhals. Genom lärande och ständiga förbättringar arbetar vi för att nå våra mål, såväl inom miljöområdet som inom övrig verksamhet. Vårt agerande ska alltid vara säkerhetsmedvetet och miljöriktigt. Vi tar ansvar för den påverkan som Ringhals elproduktion ger upphov till, och ställer även höga krav på entreprenörers och leverantörers miljöarbete. El med miljövarudeklaration från Ringhals Kärnkraften har utmärkta miljöprestanda, fullt jämförbara med de allra bästa förnybara elproduktionsteknikerna. Sedan 2002 levererar Ringhals miljövarudeklarerad el med EPD-certifikat (Environment Product Declaration). Det innebär att vi kan redovisa hur stor miljöpåverkan varje kilowatttimme el från Ringhals har. EPD möjliggör också jämförelser med annan miljövarudeklarerad elproduktion. Miljövarudeklarationer bygger på fakta från bland annat livscykelanalyser och miljöriskinventeringar. Bakom den certifierade EPD:n för Ringhals el ligger ett omfattande arbete med att ta reda på varje tänkbar miljöpåverkan från uranbrytningen i gruvor och dagbrott till rivning av anläggningar och slutförvaring av avfall. Även miljörisker, radiologi och påverkan på biologisk mångfald kvantifieras och beskrivs. EPD-utvärderingen visar att kärnkraft är en effektiv och driftsäker teknik för elproduktion med mycket liten miljöpåverkan jämfört med många andra kraftslag. Utsläppen av miljöföroreningar och klimatpåverkande växthusgaser, såsom koldioxid, är väldigt låga. Det gäller hela processen från uranbrytning och drift av kraftverken till avfallshanteringen. EPD-information om miljöpåverkan från Ringhals elproduktion finns på Ringhals certifieringar ISO 14001, det internationella miljöledningssystemet. Ringhals är certifierat sedan EMAS (Eco Management and Audit Scheme), EU:s miljölednings- och miljörevisionsförordning som baseras på ISO Ringhals är certifierat sedan Miljövarudeklarerad el, EPD. Ringhals certifierades första gången 2002, se avsnittet El med miljövarudeklaration från Ringhals. OHSAS och AFS 2001:01 Ringhals arbetsmiljöarbete är sedan 2006 certifierat enligt OHSAS, en internationell standard som anger krav som rör ledningssystem för arbetsmiljö, samt Arbetsmiljöverkets föreskrift AFS 2001:01. Miljöredovisning 2010 enligt EMAS Den fullständiga miljöredovisningen för Ringhals 2010 kan laddas ner från eller beställas via Ringhals Infocenter, tel Utsläpp av växthusgaser g koldioxidekvivalenter per producerad kwh Kärnkraft Vattenkraft Vindkraft Bränsle Bygga/riva Drift Överdämning Kärnkraften släpper ut mindre än 6 gram koldioxid per producerad kilowattimme el. Uppgifterna baseras på EPD för Vattenfalls elproduktion i Norden. Koldioxidekvivalenter är ett mått på utsläpp av växthusgaser som tar hänsyn till olika gasers förmåga att bidra till växthuseffekt och global uppvärmning. 24 Miljö

25 Miljö 25

26 Årskavalkad maj Januari Februari Ringhals Powerplay Cup lockade nära 50 lag med innebandyspelande tjejer och killar. Unga snillen på Peder Skrivare Skola belönades med Ringhalspriset. En bitande iskyla höll Halland i sitt grepp. mars april juni Kärnkraftsexperter från IAEA OSART-granskade Ringhals verksamhet med särskilt fokus på säkerhetsarbetet. Nya transformatorer anlände till Ringhals 4 och byttes ut under revisionen. Många revisionsarbeten pågick i turbinhallen på Ringhals Verksamhet

27 juli oktober november Ringhals Infocenter lockade semesterlediga att lära sig mer om energi och kärnkraft. Augusti september Lågtrycksturbinerna på Ringhals 1 inspekterades med ultraljud och befanns vara redo för ytterligare en driftsäsong. December Temat för årets personalmöte för alla anställda var hur var och en kan bidra till Ringhals säkerhetsarbete. Utrikesminister Carl Bildt besökte Ringhals och visade stort intresse för verksamheten. Turbinpulpeterna i kontrollrummet på Ringhals 3 byttes ut mot ny digital teknik. Medlemmarna i den lokala säkerhetsnämnden i Varbergs kommun besökte Ringhals för att informera sig om verksamheten. Verksamhet 27

28 Årsredovisning För räkenskapsåret Styrelsen och den verkställande direktören för Ringhals AB avger följande årsredovisning Innehåll 28 Förvaltningsberättelse 32 Resultaträkning 34 Balansräkning 36 Kassaflödesanalys 37 Redovisnings- och värderingsprinciper 39 Noter Om inget annat särskilt anges, redovisas alla belopp i tusental kronor. Uppgifter inom parentes avser föregående år. 28 Årsredovisning

29 Förvaltningsberättelse Styrelsen och verkställande direktören för Ringhals AB avger härmed årsredovisning för verksamhetsåret Ägarförhållanden Ringhals AB är dotterföretag till Vattenfall AB, org nr som i sin tur ägs av svenska staten. Vattenfall AB äger 70,44% i Ringhals AB. E.ON Kärnkraft Sverige AB, som är ett helägt dotterföretag till E.ON Sverige AB, äger resterande 29,56% i företaget. Information om verksamheten Ringhals kärnkraftverk ligger på västkusten cirka sex mil söder om Göteborg i Varbergs kommun och är Nordens största kraftverk. I Ringhals verksamhet ingår de fyra producerande kärnkraftreaktorerna Ringhals 1-4. Ringhals dotterbolag Barsebäck Kraft AB utför, fr.o.m på uppdrag av E.ON Kärnkraft Sverige AB, enligt avtal, servicedrift av kärnkraftreaktorerna Barsebäck 1 och 2. Produktion Produktionen som levererades från de fyra Ringhalsblocken blev 23,9 (19,6) TWh och den genomsnittliga energitillgängligheten för Ringhals blev 76,0% (62,2). Trots högre produktion jämfört med 2009 är årsproduktionen låg huvudsakligen beroroende på de förlängda revisionerna på Ringhals 1 och Ringhals 2. Installationen och driftsättningen av de omfattande säkerhetshöjande anläggningsprojekten på Ringhals 1 och Ringhals 2, som inleddes under 2009, försenades och kunde avslutas först ett par månader in i Ringhals 3 och 4 har produktionsmässigt gjort sina tredje bästa år genom tiderna. Organisation Ringhals ingår i Business Unit Nuclear Power vilken ingick i Business Group Pan Europe inom Vattenfall. Från och med 2011 ingår Business Unit Nuclear Power i Business Division Production. Säkerhet och miljö Ringhals AB bedriver tillståndspliktig verksamhet enligt kärntekniklagen. Verksamhetens säkerhetspåverkan regleras i kärntekniklagen och dess miljöpåverkan i strålskyddslagen och miljöbalken. Ringhals AB är certifierat enligt ISO sedan 1998 och EMAS-registrerat sedan Ringhals arbetsmiljöledning är certifierad sedan 2006 enligt AFS 2001:1 och OHSAS Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM), Länsstyrelsen och Arbetsmiljöverket har vid ett flertal tillfällen inspekterat reaktorsäkerhets-, strålskydds- och miljöarbetet och efterlevnaden av tillstånd, villkor och författningar. I årliga rapporter till SSM beskrivs säkerhets- och strålskyddsläget i relation till föreslagen utveckling, erhållna resultat och inträffade händelser. SSM sammanställer dessutom årligen en gemensam rapport till regeringen om säkerhets- och strålskyddsläget vid de svenska kärnkraftsreaktorerna. De säkerhetsprogram som finns för varje kärnkraftreaktor, och som uppdateras årligen, innehåller all den information som behövs för att få en helhetsbild av de åtgärder som görs för att vid olika tidpunkter uppfylla föreskriften SSM FS 2008:17. Ett separat dokument, kallat övergångsplan (för varje reaktor), har tagits fram och innehåller åtgärder (analyser och projekt) relaterade till föreskriften. Arbetet har fortsatt under Ringhals skickade under oktober in en ansökan om senareläggning av tidplanen för genomförandet av övergångsplanerna. Det pågående arbetet med åtgärder för att möta kraven på fysiskt skydd av anläggningen enligt SSM FS 2008:12 kommer att avslutas under I juli 2009 beslutade SSM om Föreläggande om genomförande av åtgärder samt särskilda villkor för drift avseende Ringhals 1-4, vilket innebär att Ringhals skall utreda och åtgärda brister i efterlevnad av bolagets ledningssystem, pågående program inom styrning, ledning, samt redovisa hur bolaget avser att mäta och följa upp åtgärdernas effekt. Ett omfattande åtgärdsprogram pågår. I den årliga miljörapporten till Länsstyrelsen redovisas samtliga miljötillstånd och hur bolaget efterlever dessa. I miljörapporten redovisas också förbrukning av kemiska produkter, utsläpp till vatten och luft, avfallsproduktion samt inträffade incidenter under året. Verksamhetens miljöpåverkan är liten. Påverkan sker bland annat genom utsläpp till vatten och luft. Under 2010 utgjorde utsläppen av radioaktiva ämnen mindre än en procent av myndigheternas tillåtna värden. Under år 2010 har Ringhals överskridit gränsvärdet för utsläpp av ammoniak till luft med 4%. Länsstyrelsen har lämnat ärendet för åtalsprövning. Åklagaren har prövat ärendet, men lämnat det utan åtgärd då det anses vara ett ringa brott. Ringhals erhöll en deldom från miljödomstolen den 10 juni 2010 avseende slutliga vilkor för användning av hypoklorit och för markförvaret. I samma deldom beslutades att inga särskilda villkor erfordas för hushållning med energi. Den 17 november 2010 beslutade miljödomstolen att målet avseende höjning av den termiska effekten på reaktor Ringhals 1 förklaras fortsatt vilande till dess SSM omprövat sitt beslut Årsredovisning 29

30 om särskild tillsyn, dock längst till utgången av år Den 17 november 2010 hölls också huvudförhandling i fråga avseende buller nattetid. Ringhals omfattas av Sevesolagstiftningen. Sevesolagstiftningen är EU:s antagna Sevesodirektiv som Sverige infört genom lagen. Sevesodirektivet innefattar förebyggande av allvarliga olyckor inom kemiindustrin och begränsar följderna för människor och miljö. Reglerna styr verksamheter där farliga ämnen vid ett och samma tillfälle förekommer i vissa mängder. Ringhals har en av tillsynsmyndigheterna godkänd säkerhetsrapport. Ett föreläggande att ta en ombyggd reningsanläggning i drift senast den 31 januari 2011 meddelades i september 2010 av Resultat och ställning Länsstyrelsen. Ombyggnaden utfördes under sista kvartalet 2010 och har tagits idrift under januari Utsläppen av syreförbrukande ämnen (mätt som BOD7) och fosfor från avloppsreningsverket har under 2010 varit under gällande gränsvärde. Arbetsmiljöverket och Elsäkerhetsverket har gjort ett tillsynsbesök i juni Fokus ligger på riskbedömningar, elrelaterade olyckor samt hanteringen av hydrazin. Ringhals erhöll en inspektionsrapport från Arbetsmijlöverket angående en arbetsolycka med strömgenomgång på Ringhals 1. Arbetsmiljöverket hade synpunkter på riskhantering och hantering av elolyckor. Ringhals har bjudit in och informerat miljömyndigheterna om Ringhals säkerhetsarbete. Översikt (MSEK) Produktion (GWh netto) Nettoomsättning varav kraftförsäljning Investeringar i anläggningar Balansomslutning Medelantal anställda Ekonomi Ringhals AB säljer till Vattenfall AB och E.ON Kärnkraft Sverige AB den elkraft som producerats till självkostnadspris enligt gällande konsortialavtal. Den totala omsättningen för bolaget uppgick till (5 130) MSEK varav (5 066) MSEK utgjordes av kraftförsäljning till delägarna. Driftkostnaderna har ökat i jämförelse med föregående verksamhetsår. Detta beror bl a på ökade kostnader för underhåll, provning och bevakning. Effektskatten (kärnkraftsskatten) och bränslekostnaderna samt produktionsberoende avgifter har ökat pga den högre produktionen 2010, höjning av avgift till Kärnavfallsfonden samt högre bränslepriser. De finansiella kostnaderna har ökat, på grund av ökad upplåning från delägarna, för att täcka den ökade investeringsvolymen. Vattenfall AB har under 2009 tillsammans med Svensk Kärnbränslehantering AB (SKB) och dess övriga delägare tecknat ett långsiktigt samarbetsavtal angående mervärdeinsatser i Oskarshamns och Östhammars kommuner. Avtalet omfattar perioden och reglerar utvecklingsinsatser i anslutning till genomförandet av det svenska kärnavfallsprogrammet. Samarbetsavtalet omfattar ett åtagande inom t ex utbildning, företagande och infrastruktur i de båda kommunerna. Insatsernas genomförande fördelar sig över två perioder: Perioden innan alla erforderliga tillstånd erhållits (Period 1) och perioden under uppförande och drift av anläggningarna (Period 2). Varje delägare i SKB skall stå för kostnaden enligt respektive ägarandel. Enligt avtal mellan Vattenfall AB, Ringhals AB och SKB hanterar Ringhals (bolaget) de kostnader som är hänförliga till Vattenfall AB:s (moderbolagets) ägarandel och fakturerar kostnaderna vidare till moderbolaget. Enligt avtalet reserverade bolaget ,9 MSEK som avsättning samtidigt som bolaget fick en fordran på moderbolaget motsvarande samma belopp för kostnader hänförliga till period 1 (not 6, 20 och 27). Kostnadsuppskattning enligt avtalet som avser period 2 är osäkra, varför ingen avsättning är redovisad. (Se not 24, Ansvarsförbindelser). Under 2010 har SKB börjat upparbeta kostnader och avsättningen uppgick till 86,8 MSEK. Ringhals har betydande inköp i utländsk valuta vilket utsätter verksamheten för valutarisker. För att hantera dessa risker 30 Årsredovisning

31 och för att säkra framtida flöden, tecknar bolaget terminskontrakt. Det verkliga värdet på utestående terminskontrakt per balansdagen uppgick till -73,0 (105,8) MSEK (exklusive beaktande av uppskjuten skatt). Investeringsprogram Investeringar i materiella anläggningar i Ringhals AB, uppgick till (2 565) MSEK. Investeringarna ingår i ett flerårigt investeringsprogram, som genomförs för att bibehålla tillgänglighet samt öka säkerhet och produktionsförmåga i Ringhalsverket. Försäkringar Bolagets ansvar enligt Atomansvarighetslagen i händelse av nukleär olycka är täckt genom ansvarsförsäkring. Anläggningarna är försäkrade mot brand och nukleär skada genom egendomsförsäkringar. För anläggningarnas konventionella del finns även en allriskförsäkring. Dessutom har bolaget tecknat allmänna ansvarsförsäkringar. Bolaget är en av 21 delägare i ELINI (European Liability Insurance for the Nuclear Industry), som är ett ömsesidigt försäkringsbolag. Andelen uppgår till 5,83% (not 16). Bolaget har också tecknat egendomsförsäkring i NNI (Nordiska atomförsäkringspoolen), EMANI (European Mutal Association for Nuclear Insurance) och Vattenfall Insurance. Finansiering All upplåning finansieras i sin helhet av delägarna i proportion till sin ägarandel. Personal Året utgjorde ytterligare ett intensivt och arbetskrävande år. Kompetenssäkrings- och generationsväxlingsfrågan har intensifierats i samband med att personalstyrkan har reducerats med 20 personer ned till 1529 tillsvidareanställda. Med glädje kan konstateras att det senaste årens positiva trend i jämställdhetsarbetet håller i sig även för 2010 och idag är ungefär var femte Ringhalsare kvinna. Sjukfrånvaron har sjunkit något, till 1,8%, vilket skall betraktas som ett mycket lågt värde. Forskning och utveckling Kostnaderna för forskning och utveckling uppgick till 32,5 (31,1) MSEK. De områden som forskning och utveckling bedrivs inom är materialforskning, processoptimering, reaktorsäkerhet, provningsteknik, kemi och radiokemi, underhåll, el, I&C, ånggeneratorteknik och inom härd- och bränsleområdet. Avgifter uppgående till 32,3 (31,7) MSEK har erlagts till Strålsäkerhetsmyndighetens forskningsprogram. Dessutom har bolaget i huvudsak via Kärnavfallsfonden (not 7), finansierat FoU inom Svensk Kärnbränslehantering AB, varav bolagets andel under 2010 uppgår till 110,6 (123,1) MSEK. Dessa kostnader står Vattenfall AB för. Affärsrisker De mer betydande risker som indentifierats för företaget Ringhals ligger inom områdena anläggningsrisker, projektrisker och organisatoriska risker. Inom område anläggningsrisker ligger risken för att kunskapen om komponenters verkliga status och degraderingsmekanismer är otillräcklig. Effekten blir oplanerat underhåll och bortfallskostnader samt att fördyrade underhållskostnader kan uppstå. Utveklingsarbete pågår för att förstärka systematiken i statusbedömningen av anläggningarna. Bränsleskaderisken bedöms som stabil och Ringhals har haft ett gynnsamt utfall de senaste åren. Projektriskerna förknippas med de större investeringsprojekten. Ringhals 4 ånggeneratorbyte (FREJ-projektet) och genomförandet av övergångsplanerna (RISE-projektet) tillhör de större aktuella projekten. Riskerna är såväl av kommersiell, finansiell och teknisk natur. Projektförseningar i installationsfasen leder till produktionsbortfall. Projektriskerna bedöms summerat ha en gynnsam utveckling framöver. De organisatoriska riskerna omfattar risker vad gäller struktur, styrning, kultur, arbetsrutiner samt kompetens och resurser. Brister inom dessa områden har givit upphov till att myndligheten SSM givit särskilda vilkor för drift av Ringhals. Programmet förbättringar mot världsklass syftar till att säkerställa ett gott säkerhetsarbete. Framtida utveckling Ett tydligt fokus ligger på genomförandet av ett omfattande säkerhetsutvecklingsprogram, som är benämnt förbättringar mot världsklass. Etapp 1 av programmet avslutas under 2011 och har syftet att eliminera de svagheter som indentifieras i säkerhetsarbetet. Stora projekt kommer också under 2011 att genomföras, såsom byte av lågtrycksturbiner Ringhals 1, ånggeneratorer, tryckhållare, turbinreglering och högtrycksturbiner Ringhals 4. Arbetet med att höja den tekniska säkerheten till motsvarande SSM:s föreskrift 2008:17 (de sk övergångs- Årsredovisning 31

32 planerna) kommer fortsatt vara en betydande del av projektverksamheten under några år framöver. Åtgärder med syfte att fortvarigt förbättra blockens tillgänglighet och allmänna status kommer att genomföras de kommande åren. Väsentliga händelser efter balansdagen Från och med 3 januari 2011 har Ringhals fått ändrad finansiering av delägarlånen. Räntebindningstid och löptid har ändrats till ett år. Förslag till vinstdisposition Till årsstämmans förfogande står följande: Styrelsens yttrande enligt ABL 18 kap 4 Baserat på bolagets starka finansiella ställning, finner styrelsen i företaget att den föreslagna utdelningen inte medför någon väsentlig begränsning av bolagets förmåga att göra eventuellt nödvändiga investeringar eller att fullgöra sina förpliktelser på kort och lång sikt. Mot bakgrund av ovanstående finner styrelsen förslaget om vinstutdelning på SEK noga övervägt och försvarligt med hänsyn till dels de krav på verksamhetens art, omfattning och risker ställer på storleken av det egna kapitalet dels företagets konsoliderings- och investeringsbehov, likviditet och ställning i övrigt. Styrelsen finner vidare att utdelningen är i enlighet med ägarens policy om utdelningstorlek. Balanserad vinst kronor Årets resultat kronor Styrelsen föreslår att vinstmedlen disponeras så att till aktieägarna utdelas kronor att i ny räkning balanseras kronor Förslaget till utdelning motsvarar en utdelning om 43,71 SEK per aktie. Utdelning regleras genom utbetalning till respektive delägare. 32 Årsredovisning

33 Resultaträkning Belopp i kkr Not Nettoomsättning Kostnad för såld kraft m m Bruttoresultat Försäljningskostnader Administrationskostnader Forsknings- och utvecklingskostnader Övriga rörelseintäkter Övriga rörelsekostnader Rörelseresultat 2,3,4,5, Resultat från finansiella poster: Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter Utdelning dotterbolag Räntekostnader och liknande resultatposter Resultat efter finansiella poster Bokslutsdispositioner Resultat före skatt Skatt på årets resultat 11, Årets resultat Årsredovisning 33

34 Balansräkning Not Not Tillgångar Anläggningstillgångar Övriga immateriella anläggningstillgångar Byggnader och mark Maskiner och andra tekniska anläggningar Inventarier, verktyg och installationer Pågående nyanläggningar och förskott avseende materiella anläggningstillgångar Andelar i koncernföretag 14, Andelar i andra företag 14, Uppskjuten skattefordran Långfristig fordran koncernföretag 14, Summa anläggningstillgångar Eget kapital och Skulder Eget kapital 18 Bundet eget kapital Aktiekapital ( aktier till ett kvotvärde av kr) Reservfond Fritt eget kapital Balanserat resultat Årets resultat Summa eget kapital Obeskattade reserver Omsättningstillgångar Varulager m m Kärnbränsle Övrigt material Kundfordringar Fordringar hos koncernföretag Fordringar hos koncernföretag, koncernkonto Aktuella skattefordringar Övriga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Kassa och bank 0 0 Summa omsättningstillgångar Avsättningar 20, Långfristiga skulder 22 Skulder till koncernföretag Övriga skulder Summa långfristiga skulder Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Skulder till koncernföretag Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Summa kortfristiga skulder Summa tillgångar Summa eget kapital och skulder Årsredovisning Poster inom linjen Ställda säkerheter Inga Inga Ansvarsförbindelser

35 Årsredovisning 35

36 Kassaflödesanalys Not Den löpande verksamheten Resultat efter finansiella poster Avskrivningar Utrangeringskostnad materiella anläggningstillgångar Övriga justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet Betald inkomstskatt Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital Ökning (-) /minskning (+) av varulager Ökning (-) /minskning (+) av fordringar Ökning (+) /minskning (-) av skulder Kassaflöde från den löpande verksamheten Investeringsverksamheten Förvärv av koncernföretag Förvärv av materiella anläggningstillgångar Kassaflöde från investeringsverksamheten Finansieringsverksamheten Ökning av långfristiga skulder Utdelning Kassaflöde från finansieringsverksamheten Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut I kassaflödet ingår erhållen ränta med (12 151) respektive erlagd ränta med ( ). Aktiverad ränta i Förvärv av materiella anläggningstillgångar ingår med ( ). Bolagets likvida medel är en del av Vattenfalls koncernkonto och redovisas i balansräkningen under fordringar hos koncernföretag, koncernkonto. 36 Årsredovisning

37 Noter Not 1 Redovisnings- och värderingsprinciper Allmänt Årsredovisningen har upprättats enligt årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens allmänna råd. Ringhals tillämpar Redovisningsrådets rekommendationer nr 9 och nr 21. Koncernförhållanden Vattenfall AB, org. nr med säte i Stockholm, är moderföretag i den största koncern som upprättar en koncernredovisning där bolaget ingår. Vattenfall AB äger 70,44% i Ringhals AB. E.ON Kärnkraft Sverige AB, som är ett helägt dotterbolag till E.ON Sverige AB äger resterande 29,56% i bolaget. Koncernföretag Som koncernföretag betraktas företag som ingår i Vattenfallkoncernen. Koncernbidrag Koncernbidrag har redovisats över resultaträkningen som bokslutsdisposition. Med stöd av regeringsbeslut från den 25 maj 2000 föreligger möjlighet till koncernbidrag från Vattenfall AB och E.ON Kärnkraft Sverige AB till Ringhals och omvänt. Klassificering Anläggningstillgångar, långfristiga skulder och avsättningar består i allt väsentligt enbart av belopp som förväntas återvinnas eller betalas efter mer än tolv månader räknat från balansdagen. Omsättningstillgångar och kortfristiga skulder består i allt väsentligt enbart av belopp som förväntas återvinnas eller betalas inom tolv månader från balansdagen. Utländska valutor Tillgångar och skulder i utländsk valuta värderas till balansdagens kurs. Undantag är dock leverantörsskulder som är valutasäkrade vilka värderas till valutasäkringens kurs. Bolaget tecknar terminskontrakt för att säkra framtida utflöden hänförda till inköp av varor och tjänster. Terminskontrakten redovisas i takt med att kontrakten förfaller. Terminspremien periodiseras över terminskontraktens löptid. Kursvinster och kursförluster på rörelsens fordringar och skulder redovisas i rörelseresultatet. Intäkter Intäkter har upptagits till verkligt värde av vad som erhållits eller kommer att erhållas och redovisas i den omfattning det är sannolikt att de ekonomiska fördelarna kommer att tillgodogöras bolaget och intäkterna kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Bolaget säljer, till självkostnadspris enligt gällande konsortialavtal, den elkraft som produceras till ägarna. Inkomstskatter Bolaget tillämpar Redovisningsrådets rekommendation nr 9. Redovisade inkomstskatter innefattar skatt som skall betalas eller erhållas avseende aktuellt år, justeringar avseende tidigare års aktuella skatt samt förändringar i uppskjuten skatt. Värdering av samtliga skatteskulder/-fordringar sker till nominella belopp och görs enligt de skatteregler och skattesatser som är beslutade. För poster som redovisas i resultaträkningen, redovisas även därmed sammanhängande skatteeffekter i resultaträkningen. Skatteeffekter av poster som redovisas direkt mot eget kapital, redovisas mot eget kapital. Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden på alla temporära skillnader som uppkommer mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. I bolaget redovisas, på grund av sambandet mellan redovisning och beskattning, den uppskjutna skatteskulden på obeskattade reserver, som en del av de obeskattade reserverna. Anläggningstillgångar Immateriella och materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. Markanläggningar, byggnader, maskiner och andra tekniska anläggningar samt inventarier, verktyg och installationer skrivs av linjärt under den bedömda nyttjandeperioden. Grundinvesteringarnas avskrivningsperiod ändrades 2006 från 25 till 40 år, och 2008 från 40 till 50 år, dock var redan samtliga grundinvesteringar avskrivna. Bolaget tillämpar s.k. komponentavskrivning. Avskrivningstiden varierar mellan 3-30 år beroende på vilken systemdel investeringen avser. Inventarier, verktyg och installationer skrivs av på 3-10 år. Immateriella anläggningstillgångar skrivs av enligt samma regler motsvarande materiella anläggningstillgångar eftersom de är knutna till genomförda och framtida investeringar i materiella anläggningstillgångar. Dock är maximal avskrivningsperiod 15 år. Ersättningar till anställda Pensionsförpliktelser redovisas i enlighet med FAR:s rekommendation nr 4. Bolagets pensionsutfästelse till anställda är förmånsbestämd. Förpliktelser att i framtiden utbetala pension har härvid ett nuvärde, bestämt för varje anställd, utifrån bland annat pensionsnivå, ålder och i vilken omfattning full pension intjänats. Detta nuvärdeberäknas enligt aktuariella grunder och utgår från de löne- och pensionsnivåer som råder på balansdagen. Pensionsåtagandena är tryggade i Vattenfallkoncernens Pensionsstiftelse. Årsredovisning 37

38 Fordringar Fordringar upptas till det lägsta av anskaffningsvärde och det belopp varmed de beräknas inflyta. Varulager Varulagret värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet respektive verkligt värde enligt först-in/först-utprincipen (FIFU). Förbrukning av kärnbränsle beräknas som minskning av energiinnehållet i bränslepatronerna och baseras på anskaffningskostnaden för varje enskild laddning. Reservdelslagret värderas till anskaffningsvärde. Lånekostnader Bolaget aktiverar ränta under byggnationstid för anläggningstillgångar i enlighet med Redovisningsrådets rekommendation nr 21. Den räntesats som använts uppgick under redovisningsperioden till 5,43% (5,51) ändrade Vattenfall sina direktiv gällande beräkning av byggränta, där beloppsgränsen på investeringar ändrades från 100 MSEK till 1000 MSEK. Avsättningar Avsättningar redovisas i balansräkningen när bolaget har en förpliktelse (legal eller informell) på grund av en inträffad händelse och då det är sannolikt att ett utflöde av resurser som är förknippade med ekonomiska fördelar kommer att krävas för att uppfylla förpliktelsen och beloppet kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Avsättningar har gjorts för åtaganden och för kända och befarade risker efter individuell prövning. Forskning och utveckling (FoU) Utgifter avseende forskning och utveckling redovisas som en kostnad när de uppstår. Leasingavtal Företaget disponerar endast i liten omfattning tillgångar via leasingavtal. Företagets kostnader för nämnda leasingavtal är inte väsentliga varför samtliga avtal redovisas som operationella. Kassaflödesanalys Kassaflödesanalys upprättas enligt indirekt metod. Som likvida medel klassificeras, förutom kassa- och banktillgodohavande, tillgodohavande på bolagets koncernkonto vilket redovisas som fordran på koncernföretag/skuld till koncernföretag i balansräkningen. 38 Årsredovisning

39 Not 2 Nettoomsättning Kraftförsäljning Försäljningsintäkter, konsult Övriga försäljningsintäkter Summa Not 3 Löner, andra ersättningar och sociala kostnader Medelantalet anställda (personår) Män Kvinnor Löner och andra ersättningar Verkställande direktör Tantiem och liknande ersättningar till VD Övriga anställda Tantiem utgår med ett års förskjutning Sociala kostnader Pensionskostnader för verkställande direktören Pensionskostnader för övriga anställda Sociala avgifter enligt lag och avtal Pensionsförpliktelser Verkställande direktör Tidigare verkställande direktör Inget styrelsearvode har utgått Avtal om avgångsvederlag Verkställande direktören har vid uppsägning från företagets sida en uppsägningstid om sex månader. Därutöver utgår avgångsvederlag med maximalt 18 månadslöner. Total sjukfrånvaro i procent Långtidssjukfrånvaro av total sjukfrånvaro % 1,8 % 1,9 25,0 24,7 Sjukfrånvaro för män 1,6 1,8 Sjukfrånvaro för kvinnor 2,7 2,3 Anställda -29 år 1,5 1,3 Anställda år 1,6 1,9 Anställda 50 år- 2,2 2,0 Könsfördelning i företagsledningen Fördelningen mellan män och kvinnor i företagets styrelse Kvinnor 2 2 Män 6 6 Fördelningen mellan män och kvinnor i företagsledningen Kvinnor 3 2 Män Not 4 Ersättning till revisorerna Revisionsuppdrag Ernst & Young AB PricewaterhouseCoopers AB Revision utöver revisionsuppdraget 0 0 Skatterådgivning 0 0 Övriga uppdrag Ernst & Young AB Summa Not 5 Avskrivningar enligt plan Kostnad för såld kraft m m Administrationskostnader Summa Not 6 Kostnad för såld kraft m m Drift och underhåll Förbrukning kärnbränsle Restprodukthantering Kärnkraftsskatt Transiteringsintäkt/kostn, netto Kostnad för utsläppsrätter Kostnad för konsulttjänster Elinköp/förs, koncern netto Övriga elkostnader *) Avskrivning enligt plan Erhållen fastighetsskatt Övriga direkta kostnader Summa *) kostnader enligt mervärdesavtalet. Se även not 20 och 27. Årsredovisning 39

40 Not 7 Restprodukthantering Avgifter till kärnavfallsfonden Egna högaktiva restprodukter * Studsvikavgiften ** Avsättning till reserv för framtida hantering av lågoch medelaktivt kärnavfall (not 20) Summa * Enligt lagen (2006:647) om finansiella åtgärder för hanteringen av restprodukter från kärnteknisk verksamhet skall den som har tillstånd att inneha eller driva en kärnkraftreaktor årligen betala en avgift för att finansiera omhändertagande av använt kärnbränsle och annat radioaktivt avfall. Avgiften betalas till Kärnavfallsfonden och är baserad på den aktuella kostnadsberäkningen för avveckling och avfallshantering. Fonden betalar tillbaka medlen i takt med att kärnkraftföretagen har utbetalningar för hantering och slutförvaring av i reaktorerna använt kärnbränsle och radioaktivt avfall som härrör från kärnkraftreaktorn efter det att kärnbränslet eller kärnavfallet förts bort från anläggningarna, avveckling och rivning av reaktoranläggningarna samt den forskning och utveckling som behövs för att kunna fullgöra detta. Enligt uppgörelsen mellan staten, E.ON Sverige AB och Vattenfall AB och avtalet om ansvar skall fondmedlen för Ringhals AB hanteras genom Vattenfall AB. Vattenfall AB har ställt säkerheter för finansiering av avvecklingen. ** Enligt lagen (1988:1597) om finansieringen av hanteringen av visst radioaktivt avfall m.m. skall den som har tillstånd att inneha och driva en kärnkraftreaktor betala en avgift som ett kostnadsbidrag till verksamhet som har bedrivits vid Studsvik Nuclear AB och som har samband med framväxten av det svenska kärnkraftsprogrammet. Även denna avgift är baserad på den energi som levereras från kärnkraftreaktorn samt betalas till och förvaltas av Kärnavfallsfonden. Andel av Kärnavfallsfonden (marknadsvärde) Andel 1 januari Inbetalade avgifter Utbetalad ersättning Värdeförändring Andel 31 december Not 8 Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter Ränteintäkter inom koncernen *) Ränteintäkter externt Summa *) Varav avser ersättning för ränta knuten till mervärdeavsättning 2010 (se not 9) Not 9 Räntekostnader och liknande resultatposter Räntekostnader inom koncernen Räntekostnader externt *) Aktiverad byggränta Summa *) Varav avser räntekostnad knuten till mervärdeavsättning 2010 (se not 20) Not 10 Bokslutsdispositioner Skillnad mellan bokförda avskrivningar och avskrivningar enligt plan Koncernbidrag Summa 0 0 Not 11 Skatt på årets resultat Aktuell skatt för året Aktuell skatt hänförlig till tidigare år Uppskjuten skatt avseende temporära skillnader Redovisad skattekostnad Temporära skillnader föreligger i de fall tillgångars eller skulders redovisade respektive skattemässiga värden är olika. Företagets temporära skillnader har resulterat i uppskjutna skatteskulder och uppskjutna skattefordringar avseende följande poster: Uppskjutna skattefordringar Markanläggningar Byggnader Summa Not 12 Immateriella anläggningstillgångar Övriga immateriella anläggningstillgångar Ingående anskaffningsvärde Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Ingående avskrivningar Årets avskrivningar Utgående ackumulerade avskrivningar Utgående bokfört värde Årsredovisning

41 Not 13 Materiella anläggningstillgångar Byggnader och mark Ingående anskaffningsvärde Försäljning/utrangeringar Idrifttaget Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Ingående avskrivningar Försäljningar/utrangeringar Årets avskrivningar Utgående ackumulerade avskrivningar Utgående bokfört värde Taxeringsvärden Mark Byggnad Summa taxeringsvärden Maskiner och andra tekniska anläggningar Ingående anskaffningsvärde Inköp Försäljningar/utrangeringar Idrifttaget Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Ingående avskrivningar Försäljningar/utrangeringar Årets avskrivningar Utgående ackumulerade avskrivningar Ingående nedskrivningar Utgående ackumulerade nedskrivningar Utgående bokfört värde Inventarier, verktyg och installationer Ingående anskaffningsvärde Inköp Försäljningar/utrangeringar Idrifttaget Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Ingående avskrivningar Försäljningar/utrangeringar Årets avskrivningar Utgående ackumulerade avskrivningar Utgående bokfört värde Pågående nyanläggningar och förskott avseende materiella anläggningstillgångar Ingående bokfört värde Under året nedlagda kostnader Idrifttaget Utgående bokfört värde* * Av årets upparbetade kostnader utgör ( ) ränta. Not 14 Finansiella anläggningstillgångar Andelar i koncernföretag Ingående bokfört värde Investeringar Utgående bokfört värde Andelar i andra företag Ingående bokfört värde Utgående bokfört värde Uppskjuten skattefordran Ingående bokfört värde Tillkommande fordringar Utgående bokfört värde Långfristig fordran koncernföretag Ingående bokfört värde Årets upparbetning av avsättning mervärdesavtal Tillkommande fordringar Utgående bokfört värde Årsredovisning 41

42 Not 15 Andelar i koncernföretag Antal andelar Kapitalandel Bokfört värde Barsebäck Kraft AB , Kärnkraftsäkerhet och Utbildning AB ,0 100 SQC AB ,3 334 AB SVAFO ,0 360 Summa andelar Uppgifter om organistionsnummer och säte: Org. nr. Säte Barsebäck Kraft AB Malmö Kärnkraftsäkerhet och Utbildning AB Stockholm SQC AB Täby AB SVAFO Nyköping Not 16 Andelar i andra företag Not 17 Långfristig fordran koncernföretag Bokfört värde Vattenfall AB Uppgifter om organisationsnummer och säte: Org. nr. Not 18 Eget kapital Belopp vid årets ingång Säte Stockholm Antal andelar Kapitalandel Bokfört värde Direktägda: Nira Limited ,08 0 ELINI 0 5, Summa Aktiekapital Reservfond Balanserad vinst Årets resultat Summa Överföring av föregående års resultat Utdelning Årets resultat Belopp vid årets utgång Not 20 Avsättningar Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser Avsättning vid årets ingång Avsättning vid periodens utgång Summa pensioner och liknande förpliktelser Övriga avsättningar Reserv för hantering av låg- och medelaktivt avfall Avsättning vid årets ingång Periodens avsättningar Ianspråktaget under perioden Avsättning vid periodens utgång Reserv för hantering av kostnader avseende samarbetsavtal för mervärdesinsatser Avsättning vid årets ingång Periodens avsättningar *) Ianspråktaget under perioden **) Ränteeffekt nuvärdeberäkning Avsättning vid periodens utgång Uppgifter om företagen: Säte Not 19 Obeskattade reserver Summa övriga avsättningar Nira Limited ELINI Isle of Man Belgien Ackumulerad skillnad mellan bokförda avskrivningar och avskrivningar utöver plan Summa avsättningar *) Betalningsplan från SKB justerad 2010 **) Upparbetade kostnader från SKB Summa obeskattade reserver Årsredovisning

43 Not 21 Pensioner och liknande förpliktelser Avsättning enligt tryggandelagen FPG/PRI pensioner Övriga pensioner och liknande förpliktelser Summa varav tryggat i pensionsstiftelse Redovisad pensionsskuld Pensionsåtaganden är beräknade enligt sedvanliga försäkringstekniska grunder. Tryggandet sker i Vattenfallkoncernens Pensionsstiftelse som ägs gemensamt med 15 svenska koncernföretag. Not 22 Långfristiga skulder Vattenfall AB E.ON Kärnkraft Sverige AB Summa Lån från Vattenfall AB samt E.ON Kärnkraft Sverige AB har ingen fastställd återbetalningstid. Övriga poster Summa upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Not 24 Ansvarsförbindelser *) Pensionsförpliktelser som inte har upptagits bland skulderna eller avsättningarna och som inte heller har täckning i pensionsstiftelsens förmögenhet. Ansvarighet till FPG EMANI, åtagande för täckande av underskott i försäkringsfond maximerat till 6 x årspremien ELINI, åtagande för täckande av underskott i försäkringsfond maximerat till 20 x årspremien Övriga ansvarsförbindelser **) Summa ansvarsförbindelser *) Bolaget har även ett åtagande avseende period 2 för kostnader för mervärdeinsatser enligt Samarbetsavtalet hänförliga till det svenska kärnkraftsprogrammet. Dessa kostnader, som ännu är svårbedömda, ska enligt avtal vidarefaktureras till moderbolaget. **) Avser Barsebäcks pensionsavsättning. Not 26 Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet m m Avsättningar enligt samarbetsavtalet för mervärdesinsatser Övriga avsättningar Ersättning från koncernföretag enligt samarbetsavtal för mervärdesinsatser Valutakursvinster/förluster Övrigt Summa Not 27 Övriga rörelseintäkter Ersättning för kostnader enl samarbetsavtal för mervärdeinsatser (se not 6) Försäkringsersättning Hyra Förseningsvite Westinghouse Valutakursvinster Övrigt Summa Not 23 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Not 25 Transaktioner med närstående Not 28 Övriga rörelsekostnader Valutakursförluster Semesterlöneskuld Inköp och försäljning mellan koncernföretag Summa Övertidsskuld Inköp 6 % 7 % Sociala avgifter Försäljning 70 % 69 % Produktionsskatter Personalpremie Leverantörer Vid inköp och försäljning mellan koncernföretag tillämpas samma principer för prissättning som vid transaktioner med externa parter med undantag av kraftavräkningen som regleras till självkostnad enligt gällande konsortialavtal. Årsredovisning 43

44 Revisionsberättelse Till årsstämman i Ringhals AB Org.nr Vi har granskat årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning i Ringhals AB för räkenskapsåret Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för räkenskapshandlingarna och förvaltningen och för att årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av årsredovisningen. Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen och förvaltningen på grundval av vår revision. Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Det innebär att vi planerat och genomfört revisionen för att med hög men inte absolut säkerhet försäkra oss om att årsredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för belopp och annan information i räkenskapshandlingarna. I en revision ingår också att pröva redovisningsprinciperna och styrelsens och verkställande direktörens tillämpning av dem samt att bedöma de betydelsefulla uppskattningar som styrelsen och verkställande direktören gjort när de upprättat årsredovisningen samt att utvärdera den samlade informationen i årsredovisningen. Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen. Vi anser att vår revision ger oss rimlig grund för våra uttalanden nedan. Årsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av bolagets resultat och ställning i enlighet med god redovisningssed i Sverige. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar. Vi tillstyrker att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret. Väröbacka den 18 april Årsredovisning

45 Väröbacka 18 april 2011 Vår revisionsberättelse har avgivits den 18 april 2011 Årsredovisning 45

46 Ringhals ledning Bertil Dihné Född 1947, verkställande direktör Björn Sjöström Född 1963, blockchef Ringhals 1 Lars Björnkvist Född 1959, blockchef Ringhals 2 Göran Molin Född 1952, blockchef Ringhals 34 Annette Lövefors Daun Född 1963, chef Kvalitet, Säkerhet och Miljö Gösta Larsen Född 1953, kommunikationschef Ulf Karlsson Född 1968, chef Teknik Göran Sundén Född 1952, chef Projekt Björn Linde Född 1971, chef Underhåll Rickard Halldin Född 1957, chef Skydd och Miljö Olof Fröberg Född 1949, chef Ekonomi Leif Hagberg Född 1950, tf chef Inköp och Logistik Tommy Bergquist Född 1957, chef Verksamhetsstöd Pia Kilbo Född 1971, personalchef Anne Christiansen Född 1962, bolagsjurist Revisorer Jonas Svensson Auktoriserad revisor Ernst & Young AB Magnus Willfors Auktoriserad revisor PricewaterhouseCoopers 46 Verksamhet

47 Styrelse 2011 Cecilia Sjövall Född 1960, E.ON Kärnkraft Sverige AB Åke Wallin Född 1953, arbetstagarrepresentant Ledarna Ringhals Peter Gango Född 1968, styrelsens ordförande Chef BU Nuclear Power, Vattenfall Henrik Nebrelius Född 1974, E.ON Kärnkraft Sverige AB Suppleant Ingemar Engkvist Född 1957, chef E.ON Kärnkraft Sverige AB Ej med på bild: Kerstin Ahlfont Född 1971, chef BU Project Governance & Improvement, Vattenfall Suppleant Magnus Reinsjö Född 1965, chef System Intelligence inom Fleet & Technology, BU Nuclear Power, Vattenfall Lars Rekke Född 1944, oberoende observatör Christer Haglund Född 1948, arbetstagarrepresentant Unionen Ringhals Charlotte Loid Född 1957, chef BU Nuclear & Hydro Projects, Vattenfall Eva Halldén Född 1959, chef Fleet & Technology inom BU Nuclear Power, Vattenfall Lars Herolf Född 1954, arbetstagarrepresentant Akademikerna Ringhals Suppleant Leif Olausson född 1946, Chef Asset Development Existing Nuclear, Vattenfall Suppleant Verksamhet Krister Storm Född 1949, arbetstagarrepresentant SEKO Ringhals Suppleant 47