SIDAS BUDGETUNDERLAG

Transkript

1 Sidas budgetunderlag

2 2

3 Innehållsförteckning 1. Hemställan Sidas inriktning och prioriteringar Förslag till finansiering av verksamheten Utgiftsområde 7. Internationellt bistånd Anslag 1:1 Biståndsverksamhet Anslag 2:1 Reformsamarbete med Östeuropa Utgiftsområde 5. Internationell samverkan Anslag 1:11 Samarbete inom Östersjöregionen Utgiftsområde 7. Internationellt bistånd Anslag 1:2 Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete Investeringar i anläggningstillgångar Räntekonto med kredit och annan kredit i Riksgäldskontoret Anslagskredit och anslagssparande på förvaltnings- respektive sakanslaget Avgifter och övriga intäkter Tabellförteckning Tabell 1. Översikt av verksamhetens finansiering, tkr Tabell 2. Anslagsutveckling anslag 1:1 Biståndsverksamhet, tkr Tabell 3. Bemyndiganderam anslag 1:1 Biståndsverksamhet, tkr Tabell 4. Anslagsutveckling ap. 1 Humanitära insatser och konflikthantering, tkr Tabell 5. Bemyndiganderam ap. 1 Humanitära insatser och konflikthantering, tkr Tabell 6. Anslagsutveckling ap. 2 Informations- och kommunikationsverksamhet, tkr Tabell 7. Bemyndiganderam ap. 2 Informations- och kommunikationsverksamhet, tkr Tabell 8. Anslagsutveckling ap. 5 Stöd genom svenska organisationer i det civila samhället, tkr Tabell 9. Bemyndiganderam ap. 5 Stöd genom svenska organisationer i det civila samhället, tkr Tabell 10. Anslagsutveckling ap. 6 Asien, tkr Tabell 11. Bemyndiganderam ap. 6 Asien, tkr Tabell 12. Anslagsutveckling ap. 7 Latinamerika, tkr Tabell 13. Bemyndiganderam ap. 7 Latinamerika, tkr Tabell 14. Anslagsutveckling ap. 9 Afrika, tkr Tabell 15. Bemyndiganderam ap. 9 Afrika, tkr Tabell 16. Anslagsutveckling ap. 17 Mellanöstern och Nordafrika Afrika, tkr Tabell 17. Bemyndiganderam ap. 17 Mellanöstern och Nordafrika, tkr Tabell 18. Anslagsutveckling ap. 21 Globala ämnesstrategiska insatser, tkr Tabell 19. Bemyndiganderam ap. 21 Globala ämnesstrategiska insatser, tkr Tabell 20. Anslagsutveckling ap. 22 Särskilda insatser för demokratisering och yttrandefrihet, tkr Tabell 21. Bemyndiganderam ap. 22 Särskilda insatser för demokratisering, tkr Tabell 22. Anslagsutveckling ap. 23 Miljölån, tkr

4 Tabell 23. Bemyndiganderam ap. 23 Miljölån, tkr Tabell 24. Anslagsutveckling ap. 24 Kapacitetsutveckling och samverkan, tkr Tabell 25. Bemyndiganderam ap. 24 Kapacitetsutveckling och samverkan, tkr Tabell 26. Anslagsutveckling ap. 25 Särskilt demokratistöd genom svenska partiknutna organisationer, tkr Tabell 27. Bemyndiganderam ap. 25 Särskilt demokratistöd genom svenska partiknutna organisationer, tkr Tabell 28. Anslagsutveckling ap. 32 Forskningssamarbete, tkr Tabell 29. Bemyndiganderam ap. 32 Forskningssamarbete, tkr Tabell 30. Anslagsutveckling ap. 6 Reformsamarbete i Östeuropa, tkr Tabell 31. Bemyndiganderam ap. 6 Reformsamarbete i Östeuropa, tkr Tabell 32. Anslagsutveckling ap. 6.1 Reformsamarbete i Östeuropa, tkr Tabell 33. Bemyndiganderam ap. 6.1 Reformsamarbete i Östeuropa, tkr Tabell 34. Anslagsutveckling ap. 6.2 Stöd genom svenska organisationer i det civila samhället, tkr Tabell 35. Bemyndiganderam ap. 6.2 Stöd genom svenska organisationer i det civila samhället, tkr Tabell 36. Anslagsutveckling ap. 1 Samarbete inom Östersjöregionen, tkr Tabell 37. Bemyndiganderam ap. 1 Samarbete inom Östersjöregionen, tkr Tabell 38. Anslagsutveckling ap. 1.1 Sidas Östersjöteam, tkr Tabell 39. Bemyndiganderam ap. 1.1 Sidas Östersjöteam, tkr Tabell 40. Anslagsutveckling ap. 1.2 Samarbete inom miljöområdet, tkr Tabell 41. Bemyndiganderam ap. 1.2 Samarbete inom miljöområdet, tkr Tabell 42. Anslagsutveckling ap. 1.3 Samarbete inom området demokrati och mänskliga rättigheter, tkr Tabell 43. Bemyndiganderam ap. 1.3 Samarbete inom området demokrati och mänskliga rättigheter, tkr Tabell 44. Anslagsutveckling anslag 1:2 Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete, tkr Tabell 45. Fördelning av personal Tabell 46. Utbetalad biståndskrona per förvaltningskrona för den strategistyrda verksamheten Tabell 47. Lån i Riksgäldskontoret, tkr

5 1. Hemställan Styrelsen för Internationellt utvecklingssamarbete (Sida) överlämnar härmed budgetunderlaget avseende perioden Med utgångspunkt i föreliggande dokument föreslår Sida: - att regeringen för perioden anvisar medel på anslag och anslagsposter under utgiftsområdena 7 Internationellt bistånd respektive 5 Internationell samverkan enligt tabell 1, - att regeringen bemyndigar Sida att under 2013 inom ramanslaget 1:1 Biståndsverksamhet under utgiftsområde 7 Internationellt bistånd besluta om bidrag på högst tkr för 2013 med en inbördes fördelning mellan anslagsposterna enligt Sidas förslag, - att regeringen bemyndigar Sida att under 2013 inom ramanslaget 2:1 Reformsamarbete i Östeuropa under utgiftsområde 7 Internationellt bistånd besluta om bidrag på högst tkr för 2013 med en inbördes fördelning mellan anslagsposterna enligt Sidas förslag, - att regeringen bemyndigar Sida att under 2013 inom ramanslaget 1:11 Samarbete inom Östersjöregionen under utgiftsområde 5 Internationell samverkan besluta om bidrag på högst tkr för 2013 med en inbördes fördelning mellan anslagsposterna enligt Sidas förslag, - att regeringen från och med 2013 anvisar ytterligare medel på ramanslaget 1:2 Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) under utgiftsområde 7 Internationellt bistånd intill ett belopp av tkr, för att kompensera för ökade kostnader som föranletts av nya uppdrag i form av Open Aid och hantering av biståndsmedel beslutade av Utrikesdepartementet samt av ändrade kostnadslägen i de länder där Sida är verksam. Sida föreslår att denna ökning finansieras genom motsvarande minskning på ramanslaget 1:1 Biståndsverksamhet under utgiftsområde 7 Internationellt bistånd, - att den modell för kostnadsdelning för driftkostnader vid utlandsmyndigheterna mellan Regeringskansliet (Utrikesdepartementet) och Sida som infördes 2007 ska justeras för att ge Sida samma möjligheter som andra förvaltningsmyndigheter att använda anvisad anslagskredit till att hantera normalt förekommande variationer och osäkerheter, - att regeringen beslutar om administrationen av bidragshantering för biståndsverksamhet som Regeringskansliet beslutar i enlighet med Sidas förslag, - att regeringen beslutar att inom ramanslaget 1:1 Biståndsverksamhet, ap. 23 Miljölån under utgiftsområde 7 Internationellt bistånd från och med 2013 införlivas i ap. 21 Globala ämnesstrategiska insatser under utgiftsområde 7 Internationellt bistånd enligt Sidas förslag, - att regeringen beslutar att från 2013 införliva Strategin för Miljölån i Strategin för Globala ämnesstrategiska insatser, - att regeringen genom de individuella regeringsbeslut som föregår valobservatörsinsatser medger finansiering av insatsen från ap. 24 Kapacitetsutveckling och samverkan, - att regeringen beslutar att de villkor som gäller ramanslaget 1:1 Biståndsverksamhet ap. 21 Globala ämnesstrategiska insatser respektive ap. 24 Kapacitetsutveckling och samverkan under utgiftsområde 7 Internationellt bistånd medger finansiering av utvecklingslån och garantier, - att regeringen beslutar en låneram för 2013 intill ett belopp av 100 miljoner kronor, - att regeringen beslutar en nivå för krediten på räntekontot 2013 intill ett belopp av 29 miljoner kronor, - att regeringen beslutar en anslagskredit på 3 procent av anslaget och anslagsposterna för anslaget 1:1 Biståndsverksamhet, anslaget 1:2 Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) och anslaget 2:1 Reformsamarbete i Östeuropa under utgiftsområde 7 Internationellt bistånd samt anslaget 1:11 Samarbete inom Östersjöregionen under utgiftsområde 5 Internationell samverkan. 5

6 6

7 2. Sidas inriktning och prioriteringar Flexibilitet och anpassning till en föränderlig värld Det svenska biståndet förväntas fortsätta öka under perioden vilket ger Sida och andra genomförare av den svenska politiken för global utveckling ytterligare möjligheter att verka för minskad fattigdom och stärkta rättigheter. Svenskt bistånd verkar i en omvärld som präglas av både snabba förändringar och ihållande hinder för utveckling. Den begynnande arabiska våren har tydliggjort såväl brister på grundläggande mänskliga fri- och rättigheter som hopp om en bättre framtid. Svenskt bistånd och Sida kan spela en större roll framöver för att påskynda en positiv demokratisk utveckling i Nordafrika och Mellanöstern. I linje med regeringens politik har Sida de senaste åren kraftigt ökat biståndet till de allra mest utsatta länderna, ofta i situationer av pågående eller nyligen avslutade konflikter, och varav flera återfinns i Afrika. En betydande del av denna omställning har fokuserat på att främja kvinnors roll i utvecklingen och öka jämställdheten. Resultaten har ofta varit goda och insatsernas storlek och längd har överlag ökat. Denna riktning mot effektivare insatsportföljer fortsätter under perioden , i synnerhet inom konfliktsamarbetet, men förutsätter enligt Sidas bedömning att regeringen fullföljer planerna på ytterligare fokusering av biståndet. Samtidigt förutser Sida mot bakgrund av regeringens prioriteringar att det framöver kommer att behövas betydande omallokeringar av resurser till volymmässigt mindre, kompletterande, insatser av så kallad katalytisk eller innovativ karaktär inom såväl det långsiktiga samarbetet som inom samarbetet med länder i konflikt- och postkonfliktsituation. Sammantaget förväntas under treårsperioden en kraftig ökning av finansiering av insatser som rymmer samverkan med näringslivet inom nationella och regionala samarbeten. Sida bedömer också att antalet insatser som använder nya typer av finansieringslösningar, till exempel lån och garantier bör fortsätta öka under perioden och ytterligare integreras i Sidas verksamhet. Sammantaget innebär en sådan ambition ett mer arbetsintensivt tillvägagångssätt som kräver jämförelsevis mer förvaltningsresurser, samt även nytillskott av kompetens på myndigheten. Utgångspunkten för Sidas beräkningar och äskanden vad gäller såväl bistånds- som förvaltningsanslaget i detta budgetunderlag är den förväntade anslagsutveckling som återfinns i regeringens budgetproposition för. För biståndet innebär anslagsutvecklingen och den fördelning Sida föreslår ett fortsatt geografiskt fokus på Afrika och en något lägre ökningstakt i Asien till följd av planerade utfasningar Stödet till Mellanöstern och Nordafrika, som redan ökat kraftigt efter händelseutvecklingen i regionen, föreslås fortsätta öka fram till Vad gäller biståndets volymer för enskilda länder är det ur effektivitetssynpunkt Sidas uppfattning att i länder där Sverige bedriver långsiktigt utvecklingssamarbete bör samarbetet uppgå till minst 300 miljoner kronor per år medan det i konfliktoch postkonfliktländer bör uppgå till minst 200 miljoner kronor per år. Styrningen av biståndet och Sida Effektiv styrning av biståndet är avgörande för genomslaget för den politiska inriktningen. De förändringar i styrningen av myndigheten Sida och biståndet i sin helhet som regeringen har aviserat bland annat mot bakgrund av en rapport från Statskontoret förväntas leda till en förenklad styrning mot regeringens prioriteringar. Detta sker bland annat genom tydligare uppdelning mellan vad och hur, 7

8 där regeringen styr var Sida ska verka och vilka resultat som förväntas uppnås, medan Sida får i uppdrag att avgöra hur målen ska uppnås. Sida välkomnar en sådan förändring och konstaterar att den sannolikt skulle ge bättre förutsättningar att nå uppsatta mål. Stärkt resultatfokus bör också kunna medföra ett ökat mått av flexibilitet i anslagsplanering, exempelvis vad gäller möjligheten att omfördela medel inom anslagsposter och mellan budgetår. Sida har under en tvåårsperiod genomfört ett omfattande omställningsarbete för att få ekonomin i balans, vilket nu har uppnåtts. I nästa fas behöver Sidas uppdrag förtydligas och en tydligare koppling mellan uppdrag och förvaltningsresurser etableras. Förvaltningsanslagets storlek i förhållande till sakanslaget minskar samtidigt som arbetsintensiva stödformer (dialog, samverkan med nya aktörer, stöd till innovation och små katalytiska insatser) sammantaget ökar. Även en förstärkt fältorientering med större andel Sida-anställd personal på utlandsmyndigheterna driver upp förvaltningskostnaderna. Från och med 2013 är det mycket viktigt att omallokeringar till arbetsintensiva biståndsformer, politiska prioriteringar eller ändrade utfasningsplaner åtföljs av justerade förvaltningsresurser. Den traditionella uppdelningen mellan bilateralt och multilateralt stöd har i allt väsentligt spelat ut sin roll. Helheten måste säkerställas oberoende av vilken kanal som används för det svenska biståndet. En väsentlig andel av de medel som delegerats till Sida kanaliseras i dag genom multilaterala organisationer. Inom hälsosektorn är andelen så hög som 80 procent. Det är påkallat att se över Sidas roll och ansvar vad gäller utbetalning och uppföljning av multilateralt stöd som beslutas av Regeringskansliet. Över tid är det rimligt att myndigheten ges ett utvidgat ansvar för hela hanteringen av stöd till de multilaterala organisationerna, inklusive uppföljningen. Detta skulle bland annat bidra till ökad effektivitet och samstämmighet mellan olika stödformer. Alternativt bör ansvaret återgå till Regeringskansliet. I utvecklingen av nya biståndsformer och särskilda satsningar bör möjligheten att under en begränsad period använda tillfälliga förvaltningsmedel för att finansiera pilotprojekt övervägas och finansieras inom ram. Slutsatser och erfarenheter från pilotprojektet får sedan ligga till grund för hur och om den särskilda satsningen kan integreras i den ordinarie verksamheten. Förstärkt fältfokus Regeringen har sedan länge ställt krav på myndigheten att förstärka sin närvaro i fält genom ökad andel Sida-anställda på utlandsmyndigheterna. I enlighet med regleringsbrevet för 2010 presenterade Sida i en skrivelse till regeringen 1 mars 2010 en plan för ökad fältbemanning. Med utgångspunkt i denna plan har myndigheten lagt stor kraft vid att genomföra en successiv decentralisering av verksamhet och beslutsfattande till utlandsmyndigheterna. Behov av att på nära håll kunna följa biståndets resultat, kunna bedöma partner och lokala förutsättningar, liksom ökade krav på transparens, snabbhet och flexibilitet i biståndet är enligt Sida tungt vägande skäl för en ytterligare förstärkt fältnärvaro framöver. I nästa steg måste dock perspektivet vidgas och målsättningen bör inte enbart vara att öka andelen Sida-anställda på utlandsmyndigheterna utan en genomgripande översyn av vad som i en globaliserad omvärld görs bäst från huvudkontor i Stockholm respektive på plats i utvecklingsländerna, inklusive samspelet med utrikesdepartementet i fält och i förhållande till det multilaterala uppdraget. Även de nationella programhandläggarnas roll behöver i detta sammanhang ses över. 8

9 Sida har inlett ett arbete med att förutsättningslöst beakta möjligheterna till en ytterligare förstärkning av verksamheten i fält och avser att återkomma till regeringen med ett förslag inklusive finansiella förutsättningar. Från och med kommer utrikesdepartementet att fakturera Sida för alla förvaltningskostnader vid utlandsmyndigheterna vilket innebär att de drifts- och kapitalkostnader som Utrikesdepartementet debiterar Sida i enlighet med kostnadsdelningsmodellen kommer att uppgå till mer än 20 procent av det totala förvaltningsanslaget. Ett förstärkt fält med ökad bemanning inom konflikt- och postkonfliktsamarbetet skulle kunna innebära att närmare en tredjedel av Sidas förvaltningsbudget framöver utgörs av kostnader för utlandsmyndigheterna. Driftskostnaderna vid utlandsmyndigheterna har de senaste åren varierat kraftigt samtidigt som de är svåra för myndigheten ha insyn i eller påverka. Detta innebär problem för Sida att effektivt nyttja förvaltningsanslaget. Det är därför synnerligen angeläget att kostnadsdelningsmodellen mellan Sida och utrikesdepartementet ses över. 9

10 3. Förslag till finansiering av verksamheten Tabell 1. Översikt av verksamhetens finansiering, tkr Utfall Prognos Utgiftsområde 7. Internationellt bistånd 1.1 Biståndsverksamhet ap. 1 Humanitära insatser och konflikthantering ap. 2 Informations- och kommunikationsverksamhet ap. 5 Stöd genom svenska organisationer i det civila samhället ap. 6 Asien ap. 7 Latinamerika ap. 9 Afrika ap. 17 Mellanöstern och Nordafrika ap. 21 Globala ämnesstrategiska insatser ap. 22 Särskilda insatser för demokratisering ap. 23 Miljölån ap. 24 Kapacitetsutveckling och samverkan ap. 25 Särskilt demokratistöd genom svensk partiknutna organisationer (PAO) ap. 32 Forskningssamarbete Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete ap. 1 Sida Reformsamarbete med Östeuropa ap. 6 Reformsamarbete i Östeuropa ap. 6.1 Reformsamarbete i Östeuropa ap. 6.2 Stöd genom svenska organisationer i det civila samhället Utgiftsområde 5. Internationell samverkan 1.11 Samarbete inom Östersjöregionen ap. 1 Samarbete inom Östersjöregionen ap. 1.1 Sidas Östersjöteam ap. 1.2 Samarbete inom miljöområdet ap. 1.3 Samarbete inom området demokrati och mänskliga rättigheter Avgiftsinkomster som disponeras Övriga inkomster som disponeras Summa Utfall 2011 inkluderar inte sparanden. 2 Utöver tilldelade medel år inkluderar prognosen sparande från föregående år ( 2011). 3 Anslagsposten omfattar från och med 2013 även anslagsposten 23 Miljölån. 4 Anslagsposten föreslås upphöra 2013 och medel om tkr för år 2013, tkr för år 2014 och tkr för år 2015 införlivas i ap. 21 Globala ämnesstrategiska insatser för respektive år. 5 Sidas tidigare Östersjöenhet i Visby har bytt tillhörighet till Svenska Institutet. 10

11 Med utgångspunkt i den anslagsutveckling som regeringen redovisar i budgetpropositionen för sker en beräkning av anslaget 1:1 Biståndsverksamhet för perioden Beräkningen baseras på antagandet om en oförändrad relativ andel perioden i jämförelse med tilldelade medel i regleringsbrevet för budgetåret 6. I det följande redovisas Sidas äskanden för år per anslagspost. Äskandena utgår från de beslut som fattats av regeringen avseende strategier som faller inom anslagsposterna. I de fall där beslut ännu inte fattats avseende strategier som omfattar har bedömningar av framtida behov och kapacitet utgjort beräkningsgrunden. 3.1 Utgiftsområde 7. Internationellt bistånd Anslag 1:1 Biståndsverksamhet Tabell 2. Anslagsutveckling anslag 1:1 Biståndsverksamhet, tkr År 2011 År År 2013 År 2014 År 2015 Anslag enligt regleringsbrev och BP Utfall 7 /Prognos/ Tabell 3. Bemyndiganderam anslag 1:1 Biståndsverksamhet, tkr Utfall 2011 Prognos Ingående åtaganden Nya åtaganden Infriade åtaganden Utestående åtaganden vid årets slut Tilldelad/föreslagen bemyndiganderam Sammanfattande bedömning av perioden Sida har påbörjat ett arbete med att stärka förutsättningarna för ett effektivt utnyttjande av anslaget för biståndsverksamhet, bland annat genom åtgärder som syftar till högre avtalsgrad tidigare på året och jämnare utbetalningar sett över hela verksamhetsåret. Dessa åtgärder kommer enligt Sidas bedömning att öka prognossäkerheten och därmed möjligheterna att omallokera medel till insatser som uppvisar goda resultat och möjligheter till uppväxling samt, i det omvända fallet, att göra nya bedömningar när insatser inte lever upp till ställda förväntningar. Sida har som svar på uppdrag i regleringsbrevet för 2011 redovisat möjliga åtgärder som kan vidtas för att öka flexibiliteten i anslagsutnyttjandet i syfte att fullt ut nyttiggöra allokerade medel. 6 Regleringsbrev för Sida daterat Utfallet inkluderar inte anslag 1: Östeuropa och Centralasien ODA samt anslag 1: Östeuropa och Centralasien Icke-ODA som upphört. 8 Budgetpropositionens beräknade anslagsutveckling minskas med 15 miljoner kronor per år för för att finansiera föreslagen höjning av Sidas förvaltningsanslag (1:2) med motsvarande belopp per år. 11

12 Det svenska biståndet inriktas allt mer mot att stimulera andra utvecklingsaktörers bidrag till minskad fattigdom inte minst lokala aktörer i utvecklingsländerna. Näringslivets bidrag till hållbar utveckling och dess komplementära roll i förhållande till offentliga aktörer och det civila samhället blir allt viktigare. Sida bedömer att det finns goda förutsättningar för att ytterligare förstärka arbetet med att kombinera långsiktiga programinsatser med så kallade katalytiska insatser. De senare innefattar ofta en bredare krets av aktörer i utvecklingssamarbetet och syftar bland annat till att komplettera svenska biståndsmedel med annan finansiering för hållbar utveckling. Sida bedömer också att förmågan att hantera kriser och katastrofer kommer att bli avgörande för möjligheterna att på ett hållbart sätt minska fattigdomen i världen. Det gäller såväl sådana som är resultatet av konflikter som de som uppkommer på grund av klimatförändringar, stigande livsmedelspriser eller kraftig befolkningstillväxt. Det svenska biståndet måste förhålla sig till denna verklighet och effektivt bidra till att förebygga nya kriser och katastrofer. Samtidigt ska biståndet ytterligare underlätta övergången från humanitära insatser till långsiktig utveckling som syftar till självbärande relationer. En viktig förutsättning för det fortsatta arbetet med att effektivisera biståndet är att koncentrera resurserna till kostnadseffektiva portföljer. Sida har tidigare föreslagit ett riktmärke gällande volymer på minst 200 miljoner kronor för länder med konflikt- eller postkonfliktsamarbete, och minst 300 miljoner kronor för länder med långsiktigt programsamarbete. Denna bedömning gäller, och bedöms äga ökad giltighet, i och med en förväntad övergång till så kallade resultatstrategier som sannolikt innebär att det blir enklare att arbeta med större volymer utifrån av regeringen definierade och uppföljningsbara mål. Sida anser att svenska tematiska prioriteringar i biståndet kan få större och mer hållbart genomslag när medel fördelas direkt genom bilaterala, regionala och globala samarbetsstrategier. Detta var till exempel fallet med den särskilda klimatsatsningen där medel integrerades i befintliga strategier. Sida föreslår mot bakgrund av bland annat dessa erfarenheter att anslagsposten Miljölån från och med 2013 införlivas i strategin för Globala ämnesstrategiska insatser. Syftet är att underlätta en integrering av finansieringsformer som lån och garantier i övrig verksamhet. Sida bedömer att en sådan sammanslagning av anslagsposter också på ett effektivare sätt kan möta de stora finansieringsbehov som identifierats inom miljö- och klimatrelaterade områden. Sverige bedriver idag selektivt samarbete, främst genom aktörssamverkan, med sammanlagt sju länder i Asien och Afrika. Samarbetsformen tillkom för att på ett ansvarsfullt sätt bereda utfasning av svenskt bistånd i de respektive länderna. I detta budgetunderlag har Sida i sina anslagsäskanden utgått från att befintliga samarbeten avslutas. Om regeringen, trots den planerade utfasningen, ändå väljer att fortsätta samarbetet med vissa av dessa länder efter 2013 föreslår Sida att man anslår en gemensam ram för de berörda länderna. Detta skulle bidra till ökad flexibilitet i samarbetet och en effektivare användning av förvaltningsresurser för denna relativt kostsamma samarbetsform. Sammanfattande bedömning av resursbehov Sida baserar sin prognos för och beräkningar för perioden på regeringens bedömning av den framtida anslagsutvecklingen som den redovisas i budgetpropositionen för. Varje anslagspost anges i två tabeller. I den första tabellen redovisas anslagspostens relativa andel av anslaget 1:1 Biståndsverksamhet utifrån regleringsbrevet för. Av samma tabell framgår vidare Sidas utfall (2011) prognos () och beräkningar ( ). I den andra tabellen framgår Sidas bemyndiganderamar för respektive anslagspost och Sidas äskanden för

13 Mot bakgrund av befintliga prioriteringar föreslår Sida endast små förändringar i relationerna mellan de olika anslagsposterna. Fokus på Afrika ligger fast med en konstant andel på 35 procent av det totala anslaget för biståndsverksamhet, vilket medför en ökning med drygt miljoner kronor från 2011 till Utfasningen av det selektiva samarbetet gör att samarbetets omfattning i Asien beräknas minska något medan de resurser som på samma sätt frigörs i de afrikanska länderna under perioden återförs till kontinenten. Osäkerhet kvarstår vad gäller en eventuell utfasning av budgetstöd och möjligheterna att snabbt ersätta dessa med andra samarbetsformer, samt för de finansiella implikationerna av detta för förvaltningsanslaget. För att möta den positiva demokratiska utvecklingen i Nordafrika och Mellanöstern och bidra till såväl ekonomisk som institutionell uppbyggnad föreslår Sida i enlighet med regeringens intentioner en markant anslagsökning till regionen nästa år som sedan stabiliseras Majoriteten av de icke-geografiska anslagsposterna föreslås följa den genomsnittliga anslagsutvecklingen. Däremot föreslås en minskning för strategin Kapacitetsutveckling och samverkan som bedöms ha nått en ändamålsenlig volym för att effektivt kunna stödja och fortsätta utvecklingen av strategins fyra verksamhetsområden. Resursbehoven minskar inom detta anslag i takt med att till exempel samverkan med näringslivet inom det så kallade Business for Development-programmet allt mer införlivas i samarbeten på land- och regional nivå som bekostas av bilaterala och regionala anslagsposter. Forskningssamarbetet föreslås öka sin andel av det totala biståndsanslaget för att svara mot ambitionshöjningar inom området och bidra med synergier till verksamhetsprioriteringar. Sammanfattande bedömning av bemyndiganderamar Utestående åtaganden 2011 var 17,8 miljarder kronor av totalt beslutade bemyndiganderamar om cirka 23 miljarder kronor (77 procent). Den totala ramen har successivt sänkts de senaste åren. Sida beräknar att rambehovet för 2013 inom ramanslaget 1:1 Biståndsverksamhet under utgiftsområde 7 Internationellt bistånd är 2,3 miljarder högre än den beslutade nivån. Detta beror framför allt på att ett antal icke landbaserade anslagsposter sedan 2011 beslutade fleråriga strategier och att dessa nu behöver mötas med ökade bemyndiganderamar. Sida föreslår att regeringen bemyndigar Sida att inom ramanslaget 1:1 Biståndsverksamhet under utgiftsområde 7 Internationellt bistånd besluta om bidrag på högst tkr för 2013 med en inbördes fördelning mellan anslagsposterna enligt Sidas förslag. Rambehovet för ramanslaget 2:1 Reformsamarbete i Östeuropa under utgiftsområde 7 Internationellt bistånd föreslås öka något, till följd av nya strategibeslut. Sida föreslår att regeringen bemyndigar Sida att inom ramanslaget 2:1 Reformsamarbete i Östeuropa under utgiftsområde 7 Internationellt bistånd besluta om bidrag på högst tkr för 2013 med en inbördes fördelning mellan anslagsposterna enligt Sidas förslag. Rambehovet inom ramanslaget 1:11 Samarbete inom Östersjöregionen under utgiftsområde 5 Internationell samverkan är oförändrat. Sida föreslår att regeringen bemyndigar Sida att inom ramanslaget 1:11 Samarbete inom Östersjöregionen under utgiftsområde 5 Internationell samverkan besluta om bidrag på högst tkr för 2013 med en inbördes fördelning mellan anslagsposterna enligt Sidas förslag. Sida kommer att följa återkommer under våren med uppföljning av bemyndiganderamarna vid de ordinarie prognostillfällena. 13

14 Anslagspost 1. Humanitära insatser och konflikthantering Tabell 4. Anslagsutveckling ap. 1 Humanitära insatser och konflikthantering, tkr År 2011 År År 2013 År 2014 År 2015 Anslag enligt regleringsbrev och BP Anslagspostens andel av medlen på 1:1 Biståndsverksamhet (%) 20,2 17,5 17,8 17,8 17,8 Utfall/Prognos/ Anslagspostens andel av Utfall/Prognos/ på 1:1 Biståndsverksamhet (%) 20,3 17,7 17,8 18,2 19,1 Tabell 5. Bemyndiganderam ap. 1 Humanitära insatser och konflikthantering, tkr Utfall 2011 Prognos Ingående åtaganden Nya åtaganden Infriade åtaganden Utestående åtaganden vid årets slut Tilldelad/föreslagen bemyndiganderam Bedömning av perioden Strategin för humanitärt bistånd genom Sida styr Sidas humanitära bistånd. Strategin tar sin utgångspunkt i regeringens policy för Sveriges humanitära bistånd Under 2011 gick mer än hälften av Sveriges humanitära insatser till Afrika. Antalet katastrofer kan komma att öka i världen under de kommande åren. En orsak är klimatförändringar, men det finns också en trend att människor drabbas allt hårdare när en katastrof inträffar. Förklaringar är bland annat en ökad urbanisering och minskad motståndskraft hos befolkningen i utdragna humanitära krissituationer. Det humanitära biståndet måste kompletteras med riktade utvecklingsinsatser för att öka samhällens motståndskraft. Vidare behöver nya samarbetsformer utvecklas i skärningen mellan det humanitära biståndet och utvecklingssamarbetet. Detta ställer krav på ökad humanitär kapacitet och kompetens på berörda utlandsmyndigheter. Sidas ambition att ytterligare stärka arbetet med kris- och katastrofförebyggande och tidig återuppbyggnad medför en mer arbetsintensiv handläggning av humanitära insatser som myndigheten planerar för som en del i resursöverföringar vid kommande utfasningar. Bedömning av resursbehov Sida föreslår att anslagspostens relativa andel bör vara oförändrad 2013 för att sedan öka såväl 2014 som Behoven uppgår enligt Sidas bedömning till 2 970,8 miljoner kronor 2013, 3 219,3 miljoner kronor 2014 och 3 590,5 miljoner kronor

15 Sida bedömer att bemyndiganderamen behöver öka 2013 till miljoner kronor. Ramen var hårt ansträngd 2011 och behoven är högre än den ram som är tilldelad. Anslagspost 2. Informations- och kommunikationsverksamhet Tabell 6. Anslagsutveckling ap. 2 Informations- och kommunikationsverksamhet, tkr År 2011 År År 2013 År 2014 År 2015 Anslag enligt regleringsbrev och BP Anslagspostens andel av medlen på 1:1 Biståndsverksamhet (%) 0,6 0,6 0,6 0,6 0,6 Utfall/Prognos/ Anslagspostens andel av Utfall/Prognos/ på 1:1 Biståndsverksamhet (%) 0,6 0,6 0,6 0,6 0,6 Tabell 7. Bemyndiganderam ap. 2 Informations- och kommunikationsverksamhet, tkr Utfall 2011 Prognos Ingående åtaganden Nya åtaganden Infriade åtaganden Utestående åtaganden vid årets slut Tilldelad/föreslagen bemyndiganderam Bedömning av perioden Strategin för informations- och kommunikationsverksamhet, inklusive genom organisationer i det civila samhället styr det kommunikations- och informationsarbete som finansieras via Sida och som genomförs av såväl Sida som aktörer i det civila samhället. Strategin har ett ambitiöst mål för en bred målgrupp: den svenska allmänheten. Sverige förmedlar 10 kronor per svensk och dag för att minska fattigdomen i världen och använder tre öre (eller 0,3 procent) för att redovisa och kommunicera vilka resultat det leder till. Anslagsposten utnyttjas till fullo och det är stor konkurrens om dessa medel bland organisationer i det svenska civila samhället. Bedömning av resursbehov Sida föreslår att anslagspostens relativa andel bör vara oförändrad perioden Enligt Sidas bedömning uppgår behoven till 100,7 miljoner kronor 2013, 106,9 miljoner kronor 2014 och 114,3 miljoner kronor Sida bedömer att bemyndiganderamen bör vara oförändrad

16 Anslagspost 5. Stöd genom svenska organisationer i det civila samhället Tabell 8. Anslagsutveckling ap. 5 Stöd genom svenska organisationer i det civila samhället, tkr År 2011 År År 2013 År 2014 År 2015 Anslag enligt regleringsbrev och BP Anslagspostens andel av medlen på 1:1 Biståndsverksamhet (%) 8,9 9,6 9,6 9,6 9,6 Utfall/Prognos/ Anslagspostens andel av Utfall/Prognos/ på 1:1 Biståndsverksamhet (%) 9,0 9,7 9,3 9,6 9,6 Tabell 9. Bemyndiganderam ap. 5 Stöd genom svenska organisationer i det civila samhället, tkr Utfall 2011 Prognos Ingående åtaganden Nya åtaganden Infriade åtaganden Utestående åtaganden vid årets slut Tilldelad/föreslagen bemyndiganderam Bedömning av perioden Sida bedömer att det inom Strategin för stöd genom svenska organisationer inom det civila samhället finns behov av att förstärka insatsportföljen vad gäller rättighetsbaserat arbete. Det kan göras genom att dels bevilja nya organisationer ramavtal från och med 2013, dels omfördela bidrag mellan de ramorganisationer som för närvarande finansieras via anslagsposten. Sådana förändringar mellan ramorganisationerna inom anslagsposten ska tydligare avspegla de olika aktörernas bidrag till strategins måluppfyllelse. Sida kan numera även stödja internationella organisationer inom ramen för regeringens särskilda satsning för uppfyllandet av millennieutvecklingsmålen vad gäller barns och ungdomars rätt till hälsa och utbildning. Det har ytterligare breddat strategigenomförandet med flera nya aktörer och förväntas bidra till ökat fokus på rättighetsbaserat arbete. Därutöver kommer organisationer som arbetar för biståndseffektivitet på den globala arenan att ges utökat stöd och därmed bidra till starkare rättighetsfokus. En tematisk breddning av anslaget har skett under senare år, till exempel av organisationer med fokus på miljö och sexuell och reproduktiv hälsa. Detta fokus förväntas bli än starkare i takt med att dessa nya organisationer får möjligheter att absorbera större volymer. Strategins genomförande är beroende av mottagande ramorganisationers kapacitet att genomföra verksamhet med relevans för strategins mål och med bibehållen kvalitet i genomförandet. Ramorganisationernas kapacitet att ta emot utökade bidrag med kort framförhållning är begränsad. Nytillkomna ramorganisationer liksom flera av de som i dag får bidrag förväntas på sikt, 2014 och framåt, utöka sin verksamhet och därigenom söka större bidrag. 16

17 Bedömning av resursbehov Sida föreslår att anslagspostens relativa andel bör minska något under 2013 för att därefter återigen följa anslagsutvecklingen Enligt Sidas bedömning uppgår behoven till miljoner kronor 2013, 1 702,1 miljoner kronor 2014 och miljoner kronor Sida bedömer vidare att bemyndiganderamen behöver öka 2013 till miljoner kronor. Ramen var hårt ansträngd 2011 på grund av avtal om fleråriga insatser och behoven är högre än den ram som är tilldelad. Anslagspost 6. Asien Tabell 10. Anslagsutveckling ap. 6 Asien, tkr År 2011 År År 2013 År 2014 År 2015 Anslag enligt regleringsbrev och BP Anslagspostens andel av medlen på 1:1 Biståndsverksamhet (%) 9,3 9,5 9,5 9,5 9,5 Utfall/Prognos/ Anslagspostens andel av Utfall/Prognos/ på 1:1 Biståndsverksamhet (%) 9,3 9,6 9,6 8,9 8,4 Tabell 11. Bemyndiganderam ap. 6 Asien, tkr Utfall 2011 Prognos Ingående åtaganden Nya åtaganden Infriade åtaganden Utestående åtaganden vid årets slut Tilldelad/föreslagen bemyndiganderam Bedömning av perioden Biståndet till Filippinerna, Laos, Mongoliet och Sri Lanka har fasats ut under 2010 och Biståndet till Östtimor fasas ut med de sista betalningarna under Utvecklingssamarbetet med Asien kommer därefter att vara fokuserat till två länder för långsiktigt programsamarbete (Bangladesh och Kambodja), ett land inom konflikt- och postkonfliktsamarbetet (Afghanistan), de länder där Sverige bedriver demokrati- och MR-främjande insatser i alternativa former, fyra utfasningsländer med vilka Sverige idag bedriver selektivt samarbete i Indien, Indonesien, Kina och Vietnam, samt till regionalt samarbete. I det långsiktiga programsamarbetet har det svenska biståndet koncentrerats till programbaserade stödformer i kombination med katalytiska och innovativa insatser för att inkludera och stärka samverkan med fler statliga och ickestatliga aktörer (civila samhället och den privata sektorn). Dessutom riktas en större del av stödet till insatser för förstärkt ansvarsutkrävande, inklusive antikorruptionsinsatser. I såväl Bangladesh som Kambodja är den demokratiska kulturen fortfarande svag och situationen vad gäller mänskliga rättigheter bräcklig och korruptionen är utbredd. Trots detta bedömer Sida att det kommande år finns ett utrymme för en ökad volym inom samarbetet, detta givet 17

18 behoven i dessa båda länder inte minst inom klimatområdet och de resultat som uppnåtts, samt Sveriges mervärde som givare. Afghanistan står inför omfattande utmaningar de kommande åren med ett överlämnande av säkerhetsansvaret till de afghanska myndigheterna. Behoven är betydande och under kommande år kommer biståndet att fokuseras på de två huvudsektorerna mänskliga rättigheter och demokrati samt utbildning. Riskfaktorerna för samarbete med Afghanistan är betydande. Det pågår en väpnad konflikt och korruptionen är utbredd vilket försvårar såväl genomförande som uppföljning av insatser. I den reviderade treåriga samarbetsstrategin för 2014 som beslutats av regeringen har ambitionen och volymen höjts. I utfasningsländerna med selektivt samarbete såsom i Indien, Kina, Indonesien och Vietnam är aktörssamverkan den dominerande biståndsformen. Strategierna för dessa länder löper ut Verksamheten är inte krävande vad gäller volymer, men väl vad gäller arbetsinsatser. Sidas beräkningar är baserade på att utfasningen genomförs som planerat från Om det svenska samarbetet, trots detta, fortsätter i vissa av dessa länder efter 2013 bör en gemensam volym anslås. Detta skulle öka flexibiliteten i samarbetet och effektiviteten i Sidas resursanvändning. Det regionala utvecklingssamarbetet i Sydostasien hanterar gränsöverskridande utmaningar där lösningar bäst kan sökas genom regionalt samarbete. En ny strategi antogs under hösten 2010 och en inledande analys görs av förändringar i syfte att möta uppsatta mål. Bedömning av resursbehov Sida föreslår att anslagspostens relativa andel bör öka något 2013 för att sedan minska såväl 2014 som Sidas beräkningar är baserade på att utfasningen av länder med selektivt samarbete (Indien, Kina, Indonesien och Vietnam) genomförs som planerat från Enligt Sidas bedömning uppgår behoven till miljoner kronor 2013 och miljoner kronor 2014 och Sida bedömer att bemyndiganderamen behöver öka 2013 till miljoner kronor till följd av att högre volymer planeras för Afghanistan, Bangladesh och regionalt Asien. Anslagspost 7. Latinamerika Tabell 12. Anslagsutveckling ap. 7 Latinamerika, tkr År 2011 År År 2013 År 2014 År 2015 Anslag enligt regleringsbrev och BP Anslagspostens andel av medlen på 1:1 Biståndsverksamhet (%) 3,6 3,0 3,1 3,1 3,1 Utfall/Prognos/ Anslagspostens andel av Utfall/Prognos/ på 1:1 Biståndsverksamhet (%) 3,8 3,2 3,2 3,1 3, miljoner kronor motsvarar nuvarande strategivolymer. 18

19 Tabell 13. Bemyndiganderam ap. 7 Latinamerika, tkr Utfall 2011 Prognos Ingående åtaganden Nya åtaganden Infriade åtaganden Utestående åtaganden vid årets slut Tilldelad/föreslagen bemyndiganderam Bedömning av perioden Det svenska utvecklingssamarbetet i Latinamerika är fokuserat till fyra länder. Sida kan konstatera att det sker en positiv ekonomisk utveckling i regionen, som drivs på av integrationsprocesser och handelseller associationsavtal med bland andra EU. Samtidigt noterar Sida en ökad närvaro av transnationell organiserad brottslighet och negativa effekter av klimatförändringarna. Den organiserade brottsligheten är framför allt kopplad till narkotika, illegal vapenhandel och trafficking. Klimatförändringarna är en av Bolivias största utvecklingsutmaningar. Genom den särskilda satsningen på klimatanpassning har Sverige bidragit till utformning av flera långsiktiga program och projekt som nu är under genomförande. Positiva resultat kan redan påvisas men hållbara resultat förutsätter fortsatt långsiktig finansiering. Ökade konflikter och en försämrad MR- och demokratisituation, fortsatt svaga institutioner samt minskad givarnärvaro ökar förväntningarna på Sverige. En förutsättning för ett effektivt samarbete som uppnår hållbara resultat är att volymen i samarbetet med Bolivia ökar. I Colombia har regeringen fortsatt högt förtroende bland befolkningen och framsteg görs inom områden som kan bidra till en positiv utveckling vad gäller landets interna väpnade konflikt. Samtidigt är MRförsvarares situation fortsatt kritisk och rättsstatens upprätthållande hotad. Den privata sektorns roll i att bidra till fred och utveckling förväntas öka. Även antikorruptionsfrågor och transparens kommer att få ökad uppmärksamhet i Sveriges utvecklingssamarbete med Colombia. Sida bedömer att Colombiaprogrammet har förutsättningar att använda betydligt större volymer på ett effektivt sätt. För utvecklingssamarbetet med Guatemala är fredsavtalet från 1996 fortsatt viktigt, särskilt vad gäller skattereformer, ekonomisk och social utveckling på landsbygden respektive åtgärder för landets urfolk. Samtidigt är nyckelfrågan om den guatemalanska staten lyckas ta sig an landets nya utmaningar som gäller medborgarnas säkerhet, den organiserade brottsligheten och andra hot mot rättsstatens upprätthållande på ett effektivt sätt. Sida bedömer att en ökning av den årliga strategivolymen kan användas effektivt i Guatemala. Samarbetet i Karibien är fortsatt fokuserat på stöd till demokratisk utveckling och yttrandefrihet och bedöms perioden vara på samma nivå som i dag. Sammantaget är det Sidas bedömning att större landvolymer medger ökad effektivitet i enlighet med Sidas förslag beträffande minimivolymer för länder i olika kategorier. Förutsättningarna för att öka den relativa storleken på anslagsposten bedöms emellertid vara begränsade. 19

20 Bedömning av resursbehov Sida föreslår att anslagspostens relativa andel bör öka något 2013 för att därefter vara på samma nivå som. Enligt Sidas bedömning uppgår behoven till 540 miljoner kronor 2013, 541,9 miljoner 2014 och 575,3 miljoner kronor Sida bedömer att bemyndiganderamen bör vara oförändrad Anslagspost 9. Afrika Tabell 14. Anslagsutveckling ap. 9 Afrika, tkr År 2011 År År 2013 År 2014 År 2015 Anslag enligt regleringsbrev och BP Anslagspostens andel av medlen på 1:1 Biståndsverksamhet (%) 33,8 35,2 35,2 35,2 35,2 Utfall/Prognos/ Anslagspostens andel av Utfall/Prognos/ på 1:1 Biståndsverksamhet (%) 33,6 34,6 35,2 35,2 35,2 Tabell 15. Bemyndiganderam ap. 9 Afrika, tkr Utfall 2011 Prognos Ingående åtaganden Nya åtaganden Infriade åtaganden Utestående åtaganden vid årets slut Tilldelad/föreslagen bemyndiganderam Bedömning av perioden Det starka fokus som det svenska biståndet har på Afrika kvarstår, men inriktningen på samarbetet liksom karaktären på samarbetspartners och formerna för samarbetet kommer att förändras. För länder med långsiktigt programsamarbete kommer detta att innebära att breda programbaserade stöd till statliga institutioner i större utsträckning kompletteras med insatser för att stärka det nationella ansvarsutkrävandet på olika nivåer och i olika delar av samhället. Samarbetet med icke-statliga aktörer förväntas öka. Det generella budgetstödet i Burkina Faso, Mali, Moçambique och Tanzania ses över. I dessa länder, liksom i andra, övervägs nya former för programstöd som bidrar till generell fattigdomsminskning, med ett tydligare fokus på resultat, ansvarsutkrävande och riskhantering. Innovativa sätt att kombinera stöd till statliga strukturer med icke statliga aktörer liksom att komplettera överföring av gåvomedel med katalytiska insatser som mobiliserar privata kapitalflöden förväntas få en mer framträdande plats i det svenska biståndet till Afrika. Förmågan att hantera konflikter, kriser och katastrofer i klimatförändringarnas spår och relaterade till bland annat stigande livsmedelspriser kommer att bli avgörande för ländernas förmåga att utvecklas och minska fattigdomen. Det svenska biståndet måste förhålla sig till detta och bidra till lösningar där kriser 20

21 förebyggs, och där länkar etableras mellan kortsiktig krishantering/humanitära insatser och långsiktigt utvecklingssamarbete. Detta kommer att prägla biståndet till, och kring, Afrikas Horn, liksom länderna i västafrikanska Sahel, liksom det regionala samarbetet. För de länder som befinner sig i en konflikt-eller postkonfliktsituation kommer stödet via FN-systemet liksom genom det civila samhället att vara fortsatt centralt för det svenska biståndet. Länderna med vilka Sverige bedriver samarbete befinner sig i olika faser i övergången från konflikt till en mer stabil situation, vilket påverkar förutsättningarna för svenskt stöd. Sydsudan har blivit självständiga och möter stora utmaningar i att etablera den nya nationen. I Somalia kommer det att ta ytterligare flera år innan det står klart hur landet ska styras vilket skapar fortsatt stor osäkerhet och grund för laglöshet. Det svenska biståndet inriktas på mänskliga rättigheter, demokrati, jämställdhet och hälsa till exempel i Sydsudan, samt till att främja lokal utveckling och försoning som i Somalia. Liberia å andra sidan uppvisar en positiv utveckling med en stark politisk vilja att genomdriva reformer, vilket gör att andelen långsiktigt stöd till statsbyggnad förväntas fortsatt öka. I utfasningsländerna med selektivt samarbete såsom i Sydafrika, Namibia och Botswana är Sidas uppdrag att arbeta med aktörssamverkan. Strategierna för samtliga länder löper ut Verksamheten är inte krävande vad gäller volymer, men väl vad gäller arbetsinsatser. Sidas beräkningar är baserade på att utfasningen genomförs som planerat från Om det svenska samarbetet, trots detta, fortsätter i vissa av dessa länder efter 2013 bör en gemensam volym anslås. Detta skulle öka flexibiliteten i samarbetet och effektiviteten i Sidas resursanvändning. Efter att under flera år ha haft svårigheter att effektivt utnyttja medel på den snabbt ökande anslagsposten så steg de bilaterala och regionala utbetalningarna till Afrika under 2011 och uppgick till drygt 5,1 miljarder kronor, vilket är en ökning med 13 procent jämfört med Utmaningar i flera länder kvarstår när det gäller att fullt utnyttja tilldelade medel, men detta har delvis kunnat kompenseras genom att på andra håll på kontinenten anslå större volymer där det funnits behov liksom kapacitet att hantera ökade volymer. Regeringen beslutade 2010 om en gemensam regional strategi för Afrika söder om Sahara I strategin förtydligas bland annat samarbetet med regionala institutioner och antikorruption lyfts fram som en profilfråga. Sida har fokuserat insatsportföljerna i det regionala samarbetet för att få till stånd färre men större insatser, företrädesvis med en programbaserad ansats, och längre avtal. Detta för att möjliggöra för volymmässigt mindre men i bland mer arbetsintensiva insatser eller dialogarbete. Ett beslut om regionalt samarbete på området hiv och aids och sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) samt arbete för homo-, bi- och transsexuella personers mänskliga rättigheter i Afrika söder om Sahara förväntas under första halvåret. För det regionala utvecklingssamarbetet i Afrika bedömer Sida att det finns behov av och kapacitet hos samarbetspartners för större volymer. Bedömning av resursbehov Sida föreslår att anslagspostens relativa andel bör vara oförändrad under perioden. Enligt Sidas bedömningar uppgår behoven till 5 866,4 miljoner kronor 2013, 6 227,8 miljoner kronor 2014 och 6 611,7 miljoner kronor För flera länder saknar Sida långsiktiga strategier inom anslagsposten. Detta medför lägre planeringsvolymer genom att kortare avtal sluts. Under 2010 avtalade Sida om ett antal budgetstöd som förklarar en högre nivå. Dessa faller årligen ut med relativa stora belopp som också minskar 21

22 åtagandeutfallet. Sida bedömer, med den osäkerhet som finns i strategivolymer, att bemyndiganderamen bör minska 2013 till miljoner kronor. Anslagspost 17. Mellanöstern och Nordafrika Tabell 16. Anslagsutveckling ap. 17 Mellanöstern och Nordafrika Afrika, tkr År 2011 År År 2013 År 2014 År 2015 Anslag enligt regleringsbrev och BP Anslagspostens andel av medlen på 1:1 Biståndsverksamhet (%) 3,7 4,1 3,7 3,7 3,7 Utfall/Prognos/ Anslagspostens andel av Utfall/Prognos/ på 1:1 Biståndsverksamhet (%) 3,7 4,1 4,5 4,0 3,7 Tabell 17. Bemyndiganderam ap. 17 Mellanöstern och Nordafrika, tkr Utfall 2011 Prognos Ingående åtaganden Nya åtaganden Infriade åtaganden Utestående åtaganden vid årets slut Tilldelad/föreslagen bemyndiganderam Bedömning av perioden Utvecklingssamarbetet i Mellanöstern och Nordafrika kommer under perioden att fortsatt påverkas av de omvälvande förändringsprocesser som drogs igång av den så kallade arabiska våren. Demokratiska förändringsprocesser har påbörjats i några länder och fler väntas följa. Den politiska utvecklingen är dock osäker och skiljer sig åt mellan länderna. Situationen i regionen försvårar arbetet med att genomföra den regionala strategin för Mellanöstern och Nordafrika som 2013 har tilldelats 350 miljoner kronor. Kvinnors och ungdomars deltagande i både politiska processer och den ekonomiska utvecklingen är fortsatt viktiga frågor. Bilaterala demokratiinsatser genomförs i dag i Egypten och Tunisien i enlighet med regeringsbeslut. Utöver den osäkra utvecklingen i regionen påverkas det svenska utvecklingssamarbetet av relationen mellan Israel och Palestina. Den palestinska myndigheten utvecklas positivt men har ett stort biståndsberoende. För att ha en kapacitet till flexibilitet och att än mer arbeta med katalytiskt stöd krävs ökad handläggningskapacitet. Om situationen inte försämras bedömer Sida att volymen på samarbetet med Västbanken och Gaza skulle kunna öka kraftigt. Den politiska utvecklingen i Irak är fortsatt osäker. Hur det kan komma att påverka utvecklingsbiståndet är oklart. Under kommer en halvtidsöversyn att genomföras av nuvarande samarbetsstrategi som 10 Denna prognos baseras på nuvarande anslagstilldelning enligt Sidas regleringsbrev för. Regeringen har aviserat ytterligare höjningar av anslaget under. 22

23 är giltig till och med Beroende på utvecklingen bör beredskap finnas att från och med 2015 planera för olika scenarier av det svenska utvecklingssamarbetet med Irak. Bedömning av resursbehov Om den arabiska vårens väckta förväntningar om positiv demokratisk utveckling i regionen uppfylls är Sidas förslag att anslagspostens relativa andel bör öka 2013 och 2014, om än i mindre omfattning 2014, för att 2015 vara på samma höga nivå som. Enligt Sidas bedömning uppgår behoven till 742,4 miljoner kronor 2013, 700 miljoner kronor 2014 och 701,5 miljoner kronor Sida bedömer att bemyndiganderamen bör minska 2013 till 700 miljoner kronor. Anslagspost 21. Globala ämnesstrategiska insatser Tabell 18. Anslagsutveckling ap. 21 Globala ämnesstrategiska insatser, tkr År 2011 År År 2013 År 2014 År 2015 Anslag enligt regleringsbrev och BP Anslagspostens andel av medlen på 1:1 Biståndsverksamhet (%) 10,1 8,9 8,9 8,9 8,9 Utfall/Prognos/ Anslagspostens andel av Utfall/Prognos/ på 1:1 Biståndsverksamhet (%) 10,7 8,8 10,4 10,5 10,5 Tabell 19. Bemyndiganderam ap. 21 Globala ämnesstrategiska insatser, tkr Utfall 2011 Prognos Ingående åtaganden Nya åtaganden Infriade åtaganden Utestående åtaganden vid årets slut Tilldelad/föreslagen bemyndiganderam Bedömning av perioden Utifrån Strategin för globala ämnesstrategiska utvecklingsinsatser sker ett omfattande arbete för att öka effekterna av stödet dels till normativa globala aktörer, dels till kunskapsutvecklande och policydrivande aktörer. En systematisk programbaserad ansats präglar insatserna samt en strävan att ingå avtal som är större och längre än i dag. Inom FN är det särskilt viktigt att ha en programansats för att driva på organisationernas effektivisering. Fortsatt stöd förutses också i enlighet med strategin till insatser som på ett mera rationellt sätt kan genomföras på global än bilateral nivå. 11 Ökningen innefattar anslagsposten 23 Miljölån med bibehållen nivå relativt anslagsutvecklingen. 23

24 Bedömning av resursbehov Bedömningen av resursbehovet innefattar från och med 2013 gällande ram för ap. 23 Miljölån i enlighet med Sidas förslag till sammanslagning av dessa poster, vilket beaktats i ovanstående tabeller. Sida föreslår att anslagspostens relativa andel, med hänsyn tagen till föreslagen sammanslagning, bör vara oförändrad under perioden. Enligt Sidas bedömning uppgår behoven till 1 730,7 miljoner kronor 2013, 1 847,3 miljoner kronor 2014 och 1 961,2 miljoner kronor Sida bedömer att bemyndiganderamen bör öka 2013 till miljoner kronor. Anslagspost 22. Särskilda insatser för demokratisering och yttrandefrihet Tabell 20. Anslagsutveckling ap. 22 Särskilda insatser för demokratisering och yttrandefrihet, tkr År 2011 År År 2013 År 2014 År 2015 Anslag enligt regleringsbrev och BP Anslagspostens andel av medlen på 1:1 Biståndsverksamhet (%) 0,8 1,3 1,4 1,4 1,4 Utfall/Prognos/ Anslagspostens andel av Utfall/Prognos/ på 1:1 Biståndsverksamhet (%) 0,8 1,3 1,4 1,4 1,4 Tabell 21. Bemyndiganderam ap. 22 Särskilda insatser för demokratisering, tkr Utfall 2011 Prognos Ingående åtaganden Nya åtaganden Infriade åtaganden Utestående åtaganden vid årets slut Tilldelad/föreslagen bemyndiganderam Bedömning av perioden Den nya strategin Särskilda insatser för demokrati och yttrandefrihet förväntas ha samma huvudsakliga inriktning som tidigare, men med ett ökat fokus på informations- och kommunikationsteknologi (ICT). Den tidigare strategin har väsentligt höjt profilen på svenskt stöd som främjar demokratisering och yttrandefrihet. För att genomföra strategin planeras både god tematisk och geografisk spridning. Nya insatser kommer att identifieras genom riktade ansökningsförfaranden två till tre gånger om året. Skyndsamma insatser, för att bistå förändringsaktörer som arbetar för demokratisering och yttrandefrihet, ska som tidigare beredas vid särskilda akuta behov i nära samarbete med berörda utlandsmyndigheter. Bedömning av resursbehov Sida föreslår att anslagspostens relativa andel bör öka något 2013 för att därefter vara på samma nivå 2014 och Enligt Sidas bedömning uppgår behoven till 224,9 miljoner kronor 2013, 238,8 miljoner kronor 2014 och 253,5 miljoner kronor

25 Sida bedömer att bemyndiganderamen behöver öka 2013 till 250 miljoner kronor. Åtaganden var låga 2011 eftersom regeringens beslut om en förlängning av strategin fattades sent på året. Förlängningen gör det möjligt att bereda och avtala om längre insatser. Anslagspost 23. Miljölån Tabell 22. Anslagsutveckling ap. 23 Miljölån, tkr År 2011 År År 2013 År 2014 År 2015 Anslag enligt regleringsbrev och BP Anslagspostens andel av medlen på 1:1 Biståndsverksamhet % 1,0 1,5 1,5 1,5 1,5 Utfall/Prognos/ Anslagspostens andel av Utfall/Prognos/ på 1:1 Biståndsverksamhet % 1,0 1, Tabell 23. Bemyndiganderam ap. 23 Miljölån, tkr Utfall 2011 Prognos Ingående åtaganden Nya åtaganden Infriade åtaganden Utestående åtaganden vid årets slut Tilldelad/föreslagen bemyndiganderam Bedömning av perioden Sidas miljölån och garantier regleras av den strategi som regeringen formulerat för området för perioden och som kompletterar förordningen (2009:320) om finansiering av utvecklingslån och garantier för utvecklingssamarbete. Denna miljölånestrategi har nyligen förlängts ett år och gäller fram till och med. Sida bedömer att en satsning med miljölån bör sträcka sig över minst två normala strategiperioder (6 10 år). En typisk lån- eller garantiinsats kräver lång förberedelsetid och inom området är det en nödvändighet att arbeta med längre planeringshorisonter. I regleringsbrevet för anger regeringen att Sida ska prioritera integreringen av olika finansieringsformer och därmed ett högre utnyttjande av lån och garantier i den bilaterala verksamheten inom ramen för gällande strategier. Sida prioriterar framöver arbetet med att integrera användningen av olika finansieringsinstrument i bilaterala och regionala samarbeten. Sida bedömer att låneinstrumentet har potentiellt stora uppväxlingseffekter eftersom det kan medverka till att frigöra andra betydande kapitalflöden. Sida föreslår att miljölånestrategin införlivas i strategin för Globala ämnesstrategiska utvecklingsinsatser Inom ramen för den strategin skulle Sida sluta avtal med strategiskt utvalda aktörer på den globala finansiella marknaden (som till exempel 12 Anslagsposten föreslås upphöra 2013 och medel om 256,3 miljoner kronor för år 2013, 272,1 miljoner kronor för år 2014 och 288,8 miljoner kronor för år 2015 införlivas i anslagspost 21 Globala ämnesstrategiska insatser för respektive år. 25

26 utvecklingsbankerna, GPOBA (Global Partnership on Outputbased Aid), Asiatiska Utvecklingsbanken, European Bank for Reconstruction and Development, eller andra bilaterala givare som USAID) avseende garantier, resultatbaserad finansiering och miljölån. Syftet med att föra över miljölånestrategin till globala ämnesstrategiska strategin förväntas också leda till att öka flexibiliteten och nå bättre resultat genom att tillämpa och kombinera olika finansieringslösningar inom ramen för en och samma strategi. Genom att kombinera det globala ämnesstrategiska med miljölåneanslaget kan fokus läggas på att integrera lån och garantier och skapa synergier med den regionala och bilaterala biståndsverksamheten. Genom att sammanföra de två strategierna kommer Sida också lättare kunna möta de stora finansieringsbehov som identifierats inom miljö- och klimatrelaterade områden (som också förs fram i miljöpolicyn). Bedömning av resursbehov Sida bedömer att anslagspostens relativa andel kommer att vara oförändrad under perioden. Enligt Sidas bedömning uppgår behoven till 256,3 miljoner kronor 2013, 272,1 miljoner kronor 2014 och 288,8 miljoner kronor Sida bedömer att bemyndiganderamen bör vara oförändrad Anslagspost 24. Kapacitetsutveckling och samverkan Tabell 24. Anslagsutveckling ap. 24 Kapacitetsutveckling och samverkan, tkr År 2011 År År 2013 År 2014 År 2015 Anslag enligt regleringsbrev och BP Anslagspostens andel av medlen på 1:1 Biståndsverksamhet (%) 4,0 4,5 4,5 4,5 4,5 Utfall/Prognos/ Anslagspostens andel av Utfall/Prognos/ på 1:1 Biståndsverksamhet (%) 3,3 4,5 3,8 3,6 3,4 Tabell 25. Bemyndiganderam ap. 24 Kapacitetsutveckling och samverkan, tkr Utfall 2011 Prognos Ingående åtaganden Nya åtaganden Infriade åtaganden Utestående åtaganden vid årets slut Tilldelad/föreslagen bemyndiganderam Bedömning av perioden Strategin för kapacitetsutveckling och samverkan gäller till och med 2013 och har fyra verksamhetsområden: de internationella utbildningsprogrammen (ITP); resursbasutveckling (med bland 26

27 annat JPO och BBE 13 ); samverkan med näringslivets aktörer (B4D) och informations- och kommunikationsteknologi för utveckling (ICT4D). Den verksamhet som finansieras inom denna anslagspost utgör ett viktigt komplement till Sidas övriga verksamhet genom att bidra till ökad kapacitet och samverkan mellan utvecklingssamarbetets aktörer. I enlighet med Sidas instruktion prioriteras arbetet med att utveckla samverkan med näringslivet (B4D). Portföljen för B4D (och ICT4D) innehåller ofta katalytiska insatser, med en innovativ ansats och med nya samarbetsparter i samverkan med varandra. Sammantaget förväntas under treårsperioden en ökning av finansiering av B4D-insatser inom nationella och regionala samarbeten. Behoven av finansiering från anslagsposten 24 förväntas därför successivt minska i takt med att bland annat de bilaterala anslagsposterna 6, 7, 9 och 17 finansierar ökade andelar av Sidas samverkan med näringslivet till exempel genom Sidas Innovations Against Poverty program (IAP) och Public Private Partnerships i ett antal länder. Detta tillsammans med Sidas ambitioner att spela en katalytisk roll leder till minskade finansieringsbehov inom anslagspost 24, men samtidigt ökade finansieringsbehov inom de geografiska anslagsposterna (anslagspost 6, 7, 9 och 17). Sida bedömer att den föreslagna anslagsnivån täcker fortsatt utveckling och stödbehov inom strategins fyra verksamhetsområden. Sida kan genom detta öka integreringen av framför allt näringslivssamarbetet till de regionala och bilaterala samarbetena. Sida rapporterar årligen, och kommer vidareutveckla metoder för detta, på resultat från satsningar på ökad kompetens och kunskap kring B4D inom Sidas samlade verksamhet. Detsamma gäller för resultaten av utvecklingen av innovativa och flexibla metoder och arbetssätt för att engagera och stimulera näringslivets aktörer att bidra effektivt till utvecklingssamarbetet. Sidas interna hantering av valobservatörsinsatser med deltagande av svenskar (ett 20-tal per år) kan effektiviseras. Valobservatörsinsatser handläggs inom strategin men finansieras med delegerade medel över anslagsposterna 6, 7, 9 och 17. Regeringen fattar beslut i varje enskilt fall. Sida föreslår att även finansieringen av insatserna ska tillåtas från anslagsposten 24. Detta skulle effektivisera och underlätta Sidas administration, kontroll och handläggning av valobservatörsinsatser. Bedömning av resursbehov Sida föreslår att anslagspostens relativa andel bör minska successivt Behoven uppgår enligt Sidas bedömning årligen till 640 miljoner kronor. Sida bedömer att bemyndiganderamen behöver öka 2013 till miljoner kronor. Ramen var hårt ansträngd 2011 beroende på högre avtalsvolym samt omläggning av insatsportföljen till längre insatser. 13 BBE (Bilaterala Biträdande Expertprogrammet) är Sidas utbildningsprogram för yngre akademiker som vill meritera sig för uppdrag inom det internationella utvecklingssamarbetet. 27

28 Anslagspost 25. Särskilt demokratistöd genom svenska partiknutna organisationer (PAO) Tabell 26. Anslagsutveckling ap. 25 Särskilt demokratistöd genom svenska partiknutna organisationer, tkr År 2011 År År 2013 År 2014 År 2015 Anslag enligt regleringsbrev och BP Anslagspostens andel av medlen på 1:1 Biståndsverksamhet (%) 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 Utfall/Prognos/ Anslagspostens andel av Utfall/Prognos/ på 1:1 Biståndsverksamhet (%) 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 Tabell 27. Bemyndiganderam ap. 25 Särskilt demokratistöd genom svenska partiknutna organisationer, tkr Utfall 2011 Prognos Ingående åtaganden Nya åtaganden Infriade åtaganden Utestående åtaganden vid årets slut Tilldelad/föreslagen bemyndiganderam Bedömning av perioden Strategin för särskilt demokratistöd genom svenska partianknutna organisationer inriktas på två verksamhetsområden, stöd till systerpartier och närliggande politiska rörelser och organisationer samt stöd till flerpartisystem. Kvalitetsbedömningen av de program som ingår i PAO:s verksamhet ska göras genom uppföljning av PAO:s verksamhet och rapportering. Därutöver ska Sida bedöma PAO:s kapacitet genom återkommande systemrevisioner. Sida ska genomföra en halvtidsöversyn av strategins genomförande inklusive en bedömning av stödformen, verksamhetens volym och PAO:s eget lärande. Översynen ska redovisas till utrikesdepartementet under första halvåret Resultatet av översynen kan komma att påverka den framtida verksamhetens volym. Bedömning av resursbehov Sida föreslår att anslagspostens relativa andel bör vara oförändrad under perioden. Enligt Sidas bedömning uppgår behoven till 80 miljoner kronor 2013, 88,8 miljoner kronor 2014 och 94,3 miljoner kronor Sida bedömer att bemyndiganderamen bör minska 2013 till 100 miljoner kronor. 28

29 Anslagspost 32. Forskningssamarbete Tabell 28. Anslagsutveckling ap. 32 Forskningssamarbete, tkr År 2011 År År 2013 År 2014 År 2015 Anslag enligt regleringsbrev och BP Anslagspostens andel av medlen på 1:1 Biståndsverksamhet (%) 3,5 3,7 3,7 3,7 3,7 Utfall/Prognos/ Anslagspostens andel av Utfall/Prognos/ på 1:1 Biståndsverksamhet (%) 3,5 3,7 3,7 4,5 4,5 Tabell 29. Bemyndiganderam ap. 32 Forskningssamarbete, tkr Utfall 2011 Prognos Ingående åtaganden Nya åtaganden Infriade åtaganden Utestående åtaganden vid årets slut Tilldelad/föreslagen bemyndiganderam Bedömning av perioden Strategin för Sidas stöd till forskningssamarbetet avser perioden Strategins övergripande mål är att stärka och utveckla forskning av relevans för fattigdomsbekämpning i utvecklingsländer. Detta implementeras genom globala och svenska forskningsinsatser samt kapacitetsuppbyggnad för forskning i utvecklingsländer. Sverige intar en ledande position i att utveckla forskningskapacitet i samarbetsländerna och Sida betonar vikten av att en ny strategi fortsatt prioriterar forskningssamarbete som en starkt integrerad del av utvecklingssamarbetet. Sida förutser en ökad efterfrågan på svenskt forskningsstöd. Efter 40 års samarbete inom internationell jordbruksforskning med CGIAR har Sverige etablerat sig som en viktig aktör och dialogpartner internationellt. Ytterligare svenskt stöd till de olika CGIAR-instituten förväntas i förlängningen bidra till nya grödor med högre avkastning och som är bättre anpassade till klimatförändringarna. Ett utökat stöd innebär också att Sida kan stödja arbetet att effektivare rena och använda vatten. Sverige ligger idag också långt framme i stöd till forskning om barn och mödrahälsa. Sida har inlett en genomgång av insatsportföljerna inom forskningssamarbetet med syfte att identifiera och prioritera forskningsprogram som kräver ett förändrat stöd och som kan löpa över längre budgetperioder. Exempelvis behövs, för att förstå klimatpåverkan på människor i fattiga miljöer, mer samhällsvetenskaplig forskning i samverkan med den traditionella naturvetenskapliga forskningen. Bedömning av resursbehov För att kunna svara mot den ambitionshöjning som policy och strategi medför bedömer Sida att anslagspostens relativa andel bör öka. Den kraftfulla satsningen på internationell jordbruksforskning 29

30 samt forskning om barns och kvinnors hälsa motiverar en ökad medelstilldelning, tillsammans med den planerade volymökningen av befintliga program. Sida föreslår att anslagspostens relativa andel bör öka 2014 för att sedan vara på samma nivå Enligt Sidas bedömning uppgår behoven till 610,3 miljoner kronor 2013, 795,3 miljoner kronor 2014 och 850 miljoner kronor Sida bedömer att bemyndiganderamen bör öka 2013 till 700 miljoner kronor, då en ökning av fleråriga avtal planeras Anslag 2:1 Reformsamarbete med Östeuropa Anslagspost 6. Reformsamarbete i Östeuropa Tabell 30. Anslagsutveckling ap. 6 Reformsamarbete i Östeuropa, tkr År 2011 År År 2013 År 2014 År 2015 Anslag enligt regleringsbrev och BP Utfall/Prognos/ Tabell 31. Bemyndiganderam ap. 6 Reformsamarbete i Östeuropa, tkr Utfall 2011 Prognos Ingående åtaganden Nya åtaganden Infriade åtaganden Utestående åtaganden vid årets slut Tilldelad/föreslagen bemyndiganderam Sammanfattande bedömning Sidas reformsamarbete i Östeuropa innefattar i dag nio länder, regionala insatser och stöd till svenska organisationer i det civila samhället med verksamhet i Östeuropa. Det svenska utvecklingssamarbetet samverkar nära med EU-kommissionen, europeiska utvecklingsbanker och finansinstitutioner. Detta väntas förbli centralt för samarbetet även framdeles. Utmaningarna för samarbetet i regionen handlar främst om den politiska reformviljan i länderna. Den ekonomiska krisen kan påverka samarbetsländernas politiska vilja att närma sig europasamarbetet såväl som EU-ländernas inställning till utvidgningen och fördjupat samarbete i regionen. Sammanfattande bedömning av resursbehov Sida baserar sin prognos på regeringens bedömning av den framtida anslagsutvecklingen såsom den beräknas i budgetpropositionen för. För varje anslagspost redovisas två tabeller. Av den första tabellen framgår den årliga anslagsutvecklingen (som för anslagspost 6 är oförändrad under perioden). Av samma tabell framgår även Sidas utfall (2011) prognos () och beräkningar ( ). Av den andra tabellen framgår Sidas bemyndiganderamar för respektive anslagspost och Sidas äskanden. 30

31 Sida föreslår att reformsamarbetet i Östeuropa perioden bör omfatta samma volymer som. Anslagspost 6.1 Reformsamarbete i Östeuropa Tabell 32. Anslagsutveckling ap. 6.1 Reformsamarbete i Östeuropa, tkr År 2011 År År 2013 År 2014 År 2015 Anslag enligt regleringsbrev och BP Utfall/Prognos/ Tabell 33. Bemyndiganderam ap. 6.1 Reformsamarbete i Östeuropa, tkr Utfall 2011 Prognos Ingående åtaganden Nya åtaganden Infriade åtaganden Utestående åtaganden vid årets slut Tilldelad/föreslagen bemyndiganderam Sammanfattande bedömning av perioden Inom anslaget Reformsamarbete med Östeuropa finansieras ett samarbete med nio länder samt vissa regionalt inriktade insatser. EU-närmandet står i tydligt fokus för samarbetet. För vissa av länderna handlar detta EU-närmande om att ta steg mot ett framtida EU-medlemskap medan det för andra gäller ett närmare samarbete med EU inom olika områden, bland annat handel. EU-närmandet innebär krav på reformer och förändringar av samhällsstrukturen som till stora delar påminner om de mål som eftersträvas inom övrigt svenskt utvecklingssamarbete: Demokratiskt styrelseskick, rättsstat och respekt för mänskliga rättigheter, fungerande marknadsekonomi, miljömässig hållbarhet och jämställdhet. EUnärmandet är således den hävstång som utvecklingssamarbetet lutar sig mot för att stötta länderna i de transitionsprocesser som leder i en sådan riktning. Erfarenheten från tidigare EU-utvidgning österut har lett till att frågor relaterade till rättsstat, demokratiska institutioner och antikorruption kommit att inta en än mer central plats i EU-närmandet, och så även i det svenska utvecklingssamarbetet. Det svenska utvecklingssamarbetet samverkar nära med EU-kommissionen, europeiska utvecklingsbanker och finansinstitutioner. Detta är ett förhållningssätt som väntas förbli centralt för samarbetet även framdeles. Under de närmsta åren finns särskilt två faktorer som kan komma att påverka utvecklingssamarbetets förutsättningar i denna region. Det avser dels risken för en fördjupad finanskris inom euro-området, dels ländernas egna vägval och vilja att närma sig EU. Regionen visade sig vara exceptionellt sårbar i samband med den förra finanskrisen, och vid en ny och fördjupad kris kan inte allvarliga ekonomiska och politiska bakslag uteslutas. Det kan försvåra genomförandet av de reformer som är EU-närmandets förutsättning, men också förstärka behovet av att ländernas ekonomier på olika sätt stöttas. När det gäller ländernas egna vägval beträffande Europa-närmandet så är det ett val som är relativt välförankrat, samtidigt som EU-närmandets attraktionskraft kan undermineras om den ekonomiska krisen i euroområdet fördjupas. Skulle balansen i dessa länder tippa över till EU-närmandets nackdel så kan också utvecklingssamarbetets volym och inriktning behöva omprövas. 31

32 Med en fortsatt hög svensk ambition att stödja länderna i vårt närområde att närma sig EU så finns också en fortsatt angelägen roll för utvecklingssamarbetet i denna region under åren fram till En beredskap bör finnas för att det kan bli turbulenta år, såväl ekonomiskt som politiskt, med behov av att ompröva biståndsvolym och inriktning i enskilda länder. Sammantaget väntas dock inte detta föranleda en minskad relevans för det svenska utvecklingssamarbetet i regionen som helhet. En i stort sett oförändrad årlig volym förutses därför för anslaget för Reformsamarbete med Östeuropa. Sammanfattande bedömning av resursbehov Enligt av regeringen beslutade strategier, särskilda regeringsbeslut samt Sidas bedömning uppgår behoven till miljoner kronor årligen perioden Sida bedömer att bemyndiganderamen bör öka 2013 till miljoner kronor. Anslagspost 6.2 Stöd genom svenska organisationer i det civila samhället Tabell 34. Anslagsutveckling ap. 6.2 Stöd genom svenska organisationer i det civila samhället, tkr År 2011 År År 2013 År 2014 År 2015 Anslag enligt regleringsbrev och BP Utfall/Prognos/ Tabell 35. Bemyndiganderam ap. 6.2 Stöd genom svenska organisationer i det civila samhället, tkr Utfall 2011 Prognos Ingående åtaganden Nya åtaganden Infriade åtaganden Utestående åtaganden vid årets slut Tilldelad/föreslagen bemyndiganderam Bedömning av perioden Anslagsposten avser stöd genom svenska organisationer i det civila samhället som bedriver utvecklingssamarbete i Östeuropa. Att svenska organisationer har ett engagemang i dessa länder i vårt närområde utgör ett viktigt mervärde till utvecklingssamarbetet och förstärker den utveckling mot demokrati, rättsstat och respekt för mänskliga rättigheter som EU-närmandet förutsätter. Ett fortsatt stöd på ungefär samma nivå som tidigare bedöms kunna möta efterfrågan och kapaciteten bland de svenska civilsamhällesorganisationerna att genomföra detta utvecklingssamarbete. Bedömning av resursbehov Enligt av regeringen beslutade strategier, särskilda regeringsbeslut samt Sidas bedömning uppgår behoven till 50 miljoner kronor årligen perioden Sida bedömer att bemyndiganderamen bör vara oförändrad

33 3.2 Utgiftsområde 5. Internationell samverkan Anslag 1:11 Samarbete inom Östersjöregionen Anslagspost 1. Samarbete inom Östersjöregionen Tabell 36. Anslagsutveckling ap. 1 Samarbete inom Östersjöregionen, tkr År 2011 År År 2013 År 2014 År 2015 Anslag enligt regleringsbrev och BP Utfall/Prognos/ Tabell 37. Bemyndiganderam ap. 1 Samarbete inom Östersjöregionen, tkr Utfall 2011 Prognos Ingående åtaganden Nya åtaganden Infriade åtaganden Utestående åtaganden vid årets slut Tilldelad/föreslagen bemyndiganderam Sammanfattande bedömning av perioden Anslagsposten omfattar delposterna 1) Samarbete inom miljöområdet och 2) Samarbete inom området demokrati och mänskliga rättigheter. Anslagsposten har legat på samma nivå under perioden. Sammanfattande bedömning av resursbehov Enligt Sidas förslag uppgår behoven till 69 miljoner kronor årligen för perioden Sida bedömer vidare att bemyndiganderamen bör vara oförändrad Sida bedömer att volymen bör bibehållas på beräknad nivå för anslagsposten 1.2 Samarbete inom miljöområdet och anslagsposten 1.3 Samarbete inom området demokrati och mänskliga rättigheter. 33

34 Anslagspost 1.1 Sidas Östersjöteam 14 Tabell 38. Anslagsutveckling ap. 1.1 Sidas Östersjöteam, tkr År 2011 År År 2013 År 2014 År 2015 Anslag enligt regleringsbrev och BP Utfall/Prognos/ Tabell 39. Bemyndiganderam ap. 1.1 Sidas Östersjöteam, tkr Utfall 2011 Prognos Ingående åtaganden Nya åtaganden Infriade åtaganden Utestående åtaganden vid årets slut Tilldelad/föreslagen bemyndiganderam Anslagspost 1.2 Samarbete inom miljöområdet Tabell 40. Anslagsutveckling ap. 1.2 Samarbete inom miljöområdet, tkr År 2011 År År 2013 År 2014 År 2015 Anslag enligt regleringsbrev och BP Utfall/Prognos/ Tabell 41. Bemyndiganderam ap. 1.2 Samarbete inom miljöområdet, tkr Utfall 2011 Prognos Ingående åtaganden Nya åtaganden Infriade åtaganden Utestående åtaganden vid årets slut Tilldelad/föreslagen bemyndiganderam Bedömning av perioden Samarbetet med Ryssland på miljöområdet bedrivs inom ramen för den internationella miljösamverkan som huvudsakligen utgörs av Northern Dimension Environmental Partnership (NDEP) och samarbetet 14 Sidas tidigare Östersjöenhet i Visby har bytt tillhörighet till Svenska Institutet. 34

35 med IFIs. För att upprätthålla detta arbete bedömer Sida att anslaget bör behållas på samma nivå som tidigare år. Bedömning av resursbehov Enligt Sidas bedömning uppgår behoven till 35 miljoner kronor årligen för år Sida bedömer vidare att bemyndiganderamen bör vara oförändrad Anslagspost 1.3 Samarbete inom området demokrati och mänskliga rättigheter Tabell 42. Anslagsutveckling ap. 1.3 Samarbete inom området demokrati och mänskliga rättigheter, tkr År 2011 År År 2013 År 2014 År 2015 Anslag enligt regleringsbrev och BP Utfall/Prognos/ Tabell 43. Bemyndiganderam ap. 1.3 Samarbete inom området demokrati och mänskliga rättigheter, tkr Utfall 2011 Prognos Ingående åtaganden Nya åtaganden Infriade åtaganden Utestående åtaganden vid årets slut Tilldelad/föreslagen bemyndiganderam Bedömning av perioden Det är angeläget att möta de behov som finns avseende stöd till mänskliga rättigheter och demokrati i nordvästra Ryssland och i norra Kaukasus. Mot bakgrund av att situationen förutses fortsätta utvecklas i negativ riktning bedöms ett samarbete på nuvarande nivå vara motiverat. Norra Kaukasus utgör en prioriterad geografisk del av samverkan i ljuset av denna regions utveckling. Sveriges deltagande som valobservatörer, som belastar den redan begränsade anslagsposten, har medfört att stödet till media, jämställdhet och partinära samarbete blivit mindre än förutsett. Sidas närvaro som bilateral givare har blivit allt viktigare då andra länder fasar ut sitt utvecklingssamarbete. Bedömning av resursbehov Sida bedömer att behoven årligen uppgår till 34 miljoner kronor Sida bedömer att bemyndiganderamen bör vara oförändrad

36 3.3 Utgiftsområde 7. Internationellt bistånd Anslag 1:2 Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete Tabell 44. Anslagsutveckling anslag 1:2 Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete, tkr Utfall 2011 Prognos Ingående Överföringsbelopp Anslag enligt regleringsbrev och BP Justering för valuta Förslag till additionellt anslag Utfall/Prognos/ Årets över-/underskott Utgående överföringsbelopp Anslagskredit Det ekonomiska utgångsläget Målet att säkerställa en ekonomi i balans senast vid utgången av har uppnåtts redan Omställningen av organisationen är i huvudsak genomförd och uppdrag i regleringsbrevet för 2009 (UF2010/1872/USTYR) samt regleringsbrevet för 2010 (UF2010/74240/UD/USTYR) om fältfokus och ökad andel av utlandsstationerad personal till och med 2014 är under genomförande, vilket illustreras i tabellen nedan. Antalet Sida-anställda årsarbetskrafter (ÅAK) har minskat med drygt 20 procent mellan 2009 och 2011 och planeras minska ytterligare fram till Sidas utmaningar under Förvaltningsanslagets andel i förhållande till biståndsanslaget har successivt minskat, och beräknas fortsatt att minska under perioden (från 6 procent 2010 till cirka 5 procent 2015) utifrån budgetpropositionen för. Detta innebär att ett ökande biståndsanslag ska hanteras med relativt sett mindre förvaltningsresurser. Detta ställer krav på effektivisering utöver den produktivitetsökning som är nödvändig till följd av pris- och löneomräkningen. Sida kommer att fortsatt prioritera arbetet med intern styrning och kontroll Sida kommer under perioden bland annat att fokusera på implementering, uppföljning och kommunikation om intern styrning och kontroll. De åtgärder som vidtagits till följd av Handlingsplanen för intern styrning och kontroll vid Sida för 2011 ska åtföljas av aktiviteter i syfte att stärka efterlevnad av interna regler och processer. Vidare ska ytterligare åtgärder vidtas under perioden i enlighet med de förslag som generaldirektören ska ta fram gällande fortsatta prioriteringar avseende intern styrning och kontroll i Sidas verksamhet och processer i ett treårsperspektiv. Status och hittills genomfört arbete beskrivs närmare i Sidas årsredovisning för Under introduceras den nya insatshanteringsprocessen inklusive IT-stöd som grund för ett mer processorienterat och gemensamt arbetssätt i Stockholm och vid utlandsmyndigheterna. Vidare planeras för byte av ekonomisystem och införande av ett system för e-beställningar

37 Under perioden kommer fortsatta satsningar på kompetensutveckling att genomföras för att anpassa verksamheten till krav kopplade till nya samarbetsformer och den förändrade strategistyrning som aviserats av regeringen. Ett område för kompetenssatsning är också olika aspekter av intern styrning av kontroll som påverkar verksamhetens genomförande inom såväl kärnverksamheten som inom ledningsoch styrningsprocesserna. En viktig del i det strategiska kompetensförsörjningsarbetet är vidare att säkerställa såväl stabilitet som flexibilitet i personalförsörjningen. Det sker i syfte att dels konsolidera organisationen efter den omfattande omställning som genomförts, dels utveckla effektiva processer som stödjer ett fortsatt fältfokus. Av tabellen nedan framgår ökningen av andelen utlandsstationerad personal över tid. Mot bakgrund av den minskade personalstyrkan i Stockholm under 2011 ökade andelen utlandsstationerad personal väsentligt i förhållande till tidigare år. Fram till 2014 planeras andelen att fortsatt öka. Andelen utlandsstationerad personal ökar än mer markant om även nationella programhandläggare (NPO) inkluderas i viktningen. I genomsnitt kostar en utsänd medarbetare dubbelt så mycket som en anställd i Sverige. En förutsättning för att öka antalet i fält är därför vid en oförändrad resursram en ökad effektivisering av verksamheten. Tabell 45. Fördelning av personal År 2009 År 2010 År 2011 År År 2013 År 2014 ÅAK Stockholm* ÅAK Utsända Delsumma ÅAK ÅAK NPO Summa ÅAK Andel utlandsstationerade 20% 19% 24% 25% 27% 28% Andel utlandsstationerade inkl. NPO *Inkl Härnösand och Visby Förvaltningskostnader per strategiområde 31% 31% 36% 38% 41% 42% Det är en utmaning att mäta resultat i biståndet i monetära termer (till exempel utsatta gruppers tillgång till mänskliga rättigheter eller basala behov som rent vatten) och det finns inte heller någon exakt koppling mellan vilka resultat man uppnår och biståndsvolymer. Ett sätt att mäta vad det kostar att bedriva biståndsarbete är däremot att beräkna hur stor del av förvaltningsanslaget som tas i anspråk för utbetalning av biståndsmedel. I tabell 46 redovisas utbetald biståndskrona per förvaltningskrona för den strategistyrda verksamheten 15. Nyckeltalen är framtagna genom att totalt utfall på biståndsanslaget viktas mot totalt utfall på förvaltningsanslaget för Sidas respektive strategiområden Av tabell 46 framgår att det föreligger stora skillnader mellan Sidas strategiområden gällande de förvaltningsresurser som tas i anspråk i förhållande till utbetalade medel. 15 Beräknas på en verksövergripande schablonkostnad per ÅAK. Schablonen tar inte hänsyn till skillnader i förvaltningskostnader för olika personalkategorier eller skillnader i förvaltningskostnader mellan Sida Sverige, lokalanställda och utsända. Jämförelsen ger en fingervisning om de förvaltning- och kostnadsmässiga konsekvenserna som valet av en viss typ av strategistyrd verksamhet får. Beräkningarna kan däremot inte användas för att beräkna exakta förvaltningskostnader för Sida då fältkostnader inkluderas som en schablon per årsarbetskraft inklusive gemensamma kostnader och återspeglar inte den faktiska kostnaden för respektive verksamhet. I tabellen redovisas endast genomsnittskostnader, inte marginalkostnader. Kompletterande resonemang återfinns i Sidas årsredovisning

38 Tabell 46. Utbetalad biståndskrona per förvaltningskrona för den strategistyrda verksamheten Strategistyrd verksamhet Utbetalad biståndskrona per förvaltningskrona Stöd till svenska organisationer i civila samhället 87 Demokratistöd genom svenska partianknutna organisationer 60 Humanitära insatser och konflikthantering 52 Globala ämnesstrategiska utvecklingsinsatser 38 Forskningssamarbete 25 Finansiering av utvecklingslån och garantier avseende miljöåtgärder 18 Långsiktigt utvecklingssamarbete 16 Varav Generellt budgetstöd 45 Konflikt- och postkonfliktländer 14 Kapacitetsutveckling och samverkan 14 Varav B4D 8 Särskilda insatser för demokratisering och yttrandefrihet 13 Regionala insatser 13 Reformsamarbete i Östeuropa 10 Selektivt samarbete 5 Informationsinsatser 5 Utfasningsländer 3 Genomsnitt internationellt utvecklingssamarbete 19 Humanitärt bistånd, som kännetecknas av snabba och volymmässigt stora insatser, Globala ämnesstrategiska utvecklingsinsatser, som ger stora stöd till FN-systemet, samt Stöd till svenska organisationer i civila samhället, som ger stora stöd till svenska ramorganisationer, är verksamhetsformer som kräver relativt mindre handläggningstid än andra för att nyttiggöra ett stadigt ökande biståndsanslag. Sida har regeringens uppdrag att genom sin insatshantering komplettera och stimulera andra finansiella resurser som kan bidra till hållbar utveckling genom till exempel näringslivssamarbete, utvecklingslån och garantier. Sådana typer av insatser, vilket framgår av ovanstående tabell, är arbetsintensiva då det ofta krävs stora förvaltningsresurser för att teckna avtal med mindre, eller i bland en obefintlig del, gåvobistånd. Nyckeltalet blir därför missvisande eftersom intentionen är att Sida ska mobilisera andra finansiärer. Sida kan, för den här typen av insatser, i stället åskådliggöra verksamhetens finansiella delar genom att redovisa andra parters finansiella bidrag, privata eller offentliga investeringar, lån eller garantier, fonder eller mobilisering av andra resurser. Utöver mobiliseringen av nya aktörer är Sidas arbete med nya arbetsmetoder och stödformer tidskrävande. De nya arbetssätten introduceras successivt i hela Sidas verksamhet och förväntas få genomslag på ett par års sikt. Såväl avtalslängd som avtalsbelopp skiljer sig kraftigt åt både inom och mellan de olika strategiområdena. Beredningar av insatser om stora belopp som löper över lång tid, som inom 38

39 Långsiktigt utvecklingssamarbete, kräver ett mer omfattande beredningsarbete än beredningen av volymmässigt mindre insatser som löper över kortare tid. Denna merkostnad följer av den omfattande kvalitetssäkring som måste göras för dessa insatser med komplexa tekniska och finansiella avvägningar. Dessa stora insatser är dessutom ofta givargemensamma programstöd som förutsätter en nära dialog med avtalsparten och andra givare. Selektivt samarbete är arbetsintensivt i förhållande till utbetalda medel. Samarbetet karaktäriseras av många, små och ofta katalytiska insatser där nya aktörer involveras i utvecklingssamarbetet. Vidare har samarbetet i flera länder varit i en uppbyggnadsfas vilket medfört att stora resurser tagits i anspråk då nya samarbetsrelationer ska etableras. Sammantaget bidrar detta till att förvaltningskostnaden per utbetald biståndskrona är hög i denna landkategori, liksom i övriga utfasningsländer. Reformsamarbete i Östeuropa bedrivs med förhållandevis små landallokeringar och till stor del i form av projektstöd med inriktning på institutionella reformer, vilket innebär en arbetsintensiv hantering i förhållande till utbetalda medel. Dock medger personalsammansättningen, med en större andel lokalanställda handläggare och Stockholmsbaserad personal än i övriga landkategorier, att de faktiska förvaltningskostnaderna kan hållas nere trots den relativt höga personaltätheten per biståndskrona. Sidas uppdrag att arbeta med nya samarbetsformer och katalytiska insatser är arbetsintensivt och kräver mer förvaltningsresurser i förhållande till utbetalda biståndsmedel än till exempel programstöd. Inom långsiktigt utvecklingssamarbete finns stordriftsfördelar i form av volymmässigt stora insatser som löper under längre tid. Detta är en grundläggande förutsättning för det kompletterande arbetet med katalytiska biståndsformer som är mer arbetsintensiva i förhållande till utbetalade medel. Kännetecknande för selektivt samarbete är ett stort antal volymmässigt mindre insatser av katalytisk karaktär som är resurskrävande i arbetet med att nå ut till så många aktörer som möjligt. Humanitära insatser och konflikthantering tar minst förvaltningsmässiga resurser i anspråk i förhållande till utbetalda medel av Sidas strategiområden. Samtidigt anser Sida att det finns ett behov av att utveckla det humanitära arbetet till att även fokusera på katastrofförebyggande och tidig återuppbyggnad. Det skulle i sig kräva mer förvaltningsresurser i förhållande till utbetalade biståndsmedel. Det är angeläget att de förvaltningsmässiga konsekvenserna beaktas i förhållande till samarbetsform vid beslut om förändringar i strategibelopp. En framtid av mer arbetskrävande insatser, samarbete med nya aktörer och eventuellt mindre andel generellt budgetstöd i samarbetsportföljerna kommer att medföra ett behov av ökade förvaltningskostnader. Kostnadsdelning för förvaltningen vid utlandsmyndigheterna Sidas förvaltningskostnader för drift och investeringar vid utlandsmyndigheterna debiteras i enlighet med en kostnadsdelningsmodell som infördes 2007 för reglering av kostnader mellan Regeringskansliet (UD) och Sida. Från och med kommer Regeringskansliet att fakturera Sida för drift- och kapitalkostnader vid samtliga utlandsmyndigheter med biståndsverksamhet. För motsvarar dessa kostnader närmare 24 procent av Sidas totala förvaltningskostnader. Fortsatt ökat fältfokus innebär att närmare en tredjedel av Sidas budget på sikt kommer att utgöras av driftkostnader för utlandsmyndigheter (exklusive egen personal). Budget för driftkostnader för utlandsmyndigheterna fastställs av Regeringskansliet (UD). Variationer och osäkerheter kring utfallet av dessa kostnader innebär att Sidas möjligheter att planera för en effektiv användning av förvaltningsanslaget som helhet begränsas. De svängningar som funnits i utfallet jämfört med budget under 2011 motsvarar tre procent av förvaltningsanslaget, det vill säga hela nivån på Sidas 39

40 möjlighet till anslagskredit respektive sparande (28 miljoner kronor). Kraftiga kostnadsökningar över tid och svängningar under året minskar utrymmet för att hantera andra förändringar och risker. Faktorer som påverkar budget och variationer i utfall är dels förändringar som är en följd av modellens konstruktion, dels beslut om ambitionshöjningar i verksamheterna vid utlandsmyndigheterna och/eller investeringar. Det slutliga utfallet jämfört med budget är beroende av den faktiska bemanningen på plats under året där justeringar görs efter antalet utsänd respektive lokalanställd personal två gånger per år. Eventuella skillnader jämfört med planerad bemanning på olika utlandsmyndigheter slår därmed igenom som ökad eller minskad kostnad vilket medför risk för övervältring av kostnader mellan Sida respektive utrikesdepartementet. Osäkerheten kring kostnadsutfallet påverkas även av valutaförändringar under året vilka justeras mot anslaget året efter. För 2011 kommer en indragning av anslagsmedel på 9,7 miljoner kronor att göras våren till följd av valutakursvinster Ytterligare exempel på kostnader som Sida inte kan påverka är den inflationsjustering som sker av utlandsmyndigheternas budgetar med anledning av ändrade kostnadslägen i de aktuella länderna. Enligt beräkningar baserade på uppgifter från utrikesdepartementet uppgår inflationsjusteringen i samband med budgetering av den årliga utlandsmyndighetskostnaden till cirka 10 miljoner kronor för. Någon motsvarande justering har inte skett av Sidas förvaltningsanslag. Sida anser att erfarenheterna av kostnadsdelningsmodellen måste utvärderas och justeringar göras för att göra det möjligt att effektivt använda de resurser som tilldelas över anslaget. En mer systematisk prövning bör genomföras i den årligen budgeteringen av Sidas förvaltningsanslag för att kompensera Sida för kostnader vid utlandsmyndigheter som myndigheten inte själv kan påverka. En central fråga för genomförandet av Sidas uppdrag, som i allt ökad utsträckning kommer att ske vid utlandsmyndigheterna, är att budgeteringsmodellen även beaktar och säkerställer möjlighet att genomföra eventuella ambitionsökningar i Sidas verksamhetsuppdrag i enlighet med av regeringen beslutade strategier. Vidare är det av väsentlig betydelse att det sker en samlad och gemensam prioritering mellan olika investeringsbehov vid berörda utlandsmyndigheter. Administration av bidragshantering för biståndsverksamhet som Regeringskansliet beslutar om Sida har sedan 1 januari 2011 ansvar för viss administrativ granskning och utbetalningar av bidragsbetalningar som beslutas av Regeringskansliet (främst utrikesdepartementet) inom utgiftsområde 7 Internationellt bistånd. Sida har enligt regleringsbrevet dispositionsrätt till berörda anslagsposter och medlen redovisas i Sidas finansiella redovisning i delårsrapport samt årsredovisning. Uppdraget reglerades inför och under år 2011 genom ett regeringsbeslut från juni Från och med är det administrativa uppdraget en instruktionsenlig uppgift. De administrativa rutinerna har successivt utvecklats under Sida har under föregående år genomfört uppdraget med sedan tidigare befintliga resurser. År har Sida fått ett resurstillskott på en miljon kronor för denna verksamhet. Av årsredovisningen för 2011 framgår att cirka fyra årsarbetskrafter har arbetat med verksamheten som innebär att 11,5 miljarder kronor utbetalats. 16 Erfarenheterna från 2011 visar att det finns frågor som behöver förtydligas när det gäller avgränsningen av vad som ingår i det administrativa ansvaret. Att två myndigheter delar på arbetet enligt nuvarande 16 Inklusive ökad belastning på de centrala betalnings- och arkivfunktionerna. 40

41 uppdelning är ur flera aspekter resurskrävande och Sida bedömer att det sannolikt totalt sett leder till effektivitetsförluster. Överföringen av det administrativa uppdraget innebär att närmare hälften av omsättningen i Sidas finansiella årsredovisning för 2011 avser medel som inte omfattas av Sidas verksamhetsansvar. Eftersom Sida inte har ansvar för beredning, beslut och uppföljning, dvs. hela kedjan i hanteringen av bidragen, kan Sida endast säkerställa krav enligt förordningen (2007:603) om intern styrning och kontroll avseende det administrativa uppdrag som åligger myndigheten. Sida har därför i årsredovisningen för 2011 begränsat sitt uttalande avseende rättvisande bild för denna del av verksamheten. Även om en sådan avgränsning görs innebär uppdelningen av verksamhetsansvar och finansiellt ansvar mellan Sida och Regeringskansliet dock oklarheter, och även risker, i fråga om styrning och kontroll. Sidas möjlighet till faktiskt finansiellt ansvarstagande är begränsat när en annan myndighet, i detta fall Regeringskansliet, fattar beslut om bidrag samt ingår avtal och långsiktiga åtaganden gentemot annan part (beställningsbemyndiganden). Sida anser att det ekonomiadministrativa regelverket i staten inte är anpassat för denna typ av delat ansvar. En dialog förs med Riksrevisionen som också uppmärksammat dessa frågeställningar. En annan aspekt av detta administrativa uppdrag är dess närhet till Sidas egen kärnverksamhet, det vill säga att bedöma och besluta om bidrag för biståndsverksamhet. Att Sida numer hanterar ansökningar om organisationsbidrag åt Regeringskansliet innebär att det inom en och samma myndighet förekommer granskningar av en och samma organisation, men utifrån olika riktlinjer. Att Sida i kontakt med organisationen uppträder i olika roller gentemot samma bidragssökande organisationer innebär också otydligheter mot tredje part. De skillnader i bidragshanteringen mellan Sida och Regeringskansliet som beskrivs ovan visar enligt Sida på behov av en fortsatt diskussion om åtgärder för att skapa förutsättningar för helhetsperspektiv och en mer samlad och enhetlig bedömning av bidragsverksamheten inom utgiftsområde 7 Internationellt bistånd. En viktig utgångspunkt är att verksamhetsansvar och finansiellt ansvar hålls samman hos en enda myndighet. Sida föreslår därför att ansvaret samlas vid antingen Regeringskansliet eller Sida. Om Sida fortsatt ska ha ett administrativt uppdrag bör det avgränsas till att omfatta enbart utbetalningsfunktion på motsvarande sätt som ett servicecenter. Sida skulle då inte ha dispositionsrätt och ansvar för medlen i den finansiella redovisningen. För nuvarande uppdrag krävs cirka fyra årsarbetskrafter. Från och med budgetåret kompenseras Sida med en miljon kronor per år för de kostnadsökningar som uppdraget föranlett. Mot bakgrund av att vi nu vet att det administrativa uppdraget är betydligt mer resurskrävande än beviljad kompensation föreslås att Sida, under det att beslut fattas för verksamheten, tillförs ytterligare tre miljoner kronor (motsvarar ytterligare tre årsarbetskrafter inklusive overheadkostnader). Om Sida skulle överta såväl verksamhetsansvar som finansiellt ansvar även för denna bidragshantering (11,5 miljarder kronor), uppskattas förvaltningskostnaderna för Sida uppgå till cirka 35 miljoner kronor per år (cirka 35 årsarbetskrafter inklusive overheadkostnader). Om ansvaret i sin helhet återförs till Regeringskansliet bör Sidas anslag minskas med en miljon kronor. Kostnaden för Sida att agera som servicecenter för utbetalningarna beräknas till två miljoner kronor per år (två årsarbetskrafter inklusive overheadkostnader). 41

42 Open Aid och transpararensgarantin Arbetet med transparensprojektet Open Aid har varit resurskrävande, vilket delvis har kunnat mötas genom en effektivisering och genom att utvecklingsarbetet finansierats genom särskilda medel inom ramen för anslagsposten 2 Informations- och kommunikationsverksamhet. Det nya uppdraget har förutom för de medarbetare som direkt ansvarar för uppdraget, medfört en ökad belastning på såväl statistik- som dokument- och arkivfunktionen. För att kunna möta de krav som ställs på till exempel hantering av sekretessbelagda insatser bedömer Sida att ytterligare två årsarbetskrafter behöver tillföras organisationen, vilket motsvarar 2 miljoner kronor inklusive overheadkostnader. Dessutom har Sida fått indikationer om att det kan bli aktuellt att Sida ska få i uppgift att även hantera andra myndigheters dokument, som avser deras biståndsverksamhet och åtföljande arkivhantering. Om detta blir verklighet innebär det ett utökat arbete och ökade kostnader för Sida. Nödvändigt med fortsatt landfokusering Sida anser att en förutsättning för genomförandet av ett effektivt bistånd är fortsatt landfokusering. Landfokuseringsreformen som lanserades av regeringen i augusti 2007 syftade till att reducera dåvarande 70 biståndsländer till 33, vilket skulle leda till ökad effektivitet och bättre resultat av biståndet. Antalet stationeringsländer har dock endast minskat marginellt för Sida (från 41 länder 2005 till 40 länder 2011). Detta beror dels på att många av utfasningsländerna inte hade någon utlandsstationerad personal, dels på att avvecklade stationeringsländer ersatts med nya. De stationeringsländer som avvecklats har i huvudsak ersatts med länder i konflikt eller postkonflikt. Det avser högriskländer som kräver ett arbetsintensivt samarbete. På flera håll har det dessutom skett en gradvis försämring av säkerhetsläget med ökade kostnader för säkerhetshöjande åtgärder som följd. En viktig förutsättning för fortsatt effektivisering av biståndet är ökad landfokusering. Sida anser att de föreslagna miniminivåerna av strategibelopp bör beaktas i detta arbete. 17 Sidas bedömning av resursbehov perioden utgår från att strategier för länder med selektivt samarbete avslutas år 2013 i enlighet med landfokuseringsreformen. Om detta inte sker bör regeringen anslå en gemensam volym för dessa sju länder. Det skulle medföra en minskad utlandsbemanning men en något ökad hantering från Stockholm. Sammanfattande bedömning av resursbehov Möjligheten att hantera ett delvis förändrat uppdrag mot mer arbetsintensiva biståndsformer, fortsatt öka fältnärvaro och effektiviseringskrav förutsätter en ökad effektivisering i biståndet genom ökad landfokusering. Det sker närmast genom en utfasning av det selektiva samarbetet. För att möta osäkerheten i kostnadsutvecklingen för drift vid utlandsmyndigheterna bör också kostnadsdelningsmodellen ses över. För att möta det ökade behovet av förvaltningsresurser för nya uppdrag som Open Aid, hantering av biståndsmedel beslutade av Regeringskansliet samt kostnad för inflationsjusteringar vid utlandsmyndigheterna bedömer Sida att det föreligger ett sammanvägt behov av utökade förvaltningsresurser om 15 miljoner kronor per år från Sida äskar totalt 981,4 miljoner kronor för 2013 för anslaget 1:2 Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete miljoner kronor för post- och postkonfliktländer respektive 300 miljoner kronor för länder med långsiktigt programsamarbete. 42

43 Sida bedömer att den föreslagna ökningen av förvaltningsanslaget kan finansieras inom ramen för anslaget 1:1 Biståndsverksamhet under utgiftsområde 7 Internationellt bistånd. Sidas förslag till beräknade anslagsnivåer för biståndsverksamheten har därför minskats med 15 miljoner kronor för Investeringar i anläggningstillgångar Tabell 47. Lån i Riksgäldskontoret, tkr Prognos Förslag Ingående balans, lån i Riksgäldskontoret Beräknad ny upplåning varav för investeringar i immateriella anläggningstillgångar Beräknad amortering Utgående balans, lån i Riksgäldskontoret Beslutat/föreslagen låneram Beräknad ränteutgift Ränteantagande för ny upplåning (%) 2% 3% 3% 3% Finansiering av räntor och amorteringar - Utgiftsområde 7, anslag Övrigt Sidas låneram höjdes till 130 miljoner kronor. Nivån ska täcka behov av nyupplåning avseende utvecklingen av ett processorienterat arbetssätt för insatshantering med tillhörande IT-verktyg. Utnyttjad låneram vid utgången av 2011 uppgick till 72 miljoner kronor. Prognos för är ett utnyttjande av låneram om strax under 100 miljoner kronor. Beräkningarna av låneramsbehovet följer Ekonomistyrningsverkets (ESV) allmänna råd till Kapitalförsörjningsförordningen (2011:210) vilka innebär att låneupptag även ska inkludera pågående arbete. Fortsatta utvecklingsinsatser, som bland annat ett nytt ekonomisystem, och investeringsbehov som följer av dessa beräknas till 30 miljoner kronor för och Konsekvenser för anslagsbehov kommande år är att avskrivningar/amorteringar kommer öka 2013 då ekonomisystemet beräknas att driftsättas och avskrivningar/amorteringar stiger till över 33 miljoner kronor, vilket är 3 miljoner kronor högre än genomsnittet de senaste åren. I låneramsbehovet har även beaktats de nedjusteringar som följer av att verksamheter övergått till Svenska Institutet (Östersjö-verksamheten) respektive Regeringskansliet/Utrikesdepartementet (tidigare Sida-administrerade ambassader). Sida föreslår en låneram för 2013 om 100 miljoner kronor. 43

44 5. Räntekonto med kredit och annan kredit i Riksgäldskontoret Sida föreslår en oförändrad nivå för krediten på räntekontot för 2013, vilket motsvarar 29 miljoner kronor (3 procent av beräknat anslag). 6. Anslagskredit och anslagssparande på förvaltnings- respektive sakanslaget Sida föreslår en anslagskredit respektive sparandemöjlighet motsvarande 3 procent av tilldelat anslag. Sida vill dock fästa regeringens uppmärksamhet på att kostnadsdelningen med Regeringskansliet av drift- och kapitalkostnaderna vid utlandsmyndigheterna utgör en ökande andel av Sidas totala förvaltningskostnader (drygt 20 procent) samt att variationer och osäkerheter kring utfallet begränsar Sidas möjligheter att planera för en effektiv användning av förvaltningsanslaget. Se avsnitt 3.4. Vidare föreslås att Sida medges en möjlighet till såväl anslagskredit som anslagssparande inom sakanslaget på en nivå om 3 procent. Det skulle ge större flexibilitet och möjliggöra ett mer effektivt anslagsutnyttjande med fokus på resultat. 7. Avgifter och övriga intäkter Verksamheten vid Sida Partnership Forum i Härnösand samt internationell rekrytering och kompetensutveckling får delfinansieras med avgifter. Tillsammans med de avgifter som Sida tar ut enligt 4 Avgiftsförordningen (1992:191) beräknas de årligen uppgå till 5 miljoner kronor under perioden Sida disponerar inkomsterna från ovan nämnda avgifter. Intäkter till följd av avtal med banker om växlingsrabatt beräknas till 10 miljoner kronor. 18 Som en följd av omställningsprocessen under år hyr Sida från och med ut del av lokalerna i Stockholm. Intäkterna från denna uthyrning beräknas till cirka 4 miljoner kronor per år Enligt Riksgäldens nya ramavtal för statliga myndigheter avseende betaltjänster. 44

45

46 2