Innehållsförteckning. Tabellförteckning

Transkript

1 Sidas budgetunderlag

2 Innehållsförteckning 1. Hemställan Sidas inriktning och prioriteringar Förslag till finansiering av verksamheten Utgiftsområde 7. Internationellt bistånd Anslag 1:1 Biståndsverksamhet Utgiftsområde 5. Internationell samverkan Anslag 1:11 Samarbete inom Östersjöregionen Utgiftsområde 7. Internationellt bistånd Anslag 1:2 Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete Investeringar i anläggningstillgångar Räntekonto med kredit och annan kredit i Riksgäldskontoret Anslagskredit och anslagssparande på förvaltnings- respektive sakanslagen Avgifter och övriga intäkter Bilaga 1. Indikativa ramar för beställningsbemyndiganden strateginivå Tabellförteckning Tabell 1. Översikt av verksamhetens finansiering, tkr... 9 Tabell 2. Anslagsutveckling anslag 1:1 Biståndsverksamhet, tkr Tabell 3. Bemyndiganderam anslag 1:1 Biståndsverksamhet, tkr Tabell 4. Anslagsutveckling ap. 1 Humanitära insatser, tkr Tabell 5. Anslagsutveckling ap. 2 Informations- och kommunikationsverksamhet, tkr Tabell 6. Anslagsutveckling ap. 5 Stöd genom svenska organisationer i det civila samhället, tkr Tabell 7. Anslagsutveckling ap. 6 Asien, tkr Tabell 8. Anslagsutveckling ap. 7 Latinamerika, tkr Tabell 9. Anslagsutveckling ap. 9 Afrika, tkr Tabell 10. Anslagsutveckling ap. 17 Mellanöstern och Nordafrika, tkr Tabell 11. Anslagsutveckling ap. 23 Reformsamarbete med Östeuropa, Västra Balkan och Turkiet, tkr Tabell 12. Anslagsutveckling ap. 13 Särskilda insatser för mänskliga rättigheter och demokratisering, tkr Tabell 13. Anslagsutveckling ap. 14 Globala insatser för miljö- och klimatmässigt hållbar utveckling, tkr Tabell 14. Anslagsutveckling ap. 15 Globala insatser för socialt hållbar utveckling, tkr Tabell 15. Anslagsutveckling ap. 16 Globala insatser för ekonomiskt hållbar utveckling, tkr Tabell 16. Anslagsutveckling ap. 26 Globala insatser för mänsklig säkerhet, tkr Tabell 17. Anslagsutveckling ap. 28 Kapacitetsutveckling och utbyten, tkr Tabell 18. Anslagsutveckling ap. 32 Forskningssamarbete, tkr Tabell 19. Anslagsutveckling ap. 3 Samarbete med Ryssland, tkr Tabell 20. Anslagsutveckling anslag 1:2 Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete, tkr Tabell 21. Verksamhetsinvesteringar, tkr Tabell 22. Låneram och räntor för verksamhetsinvesteringar, tkr Tabell 23. Beräknade avgiftsintäkter, tkr Tabell 24. Ackumulerat resultat, avgiftsbelagd verksamhet, tkr

3 1. Hemställan Styrelsen för Internationellt utvecklingssamarbete (Sida) överlämnar härmed budgetunderlaget för perioden. Med utgångspunkt i föreliggande dokument föreslår Sida: att regeringen för perioden tilldelar medel på anslag och anslagsposter under utgiftsområdena 7 Internationellt bistånd respektive 5 Internationell samverkan enligt tabell 1 (se avsnitt 3), att regeringen renodlar samarbetsstrategier på land, region eller global nivå (se avsnitt 3.1.1), att regeringen för samman anslagsposterna 13 Särskilda insatser för mänskliga rättigheter och demokratisering, 14 Globala insatser för miljö- och klimatmässigt hållbar utveckling, 15 Globala insatser för socialt hållbar utveckling, 16 Globala insatser för ekonomiskt hållbar utveckling samt 26 Globala insatser för mänsklig säkerhet till en anslagspost för globala insatser (se avsnitt 3.1.1), att regeringen för samman anslagsposterna 6 Asien, 7 Latinamerika, 9 Afrika, 17 Mellanöstern och Nordafrika samt 23 Reformsamarbete med Östeuropa, Västra Balkan och Turkiet till en geografisk anslagspost (se avsnitt 3.1.1), att regeringen anger ett belopp för hela strategiperioden för globala strategier på motsvarande sätt som för bilaterala strategier (se avsnitt 3.1.1), att regeringen för tilldelar Sida en total ram för beställningsbemyndiganden för utgiftsområde 7 (se avsnitt 3.1.1), att regeringen inom ramanslaget 1:1 Biståndsverksamhet, i första hand, tilldelar myndigheten en anslagskredit respektive möjlighet till anslagssparande per anslagspost på fem procent, och i andra hand, återinför en anslagskredit respektive möjlighet till anslagssparande per anslagspost på tre procent (se avsnitt 3.1.1), att begränsningen vad det gäller intecknande av medel vid slutet av strategiperioder avseende att tre år efter att strategin löper ut ska hela den genomsnittliga årsvolymen vara ointecknad utgår (se avsnitt 3.1.1), att regeringen tilldelar Sida en ram för garantier för på 15 miljarder kronor (se avsnitt 3.1.1), att Sida i enlighet med förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag i årsredovisningen ska lämna en sammanfattande redovisning och övergripande bedömning av biståndsverksamheten per strategi respektive per anslagspost (se avsnitt 3.1.1), att regeringen bemyndigar Sida att under inom ramanslaget 1:1 Biståndsverksamhet under utgiftsområde 7 Internationellt bistånd ingå avtal på högst miljoner kronor för kommande år (se avsnitt 3.1.1), 3

4 att regeringen bemyndigar Sida att under inom ramanslaget 1:11 Samarbete inom Östersjöregionen under utgiftsområde 5 Internationell samverkan ingå avtal på högst 164 miljoner kronor för kommande år (se avsnitt 3.2), att regeringen inom ramanslaget 1:2 Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) tilldelar Sida en anslagskredit respektive möjlighet till anslagssparande på fem procent (se avsnitt 3.3), att regeringen tilldelar Sida en låneram för på 70 miljoner kronor (se avsnitt 4), och att myndigheten tilldelas en räntekontokredit för på 27 miljoner kronor (se avsnitt 5). 4

5 2. Sidas inriktning och prioriteringar De överenskommelser som träffats om nya globala mål för hållbar utveckling, om utvecklingsfinansiering och på klimatområdet ställer krav på ansvarstagande och agerande från alla utvecklingsaktörer och alla länder, oavsett utvecklingsnivå. Sveriges initiativ på nationell och internationell nivå speglar regeringens ambition att ta ledning och visa vägen vad gäller den fas som nu tar vid, att omsätta de globala överenskommelserna i praktisk handling. Den globala agendan kommer att finna avspegling i det policyramverk som är under utarbetande och som, genom regeringens styrning, kommer att påverka Sidas verksamhet under perioden. Agenda 2030 gifter samman fattigdomsbekämpningen med hållbarhetsagendan och ställer krav på samstämmigt agerande och samarbete i nya konstellationer. Överenskommelsen om utvecklingsfinansiering, Addis Abeba Action Agenda, bekräftar gåvobiståndets fortsatt viktiga roll i kampen mot fattigdom. Samtidigt understryks betydelsen av intern resursmobilisering och privata resursflöden för att få till stånd investeringar i den storleksordning som krävs för att nå de globala hållbarhetsmålen. Biståndets möjligheter att spela en katalytisk roll lyfts fram i detta sammanhang. Gåvobistånd är och förblir kärnan i det svenska utvecklingssamarbetet men Sidas verksamhet kommer också att inriktas på att stimulera och frigöra andra kapitalflöden genom finansieringslösningar som kopplar samman aktörer/finansiärer och olika typer av instrument (garantier, gåvobistånd, kommersiella lån från annan part, etc.). Inom ramen för dessa samarbeten kommer Sida att driva prioriterade frågor som exempelvis jämställdhet, mänskliga rättigheter, grön omställning och antikorruption. Sida har under senare år med framgång använt garantiinstrumentet för att lyfta av risker och på så vis möjliggjort viktiga investeringar i hållbar utveckling. För att möjliggöra fortsatta satsningar föreslår Sida att ramen för garantier höjs från 10 till 15 miljarder kronor. Svenska aktörers intresse för utvecklingsfrågor och för kontakter och utbyten med Sida förutses öka. Detta välkomnas. Myndigheten kommer under perioden att genomföra en särskild satsning på att informera och skapa engagemang hos svenska aktörer för Agenda Med utgångspunkt i den målbild som tagits fram kommer Sida att intensifiera arbetet med att bygga och odla relationer och stimulera kunskapsutbyten med och mellan förändringsaktörer för hållbar utveckling. Målbilden tar även sikte på organisationens analytiska kompetens och tematiska kunskap och innehåller som konkret mål att Sida ska vara ledande inom jämställdhet, miljö och klimat i utvecklingssamarbetet. Milleniemålens bokslut visade att stora framsteg gjorts i kampen mot fattigdom. Samtidigt går ekonomisk utveckling och globaliseringsvinster ofta de allra fattigaste förbi och studier visar på växande klyftor i och mellan länder. En växande andel av världens fattiga återfinns i sköra och sviktande stater. De humanitära kriserna till följd av interna konflikter och pågående klimatförändring blir allt fler och de senaste årens trend mot ökande flyktingströmmar förväntas bestå. Det underfinansierade humanitära systemet förutses fortsatt sättas på hårda prov under perioden. Katastrofsituationerna är ofta långvariga vilket gör att Sida kommer att ägna särskild uppmärksamhet åt frågan hur humanitärt stöd och långsiktigt utvecklingssamarbete effektivt kan fås att samverka. En konsekvens av det som beskrivs ovan förskjutningen mot konflikt- och postkonfliktländer, ökad användning av resurskrävande stöd- och finansieringsformer, ökat fokus på dialog och samverkan är att Sidas verksamhet går i riktning mot att bli mer personalintensiv. Arbetet med att integrera miljö och klimat, jämställdhet och andra centrala tvärfrågor kommer att fortgå med oförminskad kraft och i 5

6 det korta perspektivet förutses arbetet med att hantera konsekvenserna av de höjda avräkningarna bli resurskrävande. Årets budgetunderlag knyter an till teman som myndigheten tidigare uppmärksammat: betydelsen av förutsägbarhet, långsiktighet och stabila planeringsförutsättningar; fokusering som vägledande princip för att nå effektivitet och genomslag; vikten av att anslagspoststruktur och finansiell styrning utformas på ett sätt som medger flexibilitet. Merparten av de konkreta förslag som Sida presenterar kan sammanfattas under rubriken effektiv och ändamålsenlig styrning. En förutsättning för att Sida effektivt ska kunna använda anslag och nå angivna mål och resultat är att styrningen medger flexibilitet. De geografiska strategierna har en fördel i detta avseende eftersom de begränsar sig till ange en totalvolym för hela strategiperioden vilket ger möjligheter till flexibel årlig allokering. Motsvarande flexibilitet finns inte inom de globala/tematiska strategierna/anslagsposterna som beloppssätts på årsbasis i regleringsbrevet. Det skapar inlåsningar som försvårar ett effektivt anslagsutnyttjande och kortsiktigheten i den finansiella styrningen överensstämmer inte, menar Sida, med målsättningen att svenskt bistånd ska utmärkas av långsiktighet och förutsägbarhet. Mot denna bakgrund föreslår Sida att regeringens finansiella styrning av såväl det tematiska/globala samarbetet som av det geografiska samarbetet primärt sker genom strategibeslut som fastställer ett totalbelopp för strategiperioden. Myndigheten föreslår vidare att nuvarande geografiska anslagsposter respektive tematiska/globala anslagsposter sammanförs till två större anslagsposter, att Sida tilldelas en total ram för beställningsbemyndiganden samt beviljas en anslagskredit respektive möjlighet till anslagssparande per anslagspost på 5 procent. Dessa förändringar skulle sammantaget positivt påverka Sidas förutsättningar att inom ramen för regeringens styrning optimera användningen av medel över tid mellan länder och anslagsposter. Vid slutet av en strategiperiod ställs behovet av långsiktighet och förutsägbarhet mot behovet av att skapa ett handlingsutrymme som gör det möjligt att styra samarbetet i den riktning som den nya strategin föreskriver. Korta avtal minskar förutsägbarheten i det svenska stödet, leder till ökade transaktionskostnader och försämrade planeringsförutsättningar för Sidas partners och riskerar påverka synen på Sverige som en stabil och långsiktig partner. Den skärpta begränsning som införts om intecknande av medel mot slutet av strategiperioder menar Sida är alltför långtgående. Den omöjliggör tecknande av längre avtal även inom områden och med partners som med en hög grad av säkerhet förutses förbli prioriterade även under en ny strategi. Den del av regleringen som föreskriver att inget får vara intecknat år tre föreslås därför utgå. I OECD/DAC:s peer review konstaterades att svenskt utvecklingssamarbete är jämförelsevis tunt spritt över länder och teman och Sverige rekommenderades att fortsätta ansträngningarna att koncentrera biståndet till färre länder och sektorer. Antalet strategier har sedan dess ökat och när OECD/DAC följde upp sin tidigare rapport konstaterades att antalet länder är oförändrat. Val av samarbetsländer faller utanför Sidas mandat men graden av landkoncentration påverkar Sidas möjligheter att effektivt och med framgång driva svenska perspektiv och prioriteringar och leverera mot angivna mål. Ett geografiskt och tematisk fokuserat bistånd bidrar till att tydliggöra syftet med svensk närvaro och ger möjligheter att kraftsamla och nå genomslag som biståndsgivare och dialogpartner. En koncentration till färre länder skulle också göra det möjligt att nå upp till effektiva bilaterala portföljvolymer på minst 300 respektive 200 miljoner kronor per år i länder med långsiktigt programsamarbete respektive länder i konflikt eller postkonflikt. 1 OECD Development Co-operation Peer Review Sweden

7 Sida har på regeringens uppdrag beskrivit och tydliggjort mervärden med insatser genom olika typer av strategier. Analysen visar att de mervärden som realiseras på respektive nivå har en nära koppling till de relationer som etableras och att extra mervärden skapas när insatser på respektive nivå kombineras samman och samspelar inom prioriterade tematiska områden. Genomslaget för biståndspolitiska prioriteringar ökar när tematiskt och geografiskt inriktat bistånd samspelar, och när tydliga och medvetna länkar etableras mellan globala, regionala och bilaterala insatser. I sammanhanget framhålls vikten av att strategierna på respektive nivå renodlas så att regionala strategier är regionala, och globala är globala (m a o inte innehåller landfönster eller insatser med verksamhet i enskilt land). Budgetunderlagets siffror utgår från den fördelning och de prioriteringar som regeringen gör i Sidas regleringsbrev för och en BNI-uppräkning av biståndsramen i den takt som budgetpropositionen anger. I ett läge då stor osäkerhet finns v g nivåer på framtida flyktingströmmar har Sida justerat siffrorna utifrån antagandet att avräkningarna blir kvar på 30 % över perioden. De belopp som dessa beräkningsgrunder resulterar i redovisas i en tabell som står i samklang med Sidas hemställan om sammanslagning av anslagsposter men redovisas också inom ramen för nuvarande anslagspoststruktur. Sida beskriver i budgetunderlaget konsekvenserna av de ökade avräkningarna och uppmärksammar den problematik som ligger i att summan av strategibelopp under flera anslagsposter överstiger förväntade anslagsnivåer. Underfinansieringen förutses negativt komma att påverka möjligheterna att nå angivna mål och resultat i vissa strategier och försvåra möjligheterna att nå effektiva strategivolymer. 7

8 8

9 3. Förslag till finansiering av verksamheten Tabell 1. Översikt av verksamhetens finansiering, tkr Utgiftsområde 7. Internationellt bistånd Biståndsverksamhet ap. 1 Humanitära insatser ap. 2 Informations- och kommunikationsverksamhet ap. 5 Stöd genom svenska organisationer i det civila samhället ap. Geografi i) ap. Global ii) ap. 28 Kapacitetsutveckling och utbyten ap. 32 Forskningssamarbete Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete ap. 1 Sida Utgiftsområde 5. Internationell samverkan 1.11 Samarbete inom Östersjöregionen ap. 3 Samarbete med Ryssland Avgiftsintäkter som disponeras Övriga intäkter som disponeras Summa i) Förslag till ny anslagspost som omfattar anslagsposterna 6 Asien, 7 Latinamerika, 9 Afrika, 17 Mellanöstern och Nordafrika samt 23 Reformssamarbete med Östeuropa, Västra Balkan och Turkiet. ii) Förslag till ny anslagspost som omfattar anslagsposterna 13 Särskilda insatser för mänskliga rättigheter och demokratisering, 14 Globala insatser för miljö- och klimatmässigt hållbar utveckling, 15 Globala insatser för socialt hållbar utveckling, 16 Globala insatser för ekonomiskt hållbar utveckling samt 26 Globala insatser för mänsklig säkerhet. Föreliggande budgetunderlag utgår från faktiska avräkningar på biståndsramen för som uppgår till cirka 30 procent. Det innebär att avräkningen för kostnader för flyktingmottagandet beräknas öka från 8,2 miljarder kronor till 13,0 miljarder kronor. Den procentuella nivån på avräkningarna under planeringsperioden - antas vara 30 procent. Detta antagande är dock förenat med stor osäkerhet. Till följd av ökade avräkningar blir Sidas andel av anslaget 1:1 Biståndsverksamhet något högre än tidigare fördelning av finansieringen; 66,8 procent, att jämföra med den andel som angavs i budgetpropositionen för, dvs. 61,3 procent. Den högre andelen antas gälla även. Fördelningen per anslagspost under planeringsperioden tar sin utgångspunkt i regeringens beslut om Sidas regleringsbrev. I jämförelse med budgetpropositionen för uppgår anslagsminskningarna till cirka 1,8 miljarder kronor för de anslagsposter Sida disponerar. I jämförelse med års regleringsbrev är tilldelningen i års regleringsbrev cirka 200 miljoner kronor lägre. 2 en inkluderar ingående sparande från föregående år (). 3 Varav avgiftsintäkter tkr enligt förordning (2011:211) om utlåning och garantier. 4 Varav avgiftsintäkter tkr enligt förordning (2011:211) om utlåning och garantier. 5 Summa inkluderar sakanslagen, förvaltningsanslagen samt avgiftsintäkter och övriga intäkter. 9

10 Sammantaget uppgår anslagsminskningarna på de anslagsposter Sida disponerar till totalt nio procent i jämförelse med budgetpropositionen för (-1,1 procent i jämförelse med regleringsbrevet ). Det innebär minskningar i förhållande till budgetpropositionen för för flertalet anslagsposter på mellan två och 18 procent. Endast tre anslagsposter berörs inte av sådana minskningar; Humanitära insatser, Stöd genom svenska organisationer i det civila samhället och Globala insatser för mänsklig säkerhet. Vid en jämförelse mellan angivna strategivolymer under respektive anslagspost och tilldelade medel per anslagspost i enlighet med regleringsbrev för framgår att den lägre tilldelningen under planeringsperioden (jämfört med budgetpropositionen för ) medför att ett antal anslagsposter/strategier är underfinansierade (dvs. summa strategibelopp överstiger summa anslagsposter över perioden). Det gäller i första hand anslagsposten Afrika, men även anslagsposten Asien. För de tematiska/globala strategierna/anslagsposterna tilldelas medel årligen genom regleringsbrevet. Den korta planeringsperioden skapar problem i sig. Därtill kan Sida konstatera att dessa anslagsposter minskas relativt kraftigt i regleringsbrevet för. Sidas bedömning är att även för dessa anslagsposter så gäller att regeringens ambitioner, som de kommer till uttryck i beslutade strategier, inte ges tillräcklig finansiering. Under redovisningen av anslagsposter i avsnitt 3.1 Utgiftsområde 7. Internationellt bistånd kommenteras bland annat konsekvenserna av föreliggande underfinansiering. 10

11 3.1 Utgiftsområde 7. Internationellt bistånd Anslag 1:1 Biståndsverksamhet Tabell 2. Anslagsutveckling anslag 1:1 Biståndsverksamhet, tkr År År År År År Anslag // RB ; 2 RB, brutto; 3 BP ; 4 RB, netto (mht till limiter); 5 Beräkning utifrån nivå RB, netto Tabell 3. Bemyndiganderam anslag 1:1 Biståndsverksamhet, tkr Ingående åtaganden Nya åtaganden Infriade åtaganden Utestående åtaganden vid årets slut Tilldelad/föreslagen bemyndiganderam Sammanfattande bedömning av perioden Diagram 1: Fördelning av svenskt bistånd, andel (procent) 50% 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% Multilateralt kärnstöd Landspecifikt stöd Regionalt stöd Administration Flyktingkostnader Övrigt bilateralt stöd 0% Anmärkning: Redovisningen av globala/tematisk anslagsposter beror på kodningen av samarbetsland och samarbetsform i Sidas planeringssystem för de insatser som anslagsposten finansierar. De redovisas främst under övrigt bilateralt stöd och landspecifikt/regionalt stöd, men även under multilateralt kärnstöd och administration. Övrigt bilateralt stöd inkluderar insatser som inte är specificerade geografiskt, och som inte heller tillhör någon av de samarbetsformer som redovisas separat i diagram 1 (t.ex. globala program och tematiska fonder för livsmedelsförsörjning eller vatten och sanitet). * Rapportering till OECD/DAC i CRS++format. 11

12 Av diagram 1 framgår att Multilateralt kärnstöd och Landspecifikt stöd utgör cirka 60 procent av det svenska biståndet Av det landspecifika stödet utgör multi-bi stöd ungefär en tredjedel och det bilaterala stödet två tredjedelar. Det regionala stödet har under perioden uppgått till fem-sju procent (6 procent 2014). Kostnaderna för flyktingmottagandet utgör cirka 20 procent Denna andel har därefter ökat än mer och utgör cirka 30 procent. En slutsats är att en effektiv och hållbar fattigdomsbekämpning kräver insatser på såväl lokal och nationell nivå, som på regional och global nivå 7 Multilaterala organisationer är en viktig kanal både för global påverkan (kärnstöd och delar av ämnesmässigt tematiskt stöd) och för genomförande av land- och regionspecifika samarbeten (multi-bi). Sveriges utvecklingssamarbete bedrivs på samtliga nivåer och genom samtliga kanaler. Effektiv och ändamålsenlig styrning Sida kan konstatera att det i bland föreligger en skillnad mellan regeringens långsiktiga ambitioner som de kommer till uttryck i beslutade strategier och den faktiska resurstilldelningen och att den ökat påtagligt under den senaste tiden. Det är angeläget att det råder en enighet mellan beslutade strategier och tilldelade resurser. Om budgetpolitiska skäl försvårar en sådan samstämmighet bör regeringen på lämpligt sätt se över omfattning (belopp), inriktning (mål) och period (när i tid en strategi löper ut) för berörda strategier. Två tydliga exempel på strategier där finansieringen är otillräcklig i relation till angivna ambitioner är Resultatstrategi för kapacitetsutveckling och utbyten (2014-) respektive Strategi för forskningssamarbete och forskning inom utvecklingssamarbetet (-2021). På anslagsnivå är det framför allt posterna Afrika och Asien som är otillräckligt finansierade. Ett väsentligt inslag i att balansera dessa verksamhetsförutsättningar är att i ökad grad fokusera biståndet. Även en ökad flexibilitet underlättar denna balansgång. Vidare behöver utformningen av styrningen av biståndet övervägas mot bakgrund av de ändrade förutsättningarna för biståndets genomförande. Behov av ökad fokusering Ett grundläggande dilemma i biståndet är prioriteringen mellan kortsiktigt viktiga insatser inom det humanitära arbetet och långsiktiga utvecklingsinsatser, som bidrar till att minska framtida behov av humanitära insatser. Erfarenheter visar att behoven av kortsiktiga insatser ökar om man inte bidrar till långsiktig utveckling i tillräcklig omfattning. Samtidigt är humanitära insatser nödvändiga för att mildra effekterna av akuta kriser. Biståndet har en särskild funktion att fylla i många sviktande stater då en stor del av de ökande resursströmmarna till utvecklingsländerna, exempelvis utländska direktinvesteringar och remitteringar, enbart i begränsad utsträckning når dessa. Gemensamt för dessa stater är svaga institutioner. Biståndet behöver i synnerhet inriktas på att stärka de inhemska institutioner som är nödvändiga för ett effektivt genomförande av utvecklingsmålen. 6 Återrapportering enligt regleringsbrevet att genomföra en fördjupad analys och bedömning av mervärdet av olika typer av strategier, Regleringsbrevsändring Ärendenummer 15/ et. al. 12

13 Globala, tematiska och landspecifika strategier har olika mervärden 8. Globala strategier kan bidra till att främja normativ utveckling på såväl global nivå som landnivå. De medför också effektivitetsvinster om stöden ges till stora organisationer. Inte sällan kompletterar de väl landspecifika insatser, till exempel genom att stärka institutionell kapacitet. Tematiska strategier ger möjlighet till en samlad tematisk ansats och uppföljning. De kan genomföras globalt, regionalt och bilateralt, vilket ger möjlighet att strategiskt avväga på vilken nivå Sida bäst når resultat inom ett tematiskt område. Landspecifika strategier korrelerar med utvecklingsplaner och fattigdomsstrategier i respektive land. Insatsportföljer kan anpassas väl till ett begränsat geografiskt område. Multilaterala samarbetspartner och civilsamhällesorganisationer används i större utsträckning än tidigare, varför Sidas roll i någon mån förändrats. Ungefär en tredjedel av Sidas bistånd återfinns inom huvudsektorn demokrati, mänskliga rättigheter och jämställdhet. Det är framför allt mindre civilsamhällesorganisationer som är dominerande aktörer inom denna sektor. De mindre civilsamhällesorganisationerna har fortsatta utmaningar att länka verksamheten till sociala rörelser som kan föra samman större grupper med bredare medlemsbaser och starkare social förankring. Detta är en förutsättning för att åstadkomma demokratisering och långsiktigt förändrade maktrelationer mellan medborgare och politiska eliter. Biståndet ges då en uthållighet som kan åstadkomma en förändring. Utmaningen för Sida är att vårda den pågående verksamheten och långsiktigheten i förtroendet för det pågående svenska utvecklingssamarbetet och samtidigt genomföra nya strategier och/eller resultatområden och därmed bidra till genomslag för regeringens prioriteringar även inom dessa områden. Det är exempelvis tydligt på bilateral nivå där Sida ofta innehar längre samarbeten med lokala parter. Men det är också tydligt i insatser till mindre organisationer som endast har kärnstöd från Sida inom globala/tematiska strategier. För att vårda långsiktigheten i verksamheten och relationen är det angeläget att noga överväga vilka avtal som är nödvändiga att omförhandla till följd av den begränsade tilldelningen av resurser inom viss anslagsposter. Ett alternativ till att omförhandla avtal kan vara att förlänga strategierna. Balansen mellan långsiktighet och omställningen till nya områden är ytterst en fråga för regeringen att ta ställning till vid beslut om samarbetsstrategier. För de strategier som påverkas i betydande omfattning till följd av omprioriteringar i samband med detta kommer Sida så långt möjligt att prioritera mindre lokala enskilda organisationer som ofta är förändringsaktörer, men som saknar en bredare ekonomisk bas för sitt arbete. Större samarbeten och organisationer kommer därmed att få bära en större del av de beslutade anslagsminskningarna. Inom anslagsposter med flera strategier är det relativt enklare att prioritera mellan dessa så att mindre förändringsaktörer värnas. För att maximera genomslaget i linje med strategierna kommer även samarbeten/insatser med svagare koppling till strategimålen att avslutas. Vidare kommer Sida, så långt möjligt, renodla strategiportföljerna till att omfatta globala, regionala eller bilaterala insatser i globala, regionala respektive bilaterala strategier. Även strategiernas utformning bör renodlas, det vill säga de olika strategierna ska verka på olika nivåer för att kunna dra nytta av de mervärden som finns på respektive nivå. Det innebär exempelvis att globala strategier bör vara globala och att de så kallade landfönstren inom tematiska strategier bör 8 Återrapportering enligt regleringsbrevet att genomföra en fördjupad analys och bedömning av mervärdet av olika typer av strategier, Regleringsbrevsändring Ärendenummer 15/

14 utgå. Resultatstrategin för Sveriges reformsamarbete med Östeuropa, Västra Balkan och Turkiet ( ) är ett exempel på en strategi för vilken ökad renodling bör övervägas. Förslag: Sida föreslår att regeringen renodlar samarbetsstrategier på land, region eller global nivå. Sida arbetar med att dels omförhandla gällande avtal, dels senarelägga utbetalningar, men avvaktar också med planerade beredningar. Behovet av omställning förstärks givetvis även av att möjligheten till anslagskredit respektive sparande på sakanslaget är borttaget i och med regleringsbrevet för (se nedan). För att Sveriges utvecklingssamarbete ska ha ett tydligt mervärde krävs en viss omfattning på samarbetet. Flera nya samarbetsstrategier kommer att beslutas inom de närmaste åren. Strategier med låga strategibelopp, under 200 miljoner kronor, innebär höga administrativa kostnader då vissa funktioner krävs oavsett nivå på samarbetet. Sveriges mervärde begränsas också då strategibeloppet är mycket lågt. Samarbetet med Sudan med ett strategibelopp på högst 60 miljoner kronor är i detta avseende särskilt ineffektivt. Ett annat exempel på en strategi med för små volymer är Resultatstrategin för Sveriges reformsamarbete med Östeuropa, Västra Balkan och Turkiet ( ). Denna strategi bör både renodlas och givet den nuvarande nivån på tilldelade resurser för reformsamarbete också vara föremål för en tydlig fokusering från regeringens sida. I enlighet med vad Sida tidigare anfört, senast i budgetunderlaget för -, bör bilaterala portföljvolymer uppgå till minst 300 miljoner kronor per år i länder med långsiktigt programsamarbete respektive 200 miljoner kronor per år i länder i konflikt eller postkonflikt. I de fall förutsättningar för ett samarbete på denna nivå inte finns bör andra kanaler övervägas, till exempel globala eller regionala stödformer. Effektiva portföljvolymer är en förutsättning för ett effektivt bistånd, dvs. för att kunna hantera ökade biståndsvolymer med begränsade förvaltningsresurser. Om en strategi innehåller flera mål, samtidigt som anslagsvolymen är låg, medför det minskad effekt för respektive resultatområde. Sida anser att en fokusering till färre resultatområden är i linje med den internationella agendan om biståndseffektivitet. Det är också angeläget, som Sida anförde i budgetunderlaget för -, att biståndet ges ett tydligt fokus och att biståndet begränsas till ett fåtal tematiska områden. Det är angeläget att säkerställa att regeringens tematiska prioriteringar får genomslag i utvecklingssamarbetet och att olika typer av strategier korresponderar med varandra tematiskt, exempelvis att miljö- och klimatinsatser på landnivå förstärks genom regionala insatser för samverkan och erfarenhetsutbyte samt normativa insatser på global nivå. I dag samverkar sällan styrningen av olika strategier, något som blir tydligt bland annat i arbetet med miljö- och klimatinsatser. I syfte att stärka det tematiska genomslaget bör även den samlade styrningen peka ut en riktning för vad utvecklingssamarbetet ska åstadkomma inom prioriterade områden 9. Sammantaget bedömer Sida att det är angeläget att såväl myndigheten som regeringen i ökad grad överväger utformningen av och innehållet i strategistyrningen då ingångsvärden anges, strategiförslag utarbetas och strategier beslutas. 9 Återrapportering enligt regleringsbrevet att genomföra en fördjupad analys och bedömning av mervärdet av olika typer av strategier, Regleringsbrevsändring Ärendenummer 15/

15 Behov av ökad flexibilitet En ändrad struktur för anslagsposter Det är angeläget att den finansiella styrningen av Sidas kärnverksamhet blir tydligare. De globala/tematiska strategierna löper ut år. De finansieras av anslagsposter vars belopp fastställs årligen i myndighetens regleringsbrev. De procentuella anslagsminskningarna för anslagsposterna är relativt höga i enlighet med regleringsbrevet, vilket bedöms medföra att strategierna är underfinansierade i förhållande till strategimålen. På motsvarande sätt som för de geografiska anslagsposterna skulle en gemensam anslagspost för de tematiska/globala strategierna medge ökad flexibilitet. Vinsterna är än mer uppenbara här eftersom inlåsningen i dag är starka för dessa strategiers genomförande. Sida anser därför att regeringen bör samla anslagsposterna och 26 till en gemensam tematisk/global anslagspost. Sida bedömer att en sammanslagning även är i linje med den så kallade hållbarhetsagendan som förutsätter ett bredare tematiskt angreppssätt. Det ger Sida en större flexibilitet att vid behov omfördela medel mellan strategier under en gemensam anslagspost. Regeringen styr mål och finansiering i respektive strategi och den politiska styrningen kommer till uttryck där. Det bör däremot vara en uppgift för Sida att bedöma med vem och med vilka belopp och när samarbeten bör genomföras över strategiperioden för bäst resultat av det svenska bidraget. Därför bör anslagspoststrukturen ändras. Förslag: Sida föreslår att regeringen för samman anslagsposterna 13 Särskilda insatser för mänskliga rättigheter och demokratisering, 14 Globala insatser för miljö- och klimatmässigt hållbar utveckling, 15 Globala insatser för socialt hållbar utveckling, 16 Globala insatser för ekonomiskt hållbar utveckling samt 26 Globala insatser för mänsklig säkerhet till en anslagspost för globala insatser. Sida föreslår att regeringen anger ett belopp för hela strategiperioden för dessa globala strategier på motsvarande sätt som för bilaterala strategier. Det landfokuserade utvecklingssamarbetet styrs genom strategier med ett angivet belopp för strategiperioden. Det åligger Sida att under denna period, med ledning av bland annat mål och resultatkrav i strategierna, genomföra en ändamålsenlig årlig fördelning. För att förbättra möjligheten att hantera en situation som medför att en beslutad strategi riskerar att underfinansieras kan anslagspostfördelningen behöva ändras. Sida anser att samtliga geografiska anslagsposter bör kunna läggas samman till en anslagspost. Även i detta fall ges Sida i viss utsträckning en större flexibilitet att vid behov omfördela medel mellan strategier under en gemensam anslagspost. Förslag: Sida föreslår att regeringen för samman anslagsposterna Asien, Latinamerika, Afrika, Mellanöstern och Nordafrika samt Reformsamarbete med Östeuropa, Västra Balkan och Turkiet till en geografisk anslagspost. Sida bedömer att anslagsposterna avseende Humanitära insatser, Informations- och kommunikationsverksamhet och Stöd genom svenska organisationer i det civila samhället, Kapacitetsutveckling och utbyten samt Forskningssamarbete bör kvarstå som egna anslagsposter med hänsyn till sin särprägel. 15

16 En ram för beställningsbemyndiganden Utifrån ett behov av ökad flexibilitet för att åstadkomma resultat ser Sida även ett behov av att se över strukturen för tilldelning av beställningsbemyndiganden, vilket även påtalades i budgetunderlaget för -. Det är få myndigheter som har beställningsbemyndiganden av samma omfattning som Sida. Många myndigheter som har beställningsbemyndiganden har antingen ett villkor att omfördelning medges inom den totala ramen eller att ramarna på anslagspostnivå endast är indikativa. Fasta ramar för beställningsbemyndiganden per anslagspost innebär att när behov av utökad ram uppstår så tar det lång tid för Sida att få beslut om en ändring. Den bristande flexibiliteten medför begränsningar för Sidas möjlighet att teckna långsiktiga avtal, vara förutsägbar och snabbt omallokera resurser. Nuvarande uppdelning per anslagspost innebär också att Sida behöver ha ett visst utrymme per anslagspost utöver det faktiska behovet för att hantera oförutsedda händelser jämfört med att kunna ha ett totalt sett något mindre sådant utrymme på en total ram. Givet att den långsiktiga styrningen kommer att ske genom nya strategier, som successivt ersätter de tidigare strategierna, borde behovet av bemyndiganderamar per anslagspost minska. Förslag: Sida föreslår att regeringen för tilldelar myndigheten en total ram för beställningsbemyndiganden för utgiftsområde 7. Återinför anslagskredit och anslagssparande Riktlinjerna för strategierna bygger på att regeringen anger mål och vad som förväntas uppnås genom biståndet i ett land eller inom ett tema. Baserat på denna styrning utformar Sida planer över biståndets genomförande under tidsperioder upp till sju år. En hög grad av flexibilitet är av vikt för att Sida ska kunna optimera användningen av medel mellan strategier under en anslagspost. Vidare förutsätter en effektiv användning av biståndsmedel att Sida har möjlighet att fördela medel mellan åren, inom ramen för av regeringen fastställt belopp för hela strategiperioden. Sida kan konstatera att myndighetens regleringsbrev för innebär att den tidigare möjligheten till kredit och sparande per anslagspost är borttagen. Då Sida arbetar i länder och miljöer med höga risker är det naturligt att planeringsförutsättningarna varierar, vilket kan medföra att avtal inte ingås enligt plan eller att utbetalningar uteblir. Att löpande kunna hantera dessa situationer bedömer Sida vara avgörande för att erhålla en jämnare utbetalningsprofil under året. Över- och alternativplanering har successivt förbättrats över tid, inte minst med stöd av en anslagskredit och möjligheten till anslagssparande mellan åren. Tillsammans med en systematisk riskanalys på strategi- och insatsnivå har det därmed varit möjligt att identifiera oväntade händelser och att hantera dessa. Vid den interna planeringen har Sida preciserat mål som innebär en avtalsgrad som överstiger 100 procent. Vidtagna åtgärder har även medfört säkrare prognoser över året, förbättrad precision i de mål för utfall och avtal som lämnats samt en jämnare utbetalningsprofil. År betalade Sida ut 101 procent av sakanslaget, jämnare fördelat över året än tidigare, samt utan behov av att föreslå omfördelningar mellan anslagsposter sent på året. Den positiva utvecklingen beror på ett medvetet arbete där krediten är ett viktigt verktyg. Utebliven möjlighet att använda en kredit respektive möjlighet till ett anslagssparande mellan åren försvårar Sidas möjligheter avsevärt till fullt anslagsutnyttjande. Sidas möjligheter till överplanering begränsas, vilket innebär att den faktiska begränsningen för berörda anslagsposter blir större än de limiter som regeringen angivit i regleringsbrevet för. Sida anser att regeringen inom ramanslaget 16

17 1:1 Biståndsverksamhet bör tilldela myndigheten en anslagskredit respektive en möjlighet till anslagssparande per anslagspost på fem procent. En förändring av anslagspoststrukturen i enlighet med Sidas förslag ovan medför dock att behovet av en kredit respektive möjlighet till sparande på tre procent per anslagspost bedöms vara tillräcklig. Förslag: Sida föreslår att regeringen inom ramanslaget 1:1 Biståndsverksamhet, i första hand, tilldelar myndigheten en anslagskredit respektive möjlighet till anslagssparande per anslagspost på fem procent, och i andra hand, återinför en anslagskredit respektive möjlighet till anslagssparande per anslagspost på tre procent. Begränsningar att teckna avtal I regleringsbrevet för 2007 införde regeringen villkoret att Sida ska undvika att teckna större och/eller längre avtal mot slutet av en samarbetsstrategiperiod. Målet var att minst 50 respektive 75 procent av nuvarande årsvolym ska vara ointecknad två respektive tre år efter det att nuvarande strategi förväntas löpa ut. Regeringen påbörjade år reformarbetet att omvandla samarbetsstrategier till resultatstrategier. En smidig övergång till den nya formen av strategier förutsatte att det i slutet av strategiperioden för befintliga strategier fanns ett ointecknat utrymme. För att säkerställa ett sådant utrymme valde regeringen i samband med reformens genomförande att i Sidas regleringsbrev för 2012 ytterligare begränsa Sidas möjlighet att teckna fleråriga avtal i slutet av strategiperioden, med målet att minst 50 respektive 75 procent av nuvarande årsvolym ska vara ointecknad ett respektive två år efter det att strategin löper ut. Begränsningen kvarstår i regleringsbrevet för. Problem relaterade till utbetalningsprofilen kan uppstå i genomförandet av strategier som löper mot sitt slut (eller årligen förlängs) då begränsningar föreligger gällande att ingå längre och större åtaganden. En konsekvens är att flera beredningar och kortare avtal måste hanteras. I och med regleringsbrevet för har regeringen ytterligare skärpt begränsningen med införandet av villkoret att tre år efter att strategin löper ut ska hela den genomsnittliga årsvolymen vara ointecknad. Sida kan konstatera att det för flera strategier innebär ett problem såtillvida att villkoret vid ingången av inte efterlevs till följd av rådande avtalsläge. Denna svårighet accentueras vid kortare strategier som inte är beloppssatta, men också till följd av att beslut om nya strategier försenas. Sida avser att inkomma till regeringen med skrivelser att erhålla beslut om undantag för berörda strategier. Som Sida framfört i tidigare budgetunderlag, senast i budgetunderlaget -, minskar preciseringen av storleken på de ointecknade årsvolymerna Sidas möjligheter att göra långsiktiga åtaganden och därmed minskar effektiviteten i biståndsverksamheten. Den genomsnittliga längden på insatser har dessutom minskat. Ambitionen för Sida och svenskt bistånd bör vara förutsägbarhet, långsiktighet och kostnadseffektivitet. Detta talar för att ge Sida möjlighet att i förhållande till vissa strategiska långsiktiga parter träffa fleråriga avtal. Samtidigt har regeringen behov av att säkerställa att det finns utrymme för omstyrning av biståndet inför nya strategiperioder. Sida bedömer sammantaget att den ursprungliga lydelsen på denna begränsningsregel är väl avvägd och att skärpningen av myndighetens möjligheter att teckna avtal i slutet av strategiperioden bör utgå. 17

18 Förslag: Sida föreslår att begränsningen vad det gäller intecknande av medel vid slutet av strategiperioder avseende att tre år efter att strategin löper ut ska hela den genomsnittliga årsvolymen vara ointecknad utgår. Olika finansieringsformer - ökad ram för garantier Biståndet har en allt viktigare roll att fungera som katalysator för andra resurser. De metoder som finns kan tillämpas i de flesta resultatstrategier och har visat goda resultat. I september beslutade världssamfundet om de nya internationella hållbarhetsmålen. De är mer omfattande än tidigare, och mer ambitiösa inte minst vad gäller miljö och klimat. Uppskattningar av United Nations Conference on Trade and Development (UNCTAD) visar att kostnaden för att uppnå målen uppgår till cirka miljarder USD per år. 10 Det totala biståndet 2013 uppgick till 135 miljarder USD enligt OECD/DAC. Det finns få tecken på att det offentliga biståndet kommer att öka i större utsträckning de närmaste åren. För att målen ska vara möjliga att uppnås behöver ytterligare medel mobiliseras. Den inhemska resursmobiliseringen kan ske genom ökade uttag av skatt. Det är dock inte tillräckligt, privat kapital behöver mobiliseras i ökad utsträckning för att bidra till de nya utvecklingsmålen. Sida har på uppdrag av regeringen redovisat myndighetens samlade arbete vad gäller samverkan med näringslivet sedan Det har skett en betydande utveckling av Sidas samverkan med näringslivet sedan 2009, såväl inom Sida som internationellt. Det finns i dag en större erfarenhet och kompetens inom Sida på området, och internationell lyfts ofta näringslivet fram som en central aktör för utvecklingssamarbetet. Inte minst framhålls näringslivet som en central aktör för att uppnå och finansiera FN:s nya globala mål för hållbar utveckling. Det finns också mer evidensbaserad kunskap om vad som fungerar respektive inte fungerar samt en medvetenhet om vilka områden som skulle behöva förstärkas ytterligare. Samtliga metoder och instrument för samverkan med näringslivet som studerats inom ramen för Sidas regleringsbrevsuppdrag bedöms ha potential att vara katalytiska och/eller bidra till systemförändring. Sida bedömer att det finns en potential genom att i högre grad nyttja garantiinstrumentet. Garantier har visat sig fungera effektivt när det gäller att mobilisera finansiella resurser 12 och attrahera annan typ av kompetens än som är vanligt i utvecklingssamarbetet. Garantiinstrumentet ger incitament för nya aktörer att satsa eget kapital i investeringar som gynnar samma utveckling som Sverige eftersträvar i samarbetsländerna. Ett betydande och växande intresse från internationella aktörer (till exempel filantroper, privata finansiella institutioner, investerare och internationella organisationer) att samarbeta med Sida inom detta område visar också på fördelen med ett flexibelt och anpassningsbart garantiinstrument. För att detta instrument ska var effektivt i utvecklingssamarbetet krävs ett fortsatt fokus på att säkerställa att insatserna kommer till stånd i samverkan med Sida (additionalitet) och att 10 UNCTAD, Investing in Sustainable Development Goals, Action Plan for Private Investments in SDGs, Geneva. 11 Rapportering om samverkan med näringslivet. Återrapporteringen av regleringsbrevsuppdrag i regleringsbrevsändring Ärendenummer 15/ År har Sida 22 aktiva garantier, vilka har mobiliserat nära nio miljarder kronor i privat kapital. (Rapportering om samverkan med näringslivet. Återrapporteringen av regleringsbrevsuppdrag i regleringsbrevsändring Ärendenummer 15/ ) 18

19 på ett tydligt sätt koppla garantiprojekt till prioriterade områden som särskilt passar för garantiverksamhet. Bland dem finns miljö- och klimatinvesteringar till exempel förnybar energi, satsningar på mikro-, små- och medelstora företag samt sysselsättning i sviktande och konfliktdrabbade stater, där det finns omfattande risker och osäkerhet kring affärsmodeller. Omfattningen av Sidas garantiverksamhet har ökat från 3,5 miljarder kronor 2014 till 3,7 miljarder kronor (cirka 4,7 miljarder kronor inklusive valutarisk). Garantiinstrumentet är ett kostnadseffektivt alternativ och komplement till gåvobistånd och kan genom att mobilisera privata kapitalflöden ge en uppväxlingseffekt som flerfaldigt överstiger garantibeloppet. Den eventuella kostnaden (subventionen) för Sida utgör en mycket liten del i förhållande till det mobiliserade kapitalet. Dessutom finansieras delar av riskpremie och administration av avgifter från banker och andra typer av finansieringsinstitutioner. Sida använder garantier i allt större omfattning och den aktuella prognosen för indikativa och planerade insatser pekar på fullt utnyttjande av nuvarande ram på tio miljarder kronor vid slutet av innevarande år. Även om det råder en viss överplanering bedömer Sida att ett behov av en utökad ram kommer att uppstå under. För att fortsatt kunna stödja utvecklingsresultat med hjälp av garantiinstrumentet bedömer Sida att myndighetens garantiram bör utökas till 15 miljarder kronor från och med. Förslag: Sida föreslår att regeringen tilldelar Sida en ram för garantier för på 15 miljarder kronor. Av förordning (2009:320) om finansiering av utvecklingslån och garantier för utvecklingssamarbete framgår att: Garanti ska lämnas mot riskavspeglande premier som motsvarar statens ekonomiska risk för åtagandet och administrativa kostnader för garantin. Sida kan subventionera en viss del av denna premie. Denna subvention ska betraktas som gåvodel i transaktionen. Då garanti lämnas till ett företag ska detta själv bära viss del av risken. [13, 1:a st] Premien består med andra ord av två delar; dels den ekonomiska risken (dvs. den förväntade förlusten på den garanterade utlåningen som kommer att belasta garantireserven över garantins livslängd), dels Sidas administrativa kostnader för att bereda, följa upp och avsluta garantin. Subventionen/gåvan finansieras av sakanslag. Betalningsförmågan hos Sidas motparter är i många fall lägre än vad som krävs för att täcka hela garantikostnaden, vilket i dessa fall nödvändiggör en subvention för att insatsen ska komma tillstånd. Garantiinstrumentet ska på samma sätt som gåvobiståndet bidra till att uppnå utvecklingsmålen i strategierna. Den administrativa kostnaden för garantiverksamheten ska enligt förordning (2011:211) om utlåning och garantier täckas av administrativa avgifter. Någon korssubvention med avgifter från olika garantiinsatser är dock inte tillåten. Till och med har Sida valt att enbart subventionera, dvs använda anslag, för den riskavspeglande delen av premien. Det har medfört ett bestående underskott i finansieringen av den garantitekniska administrationen, något som Riksrevisionen har uppmärksammat som ett problem. Underskottet har fram till kunnat täckas genom att Sida under en utvecklingsfas har kunnat använda ett ackumulerat överskott från tiden före 2013, då Sida övergick till avgiftsfinansiering av garantiverksamheten. 19

20 För att möjliggöra en långsiktigt hållbar finansiering av garantier som bidrar till att uppnå angelägna utvecklingsresultat avser Sida att vid behov låta subventionera en större del av premien än tidigare, dvs. såväl del av riskpremien som del av den administrativa avgiften. Detta kommer säkerställa full kostnadstäckning över tiden. Fortfarande gäller dock att hela premien inte kan subventioneras. Finansieringsinstitutionen ska alltid betala en viss del av premien (och alltid dela risk vid utlåning). En tydligare resultatredovisning Av förordning (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag framgår att Sida i resultatredovisningen översiktligt ska beskriva sin verksamhet och resultatet av verksamheten, företrädesvis de viktigare prestationerna, deras volymer och kostnader. Innehållet i resultatredovisningen ska anpassas efter verksamhetens art och regeringens behov av information. Vidare framgår att informationen om resultatet ska avse det senaste året och ska jämföras med motsvarande information från minst de två föregående åren. Sida har successivt utvecklat sin resultatredovisning i enlighet med förordningens krav. Samtidigt har regeringens krav på Sidas resultatredovisning i årsredovisningen förändrats avsevärt mellan åren sedan Det avser såväl till form (i vilken struktur Sida ska redovisa resultat) som till innehåll (vilka slags resultat ska redovisas). Successivt ändrade/tillkommande krav på innehåll i och struktur för myndighetens resultatredovisning försvårar för myndigheten att delge regeringen en ändamålsenligt, balanserad och rättvisande redovisning av resultat. Det tar erfarenhetsmässigt tid att omsätta nya styrningssignaler/krav på verksamhetsindelning till en tillförlitlig verksamhetsstatistik som kan ligga till grund för bland annat jämförelser över tid. Dessutom påverkas myndighetens planeringsförutsättningar negativt till följd av återkommande krav på förändrad redovisning av resultat. Sida förordar att redovisningen av resultat i årsredovisningen i enlighet med förordningens krav primärt bör avse prestationer, kostnader och kvalitet. I detta sammanhang bör OECD/DAC:s krav på strukturen för verksamhetsstatistik beaktas. Dessutom bör en sådan redovisning ske i en struktur som är stabil över tiden, dvs. avse strategier och anslagsposter, vilket också innebär att den finansiella redovisningen av verksamheten är densamma som resultatredovisningen enligt förordning (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag. Därutöver bör de strategirapporter som Sida årligen lämnar till regeringen i högre grad utgöra underlag för att diskutera resultat i utvecklingssamarbetet. Förslag: Sida föreslår att myndigheten i enlighet med förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag i årsredovisningen ska lämna en sammanfattande redovisning och övergripande bedömning av biståndsverksamheten per strategi respektive per anslagspost. Sammanfattande bedömning av bemyndiganderamar Utestående åtaganden var drygt 19 miljarder kronor av totalt beslutade bemyndiganderamar om drygt 32 miljarder kronor (60 procent). Tilldelad ram är cirka 31 miljarder kronor. Sida beräknar att behovet för inom anslaget 1:1 Biståndsverksamhet under utgiftsområde 7 Internationellt bistånd är miljoner kronor högre än den beslutade nivån. Ökningen hänförs i första hand till anslagsposten 5 Stöd genom svenska organisationer i det civila samhället och anslagsposten 9 20

21 Afrika, men även anslagsposten 17 Mellanöstern och Nordafrika ökar mellan och (se bilaga 1). Det äskade beloppet utgår från befintlig anslagspoststruktur och utgör en summering av den strategistyrda verksamhetens behov. Sida bedömer att beloppet kan reduceras i betydande omfattning om myndigheten tilldelas en total ram för beställningsbemyndiganden för utgiftsområde 7 Internationellt bistånd. Sida avser att återkomma till regeringen under året med en mera precis bedömning av behovet av bemyndiganden. Förslag: Sida föreslår att regeringen tilldelar Sida en bemyndiganderam inom anslaget 1:1 Biståndsverksamhet under utgiftsområde 7 Internationellt bistånd på miljoner kronor för. I det följande redovisas anslagsutvecklingen per anslagspost i enlighet med gällande anslagspoststruktur. Beloppen utgår från den fördelning och de prioriteringar som regeringen gör i Sidas regleringsbrev för och en BNI-uppräkning av biståndsramen i den takt som budgetpropositionen anger. Anslagspost 1. Humanitära insatser Tabell 4. Anslagsutveckling ap. 1 Humanitära insatser, tkr År År År År År Anslag enligt regleringsbrev* och BP Anslagspostens andel av medlen på 1:1 16% 16% 16% 16% 16% // Anslagspostens andel av // på 1:1 * Avser år och Bedömning av perioden - 16% 17% 17% 17% 17% Anslagsposten styrs av Strategi för humanitärt bistånd genom Sida ( ). Strategin är förlängd att gälla till och med 31 december, eller till dess regeringen dessförinnan fattat beslut om ny strategi. Strategin är inte beloppssatt utan styrs av regeringens årliga tilldelning i regleringsbrevet. Under de senaste åren har de humanitära behoven i världen fortsatt att öka dramatiskt. De samlade behoven under var de högsta sedan FN inrättade det humanitära appellsystemet i början av talet och utvecklingen under ser inte bättre ut. De globala flyktingströmmarna är de största sedan andra världskrigets slut med över 60 miljoner människor på flykt. Allt fler människor i världen utsätts för effekterna av väpnande konflikter och naturkatastrofer. Ytterst små växlingar i temperatur eller väderförhållanden (till exempel El Nino) kan skapa omfattande humanitära kriser och konflikter som i fallet med Etiopien och Afrikas Horn under. Det humanitära biståndet sker främst i Afrika och Mellanöstern. En utveckling som ser ut att fortsätta under planeringsperioden. 21

22 Resurser - Anslagspostens relativa andel bibehålls under perioden -. Volymerna uppgår till miljoner kronor, miljoner kronor och miljoner kronor. Anslagspost 2. Informations- och kommunikationsverksamhet Tabell 5. Anslagsutveckling ap. 2 Informations- och kommunikationsverksamhet, tkr År År År År År Anslag enligt regleringsbrev* och BP Anslagspostens andel av medlen på 1:1 1% 1% 1% 1% 1% // Anslagspostens andel av // på 1:1 * Avser år och Bedömning av perioden - 1% 1% 1% 1% 1% Anslagsposten styrs av Strategin för informations- och kommunikationsverksamhet (2010-), vilken till största delen finansierar insatser genom informationsbidrag till organisationer i det civila samhället. Strategin är förlängd. Regeringen planerar att besluta om en ny strategi under med ökade ambitioner vad gäller att nå ut med kunskap, skapa folklig förankring och involvera människor i arbetet för att nå de Globala målen för hållbar utveckling. Ökningen från till medger en ökad satsning på kommunikation om och förankring av de Globala målen i det svenska samhället, vilket regeringen efterfrågar. Fortsatt linjär ökning medger ett kontinuerligt brett och mångfacetterat kommunikationsarbete. Resurser - Anslagspostens relativa andel bibehålls under perioden -. Volymerna uppgår till 116 miljoner kronor, 121 miljoner kronor och 126 miljoner kronor. Anslagspost 5. Stöd genom svenska organisationer i det civila samhället Tabell 6. Anslagsutveckling ap. 5 Stöd genom svenska organisationer i det civila samhället, tkr År År År År År Anslag enligt regleringsbrev* och BP Anslagspostens andel av medlen på 1:1 9% 9% 9% 9% 9% // Anslagspostens andel av // på 1:1 * Avser år och 9% 9% 9% 9% 9% 22

23 Bedömning av perioden - Anslagsposten styrs av Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället Strategin har förlängts och gäller oförändrad som längst till och med 31 december. En ny flerårig strategi förväntas antas av regeringen under våren. Anslaget förmedlas dels till svenska ramorganisationer och dels till internationella civilsamhällesorganisationer (CSO) som till exempel arbetar med frågor om biståndseffektivitet och det krympande utrymmet för civilsamhället. Regeringen valde i regleringsbrevet för att lämna anslaget orört i förhållande till budgetpropositionen. Anslaget ligger därmed kvar på samma nivå som för, det vill säga miljoner kronor. Sida har dock behövt hantera ett underskott på anslaget som härrör från den minskning av anslaget som gjordes av regeringen för. Sida har valt att minska stödet till samtliga ramorganisationer med cirka sju procent jämfört med planerade eller avtalade belopp för. Även vissa internationella CSO berörs av sänkningar. Med dessa åtgärder anpassas verksamheten till anslagsnivån för. Sida bedömer att även om nivån på anslaget skulle öka är det inte troligt att nivån på bidraget till samtliga ramorganisationer kommer att återställas till års nivå. Sida kommer att behöva anpassa verksamheten till den nya strategin för anslaget som väntas beslutas under. Den portföljanalys som ska göras kan leda till slutsatsen att Sida bör ändra olika organisationers relativa andel av anslaget. I dagsläget utgör stödet till svenska ramorganisationer över 90 procent av anslaget, en nivå som förväntas bibehållas den kommande strategiperioden. De internationella organisationer, som får stöd inom den återstående delen av anslaget, är främst verksamma inom områdena bistånds- och utvecklingseffektivitet och att motverka trenden mot ett krympande utrymme för civilsamhället att verka i många utvecklingsländer. Sida strävar mot längre avtalsperioder med de svenska ramorganisationerna. Syftet är att ökad förutsägbarhet för parterna och målgrupperna samt att signalera långsiktighet i samarbetet. Villkoret i regleringsbrevet för om att anslagsposten ska vara ointecknad tre år efter utgången strategi utgör härvidlag ett stort problem redan i dagsläget, i synnerhet så länge strategin endast är förlängd innevarande år. Resurser - Anslagspostens relativa andel bibehålls under perioden -. Volymerna uppgår till miljoner kronor, miljoner kronor och miljoner kronor. Anslagspost 6. Asien Tabell 7. Anslagsutveckling ap. 6 Asien, tkr År År År År År Anslag enligt regleringsbrev* och BP Anslagspostens andel av medlen på 1:1 8% 9% 9% 9% 9% // Anslagspostens andel av // på 1:1 * Avser år och 8% 8% 8% 8% 8% 23

24 Bedömning av perioden - Anslagsposten styrs av Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd i Afghanistan (2014- ), Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd till Bangladesh ( ), Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd till Kambodja (2014-), Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd till Myanmar (2013-) samt Strategi för det regionala utvecklingssamarbetet med Asien med fokus på Sydostasien (2010-). Den senare är förlängd att gälla till och med 31 december, eller till dess regeringen dessförinnan fattat beslut om nya strategier. Den ackumulerade underfinansieringen av anslagsposten har ökat under de senaste åren. Under planeringsperioden förutspås en fortsatt ökning av underfinansieringen. Det regionala utvecklingssamarbetet i Sydostasien hanterar gränsöverskridande utmaningar där lösningar bäst kan sökas genom regionalt samarbete och som fokuserar på hållbar naturresurs- och samhällsplanering samt demokrati och mänskliga rättigheter. Under våren planeras avtal ingås kring en garanti som bidrar till att öka Asiatiska utvecklingsbankens fattigdomsinriktning. I både Bangladesh och Kambodja är demokratiska institutioner svaga och den demokratiska kulturen under utveckling. Respekten för mänskliga rättigheter är svag, civila samhället under tryck och korruptionen utbredd. Sida bedömer att insatser som syftar till att stärka demokrati och mänskliga rättigheter, främja ansvarsutkrävande, motverka korruption samt att förbättra tillgången på samhällstjänster inom sociala sektorer som hälsa och utbildning bör var fortsatt prioriterade under perioden. Klimat- och miljösamarbetet har byggts upp i bägge länderna. Klimatfrågan är särskilt aktuell i Bangladesh som står inför risken för stora folkomflyttningar inom ett par decennier. I Kambodja bedöms förutsättningar för en mer reforminriktad politik föreligga inom vissa områden, däribland inom offentlig finansiell styrning. Inom detta område kommer samarbetet mellan Sverige och EU att fördjupas under kommande år, bland annat genom att medel delegeras från EU till Sverige för genomförande av biståndsinsatser. Berörda sakområden är bland annat skatter, revision och statistik. Ett nära samarbete med svenska myndigheter förutses. Den politiska utvecklingen i Bangladesh är mindre positiv. Regeringspartiets alltmer dominerande roll minskar oppositionens utrymme samtidigt som media och civilsamhälle kontrolleras allt hårdare. Säkerhetsläget är också försämrat. Valet i Myanmar/Burma under har skapat förutsättningar för en ny politisk arena. Den demokratiskt valda regeringens tillträde under öppnar möjligheter för givarstöd till den offentliga sektorn. Den fortsatta utvecklingen av fredsprocessen behöver följas nära. Potential för ökad respekt för mänskliga rättigheter och en demokratisk utveckling finns. Fredsprocessen är dock fortsatt skör. Behoven är stora och den inhemska kapaciteten att ta emot internationellt stöd är fortsatt låg. Afghanistan står inför omfattande utmaningar med fortsatt arbete för att minska fattigdomen, stärka respekten för de mänskliga rättigheterna samt att motverka korruptionen. En ny regering installerades under, vilket har resulterats i ett omtag av de ömsesidiga åtagandena mellan regeringen och givarna inom ramen för den så kallade Self-Reliance Mutual Accountability Framework. Det visas en politisk vilja till krafttag mot korruption, för ökad jämställdhet samt att ta kontroll över såväl ekonomin som det allvarliga säkerhetsläget. Behoven är dock omfattande och Sida bedömer att biståndet under perioden fortsatt bör fokuseras på demokrati och mänskliga rättigheter och utbildning samt att stödet till privatsäkerhetsutveckling, sysselsättning och ekonomisk integration bör öka. 24

25 Utvecklingssamarbetet med Afghanistan har betydande risker. Den väpnade konflikten tillsammans med en utbredd korruption försvårar såväl genomförande som uppföljning av insatser. Respekten för mänskliga rättigheter, i synnerhet kvinnors och barns rättigheter, är svag. Neddragningen av anslagspostnivån har i högre utsträckning belastat afghanistanstrategin jämfört med övriga strategier inom anslagsposten. De områden som inte beräknas uppgå till de initiala prognoserna är privat sektor utveckling, sysselsättning och ekonomisk integration. Resurser - Anslagspostens relativa andel bibehålls under perioden -. Volymerna uppgår till miljoner kronor, miljoner kronor och miljoner kronor. Anslagspost 7. Latinamerika Tabell 8. Anslagsutveckling ap. 7 Latinamerika, tkr År År År År År Anslag enligt regleringsbrev* och BP Anslagspostens andel av medlen på 1:1 3% 3% 3% 3% 3% // Anslagspostens andel av // på 1:1 * Avser år och Bedömning av perioden - 3% 3% 3% 3% 3% Anslagsposten styrs av tre strategier; Samarbetsstrategi för utvecklingssamarbetet med Bolivia (2009- ), Samarbetsstrategi för utvecklingssamarbetet med Colombia (2009-), samt Samarbetsstrategi för utvecklingssamarbetet med Guatemala (2008-). I regleringsbrevet för förlängdes samarbetsstrategierna till och med den 31 december, eller till dess regeringen dessförinnan fattat beslut om nya strategier. Bolivia har uppnått millenniemålet att halvera fattigdomen. Landets utvecklingsutmaningar består fortsatt i att stärka respekten för mänskliga rättigheter, öka jämställdheten, och att åtgärda miljöproblem. De demokratiska institutionerna är svaga, och civilsamhällets verksamhetsutrymme minskar. I Colombia förväntas genomförande av fredsavtalen leda till att väpnade strider upphör, och att åtgärder stegvis vidtas för att lösa bakomliggande orsaker till konflikten, däribland den eftersatta utvecklingen på landsbygden och den ojämlika resursfördelningen. Avsaknad av genomförande av fredsavtalet från 1996 präglar fortsatt situationen i Guatemala. Till huvudsakliga utvecklingshinder hör fattiga kvinnors och urbefolkningens bristande möjlighet till deltagande i demokratiskt beslutsfattande och produktiv sysselsättning, liksom bristen på mänsklig säkerhet. Sida kommer att prioritera genomförandet av fredsplanen i Colombia, stöd till rättvisa för kvinnor och urbefolkning i Guatemala samt demokratisk och miljömässigt hållbar utveckling i Bolivia. Den lägre tilldelningen - (jämfört med budgetpropositionen ) medför att anslagsposten inte formellt sett är underfinansierad i förhållande till gällande strategier. Alla strategier löper dock ut. Beslut rörande tre nya strategier förväntas fattas av regeringen under, och med ökade 25

26 ambitioner. Sida bedömer att den anslagsökning som föreslås i regeringens anvisningar till Sida för strategiunderlag för Bolivia, Colombia och Guatemala kommer vara svår att realisera. Neddragningarna får konsekvenser i form av förseningar i genomförandet av de nya strategierna för Latinamerika. I Colombia kan Sverige inte agera lika kraftfullt i uppstarten efter det att fredsavtalet tecknats. Det arbete som är planerat i Guatemala för att stödja de allra fattigaste kvinnorna skjuts delvis framåt. Nystarten av samarbetet med Bolivia sker i långsammare takt. Samarbetet är i en uppbyggnadsfas där Sida ska utarbeta en ny portfölj. Det finansiella villkoret i regleringsbrevet för rörande begränsningar om att ingå avtal mot strategiperiodens slut utgör en betydande utmaning i verksamheten för Latinamerika. Strategierna i Latinamerika (framför allt Guatemala) har förlängts på årsbasis, vilket har begränsat samarbetet till endast korta förlängningar. Brist på förutsägbarhet har därmed präglat de senaste årens samarbete. Resurser - Anslagspostens relativa andel bibehålls under perioden -. Volymerna uppgår till 544 miljoner kronor, 569 miljoner kronor och 591 miljoner kronor. Anslagspost 9. Afrika Tabell 9. Anslagsutveckling ap. 9 Afrika, tkr År År År År År Anslag enligt regleringsbrev* och BP Anslagspostens andel av medlen på 1:1 27% 27% 27% 27% 27% // Anslagspostens andel av // på 1:1 * Avser år och Bedömning av perioden - 28% 27% 27% 27% 27% Anslagsposten styrs av 15 bilaterala strategier och två regionala strategier 13. Tolv av dessa strategier har beslutats 2013 eller senare. Under har regeringen hittills fattat beslut om strategier för utvecklingssamarbetet med Kenya och Liberia och beslut förväntas tas under året för ytterligare tre strategier (Etiopien, Mali och Regionalt Afrika). Den övervägande delen av samarbetet i Afrika är alltså styrd av aktuella strategier som väl avspeglar relevanta utvecklingsutmaningar och svenska prioriteringar. Under genomförs halvtidsöversyner av strategierna för Sudan, Sydsudan, Zambia och Tanzania, vilket kommer vara vägledande i utarbetandet av nya strategier från och framåt. 13 Burkina Faso (med utgångspunkt i strategi ), Strategi för utvecklingssamarbetet med Demokratiska republiken Kongo (- ), Landstrategi Etiopien (2003-), Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete med Kenya (- 2020), Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete med Liberia (-2020), Strategi för svenskt utvecklingssamarbete med Mali (2004-), Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete med Mocambique (-2020), Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete med Rwanda (-), Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd i Somalia (2013-), Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd i Sudan (2014-), Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd i Sydsudan (2014-), Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd i Tanzania (2013-), Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd i Uganda (2014-), Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd i Zambia (2013- ), Strategi för biståndsinsatser i Zimbabwe (2011-), Samarbetsstrategi för det regionala utvecklingssamarbetet med Afrika söder om Sahara (2010-) samt Strategi för sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) i Afrika söder om Sahara (-). 26

27 Frågan om det framtida bilaterala utvecklingssamarbetet med Sudan, inklusive överväganden om eventuell utfasning, analyseras särskilt i den halvtidsöversyn av befintlig strategi som slutförs under. Utvecklingen i Afrika har under det senaste årtiondet varit övervägande positiv. Andelen människor som lever i fattigdom har minskat men utvecklingen är ojämn och kommer inte alla till del. Den tidigare positiva ekonomiska tillväxttrenden i Afrika söder om Sahara har dock på senare tid påverkats negativt av bland annat sjunkande världsmarknadspriser, framför allt på råvaror som olja, mineraler och kol. Detta påverkar ländernas möjligheter att attrahera internationellt kapital och öka sina egna intäkter i form av skatter. Biståndet har en fortsatt viktig roll att fylla i synnerhet för de länder som har begränsade möjligheter att själva finansiera de utvecklingsutmaningar som de hållbara utvecklingsmålen (SDGs) medför. Av världens fattiga bor i dag 43 procent i svaga och konfliktdrabbade länder, så kallade sviktande stater, en andel som förväntas öka till uppemot 60 procent Afrika har den högsta andelen sviktande stater, 28 av 50 länder på OECDs lista över States in Fragility ligger i Afrika. Av dessa 28 är alla utom ett även låginkomstländer. Elva av Sidas 15 strategistyrda partnerländer klassificerades som sviktande. Dessa är DRC, Etiopien, Kenya, Liberia, Mali, Rwanda, Somalia, Sydsudan, Sudan, Uganda and Zimbabwe. I många av dessa länder kan biståndet bidra till att stärka de förutsättningar som krävs för att andra resursflöden såsom utländska direktinvesteringar, remitteringar och inhemsk resursmobilisering kan öka. Biståndet behöver därför i ännu högre grad riktas mot dessa länder, och i hög grad inriktas på att stärka de inhemska institutioner som behövs för ett effektivt genomförande av de globala utvecklingsmålen. Afrika är också hårt drabbat av klimatförändringar och andra miljöproblem. Det förebyggande arbetet för att öka länders, samhällen och individers motståndskraft mot konflikter och naturkatastrofer är avgörande för att nå långsiktig och hållbar fattigdomsminskning. Biståndet till Afrika inriktas nu i ännu högre grad på att verka kris- och konfliktförebyggande för att stärka motståndskraften vid kriser av olika slag. Det är fortsatt viktigt att skapa länkar mellan kortsiktig krishantering/humanitära insatser och långsiktigt utvecklingssamarbete både för att stärka motståndskraften och för att långsiktigt förebygga kriser och konflikter. Detta kommer att förstärkas i biståndet till Stora sjö-regionen, Afrikas Horn, västafrikanska Sahel men även användas för att ytterligare stärka fattigdomsfokus i övriga samarbetsländer. För att Sida ska vara ledande inom miljö och klimat skärps uppföljningen av hela insatsportföljen både vad gäller riktade insatser och insatser som på ett tydligare sätt integrerar miljö och klimat i sin ansats. I flera länder noteras en fortsatt negativ trend vad gäller efterlevnad av demokratiska principer och ett minskande utrymme för det civila samhället att verka och påverka. Sida prioriterar därför att bidra till ansvarsutkrävande, delaktighet, transparens och icke-diskriminering. Reformering av demokratiska institutioner och offentlig förvaltning ges ökad prioritet i flera strategier. Nya biståndseffektiva samarbetsformer som kombinerar ansvarsutkrävande med ett fokus på nationellt ägarskap och resultat testas i ett antal länder. Innovativa finansieringsmodeller där biståndet kan medverka till att mobilisera additionellt kapital utvecklas i stor skala, bland annat inom energiområdet och satsningen på Power Africa med en tydlig ambition att öka energiproduktionen och påskynda omställningen från fossila till förnybara energikällor. Sida ska vara ledande inom jämställdhet och samarbetet i Afrika har en tydlig jämställdhetsprofil. För att ytterligare förstärka detta, och särskilt stärka kvinnors ekonomiska egenmakt fram till, ökas antalet insatser med jämställdhet som huvudsyfte, med ett särskilt fokus på så kallade icke sociala sektorer 27

28 Angivna volymer - innebär att Sida inte helt och hållet kan genomföra beslutade strategier. Underskottet i finansiering för - uppgår till knappt en (1) miljard kronor, dvs. detta är det belopp som saknas under perioden för att nå upp till redan beslutade samt förväntade strategibelopp i paritet med dagens nivåer. Underskottet understiger tio procent av anslaget och Sida bedömer därför att detta kan hanteras inom de ramar som regeringens riktlinjer för resultatstrategier anger. För enskilda länder, främst Tanzania, torde det emellertid bli svårt att nå upp till 90 procent av strategivolymen eftersom det skulle behövas mycket stora betalningar de återstående åren fram till. Den angivna nivån innebär att vissa planerade beredningar senareläggs eller ställs in och även i vissa fall omförhandlingar av gällande avtal. För flera strategier försvåras också möjligheten att snabbt kunna styra om verksamheten och svara mot nya resultatområden i linje med de politiska utvecklingsprioriteringar som strategierna anvisar. Resurser - Anslagspostens relativa andel bibehålls under perioden -. Volymerna uppgår till miljoner kronor, miljoner kronor och miljoner kronor. Anslagspost 17. Mellanöstern och Nordafrika Tabell 10. Anslagsutveckling ap. 17 Mellanöstern och Nordafrika, tkr År År År År År Anslag enligt regleringsbrev* och BP Anslagspostens andel av medlen på 1:1 4% 6% 6% 6% 6% // Anslagspostens andel av // på 1:1 * Avser år och Bedömning av perioden - 4% 6% 6% 6% 6% Anslagsposten styrs av strategierna Strategi för Sveriges internationella utvecklingssamarbete avseende Palestina (-), Samarbetsstrategi för utvecklingssamarbetet med Irak ( ), Samarbetsstrategi för utvecklingssamarbetet med Mellanöstern och Nordafrika (-2020) samt Sveriges regionala strategi för Syrienkrisen (-2020). Irakstrategin är förlängd och kommer fasas ut och upphöra under. Under planeringsperioden beräknas summa strategibelopp understiga summan för anslagsposten. Strategin för Syrienkrisen innebär stora utmaningar i en kontext som präglas av krig och flyktingströmmar. Utvecklingssamarbetet i Mellanöstern och Nordafrika kommer under perioden - att fortsatt påverkas av de omvälvande förändringsprocesser som påbörjades under den så kallade arabiska våren Tillståndet i flera länder i regionen skulle kunna karakteriseras som konflikt eller post-konflikt, till exempel Syrien, med påverkan på grannländerna Libanon, Jordanien, Irak och Turkiet. Våldsamma konflikter om etnicitet, religion och resurser pågår även inom Egypten, Irak, Jemen, Libanon, Libyen och inom det ockuperade palestinska området. Den regionala ansatsen i strategin för Mellanöstern och Nordafrika bedöms vara mycket relevant inte minst på grund av den osäkra situationen i regionen. 28

29 Resurser - Anslagspostens relativa andel bibehålls under perioden -. Volymerna uppgår till miljoner kronor, miljoner kronor och miljoner kronor. Anslagspost 23. Reformsamarbete med Östeuropa, Västra Balkan och Turkiet Tabell 11. Anslagsutveckling ap. 23 Reformsamarbete med Östeuropa, Västra Balkan och Turkiet, tkr År År År År År Anslag enligt regleringsbrev* och BP Anslagspostens andel av medlen på 1:1 6% 6% 6% 6% 6% // Anslagspostens andel av // på 1:1 * Avser år och Bedömning av perioden - 6% 6% 6% 6% 6% Anslagsposten styrs av Resultatstrategi för Reformsamarbete med Östeuropa Västra Balkan och Turkiet ( ). Sida arbetar inom ett flertal politikområden som samspelar i ländernas närmande till den europeiska gemenskapen EU och dess värdegrund, utifrån olika förutsättningar, villkor och möjligheter. Strategin omfattar 13 länder, varav nio bilaterala program, samt regionala insatser som inkluderar ytterligare fyra länder; Armenien, Azerbajdzjan, Makedonien och Montenegro. Att fortsatt bidra till kapacitetsutveckling är en gemensam nämnare för strategins olika områden. Sveriges stöd utgör ett viktigt strategiskt komplement till EU-kommissionens stöd till Östeuropa, Västra Balkan och Turkiet. Sida kommer att prioritera samarbete med Ukraina. Sida kommer även prioritera verksamhet där möjligheterna för en integrering i den europeiska gemenskapen är som störst. Biståndet kommer fortsatt att inriktas mot ekonomisk, demokratisk och miljömässigt hållbar utveckling. Sida kommer inte att prioritera Armenien, Azerbajdzjan, Makedonien och Montenegro. Den lägre tilldelningen (jämfört med budgetpropositionen ) medför att anslagsposten är underfinansierad. Mot bakgrund av att strategin sträcker sig till 2020 utgör det finansiella villkoret i regleringsbrevet för rörande begränsningar om att ingå avtal mot strategiperiodens slut, inga hinder för verksamheten inom överskådlig tid. Ett minskat sakanslag får konsekvenser för reformsamarbetet. Genomförandet tappar fart i associeringsprocesserna. Resultat framför allt inom de mera resurskrävande resultatområdena rörande ekonomisk EU-integrering samt miljö och klimat, uteblir eller skjuts på i framtiden och möjligheter att stödja en stabilisering av det konfliktdrabbade östra Europa och bygga resiliens i svaga stater försämras. Inom anslagsposten sker en viss differentiering mellan förändringarna i landportföljerna. Sida undantar Ukraina från besparingskravet mer än de övriga länderna inom det Östliga partnerskapet, givet det politiska läget och den tydliga politiska prioriteringen för det samarbetet. Inga nya 29

30 samarbeten påbörjas med fyra länder inom regionalt reformsamarbete (Armenien, Azerbajdzjan, Makedonien och Montenegro). Resurser - Anslagspostens relativa andel bibehålls under perioden -. Volymerna uppgår till miljoner kronor, miljoner kronor och miljoner kronor. Anslagspost 13. Särskilda insatser för mänskliga rättigheter och demokratisering Tabell 12. Anslagsutveckling ap. 13 Särskilda insatser för mänskliga rättigheter och demokratisering, tkr År År År År År Anslag enligt regleringsbrev* och BP Anslagspostens andel av medlen på 1:1 5% 4% 4% 4% 4% // Anslagspostens andel av // på 1:1 * Avser år och Bedömning av perioden - 5% 4% 4% 4% 4% Anslagsposten styrs av Strategi för särskilda insatser för mänskliga rättigheter och demokratisering (2014 ) samt Strategi för särskilt demokratistöd genom svenska partianknutna organisationer ( 2020). Strategin för särskilt demokratistöd genom svenska partianknutna organisationer finansieras inom anslagsposten genom ett årligt finansiellt villkor och behandlas därför inte i det följande. För Resultatstrategin för särskilda insatser för mänskliga rättigheter och demokratisering är strategins sista år, vilket innebär att Sida endast redovisar konsekvenser för tiden till och med. Under kommer Sida att skriva en fördjupad strategirapport som underlag till en ny strategi från och med. Givet lägre anslagsnivåer och så kommer anpassningen till en ny strategi ta längre tid då en stor del av anslaget är intecknat av insatser med strategiska partners. Detta leder till ett begränsat utrymme för nya initiativ under. För att upprätthålla en god intern styrning och kontroll och för ett maximalt anslagsutnyttjande är det angeläget att en anslagskredit beviljas. Den linjära uppräkningen av anslagsnivån från års regleringsbrev innebär att anslaget är 15 procent lägre i förhållande till nivån som aviserades i budgetpropositionen för. I syfte att åstadkomma en ansvarsfull neddragning har avtalade volymer spridits ut över fler år, vilket även detta medfört en ökad inteckning av anslaget. Från och med är utrymmet för nya initiativ större. Anpassningen till lägre anslagsvolym för och kommer att genomföras på ett så ansvarsfullt sätt som möjligt och innebär att Sida värnar kärnan i strategin och portföljen och att strategin renodlas till att vara en global, tematisk strategi (dvs. att landfönstren tas bort). Att renodla strategin till att vara global skapar ett tydligare fokus i verksamheten och möjliggör på sikt ett starkare tematiskt genomslag 30

31 i samspel med regionala och bilaterala strategier 14. Sida kommer att prioritera stöd till ett antal strategiska partners som kompletterar varandra och når goda resultat inom följande länkade områden: rättsstatens principer, yttrandefrihet/ict, jämställdhet och kvinnors rättigheter, barns rättigheter, hbtqpersoners rättigheter, och stöd till utsatta försvarare av mänskliga rättigheter, samt stöd till kommunsamarbeten för att främja lokal demokrati. Sida prioriterar också fortsatt stöd till små civilsamhällesorganisationer med relativt stort beroende av Sida och att skapa utrymme för flexibilitet genom strategiska partnerskap som i sin tur kan anpassa sitt arbete till en föränderlig omvärld, exempelvis avseende försvarare av mänskliga rättigheter. Givet de lägre anslagsnivåerna kommer Sida inte att kunna stärka arbetet med jämställdhet och rättsstatens principer i den utsträckning som planerats för, enligt den portföljanalys som gjordes utifrån strategin. Sida kommer inte heller att kunna bidra substantiellt till områden som religionsfrihet, funktionshindrades rättigheter eller kulturaktörer. Sida har insatser som bidrar till samtliga resultat i strategin, men de är dock begränsade i förhållande till de ambitiösa resultaten. Sammantaget innebär det reducerade anslaget att portföljen inte kommer att kunna bidra till strategins mål i den utsträckning som det tidigare fanns potential för. Resurser - Anslagspostens relativa andel bibehålls under perioden -. Volymerna uppgår till 682 miljoner kronor, 713 miljoner kronor och 741 miljoner kronor. Anslagspost 14. Globala insatser för miljö- och klimatmässigt hållbar utveckling Tabell 13. Anslagsutveckling ap. 14 Globala insatser för miljö- och klimatmässigt hållbar utveckling, tkr År År År År År Anslag enligt regleringsbrev* och BP Anslagspostens andel av medlen på 1:1 4% 4% 4% 4% 4% // Anslagspostens andel av // på 1:1 * Avser år och Bedömning av perioden - 4% 4% 4% 4% 4% Anslagsposten styrs av Resultatstrategi för globala insatser för miljö- och klimatmässigt hållbar utveckling (2014 ). Resultatstrategins sista år är, vilket innebär att Sida här endast redovisar konsekvenser till och med. Under kommer Sida att lämna en fördjupad strategirapport, som underlag till en eventuell ny strategi från och med. Givet lägre anslagsnivåer och så kommer anpassningen till ny inriktning i strategin att ta längre tid än normalt eftersom utrymmet för nya initiativ är begränsat under. 14 Återrapportering enligt regleringsbrevet att genomföra en fördjupad analys och bedömning av mervärdet av olika typer av strategier, Regleringsbrevsändring Ärendenummer 15/

32 Den linjära uppräkningen av anslagsnivån från års regleringsbrev innebär att anslaget är 15 procent lägre i förhållande till nivån som aviserades i budgetpropositionen för. Samtidigt har anslagsnivåerna ökat för anslagsposten under ett antal år, vilket innebär att läget vad gäller intecknat anslag inte är fullt så ansträngt som för vissa andra tematiska anslagsposter. Som en följd av lägre anslag än aviserat och ambitionen att vara en långsiktig och trovärdig samarbetspartner, är drygt hälften av anslaget redan intecknat för. Intecknat utrymme och kommer att öka ytterligare i och med Sidas vilja att åstadkomma en ansvarsfull neddragning där redan avtalade belopp sprids ut över fler år. Detta innebär att det är angeläget med ett undantag från regeln om att 50 respektive 75 procent av anslaget ska vara ointecknat ett respektive två år efter att strategin löper ut. För att upprätthålla en god intern styrning och kontroll och för ett maximalt anslagsutnyttjande är det angeläget att en anslagskredit beviljas. Anpassningen till lägre anslagsvolym för och kommer att genomföras på ett så ansvarsfullt sätt som möjligt och innebär att Sida strävar efter att omförhandla så få avtal som möjligt och att värna organisationer med relativt stort beroende av Sida. Av drygt 50 insatser berörs cirka hälften av särskilda åtgärder såsom omförhandling av avtal, utfasning eller sänkta belopp i beredningar. Strategin renodlas också till att vara en global, tematisk strategi (dvs. de två insatser som inte är globala utan bilaterala eller regionala fasas ut för finansiering från det globala anslaget). Att renodla strategin till att vara global skapar ett tydligare fokus i verksamheten och möjliggör på sikt ett starkare tematiskt genomslag i samspel med regionala och bilaterala strategier 15. Utöver de prioriteringar som grundar sig på de Sidas bedömning om vikten att renodla strategin, dvs. skydda små känsliga sårbara organisationer och skära i så få avtal som möjligt, kommer inga särskilda tematiska prioriteringar att ske. Sida prioriterar framgent alla fem målområden i strategin, men med få insatser i vissa fall. En konsekvens av lägre anslag är att stöden till FN-organisationer sänks (stödet till UNEP sänks från 70 miljoner kronor till 60 miljoner kronor för och sammanlagt, det planerade stödet till UNHABITAT sänks från 70 till 64 för och sammanlagt samt stödet till UNDP sänks från 61 miljoner kronor till 50 miljoner kronor för och sammanlagt). Svenska och internationella organisationer och tankesmedjor som Sverige och Sida vill ha närmare relationer med kommer också att få lägre stöd. Sida hade innan beslut om anslagsnivån avsatt en del av anslaget för att användas till insatser som respons på COP 21 och Agenda 2030 men har nu reducerat detta belopp till en tiondel av det ursprungliga. Sida har också påbörjat ett arbete för att uppnå en bättre balans inom insatsportföljen i förhållande till strategimålen genom att öka antalet insatser mot resultaten om klimat och ekosystemtjänster. Detta arbete kommer inte att genomföras till och med. Sida har insatser som bidrar till samtliga resultat i strategin, men de är ibland dock begränsade i förhållande till de ambitiösa resultaten, inom till exempel klimat- och kemikalieområdena. Resurser - Anslagspostens relativa andel bibehålls under perioden -. Volymerna uppgår till 711 miljoner kronor, 744 miljoner kronor och 773 miljoner kronor. 15 Återrapportering enligt regleringsbrevet att genomföra en fördjupad analys och bedömning av mervärdet av olika typer av strategier, Regleringsbrevsändring Ärendenummer 15/

33 Anslagspost 15. Globala insatser för socialt hållbar utveckling Tabell 14. Anslagsutveckling ap. 15 Globala insatser för socialt hållbar utveckling, tkr År År År År År Anslag enligt regleringsbrev* och BP Anslagspostens andel av medlen på 1:1 6% 5% 5% 5% 5% // Anslagspostens andel av // på 1:1 * Avser år och Bedömning av perioden - 6% 5% 5% 5% 5% Anslagsposten styrs av Resultatstrategi för globala insatser för socialt hållbar utveckling (2014 ). Resultatstrategins sista år är, vilket innebär att Sida här endast redovisar konsekvenser till och med. Under kommer Sida att lämna en fördjupad strategirapport som ett underlag till en eventuell ny strategi från och med. Givet lägre anslagsnivåer och så kommer anpassningen till en eventuell ny inriktning i strategin att ta längre tid än normalt eftersom utrymmet för nya initiativ är begränsat under. Den linjära uppräkningen av anslagsnivån från års regleringsbrev innebär att anslaget är 15 procent lägre i förhållande till nivån som aviserades i budgetpropositionen för. Sedan 2014 har anslaget minskat med en tredjedel från en nivå på cirka miljoner kronor. Som en följd av lägre anslag än aviserat och ambitionen att vara en långsiktig och trovärdig samarbetspartner är en stor del av anslaget redan intecknat för. Intecknat utrymme och kommer att öka ytterligare i och med Sidas vilja att åstadkomma en ansvarsfull neddragning där redan avtalade belopp sprids ut över fler år. Detta innebär att det är angeläget med ett undantag från regeln om att 50 respektive 75 procent av anslaget ska vara ointecknat ett respektive två år efter att strategin löper ut. För att upprätthålla en god intern styrning och kontroll och för ett maximalt anslagsutnyttjande är det angeläget att en anslagskredit beviljas. Anpassningen till lägre anslagsvolym för och kommer att genomföras på ett så ansvarsfullt sätt som möjligt, givet att insatsportföljen under de senaste åren utvecklats mot att i dagsläget svara mycket väl mot kärnan i strategin. Av 30 insatser berörs drygt en tredjedel av särskilda åtgärder såsom omförhandling av avtal, utfasning eller sänkta belopp i beredningar. Sida kommer att prioritera kärnstöd till civila samhällesorganisationer, värna stöd till mindre organisationer samt försöka undvika att skära i redan ingångna avtal. Eftersom strategiperioden löper ut redan och att anslaget har sjunkit under hela perioden väljer Sida dessutom att inte gå in i helt nya områden såsom till exempel yrkesutbildning. Sida värnar insatser inom sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, SRHR, däremot kommer det att vara svårt att nå målen inom vatten och sanitet. Den utfästelse som Sverige har gjort till Global Partnership for Education 2014 om stöd på 600 miljoner kronor för perioden kommer inte att kunna infrias, vilket kommer att innebära att 33

34 cirka färre barn får gå i skola. Det kommer också att skada förtroendet för Sverige och Sida. En konsekvens av lägre anslag är också att stöden till FN-organisationer sänks. Stödet till Unicef/WASH halveras från 230 miljoner kronor till 115 miljoner kronor för Sverige har finansierat 67 procent av programmet. Stödet till UNFPA kommer också att halveras från 100 till 50 miljoner kronor för. Vad gäller kärnstödet till WHO så kommer de senaste årens nivå på 170 miljoner kronor att sänkas till 100 miljoner kronor per år för och. Liksom för övriga globala/tematiska strategier är strategimålen omfattande. I ljuset av föreliggande anslagsminskningar bedömer Sida att det föreligger en risk för att ett antal mål inte kommer att uppnås, exempelvis Stärkta utbildningssystem med fokus på yrkesutbildning, Ökad tillgång till och förbättrade förutsättningar för utbildning för flickor samt barn med funktionsnedsättning. Resurser - Anslagspostens relativa andel bibehålls under perioden -. Volymerna uppgår till 946 miljoner kronor, 990 miljoner kronor och miljoner kronor. Anslagspost 16. Globala insatser för ekonomiskt hållbar utveckling Tabell 15. Anslagsutveckling ap. 16 Globala insatser för ekonomiskt hållbar utveckling, tkr År År År År År Anslag enligt regleringsbrev* och BP Anslagspostens andel av medlen på 1:1 3% 3% 3% 3% 3% // Anslagspostens andel av // på 1:1 * Avser år och Bedömning av perioden - 3% 3% 3% 3% 3% Anslagsposten styrs av Resultatstrategi för globala insatser för ekonomiskt hållbar utveckling (2014 ). Resultatstrategins sista år är, vilket innebär att Sida här endast redovisar konsekvenser till och med. Under kommer Sida att skriva en fördjupad strategirapport som ett underlag till en eventuell ny strategi från och med. Givet lägre anslagsnivåer och så kommer anpassningen till en eventuell ny inriktning i strategin att ta längre tid än normalt eftersom utrymmet för nya initiativ är begränsat under. Den linjära uppräkningen av anslagsnivån från års regleringsbrev innebär att anslaget är 18 procent lägre i förhållande till nivån som aviserades i budgetpropositionen för. Anslaget minskades redan med 14 procent från 700 miljoner kronor 2014 till 600 miljoner kronor och sedan med ytterligare sex procent under till 564 miljoner kronor. Som en följd av tidigare sänkningar, ett lägre anslag för än aviserat och ambitionen att vara en långsiktig och trovärdig samarbetspartner så är drygt 25 procent av anslaget redan intecknat för. Intecknat utrymme och kommer att öka ytterligare i och med Sidas vilja att åstadkomma en ansvarsfull neddragning där redan avtalade belopp sprids ut över fler år. Detta innebär att det är angeläget med ett undantag 34

35 från regeln om att 50 respektive 75 procent av anslaget ska vara ointecknat ett respektive två år efter att strategin löpt ut. Anpassningen till lägre anslagsvolym för och kommer att genomföras på ett så ansvarsfullt sätt som möjligt och innebär att Sida strävar efter att omförhandla så få avtal som möjligt och att värna organisationer med relativt stort beroende av Sida. Av drygt 60 insatser berörs cirka två tredjedelar av särskilda åtgärder såsom omförhandling av avtal, utfasning eller sänkta belopp i beredningar. Strategin renodlas också till att vara en global, tematisk strategi (dvs. de insatser som inte är globala utan bilaterala eller regionala fasas ut för finansiering från globala anslag, endast en insats under denna strategi). Att renodla strategin till att vara global skapar ett tydligare fokus i verksamheten och möjliggör på sikt ett starkare tematiskt genomslag i samspel med regionala och bilaterala strategier 16. I syfte att fokusera på kärnan i strategin kommer insatser med svag relevans för strategimålen att justeras beloppsmässigt eller inte genomföras. En följd blir att en Challange Fund (African Enterprise Challange Fund) avslutas för finansiering från anslagspost 16 och ett par insatser av innovativ karaktär inte kan genomföras i närtid. Avtalen inom ramen för de 200 miljoner kronor som 2013 anslogs för livsmedelstrygghet kommer att omförhandlas. En konsekvens av lägre anslag är att stöden till FN-organisationer och andra multilaterala organisationer sänks (för och sammanlagt så sänks stödet till FAO från 80 till 50 miljoner kronor, stödet till ILO sänks från 90 till 65 miljoner kronor, planerat stöd till Världsbanken sänks från 80 till 50 miljoner kronor och kärnstödet till UNCDF sänks från 40 till 20 miljoner kronor). Sida har haft som målsättning att värna informations- och kommunikationsteknologi (ICT), vilket inte kommer att lyckas fullt ut. Stockholm Internet Forum, SIF, som är en grundbult i ICT-arbetet kommer exempelvis inte att genomföras utan först på våren. Nya insatser inom resultatområdet med nya partners kommer till viss del att senareläggas och med lägre anslagsnivåer. I nuvarande portfölj finns en tyngdpunkt på livsmedelstrygghet samt inkluderande marknader och sysselsättning. Sida har påbörjat ett arbete för att uppnå en bättre balans inom insatsportföljen i förhållande till strategimålen. Målsättningen var att under öka antalet insatser inom ICT samt handel och hållbart företagande. Denna målsättning kommer vara svår att uppnå. Insatserna i nuvarande portfölj svarar mot strategimålen och bidrar till att resultaten uppnås. Sida gör dock bedömningen att efter minskningen av anslaget och så kommer ett av strategimålen vara svårt att uppnå: Stärkt kapacitet hos länder att implementera effektiv skattelagstiftning. I övrigt uppnås målen i viss utsträckning. Ambitionen att öka stödet till delmålet Mer hållbart nyttjande av fiskeresurser bedöms inte vara möjlig att genomföra, men det finns fortfarande insatser som bidrar även till detta mål. Resurser - Anslagspostens relativa andel bibehålls under perioden -. Volymerna uppgår till 520 miljoner kronor, 544 miljoner kronor och 565 miljoner kronor. 16 Återrapportering enligt regleringsbrevet att genomföra en fördjupad analys och bedömning av mervärdet av olika typer av strategier, Regleringsbrevsändring Ärendenummer 15/

36 Anslagspost 26. Globala insatser för mänsklig säkerhet Tabell 16. Anslagsutveckling ap. 26 Globala insatser för mänsklig säkerhet, tkr År År År År År Anslag enligt regleringsbrev* och BP Anslagspostens andel av medlen på 1:1 1% 1% 1% 1% 1% // Anslagspostens andel av // på 1:1 * Avser år och Bedömning av perioden - 1% 1% 1% 1% 1% Anslagsposten styrs av Resultatstrategi för globala insatser för mänsklig säkerhet (2014-). Strategins sista år är. Under planerar Sida skriva en fördjupad strategirapport som underlag till en eventuell ny strategi, gällande från och med. Stödet genomförs i huvudsak genom multilaterala organisationer och civilsamhällets organisationer som är verksamma inom freds- och statsbyggande på global, regional och lokal nivå. En kombination av samarbetsformer används. Kärnstöd ges till vissa organisationer som är centrala aktörer för den normativa policyutvecklingen inom prioriterade frågor. Anslaget används även för bilaterala insatser i situationer där det finns ett förhöjt behov av snabbhet eller flexibilitet. Strategin är inte beloppssatt utan tilldelningen sker i det årliga regleringsbrevet. Resurser - Anslagspostens relativa andel bibehålls under perioden -. Volymerna uppgår till 213 miljoner kronor, 223 miljoner kronor och 232 miljoner kronor. Anslagspost 28. Kapacitetsutveckling och utbyten Tabell 17. Anslagsutveckling ap. 28 Kapacitetsutveckling och utbyten, tkr År År År År År Anslag enligt regleringsbrev* och BP Anslagspostens andel av medlen på 1:1 3% 3% 3% 3% 3% // Anslagspostens andel av // på 1:1 * Avser år och 3% 2% 2% 2% 2% 36

37 Bedömning av perioden - Anslagsposten styrs av Resultatstrategi för kapacitetsutveckling och utbyten (2014-). Sida bedömer att målen inom strategiperioden inte kommer att uppnås för strategins två första, och volymmässigt största, av strategins fyra verksamhetsområden. Merparten av Sidas internationella kapacitetsutvecklingsprogram är International Training Programmes (ITP). För att upprätthålla programnivån på nuvarande 20 program förutsätts en anslagstilldelning i nivå med den som föreslogs i budgetpropositionen för. Anslagsminskningarna hanteras genom att minska antal programomgångar, vilket innebär att färre deltagare ges möjlighet att delta i pågående program. Portföljminskningen görs för att utveckla, och vid ökad anslagstilldelning, kunna starta nya program inom prioriterade områden som miljö och klimat samt jämställdhet. Inom resursbasprogrammen prioriterar Sida att inte avbryta kontrakt för de som påbörjat en utlandspostering. Det är inte möjligt att nå strategimålet - att bredda svensk resursbas och öka antalet svenskar i internationella och regionala organisationer. Ambitionen att genom JPO-programmet placera 90 svenskar i FN-organisationer och utvecklingsbanker kvarstår, men den låga anslagstilldelning och innebär att målsättningen skjuts på framtiden. Sverige kommer till exempel att ha endast 45 JPO under. Sida kommer inte att kunna genomföra 20 nya sekonderingar varje år till FN och utvecklingsbankerna, enligt angiven målbild för Sidas och Regeringskansliet/Utrikesdepartementets program. Snarare blir det tolv nya sekonderingar per år. Neddragningen påverkar Sveriges relationer med prioriterade multilaterala partners som förberett sig för fler svenska sekonderingar och även upprättat strukturer för att ta emot dessa. Färre placerade svenskar i FN innebär också minskade påverkansmöjligheter och försämrade förutsättningar för svenskar som konkurrerar om strategiska seniora positioner inom FN och utvecklingsbankerna, både på kort och lång sikt. Tre av fyra organisationer (U4, UNV, Svenska FN-förbundet) som får kärnstöd inom strategin ges sänkta bidrag. Till följd av anslagsminskningarna kommer Sida även att minska tilldelningen till resursbasprogrammen MFS, Linneus Palme, Praktikantprogrammet, Athena, Den Globala Skolan samt Sidas resestipendier. Samtliga program hanteras av Universitets- och högskolerådet (UHR). Resurser - Anslagspostens relativa andel bibehålls under perioden -. Volymerna uppgår till 433 miljoner kronor, 453 miljoner kronor och 471 miljoner kronor. 37

38 Anslagspost 32. Forskningssamarbete Tabell 18. Anslagsutveckling ap. 32 Forskningssamarbete, tkr År År År År År Anslag enligt regleringsbrev* och BP Anslagspostens andel av medlen på 1:1 4% 4% 4% 4% 4% // Anslagspostens andel av // på 1:1 * Avser år och Bedömning av perioden - 4% 4% 4% 4% 4% Anslagsposten styrs av Strategi för forskningssamarbete och forskning inom utvecklingssamarbetet (-2021). Strategin innebär en tydlig ambitionsökning inom två målområden. 1) Kapacitetsuppbyggnadsmålet, som uttrycker att fler samarbetsländer har kapacitet att genomföra forskarutbildningar och bedriva forskning av hög kvalitet. 2) Innovationsmålet, som är ett nytt resultatområde. Samtidigt har ingen verksamhet tagits bort i jämförelse med den tidigare strategin. Sida väljer att relativt sett prioritera det långsiktiga bilaterala forskningssamarbetet. Därutöver prioriteras små men strategiska forskningsorganisationer som är beroende av Sida för sin överlevnad och forskningsorganisationer som redan beslutat om bidrag till forskningsprojekt eller stöd till doktorandutbildningar. Miljö- och klimatområdet värnas också i jämförelse med andra forskningsområden. I budgetunderlaget för - var beloppen för anslagsposten 993 respektive miljoner kronor för åren och, vilket då bedömdes vara rimliga nivåer för att nå strategimålen. Dessa belopp utgjorde också utgångspunkten för operationaliseringsarbetet. Redan minskades forskningsanslaget, vilket krävde en anpassning av insatsportföljen: vissa stöd fasas ut och annan verksamhet får senareläggas. Anslagsminskningarna får ytterligare konsekvenser för strategins genomförande. En linjär uppräkning av anslagsposten medför att uppsatta mål inte uppnås för forskningsstrategin under strategiperioden. Sida konstaterar att strategin volymmässigt är för liten och inriktningen för splittrad för att strategin de facto ska få någon verkningsgrad. Givet tilldelade resurser bedömer Sida att regeringen behöver ändra strategins innehåll. Nedskärningarna får även stora effekter för samarbetspartners. Perspektiven för stöden är oftast år. I de landsamarbeten, med mål att det i varje land (Bolivia, Etiopien, Mocambique, Rwanda, Tanzania och Uganda) ska finnas minst ett universitet som bedriver forskning och forskarutbildning av god kvalitet samt har en struktur i landet för forskningsfinansiering, är perspektiven i vissa fall ännu längre. Det finns risk för att hela landsamarbeten, eller delar av bilaterala forskningssamarbeten, måste avbrytas med konsekvenser för såväl universiteten och doktoranderna. Även de svenska universitet som är engagerade i att bygga kapacitet påverkas. I stort sett samtliga samarbetspartners kommer att påverkas av nedskärningarna, till exempel WHOs forskningsprogram som fokuserar på infektionssjukdomar som drabbar de fattigaste samt sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, European and Developing Countries Clinical Trials Partnership (EDCTP), och International Vaccine Institute (IVI). Ett flertal av CGIARs givare minskar sitt stöd 38

39 under och den svenska utbetalningen minskas från 115 miljoner kronor till cirka 50 miljoner kronor. Sverige är till exempel en av få givare som genom basstöd bidrar till att bibehålla genbankerna som innehåller 80 procent av världens jordbruksgrödor. Forskning för att ta fram grödor som anpassats till klimatförändringarna är beroende av dessa genbanker. Portföljanalys har identifierat behov att stödja ett antal för Sida nya forskningsområden, såsom antibiotikaresistens, förnyelsebar energi, konflikt, och tvärvetenskaplig miljö- och klimatforskning. Utrymme saknas att gå vidare och finansiera forskning på dessa områden. Beredskap kommer saknas för att svara upp med forskning relaterade till akuta hot, såsom ebola och zika-virus. Mindre forskningsorganisationer (ofta regionala) är i ännu större utsträckning beroende av svenskt stöd och riskerar få lägga ned sin oberoende forskningsverksamhet. Flera av dessa är också i ett uppbyggnadsskede och mycket sköra, och den svenska investeringen riskerar att gå förlorad. Resurser - Anslagspostens relativa andel bibehålls under perioden -. Volymerna uppgår till 677 miljoner kronor, 708 miljoner kronor och 736 miljoner kronor. 39

40 3.2 Utgiftsområde 5. Internationell samverkan Anslag 1:11 Samarbete inom Östersjöregionen Anslagspost 3. Samarbete med Ryssland Utgiftsområde 5 Internationell samverkan. Samarbete med Ryssland Tabell 19. Anslagsutveckling ap. 3 Samarbete med Ryssland, tkr År År År År År Anslag enligt regleringsbrev* och BP // * Avser år och Bedömning av perioden - Anslagsposten styrs av Resultatstrategi för Sveriges stöd till demokrati, mänskliga rättigheter och miljöinsatser i Ryssland (2014-). Rysslandssamarbetet berörs inte av några anslagsminskningar då stöd utgår från utgiftsområde 5, Internationell samverkan. Arbetet omfattar fortsatt 64 miljoner kronor årligen för att arbeta med ökad respekt för mänskliga rättigheter och demokratisk utveckling samt förbättrad miljö i Östersjöområdet. Arbetet kommer fortsatt vara utmanande under en tid framåt. Rysslands politik gentemot Ukraina har lett till sanktioner från EUs sida vilket påverkat Sveriges bilaterala relationer med Ryssland. Någon förändring in sanktionsläget förutses inte i närtid. Särskilt begränsas Sidas planerade bidrag till miljöinvesteringar och därmed undersöks istället alternativa stöd till det civila samhället inom miljöområdet. Rysslands återkommande beslut om nya lagar som inskränker yttrandefriheten, försvårar för civilsamhällets organisationer att ta emot utländska medel, samarbeta med internationella organisationer och verka fritt i Ryssland, försvårar emellertid det svenska stödet till det civila samhället inom såväl miljöområdet som mänskliga rättigheter och demokrati. Detta har inneburit mer arbetsintensiv projekthantering för Sida och en osäkerhet för samarbetspartner. Få andra givare medför att det svenska samarbetet är en av få kanaler mot världen i ett alltmer slutet Ryssland. Behovet av oberoende media och ökad yttrandefrihet, samt att möjliggöra internationella kontakter är starkare än någonsin. Sidas närvaro i St. Petersburg ger organisationer och samarbetsparter en möjlighet till dialog. Sida bedömer det som fortsatt angeläget att verka för vår gemensamma miljö samt att stödja demokratirörelsen i Ryssland. Sidas möjligheter att anpassa stödet bedöms som goda trots det utmanande politiska läget. Resurser - Anslagsposten bibehålls oförändrad under perioden -. Volymerna uppgår till 64 miljoner kronor, 64 miljoner kronor och 64 miljoner kronor. Utestående åtaganden var cirka 107,8 miljoner kronor av en totalt beslutad bemyndiganderam på 109,7 miljoner kronor (98 procent). För att Sida enligt plan ska kunna bedriva effektiv verksamhet, säkerställa medlemsutnyttjande, kontinuitet och arbeta långsiktigt har Sida lämnat in en framställan om en utökad bemyndiganderam för inom anslaget 1:11 Samarbete inom Östersjöregionen under utgiftsområde 5 Internationell samverkan till 164 miljoner kronor. Sida beräknar att behovet för är samma som den föreslagna nivån för. Sida förordar vidare att slutår för bemyndiganderamen 40

41 ska vara samma som för övriga strategier. Sida vill vidare att slutår för åtaganden gällande bemyndiganderamen för utgiftsområde 5 anslag 1:11 ska vara densamma som för anslagsposter under utgiftsområde 7 dvs slutår Förslag: Sida föreslår att regeringen bemyndigar Sida att under inom ramanslaget 1:11 Samarbete inom Östersjöregionen under utgiftsområde 5 Internationell samverkan ingå avtal på högst 164 miljoner kronor för kommande år. 3.3 Utgiftsområde 7. Internationellt bistånd Anslag 1:2 Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete Tabell 20. Anslagsutveckling anslag 1:2 Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete, tkr Ingående överföringsbelopp Anslag enligt regleringsbrev och BP Justering för valuta Förslag till additionellt anslag // Årets över-/underskott Utgående överföringsbelopp Anslagskredit Sida bedömer att förvaltningsanslaget under planeringsperioden bör följa den utveckling som regeringen angivit i budgetpropositionen för. Omprioriteringen av biståndsmedel enligt regleringsbrevet förväntas kvarstå under planeringsperioden och antas påverka Sidas strategigenomförande avsevärt. Betydande arbete behöver exempelvis ägnas åt att omförhandla finansiella villkor då omförhandlingar av avtal erfarenhetsmässigt tar mycket tid i anspråk. Därtill kommer behovet av att genom ökad dialog vårda väletablerade och mångåriga relationer med partners. Vidare behöver Sida ägna ytterligare kraft åt att finna alternativa finansieringskällor. Dessutom behöver Sida överväga insatsportföljernas sammansättning till följd av begränsade/ändrade finansiella förutsättningar. Även uppföljningen av strategigenomförandet behöver stärkas. På längre sikt bedömer Sida att inriktningen av det framtida biståndet fortsatt kommer att i allt högre grad gå mot mer arbetsintensiva insatser, det vill säga administrativt dyrare, men också mot insatser som medför begränsade utbetalningar. Det innefattar även en långsiktig utveckling mot starkare partnerskap och samverkan med aktörer (till exempel nätverk för statliga myndigheter). Även ett förverkligande av den nya biståndspolitiska plattformen bedöms komma vara mera resurskrävande till följd av exempelvis ökad dialog med och ökat engagemang inom olika FN-organ. Sida kommer också att bidra till att uppfylla de biståndspolitiska målen genom att bygga kunskap, relationer och skapa kapacitet och förutsättningar för en hållbar och inkluderande utveckling. Dessutom ska Sida successivt etablera nya arbetssätt och plattformar för strategisk samverkan med flera olika aktörer för att ytterligare förstärka effekterna av en god samverkan. 41

42 Anslagskredit och anslagssparande Sidas förvaltningskostnader för drift och investeringar vid utlandsmyndigheterna debiteras i enlighet med de principer för kostnadsdelning som framgår av Förvaltningsöverenskommelsen mellan Regeringskansliet/Utrikesdepartementet och Sida och gäller samtliga myndigheter med utvecklingssamarbete. Regeringskansliet fakturerar Sida för drift- och kapitalkostnader vid samtliga utlandsmyndigheter. För motsvarade dessa kostnader drygt 20 procent av Sidas totala förvaltningskostnader. Avvikelserna mellan budget och utfall för de av Regeringskansliet debiterade kostnaderna har varit betydande under perioden och inneburit såväl underskattningar (2012) som överskattningar ( och 2013-). Ett enskilt år under perioden (2011) har avvikelsen motsvarat i storleksordningen tre procent av förvaltningsanslaget, vilket motsvarade Sidas möjlighet till sparande och anslagskredit. Denna osäkerhet begränsar möjligheten att använda förvaltningsanslaget effektivt på både kort (årlig) och medellång (treårig) sikt. Valutakursdifferenser på Sidas förvaltningsanslag hanteras genom justeringar för såväl kursförluster som kursvinster i samband med vårändringsbudgeten påföljande år. Effekter under innevarande år antas hanteras genom av regeringen tilldelad anslagskredit (tre procent) respektive möjlighet till anslagssparande (tre procent). Sida bedömer, med ledning av utfallet och kursutvecklingen för USD, att valutakursdifferenserna för helåret (valutakursförlusten) kan komma att vara betydande och att det därmed finns en risk för att de kan överstiga tilldelad anslagskredit. Sida föreslår mot denna bakgrund, och i enlighet med vad som anfördes i budgetunderlaget - samt i särskild skrivelse till regeringen 17, att anslagskrediten respektive möjligheten till anslagssparande ökas från tre procent (drygt 30 miljoner kronor) till fem procent (drygt 50 miljoner kronor). Sida ges därmed likartade förutsättningar som flertalet övriga förvaltningsmyndigheter under regeringen. Förslag: Sida föreslår att regeringen inom ramanslaget 1:2 Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) tilldelar myndigheten en anslagskredit respektive möjlighet till anslagssparande på fem procent. Intern styrning och kontroll Sida har sedan 2010 vidtagit åtgärder för att komma tillrätta med tidigare brister i intern styrning och kontroll och kommer fortsatt att med kvalitet leverera mot sitt uppdrag på ett ansvarsfullt sätt. Genom processorienterat arbetssätt för hantering av biståndsinsatser integreras intern styrning och kontroll, riskhantering och resultatstyrning. Regeringskansliet/Utrikesdepartementet förmedlar bidrag till multilaterala banker och organisationer samt strategiskt inriktade bidrag (årligen cirka tolv miljarder kronor). Regeringen tilldelar Sida dispositionsrätt för dessa medel. Beslut om biståndet handläggs av Regeringskansliet medan pengarna betalas ut av Sida efter beslut av Regeringskansliet. 17 Hemställan om utökad anslagskredit respektive möjlighet till anslagssparande Ärende 15/

43 Sida kan konstatera att Riksrevisionen vid flera tillfällen i sin årliga rapport, senast, uppmärksammat förhållandet om den brutna ansvarskedjan. Sida har, senast i årsredovisningen för respektive budgetunderlaget -, påtalat vikten av en sammanhållen ansvarskedja för hantering av dessa bidrag. Sida bedömer att processen i allt väsentligt fungerar väl då det successivt skett förbättringar i processens olika delar. På principiella grunder är det dock enligt Sida av vikt att ansvarskedjan beslut, granskning, utbetalning, återrapportering och återkrav hålls samman. 4. Investeringar i anläggningstillgångar Tabell 21. Verksamhetsinvesteringar, tkr Immateriella investeringar 2020 Datasystem, rättigheter m.m Materiella investeringar Maskiner, inventarier och installationer m.m. Byggnader, mark och annan fast egendom Övriga verksamhetsinvesteringar Summa verksamhetsinvesteringar Finansiering Lån i Riksgäldskontoret Bidrag Finansiell leasing Anslag Summa finansiering Se 1 2 kap. Kapitalförsörjningsförordningen 2 Se 3 2 kap. Kapitalförsörjningsförordningen 3 Se 5 2 kap. Kapitalförsörjningsförordningen 4 Efter medgivande av regeringen De immateriella investeringarna beräknas minska under perioden -. Däremot är ökningen mellan och påtaglig till följd av investeringar i ett nytt ekonomisystem respektive planeringssystem för biståndsinsatser. 43

44 Tabell 22. Låneram och räntor för verksamhetsinvesteringar, tkr 2020 IB lån i Riksgäldskontoret Nyupplåning Amorteringar UB lån i Riksgäldskontoret Beslutad/föreslagen låneram Ränteutgifter Finansiering av räntor och avskrivningar Utgiftsområde 7, anslag Övrig finansiering Sidas låneram uppgår till 70 miljoner kronor. Utnyttjad låneram vid utgången av uppgick till 49,1 miljoner kronor. för är ett utnyttjande av låneramen på drygt 67 miljoner kronor. Beräkningarna av låneramsbehovet följer Ekonomistyrningsverkets allmänna råd till Kapitalförsörjningsförordningen (2011:210). Det innebär bland annat att låneupptag även inkluderar pågående arbete. Förslag: Sida föreslår att myndigheten tilldelas en låneram för på 70 miljoner kronor. 5. Räntekonto med kredit och annan kredit i Riksgäldskontoret Sida föreslår att myndigheten tilldelas en räntekontokredit för på 27 miljoner kronor, vilket är samma nivå som för föregående år. Förslag: Sida föreslår att myndigheten tilldelas en räntekontokredit för på 27 miljoner kronor. Sida erhöll Sida i februari 2012 ackreditering från EU-kommissionen (KOM) att disponera delegerade medel från EU/EDF (EU:s generella budget/europeiska utvecklingsfonden). Detta skedde efter prövning genom extern systemrevision (s.k. Six Pillar Assessment). Enligt Sidas ändrade instruktion 18 får Sida utnyttja möjligheter till samverkan med andra givarländer, EU samt internationella och multilaterala organisationer, varvid myndigheten får låta en samverkanspart svara för beredning, genomförande och uppföljning av svenska biståndsinsatser om detta inte innefattar myndighetsutövning, samt själv åta sig motsvarande uppgifter. I enlighet med instruktionen får Sida ta ut avgifter, bestämma avgifternas storlek och disponera inkomsterna. 18 Förordning (2010:1080) med instruktion för Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida). 44

45 EU-kommissionen har aviserat att EU-biståndet i ökad utsträckning ska ske i samverkan med medlemsstater och genom delegerade medel till ackrediterade myndigheter. Detta med syfte att öka biståndseffektivitet och för att bättre kunna använda medlemsstaternas kompetens. För vissa av de kommande avtalen kräver KOM en förskottsfinansiering av Sida visavi Sidas parter på upp till 25 procent av sista årets delutbetalning. När projektet avslutats och slutredovisning skett kommer KOM att utbetala den resterande finansieringen. För hantera risken att insatser under delegeringsavtalens avslutande år hamnar i bristande likviditet avser Sida att återkomma till regeringen i särskild ordning för att få nödvändiga finansiella förutsättningar. 6. Anslagskredit och anslagssparande på förvaltningsrespektive sakanslagen I avsnitt 3.3 Utgiftsområde 7. Internationellt bistånd redogör Sida för sitt förslag att regeringen på ramanslaget 1:2 Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) tilldelar myndigheten en ökad anslagskredit respektive ökad möjlighet till anslagssparande. Vidare föreslås att Sida fortsatt medges en möjlighet till såväl anslagskredit som anslagssparande inom sakanslagen på tre procent (se avsnitt 3.1). 7. Avgifter och övriga intäkter Sida tar ut avgifter enligt 4 Avgiftsförordningen (1992:191) som avser lokaler och tidskrifter. Avgiftsbelagd verksamhet Som en följd av förordning (2011:211) om utlåning och garantier särredovisar Sida från och med 2013 avgiftsbelagd verksamhet avseende administration av garantiverksamheten. I regleringsbrevet för anges ingen budget för verksamheten. Avgiftsintäkten var tkr och kostnaden för verksamheten tkr. Målsättningen är att avgiftsintäkterna över tid ska täcka verksamhetens kostnader. Sida bedömer att intäkterna kan komma att öka något under prognosperioden. Beräknade avgifter: Tabell 23. Beräknade avgiftsintäkter 19, tkr / Resultatet för den avgiftsbelagda verksamheten uppgick till -694 tkr. Ackumulerat resultat per är tkr. 19 Enligt förordning (2011:211) om utlåning och garantier. 45

46 Tabell 24. Ackumulerat resultat, avgiftsbelagd verksamhet 20, tkr Ackumulerat resultat t.o.m Intäkter Kostnader Resultat Ackumulerat resultat t.o.m. / I och med förordning (2011:211) om utlåning och garantier gjordes från 2013 en åtskillnad mellan inbetalade administrativa avgifter och garantireserven. Dessa betalades in till Sidas räntekonto i enlighet med Regeringsbeslut Fi2013/2351. Från och med 2013 redovisar således Sida avgiftsbelagd verksamhet i verksamhetsavsnittet i årsredovisningen för administration av garantiverksamheten. Sida har för avsikt att fortsatt öka garantiverksamheten under -. En expansion förutsätter utvecklingskostnader i system och rutiner för att hantera ett större antal garantier. Sida befinner sig fortsatt i ett intensivt utvecklingsskede där processer, rutiner och administrativa system skapas och justeras för att kunna motsvara de krav som en expanderande garantiverksamhet förutsätter. Viktiga investeringar förestår dock och vissa konsultkostnader därtill. Sida avser därför fortsatt använda de balanserade medlen för att finansiera dessa kostnader och åstadkomma den administrativa plattform som behövs för en expansion. Sida avser också att använda det ackumulerade överskottet för att balansera ett eventuellt negativt resultat under uppbyggnadstiden. 20 Enligt förordning (2011:211) om utlåning och garantier. 46

47 Bilaga 1. Indikativa ramar för beställningsbemyndiganden strateginivå Ap 1. Humanitära insatser och konflikthantering Ingående åtaganden Nya åtaganden Infriade åtaganden Utestående åtaganden Andel infriat av utestående 71% 29% 0% Bemyndiganderam enligt regleringsbrev, och förslag Ap 2. Informations- och kommunikationsverksamhet 2020 Ingående åtaganden Nya åtaganden Infriade åtaganden Utestående åtaganden Andel infriat av utestående 56% 44% 0% Bemyndiganderam enligt regleringsbrev, och förslag Ap 5. Stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2020 Ingående åtaganden Nya åtaganden Infriade åtaganden Utestående åtaganden Andel infriat av utestående 43% 30% 27% Bemyndiganderam enligt regleringsbrev, och förslag

48 Ap 6. Asien Ingående åtaganden Nya åtaganden Infriade åtaganden Utestående åtaganden Andel infriat av utestående 48% 41% 12% Bemyndiganderam enligt regleringsbrev, och förslag Bangladesh Ingående åtaganden Nya åtaganden Infriade åtaganden Utestående åtaganden Andel infriat av utestående 35% 35% 30% Afghanistan Ingående åtaganden Nya åtaganden Infriade åtaganden Utestående åtaganden Andel infriat av utestående 50% 45% 5% Kambodja Ingående åtaganden Nya åtaganden Infriade åtaganden Utestående åtaganden Andel infriat av utestående 50% 40% 10% Regionalt Asien 2020 Ingående åtaganden Nya åtaganden Infriade åtaganden Utestående åtaganden Andel infriat av utestående 50% 31% 19% 48

49 Myanmar Ingående åtaganden Nya åtaganden Infriade åtaganden Utestående åtaganden Andel infriat av utestående 50% 45% 5% Ap 7. Latinamerika Ingående åtaganden Nya åtaganden Infriade åtaganden Utestående åtaganden Andel infriat av utestående 46% 30% 24% Bemyndiganderam enligt regleringsbrev, och förslag Bolivia 2020 Ingående åtaganden Nya åtaganden Infriade åtaganden Utestående åtaganden Andel infriat av utestående 50% 30% 20% Colombia 2020 Ingående åtaganden Nya åtaganden Infriade åtaganden Utestående åtaganden Andel infriat av utestående 45% 30% 25% Guatemala 2020 Ingående åtaganden Nya åtaganden Infriade åtaganden Utestående åtaganden Andel infriat av utestående 45% 30% 25% 49

50 Regionalt Latinamerika Ingående åtaganden Nya åtaganden Infriade åtaganden Utestående åtaganden Andel infriat av utestående 40% 35% 25% Ap 9. Afrika Ingående åtaganden Nya åtaganden Infriade åtaganden Utestående åtaganden Andel infriat av utestående 55% 31% 14% Bemyndiganderam enligt regleringsbrev, och förslag Burkina Faso 2020 Ingående åtaganden Nya åtaganden Infriade åtaganden Utestående åtaganden Andel infriat av utestående 70% 30% 0% Etiopien 2020 Ingående åtaganden Nya åtaganden Infriade åtaganden Utestående åtaganden Andel infriat av utestående 75% 25% 0% Kenya Ingående åtaganden Nya åtaganden Infriade åtaganden Utestående åtaganden Andel infriat av utestående 48% 36% 16% 50

51 Mali 2020 Ingående åtaganden Nya åtaganden Infriade åtaganden Utestående åtaganden Andel infriat av utestående 50% 35% 15% Mocambique Ingående åtaganden Nya åtaganden Infriade åtaganden Utestående åtaganden Andel infriat av utestående 55% 30% 15% Tanzania Ingående åtaganden Nya åtaganden Infriade åtaganden Utestående åtaganden Andel infriat av utestående 70% 17% 12% Uganda Ingående åtaganden Nya åtaganden Infriade åtaganden Utestående åtaganden Andel infriat av utestående 40% 40% 20% Zambia 2020 Ingående åtaganden Nya åtaganden Infriade åtaganden Utestående åtaganden Andel infriat av utestående 46% 30% 24% 51

52 Rwanda Ingående åtaganden Nya åtaganden Infriade åtaganden Utestående åtaganden Andel infriat av utestående 46% 31% 23% DR Kongo Ingående åtaganden Nya åtaganden Infriade åtaganden Utestående åtaganden Andel infriat av utestående 51% 42% 7% Liberia Ingående åtaganden Nya åtaganden Infriade åtaganden Utestående åtaganden Andel infriat av utestående 48% 35% 17% Somalia 2020 Ingående åtaganden Nya åtaganden Infriade åtaganden Utestående åtaganden Andel infriat av utestående 50% 45% 5% Sudan 2020 Ingående åtaganden Nya åtaganden Infriade åtaganden Utestående åtaganden Andel infriat av utestående 80% 20% 0% 52

53 Sydsudan 2020 Ingående åtaganden Nya åtaganden Infriade åtaganden Utestående åtaganden Andel infriat av utestående 60% 40% 0% Zimbabwe 2020 Ingående åtaganden Nya åtaganden Infriade åtaganden Utestående åtaganden Andel infriat av utestående 55% 35% 10% Regionalt Afrika 2020 Ingående åtaganden Nya åtaganden Infriade åtaganden Utestående åtaganden Andel infriat av utestående 50% 31% 19% HIV/Aids Ingående åtaganden Nya åtaganden Infriade åtaganden Utestående åtaganden Andel infriat av utestående 60% 31% 9% Övriga länder Afrika 2020 Ingående åtaganden Nya åtaganden Infriade åtaganden Utestående åtaganden Andel infriat av utestående 53

54 Ap 17. Mellanöstern och Nordafrika Ingående åtaganden Nya åtaganden Infriade åtaganden Utestående åtaganden Andel infriat av utestående 52% 31% 16,9% Bemyndiganderam enligt regleringsbrev, och förslag Syrienkrisen Ingående åtaganden Nya åtaganden Infriade åtaganden Utestående åtaganden Andel infriat av utestående 71% 29% 0% Palestina Ingående åtaganden Nya åtaganden Infriade åtaganden Utestående åtaganden Andel infriat av utestående 40% 30% 30% Irak 2020 Ingående åtaganden Nya åtaganden Infriade åtaganden Utestående åtaganden Andel infriat av utestående Regionalt Mena Ingående åtaganden Nya åtaganden Infriade åtaganden Utestående åtaganden Andel infriat av utestående 50% 35% 15% 54

55 Ap 13. Särskilda insatser för mänskliga rättigheter och demokratisering 2020 Ingående åtaganden Nya åtaganden Infriade åtaganden Utestående åtaganden Andel infriat av utestående 51% 36% 13% Bemyndiganderam enligt regleringsbrev, och förslag Ap 14. Globala insatser för miljö- och klimatmässigt hållbar utveckling 2020 Ingående åtaganden Nya åtaganden Infriade åtaganden Utestående åtaganden Andel infriat av utestående 45% 45% 10% Bemyndiganderam enligt regleringsbrev, och förslag Ap 15. Globala insatser för socialt hållbar utveckling 2020 Ingående åtaganden Nya åtaganden Infriade åtaganden Utestående åtaganden Andel infriat av utestående 45% 45% 10% Bemyndiganderam enligt regleringsbrev, och förslag

56 Ap 16. Globala insatser för ekonomiskt hållbar utveckling 2020 Ingående åtaganden Nya åtaganden Infriade åtaganden Utestående åtaganden Andel infriat av utestående 45% 45% 10% Bemyndiganderam enligt regleringsbrev, och förslag Ap 26. Globala insatsaer för mänsklig säkerhet 2020 Ingående åtaganden Nya åtaganden Infriade åtaganden Utestående åtaganden Andel infriat av utestående 65% 35% 0% Bemyndiganderam enligt regleringsbrev, och förslag Ap 28. Kapacitetsutveckling och utbyten 2020 Ingående åtaganden Nya åtaganden Infriade åtaganden Utestående åtaganden Andel infriat av utestående 54% 32% 13% Bemyndiganderam enligt regleringsbrev, och förslag Ap 32. Forskningssamarbete Ingående åtaganden Nya åtaganden Infriade åtaganden Utestående åtaganden Andel infriat av utestående 35% 25% 40% Bemyndiganderam enligt regleringsbrev, och förslag

57 Ap 23 Reform i Östeuropa Ingående åtaganden Nya åtaganden Infriade åtaganden Utestående åtaganden Andel infriat av utestående 35% 35% 30% Bemyndiganderam enligt regleringsbrev, och förslag Utg 5. 1:11 Samarbete inom Östersjöregionen Ingående åtaganden Nya åtaganden Infriade åtaganden Utestående åtaganden Andel infriat av utestående 38% 37% 25% Bemyndiganderam enligt regleringsbrev, och förslag Totalt 1:1 (ej UO 5) Ingående åtaganden Nya åtaganden Infriade åtaganden Utestående åtaganden Andel infriat av utestående 48% 35% 18% Bemyndiganderam enligt regleringsbrev, och förslag

58