Krutbrännaren. Nr Årg 21 BOTANISKA FÖRENING

Transkript

1 Krutbrännaren Nr Årg 21 ÖLANDS BOTANISKA FÖRENING

2 Krutbrännaren Årgång 21, 2012 nr. 2 ISSN Tidskriften utges av Ölands Botaniska Förening och utkommer med fyra nummer per år. Medlemsavgiften för 2012 är 100:- och för familjemedlemmar 10:- (för i utlandet bosatta dock 130:-). För medlemmar yngre än 25 år är avgiften 50:-. Beloppet sättes in på föreningens plusgiro eller bankgiro Medlemmar erhåller tidskriften Krutbrännaren. För endast prenumeration är avgiften 110:-. Äldre nummer av tidskriften kan beställas från Thomas Gunnarsson till ett pris av 25:- per nummer. Redaktionen består av Thomas Gunnarsson (red.) och Håkan Lundkvist (ansv. utg.). Manuskript och synpunkter skickas till Thomas Gunnarsson (adress se nedan). Adressändringar och frågor om distribution tillskrives Thomas Gunnarsson. Föreningsärenden och frågor därom kan tillskrivas någon ur styrelsen: Ulla-Britt Andersson (ordf.) Kummelvägen 12, Färjestaden. Tel / E-post: ullabritt.oland@gmail.com Tommy Knutsson (v.ordf.) Ned. Västerstad 111, Mörbylånga. Tel / E-post: tommy.knutsson@telia.com Thomas Gunnarsson (sekr.) Kummelvägen 12, Färjestaden. Tel / E-post: thomas.gunnarsson.oland@gmail.com Elna Hultqvist (kassör) Slottsgatan 23, Borgholm. Tel / E-post: elna.hultqvist@swipnet.se Tomas Burén Adelgatan 11 A, Kalmar. Tel / E-post: tomas.buren@netatonce.net Kenneth Erlandsson Fatabursvägen 11 A, Kalmar. Tel / E-post: kenneth-erlandsson@telia.com Helena Lager Sandgårdsborg 105, Färjestaden. Tel. 0485/ E-post: helena.lager@gmail.com Håkan Lundkvist Frösslunda 312, Mörbylånga. Tel / E-post: hakan.lundkvist@telia.com Ölands svampflora Ett pågående projekt där vi försöker kartlägga svampfloran på Öland. Avsikten är att få fram så kompletta sockenfloror som möjligt för att därigenom få en bild över arternas utbredning och frekvens. Är du intresserad så skriv eller ring till Tommy Knutsson. Projekt Ölands hotade växter Hjälp oss inventera sällsynta och hotade växter på Öland. Vill du ha en aktuell rödlista, eller äldre fynduppgifter som behöver kontrolleras skriv eller ring till Thomas Gunnarsson. Omslagsbild: Luddvårlök Gagea villosa Tveta väst, Torslunda socken 17 april 2012 Foto: Thomas Gunnarsson liksom samtliga foton detta nummer om inte annat anges

3 Krutbrännaren 2 (21) 2012 Luddvårlök Gagea villosa äntligen på Öland! av Jan-Olof Petersson Sitter på kammaren där hemma, naturligtvis vid datorn med Artportalen framför ögonen och kollar de fynd som kommer in denna dag 16 april Plötsligt kommer jag på att det bara är sen eftermiddag. Varför inte åka till en lokal där det vanligtvis brukar finnas fågelarv Holosteum umbellatum vid denna tid på året? Det är bara ca 4 km från där jag bor. Lokalen ligger österut från Kvarnkungen, det är kvarnen som ligger norr om ICA-Almérs. Söder vägen mot Tveta ligger några åkrar som tidigare varit uppodlade men som nu är betesvall sedan flera år. Jag parkerade bilen vid andra huset på södra sidan vägen mot Tveta, lite orolig att flera skulle stanna där eftersom detta hus tydligen var till salu. Men jag tog risken. Från där jag ställde bilen vandrade jag västerut mot den plats där jag tidigare sett fågelarv och vid några kreatursstigar började jag krypa. Jag passerade en öppning mellan två åkrar. På den andra åkern kunde jag finna några små plantor av fågelarv. Tittade ännu mera västerut på den f.d. åker där det brukar växa skärblad Falcaria vulgaris men den var avbetad. Växtplats för luddvårlök Gagea villosa väst Tveta. De flesta exemplaren växte på den trampade kreatursstigen. 39

4 Krutbrännaren 2 (21) 2012 Annars är detta troligen den rikaste lokalen på Öland för denna växt. När jag hade kommit en bit in på denna åker vände jag för att gå till bilen igen. Med solen i ryggen passerade jag till nästa åkerlapp. Då plötsligt stannade jag till, det var något som inte stämde med det jag tidigare sett på Öland. Några vårlökar som såg ut som kvastar, tanken flög genom mitt huvud. Kunde det vara luddvårlök Gagea villosa? Nä, var det verkligen det? Vårlöken växte i huvudsak på kreatursstigar mellan två betesåkrar. Efter att funderat en stund och tagit fram luppen och sett hårigheten på blomstjälkarna, konstaterade jag att det var denna art. Jag har sett den tidigare i Kalmar. Sammanlagt var det 22 blommande plantor med luddvårlök. Luddvårlök är i de flesta fall funnen på kyrkogårdar och i parker. De flesta växtplatserna finner man i olika stadsmiljöer, så i detta fall är denna lokal udda, den ligger flera kilometer från tätorten. Spänd över fyndet, kunde jag naturligtvis, inte hålla inne med vad jag hade sett. Plockade upp mobilen ur fickan och ringde till Ulla-Britt Andersson, klockan var nu fem på kvällen, för att meddela fyndet. Tre timmar senare ringer Erik Ljungstrand till mig och gratulerade till fyndet. Tänk vad djungeltelegrafen fungerar bra. Det värmer hjärtat hos en amatörbotanist. Jan-Olof Petersson Dragongränd Färjestaden Blekinge värt en resa av Ulla-Britt Andersson och Thomas Gunnarsson I augusti 2008 gjorde artikelförfattarna tillsammans med Jan-Olof Petersson en endagsresa till Blekinge för att se en del växter som ännu inte hittat till Öland. Liksom Öland är Blekinge ett litet och hanterbart landskap där avstånden är överkomliga och man kan besöka flera lokaler under en dag. Första stoppet gjorde vi i västra Blekinge vid Norje. Nära Truckvägen i en åkerkant finns Sveriges enda lokal för sabelvial Lathyrus incurvus / Denna ärtväxt har funnits i området sedan slutet av 1930-talet. Troligen har den inkommit med ryskt utsäde. Sabelvial växer närmast i Ryssland 40 och Ukraina. Blommorna var vackert tvåfärgade i vitt och blåviolett och de något veka plantorna klängde i omgivande vegetation. På en grusplan växte ett bestånd med klobjörnbär Rubus lindbergii. Det var lätt att förstå hur växten fått sitt svenska namn när man såg de imponerande taggarna. Detta björnbär har i Sverige en begränsad utbredning till sydvästra Blekinge, Skåne, södra Halland och södra Småland. Andra arter värda att notera från lokalen var bosyska Ballota nigra, småhaverrot Tragopogon pratensis ssp. minor och ulltistel Onopordum acanthium.

5 Krutbrännaren 2 (21) 2012 dike väst Grundsjön fann vi ormbunken / Den växer även på den blekingska sidan av Ryssberget där den hittades på 1940-talet. Bergbräken kan vara lätt att springa förbi, den liknar något träjon Dryopteris filix-mas men har en mer ljusgrön färg och de nedersta bladflikarna är betydligt kortare än de mellersta. Bladskivan har gula glandler som doftar citron när de krossas. Nästa stopp blev den märkliga lokalen Brännalycke mosse nära Gammalstorp. I vitmossekärret växte hundratals exemplar av flugtrumpet Sarracenia purpurea / , de flesta var i frukt. Denna nordamerikanska växt är inplanterad (i slutet av 1940-talet) men föreföll stortrivas på lokalen. Att fotografera ute på gungflyet kunde få ödesdigra konse- Sabelvial Lathyrus incurvus vid Norje Därefter åkte vi ner till havet vid Djupekås. På stranden fann vi bitterkrassing Lepidium latifolium, skånskt mannagräs Glyceria notata och gårdsskräppa Rumex longifolius, samtliga ovanliga på Öland. Även den rödlistade arten plattsäv Blysmus compressus växte på den betade strandängen. Men huvudanledningen till vårt besök var topparun Centaurium littorale var. glomeratum / som vi också fann på stranden. Denna varietet av kustarun har en tätare blomställning och ståndare som är fästade långt ner i kronpipen. Vi körde sedan mot Ryssberget och gjorde en sväng in i Skåne för att leta bergbräken Thelypteris limbosperma. I ett fuktigt väg- Flugtrumpet Sarracenia purpurea, en nordamerikan som trivs i Blekinge 41

6 Krutbrännaren 2 (21) 2012 Snart väntade resan höjdpunkt f.d. grustaget ost Gökadal. På denna lokal kröp vi bokstavligen fram för att njuta av alla småväxta rariteter: strandlummer Lycopodiella inundata, knutört Lysimachia minima och glimmerört Illecebrum verticillatum. Det var främst den sistnämnda som vi åkt till Blekinge för att se och vi blev rikt belönade. Glimmerört växte i stora mattor på botten av det fuktiga grustaget / De blommande plantorna såg ut som pärlhalsband passande för en dvärgmus. Glimmerört Illecebrum verticillatum ost Gökadal kvenser. Thomas var på väg ner i gölen med kamera och allt men lyckades rädda sig med ett tigersprång. Andra, på Öland ovanliga växter, som vi noterade var vitag Rhynchospora alba, gråstarr Carex canescens, dvärgbläddra Utricularia minor och rundsileshår Drosera rotundifolia. Därefter for vi mot Olofström för att titta på en del trädgårdsflyktingar såsom grå bolltistel Echinops exaltatus, mästerrot Peucedanum ostruthium / , stor kustruta Thalictrum minus ssp. minus, luddspirea Spiraea tomentosa / (längs kanten av en å) och färgginst Genista tinctoria. Kustrutan som tillsammans med mästerrot växer vid ett gravkapell har funnits på platsen sedan slutet av 1800-talet. 42 Var vi nöjda nu? Nej, vi måste förstås se smalstäkra Oenanthe lachenalii när vi nu var i Blekinge så färden ställdes mot kusten vid Ronneby och Ekenäs camping. I en vasskant fann vi blommande smalstäkra / tillsammans med blankstarr Carex otrubae, klöverärt Tetragonolobus maritimus och hampflockel Eupatorium cannabinum. Nu började det nästan skymma, tyvärr faller augustimörkret tidigt men vid Brömsebro stannade vi till i vägkanten längs E22 och beskådade klippnejlika Petrorhagia saxifraga / som blommade fint. När vi passerade smålandsgränsen påminde sig Jan-Olof att han sett grusnejlika Gypsophila muralis på en glesbevuxen torräng nära Karlsnäs. Med hjälp av en ficklampa som vi fann i bilen lyckades vi också hitta grusnejlika med sina små, rosa blommor / En hundägare som rastade sin tax fastslog att vi nog var ganska galna som letade växter mitt i natten. Vi kunde bara hålla med honom!

7 Krutbrännaren 2 (21) 2012 Kotula nu även i Bredsättra socken av Ulla-Britt Andersson & Thomas Gunnarsson I slutet av augusti fick vi ett mail från Hans Berggren (Limnovision). Han uppgav att han funnit en rik lokal för kotula Cotula coronopifolia vid Tjusby fjärd. Det lät spännande och 25 augusti for vi norrut mot Övre Sandby där vi parkerade bilen och fortsatte per cykel. I en kornåker på väg mot havet fann vi sommarklynne Valerianella dentata. Nere vid stranden lät vi oss väl smaka av de första mogna bären hos sötbjörnbär Rubus plicatus som växte i vägrenen. Vi hade inte fått några koordinater av Hans så vi visste bara att kotulan skulle växa i nordost och ost av Tjusby fjärd. Norr om sjöbodarna gick vi ner till stranden och fann enstaka plantor av kotula men inte de tusentals kvadratmeter som talades om i mailet. I stället gick vi då öster om sjöbodarna på den välbetade sjömarken med skonor som vi såg. Snart stod vi på guldgula mattor av blommande kotula! Den fanns verkligen överallt. Ute i vattnet fanns det plantor där bara blommorna stack upp. I skonorna växte den tillsammans med glasört Salicornia europaea och saltört Suaeda maritima. Till och med uppe i det kortsnaggade bältet med krypven Agrostis stolonifera fanns små plantor av kotula. Åtminstone längs 700 meter av strandlinjen och stora Kotula Cotula coronopifolia förefaller väl etablerad på östra Öland. Arten kan kanske visa sig vara invasiv och besvärlig framöver? 43

8 Krutbrännaren 2 (21) 2012 Som synes täta mattor av kotula i strandlinjen områden innanför den fann vi växten. Hur länge kan den ha funnits här och hur snabbt kan den etablera sig? Våra fötter var snart täckta med frön av kotula, fröna visade sig flyta lätt och högt på vattnet som korkar. Hårt bete verkar kotula klara galant. Frågan är om arten kan bli ett svårt invasivt ogräs på Öland och konkurrera ut den ursprungliga strandvegetationen? I övriga Sverige finns aktuella fynd från Skåne, Blekinge, Halland och Gotland. Dessutom finns en äldre uppgift från Bohuslän. Finns någon annan lika rik lokal för kotula i 44 Sverige som den vid Tjusby fjärd? Ute på den sandiga bottnen och i driften fann vi dvärgsäv Eleocharis parvula, axslinga Myriophyllum spicatum, vitsjälksmöja Ranunculus peltatus ssp. baudotii, hårnating Ruppia maritima, skruvnating R. cirrhosa, borstnate Stuckenia pectinata och skaftsärv Zannichellia palustris var. pedicellata. På själva strandängen fanns doftande plantor av baltisk strandmalört Artemisia maritima ssp. humifusa. På strandängen längre in i viken lyste hundratals små blålila stjärnor i gräset,

9 Krutbrännaren 2 (21) 2012 blommande sumpgentiana Gentianella uliginosa. Övriga strandväxter som vi fann var: svartkavle, flikmålla, strandmålla, skaftmålla, spjutmålla, glesstarr, segstarr, kustarun, dvärgarun, daggsvingel, spikblad, vejde, gatrödtoppa, slåtterblomma, gulkämpar, kustsaltgräs, strandskräppa, havssäv, blåsäv, slidsilja, saltnarv, klöverärt, smultronklöver, havssälting (Alopecurus arundinaceus, Atriplex calotheca, A. littoralis, A. longipes ssp. longipes, A. prostrata, Carex distans, C. extensa, Centaurium littorale var. littorale, C. pulchellum, Festuca rubra ssp. juncea, Hydrocotyle vulgaris, Isatis tinctoria, Odontites vulgaris, Parnassia palustris, Plantago maritima, Puccinellia capillaris, Rumex maritimus, Schoenoplectus maritimus, S. tabernaemontani, Selinum dubium, Spergularia marina, Tetragonolobus maritimus, Trifolium fragiferum, Triglochin maritima). En fantastisk lokal att besöka men tyvärr svårnådd då det råder körförbud från Nedre Sandby och vidare åt ost-sydost. Besökslokaler på Öland Lopperstads sjömark med omgivning av Ulla-Britt Andersson & Thomas Gunnarsson Vi kommer framöver att presentera en del lokaler som vi inte kommer att ta med i vår kommande bok med Botaniska besöksmål på Öland men som kan vara väl värda ett besök. Först ut är Lopperstads sjömark. P-plats vid Lopperstads gravfält, Runsten socken / Lämpligen cyklar du alternativt går österut på traktorvägen ner mot havet (ca 2,5 km enkel väg). Gå österut norr om den nordligaste gården. Vid en stenmur (lokal 1 karta sid 47) / växer lungrot och riddarsporre, titta också efter hjärtstilla som vi tidigare funnit på samma ställe. Lite längre åt nordost på en jordhög växer paddfot / I åkrarna som du passerar finns rödmire, fårtunga och mellanplister. Du kommer ner till en grind vid en betesmark, grinden passerar du igenom och viker av åt höger (söderut). Efter knappt 100 meter går vägen österut mot havet igen. Efter ca 1 kilometer kommer du fram till en otroligt rik betesmark norr om vägen där du kan lägga ett par timmar på att njuta av alla orkidéer och andra rara växter (lokal 2 karta sid 47) / Du kan runt midsommartid finna brudsporre, praktsporre, vaxnycklar, blodnycklar, ängsnycklar, ängsnattviol, grönvit nattviol, krutbrännare, grönkulla, flugblomster, Johannesnycklar, tvåblad, Sankt Pers nycklar (överblommad) och honungsblomster (rika bestånd). Krutbrännare som saknar det rödsvarta pigmentet högst upp i axet och ängsnycklar som är 45

10 Krutbrännaren 2 (21) 2012 En klon med krutbrännare Neotinea ustulata som saknar det rödsvarta pigmentet högst upp och i stället har en rosa ton, Hela blomman är ljusare i teckningen än normalt laxfärgade (se bilder) finns på lokalen. Marken är tuvig och därför finner du både arter som trivs på torräng och andra som föredrar friskare marker. Inom betesmarken växer: ormtunga, gökblomster, fältsippa, smalruta, mandelblomma, backfingerört, strimklöver, klöverärt, fliknäva, rosettjungfrulin, luddunört, bäckmärke, majviva, färgmåra, dikesveronika, tätört, småvänderot, ängsvädd, kattfot, svinrot, torvtåg, gräsull, tagelsäv, ängsstarr och nålstarr. Tidigare är hårstarr funnen men den är möjligen utgången. Fortsätter du ner till havet växer ett stort bestånd 46 Ängsnycklar Dactylorhiza incarnata var. incarnata med en annorlunda färgton (laxrosa)

11 Krutbrännaren 2 (21) 2012 med plattsäv på vägen i en fuktig svacka / Nere på stranden (lokal 3, se karta) / finner du åter honungsblomster, ormtunga, småvänderot och även månlåsbräken / Dessutom kan du se smalfräken, sodaört, saltarv, stallört, fältmalört och havssälting. I en tallskog söderut växer ett bestånd med röd hundrova / Kartan bredvid visar med rött den väg du ska gå samt siffror till de olika stoppen längst vägen. Klibbglim återuppstånden på Öland av Ulla-Britt Andersson & Thomas Gunnarsson Den 23 juli fick vi ett mail från det danska paret John Bang Jørgensen & Birgitte Essendrop som besökt Öland i början av juli. De bodde då på Hälluddens stugby på nordvästra udden. Vid en promenad på stranden ca 400 m NO stugby hade de funnit klibbglim Silene viscosa. Väl hemma i Danmark konstaterade de i Flora Nordica att klibbglim senast sågs på Öland 1883! De skrev ett mail till oss och beskrev noga växtplatsen. Vi kastade oss i bilen och for genast norrut för att fotografera och mer noggrant dokumentera fyndet. Vid Hälluddens stugby leder en badstig ner till havet. På den obetade stranden visade det sig finnas en hel del intressanta växter. Både stor sötväppling Melilotus altissimus och strandvänderot Valeriana sambucifolia ssp. salina är ganska ovanliga på Öland, båda växte och blommade fint precis där badstigen nådde stranden. En strandpöl i närheten hyste 100-tals plantor av bunge Samolus valerandi, de största var över 50 cm höga. När Thomas skulle fotografera härligheten lyckades han få en blodigel som sög sig fast mellan två tår. Att han lyckades slita bort igeln utan att tappa kameran i vattnet var en uppvisning i den högre skolan. Sensmoral, plåta aldrig bunge om du har sandalklädda fötter. Strandkvanne Angelica archangelica ssp. littoralis är också ovanlig på Öland, vi såg 47

12 Krutbrännaren 2 (21) 2012 flera plantor på stranden. Lämpligt nog växte strätta Angelica sylvestris i närheten så det var ett utmärkt tillfälle att studera skillnaden mellan de två. Strätta har ett bladskaft med en ränna på ovansidan vilket kvanne saknar. Mest imponerande var de stora bestånden med strandsnärja Cuscuta europaea ssp. halophyta som främst parasiterade på kråkvicker Vicia cracca. Andra strandväxter som kan omnämnas var: strandgråbo, skaftmålla, glesstarr, segstarr, kustarun, dvärgarun, strandkål, daggsvingel, vejde, strandtåg, klöverärt, smultronklöver (Artemisia vulgaris var. coarctata, Atriplex longipes ssp. longipes, Carex distans, C. extensa, Centaurium littorale var. littorale, C. pulchellum, Crambe maritima, Festuca rubra ssp. juncea, Isatis tinctoria, Juncus maritimus, Tetragonolobus maritimus, Trifolium fragiferum). John och Birgitte hade lämnat en bra beskrivning hur vi skulle finna klibbglim så det var inga större problem även om de flesta exemplaren var ganska överblommade. Vi räknade in 25 plantor samt ett antal bladrosetter. Klibbglim växte precis innan man kom fram till ett svårforcerat sötvattenutflöde / I Sterner 1986 finns en uppgift om klibbglim från Öland: Holmudden Böda socken 1883, fyndet gjort av Johan Gottfrid Gunnarsson, belägg finns i Riksmuseet. Holmudden är udden som går ut ca 100 m NO om årets fyndplats! Rör det sig om en nyetablering eller kan växten varit förbisedd under en så lång tidsrymd? Klibbglim finns på smålandssidan där vi sett den växa på skärgårdsöar. Arten är omisskännlig och gör skäl för namnet, ofta är plantan dekorerad med ett otal insekter som fastnat i glandelhåren. 48 Klibbglim Silene viscosa på stranden nära Holmudden Klibbglim är ett- eller tvåårig och kan bli 70 cm hög. Stjälken är klibbig med glandelhår och försedd med många oskaftade blad som är vågiga i kanten. Blomningstiden infaller juni juli. Blommorna är vita, kortskaftade och sitter i en axlik samling i övre hälften av stjälken. I Sverige växer klibbglim sällsynt längs Östersjökusten, från Blekinge till Uppland. Växtplatserna är vanligen fågelgödslade skärgårdsklippor, strandvallar och ibland vägkanter.

13 Krutbrännaren 2 (21) 2012 Rysk sabellilja Gladiolus imbricatus funnen på Öland av Ulla-Britt Andersson & Thomas Gunnarsson I augusti 2008 uppmärksammades vi av en rapport som Christian Cederroth lagt ut på sin blogg. Den beskrev ett växtfynd som gjorts tidigare under sommaren (3 juli) av Barbro Sjölin-Nilsson som bodde inkvarterad vid Segerstads fyr. Ett foto av växten visade en sabellilja Gladiolus sp. med rödvioletta blommor, inte olik rysk sabellilja som vi själva sett i Estland. Så fort vi fick kännedom om fyndet cyklade vi ner längs vägen till fyren och fann ett förtorkat exemplar som förstås var omöjligt att artbestämma i detta skick. Vi fick vänta till nästa sommar då vi i slutet av juni besökte växtplatsen och då fann två stjälkar (i knopp) av sabelliljan. Tyvärr visade det sig inte lätt att få något namn på växten ifråga. Flera botanister har besökt lokalen men eftersom sabelliljan har en kort blomningstid (någon vecka) är det svårt att pricka in den perfekta blomningen. Den växer i en liten fuktig svacka men denna torkar ofta ut på försommaren vilket troligen förkortar blomningstiden. Sommaren 2011 var vi på plats när sabelliljan blommade som bäst, fotograferade växten och tog diverse mått. Vi skickade foton och mått till Torbjörn Tyler i Lund som skriver om släktet Gladiolus till Flora Nordica. En enskild blomma togs som belägg och skickades till Thomas Karlsson på Riksmuseet. Nu verkar det som vi fått svar det är rysk sabellilja som växer på Segerstads sjömark! I en artikel om släktet Gladiolus (Botaniska notiser 145:3, 2012) skriver Torbjörn om de arter som påträffats i Norden. Det senaste fyndet i Sverige av rysk sabellilja är från 1921 (Roma, Gotland). Till Finland har arten inkommit vid några tillfällen med förorenad havre och klöver från f.d. Sovjetunionen. Den saknas i Norge men är funnen ett par gånger i Danmark senast Naturligt växer arten i mellersta och Rysk sabellilja Gladiolus imbricatus i sin bästa blomning 49

14 Krutbrännaren 2 (21) 2012 östra Europa. Kan någon fågel som rastat i Polen (där den finns) fört med sig frön till Segerstads sjömark? I Estland har vi sett den växa på artrika, svagt betade fuktängar inte olik lokalen i Segerstad. Rysk sabellilja odlas sällan kanske beroende på den korta blomningstiden. Lokalen ligger långt från något hus och att den skulle härstamma från tippat trädgårdsavfall verkar osannolikt. Växtplatsen känns naturlig för arten, vi hoppas att den kan fortleva på den artrika sjömarken. Vi vill uppmärksamma naturvandrare som besöker sydöstra Öland i skiftet juni juli att titta efter rysk sabellilja på svagt hävdade fuktängar. Kännetecken på rysk sabellilja (siffror efter inom parentes är de mått som vi tagit på det öländska exemplaret): höjd Rysk sabellilja på sin växtplats på sydöstra Ölands sjömark 50 cm (47-49), bladbredd 9-24 mm (8-14), ax ± tvåsidigt (stämmer), avstånd mellan nedersta blommorna mm (21-25), antal blommor 5-15 (5-7), kronflikslängd mm (30), kronflikar lilaröda till violetta (stämmer), ståndarsträng mm (11), ståndarknapp 7-12 mm (9), ståndarknapp ± kortare än ståndarsträng (stämmer). En art som tidigare varit uppe till diskussion är kärrsabellilja G. palustris men den har färre blommor (max 6) och smalare blad (4-10 mm). Rotknölen är också annorlunda men den har vi av förklarliga skäl inte undersökt. Följearter på lokalen som är en ohävdad fuktäng i kanten av en markväg: gåsört, kabbleka, plattstarr, rödklint, tuvtåtel, krissla, gulvial, vattenpilört, blodrot, smörblomma, äkta höskallra, kärrstjärnblomma, smalruta, kråkvicker (Argentina anserina, Caltha palustris, Carex disticha, Centaurea jacea, Deschampsia cespitosa, Inula salicina, Lathyrus pratensis, Persicaria amphibia, Potentilla erecta, Ranunculus acris, Rhinanthus angustifolius ssp. grandiflorus, Stellaria palustris, Thalictrum simplex ssp. tenuifolium, Vicia cracca). Dessutom växer brinklosta Bromus commutatus längs vägen (ny lokal). Tack till Torbjörn Tyler för hjälp med identifiering av sabelliljan och Christian Cederroth som hållit oss informerad om när blomningen varit som bäst så att vi kunnat pricka in våra besök. Referenser: Tutin, T.G. (ed) Flora Europaea volume 5. Cambridge. Tyler, Torbjörn Amaryllidaceae och Iridaceae i Norden, del 4. Botaniska notiser 145:3. Lund.

15 Krutbrännaren 2 (21) 2012 Upptäkten av bitterfibbla på Öland var kom den ifrån? Under vårt inventeringsarbete sommaren 2011, gjorde vi det första bekräftade fyndet av bitterfibbla på Öland (vid stenindustrin just norr om Sandvik i Persnäs socken), vilket vi skrev om i Krutbrännaren (nr 2; 2011). Vi spekulerade då hur denna vackra fibbla kommit till Öland. När vi återbesökte platsen i början av juli i år, fann vi i storleksordningen 150 blommande exemplar av denna två-åriga växt. Vi tog då kontakt med personal på stenindustrin för att informera om fyndet och försöka få information som kunde förklara detta. Vi bokstavligen stövlade in på kontoret i fältkläder vilket föranledde höjda ögonbryn, viss munterhet men också visst intresse. Vi fick då information om att företaget vid olika tillfällen köpt sandsten och i mindre utsträckning även kalksten från Gotland, vilket tyder på att bitterfibblans frön mycket sannolikt kommit med dessa leveranser (på lastpallar) till Sandvik på norra Öland i det grus som följer med. Efter bearbetning av denna sten har sannolikt frön följt med vid deponering av grus, sten- och slamrester i slänten ner mot havet vid stenindustrin. Av en ren slump observerade en botanikintresserad joggare oss när vi var vid fyndplatsen för bitterfibblan och nämnde att han sett en ny vild växt i år på sin tomt. Vi gissade på lite skoj att det kunde väl inte vara bitterfibblan, men det var det till vår stora munterhet och förvåning! Joggaren Bitterfibbla Picris hieracioides Foto: Börje Wernersson 51

16 Krutbrännaren 2 (21) 2012 visade sig heta Swante Friberg (ny medlem i Ölands Botaniska Förening). Poängen med detta är att han för ett antal år sedan köpte stenindustrins tidigare kontorsbyggnad med tomt inne i centrala Sandvik och rörde om i jorden på tomten för ett tiotal år sedan. För 3-4 år sedan hämtade Swante lastpallar från stenindustrin, som använts vid leveranserna från Gotland, och placerade dessa på sin tomt. Just där dessa placerades blommade bitterfibblan (uppskattningsvis ett 50-tal plantor) i år för första gången! På hans tomt tyder detta på att bitterfibblans frön kan följt med de grusiga lastpallarna han hämtade och som använts för transporterna från Gotland. Det skulle även kunna vara så, vilket Swante inte finner troligt, att marken på hans tomt innehåller restmaterial från stenindustrins tidigare verksamhet med bearbetning av sandsten/kalksten från Gotland och där frön av bitterfibblan kommit med. Hans observationer tyder på att växtens frön kan ta flera år på sig att gro (blommar året efter grodd) och att den ligger som fröreserv under längre tid. Dessutom tyder dessa två fynd på att bitterfibblans minimala spridning är direkt kopplad till stenindustrins verksamhet. Om Swantes hypotes är korrekt, borde man kunna hitta bitterfibblan på andra ställen på Öland där dessa lastpallar hamnat/varit. Vi tyckte att denna kompletterande information kunde vara av värde för att dokumentera hur bitterfibblan sannolikt kom till Öland. Börje Wernersson, Barbro Tillander & Anders Magnusson Adress BW: Heljereds Byväg Kållered Vi tackar Swante Friberg för mycket värdefulla och intressanta uppgifter! Blekingebläddran en ny botanisk tidskrift för Blekinge I år har Föreningen Blekinges Flora startat Blekingebläddran som medlemstidskrift. Den innehåller artiklar om kärlväxter, mossor, lavar, svampar och alger med anknytning till Blekinge. Tidskriften kommer ut en gång om året, på våren, och kan erhållas genom att betala in medlemsavgiften på 100 kr till föreningens plusgiro eller bankgiro (20 kr för familjemedlem) ange att det gäller nytt medlemsskap. Ny webbsida: Botaniska bulletiner på Öland Föreningen har skaffat ytterligare en webbadress. På kan du kontinuerligt läsa de dagsrapporter som Ulla-Britt skriver och se Thomas foton. Även annat material från ÖBF finns att tillgå på sidan. Du kan också kommentera det som skrivs. Har du tips på material/tidningsklipp/länkar som du tycker skulle passa på sidan tar vi tacksamt emot dessa. Du hittar också äldre nummer av Krutbrännaren, program, information om inventeringen, länkar mm. För att logga in på de skyddade sidorna är lösenordet floradisk. 52

17 Krutbrännaren 2 (21) 2012 Besökslokaler på Öland f.d. sandtag väst Sandgårdsborg av Ulla-Britt Andersson & Thomas Gunnarsson P-plats finns ca 400 m syd vägskälet vid Gårdby kyrka, Gårdby socken. Parkera på torrängen väst bygdegården vid Sandgårdsborg / alternativt vid bygdegården. Lokalen kan besökas alla årstider. Främst är det den rika förekomsten av tofsäxing som lockar till besök. Börja med att leta sträv jordstjärna där du parkerat bilen. Tyvärr växer torrängen igen med hårdsvingel vilket missgynnar jordstjärnorna och de kan vara svåra att finna. I vägkanten finns rikligt med pukvete och någon planta med sparris. Gå stigen som leder västerut, området har nyligen börjat betas och har potential att bli ännu bättre, främst vad gäller jordstjärnor. I talldungen strax norr om stigen är rödbrun jordstjärna funnen (leta i syrenbuskarna). Tidigare tändes bygdens valborgsmässobål på platsen vilket förklarar en del av de växter du finner ex. brudslöja och humle / Kal och hårig nyponros samt väldoftande äppelros finns i närheten liksom bosyska. Längs stenmuren som går i öst västlig riktning Gräsmatta med tofsäxing Koeleria glauca väst Sandgårdsborg 53

18 Krutbrännaren 2 (21) 2012 finns hylsnejlika / samt dvärgjordstjärna / och liten jordstjärna. Efter drygt 100 meter går du söderut mot ett gammalt sandtag / På dess botten finner du en gräsmatta med tofsäxing. Det är sällan man får uppleva en sådan rik lokal för tofsäxing. Även sandsvingel växer i sandtaget och skiljs från den snarlika hårdsvingeln på att bladen är mörkgröna och släta i kanten (hårdsvingeln har blå- Grådådra Alyssum alyssoides, i bakgrunden hamnsenap Sisymbrium altissimum 54 gröna blad som är sträva i kanten). På sandtagets slänter växer den mycket ovanliga röksvampen mörk stjälkröksvamp (flera mycel / ), dessutom stjälkröksvamp och kopparäggsvamp. Främst på slänten som vetter åt söder är det gott om grådådra. På våren kan det löna sig att leta efter fågelarv och klibbveronika. Andra torrängsväxter som trivs i gropen är grusviva, stenkrassing, backglim, fältsippa, grå småfingerört, fältvedel, gullucern, backgetväppling, harklöver, bockrot, harmynta, backtimjan, axveronika, mattfibbla, spåtistel, färgkulla, fältmalört, sandlök och flentimotej. På sandtagets botten finns snölav. Den mopedkörning som sker hindrar att marken växer igen med främst knylhavre. Där sanden ligger exponerad kan du notera att den är mycket ljus, nästan vit. Detta tyder på ett högt kalkinnehåll och avsaknad av humusämnen vilket gynnar många av de mer ovanliga växterna och röksvamparna. Går du ytterligare ett stycke söderut kommer du till ytterligare ett sandtag, detta är fortfarande aktivt / På dess slänter växer också rikligt med grådådra och dessutom tillkommer mursenap, hamnsenap, stillfrö, rockentrav, oxtunga och småsporre.

19 Ölands Botaniska Förening Program november-mars Torsdag 6/12 Vintern Vintern Hösten-vintern Vintern-våren Årets fynd. Ta med bilder på USB-minne, pressade växter eller bara kom som du är. Föreningen bjuder på kaffe/te och pepparkakor. Plats: Folkhögskolan i Skogsby. Tid: Vi planerar under vintern flera resor till herbariet i Oskarshamn för att fortsätta vår granskning av öländska belägg. Vill du följa med? Många händer behövs för att bära belägg och leta ölandsväxter bland buntarna. Anmäl dig till Thomas Gunnarsson (adress se nedan) om du är intresserad att följa med (kommer också annonseras via mail-listan). Beroende på väderleken försöker vi under vintern göra ännu ett försök med att finna mjältbräken vid Möckelmossen. Anmäl dig till Thomas Gunnarsson (adress se nedan) om du är intresserad att följa med (kommer också annonseras via mail-listan). Inventering av röksvampar på lämpliga lokaler. Anmäl dig till Thomas Gunnarsson (adress se nedan) om du är intresserad att följa med (kommer också annonseras via mail-listan). Granskning av belägg från inventeringen. Mer information kommer. Lämna in belägg du önskar få granskade senast december 2012 till Ulla-Britt & Thomas. Vill du delta i spontana exkursioner eller få reda på vad som händer i naturen? Anmäl dig till vår mail-lista genom att skicka e-post till: thomas.gunnarsson.oland@gmail.com Glöm inte att gå in på vår hemsida Där ser du bokningsläget i den pågående kärlväxtinventeringen, du får tips vid artbestämning och annan nyttig information. Lösenordet för att nå sidorna med material från bl.a. studiecirkeln i Flora Nordica är floradisk. Vill du delta mer aktivt i inventeringen? Anmäl dig till Thomas Gunnarsson se ovan.

20 Krutbrännaren nr. 2 / 2012 Luddvårlök Gagea villosa äntligen på Öland! av Jan-Olof Petersson... sid 39 Blekinge värt en resa av Ulla-Britt Andersson & Thomas Gunnarsson...sid40 Kotula nu även i Bredsättra socken av Ulla-Britt Andersson & Thomas Gunnarsson...sid 43 Besökslokaler på Öland Lopperstads sjömark med omgivningar av Ulla-Britt Andersson & Thomas Gunnarsson...sid 45 Klibbglim återuppstånden på Öland av Ulla-Britt Andersson & Thomas Gunnarsson...sid 47 Rysk sabellilja Gladiolus imbricatus funnen på Öland av Ulla-Britt Andersson & Thomas Gunnarsson...sid 49 Upptäckten av bitterfibbla på Öland var kom den ifrån? av Börje Wernersson, Barbro Tillander & Anders Magnusson...sid 51 Besökslokaler på Öland f.d. sandtag väst Sandgårdsborg av Ulla-Britt Andersson och Thomas Gunnarsson...sid 53 Program...sid 55