pensionsskuldsskolan

Transkript

1 pensionsskuldsskolan försäkrin inlednin Den här pensionsskuldsskolan vänder sig till personer inom kommuner och landsting som genom sitt arbete kommer i kontakt med begreppen pensionsskuld och pensionskostnader, det vill säga i första hand ekonomer och olika befattningshavare. Pensionsskuldsskolan planeras bestå av 7 lektioner. I de fem första lektionerna har vi gått igenom: 1. Kommunala pensionsavtal och redovisning 2. Exempel på beräkning av pensionsskuld för en kommunalanställd 3. Beräkningsmetoder för olika kategorier av anställda, avgångna och pensionärer 4. Utveckling av pensionsskulden över tiden 5. Försäkringstekniska grunder I denna lektion kommer vi att ge en introduktion till frågan om försäkring av pensionsåtaganden och hur detta påverkar kommunens eller landstingets pensionsekonomi. Som vi sagt tidigare är avgiftsbestämd pension numera den dominerande delen av pensionskostnaderna. Avgiftsbestämd pension har vissa tydliga fördelar ur arbetsgivarens synvinkel. Kostnaden är relativt enkel att prognostisera eftersom den endast består av en premie, som utgörs av en procentsats av lönen, plus löneskatt. Risken, men också möjligheten till en bättre avkastning tar arbetstagaren. När det gäller förmånsbestämda pensioner är det arbetsgivaren som tar risken, samtidigt som kostnaden blir mer svårbedömd. Många kommuner och landsting har fått erfara de kraftiga svängningar i pensionskostnaderna som följer av ett förmånsbestämt pensionssystem i kombination med bokföring av pensionsskulden i balansräkningen. Om man däremot försäkrar de förmånsbestämda pensionerna blir kostnadsutvecklingen jämnare samtidigt som det finns en möjlighet till en bättre avkastning, genom återbäring på inbetalda premier. Eftersom försäkring av förmånsbestämda pensionsåtaganden är en relativt ny företeelse bland kommuner och landsting samtidigt som intresset för denna tryggandeform ökar, börjar vi med en översikt av försäkringsbranschen och vilka försäkringsprodukter som finns.

2 I avsnittet därefter kommer vi in på de delar som påverkar kommunens eller landstingets pensionsekonomi. Hur beräknas försäkringspremien? Vad omfattar premien? På vilket sätt kan man få återbäring? I det avslutande avsnittet ger vi en överblick av den omfattande lagstiftningen och översyn som reglerar försäkringsbolagens verksamhet. livförsäkrin smarknaden En skiljelinje i försäkringsbranschen går mellan livförsäkring och skadeförsäkring. Liv- och skadeförsäkring får inte bedrivas inom samma företag utan drivs i separata bolag, men kan finnas inom samma koncern. Totalt finns ca 500 försäkringsbolag som är verksamma i Sverige, varav ca 40 bedriver livförsäkring. Livförsäkringsbolagens sammanlagda premieinkomst var 152 miljarder kronor perioden Tabellen nedan visar de större aktörerna på den svenska livförsäkringsmarknaden. Premieinkomst mkr Marknadsandel 1) 2008 kv2 AMF ,2 % Alecta ,5 % Folksam ,2% varav KPA ,9 % Handelsbanken ,3 % Länsförsäkringar ,3 % Nordea ,7 % SEB ,7% Skandia ,2% SPP ,5 % Swedbank ,2 % Övriga ,2% Summa ,0% Källa: Försäkringsförbundet 1) Årlig premie + engångspremie/10 upp ifterna i tabellen avser både premiebestämd- och förmånsbestämd pension tjänstepension och privat pension fondförsäkring och traditionell livförsäkring pensionsförsäkring och kapitalförsäkring avtalspension och övrig pension

3 fondförsäkrin och traditionell livförsäkrin I tabellen ovan utgör fondförsäkring 54 procent och traditionell livförsäkring 46 procent. Fondförsäkring används i stort sett uteslutande i samband med försäkring av premiebestämd (=avgiftsbestämd) ålderspension. En person som ska placera sina premier i en premiebestämd förmån väljer själv hur pensionssparandet ska placeras, det går att välja både fondförsäkring och traditionell livförsäkring. När det gäller fondförsäkring finns ett stort utbud av fonder. Dessa kan innehålla en rad olika tillgångsslag som aktier, obligationer, fastigheter, råvaror, valutor, derivatinstrument etc. Fonderna varierar i risk och därmed tillväxtpotential. Livförsäkringsbolagens tillgångar kan också innehålla en rad olika tillgångsslag, men där finns regler för vilka risker som får tas. Inom dessa ramar är det livförsäkringsbolaget som väljer sammansättning av finansiella tillgångar (allokering). Det finns också blandformer (blandning mellan fondförsäkring och traditionell livförsäkring) som är anpassade till den försäkrades ålder, så kallade generationsfonder. Tanken är att man i början av sparandet ska välja fonder med högre risk för att sedan successivt byta till fonder med lägre risk. När man väl uppnått pensionsåldern är det vanligast att helt övergå till traditionell livförsäkring som blir en tryggare placering. pensionsförsäkrin och kapitalförsäkrin Inom svensk livförsäkring skiljer man på pensionsförsäkring och kapitalförsäkring, som är skatterättsliga begrepp. En försäkring måste tillhöra endera av dessa två så kallade skatteklasser. För en pensionsförsäkring är utbetalningar inkomstskattepliktiga medan inbetalda premier är avdragsgilla (inom vissa gränser). För en kapitalförsäkring är utbetalningar skattefria medan inbetalda premier inte är avdragsgilla. kommunal förmånsbestämd tjänstepension Det finns tre försäkringsbolag som verkar inom området kommunal förmånsbestämd tjänstepension och det är KPA, SPP och Skandia Liv. De förmånstyper som kommun- och landstingsanställda har rätt till enligt det nu gällande kollektivavtalet (KAP-KL) och som är vanliga att försäkra är: Ålderspension Efterlevandepension till vuxen Barnpension Försäkring av efterlevandepension till vuxen och barnpension gäller ett år i taget och brukar benämnas riskförsäkring (till skillnad mot ålderspension som är en sparförsäkring). En annan riskförsäkring, som brukar tecknas i samband med någon av dessa, är premiebefrielseförsäkring, som träder in om den försäkrade blir långvarigt sjuk. Då betalar istället försäkringsbolaget in fortsatta premier. Även förmåner enligt äldre avtal kan försäkras. Det görs främst genom så kallad inlösen och betalas med en engångspremie. Ett krav är dock att pensionsåtaganden som ska lösas in är försäkringsmässiga, det vill säga inte innehåller regler eller villkor som inte omfattas av försäkringsbolagens försäkringstekniska antaganden. Försäkringsbolagen erbjuder normalt även skräddarsydda lösningar, antingen som komplement till eller i avsaknad av avtalsenliga förmåner, t.ex. för politiker, förvaltningschefer och beredskapsarbetare. En viss variation mellan försäkringsbolagen kan förekomma.

4 andra kollektiva försäkrin ar Anställda inom kommuner och landsting har även rätt till vissa kollektiva försäkringar: TGL-KL - Tjänstegrupplivförsäkring, kan endast försäkras i KPA. AGS-KL - Avtalsgruppsjukförsäkring, utges i samband med sjukdom längre än 90 dagar och vid sjukersättning, kan endast försäkras i AFA. TFA-KL - Trygghetsförsäkring vid arbetsskada, kan endast försäkras i AFA. Avgiftsbefrielseförsäkring - Betalar pensionsavgiften vid sjukersättning, kan endast försäkras i AFA. Försäkringsbolagen erbjuder även en rad andra försäkringar, där vissa inte faller inom området livförsäkring. Ett bredare begrepp som även inkluderar andra försäkringstyper är personförsäkring. Några exempel: Sjukförsäkring Olycksfallsförsäkring Arbetslöshetsförsäkring Sjukvårdsförsäkring Tandvårdsförsäkring Barnförsäkring Graviditetsförsäkring vad kostar det att försäkra? I det här avsnittet beskriver vi principerna för hur försäkringspremier beräknas och vilka möjligheter som finns till återbäring. Vi är i första hand intresserade av försäkring av ålderspension, eftersom denna kostnadsmässigt utgör den dominerande delen. Antag för enkelhetens skull att en kommun endast vill försäkra en anställd, t.ex. en högavlönad kvinnlig chef i 50-årsåldern med ett löneunderlag som överstiger 7,5 inkomstbasbelopp. 1. Det första som sker är att storleken på den intjänade förmånen, en livränta, beräknas. Vi antar att den intjänade livräntan uppgår till 2000 kronor per månad. Den förmån som ska försäkras är relativ hög eftersom ingen försäkrad förmån fanns sedan tidigare. Kommande år är det endast ökningen av förmånen som försäkras. Om förmånen istället skulle minska återbetalas en del av försäkringskapitalet. 2. Utifrån försäkringsbolagens antaganden om ränta och dödlighet kan premien beräknas. Premien skulle med dessa förutsättningar uppgå till ca kronor per månad Det kapital som byggs upp fram till 65 år ska räcka till en livsvarig förmån för en person med genomsnittlig livslängd. I premien görs också avdrag för omkostnader, som är försäkringsbolagets ersättning för att administrera försäkringen. Det finns också en säkerhetsmarginal i premieberäkningen. Säkerhetsmarginalen och avdraget för omkostnader kallas för belastningar på premien. De exakta parametrar och antagande som används varierar något mellan olika försäkringsbolag, men kan också variera inom ett försäkringsbolag beroende på utformningen av avtalet mellan arbetsgivaren och försäkringsbolaget. 3. Försäkringsbolagen gör löpande sammanställningar av hur olika antaganden stämmer överens med det verkliga utfallet. Om de olika antagandena stämmer överens med utfallet uppstår ett överskott som beror på att man räknat med en viss säkerhetsmarginal. Antagandena är emellertid satta med en viss försiktighet vilket är ett ytterligare skäl till att det normalt uppstår överskott. Om försäkringsbolagets ekonomiska ställning (konsolidering) i övrigt tillåter delas återbäring ut. Hur denna utdelning av återbäring går till beror på vilken typ av kund det är och på utformningen av försäkringsavtalet. När det gäller privat pensionsförsäkring utdelas normalt återbäring genom att det förväntade framtida pensionsbeloppet höjs. När det gäller återbäring där arbetsgivaren står som försäkringstagare finns det olika modeller, både mellan olika försäkringsbolag och även inom bolagen. Vid försäkring i Skandia Liv kan privata arbetsgivare

5 utan kollektivavtal välja hur man vill att återbäring ska fördelas mellan den anställde och arbetsgivaren. För arbetsgivare med kollektivavtal är det avtalet som styr om återbäringen ska gå till arbetsgivaren eller den anställde. Återbäring till arbetsgivare sker genom avsättningar till en överskottsfond, som är knuten till arbetsgivaren. Medel i överskottsfonden kan användas för framtida premiebetalningar och därigenom bidra till att sänka pensionskostnaden. En annan modell på marknaden för arbetsgivare med kollektivavtal är att återbäring sker kollektivt, med syfte att klara den indexering som följer av pensionsavtalet. En sådan metod kallas pensionstilläggsmetoden, till skillnad mot den tidigare beskrivna metoden som kallas retrospektivreservmetoden. 4. Försäkringsbolaget sköter sedan den löpande administrationen; beräkningar, registerhållning, pensionsutbetalningar, aviseringar till den anställde etc. Som framgår av det som sagts ovan är det viktiga inte vilka antaganden som används vid beräkning av premien (eller i samband med ett anbud). Det viktiga är det faktiska utfallet. Det försäkringsbolag som har den högsta avkastningen, de lägsta kostnaderna, det bästa utfallet avseende olika försäkringsrisker och den starkaste ekonomiska ställningen är det som är mest lönsamt att försäkra i. När det gäller dessa olika parametrar är det främst skillnaden mellan faktisk avkastning och antagen ränta som mest brukar bidra till att det blir återbäring. De senaste tio åren har de flesta försäkringsbolag haft en återbäring som klart överstigit den avkastning man skulle ha fått t.ex. genom insättning på bank eller genom köp av statsobligationer. Det är också avkastningen som skiljer mest mellan olika försäkringsbolag. översyn av livförsäkrin sbola en I en fondförsäkring väljer försäkringstagaren själv sin placeringsinriktning genom val av olika fonder, och kan därigenom helt fritt vilja risknivå. I en traditionell livförsäkring bestämmer försäkringsbolagen hur försäkringstagarnas pengar ska placeras. Försäkringsbolagen måste emellertid följa vissa regler samtidigt som man är underställda en omfattande översyn. Dessa regelverk syftar till att försäkringsbolagen ska kunna leva upp till sina åtaganden om en garanterad ränta. Försäkringsbolagen får placera tillgångar med de begränsningar som anges i försäkringsrörelselagen. Finansinspektionen, som ansvarar för uppföljningen av livförsäkringsbolagen, har nyligen infört nya regler för sin översyn som ett steg på vägen mot gemensamma solvensregler inom EU. Ett nytt EU-direktiv planeras att vara infört i nationell lagstiftning år Målet med de nya reglerna är att i slutänden få en gemensam finansmarknad i Europa. Syftet är att stärka sambandet mellan solvenskraven och riskerna för försäkringsföretag, ge säkerhet åt försäkringstagarna samt bidra till en stabil och effektiv försäkringsmarknad. Finansinspektionen kan tvinga försäkringsbolagen att placera i säkra räntebärande tillgångar om solvensen blir för låg. Omvänt gäller att för finansiellt starka försäkringsbolag där solvensen är god finns ett större utrymme för andra, mer riskfyllda placeringar vilket på sikt normalt ger en bättre avkastning. För att undersöka hur tåliga försäkringsbolagen är mot olika risker använder Finansinspektionen en analysmodell, den så kallade trafikljusmodellen. Denna modell går ut på att man gör en känslighetsanalys (stresstest) av olika faktorer för att undersöka hur stor risken är att livbolagen inte ska klara sina garanterade åtaganden. Man undersöker t.ex. hur kraftiga kursfall på aktier, stora mängder av annulationer (flytt eller återköp av försäkringskapital), kraftiga förändringar i dödlighet eller sjuklighet påverkar den ekonomiska ställningen i livbolaget. I värsta fall kan bolaget få rött ljus vilket innebär att Finansinspektionen vidtar aktiva tillsynsåtgärder. Vid gult ljus måste bolaget utöka sin rapportering till inspektionen. Vid grönt ljus bedöms riskerna vara låga för att bolaget inte ska klara sina åtaganden. skandia.se