Årsredovisning Arvika Fjärrvärme AB

Transkript

1 Årsredovisning 2014 Arvika Fjärrvärme AB

2 Årsredovisning 2014 Styrelsen och verkställande direktör för Arvika Fjärrvärme AB avger härmed följande årsredovisning. Innehåll Styrelse 3 Förvaltningsberättelse 4 Resultaträkning 7 Balansräkning 8 Kassaflödesanalys 10 Tilläggsupplysningar 11 Noter 13 Underskrifter 16 Alla belopp redovisas, om inte annat anges, i tusentals kronor (tkr). Uppgifter inom parentes avser föregående år. Arvika Fjärrvärme AB ( ) Östra Esplanaden 5, Arvika Tel: Fax: arvika.teknik@arvika.se 2

3 Styrelse Styrelse Anders Söderström, ordförande Lisa Levin, vice ordförande Uno Eriksson, vice ordförande Göran Andersson Aina Wåhlund Claes Axelsson Jan Wettmark Jonny Andersson Kjell Bergqvist Suppleanter Jonas Ås Margareta Asserwall, t.o.m Paul Stolt Hans Forsell Agneta Langton Roy Pettersson Flemming Wilhelm Gösta Frödin Henrik Eriksson Peter Söderström, fr.o.m Revisorer Sven-Bertil Ryman, auktoriserad revisor Bo Ekberg, vald av kommunfullmäktige Suppleanter Johan Eklund, auktoriserad revisor Sven-Eric von Wachenfeldt, vald av kommunfullmäktige Verkställande direktör Lennart Rönning, verkställande direktör Anders Norrby, vice verkställande direktör Styrelsen höll under året sju sammanträden. 3

4 Förvaltningsberättelse Ägarförhållanden Arvika Stadshus AB, som utgör moderbolag i en helägd kommunal koncern, äger samtliga aktier i Arvika Fjärrvärme AB. Information om verksamheten Bolaget äger och driver sedan 1996 anläggningar för produktion och distribution av fjärrvärme i Arvika tätort. Den sammanlagda installerade effekten, inklusive transportabel panncentral, är 74 MW. Under verksamhetsåret uppgick den maximalt producerade effekten till 42 (48) MW. Bolaget har inga anställda. Verksamheten ombesörjs av personal från Arvika Teknik AB. Antalet kunder var vid årets slut 301 (301). Antalet anslutningspunkter var vid samma tidpunkt 503 (504). Värmeförsäljningen till kunder uppgick till 99,6 (114,7) GWh, medan produktionen uppgick till 114,3 (128,5) GWh. En nyanslutning av kund skedde under året och tre kunder avslutade under året sina abonnemang. En ny struktur på prissättningen för bolagets kunder infördes i september. Kundernas abonnerade effekt baseras på uppmätt uttag istället för beräknat, och energipriset är uppdelat med olika pris per säsong. Sammantaget ger detta en mer rättvis prissättning för kunderna och en mer kostnadsriktig struktur för bolaget. Driftstörningar i produktionen förekom. Den enskilt största orsaken till driftstörningar var bränsle relaterad och berörde inte bolagets kunder. Driftstörningar i distributionsnätet till följd av läckage, av arten fabrikations- eller montagefel, på kulvert och ventiler inträffade under året vid åtta tillfällen. Om detta är samlade tillfälligheter eller om bolaget har en ökande trend av denna typ av driftstörning är svårt att avgöra. Under året investerade bolaget (8 431) tkr i egna anläggningar. Resultat och ställning (tkr) Nettoomsättning Resultat efter finansiella poster Balansomslutning Soliditet (%) 25,8 22,5 22,4 20,8 18,8 Avkastning på eget kapital (%) 14,6 16,6 12,3 2,7 4,3 (Jämförelsetalen för år har inte räknats om enligt K3. Nyckeltalsdefinitioner framgår av not 17.) 4

5 Väsentliga händelser under räkenskapsåret Produktionen av värme under 2014 låg cirka 15 procent lägre än ett normalår. Årets första fyra månader samt höstperioden var under året betydligt varmare än ett normalår. Andelen olja för värmeproduktion 2014 blev 1,8 (4,0) procent. Detta bör ställas i relation till 2010 som var mycket kallt, då var andelen olja 16 procent. Som en följd av de varma vintermånaderna och den utökade användningen av pellets i produktionen används olja endast som spetsoch reservproduktion. Spillvärmeleveransen från de större industrikunderna motsvarade en andel på 3,8 (2,9) procent av den producerade energivolymen. Avvecklingen av en av kunderna med spillvärmeleverans innebar en något lägre nivå av spillvärme i bolagets nät. Basproduktionen i biopannan hade under året en tillgänglighet på 93,8 procent budgeterat mål 2014 var 96,2 procent. Orsakerna till den lägre tillgängligheten var ett antal mindre bränsle- och askrelaterade störningar samt en större störning på biopannans elfilter. Under åren har ett flertal verksamhetsförbättringar genomförts för att minska miljöbelastningen samt öka tillgänglighet och leveranssäkerhet. Problemet som bolaget haft med för höga CO-halter är löst. Efter justering och optimering fungerar lösningen, att tillsätta svavelgranuler, bra och systemet har varit i drift under året. I och med detta har bolaget kunnat sänka NOx-avgiften med cirka 300 tkr jämfört med föregående år. Permanent tillstånd för åtgärden har erhållits av tillsynsmyndigheten. Utrustning för sandåterföring, biopannan, driftsattes i oktober Utrustningen var i drift under året och uppvisar en besparing av kostnader för sand med omkring 200 tkr. Anslutningen av reningsverket, som nu varit i drift i två år, innebär förutom leverans av värme även att bolaget köper värmeöverskottet från processen i rötkammaren. Under året levererade reningsverket på Vik 828 (727) MWh spillvärme. Den ökade leveransen beror på att injustering av rötgasprocessen har genomförts. Leveransen av deponigas från Mosseberg uppgick till (551) MWh. Olika lösningar för hanteringen av flygaskan undersöktes och testades under året med varierande resultat. Alternativen har reducerats och projektet beräknas vara klart sommaren Framtida utveckling När det gäller bolagets anläggningar är ambitionen att hålla en reinvesteringsnivå som gör att en god tillgänglighet hålls långsiktigt. De senaste åren har anläggningarna visat på hög tillgänglighet och leveranssäkerhet. Biopannan, som varit i drift i 14 år, kommer på kort sikt att fordra ett ökat underhållsbehov. Årets lägre tillgänglighet är en konsekvens av detta. En omprioritering av bolagets investeringar kommer att göras som följd av den lägre tillgängligheten. I och med investeringen i pelletspannan har gränsen då fossilolja är nödvändig sänkts för värmeproduktionen. Detta har ett stort miljövärde och kommer i framtiden att påverka andelen biobränsle i bolagets bränslemix. För att kunna bibehålla bolagets lönsamhet i verksamheten är bolaget beroende av tillgång till bränsle till stabila och rimliga priser. Investeringen i pelletspannan är dessutom positivt för resultatet då behovet av antal utsläppsrätter kommer att minska. Under 2013 fick bolaget beslut om gratis tilldelning av utsläppsrätter för att kompensera för de utsläpp som görs. Den tilldelade volymen ger dessutom bolaget möjlighet att avyttra ett eventuellt överskott. De senaste årens höga investeringsnivå gör att tillgängligheten säkrats och bolaget har skaffat produktionsreserver. För bolagets kunder har detta inneburit högre avgiftshöjningar än tidigare. De närmaste åren sjunker investeringsnivån vilket kommer att återspeglas i bolagets avgifter. Lägre avgiftshöjningar de närmaste åren borde kunna förutses. Under 2015 introducerar bolaget ytterligare prisprodukter i syfte att ge bolagets kunder en större valfrihet. Miljöpåverkan Bolagets produktionsanläggningar vid Lyckeverket och Styckåsverket är tillståndspliktiga enligt miljöbalken. På Lyckeverket bedrivs verksamhet för 30 MW biobränsle och 35 MW olja, och vid Styckås verket sker produktionen i dag med 34 MW olja. Bolaget är till 100 procent beroende av dessa tillstånd. Av den totala produktionen kommer cirka 1 procent från Styckåsverket. 5

6 Bolaget verkar för att framställa energi med minimal miljöpåverkan. Produktionen sker därför med långsiktigt hållbara energislag i så stor utsträckning som möjligt. Bolagets miljöpåverkan sker framför allt genom utsläpp till luft i form av koldioxid, kväveoxid och svavel. Effekterna av lösningen med för höga COhalter med hjälp av svavelgranuler och den utrustning för sandåterföring som bolaget undersökt under åren är mycket bra för bolagets påverkan på miljön. Besök och kontroll av tillsynsmyndigheten och ackrediterade besiktningsföretag har genomförts med kontinuitet under alla år, så även Besöken har inte påvisat några större brister i organisation eller anläggning. Verifieringar och kontroller utifrån egenkontrollförordning och CO2-lagstiftning visar också på god ordning och är godkända av certifieringsföretaget. Varje år skickas även miljörapporter till till syns myndigheten med redovisning om hur verksamheten följer tillstånd och villkor. Förslag till vinstdisposition Till årsstämmans förfogande står följande vinstmedel: Balanserat resultat ,08 Årets resultat ,66 Kronor ,42 Styrelsen föreslår att vinstmedlen disponeras så att: I ny räkning överförs ,42 Kronor ,42 6

7 Resultaträkning (tkr) Not Nettoomsättning Övriga rörelseintäkter Summa rörelsens intäkter Rörelsens kostnader Råvaror och förnödenheter Övriga externa kostnader Avskrivningar och nedskrivningar av materiella anläggningstillgångar Övriga rörelsekostnader Summa rörelsens kostnader Rörelseresultat Finansiella poster Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter Räntekostnader och liknande resultatposter Summa finansiella poster Resultat efter finansiella poster Bokslutsdispositioner Resultat före skatt 76 5 Skatt på årets resultat 7 17 Årets resultat

8 Balansräkning (tkr) Not TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Byggnader och mark Maskiner och andra tekniska anläggningar Pågående nyanläggningar Finansiella anläggningstillgångar Andra långfristiga fordringar 14 Uppskjuten skattefordran Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Varulager Råvaror och förnödenheter Utsläppsrätter Kortfristiga fordringar Kundfordringar Fordringar hos koncernföretag Fordringar hos Arvika kommun Aktuell skattefordran Övriga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR

9 Balansräkning (tkr) Not EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital 13 Bundet eget kapital Aktiekapital (5 000 aktier) Reservfond Fritt eget kapital Balanserat resultat Årets resultat Summa eget kapital Obeskattade reserver Långfristiga skulder Skulder till kreditinstitut Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Skulder till koncernföretag Aktuella skatteskulder 710 Övriga skulder 190 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER POSTER INOM LINJEN Ställda säkerheter Inga Inga Ansvarsförbindelser Inga Inga 9

10 Kassaflödesanalys (tkr) Den löpande verksamheten Rörelseresultat Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet Avskrivningar och nedskrivningar Förlust vid utrangering av inventarier Erhållen ränta Erlagd ränta Betald inkomstskatt 1 Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital Förändringar i rörelsekapital Förändring av varulager Förändring av rörelsefordringar Förändring av rörelseskulder Kassaflöde från den löpande verksamheten Investeringsverksamheten Förvärv av materiella anläggningstillgångar Förändring av finansiella anläggningstillgångar 14 7 Försäljning av materiella anläggningstillgångar 218 Kassaflöde från investeringsverksamheten Finansieringsverksamheten Utbetald utdelning Lämnade koncernbidrag Amortering av lån Kassaflöde från finansieringsverksamheten Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut 10

11 Tilläggsupplysningar Redovisningsprinciper m m Allmänna redovisningsprinciper Årsredovisningen har upprättats enligt årsredovisningslagen (1995:1554) och BFNAR 2012:1 Årsredovisning och koncernredovisning (K3). Förstagångstillämpning av BFNAR 2012:1 (K3) Detta är första gången företaget tillämpar BFNAR 2012:1 Årsredovisning och koncernredovisning (K3). I samband med övergången har nedan angivna lättnadsregler (frivilliga undantag från kravet på retroaktiv tillämpning) nyttjats. Med anledning av bolagets verksamhet och gällande regler i BFNAR 2012:1 har lättnadsreglerna för retroaktiv omräkning av materiella anläggningstillgångar utnyttjats. För att möjliggöra meningsfull jämförelse med föregående år har samtliga poster som berörs i resultaträkning, balansräkning, kassaflödesanalys samt noter räknats om för jämförelseåret. I och med övergången till BFNAR 2013:1 (K3) tillämpas komponentavskrivning på materiella anläggningstillgångar. Korrigeringar av jämförelseårets resultat- och balansräkningar samt kassaflödesanalys De korrigeringar som skett av jämförelseårets resultatoch balansräkningar när dessa omräknats i samband med övergången till BFNAR 2012:1 (K3) framgår nedan. Balansräkning (tkr) Fastställd balansräkning Justeringar vid övergång till BFNAR 2012:1 Omräknad balansräkning Maskiner och andra tekniska anläggningar Summa tillgångar Obeskattade reserver Summa eget kapital och skulder Resultaträkning (tkr) Enligt fastställd resultaträkning 2013 Justeringar vid övergång till BFNAR 2012:1 Omräknad resultaträkning 2013 Avskrivningar Rörelseresultat Resultat efter finansiella poster Bokslutsdispositioner Kassaflödesanalys (tkr) Enligt fastställd kassaflödesanalys 2013 Justeringar vid övergång till BFNAR 2012:1 Omräknad kassaflödesanalys 2013 Rörelseresultat Avskrivningar

12 Specifikation av korrigeringar som redovisas direkt mot eget kapital Huvudregeln vid övergången till BFNAR 2012:1 (K3) är att principerna ska tillämpas retroaktivt. Detta innebär att de korrigeringar som skett av den utgående balansen redovisas direkt mot eget kapital enligt nedan: (tkr) Aktiekapital Reservfond Balanserat resultat Årets resultat Totalt Utgående eget kapital enligt fastställd balansräkning Årets korrigeringar vid övergång till BFNAR 2012:1 (K3) Avskrivningar Bokslutsdispositioner Utgående eget kapital korrigerat i enlighet med BFNAR 2012:1 (K3) Bedömningar och uppskattningar Upprättande av bokslut och tillämpning av redovisningsprinciper baseras ofta på ledningens bedömningar, uppskattningar och antaganden som anses vara rimliga vid den tidpunkt då bedömningen görs. De väsentliga bedömningarna och uppskattningarna som gjorts rör utsläppsrätter. Avskrivningsbart belopp utgörs av anskaffningsvärdet minskat med ett beräknat restvärde om detta är väsentligt. Avskrivning sker linjärt över den förväntade nyttjandeperioden. Följande avskrivningstider tillämpas: Koncerntillhörighet Närmast överordnade moderföretag som upprättar koncernredovisning i vilken företaget ingår är Arvika Stadshus AB (org nr ) med säte i Arvika. Materiella anläggningstillgångar Byggnader, fördelat på komponenter Maskiner och andra tekniska anläggningar Inventarier, verktyg och installationer år 5-20 år 5-10 år Intäktsredovisning Intäkter redovisas till verkligt värde av vad som erhållits eller kommer att erhållas och redovisas i den omfattning det är sannolikt att de ekonomiska fördelarna kommer tillgodogöras bolaget och intäkterna kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Varulager Varulagret har värderats till det lägsta av dess anskaffningsvärde och dess nettoförsäljningsvärde på balansdagen. Med nettoförsäljningsvärdet avses varornas beräknade försäljningspris minskat med försäljningskostnader. Den valda värderingsmetoden innebär att eventuell inkurans i varulagret har beaktats. Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. Materiella anläggningstillgångar har delats upp på betydande komponenter när komponenterna har väsentligt olika nyttjandeperioder. Fordringar, skulder och avsättningar Om inget annat anges ovan värderas kortfristiga fordringar till det lägsta av dess anskaffningsvärde och det belopp varmed de beräknas bli reglerade. Långfristiga fordringar och långfristiga skulder värderas efter det första värderingstillfället till upplupet anskaffningsvärde. Övriga skulder och avsättningar värderas till de belopp varmed de beräknas bli reglerade. Övriga tillgångar redovisas till anskaffningsvärde om inget annat anges ovan. 12

13 Noter Not 1 Arvode till revisorer (tkr) Ernst & Young AB Revisionsuppdraget Not 2 Könsfördelning i företagsledningen Andel kvinnor i styrelsen 22 % 22 % Andel män i styrelsen 78 % 78 % Andel kvinnor bland övriga ledande befattningshavare 0 % 0 % Andel män bland övriga ledande befattningshavare 100 % 100 % Not 6 Bokslutsdispositioner (tkr) Lämnat koncernbidrag Skillnad mellan bokförd avskrivning och avskrivning enligt plan Not 7 Skatt på årets resultat (tkr) Aktuell skatt 1 Förändring av uppskjuten skatt avseende temporära skillnader 16 Summa redovisad skatt 17 Not 3 Inköp och försäljning mellan koncernföretag Andel av årets totala inköp som skett från andra företag inom koncernen 41 % 39 % Andel av årets totala försäljning som skett till andra företag inom koncernen 14 % 12 % Not 4 Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter (tkr) Övriga ränteintäkter Genomsnittlig effektiv skattesats Redovisat resultat före skatt 76 5 Skatt på redovisat resultat enligt gällande skattesats (22 %): 17 1 Skatteeffekt av: Bokföringsmässiga avskrivningar på byggnader 26 Övriga ej avdragsgilla kostnader 2 Skattemässiga avskrivningar på byggnader 9 Ej skattepliktiga intäkter 1 1 Uppskjuten skatt 16 Redovisad skatt 17 Not 5 Räntekostnader och liknande resultatposter (tkr) Övriga räntekostnader Övriga finansiella kostnader Effektiv skattesats Upplysningar om uppskjuten skattefordran och uppskjuten skatteskuld Uppskjuten skatt beräknas med 22 procent på alla tempo rära skillnader som uppkommer mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. De temporära skillnaderna har uppkommit i redovisade värden för materiella anläggnings tillgångar. 13

14 Not 8 Byggnader och mark (tkr) Ingående anskaffningsvärden Omklassificeringar Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Ingående avskrivningar Omklassificeringar Årets avskrivningar 117 Utgående ackumulerade avskrivningar Utgående redovisat värde Not 9 Maskiner och andra tekniska anläggningar (tkr) Ingående anskaffningsvärden Årets anskaffningar Försäljningar/utrangeringar Omklassificeringar Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Ingående avskrivningar Försäljningar/utrangeringar Omklassificeringar Årets avskrivningar Utgående ackumulerade avskrivningar Not 10 Uppskjuten skattefordran (tkr) Ingående saldo Tillkommande skattefordringar Se även not 7 Skatt på årets resultat. Not 11 Utsläppsrätter I samband med att koldioxidutsläpp sker uppstår ett åtagande att kompensera för utsläppen med utsläppsrätter. Under handelsperioden 2013 till 2020 har Arvika Fjärrvärme AB blivit tilldelat utsläppsrätter. Utsläppsrätterna för 2013 har inget anskaffningsvärde men redovisas som varulager, värderade till marknadsvärde enligt IFRIC 3. I resultaträkningen redovisas utsläppsrätterna som statligt bidrag bland övriga rörelseintäkter. Not 12 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter (tkr) Återbetalning energiskatter Övriga förutbetalda kostnader Utgående redovisat värde

15 Not 13 Förändring av eget kapital (tkr) Aktiekapital Reservfond Balanserat resultat Årets resultat Totalt Ingående balans Överföring resultat föregående år Lämnad utdelning Årets resultat 5 5 Utgående balans Överföring resultat föregående år 5 5 Lämnad utdelning Årets resultat Utgående balans Not 14 Obeskattade reserver (tkr) Ackumulerade överavskrivningar Not 17 Nyckeltalsdefinitioner Justerat eget kapital Eget kapital med tillägg för obeskattade reserver som reducerats med uppskjuten skatt. Not 15 Långfristiga skulder (tkr) Skulder till kreditinstitut Bolagets långfristiga skulder till kreditinstitut löper utan amorteringskrav. Avkastning på eget kapital Resultat efter finansiella poster med avdrag för 22 procent skatt dividerat med genomsnittligt justerat eget kapital. Soliditet Justerat eget kapital i procent av balansomslutning. Not 16 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter (tkr) Kväveoxidavgifter (NOX) Övriga upplupna kostnader

16 Underskrifter Arvika Anders Söderström Ordförande Göran Andersson Jonny Andersson Claes Axelsson Kjell Bergqvist Uno Eriksson Lisa Levin Jan Wettmark Aina Wåhlund Lennart Rönning VD Min revisionsberättelse har lämnats Sven-Bertil Ryman Auktoriserad revisor 16

17 17

18 18 Arvika Fjärrvärme AB

19 PRODUKTION: FERNEMO INFORMATION & GRAFIK AB, NORA HANNA GERHARDSEN, NOOMI SVAHN, ALBIN STRÖM

20 Arvika Tfn vx Hemsida: