Grusförsörjningsplan. för Göteborgsregionen

Transkript

1 Grusörsörjningsplan ör Göteborgsregionen Göteborgsregionens kommunalörbund Maj 2003

2 Förord Redan 1967 beslutade regionplaneörbundet ör Göteborg med omgivningar att genomöra en bedömning av naturgrusörekomsterna och naturgruskonsumtionen inom regionen [11]. Denna utredning innehöll örutom en inventering av naturgrusörekomsterna och en bedömning av grusbehovet inom regionen en klassiicering av grusavlagringarna ur geologisk naturskyddssynpunkt samt en beskrivning av möjliga ersättningsmaterial till naturgrus. Utredningen visade att naturgrustillgångarna i regionen var knappa och mot bakgrund av detta attades ett beslut i regionplanestyrelsen att utarbeta en översiktlig plan ör utvinning av grusmaterial 1970 [5]. Vad har hänt sedan planen 1975? Hur mycket naturgrus inns kvar i regionen? Hur mycket konsumerar vi? Finns det alternativ till naturgrus? Hur påverkar den örändrade synen på grusörekomsternas betydelse ör dricksvattenörsörjning tidigare bedömningar? Hur örlänger vi naturgrusets varaktighet och säkrar tillgången ör ramtida generationer? För att å svar på bland annat dessa rågor har Göteborgsregionen, GR, låtit göra en ny utredning. Denna ska ge underlag ör diskussioner och beslut om naturgruset samt alternativ till naturgrus i regionen. Ansvariga ör planen har varit Pia Arnesson och Kristina Rehnberg på GR. Utredningen är utörd av EnviroPlanning AB genom il dr Mira Andersson Ovuka, landskapsarkitekt Kerstin Larsson och naturgeogra Erik Tholén. En arbetsgrupp med tjänstemän rån GR, Lerums och Göteborgs kommuner har lett arbetet som redovisats och diskuterats med en reerensgrupp med tjänstemän rån kommuner i regionen, berörda länsstyrelser och statliga verk, konsumenter, leverantörer och experter i rågor rörande naturgrus. Reerensgruppens roll har varit granskande och rådgivande och innebär inte att gruppen ställer sig bakom samtliga enskilda bedömningar i rapporten. En samsyn råder dock i stort om utredningens rekommendationer. Kartor, illustrationer och layout har utörts av Gunnel Lihmé på GR. 1

3 Innehåll Förord 1 Innehåll 2 Sammanattning 5 Bakgrund 5 Knappa tillgångar i regionen kräver omedelbara åtgärder 5 Tillgångar 5 Framtid och varaktighet 5 Alternativa material 5 Planering på kommunal och regional nivå politiska beslut 5 Samverkan mellan branschens aktörer nödvändig 5 Inledning och syte 7 Metoder och nyckelbegrepp 7 Bakgrund 9 Tidigare utredningar 9 Behov 9 Förekomst och konlikter 9 Naturgrusets uppkomst 11 Naturgrus i betongtillverkning 11 Transporter av naturgrus rån andra regioner 13 Ekonomiska styrmedel som hushållningsmetod 15 Gällande lagstitning 15 Motstående intressen 15 Nationella miljömål 19 Regionala miljömål 21 Inventering och analys av tillgångarna 23 Uttag av naturgrus i Sverige 23 2

4 Naturgrus i Göteborgsregionen 23 Grustäkter i Göteborgsregionen 35 Framtida användning och tillgång av naturgrus 37 Metod 37 Beolkningsmängd 39 Scenario 1a Nollalternativet 41 Scenario 1b Ökat byggande 41 Scenario 2 Naturgrus endast till betong 43 Scenario 3 Minskad konsumtion - Riksdagens mål Scenario 4 Minskad konsumtion - Boverkets vision år När är regionens tillgångar av naturgrus örbrukade? 45 Alternativ till naturgrus 47 Naturgrus en ändlig resurs 47 Bergkross 47 Entreprenadberg 47 Morän 49 Schaktmassor 49 Restprodukter 49 Återvinning av byggmaterial, vägar och markanläggningar 49 Syntetiska material 51 Egenskaper hos alternativa material till naturgrus 51 Rekommendation/diskussion 53 Utgångspunkter ör ramtida örsörjning av naturgrus i regionen 53 Naturgrusets varaktighet - bergkross som alternativ? 53 Politiska beslut som örlänger tillgången på naturgrus 57 Reerenslitteratur 60 Bilaga 1 63 Översiktlig naturlig tillgång på naturgrus i södra Sverige 61 Bilaga 2 63 Naturgrus i regionen kommunvis 65 3

5 Reerensgrupp Katarina van Berlekom Länsstyrelsen i Västra Götalands län Kerstin Jungåker Länsstyrelsen i Hallands län Håkan Thorén Vägverket Region Väst Urban Eriksson Banverket Västra Banregionen Lars-Ove Lång Sveriges Geologiska Undersökning, SGU Karin Grånäs Sveriges Geologiska Undersökning, SGU Anders Janson Lerums kommun Olo Bergstedt Göteborgs kommun, VA-verket Ingela Bengtsson-Schiötz Kungsbacka kommun Gusta Magnusson Sveriges Bergmaterialindustri Olov Holmstrand Scandiaconsult Arbetsgrupp Pia Arnesson GR Kristina Rehnberg GR Anders Jansson Lerums kommun Olo Bergstedt Göteborgs kommun, VA-verket 4

6 Sammanattning Bakgrund Knappa tillgångar i regionen kräver omedelbara åtgärder Tillgångar Framtid och varaktighet Alternativa material Planering på kommunal och regional nivå politiska beslut Samverkan mellan branschens aktörer nödvändig Naturgrustillgångarna i landet bildades under den senaste istiden och är en ändlig resurs. Stora naturgrusörekomster är ota lämpliga ör grundvattenuttag och Riksdagens och regionens miljöpolitiska mål är mycket tydliga avseende hushållning med naturgruset och dess nyttjande ör ramställning av dricksvatten. Regionens tillgångar på grus är knappa och det krävs därör direkta åtgärder ör att den långsiktiga örsörjningen av naturgrus ör I ett nationellt perspektiv är de naturliga örekomsterna av naturgrus ringa i Göteborgsregionen, det beräknas innas endast mellan 1-17 De redan givna täkttillstånden ör naturgrus i regionen bedöms vara slut inom en årsperiod. De praktiskt uttagbara mängderna i regionen beräknas till 17 miljoner ton och gruset räcker då mellan år beroende på scenario. Om de De alternativa material som kan ersätta naturgrus ör bygg- och anläggningsändamål är bergkross, entreprenadberg, morän, schaktmassor, återvunnet material rån Det bergkross som kan produceras i givna tillstånd i regionen beräknas räcka i mer än 10 år rån nu i samtliga ramtidsscenarier. För att säkerställa en ökad användning av bergkross krävs därmed att ler lägen ör bergtäkter omedelbart lokaliseras i regionen. Pågående inventeringar kommer att visa var kvalitén och örekomsterna är som mest gynsamma. Miljöstörningar rån bergkrossanläggningar kräver För en ökad användning av bergkross i bland annat betong krävs också en omställning till nya metoder och maskinparker. En ökad återvinning innebär samtidigt ökade kostnader i det korta perspektivet men ger en långsiktig hushållning med våra ändliga resurser. 5 ör dricksvattenramställning genom iniltration. Som brutet material används naturgrus rämst till betongramställning och markanläggningsarbeten. bygg- och anläggningsändamål och dricksvatten ej skall hotas. Planen redovisar tillgångar, nuvarande och ramtida behov samt beräkningar av hur långt gruset räcker i olika scenarier och däreter örslag till omedelbara åtgärder ör att trygga naturgruset som resurs. miljoner ton naturgrus kvar som är praktiskt uttagbart, spannet varierar beroende på vilka motstående intressen som vägs in i beräkningen. praktiskt uttagbara mängderna däremot reserveras ör dricksvattenörsörjningsbehovet, vilket man tidigare ej gjort vid tillståndsgivning, är dock naturgruset örbrukat inom en tvåårsperiod eller tidigare.. vägar, byggnader och markanläggningar samt syntetiska material. Av dessa är det bergkross som i det korta perspektivet bedöms som det enda realistiska i större volymer. dock ett skyddsavstånd till bostäder varör en avvägning också måste göras i den kommunala och regionala samhällsplaneringen. För att öka användningen av återvunnet material krävs också att materialåtervinningsstationer MÅS) lokaliseras strategiskt i ett lertal av Göteborgsregionens kommuner, där återvunna material kvalitetsklassas och en köp- och säljmarknad kan utvecklas. Samtliga aktörer, såväl statligt byggande verk som vägverk, banverk med lera, som privata anläggningsöretag och grusproducenter, måste samverka om den långsiktiga tillgången till naturgrus ör byggande och dricksvatten skall tryggas ör kommande generationer.

7 Med "grus" menas den jordart där raktionen 2-20 mm utgör den karaktäristiska delen. 6

8 Inledning och syte Flera inventeringar av naturgrus och alternativa material är gjorda i Västsverige [5, 8, 11, 12, 14, 27]. I dessa saknas i de lesta all resonemang kring naturgrusavlagringarnas betydelse ör dricksvattenörsörjningen. De nämnda inventeringarna utgör bakgrundsmaterial ör denna utredning vars huvudsyte är att vara en vägledande grusörsörjningsplan ör naturgruset i Göteborgsregionen där hänsyn tas även till dricksvattenörsörjningen. Naturgrusörekomster och bergtäkter i Göteborgsregionen har inventerats och analyserats i regionens tretton kommuner Ale, Alingsås, Göteborg, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Lilla Edet, Mölndal, Partille, Stenungsund, Tjörn och Öckerö. Vidare har en bedömning av ramtida behov gjorts med beräkningar i olika scenarier. En diskussion utirån dagens tillgångar och alternativ till naturgrus örs slutligen i planen där konkreta åtgärdsörslag på kommunal nivå beskrivs jämte behov av regional samordning. Metoder och nyckelbegrepp Grus Naturgrus Bergkross Ballast Teoretiskt uttagbar mängd Praktiskt uttagbar mängd Levererad mängd Arbetet har inletts med en genomgång av tillgängligt material såsom tidigare inventeringar, utredningar, örsörjningsplaner och översiktsplaner rån regionens kommuner. En sammanställning och beräkning har utörts av regionens tillgångar av naturgrus, nuvarande produktion och kvarvarande mängd att bryta i täkter med givna tillstånd. Tillsammans med uppskattningar av den ramtida konsumtionen har beräkningar däreter utörts ör att bedöma hur länge regionens naturgrustillgångar varar i olika scenarier. 7 En genomgång av alternativa material till naturgrus har gjorts och rekommendationer ör regionens ramtida örsörjning och hushållning av naturgrus ges slutligen. Metodbeskrivning av analyserna ör de kvarvarande mängderna naturgrus i regionen liksom metoder ör scenarieberäkningar beskrivs i respektive kapitel. I planen används ord och begrepp som ota har olika betydelse beroende på sammanhang. Nedanstående ord/begrepp har dock öljande betydelse i denna plan: Jordart där raktionen 2-20 mm utgör den karakteristiska delen. Naturligt sorterade sten-, grus- och sandjordarter som är örekommande i naturen i orm av t.ex. isälvsavlagringar. Krossat berg. Samlingsnamn ör naturgrus, morän, krossat berg samt andra restprodukter som används till bygg- och anläggningsändamål. Den mängd naturgrus som återstår, uttryckt i ton, eter att man rån den totala örekomsten subtraherat mängder som låses av allmänna vägar, bebyggelse, naturreservat och avlagringar med naturvärdesklass 1. Den mängd naturgrus som återstår, uttryckt i ton, att ta ut eter att man har tagit hänsyn till alla kända motstående intressen samt geologiska och brytningstekniska aktorer. Den utvägda mängd som levereras rån grus- och bergtäkter, uttryckt i ton.

9 Grustäkt i Östad, Alingsås och Lerums kommuner. Bergtäktsanläggning i Tagene, Göteborgs stad. Bergkrossanvändningen har ökat rån 15-53% åren

10 Bakgrund Tidigare utredningar Under och 1970-talen genomörde ett lertal län grusinventeringar där det uppmärksammades att grustillgångarna var knappa och att det anns konlikter mellan bevarande- och exploateringsintressen [5,11]. Den ökade medvetenheten om grusörsörjningsproblematiken ledde till ett regeringsbeslut 1982 om att en inventering av landets materialtillgångar skulle genomöras i statens regi [29]. Naturvårdsverket hade det centrala planeringsansvaret ör inventeringen och länsstyrelserna hade det regionala planeringsansvaret. Länsstyrelserna upprättade program ör hur arbetet skulle bedrivas i samråd med kommunerna, länsorganen, öretag och organisationer. Flera inventeringar inns gjorda i regionen [8, 12, 14, 27], men den minskande tillgången på naturgrus i Syd- och Mellansverige har tillsammans med de nya miljömålen [31] gjort det nödvändigt att återigen kartlägga dagens örekomster av naturgrus och tillgängliga alternativ till naturgrus samt ramtidens behov. Behov Sveriges ramtida behov av ballast naturgrus, morän samt krossat berg ör bygg- och anläggningsarbeten) bedömdes 1996 vara i storleksordningen 7-10 ton per invånare och år [1]. Konsumtionen var under i genomsnitt drygt 10 ton per person och år. Konsumtionen av ballast är konjunkturberoende och luktuerar därör något trenden är dock att konsumtionen stadigt minskar. Genomsnittskonsumtionen var knappt 72 miljoner ton per år [23] vilket innebär att konsumtionen per person och år är nästan exakt 8 ton. Av dessa knappt 72 miljoner ton ballast som varje år används var 35 % naturgrus år 2000 [23]. Från 1984 ram till 2000 minskade andelen naturgrus i ballasten rån 82 % till som tidigare nämnts 35 %. Andelen bergkross ökade under samma period rån 15 % till 53 %. Andelen övrigt material rämst bergkross rån separata krossar vid anläggnings- och byggnadsarbeten) ökade något rån cirka 3 % till 10 % under samma period. Procentandelen morän har inte örändrats i någon större utsträckning utan luktuerar mellan 1 % och 5 %. Förekomst och konlikter Naturgrus är en ändlig resurs, detta innebär att den ej återskapas på nytt. Fördelningen av naturgrus inom Sveriges gränser är ojämn och i Göteborgsregionen är naturgrusörekomsterna, i ett riksperspektiv, ringa [19]. Naturgruset är ota beläget i landskapstyper som rån naturoch landskapsbildsynpunkt är värdeulla och attraktiva och det är också vanligt att naturgrusörekomster är värdeulla grundvattenresurser. Naturgrus örekommer i till exempel rullstensåsar, isälvsdeltan och andra vattenavsatta avlagringar rån isavsmältningen. 9

11 Isälvsdelta I Lerums kommun är Gråbodeltat ett exempel på ett så kallat isälvsdelta. Inlandsisen har här sorterat grusmaterialet i olika skikt eter kornstorlek. Randbildningar Fjärås Bräcka Kungsbacka kommun) är ett exempel på en så kallad randbildning. Mindre åsar inns bl a i Hindås Härryda kommun) och Östad Alingsås och Lerums kommuner). Ås 10

12 Naturgrusets uppkomst Naturgruset i Göteborgsregionen inns i de lesta all lagrat i svallbildningar och i isälvsavlagringar. Svallbildningar är områden där havet har svallat moränen en osorterad jordart med innehåll av alla raktioner rån lera till block). Svallbildningar är sorterade i en raktion, till exempel endast sand. Bildningarna har ota vidsträckt utbredning men örekommer å andra sidan i tunna lager och är därör inte så intressanta i täkthänseende. Isälvsavlagringar är material som har avsatts i så kallade isälvar. Isälvarna rann i tunnlar som bildades i och under inlandsisen av smältvatten. Material som sveptes med av dessa isälvar avsattes i en del all inne i själva isälvstunneln men ramörallt vid tunnelns mynning vid isronten. Isälvsavlagringar örekommer i Göteborgsregionen i orm av isälvsdeltan, åsar, terrasser och randbildningar. Bildningarna har ota stor mäktighet och är därör intressanta ör exploatering men är samtidigt också viktiga ör grundvattenbildningen. Isälvsdeltan Åsar Terrasser Randbildningar bildades när isälven mynnade under en havs- eller sjöyta, och när isronten under en längre tid blev stillastående. Isälvsdeltan byggdes ibland på ända upp till havs- eller sjöytan och utbredningen är ota stor. Det grövsta materialet avsattes i ytan och i den del som låg närmast tunnelmynningen. Det inare materialet avsattes i de delar av deltat som låg långt rån mynningen och återinns även i bottenskiktet av ett isälvsdelta. På detta sätt har materialet sorterats eter kornstorlek i olika skikt. Gråbodeltat i Lerums kommun är ett exempel på ett isälvsdelta i regionen. är långsträckta och ryggormade isälvsavlagringar som bildats i istunnlar eller i sprickor i isen. Mindre åsar inns bl a. i Hindås Härryda kommun) och vid Östad Lerum och Alingsås kommuner). är isälvsavlagringar som bildats längs med en dalsida när isälvar har runnit ram mellan iskanten och dalsidan. bildades vid inlandsisens kant under avsmältningen och utgörs av deltan och moränryggar. De har ota en komplex uppbyggnad och kan t.ex. bestå av ett delta, som bildats vid ett längre stillestånd i isrontens rörelse, vilket sedan har klätts med morän vid en ramryckning av isronten. Lera örekommer ota i lager eller som avgränsade ansamlingar i randbildningarna. Moränen och leran kan göra randbildningarna mindre intressanta ör exploatering. Fjärås bräcka är ett exempel på en randbildning i Kungsbacka kommun. Naturgrus i betongtillverkning Stor andel naturgrus 11 Idag används cirka 38 % av det levererade naturgruset i Göteborgsregionen ör tillverkning av betong [41]. Det är också vid betongtillverkningen som naturgruset är svårast att ersätta med alternativa material. I Sverige används idag, rämst pga kvalitetskrav, bergkross som enda alternativa material vid betongtillverkning. Internationellt används dock krossad betong som ballastmaterial i ny betong vid renovering av betongvägar, lygplatser och hamnar [2].

13 Betongtillverkning ställer krav på de ingående grus- eller bergkrossmaterialen, bl a beroende på kornstorleken. Bilden visar sortering och siktning av bergkrossmaterial i olika kornstorlekar raktioner). 12

14 Förbehandling och andelen cement höjer betongpriset Högre kvalitetskrav ör vissa typer av betong När det krävs grusmaterial som är större än 8 mm i diameter vid betongtillverkning används idag så gott som uteslutande bergkross. Tillverkning av betong med bergkross ställer dock krav på den mineralogiska sammansättningen det kantiga bergkrossmaterialet måste rundas av. Den typ av betong som ställer högst krav på de ingående delarna är brobetong, men även i denna betong kan naturgruset ersättas med bergkross. I Göteborgsregionen har det dock hittills inte unnits bergkross med tillräckligt hög kvalitet avseende hållasthet och rostbeständighet ör att det skall kunna användas i mindre raktioner De mindre raktionerna <4 mm diameter) måste också rundas av och metoden ör detta är dyrare än ör de större raktionerna. Framgångsrika örsök att ersätta naturgruset även i de mindre raktionerna har gjorts, men är ortarande ovanliga. Betong tillverkad av bergkross kräver också större andel cement. Priset på cementen och örbehandlingen av krossprodukterna leder därmed till att det i dagsläget är billigare att rakta naturgrus allt längre sträckor än att ersätta det med till exempel bergkross. 0-4 mm) i betong. SGU har dock påbörjat en bergkvalitetskartering i bland annat Göteborgsregionen ör att underlätta utvärderingen av det bästa användningsområdet ör olika bergarter i regionen [21]. Med hjälp av bergkvalitetskarteringen kan kanske även de inare raktionerna i betong ersättas med bergkross inom en snar ramtid. Myndighetskrav I täkttillstånd i Hallands län anges numera att en viss procentandel, till exempel 60 % måste gå till betongtillverkning. Detta ör att öka andelen alternativa material inom övriga användningsområden och därmed minska naturgrusanvändningen. I Västra Götalands län har möjligheten att sätta villkor om att en viss andel måste gå till betong diskuterats, det är dock inte något som sker generellt. Det inns ingen rättspraxis på området [p1]. Transporter av naturgrus rån andra regioner Avstånd och miljöaspekter Vägtransporter av naturgrus och bergkross alstrar utsläpp ramör allt av koldioxid, kväveoxider och partiklar och ur miljöhänseende bör lastbilstransporter av dessa tunga byggmaterial minimeras. I tidigare planer [5] har avstånd som 100 km nämnts som ett rimligt maximalt transportavstånd ör lastbilsbaserad transport av naturgrus. Vid utvärdering av den senaste naturgrusskatten uppskattas avståndet som ett ton naturgrus transporteras i Sverige till i genomsnitt ca km och ett ton bergkross 14 km [20]. Långväga import med lastbilstransporter rån regioner utanör vår region torde därmed inte vara vare sig ekonomiskt eller miljömässigt rimligt eller lämpligt. Järnvägs- och båttransporter möjliggör transporter över längre avstånd och med betydligt mindre utsläpp av öroreningar. Dessa transportsätt kräver dock otast ytterligare en omlastning och lokal transport med lastbil. I Nederländerna som har ett omattande system av vattenvägar transporteras en betydande del av ballastmaterialet med båt [44].

15 14

16 Ekonomiska aspekter Naturgrus och bergkrossmaterial är mycket tunga massor som därmed kräver tunga lastbilstransporter. Kostnader ör transporter kan variera mellan 1-3 kronor per kilometer och ton i 1998 års prisnivå [16]. De önskvärda järnvägs- och ramör allt sjötransporterna kan vara möjliga på längre avstånd, då tillkommer dock ota ytterligare en omlastning som idag bedöms dyrbar. Varje gång ett material lastas om krävs arbetsordon och arbetsinsats. Upplag och depåer ör omlastningen blir också nödvändigt. Ekonomiska styrmedel som hushållningsmetod För att öka hushållningen med naturgrus inördes den 1 juli 1996 en skatt på naturgrus med 5 kronor per ton. Som jämörelse kan nämnas att priset på naturgrus 1998 års prisnivå) kan variera mellan kronor/ton ör singel ör yllnads- och väggrus samt kronor per ton ör mur- och putssand [16]. Naturvårdsverket gjorde en utvärdering av skatten eter 3 år, ör att se om den bidragit till hushållningen med naturgrus [20]. Utvärderingen visade enligt myndigheten att den hat eekt men man pekar också på att de regionala eekterna måste belysas mer. Till exempel kan ekonomiskt svaga regioner i Sverige med lågt behov av naturgrushushållning komma att örlora intäkter. En bearad eekt öre skattehöjningen var att transporterna skulle öka, vilket motsägs i utredningen. Man gör bedömningen att transportbehovet istället sjönk något i samband med skatteinörandet. 8 oktober 2002 lade regeringen ram ett örslag om så kallad grön skatteväxling på 2,6 miljarder med höjd skatt på miljöskadliga aktiviteter och sänkt skatt på arbete. I detta ingick utöver övriga skatter på koldioxid, energi och avall en höjning av naturgrusskatten rån 5 till 10 kronor per ton. Beslut om skatten togs den 4 december 2002 och lagen kom att gälla rån årsskitet 1 januari, 2003 [32]. Gällande lagstitning Den lagstitning som är tillämplig ör denna plan, örutom de nationella miljömålen med åtgärdsstrategier om god hushållning av resurser, omattar utvinning av materialet med örordningar och lagar som berör täktverksamheten. Lagrum om täkter inns i Miljöbalkens 12 kapitel, vidare örordningen om täktverksamhet [40], väglagen [35], torvlagen och lagen om vissa torvyndigheter [36], minerallagen [37], lagen om skatt på naturgrus [38], lagen om kontinentalsockeln [39] och regeringens proposition [29] om öljdlagstitningen till bland annat miljöbalken. Ytterligare lagrum som gäller rämst då naturgrus utvinns under grundvattenytan inns i 11 kapitlet i Miljöbalken [33]. EU:s vattendirektiv [28] reglerar också ingreppen i vattenområden. Motstående intressen Vackra landskap De motstående intressen som inns vid brytning av sand, grus och berg ör byggnation är rämst mellan exploatering och bevarande. Områden med tillgång på naturgrus är ota vackra böljande landskap, i naturgrusavlagringar inns ota stora tillgångar på grundvatten, se vidare nedan. 15

17 Naturgrusörekomster kan ota vara belägna i områden där olika intressen kolliderar, t ex vattenintresse, rilutsliv och landskapsbild. Bilden visar Fjärås Bräcka i Kungsbacka kommun. 16

18 Bedömning av naturvärden För att samhällets resurser skall användas på bästa sätt beaktas öljande värden vid en bedömning av naturgrusresursernas naturvärden: Geovetenskapligt värde Med de geovetenskapliga värdena avses avlagringens mångormighet, storlek och pedagogiska värde. Värde ör landskapsbilden Morän- och isälvsavlagringar bidrar till att ge karaktär åt landskapet och täktverksamhet kan örändra landskapsbilden kratigt. Morän- och isälvsavlagringar kan också hysa landskap som har ett stort ekonomiskt värde, t ex. odlingsmark. Biologiskt värde Grusavlagringen kan hysa värdeull lora och auna och riksintressen ör naturvård eller Natura 2000-områden. Hydrologiskt värde Grusavlagringar är viktiga ör grundvattenbildning och kan påverka hydrologin i ett stort område utanör avlagringen. Grundvattenbildningen är i sin tur intressant ör dricksvattenörsörjningen. Värde ör rilutslivet Det kan innas rilutsanläggningar som badplatser, vandringsleder, orienteringsområden etc. på och kring grusavlagringen. Värde ör orskning och utbildning Bildningarna kan vara viktiga orskningsobjekt och/eller intressanta ör undervisning. Värde ör kulturvården Det kan innas kulturellt intressanta byggnader, ruiner eller ornminnen på och kring grusavlagringen. Strandskyddsområden Naturgrusörekomsten kan helt eller delvis omattas av strandskydd. Länsstyrelserna ansvarar ör bedömningen av det samlade naturvärdet. I Lerums kommun är inventeringarna gjorde ör så länge sedan att inte alla av de ovan nämnda naturvärdena är bedömda. Naturvärdesklasser Grusörekomsterna delas på grundval av dessa bedömningar traditionellt in i naturvärdesklasser I-III): Klass I Klass II Klass III är områden som har särskilt stort värde ur naturvårdssynpunkt och inte kan upplåtas ör täkt. är områden med så stort värde ör naturvården att särskild uppmärksamhet erordras vid prövning av ansökan om täkt. är områden som rån naturvårdssynpunkt har begränsat värde och som hitintills bedömts kunna upplåtas ör täkt. Numera lägger man stor vikt vid hushållningsaspekten med ledning av Miljöbalken och de nationella miljömålen när en ansökan om täktverksamhet prövas. Detta innebär att även klass III-örekomsterna ägnas en grundlig utredning vid prövning. 17

19 Viktiga grundvattenörekomster GRÄSTORP ESSUNGA TROLLHÄTTAN ORUST LILLA EDET ALINGSÅS STENUNGSUND TJÖRN E6 VÅRGÅRDA ALE KUNGÄLV LERUM E20 GÖTEBORG ÖCKERÖ BOLLEBYGD PARTILLE HÄRRYDA 40 MÖLNDAL KUNGSBACKA MARK E Kilometer Viktiga grundvattenörekomster Figur I. Viktiga grundvattenörekomster i Göteborgsregionen. Med viktiga avses här örekomster med en kapacitet på minst 5 liter per sekund [43]. Uppgiter ör Kungsbacka saknas. 18

20 Dricksvattenörsörjning Ett viktigt motstående intresse som tidigare inte beaktats i naturvärdesbedömningen av naturgrusörekomsterna är örutsättningarna ör dricksvattenörsörjning. Den kommunala vattenörsörjningen är mycket viktig att beakta vid avvägning mellan motstående intressen. Etersom genomsläppligheten i en grusavlagring vanligtvis är högre än i omgivande mark, iniltrerar regnvatten i avlagringen och bildar grundvatten. Därör inns det nästan alltid grundvatten i en grusavlagring och många grusavlagringar används också som dricksvattentäkter. Det är också relativt vanligt att grusavlagringar används ör konstgjord iniltration, då man låter ytvatten iniltrera i en grusavlagring ör att höja kvaliteten och sänka temperaturen på vattnet som sedan används som dricksvatten. I Göteborgsregionen används redan idag lera grusavlagringar ör konstgjord iniltration eller som grundvattentäkt. Grusavlagringarnas betydelse ör den ramtida vattenörsörjningen kommer högst sannolikt öka med tanke på att regionen är en tillväxtregion som hyser allt ler invånare, samt att ytvatten är osäkrare som råvattenkälla. För att ha ett bättre underlag vid bedömningar av naturgrusörekomsternas betydelse ör dricksvattenörsörjningen genomör SGU en inventering av naturgrusörekomsternas potential ör uttag av vatten [43]. I Göteborgsregionen har man hittills tagit ram de täkter som ger minst 5 liter per sekund, vilket redovisas i igur I. Det ramgår av igur I att en stor del av naturgrusörekomsterna är viktiga ör ortsatt utredning av den ramtida dricksvattenörsörjningen. För dricksvattenörsörjningen är det naturgrusavlagringar med grövre material som är betydelseulla. I den vattenörsörjningsplan ör GR som är under ramtagande, görs en värdering av avlagringarna med hänsyn till möjligheterna att utvinna grundvatten. Nationella miljömål Riksdagens mål är att örbrukningen av naturgrus i Sverige ska vara högst 12 miljoner ton år 2010 och andelen återvunnet material 15 % av ballastörbrukningen [31]. Detta betyder att örbrukningen av naturgrus måste mer än halveras ram till år För att uppnå detta mål ska bland annat nya utredningar om alternativ till naturgrus och återvinning av material utöras över hela landet ram till år SGU gör bedömningen i sin pågående utvärdering av miljömålen att det inns goda möjligheter att nå målet om ett uttag av naturgrus på högst 12 miljoner ton år 2010 [25]. Som grund ör sin bedömning anger man att naturgrusskatten höjdes den 1 januari 2003 och att kratulla åtgärder till 19 skydd ör naturgrustillgångar kommer att bli öljden av arbetet med att nå delmål 1 inom miljömålet Grundvatten av god kvalitet och EG-direktivet om vatten [28]. Boverket har öreslagit ytterligare ett miljömål och det är att örbrukningen av naturgrus skall vara högst 3 miljoner ton år 2020 [3]. Riksdagen har dock inte attat några beslut om mål eter år 2010 utan kommer att ölja upp de mål som angivits 2000/01. I riksdagens astställda miljömål inns också målet om Grundvatten av god kvalité. Detta mål innebär att användningen av mark och vatten senast år 2010 inte ska medöra sådana ändringar av grundvattennivåerna att negativa konsekvenser ör vattenörsörjning, markstabilitet eller djur- och växtliv ås.

21 20

22 Regionala miljömål Länsstyrelsen och Skogsvårdsstyrelsen Länsstyrelsen i Västra Götaland har tillsammans med Skogsvårdsstyrelsen tagit ram örslag till miljömål ör länet remissörslag maj 2002) [15]. För länet anges som mål att grundvattenörande geologiska ormationer av vikt ör nuvarande och ramtida vattenörsörjning senast år 2010 skall ha ett långsiktigt skydd mot exploatering som begränsar användningen av vattnet. Det anges också som mål att uttaget av naturgrus år 2010 skall vara högst 1,8 miljoner ton per år samt att andelen återvunnet material ska utgöra minst 15 % av ballasten vilket skulle motsvara 1,8 miljoner ton per år. Dessa mål ska nås med hjälp av bland annat nedanstående åtgärder: Att vid upphandling styra över materialanvändningen till i örsta hand återvunnet material vilket görs av kommuner och bygg- och anläggningsöretag. Framtagning av materialörsörjningsplaner där de saknas kommuner och länsstyrelsen ansvarar ör denna åtgärd. Utöra materialbalanser vid anläggningsarbeten, detta görs av kommuner, väg- och banverket. Framtagning av normsystem ör återvunna massor, myndigheter och branschen ansvarar gemensamt ör detta. Undersökning av örutsättningarna ör just-in-time system ör överskottsmassor vilket görs av branschen. Anläggning av lera massåterviningsstationer, ansvaret ör detta ligger hos kommuner, väg- och banverk samt branschen. Höjda taxor ör deponering av användbara massor, detta görs av kommunerna i regionen. Använda stor restriktivitet då nya tillstånd lämnas ör grustäkter, detta görs av länsstyrelsen. Göteborgsregionens kommunalörbund I de örslag till miljöpolitiska mål som Göteborgsregionens kommunalörbund [6] sände ut på remiss anges att regionen och dess medlemskommuner har ett stort ansvar ör resurshushållning och att användningen av naturgrus ska minska i regionen. Framör allt bör naturgrusörekomster som är viktiga ör grundvatten inte användas ör byggnads- och anläggningsarbeten. 21

23 Naturgrus GRÄSTORP ESSUNGA TROLLHÄTTAN ORUST LILLA EDET ALINGSÅS STENUNGSUND TJÖRN E6 VÅRGÅRDA ALE KUNGÄLV LERUM E20 GÖTEBORG ÖCKERÖ BOLLEBYGD PARTILLE HÄRRYDA 40 MÖLNDAL KUNGSBACKA MARK Naturvårdsklass I Naturvårdsklass II E6 Naturvårdsklass III Kilometer oklassad Figur II. Naturgrus i regionen. Data saknas ör Partille, Tjörn och Öckerö kommuner. Naturgruset i Lilla Edet är inte klassat enl SGU. 22

24 Inventering och analys av tillgångarna Uttag av naturgrus i Sverige Uttag av ballast sker i nästan samtliga kommuner i Sverige. Det årliga uttaget av ballast rån tillståndsgivna täkter 2000 uppgick till 71,2 miljoner ton, levererat rån drygt 2100 täkter [23]. Totalt anns täkter med tillstånd att leverera ballast år 2000, av dessa utgjordes ungeär 20 % av bergtäkter och resterande 80 % av naturgrustäkter grusoch sandtäkter inklusive moräntäkter). Av naturgrustäkterna är det 0,51 % som har tillstånd att bryta naturgrus under grundvattenytan [24]. I Västra Götalands län är andelen täkter med tillstånd att bryta naturgrus under grundvattenytan högre 0,74 %), liksom i lera andra storstadslän. I Halland är andelen lika stor som i landet i helhet. Mängden naturgrus som levererats år 2000 uppgick till 24,6 miljoner ton. Då tillgången på naturgrus är ojämnt ördelad i landet är örhållandet mellan andelarna bergkross och naturgrus av den levererade ballasten olika i länen. I Södermanland, Gotland, Dalarna och Norrbottens län utgörs mer än 60 % av ballasten av naturgrus, medan det i Östergötland, Blekinge, Västra Götaland, Skåne, Värmland, Örebro, och Västernorrlands län är så att bergkross utgör över 60 % av ballasten. Ungeär hälten av all levererad ballast i landet används till vägprojekt, lite drygt 10 % till betongtillverkning, nästan 20 % till yllnad och ungeär 15 % till övrigt [23]. Till de ovan nämnda ballastmängderna tillkommer Vägverkets och Banverkets uttag av naturgrus och berg i linjesträckningen vid anläggningsarbeten samt gruvors och enskilda mindre markägares uttag så kallade husbehovstäkter som inte kräver tillstånd och där markägaren tar naturgrus ör eget behov och inte ör kommersiell verksamhet) som hamnar utanör statistiken. Denna mängd är svår att uppskatta och har inte medtagits i beräkningarna. Naturgrus i Göteborgsregionen Totala tillgångar i södra Sverige Enligt SGU:s databas [42] inns inom Göteborgsregionen 243 grusörekomster vilket motsvarar nästan 1,6 miljarder ton grus. Av detta bedöms dock endast en bråkdel vara praktiskt uttagbart då motstående intressen och övriga begränsningar räknats av. Figur II visar var i regionen gruset återinns. Data saknas i SGU:s databas ör Lilla Edet, Partille, Tjörn och Öckerö kommuner. I bilaga 1 redovisas karta med områden med samtliga tillgångar av naturgrus i södra Sverige. 23

25 24

26 Från Total mängd till Praktiskt uttagbar mängd I en grushushållningsplan görs normalt en bedömning av hur stor andel av den så kallade Totala mängden grus i en örekomst som är praktiskt möjlig att bryta den Praktiskt uttagbara mängden. Den sistnämnda kan ota visa sig vara en mindre begränsad del av den totala mängden. För att kunna räkna bort de delar av grusörekomsterna som inte är möjliga att bryta på grund av motstående intressen och övriga begränsningar som bebyggelse, naturvärden, ornlämningar mm görs normalt reduceringen i tre olika steg, se igur III nedan. Naturreservat Vattenskydd Ej uttagbar mängd pga Återstående praktiskt Naturvärdesklass I Kulturminnesvård materialsammansättning, uttagbar mängd Allmänna vägar Fornminnen kvalitet, brytningsteknik, Bebyggelse Andra markintressen eterrågan Total mängd Teoretiskt uttagbar mängd Tillgänglig mängd Praktiskt uttagbar mängd Figur III. Schematisk bild över de olika mängdbegrepp som örklaras i texten omarbetad eter Lång et. al [13]). I denna regionala grusörsörjningsplan används ett örenklat tillvägagångssätt ör det andra reduceringssteget tillgänglig mängd ör de grustillgångar vi har i regionen. Metoden baseras på resultatet av Materialörsörjningsplan ör Dalsland [13] och örklaras närmare nedan i avsnittet Tillgänglig mängd. SGU:s inventeringar av grusörekomster ligger till grund ör beräkningen av grustillgången. Teoretiskt uttagbar mängd I ett örsta steg har den teoretiskt uttagbara mängden beräknats genom att räkna bort områden som låses av allmänna vägar, bebyggelse, naturreservat och grusörekomster i naturvärdesklass I se sid 17 ör beskrivning av naturvärdesbedömningen). Beräkningar av den teoretiskt uttagbara mängden i regionen har gjorts av SGU och beräknas vara 60,8 miljoner ton. 25

27 26

28 Tillgänglig mängd yra alternativa metoder ör reducering I ett andra steg har den tillgängliga mängden beräknats genom att subtrahera områden som låses av övriga motstående intressen se sid 17) vilka inte omattas av naturvärdesbedömning som gjorts vid inventeringen av grusörekomsten. Den tidigare nämnda materialörsörjningsplanen ör Dalsland [13] har använts som en av yra metoder ör att uppskatta hur stora områden som låses av övriga motstående intressen, detta alternativ benämns ortsättningsvis ör Reduktion Dalsland. För att kunna göra en rättvisande reduktion ör dricksvattenörsörjningen i Göteborgsregionen har i denna studie ytterligare tre beräkningsmetoder tagits ram. Dessa benämns ortsättningsvis Reduktion hög beolkningstäthet, Dricksvatten 14 dygn samt Dricksvatten 60 dygn. Alternativ Reduktion Dalsland Beräkningsmodellen som används i Dalslandsplanen har bedömts som tillämpbar även i Göteborgsregionen, det går dock inte att använda exakt samma reduktionstal då örutsättningarna i de två regionerna skiljer sig åt, till exempel avseende beolkningstätheten. För att avgöra hur stor motsvarande reduktion kan vara i Göteborgsregionen har en jämörelse gjorts av de två områdena. I Dalslandsplanen gjordes en ingående bedömning av de motstående intressena vid varje grusörekomst och totalt sett reducerades den teoretiskt uttagbara mängden med 63,8 % eter att hänsyn tagits till övriga motstående intressen. Naturgrusörekomster Dricksvattenörsörjning Naturgrusörekomsten i Dalsland är något större än i Göteborgsregionen och låses inte till lika stor del av bebyggelse och dylikt. Detta talar ör att reduktionen blir mindre i Göteborgsregionen. I Göteborgsregionen är beolkningen betydligt större och ökande vilket gör att naturgrusörekomsternas betydelse ör ramtida dricksvattenörsörjning sannolikt är väsentligt större i Göteborgsregionen. Detta torde i sin tur ge en större reduktion i Göteborgsregionen med avseende på dricksvattenörsörjningen. Fornminnen och Förekomsten av ornminnen samt kulturvårdsområden är större i Göteborgsregionen [p4], vilket bör kulturvårdsområden innebära en större reduktion i Göteborgsregionen med hänsyn till detta. Värdeulla naturområden Slutsats Utbredningen av värdeulla naturområden skiljer sig inte nämnvärt mellan de båda regionerna [h2]. Sammantaget bedöms en reduktion av den teoretiskt uttagbara mängden med åtminstone 63,8 % vara gångbar även i Göteborgsregionen. Detta motsvarar 39,5 miljoner ton och innebär att den tillgängliga mängden blir 21,3 miljoner ton. 27

29 28

30 Alternativ Reduktion hög beolkningstäthet Ovan har en jämörelse mellan Dalsland och Göteborgsregionen använts ör att uppskatta tillgänglig mängd naturgrus. Under rubriken dricksvattenörsörjning nämns att reduktionen sannolikt är betydligt större i Göteborgsregionen än i Dalsland. Reduktionen med avseende på dricksvattenörsörjningen beräknas därör nedan på öljande sätt: I Göteborgsregionen bor det drygt 229 personer per kvadratkilometer, i Dalsland är motsvarande sira drygt 14 personer [h5]. Detta innebär att beolkningstätheten är väsentligt större i Göteborgsregionen. Detta år genomslag i beräkningen av de teoretiskt uttagbara mängderna då betydligt större ytor upptas av vägar och bebyggelse i Göteborgsregionen jämört med Dalsland. I Göteborgsregionen blir reduktionen av de totala grusörekomsterna till teoretiskt uttagbar mängd 96,2 % medan motsvarande reduktion i Dalsland är 63,8 %. På samma sätt bör reduktionen av den teoretiskt uttagbara mängden vara större i Göteborgsregionen då behovet av naturgrusavlagringar ör dricksvattenproduktion är betydligt större i Göteborgsregionen än i Dalsland. Om örhållandet mellan Göteborgsregionens och Dalslands reduktion i detta steg är av samma storleksordning som i det örsta reduktionssteget så är reduktionen av den teoretiskt uttagbara mängden 97,7 % i Göteborgsregionen. Detta innebär att den tillgängliga mängden är 1,4 miljoner ton. Alternativ Dricksvatten 14 dygn Ett annat sätt att kvantiiera dricksvattenörsörjningens påverkan på reduktionen av den teoretiskt tillgängliga mängden är att beräkna hur stor mängd naturgrus som krävs ör att täcka regionens dricksvattenbehov. Mängden har i detta alternativ beräknats utirån svenska dricksvattennormer. Dricksvattenkonsumtionen i Göteborgsregionen år 2001 var 324 liter per person och dygn [7]. För att omvandla detta i m 3 divideras med 1000 då det går 1000 liter på 1 m 3. Porositeten i naturgrus lämpad ör iniltration av grund- eller ytvatten ör dricksvattenuttag är % [10]. Den eektiva porositeten är dock lägre etersom en del vatten är så hårt bundet i marken att det inte kan tas ut. Den eektiva porositeten ör sand är % [h1]. Den eektiva porositeten kan variera mycket mellan olika örekomster och även inom örekomsterna. I denna beräkning används 27 % =0,27) som ett uppskattat medeltal på den eektiva porositeten. Uppehållstiden ör vatten som skall användas som dricksvatten skall enligt svenska dricksvattenkungörelsen [41] vara minst 14 dygn. För att å resultatet i ton används omräkningsaktorn 1,85 etersom densiteten ör grus/sand är 1,85 ton per m 3 [p3]. Med hjälp av dessa uppgiter kan man beräkna hur mycket grus som krävs ör att örsörja hela Göteborgsregionen med grundvattenproducerat dricksvatten, enligt öljande: Ur 1 m 3 grus/sand kan öljande mängd vatten tas: 1 x eektiv porositet=0,27 m 3 vatten. Omräknat till liter är detta 270 liter. Genom att dividera dricksvattenkonsumtionen med detta tal erhålles mängden grus [m 3 ] som krävs ör att täcka dricksvattenbehovet under ett dygn ör en person. För att å ram grusbehovet ör hela regionens dricksvattenbehov under ett dygn multipliceras resultatet med beolkningsmängden. I och med att vattnet skall ha en viss uppe- 29

31 30

32 hållstid i marken 14 dygn Sverige, 60 dygn Nederländerna) så måste mängden också multipliceras med uppehållstiden. För att slutligen å ram grusmängden i ton multipliceras resultatet med omräkningsaktorn 1,85. Slår man samman allt detta till en ekvation ser den ut enligt öljande: Mängd naturgrus ton) ör dricksvatten = dricksvattenkonsumtion x uppehållstid x beolkning x1, x eektiv porositet Reduktionen ör dricksvattenörsörjning blir med svenska dricksvattenkungörelsens krav 14 dygns uppehållstid) och nuvarande beolkningsmängd ) 26,5 miljoner ton naturgrus. Om reduktionen ör övriga motstående intressen utgör cirka 30 miljoner ton innebär det att den totala reduktionen ör motstående intressen blir 56,5 miljoner ton. Den tillgängliga mängden är då 4,3 miljoner ton. Alternativ Dricksvatten 60 dygn Även i detta alternativ har beräknats hur stor mängd naturgrus som krävs ör att täcka regionens dricksvattenbehov och därmed dricksvattenörsörjningens påverkan på reduktionen av den teoretiskt tillgängliga mängden. I detta alternativ har beräkningen gjorts utirån rekommendationer rån nederländsk orskning [22]. I Nederländerna är kravet på dricksvattnets uppehållstid 40 dygn [p5]. De nederländska orskningsresultaten har dock visa att 60 dygn krävs ör att inaktivera patogena sjukdomsalstrande) bakterier i sådan utsträckning att minimala hälsorisker öreligger. Reduktionen ör dricksvattenörsörjning blir utirån 60 dygns uppehållstid och nuvarande beolkningsmängd ) 113,5 miljoner ton naturgrus. Detta är mängder som vida överstiger de teoretiskt uttagbara mängderna i regionen och innebär att naturgruset ör länge sedan är örbrukat och att vi har ett underskott av naturgrus ör att kunna täcka vårt dricksvattenbehov med grundvatten. Den tillgängliga mängden är enligt denna beräkning därmed negativ och -52,7 miljoner ton. Praktiskt uttagbar mängd Det tredje steget ör att å ram praktiskt uttagbar mängd grus är att reducera den tillgängliga mängden med avseende på hur stor del som kan utnyttjas utirån geologiska och brytningstekniska aktorer. Det kan handla om tunna avlagringar eller sandiga avlagringar med stor del inkornigt material. Naturvårdsverket har tagit ram generella reduceringsaktorer som beror på tillgången på naturgrus i regionen [19]. I områden med ringa tillgång uppskattas den geologiskt användbara mängden till 80 % av den tillgängliga mängden, oberoende av materialsammansättning. Göteborgsregionen är ett område med ringa tillgång av naturgrus varör reduceringsaktorn 0.80 har använts i det sista steget. 31

33 Naturreservat Naturvärdesklass I Allmänna vägar Bebyggelse Vattenskydd Kulturminnesvård Fornminnen Andra markintressen Ej uttagbar mängd pga materialsammansättning, kvalitet, brytningsteknik, eterrågan Återstående praktiskt uttagbar mängd tal ton 1000-tal ton 0 Figur IV. Fördelningen av de olika mängderna inom Göteborgsregionen enligt Reduktion Dalsland. 32

34 Reduktionsaktor Dalsland: Om den teoretiskt uttagbara mängden reduceras som i Dalsland 65 %) är den praktiskt uttagbara mängden 17 miljoner ton. Fördelningen av de olika mängderna i reduktionsaktor Dalsland redovisas i igur IV. Dricksvatten 14 dygn: Om den teoretiskt uttagbara mängden reduceras utirån naturgrusbehovet ör att klara vår dricksvattenörsörjning enligt svenska normer 14 dygns uppehållstid) är den praktiskt uttagbara mängden 3,4 miljoner ton. Reduktion hög beolkningstäthet: Om den teoretiskt uttagbara mängden reduceras i samma proportioner gentemot Dalsland som de totala örekomsterna är den praktiskt uttagbara mängden 1,1 miljoner ton. Dricksvatten 60 dygn: Om den teoretiskt uttagbara mängden reduceras utirån naturgrusbehovet ör att klara vår dricksvattenörsörjning enligt nederländsk orskning [22] 60 dygns uppehållstid) är den praktiskt uttagbara mängden -63,3 miljoner ton. De praktiskt uttagbara mängderna redovisas i igur V. Praktiskt uttagbar mängd med olika reduktionsalternativ Miljontals ton Reduktionsaktor Dalsland Dricksvatten 14 dygn Reduktion hög beolkningstäthet Dricksvatten 60 dygn Figur V. Den praktiskt uttagbara mängden i regionen i de yra olika reduceringsalternativen 33

35 Täkter GRÄSTORP TJÖRN LILLA EDET ALINGSÅS STENUNGSUND ESSUNGA TROLLHÄTTAN q q ORUST E6 KUNGÄLV VÅRGÅRDA ALE LERUM!! E20 GÖTEBORG ÖCKERÖ BOLLEBYGD PARTILLE HÄRRYDA 40 MÖLNDAL KUNGSBACKA Legend Krossbergstäkt Krossbergstäkt Grus och krossbergstäkt Grus och krossbergstäkt MARK Grustäkt Grustäkt q Morän och krossbergstäkt q q q Morän och krossbergstäkt E6!! Moräntäkt!! Moräntäkt Figur VI. Täkter ör ballastmaterial i regionen. Data rån SGU:s databas [42] Kilometer 10

36 Grustäkter i Göteborgsregionen Enligt uppgiter rån länsstyrelserna inns 47 tillståndsgivna sand- och grustäkter i Göteborgsregionen den 14 maj Utöver detta inns ytterligare ett antal tillståndsansökningar under prövning hos länsstyrelserna. I regionen inns det tillstånd att bryta totalt drygt 19,8 miljoner ton grus, se tabell 1, givna av länsstyrelsen under perioden 1995 till Av dessa tillstånd är drygt 5,9 miljoner ton uttaget. Detta innebär att det inns knappt 14 miljoner ton kvar att bryta under dagens tillstånd, se tabell 1. Marknaden består av ett lertal öretag men störst är Ucklums Grus AB och Östads Stitelse [42]. I Västra Götaland inns det 22 täkter där naturgrus tas under grundvattenytan [24], vilket är klart lest i landet. I Kronoberg och Skåne tas dock en större procentuell andel av naturgruset under grundvattenytan. Figur VI redovisar täkter ör ballastmaterial i Göteborgsregionen. Figur VII visar leveranser av grus per kommun under Av det levererade gruset har ca 26 % använts till vägmaterial, 38 % till betong, 11 % till utyllnad och 25 % till annat [42]. Då annat inns speciicerat är det bland annat asalt och järnväg som står angivet som användningsområde. Tillstånd Kvarvarande mängd 2001 Ale Alingsås Härryda Göteborg 0 0 Kungsbacka Kungälv Lerum Lilla Edet Mölndal 0 0 Partille 0 0 Stenungsund Tjörn 0 0 Öckerö 0 0 Totalt Göteborgsregionen Tabell 1. Mängden naturgrus, i ton, som det inns tillstånd att bryta och kvarvarande mängder i ton inom tillstånden) i de täkter som inns i Göteborgsregionens kommuner. Uppgiterna är rån och har kompletterats med senare givet tillstånd ör uttag av ton i Gråbo; tillståndet är överklagat. Källa: Länsstyrelserna i Västra Götalands län och Hallands län). 35

37 Grusleverans ton Kungsbacka Ale Alingsås Göteborg Härryda Kungälv Lerum Lilla Edet Mölndal Partille Stenungsund Tjörn Öckerö Kommuner Figur VII. Grusleveranser i Göteborgsregionens kommuner under Göteborg, Mölndal, Partille, Tjörn och Öckerö kommun har inte levererat något grus, data rån SGU [23]. 36

38 Framtida användning och tillgång av naturgrus Metod Osäkerheter Konsumtionen av ballast naturgrus, morän, krossat berg samt andra restprodukter som används till bygg- och anläggningsändamål) har bedömts utirån kommunernas bostadsörsörjningsplaner samt Vägverkets respektive Banverkets planer på ny-, om- och utbyggnad av regionens inrastruktur. Boverkets prognoser ör ramtida bostadsbyggande har också beaktats. Då det aktiska byggandet, utöver de politiska besluten, påverkas av en mängd andra aktorer är bedömningsunderlaget ör ramtidens användning av naturgrus som i alla ramtidsbedömningar osäkert. Kommunernas planer och Boverkets prognoser ör bostadsbyggandet skiljer sig också åt och innebär även detta en osäkerhetsaktor. Fyra scenarier En analys av tillgången och eterrågan på naturgrus har gjorts utirån yra huvudsakliga scenarier: Scenario 1a Scenario 1b Scenario 2 Nollalternativet Ökat byggande Naturgrus endast till betong Scenario 3 Minskad användning Riksdagens mål 2010 Scenario 4 Minskad användning Boverkets vision 2020 I de örsta tre scenarierna 1a, 1b och 2 utgår beräkningen rån att örbrukningen av naturgrus per person är lika stor i ramtiden som idag. Scenarie 3 och 4 bygger på en minskning av naturgrusanvändningen. Scenario 1a Scenario 1b Scenario 2 Scenario 3 Scenario 4 Nollalternativet bygger på att örbrukningen av naturgrus per person är lika stor i ramtiden som idag. Ökat byggande bygger på det planerade bostadsbyggandet. Utirån hur många lägenheter som byggts de senaste åren och hur stor naturgrusörbrukningen varit under dessa år beräknas ett index över hur stor naturgrusörbrukningen är per nybyggd lägenhet. Detta värde appliceras sedan på det örväntade byggandet i ramtiden ör att å ram örbrukningen av naturgrus. Naturgrus endast till betong örutsätter att naturgrus används endast till betongtillverkning där det är svårast att ersätta i dagsläget. Beräkningen utgår irån att det örbrukas lika mycket naturgrus ör betongtillverkning per person och år som i dagsläget. Minskad användning Riksdagens mål 2010 innebär att proportionerna ballast successivt ändras till det av regeringen ställda målet ör 2010, där den totala ballastmängden skall utgöras av max 12 % naturgrus, 15 % återvunnet material och resten bergkross. Det örutsätts i scenariot att omställningen till dessa proportioner är jämn och öljer en rät linje mellan åren 2003 och Minskad användning Boverkets vision år 2020 redovisar en beräkning av vad Boverkets vision ör år 2020 innebär ör regionen, Boverket har öreslagit att målet ör år 2020 bör vara att konsumtionen av naturgrus skall vara högst 3 miljoner ton per år i Sverige. 37