Avverkningsplanering en handledning från BillerudKorsnäs Skog

Transkript

1 Avverkningsplanering en handledning från BillerudKorsnäs Skog (69)

2 Riktlinjer Miljö och Kvalitet...3 Planering för produktion & miljö...4 Planerardokument på Entreprenörswebben...4 Varför olika färger i handledningen...5 Mål med planeringen...5 Planerarkompetens...5 Förberedelser - Överlämnanden...6 Vad ska du som virkesköpare kontrollera innan köp?...6 Val av FA bestånd på Bergviksmark...6 Val av GA bestånd på Bergviksmark...6 Planering av ny väg...7 Information om trakten...7 Om felaktiga fastighetsgränser...7 Lager/Skikt i BESK...8 Lager/Skikt VSOP...9 Skogsvårdslagens miniminivå...15 Naturvärdesbedömning...16 Samråd om sociala aspekter (FSC certifierade marker)...19 Övriga samrådskrav...19 Information till lokala intressenter...20 Snitselinstruktion - lokala tillägg kan förekomma...21 Vad ska markeras i fält/ finnas med på trakthandlingar och i VSOP...22 Säkerhet Nedskräpning, gamla gruvhål och brunnar...27 Säkerhet Vägar, Avlägg, Vintervägar, Öavverkning,Ledningar...28 Naturhänsyn...31 Överfarter...31 Impediment...31 Tidigare lämnad hänsyn...32 Mark som gränsar mot Nationalpark, Naturreservat, Nyckelbiotop, Natura Hänsynskrävande biotoper och kantzoner...32 Rödlistade arter...34 Högstubbar...35 Äldre död ved...35 Spara alla naturvärdesträd...36 GA - Ekoträd Särskilt värdefulla trädslag och buskar...37 GA Lövandel...37 GA - 5% Lövdominerade områden...37 FA - Lämna grova träd av olika trädslag...38 FA - Markera och spar övrig hänsyn - Grupper av träd...39 FA Större kala ytor...40 FA - Granåkrar...40 Forn - och Kulturhänsyn...41 Föryngringsavverkning...44 Beståndsavveckling...44 Grot...46 Föryngringsåtgärder...47 Föryngringsmetod...50 Markbehandling...52 Plantor...53 Gallringsavverkning...54 Gallringstidpunkt...54 Gallringsuttag...54 Gallring i lövbestånd...54 Gallring i kort och klen skog...54 Stubbehandling...54 Underväxtröjning...55 Underväxtröjning GA...55 Underväxtröjning FA...55 Allmänt...55 Sen Röjning...56 Dikning (69)

3 Gödsling...58 Stormfällning och snöbrott (69)

4 Riktlinjer Miljö och Kvalitet Vi arbetar aktivt med att ständigt förbättra vår verksamhet för att med hög kvalitet och miljöhänsyn uppfylla våra kundförväntningar. På så sätt skapar vi lönsamhet och hållbar utveckling. För oss utgör gällande lagar och andra krav en miniminivå. Vi har valt att certifiera BillerudKorsnäs egen skog genom skogscertifieringarna FSC och PEFC TM för att långsiktigt förstärka vårt engagemang för ett hållbart skogsbruk. Vi har även möjligheten att certifiera privata skogsägare enligt dessa certifieringar. Vårt skogbruk ska bygga på att Skogen ska ge långsiktig och hållbar virkesavkastning av hög kvalitet Livsmiljöer för växter och djur bevaras Vattenmiljöer värnas Historiskt värdefulla kulturmiljöer bevaras Transporter ska ske med låg miljöpåverkan Människors arbetstillfällen och rekreationsmöjligheter värnas Vårt miljöarbete utgår från vår identifierade miljöpåverkan. Utifrån detta ställer vi upp miljömål som vi aktivt följer upp och utvärderar för att bidra till en bättre miljö. Vi ställer krav på att leverantörer och entreprenörer uppfyller våra riktlinjer samt relevanta lagar och krav. Allt virke ska gå att spåra till sitt ursprung. Genom hög kompetens, noggrannhet och trevligt bemötande ska vi uppfattas som den mest attraktiva samarbetspartnern för våra kunder och leverantörer. Avdelnings- och regionscheferna har det övergripande ansvaret för miljö- och kvalitetsfrågor. Alla medarbetares kompetens ska medföra att de känner engagemang och kan ta ett personligt miljöoch kvalitetsansvar i det dagliga arbetet. För att utveckla skogsbruket ytterligare ska vi aktivt initiera och delta i utvecklingsprojekt. Vi ska vara öppna i vår information och föra en konstruktiv dialog med alla intressenter. 4 (69)

5 Planering för produktion & miljö Planerardokument på Entreprenörswebben Avverkningsplaneringshandledningen (APLH) ska fungera som ett uppslagsverk och redogör för den lägsta nivå som regionerna har att förhålla sig till. Krävs ytterligare detaljstyrning är det upp till varje region att åtgärda. Förutom den här handledningen finns det fler instruktioner och dokument som en planerare/virkesköpare ska ha kunskap om. Dessa dokument inklusive den här handledningen finns samlade på entreprenörswebben. Dokumenten är uppdelade i två kategorier, en för Bergviksplanerare och en för Köpplanerare, du loggar in enligt nedan: Användarnamn: 3300 Lösenord: 3300 Logintyp: Entreprenör Klicka på Dokument i den gröna listen Under kategorierna Planering Bergvik och Planering köp ligger alla aktuella dokument. (Den här handledningen kan ni skriva ut i A3 och under Layout/Print Type väljer du Booklet. Kan variera från skrivare till skrivare hur man ställer in den. Krävs en häftapparat med långa ben att nita ihop häftet.) Instruktionsfilmer för BESK och VSOP når du via nedanstående länkar: (behörighet för konsulter går via Ingemar Ström på IT) 5 (69)

6 \\kbxfil01\gavsck_gem\projekt\utbildningscentrum (under upparbetning) \\kbxfil01\gavsck_gem\allmant\processer\planering\ (här finns de filmer som är klara) Varför olika färger i handledningen Svart text: Vår grundnivå vad gäller hänsynstagande, BillerudKorsnäsnivån är en nivå där vi klarar Skogsstyrelsens rådgivningsnivå samt PEFC och FSC nivå. BillerudKorsnäsnivån är markerad med svart text i handledningarna. Blå text: Bergvik har en högre nivå på sin naturvård än vad certifieringen kräver. De högre kraven är markerade med blå text i handledningarna. Övriga specifika Bergvikskrav vad gäller produktionen är också blåmarkerade. Grön text: Om markägare på ocertifierad mark vill göra avsteg från BillerudKorsnäsnivån måste dessa undantag specificeras på traktdirektivet. Undantagen som kan accepteras är grönmarkerade i handledningarna. Om den ocertifierade skogsägaren vill göra avsteg från den grönmarkerade texten i handledningen, kan vi inte utföra avverkningen eller köpa virket. (Se även Skogsvårdslagens miniminivå). Mål med planeringen BillerudKorsnäs Skog har två jämställda mål för skogsbruket: 1. Hög virkesproduktion 2. Omsorg om natur och kulturmiljön. För att nå dessa mål krävs god planering och framförhållning. Därför ska alla objekt planeras före åtgärd. Traktdokument samt VSOP-registreringar ska innehålla all information som krävs för att nästa led ska kunna göra sitt jobb effektivt och utan missförstånd. Målsättningen är att all planering ska utföras på barmark. I de fall planeringen måste utföras på snötäckt mark ska detta anges på traktdirektivet och vid behov komplettera planeringen när snön försvunnit. All planering ska göras utifrån BillerudKorsnäsnivån. Om den ocertifierade skogsägaren starkt motsätter sig detta kan avsteg göras (se grön text ovan) Trakt ska stå som ej planerbar i VSOP tills att inga frågetecken kvarstår kring avverkningen. Detta bestäms av planerarna/köparna. En trakt bör omgående detaljplaneras efter att avtal skrivits, och sättas som planerbar i VSOP. Det ska finnas en väl avvägd bank av sommar-, vinter- och tjällossningstrakter i traktbanken. I de fall någon annan utför planeringen tex en skogsägare, har virkesköparen ansvaret för att planeringen utförs enligt våra riktlinjer. Planerarkompetens Den som utför planeringen ska ha goda kunskaper i: BillerudKorsnäs riktlinjer för relevanta skogsbruksåtgärder inkl planeringsriktlinjerna Åtgärdsförslag av markberedning och föryngring Indelning/Skogsuppskattning Natur- och Kulturmiljövård motsvarande SYN-kurserna Natur- och Kulturmiljövård Naturvärdesbedömning enligt BillerudKorsnäs metod Årlig kalibrering av Naturvärdesbedömning/Nyckelbiotopsbedömning Nyckelbiotopsinventering 3 dagars grundkurs eller motsvarande Skogsbrukets gemensamma körskadepolicy RisaRätt - avverkningsmetod 6 (69)

7 Dikning (för de som planerar för dikning) SYN- kursen Skyddsdikning/dikesrensning FältGis/BESK/VSOP (planerare på Bergvik) FältGis/BESK Uppdrag /VSOP (planerare på köp) 7 (69)

8 Förberedelser - Överlämnanden Vad ska du som virkesköpare kontrollera innan köp? Kontrollera relevanta Natur och Kulturskikt tex Reservat, Nyckelbiotoper, Fornlämningar Naturvärdesbedöma tänkt trakt: o vi ska inte köpa Nyckelbiotoper. o om höga naturvärden, informera skogsägaren, ev samråd med SKS Grovplanera - försvårande faktorer bör redas ut med skogsägaren tex o basvägar och överfarter- vad krävs för att ta sig till trakten utan att fara för säkerheten och utan att allvarliga körskador uppstår o vilken markberedningsmetod som krävs för bästa resultat och säkerställa att tänkt maskin kan komma fram till trakten. Vilken hänsyn ska gälla på trakten. o BillerudKorsnäs nivå eller undantag från BillerudKorsnäsnivån. Val av FA bestånd på Bergviksmark Ur Bergviks säcken och/eller BESK väljer vi objekt som ska utsynas. Bestånd som ska föryngringsavverkas ska vara avverkningsmogna enligt Bergviks riktlinjer. Prioritera bestånd som ligger i delmängden UndreUndre (förutsatt att nya bestånd med avsevärt bättre produktion kan skapas). Urvalet är ett grovt förslag. Felaktiga data kan innebära att objekt felaktigt hamnat i urvalet eller att objekt ej kommit med. Det kan finnas avverkningsmogen skog i omkringliggande bestånd längs hela vägsystemet, även om de ej är med i säcken. Ser du andra åtgärder, meddela berörda Avverkningsobjekt bör inte ligga kant i kant med nyplanterade hyggen på grund av snytbaggerisk och sett ur ett landskapsbildsperspektiv. Ungskogen bör vara minst 3 cm i diameter, innan objektet intill avverkas. Avstånd till nya hyggen bör inte vara närmare än m. Objekt som är tveksamma att använda som produktionsbestånd ska klassas som naturobjekt om de innehåller höga naturvärden. Traktbanken ska bestå av en rimlig andel vinteravverkningar. Bestånd får inte vara gödslat de senaste 10 åren. Trakt ska stå som ej planerbar i VSOP tills att inga frågetecken kvarstår kring avverkningen. Detta bestäms av planerarna/köparna. Val av GA bestånd på Bergviksmark Gör utsökningar i beståndsregistret på föreslagna gallringar och med föreslagna årtal och validera detta med hjälp av gallringspunkterna, för att hitta de bestånd som har störst gallringsbehov. Använd skiktet gallringsanalys för att identifiera bestånd med störst behov av gallring. Följ Bergviks riktlinjer Det ska gå 8 tillväxtsäsonger efter gödsling innan beståndet kan gallras igen, om mallen tillåter det. De bör inte ligga kant i kant med nyplanterade hyggen på grund av snytbaggerisk. Trakt ska stå som ej planerbar i VSOP tills inga frågetecken kvarstår kring avverkning. Detta bestäms av planerarna/köparna. 8 (69)

9 Planering av ny väg Planerad väggata samt trakter som ska avverkas inom 3 år från byggstart, ska vara Naturvärdesbedömda, se under avsnittet Naturvärdesbedömning. Vägar bör, om terrängen tillåter, byggas en bit från befintliga nyckelbiotoper för att inte störa naturvärdena. Samråd med SKS om ni är osäkra på naturvårdsstatusen. Spara Naturvärdesbedömningarna i BESK. Det ska markeras i vägkalkylen att Naturvärdesbedömningarna är utförda. Bergviks rutin avseende väginvesteringar samt vägkalkyl finns under: Tempstore/SkogSverige/Bergvik/Vägar Information om trakten Inför planering i fält är det viktigt att ha med så mycket information om trakten som möjligt. I de fall en virkesköpare överlåter planeringen till annan är det mycket viktigt att allt som överenskommits med skogsägaren, kommer planeraren till kännedom. Kontrollera Natur och Kultur skikt i Besk/VSOP för trakten. Kontrollera med skogsägaren om han/hon känner till någon natur eller kulturhänsyn. På köp och på MarmaSkogs mark: Kontrollera i Ardatabanken om det finns några Rödlistade arter av de tre högsta hotkategorierna. Karta med ortofotobakgrund, använd nytagna flygbilder, svartvita-ir- Färg, höjdkurvor Laserkartor: använd hillshade, lutningskarta samt grundvattenkarta som stöd, kartorna överlappar lite på köp så kolla gärna dessa skikt också Fastighetsgränser, vägar, stigar och ledningar På köptrakter där skogsbruksplan finns ska planering och skogsbruksplan synkas. Laserdata: ta med gallringspunkter som stöd för var det finns gallring Beståndsgränser, beståndsnummer, beståndsbeskrivningar och åtgärdshistorik. Se till att få med samtliga Natur & Kultur skikt och gallringspunkter mm i FältGis, genom Export från BESK. TIPS! Det kan finnas orienteringskartor över trakten att beställa, alla kartor finns på Det kan finnas Historiska kartor över trakten, se instruktion på entreprenörswebben. Om felaktiga fastighetsgränser I de fall fastighetsgränsen är felaktig, gör som följer: Skicka felet till Lars Ohlin med fastighetsbeteckning och kartbild så skickar han vidare till rätt person på CGI som har kontakten med lantmäteriet. 9 (69)

10 Lager/Skikt i BESK Använd rätt lageruppsättning i Besk. Har du en egen lageruppsättning finns risk för att nya skikt ej kommit med i uppsättningen. I VSOP finns nedanstående skikt under BESK Bergvik. Nedan nämns några av de viktigaste skikten som ska tas i beaktan vid planering: Allmänna punkt och linje objekt Här finns tex, stigar, kraftledningar, diken mm som planeraren en gång har registrerat i Besk. Natur&Kultur Här finns blandannat hänsyn som tidigare planeringspersonal eller entreprenörer upptäckt och registrerat i Besk. Finns även av Bergvik inlagda skikt ex: Planerade Naturreservat BS Inga åtgärder eller planering i avvaktan på beslut. Släppta planerade Naturreservat BS. Konsultera LST innan avverkningsanmälan av objekt som släppts, gäller även vid planering inför gallring. Avsatt skog Vitryggsområden. Beslutade vitryggsområden ska skötas enligt särskild skötselinstruktion och i samråd med Skogsstyrelsen. Ta kontakt med ansvarig på regionen innan åtgärd i Vitryggsområde, bidrag ska sökas. Samrådsområde Skogsstyrelsen Här finns bland annat Örnområde i Mora Orsa, ta kontakt med ansvarig planerare eller direkt med Skogsstyrelsen. Mark under försäljning Info NK områden Contortarestriktioner - ingen föryngring med Contorta på dessa marker. Skiktet Vatten innehåller Vägkartans sjöar, vattendrag och diken. Finns endast över Bergviks verksamhetsområde Lövkartering kontrolleras innan planering, som hjälp att hitta Lövdominerade områden. Övrig Natur och Kultur se under Lager/Skikt i VSOP Under lagret Värdefulla vatten finns skiktet Vandringshinder (saknas i VSOP) Laserdata-Skogliga data 10 (69)

11 Lager/Skikt i VSOP Nedan är några av skikten beskrivna, som ska granskas innan köp/planering i fält: Bakgrundsdata: GSD-Hydrologi Innehåller Fastighetskartans vattendrag och diken. GSD-Kommunikation - Innehåller vägar järnvägar och kraftledningar. Markvattendjup Kartor från Bergvik, men de täcker en hel del privat mark också, ju mörkare färg ju närmare ytan är grundvattnet, granska innan planeringen som hjälp att undvika körskador. Laserdata Lutningskarta och Hillshade, täcker en hel del privat mark också. I Hillshaden ser man diken bra samt markprofilen. Övrig Natur & Kultur: I lagret Övrig Natur & Kultur är ej alla skikt förbockade. Natur Värdetrakter - Utpekade områden från myndigheterna o Värdetrakter tall: Torra-friska talldominerade skogar som är väl avgränsade för naturvårdsbränning i anslutning till (inom 1km) en av länsstyrelserna utpekad värdetrakt för tall. Dessa områden ska prioriteras för naturvårdsbränning av stående skog. o Värdetrakter triviallöv: Gäller övrigt lövrika områden, med en sammanhängande areal på minst 0,5 ha, belägna i eller i anslutning till värdetrakt. Till övrigt löv räknas asp och sälg men ej björk. Dessa bestånd ska registreras som en frivillig avsättning. Naturhänsyn o Nyckelbiotoper SKS : Fältinventering av nyckelbiotoper på privat skogsmark i landet. Enbart naturvärdeshöjande åtgärder får utföras i samråd med SKS. o Naturvärdesobjekt SKS: Fältinventering av områden med vissa naturvärden på privat skogsmark. Framtida nyckelbiotoper Åtgärder får utföras endast i samråd med SKS. o Urskogsinventering Lst W: (Data enbart över Dalarna ) Data enbart över Dalarna. Följ samrådsförfarandet. o Naturvärden kända av Lst W (Data enbart över Dalarna ) Syftet med denna information är att fånga upp planerade åtgärder inom områdena i ett tidigt stadium. Följ samrådsförfarandet. I objekt inom Vildmarksriket ska särskilda förstärkningsåtgärder tas, kontakta planeringsansvarig. 11 (69)

12 Naturreservatsplaner o Pågående naturreservat Lst W: Data från Länsstyrelsen i Dalarna finns endast i VSOP Syftet med denna information är att fånga upp planerade åtgärder inom områdena i ett tidigt stadium. Objekten som ligger på Bergviks mark finns redan med i skiktet Planerade Naturreservat Bergvik. Inga åtgärder i dessa i avvaktan på beslut. Innan planering av åtgärder på övrig mark ska Länsstyrelsen kontaktas. Inom övriga län, se kommunens hemsida, vid köp bör Skogsägaren vara informerad om eventuella naturreservatsplaner. Formellt Naturskydd o Nationalparker Lst : Enligt lagen ska nationalparkerna representeras av landskapstypiska områden. Dessa parker tillkommer endast på statlig mark. Enbart naturhöjande åtgärder får utföras i samråd med Länsstyrelsen. Skyddade enligt lag. o Naturreservat Lst: Områden som anses vara värda att bevaras för framtiden. Anledningar till detta kan vara den biologiska mångfalden, skydda värdefulla naturmiljöer, hänsyn till behovet av friluftsliv och livsmiljöer för skyddsvärda arter. Markerna kan vara både privata eller allmänna. Skyddade enligt lag. Enbart naturhöjande åtgärder får utföras i samråd med Länsstyrelsen. Kontakta även Länsstyrelsen för samråd vid åtgärder som gränsar till naturreservat då målningen i skogen kan vara felaktig. Det är dock den målade gränsen som är juridisk. o Natura 2000: Ett ekologiskt nätverk som upprättas med ledning av direktiv från EU. Fågeldirektivet: Rör alla fågelarter inom EU. Sverige ska enligt direktivet göra åtgärder för att bibehålla livskraftiga populationer samt skydda, bevara och återställa livsmiljöerna för fåglarna. Vi ska även skydda särskilt utpekade skyddsområden. Habitatdirektivet: Behandlar naturtyper och arter med särskild vikt på prioriterade typer och arter. Åtgärder som riskerar att negativt påverka naturvärden i ett Natura 2000-område ska samrådas med Skogsstyrelsen eller Länsstyrelsen beroende av myndigheternas beslutade ordning i det aktuella fallet. Gäller även åtgärder i angränsande bestånd. o Biotopskydd SKS: Lagskyddade mindre mark- eller vattenområden som är särskilt skyddsvärda eller som utgör livsmiljö för hotade djur- eller växtarter Skyddat enligt lag, ev. skötselåtgärder får utföras av SKS. o Naturvårdsavtal SKS Områden med frivilliga, ofta 50-åriga, avtal mellan skogsägaren och staten. I avtalet är överenskommet hur naturvärdena ska bevaras och utvecklas bla genom naturvårdande skötsel. 12 (69)

13 Flora o Fauna o Rödlistade arter BS Data från Artdatabanken samt Artportalen över Bergviks marker. De skyddsklassade fynden är ej med i skiktet, de finns tillgängliga hos ELP ansvarige på regionen. Berörda bestånd märks i BESK. Observationer med sämre noggrannhet än 300 m är ej heller inlagda. Åtgärder inom objekt med fynd av starkt hotade (EN) eller akut hotade (CR) arter: Inför avverkningsplanering ska samråd ske med Bergvik. Detta kan leda till specialplanering eller att hela eller delar av objektet undantas från avverkning. Hänsyn tas även till sårbara (VU), kräver dock inget samråd med Bergvik. För rödlistade arter på övrig mark se under Hänsynsavsnittet. o Hotade arter Lst W: Skiktet Hotade arter innefattar uppgifter om fynd av hotade, rödlistade, eller regionalt intressanta arter samlade av Miljövårdsenheten under lång tid. Åtgärder inom objekt med fynd av Rödlistade arter som är starkt hotade (EN) eller akut hotade (CR), ska inför avverkningsplanering samrådas med Bergvik. Detta kan leda till specialplanering eller att hela eller delar av objektet undantas från avverkning. För rödlistade arter på övrig mark se under Hänsynsavsnittet. o Hotade arter Lst C: (Data från Länsstyrelsen i Uppsala län. ) Se vad som gäller under Hotade arter Lst W. o Hotade arter (ÅGP) Lst U BS (skikt enbart på Bergvik Väst): o Gävleb bot sällskap: Gävleborgs botaniska sällskaps inventering av kärlväxter som bedöms hotade inom Gästrikland samt lokaler som under inventering bedöms vara skyddsvärda. Hänsyn till Rödlistade arter ska tas enligt ovan. Övriga växter från fall till fall. Forn o Kultur o Kulturreservat Lst Inga åtgärder o Fornminnen RAÄ: Kvalitetssäkrad data vad gäller kända fasta fornlämningar och andra kulturhistoriska lämningar. Uppgifterna kommer från Riksantikvarieämbetets fornminnesregister (FMIS). Observera att områdena enbart markerar själva fornlämningen, utöver detta krävs en skyddszon runt området. Hittar vi nya fornlämningar ska vi kontakta Länsstyrelsen. TIPS! Klicka med Identifieraknappen på lämningen. En informationsruta visas. Till höger om URL finns en länk till RAÄ:s arkiv med mera information om lämningen. Kopiera och klistra in länken på Internet. Ibland finns även skannade gamla dokument som kan skrivas ut. Syna ev RAÄ:s karta, det kan ha upptäckts flera lämningar inom trakten som inte hunnits uppdateras i skikten. Fornlämningar är skyddade enligt kulturminneslagen, samråd med Länsstyrelsen ska ske vid åtgärd, dokumentation kring samråd ska sparas. Övrig kulturhistorisk lämning: Hänsyn ska tas till dessa vid alla åtgärder. 13 (69)

14 OBS! Den antikvariatiska bedömningen är inte alltid rätt i skiktet, de kan ha värderats om efter registreringsdatumet. o Skog och Historia SKS: Ett dokumentationsprojekt över spår och lämningar av våra förfäder. Med ledning av arkeologer utförs inventeringarna av folk från bygden. All skogsmark är inte inventerad, mycket är alltså ännu oupptäckt. När dessa data är kvalitetssäkrade övergår de till Riksantikvarieämbetets register. Observera att områdena enbart markerar själva lämningen, utöver detta krävs en skyddszon runt området. Hänsyn ska tas till dessa vid alla åtgärder. Vid misstänkta fornminnen ska samråd med Länsstyrelsen ske. Koder till attributdatat: Skadestatus - 1=Välbevarad, 2=Restaurerad, 3=Skadad, 4=Övertäckt, 5=Förstörd, 6=Uppgift saknas, 7=Undersökt och borttagen Våtmarker o Sumpskogsinventering SKS: Resultat av Skogsvårdsorganisationens sumpskogsinventering under 1990-talet. Vattnets flöden och beskuggning av marken ska bibehållas. OBS! Klassning finns med i ca 30% av objekten. 1=Mycket höga naturvärden, 2=Höga naturvärden, 3=Vissa naturvärden 4=Sumpskogen starkt påverkad av ingrepp Alla överfarter över sumpskogar med klass 1 och 2 samt oklassade sumpskogar med höga Naturvärden ska anmälas för samråd till Skogsstyrelsen. Blankett för anmälan för samråd vid gallring finns på entreprenörswebben. Avverkningsanmälan räcker som anmälan för samråd vid föryngringsavverkning. o Myrskyddsplan Lst: Urval av landets mest värdefulla myrar baserat på länsvisa myrinventeringar. Myrarna får ej påverkas negativt o Våtmarksinventering: En nationell strategi för bevarande, restaurering, anläggning och skötsel av våtmarker inkl sumpskogar. Naturvärdesklass: (det står KLASS i attributtabellen) 0=Okända värden, 1=Mkt högt naturvärde, 2=Högt naturvärde, 3=Vissa naturvärden, 4=Låga naturvärden Alla överfarter över våtmarker med klass 1 och 2 samt oklassade våtmarker med höga Naturvärden ska anmälas för samråd till Skogsstyrelsen. Även andra våtmarker med motsvarande värden bör omfattas. Begränsningen i våtmarksinventeringen är 50 ha i norra Sverige och 10 ha i södra Sverige vilket gör att det kan finnas andra värdefulla våtmarker än de som finns i skiktet. Blankett för anmälan för samråd vid gallring finns på entreprenörswebben. Avverkningsanmälan räcker som anmälan för samråd vid föryngringsavverkning. o Värdefulla vatten Alla överfarter över värdefulla vattendrag ska anmälas för samråd till Skogsstyrelsen. Blankett för anmälan för samråd vid gallring finns på entreprenörswebben. Avverkningsanmälan räcker som anmälan för samråd vid föryngringsavverkning. 14 (69)

15 Fjällnära/Höjdlägen o Skogsodlingsgräns SKS Används ej i nya lagstiftningen längre. Skiktet är ej förbockat i VSOP i avvaktan på borttag. o Fjällnära skog SVL: Tillstånd för avverkning ska sökas hos SKS. Hyggen får ej göras större än 20 ha. o Fjällnära skog FSC: Det finns specifika regler för skogsbruk ovanför gränsen, från FSC:s standard: 5.1 Områden med urskogsartad skog: Enbart naturvärdeshöjande åtgärder. 5.2 Andra från naturvårdssynpunkt värdefulla skogar: Ligger de i anslutning till urskogsartad skog får endast naturhöjande åtgärder utföras. Övriga områden kan brukas med selektiv avverkning och extra stor naturhänsyn. 5.3 Områden som ej är 5.1 eller 5.2: får fortsatt nyttjas för normalt skogsbruk. Åtgärd på Bergviksmark: Inget skogsbruk ovanför FSC:s gräns. Rennäring o Ren-Åretruntmark: Finns endast i VSOP. Enligt Skogsvårdslagen är vi skyldiga att samråda inom Ren-Åretruntmarken med respektive sameby vid planering av skogsbilväg, föryngringsavverkning samt beståndsanläggning. Följande gäller: Skogsbilväg: Samrådsplikten gäller för alla planerade skogsbilvägar. Föryngringsavverkning samt Beståndsanläggning: Inom renskötselområdet bör samråd hållas årligen även utanför året-runt-markerna. Detta gäller större skogsägare med återkommande skogsbruksåtgärder. Samrådet bör ske på motsvarande sätt som enligt föreskrifterna och de allmänna råden till 20 skogsvårdslagen. Om brukningsenheten är mindre än 500 hektar produktiv skogsmark, behöver den berörda samebyn inte beredas tillfälle till samråd för hyggen som är mindre än 20 hektar, i fjällnära skog 10 hektar, produktiv skogsmark inom brukningsenheten. Samråd ska dock ske om avverkningen berör för rennäringen särskilt viktig hänglavbärande skog, rastbete, arbetshage, flyttled eller om hygget ansluter till kalmark eller plantskog som sammanlagt med det planerade hygget överstiger 20 hektar, i fjällnära skog 10 hektar, inom brukningsenheten. Samrådet gäller alla markägare. o Ren-Sameby: På alla FSC certifierade marker ska samråd ske inom Ren-Sameby, med respektive sameby vid alla skogsbruksåtgärder inklusive byggande av väg, om inget annat överenskommits med Samebyn. Se FSC instruktion angående samråd med rennäringen på entreprenörswebben och i Lotsen. o Ren-Flyttled, Ren-Stängsel, Ren-Svår passage, Ren-Uppsamlingsområde, Ren- Hänglavsförekomst: Skikten bör tändas samtidigt med ovanstående skikt med hänvisning till bilagd skrivning i skogsvårdslagen. 15 (69)

16 Riksintressen Riksintressen är skyddade från åtgärder som påtagligt kan skada dess värde. Beroende på vad området är ämnat för, kan det vara intressant både för bevaring eller för exploatering. Riksintressena i detta fall är: naturvård, kulturmiljövård, friluftsliv och rennäring. Här finns bland annat Kalkområdet söder om Gävle. Om SKS anser att vi måste samråda när de får in hyggesanmälan, så kontaktar de oss. Ingen skogsgödsling inom detta område på Bergvik. Vattentäkter o Skyddsområde vattentäkt: Det är mycket viktigt att grundvattnet skyddas mot föroreningar. Därför omges alla kommunala vattentäkter av ett skyddsområde, som LST eller Vattendomstolen har fastställt. Befinner sig trakten som du planerar inom ett skyddsområde för vattentäkt måste du ange detta på traktdirektivet så att entreprenören vet om det. Strikta regler gäller inom området. Om det sker en olycka inom ett vattenskyddsområde ska räddningstjänsten omedelbart larmas, tel 112. Inom vissa kommuner anses slutavverkningar och gallringar inom vattenskyddsområden vara miljöfarlig verksamhet. Kontakta därför berörd kommun för att ta reda på vad som gäller för skogsbruksåtgärder inom ett vattenskyddsområde. Tilläggstjänster som berör Bergvik ska konteras på Bergvik Sociala Hänsyn o Spår och leder i Gävle kommun: Motionsspår och leder i Gävle kommun. Lokala lager: o Gruvhål i Lst C Bra att veta var det finns gruvhål bland annat ur ett arbetsmiljöhänseende. o Gölgrodelokaler Lst C: Kända lokaler med Gölgrodor i Uppsala Län Kontakta Länsstyrelsen innan åtgärd o Vällen gräns: Landskapsplaneringsprojekt runt sjön Vällen i Uppland tillsammans med Upplandsstiftelsen. Något samråd behöver vi inte ha om vi inte är inne i något utpekat område för naturvård. Kontakt tas då med Upplandstiftelsen. o Vildmarksriket Speciell hänsyn tas till vedlevande insekter i lämpliga områden inom Vildmarksriket, exempelvis: Att i en del av trädgrupperna, fälla % av stående volym eller skada några enstaka stående tallar med skördaren. Att i det sparade i skyddszonerna mot tex. Myr och vatten fälla ett eller två träd. 16 (69)

17 Inom vildmarksriket är dessa åtgärder motiverade i lämpliga områden, framförallt för att gynna rödlistade insekter på tallved. Detta ska inte innebära att hänsynsnivån totalt sett höjs, men däremot att den utformas lite annorlunda än vad vi är vana vid. 17 (69)

18 Skogsvårdslagens miniminivå - Hur mycket hänsyn förväntas privata markägare ta utan ersättning? Om en skogsägare starkt motsätter sig att lämna hänsyn enligt BillerudKorsnäsnivån så är SVL:s miniminivå den lägsta nivån på hänsyn som vi kan sänka oss till. Enligt skogsvårdslagen ska hänsyn tas till naturvårdens och kulturmiljövårdens intressen vid ALL SKÖTSEL av skog, även vid skötsel av skog på ej skogsmark. Hur stor hänsyn som ska tas är i första hand beroende av vilka natur- och kulturmiljövärden som finns. Om natur- eller kulturmiljövärdena är höga finns det en begränsning av vilken naturhänsyn som kan krävas utan att markägare får ersättning. Finns högre naturvärden än vad miniminivån anger kan beslut om ersättning avgöras från fall till fall i samråd med SKS. Ett maximum om tio procent av virkesvärdet förväntas en markägare avsätta utan ersättning. Skogsstyrelsens uppskattar att hänsyn till natur- och kulturmiljö kan krävas upp till maximalt vad som anges nedan, under förutsättning att det finns sådana natur- och kulturmiljövärden som anges i skogsvårdslagstiftningens hänsynsregler. För en berörd del värd maximalt kr är både utrymmet för hänsyn till natur- och kulturmiljö och toleransavdraget 10 procent, eller maximalt kr. För en berörd del värd maximalt kr är både utrymmet för hänsyn till natur- och kulturmiljö och toleransavdraget 10 procent för de första kr ( = kr) och 5 procent för återstående kr ( = maximalt kr), d.v.s. sammanlagt maximalt kr kr = kr. För en berörd del värd över kr är både utrymmet för hänsyn till natur- och kulturmiljö och toleransavdraget 10 procent för de första kr, 5 procent för det om ligger däröver upp till kr och 2 procent för vad som överstiger kr. Med berörd del menas vid avverkning ordet på det som är tänkt att avverkas. Vad som kan räknas med, se principen under avsnittet Naturvård Lämna grova träd av olika trädslag. Kostnader för åtgärder i samband med hänsynen räknas också in, såsom längre basväg och brobyggnad mm. Kostnader för hänsyn till fornlämningar räknas inte med i detta. Vad ska sparas i första hand om man avverkar till skogsvårdslagens minimikrav på privata marker. 1. Biologisk mångfald och rödlistade arter. 2. Höga natur/kulturvärden. Ex torpfäbodmiljöer, naturvärdesträd, bergbranter, sumpskogar, områden med död ved och lågor och kantzoner. 3. Måttliga naturvärden. Ex generell hänsyn såsom högstubbar, enskilda träd och trädgrupper. 4. Upplevelsehänsyn är lägst prioriterat. 18 (69)

19 Naturvärdesbedömning Naturvärdesbedömning ska utföras på all mark som en inledande del av åtgärdsplaneringen, inför alla större skogliga åtgärder (föryngringsavverkning, gallring, gödsling, skogsbilvägbyggnad och dikesföretag). För att säkerställa att höga naturvärden inte går förlorade får ingen skoglig åtgärd ske utan att naturvärdesbedömning har gjorts. Vad som kan bedömmas på samma blankett Den del av en trakt som bildar ett sammanhängande likartat skogsområde kan bedömas på samma blankett och räknas då som ett objekt. Med sammansättning avses i detta fall att traktdelen har likartad ålder/utvecklingsstadium, skogstyp samt innehåll och fördelning av naturvärden. Instruktioner och blanketter finns i Lotsen och på entreprenörswebben under Planering Bergvik och Planering Köp. Naturvärdesbedömning på Bergviks mark Det är viktigt att information om utförd naturvärdesbedömning finns dokumenterat för varje planerat bestånd. En dokumenterad Naturvärdesbedömning ska göras på all Bergviks mark: Om produktionsbestånd: Om objektet bedöms som produktionsbestånd efter naturvärdesbedömningen ska Inventeringsblanketten bifogas som bilaga till det planerade åtgärdsobjektet i BESK. Om inventeringsobjektet omfattar flera åtgärdsobjekt, ska bilagan läsas in på samtliga objekt. Excelblankett för dosan finns på entreprenörswebben. Instruktionsfilm finns på G, se länk dit på sid 4. Värdekärna vad är det? En värdekärna är ett område med utvecklade naturvärden. De värdekärnor som har högst naturvärdeskvalitet kallas för nyckelbiotoper. Värdekärnor som ännu inte är nyckelbiotoper kommer att utveckla nyckelbiotops kvalitéer inom en nära framtid (ca år) beroende på skogstyp och bonitet. Om värdekärna: Värdekärnor där naturvärdena är spridda på ett sätt som gör att de inte kan bevaras genom avverkningshänsyn (PG/PF), ska tills vidare avsättas för naturvård. Om skogen klassas som värdekärna ska den registreras som en frivillig avsättning av lämplig kategori samt blanketten läsas in som bilaga till NK-objektet. Relevant data ska matas in i BESK (naturvärdesbetyg osv). Ett infomejl om att detta skett ska skickas till ELP ansvarig på Bergvik skog. Om nyckelbiotop: Nyckelbiotoper ska alltid vara frivilligt avsatta (med undantag för små områden som hittas vid avverkningsplanering och sparas som avgränsad, registrerad hänsyn). Om bestånd bedöms vara nyckelbiotop, ska detta registreras omgående i BESK som NKobjekt. Relevant data ska matas in i BESK (naturvärdesbetyg osv). Naturvärdesbedömningsblanketten ska läsas in som bilaga till NK-objektet. 19 (69)

20 Vid tveksamma fall För att bedöma om värdekärnan är en nyckelbiotop eller inte, använd Skogsstyrelsens nyckelbiotopschecklista som finns på entreprenörswebben. Om planeraren/inventeraren misstänker att området är värdekärna men saknar kunskap att fatta slutgiltig beslut ska området bedömmas av en mer erfaren och naturvårdskunnig planerare, alternativt, efter samråd med ELP ansvarig på Bergvik Skog föreslå området för ELP-inventering. Områden som misstänks vara värdekärnor men där det råder osäkerhet om de håller tillräcklig naturvärdeskvalitet eller inte får inte avverkas utan läggs under avverkningsmoratorie till dess att slutgiltigt beslut fattats om det håller tillräcklig kvalitet eller inte. Området får inte heller registreras som avsättning om det råder osäkerhet om området håller tillräcklig kvalitet. Vid osäkerhet sök alltid samråd med Skogsstyrelsen innan avverkningsanmälan skickas in och eventuell kontraktering görs. Notera i avverkningsanmälan att samråd genomförts. Skogsstyrelsen ställningstagande efter samrådet måste vara skriftligt. Samrådet ska läsas in som bilaga till NK-objektet i BESK. Övriga särskilt värdefulla skogsmiljöer som kantzoner och hänsynskrävande biotoper (generell hänsyn), registreras som lämnad- eller framtida hänsyn. Se Bergviks dokument på entreprenörswebben BESK Anvisningar Avgränsning och registrering av Naturobjekt 20 (69)

21 Naturvärdesbedömning på privat mark: Naturvärdesbedömning på privat certifierad mark En dokumenterad Naturvärdesbedömning ska göras på all certifierad mark. Naturvärdesbedömningen ska sparas under trakthandlingar i VSOP. På traktdirektivet direkt under traktkategorier kryssar du i att du har gjort en naturvärdesbedömning samt dokumenterat detta. Naturvärdesbedömning på privat ocertifierad mark Om beståndet har låga naturvärden räcker det med en okulär bedömning av alla faktorer. På traktdirektivet direkt under traktkategorier kryssar du i att du har gjort en naturvärdesbedömning med låga naturvärden. Om beståndet har högre naturvärden ska en dokumenterad naturvärdesbedömning göras. Spara den under trakthandlingar i VSOP. På traktdirektivet direkt under traktkategorier kryssar du i om du har gjort en naturvärdesbedömning samt dokumenterat detta. Om bedömningen visar höga naturvärden/värdekärna För att bedöma om värdekärnan är en nyckelbiotop eller inte, använd Skogsstyrelsens nyckelbiotops checklista som finns på entreprenörswebben. Om området är en nyckelbiotop eller inom en nära framtid (10-30 år) kommer att utveckla nyckelbiotopskvalitéer sk värdekärna skilj då ur dessa och avgränsa som egna bestånd. Samråd därefter med Skogsstyrelsen. Notera i avverkningsanmälan att samråd genomförts. På privat ocertifierad mark: Innan samråd med Skogsstyrelsen ska skogsägaren kontaktas. BillerudKorsnäs följer därefter Skogsstyrelsens råd. Vill inte skogsägaren samråda med SKS, kan vi inte köpa trakten eller virket. Om du är osäker på traktens naturvårdsstatus: Sök alltid samråd med Skogsstyrelsen innan en avverkningsanmälan skickas in och eventuell kontraktering görs. Notera i avverkningsanmälan att samråd genomförts. Dokumentera samråd Skogsstyrelsen ställningstagande efter samrådet måste vara skriftligt Samrådet skannas in under trakthandlingar i VSOP. Gör en Naturvärdesbedömning innan du köper trakten Tänk på att BillerudKorsnäs inte köper och avverkar Nyckelbiotoper 21 (69)

22 Samråd om sociala aspekter (FSC certifierade marker) Formellt samråd som avser föryngringsavverkning genomförs vid behov. Samrådet genomförs som regel som ett fysiskt möte, gärna på den plats där åtgärden planeras ske. Enklare samråd kan dock genomföras via telefon eller konversation via e-post och brev. Med direkt påverkade intressenter avser vi i första hand närboende, lokala föreningar och arrendatorer samt övrig lokalbefolkning när åtgärderna berör t ex etablerade badplatser, båtplatser, elljusspår, rekreations- och friluftsområden. Även lokalt näringsliv kan ses som direkt påverkat. Intresseanmälan för samråd som avser privat nyttjande av fåtal personer, exempelvis svamplockning, bärplockning och liknande aktiviteter som kan hänföras till allemansrätten, är inte en anledning till samråd. Dokumentera samråd Alla kontakter som kan karakteriseras som samråd ska dokumenteras på enklaste sätt. Under trakten, allmänt, traktkategori skriver du ett Ja om det krävs ett samråd och ett Klart om samrådet är utfört. Skanna och spara all e-post och övrig dokumentation av samrådskaraktär under Trakthandlingar i planeringssystemet VSOP. På traktdirektivet under anteckningar bekräftas om samråd skett eller ej, för tydlighet gentemot entreprenören och eventuella behov efter utförd åtgärd. Se vidare FSC Instruktion för samråd om sociala aspekter i Lotsen eller på Entreprenörswebben. Övriga samrådskrav 1 Enligt 12 kap. 6 miljöbalken ska åtgärder och verksamheter som kan komma att väsentligt ändra naturmiljön anmälas för samråd. Samråd med SKS vid åtgärder inom Vitryggsområden på Bergvik Samråd med Länsstyrelsen vid skogsbruksåtgärder i släppta reservat på Bergvik. Samråd med Länsstyrelsen vid åtgärder som påverkar fornlämningar och deras skyddszon. (Gävleborg har särskild ärendehantering) Samråd med Skogsstyrelsen vid: (Samrådsblankett finns på entreprenörswebben.) o åtgärder i och intill områden med mkt stor betydelse för flora och fauna tex nyckelbiotoper, Natura 2000 mfl. o Dikesrensning och skyddsdikning o skogsgödsling och askåterföring o stubbskörd o anläggning av skogsbilvägar/traktorvägar o överfarter över värdefulla våtmarker och sumpskogar klass 1 och 2 samt oklassade sådana med höga Naturvärden samt över värdefulla vattendrag. Anmälan om samråd kring ovanstående överfarter gäller även för basvägar. Blankett för anmälan för samråd vid gallring finns på entreprenörswebben. Avverkningsanmälan räcker som anmälan för samråd vid föryngringsavverkning. Certifierad mark: Samråd med rennäringen vid alla skogsbruksåtgärder inom skiktet Ren- Sameby se dokument på entreprenörswebben. Ocertifierad mark: Samråd med rennäringen vid planering av skogsbilväg, föryngringsavverkning samt beståndsanläggning inom skiktet Ren-Åretruntmarker Bedöm om det finns några externa intressenter som behöver informeras eller om samråd måste ske i någon form. Se instruktion längre ner i detta dokument. 22 (69)

23 Samråd med planeringsansvarig vid tveksamhet. Alla samråd ska skannas och sparas i VSOP Information till lokala intressenter Traktlappar ska alltid sättas upp i anslutning till föryngringsavverkning eller gallring. Dessa ska innehålla information om åtgärd som ska utföras samt kontaktuppgifter för eventuella frågor. Om en föryngringsavverkning berör platser av särskild vikt för lokalbefolkning och lokalt näringsliv och för dess rekreation, kultur eller lokal ekonomi ska lokalbefolkningen och lokala intressenter informeras och eventuellt erbjudas samråd. Exempel på lokala intressenter är föreningar med motionsspår, naturstig eller något annat som iordningställts inom det aktuella området. Informationen ska lämnas i god tid innan åtgärden påbörjas. Ansvarig för att information ges är planeraren. Syftet med informationen är att upplysa om vilka arbeten och åtgärder vi avser att utföra samt att därmed ge de lokala intressenterna möjlighet att uttrycka önskemål och åsikter. Vi meddelar också vid informationen att den som önskar diskutera genomförandet kan ta kontakt med oss. Formen för informationen kan variera beroende på de aktuella förutsättningarna. Det kan t ex vara personliga kontakter, telefonsamtal, e-post, brev, anslag eller informationsblad som delas ut. 23 (69)

24 Snitselinstruktion - lokala tillägg kan förekomma GPS ska användas för avgränsning av bestånd,rågång, natur- och kulturhänsyn. Om delar av bestånd ska åtgärdas med exempelvis underväxtröjning ska det också markeras på kartan. Följande ska alltid snitslas: Fornlämningar och fornlämningsområden inkl skyddszon enligt samråd med LST. Kulturlämningar inkl skyddszon Nyckelbiotoper och områden med höga naturvärden inklusive värdekärnor Hänsynskrävande biotoper Kantzoner Otydliga naturvärdesträd såsom hål- och boträd Otydliga Fastighetsgränser (På Norr ska alla fastighetsgränser snitslas) Följande färger på snitselbanden ska användas: Tvingande Avlägg Röd+blå i början och slutet av avlägget Kojplats/Vändplan Röd Yttergräns avverkning, skogsvård Röd/gul BillerudKorsnäs Basväg, nybyggnad bilväg och Röd/blå BillerudKorsnäs vinterväg Överfart Röd/blå BillerudKorsnäs (2 snitslar vid tänkt överfart) Naturhänsyn Blå/vit/röd NATURVÅRD Fornminne Blå/gul FORNLÄMNING Kulturhänsyn Blå/gul/röd KULTURMILJÖ Kulturkonstruktion Blå/gul/röd KULTURMILJÖ (2 snitslar på/vid känslig lämning/konstruktion för att undvika påfällning eller sönderkörning) Fröträd Vit Ledningar modell mindre Gul Stickväg, plantlinje Röd eller blå Vindfälle (väg till vindfälle) Röd eller blå. Inte samma färg som stickväg Jakt mm. Orange JAKT Regler för användning av snitselband: På BillerudKorsnäs gäller pappersband. Plastband kan dock förekomma ännu en tid. Vänd alltid knuten in mot avverkningen. Snitslar ska alltid hängas på träd som inte ska avverkas, dvs. i angränsande bestånd, inom hänsynsområdet eller liknande. I rågång gäller: Inga snitslar i träd på främmande mark I rågångar hängs banden i grenar eller småträd inom beståndet, i rågången eller så nära rågången som möjligt. Viktigt att grenarna och träden håller för snötryck. Ok att avverka träd med snitsel i grenarna. Om gränssnitsel runt stammen är det ok att göra högstubbar, 2 gränssnitslar runt träd markerar tänkt högstubbe. Forn/Kultur gäller: Träd med Forn/kulturband av papper runt stammen är ok att göra kulturstubbar av. När ytterkanten svänger, om det är dålig sikt tex vid en kant där entreprenören bör köra spökstråk, ska snitslarna hängas tätare för att det ska vara extra tydligt. TIPS! I normalfallet när planeraren vänder sig om bör denne kunna se minst två snitslar bakåt. Inga plastband till industrin Eventuella plastband ska vara av PE-kvalitet Plastsnitslar får inte användas för exempelvis stickvägsplanering eller annan planering med bara några månaders livslängd. Ej heller för bandning av kulturlämningar. 24 (69)

25 Alla inblandade såsom planerare, virkesköpare, skördar- och skotarförare samt åkare har ansvar att undvika att plastsnitslar kommer med in till industrin. Vad ska markeras i fält/ finnas med på trakthandlingar och i VSOP Planeraren ska lämna ifrån sig ett komplett traktdokument så att nästa arbetsled förstår vad som ska utföras på trakten. Checklista för planering finns på entreprenörswebben Planerare Det ska framgå vem som planerat trakten i fält. RisaRätt gäller på alla marker även där vi ej tar ut Grot. För att föraren ska veta var de ska lägga eventuella spökstråk är det viktigt att det framgår på traktkartan var det finns områden med sämre bärighet i och intill trakten. Håll ihop sumpdrågen på kartan, ta hjälp av IR-bilder, hillshade och grundvattenkartan om den finns. Ange var bästa överfarten är. Spar ett träd för mycket istället för tvärtom om det finns risk för allvarliga körskador. Naturvärdesbedömning Ska vara utförd och registrerad enligt instruktion Överenskommelser Överenskommelser med skogsägaren måste stå på traktdirektivet Rotposter Alla utomstående instruktioner, traktdirektiv och kartor ska skannas och bifogas i trakthandlingarna. Om stämplingen är dåligt utförd bör virkesköparen kontakta leverantören och informera om detta. Information till transportör Om du vill att transportören ska se viss information måste den informationen skrivas som första text i anteckningsfältet på traktdirektivet. De första raderna dvs 25 tecken förs över på virkesordern och går till SDC och sen vidare till SMART. Samråd Anges under traktkategorier i VSOP. Registreras enligt instruktion. Samrådsprotokollet bifogas trakthandlingarna. Körning/avlägg/kojplats/vändslinga/snöröjning över annans mark Planeraren/virkesköparen ansvarar för att tillstånd finns. Skriv in på traktdirektivet att tillstånd från skogsägaren/väghållaren finns. Vägen - Ange om vägen behöver rustas eller buskröjas. Ta kontakt med väghållaren/vägansvarige och meddela om åtgärd måste utföras. Vändplan - Bedöm om vändplanen duger för timmerbil, 26 m i diameter. Ta kontakt med väghållaren/vägansvarige och meddela om åtgärd måste utföras. Depå och koj plats Vid behov ange på traktnivå i VSOP. Markera depåplats på traktkartan. Ange om depåplats saknas. Snitsla tvingande depå/kojplats, minst 5*13 m krävs för detta, och ange röjbehov. På köp säkerställ kojplats på traktkartan. Larmkoordinat Ange på traktnivå i VSOP. Markera larmkoordinat på traktkartan. El- och teleledningar Alla ledningar ska märkas ut i traktkartan. Se instruktion längre ner i handledningen. Om du är nära bebyggelse och planerar eller om det finns synliga ledningar eller jordkabelstolpar kan man anmäla ett ärende på Ledningskollen.se och få svar på om och var det finns nergrävda ledningar. OBS! Alla elbolag är inte med i Ledningskollen! Ange på traktkategorier om elledningar bör tas ner innan avverkning. Rågångar är dessa otydliga ska berörda markägare kontaktas. Markägarna tillsammans eller lantmäteriet är de enda som kan godkänna och utstaka rågång. Som stöd kan blankett 25 (69)

26 användas, finns på entreprenörswebben för undertecknande av markägarna. Blanketten ska scannas in i VSOP. I rågångar ställs med fördel högstubbar. Ange behov av målning och/eller röjning av rågången. Traktgränser Snitsla alla oklara gränser Avlägg Ange på traktnivå i VSOP. Markera avlägg på traktkartan. Planera avlägget med hänsyn till kraftledningar, mängd virke/grot, antal sortiment, bärighet, topografi, vatten, grova lågor, fornlämningar och övriga historiska lämningar. Ange om det inte går att lossa från skogssidan. Snitsla tvingande avlägg och ange röjbehov. Se instruktion längre ner i handledningen. Basväg Ange på den nivå som avverkningsanmälan görs på i VSOP. Markera basväg på traktkartan. Syna ut och banda bästa utfartsväg med hänsyn till bärighet, topografi, vatten, hänsyn, grova lågor, fornlämningar och övriga historiska lämningar. Ta hjälp av laserkartorna. Lägg aldrig basvägar i kanterna på områden med sämre bärighet. Ange svaga partier samt överfarter och ange behov av risning, stockmattor mm. Gör inga basvägar genom avsatt skog. Anmälan för samråd till SKS gäller för alla överfarter i basvägar som passerar värdefulla våtmarker och skogsvatten, se avsnittet Övriga samrådskrav. Basstråk Ett förslag på basstråk görs med fördel på alla områden vid FA och även vid GA planering, oavsett storlek. På områden större än 5 ha ska alltid ett förslag ritas in. Planera med hjälp av ev laserkartor, ungefär var basstråket på avverkningen ska gå, rita in på kartan, behöver ej snitslas. Basstråket ska gå från avlägg/basväg mot eventuell överfart och i bakkant på trakten. Basstråket ska dras där bärigheten är bäst. Entreprenören ska utifrån planerarens förslag hitta bästa väg. Överfart +Stockmattor/kavelbro Ange på den nivå som avverkningsanmälan görs på i VSOP. Om överfart över sump eller vatten är nödvändig markera bästa ställe att köra över på, både i karta och i terräng. Skriv i klartext i VSOP under anteckningar vid miljötypen vad som krävs för tänkt överfart (bygga bro, kavelbro, om virke saknas, ange om stockmattor behövs etc.) Ange om bron ska tas bort efter avverkning. Inga basvägar/överfarter i avsatt skog, om överfart måste göras i sådan, ska samråd ske med SKS. Se instruktion vad gäller överfarter under Hänsynsavsnittet. Anmälan för samråd till SKS gäller för alla överfarter som passerar värdefulla våtmarker och skogsvatten. se avsnittet Övriga samrådskrav. Bäckar o diken - Rita in alla bäckar och diken om de inte är med från början. Titta på ev hillshaden om några nya diken syns. Naturhänsyn - Identifiera skyddsvärda områden som av naturmiljöskäl bör undantas från normal avverkning, dessa ska ritas in på kartan och snitslas i terrängen. Håll ihop sumpdrågen på kartan och markera ev överfarter. Skiktade lövdominerade skogar ska inte avverkas under fåglarnas häckningsperiod, skriv in detta i anteckningarna och gör ev en tilläggsyta av området. Hänsynsnivå På AR-trakt - Viktigt att entreprenören vet vilken hänsyn som ska gälla på respektive trakt. Ange Hänsynsnivå under Traktkategorier BillerudKorsnäsnivå eller Undantag från BillerudKorsnäsnivån, undantagen ska preciseras under anteckningar. FA Grova träd - Ange hur många grova gröna träd som ingår i urritade hänsynsområden, (se instruktion under avsnittet Naturhänsyn.) Viktigt om en trakt är certifierad, eller ska avverkas med BillerudKorsnäs hänsynsnivå, men kan göras på alla trakter. 26 (69)

27 Forn/Kulturhänsyn - Identifiera med hjälp av skikten i BESK och VSOP, skyddsvärda områden som av forn/kulturmiljöskäl bör undantas från normal avverkning, dessa ska ritas in på kartan och snitslas i terrängen. Samråd med LST vid fornlämning. Markförhållanden Bärighet i Skog - Gör ny traktdel om markförhållandena avviker. Ange grundförhållande, ytstruktur och lutning. Undersök markens bärighet med sond, notera avvikande bärigheter på traktdirektiv. Ange om stockmattor eller liknande hjälpmedel behövs. Grundförhållandena är en viktig information till produktionsledaren vid tex ihållande regnperioder. Lämplig drivningstid (fd transportbärighet), från stubbe till industri. Sämsta bärigheten anger traktens drivningstid, du kan välja på: Normal Tjällossning Torrt alt Fruset Sämre marker som går att avverka en torr sommar Fruset Grotuttag - På Traktdel - på de traktdelar där grot ska tas ut sätts en bock i rutan för GROT under fliken Allmänt. Ska endast delar av traktdelen grotanpassas anges uppskattad areal. En tilläggsyta ska ritas in på kartan. Skapa skogsbränsletrakt i VSOP. Planerarna ska göra skogsbränsletrakter med planerad volym i samband med skapande av avverkningstrakten. Stöd för uträkning av planerad volym finns på entreprenörswebben. Underväxtröjning - På de traktdelar som ska underväxtröjas sätts en bock i rutan för underväxtröjning under fliken Allmänt. Ska endast delar av traktdelen underväxtröjas anges uppskattad areal, rita in en tilläggsyta på kartan. Ange på Trakten - Under fliken Allmänt anges i rutan traktkategori på raden underväxtröjning värde Ja om underväxtröjning ska göras och Utförd när den är röjd. Ange även svårighetsgraden, lätt, medel eller svår. Ange om avlägget och basväg ska röjas. Skapa trakt i VSOP se riktlinjer för Underväxtröjning längre ner i detta dokument Dikesrensning+Skyddsdikning - Ange på den nivå som avverkningsanmälan görs på i VSOP. Ange behov av dikesrensning, gäller all mark. Dikesrensning ska samrådas med SKS, kryssa i på avverkningsanmälan. Trädslagsdata - Kontrollera om befintliga data stämmer. Om inte, samla in data på lämpligt sätt. Ange om trakten är intressant för utsyning av specialsortiment. Ange om kvaliteten avviker från det normala och registrera i VSOP På Bergvik där laserdata finns: När vi mäter i fält bör vi lägga fokus på att kolla upp stamantal och trädslagsblandning, dessa är parametrar som lasern mäter mindre bra. Höjd mäter lasern mkt bra, volym mäts bra och dgv mäts ganska bra med laser. FA FA avverkning Bedöm hur och när beståndet ska avvecklas Bedöm markbehandlingsmetod. Är du osäker vilken metod som krävs ange att en fältkontroll krävs under anteckningar. Bedöm trädslag, planttyp, behandlade plantor, antal plantor Föreslå ev direktplantering under traktkategorier Fröträd/Skärm - På Traktdel - på de traktdelar där fröträd ska sparas sätts en bock i rutan för Fröträd-Skärm/ha under fliken Allmänt. Ange antal fröträd/skärmträd per ha. Traktlapp - Traktlappar ska sättas upp i anslutning till områden som ska föryngringsavverkas eller gallras. Dessa ska innehålla info om åtgärd och uppgifter om kontakter. 27 (69)

28 FA - Avverkningsanmälan Planeraren avverkningsanmäler trakten. Gör en bock i rutan om skogsägaren själv gjort anmälan, med anmälnings- och utgångsdatum. Om markägare avverkningsanmält skannas denna in under trakthandlingar. Normalt görs anmälan med fördel på traktnivå men överstiger avståndet mellan ingående traktdelar mer än 100 meter (Skogsstyrelsens önskemål) görs anmälan på traktdelsnivå. Vid avverkningsanmälan på traktdelsnivå: tilläggslinjer/punkter/ytor måste ritas på traktdelen för att de ska synas i avverkningsanmälans karta. Vid avverkningsanmälan på traktnivå: även det som ritas på traktdelsnivå syns i avverkningsanmälans karta. Tilläggslinjer/punkter/ytor som i VSOP har en asterisk(*) efter geotypsnamnet är kopplade mot avverkningsanmälan. Registrera i VSOP Skapa åtgärdstrakter i VSOP Utbytesberäkning - Ska alltid göras på en trakt. Använd Marknadslista om ni inte kommit överens om annat på regionen. Sätt trakten som planerbar när alla samråd mm är klara. FA-Avverkningsbeslut i samråd med planerare Inom 1 månad innan avverkning ska trakten godkännas för avverkning. Produktionsledare och planerare ska kontrollera om det tillkommit ny information rörande trakten. Se Rutin-beslut om föryngringsavverkning på entreprenörswebben. Trakthandlingar - Bestående av traktskiss, traktöversikt och traktdirektiv ska finnas under knappen Trakthandlingar samt övriga inskannade handlingar tex samråd. När VSOP är uppdaterad med laserkartorna gör traktkartor även av dessa om de ger ett mervärde för entreprenören, tex: Vattenkartan+traktgränsen. Hillshade + lutningskartan med höjdkurvor + traktgränsen Testa att göra hillshade transparent till 70% och lägg den ovanpå tex IR bilden. (ska göras från traktdel i VSOP). MaskinGisfiler/ROM till entreprenören Allt ni ritar på kartan i VSOP kommer med i MaskinGIS- filen tex tilläggsytor, punkter och information om miljötyper. Fornminnen och Nyckelbiotoper kommer med från Övrig Natur och Kultur lagret, förövrigt tas inga fler lager med därifrån. Produktionsledaren skapar MaskinGISfilerna innan avverkning påbörjas. Skapas dessa långt i förväg kan risken finnas att nya fornlämningar och nyckelbiotoper som tillkommit i skikten ej kommer med i filen. Skogsvårdsåtgärder - Om skogsägare vill ha hjälp med skogsvårdsåtgärder upprättas ett Skogsvårdskontrakt. Detta görs i samband med avverkningskontraktet. I annat fall måste det göras när avverkningen är klar. Skogsvårdstrakter tidsplaneras efter utförd avverkning. Rotröta kontrollera om granbestånd är infekterade med rotröta. Risk för luftburen infektion via stubbytor och körskador ska främst undvikas genom planering av tidpunkt för åtgärden. I andra hand ska färska stubbar behandlas i samband med avverkning. 28 (69)

29 GA - gallringsbehov och tidpunkt Om laserdata finns: När vi mäter i fält bör vi lägga fokus på att kolla upp stamantal och trädslagsblandning, dessa är parametrar som lasern mäter mindre bra. Höjd mäter lasern mkt bra, volym mäts bra och dgv mäts ganska bra med laser. Mät stamantal, mät i tätare delar. Kontrollera och uppdatera trädslagsdata och ståndortsindex Bedöm trädslagsblandningen. Delar med störst gallringsbehovet styr tidpunkt för gallring. Gå in i Bergviks gallringsmall och beräkna tidpunkt. Gallra igenom hela beståndet även glesare bitar Som stöd - Kommande åtgärd ska vara den samma, om det inte är densamma dela om beståndet Delar som ska gallras skapa trakt i VSOP Delar som ska bränslegallras skapa avverkningstrakt i VSOP med arbetsformen bränslegallring. Se riktlinjer om Bränslegallring längre ner i detta dokument. Delar som är för täta och behöver röjas igenom skapa skogsvårdstrakt med arbetsformen Sen Röjning i VSOP. Se riktlinjer om Sen Röjning längre ner i detta dokument Nyindelning - Överblicka och nyindela vid behov objektet, för att få med det som hör till åtgärden. Om bestånd som ligger intill varandra har samma grundförutsättningar efter avverkning så slå ihop dessa bestånd till ett. Skapa ej produktionsbestånd mindre än 0,5 ha. Hänsynsområden kan dock vara mindre än 0,5 ha. Ej produktiv skogsmark - Urskilj områden som inte är produktiv skogsmark. Figurlägg alla impediment och andra avvikande ägoslag som är utritningsbara och läsbara i den digitala kartan. Klassa även impedimenten som kala eller trädbevuxna. Impediment som inte är figurlagda registreras som småimpediment. Ståndorter - Dela in beståndet i ståndorter, d.v.s. enhetliga delområden som ska åtgärdas på ett likartat sätt. En ståndort bör vara minst 0,5 hektar Ståndortsindex Den nya skogsgenerationen har snabbare höjdutveckling än den gamla skogen. När vi boniterar med höjdutvecklingskurvor i samband med första gallring blir SI ofta 2-4 m högre än det var i föregående skogsgeneration. För att redan i föryngringsfas komma närmare sanningen men ändå tillämpa en viss försiktighet, har vi formulerat följande regel: Om befintligt SI-värde kommer från den gamla skogen, höj med 2 meter i samband med att den planeras för avverkning. Laserboniteringen har korrigerat SI i många bestånd, men i bestånd där skillnaden mellan gamla beståndsdata och laserinventeringen varit för stor så kvarstår de gamla uppgifterna. GA - Björkdominerade områden >0,5 ha avgränsas som eget bestånd och sköts med inriktning lövproduktion. GA - Andra lövdominerade områden - hanteras som hänsynsområden. GA - Vid riklig Aspförekomst inom ett landskap (Uppland-Gästrike) kan produktionsinriktad skötsel även av Asp samt Gråal få förekomma. 29 (69)

30 GA Gödsling Ange gödslingsförslag i BESK, se riktlinjer om Gödsling längre ner i detta dokument. FA - Bränning Ange alla objekt som är lämpliga för bränning. Vilka objekt som ska brännas väljs sedan ut av Regionens bränningsansvarige. Se dokumentet Riktlinjer för bränning samt Bergviks bränningslandskap. Lämpliga objekt är bla stora bestånd avgränsade av vatten eller med andra säkra gränser ur brandsäkerhetssynpunkt. Objekten får gärna ha brandhistorik och vara naturvårdsinriktade. Ange på traktdirektivet att avverkningen ska bränningsanpassas. Vid Naturvårdsbränning får inget virkesuttag göras innan bränning. Det är dock tillåtet att kapa omkull träd. Uppdatera i beståndsregistret BESK eller BESK Uppdrag Uppdatera beståndsgränser, grunddata samt åtgärdsförslag i Besk. Digga in hänsyn som avsatt skog eller lämnad hänsyn (generell hänsyn) Digga in upptäckta forn/kulturlämningar. Digga in eventuella bäckar, diken mm Naturvärdesbedömningar i avsatt skog ska registreras under flik Naturvärdesbedömning, för att vara sökbart Säkerhet Nedskräpning, gamla gruvhål och brunnar Nedskräpning Nedskräpning skall så fort den uppmärksammats polisanmälas och anmälas till kommunen Nedskräpning ska dokumenteras med kamera och platsen märkas ut på en karta. Dokumentationen fogas till polisanmälan och anmälan till kommunen. Vid anmälan kan hänvisning ske till praxisfallet, dom M i MÖD. Skrotbilar går under en annan lagstiftning. Upptäcks en skrotbil på Bergviks marker ska den dokumenteras på samma sätt som nedskräpning och en anmälan göras till fastighetsansvarig på Bergvik. Det bästa är att komma överens med berörd kommun att de svarar för beslut om bilen och övrig administration. Bergvik svarar för transportkostnaden till närmsta bilskrotningsanläggning. Vi ska undvika att blanda in Kronofogden för avhysning. Frågan om skrotbilar är under utredning. På privat mark ska markägaren upplysas. Stängsling av gamla gruvhål Upptäcker vi gamla gruvhål som kan utgöra en uppenbar fara för människor och husdjur ska anmälan göras till berörd Länsstyrelse, som är huvudman. Stängslet ska bekostas av polisen. Det har funnits utredningar som vill ändra denna ansvarsfördelning men något beslut är inte fattat. Det är alltså regeringens ämbetsskrivelse från 13 januari 1956 som gäller. Brunnar En fastighetsägare har ett stort skadeståndsrättsligt ansvar för tillsyn av egna brunnar vad avser att hindra att någon eller något faller däri eller skadas på annat sätt. Kontakta markägaren om du upptäcker en farlig brunn. Så snart vi upptäcker eller från utomstående får information om en farlig brunn ska vi omgående vidta skadeförebyggande åtgärd. Åtgärden kan bestå i att brunnen förses med nytt tungt lock som inte enkelt kan rubbas eller att brunnen fylls igen. 30 (69)

31 Det kan ibland vara ett brott mot fornminneslagen att förstöra en brunn varför försiktighet bör iakttas vid val av metod. Vi bör därför aktivt söka efter farliga brunnar på gamla torpplatser och liknade ställen. 31 (69)

32 Säkerhet Vägar, Avlägg, Vintervägar, Öavverkning,Ledningar Körning av utomstående över Bergviks marker Skriftligt avtal ska upprättas med karta var man får köra. Tänk på att den som önskar köra över Bergviks mark ej har tillgång till våra Natur och Kulturskikt. Blankett med transportregler och avtal finns på entreprenörswebben. Körning av BillerudKorsnäs över annans mark Kontakt ska tas med markägaren/väghållaren, information kring detta ska stå på traktdirektivet. Avlägg Se även Trafikverkets instruktion Upplag av virke och skogsbränsle vid allmän och enskild väg. på entreprenörswebben, i instruktionen finns länkar till att ansöka om tillstånd och anmäla avlägg. Hur stort behöver avlägget vara? För att skotaren ska kunna lossa virket på ett effektivt sätt behövs ett tillräckligt stort avlägg. Följande formel ger en grov uppfattning om hur stort det bör vara: Dividera den totala förväntade virkesvolymen med 10 och lägg till fem löpmeter för varje sortiment. Förväntad virkesvolym + 5 x antal sortiment 10 Exempel: En avverkning beräknas ge totalt 650 m3f. Man tar ut 6 sortiment. Då behöver avlägget vara minst 95 löpmeter (650/ = 95 meter) Formeln bygger på att en löpmeter välta innehåller ungefär 10 m3f (gäller vid fallande längder ca 4,5 m och 4 meters medelhöjd på vältan). Till detta läggs ca 5 löpmeter per sortiment för att kompensera för den extra sträcka som går åt vid början och slutet på varje välta. Tänk på att ett sortiment som bara innehåller en liten volym, mindre än ca 40 m3f, behöver normalt ett något större utrymme, eftersom vältan inte når upp till 4 meters höjd. 32 (69)

33 Virkesavlägg Ska vara väl röjt Undvik att placera vältor i anslutning till vattendrag, vägtrummor, forn- och Kulturlämningar Upplag i närheten av ledningar se under avsnittet Säkerhet Luftledningar Diken och vattendrag får ej köras sönder Upplaget ska placeras så att lastbilen kan stå på plan mark och lasta. Virket ska ligga minst 1,5 meter från vägkanten om inte annat överenskommits Virket får läggas max 3,5 meter från vägkanten för att lastbilens kran ska nå virket utan att behöva ta omtag. Samråd med transportören om virket måste läggas längre från vägkant Vältans höjd får inte överstiga 4,5 meter från vägbanan En välta får normalt inte vara bredare än 6 meter Vid grupplastning ska avståndet från vältan till bortre vägkanten vara minst 5,5 meter för att både bil och lastare ska få plats För bränsleavlägg gäller även Ett upplag för grot blir större än för rundvirke. En tumregel är längdmeter välta per uttagen hektar Välj höga, solbelysta och vindexponerade avlägg om möjligt. Måste vältan läggas på fuktig mark, grunda med några grova toppar eller rötved 90 grader mot den riktning man sedan lägger risknippen. Vältan ska helst kunna ligga kvar minst ett år. Om flera vältor placeras parallellt med varandra ska det vara minst två skotarbredder mellan Bygg hellre en stor välta än flera små. Virkesupplag vid allmän väg Tillstånd krävs av väghållaren om virket läggs upp inom vägområdet på allmänna och enskilda vägar. Med vägområde menas vägbana, slänter och diken. På allmänna vägar där högsta tillåtna hastighet är 70 km i timmen bör en säkerhetszon på minst tre meter eftersträvas. På allmänna vägar med hastighet på högst 90 km i timmen bör denna zon vara minst 7 meter. Om virket behöver placeras närmare än dessa avstånd, samråd med väghållaren om lämpliga trafiksäkerhetshöjande åtgärder. I första hand bör upplaget placeras så att virkesfordonen inte behöver stå längs en trafikerad väg när de lastar virke. Vid Allmänna vägar med problem att få till ett bra avlägg, bör det undersökas möjligheten att bygga in en väg, ur arbetsmiljösynpunkt. Efter transport Efter transport ska alla vägar städas och eventuella skador ska åtgärdas omgående. Vinterbilvägar och trampade basvägar Se riktlinjer i Lotsen eller på entreprenörswebben Stakning bör ske sommartid för att bedöma hur djup och hur blöt en myr är. Öavverkning Se riktlinjer i Lotsen eller på entreprenörswebben 33 (69)

34 Säkerhet - Luftledningar Virke får ej läggas på sådan plats att lastande fordon eller dess lastningsredskap i utsträckt läge når en säkerhetszon om 6 m för högspänningsledningar och 2 m för lågspänningsledningar på båda sidor om strömförande lina, stolpar eller stag. Även ledningar på andra sidan vägen sett från virkesupplaget kan vid större kranrörelser vara i farozonen. Upplag vid högspänningsledning fordrar särskild uppmärksamhet, eftersom arbete med griplastare i närheten av kraftledning medför risk för svåra olyckor. Högspänningsledningar på trästolpar är normalt försedda med röda ringar eller gula varningstrianglar Samråd ska genomföras med vederbörande kraftverksföretag innan virke läggs upp i kraftledningsgata och om det avverkas kring ledningen på trakten, detta görs via Ledningskollen.se. För information om vilken spänning som gäller för en luftledning kontaktas näthållaren. Räckvidden för en separatlastare är 6-7meter och för en kranbil 5-6 meter. Alla ledningar som berör trakt samt avlägg, ska vara utmärkta på traktkartan. 34 (69)

35 Naturhänsyn Lathund gällande Övergripande skillnader på hänsynsnivåer på köp, finns i Lotsen eller på Entreprenörswebben Överfarter Överfart över vattendrag och fungerande dikessystem Alla överfarter över naturliga vattendrag samt fungerande dikessystem, planeras noggrant för att minimera slamning och dämning med urlakning av tungmetaller i bäckarna. Även torra diken kommer att vid viss tid vara vattenfyllda. Finns förutsättningar att bygga ny väg eller vinterväg Vid hjälp att beräkna om överfart ska byggas eller om rundkörning blir billigare finns en brosnurra på entreprenörswebben Planera för så få överfarter som möjligt. Finns alternativa utfartsvägar? Leta reda på bästa stället för överfart dvs: Fasta kanter, grova jordarter i kantzon Flack fastmark mot bäcken Fast bäckbotten Vid vattendrag får maskinerna ej köra i vattnet, undantaget flacka stenbundna åar utan risk för slamning. Använd ej virke/ris direkt i vattnet. Undvik dämning. Alla överfarter ska åtgärdas för att undvika sönderkörning och dämning, broas, risas, stålrör etc. Bro av virke ska alltid göras med tvärgående underlag över bäcken/diket, lägg sen en kavelbro vinkelrätt mot det tidigare lagda underlaget, förstärk kontinuerligt med ris. Även på och avfarter ska vid behov skyddas med stockmattor, kavelbroar eller ris. Om virke saknas ange behov av portabla broar, stockmattor eller virke, under anteckningar vid miljötypen. Ange om bäcken/ån är bredare än 3 m, entreprenören bör då besöka trakten innan avverkning. Överfart över surdråg, myrar och övrig lämnad hänsyn. Försök planera bort överfarterna men om maskinen måste över, ska överfarterna skyddas med tex kavelbro. Håll ihop surdrågen på kartan och markera eventuella överfarter Om virke saknas ange behov av stockmattor eller virke, under anteckningar vid miljötypen. Överfart genom avsatt skog, tex Nyckelbiotop (rödrastrerade områden på Bergvik) Genom avsatt skog tillåts inga basvägar eller överfarter. Vid tvingande överfart sök samråd med SKS. Överfarterna ska markeras tydligt på traktkarta och i terräng Överfarten ska markeras i terrängen med basvägsband. Planeraren/virkesköparen anger om bron ska tas bort efter avverkning. Överfarterna ska även fungera vid vårflod/höstregn, bedöm erosionsrisken. Överfarter som inte hindrar vattenföringen kan lämnas. Impediment Impediment avser skogar som producerar mindre än 1 m3sk per ha och år. Dessa lämnas och får inte köras sönder. Hällmark Myrar, även skogsklädda Tekniska impediment och svårföryngrad skog ska vi inte köpa. 35 (69)

36 Tidigare lämnad hänsyn Tidigare lämnad naturvårdshänsyn, ska även fortsättningsvis uppfattas som hänsyn, till en nivå som motsvarar dagens hänsynsnivå (ca 10% av ursprunglig avverkad areal) även om de inte täcks av nuvarande riktlinjer. Mark som gränsar mot Nationalpark, Naturreservat, Nyckelbiotop, Natura 2000 Ta extra hänsyn i trakter som gränsar mot Nationalparker, Naturreservat och Nyckelbiotoper. Alla åtgärder som kan påverka naturvärdena ska samrådas med SKS, även om åtgärden är utanför det skyddade området. Hänsynskrävande biotoper och kantzoner Hänsynskrävande biotoper är små områden med höga naturvärden inne i den produktiva skogsmarken, där naturvärdena ska värnas. Det kan t.ex. vara: Naturskogsartade biotoper: Äldre skog på uddar/öar/holmar på myr, i sjö och vattendrag (även mindre öar och holmar). Äldre hällmarksskog Urskogsrester Äldre trädbestånd med påtagligt stor mängd hänglav eller död ved Områden med rödlistade/hotade arter lämnas eller sköts enligt traktdirektiv. Topografiskt/geologiskt betingade biotoper: Raviner, kanjons, klyftor och blockmarker samt berg- och rasbranter, de lämnas med lämpligt anpasssat skydd så att förhållandena kan bestå Örtrika bestånd på kalkrika marker Blöta eller fuktighetspräglade biotoper: Örtrika områden längs dråg, bäckar, åar och andra vattendrag Kärr, småvatten och vät (periodvis fyllda vattensamlingar). Spara även en skyddszon Områden vid källor och källpåverkad mark, spara även en skyddszon Strand- och sumpskogar* med naturskogskaraktär (höga naturvärden) Blöta och/eller värdefulla fuktiga sumpskogar Kulturbetingade biotoper: Äldre hassellundar Tidigare åkerholmar som ingår i skogsmark Brynmiljöer i anslutning till öppen jordbruksmark, Äldre skogsbeten Igenvuxna hagmarker och lövängar som varit trädbevuxna under flera trädgenerationer. Övergivna torpställen med inägomark, förvildade trädgårdar och fäbodvallar Brandpräglade biotoper: Yngre brandfält 36 (69)

37 På Bergviks mark: Utöver ovanstående hänsynskrävande biotoper ska också följande biotoper lämnas: Ordinära fuktiga *barrsumpskogar mellan 0,3 och 1,0 ha Ordinära *lövsumpskogar*< 1 ha FA-Lövskogsgrupper (inkl björk) < 0,5 ha i barrträdsdominerade bestånd. GA- Övrigtlövskogsgrupper < 0,5 ha. GA-Övrigt lövskogsgrupper > 0,5 ha men gråal o asp kan gallras för produktion om rik förekomst i ett landskapsperspektiv finns Ordinära *barrsumpskogar upp till 0,3 ha samt över 1 ha. Ordinära *lövsumpskogar över 1 ha. Dessa sumpskogar är produktionsbestånd och kan avverkas om det går att undvika spårbildning. Saknas grova träd på trakten kan dessa objekt med fördel sparas och räknas in i de 10 grova träden/ha. *sumpskog = träd som växer på blöt eller fuktig mark med mer eller mindre tjockt torvtäcke. Träden i en sumpskog står ofta på socklar. Fuktighetsälskande arter som vitmossor och björnmossor ska täcka minst hälften av fält- och bottenskiktet. Oftast ingen åtgärd Normalt lämnas hänsynskrävande biotoper och kantzoner utan åtgärd. Plockhuggning/Gallring får bara utföras för att höja naturvärden. Plockhuggning/Gallring skrivs i så fall in på Traktdirektivet Följande hänsynskrävande biotoper ska skötas med lämplig naturvårdsinriktning. Igenväxande lövdominerade kulturmarker Äldre hassellundar Äldre skogsbeten med betesprägeln tydligt bevarad Örtrika kalkpåverkade skogar Följande kantzonsmiljöer ska lämnas helt En kantzonsmiljö har en struktur eller vegetation som är påverkad av närheten till en annan miljö. Påverkan kan variera i bredd. Kantzonsmiljöer av sumpskog mot sjö och myr. (Behandlingsbara enheter av fuktiga sumpskogar större än 1 ha mot myr och sjö kan brukas om minst en trädlängds bredd lämnas helt. Blöta och värdefulla delar lämnas alltid. Kantzonsmiljöer av sumpskog mot vattendrag Skiktade respektive ört- eller lövträdsrika kantzonsmiljöer mot sjö, myr och vattendrag Kantzonsmiljöer med tydligt inslag av lövträd, "margranar, markerat ensidiga träd eller undervegetation av både löv och barr. Hänglavsrika kantzoner mot vattendrag och myr inom renskötselområdet. FA - Följande kantzonsmiljöer ska skötas med lämplig naturvårdsinriktning Odlingsbryn med mycket barr och löv - Allt löv samt underväxt lämnas. Enskiktade barrträdsrena fastmarkskanter mot vatten eller myr Allt löv samt underväxt lämnas alltid. För att öka skiktningen lämna även en del grövre stormfasta barrträd. GA - Kantzonsmiljöer som ska naturvårdsgallras Kantzoner mot sjöar och naturliga vattendrag som inte har någon fungerande kantzon, försök skapa en sådan till föryngringsavverkning. Avverka barr för att släppa in ljus. Spar en del barr allt löv och undervegetation. Försök skapa en framtida skiktning. Odlingsbryn röjs/huggs fram eller sköts med lämplig naturvårdsinriktning. Allt löv samt underväxt lämnas dock. Kantzonsmiljöer mot torra bergskanter är miljöer som vid behov gallras. Släpp in ljus. 37 (69)

38 Kantzonerna som ska åtgärdas kan varieras beroende på lövförekomst och på terrängen. 38 (69)

39 Rödlistade arter På Bergviksmark finns dessa arter som ett skikt under Övrig Natur&Kultur De skyddsklassade fynden är ej inlagda i Besk o VSOP. Observationer med sämre noggrannhet än 300 m är ej heller inlagda. Åtgärder inom objekt med fynd av starkt hotade (EN) eller akut hotade (CR) arter: Inför avverkningsplanering ska samråd ske med Bergvik. Detta kan leda till specialplanering eller att hela eller delar av objektet undantas från avverkning. Hänsyn tas även till sårbara arter (VU), dock krävs inget samråd med Bergvik. Rödlistade arter på övrig mark (finns inget skikt ännu) Sök i Artportalen (Artportalen.se). Sök inom en polygon som du själv ritar in. Tänk på att man ej får en exakt punkt för fyndet. Förekomst av rödlistade arter föranleder en noggrannare naturvärdesbedömning. Endast publika fynd syns. Skyddade fynd finns ej med i skiktet. Åtgärder inom objekt med fynd av starkt hotade (EN) eller akut hotade (CR) arter: Inför avverkningsplanering ska samråd ske med Skogsstyrelsen. Åtgärder inom objekt med fynd av sårbara (VU) arter: Hänsyn tas även till sårbara (VU), och nära hotade arter (NT) kräver dock inget samråd med Skogsstyrelsen. Hänsynsåtgärderna ska utgå från arternas behov och ska vara mer omfattande för de högre hotkategorierna (EN och CR). Hänsynen kan vara generell genom att fler hänsynsytor eller större volym lämnas vid avverkning, eller så kan detaljhänsyn lämnas såsom stående träd runt en låga eller framhuggning av ett värdeträd. Rovfågelbon och tjäderspelsplatser Dessa är skyddad information och finns ej med i våra externa Natur&Kultur-skikt. Avgränsa, dokumentera i BESK och ta hänsyn till kända rovfågelbon och tjäderspelsplatser. Vid behov ta kontakt med Skogsstyrelsen för samråd. 39 (69)

40 Högstubbar FA - I alla föryngringsavverkningar ska det nyskapas minst 3 st högstubbar, lägsta höjd 2 m, av grövre träd, i lika antal av tall, gran, björk och asp (om det finns förutsättningar). OBS! 3 högstubbar per ha gäller inom varje planerat område som åtskiljs av ett produktionsbestånd. Detta sköter maskinförarna om, behöver ej snitslas. På Bergviksmark: Ställ 4 högstubbar/ha GA Från och med andra gallringar ska det nyskapas minst 3 högstubbar per ha, lägsta höjd 2 m, av grövre träd, i lika antal av tall, gran, björk och asp (om det finns förutsättningar). Detta sköter maskinförarna om, behöver ej snitslas. På Bergviksmark: Ställ minst 3 högstubbar/ha i alla gallringar. OBS! Högstubbar ska ej ställas av Naturvärdesträd, Asp är ofta ett Naturvärdesträd Ocertifierad mark: FA-Det finns inget krav på nyskapande av högstubbar om man inte fyllt i det i avverkningsanmälan. GA-Den totala mängden sparad hänsyn på trakten avgör hur många högstubbar man ställer. Skriv in på Traktdirektivet hur många högstubbar som ska lämnas på trakten. På certifierad och ocertifierad mark (gäller ej Bergviksmark) På granåkrar (planterad gran på fd åkermark), se avsnittet om Granåkrar. Traktdelar Summa areal traktdelar Sparade träd >20 cm Högstubbar Planerat Att spara Sparade Summa Per ha Att spara Sparade Per ha 12i4c ,7 55 Bergvik: Defaultvärdet är 4 högstubbar per ha, som kommer upp per automatik under Att spara. Övrig mark: Defaultvärdet är 0. Planeraren får skriva in önskade antal högstubbar per ha i defaultvärdet. Egenuppföljning: Här skriver entreprenören in hur många högstubbar som sparats. Äldre död ved Död ved äldre än 1 år lämnas regelmässigt. Vid koncentration av döda träd eller lågor skapas en trädgrupp eller kulturstubbar i detta område. Lämna ej torrträd längs stigar och vägar, pga av risken vid vindfällning. Dessa ska istället fällas och stammen ska lämnas kvar. Snitsla om du ser områden med mycket död ved så att dessa värnas vid avverkningen. På ocertifierade marker med speciella skäl tex extremt mycket träd som varit död ca 1-5 år kan man avverka och köra fram en del död ved. Om död ved ska tas ut ska det alltid skrivas in i traktdirektivet. 40 (69)

41 Spara alla naturvärdesträd Naturvärdesträd är särskilt biologiskt värdefulla träd. Större grupper med naturvärdesträd snitslas alltid ur och märks ut på kartan. Spridda naturvärdesträd som upptäcks tex hålträd, ska också snitslas. Vid många spridda naturvärdesträd gör en notering på traktdirektivet om extra uppmärksamhet på detta. Vissa naturvärdesträd kan gärna skyddas med en träddunge. Undantag medges vid vägbyggnad och vid risk för skador på människor och byggnader samt för träd i anslutning till elledningar. Till naturvärdesträd räknas: biologiskt värdefulla träd som kan utgöra livsmiljö eller boplats för skyddsvärda arter och med koppling till tidigare trädgeneration t.ex grova träd gamla träd gamla senvuxna träd grova träd med påtagligt vid och/eller grovgrenig platt krona äldre vidkroniga träd i igenvuxna kulturmarker tex hagmarksgranar trädformig, sälg, rönn, oxel, lönn, lind, hägg, fågelbär, alm, och hagtorn i barrdominerade bestånd (>7cm) norr om Dalälven Alla ädla lövträd (alm, ask, avenbok, bok, ek fågelbär, lind och lönn) grov hassel där sådana inte förekommer rikligt bärande träd grova enar trädformiga aspar i Norrbottens inland grova aspar och alar i barrdominerade bestånd där sådana inte förekommer rikligt hålträd och träd med risbon och träd som kan utvecklas till boträd (spara skydd runt träden) träd med påtagligt öppna brandljud träd med namn, tradition och/eller spår av äldre kultur, t.ex. träd med ristningar eller barktäkt, samt textade rågångsträd i Norrbotten vårdträd, kulturväxter som t.ex. träd och buskar till prydnad och hushållning samt träd som tidigare hamlats ovanliga träd och buskar, tex idegran, lundalm, vresalm, getapel, tibast, och trädformig hagtorn. genetiskt märkliga träd tex ormgran och flikbladig björk växtgeografiskt märkliga förekomster eller utposter av träd Vid FA ska alla naturvärdesträd enligt ovan räknas in i de Gröna träden oavsett diameter. I gallring ska alla Naturvärdesträd dessutom gynnas, dvs alla träd som konkurrerar ska huggas bort. FA- Utöver ovanstående naturvärdesträd ska på Bergvik Skogs marker även följande träd sparas: norr om Dalälven - trädformiga aspar Om naturvärdesträd avverkas av misstag, ska dessa lämnas kvar i skogen. 41 (69)

42 GA - Ekoträd Särskilt värdefulla trädslag och buskar Naturvårdsmässigt särskilt värdefulla trädslag och buskarter ska lämnas och gynnas. Det kan exv. gälla al, asp, oxel, rönn, sälg, hägg, hassel, ädellöv samt alla bärande träd och buskar. Gynna de individer som är med och konkurrerar i trädskiktet, övriga ekoträd ska lämnas men behöver ej gynnas. Vid rik förekomst av särskilt värdefulla trädslag och buskarter (ekoträd), i ett landskapsperspektiv, kan asp och gråal röjas/gallras för produktion. Övriga områden med Ekoträd kan röjas/gallras med naturvårdsinriktning. I båda fallen ska inslag/täckningen av dessa arter bibehållas. Planeraren avgör om det är rik förekomst av Ekoträd. Det ska stå på traktdirektivet. GA Lövandel Efter gallring ska minst 5 % av volymen vara lövträd i alla bestånd som har naturliga förutsättningar för detta och om inte annat anges i Traktdirektivet. Söder om Dalälven gäller minst 10 %. Luckor i barrbeståndet fylls med befintligt löv. Enstaka stammar av lövträd ska också finnas spridda i beståndet. Samtliga trädslag och buskarter som finns i beståndet före gallring ska finnas kvar i beståndet efter gallringen. Skiktade lövdominerade skogar ska inte gallras under fåglarnas häckningsperiod. Bergvik Skogs mark: Efter andra- eller tredjegallringar ska lövandelen vara oförändrad eller högre. Ocertifierad mark: Det finns inget krav på lövprocent om man inte fyllt i det på Traktdirektivet. GA - 5% Lövdominerade områden FSC-certifierad mark: Skogsbrukare ska planera och bruka markinnehavet så att på sikt en areal motsvarande minst 5 % av arealen frisk och fuktig skogsmark utgörs av lövrika bestånd som domineras av lövträd (minst 50% av volymen) under merparten av omloppstiden. Bestånden ska skötas så att goda betingelser för lövträdsanknuten biologisk mångfald främjas. Kravet gäller där naturliga föryngrings- och tillväxtbetingelser ger förutsättningar för löv. (Inklusive lövdominerade avsättningar i avsatt skog (5% spara) norr om Dalälven.) Om beståndet är ett produktionsbestånd: En viktig tumregel för björkskötsel är att den gröna kronan aldrig får bli mindre än 50% av trädets längd, för att det enskilda trädets tillväxt inte ska hämmas. Bergvik Skogs mark: Produktionsbestånd över 2 ha (ihopbockade) som innehåller eller kan innehålla efter åtgärd, mer än 80% lövträd, ska skötas enligt Bergviksdokumentet Riktlinje för skötsel av lövbestånd. Huvudinriktningen är att odla björk för produktion av sågtimmer. Lövdominerade bestånd under 2 ha sköts med ett förenklat förfarande. Kontrollera lagret Lövkartering samt IR bilder för att identifiera lövdominerade områden. Lövdominerade områden >0,5 ha ska avfattas som egna avdelningar och märkas som lövdominerat i BESK. Björkdominerade områden ska skötas med inriktning på lövproduktion. Övrigt löv dominerade områden ska avfattas som egna bestånd och hanteras som hänsynsbiotop (asp och gråal se under avsnittet GA-Ekoträd) 42 (69)

43 FA - Lämna grova träd av olika trädslag Stormfasta träd som syftar till att i nästa omloppstid utgöra naturvärdesträd. Nedan ser ni vilka träd som får räknas med och inte, för att få ihop till minst 10 träd/ha: OBS! 10 träd per ha gäller inom varje planerat område som åtskiljs av ett produktionsbestånd. Det underlättar för entreprenören om ni som planerare anger på skiss och i traktdirektiv var merparten av de 10 träden/ha ska placeras. Vilka träd får ej medräknas: träd som finns i frivilligt avsatt skog NO och NS tex Nyckelbiotoper - nr 1 på kartan träd på myrholmar i imp, får inte medräknas Hur grova träd får medräknas? diametern ska vara representativ för beståndet. De klenaste stammarna ska vara grövre än 20 cm i diameter i brösthöjd, om sådana träd finns. På sämre marker räcker det med 15 cm. Dessa träd får räknas oavsett diameter alla naturvärdesträd Dessa träd får räknas förutsatt att de är tillräckligt grova: träd i kantzoner - nr 2 på kartan träd i hänsynsytor enligt nedan: o alla hänsynsområden som ligger inom trakten nr 3 på kartan o alla hänsynsområden som ligger i anslutning till och gränsar mot annat ägoslag (Imp, vatten, större kraftledning) räknas med hela arealen - nr 4. o alla hänsynsområden som ligger i anslutning till och gränsar mot produktiv skogsmark räknas med enligt tårtbitsprincipen*. Här ska hänsynsområden delas med angränsande bestånd, - nr 5 och 6 o alla övriga grova träd som sparas i mindre hänsynsgrupper o de grövre träd som sparas för att bryta större kalyta - nr 7 o räcker inte ovanstående till 10 sparade träd per ha, måste entreprenören fylla på med produktionsträd (utvecklingsträd). Dessa träd ska vara av olika trädslag, och ska ej spridas ut på avverkningen utan bör ställas i grupper gärna invid redan ställd hänsyn. o Små områden < 0,5 ha som är klassade som FSC-spara och ej är nyckelbiotoper, där bör FSC märkningen tas bort och träd samt areal räknas. Alla träd som får räknas med enligt ovan ska delas med traktens bruttoareal dvs avverkad areal samt den hänsynsareal som får medräknas enligt ovan. OBS! Hela eller delar av triviala hänsyn som ligger i kant med trakten tas med i den mån de behövs för att få ihop tillräckligt med gröna träd. Ocertifierad mark: Minst 3 grövre levande träd per ha ska alltid lämnas i föryngringsavverkning om det inte finns några andra naturvärden. På certifierad och ocertifierad mark (gäller ej Bergviksmark) På granåkrar (planterad gran på fd åkermark), se avsnittet om Granåkrar. *Tårtbitsprincipen: Innebär att angränsande hänsyn ska tas med i proportion till hur mycket som ligger an mot trakten. 43 (69)

44 Exempel: Den angränsande sumpskogen nr 6 har en omkrets på 400 m. Den del som ligger an mot trakten är 100 meter. Det innebär att 25% av arealen och grova träden ska räknas med. 44 (69)

45 Traktdirektiv: För att underlätta för entreprenören att veta hur många träd som räknats i respektive hänsyn kan man som planerare skriva in under anteckningar hur många grova träd som finns i de urritade hänsynen som ska höra till trakten. Det är dock inget krav. Löp nr Miljötyp Areal ha Sparade träd Åtgärd Anteckningar 1 NO Ingen åtgärd Avsatt område, Nyckelbiotop 2 Kantzon 0,1 Spar skiktad kantzon Ingen underväxtröjning, spar allt löv (Här får föraren själv räkna hur många träd han sparar) 3 Sumpskog 0,2 20 Ingen åtgärd (hela ytan räknad 20 träd) 4 Sumpskog 0,4 20 Ingen åtgärd (hela ytan räknad 20 träd) 5 Sumpskog 0,2 10 Ingen åtgärd (10% av arealen och träden räknade 10 träd) 6 Sumpskog 0,3 20 Ingen åtgärd (25% av areal och träd räknade 20 träd) 7 Trädgrupp Spar en trädgrupp (Här får föraren själv räkna hur många träd han sparar) Traktdelar Summa areal traktdelar 12i4c , Sparade träd >20 cm Högstubbar Planerat Att spara Sparade Summa Per ha Att spara Sparade Per ha Om planeraren skriver in antal tänkta sparade träd under respektive tilläggsyta/punkt, summeras dessa med automatik in här. Bergvik: Ytterligare träd som entreprenören minst måste spara för att det ska bli 10 st/ha i slutändan. OBS! Defaultvärdet är 12st/ha (från och med ). Övrig mark: Defaultvärdet står som 0, ni får själva ändra värdet vid behov. Egenuppföljning Här skriver entreprenören in hur många grova träd han sparat. FA - Markera och spar övrig hänsyn - Grupper av träd Om naturvärdesträden tillsammans med träden i kantzoner och hänsynsytor ej överstiger 10 träd/ hektar, lämnas andra stormfasta träd på föryngringsytan. Dessa lämnas helst i grupper. Snitsla och rita in på traktkartan om du går förbi något bra ställe för en trädgrupp. Lämna trädgrupperna i första hand där de gör mest naturvårdsnytta tex: vid annan lämnad hänsyn vid block och stenar gärna mossiga mossbeväxta stammar vid vindfällsbrötar i beståndskanter vid äldre lågor i fuktiga partier vid myrstackar vid torrakor i ordinära sumpskogar som är produktionsmark 45 (69)

46 FA Större kala ytor Kala ytor större än 3 ha bryts med trädgrupper på minst 10 träd med en diameter som är representativa för beståndet dock minst 20 cm i brösthöjd (15 cm på sämre boniteter). Som stöd kan du också tänka på att avståndet mellan kvarstående trädgrupp på hygget inte bör överstiga 200 meter. Detta kan gälla en hänsynsyta, kantzon, trädgrupp, eller beståndskant med äldre skog. Behövs ytterligare grupper för att bryta kalytan ska ordinära trädgrupper som är representativa för trakten lämnas. För att trädgrupperna ska hamna där de gör mest naturvårdsnytta krävs en utsyning av planeraren eller maskinföraren. Banda om du hittar ett bra ställe för brytande trädgrupp eller markera ungefär på kartan var maskinförarna bör komplettera med en trädgrupp. Skriv om du bandat eller ej i anteckningsraden. Ensartade vindkänsliga trakter som saknar hänsynsytor och givna naturvärdesträd mm: Ställ ut grupperna med tio grova träd (vanliga produktionsträd) för att bryta kalytan. Samla sen ihop resten av de träd som ska lämnas, där du tror de står kvar bäst. Bästa stället är oftast i en hyggeskant mot äldre skog. Alla sparade träd får i dessa fall räknas till trakten. Om man avverkar en skärmställning och det inte finns trädgrupper lämnar man istället ett enskilt träd. OBS! Detta gäller ej på Bergviksmark. På extremt vindutsatta marker tex granplantering på fd åkermark kan större kala ytor accepteras om trädgrupperna slås ihop och placeras på mindre vindutsatta ställen exempelvis i beståndskant. 10 träd/ha gäller fortfarande. ocertifierad mark: Hyggens storlek och form ska anpassas till natur och kulturmiljön. En begränsning av hyggens storlek ska eftersträvas. Använd gärna trädgrupper för att begränsa större ytor. På certifierad och ocertifierad mark (gäller ej Bergviksmark) På granåkrar (planterad gran på fd åkermark), se avsnittet om Granåkrar. FA - Granåkrar Dvs planterad gran på fd granåker (gäller ej Bergviksmark) På certifierad och ocertifierad mark Alla hänsynsområden, kantzoner och naturvärdesträd mm ska lämnas som vanligt, liksom 3 högstubbar per ha. Följande undantag kan dock göras: Saknas hänsynsträd behöver det ej fyllas på med grova produktionsträd upp till 10 träd/ha. En grupp av produktionsträd (10 grova) som bryter 3 ha kalyta behöver ej lämnas. 46 (69)

47 Forn - och Kulturhänsyn Ny Kulturminneslag (KML) från 1 jan 2014 Nytt i KML är att en Fornlämning ska vara från 1850 eller äldre. Det innebär att många lämningar numer är att betrakta som övrig kulturhistorisk lämning, se nedan. Som hjälp att avgöra om det är en Fornlämning som kräver samråd se RAÄ:s dokument Lista med lämningstyper och rekommenderad antikvarisk bedömning i Tempstore. OBS! Länsstyrelsespecifika uppgörelser angående ärendehanteringen kan förekomma. Lämningar efter våra förfäders arbeten ska värnas vid alla åtgärder. Kontrollera befintliga forn/kulturskikt i BESK/VSOP. Observera att områdena i skikten enbart markerar själva fornlämningen, utöver detta krävs en skyddszon runt området. Alla lämningar är inte upptäckta så fler kan dyka upp vid planeringsarbetet. Var särskilt uppmärksam när du planerar i områden där det saknas kulturinventeringar och/eller där det kan misstänkas att lämningar kan finnas, som exempel i Dalarna finns ofta kolbottnar i kanten mot myrområden. Alla lämningar ska identifieras och märkas ut både i terrängen och på kartan. Det går inte att lita på att kulturskiktens koordinater stämmer, de kan ligga fel. Samrådsplikt Fornlämningar/Fornlämningsområden inklusive skyddszon Vid åtgärd som kan påverka fornlämning tex vid FA, GA, inklusive dragning av basvägar och nybyggnation av väg, ska vi samråda med Länsstyrelsen eller instans som dessa har delegerat till, t ex Länsmuseet. I samband med avverkningsanmälan ska tillstånd sökas om det ska markberedas och planteras. (Tillståndsplikt gäller vid dessa åtgärder). Samrådet och tillståndet ska dokumenteras och scannas in i VSOP. Skyddszon till fornlämningar finns ej markerad i kartskikten, men inom dessa områden gäller också samrådsplikt och tillståndsplikt vid MB och PL. Skyddszonens omfattning bestäms av lämningens utförande, markens topologi och ingreppets omfattning. En skyddszon kan ej generaliseras. Det kan innebära att lämningen ligger utanför trakten men ändå kan påverkas vid en avverkning. Håll därför minst 50 meter från en fornlämning, är du osäker kontakta Länsstyrelsen. För stenåldersboplatser gäller 200 m. I Norrbotten gäller 200 meter till alla fornlämningar. Åtgärden ska utföras i enlighet med länsstyrelsens villkor. Fornlämningar är skyddade i lag. De får inte skadas eller risas över. Fornlämningar ska vara tydligt avgränsade i terrängen med Fornlämningsband och registrerade på karta och direktiv. Eventuella åtgärder inom lämningen ska stå på traktdirektivet. Ofta kan flera lämningar inom ett område leda till att ett större område snitslas ut. Snitslarna ska hängas utanför skyddszonen enligt samrådet. Fornlämningsområden ska vara egna beskrivningsenheter (Bergvik). Kulturlämningar Övriga kulturlämningar ska värnas vid alla skogsbruksåtgärder och får inte skadas eller risas ned. Träd som kan skada konstruktioner ska avverkas. Åtgärder vid forn/kultur lämningar Lämning och Skyddszon fri från körskador och ris 47 (69)

48 Lämning lämnas oskadad och träd på konstruktioner avverkas Kulturstubbar ställs enligt instruktion, se nedan Snitsling Fornlämningar (skyddszon normalt 10 m): I normalfallet, (om inte samrådet anger annat) hänger planeraren enkelband av Fornlämningsband 10 meter från lämningens ytterkant. Ris, körskador eller markberedning är inte tillåtet inom detta område. Kulturlämningar (skyddszon 5 m): Planeraren hänger enkelband av Kulturmiljöband, 5 meter från lämningens ytterkant. Ris, körskador eller markberedning är inte tillåtet inom detta område. Områden med många kulturlämningar som går in i varandra och som gör att ingen maskinell markberedning ska utföras inom området ska bandas runt området och anges att k-stubbarna ska stå längs bandningen. Gäller alla lämningar: Planeraren sätter dubbelband vid själva lämningen, så inte skördaren av misstag fäller träden direkt på eller kör sönder den. Skördaren måste lägga virket så att skotaren ej behöver köra i den snitslade skyddszonen. Gamla skador på lämningen får inte förvärras genom att gamla stick/basvägar följs. Håll ihop lämningar som är nära varandra eller hör ihop och undvik körning mellan dessa. Kulturstubbar Vid alla forn- och kulturlämningar lämnas kulturstubbar. Dessa kapas på 1,3 m höjd. Dessa utgör en markering åt efterföljande maskiner att det finns något som ska skyddas. Föryngringsavverkning: Skördarföraren väljer själv vilka träd som blir kulturstubbar. Kulturstubbarna ställs där skyddszonen börjar, dessa markerar stopp för grotskotare och markberedare. Gallring: Skördarföraren väljer själv vilka träd som blir kulturstubbar. Kulturstubbarna ställs invid lämningen, för att synliggöra den. Exempel på Fornlämningar Ytstora lämningar som är extra svåra att upptäcka och kräver experthjälp: (I RAÄ skiktet kan de även benämnas med de namn som står inom parentesen, tänk på att skyddszonen ej finns markerad i skiktet, lämningen kan vara registrerade långt utanför trakten men ändå påverka planeringen) Boplatser, husgrund (förhistoriska, medeltida, stenålder, bronsålder, järnålder) gravar eller gravfält (hög, röse, stensättning) järnframställningsplatser (blästplats, slaggvarp, slaggförekomst, blästbrukslämning). Fångstgrop samt fångstgropssystem Håll ihop området om det är flera gropar, ingen körning mellan groparna. Fäbodar Fäbodar saknas ofta i forn/kulturskikten. Om det på fastighetskartan står namn som slutar på vallen, -boden, -sätern, kan det vara indikation på att det finns en fäbod. Kolla då mot historiska kartor, eller samråd med Länsstyrelsen eller instans som dessa har delegerat till. Fossil åker/röjningsröseområden kan vara både och, se RAÄ:s dokument Lista med lämningstyper och rekommenderad antikvarisk bedömning Färdväg typ hålväg, Gruvhål, Kokgrop, Kolningsgrop, Lägenhetsbebyggelser, Ristning 48 (69)

49 Gränsmärke, Vägmärke rösen/stenar mellan socken, by, landskap räknas som fasta fornlämningar om de har ansenlig storlek, inskription eller namn. Övriga klassas som kulturlämningar Exempel på Övrig kulturhistorisk lämning Är lämningarna daterade 1850 eller äldre är de fornlämningar, bör stå i FMIS skiktet. Brunn/kallkälla, Dammvall, Flottningsanläggning, Tjärdalar, Tjärgropar, såglämningar, gruvor, täkter, stenbrott, dammar m.m. Torp, husgrund historisk tid Fäbodar saknas ofta i kultur/fornlämningsskikten. Om det på fastighetskartan står namn som slutar på vallen, -boden, -sätern, kan det vara indikation på att det finns en fäbod. Kolla då mot historiska kartor, eller samråd med Länsstyrelsen eller instans som dessa har delegerat till. avverka barrträd men lämna lövträd i lämplig mängd friställ eventuella vårdträd, fruktträd och buskar husgrunder, hus och tomt lämnas oskadad efter åtgärd lämna inga hjulspår eller andra bestående skador Kolbottnar (resmilor och liggmilor) FA: Avverka alla gagnvirkesträd, är det svårt att fälla träden utan att göra skada på kolbotten, så gör högstubbar istället GA: Gallra som vanligt med inriktning på grövre träd och träd som står på stybbringen. skada inte själva kolbotten, stybbring eller rester av kolarkoja Körning mellan kolbotten och kojruin är inte tillåtet (om det inte är väldigt långt mellan dessa). Kolarkoja/spismur avverka träd som växer i eller vid spismuren, var försiktig så att den inte skadas Odlingsrösen, stenmurar avverka träd som växer i eller på rösen och murar, var försiktig så att de inte skadas Äldre väg/stig kör inte med skotare eller andra maskiner om det finns risk för spårbildning åtgärda spår som trots allt uppkommit Rågångsrösen rösen/stenar mellan socken, by, landskap räknas som fasta fornlämningar om de har ansenlig storlek, inskription eller namn. Övriga klassas som kulturlämningar Finns forn/kultur i angränsning till trakten passa på att ta hänsyn till dessa samtidigt. Större områden som innehåller många lämningar och där det ej ska markberedas inom området, snitslas runt området och ställ k-stubbarna runt hela området istället för att sprida ut k-stubbar inom området. 49 (69)

50 Föryngringsavverkning Beståndsavveckling Allmänt Föryngringsytor ska anpassas till naturliga gränser som myrar, vattendrag etc. Hyggesstorleken får undantagsvis uppgå till ca 50 ha om naturliga avgränsningar saknas. FA avverkning bör ej planeras intill plant och ungskog klenare än 3 cm i diameter. Miniavståndet till plantskog med snytbaggerisk är minst 200 m. Lämplig drivningstid Ange lämplig drivningstid dvs drivningen från stubbe till industri Normal tid Tjällossning Torr eller tjälad mark Ingen avverkning får ske i skiktade lövdominerade skogar under fåglarnas häckningsperiod. Anteckna detta på trakten. Hyggesupptagning Hyggesupptagning är lämplig i merparten av de bestånd som ska föryngringsavverkas. Diskutera med skogsägaren vilken föryngringsmetod som ska användas. Fröträd, skärmställningar samt sådd ska användas restriktivt på Bergviks marker. Dessa får ställas på följande marker: Tätortsnära marker Marker med sociala hänsyn Ekonomiskt svåra marker att föryngra med plantering Av naturvårdsmässiga skäl Fröträdställning De fröträd som lämnas kvar vid naturlig föryngring ska vara jämnt fördelade, stormfasta och av god kvalitet med väl utvecklade kronor. Det är speciellt viktigt med en jämn fördelning av fröträden på bördiga marker, eftersom problemen med gräs ökar med boniteten. Fröträden kan förberedas genom hård sista gallring eller timmerställning. Lämna ett större antal fröträd där det är stor risk för stormfällning. Avveckla fröträden snarast efter det att föryngringen godkänts. Rekommenderat antal fröträd/ha: Bonitet T16 T18 T20 T22 T24 Antal träd/ha Förband, meter (69)

51 Skärmställning Det finns flera fördelar med en skärm: skyddar granföryngringen mot sommarfroster och ljuschocker hämmar besvärande gräsväxt. kan minska angreppen av snytbagge på plantorna. minskar behovet av skyddsdikning. bra ur naturvårdssynpunkt; marken kalläggs inte och flera arter kan överleva föryngringsfasen. Skärm kan ställas på Frostlänta marker Torvmarker Försumpade marker Vegetationsrika marker En skärm kan även producera frö och ge upphov till naturlig föryngring. Minimera risken för stormskador Förbered gärna skärmen med en hård sistagallring. I normala fall lämnas då träd per ha. Uttaget får dock inte vara högre än 40 procent av grundytan. Lämna gärna lövträd och tall i skärmen. Dessa är betydligt mer stormfasta än gran. Skärmar i låglänt terräng och i skydd av omgivande bestånd har störst chans att stå kvar. Undvik att ta upp nya hyggen i anslutning till en skärm. Inte mer än 40 % av grundytan Vid skärmställningen lämnas mellan 150 och 400 träd per ha tätare där det finns beståndsföryngring, glesare där s.k. basplantering ska utföras. Satsa på friska vitala skärmträd. Uttaget får inte överstiga 40 procent av stamantalet eller högst 30 % av grundytan. Hjälptabell vid skärmställning: Ståndortsindex Antal träd/ha Förband, meter Avveckling av skärm På frostlänta områden avvecklas skärmen då föryngringen nått ca 1,5 m på övriga områden då föryngringen nått minst 0,5 m. Skärmen bör avvecklas på vintern för att minimera skador på föryngringen. 51 (69)

52 Grot Var kan man ta ut grot? Uttag av grot vid föryngringsavverkning görs normalt en gång per omloppstid i form av torrt, avbarrat ris från mindre högar spridda på hygget. Vid normal väderlek har avbarrning skett efter ca sex veckor under den varma delen av året. Det innebär att höst- och vinteravverkad grot är avbarrad i början av juni ett normalår. Uttag kan göras undantagsvis av grön grot vid föryngringsavverkning. Då detta görs lämnas minst 1/3 av grot-volymen någorlunda spridd över hygget. På Bergviks marker gäller avbarrning som ett krav. På annans mark ska överenskommelse om metoden för uttaget ske med respektive skogsägare. Uttag bör inte göras på lågproduktiva torvmarker, torra marker, marker med grova jordarter eller tunt humustäcke. Planeraren avgör huruvida grotuttaget kan bli tillräckligt stort beroende på mängden grönmassa, för att grottutag ska ske. Undvik bestånd < 2 hektar om de inte kan samordnas med andra närliggande objekt. I Norrbotten undvik bestånd < 3 hektar Vid avverkning på marker med svag bärighet, där riset behövs för att undvika markskador, är ej grotuttag lämpligt. Intill fuktiga hänsyn samt övriga fuktiga partier av objektet bör groten användas att köra på. Undvik skotningsavstånd längre än 500 meter. Tänk på att: basvägarna bör vara minst 6 meter breda. På grund av detta bör man inte köra långa sträckor med risskotaren genom skogsbestånd. bestånd med underväxt ska underväxtröjas före avverkning för att inte rotryckta träd ska följa med vid risskotningen. Kör enligt Risa Rätt Alla trakter, oavsett grotuttag eller ej, ska planeras och drivas enligt RisaRätt Planering Vid planeringen anges vilka trakter som är lämpliga för grot-uttag. Detta registreras sedan som föreslagen åtgärd i BESK samt i VSOP. För de trakter där underväxtröjning är nödvändigt för att kunna ta ut grot anges detta också i BESK och VSOP. Vid köp av Bergvikstrakter ska anges om grot avses att tas ut. Vid avverkningsanmälan till Skogsvårdsstyrelsen anges om grot avses att tas ut. 52 (69)

53 Föryngringsåtgärder Strategi Beståndsanläggningen ska ske så kort tid som möjligt efter föryngringsavverkningen. Viktigt att tänka på är risken för snytbaggeskador. Mekaniska skydd och insektcider ska användas om det finns risk för snytbaggeskador. Huvudmetod är en bra markberedning med plantering av barrträd från förädlat frö. Målet är jämna bestånd med liten höjdvariation. Direktplantering Om beståndet ska planteras direkt utan hyggesvila, välj ett ja vid traktkategorin Direktplantering. Detta för att beståndet ska bli sökbart till plantbeställningen men även för planering av markberedning. Trädslag allmänt Tall och gran är våra huvudträdslag. Val av trädslag ska huvudsakligen styras av ståndorten och det trädslag som har högst volymproduktion ska väljas. I bestånden ska det även ingå naturlig föryngring av lövträd, lövträden ska uppgå till minst 5 % och minst 10 % söder om Dalälven, där det finns förutsättningar. På fuktiga och frostlänta marker kan lövdominerade bestånd skapas genom att utnyttja den naturliga föryngringen. Gran Gran är ett sekundärträd som tål skugga och trängsel. Gran är känslig för frost under vegetationsperioden. Detta i kombination med skuggtåligheten gör att granen växer bra under en skärm av t. ex. lövträd. I större delen av fjällkedjan bildar granen barrträdsgräns. Lämpliga marker för gran Gran lämpar sig på bördiga marker med god vattenförsörjning. Det gäller bl.a: Nedre delen av sluttningar och plana marker. Tänk på frostrisken på plana marker och i sänkor Högförmultnade, näringsrika torvjordar Ståndorter med finkornig jord, hög markfuktighet, rörligt markvatten och mäktigt jordlager Rotröta Om den gamla skogen har omfattande angrepp av rotröta bör man välja annat trädslag eller blandbestånd med hög lövandel för att hindra spridning av rötan till nästa generation. På Bergviksmark där SI är G24 och lägre kan det vara aktuellt att föryngra med tall istället för gran. På bättre index uppväger granens högre produktion och kortare omloppstid värdet av rötförlusterna. Om gran trots allt ska planteras, ska inga plantor sättas nära intill stubbar från föregående generation. Tall Tallen är ett pionjärträd som växer snabbt i ungdomen. Tallen trivs bra på öppen mark som hyggen, brännor etc. Den tål frost bättre än gran och är anspråkslös vad gäller vattentillgång och näring. Tall lämpar sig bra på höjder och övre delen av sluttningar och är det självklara valet på marker med tunn jord och på grovkorniga, torra sedimentmarker som rullstensåsar och andra isälvsavlagringar. Även på lågförmultnad, mager torvmark är tallen det mest lämpliga trädslaget. Svampen knäckesjuka värdväxlar mellan tall och asp. På ståndorter med 53 (69)

54 mycket asp bör man därför välja annat trädslag än tall (välj contorta norr om 60:e breddgraden och lägre än T24). Blandbestånd På medelgoda marker (ståndortsindex 22 24) producerar ofta blandbestånd av tall och gran mer virke än trädslagsrena bestånd. Blandbestånd av barr- och lövträd, främst gran och björk, är lämpligt på fuktigare ståndorter. Contortatall I kärva klimatlägen är contortatall ofta överlägsen vår inhemska tall. Contortatallen är ett utpräglat pionjärträd som växer snabbt i ungdomen. Den, i Sverige, årligen sammantagna arealen föryngrad med contorta får inte överstiga ha. Riktlinjer för beståndsanläggning av contorta. På Bergvik Skog Öst:s marker är ambitionen att plantera ca: 200 ha per år. Contortatall får användas på torra och friska marker med medelgrova och grövre jordar och på boniteter T23, G23 och lägre samt norr om Limes Norrlandicus. Contorta får inte användas för att förskjuta trädgränsen, se diagram nedan Inom varje ekologisk landskapsplan får arealen contorta aldrig överstiga 20% av den produktiva skogsmarken. Runt särskilt värdefulla frivilliga avsättningar, ska skyddszoner där contorta inte får användas definieras i samband med kommande översyn av de ekologisk landskapsplanerna. För nationalparker och reservat gäller en skyddszon på 1 km. Inom ett antal väl särskilt definierade större områden (vanligen ha + ) får contorta ej användas, detta för att säkra ett representativt urval av landskap med enbart inhemska trädslag och för att bla tillgodose rennäringens önskemål. Se vidare skikten contortafria zoner. Se Bergviks riktlinjer. Vid föryngringsavverkning som ska följas av plantering med contorta eller annat främmande trädslag ska lämnade hänsynsträd och hänsynsytor utgöras av för trakten representativa inhemska trädslag. Normal hänsyn. 54 (69)

55 Kompensatoriska naturvårdsåtgärder i contortalandskap I de landskap där contortatallen är intressant att använda för Bergvik, finns också ofta tallskogsmiljöer, som betraktas som värdekärnor utan att nå nyckelbiotopsstatus. Merparten av dessa områden kommer inte att skyddas vare sig av staten eller av Bergvik, då omfattningen inte ryms inom de naturvårdsåtaganden staten och Bergvik gör. Avsikten med riktlinjerna i detta dokument är, att inom contortalandskapen identifiera sådana skogar. Dessa ska hanteras med en förstärkt naturvårdshänsyn, som är mer långtgående än vad som krävs enligt Bergviks normala riktlinjer för naturvård vid slutavverkning För varje nyanlagd hektar med contortatall, ska motsvarande 0,5 ha skog för hantering med förstärkt hänsyn identifieras, i en plan för varje contortalandskap. Den förstärkta naturvårdshänsynen sker genom att den ordinarie naturvårdshänsynen på trakten förstärks areellt med minst 25 %. I första hand ska det ske genom att befintliga kantzoner och hänsynskrävande biotoper utökas med extra skyddszoner. Extra fristående trädgrupper kan användas då inga andra lämpliga delar kan förstärkas. I övrigt gäller de normala riktlinjerna för naturvård exempelvis gällande hänsynskrävande biotoper, kantzoner, naturvärdesträd, död ved m.m. För att kunna planera och öronmärka beskrivningsenheter där sådan förstärkt hänsyn ska tillämpas, har Bergvik lagt till PF Contortakompensation i värdelistan för fältet Skötselgrupp: 55 (69)

56 Björk Björk är vårt vanligaste lövträd. Den förekommer i två arter, vårtbjörk och glasbjörk. Vårtbjörk växer snabbare på god mark och ska därför gynnas då man kan välja. Glasbjörk är mera bunden till fuktig mark, men den förekommer även på frisk mark. Björkbestånd kan anläggas genom naturlig föryngring på: Fuktiga marker som gränsar till vattendrag och sjöar Frostlänta marker där gran har svårt att etablera sig Mindre fuktsvackor insprängda i barrbestånd Rotröteinfekterad mark Ur landskapsvårdssynpunkt värdefulla objekt, utmed vägar, nära bebyggelse och kulturlämningar Gammal åkermark som haft en generation gran, kan vara lämplig för björkodling om ståndorten är lämplig. Plantera 2000 förädlade vårtbjörksplantor per ha. Marker som inte ska beskogas med björk är där ståndortsindex överstiger G28 eller består av lersediment. Problem med sorkskador kan uppstå på gräsrika åkermarker. I områden med högt betestryck av hjortdjur är odling av vårtbjörk olämpligt. På områden som ska föryngras med löv ställ fröbjörkar av bra kvalité per ha. Vårtbjörk: Bladen är dubbeltandade och årsskotten hos unga träd har små hartsvårtor. Stammen får efterhand grov skrovlig bark och grenarna blir nedhängande. Glasbjörk: Stammen är slätare och vitare än hos vårtbjörk och grenarna är mera uppåtriktade. Bladen på glasbjörk är enkeltandade och årsskotten på unga träd är släta eller fint ludna. Föryngringsmetod Plantering Plantering är vår huvudsakliga skogsodlingsmetod. Det är en säker metod och bör därför användas på den övervägande delen av skogsmarken. Plantering har många fördelar: den är relativt oberoende av vädret, fungerar på alla ståndorter, tidsvinst i förhållande till andra metoder, flexibel beträffande trädslag och trädslagsblandning, möjligt att välja planttyp, proveniens och antal plantor per ha. Dessutom går det att utnyttja förädlat odlingsmaterial. Naturlig föryngring, Beståndsföryngring och sådd allmänt Naturlig föryngring, Beståndsföryngring och sådd, kan användas på upp till 5% av föryngringsarealen, per år på företagsnivå. Metoderna används, i huvudsak av tekniska eller naturvårdsmässiga skäl samt på marker med stora sociala värden där ett godkänt föryngringsresultat kan förväntas. De kan även användas på avverkade blöta eller värdefulla sumpiga partier som inte ska markberedas och planteras. Naturlig föryngring Metoden fordrar ståndortsanpassning och noggranna förberedelser. Det är viktigt att tidpunkten för markberedningen anpassas till fröfallet. Naturlig föryngring under fröträd kan främst användas på lavmarker och torra till friska lingontyper. Jordarten bör vara grov eller medelgrov. Temperatursumman bör vara > 950 dygnsgrader (motsv. ca 400 m.ö.h.) Naturlig föryngring av tall är olämplig på marker med mycket asp p.g.a. 56 (69)

57 risken för knäckesjuka. 57 (69)

58 Beståndsföryngring Med beståndsföryngring menas naturligt föryngrade plantor som utvecklas under det gamla beståndet. Beståndsföryngring bör endast användas i bestånd där det redan finns en måttlig eller rik föryngring med barrplantor. Om den befintliga föryngringen bedöms vara alltför gles, kan den kompletteras med en s.k. basplantering med ca plantor per ha. Små granplantor är känsliga. Skärmen måste därför avvecklas försiktigt så att inte plantorna utsätts för ljuschock eller sommarfrost. Även tall kan komma upp inne i bestånd. Det är vanligen på torrare marker, i luckor eller i mycket glesa bestånd. Tallen kan friställas hårdare än granen. Sådd Sådd är ett alternativ till naturlig föryngring. Sådd kan utföras manuellt eller maskinellt i samband med markberedning. Sådd är, då den lyckas, billigare än plantering, men är mera känslig för mark- och väderförhållanden. För att sådd ska vara lämplig krävs att: jorden inte får vara uppfrysningsbenägen. konkurrensen från gräset kan begränsas med fröträd eller skärmträd. groningsklimatet blir bättre under en skärm. Mikropreparering är ett sätt att förbättra groningsmiljön. sådd är olämplig på mycket torr mark, fuktig och våt mark, liksom på bördigare mark, till exempel örttyp. temperatursumman bör vara >900 dygnsgrader. 58 (69)

59 Markbehandling En bra markberedning är grunden för en lyckad föryngring. Därför ska markberedningsmetoden optimeras. Vi ska inte chansa med en billigare metod på marker där vi står och tvekar mellan tex harv och grävmaskin. Blöta marker Blöta marker ska aldrig markberedas. Fuktig mark Generellt: Endast intermittenta metoder får användas. Det är viktigt att skapa en upphöjd växtplats, där plantorna får ljus och värme samt syre till rötterna. Huvudmetoder Högläggning med grävskopa. Högläggning på humus (kan göras med skotardragen högläggare). Alternativ Normal harvning, intermittent. Djup harvning, intermittent. Inversmarkberedning. Frisk mark Generellt: Markbered försiktigt i varma och torra områden i Uppland och Gästrikland. Markbered kraftigare på vegetationsrika marker och i kallare och fuktigare klimat; kraftigast i nordvästra Dalarna, Härjedalen och Jämtland. Huvudmetoder Tunt humustäcke: Grund harvning. Medeltjockt humustäcke: Normal harvning. Tjockt humustäcke: Djup harvning. Alternativ Fläckmarkberedning eller intermittent harvning. Högläggning på humus. Inversmarkberedning. Torr mark Markbered om humusen är tjockare än 3 cm. Markbered försiktigt. Lämna en stor del av markytan opåverkad. Huvudmetod Fläckmarkberedning/Intermittent harvning. Alternativ Grund harvning. 59 (69)

60 Plantor Planttyp Stora, växtliga plantor klarar i allmänhet konkurrens och skador bättre än små. Mindre plantor är å andra sidan lättare att sätta, hantera och distribuera. Täckrotsplantor finns i tre storlekar: Plantek F 64 är den största och den passar på bördiga marker i södra delen av verksamhetsområdet. Plantek F 81 är till för de mellangoda markerna. Plantek F 121 och Planta 80 passar på de magraste markerna med liten konkurrens från annan vegetation. Provenienser anpassade för ståndorten används inom ramen för Skogsstyrelsens föreskrifter och allmänna råd. Dokumentera härkomsten för plantor och frö i Besk. Skyddade Plantor Skyddade plantor användas överallt i områden där det finns risk för snytbaggeskador. I första hand ska mekaniska skydd användas Antal Tabellen anger det rekommenderade antalet plantor som ska sättas ut vid plantering på normal skogsmark. På svårföryngrad mark måste antalet plantor ökas samt anpassas till proveniensens härdighet och ståndortens temperatursumma samt övriga förutsättningar. Tall och Gran - Stamantalen är ett beståndsmedelvärde på trakten. Tallindex Granindex Önskvärt stamantal per hektar G T28 G T26 G T24 G T22 G T20 G T18 G T16 G T14 G T12 G Contorta Följande stamantal gäller. Contorta anläggs i huvudsak genom markberedning och plantering i förband enligt nedan. SI Antal plantor vid plantering T T T T T T Använd index för H100 tall 60 (69)

61 Sådd av contorta sker på gängse vis med målet att nå stamantal enligt ovan. 61 (69)

62 Gallringsavverkning Gallringstidpunkt Bestånden ska gallras när det biologiska behovet anger det, dvs när de kvarvarande träden fortfarande har fullt utvecklade och vitala kronor. Normalt inträffar detta när beståndet har en övre höjd på m. Vid glesare, gruppställda och luckiga bestånd kan en övrehöjd på i medel 15 m eftersträvas. Inga delar av bestånd som gallras ska undantas från åtgärd på grund av låg medeldiameter. Om höjd/stamantalsrelationen anger att det är dags för gallring, eller kommer att vara dags för gallring före nästa gallringstidpunkt i huvudbeståndet, ska det gallras alternativt röjas, oavsett diameter på träden. Kanter mot områden som inte är hänsynsytor ska normalt gallras. Gallringsuttag Gallring ska ge kvarvarande träd möjlighet att snabbt nå grövre dimensioner till slutet av omloppstiden. Tidpunkt för gallringsingrepp ska därför i första hand styras av de kvarvarande trädens förutsättningar att reagera på det ökade utrymmet som gallring ger. Gallring ska utföras på sådant sätt att det totala antalet gallringar under omloppstiden minimeras, samtidigt som risken för skador på det kvarvarande beståndet blir låg. Uttaget ska vara så stort som det produktionsmässiga utrymmet och riskexponering medger vid varje tillfälle. Som stöd för detta används Bergviks gallringsmall som finns på entreprenörswebben Gallring i lövbestånd Gallringsuttag bör vara 30-50% av stamantalet. I varje gallring tas de kvalitativt sämsta träden bort. Första gallring utförs mellan 13 och 15 m övre höjd. Efter gallring bör det finnas stammar/ha. Efter sista gallring, som sker innan grönkronan blivit mindre än 50 % och senast vid 19 m övre höjd, bör det finnas stammar/ha kvar till slutavverkning. Kontrollera lövbeståndens utveckling vart 6:e år i gallringsfasen. Gallring i kort och klen skog Som stöd för detta används Bergviks dokument Stöd för prioritering av röjnings- och gallringsingrepp i eftersatta bestånd som finns på entreprenörswebben Stubbehandling Vid gallring i granbestånd och grandominerade delar av blandbestånd, ska stubbarna behandlas mot rötinfektion när temperaturen överstiger +3 grader. 62 (69)

63 Underväxtröjning Underväxtröjning GA Syftet med underväxtröjning är att medelstamsvolymen ska höjas och att förarens sikt och produktion ska förbättras. Detta för att skördarens produktivitet ska öka så att avverkningen blir billigare. I gallring minskar även risken för skador på kvarvarande stammar. Underväxtbehovet i gallring är oftast varierande på en trakt vad gäller antal, trädslag och gruppställdhet. Därför måste planeraren försöka sätta sig in i skördarförarens situation och besluta huruvida underväxtröjning behövs eller inte. En tumregel är att man inte röjer om det är < stammar, men det är beroende av hur mycket de skymmer och hindrar aggregatet. Särskilt viktigt att röja för siktens skull i första gallringar, i andra gallringar brukar sikten vara bättre och utrymmet för aggregatet större, därav ej samma behov av röjning. Bedöm vilka områden som behöver underväxtröjas, skilj ur större områden >2 ha, som ej behöver underväxtröjas. Underväxtröjning FA Syftet med underväxtröjning är att medelstamsvolymen ska höjas och att förarens sikt och produktion ska förbättras. Detta för att skördarens produktivitet ska öka så att avverkningen blir billigare. Områden i föryngringsavverkning som ska Grotas bör normalt underväxtröjas. Underväxtbehovet i FA är oftast varierande på en trakt vad gäller antal, trädslag och gruppställdhet. Därför måste planeraren försöka sätta sig in i skördarförarens situation och besluta huruvida underväxtröjning behövs eller inte. Allmänt På det som ska underväxtröjas görs en bedömning av svårighetsklasser och dessa införs under traktkategorier i VSOP: Lätt = Lätt röjning, tidsåtgång ca 0,5 ha/tim (4 ha/dag) Medel = Medelsvår röjning, tidsåtgång ca 0,3 ha/ tim (2,4 ha/dag) Svår = Svår röjning, tidsåtgång ca 0,2 ha/tim (1,6 ha/dag) Definition av en underväxtröjningsstam Tall < 7 cm Gran < 7cm Löv < 8 cm Samt följande träd: Träd som skymmer sikten och inte kan bli en massabit (3m långa och 5 cm i topp) Krokiga och kvistiga träd som inte blir massaved. Klena träd i Gallring som står nära huvudstammar och där man riskerar att skada den kvarvarande huvudstammen med aggregatet. Ange om avlägg och basväg behöver röjas. Skriv eller snitsla hur stort avlägget ska vara. Kalibreringar av svårighetsklasser bör göras på resp Region Underväxtröjningen bör utföras minst 1 år före åtgärd. 63 (69)

64 Sen Röjning Otillräckligt röjda bestånd måste åtgärdas med en sen röjning eller en förberedande röjning. Bestånd som är mellan 7 och 12 meter höga och som inte har röjts eller röjts för lite ska röjas snarast. Se kolumn 2 i röjningstabellen nedan. Om stamantalet överstiger tabellens riktlinje med mer än 300 stammar per hektar bör beståndet röjas. Skapa skogsvårdstrakt i VSOP. (När det är bestånd som ska gallras hör det alltid till åtgärden underväxtröjning.) Tall index Gran index Contorta Index Tabell 1 Tabell 2 Högsta tillåtna och önskvärt stamantal efter röjning Röjbehov finns när stamantalet är över: T28+ G T26 G26 C T24 G24 C T22 G22 C T20 G20 C T18 G18 C T16 G16 C T14 G14 C T12 G12 C Skogsskydd I barrbestånd kan skadeinsekter föröka sig i de fällda träden och sedan angripa och skada kringstående skog. Det gäller framförallt märgborre på tall och 6-tandad barkborre på gran. För granvirke grövre än 10 cm i diameter och tall med skorpbark gäller att högst 5 m3sk per ha och år får lämnas kvar i skogen. Om man lämnar kvar mer än 250 löpmeter fällda råa barrträd grövre än 7 cm på bark per hektar bör röjningen ske under s.k. säkra perioder (se karta). Rotröta Underväxtröjning av klen gran som är högre än halva medelhöjden, i samband med gallring i granbestånd och grandominerade delar av blandbestånd bör helst utföras vintertid. Om detta inte är möjligt, ska så stor andel som möjligt av granar som är högre än halva medelhöjden sparas till skördaren och behandlas mot rötinfektion samtidigt som de avverkas med maskin. Gallra granåkrar under vintern. 64 (69)

65 Sen röjning av granbestånd över 5 meter, bör ske när temperaturen är under 0 grader (eventuellt lämpligt som Energiuttag). 65 (69)

66 Dikning Skyddsdikning och dikesrensning utförs alltid så att naturliga vattendrag och andra värdefulla miljöer inte påverkas. En s.k. närings eller slamfälla ska anläggas vid utloppet till bäckar och övrigt vatten. Samråd Alla skydds- och dikesrensningar ska föregås av ett dokumenterat samråd med Skogsstyrelsen minst 6 veckor innan arbetet påbörjas. På föryngringsavverkning finns det en kryssruta i avverkningsanmälan, dessutom vill SKS veta: antal ha som ska avvattnas vilka planerade åtgärder som ska begränsa miljöpåverkan, tex slamgropar mm För övriga åtgärder ska en karta bifogas samrådet med SKS på vad som ska dikesrensas, med angivet antal ha och åtgärder mot miljöpåverkan, lika som ovan. Skyddsdikning Skyddsdiken är grunda diken, max 50 cm djupa, som tas upp efter slutavverkning för att transportera bort det vatten de avverkade träden inte längre pumpar upp. Skyddsdiken ska inte rensas och får endast anläggas på frisk mark, undantagsvis på fuktiga marker. Skyddsdikning på torvmarker och blöta marker är att betraktas som nydikning och man blir då skyldig att söka tillstånd hos Länsstyrelsen innan några åtgärder får påbörjas. Skyddsdikning får endast utföras då det inte finns något alternativ för att klara återväxten. Kontakta Skogsstyrelsen i tveksamma fall. Dikesrensning Dikesrensning innebär att man rensar ur gamla diken till ursprungligt djup och bredd. Har ett gammalt dike vuxit igen så att ett nytt naturtillstånd bildats (rensningsfria år), marken runt diket har återförsumpats, klassas det inte längre som dikesrensning utan som nydikning. Då är man skyldig att söka tillstånd hos Länsstyrelsen innan några åtgärder påbörjas. För att bibehålla skogdikens dränerande förmåga behöver de rensas från löst sediment, nedrasat material och vegetation. En rensning som inte innebär en ökad avvattning är inte tillståndspliktig. Det är viktigt att vi rensar de diken där det finns ett behov för att upprätthålla markens produktionsförmåga. OBS1: Diken på magra torvmarker underhålls inte utan får växa igen. (certifieringskrav) Markavvattning Markavvattning är en åtgärd som utförs för att varaktigt avvattna mark med syftet att öka virkesproduktionen. Vid nydikning, dikningsfördjupning och rätning krävs tillstånd från länsstyrelsen. Odikade marker får ej avvattnas (certifieringskrav). Markavvattning genom nydikning på försumpad produktiv skogsmark eller improduktiv torvmark ska inte ske på Bergviks mark. 66 (69)

67 Gödsling På Bergvik Östs marker ska det gödslas minst 2000 ha årligen och huvudstrategin är att gödsla bestånden 2 gånger mellan sista gallring och slutavverkning. Välj i första hand växtliga äldre bestånd med bra virkeskvalité. Som planerare är det viktigt att ni föreslår gödsling och metod på alla bestånd som är gödslingsvärda. Naturvärdesbedömning ska utföras innan gödsling (gäller all mark). Samråd ska ske med Skogsstyrelsen och berörda samebyar senast 1/10 året före spridning. Vid helikoptergödsling ska allmänheten informeras genom annonsering i dagspressen vid helikoptergödsling. Baskrav: fastmark podsoljordmån ståndortsindex (SIND) minst 80% av grundytan är barrträd ingen avverkning inom 10 år frisk och välsluten skog Gödsla ej: kraftigt älgskadade bestånd ELP bestånd lavdominerande marker genomsläppliga jordar marker med grunt jorddjup eller skenhälla Spridning med helikopter passar bäst för stora homogena bestånd och det gör inget att det är långt från väg, eller dålig bärighet. Bestånden måste vara minst 2 ha. Traktor bör användas i gallrad skog nära väg. Det lämpar sig väl i objekt med oregelbunden form, naturvårdskänsliga områden och objekt nära bebyggelse. Gödsla i första hand efter andra och tredjegallringar. Gödsling i bestånd som har mer än 25 år till slutavverkning bör undvikas. Gödselmedlet får ej spridas: över sjöar vattendrag som är vattenförande året runt våtmarker klass 1 och klass 2 i sumpskogsinventeringen formellt skyddad mark, nyckelbiotoper, en gödslingsfri zon på minst 25 meter intill annans mark och väg, 10 meters gödslingsfri zon Områdesindelning för begränsning av skogsgödsling Den maximala gödselgivan för en omloppstid är: Område 1 = Ingen gödsling Område 2 = 150 kg kväve/ha Område 3 = 300 kg (max 2 gödslingar) Område 4 = 450 kg 67 (69)

68 Stormfällning och snöbrott Prioritering av insatser m.m. Om prioritering behöver göras, prioritera arbetet till de produktionsbestånd där stora volymer barrvirke är fällt/brutet. Skada inte fornlämningar och kulturlämningar. Risa inte heller ner dessa. Avbrutna och lutande träd: För att lämna ett toppbrutet träd ska trädet fungera som en huvudstam i beståndet fram till nästa åtgärd. En tall ska ha minst 4 gröna grenvarv kvar och en gran minst halva grönkronan kvar. Lutande träd avverkas Arealgränser: Om föryngringsavverkning ska ske i skadade bestånd ska arealer över 0,5 ha hanteras på sedvanligt sätt med anmälan till SKS (samråd med SKS lokalt om ev förenkling kan ske). För att ett bestånd ska betraktas som så skadat att det är nödvändigt att börja om med föryngring gäller för områden under 2 ha att kvarvarande virkesförråd ska understiga SVL 5:1- kurvan, se rödprickad linje. För områden över 2 ha ska virkesförrådet understiga SVL 5:1 plus 20 %. Hantering av naturvårdsbestånd Samråd med myndigheterna innan avverkning sker i följande områden: Reservat och biotopskyddsområden Områden med naturvårdsavtal Planerade reservat, oskyddade nyckelbiotoper, fornlämningsområden, Natura2000 områden och i anslutning till Natura2000 områden. Avsatt skog I dessa områden ska, om möjligt, alla vindfällen och nya högstubbar lämnas, men om volymen överstiger 5 m3sk nydöd barrved inom ett ha, ska samråd ske med Skogsstyrelsen och ev. dispens begäras för att lämna den döda veden. Produktionsskog med generell naturhänsyn Nydöd ved av tidigare lämnad generell naturhänsyn lämnas alltid. Om volymen nydöd barrved överstiger 5 m3sk ska samråd ske med Skogsstyrelsen och ev. dispens begäras. Spara vindfällen av lövträd och s.k. naturvärdesträd. Träd som allvarligt hindrar framkomligheten får tas om hand eller flyttas om de utgör stora hinder för drivning och markberedning. Vid tillvaratagande av färska vindfällen på hyggen lämnas minst två grövre vindfällen/träd i medeltal per hektar avverkad yta, om volymen nydöd ved i den generella hänsynen understiger 5 m3sk Var rädd om äldre liggande och stående döda träd. Lämna färska högstubbar av löv. Lämna några färska högstubbar av barr per ha. Nyskapa inga högstubbar. Särskild hänsyn vid vatten Lämna träd i kantzoner och tidigare lämnade naturvårdsträd som blåst ned i naturliga vattendrag och sjöar. Skapa inte körskador i och intill vatten. Kör inte i vattendrag och förstärk tillfälliga överfarter. Upparbeta om möjligt brötar av träd som riskerar att orsaka långvarig översvämning. Rensa dock inte helt rent i vattendraget utan låt också träd ligga kvar. Tätortsnära skogar 68 (69)

69 För framkomlighet och säkerhet i tätortsnära skogar, vid stigar m.m. medges undantag från ovanstående krav. Nödlägesberedskap Vid olycka, brand eller annan akut situation: RING (69)