Skötselplan för bebyggelsenära natur 18 KS

Transkript

1 Skötselplan för bebyggelsenära natur 18 KS

2 VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen Skötselplan för bebyggelsenära natur (KS ) Beslut Kommunstyrelsen föreslår att fullmäktige antar Skötselplan för bebyggelsenära natur. Anteckning Nicklas Steorn (MP) ser gärna en femårig cykel för skötselplan vid nästa revidering. Reservationer Jaana Tilles, Ing-Marie Elfström och Thomas Arctaedius alla (S) reserverar sig mot att deras eget tilläggsyrkande avslås. Ärendebeskrivning Vallentuna kommun växer och fler invånare blir beroende av den bebyggelsenära naturen, vilket också innebär att trycket på denna ökar. Kommunen äger och ansvarar idag för flera hundra hektar natur som gränsar till bostäder, arbetsplatser och annan bebyggelse. Naturen måste också skötas på ett fackmannamässigt, kontinuerligt och för invånarna förståeligt sätt. Skötsel enligt planen innebär även att naturen blir mer attraktiv och därmed ökar tillgängligheten. Därför har nu en Skötselplan färdigställts för den bebyggelsenära naturen. Kommunens mark har i denna delats upp i olika områden som sköts vart tionde år enligt ett cirkulerande schema. Efter tio år börjar skötseln om i det första området igen. Planens förslag till åtgärder utgör underlag för kommande utveckling av nya bostadsområden. Skötselplanen uppdateras minst vart tionde år. Ärendet har tidigare bvehandlats av kommunfullmäktige, , då det återremitteras med följande motivering; att samhällsbyggnadsförvaltningen ska göra kartan över planen tydligare och mer lättläslig samt uppdatera skötselplanen. Yrkanden Ordförande, Parisa Liljestrand (M) yrkar att kommunstyrelsen föreslår att fullmäktige antar Skötselplan för bebyggelsenära natur. Jaana Tilles (S) yrkar som tillägg att halvera tidsintervallen för uppdatering av skötselplanen till 5 år. Beslutsgång Ordförande, Parisa Liljestrand (M) meddelar att hon först kommer ställa proposition på sitt eget yrkande och sedan på Jaana Tilles (S) tilläggsyrkande. Ordförande, Parisa Liljestrand (M) ställer proposition på sitt eget yrkande och finner att kommunstyrelsen beslutar i enlighet därmed. Ordförande, Parisa Liljestrand (M) ställer proposition på Jaana Tilles (S) tilläggsyrkande och finner att det avslås. Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande 14

3 VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen Beslutsunderlag Skötselplan för bebyggelsenära natur 2. Tjänsteskrivelse Skötselplan för bebyggelsenära natur 4. Skötselplan Bebyggelsenära natur Expedieras till Akten Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande 25

4 VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsens teknik- och fastighetsutskott Skötselplan för bebyggelsenära natur (KS ) Beslut Teknik- och fastighetsutskotet föreslår att: kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige antar Skötselplan för bebyggelsenära natur. Ärendebeskrivning Vallentuna kommun växer och fler invånare blir beroende av den bebyggelsenära naturen, vilket också innebär att trycket på denna ökar. Kommunen äger och ansvarar idag för flera hundra hektar natur som gränsar till bostäder, arbetsplatser och annan bebyggelse. Naturen måste också skötas på ett fackmannamässigt, kontinuerligt och för invånarna förståeligt sätt. Skötsel enligt planen innebär även att naturen blir mer attraktiv och därmed ökar tillgängligheten. Därför har nu en Skötselplan färdigställts för den bebyggelsenära naturen. Kommunens mark har i denna delats upp i olika områden som sköts vart tionde år enligt ett cirkulerande schema. Efter tio år börjar skötseln om i det första området igen. Planens förslag till åtgärder utgör underlag för kommande utveckling av nya bostadsområden. Skötselplanen uppdateras minst vart tionde år. Ärendet har tidigare bvehandlats av kommunfullmäktige, , då det återremitteras med följande motivering; att samhällsbyggnadsförvaltningen ska göra kartan över planen tydligare och mer lättläslig samt uppdatera skötselplanen. Yrkanden Elwe Nilsson (M), ordförande, yrkar att Teknik-och fastighetsutskottet beslutar att: kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige antar Skötselplan för bebyggelsenära natur. Beslutsgång Ordförande ställer proposition på Elwe Nilssons (M) yrkande och finner att utskottet beslutar i enlighet därmed. Beslutsunderlag 1. Tjänsteskrivelse Skötselplan för bebyggelsenära natur 3. Skötselplan Bebyggelsenära natur Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande 16

5 VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsens teknik- och fastighetsutskott Expedieras till Akten Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande 27

6 VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN DNR KS ANDERS DAGSBERG SID 1/2 LANDSKAPSARKITEKT KOMMUNSTYRELSEN Tjänsteskrivelse Skötselplan för bebyggelsenära natur Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår att fullmäktige antar Skötselplan för bebyggelsenära natur. Ärendet i korthet Vallentuna kommun växer och fler invånare blir beroende av den bebyggelsenära naturen, vilket också innebär att trycket på denna ökar. Kommunen äger och ansvarar idag för flera hundra hektar natur som gränsar till bostäder, arbetsplatser och annan bebyggelse. Naturen måste också skötas på ett fackmannamässigt, kontinuerligt och för invånarna förståeligt sätt. Skötsel enligt planen innebär även att naturen blir mer attraktiv och därmed ökar tillgängligheten. Därför har nu en Skötselplan färdigställts för den bebyggelsenära naturen. Kommunens mark har i denna delats upp i olika områden som sköts vart tionde år enligt ett cirkulerande schema. Efter tio år börjar skötseln om i det första området igen. Planens förslag till åtgärder utgör underlag för kommande utveckling av nya bostadsområden. Skötselplanen uppdateras minst vart tionde år. Ärendet har tidigare bvehandlats av kommunfullmäktige, , då det återremitteras med följande motivering; att samhällsbyggnadsförvaltningen ska göra kartan över planen tydligare och mer lättläslig samt uppdatera skötselplanen. Bakgrund gav teknik- och fastighetsutskottet samhällsbyggnadsförvaltningen i uppdrag att ta fram en skötselplan för den bebyggelsenära naturen i kommunen. Samhällsbyggnadsförvaltningen har genomfört en inventering av behov och omfattning av denna natur. Ekonomiska konsekvenser Åtgärder inom den bebyggelsenära naturen ska rymmas i den årliga budgeten men erfarenheten visar att ytterligare medel bör skjutas till. Dessutom ökar arealen av denna typ av natur i och med att byggandet i kommunen ökar. SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN TUNA TORG1, VALLENTUNA VALLENTUNA TFN FAX SBF@VALLENTUNA.SE 8

7 VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN DNR KS SID 2/2 Handlingar 1. Tjänsteskrivelse Skötselplanen Anna Holm Samhällsbyggnadschef Johan Carselind Gatu- och Parkchef Ska expedieras till Akten 9

8 VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunfullmäktige Skötselplan för bebyggelsenära natur (KS ) Beslut Kommunfullmäktige beslutar att återremittera ärendet till samhällsbyggnadsförvaltningen. Motivering till återremiss Ärendet återremitteras med följande motivering; att samhällsbyggnadsförvaltningen ska göra kartan över planen tydligare och mer lättläslig samt uppdatera skötselplanen. Ärendebeskrivning Vallentuna kommun växer och fler invånare blir beroende av den bebyggelsenära naturen, vilket också innebär att trycket på denna ökar. Kommunen äger och ansvarar idag för flera hundra hektar natur som gränsar till bostäder, arbetsplatser och annan bebyggelse. Naturen måste också skötas på ett fackmannamässigt, kontinuerligt och för invånarna förståeligt sätt. Skötsel enligt planen innebär även att naturen blir mer attraktiv och därmed ökar tillgängligheten. Därför har nu en Skötselplan färdigställts för den bebyggelsenära naturen. Kommunens mark har i denna delats upp i olika områden som sköts vart tionde år enligt ett cirkulerande schema. Efter tio år börjar skötseln om i det första området igen. Planens förslag till åtgärder utgör underlag för kommande utveckling av nya bostadsområden. Skötselplanen uppdateras minst vart tionde år. Yrkanden Jaana Tilles (S) yrkar, med bifall från Johan Skog (M), att kommunfullmäktige återremitterar ärendet till samhällsbyggnadsförvaltningen. Jaana Tilles (S) yrkar, om återremissyrkandet faller, som tillägg att halvera tidsintervallen av skötseln för bebyggelsenära natur till fem år. Beslutsgång Ordförande, Ray Idermark (M), meddelar att han först kommer att ställa proposition på Jaana Tilles (S) återremissyrkande. Om det faller kommer han att ställa proposition på Jaana Tilles (S) tilläggsyrkande. Ordförande, Ray Idermark (M), ställer proposition på Jaana Tilles (S) återremissyrkande och finner att kommunfullmäktige beslutar i enlighet med Jaana Tilles (S) yrkande. Beslutsunderlag Skötselplan för bebyggelsenära natur Skötselplan för bebyggelsenära natur 3. Tjänsteskrivelse Skötselplan Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande 10

9 VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunfullmäktige Expedieras till Akten Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande 211

10 SKÖTSELPLAN Bebyggelsenära natur SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN VALLENTUNA KOMMUN TUNA TORG 2, 2 TR VALLENTUNA TFN: FAX: SBF@VALLENTUNA.SE 12

11 SKÖTSELPLAN Bebyggelsenära natur i Vallentuna kommun Inledning Den bebyggelsenära naturen i Vallentuna kommun behöver vårdas och utvecklas regelbundet och målmedvetet. Därför har en skötselplan tagits fram. Skötselplanen är fastställd genom beslut i Kommunfullmäktige den Syftet med planen är att den kommunägda naturen ska skötas kontinuerligt och konsekvent och att de rekreativa kvalitéerna ska stärkas och utvecklas. Skötselplanens syfte är också att vara ett praktiskt underlag för förvaltning, planering och genomförande av skötselåtgärder samt för dokumentation och uppföljning av dessa arbeten. Skötselplanen är det dokument som styr förvaltarens skötselåtgärder inom ett specifikt naturområde. Utifrån planen kan åtgärderna sedan utvärderas och/eller omprövas. Bebyggelsenära natur är den natur som gränsar till bebyggelse inom tätorterna i Vallentuna kommun. Denna natur utgör en viktig del i bevarandet av den biologiska mångfalden och bidrar med ekosystemtjänster samt är viktig för invånarnas närrekreation. Inom den bebyggelsesnära naturen finns motionsspår, stigar, friluftsgym och bänkbord. Den bebyggelsenära naturen gränsar också till kommunens andra naturområden och skogar den tätortsnära naturen. Naturen inom tätorten ska skötas på ett sådant sätt att en för friluftslivet attraktiv natur bibehålls/skapas samtidigt som befintliga naturvärden bevaras. Odlingslandskapets landskapsbild, upplevelse- och naturvärden ska bevaras. Detta kan ske genom adekvat åkerbruk, vallodling, betesdrift samt skogs- och ängsskötsel. En skötselplan innebär också ett skydd av naturen eftersom den motverkar utryckningar med planlösa åtgärder. Skötselplanen möjliggör också för en mer långsiktig och resurseffektiv ekonomi som minskar risken för kostsamma nödinsatser. Den bebyggelsenära naturen består av flera hundra hektar mark och utgör därmed en viktig del av samhällsstrukturen. Grönstrukturen Den bebyggelsenära naturen utgör en viktig pusselbit i den del av samhällsstrukturen som kallas grönstruktur. Grönstrukturen är den väv av 13

12 parker, natur, gröna stråk och länkar samt andra gröna områden och så kallade blå struktur som sjöar och vattendrag, som genomväver ett samhälle/en kommun. Den bebyggelsesnära naturen erbjuder närrekreation, undervisningsmöjligheter, upplevelser av flora och fauna. Bebyggelsenära natur bidrar också till att bebyggelse och samhällsbild ger ett mindre tätt, bullrigt och hårt intryck samtidigt som den renar luften och skapar en fuktigare luft vid torr väderlek. På grund av ökande miljöutsläpp och klimatförändringen, har de senaste decenierna vegetationens betydelse som koldioxidfälla också ökat. Vidare har den bebyggelsenära naturens positiva inverkan på tillfrisknande, rehabilitering, hälsa och välbefinnande gjort att det blivit allt viktigare att tillgodose människans behov av dessa sorters områden. Kulturhistoriska värden Människans spår i landskapet är en obestridlig del av kommunens identitet och besöksvärden. Kulturhistoriskt intressanta landskapselement och fornlämningar ska synliggöras och hållas fria från igenväxningsvegetation. De objekt som berörs av denna skötselplan, vårdas i samarbete med kommunantikvarien. Allmänt Kommunens skogsvård bedrivs på ett ekologiskt och miljöriktigt sätt. Inga kalhyggen (så kallade föryngringsytor) förekommer och skogsområden gallras försiktigt så att skogen får bli gammal och innehållsrik. På en del platser lämnar vi skogen ifred så att den kan utvecklas fritt. Målet är riktiga skogar och inga trädplanteringar, så kallade fake forests. Efter avverkningar i skogen kan det ibland tyckas vara ostädat. Skälet till att ris och grenar lämnas kvar är att de ska brytas ned och återföra näring till marken och en del ris ligger kvar för att det ska torka innan det körs bort. I vissa fall lämnas rester kvar för att marken måste torka, så att maskinerna inte skadar marken vid körning. Vid gallringar närmast bebyggelse tas det mesta av riset bort, flisas och säljs som biobränsle. Vid gallringar längre in i skogen, tas ris bort på leder och stigar. Vi lämnar döda träd i skogen av naturvårdsskäl eftersom många svampar och insekter behöver dött trä för att leva och fortplanta sig. Döda träd är viktiga för den biologiska mångfalden. Insekter bygger bo under barken och fåglar hittar i sin tur mat i de murkna stammarna. En mångfald av djur och växter gör våra bebyggelsenära skogar till bra klassrum för både barn och vuxna som vill lära sig mer om naturen. Vissa år används häst som komplement till maskiner. Det uppskattas av många som besöker 14

13 kommunens skogsområden, inte minst förskolor och skolor. Skötseln av Vallentunas bebyggelsenära natur ska även syfta till att skapa attraktion och därmed tillgänglighet. Inom den bebyggelsenära naturen finns många olika typer av biotoper, växtmiljöer, varför artsammansättningen i dessa lämnas utan närmare beskrivning. Rent generellt kan dock sägas att buskskiktet är svagt utvecklat och bör därför gynnas i all naturvård. Detta gäller arter som till exempel måbär, en, slån, druvfläder, hassel, flerstammig rönn samt brakved. Hassel är en kulturhistoriskt intressant växt som kan vara flera hundra år gammal och finns där människan bott och verka. Bryn, kärr och andra våtmarker är av mycket stort värde och ska liksom hällmarker visas stor hänsyn. Brynen ska bevaras och bryn ska också utvecklas där sådana saknas. Det kan gälla gynnande röjning/gallring men även kompletteringsplanteringar. Våtmarker får ej befaras med fordon, de ska bevaras och utvecklas samt bara undantagsvis underkastas åtgärder. Sådana åtgärder kan vara röjning av vegetation vid hotande av igenväxning samt röjning för tydligare vattenflöden. För att den bebyggelsenära naturen ska kunna fungera på ett optimalt sätt och samtidigt bidra med estetiska och sociala värden, måste den skötas på ett ändamålsenligt sätt. På en karta åskådliggörs de aktuella ytorna och i vilken ordning de sköts. Insatserna görs enligt en cykel om tio till tolv år, vilket innebär att personalen återkommer till samma plats vart tionde till tolfte år. När en cykel har gått byter man årtal i Tekis Park-skiktet, så att exempelvis 2012 blir De två sista åren i varje cykel ägnas åt tätorterna utanför centralorten, såsom Kårsta, Ekskogen, Karby-Brottby och Lindholmen. Den bebyggelsenära naturen kan delas in i naturtyperna skog, lund, naturrester och ängsmark. Nedan följer en skötselbeskrivning av respektive naturtyp. Skog Skogen ska röjas, gallras och plockhuggas. Aldrig kalhuggas. Befintliga värden, biotoper och växter ska gynnas. Viss del av ris, lågor (liggande träd), torrakor (döda träd som fortfarande står) och högstubbar ska lämnas kvar i naturvårdande syfte. Extra värdefulla arter som till exempel ek, hassel och bok ska bevaras. Solitära individer ska frihuggas och gynnas, och rester av gamla boplatser ska likaså vårdas. Både växter, friluftskonstruktioner och kulturmiljöer ska vårdas. Vid insattser i skogen ska struktur och dynamik eftersträvas. Struktur innebär att arter och individer i olika storlek och höjd alltid ska finnas i växtsystemet. Dynamik innebär att skogen är innehålls- och upplevelserik där öppet och slutet, barrträd och lövträd samt olika arter avlöser varandra. Samtidigt som träd lämnas kvar för den biologiska mångfalden, är det viktigt att riskträd intill gång- och cykelvägar och andra 15

14 anläggningar tas bort. Maskinarbeten ska göras under tidpunkter så att hjulspår och andra skador inte uppstår. Lund Gallringar/röjningar så att ädellövträdsarter och fältskikt gynnas och så att en skimrande skugga uppstår, ska vara det huvudsakliga arbetet. Fältskiktet är här en viktig del där de biotoptypiska arterna ska gynnas. Struktur och dynamik är av stor vikt och biologisk mångfald ska gynnas. Detta genom att döda träd i viss utsträckning får stå kvar och att lågor lämnas orörda. Viss del av riset kan också lämnas kvar i naturvårdande syfte. Extra värdefulla arter som till exempel ek, hassel och bok ska bevaras. Solitära individer ska frihuggas och gynnas, och rester av kulturhistoriska lämningar som 16

15 exempelvis miljöer kring torp, äldre boplatser med mera ska likaså vårdas. Både växter, friluftskonstruktioner och kulturmiljöer ska vårdas. Naturrester Detta är en naturtyp som måste bedömas från fall till fall, då de kan se mycket olika ut. I samråd med kommunens beställarrepresentant skapas en 17

16 skötselstrategi för vart enskilt område. Det kan röra sig om gallring, röjning, utvecklingsskötel, kompletteringsplanteringar och/eller styrning av olika växtsystem. Naturrester har ett större värde än vad de kanske allmänt uppfattas ha. Sly, remsor, ruderatmarker, impediment och igenväxningsområden är ytor som med tiden kan utvecklas till parker eller värdefulla naturområden. Därför är vården av naturrester viktig för den generella grönstrukturen. Diken är också en del att vårda. Många värdefulla växter måste värnas och hävden ske vid rätt tidpunkt. Ängsmark Beroende av typ, ska ängarna slås 1-2 gånger per år. Detta görs med hänsyn till när arterna går i frö. En del magra och/eller torra ängar måste skötas med större försiktighet. Det slagna höet ska ligga kvar så att det får fröa av sig, sedan ska det tas upp och köras till kompost. I fall som med änget, ska vissa utvalda träd bevaras, hamlas och vårdas. 18

17 19

18 20 Skötselkarta Vallentuna tätort norr.

19 21 Skötselkarta Vallentuna tätort syd

20 22

21 23

22 24