1 (9) ra04s Sweco Gjörwellsgatan 22 Box 34044, Stockholm Telefon Telefax

Transkript

1 RAPPORT Botkyrka kommun Mifo fas 1, Uttrans sjukhus Uppdragsnummer Historisk inventering av området kring Uttrans sjukhus Stockholm Sweco Environment AB Östra Miljö Pia Törrö Uppdragsledare Marie Ståhl Kvalitetsgranskare 1 (9) Sweco Gjörwellsgatan 22 Box 34044, Stockholm Telefon Telefax Sweco Environment AB Org.nr säte Stockholm Ingår i Sweco-koncernen Pia Törrö Uppdragsledare Telefon direkt Mobil pia.torro@sweco.se

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Inledning och bakgrund 3 2 Syfte 3 3 Organisation 3 4 Områdesbeskrivning 3 5 Historik 4 6 Metodik MIFO Historiska flygbilder Platsbesök Intervjuer Arkivsök 5 7 Resultat 6 8 Riskklassning Föroreningarnas farlighet Föroreningsnivå Spridningsförutsättningar Känslighet och skyddsvärde Samlad riskbedömning riskklassning 8 9 Sammanfattning och rekommendationer 9 Bilaga 1 Flygbilder: 1945, 1958, 1970 och 1988 Bilaga 2 Bilder från platsbesöket Bilaga 3 Situationsplan med anmärkningar 2 (9) RAPPORT

3 1 Inledning och bakgrund Sweco Environment AB har fått i uppdrag av Botkyrka kommun att genomföra en historisk inventering av Uttrans sjukhusområde. Botkyrka kommun genomför en detaljplanering av området. I samband med utvecklingen av området kring grannsjukhuset Söderby sjukhus uppdagades en gammal tipp från sjukhustiden som befanns innehålla föroreningar. För att säkerställa att det inte dyker upp oväntade föroreningar i samband med byggnationerna kring Uttrans sjukhus har en historisk inventering utförts. 2 Syfte Syftet har varit att genom platsbesök, sökning i arkiv samt intervjuer utföra en historisk inventering enligt Naturvårdsverkets MIFO-modell (Metodik för inventering av förorenade områden). 3 Organisation Inventeringen har utförts av Pia Törrö på Sweco Environment. Kontaktperson på Botkyrka kommun har varit Dan Arvidsson. 4 Områdesbeskrivning Uttrans sjukhus ligger i Tumba i Botkyrka kommun på fastigheten Lindhov 15:25. Sjukhusområdet angränsar till Salems kommun och ligger väster om Tumba bruk, strax norr om Kvarnsjön, se figur 1. Figur 1. Uttrans sjukhusområde i Tumba, Botkyrka kommun är inringat i rött. Tipp med avfall från Söderby sjukhus avloppsreningsverk är också inringat. ( 3 (9) RAPPORT

4 Väster om sjukhuset ligger en grustäkt och jordarterna inom sjukhusområdet består till stora delar av sand och isälvssediment. Nordväst om sjukhuset finns en höjd där berg ställvis går i dagen. 5 Historik Uttrans sjukhus var tidigare ett sanatorium för tuberkolospatienter från Stockholms län och öppnades 1 april Sjukhuset drevs som sanatorium fram till 1969 och därefter som sjukhus fram till Efter 1992 har lokalerna använts till äldreomsorg som bedrivits i privat regi. Sedan sjukhuset öppnade har den byggts om i flera omgångar. År 1930 byggdes fasadlängan på med ett våningsplan. Under gjordes omfattande ombyggnationer, bland annat tillkom då centraldispensiären (byggnaden framför fasadlängan) med läkarexpedition, röntgen och laboratorium. 6 Metodik 6.1 MIFO Naturvårdsverket har tagit fram en metodik för hur man på ett enhetligt sätt inventerar områden som misstänks vara förorenade den sk. MIFO-metodiken (Naturvårdsverket, rapport 4918). Metodiken är uppbyggd av fas 1 och fas 2. Detta uppdrag har begränsats till inventering enligt MIFO fas 1. Fas 1 är en orienterande studie där man söker i arkiv, utför platsbesök och genomför intervjuer med syfte att bekräfta eller dementera misstankar om föroreningar. I inventeringen tar man hänsyn till vilka typer av föroreningar och vilka nivåer de kan förväntas förekomma, spridningsförutsättningar, känslighet samt skyddsvärde för området. Inventeringen sammanfattas avslutningsvis i en riskklassning. Det finns totalt fyra riskklasser där klass 1 innebär störst risk enligt nedan: Riskklass 1: Mycket stor risk för människor och miljön Riskklass 2: Stor risk för människor och miljön Riskklass 3: Måttlig risk för människor och miljön Riskklass 4: Liten risk för människor och miljön Om det inventerade området hamnar i riskklass 1 eller 2 brukar den följas upp av en inventering enligt MIFO fas 2 översiktliga undersökningar. I denna fas genomförs en översiktlig provtagning för att återigen bekräfta eller dementera de misstankar om föroreningar som fastställts i den första fasen. 6.2 Historiska flygbilder Fyra historiska flygbilder över området har studerats över området. Flygbilderna är tagna 1945, 1958, 1970 och 1988 och finns bifogade i bilaga 1. 4 (9) RAPPORT

5 6.3 Platsbesök Platsbesök genomfördes den 12 april 2011 av Pia Törrö, Sweco och Dan Arvidsson, Botkyrka kommun. Ägaren och förvaltaren av sjukhuset, Per Hörnqvist, guidade och visade runt på området. Bilder från platsbesöket finns i bilaga Intervjuer Ett antal intervjuer har genomförts inom ramen för uppdraget. I tabell 1 finns en förteckning över de personer som kontaktats och intervjuats om historiken kring området. Tabell 1. Förteckning över de personer som kontaktats och intervjuats om historiken kring Uttrans sjukhusområde. Namn Per Hörnqvist Nils-Gunnar Sahlman Sven-Gunnar Broström Uno Eriksson Yvonne Jacobssen Anders Forsberg Stig Berthner Yrke Förvaltare, Uttrans förvaltning AB fd. Miljöchef på Botkyrka kommun Karttekniker och arkeolog på Botkyrka kommun Anställd vid Gata- park på Botkyrka kommun, boende i närområdet fd. anställd sjuksköterska Miljöutredare, Botkyrka kommun Pensionerad trädgårdsmästare, ansvarig för sydvästra förvaltningsområdet innefattande Söderby, Uttran, Tumba och St:Erik. 6.5 Arkivsök Sökningar i arkiv har utförts med syfte att hitta gamla dokument som beskriver avfallshanteringen eller andra miljörelaterade ärenden som förekommit vid sjukhuset. De sökningar som gjorts sammanfattas i tabell 2. Tabell 2. Förteckning över de arkiv som kontaktats och genomsökts inom ramen för uppdraget. Arkiv Kontaktperson Handlingar MIFO-databasen hos Länsstyrelsen David Lokrantz och Matthis Kaby Uppgifter om alla kända förorenade områden och misstänkt förorenade områden i Sverige. Landstingsarkivet Lars-Åke Sjöström Alla handlingar som berör sjukhuset under 5 (9) RAPPORT

6 den tid då landstinget bedrivit verksamheten. Länsstyrelsens arkiv Daniela Lindblom Samtliga handlingar från länsstyrelsen från 1965 och framåt. Stadsarkivet Erik Janemar Innehar Länsstyrelsens handlingar fram till Botkyrka kommun Dan Arvidsson Kommunens egna handlingar. 7 Resultat Vid inventeringen har inga uppgifter framkommit som tydligt verifierar att en sjukhusdeponi funnits inom området. Det har muntligt framkommit att Uttrans sjukhus möjligen kan ha använt samma deponi som Söderby sjukhus och att samdeponering kan ha skett. Dock ska det enligt muntliga uppgifter inte förekommit så mycket samarbete mellan sjukhusen före De anställda som intervjuats och som arbetade på sjukhuset under och1970-talet har varit förvånade över att en sjukhustipp påträffats inom Söderby-området. Av de totalt elva trädgårdsmästare som arbetade i området under tidsperioden på den tiden lever endast en idag. Ingen av de trädgårdsmästare som levde när tippen för något år sedan upptäcktes kände till denna. Detta antyder att tippen användes någon gång före 1965, troligtvis före Det finns ett område med ravinkaraktär i norra delarna av fastigheten, se bilaga 3. I ravinen har överblivna massor (sand) från nybyggnationer inom området samt sly och avverkningsrester från träd och buskar tippats av nuvarande fastighetsförvaltare. Enligt förvaltaren har det även tidigare tippats överblivna massor i ravinen. I dagsläget bedöms det ligga ca 3 meter utfyllnadsmaterial i form av sly och sand i svackan (se bild 4 och 6 i bilaga 2). Det finns dock inga synliga tecken på att någon annan typ av avfall ligger inom området och det finns heller ingen bekräftelse eller dementi på om det området historisk använts som en sjukhustipp. Trädgårdsmästaren som arbetade på Uttran under talet och i området kring Söderby dessförinnan har inget minne av att detta område använts som tippningsplats. Uppgifter tyder på att området schaktats ut vid någon tidpunkt och att det dessförinnan eventuellt stått en byggnad på området. På vändplanen intill området har förvaring av vintersalt i säck på grusad yta skett under ett antal år. På flygbilderna kan man inte se spår av någon tipp inom området. Det finns ett område väster om sjukhuset, inne i skogen som är kal (se bilaga 3). Vid platsbesöket konstaterades det att det tidigare funnits en pumpstation där delar av pumphuset fortfarande finns kvar och en vattenreservoir. I anslutning till pumphuset har det under 6 (9) RAPPORT

7 talet eldats ris vilket antagligen gett upphov till den kala fläck som kan ses där idag. Det finns även muntliga uppgifter från två personer om att den granplantering som finns mellan Mosstorp i norr och en mindre grustäkt är anlagd på en gammal tipp (se figur 1). Enligt en av dessa består tippen av avfall från Mosshagens avloppsreningsreningsverk som tidigare funnits vid Söderby sjukhus. Avfallet ska ha tippats på området en gång i veckan. Även vattnet från samma avloppsreningsverk ska under lång tid varit orenat och släppts ut i en närliggande bäck. Vid samtal med personal som arbetat på Söderbysjukhusets röntgenavdelning under 70- talet har uppgifter framkommit om att fixering från filmframkallningen hälldes direkt ner i avloppet. Detta antyder att avfallsrester från avloppsreninsgverket kan innehålla höga halter av tungmetaller. Det är sannolikt att detta även skett på Uttrans röntgenavdelning. Avloppsvattnet från Uttrans sjukhus leddes ner till ett avloppsreningsverk som var belägen vid Kvarnsjöns strand, söder om sjukhusområdet. Det finns inga uppgifter på hur avfallet från detta avloppsreningsverk hanterats. Delar av fastighetens asfaltsytor är anlagda på 70-talet eller tidigare, vilket kan innebära att asfalten kan innehålla höga halter av PAH, sk. tjärasfalt. Byggnaderna har tidigare värmts upp med olja och en oljetank har varit placerad i huvudbyggnadens källarplan där det idag finns ett lager. Oljecisternen finns inte kvar idag. Utrymmet har inte besiktigats i samband med platsbesöket och det är därmed osäkert om oljeföroreningar finns i anslutning till oljetankens placering och påfyllnadsplats för olja. Enligt fastighetsförvaltaren har inget spill eller någon lukt noterats i lagerlokalen. 8 Riskklassning 8.1 Föroreningarnas farlighet De föroreningar som förväntas förekomma inom området är PAH som härstammar från gammal tjärasfalt. PAH har en mycket hög farlighet enligt Naturvårdsverkets rapport Ingenting tyder på att det finns en tipp inom planområdet, men om en tipp ändå påträffas finns en risk för att föroreningarna till största del kommer att bestå av tungmetaller och kvicksilver. De flesta tungmetaller har en mycket hög eller hög farlighet. Eldningsoljor har en hög farlighet. Salt anses ha en låg farlighet. Dock bör det noteras att lösligheten av metaller, och även till viss del anrikningen av dem ökar när salt finns närvarande. 8.2 Föroreningsnivå Halterna av PAH i asfalten är oftast mycket höga, men fast bundna till asfaltsmaterisen. Nivån av tungmetaller förväntas vara låg eftersom inga uppgifter om en tipp påträffats. Den tipp som lokaliserats med avfallsrester från avloppsreningsverket kan innehålla höga 7 (9) RAPPORT

8 halter av metaller då uppgifter finns på att fixeringsvätskor från röntgenavdelningen orenat hälldes ner i avloppet. Om spill i samband med påfyllning och hantering av eldningsolja har förekommit kan nivåerna uppskattas till måttliga. Troligtvis finns endast tunga oljor kvar i marken och eftersom marken är genomsläpplig kan mycket av eventuella föroreningar ha spridits och spätts ut. På grund av den genomsläppliga marken finns troligtvis mycket lite salt kvar i marken. Salt är vattenlösligt och finns med största sannolikhet i grundvattnet nedströms. Eftersom relativt lite salt förvarats inom området bedöms halterna av salt vara låga i grundvattnet och i marken. 8.3 Spridningsförutsättningar Spridningsförutsättningarna inom området bedöms vara mycket stora då området mestadels består av sand och det förekommer stora höjdskillnader inom området. Slutrecipient är Kvarnsjön som ligger söder om sjukhuset. 8.4 Känslighet och skyddsvärde Inga skyddsvärda områden eller naturtyper har identifierats i samband med inventeringen. Omgivningarna består av vanligt förekommande skogsmarks- och bostadsområden. Skyddsvärdet bedöms därmed vara måttligt. Fastigheten ligger inom det yttre skyddsområdet för Segersjö grundvattentäkt. Känsligheten bedöms därmed vara stor. Om området bebyggs med bostäder bedöms känsligheten vara mycket stor. 8.5 Samlad riskbedömning riskklassning Sammantaget riskklassas området till riskklass 4 enligt MIFO-metodiken. Eventuella föroreningars farlighet är höga eller mycket höga, men föroreningsnivåerna bedöms vara små eller måttliga. Spridningsförutsättningarna är mycket stora då marken ligger på en sandås. Känsligheten och skyddsvärdet bedöms vara måttlig respektive stor på grund av att området består av vanligt förekommande naturtyper och ligger inom det yttre skyddsområdet för Segersjö grundvattentäkt. Till viss del används även området som ett strövområde för bl.a. rastning av hundar och dylikt. Misstankarna om att en sjukhusdeponi ska ha funnits på området bedöms vara dementerade och övriga misstänkta föroreningar bedöms inte vara av en sådan omfattning att vidare undersökningar är nödvändiga. Däremot kan sjukhusets avloppsledningsnät vara förorenat med metaller från röntgenavdelningen. Spill i samband med oljehanteringen kan finnas och asfalten kan vara tjärhaltig då vissa delar av den anlagts i mitten på 1970-talet. Kvarnsjöns sediment kan vara förorenat med tungmetaller från avloppsreningsverket som fanns intill. 8 (9) RAPPORT

9 Misstankar om den tipp som ligger norr om sjukhusområdet vid Mosstorp tros innehålla avfallsrester från Söderby sjukhus avloppsreningsverk. Eftersom uppgifter på att fixeringsvätska orenat hällts i avloppet kan tungmetallhalterna i denna tipp vara höga. Sweco gör dock bedömningen om att denna tipp ligger utanför Uttrans sjukhusområde och bör bedömas som ett separat objekt. 9 Sammanfattning och rekommendationer Enligt MIFO-metodiken bedöms risken för människors hälsa och miljö vara liten i och med att lite tyder på att en sjukhustipp finns inom området och att andra potentiella föroreningar anses vara av en begränsad omfattning. Dock skall det noteras att följande områden kan innehålla föroreningar som kan kräva speciell hantering av i samband med ombyggnationer eller dylikt. PAH i asfalt Oljeföroreningar i samband med påfyllning och förvaring av eldningsolja. Den tipp som ligger i närheten av Mosstorp, norr om planområdet, är troligtvis en gammal tipp med avfall från avloppsreningsverket för Söderby sjukhus. Avfallet kan innehålla höga halter av tungmetaller. Sweco rekommenderar att området undersöks med syfte att klargöra föroreningssituationen. Sweco rekommenderar att asfaltsprov uttas för analys med avseende på PAH i det fall den asfalterade ytan ska brytas upp. 9 (9) RAPPORT

10 Bilaga 1. Flygbild över Uttrans sjukhus från 1945

11 Bilaga 1. Flygbild över Uttrans sjukhus från 1958.

12 Bilaga 1. Flygbild över Uttrans sjukhus från 1970.

13 Bilaga 1. Flygbild över Uttrans sjukhus från 1988.

14 BILAGA 2 BILDER FRÅN PLATSBESÖK UPPDRAG UPPDRAGSLEDARE DATUM Mifo fas 1, Uttrans sjukhus Pia Törrö UPPDRAGSNUMMER UPPRÄTTAD AV Pia Törrö Fotografier från platsbesök 12 april Bild 1. Entré. Bild 2. Norra delen av fastigheten där väg mot Salem börjar. Fotografiet tagit vid den plats där förvaring av salt sker vintertid. Bild 3. Delar av området som blivit utfyllt. Bild 4. Område nordväst om fastigheten där en pumpstation och vattenreservoir funnits. Tidigare har det eldats ris på platsen. pm04s (2) Sw e co Enviro nme nt AB Uppdrag ; pt p:\1175\ _mifo fas 1 uttrans sjukhus\000\19 original\bilaga 2 fotografier.docm

15 Bild 5. Det gamla pumphuset. Bild 6. Området där det tippats ris och sand. Samma plats som på bild 3. Bild 7. Närbelägna grustäkten. Bild 8. Vy från sjukhuset mot Kvarnsjön. pm04s (2) BILAGA 2 BILDER FRÅN PLATSBESÖK Uppdrag ; pt p:\1175\ _mifo fas 1 uttrans sjukhus\000\19 original\bilaga 2 fotografier.docm

16 Bilaga 3 Situationsplan från 1921 med kompletterande kommentarer. Svacka i landskapet som är utfyllt med ris och sand. Fd. pumpstation