Bil. 1. Tikar med vilka XXX Joko inte hade meriterad avkomma. 66 kullar. Bil. 2. Tikar med vilka XXX Joko hade en meriterad avkomma. 29 kullar.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Bil. 1. Tikar med vilka XXX Joko inte hade meriterad avkomma. 66 kullar. Bil. 2. Tikar med vilka XXX Joko hade en meriterad avkomma. 29 kullar."

Transkript

1 Omfattning. Denna undersökning omfattar XXX Joko SF 21950V/73 och hans avkommor. Under arbetets gång görs även undersökningar på andra hundars nedärvning vilka har anknytning till XXX Joko på något sätt. Omfattning i detalj framgår i bilagorna 1,2 och 3 med kommentarer. Bil. 1. Tikar med vilka XXX Joko inte hade meriterad avkomma. 66 kullar Bil. 2. Tikar med vilka XXX Joko hade en meriterad avkomma. 29 kullar. Bil. 3. Tikar med vilka XXX Joko hade fler än en meriterad avkomma. 18 kullar. XXX Joko SF 21950V/73 Både påsticket och avhoppet medför ett nytt skeende på drevet, det blir ett nytt förlopp. När avhoppet sker har villebrådet lyckats skapa ett tillräckligt stort försprång till hunden så att tid ges för en krumelur. Men efter avhoppet kommer påsticket och nu byter drevdjuret i de flesta fall buktområde. Det kan också hända att hunden inte finner avhoppet och då stannar det av. Detta sker även i avelssammanhang. Med jämna mellanrum framträder hanhundar, oavsett ras och jaktsätt, vilka används mer i aveln än andra. En del hanhundar får titeln Goda nedärvare och en del får titeln Dålig nedärvare Detta gäller också oavsett ras. Denna undersökning är således allmängiltig för samtliga drivande hundar. XXX Joko var ett påstick som har märkts i många stamtavlor på väldrivande hundar. Undersökningen är gjord slutet -90 talet med de resultat som då fanns upptecknade i Koira-Net. Förutsättning. Jaktproven är till gagn för aveln. Denna sammanställning förutsätter att de goda hundarna går på jaktprov. Detta görs med vetskap om att så inte alltid är fallet men eftersom jaktprovsresultaten är underlaget blir slutsatsen den. Underlag. Koiranet. Finska kennelklubbens datasammanställning över jaktprovsresultat. Orsaken till att jag valt detta underlag är att en hanhund inom rasen Finskstövare kan ha många parningar med ett skiftande tik material. De finska jaktprovsreglerna skiljer sig en del gentemot de svenska. Har dock inte för avsikt att här och nu i detalj gå in på skillnaderna. En viktig skillnad är dock att för att en hund skall bli XX (JcH) i Finland krävs fyra bra och långa drev på barmark mot det svenska kravet på ett hyfsat barmarksdrev. För att bli finsk XX under den tid undersökningen omfattar krävdes det att hunden skulle ha gjort 11 bra drev varav fyra s på barmark, såvida inte alla dreven var taptfria 120 min, då räckte det med sju bra drev. De svenska kraven är kända Förklaringar. X= UcH XX= JcH XXX= JoUcH Antal valpkullar: 113 Antal valpar efter XXX Joko 572 registrerade valpar. Detta gjorde Joko till den han var XXX Jokos morssida var stark. Hans mor var XX Rita 19150/69. XX Ritas far var Drevkung-68. XX Jack vars mor var Drevkung-65 XX Deisi. XX Deisi kom från kombinationen Stay-Luvia _ Klinga Luvia. Denna kombination var ett avhopp eller ett påstick för kombinationen förändrade en hel del. XX Ritas mor var XXX Dina, hade som mor XX Klinga, vilken var syster till XX Deisi men från en annan kull. Systrarna XX Deisi och XX Klinga hjälptes således åt att skapa XXX Jokos mor XX Rita. Ritas syskon användes flitigt i aveln. Av hennes nio syskon var det endast en som inte användes. Förutom hon själv blev två andra XX, hanen Remu och tiken Vekku. XXX Jokos farssida var också av god klass genom att fadern var XXX Remu Sf 08197/65. XXX Remu var far till 29 kullar om 117 registrerade valpar. Den mest betydelsefulla kullen hade han med XX Rita, XXX Jokos mor. XXX Joko hade en kullsyster som var XX Pirta 21951/73. (I hela kullen registrerades 3 valpar) XX Pirta användes också i aveln. En gång med brodern XXX Joko. Det resulterade i XXX Haapian Ami och XX Haapian Ansa. Totalt hade hon 6 kullar och med XX Nuusku föddes S, Fi XX, Fi X EM-94 Haapian Otto. Av XXX Jokos registrerade 572 valpar var det 202 vilka hade pris på jaktprov i Finland. Uttryckt i % ca 35 %. Av hans avkommor blev ca 14 % champions, fördelade på följande sätt: 21 st XXX, 47 st XX och X blev 13 st. Räknas det ut ett genomsnitt på provmeriterad avkomma hos de mest använda hanarna ligger detta på ca 10 % att jämföras med XXX Jokos 35 %. XXX Joko i jämförelse med andra avels hundar. För att närmare belysa XXX Jokos avelsresultat skall vi längre fram titta på XXX Rippe 14466/76 och hans avelsresultat. XXX Rippe var far till 388 valpar på 71 kullar. Enligt Koira-net resulterade dessa kullar i 14 st XX, 2 st X och ytterligare 3 st pristagare på prov. 55 kullar saknade helt meriterad avkomma. % - pristagare för XXX Rippe är alltså ca 5 %. Skillnaden mellan XXX Joko som nedärvare och XXX Rippe är stor. Vad detta nu beror på kan ha flera orsaker. En och kanske den främsta orsaken är den släkt de kommer ur. XXX Joko har en mycket stark härstamning, särskilt moder sidan men även farssidan innehåller många utmärkta hundar. Jokos mor Rita hade 5 kullar och 19 registrerade valpar. XX Rita blev mor till 2 XX och en XXX. I Ritas kull med XXX Jali 1407/66 registrerades 2 valpar. En tik hette Sointu /75 huruvida hon var meriterad eller inte är obekant men hon var mor till tre kullar.

2 Inte speciellt lysande i aveln men med Jeppe-Kirinpoika föddes två valpar och båda blev XX och fick betydelse i aveln. Det var XX Pelurin Eka och XX Pelurin Peli. Eka var far till XX Piki 859/84 i kullen med XX Anu 8209/80. XX Piki hade 7 kullar och 47 registrerade valpar. Av hennes avkommor var 16 meriterade på prov = 34 %. Fem blev XX. XX Ritas kull med XXX Remu gav ju XXX Joko och tiken XX Pirta av tre registrerade valpar. I XX Ritas kull med Routis XXX Viki, vilkens far var XX Drevkung Jack föddes XX Tuuliska. Hon parades tre gånger med XXX Matti (M. Louko). 15 valpar registrerades. Fyra blev XX och en blev X och en blev Drevkung utan att vara XX. Kullarna innehöll sex meriterade = 38 % jaktprovsmeriterade. XX Ritas mor XXX Dina hade åtta kullar och blev mor till 33 valpar. Av dessa blev 7 st XX och en blev XXX. 24 % av hennes avkommor blev champions. Uppenbart är att XXX Jokos släkt var framstående drivare på både fädernet och mödernet. Låt oss nu som utlovat närmare bekanta oss med XXX Rippe 14466/76. Av vad som ovan framgår var Rippe far till 388 valpar. Endast 5 % av Rippes valpar meriterade sig på prov att jämföras med Jokos 35 %. XXX Rippes mor var XX Cora. Om hennes föräldrar vet vi inget. De två generationerna närmast henne saknade meriter på prov. Hon hade två kullar med Joko och de behandlas separat. Den kull hon hade med XXX Mika 21335/70 gav just XXX Rippe. XXX Mikas nedärvning återspeglas i att han på 51 kullar blev registrerad far till189 valpar. I Koria Net anges att Mika lämnade efter sig 11 valpar vilka blivit champions. Det anges också att detta var totala antalet meriterade avkommor efter honom. Uttryckt i % ca 5. XXX Rippes siffra var ca 4 %. Far och son på nästan samma % -tal. Jämför detta med att snittet för de mest använda hanarna är ca 10 % och att XXX Jokos % -tal var ca 35! Det kan inte enbart röra sig om miljöfaktorer och till dem hör ju många faktorer. Skillnaden finns att utläsa i deras släkt. XXX Jokos släkt var mera framstående med många utmärkta drivare medan vi hos XXX Rippe saknar upplysning om de flesta. Val av täckhund har betydelse när skillnaden mellan djuren har ärftliga orsaker. XX Rita hade en syster vilken blev XX och hon hette XX Vekku 19634/70 (från den andra kullen med XX Jack). XX Vekku hade fem kullar och blev mor till fyra champions. Hon parades med XXX Mika, XXX Rippes far, tre gånger och det resulterade i 3 st XX. En gång parades hon med XXX Rippe där det saknas uppgifter om meriterade avkommor. Ser vi nu till % meriterade i kombinationen XXX Mika - XX Vekku blev XXX Mika far till tre XX av 15 registrerade valpar, 20 % meriterade. Detta goda resultat skall ses mot bakgrund av att han hade ett genomsnittsvärde på 5 %. Detta höga värde på meriterade avkommor måste tillskrivas XX Vekku, syster till XXX Jokos mor XX Rita. I XX Vekkus kull med XXX Rippe föddes en tik vilken användes i avel, Rinjan Rosita /79. Enligt Koira-net hade hon inga meriter på prov men blev mor till 4 kullar och det registrerades 17 valpar. Av hennes valpar var det 10 vilka hade pris på prov. 3 blev XX. 58 % av hennes avkommor blev alltså meriterade. Rosita var ju efter XXX Rippe. Men om vi studerar hennes släkt finner vi att den hade flera goda hundar närmast henne själv samt att hon hade samma starka morssida som XX Rita. Hennes stamtavla var mycket gedignare än XX Coras, hennes farmor. Släkten hade blivit tjockare. Rinjan Rositas första kull var med XX Soitinkorven Uula. I kullen föddes tre valpar och två meriterade sig på prov, XX Riku 15659/81. Denne XX Riku blev far till 56 kullar och det registrerades 342 valpar. Av hans valpar var det 105 vilka meriterade sig på prov = 30 % meriterade. Av dessa blev 24 st XX, en XXX och en X. Soitinkorven Uula hade ju till mor XX Kreeta, tik 94 i bilaga tre. XX Rikus nedärvning var alltså utmärkt. I kullen med XXX Jonna 18806/84, vilken var inavlad till 10,53 % på XXX Joko, föddes tre valpar och dessa var XX Koivukulman Jysky, XXX Koivukulman Tekomaa och XX Koivukulman Vilkas. -89 gjordes parningen med XX Soitinkorven Uula om. Två av fyra valpar meriterade sig på prov och en blev XX Raju. Inavelsgraden på XXX Joko i denna kombination var 8,64 %. Alldeles uppenbart är att avelsresultat och framgångar kan nås genom kloka val av täckhundar. Ser vi på XXX Jonnas nedärvning så var hon mor till sju registrerade valpar på tre kullar. Av hennes registrerade valpar hade fem meriter från jaktprov, tre blev XX och en blev XXX. 71 % av hennes valpar meriterade sig på prov och hela 57 % blev champions. Denna kombination mellan XX Riku - X XX Jonna kom att utgöra ett påstick. Tänker endast belysa XXX Koivukulman Tekomaas avelsresultat. Han blev far till108 valpar i 19 kullar. Av dessa 108 valpar var det 34 vilka meriterade sig på prov och av dessa blev det 8 XX, 2 XXX och en X. Alltså 31 % av XXX Koivukulman Tekomaas valpar meriterade sig på prov. Ett avelsresultat helt i klass med de allra bästa i rasen. Om det från början var tunt med tanke på XXX Rippes härstamning så har situationen förbättras genom val av täckhund i varje generation. Att då XXX Koivukulman Tekomaa skulle bli en bra nedärvare är på intet sätt överraskande. Vad sägs om följande hanhundslinje: Drevkung -50 XX Kaisan Ali Ville Teilarin Tälli XX Roope - Tomi XXX Remu XXX Joko XX Soitinkorven Uula XX Riku XXX Koivukulman Tekomaa. Detta visar att det har blivit bättre och bättre för varje generation och att det är gott om bra hundar i släkten, vilket är en av förutsättningarna för ett gott avelsresultat. Det är endast XXX Jonnas morssida som uppvisar svagheter. Detta uppvägs dock genom att XXX Jonnas morfar var XXX Haapian Ami från kullen XXX Joko XX Pirta. Samt att XXX Jonnas far var XX Jänkä-Jussan Jampa, son till XXX Joko. Vad skiljer en bra nedärvare från en mindre bra? De finska jaktprovsreglerna för stövare har den bristen att de utestänger bra drivare vilka väcker på nattspår. Detta gör då att en del hundar framstår som ensamma i kullen vilka drivit prisdrev på jaktprov. Vid en genomgång av bilaga ett blir det tydligt att det inte räcker med hundens egna meriter. Där är många högt meriterade tikar vilka inte har gett bättre avelsresultat än de omeriterade i samma grupp. Detta understryker då att jaktprovsresultaten och vunna titlar inte tar fram de goda nedärvarna trots att enligt stadgarna är jaktproven till för aveln. Frågan som har sitt berättigande är då om jaktproven kan ta fram de goda avelsdjuren. Enligt sammanställning i bil ett har inte de på jaktprov meriterade gett påvisbar bättre nedärvning än de omeriterade! Vid en djupdykning i XXX Jokos nedärvning och de kullar han hade finner vi att i bil- 1 fanns det 66 kullar där det saknas meriterad avkomma. Av dessa 66 tikar var det 3 st XXX, 15 st XX och tre X. 16 av tikarna hade meriterat syskon, 24 %. Av de tikar med vilka XXX Joko inte gav meriterad avkomma fanns 24 % med meriterat syskon. Hos tre av dessa fanns mer än ett meriterat syskon.

3 Det är negativt för den jaktprovsverksamhet som bedrivs att inte de på jaktprov meriterade ger bättre avkommor än de omeriterade. Jaktprovsresultaten skall ju vara vägledande vid val av avelsdjur men i denna undersökning finns ingen koppling mellan hundens egna meriter och dess förmåga att nedärva goda hundar. Om vi tittar på bil 2 där XXX Joko hade en meriterad avkomma finner vi att 34 % av dessa hade meriterade syskon. 3 st av dessa hade två meriterade syskon. Alltså fortfarande enstaka meriterade syskon. I bil ett var det 24 % vilka hade meriterat syskon men i bil 2 är motsvarande siffra 34 %. Bil 3 omfattar 17 tikar. Av dessa 17 har 29 % mer än ett meriterat syskon. 52 % av tikarna i bil tre hade meriterade syskon. Den stora skillnaden mellan dessa tre grupper var att i bil 3 blev det mer än en meriterad i varje kull. Det kom ju även meriterade i bil 2 men för det mesta enstaka i de kullar där meriterad förekom och så fortsatte det förutom i enstaka fall. XXX Rippe var ju son till XX Cora, tik 83 i bilaga två. Hans dotter Rinjan-Rosita vilken det skrivs om på sidan 4 parades med XX Soitinkorven Uula. XX Uulas mor var tik 94 XX Kreeta i bil 3. Den bilagan innehåller de kullar var det förekom fler än en meriterad avkomma. En stor skillnad var också att avkommorna i bil 3 kom i många fall att ha ett stort inflytande över rasen i stort, vilket jag önskar belysa med Rinjan Rositas kull med XX Soitinkorven Uula. Många idag framstående hundar härstammar från denna avelsgrupp. Tikarna det rör sig om är utan inbördes rangordning: 94, 95, 97, 98, 100, 101, 102, 103 och 104. Nästan uteslutande kan man säga att dessa tikar kommer ur väl kända släkten vilka innehåller många kända hundar. Släktena har varit tjocka. En intressant aspekt kommer nu fram med tanke på den debatt om avelsbredd som cirkulerar. Ordet avelsbredd har blivit något av ett modeord som används i alla möjliga och omöjliga situationer. Av dessa 113 kullar var det endast i 9 fall där ett rejält avtryck har satts inom rasen. Vi hade kunnat begränsa XXX Jokos användning till 10 tikar och då hade dessa 9 kanske varit bland dem. De andra tikarna hade inte då haft möjlighet att para sig med en så framstående hund som XXX Joko. Alldeles säkert blev många valpar, även om de inte kom på prov goda hundar efter XXX Joko. Endast ett fåtal sattes in i aveln. Alla avkommor efter en hund tas inte in i aveln fastän de blivit könsmogna. Tittar vi på andra hanar vilka inte legat i topp som nedärvare skall vi finna att de flesta släkten dör ut inom år eftersom släkten inte varit tillräckligt god. Alla släkten lever inte i lika många generationer som XXX Jokos. XXX Joko var toppnedärvare och därför finns det än i dag fortsättning efter honom. XXX Joko var ett påstick! Det som nu skiljer en god nedärvare från en mindre god är inte i första hand djurets egna prestationer såvida inte den avviker mycket från medeltalet ur den grupp den är hämtad. Många utomordentligt meriterade hanar med tjugotalet första pris på jaktprov har varit dåliga nedärvare. Utmärkande för dessa har varit svaga morssidor. Detta med deras överlägsenhet i antalet förstaprisdrev på prov kan ju bero på en osedvanligt lyckad genkombination som i sig inte är ärftlig, men säljande och prishöjande på valparna. De goda nedärvarna utmärker sig genom en gedigen härstamning såväl på mödernet som på fädernet. De har många goda drivare i sin släkt. Släkten driver flytande på barmark såväl som på snö. Detta med barmarksdrev och kvaliteten på dessa är avgörande. Topphundarna i aveln har näst intill samtliga haft lätt för skallgivning och flytande drev på barmark. Vilka lärdomar finns att dra? Hundens egna meriter räcker inte för att tas ut till avel. Detta blir åskådligt gjort i bil 1 och även i bil 2. En hund med 20 ettor behöver inte vara bättre nedärvare än den som drivit en etta på prov eller inget pris alls Om den egna tikens härstamning är svag kan man genom val av täckhund förbättra avelsresultatet. De hanar vilka tas ut till avel skall ha mer än ett kullsyskon vilka drivit till första pris på barmark så länge jaktprovsresultaten utgör grunden för avelsurval. Täck hund till tiken skall tas ur kullar där flera individer driver flytande. Avelsdjuren skall ha många goda hundar i släkten i övrigt. Alla hundar i kullen blir inte goda nedärvare fastän kullen är bra. Detta kan bero på att de parar/paras inte med samma individ. Det behövs två för att kullen skall bli bra. Jaktproven får inte i huvudsak bli en tävlingsform. Man åker inte på tävling med en hund i vetskapen om att den inte har en chans att placera sig. När det kommer enstaka individer i kullarna vilka meriterar sig på jaktprov har släkten svårt att överleva, utan den dör ut. Detta kan också ske med raser, då det som nu är att tävlingsresultat utgör instrumentet för avelsvärdering. (alla hundägare är inte intresserade av tävling och har heller inte tid eller ekonomiska möjligheter) Väckning får inte utgöra en spärr emot att åka på jaktprov. På jaktprov skall man åka för att visa att hunden kan JAGA. Att hunden kan finna hare och driva den i sammanhängande repriser. Till hundens sätt att jaga i flock hör väckning. Väckningens uppgift på nattslag är att samla flocken. Väckning på tappt är att hunden tappat både hare och tappt plats och löper därför omkring i gamla löpor och ger skall. Jaktproven är inte till för att visa att hunden inte väcker. För att välja rätt hanhund till tiken krävs stor praktisk raskännedom Det som inte passar modern passar ofta inte heller dottern och tvärt om. Denna sammanställning och de tankar jag haft från början av detta arbete var att visa betydelsen av det vi bedriver. Dels uppfödarens, vilken är den viktigaste personen, men också jaktprovens betydelse. Jaktproven har mer och mer blivit en tävling och på tävling åker i huvudsak tävlingsintresserade. Tävlingar måste finnas men dessa är i första hand ett arrangemang för hundägaren. Att öka kunskapen är en gigantisk uppgift men borde också vara en stimulerande uppgift för vår moderorganisation i samarbete med rasföreningar.

4 Bilaga 1 (Avhoppet) lista tikar med vilka Joko har 0-meriterade avkommor 1. XXX Heija SF 13982A/76 e XX Rami SF 08953T/72 u Salaman Tely SF17656/69 2. XX Anu SF 20388H/73 e Jyky SF 03518H/72 u Ansa SF 15247/71 3. XX Siru SF /75 e X Suopellon Rippe u X J-K Siru SF 19080/69 4. Piia SF 94668/78 e XXX Tievan Haku SF 22148/70 u Pimu 21535/72 5. Bimbo SF 21297/75 e Pova 38192/73 u Rita 2635/73 6. XXX Pia SF 5828/75 e X Jyry SF 6121/71 u XXX Randy Sf 19247/70 7. XX Jaana SF 10672/74 e XXX Palle SF 3847/69 u Eräkorven Taru SF 5580/69 8. Bimbo SF21297/75 e Pova 38192/73 u Rita SF 26353/75 9. XX Mimmi SF /77 e XXX Jaska sf 10924/70 U xx Seta SF 14539/73 10.XXX Pia SF 5828/75 e X Jyry 6121/71 u XXX Randy 19247/ Maisa SF 96353/76 e XXX Musta Pekka SF 17413/70 u Bella SF 20907/ Maaru SF 13223/76 e XXX Mika SF 21335/70 u Bimbo SF 2943/ Tiko SF 7651/74 e XXX Viki SF 12113/69 u XX Bimbo SF 2943/ Liisu 23565/75 e XXX Joko SF 21950/73 u Anu SF47764/ Donna SF 3366/74 e Fredi SF 17034/74 u Fiia 1191/69 (2 kullar med Joko. En kull utan meriterade och en kull med meriterad avkomma) 16. Kopon Lady SF 18083/76 e XXX Tievan Tanu SF 13278/71 u Kopon Pirinka Sf 15423/ XX Siru 19153/75 e Leka SF 8885/65 u Eräk. Rita SF 12389/73 18.Mutte SF 15485/76 e X Tokko SF 9553/65 u Etti SF 14082/72 19.XXX Pia SF 5828/75 e X Jyry 6121/71 u XXX Randy SF 19247/ Valtti SF 9300/69 e Vihu 2259/62 u Rimma SF 4068/ XX Mäkihaan Anu SF 15700/72 e XX Leka 8885/65 u Miia SF 15862/ XX Milla SF 25133/74 e XX Ralian Jesse SF 18962/69 u Lippe SF 8672/72 23 XX Siru SF 6701/70 e Jeri SF 571/69 u Hippa SF 8309/69 24.Pami SF 18612/75 e XXX Erno SF 10518/67 u X Anu SF 13928/71 25.XX Hilu SF 916/71 e XX Ralian RikuSF 776/64 u XXX Leiju SF 4265/ Tuija SF /74 e XXX Viki SF 12113/69 u Pella SF 10056/71 27.X Huli SF 16947/74 e XXX Remu 27464/68 u XXX Laikun Ellu SF 1435/71 28.XX Taru SF240786/ 75 e XX Raiku 156/68 u Jakke 15465/72 29.XX Hötky SF 20760/74 e XXX Viki /69 u Leni 18715/ Jali SF 32694/74 e XXX Rami 15959/67 u Jahti 15574/ Tely SF 19846/71 e X Viksu 92101/66 u Rajarannan Heli 12511/ Tuisku 14611/76 e XXX Viki 12113/69 u XX Rita 19150/ Ellu 11317/73 e X Tito 6984/70 u Pimu / Satu /76 e Nedomansky 6346/71 u Pimu / Larsö Pija 16207/72 e XXX Rami 15959/67 u X Larsö Bojan 15774/ Laikka /73 e XXX Pomo 12058/67 u XX Svea 7835/ Monja 13779/72 e Nabo 1600/64 u Tanja 7520/ Seri 59020/70 e X Raiku 1262/68 u XXX Tellu 8192/ Båtv. Jaana 13826/70 e XX Jack 13107/64 u XX Eja 440/ Hela 8586/74 e XXX Jali 1407/66 u X Hila 20301/ Oma-Ajo 98159/74 e Tauman Ringo 11962/68 u Hely 23183/ XX Spana e XX NoppeLuvia 5924/65 u XX Klinga 10313/ Valpas 3781/69 e Romi 6216/66 u Reve 3355/ Nalle 15550/70 e XXX Karu 1039/62 u Tauman Heli 445/ X Ralian-Hilu7108/70 e XRiku-Raku 11929/68 u Pepi Rajan-K. Kati 22166/71 e XX Topin-Vili 17489/68 u XXX Rajan-K. Lila 6004/66 4 kullar 47. XX Paija e Kammo 16329/68 u Lrija 3436/ Pepi 7470/74 e Piuhan Jalo /72 u Hili 4673/ Nätti 18927/69 e X Jokirinteen Eto /66 u XX Hippa 13182/ Tokon Sissi 7671/71 e XXX Remu 2764/68 u X Taisi 10297/ Siru191892/74 e Jeppe 16104/72 u Hili 15733/ Suosalmen Ansa 15665/70 e XXX Jali 11207/64 u Netta 12406/ Pela 10438/72 e X Raiku 1262/68 u Hely 3228/ Tokon Sanna 14317/73 XXX Tokko 9553/65 u XXX Viri 18993/ Lippa 17939/70 e Velu 10513/67 u Anu 10286/ XX Luna 14434/70 e XX Jack 13107/64 u XX Hami 2143/ Taru 7296/69 e XXX Julle 4647/59 u Hely 3430/64 58.Hely 11316/73 e X Tito 6984/70 u Rali 4048/69 59.Pai 12172/73 e XX Jehu 15866/67 u Liri 18540/69 60.Anu 47764/72 e Leivon Jysky 3820/69 u Krei Sari 17821/69 61.XXX Jahti.K. Peppi 19078/69 e XXX Riku 8685/61 u X Jahti.K. Satu 14389/ Nella 23958/71 e XX Tero 15958/67 u Rita 17149/67 Analys bilaga 1 Av dessa 64 kullar vilka saknade meriterad avkomma var XXX Pija tik nr 6 mor till två kullar (6,10). Denna tik som parades två ggr med Joko hade totalt 14 valpar 0 meriterade. Pija var själv dubbelchampion och mor till totalt 43 valpar. Hon kom från en kombination som gjordes tre ggr. Hon hade 15 syskon om man adderar kullarna. Förutom hon själv nådde två valpar till CH. Nämligen JcH Bang 14709/75 från samma kull och tiken XXX Klinga från en annan kull 14709/75. Själv hade Pija 5 kullar med 39 valpar och ingen blev meriterad. Hennes mor XXX Randy 19247/70 hade 6 kullar och var mor till 33 valpar. 3 kullar med XJyry 6121/71 och det gav tre meriterade avkommor. De tre andra kullarna Randy hade gav ingen meriterad avkomma. Pijas far var X Jyry som saknade meriterade syskon. Utmärkande för en god avelstik är att hon har meriterad avkomma med fler än en hanhund. Randys kullsyster 9950/71 Huli blev JcH. Hennes avelsresultat blev bättre. Hon hade 7 kullar med 42 valpar. Med: Haapian Ami föddes 7 valpar 0 meriterade, XXX Kasken Hai 7 valpar och en blev X. Med X Karu 9 valpar och en blev JcH, med XX Rami 6 valpar 0 meriterade och med XXX Viki 6 valpar och en blev JcH, med X Jali en valp och 0 meriterad. Ser man till dessa kullar var resultatet magert. Det som rycker upp hennes avelsresultat är kullen med XXX Jokirinteen Kimmo.

5 I den kullen föddes 6 valpar varav 3 blev JcH. Den kullen hade en inavelsgrad på hela 13,53 % på kombinationen XX Hölynpöly-Touho. Ser vi till kullen med Haapian Ami finner vi att den bild Joko-Pija kombinationen gav överensstämmer med Hulis kull tillsammans med Joko-Pirta sonen Haapian Ami. Joko och Pirta var syskon. En lärdom här är att man måste ha stor ras- och släkt-kännedom när man väljer hanhund. X Karu var ju också en Joko son. XXX Kasken Hai var son till XXX Viki och båda hade ett magert resultat med denna Huli. XX Ramis modersida var svag. XX Pijas syskon användes också i aveln. Kullbrodern XX Bang 20442/76 hade 11 kullar med tillsammans 64 valpar. Med tiken Tella, dotter till XXX Dina 7446/66, en avkomma som drev 1 skl. Med Tiken Haapian Heija blev det två meriterade varav en nådde JcH. Haapian Heija var en inavelsprodukt på XX Rita, Jokos mor. Haapian Heijas mor var XX Pirta syster till Joko. Haapian Heijas inavelsprocent var 13,09 på XX Rita efter XX Jack u XXX Dina. Här är också synligt att med de två tikar av elva som Bang hade meriterad avkomma var båda släkt genom tiken XXX Dina. Ser vi på de tre syskonen, låt vara att inte de tre kommer ur samma kull, går mönstret igen i deras nedärvning. De tre hade ett svagt avelsresultat som också blev synligt hos XXX Randy och systern Huli. Den som vill kan fortsätta att roa sig med att genomlysa de tikar med vilka inte Joko hade meriterad avkomma. Ibland kan tiken som parades med Joko själv vara JcH men kommen ur en kombination som inte direkt rosat marknaden. Detta är också en varningsflagg för en alltför stor idoldyrkan av de hundar vilka har vunnit höga titlar. XXX Joko vann inga höga titlar men är ändå en av den moderna tiden bästa nedärvare tillsammans med XXX Rossi. Vidare finner man i denna sammanställning att: Det som passar modern passar dottern och att mindre goda nedärvare har få meriterade syskon och andra nära släktingar som är meriterade på jaktprov.

6 Bilaga 2. (Avhoppet) Tikar med en meriterad avkomma. 63. Huvi 8055/78 e XXX Pomo 12058/67 u Bella 14451/ XXX Klinga 14709/75 e X Jyry 6121/71 u XXX Randy 19247/ XX Siru11o12/74 e XXX Mika 21335/70 u Hupi 14552/ XX Rita 7890/72 e XXX Riku5808/63 u Jalo 9049/ XX Mira e X Jyry 6121/71 u XXX Dina 7446/ XX Jekku 14962/72 e XX Tero 15958/67 u Telun Söpö 2700/ XX Lady 25394/76 e Roy 14704/75 u Silva 3621/ Hely 12604/72 e XXX Rami 15959/67 u X Teija 3258/ Spana 16102/71 e Noppe Luvia u Klinga 10313/ Sanna 13821/72 e XX Kim 12258/65 u XX Taru 7364/ Vauhtiajon Kojo 79717/77 e XX Suop. Joppe 11508/68 u Pimu 14540/ XX Hilu 9226/72 e XX Tero 15958/67 u Minna 6616/ Älyn Anu 15756/71 e XXX Kapu 3215/64 u Älyn Tunu 19991/ Rajan. K. Kati 22166/71 e XX Topin Vili 17489/68 u XX Rajan. K. Lila 6004/ Suos. Anu /73 e XXX Palle 3847/65 u Suos. Ansa 15665/ Iro /73 e XXX Tomi 13148/68 u Järven. K. Tipsu 10625/ Donna 366/74 e Fredi 17034/72 u Fiia 1191/ X Lohvin Sonja 17967/71 e XXX Jysky 5412/65 u XXX Kleopatra 81. Leivon Miranda 5832/75 e XXX Viki 12113/69 u Katja 10445/ XX Kopon Kimma 57598/75 e XXX Tievan Tanu u XX Kopon Ippa 15424/ XX Cora 11645/73 e Panu 4984/70 u Vili 8794/ Rajar. Jutta 18519/71 e X Viksu 9210/66 u Rolla 3326/ Ralle 15767/73 e Kiuru Jeri 11368/72 u Kiuru Ajo 3039/ XXX Mira 17446/71 e X Vili 13203/66 u Nälli 3551/ Jennie 14232/75 e Ana 6394/71 u Pella 10438/ Muska 15142/72 e Tievan Topi 4363/69 u Pölinä 6109/ XX Tina 14465/67 e Trok. Pipsan Triumf 11735/62 u Daisy 9078/ Hela 21282/73 e XXX Suop. Jami 11507/68 u Hika 13164/ XX Jokirinteen Joku /73 3 XXX Jokirinteen Kimmo 7834/66 u Huli 9950/71 Analys bilaga 2. (tikar med meriterade syskon). Av dess kullar har tio mödrar meriterade syskon. Dessa är mödrarna till kullar: 64,65,67, 69,72,75, 80,76,90 och 91. Hit kan också kull 82 räknas om jag tar hänsyn till att Kimma hade meriterade syskon i andra kullar men samma kombination eftersom Kopon Ippa parades 4 ggr med XXX Tiievan Tanu. Vid en analys måste därför denna grupp hundar studeras separat för att kunna jämföras med de andra tikarna i samma grupp. Tik 64. XXX Klinga 14709/75 Kombinationen Jyry-Randy gjordes tre gånger. I samma kull som Klinga kommer ur föddes en hanhund XX Bang 20442/76. En kull saknade meriterad avkomma och i den tredje kullen föddes XX Pia 5828/75 vilken med Joko saknade meriterad avkomma. XX Klinga vilken är tik 64 blev mor till tre kullar. Med Joko föddes Sundets Tomi vilken användes som far till 15 kullar och 73 reg valpar. 6 valpar meriterade sig på prov varför Tomis nedärvning inte hörde till det bättre. Med XXX Ringo 23368/72 blev resultatet 16 valpar, 2 X och en norsk XXX. Klingas syster, från en annan kull, XX Pia hade ju en kull med Joko utan resultat och hon hade också en kull med samme XX Ringo och även den utan resultat. Här finner man också att det som inte passar nära släktingar inte passar de andra inom släkten. Klingas mor Randy hade ju som sin mor den berömda tiken XX Klinga 281/63 vars räv bedrifter man ännu pratar om. Klingas (14709/75) far var Jyry vilken blev far till 63 reg valpar på 14 kullar. Han hade sina bästa kombinationer med XXX Dina, dotter till XX Klinga 5342/59 där det föddes tre XX av 5 valpar bl.a. tiken i kull 67. Den andra goda kullen kom med tiken XX Anu19243/70, där det föddes 9 valpar 3 blev XX och en blev X. Denna Anu hade till mor XX Klinga 281/63 vilkens moder var samma XX Klinga5342/59. Anu och Dina var halvsystrar och här visade det sig att det som stämde för den ena systern stämde för den andra. Randys far var XXX Jokirinteen Juro 7833/66. Klinga 14709/75 kom ju inte ur en särskilt god kombination och det ser ut som om släkten hade svårt att fortleva. En hane Sundets Jojo hade sex kullar med endast en meriterad avkomma. Sundets Linko hade tre kullar utan meriterad avkomma. Sundets Bella hade två kullar utan meriterad avkomma. Sundets Hila hade en kull utan meriterad avkomma. XXX Sundets Tomi hade 15 kullar och var far till 73 valpar. Av dessa 74 var det sex vilka meriterade sig på prov. Med Lupu11303/81 föddes hanhunden XX Eska vilken i sin tur hade 13 kullar och 83 valpar efter sig. En av hans avkommor var XX Kotipolun Bertta som blev mor till två kullar. Berttas kull med XX Ajotaiturin Reko gav hanen XXX Kotipolun Lastu vilken har tre ettåriga kullar efter sig när detta skrivs. Släkten lever ännu. Dock utan större avtryck, med enstaka meriterade avkommor i kullarna. Tik 65. XX Siru 11012/74 blev mor till 29 valpar på tre kullar. Det fanns en meriterad i varje kull. Fäderna var XXX Joko, XXX Ajorin Ajo och XX Naku. Sirus moder sida innehåller närmast henne själv okända hundar. Hennes far är känd, men var en mindre god nedärvare, XXX Mika vars moder var okänd. Siru hade en kullsyster som hette Sipi och blev XX. Med Joko födde Siru hanhunden X Timpan Sapliini 4230/80. Denna hund användes till 11 tikar och reg som far till 64 valpar. Resultatet blev 2 jaktprovsmeriterade avkommor. Med så få meriterade avkommor är det svårt att nå fortsatta avelsframgångar på denna gren. Detta går igen i många kombinationer där det finns många okända hundar närmast avkomman. Det ser inte ut att hjälpa att hanhunden Siru parades med var en, i mångas ögon god nedärvare. Tik 67. XXMira /75. Miras far var XJyry och hon är därför halvsyster till tiken i kull 64. Hennes mor är XXX Dina. Med Joko föddes tiken XX Kaiku 24300/79. Hon parades två ggr. Med XXX Jänkä-Jussan Jehu föddes 6 valpar varav en meriterade sig och blev XX Mira 11176/87. Denna tik parades tre ggr med olika hanhundar och 12 valpar registrerades. XX Mira 11176/87 var inavlad på XXX Joko till7, 74 %. Denna Miras bästa kull var med XX Julli. Julli var son till M-90 XXX Poku. Jullis mor var XX Likka 14629/84. Där föddes tiken Assi 28171/93. Assi saknade meriter på prov och blev mor till 15 valpar på två kullar. Fem valpar meriterade sig på prov. En blev XXX Soikanselän Jallu vars far var son till nämnde XXX M-90 Poku. Assis andra kull var med XX Tiuhatassun Huki. I den kullen föddes XX Mika 34421/97 och tiken XXX Emma34423/97. XX Mika har 84 valpar efter sig i ung ålder men redan meriterade avkommor. Det ser ut som om XXX Poku förbättrade nedärvningen.

7 Tik69. XX Lady 25394/76 som mor. Ladys far kom från kombinationen X Jyyry-XXX Randy och hette Roy. Mor till Lady hette Silva vars föräldrar var omeriterade. Silva hade tre kullar som gav 18 reg valpar. I två av kullarna gav hon i vardera kullen en XX räv. I kullen med Roy registrerades 4 valpar och två blev XX: Lady och kullsystern XX Silla 25397/76. I Ladys kull med XXX Joko föddes två XX. En blev Sv. XXX Prins /79 och XX Hulda /79. Båda användes i avel. Hulda fick fyra kullar. Tre ggr med XXX Kasken Hai vilket gav 23 valpar. Resultatet med Kasken Hai var gott. Fyra blev XXX, en XX, tre X och Fyra andra var meriterade på prov. I kullen med Kasken Hai sonen XXX Pirtirinteen Asser föddes 6 valpar. En blev XX och tre andra meriterade sig på prov. Återigen blir det synligt att det som passar far passar sonen. Båda kullarna, dels med fadern Kasken Hai och sonen Pirtirinteen Asser hade ett bra resultat. I kullen som föddes 1987 var det endast XXX Helge som användes i aveln. Helge registrerades som far till fyra kullar om tretton valpar. Två valpar meriterade sig på prov och en blev SvFi XXX Helimarin Poku far till 148 valpar på 22 kullar. 26 meriterade sig på prov varav tre nådde XX. XX Silla användes också i aveln med mera blygsamt resultat. Ladys far såväl som mor var omeriterade, men det luktar rävdrivare. Nåväl här handlar det om Ladys kull med Joko där det föddes två meriterade. En i Sverige XXX Prins och en tik i Fi XXX Hulda. Eftersom jag inte tidigare räknat med dem som finns i No och Sv gör jag det inte nu heller utan nöjer mig med att det registrerades en meriterad i Finland nämligen just denna XXX Hulda. Valet av XXX Joko som täckhund till Lady var rätt vilket kan fastställas när facit är tillgängligt. Visserligen var Ladys föräldrar omeriterade men som jag tidigare nämnt luktade det rävdrivare vilket också visade sig i att Silvas valpar blev Räv CH. Roy kom ur en kull som innehöll meriterade avkommor. Han var kullbror till XX Bang. Huldas kull 85 med XXX Kasken Hai gav bl.a. hanhunden Apo 22361/85. Han blev far till182 valpar på 33 kullar. Ur dessa kullar framkom: 46 meriterade på jaktprov varav 4 XXX, 6st XX och 2st X. Han hade 25 % meriterad avkomma på prov. En av Apos valpar blev dessutom JcH räv. Fortsättning finns från XXX Joko-XX Lady. Tik72. XX Sanna 13821/72. Sannas far var den mycket meriterade XXKim12258/65. Kim hade omkring 20 skl ettor på jaktprov men var en mindre god nedärvare. Han var registrerad som far till 45 kullar och 150 valpar. Av dessa 150 valpar var det 10 som meriterat sig på prov. 9 blev XX och en blev X. Mor var XX Taru7364/66. Taru var mor till två kullar med resultatet tre XX av 11 valpar. Sanna hade fyra kullar som gav 17 registrerade valpar. Av dessa var det endast från kullen med Joko som det kom en meriterad och den drev skl 2 på prov. I Sannas stamtavla var längre bak goda hundar men släkten hade tunnats ut i de tre sista leden. Någon fortsättning är svår att finna. Tik 75. XXÄlyn-Anu15756/71 e XXX Kapu 3215/64 u Älyn Tunu 19991/68. Hon kommer ur en kull på tre valpar där förutom hon själv tiken Älyn Pepi blev XX. Kapu var far till 27 kullar och denna kull där Älyn-Anu föddes var hans bästa. Anu blev mor till 21 valpar på tre kullar. Hennes avelsresultat var 4 XX och en X. Hon använde två hanar, XXX Joko och XTito 6984/70. Tito kom från kombinationen XXX Terra-Pika. Terra var en god nedärvare med sin bästa kull med tiken XX Tella. I kullen med XXX Joko föddes Sv o Fi XX Nisita 10066D/79. Hon hade två kullar utan framgång. Fortsättning saknas med XXX Joko. Tik 76. Rajan. K. Kati 22166/71 e XX Topin Vili 17489/68 u XXR. K. Lila6004/66 Katis mor XXX Rajank. Lila parades två gånger med XX Topin Vili. Från den kull Kati kommer fanns ingen meriterad men i den andra kullen blev hanhunden Rajank. Rive X och tiken R. K. Viri också hon X. Kati parades fyra ggr med Joko. I den första kullen 75 föddes fyra valpar och om dem vet vi inget annat än att de bar kennelnamnet Ritakummun. Kullen -76 innehöll endast en valp. Kullen -78 innehöll fyra valpar och hanhunden Ritakummun Pomo blev XX. Pomo användes inte i aveln. Kullen -79 innehöll fem valpar och hanhunden Ritakummun Karo blev XX. Karo inregistrerades som far till 11 kullar med tillsammans 59 reg valpar. De flesta kullarna saknar meriterade avkommor men i två kullar finns meriterad avkomma. Med tiken XX Lukki hanhundarna Lari och Ressu. Med tiken Hiku föddes 7 valpar och tre meriterade sig på prov. Bäst lyckades Kopon Kapu eftersom han blev XX. XX Kopon Kapu var inavlad till 6,83 % på XXX Joko genom att hans mor hade XXX Joko-Kopon Kimma som farfar/ farmor. Kopon Kapu användes i aveln utan större framgång. Kombinationen med XXX Joko levde i tre generationer eller ca 15 år. Katis far XX Topin Vili var far till 18 valpkullar med 49 registrerade valpar. Bästa resultatet kom med R. K. Lila. R.K Rive användes i aveln med ett blygsamt resultat. Rive registrerades som far till 13 valpkullar och 48 valpar. Tre blev XX och två kom från kullen med XX Tarja-Jatta. Hanhunden Poru blev XXX och tiken Luna även hon XX. Poru användes som täckhund till 10 valpkullar om 61 valpar. 11 meriterade sig på prov och Riku 14829/86 blev XXX, tre blev XX från skilda kullar, sju andra hade varierande meriter på prov. Här visar det sig också att möjligheten till fortlevnad av släkten ökar om det är flera i kullen vilka meriterat sig på jaktprov. Porus nedärvning var bättre än både Rives och Topin Vilis nedärvning. I Rives kull med XXTarja-Jatta blev två XX. Tik80. X Lohvin Sonja17967/71 e XXXJysky5412/65 u XXX Kleopatra. Sonja hade fyra kullar och födde 20 valpar. Den enda kull med meriterad avkomma var den med Joko och där föddes XXX Lohvin Nadja men hon användes inte i aveln. Med hänsyn till antalet på jaktprov meriterade kan man utan att ta till för stora ord säga att Sonjas avelsresultat var skralt. Sonja hade som far en utomordentligt god brukshund i XXX Jysky. Sonjas mor XXX Kleopatra hade tre reg kullar om 10 reg valpar och av dessa valpar var det två som blev X. Kleopatras far X Jeri av Påvall kom från en kull med vackra hundar. Förutom han själv blev det tre X och en XXX. Kleopatras mor hade 6 kullar med resultat på prov i tre. En av gångerna parades hon med XXX Jysky men endast en valp registrerades och han var X Lohvin King. Jaktligt blev resultatet blygsamt för XXX Sonja XXX Kleopatra - X Lohvin Sonja. XXX Jysky var registrerad far till 21 kullar och 58 valpar. I sex av dessa kullar fanns meriterade avkommor. Två XXX nämligen XXX Ventti och XXX Taina. Parningen XXX Tievan Jenkka-Drevkung Piia gjordes två gånger. XXX Tina var registrerad mor till 28 valpar på sex kullar. I två av kullarna resultat på prov. Bäst lyckades det med XXX Terra därifrån kom ju XXX Tievan Tanu och X Tievan Kimuli. Den blygsamma jaktliga nedärvningen höll i sig, någon fortsättning är svår att finna. Lohvin Sonja saknade meriterade syskon och de närmast liggande hundarna på modersidan uppvisar samma bild.

8 Tik 90. Hela 21282/73 e XXX Suopellon Jami 11507/68 u Hika 13164/70.Hela kommer ur en kull där fem valpar registrerades. Förutom hon själv blev tiken Heli X. Hon blev mor till två kullar om sammanlagt fem registrerade valpar. I kullen med Joko föddes XXX Jope 22792/76 vilken i sin tur blev far till 44 kullar och 252 valpar. Helas far var XXX Suopellon Jami. Han kom från en bra kull där förutom han själv Höly och Joppe blev XX och Rippe blev X. Suopellon Jami registrerades som far till 379 valpar med 103 kullar. Av dessa valpar blev 24 XX, 6 X och 3 andra meriterade sig på prov. Av Jamis avkommor blev alltså nära 10 % meriterade på prov varav alltså 24 blev XX och sex X. Jamis mor X Veeärrän Pilkku hade fem kullar och 15 valpar registrerades. Det var i kullen med XX Hölynpöly som hon blev känd varifrån även Jami kom. I de andra kullarna fanns endast en meriterad och det var X Suopellon Vekku. Uppenbart passade hon utmärkt väl ihop med XX Hölynpöly. XX Hölynpöly gjorde sig känd under sin tid som en nedärvare av goda bruksegenskaper och hans mest kända kullar är med tikarna: XX Jaana 8715/63, X Veeärrään Pilkku, XX Deisi och Touhu varifrån den i Sverige kände Jokirinteen Juro kom. Dessa tikar gav en god fortsättning på Hölynpöly och har haft genomslag i aveln i hela rasen och Norden. Hela hade en gedigen härstamning på fädernet om man ser till hela släkten som kusiner, halvsyskon, faroch mor-bröder. Även på mödernet om man ser längre tillbaks. Hennes mor Hika var omeriterad liksom Hela. Klart är att XXX Joko förbättrade släkten. I kullen med Joko föddes hanhunden XXX Jope 22792/76 och av hans 252 valpar blev 14 XX, 3 X och 10 andra meriterade sig på prov. Ca 11 % jaktprovsmeriterade. Jope förde släkten vidare genom XXX Jysky. Tik91. XX Jokirinteen Joku /73 e XXX Jokirinteen Kimmo 7834/6 u Huli 9950/71. Joku hade 5 kullsyskon. Av dessa fem blev två st XX. Det var hanen Aromi och tiken Nöpö. Joku blev registrerad mor till 10 valpar i två kullar. Hon parades med två av de bästa nedärvarna i modern tid, XXX Rossi och XXX Joko. I kullen med XXX Rossi föddes fyra valpar och två blev XX. I kullen med XXX Joko föddes sex valpar och en blev XX. XXX Rossis far kom från den berömda kombinationen mellan XXX Terra-XX Tella. I kullen med XXX Joko föddes XX Piika och hon blev mor till två kullar, med blygsamt resultat. Av 8 registrerade valpar var det endast en som startade på prov med nolla som resultat. XX Piika förde inte släkten vidare. Tre andra tikar från kullen användes också i avel. Hilima hade en kull utan framgång, lika för tiken Jani. Tiken Jokeri från samma kull blev mor till XXX Julle. Julle var inavlad på XX Jokirinteen Joku till 15,06 %. XX Julle far var XXX Vollivili vilken hade till mor XX Jokirinteen Joku. I XX Julles 11 kullar var det i tre det kom meriterade avkommor. Bästa resultat var etta skl. Släkten har svårt att få fotfäste bland jaktprovsdeltagarna. Tik 92. XX Kopon Kimma 57598/75 e XXX Tievan Tanu u XX Kopon Ippa. Kimma hade två kullar med Joko. I en kull kom en meriterad och blev XX och i den andra kullen blev två st XX. Kimma saknar meriterade syskon men den kombination som var hennes ursprung gjordes 4 ggr. Detta gav 28 reg. valpar, fem meriterade sig på prov, tre blev XX, en blev X och en valp drev etta på prov. XXX Tievan Tanu var far till 210 valpar och 13 st meriterade sig på prov (6 %). Kimmas mor XXIppa var ensam i sin kull som meriterade sig. Ippas mor Kiti hade fyra registrerade kullar, inalles 8 valpar. Ur dessa kullar framkom endast XX Ippa. På Ippas modersida fanns många okända hundar. Kimma hade en kull med XXX Kajo där sex valpar föddes och ingen kom till prov, med XXXRismo fyra registrerade valpar. Ingen meriterad. Här återigen pekar det på att ju fler okända hundar nära inpå föräldragenerationen desto osäkrare blir nedärvningen oavsett vad hunden själv presterat i antalet ettor på prov. Kimma saknar bredd i sin släkt på mödernet. På fädernet är situationen bättre genom att XXX Tievan Tanu är son till XXX Terra i dennes kombination med XXX Tiina. (Tiinas bror den kände XXX Jysky från en annan kull men samma komb. Totalt registrerades två valpar på två kullar och båda blev XXX). När Kimma parades med XXX Joko blev släkten tjockare vilket lyfte Kimmas valpar. Kimmas dotter XX Kopon Jonna användes i avel liksom kullbrodern XX Kopon Pongo. Tiken XX Kopon Tilta hade även Joko som far men kom från kull nr ett. XX Kopon Pongo var far till 10 kullar och registrerad som far till 49 valpar. Fem meriterade sig på prov. I kullen med XX Käsky föddes XX Pimpo. Hon parades med XXX Rymy 10080/81 och den kombinationen var en inavel på XXX Joko med 4,12 %. Kennelnamnet på avkommorna var Tervakankaan. En hane blev XXX Tervakankaan Viki och far till en kull med tiken Nelli vilken hade skl 2-a på prov. En tik från kullen, Ritu parades med XXX Jetro och avkommorna fick namnet Honkasuoran där uppfödning i mindre skala har skett in på 2000-talet. XX Kopon Jonna hade tre kullar. Med XXX Rymy föddes XXX M-92 Jetta vilken blev mor till en kull med XXX Akun Ukko men där stannar det. Jonna hade en kull med XX Pluto, son till Routis XXX Viki. I den kullen föddes XX Joku. Joku blev far till 93 valpar på 18 kullar. Bästa kullen var med XXX Pirttirineen Minttu och därifrån finns fortsättning under kennelnamnet Pirttirinteen. XX Kopon Tiltu hade fem kullar. Hon parades två gånger med XX Haapian Ami utan framgång. Två gånger med XXX Matti (M. Louko) utan meriterad avkomma. Med XXX Iska födde hon Sv ofi XXX Kopon Seita. Seita hade på två kullar två registrerade valpar med som bästa resultat 2-a ölk. Det var tiken Karolina vars far var Sv o Fi XXX Karo. Hon blev mor till XX Kopon Jali vilken förde släkten vidare om än i mindre omfattning. Jalis far var XXX Rytmi Kimma hade en bättre nedärvning än modern Ippa. Ippas stamtavla innehöll många okända. Hennes far XXX Jali 11207/64 var till stor del okänd på mödernet. Jali stod som far till 72 valpar i 26 kullar. Endast i två kullar fanns en meriterad avkomma. Totalt två st meriterade av 72 möjliga. Starten var alltså inte den bästa men det visar också, detta med Kimmas bättre avelsresultat än tidigare generationer, att man genom val av avelsdjur ur goda meriterade stammar kan förbättra resultatet. Kimmas valpar hade fler meriterade släktingar än både Jalis och Ippas valpar. Tikar vilka saknar meriterade syskon i bil 2. Tik 63. Huvi har idel kända släkten i sin stamtavla frånsett modern som inte meriterat sig på prov. Hon har endast ett registrerat syskon. Hon blev mor till tre kullar och 9 reg valpar. Endast med Joko kom en meriterad, XX Jänkä-Jussan Jamppa. Jamppa användes som far till 7 kullar. Med tre av tikarna gav han meriterad avkomma. Bäst lyckades han med tiken Hely där XXX Jonna föddes. Jonna blev mor till tre kullar och sju registrerade valpar. Jonnas inavelsprocent var 10,53 % på just XXXJoko. Hon hade en meriterad syster som drivit ökl trea på prov. Av hennes sju reg valpar blev tre XX, en XXX och en som drivit skl etta på jaktprov. I kullen med hanhunden XX Riku 15569/81 blev resultatet utmärkt. Sex valpar registrerades av dessa blev det en XXX, tre XX, en som drivit ettan skl och en som saknade meriter på prov.

9 Den mest kända är nog XXX Kuivukulman Tekomaa, inavlad på Joko till 8,64 % och han stod som far till 108 valpar på 19 kullar. I sex av kullarna saknades det meriterade hundar. I de andra 13 kullarna blev resultatet: 9 XX, 1 XXX och 21 andra meriterade på prov. Bäst lyckades det med XX Muurivuoren Riina där av sju reg valpar sex meriterade sig på prov. Av dessa sex var det två som blev XX, en drev skl etta och de andra hade varierande priser i ökl. Riina hade till far XXX Poku och mor XX Kyrönperän Maija och hade många goda släktingar. Hennes stamtavla upptogs av idel goda hundar med goda släktingar. Stamtavlan var tjock. Kombinationen Poku-Maija gjordes två ggr och det registrerades 20 valpar. Av dessa meriterade sig 8 på prov, fyra blev XX och de andra hade varierande priser på prov. Släkten som uppstod med kombinationen XXXJoko-Huvi fortlevde i flera olika kombinationer där kända släkten med många framstående hundar fanns med i bilden. Men man kan också utläsa att många av de utförda kombinationerna också hade lyckats med andra hundar inom släktet. Tik66. XX Rita 7890/72 hade känd farsida men okänd modersida. Hon blev mor till 21 valpar på 5 kullar. Med XXX Joko gav hon en meriterad avkomma, XX Ritakummun Anu och med XXTero gav hon en. XX Tero kom från XXX Terra-Tella kombinationen. Övriga valpar saknade meriter på prov. Joko-Rita kombinationen fortsatte genom Ritakummun Anus dotter XXX Tanja 21689/83. Hennes far var XXX Säkä. XXX Tanja var mor till 35 valpar genom fem kullar. Hennes valpar fick kennelnamnet Helimarin. Åtta av hennes valpar hade pris på prov. Tre st blev XX och en blev XXX Helimarin Joko som i sin tur blev far till 56 kullar. Bäst lyckades han med XX Lillsand Nanny och XXX Tunulan Tutta. På detta sätt fördes släkten vidare. Tik68. XX Jekku var på fädernet känd. Fadern var från den välkända kombinationen XXX Terra XX Tella. På mödernet var det mera blandat men med vackra hundar. Den mest kända var XXX Hiivan Saku. Jekku var mor till fem kullar och 22 valpar. Det var endast med Joko det kom en meriterad, tiken XX Sissi. Sissi hade fem kullar och 38 valpar. Två blev XX och sex andra meriterade sig på prov. Sissi hade ett bättre avelsresultat än modern. Detta beroende på att XXX Joko gjorde släkten mera känd. Sissis avkommor hade fler goda släktingar än modern. Bäst lyckades hon med XX Juice (XXX Kasken Hai-Hulda). Sissis kull med Juice var en inavel på XXX Joko med 8,06 %. Parningen gjordes två gånger. En blev XX Syysaamun Jekku, två drev etta skl och två drev etta ökl.. Syysaamun Jekku användes i aveln till fyra kullar och blev mor till två XX och sex andra pristagare på prov. Den förbättring Joko åstadkom levde ännu i denna kombination. Sissi hade också en kull med XXX Matti (M. Louko) och där föddes hanhunden Masto som utan provmeriter blev far till 53 valpar i åtta kullar. Med tiken XX Jänesluuta föddes XXX Mettäjuntin Ponu vilken blev far till 21 kullar. Släktet lever. Tik70. Hely var av god stam på fädernet genom XXX Rami från XXX Terra-XX Tella. Hennes mor var X och i hennes stamtavla var den mest kände XXX Julle 4647/59. Annars var där många okända hundar. Hely var mor till fem kullar om 30 valpar och resultatet blev 2 XX och en X. Sedan tog det slut. Tik 71. Spana hade en stark modersida genom Klinga-Luvia XX Deisi -XX Stella XX Klinga. Moderns farssida var mera osäker. Fadern XX Noppe Luvia var på mödernet okänd. Modern XXKlinga hade fem kullar och det var endast med XX Noppe-Luvia en meriterad kom fram just denna XX M-78 Spana. Spana var den enda meriterade i sin kull och hon hade 4 kullar om 22 valpar. Två ggr med XXX Joko inalles 11 valpar. Endast en meriterade sig på jaktprov och det var XXSessan 15784/79. Sessan hade en kull och därifrån fanns en hanhund vilken drev skl etta på prov och hade cert på utst. Sedan tog det stopp. Sessan hade en syster som hete Stella och som saknade provmeriter. Hon blev mor till en kull med XXX Mooses. I den kullen föddes fem valpar och tre meriterade sig på prov. Kombinationen med Mooses innebar en inavelsprocent på 7,59 just på XXX Joko. Kombinationen XXX Joko-Span har svårt att få fotfäste inom rasen. Tik 73. XX Vauhtiajon Kojo hade ju en känd fader genom XX Suop. Jope. Morssidan innehöll flera okända hundar. Hon blev mor till sex kullar om 38 registrerade valpar. Fyra valpar meriterade sig på prov. Med Jokosonen XXX Haapian Ami kom XXX Vauhtiajon Leija och med XXX Joko kom X Vauhtiajon Lordi. Med två närbesläktade hundar hade hon det bästa resultatet och detta mönster är också skönjbart i andra kullar. Detta med att det som passar modern passar dottern och att det som passar fadern passar sonen. Lordi var den ende meriterade i sin kull och han blev far till 5 kullar och det registrerades 30 valpar efter honom. Endast en meriterade sig på prov. Här visar det sig också att det har stor betydelse vilka den övriga släkten är. Detta har ju också visat sig i andra kullar, detta med betydelsen av flera hel- och halv-syskon, kusiner, halvkusiner far- och mor -bröder som drivit bra. Från kullen med XXX Joko var det fem valpar vilka användes i aveln. Hanen Karo blev far till fyra kullar men det stannar upp efter två generationer. Santtu från samma kull med en registrerad kullblir det heller ingen fortsättning. Bilden går igen i tiken Leijas avelsresultat vilket också gäller för Rita. Tik74. XX Hilu var känd på farssidan genom att fadern kom från den kända kullen XXX Terra-XX Tella. Morssidan däremot innehöll okända kort till stor del. Hilu blev mor till två kullar. Dels med XXX Joko och även med XXX Ventti. I vardera kullen föddes en avkomma som blev XX. I kullen med Joko saknas fortsättning. Visserligen gjordes avelsförsök med XXX Joko avkommorna men utan framgång. I kullen med XXX Ventti föddes en hanhund XX Hupi vilken användes i aveln till 3 kullar och en meriterade sig på prov och blev XX Jeppe. Vilken i sin tur hade en kull men sedan tog det stopp. Detta är ingen ny bild utan ett cenario som återfinns även i andra kullar med många okända nära släktingar. Bilden går igen i kullarna 77,78 och 79. Fadern i kull 78 var den från på jaktprov välmeriterade hanen XXX Tomi13148/68 med om jag har rätt tjugotalet ettor, men med ett mycket magert avelsresultat. Det ser inte ut som om antalet ettor på prov gör nedärvaren. Då borde han ha varit nedärvare vilket för övrigt gäller många tikar och hanhundar vilka i sig själva varit framstående individer och vars hussar och mattar haft stort tävlingsintresse.

Det var med xx Lola Fi 38585/96 och hennes syster XX Niisku Sf 38584/96 allt startade!

Det var med xx Lola Fi 38585/96 och hennes syster XX Niisku Sf 38584/96 allt startade! Meripojan kennel, en kennel med lyckosam uppfödning av Finsk Stövare! I samband med Finska stövarklubbens årsmöte 2016 uppmärksammades Pasi Liikanens framgångsrika uppfödning av väldrivande Finsk Stövare.

Läs mer

XX Sikunas karriär på jaktprov. XX Sikuna som avelstik.

XX Sikunas karriär på jaktprov. XX Sikuna som avelstik. Mettäjuntin kennel! Då jag nu skall skriva om Mettäjuntin kennel är cirkeln sluten. Det jag började med 1995 då jag undersökte XXX Joko och hans nedärvning är nu vid slutmålet. Jag delade då upp tikarna

Läs mer

Den 21:a september 2014 gick Birger Ericsson i Filipstad

Den 21:a september 2014 gick Birger Ericsson i Filipstad betydelsefull för dreverrasen. Närlunda Nick fick även ge namnet åt Nickås kennel. Birger med S UCH S JCH Snoddas Den 21:a september 2014 gick Birger Ericsson i Filipstad bort. Birger Eriksson var utan

Läs mer

Vad man bör tänka på när man har en liten ras? Erling Strandberg, professor vid institutionen för husdjursgenetik, SLU, Uppsala

Vad man bör tänka på när man har en liten ras? Erling Strandberg, professor vid institutionen för husdjursgenetik, SLU, Uppsala Vad man bör tänka på när man har en liten ras? Erling Strandberg, professor vid institutionen för husdjursgenetik, SLU, Uppsala Norsk Buhund är en ganska liten ras i Sverige. För en liten ras finns det

Läs mer

Drever i SKKs avelsdata. Avelskonferens i Tällberg juni 2016 Kjell Andersson Avelskommittén

Drever i SKKs avelsdata. Avelskonferens i Tällberg juni 2016 Kjell Andersson Avelskommittén Drever i SKKs avelsdata Avelskonferens i Tällberg 17-18 juni 2016 Kjell Andersson Avelskommittén Antal registrerade drevervalpar per år 1990-2015 Importer kan visas fr.o.m. 2004 Kullstorlek för drever

Läs mer

RAS Rasspecifika avelsstrategier.

RAS Rasspecifika avelsstrategier. RAS Rasspecifika avelsstrategier. RAS är en handlingsplan för aveln inom alla raser under SKK. Det skall beskriva problem men också positiva sidor inom en ras. Dokumentet tas fram tillsammans med rasklubbar,

Läs mer

Verksamhetsberättelse

Verksamhetsberättelse Verksamhetsberättelse 2017 Avelskommittén Finsk spets Avelsrapport 2017, sida 1 Avelsarbetet 2017 2017 känns som ett år där vi har haft motgångar blandat med framgångar. Av de registrerade 36 kullarna

Läs mer

Kullstorleken håller sig runt 5 valpar, vilket får ses som ytterst tillfredsställande.

Kullstorleken håller sig runt 5 valpar, vilket får ses som ytterst tillfredsställande. Populationsstorlek, registreringssiffror Generellt ses fallande registreringssiffror och antalet registreringar under perioden ligger i genomsnitt på 1178. Detta till trots, är cocker spanieln en populär

Läs mer

Shiba Karlsson Text:Birgit Hillerby

Shiba Karlsson Text:Birgit Hillerby Shiba Karlsson Text:Birgit Hillerby Att Sverige fick sin givna plats på världskartan när det gäller Shiba kan vi alla tacka Bror och Inga Karlsson för, grundarna till kennel Manlöten. Rasen var i många

Läs mer

RAS Uppföljning 2 2014

RAS Uppföljning 2 2014 2015-02-12 1 RAS Uppföljning 2 2014 Nuläge Registreringar 1990-2009 Trenden mellan 1990 och 2009 har varit ständigt nedåtgående. År 2009 registrerades 36 buhundar, varav 2 var importerade till Sverige.

Läs mer

Utvärdering av RAS. kortsiktiga mål för airedaleterrier år 2010. innan de används i avel. Lämplig ålder för hunden att genomföra MH-beskrivning

Utvärdering av RAS. kortsiktiga mål för airedaleterrier år 2010. innan de används i avel. Lämplig ålder för hunden att genomföra MH-beskrivning Utvärdering av RAS kortsiktiga mål för airedaleterrier år 2010 Svenska kennelklubben fastställde RAS vad gäller airedaleterrier vid sammanträdet i avelskommittén 12-13 februari 2005. RAS-sammanställningen

Läs mer

All utvärdering nedan baseras på uppgifter från SKK:s Avelsdata (om inte annat anges). (Januari 2012)

All utvärdering nedan baseras på uppgifter från SKK:s Avelsdata (om inte annat anges). (Januari 2012) Utvärdering av RAS kortsiktiga mål för airedaleterrier år 2011 Svenska kennelklubben fastställde RAS vad gäller airedaleterrier vid sammanträdet i avelskommittén 2005-02-12/13. RAS-sammanställningen infördes

Läs mer

RAS Rasspecifika avelsstrategier

RAS Rasspecifika avelsstrategier RAS Rasspecifika avelsstrategier RAS är en handlingsplan för aveln inom alla raser under SKK. Det skall beskriva problem men också positiva sidor inom en ras. Dokumentet tas fram tillsammans med rasklubbar,

Läs mer

RAS Uppföljning

RAS Uppföljning 2016-02-12 1 RAS Uppföljning 3 2015 Nuläge Registreringar 1991-2010 Trenden mellan 1990 och 2009 har varit ständigt nedåtgående. År 2009 registrerades 36 buhundar, varav 2 var importerade till Sverige.

Läs mer

Utvärdering av Svenska Bullterrierklubbens RAS, verksamhetsåret 2008

Utvärdering av Svenska Bullterrierklubbens RAS, verksamhetsåret 2008 Utvärdering av Svenska Bullterrierklubbens RAS, verksamhetsåret 2008 Svenska Bullterrierklubben ansvarar för raserna Bullterrier och Miniatyrbullterrier. Klubben har under de senaste åren haft stora problem

Läs mer

WestieAlliansens styrelse, gm ordförande Monica Richard, har gjort denna sammanställning. Layout Ingegerd Grünberger och Monica Richard. 1.

WestieAlliansens styrelse, gm ordförande Monica Richard, har gjort denna sammanställning. Layout Ingegerd Grünberger och Monica Richard. 1. Genomgång av registreringar 2015 samt följsamheten av de regler som klubben beslutat skall gälla baserade på RAS (rasspecifika avelsstrategier) för westie. WestieAlliansens styrelse, gm ordförande Monica

Läs mer

Utvärdering av RAS, kortsiktiga mål för airedaleterrier år 2011

Utvärdering av RAS, kortsiktiga mål för airedaleterrier år 2011 Utvärdering av RAS, kortsiktiga mål för airedaleterrier år 011 Svenska kennelklubben fastställde RAS vad gäller airedaleterrier vid sammanträdet i avelskommittén 005-0-1/13. RAS-sammanställningen infördes

Läs mer

För att komma till källan måste man gå mot strömmen. Analys över avel med Chihuahua under åren 1992 till 2002

För att komma till källan måste man gå mot strömmen. Analys över avel med Chihuahua under åren 1992 till 2002 För att komma till källan måste man gå mot strömmen GENETICA Analys över avel med Chihuahua under åren 1992 till 2002 Förutsättningar Underlaget för följande analys är SKK s Rasdata för rasen chihuahua.

Läs mer

Bilaga 1: Populationsanalys Utförd av Per-Erik Sundgren fram till och med 2004

Bilaga 1: Populationsanalys Utförd av Per-Erik Sundgren fram till och med 2004 Bilaga 1: Populationsanalys Utförd av Per-Erik Sundgren fram till och med 2004 Underlag för analys Analysunderlaget är rasdata från SKK fram till och med december 2004. Analyser utgår från att de uppgifter

Läs mer

Utvärdering av RAS, kortsiktiga mål för airedaleterrier år 2010

Utvärdering av RAS, kortsiktiga mål för airedaleterrier år 2010 Utvärdering av RAS, kortsiktiga mål för airedaleterrier år 2010 Svenska kennelklubben fastställde RAS vad gäller airedaleterrier vid sammanträdet i avelskommittén 2005-02-12/13. RAS-sammanställningen infördes

Läs mer

AVELSRAPPORT FÖR 2017

AVELSRAPPORT FÖR 2017 Sidan 1 av 5 AVELSRAPPORT FÖR 217 Registreringar Under 217 registrerades 364 (444) wachtelhundsvalpar i Sverige (inom parentes anges siffrorna för 216). De senaste 1 årens registreringssiffror visas i

Läs mer

Verksamhetsberättelse

Verksamhetsberättelse Avelsrapport 2017 Verksamhetsberättelse 2017 Avelskommittén Norrbottenspets Avelsrapport 2017, sida 1 Avelsarbetet 2017 Under 2017 har arbetet rullat på bra. 16 kullar har fötts i samverkan med avelsrådet

Läs mer

RASSPECIFIKA AVELSSTRATEGIER FÖR NORRBOTTENSPETS

RASSPECIFIKA AVELSSTRATEGIER FÖR NORRBOTTENSPETS RASSPECIFIKA AVELSSTRATEGIER FÖR NORRBOTTENSPETS INNEHÅLL Historik... 3 Populationen... 4 REGISTRERINGAR... 4 Målsättning... 5 Tillvägagångssätt... 5 Djur använda i aveln... 5 Målsättning... 6 Tillvägagångssätt...

Läs mer

Utvärdering av RAS, kortsiktiga mål för airedaleterrier år 2008

Utvärdering av RAS, kortsiktiga mål för airedaleterrier år 2008 Utvärdering av RAS, kortsiktiga mål för airedaleterrier år 2008 Svenska kennelklubben fastställde RAS vad gäller airedaleterrier vid sammanträdet i avelskommittén 2005-02-12/13. RAS-sammanställningen infördes

Läs mer

ATT LETA AVELSDJUR. 28 mars 2011. www.skk.se/uppfödning

ATT LETA AVELSDJUR. 28 mars 2011. www.skk.se/uppfödning www.skk.se/uppfödning 28 mars 2011 ATT LETA AVELSDJUR Genetiken i all ära den hjälper oss inte helt och hållet att hitta de avelsdjur vi behöver. För det behöver vi andra, mer praktiskt tillämpbara verktyg.

Läs mer

AVELSRAPPORT FÖR 2018

AVELSRAPPORT FÖR 2018 Sidan 1 av 5 AVELSRAPPORT FÖR 218 Registreringar Under 218 registrerades 455 (364) wachtelhundsvalpar i Sverige (inom parentes anges siffrorna för 217). De senaste 1 årens registreringssiffror visas i

Läs mer

RAS. Rasspecifika avelsstrategier för Slovensky Kopov

RAS. Rasspecifika avelsstrategier för Slovensky Kopov RAS Rasspecifika avelsstrategier för Slovensky Kopov Rev. 2 2009 Avelsstrategier Slovensky Kopov Historik. Kopovens historia är ganska oklar. De första gångerna Kopovrasen omnämns skriftligen är på 1700

Läs mer

Huvudstyrelsen för Springerklubben överlämnar bifogat reviderat förslag till Uppfödarstrategi för beslut vid Fullmäktigemötet 2007.

Huvudstyrelsen för Springerklubben överlämnar bifogat reviderat förslag till Uppfödarstrategi för beslut vid Fullmäktigemötet 2007. Motion 1 Huvudstyrelsens förslag till Uppfödarstrategi Huvudstyrelsen för Springerklubben överlämnar bifogat reviderat förslag till Uppfödarstrategi för beslut vid Fullmäktigemötet 2007. Huvudstyrelsen

Läs mer

RAS Uppföljning

RAS Uppföljning 1 RAS Uppföljning 5 2017 Nuläge Registreringar 1991-2012 Trenden mellan 1990 och 2011 har varit ständigt nedåtgående. År 2011 registrerades 30 buhundar, varav 1 var importerade till Sverige, året därpå

Läs mer

RAS Rasspecifika avelsstrategier.

RAS Rasspecifika avelsstrategier. RAS Rasspecifika avelsstrategier. RAS är en handlingsplan för aveln inom alla raser under SKK. Det skall beskriva problem men också positiva sidor inom en ras. Dokumentet tas fram tillsammans med rasklubbar,

Läs mer

Svenska Stövarklubbens rasspecifika avelsstratergier

Svenska Stövarklubbens rasspecifika avelsstratergier Svenska Stövarklubbens rasspecifika avelsstratergier för Hamilton-, Schiller-, Smålands-, Finsk-, Luzernoch Gotlandsstövare Förenklad version av RAS för övriga raser organiserade under Sv Stk Svenska Stövarklubbens

Läs mer

Avels ut-värdering, kristallkulan och vågen

Avels ut-värdering, kristallkulan och vågen Avels ut-värdering, kristallkulan och vågen Avelsframsteg görs om de genetiskt bästa hundarna väljs till avel. Enkelt! Klart slut! Alltsedan vi människor började föda upp djur så har vi haft önskemål om

Läs mer

Svenska Rottweilerklubben/AfR

Svenska Rottweilerklubben/AfR Uppföljning rasspecifika avelsstrategier Kapitel 1: Prioritera avel för mentala egenskaper anpassade till rasernas funktion och samhällets krav. Mål 1:1: minst 80 % av kullarnas valpar blir mentalbeskrivna.

Läs mer

RAS - Rasspecifik Avelsstrategi Grönlandshund, september 2011 1

RAS - Rasspecifik Avelsstrategi Grönlandshund, september 2011 1 RAS - Rasspecifik Avelsstrategi Grönlandshund, september 2011 1 RAS- Rasspecifik Avelsstrategi Grönlandshund Bakgrund Föreliggande RAS är en revidering av upplagan från 2004. Rasklubbens avelsråd lämnade

Läs mer

Rasspecifik Avelsstrategi. Berner Sennenhund. Utarbetad av Svenska Sennenhundklubbens Avelsråd i samarbete med uppfödare, täckhundsägare och hundägare

Rasspecifik Avelsstrategi. Berner Sennenhund. Utarbetad av Svenska Sennenhundklubbens Avelsråd i samarbete med uppfödare, täckhundsägare och hundägare Rasspecifik Avelsstrategi Berner Sennenhund Utarbetad av Svenska Sennenhundklubbens Avelsråd i samarbete med uppfödare, täckhundsägare och hundägare Utvärdering av RAS 2010 Svenska Sennenhundklubben 2011-05-21

Läs mer

1 Ursprung, historisk bakgrund och utveckling

1 Ursprung, historisk bakgrund och utveckling Avelsstrategi för östsibirisk laika 1 Ursprung, historisk bakgrund och utveckling Laikan är taigans jakthund nummer ett. Fram till 1970-talet var laikan som jakthund nästan okänd i Norden. Endast enstaka

Läs mer

Genetik. Så förs arvsanlagen vidare från föräldrar till avkomma. Demokrati och struktur inom och mellan anlagspar

Genetik. Så förs arvsanlagen vidare från föräldrar till avkomma. Demokrati och struktur inom och mellan anlagspar Genetik Så förs arvsanlagen vidare från föräldrar till avkomma Hunden har 78st kromosomer i varje cellkärna, förutom i könscellerna (ägg och spermier) där antalet är hälften, dvs 39st. Då en spermie och

Läs mer

RAS Rasspecifika avelsstrategier.

RAS Rasspecifika avelsstrategier. RAS Rasspecifika avelsstrategier. RAS är en handlingsplan för aveln inom alla raser under SKK. Det skall beskriva problem men också positiva sidor inom en ras. Dokumentet tas fram tillsammans med rasklubbar,

Läs mer

RAS Uppföljning

RAS Uppföljning 2017-02-27 1 RAS Uppföljning 4 2016 Nuläge Registreringar 1991-2011 Trenden mellan 1990 och 2011 har varit ständigt nedåtgående. År 2011 registrerades 30 buhundar, varav 1 var importerade till Sverige.

Läs mer

LEONBERGER KUNSKAPSSÖKNINGSARBETE. ERICA STRÖMBÄCK. D6 LÄSÅR 1996-1997 1

LEONBERGER KUNSKAPSSÖKNINGSARBETE. ERICA STRÖMBÄCK. D6 LÄSÅR 1996-1997 1 LEONBERGER KUNSKAPSSÖKNINGSARBETE. ERICA STRÖMBÄCK. D6 LÄSÅR 1996-1997 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING HISTORIA... 1 LEONBERGERN I DAG... 1 UTSEENDE... 1 TEMPERAMENT... 2 ANVÄNDNING... 2 KÖPA LEONBERGER... 3 KLUBBAR...

Läs mer

Rasspecifik Avelsstrategi

Rasspecifik Avelsstrategi Rasspecifik Avelsstrategi för Dvärgpinscher Arbetsgruppen har bestått av: Helen Andersson Gunnel Karlsson Miia Lindberg Annette Persson Rasspecifik Avelsstrategi för DVÄRGPINSCHER Historik Dvärgpinschern

Läs mer

Österbottens Älghundklubbs vandringspris

Österbottens Älghundklubbs vandringspris Österbottens Älghundklubbs vandringspris (uppdaterade 29.1.2013) Stadgar för DM-pokalerna De två (2) priserna utdelas årligen på Distrikts Mästerskapstävlingen (DM) för älghundar inom Vasa Kenneldistrikt.

Läs mer

AVELSSTRATEGI (RAS) För Strävhårig Vizsla

AVELSSTRATEGI (RAS) För Strävhårig Vizsla AVELSSTRATEGI (RAS) För Strävhårig Vizsla Beskrivning av rasens historiska bakgrund och utveckling Den strävhåriga vizslan har samma bakgrund som den korthåriga fram till 1920-talet. Vizslans ursprung

Läs mer

Avelsregionernas och enskilda medlemmars synpunkter på förslagna nya Avels- och Uppfödaretiska Regler: Frågor och svar

Avelsregionernas och enskilda medlemmars synpunkter på förslagna nya Avels- och Uppfödaretiska Regler: Frågor och svar Avelsregionernas och enskilda medlemmars synpunkter på förslagna nya Avels- och Uppfödaretiska Regler: Frågor och svar Avelsindex Fråga: Avelshundar i kombination bör ha ett index över 100. Är det minst

Läs mer

UTVÄRDERING AV PRA FÖR PAPILLON (år 2013)

UTVÄRDERING AV PRA FÖR PAPILLON (år 2013) UTVÄRDERING AV PRA FÖR PAPILLON (år 2013) Progressiv retinal atrofi, PRA, är en ärftlig ögonsjukdom som finns hos rasen papillon. Sjukdomsgången innebär en gradvis förtvining av retina (näthinnan) som

Läs mer

Ras specifik avelsstrategi RAS FÖR. Gonczy Polski. SRfv Svenska rasklubben för övriga vildsvinshundar

Ras specifik avelsstrategi RAS FÖR. Gonczy Polski. SRfv Svenska rasklubben för övriga vildsvinshundar Ras specifik avelsstrategi RAS FÖR Gonczy Polski SRfv Svenska rasklubben för övriga vildsvinshundar Specialklubb SSDV (Svenska specialklubben för drivande vildsvinshundar) Historik Redan på 1200-talet

Läs mer

RAS Griffon Fauve de Bretagne

RAS Griffon Fauve de Bretagne 1 RAS Griffon Fauve de Bretagne Historia Fauve de Bretagne en ras med 2 varianter(griffon Fauve och Basset Fauve) Griffon Fauve de Bretagne är en mkt gammal ras som tillhörde adeln och de rika. När det

Läs mer

Försök att säkerställa den genetiska mångfalden Mätning Kvantitativa & kvalitativa utveckling i Finland Framgångens hörnstenar - Jämthund som exempel

Försök att säkerställa den genetiska mångfalden Mätning Kvantitativa & kvalitativa utveckling i Finland Framgångens hörnstenar - Jämthund som exempel Dombas 25. Juni 2016 Försök att säkerställa den genetiska mångfalden Mätning Kvantitativa & kvalitativa utveckling i Finland Framgångens hörnstenar - Jämthund som exempel ras Åsikter huvudsakligen baserar

Läs mer

Rasspecifika avelsstrategier 2010-2015

Rasspecifika avelsstrategier 2010-2015 Rasspecifika avelsstrategier 2010-2015 Inriktning Rasklubbens långsiktiga mål är att bibehålla wachtelhundrasens specifika karaktär och jaktliga egenskaper som mångsidig bruksjakthund med god mentalitet,

Läs mer

Antalet registrerade westie och medlemmar i WestieAlliansen

Antalet registrerade westie och medlemmar i WestieAlliansen Genomgång av registreringar 2013-2014 samt följsamheten av de regler som klubben beslutat skall gälla baserade på RAS (rasspecifika avelsstrategier) för westie. WestieAlliansens styrelse, gm ordförande

Läs mer

Utvärdering av RAS, Rasspecifik AvelsStrategi, kortsiktiga mål för airedaleterrier år 2013

Utvärdering av RAS, Rasspecifik AvelsStrategi, kortsiktiga mål för airedaleterrier år 2013 UtvärderingavRAS,RasspecifikAvelsStrategi, kortsiktigamålförairedaleterrierår201 SvenskaKennelklubbengodkändeochfastställdeRASförairedaleterrierden22mars2012, förattgällafrånochmedår2012tillochmedår2016.rasharredovisatsiairedaleterrier

Läs mer

SWKs Avelsrapport för år 2008

SWKs Avelsrapport för år 2008 SWKs Avelsrapport för år 28 Registreringar Under året registrerades 517 (367) wachtelhundvalpar. (Inom parentes anges siffrorna för 27.) De senaste 1 årens registreringssiffror visas i figur 1. Valparna

Läs mer

Analys över avel med västsibirisk laika

Analys över avel med västsibirisk laika Det är fåfängt att göra med mera det som kan göras med mindre Δ GENETICA Analys över avel med västsibirisk laika 1999-2008 Inledning Följande analys baseras helt på SKK:s Rasdata för de båda raserna öst-

Läs mer

Analys över avel med östsibirisk laika

Analys över avel med östsibirisk laika Det är fåfängt att göra med mera det som kan göras med mindre GENETICA Analys över avel med östsibirisk laika 1999-2008 Inledning Följande analys baseras helt på SKK:s Rasdata för östsibirisk laika under

Läs mer

Svenska Älghundklubben och Svensk Vit Älghundsklubbs Rasstrategi för svensk vit älghund

Svenska Älghundklubben och Svensk Vit Älghundsklubbs Rasstrategi för svensk vit älghund Svenska Älghundklubben och Svensk Vit Älghundsklubbs Rasstrategi för svensk vit älghund Bakgrund Ursprung OttsjöJim anses vara den Svenska Vita Älghundens stamfader. Det finns olika historier kring den

Läs mer

Rapport från Svenska dreverklubbens uppfödar- och avelskonferens 2013

Rapport från Svenska dreverklubbens uppfödar- och avelskonferens 2013 Rapport från Svenska dreverklubbens uppfödar- och avelskonferens 2013 Av Kjell Andersson Kjell Andersson hälsade deltagarna välkomna och då speciellt de inbjudna deltagarna från Norge (Ole Lund, Lena Halvorsen)

Läs mer

Hur blev boxern så bra och vad kan vi lära av historien? Skribent: Anna Persson

Hur blev boxern så bra och vad kan vi lära av historien? Skribent: Anna Persson Hur blev boxern så bra och vad kan vi lära av historien? Skribent: Anna Persson Lennart Swenson är forskare med specialisering på hundars reproduktion, funktion och hälsa på institutionen för husdjursgenetik

Läs mer

Får vi presentera Hayawani Kito Kungumanga! Eller Kungen av Stadsskogen som han också kallades.

Får vi presentera Hayawani Kito Kungumanga! Eller Kungen av Stadsskogen som han också kallades. En speciell pojke... Får vi presentera Hayawani Kito Kungumanga! Eller Kungen av Stadsskogen som han också kallades. Kito och hans syskon Puma (Kianga Mtundu), Boss (Kitamba Asali), Masse (Kingo Mazizi),

Läs mer

Framtidsplan för Svensk lapphund

Framtidsplan för Svensk lapphund Framtidsplan för Svensk lapphund I Svenska lapphundklubben jobbar vi hårt och fokuserat för att möjliggöra en hållbar framtid för den Svenska lapphunden. Vi är väl medvetna om problematiken med den starkt

Läs mer

Det är fåfängt att göra med mera det som kan göras med mindre

Det är fåfängt att göra med mera det som kan göras med mindre Det är fåfängt att göra med mera det som kan göras med mindre Δ GENETICA ÄRFTLIGHETSGRAD VAD ÄR DET? Urval för att förbättra egenskaper genom avel är bara meningsfullt om de mät- eller bedömningsvärden

Läs mer

Lathund hur man kan använda SKK Avelsdata

Lathund hur man kan använda SKK Avelsdata Lathund hur man kan använda SKK Avelsdata Här kan du till exempel göra stamtavlor för tänkta parningar provparningar se inavelökningen i den tänkta kullen se samlade resultat för den enskilda hunden se

Läs mer

Avelsstrategi för Schnauzer Version 1.5

Avelsstrategi för Schnauzer Version 1.5 Avelsstrategi för Schnauzer Version 1.5 HISTORIK Redan på 1400-talet dyker den upp inom konsten bl.a. på målningar av Rembrandt. Sydtyskland, närmare bestämt Bayern, anses vara den plats där de ursprungliga

Läs mer

Utvärdering av Rasspecifika Avelsstrategier för Grosser Schweizer Sennenhund

Utvärdering av Rasspecifika Avelsstrategier för Grosser Schweizer Sennenhund Utvärdering av Rasspecifika Avelsstrategier för Grosser Schweizer Sennenhund Utarbetad av Svenska Sennenhundklubbens Avelsråd i samarbete med uppfödare, täckhundsägare och medlemmar i Svenska Sennenhundklubben

Läs mer

Rasspecifik avelsstrategi för bostonterrier

Rasspecifik avelsstrategi för bostonterrier Rasspecifik avelsstrategi för bostonterrier Reviderad version fastställd av SKK 2014-xx-xx Uppdaterad 2014-11-07 Innehållsförteckning Avelsstrategi Population/Avelsstruktur Hälsa Mentalitet/Funktion Exteriör

Läs mer

Avelskonferens Svenska Stövarklubben Upplands Väsby 2013-04-20

Avelskonferens Svenska Stövarklubben Upplands Väsby 2013-04-20 Avelskonferens Svenska Stövarklubben Upplands Väsby 2013-04-20 Program enligt Bilaga 1 Deltagare enligt Bilaga 2 Ove Karlsson öppnar konferensen och hälsar alla välkomna. Kjell Andersson pratar om Hundavel--en

Läs mer

gammel-dansk-hönsehund-001 2009-09-01 Sidan 1 av 7

gammel-dansk-hönsehund-001 2009-09-01 Sidan 1 av 7 gammel-dansk-hönsehund-001 2009-09-01 Sidan 1 av 7 Bakgrund Rasspecifik AvelsStrategi På Svenska Kennelklubbens Kennelfullmäktige 2001 fattades beslut om att det för varje hundras ska finnas en s k rasspecifik

Läs mer

RAS. Rasspecifika Avelsstrategier. För. Petit Basset Griffon Vendéen. Avelskommittén för Svenska Basset Griffon Vendéen Klubben Februari 2011

RAS. Rasspecifika Avelsstrategier. För. Petit Basset Griffon Vendéen. Avelskommittén för Svenska Basset Griffon Vendéen Klubben Februari 2011 RAS Rasspecifika Avelsstrategier För Petit Basset Griffon Vendéen Avelskommittén för Svenska Basset Griffon Vendéen Klubben Februari 2011 Sida 1 Rasspecifika avelsstrategier RAS för Petit Basset Griffon

Läs mer

Avelsstrategi för Karelsk Björnhund 2010-2015

Avelsstrategi för Karelsk Björnhund 2010-2015 Avelsstrategi för Karelsk Björnhund 2010-2015 Historisk bakgrund och utveckling. Ursprung. Dagens Karelska Björnhund har sina rötter i Laatoka i Karelen, Aunus och Viena där man använde hunden vid jakt

Läs mer

Svenska Stövarklubbens Avelskonferens 2005-01-15-16 Scandic Hotell, Upplands Väsby

Svenska Stövarklubbens Avelskonferens 2005-01-15-16 Scandic Hotell, Upplands Väsby Svenska Stövarklubbens Avelskonferens 2005-01-15-16 Scandic Hotell, Upplands Väsby Närvarande; Ordförande Olle B. Häggkvist, avelsansvarig Gunnar Pamuk, verks.led. Uno Olsson, hedersledamot Gunnar Alfredsson

Läs mer

TWIGG S HIGH FI FIX född 1992

TWIGG S HIGH FI FIX född 1992 TWIGG S HIGH FI FIX född 1992 Hon var e. S o N J CH Iliadens Haimon u. Twigg s Masterpiece. Återigen en linjeavel på Int o Nord U o S J CH Knalles Othello (Petter född 1956). Petter förekommer sju gånger

Läs mer

Rasspecifik Avelsstrategi för Svenska Podengo Português Klubben Pelo liso/cerdoso

Rasspecifik Avelsstrategi för Svenska Podengo Português Klubben Pelo liso/cerdoso Rasspecifik Avelsstrategi för Svenska Podengo Português Klubben Pelo liso/cerdoso Fastställd 2009-01-24 Elisabet Levén Ordförande Svenska Vinthundklubben 1 av 5 Rasklubben för Svenska Podengo Portugués

Läs mer

MIN HANE EN AVELSHUND? Artikeln är författad av Åsa Lindholm på uppdrag av SKK/AK.

MIN HANE EN AVELSHUND? Artikeln är författad av Åsa Lindholm på uppdrag av SKK/AK. MIN HANE EN AVELSHUND? Artikeln är författad av Åsa Lindholm på uppdrag av SKK/AK. Ett framgångsrikt avelsarbete bygger på att funktionella, trevliga, friska och fina hundar väljs som föräldradjur till

Läs mer

tema avelsstoet Kulltorps stuteri har en tanke bakom varje nytt föl 52 hästfocus #

tema avelsstoet Kulltorps stuteri har en tanke bakom varje nytt föl 52 hästfocus # 52 hästfocus #1 2012 www.hastfocus.se Kulltorps stuteri har en tanke bakom varje nytt föl R På Kulltorps stuteri har det i många år fötts upp vackra och framgångsrika welshponnyer sektion B, som har hävdat

Läs mer

Rasspecifik avelsstrategi RAS för Korthårig vorsteh

Rasspecifik avelsstrategi RAS för Korthårig vorsteh Rasspecifik avelsstrategi RAS för Korthårig vorsteh Både uppfödare och hanhundsägare bör sätta sig in i den avelstratetgi som gäller för rasen / Källa: SKK Inledning Bakgrund Rasspecifik Avelsstrategi

Läs mer

Uppfödare av. Något för mig?

Uppfödare av. Något för mig? Uppfödare av Något för mig? Kanske går du i tankar om att bli uppfödare av labrador retriever, eller är du redan uppfödare av rasen? Den här broschyren är tänkt att ge några goda råd på vägen. Jag vill

Läs mer

RAS Rasspecifika Avelsstrategier för Petit Basset Griffon Vendéen Avelskommittén för Svenska Basset Griffon Vendéen Klubben Augusti 2005

RAS Rasspecifika Avelsstrategier för Petit Basset Griffon Vendéen Avelskommittén för Svenska Basset Griffon Vendéen Klubben Augusti 2005 RAS Rasspecifika Avelsstrategier för Petit Basset Griffon Vendéen Avelskommittén för Svenska Basset Griffon Vendéen Klubben Augusti 2005 Avelskommittén för Svenska Basset Griffon Vendéen klubben 2005 1

Läs mer

Utvärdering av Svenska Bullterrierklubbens RAS, verksamhetsåret 2009-2010

Utvärdering av Svenska Bullterrierklubbens RAS, verksamhetsåret 2009-2010 Utvärdering av Svenska Bullterrierklubbens RAS, verksamhetsåret 2009-2010 Svenska Bullterrierklubben ansvarar för raserna Bullterrier och Miniatyrbullterrier. SvBtks RAS blev fastställt 2008-1l-19 och

Läs mer

Avelsvärdering med index. Erling Strandberg, inst för husdjursgenetik, SLU

Avelsvärdering med index. Erling Strandberg, inst för husdjursgenetik, SLU Avelsvärdering med index Erling Strandberg, inst för husdjursgenetik, SLU Index i hundaveln Vad? Varför? Hur? Vad är index? Avel att välja de bästa hundarna till att bli föräldrar fast ännu hellre Att

Läs mer

Utvärdering hälsoprogram vit herdehund. Avelsrådet Vit Herdehundklubb

Utvärdering hälsoprogram vit herdehund. Avelsrådet Vit Herdehundklubb Utvärdering hälsoprogram vit herdehund Avelsrådet Vit Herdehundklubb 2017-03-03 Kort historisk tillbakablick gällande HD/ED Redan i början av 1990-talet fokuserade de klubbar som föregick Vit Herdehundklubb

Läs mer

Genetik/Avel Grundkurs Handledning, målbeskrivning, råd och anvisningar 2004-11

Genetik/Avel Grundkurs Handledning, målbeskrivning, råd och anvisningar 2004-11 Grundkurs Handledning, målbeskrivning, råd och anvisningar 2004-11 Introduktion Genetiska kunskaper hos uppfödare är en nödvändighet för att förstå vad till exempel SKKs hälsoprogram innebär och varför

Läs mer

Bakgrund till hela projektet

Bakgrund till hela projektet Mental & HD Index Bakgrund till hela projektet Långhår Korthår Briard, Bouvier och Vit herdehund Mentalt Sund Collie Syfte med projektet är att skapa ett verktyg för uppfödare som underlättar att föda

Läs mer

Samarbetsfrågor för drever i Norden och Westfälische Dachsbracke i Tällberg 14 juni 2014 kl., 09.00-11.00

Samarbetsfrågor för drever i Norden och Westfälische Dachsbracke i Tällberg 14 juni 2014 kl., 09.00-11.00 Samarbetsfrågor för drever i Norden och Westfälische Dachsbracke i Tällberg 14 juni 2014 kl., 09.00-11.00 Kjell Andersson hälsade alla gäster från Tyskland, Norge och Finland samt de svenska deltagarna

Läs mer

Avelsstrategi för Australisk terrier

Avelsstrategi för Australisk terrier Avelsstrategi för Australisk terrier Ursprung Den Australiska terrierns historia antas börja under kolonisationen på 1800-talet då emigranter från England och Skottland kom till Australien. Det var inte

Läs mer

Kleiner münsterländer

Kleiner münsterländer Rasspecifik avelsstrategi RAS för Kleiner münsterländer Både uppfödare och hanhundsägare bör sätta sig in i den avelsstrategi som gäller för rasen. /Källa: SKK. Inledning 1 Bakgrund Rasspecifik Avelsstrategi

Läs mer

AVELSREKOMMENDATIONER SOM GÄLLER FR O M 2005-01-01.

AVELSREKOMMENDATIONER SOM GÄLLER FR O M 2005-01-01. AVELSREKOMMENDATIONER SOM GÄLLER FR O M 2005-01-01. CAIRNTERRIERKLUBBENS REKOMMENDATIONER FÖR HUNDAR I AVEL Uppfödaren ska efterfölja SKK:s grundregler för uppfödare. För hanhund gäller: Hanhunden ska

Läs mer

Släkttavlor i genetiken

Släkttavlor i genetiken Släkttavlor i genetiken I den här övningen får du följa hur olika egenskaper och sjukdomar hos människan går i arv från generation till generation. Alla egenskaper och sjukdomar som är med i övningen bestäms

Läs mer

Kommentarer om nuvarande RAS

Kommentarer om nuvarande RAS Kommentarer om nuvarande RAS För några månader sedan gick det ut en "enkät/tycka till om RAS papper" till uppfödare och hanhundsägare. Det är nu dags att redovisa dessa kommentarer och detta sker anonymt.

Läs mer

Vad säger SKK? Om grundregler, avelspolicy och annat som styr aveln. Karin Drotz, avelskonsulent SKK

Vad säger SKK? Om grundregler, avelspolicy och annat som styr aveln. Karin Drotz, avelskonsulent SKK Vad säger SKK? Om grundregler, avelspolicy och annat som styr aveln. Karin Drotz, avelskonsulent SKK Wolvey Piquet of Clairedale tik f. 1950 Hur väljer vi avelsdjur? Vilka avelsmål har du? Vad känner ni

Läs mer

RAS-DOKUMENTATION FÖR PAPILLON i SVERIGE

RAS-DOKUMENTATION FÖR PAPILLON i SVERIGE RAS-DOKUMENTATION FÖR PAPILLON i SVERIGE papillion-001 2005-02-12 Sidan 1 av 13 Innehållsförteckning Förord Papillon Ringens arbete tom 2003 Historik Statistik Avelspolicy Avelsstrategi Avelsplaner Tidsplan

Läs mer

Historisk bakgrund och utveckling.

Historisk bakgrund och utveckling. Historisk bakgrund och utveckling. Ursprung. Dagens Karelska Björnhund har sina rötter i Laatoka i Karelen, Aunus och Viena där man använde hunden vid jakt av all slags vilt. Fastän den i Karelen svarta

Läs mer

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR SLRKs

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR SLRKs 1 VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR SLRKs AVELS- OCH HÄLSOKOMMITTÉ 2015 Den 26 mars 2015 fastställde SKKs Avelskommitté vår RAS-revidering. Helgen den 10-11 oktober genomförde Carina Larsson och Tina Forsell SKKs

Läs mer

SPHK rasklubb för Alaskan Malamute

SPHK rasklubb för Alaskan Malamute SPHK rasklubb för Alaskan Malamute Avelsrapport/valpkullsstatistik 2018 Aveln år 2018 Det har under året registrerats 30 kullar och totalt 1 valpar fördelat på 86 tikar och 113 hanar. Rasklubben tillämpar

Läs mer

Nyhetsbrev från avelsrådet

Nyhetsbrev från avelsrådet Nyhetsbrev från avelsrådet Avelsrådet vill rikta ett varmt tack till avelsregionsansvariga för deras hängivna arbete att samla uppfödare, täckhundsägare och övriga medlemmar i SShK till avelsregionsmöten

Läs mer

TÄCKHUNDSLISTA FÖR KORTHÅRIG NORMALTAX 1999.

TÄCKHUNDSLISTA FÖR KORTHÅRIG NORMALTAX 1999. TÄCKHUNDSLISTA FÖR KORTHÅRIG NORMALTAX 1999. Listan består av hanar som under hösten erhållit drevmeriter för CH. Jag har i listan skrivit ut lägsta och högsta utställningsmerit, i de fall tredje pris

Läs mer

RAS Griffon Fauve de Bretagne Historia

RAS Griffon Fauve de Bretagne Historia RAS Griffon Fauve de Bretagne Historia Fauve de Bretagne en ras med två varianter, Griffon Fauve och Basset Fauve. Griffon Fauve de Bretagne är en mycket gammal ras som tillhörde adeln och de rika. När

Läs mer

Avelsstrategi för Karelsk Björnhund

Avelsstrategi för Karelsk Björnhund Avelsstrategi för Karelsk Björnhund 1. Historisk bakgrund och utveckling. Ursprung. Dagens Karelska Björnhund har sina rötter i Laatoka i Karelen, Aunus och Viena där man använde hunden vid jakt av all

Läs mer

Grundregler för medlemmar i Svenska Kennelklubben (SKK) och dess medlemsorganisationer

Grundregler för medlemmar i Svenska Kennelklubben (SKK) och dess medlemsorganisationer 1 Grundregler för medlemmar i Svenska Kennelklubben (SKK) och dess medlemsorganisationer Kapitel 1 regler för medlemmar i SKK-organisationen Det krävs av varje medlem i SKK-organisationen 1:1 Att behandla

Läs mer

Rasspecifik avelsstrategi RAS för Strävhårig vorsteh

Rasspecifik avelsstrategi RAS för Strävhårig vorsteh Rasspecifik avelsstrategi RAS för Strävhårig vorsteh Både uppfödare och hanhundsägare bör sätta sig in i den avelsstrategi som gäller för rasen. /Källa: SKK. Inledning Bakgrund Rasspecifik Avelsstrategi

Läs mer

Välmeriterad Rådjursren

Välmeriterad Rådjursren Zeke och Patrik trivs bäst i skogen med bössa i jakten på hare. Dock nekar ingen av dem till lite tävling och målet är att återigen kvala in till beagle-sm Fältharen kommer längs vägen för tredje gången

Läs mer

Mentalitet och avel. www.viljashundskola.se sid 1

Mentalitet och avel. www.viljashundskola.se sid 1 Mentalitet och avel Mentalitet uppfattas och beskrivs ofta som något som är ganska svårt att förutsäga och att förutsäga en enskild individs mentalitet är ganska svårt. För att styra mentala egenskaper

Läs mer