Riktade miljöåtgärder fysiska åtgärder i järnvägsmiljöer, renovering av perrongtak 2016

Transkript

1 Riktade miljöåtgärder fysiska åtgärder i järnvägsmiljöer, renovering av perrongtak 2016 FRÖVI STATION, FRÖVI 11:1, LINDESBERGS KOMMUN, ÖREBRO LÄN, UNDERHÅLLSDISTRIKT ÖST/STOCKHOLM, BANDEL 524

2 Innehåll Inledning 2 Bakgrund och kulturhistorisk värdering..2 Byggnadsbeskrivning.3 Genomförda åtgärder år Etapp 2, åtgärder Karta.6 1

3 Inledning Trafikverket har som ett övergripande mål att visa och berätta om hela landets järnvägshistoria och utveckling. Åtgärderna syftar till att säkerställa att äldre järnvägsmiljöer bevaras för kommande generationer. Övergripande mål är även att projektet ska bidra till miljömålet God bebyggd miljö. Genom att underhålla, ta tillvara och utveckla de värden som fortfarande finns i järnvägsmiljöerna kan nutidens och framtidens generationer få möjlighet att uppleva och förstå den järnvägshistoriska utvecklingen. Detta dokument är en sammanfattning av de åtgärder och arbeten som utförts under Åtgärderna har finansierats med medel för riktade miljöåtgärder kulturmiljö Perrongerna vid många svenska järnvägsstationer var ofta relativt enkla konstruktioner. Vid de något större stationerna gjordes perrongerna upphöjda för att underlätta på- och avstigning och för att passagerarna skulle få ett visst väderskydd försågs perrongerna med perrongtak, även kallade plattformstak. Kännetecknande för järnvägsbebyggelsen är att den ofta följde typritningar. Grundformerna kunde dock ge viss variation, exempelvis genom färgsättning och detaljer. Namnet Törebodamodell eller Törebodakonstruktion kommer från Töreboda limträfabrik, belägen som namnet anger, i Töreboda. Det var ett norskägt företag, AB Träkonstruktioner, som 1919 började tillverka limträ i Töreboda. Produktionen byggde då helt på den ursprungliga limträuppfinnaren, Weimar-ingenjören Otto Hetzers patenterade system. Företaget leddes av disponent Odd Grundt, som redan i starten hade stora likviditetsproblem, vilket gjorde att företaget 1924 gick i konkurs. Den 17 februari 1925 startade det rekonstruerade bolaget. Företagets namn blev då AB Fribärande Träkonstruktioner. Företagets namn ändrades sedan till Töreboda Limträ AB övertog Moelven. den svenska konkurrenten Töreboda Limträ. Bakgrund och kulturhistorisk värdering Plattformstaken på Frövi stationsområde hade konstaterade underhållsbehov. Taken var rötskadade med hål som provisoriskt övertäckts med skivor. KMV forum har inventerat Frövi stationsmiljö inom ramen för utvecklingsprojektet Järnvägskultur och har även anlitats som antikvariskt stöd vid renoveringen av plattformstaken. Frövi stationsmiljö har vidare djupinventerats av KMV forum inom utvecklingsprojektet Järnvägskultur. Frövi konstaterades då vara en mycket värdefull miljö där bland annat perrongtaken utgör en viktig och karaktäristisk del av järnvägsmiljön. I regeringsuppdraget till Riksantikvarieämbetet med anledning av proposition 1999/2000:78 Ändrad verksamhetsform för SJ m.m. kring kulturvärden i stationsmiljöer, lämnade Länsstyrelsen i Örebro län i sitt remissvar uppgifter rörande Frövi. Där framgår bland annat att på grund av sin tidigare betydelse i järnvägsnätet har järnvägsbebyggelsen i Frövi identitets-, traditions- och symbolvärden. Vidare anges att stationshuset, tillsammans med manskapsbyggnaden och perrongtaken även fortsatt bör ingå bland de prioriterade. Vid ett platsbesök , med deltagare Liselott Blombäck, Trafikverket, KMV forum AB, Birger Back, Delprojektledare, Trafikverket, Roger Blom, Byggplatsuppföljare, Trafikverket/Sweco, Magnus Eriksson, Arbetsledare, Segermo AB och Yngve Persson, Platschef, Segermo AB konstaterades med hjälp av saxlift, att även delar av limträbalkarna och bågarna var rötskadade och behöver bytas ut. Speciellt utsatta är de under taket utstickande änddelarna på takstolen varför det framkom önskemål om att när man bytt ut dem, plåtinklä dem för att bättre skydda träet. Det är möjligt att taket har kortats av vid något tillfälle och att delarna därmed blivit utan väderskydd. Det diskuterades även om att eventuellt ta bort vad som verkar vara destinationstavlor som hänger på det södra takets norra gavel och på det norra takets södra gavel. Även frågan om vitmålning av undertak togs upp. Personal 2

4 på plats hade redan avritat gavlarnas taktassars profilering för att kunna återskapa dem lika de befintliga. Då det innan arbetena inte var möjligt att besiktiga hela konstruktionen var det möjligt att det skulle framkomma behov av ytterligare behov av åtgärder. Så har också blivit fallet, bland annat var limträdelarna i betydligt sämre skick än väntat. Byggnadsbeskrivning Frövi plattformstak tillhör den s.k. Töreboda modellen, relativt vanligt förekommande över hela landet. Det är en träkonstruktion där takstolarna är bultade i stolpar och själva takstolarna utgörs av en limträkonstruktion. Taken utgörs av pappklädda brädtak. De båda plattformstaken är belägna på perrongerna mellan spåren på vardera sidan om Frövi station. Taken har mätts upp vid platsbesök med deltagare: Birger Back, Delprojektledare Trafikverket, Roger Blom, Byggplatsuppföljare, Trafikverket och Yngve Persson, Platschef, Segermo AB. Södra taket Bredd: 4,2 4,6 m Längd: 51,6 m Norra taket: Bredd: 4,6 m Längd: 51,5 m 3

5 Takstolar: c/c ca 8,0 m Sekundär 45x95 c/c ca 1,0 m Limträbalk längs takfot: L = ca 8,0 m med fläns nedtill bredd ca 0,15 m Trots efterforskningar hos Riksarkivet, Järnvägsmuseum, Örebro läns museum, Länsstyrelsen i Örebro län samt Lindesbergs kommun har vare sig en ritning av Frövi plattformstak eller en typritning av ett plattformstak av Törebodamodell hittats. Däremot fanns handlingar rörande uppsättningen av plattformstaket i Frövi där det framgår att det uppfördes 1932, vilket bland annat kan utläsas av besiktningen några dagar efter uppsättandet. I brevet från besiktningsmannen, daterat Örebro 15 september 1932 till förste baningenjören kan man läsa att denne hade en del anmärkningar: Vid besiktning av det nyuppförda plattformstaket i Frövi den 12 dennes gjordes följande iakttagelser, vilka innebära avsteg från arbetet gällande Allmänna bestämmelser. Lösa kvistar förekomma här och var, dessvärre rikligast på för väder och vind mera utsatt del av träkonstruktionen. En del av kvistarne i fråga voro lösa i ordets bemärkelse, andra syntes hava varit lösa, men fästats med lim e. dyl. Takpanelen är utförd av hyvlat trä. Stolpbenen äro ställvis mycket illa passade i järnkonstruktionen. Härtill iakttogs en eller annan barkrand (märgstråle), samt att det flerställes förefanns skarv i ytterlamell av limkonstruktion vilket kunde ha undvikits, om ej hänsyn till sparsamhet med virke fått dominera i så hög grad som varit fallet. 4

6 Genomförda åtgärder år 2016 Inledande telefon- och mejlkontakter med Trafikverkets representanter Bo Löwenberg, projektledare och Birger Back, delprojektledare. Möte på plats i Frövi fredag den 16 september 2016 med Birger Back, delprojektledare, Trafikverket, Roger Blom, byggplatsuppföljare, Trafikverket/Sweco, Magnus Eriksson, Arbetsledare, Segermo AB och Yngve Persson, Platschef, Segermo AB. Perrongtaken inspekterades med hjälp av saxlift. Foton och diskussion om vilka åtgärder som ska genomföras. Besök på Riksarkivet 29 september 2016 genomgång av arkivmaterial från Bantekniska byrån och som enligt förteckning fr Bantekniska byrån skulle handla om Frövi plattformstak. Det fanns en del material, dock ingen ritning. Kontakter med Riksarkivet, Järnvägsmuseum, Örebro länsmuseum, Länsstyrelsen i Örebro län, Lindesbergs kommun och Rasmus Axelsson (byggnadsantikvarie och lokförare) bland annat för att hitta ritning alternativt en typritning för Töreboda konstruktionen. Ritningar har dock inte kunnat hittas, eventuellt kan de finnas i Göteborg, landsarkivet. Töreboda limträfabrik AB:s arkivmaterial kan finnas där förutom material från SJ. Dock dyrt att efterforska (avgift per påbörjad kvart), och att åka dit för att själv söka, utan att säkert veta att man kommer att hitta det man söker gjorde att detta inte har prioriterats. Undersökning av vilken typ av färg/behandling av trä av arkivmaterialet framgår att träet med stor sannolikhet varit behandlat med någon form av kreosotblandning (ev. Rötmota ) vad ersätter man detta med? Efter diskussion internt och externt (Peter Ström, byggentreprenör med antikvarisk bakgrund) framkom att roslagsmahogny, eventuellt pigmenterad, skulle kunna fungera, alternativt en oljebaserad lasyr. Utkast till PM med antikvarisk rekommendation skickades till Birger Back 4 oktober Utkast till PM med antikvarisk rekommendation diskuterades i samband med ett annat platsbesök i Lindesberg med Birger Back, Roger Blom och Magnus Eriksson den 6 oktober Färdigt PM med antikvarisk rekommendation skickades till Birger Back 14 oktober 2016 perrongtaken, men även skyltar, destinationstavla och belysning togs med då de är viktiga delar av perrongmiljön. Samtal med Birger Back 14 november 2016 de har påbörjat rivningarna av perrongtaken idag. Arbetena beräknas bli dyrare än beräknat, bl.a. på grund av att limdelarna var i betydligt sämre skick än beräknat. De nya limträdelarna har en leveranstid på ca 6 veckor, men trots detta bedöms arbetena vara klara till 80 % innan årets slut. Målningsarbeten kommer dock utföras nästa år (beräknas pågå till och med maj månad). 5

7 Etapp 2, åtgärder år 2017 Ytterligare platsbesök för att med färglikare hitta rätt nyans, samt eventuellt uppföljningsbesök/slutbesiktning. Förutom perrong/plattformstaken finns ytterligare behov av att renovera skyltarna och en f.d. destinationstavla som det vore mycket värdefullt om det finns möjligheter att ha den kvar och rusta upp den. Karta 6