Ieva Pastore. Statsvetenskapliga institutionen STOCKHOLMS UNIVERSITET Yrkesförberedande praktik HT 2011 Handledare: Monica Andersson

Transkript

1 Statsvetenskapliga institutionen STOCKHOLMS UNIVERSITET Yrkesförberedande praktik HT 2011 Handledare: Monica Andersson Praktikrapport 1. Allmän information om praktiken Arbetsgivare: Justitia et Pax, Kommissionen för rättvisa och fred i Stockholms Katolska Stift Handledare på organisationen: Madeleine Fredell, generalsekreterare Kontorsadress: Johannes Paulus II Pastoralcentrum, Brunnsgränd 4, Stockholm E-post: madeleine.fredell@bredband.net Telefon: eller Praktikperiodens längd: fr.o.m. 05/ t.o.m. 08/ på deltid (måndag till torsdag) 2. Presentation av Justitia et Pax Justitia et Pax kommissionen grundades år 1987 och är ett organ inom Stockholms Katolska Stift. I dess mångfacetterade verksamhet ingår arbete med mänskliga rättigheter, integration, ekonomisk och social rättvisa, säkerhetspolitik och miljöfrågor. 1 Uppgiften består delvis i att formulera katolska kyrkans i Sverige syn på samhällsaktuella frågor. Ett exempel är ett uttalande kommissionen formulerade som svar på de senaste ändringarna i sjukförsäkringssystemet. Kommissionen arrangerar också seminarier och föreläsningar för att uppmärksamma aktuella frågor eller problem i världen, det svenska samhället eller katolska kyrkan. Några av de senaste arrangemang har varit ett genusseminarium med avsikt att bilda ett genusråd i Stockholms katolska stift. Justitia et Pax satsar även på utbildning i katolsk sociallära. Utgångspunkten för allt arbete är den katolska socialläran. Den fastställer att varje människa har en inneboende värde i sig, och att detta värde inte går att mätas. 2 Vidare, har alla människor inte bara rätt att delta i det politiska livet, utan också ett ansvar att bidra till samhällsbygget. Detta ansvar härstämmar ur människornas ömsesidiga beroende i ett samhälle. 3 Socialläran fastställer också två principer som är viktiga i organisationen av samhället solidariteten och subsidiariteten. Solidaritets-principen innebär att varje person engagerar sig för samhällets och världens bästa, och är oförenligt med social och politisk 1 Justitia et Pax, Presentation, (03/01/2012) 2 Fredell, Madeleine, Särtryck ur boken På väg till Jeriko, s 6. 3 Fredell, Madeleine, Särtryck ur boken På väg till Jeriko, s 7. 1

2 individualism. Subsidiaritetsprincipen betonar å andra sidan att staten eller myndigheterna ska respektera individernas eller samhällsgruppernas rätt till initiativ- och ansvarstagande på de områden där dessa kan verka. Ingen av dessa två principer bör betonas framför den andra, utan de ska balansera varandra. 4 Slutligen ska målet för allt agerande vara det gemensamma för alla i samhället. Det gemensamma bästa definieras här av respekt för varje människas liv och person, tillgång till föda, kläder, bostad, utbildning, arbete, hälsa, kultur och information för varje människa, samt säkerhet/fred. Socialläran fastställer också att ingen människa ska uteslutas från detta gemensamma bästa. 5 En del av verksamheten utgörs av påverkansarbete i Sverige eller internationellt. En kommande insats är ett brev till de svenska AP-fonderna, angående deras investeringar i en kanadensisk gruva i Guatemala. Gruvan har orsakat miljöproblem i området och det kanadensiska företaget som äger den anklagas för brott mot mänskliga rättigheter. Den svenska Justitia et Pax kommissionen ingår i ett nätverk av europeiska kommissioner (Justitia et Pax Europa), som varje år utför ett gemensamt projekt (Concerted Action) i fredens och rättvisans tjänst. Concerted Action för år 2011 var Human Dignity/ Human Rights. År 2012 kommer den gemensamma insatsen fokusera på politisk extremism och rasism i Europa ( New Racism, Political Extremism ). 6 Jämfört med tidigare år är det numera bara generalsekreteraren som är anställd, medan resten av kommissionsledamöterna arbetar frivilligt. Förutom generalsekreteraren har kommissionen tio ledamöter, en viceordförande och en ordförande. Biskopen för Stockholms katolska stift är kommissionens ordförande och oftast dess uppdragsgivare. Andra uppdragsgivare är Justitia et Pax Europa, samt katolska kyrkan på internationell nivå. Målgruppen är Sveriges katoliker, men även andra kristna samfund, övriga trossamfund och givetvis det svenska samhället. Kommissionsledamöterna träffas officiellt fyra till fem gånger per år för att rapportera om pågående eller avslutad verksamhet och för att fatta beslut. Ledamöterna utses för en tre års mandatperiod. Det är kommissionen som utser de tänkbara ledamöterna baserad på deras kompetens, kunskap om katolska kyrkan och den katolska socialläran. Dessutom ska kandidaten också tillhöra en katolsk församling. Sedan ska biskopen godkänna den föreslagna 4 Fredell, Madeleine, Särtryck ur boken På väg till Jeriko, s Fredell, Madeleine, Särtryck ur boken På väg till Jeriko, s Justitia et Pax Europa, Themes and Activities Concerted Action, (03/01/2012) 2

3 ledamoten. Om biskopen godkänner, tillskriver generalsekreteraren henne/honom. Om kandidaten sedan tackar ja, blir hon/han utsedd till ledamot av biskopen på tre år. 3. Position och arbetsuppgifter Då det endast är generalsekreteraren som är anställd på Justitia et Pax, arbetade jag som hennes assistent under praktikperioden. I arbetsuppgifterna ingick protokollskrivning efter kommissionssammanträden, deltagande i och förberedelse inför kommissionssammanträden och seminarier som arrangerades av kommissionen, arbete med Justitia et Pax arkiv, samordning med ledamöterna, andra stiftsorgan och andra organisationer, samt artikelskrivning. 4. Sammanfattning av erfarenheter Under min praktikperiod var jag sekreterare och protokollförfattare för två kommissionssammanträden. Denna uppgift gav mig en bra inblick i kommissionens aktuella arbete, dess arbetsformer och samarbetspartners. I september arrangerade Justitia et Pax ett Genusseminarium om mannens och kvinnans roll i kyrkan. Mina uppgifter var att sprida information om seminariet till församlingarna, samt att skriva en artikel om det i Sveriges Ekumeniska Kvinnoråds tidning Elsa. I september fick Stockholms katolska stift besök från katolska biskopen för San Marcos stift i Guatemala. Han skulle uppmärksamma brott mot mänskliga rättigheter och miljöförstöring orsakad av ett kanadensiskt företag, som öppnat en gruva i området. De svenska AP fonderna har gjort en stor investering i gruvan, och biskop Ramazzini hoppades att katolska kyrkan i Sverige skulle kunna sätta tryck på AP fonderna. Då den svenska katolska biskopen, Anders Arborelius, inte kunde träffa biskop Ramazzini, fick Justitia et Pax uppgiften att ta hand om besöket från katolsk sida. Jag fick uppgift att vara kontaktperson mellan Kristna Fredsrörelsen och katolska kyrkan, samt att hitta kompetenta representanter från katolsk sida. Kommissionen har också fått uppgiften att bilda en samtalsgrupp mellan unga vuxna kristna av orientalisk rit och unga vuxna muslimer, för att motverka fördomar och bidra till en bättre integration mellan kristna och muslimer i Sverige. Under praktikperioden fick jag vara med i planeringsgruppen för detta projekt. Mina uppgifter var att leta efter och ta kontakt med muslimska organisationer, som skulle vilja samarbeta med oss, samt att kontakta ansvariga för 3

4 etiopiska och eritreanska katolska kyrkan. Dessutom skrev jag ett meddelande till unga katoliker, som lades upp på Sveriges Unga Katolikers hemsida. Eftersom Justitia et Pax kommissionen arbetar utifrån den katolska sociallärans principer, fick jag under praktiken bekanta mig med dess grundläggande principer. Som representant från Justitia et Pax deltog jag också i FN seminariet R2P and the Future of Peacekeeping. Tillsammans med min handledare deltog jag i Sveriges Ekumeniska Kvinnoråds möte. Vid sidan om fick jag också göra omfattande arkivarbete. Då jag jobbade mycket med sammanträdesarkiv, fick jag en inblick i kommissionens historiska verksamhet. 5. Praktikplatsen ur ett statsvetenskapligt perspektiv Jag skulle vilja utföra en kort miljöanalys av Justitia et Pax, Kommissionen för Rättvisa och Fred i Stockholms Katolska Stift. Detta innebär en utvärdering av hur förändringar i omvärlden har påverkat kommissionens arbetssätt. Jag kommer även att ta hänsyn till framtida förändringar som kan ha en effekt på kommissionens verksamhet. Organisationens Omvärld eller miljö kommer att indelas i två grupper: a) kommissionens målgrupper (avnämare), och b) kommissionens samarbetspartners (intressenter). 7 Tre aspekter som har haft verkan på miljön anses vara viktiga: 1) utvecklingen av ekumenik och religionsdialog i Sverige, 2) globaliseringen, 3) sekulariseringen. a) Utvecklingen av ekumenik och religionsdialog i Sverige Med termen ekumenik menas de kristna kyrkornas strävan efter synlig enhet. 8 När fullständig religionsfrihet infördes i Sverige under 1950-talet fick katolska kyrkan samma ställning som protestantiska kyrkor (med undantag för Svenska kyrkan, som fortfarande har en särställning). Det första stora steget mot katolsk ekumenik i Sverige var kyrkornas världsråds generalförsamling i Uppsala 1968, som satte igång officiell dialog med Svenska kyrkan, samt gjorde att katolska kyrkan blev medlem i Svenska ekumeniska nämnden (SEN). Efter SEN arrangerade ett ekumeniskt möte med alla kristna samfund i Göteborg 1972, spreds 7 Gorpe, Peter, Ny organisation? Metoder och arbetsformer vid organisationsutredningar, Statskontoret, Liber förlag/allmänna Förlaget, Stockholm 1980, s Sveriges Kristna Råd, Tio tumregler för god ekumenik, (18/01/2012) 4

5 ekumeniska idéer även i församlingarna. Sedan dess har katolska kyrkan varit aktiv i bl.a. Sveriges Kristna Råd. 9 Detta har underlättat för Justitia et Pax kommissionen att ingå samarbete med organisationer som också arbetar för fred, rättvisa och främjande av mänskliga rättigheter utifrån en kristen värdegrund. Ett sådant samarbete kan anses vara särskilt gynnsamt då det finns gemensamma värderingar, vilket underlättar det gemensamma arbetet. Tillsammans med andra kristna systerorganisationer kan Justitia et Pax också få en starkare röst i sitt påverkansarbete. En annan fördel är att resurserna kan förenas i stora gemensamma projekt. Man undviker också dubbelt arbete genom informationsutbytet som sker i samarbetet. Utifrån samma principer skulle det vara gynnsamt att i framtiden utveckla kooperationen med icke-kristna organisationer som arbetar för fred, ekonomisk och social rättvisa, mänskliga rättigheter, integration, mm. Då antal representanter från andra religioner växer i Sverige, har dialogen och samarbetet mellan religionerna blivit aktuell. I och med JP:s nya uppdrag att bilda en samtalsgrupp mellan unga vuxna muslimer och unga vuxna kristna av orientalisk rit kommer ett sådant samarbete att möjliggöras. Svenska Muslimer för Fred och Rättvisa skulle kunna vara en tänkbar samarbetspartner i frågan. Justitia et Pax verksamhet är för det mesta riktat mot hela samhället, dvs. den är inte exkluderande. Dock kan man fastställa att i och med den ekumeniska utvecklingen, har kommissionen en större målgrupp när det gäller dess utbildande verksamhet i katolsk sociallära, som har utgångspunkten i allmänt kristna principer. Då socialläran är värutvecklad, kan det vara en möjlighet för andra b) Sekularisering Den andra aspekten som har en verkan på miljön är sekulariseringen av det svenska samhället, vilket innebär avskiljandet av staten från kyrkan (2000), samt en minskning av andelen befolkning med religiös tillhörighet. Nuförtiden anser endast 10 % av samhället att religion är viktig för deras dagliga liv Roelvik, Henrik, Katolsk ekumenik i Sverige, utveckling och uppgifter, Artos förlag, 1999, s. 11, 12, Celsing, Charlotte, Are Swedes losing their religion?, publicerad 01/09/ (02/01/2012) 5

6 I och med sekulariseringen, finns det inte givetvis en gemensam värdegrund mellan den svenska staten och samhället, och organisationer som Justitia et Pax. Man kan fråga om inte detta har försvårat för organisationer som Justitia et Pax att verka i samhället. Dock borde det påpekas att i många fall delar kommissionen sina mål med många organisationer i det sekulariserade samhället och med den svenska staten. Därmed utgör skillnader i värderingarna inte något större problem. Dessutom strider den katolska socialläran i grunden inte mot den sekulära statens demokratiska principer, såvida det demokratiska systemet respekterar varje människas värdighet och arbetar för hela samhällets bästa. 11 I vissa frågor intar däremot den svenska staten och Justitia et Pax motsatta positioner. Dock förespråker socialläran aktivt engagemang i det offentliga livet och i politiken, istället för distansering. Detta gör att kommissionens verksamhet inte är exkluderande, utan är riktad mot hela det svenska samhället. Den sekulariserade staten och sekulära organisationer som verkar för samma mål är viktiga samarbetspartners i Justitia et Pax arbete. Kommissionen ingår t.ex. i regeringens råd för kontakt med trossamfunden, samt har en ledamot i det utrikespolitiska samfundet. Justitia et Pax är också medlem i svenska FN-förbundet, som värnar om fred och rättvisa i världen. Av samma anledning kan det sekulära samhället och svenska politiker och myndigheter ses som målgrupp för kommissionens verksamhet. c) Globalisering Den sista viktiga aspekten är globaliseringen, dvs. ökande internationalisering av ekonomi, politik, information, kunskap, men även kulturer och livsåskådningar orsakad av minskade kommunikations- och transaktionskostnader. 12 Globaliseringen gör att kommissionen kan som aldrig förr nå ut med sin verksamhet till omvärlden. Sedan den svenska kommissionen bildades, har den teknologiska utvecklingen och politiska förändringar i Europa lett till ökat samarbete med internationella organisationer som verkar för fred och rättvisa. Exempelvis har det europeiska nätverk av Justitia et Pax kommissioner blivit mycket viktigare. Justitia et Pax Europas årliga Concerted Action för rättvisa och fred har bidragit till en mer slagkraftig verksamhet, än om de nationella 11 Pontifical Council for Justice and Peace, Compendium of the Social Doctrine of the Church, kap. 8-IV, 2004 Libreria Editrice Vaticana, (03/01/2012) 12 Utbildningsdepartementet, Vad är globalisering?, uppdaterad 20/10/ (02/01/2012) 6

7 kommissionerna inte koordinerade sina projekt. Utbytet av erfarenhet, information och idéer bidrar till att effektivisera de individuella kommissionernas verksamhet. Angående kommissionens målgrupper på global nivå, har kommissionen sedan dess början utnyttjat de tekniska möjligheterna för att framför allt göra globalt påverkansarbete mot t.ex. dödsstraff. På internationell nivå är den svenska kommissionen också känd bland nationella regeringar och på EU nivå på grund av dess påverkansarbete och andra insatser. 6. Källanvisningar Litteratur: Fredell, Madeleine, Särtryck ur boken På väg till Jeriko Gorpe, Peter, Ny organisation? Metoder och arbetsformer vid organisationsutredningar, Statskontoret, Liber förlag/allmänna Förlaget, Stockholm 1980 Roelvik, Henrik, Katolsk ekumenik i Sverige, utveckling och uppgifter, Artos förlag, 1999 Internetkällor: Pontifical Council for Justice and Peace, Compendium of the Social Doctrine of the Church,, 2004 Libreria Editrice Vaticana, (03/01/2012) Celsing, Charlotte, Are Swedes losing their religion?, publicerad 01/09/ (02/01/2012) Utbildningsdepartementet, Vad är globalisering?, uppdaterad 20/10/ (02/01/2012) Justitia et Pax Europa, Themes and Activities Concerted Action, (03/01/2012) Justitia et Pax, Presentation, (03/01/2012) Sveriges Kristna Råd, Tio tumregler för god ekumenik, (18/01/2012) 7

8 8