tema: tillbaka till metoden

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "tema: tillbaka till metoden"

Transkript

1 tema: tillbaka till metoden

2

3 Tillbaka till metoden: en framåtblick U l r i ka H o l g e r s s o n o c h H a n n e S a n d e r s Med detta nummer av Scandia vill vi uppmärksamma att det är hundra år sedan tidskriftens grundare Lauritz Weibull utkom med sin Kritiska undersökningar i Nordens historia omkring år 1000, en skrift som betecknats som genombrottet för den historisk-kritiska skolan och källkritiken inom svensk historisk forskning. 1 Det är inte frågan om ett nostalgiskt födelsedagskalas eller pampigt jubileum; det hade varit mer än olämpligt för en man som satte den skoningslösa, med hans eget och den danske kollegan Erik Arups namn, kritiken, först av allt. Men det blir heller inte fråga om en behandling som den Weibull själv förnöjt erkände för Arup att han givit en av dennes elever: Naturligtvis gjorde vi allt för att kritisera ihjel hans teorier. Men det bör ju skrivas på vårt alltför ringa förtjenstkonto. 2 Vad vi snarare har försökt åstadkomma är en försiktig början till en avstämning av var den svenska, eller skandinaviska, historievetenskapen befinner sig idag i förhållande till weibullianernas märkliga arv. Vid en första anblick ter sig Kritiska undersökningar i relation till sin stora betydelse som en nästan chockerande knapp skrift. Det korta företalet består av endast sex meningar, fördelade på fyra korta stycken: Föreliggande bok utgör ett försök att tillämpa modern historisk metod på ett område av nordisk historia, där detta endast i få fall förut egt rum. Resultatet har blivit en omvärdering av hittills fastslagna värden. När sägen och dikt sopats bort, har det visat sig, att endast enstaka händelser och de grövsta linierna i tidens historia äro vetenskapligt konstaterbara. Saknaden av kritiska värdesättningar av flertalet källor enligt moderna principer har i betydande grad försvårat dessa undersökningar. Ett bemötande av de författare, vilka tidigare behandlat samma ämnen som i det följande, har i regel icke egt rum. Undantag har endast gjorts ifråga om de vetenskapliga framställningar från senare tid, i vilka med händelserna samtida eller såsom sådana ansedda dokument, i de flesta fall runinskrifter, ingå som bevismaterial. 3 S c a n d i a 7 57 : 12 Ulrika Holgersson och Hanne Sanders 13

4 Källa: AF:s Arkiv & Studentmuseum, Lund. Under loppet av 195 små och luftigt layoutade sidor ger sig Lauritz Weibull in medias res och avhandlar ett 20-tal grundläggande ämnen i nordisk politisk historia, från Jellingemonumentet till Jomsvikingarna. Långt senare, i början av 1970-talet, skulle bokens återhållna framställning bli upprinnelsen till en frän fejd, i första hand mellan Rolf Arvidsson och Birgitta Odén, om dess ursprung, där gestalten Lauritz Weibull stod i centrum. Hade han, med sin kortfattade stil, sina sparsmakade referenser till dem vars texter han kritiserade, haft uppsåtet att själv ta åt sig äran för något som andra uppfunnit före honom? Var hans metod i själva verket bara ett lån från den av honom själv så kritiserade litteraturvetenskapen, företrädesvis den franske litteraturhistorikern Joseph Bédier? Hade han, mytrivningens mästare, Lauritz Weibull ( ) med sin förment blygsamma stil, skapat en myt kring sig själv? 4 De hårdkokta, minimalistiskt presenterade idealen i Kritiska undersökningar om rigorös kritik och självkritik var givetvis allt annat än utslag av utpräglad masochism, självutplåning och anspråkslöshet; den maktkritiska Weibullskolan var själv en del i ett spel om makt på det akademiska fältet. Effekten av lite blev mer: Ingen lämnades oberörd av Lauritz Weibulls uppfordrande program, man var för eller emot. Och till och med när alla blivit för, sedan programmet blivit paradigm, stod alltså en strid om vem som skulle tilldelas äran som anfader. Mot denna bakgrund, att weibullianerna hade en sådan inverkan på tidigare generationers kollegor, är det kanske inte så konstigt att det bland dagens historiker har funnits ett stort behov av att vara kritisk mot just det weibullska. Det hade inte bara stort inflytande utan har också fått ett stort symbolvärde för det man uppfattar som en äldre historieskrivning. Genom den språkliga vändningen och det stora intresse för teorier som präglat historieforskningen, har det framstått som klart att den strama stilen i de weibullianska framställningarna var ett uttryck för det positivistiska vetenskapsidealet. De berättande inslagen sågs av weibullianerna som tendentiösa, ett skämt kött som måste skäras bort. Kvar skulle finnas ett radband av säkerställda fakta, eller som Lauritz Weibull skriver i företalet: endast enstaka händelser och de grövsta linierna i tidens historia äro vetenskapligt konstaterbara. Att denna absolut neutrala position inte existerar har, vågar 14 S c a n d i a 7 5 : 1 14 Ti l l b a k a t i l l m e t o d e n S c a n d i a 7 7 : 2

5 vi påstå, blivit tämligen allmänt accepterat de senaste decennierna; idag ser nog de flesta av oss att även den som betraktar sig som neutral och objektiv har en historie- och människosyn. 5 Weibulls egen antinationalism är naturligtvis ett flagrant exempel på detta. Därmed förstås inte sagt att det existerat någon konsensus om hur arvet efter weibullianerna ska hanteras. Snarare har det blossat upp känsliga konflikter, där empiriska studier ställts mot teoridrivna, postmodernism mot källkritik. 6 Ja, kanske rent av äldre mot modern historia. En första intention bakom detta häfte av Scandia har varit att komma bort från sådana, vad vi uppfattar som ofruktbara, låsningar. Vår övertygelse är att vi måste lösa upp denna motsättning mellan teori och metod, som kommer av att vår disciplin i så hög grad de senaste åren, också med stor framgång, hämtat impulser från forskare som diskuterat teori Curt Weibull ( ) mera än de resonerar kring hur man arbetar med ett empiriskt material. Metodiska överväganden har nedprioriterats i förhållande till stora teoretiska diskussioner. Vad vi behöver är ett konstruktivt, professionellt samtal om vår vardagliga verksamhet som forskare: Hur påverkas forskningen av de institutionella villkoren (forskarutbildnings- och arkivorganisation, digital teknik, internet och så vidare)? Vad nytt har vi lärt oss om att använda gamla typer av källor? Hur ska vi angripa de nya slags källor som det moderna (medie-)samhället frambringat? Hur förhåller vi oss i praktiken till de weibullianska reglerna idag? Vi behöver en diskussion om hur man kritiskt arbetar med den empiri som fortfarande fyller mycket, ja kanske mest, i en historikers arbete. Och kanske på detta sätt lägga in en ny betydelse i det weibullska huvudordet: källkritik. I det här sammanhanget är det viktigt att påpeka att detta att gå tillbaka till källorna inte är detsamma som att avskärma sig ifrån det övriga samhället. Snarare är det kanske just denna brist på professionaliseringstänkande som lett till att historiker på senare år gjort just det. Ty trots den viktiga forskning som idag pågår om historieförmedling och historiebruk och det intresse som finns bland historiker för historiens roll i människors liv och samhället i övrigt, så finns vi själva alltför sällan med därute. Samtidigt är vi inte saknade eftersom det offentliga, mediala rummet fylls av personer som själva utnämnt sig till historiker. Varför har så många av oss resignerat? Källa: AF:s Arkiv & Studentmuseum, Lund. S c a n d i a 7 57 : 12 Ulrika Holgersson och Hanne Sanders 15

6 Numret inleds med en text av Harald Gustafsson, Islands kristnande en kritisk undersökning. Gustafsson utgår från det faktum att historieskrivningen om Island inte präglats av en lika våldsamt sträng källbehandling som den om Sverige. Som ett experiment företar han sig därför den hittills inte utförda uppgiften att utsätta källorna till Islands kristnande för en sant weibulliansk kritisk undersökning. Resultatet manar till en intressant diskussion om såväl metodfrågor i allmänhet som Islands historia i synnerhet, en debatt som vi gärna ser en fortsättning av i kommande nummer av Scandia. Häftets andra artikel, Markus Hedemanns Unionsbrevets kongelige program og krigen om Slesvig utgör i stället en nyttig påminnelse om att inte heller sista ordet är sagt i de mest söndertjatade debatterna i nordisk historia. På ett övertygande sätt gör Hedemann nämligen en nytolkning av två av de allra mest debatterade källorna till denna: unionsbrevet och kröningsbrevet från Härigenom öppnas för en nytolkning av den unga Kalmarunionens politik och dåtidens kungamakt som betydligt mer pragmatisk än vad tidigare forskning velat göra gällande. Den klassiske weibullianen Erik Lönnroths uppfattning om unionen 1397 som ett tecken på kungamaktens stärkande på rådsaristokratins bekostnad revideras. Ytterligare en av de tidiga weibullianerna, Sture Bolin, står i centrum i den tredje artikeln, Tobias Wetterlövs Antinazistisk världsstjärna eller rasist? Kontinuitet och förändring i Sture Bolins politiska gärning och hur denna har värderats. Utgångspunkten är bland annat Sverker Oredssons bok om Lunds universitet under andra världskriget där Bolin anklagas för att ha varit rasist under och 30-talen, innan han så småningom tog ställning som hängiven antinazist. Genom att gå till källorna och ta reda på vad Bolin egentligen yttrat och på hur samtiden uppfattade honom vill Wetterlöv kontrollera riktigheten i Oredssons uppgifter. Han finner där spåren av en logisk idéutveckling som friar Bolin från anklagelserna och aktualiserar reflektioner kring hur en senare process av stigmatisering kan ha ägt rum, en moraliserande historieskrivning, färgad av sin egen tid. Wetterlöv svaras här direkt av Sverker Oredsson och en angelägen idéhistorisk diskussion tar därmed form, en genre som faktiskt för tankarna till den debatt som för ungefär 40 år sedan fördes mellan Birgitta Odén och Rolf Arvidsson om Lauritz Weibull själv. Nästa avdelning i häftet innehåller ett band av kortare artiklar med reflektioner utifrån numrets tema. Michael H. Gelting skriver här i Uløste opgaver: Adam af Bremen, Saxo Grammaticus og Knytlinga saga om hur bröderna Weibulls auktoritet stått i vägen för senare generationers forskare att fullfölja deras arbete, som faktiskt i inte oväsentliga stycken vad medeltids historien beträffar är oavslutat. Nästa text fortsätter temat om historikernas ansvar. Med avstamp i 16 S c a n d i a 7 5 : 1 16 Ti l l b a k a t i l l m e t o d e n S c a n d i a 7 7 : 2

7 Sven Lindqvists artikel i Dagens Nyheter Kom ut ur arkivet! från 1977 talar Svante Norrhem och Daniel Nyström i Arkiv och perspektiv. Finns det en motsättning mellan populärhistoria och genushistoria? för en inåtriktad professionalisering som måste gå hand i hand med en utåtriktad popularisering. På en och samma gång en uppvärdering av teori och metod och en vetenskapligt grundad historisk förmedling. Dagens historikers hållning till det empiriska materialet tematiseras även av Erik Wångmar, som presenterar en undersökning av svenska historievetenskapliga avhandlingars arkivmaterial från 1969 till Titelns fråga Historia ett ämne för arkivnötare? anspelar på problemet om vad som händer om en ny historikergeneration i allt mindre utsträckning analyserar otryckt källmaterial. Häftet avslutas med just en sådan typ av metodproblem som vi föreställer oss måste diskuteras kontinuerligt exempelvis i Scandia, ett givet inslag inom en mer självmedveten historikerprofession. Det är Christian Widholm som i Från massmedium till mikrosurrogat diskuterar hur forskningsprocessen för den som studerar dagstidningar konkret påverkas av det faktum att dessa oftast är tillgängliga endast på mikrofilmer, och därmed omvandlats till ett format som flyttar forskaren långt ifrån den ursprungliga läsakten. Det är en bred, och inte på något sett harmoniserad, palett av ståndpunkter och problem som introduceras i detta jubileumsnummer. Ett gemensamt drag hos dessa texter är att de väcker tankar, frågor och hoppas vi känslor och lust att diskutera. Detta tycker vi är ett fint sätt att föra vidare det weibullianska arvet. Att minnas med en stadig blick framåt: mot en ny förståelse av källkritik och metod. Noter 1 För en problematiserande diskussion, se Rolf Torstendahl, Källkritik och vetenskapssyn i svensk historisk forskning , Stockholm 1964; Birgitta Odén, Det moderna historiskkritiska genombrottet i svensk historisk forskning, Scandia vol. 41, häfte a. 2 Odén, 1975a, s Lauritz Weibull, Kritiska undersökningar i Nordens historia omkring år 1000, Lund 1911, s Rolf Arvidsson, Källkritisk radikalism och litteraturhistorisk forskning. Lauritz Weibull, Henrik Schück och Joseph Bédier, Scandia vol. 37, häfte ; Rolf Arvidsson, Lauritz Weibull och litteraturhistorien. En replik, Scandia vol. 39, häfte 1; Rolf Arvidsson och Hans Aarsleff, Kritiska undersökningar i Weibullmytens historia, Lund 2000, kapitel 1; Birgitta Odén, Ära, minne och vetenskapsteori, Scandia vol. 39, häfte ; Birgitta Odén, Lauritz Weibull och forskarsamhället, Lund 1975b. 5 Om detta uttalade sig också Birgitta Odén redan i mitten av 1970-talet. En weibulliansk liberalistisk grundsyn samverkade sedan inom paradigmet med Fredrik Lagerroths vänsterliberala omvärdering av svensk politisk historia, skriver hon. Odén 1975a, s Se exempelvis temanumret Källkritik av Historisk tidskrift 2005:2. S c a n d i a 7 57 : 12 Ulrika Holgersson och Hanne Sanders 17

HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 131:2 2011

HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 131:2 2011 HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 131:2 2011 Luckor bland svenska historiker henrik ågren* Högskolan i Gävle Den nyutkomna antologin Svenska historiker: från medeltid till våra dagar är ett imponerande verk.

Läs mer

Teoritillämpning i historisk forskning. En nätbaserad doktorandkurs i historia HT 2019

Teoritillämpning i historisk forskning. En nätbaserad doktorandkurs i historia HT 2019 Teoritillämpning i historisk forskning. En nätbaserad doktorandkurs i historia HT 2019 Schema och instruktioner Schema: 26 september: Inlämning av texter till lärarna senast kl. 16. Internat 1: 3 oktober

Läs mer

Lauritz Weibull och den historiska forskningen

Lauritz Weibull och den historiska forskningen JAN-OLOF SUNDELL: Lauritz Weibull och den historiska forskningen Professor Lauritz Weibull i Lund började den vetenskapliga historieskrivning som kallats den historiskt kritiska. En av hans efterträdare,

Läs mer

Texten kommer fortlöpande att förändras, och därför är det bra om den underkastas kritiska synpunkter.

Texten kommer fortlöpande att förändras, och därför är det bra om den underkastas kritiska synpunkter. Förord Texterna om källkritik är skrivna av Lars Berggren som är verksam vid Historiska institutionen vid Lunds universitet. en har varit fundamental för den historiska vetenskapen sedan historieämnet

Läs mer

Särskild prövning Historia B

Särskild prövning Historia B Hej! Särskild prövning Historia B Du har visat intresse för att göra särskild prövning i Historia B. Här kommer mer exakta anvisningar. Detta gäller: Prövningen består av tre arbeten. En uppgift utgår

Läs mer

Introduktion därför är vi historiker

Introduktion därför är vi historiker Introduktion därför är vi historiker Cecilia Riving, David Larsson Heidenblad, Malin Gregersen Historiker är bra på att ställa frågor. Många frågor, krångliga frågor, komplexa frågor. Att kunna knåpa ihop

Läs mer

HISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

HISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet HISTORIA Historia är ett både humanistiskt och samhällsvetenskapligt ämne som behandlar individens villkor och samhällets förändringar över tid. Människors möjligheter och val inför framtiden är beroende

Läs mer

KOPPLING TILL KURS- OCH ÄMNESPLANER

KOPPLING TILL KURS- OCH ÄMNESPLANER TIDNINGSVECKAN 2019 ALLA ÅRSKURSER KOPPLING TILL KURS- OCH ÄMNESPLANER ÅRSKURS 1 3 analys Informativa bilder, till exempel läroboksbilder och hur de är utformade och fungerar. Historiska och samtida bilder

Läs mer

HISTORIA. Ämnets syfte

HISTORIA. Ämnets syfte HISTORIA Historia är ett både humanistiskt och samhällsvetenskapligt ämne som behandlar individens villkor och samhällets förändringar över tid. Människors möjligheter och val inför framtiden är beroende

Läs mer

Arbetsområde: Läraren som epostade betyget till Wikipedia

Arbetsområde: Läraren som epostade betyget till Wikipedia Arbetsområde: Läraren som epostade betyget till Wikipedia Huvudsakligt ämne: Historia, Samhällskunskap åk 7-9 Läsår: Tidsomfattning: Denna pedagogiska planering är skriven till historia och samhällskunskap

Läs mer

översikt som visar centralt innehåll i GY 11 i relation till innehåll Ämnets syfte 1 SVENSKA RUM 3

översikt som visar centralt innehåll i GY 11 i relation till innehåll Ämnets syfte 1 SVENSKA RUM 3 Tala & SAMTALA Ämnets syfte översikt som visar centralt innehåll i GY 11 i relation till innehåll i KURSLÄROMEDLET Svenska rum 3. Svenska rum 2, allt-i-ett-bok Kunskapskrav 1. Förmåga att tala inför andra

Läs mer

SVENSKA. Ämnets syfte

SVENSKA. Ämnets syfte SVENSKA Kärnan i ämnet svenska är språk och litteratur. Språket är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet,

Läs mer

Vetenskap och dataanalys. Hundkursen 14 september 2015 Hans Temrin

Vetenskap och dataanalys. Hundkursen 14 september 2015 Hans Temrin Vetenskap och dataanalys Hundkursen 14 september 2015 Hans Temrin Syftet är att ge en grund för förståelsen av det stoff som presenteras på kursen rent allmänt. Vetenskapen söker kunskap om de mest skilda

Läs mer

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Josefine Möller och Meta Bergman 2014 Nu på gymnasiet ställs högra krav på dig när du ska skriva en rapport eller uppsats. För att du bättre ska vara förberedd

Läs mer

Arkiv som läromedel. Cathrin Backman Löfgren Västerås, maj 2013

Arkiv som läromedel. Cathrin Backman Löfgren Västerås, maj 2013 Arkiv som läromedel Cathrin Backman Löfgren Västerås, maj 2013 En till en satsning startade år 2007 - Lärardatorer PIM - Elevdatorer Fronter, Smartboard Ca. 2 000 elever http://publicdomainreview.org/2012/06/30/france-in-the-year-2000-1899-1910/

Läs mer

Curt Weibull - en anteckning

Curt Weibull - en anteckning Rolf Torstendahl Curt Weibull - en anteckning Curt Weibull har gått bort. Hans betydelse för svensk historisk forskning var stor. Den skulle vara värd en inträngande behandling och en utförlig redovisning

Läs mer

intervju med bo lindensjö, professor i statsvetenskap vid stockholms universitet

intervju med bo lindensjö, professor i statsvetenskap vid stockholms universitet politisk filosofi idag intervju med bo lindensjö, professor i statsvetenskap vid stockholms universitet 1. Vilka frågor anser du är de mest centrala inom den politiska filosofin? jag tror att det är bra

Läs mer

HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 137:3 2017

HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 137:3 2017 HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 137:3 2017 Tema mikrohistoria År 1976 publicerade den italienske historikern Carlo Ginzburg en bok som blev mycket uppmärksammad och som visade på ett nytt sätt att skriva

Läs mer

Terminsplanering i Svenska årskurs 9 Ärentunaskolan

Terminsplanering i Svenska årskurs 9 Ärentunaskolan På arbetar vi tematiskt med läromedlet Svenska Direkt. I årskurs 9 arbetar vi med arbetsområdena Konsten att påverka, Konsten att berätta, Konsten att söka och förmedla information, Praktisk svenska och

Läs mer

Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier.

Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier. 2012-12-06 19:12 Sida 1 (av 11) ESS i svenska, Läsa och skriva Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier. Kapitel Läsa för att lära Kapitel Uppslagsboken Kapitel Uppslagsboken

Läs mer

Kursguide LGHI30/L9HI30. Höstterminen Grupp 2 och 1

Kursguide LGHI30/L9HI30. Höstterminen Grupp 2 och 1 Ämneslärarprogrammet Institutionen för historiska studier Kursguide LGHI30/L9HI30 Historia 3: Teori och metod 7,5 hp Höstterminen 2015 Grupp 2 och 1 Lärare och kontaktpersoner Koordinator för lärarutbildningen

Läs mer

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

Förslag den 25 september Engelska

Förslag den 25 september Engelska Engelska Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Med publiken i blickfånget

Med publiken i blickfånget Med publiken i blickfånget Tidningsredaktioners arbete med publikundersökningar under 1930-1980-tal Ulrika Andersson 1 Författare: Ulrika Andersson Författaren Foto: JMG, Göteborgs universitet Tryck: Vulkan

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 136:1 2016

HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 136:1 2016 HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 136:1 2016 i d é & d e b a t Bryr sig svenska historiker om metodfrågor? David Ludvigsson* Linköpings universitet Henrik Ågren** Uppsala universitet t Inledning Det finns en

Läs mer

Genrekoden svarar mot kursplanen i svenska i Lgr 11

Genrekoden svarar mot kursplanen i svenska i Lgr 11 Genrekoden svarar mot kursplanen i svenska i Lgr 11 Genrekoden har allt du behöver för att arbeta med svenskämnet enligt Lgr 11. Genrekoden utgår ifrån den nya kursplanens syn på att det i all kommunikation

Läs mer

ENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte

ENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte ENGELSKA FÖR DÖVA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

Uppgift 1. Hur såg den svenska staten på judar, romer och samer på 1600-talet?

Uppgift 1. Hur såg den svenska staten på judar, romer och samer på 1600-talet? Uppgift 1. Hur såg den svenska staten på judar, romer och samer på 1600-talet? Uppgiftsformulering: Vilka slutsatser kan du, med hjälp av källorna, dra om hur staten såg på dessa grupper på 1600-talet?

Läs mer

SVENSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

SVENSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet SVENSKA Kärnan i ämnet svenska är språk och litteratur. Språket är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet,

Läs mer

En ny historieundervisning. Vad betyder det för samarbetet mellan skola och arkiv? Arbete med källor i Lgr11 och Gy11

En ny historieundervisning. Vad betyder det för samarbetet mellan skola och arkiv? Arbete med källor i Lgr11 och Gy11 En ny historieundervisning. Vad betyder det för samarbetet mellan skola och arkiv? Arbete med källor i Lgr11 och Gy11 Lgr 11 - Kursplanens uppbyggnad Syftet med undervisningen i ämnet Mål för undervisningen

Läs mer

HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 136:4 2016

HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 136:4 2016 HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 136:4 2016 m e d d e l a n d e n Birgitta Odén (1921 2016) in memoriam Birgitta Odén, professor emerita i historia vid Lunds universitet, avled stilla den 5 maj 2016. Hon föddes

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner

Läs mer

Bilaga 18: Ämnesplan svenska för döva Skolverkets förslag till förändringar - Nationella it-strategier (U2015/04666/S) Dnr 6.1.

Bilaga 18: Ämnesplan svenska för döva Skolverkets förslag till förändringar - Nationella it-strategier (U2015/04666/S) Dnr 6.1. Svenska för döva SVN Svenska för döva Kärnan i ämnet svenska för döva är tvåspråkighet, svenska språket och litteratur. Språket är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling.

Läs mer

ANVISNINGAR FÖR EXAMENSARBETE PROJEKT 15 hp VT 2016 Journalistik kandidatkurs vid IMS/JMK

ANVISNINGAR FÖR EXAMENSARBETE PROJEKT 15 hp VT 2016 Journalistik kandidatkurs vid IMS/JMK ANVISNINGAR FÖR EXAMENSARBETE PROJEKT 15 hp VT 2016 Journalistik kandidatkurs vid IMS/JMK Examensarbete, 15hp Delkursbeskrivning Examensarbetets syfte Examensarbetet omfattar 15 hp och kan antingen utformas

Läs mer

EntrEprEnörsk apande och läroplanen skolår: tidsåtgång: antal: ämne: kurser:

EntrEprEnörsk apande och läroplanen skolår: tidsåtgång: antal: ämne: kurser: Entreprenörskapande och läroplanen Skolår: Gymnasiet Tidsåtgång: Filmvisning ca 2 x 10 min, workshop på museet 90 minuter, efterarbete av varierande tidsåtgång Antal: Max 32 elever Ämne: Historia, Samhällskunskap,

Läs mer

HISTORIA - HISTORIESYN

HISTORIA - HISTORIESYN HISTORIA - HISTORIESYN Historiesyn - olika satt att tolka historien Vad en historiker maste gora for att fa veta vad som har hant ar att skaffa kallmaterial, kritiskt granska det och sedan tolka materialet.

Läs mer

ELEVHJÄLP. Diskussion s. 2 Åsikter s. 3. Superfrågorna s. 15. Fördelar och nackdelar s. 4. Källkritik s. 14. Vi lär av varandra s.

ELEVHJÄLP. Diskussion s. 2 Åsikter s. 3. Superfrågorna s. 15. Fördelar och nackdelar s. 4. Källkritik s. 14. Vi lär av varandra s. Superfrågorna s. 15 Diskussion s. 2 Åsikter s. 3 Källkritik s. 14 Vi lär av varandra s. 13 ELEVHJÄLP av Carmen Winding Gnosjö Fördelar och nackdelar s. 4 Konsekvenser s. 5 Samband s. 10-12 Likheter och

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

BAS A01 Baskurs för universitetsstudier! Jeanette Emt, Filosofiska institutionen! Att skriva uppsats

BAS A01 Baskurs för universitetsstudier! Jeanette Emt, Filosofiska institutionen! Att skriva uppsats BAS A01 Baskurs för universitetsstudier! Jeanette Emt, Filosofiska institutionen! Att skriva uppsats ATT SKRIVA UPPSATS inte bara en sak utan (minst) tre Förarbete Förarbete forskningsprocessen Förarbetet

Läs mer

Ämne - Engelska. Ämnets syfte

Ämne - Engelska. Ämnets syfte Ämne - Engelska Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

Prövningsanvisningar Sv 2 VT Examinationer träff 1 Prov grammatik (ca 1 timme) Bokredovisning och filmredovisning

Prövningsanvisningar Sv 2 VT Examinationer träff 1 Prov grammatik (ca 1 timme) Bokredovisning och filmredovisning S:t Mikaelsskolan Prövningsanvisningar Sv 2 VT 2016 Prövning i Svenska 2 Kurskod SVESVE02 Gymnasiepoäng 100 Examinationer träff 1 Prov grammatik (ca 1 timme) Bokredovisning och filmredovisning Bokanalys

Läs mer

Visa vägen genom bedömning

Visa vägen genom bedömning Visa vägen genom bedömning För att du alltid ska veta var du befinner dig i din utveckling, har vi tagit fram Sveaskolans mål i olika ämnen och olika skolår. Dessa mål när du och läraren samtalar om vad

Läs mer

Källkritik. - om att kritiskt granska och värdera information. Ted Gunnarsson 2014-04-10

Källkritik. - om att kritiskt granska och värdera information. Ted Gunnarsson 2014-04-10 Källkritik - om att kritiskt granska och värdera information Ted Gunnarsson 2014-04-10 Källkritik - Innehåll Vad är källkritik? Varför källkritik? De källkritiska kriterierna Exempel på källkritiska frågor

Läs mer

Moralisk oenighet bara på ytan?

Moralisk oenighet bara på ytan? Ragnar Francén, doktorand i praktisk filosofi Vissa anser att det är rätt av föräldrar att omskära sina döttrar, kanske till och med att detta är något de har en plikt att göra. Andra skulle säga att detta

Läs mer

T r---* 1I:BO ILW.> arr r rrr r1

T r---* 1I:BO ILW.> arr r rrr r1 T r---* 'IX" 1 L,,- 1I:BO ILW.> I W P l L W W arr r rrr r1 5. Forskningens yrkesetik - ett kompetensanalytiskt perspektiv Tore Nordenstam En inledande kommentar Jag har ställt samman detta material som

Läs mer

Historiska källor ETT LÄROMEDEL FÖR HÖGSTADIET OM HISTORISKA KÄLLOR MIKAEL BRUÉR. CC BY-NC-SA 4.0 internationell licens.

Historiska källor ETT LÄROMEDEL FÖR HÖGSTADIET OM HISTORISKA KÄLLOR MIKAEL BRUÉR. CC BY-NC-SA 4.0 internationell licens. Historiska källor ETT LÄROMEDEL FÖR HÖGSTADIET OM HISTORISKA KÄLLOR MIKAEL BRUÉR CC BY-NC-SA 4.0 internationell licens. UNIONSBREVET, 1397 1397 skapades Kalmarunionen mellan Danmark, Sverige och Norge.

Läs mer

Att skriva uppsats BAS A01 Baskurs för universitetsstudier!

Att skriva uppsats BAS A01 Baskurs för universitetsstudier! BAS A01 Baskurs för universitetsstudier! ATT SKRIVA UPPSATS inte bara en sak utan (minst) tre Förarbete Jeanette Emt, Filosofiska institutionen! Förarbete forskningsprocessen Förarbetet bör vara helt avklarat

Läs mer

HIS HISA22 H14. Antal svar. Hur stor del av undervisningen har du deltagit i? 4,9 0,3 (100,0%)

HIS HISA22 H14. Antal svar. Hur stor del av undervisningen har du deltagit i? 4,9 0,3 (100,0%) HIS HISA H1 : 16 Hur stor del av undervisningen har du deltagit i? Hur stor del av undervisningen har du deltagit i? 0-19% 0 (0,0%) 0-9% 0 (0,0%) 0-9% 0 (0,0%) 60-79% 1 (7,1%) 80-100% (9,9%) 1 Hur stor

Läs mer

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

En stad tre verkligheter

En stad tre verkligheter Uppsats i Historia1, Delkurs 1 Högskolan Dalarna, VT 2010 En stad tre verkligheter En uppsats om Sundsvallspressens bevakning av den stora strejken 1909 Rickard Björling Innehåll 1. Inledning. s. 2 1.1

Läs mer

Svenska 1 Centralt innehåll och Kunskapskrav

Svenska 1 Centralt innehåll och Kunskapskrav Svenska 1 Centralt innehåll och Kunskapskrav Varför svenska? Vi använder språket för att kommunicera, reflektera och utveckla kunskap uttrycka vår personlighet lära känna våra medmänniskor och vår omvärld

Läs mer

Nordisk kyrkohistoria (7,5p)

Nordisk kyrkohistoria (7,5p) Kursplan Nordisk kyrkohistoria (7,5p) Survey of Nordic Church history (15 ECTS credits) Nivå: Fördjupningskurs Ämnesområde: Kyrko- och missionsstudier Kurskod: KM 201 Förkunskapskrav Grundläggande behörighet

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 4

Moralfilosofi. Föreläsning 4 Moralfilosofi Föreläsning 4 Subjektivism & emotivism Enligt Rachels så är grundtanken bakom etisk subjektivism att våra moraliska åsikter grundar sig på våra känslor Samt att det inte finns någonting sådant

Läs mer

Tema: Didaktiska undersökningar

Tema: Didaktiska undersökningar Utbildning & Demokrati 2008, vol 17, nr 3, 5 10 Tema: Didaktiska undersökningar Tema: Didaktiska undersökningar Generella frågor som rör undervisningens val brukas sägas tillhöra didaktikens område. Den

Läs mer

anomali fyra variationer

anomali fyra variationer anomali fyra variationer Vi startade Anomali 2003. Vad som följer är variationer över det tema som kan sägas vara Anomalis grundtanke. Varför är filosofins problem dina? Varför spelar något av de svar

Läs mer

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk behandlar olika former av kommunikation mellan människor. Kärnan i ämnet är språket och litteraturen. I ämnet ingår kunskaper om språket, skönlitteratur

Läs mer

kunna diskutera och samtala fritt om olika ämnen och med stort sammanhang

kunna diskutera och samtala fritt om olika ämnen och med stort sammanhang Mål Mål som eleverna skall ha uppnått efter avslutad kurs Eleven skall förstå och tillgodogöra sig innehåll i längre sammanhängande redogörelser i tal och skrift och av skiftande karaktär och av känt eller

Läs mer

Betyg i gymnasieskolan. En översiktlig presentation

Betyg i gymnasieskolan. En översiktlig presentation Betyg i gymnasieskolan En översiktlig presentation Skolverkets ambitioner kopplat till vidare studier Kreativitet och entreprenörskap Tvärvetenskap Argumentation Kritiskt tänkande Läsa längre texter på

Läs mer

Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt!

Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt! Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt! Lena-Pia Carlström Hagman Högskolan Kristianstad har som mål att bli nationellt erkänd för sin pedagogiska utveckling. Skriftserien

Läs mer

PRÖVNINGSANVISNINGAR

PRÖVNINGSANVISNINGAR Prövning i Samhällskunskap 2 PRÖVNINGSANVISNINGAR Kurskod SAMSAM02 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Aktuellt läromedel för kursen. Vt 13 är detta: Almgren/Höjelid/Nilsson: Reflex 123 Gleerups Utbildning AB,

Läs mer

Momentguide: Aktörer inom internationell politik

Momentguide: Aktörer inom internationell politik Momentguide: Aktörer inom internationell politik Tidigare var stater den enda verkligt betydelsefulla aktören på den internationella arenan. Efter andra världskriget har staterna engagerat sig i olika

Läs mer

Novellen. En kort historia

Novellen. En kort historia Novellen En kort historia Hur ska novellen vara? Novellen ska vara som kjolen på en kvinna: så lång att den täcker det väsentligaste och så kort att den uppehåller intresset./okänd Novellen bör verka som

Läs mer

Samhällskunskap. Ämnets syfte

Samhällskunskap. Ämnets syfte Samhällskunskap SAM Samhällskunskap Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga

Läs mer

Samhällskunskap. Ämnets syfte. Samhällskunskap

Samhällskunskap. Ämnets syfte. Samhällskunskap Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner ingår.

Läs mer

DÅ ÄR DET DAGS ATT DÖ - ÄLDRE OCH DEN GODA DÖDEN. Lars Sandman. Praktisk filosof Lektor, Fil Dr 2005-08-17

DÅ ÄR DET DAGS ATT DÖ - ÄLDRE OCH DEN GODA DÖDEN. Lars Sandman. Praktisk filosof Lektor, Fil Dr 2005-08-17 DÅ ÄR DET DAGS ATT DÖ - ÄLDRE OCH DEN GODA DÖDEN. Lars Sandman Praktisk filosof Lektor, Fil Dr 2005-08-17 Allt material på dessa sidor är upphovsrättsligt skyddade och får inte användas i kommersiellt

Läs mer

Essä introduktion till hur man skriver en akademisk essä

Essä introduktion till hur man skriver en akademisk essä Essä introduktion till hur man skriver en akademisk essä Essä Den huvudsakliga examinerande uppgiften på kursen består av en individuell essä. Du ska skriva en essä som omfattar ca tio sidor. Välj ett

Läs mer

Varför börjar man som idéhistoriker att forska i ämnet populärvetenskap?

Varför börjar man som idéhistoriker att forska i ämnet populärvetenskap? DEN BETYDELSEFULLA POPULÄRVETENSKAPEN Populärvetenskapen hyllas liksom den kritiseras, men ofta uteblir det djupgående resonemanget. Ikaros korresponderade med Kaj Johansson, idéhistoriker vid Göteborgs

Läs mer

Liten introduktion till akademiskt arbete

Liten introduktion till akademiskt arbete Högskolan Väst, Inst för ekonomi och IT, Avd för medier och design 2013-09-14 Pierre Gander, pierre.gander@hv.se Liten introduktion till akademiskt arbete Den här texten introducerar tankarna bakom akademiskt

Läs mer

HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 123:4 2003

HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 123:4 2003 HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 123:4 2003 636 Socialdemokratisk Europapolitik Maria Gussarsson, En socialdemokratisk Europapolitik. Den svenska socialdemokratins hållning till de brittiska, västtyska och

Läs mer

Skolverkets förslag till reviderade kursplaner i svenska och svenska som andraspråk (arbetsmaterial 25 september 2019).

Skolverkets förslag till reviderade kursplaner i svenska och svenska som andraspråk (arbetsmaterial 25 september 2019). Skolverkets förslag till reviderade kursplaner i svenska och svenska som andraspråk (arbetsmaterial 25 september 2019). I detta dokument synliggörs föreslagna likheter och skillnader mellan kursplanerna.

Läs mer

Förskolans kommunikationsmiljö

Förskolans kommunikationsmiljö LÄRARUTBILDNINGENS SKRIFTSERIE 8 Daniel Pettersson och Linda Magnusson (Red.) Förskolans kommunikationsmiljö Betraktelser och reflektioner kring Gävle förskolors kommunikativa möjligheter Forskning av

Läs mer

Terminsplanering i svenska årskurs 8 Ärentunaskolan

Terminsplanering i svenska årskurs 8 Ärentunaskolan På arbetar vi tematiskt med läromedlet Svenska Direkt. I årskurs 8 arbetar vi med arbetsområdena Konsten att påverka, Konsten att berätta, Konsten att söka och förmedla information och Praktisk svenska.

Läs mer

Tre misstag som äter upp din tid och hur kan göra någonting åt dem

Tre misstag som äter upp din tid och hur kan göra någonting åt dem Tre misstag som äter upp din tid och hur kan göra någonting åt dem En rapport från PersonligEffektivitet.com Innehåll Inledning... 3 Misstag #1: Önskelistan... 4 Misstag #2: Parkinsons lag... 7 Misstag

Läs mer

Arbetsområde: Revolution åk 8 (svenska och historia)

Arbetsområde: Revolution åk 8 (svenska och historia) Arbetsområde: Revolution åk 8 (svenska och historia) Läroplanens mål: Historia Undervisningen i ämnet historia ska syfta till att eleverna utvecklar såväl kunskaper om historiska sammanhang, som sin historiska

Läs mer

Undervisningen i ämnet svenska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet svenska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kursplan: SVENSKA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet svenska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Förmåga att tala inför andra på ett sätt som är lämpligt i kommunikationssituationen

Läs mer

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Historia Kurskod: GRNHIS2 Verksamhetspoäng: 150 Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna

Läs mer

Sök artiklar i databaser för Vård- och hälsovetenskap

Sök artiklar i databaser för Vård- och hälsovetenskap Sök artiklar i databaser för Vård- och hälsovetenskap Bibliografiska databaser eller referensdatabaser ger hänvisningar (referenser) till artiklar och/eller rapporter och böcker. Ibland innehåller referensen

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner

Läs mer

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ Historia, 150 verksamhetspoäng Ämnet handlar om hur människor har levt i det förflutna och hur samhällen har utvecklats. Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden

Läs mer

Lärarhandledning till tre teman om entreprenörskap för årskurs 7-9

Lärarhandledning till tre teman om entreprenörskap för årskurs 7-9 Lärarhandledning till tre teman om entreprenörskap för årskurs 7-9 Foretagsamheten.se Lärarhandledning Lärarhandledning Eleverna ska få möjlighet att ta initiativ och ansvar samt utveckla sin förmåga att

Läs mer

NS 2025 De nordiska språken i tid och rum, 30 hp

NS 2025 De nordiska språken i tid och rum, 30 hp NS 2025 De nordiska språken i tid och rum, 30 hp Delkurs 1: Runologi I, 7,5 hp Fastställda av prefekten 2013-05-08. Gäller fr.o.m. ht 13. Förväntade studieresultat - lärandemål För godkänt resultat på

Läs mer

Examinationer träff 1 Skriftligt prov källkritik. (80 minuter)

Examinationer träff 1 Skriftligt prov källkritik. (80 minuter) Prövningsanvisningar i Hi 1b 2016/2017 Prövning i Kurskod Historia 1 b HISHIS01b Gymnasiepoäng 100 Examinationer träff 1 Skriftligt prov källkritik. (80 minuter) träff 2 träff 3 träff 4 träff 5 Muntligt

Läs mer

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk ger elever med annat modersmål än svenska möjlighet att utveckla sin kommunikativa språkförmåga. Ett rikt språk är en förutsättning för att inhämta ny

Läs mer

Läsårsplanering i Svenska som andraspråk årskurs 9 Ärentunaskolan

Läsårsplanering i Svenska som andraspråk årskurs 9 Ärentunaskolan På arbetar vi tematiskt med läromedlet Svenska Direkt 9. I årskurs 9 arbetar vi med arbetsområdena Konsten att påverka, Konsten att berätta, Konsten att söka och förmedla information, Praktisk svenska

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner

Läs mer

svenska som andraspråk

svenska som andraspråk svenska som andraspråk Arbetslag: Gamma Klass: 9ABC Veckor: 33-43 HT 2019 Världskrigslitteratur Utdrag ur kursplanen i svenska: Genom undervisningen i ämnet svenska ska eleverna sammanfattningsvis ges

Läs mer

Mälardalens högskola

Mälardalens högskola Teknisk rapportskrivning - en kortfattad handledning (Version 1.2) Mälardalens högskola Institutionen för datateknik (IDt) Thomas Larsson 10 september 1998 Västerås Sammanfattning En mycket viktig del

Läs mer

Resultat från det nationella provet i svenska 1 och svenska som andraspråk 1 våren 2018

Resultat från det nationella provet i svenska 1 och svenska som andraspråk 1 våren 2018 Resultat från det nationella provet i svenska 1 och svenska som andraspråk 1 våren 2018 Arjann Akbari, Anni Gustafsson Institutionen för nordiska språk Uppsala universitet Det nationella provet i svenska

Läs mer

Genrer del 7 Insändare

Genrer del 7 Insändare Genrer del 7 Insändare 1, Bäckaskolan 7-10 sär, Gnosjö www.lektion.se Insändare Insändare kallas tidningsartiklar som tidningens läsare bidrar med. Dessa artiklar är inget tidningarna ber enskilda personer

Läs mer

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Historia Kurskod: GRNHIS2 Verksamhetspoäng: 150 Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna

Läs mer

Arbetsområde: Okrtitiskt tänkande - en ofta förbisedd förmåga

Arbetsområde: Okrtitiskt tänkande - en ofta förbisedd förmåga Arbetsområde: Okrtitiskt tänkande - en ofta förbisedd förmåga Huvudsakligt ämne: Samhällskunskap åk 7- Läsår: Tidsomfattning: Ämnets syfte Undervisning i ämnet Samhällskunskap syftar till: Länk Följande

Läs mer

SVENSKA Arbetsområde: Konflikter i världen År:2016 Vecka: 5-7

SVENSKA Arbetsområde: Konflikter i världen År:2016 Vecka: 5-7 SVENSKA Arbetsområde: Konflikter i världen År:2016 Vecka: 5-7 Förmågor i fokus formulera sig och kommunicera i tal och skrift, läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften, anpassa

Läs mer

institutionen för historiska studier Litteraturlista Historia, grundkurs ht

institutionen för historiska studier Litteraturlista Historia, grundkurs ht Litteraturlista Historia, grundkurs ht 2009 Alfabetisk lista Andersson, Catharina, Varför satte Svantepolk Knutsson sina döttrar i kloster? Om egendom, kloster och aristokrati i 1200- och 1300-talets Sverige

Läs mer

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP FRÅN TÄBY UT I VÄRLDEN FÖRR I TIDEN GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP LIVSFRÅGOR I SAMHÄLLET Kursplan för de samhällsorienterande ämnena År 1-5 Rösjöskolan TÄBY KOMMUN Kursplan i geografi

Läs mer

Nekrolog JÖRGEN WEIBULL. 25 april 1924-8 september 1998

Nekrolog JÖRGEN WEIBULL. 25 april 1924-8 september 1998 Nekrolog JÖRGEN WEIBULL 25 april 1924-8 september 1998 I sin generation av nordiska historiker var Jörgen Weibull en av de mera färgrika och spännande. Han hade vissa likheter med en engelsk historiker

Läs mer

Tidningar i brevlådor, på bussar och i ställ

Tidningar i brevlådor, på bussar och i ställ Ingela Wadbring Texten är hämtad ur: Sören Holmberg och Lennart Weibull (red) Lyckan kommer, lyckan går SOM-institutet, Göteborgs universitet, rapport nr 36 Hela rapporten kan beställas via www.som.gu.se,

Läs mer

SVENSKA 3.17 SVENSKA

SVENSKA 3.17 SVENSKA ENSKA 3.17 ENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och

Läs mer

Varför ska man läsa historia? Kan det användas till något? Är det bra för något?

Varför ska man läsa historia? Kan det användas till något? Är det bra för något? Varför ska man läsa historia? Kan det användas till något? Är det bra för något? Historia hjälper oss att förstå nutiden Den värld vi lever i idag har uppkommit genom händelser och förändringsprocesser

Läs mer

Sagotema. 1 av 7. Förankring i kursplanens syfte. Kopplingar till läroplan. Montessori. Nedan ser du vilka förmågor vi kommer att arbeta med:

Sagotema. 1 av 7. Förankring i kursplanens syfte. Kopplingar till läroplan. Montessori. Nedan ser du vilka förmågor vi kommer att arbeta med: 7 9 LGR11 Sv Sagotema Under några veckor kommer vi att arbeta med ett sagotema. Vi kommer att prata om vad som kännetecknar en saga samt vad det finns för olika typer av sagor. Vi kommer också att läsa

Läs mer