Generaldirektören har ordet Hänt under året IAF:s uppdrag... 6

Transkript

1 Årsredovisning 2015

2 Innehållsförteckning Generaldirektören har ordet... 3 Hänt under året IAF:s uppdrag Resultatredovisning Verksamhetsgrenen Tillsyn Verksamhetsgrenen Uppföljning Verksamhetsgrenen Förtydliga regelverket Verksamhetsgrenen Förvaltning Förutsättningar för kostnadsberäkningar Kostnader och intäkter fördelade per verksamhetsgren Tabeller Kompetensförsörjning Inriktningen av arbetet med kompetensutveckling under Friskvård Personalrörlighet Sjukfrånvaro Finansiell redovisning Resultaträkning Balansräkning Anslagsredovisning Tilläggsupplysningar och noter Sammanställning över väsentliga uppgifter IAF:s uppdragsverksamhet Undertecknande Sidantal: 49 2 Årsredovisning 2015, IAF

3 Generaldirektören har ordet Under verksamhetsåret 2015 har det överordnade syftet har varit att utveckla vår verksamhet så att vi gör skillnad. Med det menar vi att våra insatser ska kunna användas som viktiga underlag av vår uppdragsgivare och våra tillsynsobjekt. De ska kunna användas av regeringen för politikutveckling och av dem vi utövar tillsyn mot för deras verksamhetsutveckling. Vårt bidrag till en rättssäker och effektiv arbetslöshetsförsäkring handlar till stor del om att synliggöra utvecklingsbehov och ibland peka på goda exempel. Har vi gjort skillnad? Det första området har varit att ta reda på vad vi bidrar till. Vi har träffat ledningspersoner från samtliga arbetslöshetskassor och Arbetsförmedlingen under hösten 2015 för att få deras bild av vilken nytta de har av våra insatser för sin egen förbättringsverksamhet. Det är andra året i rad som vi har genomfört seminarier med det temat. Den samlade bilden som arbetslöshetskassorna ger är att de använder våra rapporter för att utveckla sin verksamhet, ibland för att rapporten avser just den egna kassan men lika ofta då rapporten berör andra kassor. Vid våra seminarier har vi också efterlyst förslag till hur vi ska förbättra oss som tillsynsmyndighet. De förslag vi har fått har vi jobbat vidare med inom myndigheten för att omsätta i vardagen under Det andra området har varit att utveckla våra arbetsformer. Vi har under året till exempel arbetat fram en modell för att kunna identifiera ärenden som vi anser behöver prövas via förvaltningsdomstol. Pilotprojektet har omfattat en arbetslöshetskassa. Vi valde en av de större arbetslöshetskassorna för att få ett tillräckligt stort underlag för att avgöra om arbetsmodellen fungerar. Vi har därefter beslutat att jobba vidare enligt modellen i projektet. Ett annat exempel är att vi i ett av våra uppdrag genomförde intervjuer i grupper om 5 6 representanter från lika många arbetslöshetskassor. Där fungerade seminariet både för vår insamling av information och som ett tillfälle för benchmarking mellan de inblandade kassorna. Det ledde till korrigeringar och förbättringar hos arbetslöshetskassorna löpande under uppdragets gång. Vi kommer att följa upp detta arbete under Vi har även jobbat för att utveckla våra former för ledning och styrning samt medarbetarskap. Alla har varit engagerade i arbetet med att implementera de värderingar som vi vill ska känneteckna vår myndighet så att de finns levande i vardagen. Nedlagd tid på prestationer har ökat under året men återspeglas inte i statistiken i årsredovisningen på grund av att flera uppdrag ännu inte avslutats. Det innebär att produktiviteten till synes har minskat när den i praktiken har ökat. I tabellen Pågående uppdrag på sidan 48 finns dessa uppdrag listade med timmar. Det sammantagna intrycket är att vi har kommit en bra bit på väg. Engagemanget är högt hos alla. Jag blickar tillbaka på ett framgångsrikt år för IAF. Jan-Olof Dahlgren Generaldirektör Årsredovisning 2015, IAF 3

4 Hänt under året Året som gick innehöll flera nyheter, både i arbetslöshetsförsäkringen och för oss på IAF. Händelserikt år i arbetslöshetsförsäkringen I september höjde regeringen det högsta dagpenningbeloppet för första gången sedan år Arbetslöshetsersättningen är nu högst 910 kronor de första 100 ersättningsdagarna och därefter högst 760 kronor. Motsvarande höjning gäller personer med aktivitetsstöd. Det betyder att fler arbetslösa kan få en ersättning på 80 procent av sin tidigare inkomst. Efter det stora tappet 2007 har arbetslöshetskassorna fått fler medlemmar, särskilt år 2014 efter det att arbetslöshetsavgiften avskaffades. Medlemsökningen var dock något lägre år 2015 än 2014 och i förhållande till hur många som deltar i arbetskraften är antalet medlemmar fortfarande lägre än före förändringarna. Medlemsantalet skiljer sig betydligt mellan arbetslöshetskassorna. De tre största organiserade över hälften av alla medlemmar, medan de tre minsta bara har en promille av medlemmarna. Positiva förslag från den parlamentariska socialförsäkringsutredningen En stor händelse var att den parlamentariska socialförsäkringsutredningen lämnade sitt slutbetänkande. I vårt remissyttrande välkomnade vi förslagen om e-inkomst, som betyder att samma underlag ska gälla för arbetslöshetsersättning som för ersättningar från Försäkringskassan. IAF ser också positivt på förslaget att dagpenningbeloppet ska följa prisutvecklingen. Däremot avstyrker vi idén att låta arbetslösa begränsa sig till att bara söka arbete i sitt tidigare yrke och i sin region. Utredningen föreslår att sådana begränsningar ska vara möjliga under 100 ersättningsdagar. Vårt uppdrag blev större Den första mars fick vi ett utökat tillsynsuppdrag: Arbetsförmedlingens och Försäkringskassans hantering av sanktioner för personer som får aktivitetsstöd när de är med i arbetsmarknadspolitiska program. Sanktionerna gäller dem som inte söker arbete aktivt eller på något annat sätt inte följer reglerna. Arbetsförmedlingen kontrollerar och beslutar om sanktionerna, medan Försäkringskassan ser till att besluten slår igenom i utbetalningarna. IAF ska vara till nytta Vi fortsätter att sträva efter att göra större skillnad i arbetslöshetsförsäkringen. Ledningen har därför en regelbunden dialog med Arbetsförmedlingen och de 28 arbetslöshetskassorna för att fånga upp synpunkter på hur vi bäst kan bidra till förbättringar. Vi fortsätter att utveckla rapporternas analyser och slutsatser för att resultaten ska bli tydliga för mottagarna. 4 Årsredovisning 2015, IAF

5 Arbetslöshetskassorna ska inte ha för stort eget kapital Ett exempel där vi har tagit ställning under året är nivån på arbetslöshetskassornas egna kapital. I en rapport 1 från april skrev vi att en arbetslöshetskassa normalt inte ska ha högre eget kapital än som täcker ett års kostnader. Det uttalade vi med stöd i lagen om arbetslöshetskassor låg arbetslöshetskassornas egna kapital på sammanlagt omkring två miljarder kronor. Vanligare att utsatta grupper får sanktioner jämfört med andra Stor uppmärksamhet fick också en uppföljning av effekterna av sanktionssystemet, den så kallade åtgärdstrappan. Rapporten Vem missköter sitt arbetssökande? 2 visade att grupper med svagare ställning på arbetsmarknaden var överrepresenterade bland dem som fick sanktioner. Vi kommer att undersöka denna snedrepresentation vidare. Statistikdatabasen ger service till allmänheten och tillsynsobjekten Uppgifter om arbetslöshetskassornas egna kapital och andra nyckeltal finns i Statistikdatabasen på vår webbplats iaf.se. Under året fortsatte vi bygga ut denna databas som är matad med intressanta uppgifter om utbetalningarna av arbetslöshetsersättning, arbetslöshetskassornas medlemsutveckling, ekonomi och administration bland mycket annat. Nya föreskrifter speglar utvecklingen Vi utfärdade sex föreskrifter under året. I en av dem preciserades när det finns godtagbara skäl för deltagare i arbetsmarknadspolitiska program med aktivitetsstöd att inte söka arbete. Avgiften i Alfakassan sänktes genom en föreskriftsändring till 20 kr per ersättningsdag för dem som får arbetslöshetsförsäkringens grundbelopp och inte är anslutna till kassan. I föreskriften om anmälan till Arbetsförmedlingen infördes en möjlighet till dispens från kravet att anmäla sig genom personligt besök vilket möjliggjorde Arbetsförmedlingens försöksverksamhet om anmälan på internet. 3 På så sätt bidrar vi till statens ambition att bygga ut medborgarnas tillgång till digitala tjänster. 1 IAF 2015:9 Arbetslöshetskassornas eget kapital 2 IAF 2015:1 3 IAFFS 2015:6 Årsredovisning 2015, IAF 5

6 1 IAF:s uppdrag Myndighetens uppdrag bestäms i förordningen (2007:906) med instruktion för Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen. I regeringens regleringsbrev får IAF årligen uppdrag. Dessa två dokument styr verksamheten. Utifrån instruktionen, lagen om arbetslöshetsförsäkringen och lagen om arbetslöshetskassor har vi delat in verksamheten i fyra verksamhetsgrenar. IAF:s fyra verksamhetsgrenar med underliggande verksamhetsområden Tillsyn Vårt uppdrag omfattar tillsyn över arbetslöshetskassornas och Arbetsförmedlingens handläggning av ärenden som har samband med arbetslöshetsförsäkringen. Sedan mars månad 2015 omfattas även åtgärder i samband med arbetsmarknadspolitiska program. För bägge dessa områden sker tillsynen genom att vi granskar om de följer juridiskt bindande regler. När det gäller åtgärder i samband med arbetsmarknadspolitiska program så avser tillsynen såväl Arbetsförmedlingen som Försäkringskassan. Om en arbetslöshetskassa har brutit mot juridiskt bindande regler kan vi meddela erinringar eller förelägga arbetslöshetskassan att vidta rättelse inom en viss tid. Om arbetslöshetskassan inte följer ett sådant föreläggande kan vi besluta om att dra in statsbidraget. Vi kan också återkräva en arbetslöshetskassa på statsbidrag om det har betalats ut felaktigt. Om Arbetsförmedlingen har brutit mot juridiskt bindande regler ska vi påtala det för Arbetsförmedlingen. Målet för tillsynen är att risker och fel vid tillämpningen av regelverket är identifierade och åtgärdade. 6 Årsredovisning 2015, IAF

7 Uppföljning Vi har också i uppdrag att följa utvecklingen på arbetslöshetsförsäkringens område och inom åtgärder i samband med arbetsmarknadspolitiska program. Det sker bland annat genom att vi kartlägger de rutiner som arbetslöshetskassor, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan tillämpar. IAF kan även få specifika uppdrag av regeringen att utreda olika frågor som rör vårt område. Vi sammanställer och analyserar också statistik inom området. Vårt mål för uppföljningen är att utredningar och uppföljningar genomförs inom väsentliga områden. Förtydliga regelverket Vi kan bidra till att förtydliga regelverket inom arbetslöshetsförsäkringen genom att föra statens talan i domstol, utfärda föreskrifter och anmäla till regeringen att lagar och förordningar behöver ändras. Vårt mål för området är att regelverket är aktuellt och lätt att förstå. Förvaltning Vi har ett antal förvaltningsuppgifter som är kopplade till arbetslöshetsförsäkringen. Utöver instruktionen och regleringsbrevet styrs verksamheten bland annat av vissa angivna uppgifter i lagen om arbetslöshetsförsäkring och lagen om arbetslöshetskassor. Hit hör bland annat uppgiften att överföra avgifter från arbetslöshetskassorna till staten. Ytterligare en uppgift är att utfärda intyg som ger arbetslösa möjligheten att söka arbete i andra EU-länder och EES-länder med bibehållen arbetslöshetsersättning. Vårt mål för förvaltningen är att den är effektiv. Redovisningens indelning Kapitel 2 inleds med en tabell över resultatet för verksamhetsgrenarna med tidsserier. Årets resultat för varje prestation alternativt prestationstyp redovisas i löptext. Resultatredovisningen är i avsnitten uppdelad i de fyra verksamhetsgrenarna Tillsyn, Uppföljning, Förtydliga regelverket och Förvaltning. I avsnitt 2.5 redovisas förutsättningarna för kostnadsberäkningarna. I avsnitt 2.6 redovisas en fördelning av hela verksamhetens totala intäkter och kostnader enligt den indelning som myndigheten har beslutat. I avsnitt 2.7 redovisas verksamhetens prestationer i en tabell med tidsserier. Enligt Ekonomistyrningsverkets föreskrifter om årsredovisning och budgetunderlag ska myndigheternas resultatredovisning innehålla tidsserier så att det går att jämföra resultatet från det senaste året med de två föregående åren. När man jämför nedlagd tid mellan olika år måste man dock ha i åtanke att IAF:s Årsredovisning 2015, IAF 7

8 sammansättning av uppdrag varierar från år till år när det gäller verksamhetsgrenarnas inriktning och omfattning. Kapitel 3 handlar om kompetensförsörjning och redovisar de åtgärder som vi har vidtagit under året tillsammans med en bedömning av hur dessa åtgärder har bidragit till att skapa förutsättningar för oss att fullgöra uppdraget enligt regleringsbrevet för Kapitel 4 innehåller den finansiella redovisningen. Kapitel 5 innehåller IAF:s rapporter och redovisningar med tid i uppdragsverksamheten Här redovisas timmar för avslutade uppdrag i en tabell och timmar för pågående uppdrag i en tabell. IAF:s förvaltningsbudget 2015 För 2015 fick IAF ett anslag på 63,4 miljoner kronor. Tillsammans med överföringsbeloppet på 1,8 miljoner kronor planerade vi för att använda 65,2 miljoner kronor I budgetpropositionen och regleringsbrevet för 2015 ökades anslaget med 2,5 miljoner kronor. Pengarna avsåg det nya tillsynsuppdraget gällande aktivitetsstöd och utvecklingsersättning. Uppdraget gäller de åtgärdsregler som trädde i kraft den 1 mars Under 2015 har vi bemannat organisationen fullt ut för det nya uppdraget. Vi har ett överskott mot anslag på 940 tusen kronor. Det beror främst på att myndigheten har haft en chefstjänst vakant under stora delar av året. 8 Årsredovisning 2015, IAF

9 2 Resultatredovisning Den 1 september 2013 trädde nya regler i kraft inom arbetslöshetsförsäkringen. Ändringarna syftade till att tydliggöra de sökandes skyldigheter och ansvar i samband med arbetssökandet samt till att förbättra kontrollen och uppföljningen av arbetssökandet vid framför allt Arbetsförmedlingen. Under 2015 fortsatte vi att följa upp regeländringarna och konsekvenserna av dessa genom olika egeninitierade tillsynsuppdrag. Bland annat granskade och kartlade vi hur Arbetsförmedlingen hanterar aktivitetsrapporter och underrättelser samt arbetslöshetskassornas handläggning i anslutning till den hanteringen. Andra fokusområden under året var arbetslöshetsförsäkringens roll som en omställningsförsäkring och sanktionsreglerna för deltagare i arbetsmarknadspolitiska program. Digitaliseringen av tjänster var också ett prioriterat område under IAF följde teknikutvecklingen vid Arbetsförmedlingen och på arbetslöshetskassorna löpande under året i syfte att vid behov kunna ta initiativ till föreskriftsändringar. Timmar och kostnader på prestationer per verksamhetsgren tkr 2014 tkr 2013 tkr Timmar Kostnad Timmar Kostnad Timmar Kostnad Tillsyn Uppföljning Förtydligande av regelverket Förvaltning Summa Verksamhetsgrenen Tillsyn Sedan tidigare utövar vi tillsyn över arbetslöshetskassorna och över Arbetsförmedlingens handläggning av ärenden som påverkar arbetslöshetsförsäkringen. Numera ansvarar vi även för tillsynen över Arbetsförmedlingens handläggning av ärenden om varning och avstängning från aktivitetsstödet och utvecklingsersättningen samt rutinerna för det. Vidare ingår Försäkringskassans handläggning av och rutiner för ärenden om avstängning från aktivitetsstödet och utvecklingsersättningen i myndighetens tillsynsuppdrag. Tillsynen ska leda till rättelse och är huvudsakligen framåtsyftande. I tillsynen påtalar vi därför de brister och redovisar de iakttagelser som visar på behov av åtgärder från tillsynsobjekten. När det gäller arbetslöshetskassorna kan vi Årsredovisning 2015, IAF 9

10 använda sanktioner om rättelse inte skulle ske frivilligt. I situationer där ersättning har betalats ut felaktigt återkräver vi statsbidraget. IAF säkerställer genom sina tillsynsinsatser en rättssäker och effektiv tillämpning av reglerna i arbetslöshetsförsäkringen och i förhållande till de ersättningssökande. Vi bidrar härigenom även till att upprätthålla legitimiteten i försäkringen och försäkringens roll som en omställningsförsäkring Regelorienterad granskning IAF genomför tillsyn genom så kallad regelorienterad granskning. Det innebär att vi kontrollerar om arbetslöshetskassorna och Arbetsförmedlingen följer juridiskt bindande regler vid handläggningen av ärenden som rör arbetslöshetsförsäkringen. Vi initierar själva granskningar utifrån en intern riskanalysmodell. Vi genomför den planerade tillsynen i form av olika granskningsuppdrag och gör även tillsynsinsatser där behov uppstår under året. Tillsynsobjekten får en återkoppling av resultatet i anslutning till varje granskning. Om vi har upptäckt brister får de vi har granskat möjlighet att yttra sig innan något beslut fattas. Innan vi färdigställer rapporten får de också tillfälle att faktagranska underlaget. Om vi har gjort iakttagelser som visar att det behövs åtgärder från tillsynsobjektens sida, så kan vi begära att de redovisar sådana. Arbetsförmedlingen har en skyldighet att vid brister redovisa vidtagna och planerade åtgärder till både IAF och regeringen. För att de tillsynsinsatser som är riktade mot arbetslöshetskassorna ska ha effekt, kan IAF använda sanktioner vid behov. Vi kan även återkräva statsbidraget då villkoren för det är uppfyllda. Återkopplingen leder ofta till att tillsynsobjekten själva rättar till de brister som vi har påtalat. Granskningsuppdragens påverkan på hur tillsynsobjekten tillämpar reglerna går att utläsa omedelbart i dessa fall. IAF följer också upp granskningar för att se att tidigare tillsynsinsatser har haft effekt över tid. Vi har slutfört sammanlagt 16 regelorienterade granskningsuppdrag eller granskningsinsatser under En förteckning över samtliga rapporter inom området från 2015 finns i avsnitt 5 i denna årsredovisning och på IAF:s webbplats. Uppdragen tog timmar att färdigställa till en sammanlagd kostnad av tusen kronor. I avsnittet nedan redovisas de uppdrag eller insatser som vi har valt att lyfta fram. 10 Årsredovisning 2015, IAF

11 Förstagångsprövade företagarärenden 2014 (2015:5 7) Under 2014 gjorde vi en löpande tematisk granskning av arbetslöshetskassornas prövning av rätten till ersättning för sökande som tidigare hade varit verksamma som företagare. Tre av de nio granskningar som genomfördes avslutades första kvartalet Arbetslöshetskassornas eget kapital (2015:9) Vi har vid flera tillfällen uppmärksammat att arbetslöshetskassorna har ett stort eget kapital. Vi anser att huvudregeln är att en arbetslöshetskassas eget kapital ska motsvara maximalt ett års kostnader. Med anledning av detta granskade vi särskilt de arbetslöshetskassor som hade mer än så. Ett större eget kapital innebär att arbetslöshetskassans intäkter från medlemsavgifter under ett år inte kommer att förbrukas under året därefter. Detta betyder att medlemsavgiften i arbetslöshetskassan är onödigt hög. Vår bedömning är alltså att arbetslöshetskassor med ett eget kapital som motsvarar mer än 12 månaders kostnader tar ut en för hög avgift från medlemmarna. Syftet med regelverket är att se till att det inte ska vara onödigt dyrt att vara medlem i en arbetslöshetskassa. Därmed kan vårt ställningstagande leda till lägre medlemsavgifter och till att fler väljer att bli medlemmar i en arbetslöshetskassa och få del av arbetslöshetsförsäkringen. Granskning av arbetslöshetskassornas beslut efter underrättelser från Arbetsförmedlingen (2015:11 12, 2015:18 och 2015:23 27) Sommaren 2014 påbörjades en löpande tematisk granskning av hur arbetslöshetskassorna tillämpade det nya regelverket om utredning efter att de mottagit underrättelser. Granskningen omfattade ärenden från totalt 16 arbetslöshetskassor och vi påpekade brister i 127 av dessa ärenden. Under 2015 publicerade vi tio rapporter i uppdraget. Resultatet av granskningen har medfört följande: IAF har uppmärksammat brister i enskilda ärenden och även generella brister. I och med att vi löpande har publicerat granskningsrapporter har arbetslöshetskassorna fått ett underlag för sin verksamhetsutveckling eftersom de har kunnat ta del av brister hos andra arbetslöshetskassor. De publicerade rapporterna har gett arbetslöshetskassornas medlemmar och andra intressenter information om hur arbetslöshetskassorna har handlagt dessa ärenden efter regeländringen. Resterande sex granskningsrapporter kommer att publiceras under Ärendegranskningen genomfördes dock under 2015 och omfattade 520 ärenden. Årsredovisning 2015, IAF 11

12 2.1.2 Meddela erinran eller förelägga en arbetslöshetskassa IAF får med stöd av lagen (1997:239) om arbetslöshetskassor meddela de erinringar i fråga om en arbetslöshetskassas verksamhet som myndigheten tycker behövs. Syftet med erinringar är att göra det tydligt för arbetslöshetskassan att IAF har uppmärksammat en brist i verksamheten som kassan behöver åtgärda. Resultatet bör bli att arbetslöshetskassan vidtar lämpliga åtgärder och följer regelverket. Under 2015 meddelades 1 erinran. Detta tog 27 timmar att slutföra till en kostnad av 19 tusen kronor Beslut om återkrav av statsbidrag IAF ska enligt 94 d lagen (1997:239) om arbetslöshetskassor besluta om att kräva tillbaka statsbidrag från en arbetslöshetskassa om myndigheten vid sin tillsyn finner att förutsättningarna för återbetalningsskyldighet enligt c är uppfyllda. Syftet med återkravet är att arbetslöshetskassorna ska betala tillbaka statsbidrag som de har fått utan att ha varit berättigade till det, eller har fått med för högt belopp. Effekten bör på sikt bli en ökad regelefterlevnad från arbetslöshetskassornas sida. Under 2015 fattade IAF beslut i 4 ärenden om återkrav av statsbidrag. Dessa tog 117 timmar att slutföra till en sammanlagd kostnad av 84 tusen kronor. 2.2 Verksamhetsgrenen Uppföljning För att följa upp utvecklingen på arbetslöshetsförsäkringens område och för att få information om arbetslöshetsförsäkringen genomför IAF kontinuerligt olika utredningar och kartläggningar. Utredningarna och kartläggningarna genomförs på uppdrag av regeringen eller på IAF:s eget initiativ. I dessa uppdrag bedömer vi om det kan finnas risker i hur arbetslöshetskassorna eller Arbetsförmedlingen tillämpar arbetslöshetsförsäkringen. I samband med att vi färdigställer rapporten från en utredning eller kartläggning får tillsynsobjektet tillfälle att faktagranska sakinnehållet och lämna synpunkter. I de fall där vi ser att ett tillsynsobjekt kan behöva vidta åtgärder begär vi in en redovisning. Redovisningen ska innehålla vidtagna och planerade åtgärder. Vi följer sedan upp redovisningen för att se om objektet har genomfört de redovisade åtgärderna. Vi följer även upp våra kartläggningar för att se vilken effekt de har haft över tid. Totalt avslutades 16 utredningar och kartläggningar under Uppdragen tog timmar att färdigställa till en sammanlagd kostnad av tusen kronor. En förteckning över samtliga rapporter inom området från 2015 finns i avsnitt 5 och på IAF:s webbplats. 12 Årsredovisning 2015, IAF

13 Vem missköter sitt arbetssökande? (2015:1) Den första september 2013 ändrades regelverket i arbetslöshetsförsäkringen. Bland annat infördes nya krav på aktivt arbetssökande och ett nytt sanktionssystem med åtgärder som gradvis trappas upp för den som missköter sitt arbetssökande. Detta uppdrag kartlade vilka ersättningstagare som i högre utsträckning än andra fick sanktioner för att de misskötte sitt arbetssökande. Under den undersökta perioden september 2013 till och med oktober 2014 fick en fjärdedel av alla ersättningstagare någon sanktion för att de misskött sitt arbetssökande. Bland de som fick sanktioner var vissa grupper överrepresenterade jämfört med genomsnittet. Dessa grupper är bland andra ersättningstagare med grundbelopp lågavlönade lågutbildade utrikes födda. Det finns en systematik i att dessa grupper, förutom att vara överrepresenterade i åtgärdstrappan, även är sådana som har en svagare ställning på arbetsmarknaden med i genomsnitt större svårigheter att finna jobb. Av de ersättningstagare som fick sanktion och hamnade i åtgärdstrappan var det cirka 30 procent som fick ytterligare sanktioner och gick vidare till högre trappsteg. Under den undersökta tidsperioden nådde 568 ersättningstagare det femte och sista steget och blev avstängda från ersättning. Vi konstaterade att bland de undersökta ersättningstagarna tenderade grupper som står längre från arbetsmarknaden att få fler sanktioner än genomsnittet. Syftet med rapporten var att spegla regelförändringarna som infördes i september Denna rapport har haft till följd att IAF har startat upp nya uppdrag med anledning av de resultat som framkom i rapporten och för att belysa effekterna av det nya regelverket närmare. Arbetslöshetskassornas hantering av ärenden om uteslutning och frånkännande (2015:2) I denna rapport redovisade vi resultatet av en kartläggning av hur arbetslöshetskassorna hanterar ärenden om uteslutning av medlem och frånkännande av rätten till ersättning 4. Uteslutning av medlem och frånkännande av rätten till ersättning är åtgärder som används när en medlem har lämnat oriktiga eller vilseledande uppgifter som har betydelse för rätten till ersättning eller medlemskap. Huvudregeln är att arbetslöshetskassan i första hand ska pröva om det finns grund för att utesluta medlemmen. Finns inte det ska arbetslöshetskassan i stället pröva om det finns skäl för frånkännande. 4 Innebär att den sökande stängs av från arbetslöshetsersättning under en period. Årsredovisning 2015, IAF 13

14 Kartläggningen visade att huvudregeln tillämpades i stor utsträckning. Andelen uteslutningar var alltså hög medan beslut om frånkännanden var undantag. Det fanns även vissa skillnader i hur arbetslöshetskassorna hanterade ärendena: Fastställandet av antalet dagar för frånkännande av ersättning, till exempel fattade en arbetslöshetskassa enbart beslut om 130 frånkännandedagar medan en annan beslutade om fler än 130 dagar i majoriteten av sina beslut. Bedömningar av när det fanns särskilda skäl för frånkännande i stället för uteslutning. Den uppskattade handläggningstiden för ärendena som varierade mellan 3 veckor och 10 månader. Hur stor andel av alla beslut om uteslutning och frånkännande som polisanmäldes. Arbetslöshetskassorna pekade på otydligheter i regelverket och efterlyste tydligare riktlinjer för när frånkännande ska ske och hur antalet frånkännandedagar ska fastställas. Uteslutning och frånkännande är kraftiga sanktioner med stor påverkan för den enskilde ersättningstagaren. Det är därför viktigt att dessa ärenden behandlas lika. Denna rapport visade att så inte sker i flera avseenden, vilket innebär att arbetssökande behandlas olika beroende på vilken arbetslöshetskassa han eller hon är medlem i. Rapporten bör leda till att arbetslöshetskassornas hantering blir mer enhetlig och att sökande behandlas lika. Arbetslöshetskassornas avslagsbeslut till följd av ofullständigt underlag vid förstagångsprövningar (2015:10) För att en arbetslöshetskassa ska kunna bedöma om en ersättningssökande vid en förstagångsprövning är berättigad till ersättning så krävs att denne lämnar in olika handlingar och uppgifter. I detta uppdrag gjorde vi en kartläggning av hur arbetslöshetskassorna hanterar förstagångsprövningar där underlaget som den sökande har lämnat är ofullständigt. I regelverket saknas möjlighet att avvisa en ansökan om ersättning för att den är ofullständig. Det som då återstår för arbetslöshetskassorna är att avslå en ansökan på grund av att den sökande inte har visat att han eller hon uppfyller villkoren för att få ersättning. Kartläggningen visade att de flesta av arbetslöshetskassorna, i enlighet med ALF, fattade beslut i ÄGA 5 om att avslå ansökningar där underlaget var ofullständigt och kassakort hade kommit in. Cirka en tredjedel av arbetslöshetskassorna valde att avvisa en ansökan trots att kassakort hade 5 Arbetslöshetskassornas systemstöd för handläggning av ärenden. 14 Årsredovisning 2015, IAF

15 kommit in. Cirka hälften av arbetslöshetskassorna fattade beslut om avslag i ÄGA när kassakort inte hade kommit in. Detta trots att det saknades en egentlig ansökan och därför inte fanns någon begäran om ersättning att besluta om. I rapporten lyfte vi fram att arbetslöshetskassorna sannolikt har behov av att kunna avsluta handläggningen av ärenden där kassakort saknas och där de trots påminnelser inte får in ett fullständigt underlag. Ett sätt vore att skriftligen informera den sökande om att ärendet lämnas utan åtgärd. Om möjligt skulle det i ÄGA kunna införas ett ärendealternativ för ofullständiga ärenden som lämnas utan åtgärd. Det skulle underlätta och stödja den föreslagna hanteringen. I och med denna kartläggning har IAF tydliggjort vilka beslut som är möjliga att fatta med stöd i ALF och arbetslöshetskassorna har därmed fått vägledning i hur de ska hantera ofullständiga ärenden. IAF har genom sina förtydliganden gett arbetslöshetskassorna möjlighet att tillämpa regelverket korrekt och enhetligt. Arbetslöshetskassornas hantering av omprövning av utträde vid bristande betalning av medlemsavgiften (2015:13) Medlemskap i en arbetslöshetskassa är en förutsättning för att en person ska få inkomstrelaterad arbetslöshetsersättning vid arbetslöshet. Försäkringen är frivillig och därför förutsätts varje medlem uppfylla sina skyldigheter genom att bland annat betala medlemsavgiften. Vår kartläggning visade att det finns vissa brister i rättssäkerheten inom denna del av arbetslöshetsförsäkringen. I rapporten lyfte IAF fram de rättsliga förutsättningarna. Utgångspunkten är att om en medlem inte längre betalar avgiften kan detta jämställas med att han eller hon har ansökt om utträde. Kartläggningen omfattade 252 omprövningsärenden fördelade på 26 arbetslöshetskassor och visade hur arbetslöshetskassorna bedömer särskilda skäl för att låta en medlem behålla sitt medlemskap i arbetslöshetskassan, trots att medlemsavgiften inte har betalats. En förutsättning för att få ett fortsatt obrutet medlemskap är att det finns omständigheter som uppfyller lagstiftningens krav på särskilda skäl. Det ska därför vara fråga om plötsliga och oförutsedda händelser som medlemmen inte har kunnat råda över och som gjort att denne inte kunnat betala avgiften i tid. Kartläggningen visade att arbetslöshetskassorna bland annat bedömde att omständigheter som byte av bostad och sådant som kan betraktas som glömska och slarv ansågs utgöra särskilda skäl. Det fanns även bristande beslutsunderlag i ärenden där medicinska omständigheter bedömdes vara särskilda skäl. Detta eftersom lämnade intyg inte har kunnat styrka personens oförmåga att betala avgiften. En slutsats i rapporten var även att arbetslöshetskassorna i andra delar hanterar omprövningsärenden i enlighet med gällande lagstiftning. Vår kartläggning har belyst ett område i försäkringen som behöver stärkas och resultatet kommer att följas upp. Rapporten bedöms även kunna ligga till grund för arbetslöshetskassornas fortsatta utvecklingsarbete och leda till att Årsredovisning 2015, IAF 15

16 arbetslöshetskassorna vidtar åtgärder för att säkerställa att besluten vilar på en rättssäker grund. Effekterna av uppdraget på såväl kort som lång sikt förväntas öka rättssäkerheten. Detta skulle innebära att likabehandlingen stärks, att risken för felaktiga utbetalningar minimeras och att legitimiteten och tilltron till försäkringen ökar. Arbetsförmedlingens underrättelser om ifrågasatt ersättningsrätt, 2014 och första kvartalet 2015 (2015:16) Syftet med denna rapport var att redovisa och analysera Arbetsförmedlingens underrättelser om ifrågasatt rätt till arbetslöshetsersättning under perioden januari 2014 mars Uppdraget var ett regeringsuppdrag och fanns med i IAF:s regleringsbrev för budgetåret Mellan det första och det andra halvåret 2014 minskade märkbart antalet underrättelser som kan leda till en sanktion. Antalet stabiliserade sig sedan på en lägre nivå. I januari 2015 lämnades drygt underrättelser som kan leda till sanktion, vilket var 25 procent färre än samma period En del av förklaringen hör ihop med att antalet arbetssökande minskade under perioden, men även i relation till antal arbetssökande var minskningen 17 procent. För underrättelser gällande de allmänna villkoren fanns däremot ingen tydlig utveckling över tid. De vanligaste orsakerna till att Arbetsförmedlingen lämnade underrättelser till arbetslöshetskassorna fortsatte under perioden att vara utebliven aktivitetsrapport missat bokat besök byte av sökandekategori. Av dessa stod aktivitetsrapporterna för den absolut största delen av underrättelserna, kring 60 procent. Det fanns genomgående skillnader i antalet lämnade underrättelser mellan marknadsområdena, där storstadsområden lämnade fler underrättelser än landsbygdsområden. När man ser till upprepade underrättelser per person framkom även att en högre andel arbetssökande med någon psykisk, kognitiv eller socialmedicinsk funktionsnedsättning fick fler underrättelser än genomsnittet. Dessa är grupper som har en mer utsatt situation på arbetsmarknaden än andra och som i genomsnitt tillbringar längre tid i arbetslöshet. När det gäller skillnader mellan könen framkom det att män fick fler underrättelser än kvinnor. Bland de grupper som fick lägst antal underrättelser fanns äldre, högutbildade och arbetssökande med någon fysisk funktionsnedsättning. Det är utifrån uppgifterna i denna rapport inte möjligt att uttala sig om ifall skillnader i antal lämnade underrättelser som kan observeras över tid, mellan kontor eller mellan grupper av arbetssökande beror på att Arbetsförmedlingen 16 Årsredovisning 2015, IAF

17 handlägger olika eller att arbetssökande beter sig olika. Troligen finns förklaringen till olikheter i båda dessa orsaker. Genom denna rapport har IAF kunnat visa på en del av de effekter som blev av regelförändringarna den 1 september Vi har även belyst områden som kvarstår att utveckla för Arbetsförmedlingen och vi kommer att följa upp resultaten under Arbetslöshetskassornas sanktioner 2014 och första kvartalet 2015 (2015:20) I denna rapport har IAF redovisat och analyserat arbetslöshetskassornas sanktioner efter underrättelse om ifrågasatt ersättningsrätt som Arbetsförmedlingen lämnade under 2014 och det första kvartalet Uppdraget var ett regeringsuppdrag och finns med i IAF:s regleringsbrev för budgetåret Att registreringen är rättvisande är viktigt av flera anledningar. Inte minst är det viktigt för att regeringen ska kunna följa reformer på området och för att lagstiftningsarbetet ska kunna ske på ett fullgott underlag. Under intervjuer med arbetslöshetskassorna kom det fram att deras fokus har legat mer på att beslutet ska bli rätt och mindre på att registreringen ska bli rätt. Flera arbetslöshetskassor efterfrågade också mer vägledning i hur de ska registrera ärenden. Under arbetet med rapporten framkom att flera arbetslöshetskassor systematiskt har registrerat fel i en del typer av ärenden. Utöver felregistreringarna kom det även fram att det i ett antal situationer förekommit att de inte har haft en enhetlig registrering och att de inte själva lyft oklarheter kring registreringen till Arbetslöshetskassornas samorganisation (SO). När Arbetsförmedlingen skapar en underrättelse om ifrågasatt ersättningsrätt skickas den sedan mitten av april 2014 till den så kallade meddelandebanken varifrån den skickas vidare till den berörda arbetslöshetskassan om det finns en prenumeration på den sökande. När meddelandebanken infördes halverades antalet underrättelser som kommer till arbetslöshetskassorna från de tidigare höga nivåerna som rådde sedan regeländringarna 1 september För hela rapportperioden var prövningsgraden i genomsnitt 43 procent och sanktionsgraden 78 procent för underrättelser avseende åtgärdstrapporna i ALF. Prövningsgraden var något lägre för kvinnor än för män och sanktionsgraden var lägre för unga kvinnor än för unga män. Totalt sett var dock sanktionsgraden ungefär densamma för kvinnor och män. Skillnaderna i prövnings- och sanktionsgrad mellan arbetslöshetskassorna var desto större. Anledningarna till skillnaden i sanktionsgrad kan vara flera. Till exempel kom det fram under intervjuerna att andelen sökanden som svarar på arbetslöshetskassornas kommunicering skiljer sig stort mellan olika arbetslöshetskassor, vilket tillsammans med att sökande som svarar troligen oftare undgår sanktion skulle kunna förklara en del av skillnaden. Skillnaden skulle också delvis kunna bero på om arbetslöshetskassorna är olika stränga i sin tillämpning. Till exempel framkom under intervjuerna att det finns en risk att Årsredovisning 2015, IAF 17

18 arbetslöshetskassorna bedömer godtagbara skäl olika i samband med underrättelser om att den sökande misskött sitt arbetssökande. De flesta arbetslöshetskassor hade en handläggningstid på mellan 14 och 24 dagar för underrättelser som lett till en sanktion, vilket kan anses vara rimligt utifrån förvaltningslagens krav. På flera punkter ansåg vi att det borde finnas förutsättningar för en ökad samordning mellan arbetslöshetskassorna för att uppnå en högre rättssäkerhet och likabehandling i arbetslöshetsförsäkringen. Några exempel var när arbetslöshetskassorna bedömer vad som utgör ett godtagbart skäl i samband med underrättelser om att den sökande misskött sitt arbetssökande, hur lång tid den sökande får för att svara på kommuniceringen i samband med underrättelser, och genom att samtliga arbetslöshetskassor följer SO:s rekommendation om att lägga samman ärenden som kommer in under en kort tid. I detta uppdrag genomförde IAF gruppintervjuer med 5 6 arbetslöshetskassor åt gången om hur de fattar beslut och hur de registrerade sina uppgifter. Detta hade till följd att arbetslöshetskassorna själva uppmärksammade att de hanterade samma typ av ärenden olika. Flera arbetslöshetskassor har i samband med att rapporten utarbetades korrigerat registreringen av en mängd ärenden och vidtagit åtgärder för att registreringen framöver ska bli rättvisande. Effekten av rapporten är att vikten av en korrekt registrering har tydliggjorts och åtgärder har vidtagits av både arbetslöshetskassorna och SO för att komma till rätta med de brister som tidigare fanns. Som en följd av rapporten fortsätter vi att följa upp detta område under nästa verksamhetsår. Arbetslöshetskassornas hantering av återkrav mot ersättningstagare (2015:21) Syftet med uppdraget var att kartlägga hur arbetslöshetskassorna handlägger och beslutar om återkrav och eftergift. Arbetslöshetskassornas hantering av återkrav var generellt sett bra och deras beslut ändras sällan i domstol. Uppdraget inriktades därför mot hur och inom vilken tid handläggarna hade kommit fram till återkravsbesluten. Kartläggningen omfattade samtliga arbetslöshetskassor. Vi valde att även jämföra två av de större arbetslöshetskassorna (Arbetslöshetskassan Alfa och STs arbetslöshetskassa). I kartläggningen var det särskilt viktigt att se hur ersättningstagarnas rättssäkerhet garanteras när kassorna kräver tillbaka pengar. Kartläggningen inriktades också på vilka svårigheter som handläggarna upplever i återkravshanteringen. Majoriteten av återkraven hade uppstått på grund av ersättningstagarnas svårigheter att på ett korrekt sätt redovisa arbetad tid på kassakorten. Ett annat skäl var arbetsgivarnas svårigheter att fylla i arbetsgivarintygen korrekt. För Arbetslöshetskassan Alfas del uppstod en del återkrav på grund av att personer som tidigare fått ersättning därifrån fortsätter att skicka in sina 18 Årsredovisning 2015, IAF

19 kassakort till arbetslöshetskassan även efter det att de har fått medlemskap i en annan arbetslöshetskassa. Slutsatsen av kartläggningen var att det fanns utrymme att förbättra återkravshanteringen när det handlar om sådant som leder till felaktiga utbetalningar. Kartläggningen visade även att det fanns utrymme för förbättringar när det gällde dokumentation inom återkravshanteringen och vid kontrollen av utbetalningar, så att tiden mellan en felaktig utbetalning och det att den upptäcks inte ska bli för lång. Detta för att en felaktig utbetalning annars skulle kunna pågå onödigt länge. Rapporten innehåller en analys av de problem som vi har sett under kartläggningen och även förslag på tänkbara lösningar. Rapporten kan därför bidra till likabehandling av ersättningstagarna eftersom arbetslöshetskassorna får ett underlag att utgå från för att återkravshanteringen ska bli enhetlig. Arbetsförmedlingens uppföljning av anvisningar till arbete (2015:22) Huvudsyftet med denna rapport var att redovisa och analysera hur Arbetsförmedlingens uppföljning av lämnade anvisningar till arbete fungerar. Rapporten belyste varför Arbetsförmedlingen ibland inte lämnar underrättelse när de arbetssökande inte har sökt ett anvisat arbete och vad arbetsförmedlaren lämnade för motivering när denne har gjort en felaktig anvisning. Anvisningarna i alla marknadsområden, förutom Norra Mälardalen, hade en högre sannolikhet än Stockholm Gotland att bli uppföljda av Arbetsförmedlingen under Resultatet beror inte på skillnader bland de arbetssökande med avseende på kön, ålder, utbildning, födelseland eller grad av arbetslöshet. En möjlig förklaring till skillnaderna är istället exempelvis kulturen på de olika arbetsförmedlingskontoren kring hur arbetsuppgifter ska prioriteras. Det kan även förekomma olika arbetsrutiner på de olika kontoren. I rapporten framkommer även att anvisningar som avsåg den yngsta åldersgruppen, 24 år och yngre, hade lägre sannolikhet att bli uppföljda än anvisningar i de övriga åldersgrupperna. Det är tänkbart att denna skillnad beror på hur de arbetssökande svarar på anvisningen och om de överhuvudtaget svarar. Detta skulle i så fall innebära att de sökande som har en större benägenhet att svara på en anvisning även har en högre andel uppföljda anvisningar jämfört med de som tenderar att inte svara på anvisningar. IAF konstaterade även i rapporten att det verkar finnas ett stort mörkertal när det gäller underrättelser med anledning av att en arbetssökande inte har sökt ett anvisat arbete. Knappt hälften av alla ej sökta anvisningar under 2014 följdes inte av någon underrättelse överhuvudtaget inom två veckor. Varje gång en underrättelse inte lämnas är det risk att en felaktig ersättning betalas ut. IAF pekade även på att det finns svårigheter, både för IAF och för Arbetsförmedlingen, att följa upp arbetet med anvisningar. IAF föreslog slutligen några förbättringar i Arbetsförmedlingens ärendehanteringssystem och interna dokument. Årsredovisning 2015, IAF 19

20 Automatiska kopplingar mellan aktivitetsrapporterna och anvisningarna skulle underlätta uppföljningen för arbetsförmedlarna. Om den sökande svarar på anvisningen i en aktivitetsrapport skulle detta automatiskt kunna synas i anvisningen. Automatiserade underrättelser för att på så sätt styra arbetsförmedlarens arbete med underrättelser. Arbetsförmedlingen uppger dock att det kan bli aktuellt att halvautomatisera dessa i slutet av Ett tydligt och sammanhållet dokument om uppföljning av anvisningar skulle underlätta för arbetsförmedlarna. Informationen finns idag utspridd i flera olika interna dokument, vilket kan försvåra handläggningen för arbetsförmedlarna. Arbetsförmedlingen har lämnat återkoppling till IAF om vidtagna eller tänkta åtgärder efter att rapporten har publicerats. Arbetsförmedlingen uppger att den problematik som framgår i rapporten överensstämmer med de analyser på området som Arbetsförmedlingen själva har gjort. De förbättringsförslag som IAF lämnat tycker Arbetsförmedlingen är bra och de har för avsikt att genomföra dessa förändringar Statistik och indikatorer Som en del i arbetet att följa upp utvecklingen inom arbetslöshetsförsäkringens område publicerar vi löpande statistik och indikatorer för internt och externt bruk. 6 IAF har under året tagit fram 7 nya indikatorer som publiceras i Statistikdatabasen på vår webbplats Detta tog 984 timmar att slutföra till en sammanlagd kostnad av 705 tusen kronor. 2.3 Verksamhetsgrenen Förtydliga regelverket IAF:s arbete bidrar till att förtydliga arbetslöshetsförsäkringens regelverk genom att vi för statens talan i domstol, utfärdar föreskrifter och anmäler till regeringen att lagar eller förordningar behöver ändras Föreskriftsarbete För att förtydliga regelverket har IAF i vissa delar bemyndigande att utfärda juridiskt bindande föreskrifter som mera i detalj beskriver hur arbetslöshetskassorna och Arbetsförmedlingen ska tillämpa och verkställa vissa bestämmelser i lagarna och förordningarna om arbetslöshetsförsäkringen och arbetslöshetskassor. 6 Webbstatistik har tidigare kallats Medlemsutvecklingen. IAF har ändrat lydelsen eftersom den redovisade tiden från och med 2013 också omfattar framtagande av annan statistik till IAF:s webbplats. 20 Årsredovisning 2015, IAF

21 Under 2015 meddelade IAF 6 föreskrifter. Dessa tog 393 timmar att färdigställa till en sammanlagd kostnad av 281 tusen kronor. Syftet har varit att förtydliga lagstiftningen för att förenkla tillämpningen för arbetslöshetskassorna. Effekten bör bli ett tydligt regelverk och en likformig tillämpning. Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringens föreskrifter (IAFFS 2015:4) om godtagbara skäl för programdeltagare att inte aktivt söka lämpliga arbeten enligt förordningen (1996:1100) om aktivitetsstöd Från och med den 1 mars 2015 ansvarar IAF också för tillsyn över Arbetsförmedlingens och Försäkringskassans handläggning av ärenden som rör åtgärder inom aktivitetsstödet och utvecklingsersättningen. Från och med samma datum gäller nya åtgärdsregler inom aktivitetsstödet och utvecklingsersättningen enligt förordningen (1996:1100) om aktivitetsstöd. IAF meddelade den 2 mars 2015 föreskrifter om i vilka fall en programdeltagare ska anses ha godtagbara skäl för att inte aktivt söka lämpliga arbeten med hänsyn till det program som deltagaren deltar i och vilket skede av programmet deltagaren är i Föra statens talan i domstol IAF företräder staten som part inför domstol i mål om arbetslöshetsersättning och medlemskap i en arbetslöshetskassa. Syftet är att få fram vägledande domstolsavgöranden. Genom att föra statens talan kan vi reda ut oklarheter i tillämpningen av lagen och skapa ett tydligt regelverk som främjar en likformig rättstillämpning. Under 2015 har vi företrätt staten som part i domstol i 19 nya mål och avslutat sammanlagt 12 mål. Därutöver besvarade vi i egenskap av expertmyndighet på arbetslöshetsförsäkringens område 5 remisser från domstolar. Detta tog 822 timmar att genomföra till en sammanlagd kostnad av 589 tusen kronor Till regeringen anmäla att lagar och förordningar behöver ändras För att bidra till att förtydliga regelverket har vi även möjlighet att anmäla till regeringen att lagar eller förordningar behöver ändras. I budgetunderlaget för budgetåren har vi föreslagit en ändring i förordningen (2007:906) med instruktion för Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen som innebär att vi ges i uppdrag att besluta allmänna råd för arbetslöshetskassornas rättstillämpning. Syftet är att säkerställa en enhetlig tillämpning inom arbetslöshetsförsäkringen vid handläggning av ärenden som avser myndighetsutövning mot någon enskild. Årsredovisning 2015, IAF 21

22 2.3.4 Rutiner för aktiv processföring ett pilotprojekt Vi har under hösten genomfört ett särskilt utvecklingsuppdrag i syfte att undersöka om vi kan bli mer aktiva när det gäller att processa i förvaltningsdomstolarna. IAF har möjlighet att överklaga arbetslöshetskassornas beslut både till nackdel och till fördel för den enskilde. Problemet är att hitta intressanta beslut där överklagandefristen inte har gått ut. Vi valde därför att besöka en arbetslöshetskassa och gå igenom drygt 200 ärenden där kassan fattat ett för den sökande gynnande beslut, inom ett tidsintervall av sex veckor tillbaka från tidpunkten då IAF gjorde urvalet av ärenden. Uppdraget har resulterat i åtta överklaganden till förvaltningsrätterna. Resultatet är tillräckligt för att motivera arbetsinsatsen. Vi avser därför att fortsätta att arbeta enligt den utarbetade modellen. 2.4 Verksamhetsgrenen Förvaltning Transferera och prognosticera inkomsttitel 2525 IAF har uppdrag som gäller hanteringen av finansieringsavgiften. IAF har i uppdrag att lämna uppgifter om storleken på de avgifter som respektive arbetslöshetskassa ska betala in till staten. Vi samlar därför månadsvis in statistikuppgifter från respektive arbetslöshetskassa och Arbetsförmedlingen. Med de insamlade uppgifterna som underlag beräknar vi storleken på respektive arbetslöshetskassas avgifter. Ett ärende består i att för varje arbetslöshetskassa och månad ta in statistikuppgifter, beräkna avgiften, lämna ut uppgift om den beräknade avgiften till arbetslöshetskassan samt att följa upp om respektive arbetslöshetskassa har betalat in den fastställda avgiften. Under 2015 handlade vi 336 ärenden som tog 283 timmar att hantera till en kostnad av 203 tusen kronor Förvalta och utveckla databaser Vi förvaltar två individdatabaser: ASTAT och Underrättelsedatabasen. Dessutom förvaltar vi Statistikdatabasen på vår webbplats samt medlemsuppgiftsapplikationen Portal för arbetslöshetskassor. Informationen i dessa databaser bidrar till våra möjligheter att fullgöra uppdraget att följa utvecklingen på arbetslöshetsförsäkringens område. Externa statistikleveranser En förvaltningsuppgift inom ramen för arbetet med våra databaser är att vid förfrågan lämna ut data och ta fram statistikuppgifter. Statistikförfrågningarna varierar i komplexitet. Under 2015 lämnade vi ut data och tog fram statistikuppgifter till externa intressenter som till exempel SCB, Finansdepartementet, Arbetsförmedlingen, arbetslöshetskassor och Försäkringskassan. 22 Årsredovisning 2015, IAF