Undersökning av gravar i Tullportsparken, Härnösand, Ångermanland.

Transkript

1 Rapport 1908 Undersökning av gravar i Tullportsparken, Härnösand, Ångermanland. Fornlämning, Raä 17 Fastighet, Socken, Härnösand Kommun. Härnösand Landskap, Ångermanland Oskar Almgren

2 il v s k r i f t. Fynd från Härnösand. lnv Anträffade vid undersökningar 1 juni 1908 å ett graffält. beläget å ett till folkpark a:f}3e ut, skogbevuxet område på Gådoåsidan NO om lasarettet vid landsvägen. Högarna 1-3 undersöktes på stadens bekostnad och ;J<:ademien medguf på ansökan deras borttagande. Vid undersökningarna biträdde läroverksudjunkten Brik Johansson och fil.stud. EskilOleson. Jfr. planer och fotogr afier! Järnet ritadt. Hög 'l a f 5-6 m: s diam. och t m: s höjd. Skadad genom tidigare. gräfning. l midten fanns, vid och under en större Eten, res Le!' nf ett brandlurer, hvarl hittades: Brända ben, ed särdeles mycket. Kol : en del större bitar. Åtskilliga små bitar uf en nitad benkam, som haft ovanligt tjocka tandskifvor; äfven dessa ho å vissn ställen varit något ornornde: llo en bit af förstärkningsskifva: En till kammen säkerligen h örande, rostad järnni t " är 1,5 cm. l ång Hög 2 : nf 12 m:. diam och omkr. 11/ 4 mos höjd, med djup grop i toppen efter tidigare gr äfning, som dock ej nått till botten. Högens kärna ut g jorde~ af ett röse, delvis med tomrum mellan stenarna, åt östra sidan begränsadt a ~ ed krans af större block. Däröfver ett gruslager, som i kullens topp var 30 cm. mäktigt. I västra kanted, där marken var högre, voro orus och stenar mera blandade, Unde r röset fanns på naturll~a gruset ett mörkt Inger, hvari hittades: Kolbitar (här och där, men särskildt på en fläck i innanför stenkretsen.) nordost Ritad. BronsfiLbula tl ug nästan u lidales i högens midt) nästan likarmad. Den bandformiga, 8 mm. breda btigen är böjd i skarp~ vlzlklur

3 med en Ii ten topp-platta. Kring bågens öfre del är lagd ett tunnt ble ck (af silfver?) ornerlldt med snedreff10r i tva riktningar, ä'fvcn på baksidan. Ändskifvorua äro mycket förrostade., BU att deras form ej tir stlkcr; dock syner; fotpluttan varl t ovnl och den Uf.cc nästan cir kelrund. Spiralen i 4 hvurf. IA:!.ngd 7 cm. Tyr.;rester vid spiralen. St t :par små järnsmulor (ej långt från spannet) Köp; 3 : af knapp t 1 0 ffi: S dlllffi. och knllppt l ffi: s hö j d., djupy urgräfd i ~idten. dock ej till botten. Bestod af stenar till stor del utan,jordfyllnad; på östra sluttningen täcktes röset endast af grtlstorfvcn men på den västra (där ma.rken Var högre) af ett glln1:3ka tjockt ;.,mosandslagcr. Understa stenlagret låg i m08und. Därunder var på np.turliga. g ruset ett multningsillger, hvari anträffade s: KOlbitar (här och där) Söndrig järnsax {låg nästa.n i hö3~ns midt med uddf.l.j,.'na åt s. l Öfr e 'ändan mycket bred, ufsmalnar småningom nedåt l ej ringformigt böjd). Starkt förrostad och något ofullständie-. Längd omkr. 18 cm. Hartst ä t ning till trilask (llig drygt l ffi. S. om saxen), uf omkr. 25 cm: s diam., I:;ans}::a förbö j d. Tämligen smal, med tyd lisa märken af sömma.r. Uög 4 ; uf drygt 6 m:s diam., belt låg. Bestod af ett lager ganska stora stenar, inbaddude i sandmylla. hl bottnen, som utgjordes af fin hvi t str nnds.n:ild, fanns ett vidsträckt koll.::..ce r, ~ - 2 cm. tjockt. Sö der om midten lunna i detta l ager ett lager brända ben af l } m: s längd i l~ / - S och -Jr ro : s bredd, s~rskildt tat i norra ändad; i södra ändan observerades hundben. Fornsakerna lågo i och invid benlagrets. SÖc!!I"a. del. Brända. ben, :lf ven af hund. Kolbitar. Järnnål med facette:rudt hufvud, på de större ytorna ornerad med inristade, snedställdu kors. Nålen är afbru.te 'n (styokcts längd 3, 2 cm. ) ; En nålspets af 3, 9 cm:s längd, starkt omvandlad genom rostklumpo.r, hör möjligen ihop med föregående, men s.ynes nästan för tjock därför.

4 Jr..rnbeslufot, starkt rörrostndt, något krumbjödt. Vid den bredare andan spår af lli :;, den undra ändan bildar ell oformlig klump och tycks ej vara ~ ldeles En smältklump av glaspärlor. fullständig. L. 5, 4, bro 1, 9 cm. En del smärre bitar af en nitad benkam. Pr of på ordcrlnj : l} L:J _'o

5 H';rno'sa ncl o o ~o ""i o >-1 _--+ +-_~_----'-_

6 Hög nr f.. -

7 HÖg 2, Härnösand. Högens kärna utgjordes av ett röse. delvis med t.onil'um mellan stenarna, åt östra. sidan bcgrti.nsut aven }::run::; uv större block. Daröver ott &rusluger, som i kullens topp var 30 cm. mtuctigt. I västru kanten v [;:.r grus och stenar mera blundude. Under röset på naturl. gruset mörkt lu,;cr med kolrester och där. A (spälu1e) och B. (större kolso.ml i llg.) '.,.

8 N. Jon.v. \ A " D lj 0 O Q O O O Ef O

9 Hög 3. Härnösand. Högen uppbyggd nv stenur av olika. storlek ( lt1nt;cto. ~/O ) till stor del utan jordfyiin. mellan. r å ö. sluttningen t acktc~ r öset av grästorv. V. delen täckt nv gwlskn tjockt lncrcr uv mosand. Under sta stcnlueret lå!3 i mosnnd, Under detta multninb'slager efter gumln gra~to rvon; vö-ri här och dar kol. Idettu lager fiven saxen (1.\) med uddarna åt s. och hurtstlltningnr (B) llv 25 cm. yttr e diojn. Encno.ku kolbitllr även ovanför understa s telllagret. Huturliga UlllrkCD grus och gansk~ ::;to r n stenur.

10 Hög 4 Här nösand. Stanlugor, ganska stora steno.r, inbuddude i sandmyllll. Botten: fin,,rit stro.ndsand. På dellllu över hela det undersökta området kollu8er I -ii. o. 2 c m. t j ock t. Inom dc t u tm!.!.rkto. omrudct i mitten fum1s brändl.l benskärvor av gulaktig färg, i norra ändan isärokil t tät gyttrinl"; ' I södra :J.udun uv benlllerct iakttogs ben av hund. Högsta. Il. GO. ytan något ojämn, men ingen större g rop.

11 .." I!. i!-log n.'r/f f~ /3 " i~ C,2,. ~,. S> ~ r~-~-y -~~ III. /'h. v. i

12

13 11';)/(/ ERMIJIVLIiN o " '. 4c-"-~~_ "' _ ~ _ r _ J.-- - " "

14 /f Nu EIlI'111 NI IINO l~v. 1JfiJl.. o '

15 -,,/l-e--. -t_o "- -,:/~ ' '''''' ' --. ~ ~ r I I Il. t ". JI- W/J 1

16 , r,.- C7 f.'-'-j,.,.--,,". ]

17 N.m, v. OB I ".-;vt!-" -;.,.