Marstrand 5:5 Raä 32

Transkript

1 Arkeologisk förundersökning Marstrand 5:5 Raä 32 Marstrands soken Kungälvs kommun BOHUSLÄNS MUSEUM Rapport 2004: 17 Joakim Aberg

2 , _._ Rapport från utförd arkllologibk undbrsökniu l1'a.upp1 D" J.D" kab --- Mars!. J ini... ljq.---j lit /04 K _ j lur J GötäiändJ-18l Tl"kt klll"br. fil_t Bnn""k"b xan 5,8-1 Y-Dn [1249,4 _UToaNAn. JdDibl Typ... Dräringsarbete -]...,mur Ann" aututb.s_eum =J Fb !l_ 1l1li [2OO4-04=o XtYB DlL"Y l'k, , _LBT...TAT...BAbfnirU.: Art..fnt :.\ru!!.a_r'..j'"...t stad... J..,na'...AA:a......typ!frn.-lk..krtaXtt: äldre avvattningskanal. lttjj1lull..krbxt la före ,...17 mriird pi kr1b?... filrllb..--,1"it'tn 'ubt"... 1kt1llll..,.,..., Ulf OfyaaavfRl O O den 15 april 2004 Sida 1

3 R-" från utförd arklllllduisk undarsökni1u 8ki1ie Med anledning av ingrepp i form av sökdiken oh pvgpar i fornlämning Raä 32 vid Carlstens fåstning, utförde Bohusläns museum en arkeologisk förundersökning i form av shaktövervakning. Ansökan om ingrepp inkom mot bakgrund av pblem med avvattning inom fåstningsområdet, samt planerat anläggande av nya ytskikt inom borggårdarna. Uppdragsgivare var GAJD Arkitekter/SFV. Syftet med shaktkontllen var att förse länsstyrdsen med ett fördjupat kunskapsunderlag inför prövning av arbetsföretaget Tidigare restaureringar har aktualiserat behovet av att lösa avvattningen för en större mängd vatten. Exploatören menar att en grävning enligt markritning ger värdefull information om hur ursprunglig kanalisation ska utnyttjas genom fåstningsvallen. En grävning i sektioner närmare västra huvudvallen ger kunskap om hur ursprunglig vattenledning kan sättas i stånd för dränering. detta skede undersöktes emellertid endast den nedre borggården. Ett större shakt samt ett mindre antal pvgpar togs upp inom nämnda yta. Shaktningen utfördes med en mindre larvgående maskin då utrymmet inom fåstningen är tämligen begränsat. Under förundersökningen påträffandes bl a en äldre avvattningskanal, keramik, ben, tegd oh slagen flinta. Ett 1,0-3,5 meter brett shakt dgs från borggårdens västra del ett 25-tal meter i NV-SÖ riktning. Myket större stenar/blok i fyllning. Även ganska rik förekomst av tegel, ben oh skiffer, samt inslag av keramik, porslin oh vad som tolkades som fåsten till spadar. Mängden sten oh skiffer ökade åt S. Shaktets djup arlerade mellan 0,15 till a 2,3 meter (svårgrävt med stor rasrisk). Under fyllagret framkom ett grusigare, fuktigare lager. Tligen härrör detta från annan plats då det innehöll både slagen flinta oh snäk /ostnskal, samt keramik av 1700-tals typ oh äldre tegdmaterial. Lagret har sannolikt påförts i samband med anläggandet aven ursprunglig avvattningskanal (se nedan). En 3,75 meter bred sedan tidigare känd lönngång framkom längst åt N. Enligt exploatören kommer även denna att beröras av restaureringsarbete framöver, men i detta skede gjordes ingen ytterligare insats med denna. På den södra sidan om lönngången påträffades även ett antal vatten- eller elledningar som härrör från ingrepp under senare år. Ungefår tre meter S om lönngången påträffades en äldre avvattningskanal. Ett större blok, a 1.20xO.60 meter i storlek, låg som ett lok över själva kanalen på a 1,7 meters djup. Detta uppfattades först som en del av berggrunden, men vid framrensning framgik att bloket var uppallat på mindre stenar, oh omgavs på båda sidor avenstenpakning. denna pakning påträffades bl a tegd av äldre typ, ben, keramik (170o?), snäkskal, oh flinta. På bloket fanns även borrspår med en diameter på 0,40 meter. Kanalen visade sig vid närmare granskning vara fylld med siltig lera. Ytterligare a två meter åt S påträffades en djupare gp vilken följde den sluttande berggrunden längst åt S. Denna har sannolikt grävts senare än kanalen, förmodligen inom den senaste 100-årsperioden. Dok kunde det i detta skede inte avgöras vad som skett på platsen. Två diffusa lager kunde urskiljas i den västra pfilväggen, där det övre tyktes följa fyllagret utseende längs den övriga pfilväggen, medan det undre lagret var något mörkare oh innehöll till synes mer skiffer. Detta dokumenterades ej vidare då rasrisken ansågs vara alltfr stor. Ovan nda pvgparinget resultat, oh dokumenterades därmedin_te_._---' den 15 april 2004 Sida 2

4 ö t '-! ""A,. - /' " kg-v' "V\ ntonetta \)K ( / lo, 'l" \ _ '),,0O k l :V;\O Jarnll. - " :\:VF rnag marna do Marstrandsho Hamn /" < V.('O\k -T. Solarte Udden ' 0=/= <, Stege/viken vro\. k - \ ;<. 'V 0\:\ Tal/skären = GO? <' o -l 0"'-' t.j ( O' 1-.( lt l '1 4 ' Södr, ans naturreservat End yt1em

5 QJ.. u (fl -'" <fl ej) E <{ 2 OJ o OJ - 'o D....!:: u CJ) :0 CJ) "- Q) :0 o... O) CD C