Bekämpning av skadegörare och ogräs i plantskolekulturer 2003

Transkript

1 Bekämpning av skadegörare och ogräs i plantskolekulturer 2003

2 LAURUS Hortokonsult Detta kompendium har författats av Lars Rudin, Laurus Hortokonsult, Laholm. Telefon: , , fax: , e-post: INNEHÅLLSFÖRTECKNING I. ALLMÄN INFORMATION...2 II. BIOLOGISK BEKÄMPNING I PLANTSKOLOR...3 III VÄXTVÅRDSMEDEL 4 IV. BEKÄMPNING AV SVAMPSJUKDOMAR O. BAKTERIESJUKDOMAR...5 1) PREPARATÖVERSIKT...5 2) FÖRÖKNINGSSVAMPAR...7 3) ROTSVAMPAR...8 4) MJÖLDAGG GENERELLT SAMT ROST OCH SVARTFLÄCKSJUKA PÅ ROSOR...9 5) ROSTSVAMPAR ) BLADMÖGEL ) SKORV ) KVISTDÖD ) TALLSKYTTESVAMP ) BLADFLÄCKSVAMPAR ) GRÅMÖGEL ) LAGERSJUKDOMAR ) KRÄFTA ) RÖDVÅRTSJUKA ) BAKTERIESJUKDOMAR...18 V. BEKÄMPNING AV INSEKTER OCH SKADEDJUR ) PREPARATÖVERSIKT ) BITANDE INSEKTER ) ÖRONVIVEL ) SUGANDE INSEKTER ) KVALSTER ) MINERANDE INSEKTER ) JORDBEHANDLING, DESINFEKTION, AVSKRÄCKNINGSMEDEL MM...24 VI. BEKÄMPNING AV OGRÄS ) PREPARATÖVERSIKT ) ANVÄNDNING AV HERBICIDER I PLANTSKOLOR ) OGRÄSBEKÄMPNING I FRILANDSKULTURER ) OGRÄSBEKÄMPNING I CONTAINERODLING ) SVÅRBEKÄMPADE OGRÄS...31 VII. BLANDNINGSTABELL OCH DOSERING...34 VII. VÄRDVÄXTER - SKADEGÖRARE VEDARTADE VÄXTER...35 PERENNER...42 VIII. VÄXTPATOLOGISK LITTERATUR - VEDARTADE VÄXTER OCH PERENNER.. 47

3 I. ALLMÄN INFORMATION Produktansvarig firma/ombud Bayer , (Carl Peter Elgaard) BASF (Ann-Kristin Nilsson) Dow AgroSciences (Lars Dinesen) Klarsö Monsanto Nordisk Alkali , (Åke Larsson, Helena Nylund) Syngenta (Göran Kilstrand) GRO (Jan Nerelius) Biologiska bekämpningsmedel och Växtvårdsmedel Binab Bio (Thomas Richard) Econova Predator (Sven Göransson) Nelson Förgiftningar Larmcentralen 112 Giftinformationscentralen Karolinska sjukhuset, Stockholm Yrkesmedicinska kliniker: Umeå Örebro Lund Stockholm Observera Detta kompendium är allmänt rådgivande. Det ersätter ej etiketten. Läs därför alltid noga de anvisningar som finns på förpackningen. Växtpatologisk rådgivning/plantskoleväxter LAURUS HortoKonsult Maj-Lis Pettersson DEG Laboratoriet Lars Rudin Inst. f. Entomologi Blomstervej 1 Skolgränd 7 Box 7044, SLU DK-8381Mundelstrup Laholm Uppsala Damnark Tel Tel Tel Fax Fax Fax Mobil

4 II. BIOLOGISK BEKÄMPNING I PLANTSKOLOR I Sverige, liksom i andra europeiska länder, är biologisk bekämpning i plantskolekulturer inne i ett utvecklingsskede. Till skillnad från konventionell bekämpning med pesticider, fordrar biologisk bekämpning ingående kunskaper om såväl patogenens som predatorns livscykel, för att uppnå tillfredsställande resultat. Härtill spelar klimatet under behandlingen en avgörande roll. Förutsättningar Av de biologiska bekämpningsmedel som finns på marknaden idag, är endast ett fåtal av potentiellt intresse för svenska plantskolor. Anledningen till detta är att flertalet predatorer fordrar varma och stabila klimatförhållanden för att fungera väl. Detta begränsar användningen i plantskolor, eftersom huvuddelen av produktionen sker under okontrollerbara klimatförhållanden, på friland. Den del av plantskoleproduktionen som sker i växthus, erbjuder emellertid vissa möjligheter och här kan man hämta erfarenheter från växthusproducerade trädgårdskulturer, där man arbetar med biologisk bekämpning. Praktiska erfarenheter De predatorer som prövats i svenska plantskolor, är bland annat rovkvalster mot spinnkvalster i växthus och på friland. Vidare nematoder mot larver av öronvivel och sorgmyggor i containerodling, Bacillus thuringiensis mot fjärilslarver samt Biobalans mot svampsjukdomar på rosor och prydnadsbuskar i containerodling. I det sistnämnda fallet utgörs den biologiskt aktiva organismen av olika raser av rovsvampen Trichoderma. Av de biologiska medel som hittills prövats, med undantag för Bacillus thuringiensis, finns det än så länge inget, som visat ett kontinuerligt tillfredsställande resultat, förmodligen beroende på felaktig bekämpningsteknik, i förening med ogynnsamma klimatförhållanden. Samma erfarenheter har man från andra europeiska länder. Utvecklingsarbete Utomlands pågår vissa projekt för att utveckla biologisk bekämpning i plantskolekulturer. I Holland har man sålunda försökt bekämpa bladlöss med parasitära getingar och myggor. Dessa försök har varit framgångsrika i växthus, men gett dåliga resultat på friland. Här har man haft större framgång med guldögonsländor och en nyckelpigeart för bladlusbekämpning samt andra naturliga predatorer. I Danmark har man uppnått lovande resultat med tripsrovkvalster för bekämpning av spinnkvalster i containerodling. I Sverige har för några år sedan genomförts försök med Tagetes för bekämpning av rotsårsnematoder (Pratylenchus), som spelar en avgörande roll i komplexet jordtrötthet. Dessa försök har gett positiva resultat. Likaså har försök med ferromon-fällor för bekämpning av lövvedborre, som angriper träd i plantskolan, gett positiva resultat. Hur utvecklingen kommer att gå när det gäller frilandsodlade plantskolekulturer i Sverige är helt beroende av den forskning som sker utomlands, eftersom SLU för närvarande saknar resurser på detta område. De odlare som är intresserade av biologisk bekämpning får därför försöka i egen regi. Detta bör dock ske i nära samarbete med de företag som saluför biologiska bekämpningsmedel. Sammanfattning Sammanfattningsvis kan man säga att biologisk bekämpning i plantskolekulturer i dag inte är något ekonomiskt alternativ till konventionell bekämpning, beroende på bristande kunskaper, men framförallt på avsaknaden av lämpliga predatorer för svenska klimatförhållanden. För att biologiska metoder skall bli kommersiellt tillämpbara fordras sålunda ett mycket omfattande utvecklingsarbete i form av forskning och försök. 3

5 III. VÄXTVÅRDSMEDEL Växtvårdsmedel är kemiska eller biologiska preparat, vilka ej är klassificerade som bekämpningsmedel. På marknaden finns idag ett stort utbud av växtvårdsmedel, avsedda för bekämpning av svampsjukdommar och skadeinsekter. Flertalet av dessa medel är emellertid ej prövade i jämförande tester, vilket innebär att bekämpningseffekten hos många preparat är dåligt dokumenterad. Generellt gäller för växtvårdsmedel, att de har mycket kort verkningstid och begränsad kurativ effekt. Därför är det viktigt att bekämpningen börjar vid begynnande angrepp och därefter upprepas, som regel varje vecka, till dess att angreppet hävts. Erfarenheterna av växtskyddsmedel i plantskolekulturer är för närvarande synnerligen begränsad. De odlare som är intresserade, är därför som regel hänvisade till att försöka i egen regi. Nedanstående preparat har dock med viss framgång använts i försök med ekologisk odling av plantskoleväxter. I. Förebyggande behandling med sk. växtstärkande preparat Pilzvorsorge, kiselpreparat, 0,5-1,0 %, var 10:de dag. (Econova) II. Mot svampsjukdomar Svavel, bredverkande, 0,2-0,7 %, upprepade behandlingar. Zence, såpa, mjöldagg, 3-5 %, 1 gång per vecka. God effekt i tidigt stadium. (Econova). III. Mot skadeinsekter och spinnkvalster. Biodux, såpa, sugande insekter, 3-5 %, 1-2 veckors intervall. God effekt mot bladlöss. (Econova). Florina K, oljeemulsion, sugande insekter och spinnkvalster, 1 %, minst 2 behandlingar. (Bayer) Svavel, spinnkvalster och gallkvalster, 0,2-0,7 %, upprepade behandlingar. Turex, Bacillus thuringiensis, fjärilslarver, 0,15 %, 1 gång per vecka. (Econova ) Klister-skivor o. klister-tejp, för prognos och bekämpning av flygande insekter, främst i växthus. (Flera olika leverantörer). IV. Mot sniglar Ferromol, Snigelfritt m.fl., Järnfosfat, upprepade behandlingar. (Flera olika leverantörer) Anm. Försök med Biobalans (Trichoderma), mot svampsjukdomar på plantskoleväxter i kruka (rosor), under flera år, har inte gett några positivt resultat. Exempel på andra växtvårdsmedel Förutom ovanstående preparat, finns idag på marknaden ett stort utbud av växtvårdsmedel. Några av dessa kan vara av potentiellt intresse i plantskolekulturer. Som exempel kan nämnas: Aldecid, gelantin, insekter, kvalster (Apels Ceminvest) Bionim, växtextrakt, insekter (Nim Distribution) Binab T,Trichoderma, mot svampsjukdomar som, gråmögel, Fusarium, rotsvampar (Econova ) Deosan Flora, väteperoxid + ättiksyra, 0,1% bredverkande mot svampsjukdomar, 1% för desinfektion och syresättning av vatten (Garta) Florineum, paraffinolja, vårbehandling mot övervintrande former av insekter och kvalster (Bayer) Järncitrat, gödselmedel, mjöldagg (LMI) Rako rapsolja, insekter, kvalster, mjöldagg (Bayer) För vidare information, se bl.a. Jordbruksinformation 17/2001: Växtskyddsmedel i ekologisk odling (Jordbruksverket), produktblad från Econova Predator, m.fl. 4

6 IV. BEKÄMPNING AV SVAMPSJUKDOMAR 1) PREPARATÖVERSIKT Handelsman (Verksam substans) Firma* Koncentration eller dosering Behörighetsklass Verkningssätt** K D S Anmärkningar Aliette 80 WG (Fosetylaluminium)) Nordisk Alkali 0,1 % 400 g/kbm 2 L x (Pythium och Phytophthora), Bladmögel Reg. Prydnadsväxter Amistar (Azoxystrobin Syngenta/ GRO 0,1% 2L x,, Reg. Prydnadsväxter i växthus Off-label, GRO, t.o.m Baycor 25 WP (Bitertanol) Chipco Green 75 WG (Iprodion) Bayer 0,05-0,15 % 2 L x Skorv, Monilia, Hagelskottsjuka,,, Svartfläcksjuka Bladfläcksvampar. Reg. Skogsplantskolor, Fruktodling. Bayer 0,075-0,1 % 2 L x, Bomullsmögel, Kronröta. Rhizoctonia. Reg. Plantskolor Epok 600EC (Fluazinam + Metalaxyl-M) Nordisk Alkali/ GRO 0,1% 2L x x Reg. Bekämpning av Bladsvampar i pensé och i rosodling. Off-label, GRO Euparen M 50WG (Tolylfluanid) Fungaflor 50 SL (Imazalil) Bayer 0,25 % 2 L x Bladfläcksvampar,,, Krussjuka(persika), Hagelskottsjuka, Hallonskottsjuka. Reg. Plantskolor Bayer 0,1 % 2L x. Svartfläcksjuka. Reg. Prydnadsväxter i växthus. Godkännandet har upphört 2002, får användas t.o.m Kopparmedel Recop (Kopparoxiklorid) Funguran-OH 300 SC (Kopparhydroxid) Bayer Nordisk Alkali 0,125-0,30 % 0,15-0,25 % 2 L 2 L x x Kräfta, Rödvårtsjuka, Barkfläcksjuka Kabatina,, Bladmögel, Skorv, Krussjuka (persika), Hagelskottsjuka. Hallonskottsjuka Bakteriesjukdomar Reg. Plantskolor Godkännandet har upphört 2001, får användas t.o.m Kumulus DF (Svavel) BASF 0.2-0,7 % 3 x, Skorv Reg. Prydnadsväxter, Skogsplantskolor, Fruktodling Lac-Balsam Bayer Appliceras med pensel - x För behandling av sår och snittytor, mot kräfta och rödvårtsjuka Reg. Plantskolor, Fruktodling *Produktansvarig firma, se sid 2 ** K = Kontaktverkande, D = Djupverkande S = Systemiskt (bör ej användas under torkperioder). 5

7 Handelsnamn (Verksam substans) Firma* Koncentration eller dosering Behörighetsklass Verkningssätt** K D S Anmärkningar Previcur N (Propamokrb) Bayer 0,15-0,25 % 2 L x Förökningssvampar (Pythium, Phytophthora). Bladmögel. Reg. Prydnadsväxter Scala (Pyrimetanil) Bayer 0,075-0,1% 2L x Skorv, Reg. Prydnadsväxter, Fruktodling Tilt 250 EC (Propikonazol) Syngenta 0,1 % 2 L x Tallskytte, Reg. Skogsplantskolor. Topas 100 EC (Penkonazol) Syngenta 0,1 % 2 L x, Skorv,, Svartfläcksjuka, Monilia. Reg. Prydnadsväxter, Fruktodling Topsin WG (Tiofanat-metyl) Nordisk Alkali 0,1-0,2 % 1 L x Förökningssvampar, Bladfläcksvampar, Svartfläcksjuka,,, Kräfta, Rödvårtsjuka, Skottdöd, Grentorka, Stjälkröta,, Monilia, Skorv. Reg. Prydnadsväxter, äppleodling *Produktansvarig firma, se sid 2 ** K = Kontaktverkande, D = Djupverkande S = Systemiskt (bör ej användas under torkperioder). 6

8 2) FÖRÖKNINGSSVAMPAR Symptom: Förökningssvampar är ett samlingsbegrepp för olika svampsjukdomar som kan angripa växterna under förökningsfasen. Vanligast är Botrytis, Pythium och Phytophthora, men även släkten som Cylindrocarpon, Cylindrocladium, Fusarium, Rhizoctonia m.fl. räknas hit. Symptomen är vissnande plantor med mörkfärgade rötter och rothals. Exakta artbestämningar är endast möjliga på laboratorium. Värdväxter: Fröplantor och sticklingar Bekämpning: Förebyggande odlingstekniska åtgärder är viktigt för att förhindra angrepp. Sålunda bör förökningsplats och utrustning vara väl rengjorda ev. desinficerade. Vidare bör man alltid använda nytt substrat. Detta måste vara väldränerande och bevattning bör ske med försiktighet, eftersom dessa svampar i hög grad gynnas av fuktiga förhållanden. Vid kemisk bekämpning rekommenderas att använda en kombination av olika preparat, eftersom blandinfektioner är vanliga. Exempel på sådana kombinationer är: Aliette + Chipco Green och Previcur + Topsin. Handelsnamn Koncentration Anmärkningar Aliette Vattning: 0,5 %, 2 l/kvm Jordinblandning: 0,5 kg/kbm Systemisk, effekt endast mot Pythium och Phytophthoraarter. Amistar 0,1 %, motsv. 2l/10 kvm Systemisk effekt mot Phytophthora Previcur Vattning: 0,25 %, 2-4 l/kvm Jordbehandling: 0,5%, 3 l/kvm, inarbetas till 10 cm:s djup Systemiskt, effekt endast mot Pythium, Phytophtora och Rhizctonia. Chipco Green 0,07-0,10 %, motsv. 1 l/10 kvm, Rhizoctonia, Fusarium Topsin Vattning: 0,05 %, 3 l/kvm Systemisk, effekt mot Cylindrocarpon, Cylindroclaudium, Fusarium och Rhizoctonia samt Botrytis. 7

9 3) ROT-O. ROTHALSSVAMPAR (Pythium- och Phytophthora-arter) Symptom: Hela eller delar av plantan vissnar helt plötsligt. Ofta angrips rötter och rothals, ibland endast vissa skott. Angripna växtdelar mörkfärgas. Typiska symptom på ett tidigt stadium är mörkfärgning av inre vävnader i rothals och skott. Problem med dessa skadegörare är störst vid containerodling. Värdväxter: Många växter kan drabbas, men speciellt känsliga är: Calluna, Chamaecyparis, Cotoneaster, Erica, Juniperus, Syringia, Rhododendron, Taxus och Viburnum. Därtill många perenner, speciellt känsliga är: Achillea, Aconitum, Alchemillea, Campanula, Delphinium, Dicentra, Euphorbia och Hosta. Bekämpning: Både Pythium och Phytophthora är algsvampar, som lever i vatten och således gynnas av fuktig miljö. Förebyggande åtgärder är viktiga. Sålunda bör känsliga växtslag odlas i genomsläppligt substrat. De bör inte stå för tätt. Därtill bör bevattning ske med försiktighet. Angripna plantor måste omedelbart destrueras. Vid kemisk bekämpning är vattning effektivare än sprutning. Nedanstående rekommendationer gäller för välrotade plantor. Handelsnamn Koncentration Anmärkningar Aliette Vattning: 0,5 %, 2 l/kvm Sprutning: 1 kg/1000kvm Eventuellt upprepad behandling efter 2-4 veckor. Amistar Vattning: 0,2%, 150 ml/ liter krukvolym Används mot Phytophthora, i första hand förebyggande Previcur Vattning: 0,15 %, 5 l/kvm Sprutning: 0,4 l/1000kvm Eventuellt upprepad behandling efter 3-4 veckor. Anm. Ovanstående gäller för välrotade plantor, som drabbats av Pythium och Phytophthora. Beträffande övriga svampsjukdomar, som kan angripa ungplantor, hänvisas till avsnittet Förökningssvampar, ovan. 8

10 4) MJÖLDAGG GENERELLT SAMT ROST OCH SVARTFLÄCKSJUKA PÅ ROSOR (Erysiphe, Microsphaera, Sphaerotheca, Uncinula m.fl.) Symptom:,, är en artrik svampgrupp, som vid angrepp ger upphov till en vit eller gråaktig beläggning på blad, skott, knoppar eller frukter. I ett senare stadium kan beläggningen bli svartbrun. kan övervintra i knopparna. Svampen växer i huvudsak på växtdelarnas ovansida, där mycelet sänder ner hyfer mellan cellerna och tar upp näring. Svampbeläggningen hämmar tillväxten och misspryder växterna. Värdväxter: Många plantskoleväxter kan drabbas av mjöldagg. Speciellt utsatta är, förutom rosor, arter/sorter inom Acer, Amelanchier, Caragana, Crataegus, Euonymus, Malus, Potentilla, Quercus, Ribes, Vitis m.fl. Även många perenner kan drabbas av mjöldagg, som arter/sorter inom Aconitum, Aster, Centaurea, Delphinium, Erigeron, Lupinus, Monarda, Phlox, Viola m.fl. Bekämpning: Angrepp av mjöldagg är värst i varma och torra lägen. Därtill anses överdriven kvävegödsling gynna svampen medan kalium ökar motståndskraften. Det är därför viktigt att försöka optimera odlingsbetingelserna för att motverka angrepp. Stora skillnader föreligger i mottaglighet mellan olika arter/sorter. Med tanke på att svampen är mycket aggressiv bör de mest känsliga arterna/sorterna undvikas. Kemisk bekämpning måste påbörjas så snart de första symptomen uppträder och upprepas vid behov med dagars intervall, beroende på preparatets verkningstid och plantornas tillväxt. Tidig förebyggande bekämpning av mjöldagg, minskar behovet av senare bekämpning. Använd inte systemiska medel vid förebyggande behandling med tanke på risken för resistens. Därtill ökar risken för resistens vid upprepad användning av samma systemiska preparat. Därför bör man växla preparat. Rosrost (Phragmidium ssp.), se under 5 nedan. Svartfläcksjuka (Marssonina rosae) Symptom: Denna sjukdom angriper rosor, främst förädlade rosor. Bladen får först är olivgröna, senare svarta fläckar med diffus strålformig kant. Bekämpning: Undvik känsliga sorter. Vid containerodling, använd genomsläppligt substrat och odla på väldränerade bäddar. Bevattning bör ske på morgonen så att bladverket hinner torka under dagen. Underbevattning minskar infektionstrycket. Kemisk bekämpning måste påbörjas så snart de första symptomen uppträder och därefter upprepas med dagars intervall. Observera risken för resistens vid användning av systemiska medel. Systemiska medel bör inte användas förebyggande utan endast kurativt. Växla preparat. Effekt mot Handelsnamn Koncentration Svart Anmärkningar fläcksjuka Euparen 0,25-1,0 % x x x Mot rost och svartfläcksjuka är effekten måttlig. Baycor 0,15% x Djupverkande anv. i kombination med systemiska medel Fungaflor 0,1 % x x Systemiskt. Kumulus DF 0,2-0,7% x Bör ej användas vid höga temperaturer. Topas 0,025 % x x x Systemiskt. Topsin 0,1 % x x Systemiskt. 9

11 5) ROSTSVAMPAR (Melampsora, Melampsoridium, Phragmidium m.fl.) Symptom: Beroende på art av rostsvamp och värdväxt kan angreppen se olika ut. Sålunda kan sporsamlingarna/rostbildningarna vara rödbruna, gula, orange eller svarta (vintersporer). Hos vissa arter är sporsamlingarna pulverformiga fläckar på bladens baksida, i andra fall svulster på blad och skott eller en filtartad beläggning på bladens baksida eller geleartade bildningar. Vissa arter kan värdväxla. Sålunda värdväxlar de rostsvampar som angriper Crataegus och päron med Juniperus. Typer av rostangrepp hos olika värdväxter: 1. Orange-gula sporkuddar på bladens undersida, är den vanligaste typen ( ex. Betula, Hypericum, Mahonia, Populus, Rosa, Salix, Björnbär samt på ett flertal perenner). 2. Uppsvällda orange bladfläckar, som på undersidan har borstliknande bildningar (Sorbus, Päron). 3. Rödbruna svulster med små utskott, på årsskott och bladskaft och blad (Crataegus). 4. Filtartad gulbrun beläggning på bladets undersida (Svarta vinbär, Pion). 5. Geléartade rödbruna eller gula svulster på grenar och skott, som utvecklas i fuktig väderlek (Juniperus, Värdväxter: Bland de växtslag som angrips av rostsvampar, finns arter/sorter inom släkten som: Betula, Crataegus, Hypericum, Juniperus, Mahonia, Populus, Rosa, Salix, Sorbus samt Björnbär, Päron och Svarta vinbär. Därtill kan en rad olika perenner drabbas av rost, såsom: Alcea, Aquilegia, Campanula, Dianthus, Malva, Paeonia, Viola m.fl. Bekämpning: Alla rostsvampar är svårbekämpade. De gynnas av fuktig miljö och täta plantbestånd samt frikostig kvävegödsling. En optimering av växtbetingelserna är därför av grundläggande betydelse för att motverka angrepp. Detta innebär bl.a. odling i öppna lägen och bevattning på morgonen så att bladverket torkar upp så snabbt som möjligt samt återhållsam gödsling. Att avlägsna den ena värden hos värdväxlande arter är tyvärr ingen lösning på bekämpningsproblemet, eftersom dessa rostsvampar kan genomföra sin livscykel utan mellanvärd. Kemisk bekämpning av rostsvampar måste påbörjas så snart man ser de första symptomen, eftersom den kurativa effekten är begränsad hos de svampmedel som för närvarande finns att tillgå. Vid all bekämpning är det viktigt att använda rikligt med vätska, så att hela plantan täcks, även undersidan av bladen. I vissa fall är förebyggande bekämpning enda möjligheten. Detta gäller t.ex. rost på Crataegus, som enligt tyska erfarenheter framgångsrikt kan bekämpas förebyggande, genom behandling en gång per vecka, med kontaktverkande medel, från knoppbrytning och 2-3 veckor framåt. Handelsnamn Koncentration Anmärkningar Amistar 0,1 % Systemiskt. Förebyggande behandling var 2-3:e vecka Baycor 0,1-0,125 % Förebyggande behandling 1-2 ggr början av juni. Euparen 0,25 % Kontaktverkande, för förebyggande behandling Tilt 0,1 % Systemiskt. Upprepad behandling var 2-3:e vecka. Topas 0,025 % Systemiskt. Upprepad behandling var 2-3:e vecka. 10

12 6) BLADMÖGEL (Peronospora sp.) Symptom: Bladfläckar med ett glest ludd på undersidan av bladen. För övrigt varierar symptomen beroende på värdväxt och bladmögelsvamp. Bland vedartade växter är bladmögel framförallt ett problem vid odling av rosor i kruka. Symptomen är purpurröda bruna svarta oregelbundna avgränsade fläckar på bladen. Inte att förväxla med svartfläcksjuka där fläckarna är mörkt olivgröna till svarta med diffus avgränsning. Risken för angrepp av bladmögel är störst på sensommaren i samband med fuktig väderlek. Värdväxter: Vedartade växter: Framförallt rosor, men även Buddleia, Laburnum och Vitis Perenner: Alyssum, Galium, Iberis, Veronica och Viola Bekämpnig: Undvik känsliga sorter. Använd genomsläppligt substrat. Odla på väldränerade bäddar. Bevattning bör ske på morgonen så att bladverket hinner torka under dagen. Underbevattning minskar infektionstrycket. Kemisk bekämpning måste påbörjas så snart de första symptomen uppträder och därefter upprepas med dagars intervall. Observera risken för resistens vid användning av systemiska medel. Systemiska medel bör inte användas förebyggande utan endast kurativt. Växla preparat. Handelsnamn Koncentration Anmärkningar Aliette 0,25-1,0 % Systemiskt. Epok 600 EC 0,1% Har kontakt- och systemisk verkan Kopparmedel Recop Funguran 0,15-0,3 % Kontaktmedel, även bladens undersida måste fuktas ordentligt. Previcur 0,15-0,25 % Systemiskt. 11

13 7) SKORV (Spilocaea sp., Venturia sp.) Symptom: Angrepp ses först som olivbruna senare mörkbruna fläckar på bladen. Infektion kan ske redan i maj-juni, från övervintrande sporer på skott och grenar eller från angripna fjolårsblad på marken. Senare under växtsäsongen sker sekundärinfektion via s.k. sommarsporer, som utvecklats på angripna blad. Vid tidiga angrepp drabbas även de framväxande årsskotten, som vissnar och dör i topparna. Skorvinfektioner gynnas av fuktig väderlek, i synnerhet under maj-juni. Värdväxter: Skorv kan angripa många olika plantskoleväxter, såsom arter/sorter av äpple, päron, Malus, Populus, Pyrachantha, Salix och Sorbus. Bekämpning: Undvik att odla känsliga arter/sorter. Förebyggande åtgärder omfattar även nedmyllning av angripna blad efter bladfall på hösten samt en förebyggande bekämpning vid knoppbrytning på våren med kontaktmedel. Kemisk bekämpning måste påbörjas så snart de första symptomen uppträder på bladen. Handelsnamn Koncentration Anmärkningar Baycor 0,05 % Djupverkande, effekt även mot angrepp som pågått några dagar. Euparen 0,15 % Djupverkande, effekt även mot 1-2 dagar gamla infektioner. Kopparmedel Recop Funguran 0,125 % Kontaktmedel, fukta plantorna ordentligt. Scala 0,075-0,1% Djupverkande, kurativt, effekt även vid låga temperaturer (+5 grader) Topas 0,1 % Systemiskt, kurativt och förebyggande. Topsin 0,1 % Systemiskt, kurativt och förebyggande. 12

14 8) KVISTDÖD (Kabatina sp.) Symptom: Angreppen ses först som döda skottspetsar eller smågrenar, på vilka man kan upptäcka små svarta prickar (sporsamlingar). Symptomen framträder ofta på våren och kan vara en följd av vinterskador. Sjukdomen gynnas av fuktigt klimat. Värdväxter: Kvistdöd eller Kabatina angriper framförallt olika arter/sorter av Juniperus, isynnerhet kinesiska enar. Därtill kan såväl Chamaecyparis som Thuja angripas. Bekämpning: Undvik att odla känsliga växtslag, speciellt kinesiska enar. Vid kemisk bekämpning, skär först bort skadade skott och grenar, behandla därefter med 2-3 veckors intervall under växtsäsongen f.o.m. juni. Vid behov gör förebyggande behandlingar höst och vår. Handelsnamn Koncentration Anmärkningar Kopparmedel Recop, Funguran 0,15 % Kontaktmedel, alla växtdelar fuktas ordentligt. 9) TALLSKYTTESVAMP (Lophodermium seditiosum.) Symptom: Det mest påtagliga tecknet på angrepp av tallskyttesvamp är att barren faller i förtid. Typiska symptom är barr, som på våren får gula till rödbruna fläckar. På sensommaren blir barren bruna och man kan se svarta, drygt 1 mm långa, ovala fruktkroppar/sporsamlingar. På sådana barr ser man ofta symptom av en annan art av tallskyttesvamp, L. pinastri, i form av mörka band tvärs över barren. Värdväxter: Känsliga växtslag är framför allt Pinus mugo och Pinus silvestris, med sorter och variteter. Bekämpning: Tallskyttesvampar gynnas av fuktig ståndort och våta somrar. Eftersom de Pinus-arter som angrips, huvudsakligen odlas i kruka, är det viktigt att substratet är genomsläppligt. Vidare måste odlingsbädden vara väldränerad, det är således en fördel att odla på grusbädd. Vidare bör inte plantorna stå för tätt. Kemisk bekämpning av tallskyttesvamp måste ske förebyggande, eftersom kurativ bekämpning ger dåligt resultat. Spridningen av sporer börjar i slutet av juli och pågår till början av september. Under denna tid måste således bekämpning ske upprepade gånger. Handelsnamn Koncentration Anmärkningar Euparen 0,15-0,5 % Kontaktmedel, fukta plantorna ordentligt. Kopparmedel Recop Funguran 0,125 % Kontaktmedel, fukta plantorna ordentligt. Tilt 0,1 % Systemiskt. 13

15 10) BLADFLÄCKSVAMPAR (Ascochyta, Colletotrichum, Diplocarpon, Glomerella, Guinardia, Pestalotia, Phoma, Phyllosticta, Pleiochaeta, Septoria m.fl.) Symptom: Det finns många olika bladsvampar som kan angripa plantskoleväxter. Symptomen varierar beroende på svampart. Sålunda kan angreppen visa sig som bruna eller svarta punkter eller fläckar, vilka ibland flyter samman till större nekrotiska partier. Ibland är fläckarna gula till ljusbruna och omgivna av en mörk rand. Angreppen medför förtidigt bladfall. Vissa bladsvampar kan även angripa skott och skottspetsar, som vissnar och dör. Värdväxter: Ett stort antal vedartade växter och perenner angrips av olika bladfläcksvampar. Vedartade växter: Aesculus, Amelanchier, Azalea, Buxus, Calluna, Chanomeles, Cornus, Cotoneaster, Crataegus, Cytisus, Euonymus, Genista, Hedera, Juglans, Laburnum, Lonicera, Magnolia, Mahonia, Platanus, Populus, Prunus, Pyrus, Rhododendron, Ribes, Rosa, Tilia, Viburnum m.fl. Perenner: Campanula, centranthus, Dianthus, Gaillardia, Helleborus, Heuchera, Hosta, Iris, Lavendula, Lewisia, Lupinus, Lythrum, Malva, Pachysandra, Phlix, Primula, Rudbeckia, Sidalcia, Silene, Thalictrum, Trollius, Veronica, Vinca, Viola m.fl. Bekämpning: Bladfläcksvampar gynnas av hög luftfuktighet. Därför är risken för angrepp störst under nederbördsrika perioder. Bevattning av känsliga växtslag bör ske på morgonen så att bladverket hinner torka upp under dagen. Underbevattning vid containerodling minskar infektionstrycket. Kemisk bekämpning måste påbörjas så snart de första symptomen uppträder. Upprepade behandlingar med dagars mellanrum är ofta nödvändigt. Växla preparat för att undvika resistens. Handelsnamn Koncentration Anmärkningar Baycor 0,05-0,15 % Djupverkande Euparen 0,15-0,5 % Kontaktmedel, fukta plantorna ordentligt Kopparmedel Recop Funguran 0,125 % Kontaktmedel, fukta plantorna ordentligt. Chipco Green 0,075-0,1 % Kontaktmedel, fukta plantorna ordentligt. Topas 0,1 % Systemiskt. Topsin 0,1 % Systemiskt. 14

16 11) GRÅMÖGEL (Botrytis sp) Symptom: Problem med gråmögel kan framförallt uppstå vid odling av plantskoleväxter i växthus samt på friland under nederbördsrika perioder, dvs. vid hög luftfuktighet. Symptomen är plötsligt vissnande blad, årsskott och blommor, senare utvecklas det typiska grå till gråbruna mycelet. Värdväxter: Praktiskt taget alla plantskoleväxter kan drabbas av gråmögel. Speciellt utsatta är växterna under förökningsfasen, men även äldre plantor kan drabbas. Känsliga växtslag är bl.a. Abies, Calluna, Cornus, Erica, Hibiscus, Lonicera, Magnolia, Picea och Rosa. Därtill en rad perenner som Aconitum, Anemone, Astillbe, Gypsophila, Helianthus, Lavandula, Liatris, Paeonia, Sedum m.fl. Bekämpning: Förebyggande åtgärder mot gråmögel i växthus är att vattna på morgonen, så bladverket hinner torka under dagen samt att lufta för att minska luftfuktigheten. Likaså bör man vara återhållsam med kvävegödsling, eftersom lös växt lättare leder till angrepp. Kemisk bekämpning bör sättas in så snart man ser de första angreppen, eftersom svampen är mycket aggressiv. Därtill är det viktigt att växla preparat efter några behandlingar, för att undvika resistens. Handelsnamn Koncentration Anmärkningar Euparen 0,25-0,5 % Djupverkande, ej vid temperatur över 30 C. Chipco Green 0,1-0,2 % Djupverkande, fukta plantorna ordentligt.. Topsin 0,1 % Systemiskt. Växla preparat efter några behandlingar. 12) LAGERSJUKDOMAR (Botrytis cineria, Fusarium-arter osv) Symptom: Den vanligaste lageringssjukdomen som drabbar plantskoleväxter är gråmögel. Det grå mycelet utvecklas på dåligt förvedade växtdelar, som rötter och skottspetsar. Om gråmögel påträffas under lagring är detta ett tecken på att temperaturen i lagret varit för hög, dvs. 0 grader eller högre. Värdväxter: Många plantskoleväxter är känsliga för gråmögel under lagring, speciellt Cotoneaster, Ligustrum, Spiraea, Rosa m fl., som avmognar sent på hösten. Därtill är perenner känsliga för gråmögel under lagring. Bekämpning: Den viktigaste bekämpningsåtgärden mot lagersjukdomar är att hålla temperaturen i kyllagret vid -1 C samt att lagra in väl avmognade plantor. Känsliga växtslag bör lagras luftigt och placeras på ett sådant sätt att de är lätt tillgängliga för inspektion. Man bör undvika att sänka temperaturen under -1 grad, eftersom detta medför torrare luft och risk för torkskador på inlagrat växtmaterial. Även vid - 1 grad kan luften bli torr i lagret. Detta motverkas genom att vid behov vattna golvet, men ej växterna. Förebyggande kemisk bekämpning av växande kulturer bör ske ett par veckor före upptagning och inlagring. Efter lagringssäsongens slut bör lagret rengöras grundligt med högtryckstvätt och desinficeras med t ex Menno-ter-forte, Glu-Cid eller Formalin. Handelsnamn Koncentration Anmärkningar Euparen 0,25 % Kan även användas under lagring. Chipco Green 0,1-0,2 % Behandling före inlagring. Topsin 0,2-0,3 % Behandling före inlagring. 15

17 13) KRÄFTA (Nectria galligena) Symptom: Symptomen består av bruna insjunkna barkpartier på grenar och stammar. Ofta uppstår angreppen i anslutning till snittytor eller skadad bark. Sommartid utvecklas vita kuddlika sporsamlingar och vintertid knappnålshuvudstora mörkröda fruktkroppar. Värdväxter: Kräfta angriper framförallt fruktträd som äpplen och päron. Vissa äpplesorter är speciellt känsliga, som Cox Orange, Cox Pomona, Gravensteiner, Ingrid Marie, Lobo, Åkerö m.fl. Därtill kan arter/sorter inom Chaenomeles, Corylus, Fraxinus, Malus, Populus, Quercus, Ribes, Salix och Sorbus angripas av olika Nectria-arter. Bekämpning: Kräfta, som är släkt med rödvårtsjuka, en typisk svaghetsparasit. Väldränerad växtplats, rätt beskärningsteknik och återhållsam gödsling motverkar angrepp, se under Rödvårtsjuka nedan. Infektion sker via bladärren i samband med bladfall på hösten samt via barksår. Vid angrepp på skott och grenar, kan dessa beskäras 5-10 cm under angreppsstället. Vid angrepp på stammen måste träden destrueras. Förebyggande kemisk bekämpning skall ske vid bladfall på hösten. Under denna period görs två behandlingar. Den första vid %:s bladfall, den andra vid %:s bladfall. Eventuellt görs ytterligare en behandling före knopputveckling på våren. Likaså kan angrepp förebyggas genom behandling av snittytor med Lac-Balsam vid beskärning. Handelsnamn Koncentration Anmärkningar Kopparmedel Recop Funguran 0,25 % Vidhäftningsmedel måste tillsättas Lac-Balsam Appliceras med pensel Förebyggande behandling av sår- och snittytor. Topsin 0,1-0,2 % Vidhäftningsmedel måste tillsättas. Beträffande Topsin föreligger risk för resistens vid upprepade behandlingar. 16

18 14) RÖDVÅRTSJUKA (Nectria cinnabarina) Symptom: Rödvårtsjuka är en sårparasit med mycket typiska symptom. Under försommaren vissnar och dör yngre skott tillföljd av barknekroser på grenar och stammar. På den döda barken utvecklas cinnoberröda, vid torka svagt rödaktiga, knappnålshuvudstora fruktkroppar. Svampen är en saprofyt, men angrepp kan sprida sig från död till frisk vävnad. Värdväxter: Rödvårtsjuka är framförallt ett problem vid odling av stamträd, som Acer, Aesculus, Carpinus, Fagus, Tilia, Ulmus m fl. I synnerhet Acer är mycket känslig. Därtill kan vissa buskar som Amelanchier, Ribes, Spirea m.fl. angripas. Bekämpning: Svampen är en svaghetsparasit som framförallt angriper skadade växter eller växter i dålig kondition. Angreppet kan sålunda vara en följd av frostskada, torka, dålig dränering, beskärning vid fel tidpunkt eller felaktig beskärningsteknik.. Förebyggande åtgärder är viktiga, eftersom effektiva kurativa bekämpningsmedel saknas. Sålunda måste känsliga växtslag hanteras med omsorg och inte utsättas för torka eller mekaniska skador. Vidare måste växtplatsen vara väldränerad, men växterna får inte lida brist på vare sig vatten eller näring. Vid problem med rödvårtsjuka bör beskärning ej ske under våren, eftersom risken för infektion genom snittytorna är störst i april maj, i synnerhet i samband med savstigning. Juli-september anses vara den minst kritiska perioden för angrepp, varför beskärning bör ske under denna tid. Angripna grenar skärs in på frisk ved. Dessutom är det viktigt att allt avklippt material, såväl sjukt som friskt, avlägsnas från odlingen. Förebyggande kemisk bekämpning kan ske enligt nedan. Det är dock viktigt att behandling sker så snart som möjligt efter beskärning, d.v.s. redan samma dag, eftersom svampen är mycket aggressiv. Handelsnamn Koncentration Anmärkningar Kopparmedel Recop Funguran 0,25 % Vidhäftningsmedel måste tillsättas. Lac-Balsam Appliceras med pensel Förebyggande behandling av sår- eller snittytor. Topsin 0,1-0,2 % Vidhäftningsmedel måste tillsättas. 17

19 15) BAKTERIESJUKDOMAR Vid odling av plantskoleväxter är det framför allt följande bakteriesjukdomar som kan förekomma. Skadegörare Värdväxter Bladbakterios (Xantomonas sp.) Symptom: Kantiga till runda fläckar bruna fläckar med en ljus vattnig kant. Svarta fläckar på skotten Hedera Bakteriekräfta (Xantomonas sp.) Symptom: Skott och stam får uppsprickande sår, som på våren utsöndrar bakterieslem. Blötröta (Erwinia carotovora) Symptom: Angripna plantor drabbas av blötröta på rötter, rothals, stjälk och blad Populus, Salix Iris Päronpest (Erwinia amylovora) Symptom: Plötsligt vissnande skott, blad och blommor, som blir svartbruna. Toppen på årsskott kraftigt böjd. Sprickor på äldre skott, där bakterieslem kan sippra ut under perioder med hög luftfuktighet och hög temperatur. Infektionstrycket är störst i början av sommaren vid ovannämnda väderleksbetingelser. Chaenomeles, Cotoneaster, Crataegus, Malus, Pyrachanta, Sorbus, Äpple, Päron m.fl. Syrenbakterios (Pseudomonas syringie) Symptom: Brunsvarta fläckar på skott och blad. Bladfläckarna är ofta kantiga, ibland vattniga och omgivna av en ljus zon. Astillbe, Cornus mas, Delphinium, Dictamnus, Euonymus, Forsythia, Hedera, Syringia, Päron Stam- o. bladbakterios (Pseudomonas sp.) Symptom: Vissa skott får gula till rödaktiga blad Skott och stammar får insjunkna fläckar mjuka fläckar. Drabbade växter vegeterar ej på våren eller vissnar plötsligt under växtsäsongen. Rotkräfta (Agrobacterium sp.) Symptom: Knölar eller svulster på rötterna, både centralt och perifert. Cotoneaster, Magnolia, Mahonia, Prunus Rosaceaéer, t.ex. Cotoneaster, Chaenomeles, Malus, Rosa, Sorbus, Äpple Päron, Körsbär. Även Euonymus, Chamaecyparis o. Taxus Bekämpning: Vid angrepp av bakteriesjukdomar är det viktigt att försöka förhindra att sjukdomen sprids. Angripna växter och växtdelar skall därför avlägsnas från odlingen och destrueras. För att förhindra vidare spridning bör man göra flera behandlingar med något kopparpreparat, med dagars intervall. Risken för spridning är störst i samband med nederbörd, hög luftfuktighet och hög temperatur. Vid containerodling innebär underbevattning och odling i växthus mindre infektionstryck. 18

20 V. BEKÄMPNING AV INSEKTER OCH SKADEDJUR 1) PREPARATÖVERSIKT Handelsnamn (Verksam substans) Firma* Koncentration eller dosering Behörighetsklass Systemiskt Verkningssätt** Anmärkningar G M K Admiral 10 EC (Pyroproxyfen) Nordisk Alkali 0,01-0,02% 2L x Svårbekämpade sugande insekter Reg. Prydnadsväxter i växthus Basamid granulat (Dazomet) Basudin 600W (Diazinon) Beta- Baythroid SC 025 (Beta-Cyflutrin) Bionim (Azadiraktin) BASF 1 L x Jordbehandlingsmedel mot nematoder, svampsjukdomar, skadedjur och ogräs. Reg. Prydnadsväxter, Skogsplantskolor Syngenta 0,04 % 2 L x x x Mot bitande och sugande insekter även rotlöss. Sorgmyggor. Öronvivel. Reg. Prydnadsväxter friland Bayer 0,05 % 2 L x x Mot bitande och sugande insekter. Gallmyggor. Reg. Prydnadsväxter, Äpple- och päronodling Nim Distribution AB 0,5% 2L x x Mot bitande och sugande insekter. Reg. Prydnadsväxter Bladafum (Sulfotep) Bayer 1 röktablett till 200 kbm växthusvoloym 1 L x x Rökbehandling av insekter och spinnkvalster. Sorgmyggor. Öronvivel. Reg. Prydnadsväxter i växthus Confidor WG 70 (Imidakloprid) Bayer 0,015-0,035% 2L x Mot svårbekämpade sugande insekter, bl.a. Bokbladlus o. Öronvivel Reg. Prydnadsväxter i växthus. Conserve (Spinosad) Cyperb (Cypermetrin) Danitron 5 SC (Fenpyroximate) Dow Agrosciences Klarsö o. Co A/S Nordisk Alkali 0,075 % 2L x Trips, Franklieniella, Minerare, Fjärilslarver Reg. Prydnadsväxter i växthus 0,2-0,4 % 2 L x x Huvudsakligen ved- och barkskalbaggar. Reg. Plantskolor 0,05-1,0% 1L x Gallkvalster Disp. T.o.m för Äpple, Päron, Rosor Decis Decis Micro (Deltamethrin) *Produktansvarig firma, se sid 2. BASF 0,03-0,06 % 2 L x x Mot bitande och sugande insekter. Sköldlöss. Ullöss. Reg. Prydnadsväxter friland, Fruktodling **G = Gasverkan M = Maggift K = Kontaktverkande 19

21 Handelsnamn (Verksam substans) Firma* Koncentration eller dosering Behörighetsklass Systemiskt Verkningssätt** Anmärkningar G M K Dipterex SL (Triklorfon) Fastac (Alphacypermetrin) Bayer 0,1 % 2 L x x Djupverkande, spec. Minerare och Fjärilslarver, Ollonborre, Trädgårdsborre. Reg. Plantskolor BASF 0,03% 2L x x Mot bitande och sugande insekter. Jordflylarver. Reg. Prydnadsväxter friland Gusathion WP (Azinfosmetyl) Bayer- Gullviks 0,15 % 1 L x x Mot svårbekämpade bitande och sugande insekter. Sköldlöss. Öronvivel. Sorgmyggor. Reg. Prydnadsväxter, Frukt- o bärodling Meothrin 10 FW (Fenpropatrin) Mesurol 500 SC (Mercaptodimetur) Pirimor (Pirimicarb) Bayer 0,15 % 1 L x x, gallkvalster och vita flygare. Reg. Prydnadsväxter, Fruktodling Reg. under avveckling, får säljas t.o.m och användas t.o.m Bayer 0,1 % 1 L x Mot bitande och sugande insekter. Gallmyggor. Reg.Prydnadsväxter Syngenta 0,05 % 1 L x x Specialmedel mot bladlöss. Blodlus. (+ vätmedel), Barklöss Reg. Plantskolor Plenum 25 WP (Pymetrosin) Nordisk Alkali /GRO 0,08-0,12% 1L x Reg. Prydnadsväxter i växthus. Disp. GRO t.o.m Tedion V 18 (Tetradifon) Bayer 0,15-0,20 % 2 L x. Reg. Plantskolor Reg. under avveckling, får användas tom 2003 Vertimec (Abamectin) Nordisk Alkali 0,025-0,050% 1L x Reg. Prydnadsväxter i växthus Disp. t.o.m

22 2) BITANDE INSEKTER Skalbaggar och deras larver Stekellarver Fjärilslarver Jordflylarver Verkan mot Handelsnamn Koncentration Skalbaggar + larver Fjärilsoch stekellarver Jordflylarver Anmärkningar Basudin 0,04 % x x x Bredverkande. Beta-Baytroid 0,05 % x x x Bredverkande Decis 0,03 % x x x Bredverkande Dipterex 0,15 % x x Djupverkande, Ollonborre, Trädgårdsborre Fastac 0,03% x x x Bredverkande, Långtidseffekt Gusathion 0,15 % x x Bredverkande. Mesorol 500 SC 0,1 % x x 3) ÖRONVIVEL Basudin 0,1 % x För bekämpning av larver genom vattning. Upprepa efter 10 dagar. Även sorgmyggor. Bladafum 1röktablett till 200 kbm växthusvolym x För bekämpning av skalbaggar genom rökbehandling. Behandling, kväll-natt, eftersom öronviveln är ett nattdjur. Även sorgmyggor. Confidor 0,015% x Systemiskt. För bekämpning av larver och skalbaggar genom vattning. Decis 0,06% x För bekämpning av skalbaggar. Långtidseffekt. Gusathion 0,15 % x För bekämpning av larver genom vattning. Upprepa efter 10 dagar Mesurol 3-5 g/10 kvm x För bekämpning av skalbaggar. Nematoder (olika släkten) 0,15 % x För biologisk bekämning, nematoderna angriper larverna, även larver av sorgmyggor. Temp > + 15 grader. Anm: Inget av de ovan nämnda preparaten kontrollerar larven fullständigt. Därför är det mycket viktigt att bekämpa skalbaggen så tidigt som möjligt, dvs. f.o.m. slutet av maj, för att förhindra äggläggning. 21

23 4) SUGANDE INSEKTER (äpplebladlus, rosbladlus, granbarrlus, barklöss m fl) Blodlus Sköldlöss (vanlig sköldlus, kommasköldlus m fl) Vita flygare Ullöss (bokbladlus, tallus, Douglasgranlus, m fl) Trips Bladloppor (äpplebladloppa m fl) Stinkfly (ängsstinkfly m fl) Stritar Verkan mot Blodlus* Sköld lus Vita flyare Ulllöss* Trips Bladloppor Stink fly. Stritar Handelsnamn Konc. Anmärkningar Admiral 0,01-0,02 % x x x Basudin 0,04 % x x x x x x Även rotlöss. Användes ej vid hög temp. Beta-Baytroid 0,05 % x x x x x x Även gallmyggor. Bladafum 1 röktablett till 200 kbm växthusvolym x x x x För rökbehandling i växthus Conserve 0,075 % x x Specialmedel mot trips, inkl. Franklieniella. Beh.2-3 ggr med 5-7dagars mellanrum Confidor 0,015-0,035% x x x x x x Systemiskt God effekt mot ullöss Decis 0,03-0,05 % x x x x x x x Mot sköldlöss Decis Micro anv. mot ullöss. Fastac 0,03% x x x x Gusathion 0,2 % x x x x x x Även rotlöss o. sorgmyggor. Pirimor 0,05 % x x Selektivt bladlusmedel, även effekt mot blodlöss. Plenum 0,08-0,12 % x Systemiskt bladlusmedel *Vätmedel måste tillsättas 22

24 5) KVALSTER (vanligt spinnkvalster, frukträdsspinnkvalster (rött spinn), barrträdsspinnkvalster m fl) Gallkvalster - Frilevande gallkvalster (äppelbladgallkvalster, plommonbladgallkvalster) - Gallbildande gallkvalster (vinbärsgallkvalster, pärongallkvalster, lindgallkvalster, idegranskvalster) Verkan mot Handelsnamn Koncentration Gallkvalster Spinn- Kvalster Anmärkningar Bladafum 1 röktablett till 200 kbm växthus x Mot spinnkvalster i växthus Meothrin 0,15 % x x Bäst effekt vid temp. över 15 o C Danitron 0,05-0,10% x x Endast en behandling per säsong Tedion 0,15-0,20 % x Optimal beh.temp o C Vermitec 0,025-0,050% x Mot spinnkvalster i växthus Rovkvalster, olika arter x För biologisk bekämpning av spinnkvalster i växthus. Anm. 1) Vid bekämpning av insekter försvinner kvalstrens naturliga fiender, vilket ofta leder till kraftiga kvalsterangrepp. 2) Behandlingstekniken är viktig vid kemisk bekämpning av kvalster, speciellt gallkvalster. Sålunda bör en förebyggande behandling med svavel ske tidigt redan vid knoppsprickning. Senare behandlingar, efter bladutveckling, bör ske med fläktspruta, så att sprutvätskan även når bladens undersida. EFFEKT PÅ SPINNKVALSTER VID OLIKA UTVECKLINGSSTADIER Effekt på Handelsnamn Koncentration Vinterägg Sommarägg Larver Vuxna djur Anmärkningar Danitron 0,05-0,10% x x Meothrin 0,15 % x x Tedion 0,15-0,20 % x x x 23

25 6) MINERANDE INSEKTER Handelsnamn Koncentration Anmärkningar Conserve 0,075 % Växthus Dipterex 0,15 % Fastac 0,03% Basudin 0,04 % 7) JORDBEHANDLING, DESINFEKTION, AVSKRÄCKNINGSMEDEL M M Handelsnamn Verksam substans Koncentration eller dosering Behörighetsklass Anmärkningar Basamid granulat Dazomet 4-6 kg/100 kvm 1 L Jordbehandlingsmedel mot nematoder, svampsjukdomar, skadedjur och ogräs. Menno-Ter-forte Kvartär ammoniumfören. 0,25-1,0% --- Desinfektionsmedel med effekt mot bakterier o. svampsjukdom. Anv. för behandling av växthus, kyllager, redskap, krukor o. odlingsytor. Rengör först noggrant med vatten Warfarin m.fl. Temus Warfarin Bromadiolon Enl. anvisning på förpackn. 2 och 3 Mot smågnagare f.a. vid vinterlagring av vedartade växter.. Halt Växtoljor Enl. anvisning på förpackning 3 Mot skador av älg, rådjur och hjort. 24

26 V. BEKÄMPNING AV OGRÄS 1) PREPARATÖVERSIKT Handelsnamn (Verksam substans) Firma* Dosering per ha Behörighetsklass Verkningssätt** Anmärkningar *** Basta (Glufosinatammonium) Nordisk Alkali 3,0-7,5 l 2 L B Avskärmad behandling. Temperatur C ger bästa effekt. Reg. Plantskolor Betanal Classic SC Betasana 2000 (Fenmedifam) Bayer- Gullviks 6 l alt. 2 x 3 l 2 L B Beh. när ogräset befinner sig i 3-4-bladstadiet. I alt. 2 beh. med en veckas mellanrum. Hög temp. gynnsamt. Kan bredsprutas. Känsliga växtslag kan få en övergående missfärgning. Även effekt mot levermossa. Reg.Skogsplantskolor, Jordgubbsplantor. Focus Ultra (Cykloxidim)) BASF 3-6 l 2 L B Effektivt spec. prep. mot kvickrot. Beh. vid 3-5 blad, som ev. måste upprepas. Ej effekt mot vitgröe. Kan bredsprutas med 3 lit/ha. Ger ev. övergående missfärgning av bladverket. Beh. ej nyvegeterade kulturer. Potentilla kan skadas. Reg. Plantskolor Gallery (Isoxaben) Goltix WG (Metamitron) Kerb FLO 500 (Propyzamid) Matrigon (Klopyralid) Bayer- Gullviks Bayer- Gullviks Bayer- Gullviks Dow AgroSienc es 0,5-1,0 l 2 L J Ersätter Printop. Bred ogräspåverkan, dock ej effekt mot gräsogräs och korsört samt snärjmåra. Beh. på ogräsfri, fuktig jord. Vid beh. på våren/sommaren måste bevattning ske med motsv mm nederbörd inom 3 dagar. Lättare skador kan uppträda på: Azalea, Cornus, Euonymus, Hydrangea, Ligustrum och Prunus laurocerasus. Reg. Vedartade prydnadsväxter, Skogsplantskolor, Fruktodling 2-4 kg 2 L J & B Ej vegeterande plantor eller avskärmad behandling. Anv. på ogräsfri jord eller då ogräsen befinner sig i 3-4-bladstadiet. Reg. Plantskolor 2-4 l 2 L J Anv. främst mot gräsogräs: kvickrot, vitgröe. Även effekt mot pilört, korsblommiga arter, målla, våtarv o. nässla. Dålig effekt mot Composite, Leguminose och Umbellifere. Beh. nov-feb., temp. <+ 10 C. Reg. Plantskolor 1,0-1,5 l 2 L B Avskärmad behandling. Spec. prep. mot tistel, baldersbrå, korsört m fl. Reg. Skogsplantskolor, Jordgubbsplantor *Produktansvarig firma, se sid 2. **Verkningssätt: B = Bladverkan, J = Jordverkan, J & B = Jord- och Bladverkan ***Beträffande olika växtslags herbicidtolerans, kontakta ansvarig firma. 25

27 Handelsnamn (Verksam substans) Firma* Dosering per ha Behörighetsklass Verkningssätt** Anmärkningar Reglone (Dikvat) Syngenta 2-3 l 1 L B Avskärmad behandling. Dosering beroende på ogräsets storlek. Bekämpning av övervintrat ogräs genom bredssprutning, dock ej i vegeterade kulturer, 2 l/ha. Reg. Trädgårdsväxter Roundup m fl (Glyfosat) Monsanto Syngenta 3-6 l alt 2 %-ig lösn. 2 L B Avskärmad behandling. Punktbekämpning av svårbekämpade ogräs. Reg. Mot icke önskvärd vegetation Select (Kletodim) Mogeton WP (Kvinoklamin) Nordisk Alkali Nordisk Alkali 0,3-0,5 l 2L B Mot vitgröe. Avskärmad behandling, sommartid Bredsprutning, på våren före vegetering och i sept-okt. Reg. Skogsplantskolor, inkl. Fagus och Quercus. Jordgubbsplantor. 0,8%-ig lösn. 2 L J Mot levermossa o. alger Även effekt mot späda fröplantor av Betula o. Salix. Kan bredsprutas över vedartade växter och perenner. Reg. Plantskolor 26

28 2) ANVÄNDNING AV HERBICIDER I PLANTSKOLOR Eftersom det inte finns någon herbicid, avsedd att användas i plantskolekulturer, som har effekt mot alla ogräsarter, som kan förekomma, måste man kombinera olika medel, för att uppnå en tillräckligt bred ogräsverkan. Detta framgår av figuren nedan, som ger exempel på hur höst-, vår- och sommarbehandling kan kombineras. Vid höstbehandling, av 1:åriga eller äldre kulturer, används Kerb vid problem med gräsogräs, eventuellt kombinerat med Gallery för att få en bredare effekt. Vid vårbehandling används som regel någon jordherbicid, t ex Gallery. Denna behandling måste ofta kompletteras med något brännande medel, t ex Reglone eller Basta mot övervintrande ogräs. Sommarbehandling. Sammantaget ger behandlingarna höst och vår en ganska bred ogräsverkan, men effekten är sällan tillräckligt bred. Därför måste man ofta komplettera med en tredje behandling sommartid mot de ogräs som eventuellt kan börja gro och utvecklas. Här återfinns många av de svårbekämpade ogräsen som kvickrot, korsört, vitgröe, baldersbrå, tistel, etternässla och strandfräne m.fl. Beroende på ogräsfloran har man ett flertal olika medel att välja emellan, t ex Basta, Reglone, Focus Ultra, Matrigon, Goltix och Roundup. Framgångsrik ogräsbekämpning förutsätter därför att man bl a känner till ogräsfloran i plantskolan och vet vilken kombination av medel som ger bäst effekt mot olika ogräsarter. Ogräsflora (antal arter) Figur. Herbiciders relativa ogräseffekt I plantskolekulturer är det som regel nödvändigt att kombinera flera olika preparat, för att uppnå en tillräckligt bred ogräsverkan, beroende av olika preparats verkningsbredd och ogräsens gronings- eller utvecklingsperioder. 27

29 3) OGRÄSBEKÄMPNING I FRILANDSKULTURER I nedanstående tabell ges exempel på herbicider som kan användas i fältodlade plantskolekulturer. Preparaten har ordnats efter användningsområde och lämpligaste tidpunkt för applicering. De angivna doserna är att betrakta som riktvärden och avser handelspreparat. Varje odlare bör själv experimentera fram de koncentrationer som bäst passar hans speciella förhållanden. Lägre koncentration skall användas till nyplanterade kulturer och på lätta jordar, medan högre dos kan användas till äldre kulturer och på mullrika eller leriga jordar. Studera även anmärkningar under Preparatöversikt sid I Höst Kerb Gallery Kerb + Gallery 2-4 l/ha 0,5-1,0 l/ha 2-4 l/ha + 0,5 l/ha II Vår Efter plantering: - Ogräsfri jord Gallery 0,5-1,0 l/ha + fuktig jord, regn el. bevattning! - Ogräs i småplantstadiet Betanal 2x3 l/ha Goltix 2-4 kg/ha Ettåriga kulturer och äldre: - Ogräsfri jord Gallery 0,5-1,0 l/ha + fuktig jord, regn el. bevattning! - Övervintrat ogräs + Gallery + 0,5-1,0 l + 2-2,5 l/ha långtidseffekt Reglone III Sommar Basta Betanal Focus Ultra Goltix Matrigon Select Reglone Roundup 3-7,5 l/ha (se ovan) 3-6 l/ha (se ovan) 1-1,5l/ha (se ovan) 2-3 l/ha (se ovan) 28