Bekämpning av skadegörare och ogräs I plantskolekulturer år 2001

Transkript

1 LAURUS Hortokonsult Lars Rudin Bekämpning av skadegörare och ogräs I plantskolekulturer år 2001 Denna publikation har delfinansierats av EU.

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING I. ALLMÄN INFORMATION... 3 II. BIOLOGISK BEKÄMPNING I PLANTSKOLOR... 4 III. VÄXTVÅRDSMEDEL..5 IV. BEKÄMPNING AV SVAMPSJUKDOMAR ) PREPARATÖVERSIKT...6 2) FÖRÖKNINGSSVAMPAR...8 3) ROTSVAMPAR...8 4) MJÖLDAGG GENERELLT SAMT ROST OCH SVARTFLÄCKSJUKA PÅ ROSOR...9 5) ROSTSVAMPAR ) BLADMÖGEL ) SKORV ) KVISTDÖD ) TALLSKYTTESVAMP ) BLADFLÄCKSVAMPAR ) GRÅMÖGEL ) LAGERSJUKDOMAR ) KRÄFTA ) RÖDVÅRTSJUKA...15 V. BEKÄMPNING AV INSEKTER OCH SKADEDJUR 16 1) PREPARATÖVERSIKT ) BITANDE INSEKTER ) ÖRONVIVEL ) SUGANDE INSEKTER ) KVALSTER ) MINERANDE INSEKTER ) JORDBEHANDLING, AVSKRÄCKNINGSMEDEL MM...21 VI. BEKÄMPNING AV OGRÄS ) PREPARATÖVERSIKT ) ANVÄNDNING AV HERBICIDER I PLANTSKOLOR ) OGRÄSBEKÄMPNING I FRILANDSKULTURER ) OGRÄSBEKÄMPNING I CONTAINERODLING ) SVÅRBEKÄMPADE OGRÄS...28 VII. BLANDNINGSTABELL OCH DOSERING VIII. VÄXTPATOLOGISK LITTERATUR - VEDARTADE VÄXTER OCH PERENNER... 32

3 3 I. ALLMÄN INFORMATION Produktansvarig firma/ombud Aventis (Mats Martinsson) BASF (Bo Gunnarsson) Dow AgroSciences (Lars Dinesen) Klarsö Monsanto Nordisk Alkali (Åke Larsson, Helena Nylund) Syngenta Biologiska bekämpningsmedel och Växtvårdsmedel Binab Econova Garden Nelson Svenska Predator Förgiftningar Larmcentralen 112 Giftinformationscentralen Karolinska sjukhuset, Stockholm Yrkesmedicinska kliniker: Umeå Örebro Lund Stockholm Observera Detta kompendium är allmänt rådgivande. Det ersätter ej etiketten. Läs därför alltid noga de anvisningar som finns på förpackningen. Växtpatologisk rådgivning/plantskoleväxter LAURUS HortoKonsult Ingegerd Nordin Maj-Lis Pettersson DEG Laboratoriet Lars Rudin Växtskyddsrådgivning Inst. f. Entomologi Blomstervej 1 Skolgränd 7 Kanslersvägen 6 Box 7044, SLU DK-8381 Mundelstrup Laholm Bjärred Uppsala Damnark Tel Tel Tel Tel Fax Fax Fax Fax Mobil Mobil

4 4 II. BIOLOGISK BEKÄMPNING I PLANTSKOLOR I Sverige, liksom i andra europeiska länder, är biologisk bekämpning i plantskolekulturer inne i ett utvecklingsskede. Till skillnad från konventionell bekämpning med pesticider, fordrar biologisk bekämpning ingående kunskaper om såväl patogenens som predatorns livscykel, för att uppnå ett tillfredsställande resultat. Härtill spelar klimatet under behandlingen en avgörande roll. Förutsättningar Av de biologiska bekämpningsmedel som finns på marknaden idag, är endast ett fåtal av potentiellt intresse för svenska plantskolor. Anledningen till detta är att flertalet predatorer fordrar varma och stabila klimatförhållanden för att fungera väl. Detta begränsar användningen i plantskolor, eftersom huvuddelen av produktionen sker under okontrollerbara klimatförhållanden, på friland. Den del av plantskoleproduktionen som sker i växthus, erbjuder emellertid vissa möjligheter och här kan man hämta erfarenheter från växthusproducerade trädgårdskulturer, där man arbetar med biologisk bekämpning. Praktiska erfarenheter De predatorer som prövats i svenska plantskolor, är bland annat rovkvalster mot spinnkvalster i växthus och på friland. Vidare nematoder mot larver av öronvivel och sorgmyggor i containerodling samt Biobalans mot svampsjukdomar på rosor och prydnadsbuskar i containerodling. I det sistnämnda fallet utgörs den biologiskt aktiva organismen av Trichoderma, som är en s k rotsvamp. Av de biologiska medel som hittills prövats, finns det än så länge inget, som visat ett kontinuerligt tillfredsställande resultat, förmodligen beroende på felaktig bekämpningsteknik, i förening med ogynnsamma klimatförhållanden. Samma erfarenheter har man från andra europeiska länder. Utvecklingsarbete Utomlands pågår vissa projekt för att utveckla biologisk bekämpning i plantskolekulturer. I Holland har man sålunda försökt bekämpa bladlöss med parasitära getingar och myggor. Dessa försök har varit framgångsrika i växthus, men gett dåliga resultat på friland. Här ställer man större hopp till guldögonsländor och en nyckelpigeart för bladlusbekämpning samt andra naturliga predatorer. I Sverige pågår sedan några år försök med Tagetes för bekämpning av rotsårsnematoder(pratylenchus), som spelar en avgörande roll i komplexet jordtrötthet. Dessa försök har gett positiva resultat. Hur utvecklingen kommer att gå när det gäller frilandsodlade plantskolekulturer i Sverige är helt beroende av den forskning som sker utomlands, eftersom SLU för närvarande saknar resurser på detta område. De odlare som är intresserade av biologisk bekämpning får därför försöka i egen regi. Detta bör dock ske i nära samarbete med de företag som saluför biologiska bekämpningsmedel. Sammanfattning Sammanfattningsvis kan man säga att biologisk bekämpning i plantskolekulturer i dag inte är något ekonomiskt alternativ till konventionell bekämpning, beroende på bristande kunskaper, men framförallt på avsaknaden av lämpliga predatorer för svenska klimatförhållanden. För att biologiska metoder skall bli kommersiellt tillämpbara fordras sålunda ett mycket omfattande utvecklingsarbete i form av forskning och försök.

5 5 III. VÄXTVÅRDSMEDEL Växtvårdsmedel är kemiska eller biologiska preparat, vilka ej är klassificerade som bekämpningsmedel. På marknaden finns idag ett stort utbud av växtvårdsmedel, avsedda för bekämpning av svampsjukdommar och skadeinsekter. Flertalet av dessa är emellertid ej prövade i jämförande tester, vilket innebär att bekämpningseffekten hos många preparat är dåligt dokumenterad. Erfarenheterna av växtskyddsmedel i plantskolekulturer är för närvarande synnerligen begränsad. De odlare som är intresserade, är därför som regel hänvisade till att försöka i egen regi. Nedanstående preparat har dock med viss framgång använts i försök med ekologisk odling av plantskoleväxter. Generellt gäller för växtvårdsmedel att de har mycket kort verkningstid och begränsad kurativ effekt. Därför är det mycket viktigt att bekämpningen börjar vid begynnande angrepp och därefter upprepas, som regel varje vecka, till dess att angreppet hävts. I. Förebyggande behandling med sk. växtstärkande preparat Pilzvorsorge, 0,5-1,0 %, var 10:de dag. (Predator) II. Mot svampsjukdomar Svavel, bredverkande, 0,2-0,7 %, upprepade behandlingar. Zence, mjöldagg, 3-5 %, 1 gång per vecka. (Predator). God effekt mot mjöldagg i tidigt stadium. III. Mot skadeinsekter och spinnkvalster. Biodux, sugande insekter, 3-5 %, 1-2 veckors intervall. (Predator). God effekt mot bladlöss. Florina K, sugande insekter och spinnkvalster, 1 %, minst 2 behandlingar. (Hoechst) Svavel, spinnkvalster och gallkvalster, 0,2-0,7 %, upprepade behandlingar. Turex, fjärilslarver, 0,15 %, 1 gång per vecka. (Predator) Klister-skivor o. klister-tejp, för prognos och bekämpning av flygande insekter, främst i växthus. (Flera olika leverantörer). IV. Mot sniglar Ferromol, Snigelfritt m.fl., Järnfosfat, upprepade behandlingar. (Flera olika leverantörer) Anm. Förutom ovannämnda preparat, har försök gjorts med Biobalans (Trichoderma), mot svampsjukdomar på plantskoleväxter i kruka (rosor), under flera år, dock utan positivt resultat.

6 6 IV. BEKÄMPNING AV SVAMPSJUKDOMAR 1) PREPARATÖVERSIKT Handelsman (Verksam substans) Firma* Koncentration eller dosering Behörighetsklass Verkningssätt** Anmärkningar K D S Aliette (Fosetyl) Nordisk Alkali 0,1 % 400 g/kbm 2 L x Rothalssvampar (Pythium och Phytophthora), Bladmögel Reg. Prydnadsväxter Baycor 25 WP (Bitertanol) Euparen M50WG (Tolylfluanid) 0,05-0,15 % 2 L x Skorv, Monilia, Hagelskottsjuka, Mjöldagg, Rost, Svartfläcksjuka Bladfläcksvampar. Reg. Skogsplantskolor, Fruktodling. 0,25 % 2 L x Bladfläcksvampar, Gråmögel, Mjöldagg, Krussjuka(persika), Hagelskottsjuka. Reg. Plantskolor Fungaflor (Imazalil) 0,1 % 3 x Mjöldagg. Svartfläcksjuka. Reg. Prydnadsväxter i växthus. Kopparmedel Recop (Kopparoxiklorid) Funguran-OH 300 SC (Kopparhydroxid) Nordisk Alkali 0,125-0,30 % 0,15-0,25 % 2 L 2 L x x Kräfta, Rödvårtsjuka, Barkfläcksjuka (Tilia) Kabatina, Bladfläcksjuka, Bladmögel, Skorv, Krussjuka (persika), Hagelskottsjuka. Reg. Plantskolor Kumulus DF (Svavel) BASF 0.2-0,7 % 3 x Mjöldagg, Skorv Reg. Prydnadsväxter, Skogsplantskolor, Fruktodling Lac-Balsam Netec Kräftsalva (Imazalil) Nordisk Alkali Appliceras med pensel - 3 x x För behandling av sår och snittytor, mot kräfta och rödvårtsjuka Reg. Plantskolor, Fruktodling *Produktansvarig firma, se sid 3 ** K = Kontaktverkande, D = Djupverkande S = Systemiskt (bör ej användas under torkperioder).

7 7

8 8 Handelsnamn (Verksam substans) Firma* Koncentration eller dosering Behörighetsklass Verkningssätt** K D S Anmärkningar Phaltan 500 FW (Folpet) 0,125-0,15 % 1 L x Förökningssvampar, Skorv, Gloeosporium, Monilia. Reg. Prydnadsväxter, har upphört 2000, får användas t.o.m Previcur N (Propamokerb) 0,15-0,25 % 2 L x Förökningssvampar (Pythium, Phytophthora). Bladmögel. Reg. Prydnadsväxter Rovral Flo (Iprodion) Scala (Pyrimetanil) Aventis 0,075-0,1 % 2 L x Gråmögel. Rhizoctonia. Reg. Plantskolor Utgår , ersätts med Rovral 75 WG BASF 0,075-0,1% 2L x Skorv, Gråmögel Reg. Prydnadsväxter, Fruktodling Tilt Gel (Propikonazol) Syngenta 0,15 % 2 L x Tallskytte, Rost Reg. Skogsplantskolor. Topas 100 EC (Penkonazol) Topsin WG (Tiofanat-metyl) Nordisk Alkali 0,1 % 2 L x Mjöldagg, Skorv, Rost, Svartfläcksjuka, Monilia. Reg. Prydnadsväxter, Fruktodling 0,1-0,2 % 1 L x Förökningssvampar, Bladfläcksvampar, Svartfläcksjuka, Mjöldagg, Gråmögel, Kräfta, Rödvårtsjuka, Vissnesjuka, Monilia, Skorv. Reg. Prydnadsväxter, Fruktodling

9 9 2) FÖRÖKNINGSSVAMPAR Handelsnamn Koncentration Anmärkningar Aliette Vattning: 0,05 %, 5 l/kvm Systemisk, effekt endast mot Pythium och Phytophthora-arter. Phaltan Vattning: 0,05 %, 1 l/kvm Effekt mot Botrytis, Fusarium och Rhizoctonia. Previcur Vattning: 0,15 %, 5-10 l/kvm Jordbehandling: 0,5%, 3 l/kvm, inarbetas till 10 cm:s djup Systemiskt, effekt endast mot Pythium och Phytophtora. Topsin Vattning: 0,05 %, 3 l/kvm Systemisk, effekt mot Cylindrocarpon, Cylindroclaudium, Fusarium och Rhizoctonia samt Botrytis. Anm: Förökningssvampar tillhör f.a. släktena Cylindrocarpon, Cylindrocladium, Fusarium, Pythium, Phytophthora och Rhizoctonia.Symptomen är likartade med vissnande fröplantor eller sticklingar och mörkfärgning av rötter och rothals. Exakta artbestämningar är endast möjliga på laboratorium. Eftersom blandinfektioner är vanliga, rekommenderas kombination av olika preparat: 1) Aliette + Phaltan 2) Topsin + Phaltan 3) Aliette + Topsin 4) Previcur + Phaltan 5) Topsin + Previcur 3) ROTSVAMPAR (Pythium och Phytophthora-arter) Handelsnamn Koncentration Anmärkningar Aliette Vattning: 0,5 %, 2 l/kvm Eventuellt upprepad behandling efter 2-4 veckor. Previcur Vattning: 0,15 %, 5 l/kvm Eventuellt upprepad behandling efter 3-4 veckor. Anm. Ovanstående gäller för välrotade plantor, som drabbats av Pythium och Phytophthora. Beträffande övriga svampsjukdomar, som kan angripa ungplantor, hänvisas till avsnittet Förökningssvampar, ovan.

10 10 4) MJÖLDAGG GENERELLT SAMT ROST OCH SVARTFLÄCKSJUKA PÅ ROSOR Effekt mot Rost Handelsnamn Koncentration Mjöldagg Svartfläcksjuka Anmärkningar Bayor 25 WP 0,125 % x Djupverkande, används i kombination med systemiska medel Euparen 0,25-1,0 % x x x Mot rost och svartfläcksjuka är effekten måttlig. Fungaflor 0,1 % x x Systemiskt. Kumulus DF 0,2-0,7% x Bör ej användas vid höga temperaturer. Topas 0,025 % x x x Systemiskt. Topsin 0,1 % x x Systemiskt. Anm: Bekämpning påbörjas så snart de första symptomen uppträder och upprepas vid behov med dagars intervall. Tidig förebyggande bekämpning av mjöldagg, minskar behovet av senare bekämpning. Använd inte systemiska medel vid tidig behandling med tanke på risken för resistens. Observera risken för resistens vid upprepad användning av samma systemiska preparat. Av denna anledning bör man växla preparat.

11 11 5) ROSTSVAMPAR (Melampsora sp., Melampsoridium sp., Phragmidium sp. osv) Handelsnamn Koncentration Anmärkningar Baycor 0,1-0,125 % Förebyggande behandling 1-2 ggr början av juni. Tilt 0,1-0,2 % Systemiskt. Upprepad behandling var 3:e vecka. Topas 0,025 % Systemiskt. Upprepad behandling var 3:e vecka. Anm. Bekämpning av rostsvampar måste påbörjas så snart man ser de första symptomen, eftersom den kurativa effekten är begränsad hos de svampmedel som f.n. finns på marknaden. 6) BLADMÖGEL (Peronospora sparsa) Handelsnamn Koncentration Anmärkningar Aliette 0,25-1,0 % Systemiskt. Kopparmedel Recop 0,3 % Kontaktmedel, även bladens undersida måste fuktas ordentligt. Previcur 0,15-0,25 % Systemiskt. Anm. Bekämpning måste påbörjas så snart de första symptomen uppträder och därefter upprepas med dagars intervall. Observera risken för resistens vid användning av systemiska medel. Dessa preparat bör därför inte användas förebyggande utan endast kurativt.

12 12 7) SKORV (Spilocaea sp., Venturia sp.) Handelsnamn Koncentration Anmärkningar Baycor 0,05 % Djupverkande, effekt även mot angrepp som pågått några dagar. Euparen 0,15 % Djupverkande, effekt även mot 1-2 dagar gamla infektioner. Kopparmedel Recop 0,125 % Kontaktmedel, fukta plantorna ordentligt. Phaltan 0,125-0,15 % Även effekt mot Gloeosporium. Scala O,075-0,1% Djupverkande, kurativt, effekt även vid låga temperaturer (+5 grader) Topas 0,1 % Systemiskt, kurativt och förebyggande. Topsin 0,1 % Systemiskt, kurativt och förebyggande. Anm. Skorvinfektioner är beroende dels av hur länge bladen är fuktiga dels av temperaturen. Angrepp kan ske tidigt, redan under maj-juni. 8) KVISTDÖD (Kabatina sp.) Handelsnamn Koncentration Anmärkningar Kopparmedel Recop Funguran 0,15 % Kontaktmedel, alla växtdelar fuktas ordentligt. Anm. Förebyggande behandling höst och vår. Vid angrepp, skär först bort skadade skott och grenar, behandla sedan med 2-3 veckors mellanrum under växtsäsongen.

13 13 9) TALLSKYTTESVAMP (Lophodermium sedifiosum.) Handelsnamn Koncentration Anmärkningar Euparen 0,15-0,5 % Kontaktmedel, fukta plantorna ordentligt. Kopparmedel Recop 0,125 % Kontaktmedel, fukta plantorna ordentligt. Tilt 0,15 % Systemiskt. Anm. Känsliga arter är framför allt Pinus mugo och Pinus silvestris. Det är endast möjligt att bekämpa tallskyttesvamp förebyggande. Spridningen av sporer börjar i slutet av juli och pågår till början av september. Bekämpning måste sålunda ske upprepade gånger under denna period. Svampen gynnas av fuktig ståndort och våta somrar. 10) BLADFLÄCKSVAMPAR (Ascochyta sp., Diplocarpon sp., Pestalotia sp., Phyllosticta sp., Pleiochaeta sp., Septoria sp. m.fl.) Handelsnamn Koncentration Anmärkningar Baycor 0,05-0,15 % Kopparmedel Recop 0,125 % Kontaktmedel, fukta plantorna ordentligt.. Rovral 0,075-0,1 % Kontaktmedel, fukta plantorna ordentligt.. Topas 0,1 % Systemiskt. Topsin 0,1 % Systemiskt. Anm. Bekämpning påbörjas så snart de första symptomen uppträder. Upprepade behandlingar med dagars mellanrum är som regel nödvändigt.

14 14 11) GRÅMÖGEL (Botrytis sp) Problem med gråmögel kan framförallt uppstå vid odling av plantskoleväxter i växthus. Handelsnamn Koncentration Anmärkningar Euparen 0,25-0,5 % Djupverkande, ej vid temperatur över 30 C. Rovral 0,1-0,2 % Djupverkande, fukta plantorna ordentligt.. Topsin 0,1 % Systemiskt. Växla preparat efter några behandlingar. Anm. På grund av risken för resistens skall man växla preparat efter några behandlingar, detta gäller i synnerhet Topsin, som är systemiskt.

15 15 12) LAGERSJUKDOMAR (Botrytis cineria, Fusarium-arter osv) OBS! Den viktigaste bekämpningsåtgärden mot lagersjukdomar är att hålla temperaturen i kyllagret vid -1 C samt att lagra in väl avmognade plantor. Handelsnamn Koncentration Anmärkningar Euparen 0,25 % Kan användas under lagring. Rovral 0,1-0,2 % Behandling före inlagring. Topsin 0,2-0,3 % Behandling före inlagring. Anm. Växter känsliga för lagersjukdomar är bl a rosor, spirea, liguster, häckoxbär m fl. Dessa växtslag bör därför lagras luftigt och placeras på ett sådant sätt att de är lätt tillgängliga för inspektion. Förebyggande behandling av växande kulturer bör ske ett par veckor före upptagning. Efter lagringssäsongens slut bör lagret rengöras grundligt med högtryckstvätt och desinficeras med t ex Menno-ter-forte, Glu-Cid eller Formalin. 13) KRÄFTA (Nectria galligena) Handelsnamn Koncentration Anmärkningar Kopparmedel Recop Funguran 0,25 % Vidhäftningsmedel måste tillsättas Lac-Balsam Netec kräftsalva Appliceras med pensel Förebyggande behandling av sår- och snittytor. Topsin 0,1-0,2 % Vidhäftningsmedel måste tillsättas. Beträffande Topsin föreligger risk för resistens vid upprepade behandlingar. Anm. Bekämpning på hösten vid bladfall motverkar infektioner genom bladärren. Under denna period görs två behandlingar. Den första görs vid %:s bladfall, den andra vid %:s bladfall. Eventuellt görs ytterligare en behandling före knopputveckling på våren.

16 16 14) RÖDVÅRTSJUKA (Nectria cinnabarina) Rödvårtsjuka är framförallt ett problem vid odling av stamträd som Acer, Aesculus, Carpinus, Tilia, Ulmus m fl, men även vissa buskar som Amelanchier, Ribes, Spirea. Svampen är en svaghetsparasit som framförallt angriper växter i dålig kondition. Förebyggande åtgärder är viktiga, eftersom effektiva kurativa bekämpningsmedel saknas. Sålunda måste känsliga växtslag hanteras med omsorg och inte utsättas för torka eller mekaniska skador. Vidare måste växtplatsen vara väldränerad, men växterna får inte lida brist på vare sig vatten eller näring. Vid problem med rödvårtsjuka bör beskärning ej ske under våren, eftersom risken för infektion genom snittytorna är störst i april - maj. Juli-september anses vara den minst kritiska perioden för angrepp, varför beskärning bör ske under denna tid. Angripna grenar skärs in på frisk ved. Dessutom är det viktigt att allt avklippt material, såväl sjukt som friskt, avlägsnas från odlingen. Förebyggande bekämpning kan ske enligt nedan. Det är dock viktigt att behandling sker så snart som möjligt efter beskärning, dvs redan samma dag, eftersom svampen är mycket aggresiv. Handelsnamn Koncentration Anmärkningar Kopparmedel Recop Funguran 0,25 % Vidhäftningsmedel måste tillsättas. Lac-Balsam Netec kräftsalva Appliceras med pensel Förebyggande behandling av sår- eller snittytor. Topsin 0,1-0,2 % Vidhäftningsmedel måste tillsättas.

17 17 V. BEKÄMPNING AV INSEKTER OCH SKADEDJUR 1) PREPARATÖVERSIKT Handelsnamn (Verksam substans) Firma* Koncentration eller dosering Behörighetsklass Systemiskt Verkningssätt** Anmärkningar G M K Basamid granulat (Dazomet) BASF 1 L x Jordbehandlingsmedel mot nematoder, svampsjukdomar, skadedjur och ogräs. Reg. Prydnadsväxter, Skogsplantskolor Basudin 600 EW (Diazinon) Novartis 0,04 % 2 L x x x Mot bitande och sugande insekter även rotlöss. Sorgmyggor. Öronvivel. Reg. Prydnadsväxter friland Beta- Baytroid 50 EC (Beta-Cyflutrin) Bionim (Azadiraktin) Nim Distribution AB 0,05 % 2 L x x Mot bitande och sugande insekter. Reg. Prydnadsväxter, Frukt- o bärodling 0,5% 2L x x Mot bitande och sugande insekter. Reg. Prydnadsväxter Bladafum (Sulfotep) 1 röktablett till 200 kbm växthusvoloym 1 L x x Rökbehandling av insekter och spinnkvalster. Sorgmyggor. Öronvivel. Reg. Prydnadsväxter i växthus Confidor (Imidakloprid) 0,015-0,035% 2L x Mot svårbekämpade sugande insekter, bl.a. Bokbladlus. Reg. Prydnadsväxter i växthus. Cuperb (Cypermetrin) Klarsö o. Co A/S 0,2-0,4 % 2 L x x Huvudsakligen ved- och barkskalbaggar. Reg. Plantskolor Decis Decis Micro (Deltamethrin) BASF 0,03-0,06 % 2 L x x Mot bitande och sugande insekter. Sköldlöss. Ullöss. Reg. Prydnadsväxter friland, Fruktodling Dipterex SL (Triklorfon) 0,1 % 2 L x x Djupverkande, spec. minerare och fjärilslarver. Reg. Plantskolor Fastac (Alphacypermetrin) *Produktansvarig firma, se sid 3. BASF 0,03% 2L x x Mot bitande och sugande insekter. Jordflylarver. Reg. Prydnadsväxter friland **G = Gasverkan M = Maggift K = Kontaktverkande

18 18 Handelsnamn (Verksam substans) Firma* Koncentration eller dosering Behörighetsklass Systemiskt Verkningssätt** Anmärkningar G M K Gusathion WP (Azinfosmetyl) 0,15 % 1 L x x Mot svårbekämpade bitande och sugande insekter. Sköldlöss. Öronvivel. Sorgmyggor. Reg. Prydnadsväxter, Frukt- o bärodling Kumulus DF (Svavel) BASF 0,1-0,25 % 3 x Mot spinn- och gallkvalster. Reg. Prydnadsväxter, oskogsplantskolor, Fruktodling Meothrin 10 FW (Fenpropatrin) 0,15 % 1 L x x Spinnkvalster, gallkvalster och vita flygare. Reg. Prydnadsväxter, Fruktodling Mesurol 500 SE (Mercaptodimetur) Mesurol snigelgift (Mecaptodimetur) 0,1 % 1 L x Mot bitande och sugande insekter. Reg. Prydnadsväxter 3-5 g/10 Kvm 2L x Mot sniglar. Även effekt mot Gråsuggor o. Öronvivlar Reg. Prydnadsväxter Pirimor (Pirimicarb) Zeneca 0,05 % 1 L x x Specialmedel mot bladlöss. Blodlus. (+ vätmedel) Reg. Plantskolor Tedion V 18 (Tetradifon) 0,15-0,20 % 2 L x Spinnkvalster. Reg. Plantskolor Vermitec (Abamectin) Nordisk Alkali 0,025-0,050% 1L x Spinnkvalster Reg. Prydnadsväxter i växthus

19 19 2) BITANDE INSEKTER Skalbaggar och deras larver Stekellarver Fjärilslarver Jordflylarver Verkan mot Handelsnamn Koncentration Skalbaggar + larver Fjärilsoch stekellarver Jordflylarver Anmärkningar Basudin 0,04 % x x x Bredverkande. Beta-Baytroid 0,05 % x x x Bredverkande Decis 0,03 % x x x Bredverkande Dipterex 0,15 % x x Fastac 0,03% x x x Bredverkande Gusathion 0,15 % x x Mesorol 500 SC 0,1 % x x Bredverkande. 3) ÖRONVIVEL Basudin 0,1 % x För bekämpning av larver genom vattning. Upprepa efter 10 dagar. Även sorgmyggor. Bladafum 1röktablett till 200 kbm växthusvolym x För bekämpning av skalbaggar genom rökbehandling. Behandling, kväll-natt, eftersom öronviveln är ett nattdjur. Även sorgmyggor. Confidor 0,015% x För bekämpning av larver genom vattning. Decis 0,06% x För bekämpning av skalbaggar. Långtidseffekt. Gusathion 0,15 % x För bekämpning av larver genom vattning. Upprepa efter 10 dagar Mesurol 3-5 g/10 kvm x För bekämpning av skalbaggar. Nematoder (olika släkten) 0,15 % x För biologisk bekämning, nematoderna angriper larverna, även larver av sorgmyggor. Temp > + 15 grader. Anm: Inget av de ovan nämnda preparaten kontrollerar larven fullständigt. Därför är det mycket viktigt att bekämpa skalbaggen så tidigt som möjligt, dvs fr o m slutet av maj, för att förhindra äggläggning.

20 20 4) SUGANDE INSEKTER Bladlöss (äpplebladlus, rosbladlus, granbarrlus m fl) Blodlus Sköldlöss (vanlig sköldlus, kommasköldlus m fl) Vita flygare Ullöss (bokbladlus, tallus, Douglasgranlus, m fl) Trips Bladloppor (äpplebladloppa m fl) Stinkfly (ängsstinkfly m fl) Stritar Verkan mot Blad- Blod- Sköld Vita Ull- Trips Blad- Stink- löss lus lus* fly- löss* lop- fly. are por Stritar Handelsnamn Konc. Anmärkningar Basudin 0,04 % x x x x x x Även rotlöss. Användes ej vid hög temp. Beta-Baytroid 0,05 % x x x x x Bladafum 1 röktablett till 200 kbm växthusvolym x x x x För rökbehandling i växthus Confidor 0,015-0,035% x x x x x x Systemiskt God effekt mot ullöss Decis 0,03-0,05 % x x x x x x x Mot sköldlöss. Decis Micro anv. mot ullöss. Fastac 0,03% x x x x Gusathion 0,2 % x x x x x x Även rotlöss. Pirimor 0,05 % x x Selektivt bladlusmedel, även effekt mot blodlöss. *Vätmedel måste tillsättas

21 21 5) KVALSTER Spinnkvalster (vanligt spinnkvalster, frukträdsspinnkvalster (rött spinn), barrträdsspinnkvalster m fl) Gallkvalster - Frilevande gallkvalster (äppelbladgallkvalster, plommonbladgallkvalster) - Gallbildande gallkvalster (vinbärsgallkvalster, pärongallkvalster, lindgallkvalster, idegranskvalster osv) Verkan mot Handelsnamn Koncentration Gallkvalster Spinn- Kvalster Anmärkningar Bladafum 1 röktablett till 200 kbm växthus x Mot spinnkvalster i växthus Euparen 0,15 % x x God effekt mot gallkvalster i holländska försök Meothrin 0,15 % x x Bäst effekt vid temp. över 15 o C Kumulus Svavel 0,25 % x x Vid bekämpning av gallkvalster måste behandlingen börja tidigt, dvs på grön spets för fruktträd eller när blomknopparna blivit synliga för svarta vinbär. Temp. min o C Svavelkalkvätsla* 2 % sommar 10 % vinter x Vid bekämpning av gallkvalster måste behandlingen börja tidigt, dvs på grön spets för fruktträd eller när blomknopparna blivit synliga för svarta vinbär. Tedion 0,15-0,20 % x Optimal beh.temp o C Vermitec 0,025-0,050% x Mot spinnkvalster i växthus Rovkvalster, olika arter x För biologisk bekämpning av spinnkvalster i växthus. *Svavelkalkvätska saluförs inte längre, men en stamlösning kan tillredas i egen regi enligt följande: 0,9 kg bränd kalk + 2 kg svavelblomma blandas i 10 liter varmt vatten. Först blandas kalken i en del av vattnet, därefter tillsätts svavlet, lite åt gången, slutligen tillsätts resten a vattnet. Därefter kokas blandningen i en timme under omrörning. Anm. 1) Vid bekämpning av insekter försvinner kvalstrens naturliga fiender, vilket ofta leder till mycket kraftiga kvalsterangrepp. 2) Behandlingstekniken är viktig vid kemisk bekämpning av kvalster, speciellt gallkvalster. Sålunda bör en förebyggande behandling med svavel ske tidigt redan vid knoppsprickning. Senare

22 22 behandlingar, efter bladutveckling, bör ske med fläktspruta, så att sprutvätskan även når bladens undersida.

23 23 EFFEKT PÅ SPINNKVALSTER VID OLIKA UTVECKLINGSSTADIER Effekt på Handelsnamn Koncentration Vinterägg Sommarägg Larver Utv. djur Anmärkningar Tedion 0,15-0,20 % x x Meothrin 0,15 % x x 6) MINERANDE INSEKTER Handelsnamn Koncentration Anmärkningar Dipterex 0,15 % Fastac 0,03% Basudin 0,04 % 7) JORDBEHANDLING, AVSKRÄCKNINGSMEDEL M M Handelsnamn Verksam substans Koncentration eller dosering Behörighetsklass Anmärkningar Basamid granulat Dazomet 4-6 kg/100 kvm 1 L Jordbehandlingsmedel mot nematoder, svampsjukdomar, skadedjur och ogräs. Mesurol Snigelgift Merkaptodimetur 3-5 g/10 kvm 2 L Mot sniglar. Warfarin m.fl. Temus Warfarin Bromadiolon Enl. anvisning på förpackn. 2 och 3 Mot smågnagare f.a. vid vinterlagring av vedartade växter.. Mota Växtoljor Enl. anvisning på förpackning 2 L Mot skador av älg, rådjur och hjort.

24 22 V. BEKÄMPNING AV OGRÄS 1) PREPARATÖVERSIKT a) Preparat registrerade för plantskolekulturer Handelsnamn (Verksam substans) Firma* Dosering per ha Behörighetsklass Verkningssätt** Anmärkningar *** Basta (Glufosinatammonium) BASF 3,0-7,5 l 2 L B Avskärmad behandling. Temperatur C ger bästa effekt. Reg. Plantskolor Betanal SC (Fenmedifam) 6 l alt. 2 x 3 l 2 L B Beh. när ogräset befinner sig i 3-4-bladstadiet. I alt. 2 beh. med en veckas mellanrum. Hög temp. gynnsamt. Kan bredsprutas. Känsliga växtslag kan få en övergående missfärgning. Även effekt mot levermossa. Reg.Skogsplantskolor, Jordgubbsplantor. Focus Ultra (Cykloxidim)) BASF 3-6 l 2 L B Effektivt spec. prep. mot kvickrot. Beh. vid 3-5 blad, som ev. måste upprepas. Ej effekt mot vitgröe. Kan bredsprutas med 3 lit/ha. Ger ev. övergående missfärgning av bladverket. Beh. ej nyvegeterade kulturer. Potentilla kan skadas. Reg. Plantskolor Gallery (Isoxaben) 0,5-1,0 l 2 L J Ersätter Printop. Bred ogräspåverkan, dock ej effekt mot gräsogräs och korsört samt snärjmåra. Beh. på ogräsfri, fuktig jord. Vid beh. på våren/sommaren måste bevattning ske med mm inom 3 dagar. Lättare skador kan uppträda på: Azalea, Cornus, Euonymus, Hydrangea, Ligustrum och Prunus laurocerasus. Reg. Vedartade prydnadsväxter, Skogsplantskolor, Fruktodling Goltix WG (Metamitron) 2-4 kg 2 L J & B Ej vegeterande plantor eller avskärmad behandling. Anv. på ogräsfri jord eller då ogräsen befinner sig i 3-4-bladstadiet. Reg. Plantskolor *Produktansvarig firma, se sid 3 **Verkningssätt: B = Bladverkan, J = Jordverkan, J & B = Jord- och Bladverkan ***Beträffande olika växtslags herbicidtolerans, kontakta ansvarig firma.

25 23 Handelsnamn (Verksam substans) Firma* Dosering per ha Behörighetsklass Verkningssätt** Anmärkningar Kerb FLO 500 (Propyzamid) Matrigon (Klopyralid) Dow AgroSienc es 2-4 l 2 L J Anv. främst mot gräsogräs: kvickrot, vitgröe. Dålig effekt mot Composite, Leguminose och Umbellifere. Beh. nov-feb., temp. <+ 10 C. Reg. Plsk 1,0-1,5 l 2 L B Avskärmad behandling. Spec. prep. mot tistel, baldersbrå, korsört m fl. Reg. Skogsplantskolor, Jordgubbsplantor Reglone (Dikvat) Syngenta 2-3 l 1 L B Avskärmad behandling. Dosering beroende på ogräsets storlek. Bekämpning av övervintrat ogräs genom bredssprutning i ej vegeterade kulturer, 2 l/ha. Reg. Trädgårdsväxter Roundup Avans m fl (Glyfosat) Monsanto Syngenta 3-6 l alt 2 %-ig lösn. 2 L B Avskärmad behandling. Punktbekämpning av svårbekämpade ogräs. Reg. Mot icke önskvärd vegetation Mogeton WP (Kvinoklamin) Nordisk Alkali 0,8%-ig lösn. 2 L J Mot levermossa. Kan bredsprutas över vedartade växter och perenner. Reg. Plantskolor

26 24 2) ANVÄNDNING AV HERBICIDER I PLANTSKOLOR Eftersom det inte finns någon herbicid, avsedd att användas i plantskolekulturer, som ger hundra-procentig effekt mot alla ogräsarter, måste man ofta kombinera olika medel, för att uppnå en tillräckligt bred ogräsverkan. Detta framgår av figuren nedan. Man skiljer mellan höst-, vår- och sommarbehandling. Vid höstbehandling, av 1:åriga eller äldre kulturer, används Kerb vid problem med gräsogräs, eventuellt kombinerat med Gallery för att få en bredare effekt. Vid vårbehandling används som regel någon jordherbicid, t ex Gallery. Denna behandling måste ofta kompletteras med något brännande medel, t ex Reglone mot övervintrande ogräs. Sommarbehandling. Sammantaget ger behandlingarna höst och vår en ganska bred ogräsverkan, men effekten är sällan tillräcklig. Därför måste man ofta komplettera med en tredje behandling sommartid mot de ogräs som eventuellt kan börja gro och utvecklas. Här återfinns många av de s.k. svåra ogräsen som kvickrot, korsört, vitgröe, baldersbrå, tistel, etternässla och strandfräne. Beroende på ogräsfloran har man ett flertal olika medel att välja emellan, t ex Reglone, Focus Ultra, Matrigon, Goltix, Roundup och Basta. Framgångsrik ogräsbekämpning förutsätter därför att man bl a känner till ogräsfloran i plantskolan och vet vilken kombination av medel som ger bäst effekt mot olika ogräsarter. Ogräsflora (antal arter) Figur. Herbiciders relativa ogräseffekt I plantskolekulturer är det som regel nödvändigt att kombinera flera olika preparat för att uppnå en tillräckligt bred ogräsverkan, beroende av olika preparats verkningsbredd och ogräsens gronings- eller utvecklingsperioder.

27 25 3) OGRÄSBEKÄMPNING I FRILANDSKULTURER I nedanstående tabell ges exempel på herbicider som kan användas i fältodlade plantskolekulturer. Preparaten har ordnats efter användningsområde och lämpligaste tidpunkt för applicering. De angivna doserna är att betrakta som riktvärden och avser handelspreparat. Varje odlare bör själv experimentera fram de koncentrationer som bäst passar hans speciella förhållanden. Lägre koncentration skall användas till nyplanterade kulturer och på lätta jordar, medan högre dos kan användas till äldre kulturer och på mullrika eller leriga jordar. Studera även anmärkningar under Preparatöversikt sid I Höst Kerb Gallery Kerb + Gallery 3-4 l/ha 0,5-1,0 l/ha 3-4 l/ha + 0,5 l/ha II Vår Efter plantering: - Ogräsfri jord Gallery 0,5-1,0 l/ha + regn el. bevattning! - Ogräs i småplantstadiet Betanal 2x3 l/ha Goltix 2-4 kg/ha Ettåriga kulturer och äldre: - Ogräsfri jord Gallery 0,5-1,0 l/ha + regn el. bevattning! - Övervintrat ogräs + Gallery + 0,5-1,0 l + 2-2,5 l/ha långtidseffekt Reglone III Sommar Reglone Basta Focus Ultra Matrigon Betanal Goltix 2-3 l/ha 5-7,5 l/ha 3-6 l/ha 1-1,5l/ha (se ovan) (se ovan)

28 26 4) OGRÄSBEKÄMPNING I CONTAINERODLING I containerodling, liksom vid fältodling, är bekämpning av ogräs viktigt för att kulturerna ska få en god utveckling. De ogräs som framförallt kan vålla problem är levermossa och fröogräs. Medan levermossan sprids med torven, sprids fröogräset med vinden in över odlingarna. Exempel på vanliga fröogräs i containerodling är vitgröe, korsört, våtarv, bergsbräsma, mjölkört m fl. a) Förebyggande åtgärder Ogräsbekämpningen bör vara förebyggande. Därför är det viktigt, att man på ett tidigt stadium, bekämpar ogräset i och runt odlingen, på bäddar, gångar eller vägar. Har ogräset väl fått fäste kan det vara mycket svårt att bekämpa, eftersom ogräs, liksom kulturväxter, gynnas av höga näringsnivåer och regelbunden bevattning. Detta gäller framförallt ogräs som växer på bäddarna varifrån de lätt sprids över till krukorna. För att motverka att ogräs sprids från bädd till kruka kan man använda vävd plastmatta (Mypex) som underlag i bäddarna. Fördelen med en sådan matta är, att den har mycket bra dränerande förmåga, vilket gör att ytan torkar upp snabbt efter bevattning. Härigenom försvåras eventuella ogräsfröns groning, till skillnad från bäddar täckta med grus, där det fuktiga gruset gynnar groningsprocessen. Den vävda plastmattan måste dock hållas ren från t ex jord och torv så att ogräset inte får en chans att gro. Därför måste plastmattan göras ordentligt ren inför varje ny kulturomgång, genom borstning eller med hjälp av högtryckstvätt. I förebyggande syfte måste givetvis även odlingssubstratet vara fritt från ogräsfrö. Förvarar man substratet utomhus bör det därför vara täckt med t ex en presenning. b) Bekämpning 1) Bäddar, gångar och vägar För bekämpning i och runt odlingen, på bäddar, gångar och vägar, används herbicider som Gallery och Kerb, men även Basta, Reglone och Roundup. De tre senare måste dock sprutas avskärmat så att kulturerna ej skadas. Mot levermossa kan Mogeton och Betanal användas. 2) Bekämpning i krukor Numera är kemisk bekämpning i krukorna mindre vanligt på grund av risken för skador på känsliga växtslag. Om kemiska bekämpningsmedel skall användas är grundregeln: vattna-spruta-vattna. Det är nämligen viktigt att krukklumpen inte är torr så att det uppstår en luftspalt mellan klump och kruka, där preparatet kan vandra ner till rotsystemet och ge skador. En god regel vid bekämpning är att använda halv rekommenderad dos och spruta från två håll, för att undvika sprutskugga. Slutligen bör framhållas att kemisk ogräsbekämpning i containerkultur är ett precisionsarbete. Eftersom krukorna står tätt, är risken för överlappning vid sprutning stor, med eventuella skador som följd.

29 27 Fröogräs De flesta kemiska medel som kan användas i krukor ska användas förebyggande innan ogräset kommit upp. Detta beror på att kemiska medel verksamma mot uppkommet ogräs som regel också kan skada kulturerna. De medel som kan användas i krukor är bl a följande: Gallery (0,5 l/ha), används förebyggande mot fröogräs. Kerb (3 kg/ha) används vid problem med vitgröe till kulturer som stått en växtsäsong. Levermossa Mot levermossa kan vissa svampmedel användas kurativt, detta gäller bl a Euparen. Mot alger, mossa och ogräs på grusbäddar kan man göre en förebyggande behandling med någon kvartär ammoniumförening, t ex Gloquat. Mogeton är ett nytt effektivt medel mot levermossa. Därtill kan Betanal användas. Alternativa metoder för ogräsbekämpning i krukor har prövats. Dessa metoder innebär att man täcker substratytan med ett lättdränerat material, som snabbt torkar upp efter bevattning och därmed förhindrar ogräsfrönas groning. Man har med varierande framgång försökt med leca, sand, sågspån eller grov bark. Terra Star är en ny produkt, som består av små pelletts, tillverkade av mald och sammanpressad halm med tillsats av 1%-ig järnsulfat. Vid bevattning sväller pellets-kornen och bildar ett poröst ytskikt i krukorna.

30 28 5) SVÅRBEKÄMPADE OGRÄS Vissa ogräs är svåra att bekämpa med konventionella metoder (kemiska och mekaniska), vilket ofta leder till att ogräsen utvecklas okontrollerat. Till svårbekämpade ogräs räknas rotogräs som bl.a. kvickrot, tistel och åkerfräken. Som regel uppträder problemogräsen först fläckvis. Bekämpning av sådana fläckar är som regel möjlig med en begränsad arbetsinsats. Ofta sätts emellertid åtgärderna in för sent, vilket leder till att ogräset utvecklar sig okontrollerat över större arealer. Bekämpning i en sådan situation kan vara ganska komplicerad. a) Kvickrot (Agropyron repens) Svårbekämpat ogräs med underjordiska utlöpare (rhizomer). Spridning sker både genom utlöpare och frö. Konsekvent bekämpning är en förutsättmning för att lyckas bli av med kvickrot. Bekämpning av kvickrot Handelsnamn Dosering/ha Bekämpningstidpunkt Anmärkningar Före uppkomst Efter uppkomst Basta 5-7,5 l x Avskärmad behandling. Ingen långtidseffekt. Focus Ultra 3-6 l x Behandling när kvickroten har 3-5 blad. Vid riklig förekomst av kvickrot måste behandlingen upprepas. Kerb 3-4 l x Behandling nov-feb. Temp. < + 10 C. Roundup 5 l x God effekt. Avskärmad behandling. Doseringen kan reduceras till 3 l/ha om behandlingen kompletteras med ammoniumsulfat motsvarande. 10 kg/ha.

31 29 b) Korsört (Senecio vulgaris) Korsört är ett 1-2 årigt fröogräs med snabb spridning (ca 4000 frö per planta). Ogräset har blivit ett problem, eftersom det är i stort sett resistent mot jordherbicider. Effekten hos de jord-bladherbicider, som för närvarande rekommenderas mot korsört, varar inte hela vegetationsperioden. Därför måste kompletterande behandlingar göras under sensommaren. Bekämpning av korsört Handelsnamn Dosering/ha Bekämpningstidpunkt Anmärkningar Före uppkomst Efter uppkomst Basta 5 l x Alla utvecklingsstadier. Betanal 6 l x Endast hjärtbladsstadiet. De flesta vedartade växter kan bredsprutas. Goltix 5 kg x x Före blomknoppbildning. Matrigon 1,2 l x Efter uppkomst, bäst effekt i hjärtbladstadiet. Reglone 3 l x Alla utveckldingsstadier. Roundup 2 l x Alla utvecklingsstadier. c) Åkertistel (Cirsium arvense) Svårbekämpat ogräs som sprider sig både genom underjordiska utlöpare och frö, ofta kolonibildande. Bekämpning av tistel Handelsnamn Dosering/ha Bekämpningstidpunkt Anmärkningar Före uppkomst Efter uppkomst Matrigon 1-1.5l x Behandling när ogräset nått en höjd av 20 cm, men före knoppbildning. Roundup 3 l x Avskärmad behandling, måste ev. upprepas.

32 30 d) Strandfräne (Rorippa silvestris) Svårbekämpat ogräs som fått allt större utbredning under senare år. Förökar sig både genom rotbitar/utlöpare och frö. Bekämpning av strandfräne Handelsnamn Dosering/ha Bekämpningstidpunkt Anmärkningar Före uppkomst Efter uppkomst MCPA 4 l x Två behandlingar ger god effekt. Roundup 4-6 l x Behandling på sensommaren/hösten har gett goda resultat i Danmark, medan behandling på försommaren inte ger någon effekt. d) Åkerfräken (Equisetum arvense) Svårbekämpat ogräs med underjordiska utlöpare, som förökar sig med utlöpare och sporer. För att uppnå god effekt fordras upprepade behandlingar. Bekämpning av åkerfräken Handelsnamn Dosering/ha Bekämpningstidpunkt Anmärkningar Före uppkomst Efter uppkomst Basta 5 l x Vårbehandling med avskärmade munstycken.

33 31 VI. BLANDNINGSTABELL Konc i % Mängd kemiskt preparat i g, cm 3 eller ml för olika volymer sprutvätska 10 l 25 l 50 l 100 l 200 l 300 l 400 l 500 l 600 l 900 l 0,02 0,03 0, ,5 5 7,5 8, , ,04 0,05 0, , ,15 0,2 0, , , ,3 0,35 0, , ,5 0,6 1, , DOSERING AV PREPARAT Doseringen av ovannämnda svamp- och insektsmedel har angetts i procent, istället för i mängd per ytenhet. Anledningen till detta är att plantskoleväxter kan vara av mycket varierande storlek, beroende på växtslag och ålder. Därtill varierar planttätheten för olika kulturer, liksom företagens sprututrustning. För uppgift om preparatmängd per ytenhet till en viss kultur, se anvisningar på förpackningen eller kontakta ansvarig firma.(se sid 3)

34 32 VII. VÄXTPATOLOGISK LITTERATUR VEDARTADE VÄXTER OCH PERENNER Bekämpning i praktiken, Natur o. Kultur/LT, Stockholm, Butin, H. m fl, Farbatlas Gehölzkrankheiten, Ulmer, Stuttgart, 1992 Bärtels, A, Der Baumschulebegtrieb, Verlag Ulmer, Stuttgart, 1985 Dahl, M.H. m fl, Den grönne bog, D.S.R. Forlag, Köpenhamn, 1978 Dahl, M.H. m fl, Trädgårdens fiender i färg, Almqvist & Wiksell, Stockholm, 1976 Dahl, M.H. m fl, Nyttoträdgårdens fiender i färg, Almqvist & Wiksell, Stockholm, 1978 Faktablad om Växtskydd, SLU Fältfloror, bl a Floran i Färg, Bonniers; Fältflora, Ursing; Vår Flora, Elvers m fl. Gill, S. m fl, Pests and Diseases of Herbaceous Perennials, USA, 1999 Gewasbescherming, Boomteelt/Vaste plantenteelt, DLV, Holland, 2000 Hanson, B., Natural Disease Control, Brooklyn Botanic Garden, New York, 2001 Johnson, W.T. m fl, Insects that feed on Trees, Cornell University Press, Ithaca, USA, 1991 Korsmo, E. m fl, Korsmos ogräsplanscher, Lt;s förlag, Stockhollm, 1981 Looman, B., Onkruid in de Boomkwekerij, Boomteeltpraktijonderzoek, Boskoop, 1999 Lösing, H. Schadebilder an Gehölzen, BdB, Pinneberg, 1999 Menziner, W o Sanftleben, H, Parasitäre krankheiten und Schäden an Gehölzen, verlag Parey, Hamburg, 1980 Pettersson, M-L. m fl, Växtskydd i trädgård, Natur o. Kultur/LT, Stockholm, 1998 Sanftleben, H, Schadbilder an Gehölzen, Grün ist Leben Baumschulen mbh, Pinneberg Schultz, W., Natural Insect Control, Brooklyn Botanic Garden, New York, 1999 Sinclair, W.A. m fl., Diseases of Trees and Shrubs, Cornell University Press, Ithaca, USA, 1987 Strouts, R.G. m fl. Diagnosis of ill-health in trees, Forestry Commission, England, 1994 Taschenbuch, Akktuelles Baumschulwissen, H. Meyer,Rellingen, 1994 Van der Horst, M, Plagen in de Boomkwekerij, Boomteeltpraktijonderzoek, Boskoop, 1998 Växtskyddskataloger.