KONTROLLUNDERSÖKNING AV KASNÄS-ROSALA-HITIS HAVSOMRÅDE

Transkript

1 KONTROLLUNDERSÖKNING AV KASNÄS-ROSALA-HITIS HAVSOMRÅDE Årsrapport 2 Reetta Räisänen Nro

2 2 (9) KONTROLLUNDERSÖKNING AV KASNÄS-ROSALA-HITIS HAVSOMRÅDE (2)

3 KONTROLLUNDERSÖKNING AV KASNÄS-ROSALA-HITIS HAVSOMRÅDE (2) 3 (9) Innehåll. INLEDNING MATERIAL OCH METODIK VÄDERLEK OCH VATTENSTÅND ÅR BELASTNING AV UNDERSÖKNINGSOMRÅDET Av fiskodling förorsakad belastning Belastning från fiskförädlingsanläggningens reningsverk Annan belastning RESULTAT Vattenkvalitet Vattnets temperatur och skiktning samt salt- och syrehalt Vattnets eutrofieringsgrad Andra resultat från sommaren Växtplankton SAMMANFATTNING... 8

4 4 (9) KONTROLLUNDERSÖKNING AV KASNÄS-ROSALA-HITIS HAVSOMRÅDE (2) Bilagor Bilaga. Havsvattenståndet i Hangö år 2 Bilaga 2. Vattenanalysresultat () Bilaga 3. Vattenanalysresultat (ELY-centralen i Egentliga Finland) Bilaga 4. Analysresultat av växtplankton Distribution Salmonfarm Ab Oy/Wilhelm Liljeqvist: Bolax Lax Ab (723) Busö Lax Kb (70, 79) Granlunds Fisk Kb (728) Kasnäs Fisk Ab (703) Kasnäs Lax Ab (702) Salmonfarm Ab Oy (704, 725, 006) Hitis Forell Ab (72) Salmonfarm Ab Oy/wilhelm.liljeqvist@salmonfarm.fi Kimitoöns kommun/miljötillsyn/miljösekreterare Sonja Lindström Kimitoöns kommun/sonja.lindstrom@kimitoon.fi Egentliga Finlands ELY-central/Asko Sydänoja Egentliga Finlands ELY-central/asko.sydänoja@ely-keskus.fi Egentliga Finlands ELY-central/bibliotek/Tapio Saario Kontaktuppgifter (Y ) Telegatan 6, ÅBO tel , E-post. förnamn.efternamn@lsvsy.fi

5 5 (9) KONTROLLUNDERSÖKNING AV KASNÄS-ROSALA-HITIS HAVSOMRÅDE (2). INLEDNING utförde sommaren 2 en kontrollundersökning angående fiskodlingens påverkan i Kasnäs-Rosala-Hitis havsområde. Syftet med undersökningen är att utreda i vilken grad fiskodlingsverksamheten eutrofierar havsområdet samt påverkningsområdets storlek. År 2 deltog 8 fiskodlingar samt en fiskförädlingsanläggning i undersökningen (bild, tabell ). Kontrollundersökningen gjordes enligt det programförslag som utarbetades av i mitten maj. Förslaget kompletterades med sex vattenprovstationer av Janne Suomela på ELY-centralen i Egentliga Finland (Närings-, trafik- och miljöcentralen i Egentliga Finland). I kontrollundersökningen ingick endast en omfattande vattenprovtagning eftersom fr.o.m. år 04 har vattenproven tagits på tre ställen och t.ex. i närheten av Granholmen har vattenproven tagits senast i slutet på 980-talet. Ett nytt kontrollprogram borde utarbetas, och vattenundersökningsprogrammet kunde inkluderas i det. Undersökning av Kasnäs-Rosala-Hitis havsområde påbörjades som samkontroll år 992, då Kala- ja Vesitutkimus Oy gjorde det första samkontrollprogrammet på basen av ett sammanträde. Åbo vatten- och miljödistrikt godkände programmet med ändringar (den 2 juni 992, nr 0292A328/), och Plankonsult Ab utarbetade år 993 ett program som tog i beaktande de ändringar som Åbo vatten- och miljödistrikt krävde. Sedan mitten av 990-talet har undersökningen baserat sig på ett program som Curt Ruokolahti (Savon Taimen Oy) planerade och Sydvästra Finlands miljöcentral godkände med tillägg (brevet den 22 juni 995, nr 0295Y ). Vattenkvaliteten undersöktes på tre ställen f.o.m. år 04 (Sydvästra Finlands miljöcentral, brevet den 8 juni 04, Nr 0295Y ). En bottendjursundersökning gjordes på de årliga stationer. Samkontrollen utfördes åren av Plankonsult Ab. Från och med år 995 har Sydvästra Finlands vattenskyddsförening r.f. eller utfört undersökningen. Före år 992 gjorde Kala- ja Vesitutkimus Oy största delen av fiskodlingsverksamhetens kontrollundersökningar i KasnäsRosala-Hitis havsområde. Sydvästra Finlands vattenskyddsförening undersökte havsområdet runt anläggning nummer 725 (f.d. Savon Taimen Oy, Granholmin Lohi Oy) åren samt Salmonfarms (tidigare Oy Etelän Jää-Söder Is Ab och KWH Freeze) recipient fr.o.m. år 980. TABELL. Deltagare i kontrollundersökning av Kasnäs-Rosala-Hitis havsområde sommaren 2. Tillståndssituationen enligt Egentliga Finlands ELY-central (4.4.2). Nr Anläggning Kasnäs Lax Ab Kasnäs Fisk Ab Salmonfarm Ab Oy, Skallerfjärden Busö Lax Kb, Asken Busö Lax Kb, Busö Hitis Forell Ab, Rysskäret Bolax Lax Ab, Storholmen Savon Taimen Oy, Granholm Granlunds Fisk Kb Beslut VEO/LSY Foder P, kg/a Foder N, kg/a I kraft

6 6 (9) KONTROLLUNDERSÖKNING AV KASNÄS-ROSALA-HITIS HAVSOMRÅDE (2)

7 KONTROLLUNDERSÖKNING AV KASNÄS-ROSALA-HITIS HAVSOMRÅDE (2) 7 (9)

8 8 (9) KONTROLLUNDERSÖKNING AV KASNÄS-ROSALA-HITIS HAVSOMRÅDE (2)

9 KONTROLLUNDERSÖKNING AV KASNÄS-ROSALA-HITIS HAVSOMRÅDE (2) 9 (9)

10 0 (9) KONTROLLUNDERSÖKNING AV KASNÄS-ROSALA-HITIS HAVSOMRÅDE (2) 2. MATERIAL OCH METODIK Vattenkvalitet undersöktes år 2 en gång. Vattenprov togs i slutet av juli ( ) på sammanlagd 28 ställen (bild, bilaga 2). Sex stycken stationer hade varit med redan i tidigare undersökningar, medan resten av stationer var nya. På alla ställen togs vattenproven vid ytan ( m) samt som sammelprov från det produktiva skiktet för växtplankton. På sju ställen (stationerna 52, 54, 56, 48, 259, D och P) togs vattenprov även på flera djup från ytan till botten, och totala vattendjupet på dessa ställen var 3 4 meter. Station C nära anläggning 704 var i praktiken i nätkassen. Stationernas position bestämdes med en GPS-navigator. Vertikala vattenprov togs med en Limnos-hämtare. Sammelprov från det produktiva skiktet för växtplankton togs med en två meter lång rörhämtare i en balja. Sammelprovets djup bestämdes på basen av siktdjupet, som mättes mot Limnos-hämtarens vita lock utan vattenkikare. Vid provtagningen följdes de anvisningar som myndigheterna har gett (Finlands miljöcentral 08). Växtplanktonproven togs från sammelprov och konserverades under provtagning med surgjord Lugols lösning. Proven togs av en certifierad miljöprovtagare (Finlands Miljöcentral, individuell certifiering av miljöprovtagare). är av FINAS-akcrediteringsorganet ackrediterat testningslaboratorium T0, som fyller kraven på standarden ISO/IEC Laboratoriets i kraftvarande kompetensområde framgår i FINAS-ackrediteringsorganets internet-sidor: under rubriken Ackrediterade organ» Provningslaboratorier (Testauslaboratoriot). De flesta analyser gjordes enligt ackrediterade metoder. Salthalten räknades ut på basen av elektrisk ledningsförmåga. Växtplanktonproven bestämdes med en s.k. omfattande metod (se Järvinen & al., ). På sommaren tog ELY-centralen i Egentliga Finland (Närings-, trafik- och miljöcentralen i Egentliga Finland) vattenprov i olika delar av området (bilaga 3), och kontrollundersökningsresultaten kompletterades med miljöförvaltningens resultat. 3. VÄDERLEK OCH VATTENSTÅND ÅR 2 Enligt Meteorologiska institutet började vintern /2 i Hangö med mycket milt väder. I början av januari kom nederbörden i form av regn och först i mitten av månaden blev det kallare. Den senare hälften av januari var kallare än normalt, men trots det avvek inte månadens medeltemperatur och nederbördsmängd mycket från värdena för normalperioden. Det vintriga vädret fortsatte till mitten av februari, men mot slutet av månaden blev vädret milt igen. Det milda vädret fortsatte i mars och vid månadsskiftet mars-april smalt snön i sydvästra kusttrakten. I mitten av april blev vädret våraktigt och i slutet av månaden steg temperaturen till +3 C. I maj var vädret omväxlande: kallt i början men mot slutet av månaden varmt som på sommaren, och under månadens sista dagar blev det kallare igen. I början av juni förblev medeltemperaturen lägre än värdet för normalperioden trots att det blev varmare mot slutet. Nederbördsmängden var mycket högre än värdena för normalperioden I juli fortsatte det ostadiga vädret och temperaturerna varierade mycket. Även i augusti var vädret ostadigt, men i mitten av månaden blev det varmare. I juli och augusti avvek månadens

11 (9) KONTROLLUNDERSÖKNING AV KASNÄS-ROSALA-HITIS HAVSOMRÅDE (2) medeltemperatur inte mycket från värdena för normalperioden, men månadens nederbördsmängd var klart större än det normala. I september, oktober och november var vädret milt och regnigt. I september och speciellt i november var medeltemperaturen högre än det normala. Under höstmånader var nederbördsmängden i Hangö större än normalt. I månadsskiftet november-december blev vädret kallare och det snöade. Efter julen blev vädret milt och regnigt, vilket gjorde att snötäcket smalt delvis. Decembermånad var trots det kallare än vanligt och nederbördsmängden mindre än normalt. Havsvattenståndet i Hangö var som högst i början av januari (ca +65 cm, bilaga ). Därefter sjönk vattenståndet fort, och i början av februari uppmättes årets lägsta nivå (ca -55 cm). Från mitten av februari till mitten av september växlade vattenståndet i stort sett mellan - och + cm. Före vattenprovtagningen i slutet av juli hade vattenståndet sjunkit till 0-linjen. I september och november skedde vattenståndsväxlingar i huvudsak mellan 0 och +40 cm. Vid månadsskiftet november-december sjönk vattenståndet under 0-linjen och hölls där fram till slutet av året. TABELL 2. Meteorologiska institutets (2) statistik över väderförhållanden i Hangö (Tvärminne, värden för normalperioden 98 0 inom parentes). I II III IV V VI VII Temperatur 2-2,3-5,7 0,9 3,5 9,7 2,4 6,7 (ºC) ,8-4,0 -,3 3,2 9,0 3,7 7,2 Nederbörd (mm) * Nederbördssumman för året resp. medelnederbörden under normalperioden. VIII 6,0 6, IX 2,5, X 7,4 7, XI 4,8 2, XII -4,0-0, Tot. 893* 634* 4. BELASTNING AV UNDERSÖKNINGSOMRÅDET 4.. Av fiskodling förorsakad belastning Fiskodlingsanläggningarna ligger på flera ställen runt Kasnäs, Hitis (Rysskär), Rosala (Bodö) och Bergön, och år 2 var åtta anläggningar i funktion. Produktionen i havsområdet var år 2 sammanlagd kg och belastningen cirka kg fosfor samt 22 2 kg kväve (tabell 3). Antalet anläggningar har minskat konstant från början av 990-talet och därmed minskade produktionen, men år 2 var produktionen mycket högre än åren 0 (tabell 4). Belastningen har minskat mellan 990- och 00-talet på grund av utveckling av foder och utfodringsautomater. Nya fodertyper har ytterligare minskat belastning på 0-talet Belastning från fiskförädlingsanläggningens reningsverk I reningsverket vid Salmonfarms fiskförädlingsanläggning behandlas processvatten från anläggningen men också hushållsavloppsvatten från Kasnäs. Enligt ELY-centralen i Egentliga Finland (e-post M. Wideskog 9.2.3) var år 2 anläggningens belastning 43 kg fosfor och 95 kg kväve (tabell 5).

12 2 (9) KONTROLLUNDERSÖKNING AV KASNÄS-ROSALA-HITIS HAVSOMRÅDE (2) TABELL 3. Fiskodlingens produktion och belastning i Kasnäs-Rosala-Hitis havsområde 2. Källa: Egentliga Finlands ELY-central. Anläggning Nummer Kasnäs Lax Ab Kasnäs Fisk Ab Salmonfarm Ab Oy, Skallerfjärden Busö Lax Kb, Asken Busö Lax Kb, Busö Hitis Forell Ab, Rysskäret Bolax Lax Ab, Storholmen Savon Taimen Oy, Granholm Granlunds Fisk Kb Produktion kg/a Sammanlagt Belastning P kg/a N kg/a TABELL 4. Produktionen av regnbågslax samt belastning i Kasnäs-Rosala-Hitis havsområde År Antal anläggningar Produktion, kg P, kg/a N, kg/a

13 3 (9) KONTROLLUNDERSÖKNING AV KASNÄS-ROSALA-HITIS HAVSOMRÅDE (2) TABELL 5. Belastning från reningsverket vid Salmonfarms fiskförädlingsanläggning i Kasnäs åren År BOD7ATU, kg/a P, kg/a N, kg/a Annan belastning Undersökningsområdet ligger i mellanskärgården. Enligt åtgärdsprogram för ytvatten i Egentliga Finland (ELY-centralen i Egentliga Finland 3) är havsområdets ekologiska status måttlig. Den naturliga belastningen från land är liten i synnerhet sommartid. Belastning i form av avloppsvatten från bosättning är relativt liten. I den östra delen av undersökningsområdet kan frodiga vattnen från Halikkoviken vara av betydelse. Industrin i Dalsbruk medförde en betydande belastning på vattenmiljön (Finlands miljöcentral 996) men påverkade inte direkt undersökningsområdet; år 2 avbröts verksamheten på grund av konkurs. Belastningen från Finska viken och egentliga Östersjön är betydande (Helminen m.m. 998, Varsinais-Suomen ELY-keskus 0). Syrefria sediment förekommer lokalt i djuphöljor och förorsakar inre belastning, men dess storleksordning har inte undersökts. 5. RESULTAT 5.. Vattenkvalitet 5... Vattnets temperatur och skiktning samt salt- och syrehalt Vattentemperatur var i slutet av juli 2 vid ytan ca 8 9 ºC (bilaga 2). På sju ställen togs vattenprov vertikalt, och på ställen där vattendjupet var ca 5 meter eller mera var temperaturen nära botten ca 0 5 ºC, och vatten var således skiktat på grund av temperaturskillnader. Salthalten, som räknades på basen av elektrisk ledningsförmåga, var vid ytan ca 5,8 6,2. Salthalten var lägst i nordostlig del av området vid Granholmen, och högsta salthalten var i syd i Busötrakten. På basen av sju ställen var salthalten något högre nära botten, d.v.s. 5,9 6,3. I vertikal riktning var skillnaderna i salthalten relativt små och bidrog inte till skiktningen i större grad. Syrehalten nära botten analyserades på sju ställen och var,3 6,9 mg/l (tabell 6). Vid Bicko (station 56) var syrehalten mycket låg. Syrebristen höll på att bli kraftig (syremättnad<40 %) nära Brännskär (station 259). På andra fem ställen var syremättnad nära botten %, och syresituationen var nöjaktig.

14 4 (9) KONTROLLUNDERSÖKNING AV KASNÄS-ROSALA-HITIS HAVSOMRÅDE (2) Förekomsten av fekala värmetoleranta koliforma bakterier ingick i programmet endast vid reningsverkets utsläppspunkt i Kasnäs (station P). Analysen misslyckades och bakterieprovet förblev tyvärr utan resultat. TABELL 6. Syrehalten och -mättnadsprocenten i vattnet nära botten (botten- m) i KasnäsRosala-Hitis kontrollundersökning åren Station 40 Provdjup, m Datum mg/l , , , , , , , , ,9 % mg/l 7,3 7,8 9,0 7,2 9,0 6,8 4,7 % ,5 6, mg/l 7,0 8,6 7,3 2,8 4,7 0,87 <0,2 <0,2 2,2 <0,2 0,3 2,4 6,7,4 <0,2, % mg/l % mg/l 74 7,9 92 7,7 67 8,9 25 5,7 44 6,6 8 4,2 <2 3, <2 4,0 9 3,9 <2 7,4 3 6,9 22 2,9 70 6,8 3 3,4 <2 4,5 38 5, ,3 D P 26 2 % mg/l % mg/l % ,2 46 6, ,8 55 6, Vattnets eutrofieringsgrad I slutet av juli var siktdjupen,9 5,3 meter. Det produktiva skiktet för växtplankton var således från ytan ner till cirka 4, 6, 8 eller 0 meters djup. I sammelprov från det produktiva skiktet för växtplankton var fosforhalter 7 32 och klorofyllhalter 2,6 6,8 (tabell 7). På sju stationer analyserades också fosfatfosfor (PO-P4), och halterna var små eller låg under analysgränsen. Totalkvävehalten i produktionssiktet var På sju stationer analyserades också nitrat- och nitritkväve (NO23-N) och ammoniumkväve (NH-N4). Halterna var små eller låg under analysgränsen. På basen av fosforhalter var vatten i det produktiva skiktet för växtplankton eutroft (P ) i Kasnästrakten och i de innersta delarna vid anläggningen nära Skallerfjärden men också i Norra fjärden mellan Rosala och Kasnäs. De lägsta fosforhalterna var i Skallerfjärden och vid Granholmen, men även på en del andra ställen var vatten lindrigt eutroft (P 2 23 ). Även på basen av klorofyllhalter var undersökningsområdet dels eutroft (klorofyll 5 25 ) och dels lindrigt eutroft (klorofyll 2 5 ). Enligt Finlands miljöcentrals (05) klassifikation var vattnets allmänna användbarhet varierade vattenkvaliteten från god till nöjaktig både för fosfor- och klorofyllhaltens del (P: god 2 och nöjaktig 40, klorofyll: god 2 4 och nöjaktig 4 2 ).

15 5 (9) KONTROLLUNDERSÖKNING AV KASNÄS-ROSALA-HITIS HAVSOMRÅDE (2) På basen av resultaten var variationen i vattenkvaliteten störst i Kasnästrakten; eventuellt var stationer nära anläggningar frodigare än referensstationer. Vid Skallerfjärden (anläggning 704) och Busö (anläggning 70) var fosforhalten något högre på den närmaste stationen än på referensstationer, men skillnaden kan bero även på en gradient från en skyddad till en exponerad plats. Vid Rysskäret (anläggning 72) och Granholmen (anläggning 725) fanns det inte stora skillnader mellan när- och referensstationer. Vid anläggning 723 fanns det inte skillnaderna mellan när- och referensstationer. TABELL 7. Närsalts- och klorofyllhalter i det produktiva skiktet för växtplankton i KasnäsRosala-Hitis havsområde i slutet av juli år 2. Delområde Station Kasnästrakten 56 A B 259 JS O N P Djup m Tot.N NO23-N NH4-N Tot.P PO4-P Klorof ,5 6,8 6 5,5 5,4 6,6 5,5 4,8 5, , 3,5 4, ,8 2,8 3,2 2, ,8 2,9 2,6 2, ,7 3 3,3 JS2 Skallerfjärden, anläggning 704 JS C D 54 Bodö, anläggning 70 JS3 0 0 E F Rysskäret, anläggning 72 JS5 0 8 G H I Storholmen, anläggning 723 JS J K 0 8 L 0 6 Granholm, anläggning M <2 <2 5,2 3,7 3,5 3,6

16 6 (9) KONTROLLUNDERSÖKNING AV KASNÄS-ROSALA-HITIS HAVSOMRÅDE (2) Andra resultat från sommaren 2 ELY-centralen i Egentliga Finland tog vattenprov på tre stationer i mitten av juli samt mot slutet av augusti (bilaga 3). Station 52 var samma som i kontrollundersökningen. Station 45 var belägen cirka 9 km nordost om Granholmen. Station 5 var belägen i Bolaxfjärden öster om Hitis. Vattendjupet på miljöförvaltningens stationer 45 och 5var ungefär 4 55 m, och således var de djupare än stationer i kontrollundersökningen. Både i början av juli och slutet av augusti var vattenmassan starkt skiktad på grund av temperaturskillnader. Syreförhållandena nära botten var bra eller tillfredsställande. Vid ytan ( m) var totalkvävehalterna 3 4. På basen av fosforresultaten var vattnets allmänna användbarhet nöjaktig nordost om undersökningsområdet (station 45) men god på andra stationer. I sammelproven var klorofyllhalten 3,2, och på basen av resultaten var vattnets allmänna användbarhet god eller nöjaktig Växtplankton Planktonprov togs enligt programmet på fem ställen (stationer 52, 54, 56, 48 och D, bilaga 4). Totala växtplanktonbiomassan cirka mg/m3 d.v.s. 0,49,0 mg/l (bild 2, bilaga 4). Andelen oidentifierbara växtplantonorganismer (t.ex. encelliga monader, flagellater, ciliater) var av betydelse på alla stationer, och andelen var 7 25 % av totalbiomassan. Blågröna alger (Cyanophyta) utgjorde en stor del av totalbiomassan på alla stationer (25 38 %). Släktet Aphanizomenon var rikligast (23 38 % av tot. biomassan), men även alger av släkten Anabaena och Nodularia påträffades ställvis i små mängder. Rekylalger (Cryptophyta) utgjorde 6 2 % av biomassan. Arten Plagioselmis prolonga samt gruppen Cryptomonadales var rikligast bland rekylalger (5 0 % samt 3 9 % av tot. biomassan). Andelen dinoflagellater (Dinophyta) var 7 % på station 52, och på andra stationer var andelen 4 0 %; vanligaste var oidentifierbara Dinophyceae-alger. Andelen guldalger (Chrysophyta, bortsett kiselalger) var 6 %, och släktet Chrysochromulina var vanligast (4 9 %). Kiselager (Diatomophyceae) var av betydelse endast på station 56 (ca 2 % av tot. biomassan), och rikligast var arten Coscinodiscus granii. Andelen grönalger (Chlorophyta) var cirka 6 0 %, och släktet Pyramimonas var vanligast. Undersökningsområdet hör dels till sydvästlig mellanskärgård och dels till sydvästlig ytterskärgård (Varsinais-Suomen ELY-keskus 0); på basen av kartan ingår stationer 56 och 48 till mellanskärgård och stationer 52 och 54 till ytterskärgård medan station D ligger på gränsen mellan dessa två. Enligt riktvärden för växtplanktonbiomassa (Suomen ympäristökeskus 2) hörde stationer 52 och 56 till klassen otillfredsställande och stationer 54, 48 samt D till klassen måttlig.

17 7 (9) KONTROLLUNDERSÖKNING AV KASNÄS-ROSALA-HITIS HAVSOMRÅDE (2) Växtplankton, biomassa och sammansättning ( ) blågröna alger rekylalger dinoflagellater guldalger kiselalger grönalger övr. växtplankton flagellater mg/m³ D station BILD 2. Växtplanktonbiomassa och -sammansättning i Kasnäs-Rosala-Hitis havsområde i slutet av juli 2. I guldalger (Chrysophyta) ingår fäst- och guldalger (Prymnesiophyceae och Chrysophyceae), men kiselalger (Diatomopyceae) har skilts från andra. I gruppen övr. växtplankton ingår alger vars taxon är oklar (t. ex. flagellater och monader). I gruppen flagellater ingår flagellater som inte hör till växtplankton (choano- och zooflagellater).

18 8 (9) KONTROLLUNDERSÖKNING AV KASNÄS-ROSALA-HITIS HAVSOMRÅDE (2) 6. SAMMANFATTNING utförde sommaren 2 en kontrollundersökning angående fiskodlingens påverkan i Kasnäs-Rosala-Hitis havsområde. Sammanlagt 8 fiskodlingar samt en fiskförädlingsanläggning deltog i undersökningen, som bestod av en vattenkvalitetsundersökning. Syftet med kontrollen är att utreda i vilken grad fiskodlingsverksamheten samt renade avloppsvatten eutrofierar havsområdet samt påverkningsområdets storlek. Fiskodlingsanläggningarna ligger på flera ställen runt Kasnäs, Hitis (Rysskär), Rosala (Bodö) och Bergön, och år 2 var åtta anläggningar i funktion. Produktionen i havsområdet var enligt ELY-centralen i Egentliga Finland sammanlagd cirka kg och belastningen cirka kg fosfor samt 22 2kg kväve. I reningsverket vid Salmonfarms fiskförädlingsanläggning behandlas processvatten från anläggningen men också hushållsavloppsvatten från Kasnäs. Enligt ELY-centralen i Egentliga Finland var år 2 anläggningens belastning 43 kg fosfor och 95 kg kväve. Vattenkvaliteten undersöktes år 2 i Kasnäs-Rosala-Hitis havsområde en gång ( ) på 28 provstationer. Kontrollundersökningen gjordes enligt det programförslag som utarbetades av på våren. Förslaget kompletterades med sex vattenprovstationer av Janne Suomela på ELY-centralen i Egentliga Finland. Vattentemperaturen var vid ytan 8 9 ºC och nära botten 0 5 ºC, och vatten var skiktat på grund av temperaturskillnader. Salthalten räknades på basen av elektrisk ledningsförmåga och var vid ytan 5,8 6,2 och något högre nära botten. Syrehalten nära botten analyserades på sju ställen, och syrehalten var,3 6,9 mg/l och syremättnaden 2 64 %. Vid Bicko (station 56) var syrehalten mycket låg, och nära Brännskär (station 259) höll syrebristen på att bli kraftig (syremättnad<40 %). På andra fem ställen var syresituationen nöjaktig. Siktdjupen var,9 5,3 meter. Det produktiva skiktet för växtplankton var således från ytan ner till 4, 6, 8 eller 0 meters djup. I sammelproven var totalkvävehalten , totalfosforhalten 7 32 och klorofyllhalter 2,6 6,8. Enligt Finlands miljöcentrals klassifikation var vattnets allmänna användbarhet varierade vattenkvaliteten från god till nöjaktig både för fosfor- och klorofyllhaltens del. På sju stationer analyserades också fosfatfosfor (PO-P4), nitrat- och nitritkväve (NO23-N) och ammoniumkväve (NH-N4) i produktionsskiktet, och halterna var små eller låg under analysgränsen. På basen av resultaten var variationen i vattenkvaliteten störst i Kasnästrakten; eventuellt var stationer nära anläggningar frodigare än referensstationer. Vid Skallerfjärden (anläggning 704) och Busö (anläggning 70) var fosforhalten något högre på den närmaste stationen än på referensstationer, men skillnaden kan bero även på en gradient från en skyddad till en exponerad plats. Vid Rysskäret (anläggning 72) och Granholmen (anläggning 725) fanns det inte stora skillnader mellan när- och referensstationer. Vid anläggning 723 fanns det inte skillnaderna mellan när- och referensstationer.

19 KONTROLLUNDERSÖKNING AV KASNÄS-ROSALA-HITIS HAVSOMRÅDE (2) 9 (9) Växtplanktonprov analyserades på fem stationer. Växtplanktonbiomassan var cirka 0,49,0 mg/l, och andelen oidentifierbara växtplantonorganismer var av betydelse på alla stationer (7 25 % av totalbiomassan). Blågröna alger (Cyanophyta) utgjorde en stor del av biomassan på alla stationer (25 38 %), och släktet Aphanizomenon var rikligast (23 38 % av tot. biomassan), men även alger av släkten Anabaena och Nodularia påträffades ställvis i små mängder. Åbo den 3 december 3 Reetta Räisänen biolog Litteratur: ELY-centralen i Egentliga Finland (3). Ytvattens ekologiska status, Egentliga Finland. Finland>Aktuellt>Pressmeddelanden 3 (2.0.3). ELYcentralen i Egentliga Finland (3). Finlands miljöcentral, 996. Miljöskyddsprogram för fiskodlingen Skärgårdshavet, Bottenhavets kust och Åland. Finlands miljöcentrals duplikat 4S. Finlands miljöcentral, 05. Vattnets allmänna användbarhet, gränservärden för klasser, utskrift från WWWsidorna. Helminen, H. m.m Itämereltä Saaristomereen tulevan fosfori- ja typpikuormituksen arviointi kolmiulotteisen virtausmallin avulla. Vesitalous 2. ss 4. Järvinen & al.. Kasviplanktonin laskentamenetelmät. Suomen ympäristökeskuksen verkkojulkaisu Meteorologiska institutet 2. Klimatologisk översikt 2. Suomen ympäristökeskus 08 (tekijät Kettunen, I., Mäkelä, A. ja Heinonen, P.) Vesistötietoa näytteenottajille. Ympäristöopas. Julkaisu. (Vattendragskunskap för provtagare. Endast på finska). Suomen ympäristökeskus 2. Ohje pintavesien ekologisen ja kemiallisen tilan luokitteluun vuosille 2 3 päivitetyt arviointiperusteet ja niiden soveltaminen. Ympäristöhallinnon ohjeita 7. (Anvisning för klassificering av det ekologiska och kemiska tillståndet i ytvattnen 2 3 uppdaterade bedömningsgrunder och tillämpning av dessa.) Endast på finska. Endast som pdf-publikation (ISBN ). Varsinais-Suomen ELY-keskus (0). Varsinais-Suomen pintavesien toimenpideohjelma vuoteen 5. (endast på finska). Julkaisu 5/0. ISBN (PDF) ELY>Ajankohtaista>Julkaisut>0.

20

21 I III V VII IX XI 00 dygnsmedeltal 80 min max 60 provdag Vattenstånd, cm Havsvattenståndet i Hangö år 2 (enl. Meteorologiska institutet) BILAGA -60

22 BILAGA 2, sida /3 Vesinäytteiden tutkimustuloksia Kasnäs-Hiittinen-Rosala (KASNAS) Pvm Hav.paikka Näytepaikka Fek.k.44 C pmy/00 ml Klorof. 8,0 7,4,5 0,5 0,0 6, , 6, 080 6, Levä kvanl ,0 Kts. liite 8,5 8,3,7,2 6, ,9 5, , <2 3,6 Kts. liite ,5 Kts. liite < <2 3,3 Kts. liite , , 8,4 2,5, , 6, 6, 390 8,6 00 5, ,7 8,6 8,2 0,9 9,6 6,0 5, ,8 5,8 5,9 5, ,2 7,9 4,6 4, , 6, 6, , , ,8 32 6, ,7 KASNAS / B Anl. 703 N Kok.syv. 4,0 m; Näk.syv. 2,0 m; Klo 2:45; Näytt.ottaja JH; Ilm.lt. 8 C; Pilv. 5 /8; Tuulnop. 6 m/s; Tuulsuunt. SW; Kok.P PO4-P KASNAS / A Anl. 702 SW Kok.syv. 0,0 m; Näk.syv.,9 m; Klo 3:05; Näytt.ottaja JH; Ilm.lt. 8 C; Pilv. 5 /8; Tuulnop. 5 m/s; Tuulsuunt. SW; Kok.N NO23-N NH4-N KASNAS / 259 Dr 259 Brännskär lo. Kok.syv. 6,5 m; Näk.syv. 2,3 m; Klo 2:36; Näytt.ottaja JH; Ilm.lt. 8 C; Pilv. 5 /8; Tuulnop. 5 m/s; Tuulsuunt. SW; Suol. o/oo KASNAS / 48 Måsholmen 48 Kok.syv. 40,0 m; Näk.syv. 3,0 m; Klo :0; Näytt.ottaja JS; Ilm.lt. 9 C; Pilv. 8 /8; Tuulnop. m/s; Tuulsuunt. S; ms/m KASNAS / 47 Skäret 47 Kok.syv. 8,0 m; Näk.syv. 3,0 m; Klo 0:45; Näytt.ottaja JS; Ilm.lt. C; Pilv. 7 /8; Tuulnop. 0 m/s; Tuulsuunt. S; Sähk.joht KASNAS / 56 Dr 56 Bicko lä. Kok.syv. 9,0 m; Näk.syv. 2,0 m; Klo 2:54; Näytt.ottaja JH; Ilm.lt. 8 C; Pilv. 5 /8; Tuulnop. 5 m/s; Tuulsuunt. SW; Happi Happik. mg/l Kyll % KASNAS / 54 Dr 54 Hiittinen koill. Kok.syv. 25,0 m; Näk.syv. 3,0 m; Klo 2:25; Näytt.ottaja JS; Ilm.lt. C; Pilv. 8 /8; Tuulnop. 0 m/s; Tuulsuunt. S; C KASNAS / 52 Dr 52 Hiittinen lä Kok.syv. 4,0 m; Näk.syv. 3,0 m; Klo :; Näytt.ottaja JH; Ilm.lt. 9 C; Pilv. 3 /8; Tuulnop. 7 m/s; Tuulsuunt. SW; Lämpöt 9, 060 6, 400 KASNAS / C Anl. 704 W Kok.syv. 4,0 m; Näk.syv. 3,2 m; Klo 3:00; Näytt.ottaja JS; Ilm.lt. C; Pilv. 7 /8; Tuulnop. 0 m/s; Tuulsuunt. S; 0-8 9,0 Lounais-Suomen vesi- ja ympäristötutkimus Oy 0 5,9 370

23 Vesinäytteiden tutkimustuloksia BILAGA 2, sida 2/3 Kasnäs-Hiittinen-Rosala (KASNAS) Pvm Hav.paikka Näytepaikka 8,8 8,3 2,0,2 5, ,9 5, , < Levä kvanl , , , , ,8 3 2, ,4 6 5, , 25 5,2 3,5 Kts. liite 7, , , , , , 7, , 370 7, , 370 8,5 0 5, , 060 6, 380 8, , 390 KASNAS / JS3 Bötsön W Kok.syv. 7,0 m; Näk.syv. 4,7 m; Klo 2:05; Näytt.ottaja JH; Ilm.lt. C; Pilv. 3 /8; Tuulnop. 6 m/s; Tuulsuunt. SW; Klorof. KASNAS / JS2 Rötsholm W Kok.syv. 29,0 m; Näk.syv. 2, m; Klo 4:00; Näytt.ottaja JS; Ilm.lt. C; Pilv. 8 /8; Tuulnop. 0 m/s; Tuulsuunt. S; Fek.k.44 C pmy/00 ml KASNAS / JS Storland W Kok.syv.,0 m; Näk.syv. 2,0 m; Klo 3:30; Näytt.ottaja JS; Ilm.lt. C; Pilv. 8 /8; Tuulnop. 0 m/s; Tuulsuunt. S; Kok.P PO4-P KASNAS / J Anl. 723 W Kok.syv. 8,0 m; Näk.syv. 2,8 m; Klo 2:00; Näytt.ottaja JS; Ilm.lt. C; Pilv. 8 /8; Tuulnop. 6 m/s; Tuulsuunt. S; Kok.N NO23-N NH4-N KASNAS / I Södra Stenharun W Kok.syv.,0 m; Näk.syv. 3,8 m; Klo 0:30; Näytt.ottaja JH; Ilm.lt. 9 C; Pilv. 3 /8; Tuulnop. 7 m/s; Tuulsuunt. SW; Suol. o/oo KASNAS / H Anl. 72 W Kok.syv.,0 m; Näk.syv. 5,3 m; Klo 0:40; Näytt.ottaja JH; Ilm.lt. 9 C; Pilv. 3 /8; Tuulnop. 7 m/s; Tuulsuunt. SW; ms/m KASNAS / G Anl. 72 N Kok.syv. 9,0 m; Näk.syv. 5,0 m; Klo 0:45; Näytt.ottaja JH; Pilv. 3 /8; Tuulnop. 7 m/s; Tuulsuunt. SW; Sähk.joht KASNAS / F Anl. 70 W Kok.syv. 25,0 m; Näk.syv. 4,8 m; Klo :55; Näytt.ottaja JH; Ilm.lt. C; Pilv. 3 /8; Tuulnop. 6 m/s; Tuulsuunt. SW; Happi Happik. mg/l Kyll % KASNAS / E Anl. 70 N Kok.syv. 6,0 m; Näk.syv. 5,0 m; Klo :50; Näytt.ottaja JH; Ilm.lt. C; Pilv. 3 /8; Tuulnop. 3 m/s; Tuulsuunt. SW; C KASNAS / D Anl. 704 S Kok.syv. 29,0 m; Näk.syv. 3,0 m; Klo 2:45; Näytt.ottaja JS; Ilm.lt. C; Pilv. 8 /8; Tuulnop. 0 m/s; Tuulsuunt. S; Lämpöt 7, ,2 KASNAS / JS4 Träskö SE Kok.syv. 5,0 m; Näk.syv. 2,6 m; Klo 3:0; Näytt.ottaja JS; Ilm.lt. C; Pilv. 7 /8; Tuulnop. 9 m/s; Tuulsuunt. S; 0-6 9,6 Lounais-Suomen vesi- ja ympäristötutkimus Oy 0 5,9 390

24 Vesinäytteiden tutkimustuloksia BILAGA 2, sida 3/3 Kasnäs-Hiittinen-Rosala (KASNAS) Pvm Hav.paikka Näytepaikka Kok.P PO4-P Fek.k.44 C pmy/00 ml Klorof. 7, , ,8 8, , ,6 2, ,0 24 5,5 28 6,6 5, ,5 0 5,9 8,5 0 5,9 8,7 00 5,8 8, , 390 KASNAS / O Anl. 728 N Kok.syv. 4,0 m; Näk.syv. 2,0 m; Klo 3:40; Näytt.ottaja JS; Ilm.lt. C; Pilv. 8 /8; Tuulnop. 0 m/s; Tuulsuunt. S; Kok.N NO23-N NH4-N KASNAS / N Anl. 728W Kok.syv. 3,0 m; Näk.syv. 2,0 m; Klo 3:50; Näytt.ottaja JS; Ilm.lt. C; Pilv. 8 /8; Tuulnop. 0 m/s; Tuulsuunt. S; Suol. o/oo KASNAS / M Anl. 725 E Kok.syv.,0 m; Näk.syv. 3,7 m; Klo :00; Näytt.ottaja JS; Ilm.lt. C; Pilv. 7 /8; Tuulnop. 0 m/s; Tuulsuunt. S; ms/m KASNAS / L Flackskär E Kok.syv. 6,0 m; Näk.syv. 3,0 m; Klo 2:0; Näytt.ottaja JS; Ilm.lt. 0 C; Pilv. 8 /8; Tuulnop. 9 m/s; Tuulsuunt. S; Sähk.joht KASNAS / K Anl. 723 N Kok.syv. 0,0 m; Näk.syv. 3,6 m; Klo :50; Näytt.ottaja JS; Ilm.lt. C; Pilv. 8 /8; Tuulnop. 6 m/s; Tuulsuunt. S; Happi Happik. mg/l Kyll % KASNAS / JS6 Gräsör N Kok.syv.,0 m; Näk.syv. 3,9 m; Klo :40; Näytt.ottaja JS; Ilm.lt. C; Pilv. 8 /8; Tuulnop. 8 m/s; Tuulsuunt. S; C KASNAS / JS5 Rysskäret E Kok.syv. 22,0 m; Näk.syv. 4,0 m; Klo 0:55; Näytt.ottaja JH; Ilm.lt. 9 C; Pilv. 3 /8; Tuulnop. 6 m/s; Tuulsuunt. SW; Lämpöt 9, 060 6, 390 KASNAS / P Kasnäs S Kok.syv. 3,0 m; Näk.syv. 2,6 m; Klo 2:25; Näytt.ottaja JH; Ilm.lt. 8 C; Pilv. 5 /8; Tuulnop. 5 m/s; Tuulsuunt. SW; ,5 8,2 5,2 6,2 Lounais-Suomen vesi- ja ympäristötutkimus Oy , 6, 6, E 3 3 4,8 Levä kvanl

25 Vattenanalysresultat från ELY-centralens provtagningar. (källa: miljöförvaltningens miljö- och geoinformationstjänst OIVA, datasökning hösten 3) Tid Plats Djup Temp. Syre Syre- Grumlighet Ledningsf. Tot.N NO23-N m C mg/l rrnad % FNU ms/m Väst , ,7 0 7, 0,3 40 8,2 7, ,8 7,5 66 4, Dr ,9, ,3 0 3,5 3 2,3 30 0,6 7, ,4 7,4 64, Dr , 9,3 98, ,6 6,8 59 6, Dr , 0, , 0 6,8 3 0,4 30 9,3 6, ,5 9, 6,6 59 5, Dr ,7 9,2 00, ,2 0 7, ,2 5,6 52 3, Väst , ,8 0 4, ,2 6, ,5 9, 6, 55 6, BILAGA 3 NH4-N Tot.P 5 24 PO4-P Klorof , 9 0 3,7 4,2 5 3,2

26 SAMPLE: 2353 PLACE: KASNAS, D N E DATE: DEPTH: 0,00-6,00 m COUNTED BY Lounais-Suomen vesi- ja ympäristötutkimus Oy, SA ON.7.3 CHAMBER VOLUME=0ml, DIAM=26mm BIOMASS OF PHYTOPLANKTON COUNTED WITH Leica DMI3000 B: 40 units in 58 Kenttiä at 788x 3 units in 50 Kenttiä at 500x 975 units in Pohja at 25x Species Size A/H Volume Units Coeff. Units/l Units % ww ww % 2 2 CHROOCOCCALES ,7 0,27 0, ANABAENA SP. 'TWISTED' ,00 0,3 0, APHANIZOMENON SP ,5 239,4 37, CRYPTOMONADALES ,79,72 0, CRYPTOMONADALES ,24,69 0, CRYPTOMONADALES ,95 0,84,7 4 0 CRYPTOMONADALES ,8 33,83 5, KATABLEPHARIS OVALIS SKUJA HET ,47 3,30 0, KATABLEPHARIS SP. HET , 5,2 0,8 4 0 PLAGIOSELMIS PROLONGA BUTCHER ,57 48,82 7, TELEAULAX SP ,95 2,64, DINOPHYCEAE ,24 6,9 2, DINOPHYCEAE ,00 0,88 0,4 5 0 DINOPHYSIS ACUMINATA CLAP.&LA ,02 24,02 3, DINOPHYSIS ROTUNDATA CLAP.&LA HET ,00 3, 0, GYMNODINIUM SP ,,58 0, HETEROCAPSA ROTUNDATA (LOHMANN ,42 4,22 2, CHRYSOCHROMULINA SP ,7 0,48 0, CHRYSOCHROMULINA SP ,8 3,2 2, CHRYSOCHROMULINA SP ,7 3,39 0, PSEUDOPEDINELLA SP ,7,3 0, PSEUDOPEDINELLA SP ,50 22,7 3, BACILLARIALES ,00,22 0, CHAETOCEROS SP ,24 0,3 0, CHAETOCEROS SP ,00 0,2 0, EUTREPTIELLA SP ,,52 0, PRASINOPHYCEAE ,24,7 0, PYRAMIMONAS SP ,84 9,05, PYRAMIMONAS SP ,47 4,74 0, PYRAMIMONAS VIRGINICA PENN ,00 9,78 3, 7 74 KIRCHNERIELLA SP ,7 0,75 0,2 8 0 CRASPEDOPHYCEAE ,60 2,76 0, EBRIA TRIPARTITA (SCHUM.) LEMM HET ,03 0,45, TELONEMA SUBTILE GRIESSMANN HET ,24 0,74 0, FLAGELLATES SPP. AUTO (OVAL) ,95,36 0, FLAGELLATES SPP. AUTO (OVAL) ,24,5 0, FLAGELLATES SPP. AUTO (SPHERE) ,24 0,4 0, FLAGELLATES SPP. AUTO (SPHERE) ,3 8,29, FLAGELLATES SPP. HET. (OVAL) 2 HET ,08,7 0, FLAGELLATES SPP. HET. (OVAL) 3 HET ,84 4,09 0, FLAGELLATES SPP. HET. (OVAL) 4 HET ,24,5 0, FLAGELLATES SPP. HET. (SPHERE) 2 HET ,47 5,74 0, FLAGELLATES SPP. HET. (SPHERE) 3 HET ,3 8,29, MONAD AUTOTROPHIC ,68 2,58 0, MONAD AUTOTROPHIC ,23 9,80, MONAD AUTOTROPHIC ,60 4,74 0, MONAD AUTOTROPHIC ,55 7,50 2, MONAD AUTOTROPHIC ,47 6,75, MONAD AUTOTROPHIC ,8 46,94 7, MESODINIUM RUBRUM LOHM ,0 0,57 0, MESODINIUM RUBRUM LOHM ,0,80 0, MESODINIUM RUBRUM LOHM ,0 2,30 0,36 2 CYANOPHYTA - CYANOPHYCEAE ,22 239,54 37, CHROOCOCCALES ,7 0,27 0, NOSTOCALES ,5 239,27 37,66 4 CRYPTOPHYTA ,26 7,96 8,57 5 DINOPHYTA ,80 60,72 9,56 6 CHRYSOPHYTA ,05 4,85 6, PRYMNESIOPHYCEAE ,60 7,00 2, CHRYSOPHYCEAE ,2 23,30 3, DIATOMOPHYCEAE ,24,55 0,24 7 CHLOROPHYTA ,37 37,00 5, EUGLENOPHYCEAE ,,52 0, PRASINOPHYCEAE ,55 34,73 5, CHLOROPHYCEAE ,7 0,75 0,2 8 CHOANO- JA ZOOFLAGELLATA ,87 3,95 2, 9 OTHER PHYTOPLANKTON ,42 24,37 9, MONADS AND FLAGELLATES ,40 9,70 8, CILIATES WITH ENDOSYMB. ALGAE 00 0,03 4,67 0,74 Total counted: ,40

27 Total autotrophs: , 592,24 93,2 Total heterotrophs: ,80 43,6 6,79

28 SAMPLE: 2498 PLACE: KASNAS, 52 N E DATE: DEPTH: 0,00-6,00 m COUNTED BY Lounais-Suomen vesi- ja ympäristötutkimus Oy, SA ON CHAMBER VOLUME=5ml, DIAM=26mm BIOMASS OF PHYTOPLANKTON COUNTED WITH Leica DMI3000 B: 426 units in 65 Kenttiä at 788x 8 units in 50 Kenttiä at 500x 055 units in Pohja at 25x Species Size A/H Volume Units Coeff. Units/l Units % ww ww % 2 2 ROMERIA SP ,9 0,77 0, ROMERIA SP ,23 0,42 0, ANABAENA SP. 'TWISTED' ,05 3,0 0, APHANIZOMENON SP ,39 246,68 25, CRYPTOMONADALES ,4 2,88 0, CRYPTOMONADALES ,45,54 0,6 4 0 CRYPTOMONADALES ,36 29,02 3, CRYPTOMONADALES ,9 48,30 5, PLAGIOSELMIS PROLONGA BUTCHER ,36 76,24 7, TELEAULAX AMPHIOXEIA (CONRAD) ,24 4,28 0, TELEAULAX SP ,47 36,47 3, DINOPHYCEAE ,2 76,33 8, DINOPHYCEAE ,0 25, 2, DINOPHYSIS ACUMINATA CLAP.&LA ,02 39,56 4,4 5 0 DINOPHYSIS NORVEGICA CLAP.&LA ,00 7,9 0, HETEROCAPSA ROTUNDATA (LOHMANN ,9 6,9, CHRYSOCHROMULINA SP ,9,5 0, CHRYSOCHROMULINA SP ,58 39,75 4, CHRYSOCHROMULINA SP ,45 4,04 0, PSEUDOPEDINELLA SP ,23 0,67 0, PSEUDOPEDINELLA SP ,9 8,33 0, BACILLARIALES ,2 2,69, CHAETOCEROS SP ,23 0,77 0, EUPODISCALES ,68,35 0, EUPODISCALES ,23,57 0,6 7 7 EUTREPTIELLA SP ,24 6,08 0, PYRAMIMONAS SP ,00 29,60 3, PYRAMIMONAS SP ,9 6,9, PYRAMIMONAS VIRGINICA PENN ,4 3,93, CRASPEDOPHYCEAE ,27 4,48 0, EBRIA TRIPARTITA (SCHUM.) LEMM HET ,0 8,04 0, FLAGELLATES SPP. AUTO (OVAL) ,59 4,26 0, FLAGELLATES SPP. AUTO (OVAL) ,45,60, FLAGELLATES SPP. AUTO (OVAL) ,23 8,42, FLAGELLATES SPP. AUTO (SPHERE) ,95 3,74, FLAGELLATES SPP. HET. (OVAL) 2 HET ,68 4,00 0, FLAGELLATES SPP. HET. (OVAL) 3 HET ,3 6,43, FLAGELLATES SPP. HET. (OVAL) 4 HET ,23 2,05 0, FLAGELLATES SPP. HET. (SPHERE) 2 HET ,40 9,48 0, FLAGELLATES SPP. HET. (SPHERE) 3 HET ,32,08 2, FLAGELLATES SPP. HET. (SPHERE) 4 HET ,45 7,24 0, MONAD AUTOTROPHIC ,50 6,34 0, MONAD AUTOTROPHIC ,77 9,42 0, MONAD AUTOTROPHIC ,82 6,5 0, MONAD AUTOTROPHIC ,45 49,97 5, MESODINIUM RUBRUM LOHM ,00 0,45 0, MESODINIUM RUBRUM LOHM ,02 0,3,06 2 CYANOPHYTA - CYANOPHYCEAE ,57 250,88 26, CHROOCOCCALES ,4,9 0, NOSTOCALES ,44 249,69 26,6 4 CRYPTOPHYTA ,2 98,73,82 5 DINOPHYTA ,06 65,83 7,37 6 CHRYSOPHYTA ,34 70,32 7, PRYMNESIOPHYCEAE ,94 44,94 4, CHRYSOPHYCEAE ,4 9,00 0, DIATOMOPHYCEAE ,26 6,37,72 7 CHLOROPHYTA ,56 66,52 6, EUGLENOPHYCEAE ,24 6,08 0, PRASINOPHYCEAE ,3 60,44 6,33 8 CHOANO- JA ZOOFLAGELLATA ,29 2,52,3 9 OTHER PHYTOPLANKTON ,98 89,77 9, MONADS AND FLAGELLATES ,97 79,9 8, CILIATES WITH ENDOSYMB. ALGAE ,02 0,58, Total counted: ,57 Total autotrophs: ,78 887,24 92,95 Total heterotrophs: ,22 67,33 7,05

29 SAMPLE: 2348 PLACE: KASNAS, 54 N E DATE: DEPTH: 0,00-6,00 m COUNTED BY Lounais-Suomen vesi- ja ympäristötutkimus Oy, SA ON CHAMBER VOLUME=0ml, DIAM=26mm BIOMASS OF PHYTOPLANKTON COUNTED WITH Leica DMI3000 B: 423 units in 52 Kenttiä at 788x 3 units in 60 Kenttiä at 500x 523 units in Pohja at 25x COMMENT: Cyclotella caspia = C. choctawhatcheeana Species Size A/H Volume Units Coeff. Units/l Units % ww ww % 2 2 CHROOCOCCALES ,46 0, 0, ROMERIA SP ,5 0,60 0, ANABAENA SP. 'TWISTED' ,0 0,52 0, APHANIZOMENON SP ,68 83,50 3, CRYPTOMONADALES ,54 2,88 0, CRYPTOMONADALES ,46 6,05, CRYPTOMONADALES ,23 7,55,3 4 0 KATABLEPHARIS OVALIS SKUJA HET ,08 0,66 0, 4 0 PLAGIOSELMIS PROLONGA BUTCHER ,85 57,86 0, TELEAULAX ACUTA (BUTCHER) HIL ,23 5, 0, TELEAULAX SP ,62 24,66 4, DINOPHYSIS ACUMINATA CLAP.&LA ,02 22,6 3, DINOPHYSIS ROTUNDATA CLAP.&LA HET ,00 3, 0, GYMNODINIUM SP ,33 9,28 3, GYRODINIUM SP ,08 8,43, HETEROCAPSA ROTUNDATA (LOHMANN ,4 4,75 0, CHRYSOCHROMULINA SP ,46 0,36 0, CHRYSOCHROMULINA SP ,6 4,97 2, CHRYSOCHROMULINA SP ,38 7,57, PSEUDOPEDINELLA SP ,92,68 0, PSEUDOPEDINELLA SP ,3 3,0 2, BACILLARIALES ,00,82 0, CYCLOTELLA CASPIA GRUN ,46 8,86 3, EUPODISCALES ,23 0,98 0, SYNEDRA ACUS KÜTZ ,00 0,48 0, EUTREPTIELLA SP ,7 2,53 0, PYRAMIMONAS SP ,54 9,25, PYRAMIMONAS SP ,62 8,50 3, PYRAMIMONAS VIRGINICA PENN ,46 23,80 4, KIRCHNERIELLA SP ,92,2 0,9 8 0 CRASPEDOPHYCEAE ,77 7,0, EBRIA TRIPARTITA (SCHUM.) LEMM HET ,03 9,24, FLAGELLATES SPP. AUTO (OVAL) ,23 0,0 0, FLAGELLATES SPP. AUTO (OVAL) ,46 0,76 0, FLAGELLATES SPP. AUTO (OVAL) ,46 2,56 0, FLAGELLATES SPP. AUTO (OVAL) ,23 3,62 0, FLAGELLATES SPP. AUTO (SPHERE) ,69 0,57, FLAGELLATES SPP. AUTO (SPHERE) ,23 2,26 0, FLAGELLATES SPP. HET. (OVAL) 2 HET ,92 3,00 0, FLAGELLATES SPP. HET. (OVAL) 3 HET ,92 6,47, FLAGELLATES SPP. HET. (SPHERE) 2 HET ,77 4,00 0, FLAGELLATES SPP. HET. (SPHERE) 3 HET ,69 0,57, FLAGELLATES SPP. HET. (SPHERE) 4 HET ,46 4,52 0, MONAD AUTOTROPHIC ,08 4, 0, MONAD AUTOTROPHIC ,92 4,76 0, MONAD AUTOTROPHIC ,69,44 0, MONAD AUTOTROPHIC ,39 24,72 4, MONAD AUTOTROPHIC ,23 0,47, MESODINIUM RUBRUM LOHM ,00 0,22 0, MESODINIUM RUBRUM LOHM ,0 2,30 0,40 2 CYANOPHYTA - CYANOPHYCEAE ,3 84,82 32, 2 2 CHROOCOCCALES ,62 0,80 0, NOSTOCALES ,70 84,02 3,97 4 CRYPTOPHYTA ,0 04,77 8, 5 DINOPHYTA ,85 58,8 0, 6 CHRYSOPHYTA ,93 59,74 0, PRYMNESIOPHYCEAE ,00 22,90 3, CHRYSOPHYCEAE ,23 4,69 2, DIATOMOPHYCEAE ,70 22,4 3,85 7 CHLOROPHYTA ,7 55, 9, EUGLENOPHYCEAE ,7 2,53 0, PRASINOPHYCEAE ,62 5,55 8, CHLOROPHYCEAE ,92,2 0,9 8 CHOANO- JA ZOOFLAGELLATA ,80 6,25 2,82 9 OTHER PHYTOPLANKTON ,40 96,58 6, MONADS AND FLAGELLATES ,39 94,05 6, CILIATES WITH ENDOSYMB. ALGAE ,0 2,53 0,44 Total counted: ,54

30 Total autotrophs: ,2 533,96 92,77 Total heterotrophs: ,88 4,58 7,23

31 SAMPLE: 2484 PLACE: KASNAS, 56 N E DATE: DEPTH: 0,00-4,00 m COUNTED BY Lounais-Suomen vesi- ja ympäristötutkimus Oy, SA ON CHAMBER VOLUME=5ml, DIAM=26mm BIOMASS OF PHYTOPLANKTON COUNTED WITH Leica DMI3000 B: 388 units in 50 Kenttiä at 788x 0 units in 50 Kenttiä at 500x 007 units in Pohja at 25x COMMENT: Näytteessä runsaasti pikoplanktonia Species Size A/H Volume Units Coeff. Units/l Units % ww ww % 2 2 CHROOCOCCALES ,25 0,2 0, CHROOCOCCALES ,5 0,75 0, CHROOCOCCALES ,25 0,42 0, CHROOCOCCALES ,25 0,79 0, CHROOCOCCALES ,25 2,7 0,2 2 2 LEMMERMANNIELLA PARVA HINDAK ,3 4,09 0, ROMERIA SP ,0,00 0,0 2 2 ROMERIA SP ,25 0,54 0, ANABAENA SP. 'TWISTED' ,06 4,43 0, ANABAENA SP. 'TWISTED' ,00 0,52 0, APHANIZOMENON SP ,3 234,62 23, NODULARIA SPUMIGENA MERT ,0 7,0 0, CRYPTOMONADALES ,28 3,25 0, CRYPTOMONADALES ,5 2,00 0, 4 0 CRYPTOMONADALES ,76 8,86, CRYPTOMONADALES ,0 62,80 6,2 4 0 PLAGIOSELMIS PROLONGA BUTCHER ,05 70,79 7, TELEAULAX SP ,25 7,33 0, DINOPHYCEAE ,25 4,37 0, DINOPHYCEAE ,0 6,26,6 5 0 DINOPHYSIS ACUMINATA CLAP.&LA ,0 3,09 3, HETEROCAPSA ROTUNDATA (LOHMANN ,26 27,48 2, CHRYSOCHROMULINA SP ,26,87 0, CHRYSOCHROMULINA SP ,0 72,92 7, CHRYSOCHROMULINA SP ,02,99 2, PSEUDOPEDINELLA SP ,76 8,2 0, PSEUDOPEDINELLA SP ,25 5,50 0, BACILLARIALES ,0 2,33 0, BACILLARIALES ,25 9,99 0, COSCINODISCUS GRANII GOUGH ,00 94, 9, EUPODISCALES ,26 0,,0 7 7 EUTREPTIELLA SP ,42 2,6, 7 73 PYRAMIMONAS SP ,77 2,24, PYRAMIMONAS SP ,5 0,99, PYRAMIMONAS VIRGINICA PENN ,29,53 2, KIRCHNERIELLA SP ,5,7 0, MONORAPHIDIUM CONTORTUM (THUR ,0 0,6 0, CRASPEDOPHYCEAE ,5,7 0,2 8 0 EBRIA TRIPARTITA (SCHUM.) LEMM HET ,00 2,4 0, FLAGELLATES SPP. AUTO (OVAL) ,26 3,96 0, FLAGELLATES SPP. AUTO (SPHERE) ,5 0,67 0, FLAGELLATES SPP. AUTO (SPHERE) ,80 26, 2, FLAGELLATES SPP. HET. (OVAL) 2 HET ,02,67 0, FLAGELLATES SPP. HET. (OVAL) 3 HET ,30 6,62, FLAGELLATES SPP. HET. (SPHERE) 2 HET ,02 2,67 0, FLAGELLATES SPP. HET. (SPHERE) 3 HET ,06 32,98 3, FLAGELLATES SPP. HET. (SPHERE) 4 HET ,26 23,53 2, MONAD AUTOTROPHIC ,30 5,25 0, MONAD AUTOTROPHIC ,55 0,49, MONAD AUTOTROPHIC ,03,99, MONAD AUTOTROPHIC ,06 64,96 6, MONAD AUTOTROPHIC ,25 3,83 0, MONAD AUTOTROPHIC ,5 5,66, MONAD HETEROTROPHIC 3 HET ,25,00 0, MESODINIUM RUBRUM LOHM ,00 0,90 0, MESODINIUM RUBRUM LOHM ,00,84 0,8 2 CYANOPHYTA - CYANOPHYCEAE ,29 256,55 25, CHROOCOCCALES ,09 9,96 0, NOSTOCALES , 246,59 24,37 4 CRYPTOPHYTA ,86 65,03 6,3 5 DINOPHYTA ,63 79,2 7,83 6 CHRYSOPHYTA ,93 226,2 22, PRYMNESIOPHYCEAE ,29 95,78 9, CHRYSOPHYCEAE ,0 3,62, DIATOMOPHYCEAE ,62 6,73,54 7 CHLOROPHYTA ,59 57,24 5, EUGLENOPHYCEAE ,42 2,6, 7 73 PRASINOPHYCEAE ,57 43,77 4, CHLOROPHYCEAE ,6,32 0,3