KONTROLLUNDERSÖKNING AV KASNÄS-ROSALA-HITIS HAVSOMRÅDE

Transkript

1 KONTROLLUNDERSÖKNING AV KASNÄS-ROSALA-HITIS HAVSOMRÅDE Årsrapport Reetta Räisänen.. Nro --8

2 ()

3 () Innehåll. INLEDNING.... MATERIAL OCH METODIK.... VÄDERLEK OCH VATTENSTÅND ÅR.... BELASTNING AV UNDERSÖKNINGSOMRÅDET..... Av fiskodling förorsakad belastning..... Belastning från fiskförädlingsanläggningens reningsverk..... Annan belastning.... RESULTAT..... Vattenkvalitet Vattnets temperatur och skiktning samt salt- och syrehalt Vattnets eutrofieringsgrad Andra resultat från sommaren..... Växtplankton.... SAMMANFATTNING...

4 () Bilagor Bilaga. Havsvattenståndet i Hangö år Bilaga. Vattenanalysresultat () Bilaga. Klassgränser för klassificering av det ekologiska och kemiska tillståndet Bilaga. Klassicifering av resultaten år Bilaga. Vattenanalysresultat (ELY-centralen i Egentliga Finland) Bilaga. Analysresultat av växtplankton Distribution Salmonfarm Ab Oy/Wilhelm Liljeqvist: Bolax Lax Ab () Busö Lax Kb (, ) Granlunds Fisk Kb (8) Hitis Forell Ab () Kasnäs Fisk Ab (0) Kasnäs Lax Ab (0) Salmonfarm Ab Oy (0, ) Salmonfarm Ab Oy/wilhelm.liljeqvist@salmonfarm.fi Kimitoöns kommun/bygg- och miljötillsynsnämnden/sonja Lindström Kimitoöns kommun/sonja.lindstrom@kimitoon.fi Egentliga Finlands ELY-central/Asko Sydänoja Egentliga Finlands ELY-central/asko.sydanoja@ely-keskus.fi Egentliga Finlands ELY-central/tapio.saario@ely-keskus.fi Kontaktuppgifter (Y -) Telegatan, 0 ÅBO tel. 0-00, E-post. förnamn.efternamn@lsvsy.fi

5 (). INLEDNING utförde sommaren en kontrollundersökning angående fiskodlingens påverkan i Kasnäs-Rosala-Hitis havsområde. Syftet med undersökningen är att utreda i vilken grad fiskodlingsverksamheten eutrofierar havsområdet samt påverkningsområdets storlek. År deltog 8 fiskodlingar samt en fiskförädlingsanläggning i undersökningen (bild, tabell ). Kontrollundersökningen gjordes enligt det programförslag som utarbetades av i mitten maj. Förslaget kompletterades med sex vattenprovstationer av Janne Suomela på NMT-centralen i Egentliga Finland (Närings-, trafik- och miljöcentralen i Egentliga Finland). I kontrollundersökningen ingick endast en omfattande vattenprovtagning eftersom fr.o.m. år 0 har vattenproven tagits på tre ställen och t.ex. i närheten av Granholmen har vattenproven tagits senast i slutet på 80-talet. Ett nytt kontrollprogram borde utarbetas, och vattenundersökningsprogrammet kunde inkluderas i det. Undersökning av Kasnäs-Rosala-Hitis havsområde påbörjades som samkontroll år, då Kala- ja Vesitutkimus Oy gjorde det första samkontrollprogrammet på basen av ett sammanträde. Åbo vatten- och miljödistrikt godkände programmet med ändringar (den juni, nr 0A8/), och Plankonsult Ab utarbetade år ett program som tog i beaktande de ändringar som Åbo vatten- och miljödistrikt krävde. Sedan mitten av -talet har undersökningen baserat sig på ett program som Curt Ruokolahti (Savon Taimen Oy) planerade och Sydvästra Finlands miljöcentral godkände med tillägg (brevet den juni, nr 0Y00-). Vattenkvaliteten undersöktes på tre ställen f.o.m. år 0 (Sydvästra Finlands miljöcentral, brevet den 8 juni 0, Nr 0Y00-). En bottendjursundersökning gjordes på de årliga stationer. Samkontrollen utfördes åren av Plankonsult Ab. Från och med år har Sydvästra Finlands vattenskyddsförening r.f. eller utfört undersökningen. Före år gjorde Kala- ja Vesitutkimus Oy största delen av fiskodlingsverksamhetens kontrollundersökningar i KasnäsRosala-Hitis havsområde. Sydvästra Finlands vattenskyddsförening undersökte havsområdet runt anläggning nummer (f.d. Savon Taimen Oy, Granholmin Lohi Oy) åren 8 samt Salmonfarms (tidigare Oy Etelän Jää-Söder Is Ab och KWH Freeze) recipient fr.o.m. år 80. TABELL.Miljötillstånd hos fiskodlingsanläggningar i kontrollundersökning av KasnäsRosala-Hitis havsområde sommaren. Tillståndssituationen enligt Egentliga Finlands ELY-central (..). Nr Anläggning Kasnäs Lax Ab Kasnäs Fisk Ab Salmonfarm Ab Oy, Skallerfjärden Busö Lax Kb, Asken Busö Lax Kb, Busö Hitis Forell Ab, Rysskäret Bolax Lax Ab, Storholmen Savon Taimen Oy, Granholm Granlunds Fisk Kb Beslut VEO/LSY Foder P, kg/a Foder N, kg/a I kraft

6 ()

7 ()

8 8 ()

9 ()

10 (). MATERIAL OCH METODIK Vattenkvalitet undersöktes år en gång. Vattenprov togs i slutet av juli (8...) på sammanlagd 8 ställen (bild, bilaga ). Sex stycken stationer hade varit med redan i tidigare undersökningar, medan resten av stationer kom med i programmet år. På alla ställen togs vattenproven vid ytan ( m) samt som sammelprov från det produktiva skiktet för växtplankton. På sju ställen (stationerna,,, 8,, D och P) togs vattenprov även på flera djup från ytan till botten, och totala vattendjupet på dessa ställen var meter. Station C nära anläggning 0 var i praktiken i nätkassen. Stationernas position bestämdes med en GPS-navigator. Vertikala vattenprov togs med en Limnos-hämtare. Sammelprov från det produktiva skiktet för växtplankton togs med en två meter lång rörhämtare i en balja. Sammelprovets djup bestämdes på basen av siktdjupet, som mättes mot Limnos-hämtarens vita lock utan vattenkikare. Vid provtagningen följdes de anvisningar som myndigheterna har gett (Finlands miljöcentral 08). Växtplanktonproven togs från sammelprov och konserverades under provtagning med surgjord Lugols lösning. Proven togs av en certifierad miljöprovtagare (Finlands Miljöcentral, individuell certifiering av miljöprovtagare). är av FINAS-akcrediteringsorganet ackrediterat testningslaboratorium T, som fyller kraven på standarden ISO/IEC. Laboratoriets i kraftvarande kompetensområde framgår i FINAS-ackrediteringsorganets internet-sidor: under rubriken Ackrediterade organ» Provningslaboratorier (Testauslaboratoriot). De flesta analyser gjordes enligt ackrediterade metoder. Salthalten räknades ut på basen av elektrisk ledningsförmåga. Växtplanktonproven bestämdes med en s.k. omfattande metod (se Järvinen & al. ). På sensommaren tog NMT-centralen i Egentliga Finland vattenprov i olika delar av området (bilaga ), och kontrollundersökningsresultaten kompletterades med miljöförvaltningens resultat så vitt möjligt med avseende på provtagningstidpunkten.. VÄDERLEK OCH VATTENSTÅND ÅR Vintern / började enligt Meteorologiska institutet med mycket milt väder i Åbotrakten. I december och i början av januari var det mycket milt och regnigt. I mitten av januari blev vädret snabbt vintrigt, men nederbördsmängderna förblev små och marken var bar. I Åbo var månadens medeltemperatur ett par grader lägre än under normalperioden (år 8, tabell ). I månadsskiftet januarifebruari och i början av februari snöade det ymnigt, men redan före mitten av månaden blev vädret milt igen och det var endast tidvis köldgrader under nätterna. Redan i början av mars hade snön till största delen smultit bort och vädret var mycket våraktigt för årstiden. I mitten av månaden sjönk temperaturen under nollsträcket och det snöade en del. Månadens medeltemperatur var nästan fyra grader högre än under normalperioden. Även i april var medeltemperaturen högre än normalt och i slutet av månaden var det dagtid somrigt varmt. I början av maj blev det kallare igen, men i mitten av månaden började en veckas period med mycket varmt väder. Efter det blev vädret

11 () kallare igen och månadens medeltemperatur var trots värmeböljan typisk för årstiden. Under årets första månader och under våren var nederbördsmängderna mindre än det normala. I början av juni var vädret varmt, men i slutet av månaden blev det kyligt. Dagstemperaturerna var låga, det blåste friskt och haglade tidvis. Under första veckan i juli var vädret fortfarande kyligt, men sen blev det snabbt mycket varmt. Värmeböljan med dagstemperaturer t.o.m. över 0 grader varade från slutet av juli till mitten av augusti. Efter det sjönk temperaturen till temperaturer som är typiska för sensommaren, men vädret blev även mycket regnigt. I Åbo var augustimånadens medeltemperatur ett par grader högre än det normala och det regnade mer än vanligt. Hösten dvs. september, oktober och november var mild och nederbördsmängderna var små. I september var vädret varmt och somrigt på dagarna. I oktober blev vädret mer höstaktigt och de första köldgraderna mättes i mitten av månaden. I slutet av månaden steg temperaturen igen och vädret var exceptionellt varmt för årstiden. I början av november blev det kallare, men vädret blev snabbt milt igen. I Åbo var det endast några dagar köldgrader. Vädret var grått och i landets södra delar var soltimmarna få. I december var vädret milt och regnigt ända till julen. Några dagar före julafton blev vädret kallare och det kom rikligt med snö, men redan före årsskiftet hade snön smultit bort. Enligt Meteorologiska institutet var havsvattenståndets dygnsmedeltal i Hangö år som lägst i slutet av januari (ca -0 cm) och som högst i december (ca +0 cm, bilaga ). Från januari till december hölls vattenståndet under 0-linjen bortsett mitten av mars och sluthalvan av augusti. Före vattenprovtagningen i slutet av juli hade vattenståndet sjunkit från 0-linjen till ca - cm. TABELL. Meteorologiska institutets () statistik över väderförhållanden i Åbo (referensvärden för normalperioden 8 ). I II III IV V VI VII Temperatur -, 0,,,,,8, (ºC) 8 -, -, -,,0,,, Nederbörd 0 (mm) 8 * Nederbördssumman för året resp. medelnederbörden under normalperioden. VIII 8,0,0 80 IX,, X, 8 XI, 0,8 XII 0, -, 0 yht. 0* *. BELASTNING AV UNDERSÖKNINGSOMRÅDET.. Av fiskodling förorsakad belastning Fiskodlingsanläggningarna ligger på flera ställen runt Kasnäs, Hitis (Rysskär), Rosala (Bodö) och Bergön, och år var åtta anläggningar i funktion. Produktionen i havsområdet var år sammanlagd kg och belastningen cirka kg fosfor samt 8 kg kväve (tabell ). Antalet anläggningar minskade mellan åren 08 från till, och därmed minskade produktionen (tabell ). Belastningen har minskat mellan - och 00-talet på grund av utveckling av foder och utfodringsautomater. Nya fodertyper har ytterligare minskat belastning på talet.

12 ().. Belastning från fiskförädlingsanläggningens reningsverk I reningsverket vid Salmonfarms fiskförädlingsanläggning behandlas processvatten från anläggningen men också hushållsavloppsvatten från Kasnäs. Enligt NTM-centralen i Egentliga Finland (e-post M. Wideskog..) var år anläggningens belastning cirka,8 kg fosfor och kg kväve (tabell )... Annan belastning NTM-centralen i Egentliga Finland () har indelat Skärgårdshavet i kustvattentyper, och undersökningsområdet hör dels till den sydvästra mellanskärgården och dels till den sydvästra ytterskärgården. Enligt NTM-centralen i Egentliga Finland () är havsområdets ekologiska status måttlig. Den naturliga belastningen från land är liten i synnerhet sommartid. Diffus belastning i form av avloppsvatten från bosättning är relativt liten. Renat hushållsavloppsvatten släpps ut från reningsverket i Dalsbruk, och industrin i Dalsbruk medförde en betydande belastning på vattenmiljön (Finlands miljöcentral ) fram till år, men belastning som kom invid Dalsbruk påverkade inte direkt undersökningsområdet. I den östra delen av undersökningsområdet kan frodiga vattnen från Halikkoviken vara av betydelse. Belastningen från Finska viken och egentliga Östersjön är betydande (Helminen m.m. 8, NTM-centralen i Egentliga Finland ). Syrefria sediment förekommer lokalt i djuphöljor och förorsakar inre belastning, men dess storleksordning har inte undersökts. TABELL. Fiskodlingens produktion och belastning i Kasnäs-Rosala-Hitis havsområde. Källa: NTM-centralen i Egentliga Finland (..). Anläggning Ab Salmonfarm Oy, Kasnäs Lax Ab Kasnäs Fisk Ab Ab Salmonfarm Oy, Skallerfjärden Busö Lax Kb, Asken Busö Lax Kb, Busö Hitis Forell Ab, Rysskäret Bolax Lax Ab, Storholmen Ab Salmonfarm Oy, Granholm Granlunds Fisk Kb Sammanlagt Nummer Produktion kg/a Belastning P kg/a N kg/a tillfälligt avslutad

13 () TABELL. Produktionen av regnbågslax samt belastning i Kasnäs-Rosala-Hitis havsområde. År Antal anläggningar Produktion, kg P, kg/a N, kg/a TABELL. Belastning från reningsverket vid Salmonfarms fiskförädlingsanläggning i Kasnäs åren 0. År BODATU, kg/a P, kg/a N, kg/a

14 (). RESULTAT.. Vattenkvalitet... Vattnets temperatur och skiktning samt salt- och syrehalt Vattentemperatur var i slutet av juli vid ytan ca ºC (bilaga ). På sju ställen togs vattenprov vertikalt, och på ställen där vattendjupet var ca meter eller mera var temperaturen nära botten ca 8 ºC, och vatten var således skiktat på grund av temperaturskillnader. Salthalten, som räknades på basen av elektrisk ledningsförmåga, var vid ytan ca,,0. Vid botten var salthalten något högre men skillnaderna mellan yta och botten var små. Syrehalten nära botten analyserades på sju ställen och var <0,, mg/l (tabell ). Vid Bicko (station ) var syre slut vid botten så som ofta på sensommar. Syrebristen var kraftig (syremättnad<0 %) nära Granholmen vid Måsholmen och nordost om Hitis (stationer 8 och ). Söder om Kasnäs (station P) var syretillståndet bra. Förekomsten av fekala värmetoleranta koliforma bakterier ingick i programmet endast vid reningsverkets utsläppspunkt i Kasnäs (station P). Bakterier förekom både vid ytan och botten. Enligt Finlands miljöcentrals (0) klassifikation var vattnets allmänna användbarhet med hänsyn till indikatorbakterier utmärkt vid ytan och försvarlig vid botten. TABELL. Syrehalten och -mättnadsprocenten i vattnet nära botten (botten- m) i KasnäsRosala-Hitis kontrollundersökning åren 00. Station 0 Provdjup, m Datum mg/l ,..0,..0,..0 8,8..0,.8.0, ,8 0..., , 8..., % mg/l %, 0,8,0,,0,8,,, 8,,8 8 8 D 8, 8 mg/l % mg/l % mg/l % mg/l,0, 8 8,, 80, 8, 8,8,,, 0,8 8, <0, <, <0, <,0,, <0, <, 0,,,,, 0,8,, <0, <, 8, 0,,,0,,8,, 8,0 <0, <, 8,,8 P, % mg/l %,,,,

15 ()... Vattnets eutrofieringsgrad I slutet av juli var siktdjupen,8,8 meter. På basen av siktdjupet var det produktiva skiktet för växtplankton således från ytan ner till cirka,, 8 eller meters djup. I sammelprov från det produktiva skiktet för växtplankton var fosforhalter och klorofyllhalter, (tabell ). På sju stationer analyserades också fosfatfosfor (PO-P), och halterna var små. Totalkvävehalter var kvävehalter 0. Halter av nitrat- och nitritkväve (NO-N) var små eller låg under analysgränsen. Ammoniumkvävehalter (NH-N) var tydligt högre än analysgränsen (< ). På basen av fosforhalter var vatten i det produktiva skiktet för växtplankton oftast eutroft (P 80 ) men på många ställen lindrigt eutroft (P ) eller på gränsen av dessa. På basen av klorofyllhalter var undersökningsområdet eutroft (klorofyll ). Vid Måsholmen i Granholms trakten steg fosforhalten i det bottennära skiktet på grund av syrebrist. Enligt Finlands miljöcentrals (0) klassifikation för vattnets allmänna användbarhet var vattenkvaliteten för både fosfors och klorofylls del närmast nöjaktig (P: 0 ; klorofyll: ). Finlands miljöcentral () har angett klassgränser för bl. a. vattnets kemiska status i samband med ekologis klassificering av ytvatten (bilaga ). I kontrollundersökningen på sensommaren år var områdets status mycket varierande (bilaga ). Nära Bodö var status otillfredsställande eller dålig betraktat med gränsvärden för ytterskärgård. I andra delar av undersökningsområdet var status närmast måttlig eller otillfredsställande, men vid Granholm var fosforstatus t.o.m. god. På basen av resultaten var variationen i vattenkvaliteten minst vid Skallerfjärden (anläggning 0), Rysskäret (anläggning ) och Storholmen (anläggning ), och påverkan av anläggningar kunde inte fastställas på basen av vattenkvaliteten. Speciellt i Kasnästrakten men också vid Granholm var variationen mellan närsaltsresultaten större. Vid Bodö var halterna höga jämfört med gränsvärden för ytterskärgården. Orsaken till skillnader kan vara belastning men även lokal variation.

16 () TABELL. Närsalts- och klorofyllhalter i det produktiva skiktet för växtplankton i KasnäsRosala-Hitis havsområde i slutet av juli år. Delområde Djup Tot.N NO -N Station m Kasnästrakten A 0 B 0-0 JS 0-0 O 0 N 0 P 0 8 JS 0 Norra fjärden Skallerfjärden, anläggning 0 JS 0 C 0 < D 0 < 0 < Bodö, anläggning JS 0-0 E 0- F 0-0 Rysskäret, anläggning JS 0 G 0-0 H 0-0 I 0-0 < Storholmen, anläggning JS 0-0 < J 0- K 0 < L 0 < Granholm, anläggning < M 0-0 < < NH -N Tot.P PO -P Klorof ,0,,,,8,,0,0, ,8,,,,,8,0,,8,, 8,,0,,

17 ()... Andra resultat från sommaren NTM-centralen i Egentliga Finland tog vattenprov på området år i juli och slutet av augusti, och fem av stationer används för jämförelse (bilaga ). Station var samma som i kontrollundersökningen, station nordost om Hitis, station sydväst om Örö, station cirka km nordost om Granholmen och station i Bolaxfjärden öster om Hitis. Vattendjupet på miljöförvaltningens stationer, och var ungefär m, och således var de djupare än stationer i kontrollundersökningen. Vattenmassan var starkt skiktad på grund av temperaturskillnader, och kraftig syrebrist (syremättnad<0 %) förekom på station nordost om Hitis i mitten av juli. Också på station väster om Hitis sjönk syrehalten på sensommaren. Risk för total syresvinn fanns inte. I mitten av juli och i augusti längst nordost på station var närsaltshalter vid ytan ( m) ungefär lika som under kontrollundersökningen vid Granholm. Klorofyllhalten var lägre i mitten av juli än under senare provtagningstillfällen. Längst ost på station var närsalts- och klorofyllhalter vid ytan på samma nivå som vid Rysskäret. Vid Norra fjärden (station ) var närsalts- och klorofyllhalter vid ytan i mitten av juli lägre än under kontrollundersökningen. Sydväst om Örö (station ) var närsalts- och klorofyllhalter höga i mitten av juli och på samma nivå som vid Bodö i slutet av juli... Växtplankton Växtplanktonprov togs enligt programmet på fem ställen (stationer,,, 8 och D). Totala växtplanktonbiomassan var 80 mg/m d.v.s. 0,,8 mg/l (bild, bilaga ). Biomassan var klart högst vid Norra fjärden (station ). Andelen oidentifierbara växtplantonorganismer (t.ex. encelliga monader, flagellater, ciliater) var av betydelse på alla stationer ( %). Också rekylalger (Cryptophyta) var allmänna ( % av totalbiomassan). Andelen grönalger (Chlorophyta) var cirka %. Kiselalger (Diatomophyceae) var vanliga endast på station. Blågröna alger (Cyanophyta) fanns på alla stationer ( %), men de utgjorde en större del av totalbiomassan endast på station. På alla stationer var släktet Aphanizomenon dominerande ( % av totalbiomassan). Alger av släktet Nodularia förekom på stationer, och D ( 8 % av totalbiomassan), och på station var biomassan av Aphanizomenon och Nodularia nästan lika stora. Släktet av Anabaena påträffades inte, men mindre blågröna alger (Chroococcales, Merismopedia, Romeria). Undersökningsområdet hör dels till den sydvästra mellanskärgården och dels till den sydvästra ytterskärgården (NTM-centralen i Egentliga Finland ); på basen av kartan ingår stationer och 8 till mellanskärgård och stationer och till ytterskärgård medan station D ligger på gränsen mellan dessa två. Enligt riktvärden för växt-

18 8 () planktonbiomassa (Finlands miljöcentral ) var status måttlig eller otillfredsställande (bilaga ). Hög växtplanktonbiomassa var en förklaring till höga närsaltshalter i vatten i Norra fjärden (station ). Växtplankton, biomassa och sammansättning (8.-..) blågröna alger rekylalger dinoflagellater guldalger kiselalger grönalger övr. växtplankton flagellater mg/m³ D station BILD. Växtplanktonbiomassa och -sammansättning i Kasnäs-Rosala-Hitis havsområde i slutet av juli. I guldalger (Chrysophyta) ingår fäst- och guldalger (Prymnesiophyceae och Chrysophyceae), men kiselalger (Diatomopyceae) har skilts från andra. I gruppen övr. växtplankton ingår alger vars taxon är oklar (t. ex. flagellater och monader). I gruppen flagellater ingår flagellater som inte hör till växtplankton (choano- och zooflagellater).

19 (). SAMMANFATTNING utförde sommaren en kontrollundersökning angående fiskodlingens påverkan i Kasnäs-Rosala-Hitis havsområde. Sammanlagt 8 fiskodlingar samt en fiskförädlingsanläggning deltog i undersökningen, som bestod av en vattenkvalitetsundersökning. Syftet med kontrollen är att utreda i vilken grad fiskodlingsverksamheten samt renade avloppsvatten eutrofierar havsområdet samt påverkningsområdets storlek. Fiskodlingsanläggningarna ligger på flera ställen runt Kasnäs, Hitis (Rysskär), Rosala (Bodö) och Bergön, och år var åtta anläggningar i funktion. Produktionen i havsområdet var enligt ELY-centralen i Egentliga Finland sammanlagd cirka kg och belastningen cirka kg fosfor samt 8 kg kväve. Enligt NTM-centralen i Egentliga Finland var år anläggningens belastning kg fosfor och kg kväve. Vattenkvaliteten undersöktes år i Kasnäs-Rosala-Hitis havsområde en gång (8...) på 8 provstationer. Kontrollundersökningen gjordes enligt det programförslag som utarbetades av på våren. Förslaget kompletterades med sex vattenprovstationer av Janne Suomela på NTM-centralen i Egentliga Finland. Vattentemperaturen var vid ytan ca ºC och nära botten ca 8 ºC, och vatten var skiktat på grund av temperaturskillnader. Salthalten räknades på basen av elektrisk ledningsförmåga och var vid ytan,,0. Syrehalten nära botten analyserades på sju ställen och var <0,, mg/l. Vid Bicko (station ) var syre slut vid botten så som ofta på sensommar. Syrebristen var kraftig (syremättnad<0 %) nära Granholmen vid Måsholmen och nordost om Hitis (stationer 8 och ). Förekomsten av fekala värmetoleranta koliforma bakterier ingick i programmet endast vid reningsverkets utsläppspunkt i Kasnäs (station P). Bakterier förekom både vid ytan och botten, och vattnets allmänna användbarhet var med hänsyn till indikatorbakterier utmärkt vid ytan och försvarlig vid botten. Siktdjupen var,8,8 meter. På basen av siktdjupet var det produktiva skiktet för växtplankton således från ytan ner till cirka,, 8 eller meters djup. I sammelproven var totalkvävehalten 0, fosforhalter och klorofyllhalter,. Enligt Finlands miljöcentrals klassifikation för vattnets allmänna användbarhet var vattenkvaliteten för både fosfors och klorofylls del närmast nöjaktig (P: 0 ; klorofyll: ). Enligt miljöcentrals klassifikation var områdets kemisk status på sensommaren år mycket varierande. Nära Bodö var status otillfredsställande eller dålig betraktat med gränsvärden för ytterskärgård. I andra delar av undersökningsområdet var status närmast måttlig eller otillfredsställande, men vid Granholm var fosforstatus t.o.m. god.

20 () På basen av resultaten var variationen i vattenkvaliteten minst vid Skallerfjärden (anläggning 0), Rysskäret (anläggning ) och Storholmen (anläggning ), och påverkan av anläggningar kunde inte fastställas på basen av vattenkvaliteten. Speciellt i Kasnästrakten men också vid Granholm var variationen mellan närsaltsresultaten större. Vid Bodö var halterna höga, men även referensresultat antydde, att sydväst om Örö (station ) var närsalts- och klorofyllhalter höga i mitten av juli. I Norra fjärden (station ) var hög växtplanktonbiomassa en förklaring till höga närsaltshalter. Växtplanktonprov analyserades på fem stationer. Växtplanktonbiomassan var cirka 0,,8 mg/l. Oidentifierbara växtplantonorganismer (t.ex. encelliga monader, flagellater, ciliater) var av betydelse på alla stationer ( %). Också rekylalger (Cryptophyta) var allmänna ( % av totalbiomassan). Blågröna alger (Cyanophyta) fanns på alla stationer ( %), men de utgjorde en större del av totalbiomassan endast på station. På alla stationer var släktet Aphanizomenon dominerande ( % av totalbiomassan). Alger av släktet Nodularia förekom på stationer, och D ( 8 % av totalbiomassan), och på station var biomassan av Aphanizomenon och Nodularia nästan lika stora. Släktet av Anabaena påträffades inte, men mindre blågröna alger (Chroococcales, Merismopedia, Romeria). Åbo den december Reetta Räisänen biolog

21 () Litteratur: Finlands miljöcentral,. Miljöskyddsprogram för fiskodlingen 0. Skärgårdshavet, Bottenhavets kust och Åland. Finlands miljöcentrals duplikat S. Finlands miljöcentral, 0. Vattnets allmänna användbarhet, gränservärden för klasser, utskrift från WWWsidorna. Finlands miljöcentral 08 (tekijät Kettunen, I., Mäkelä, A. ja Heinonen, P.) Vesistötietoa näytteenottajille. Ympäristöopas. Julkaisu. (Vattendragskunskap för provtagare. Endast på finska). Finlands miljöcentral. Ohje pintavesien ekologisen ja kemiallisen tilan luokitteluun vuosille päivitetyt arviointiperusteet ja niiden soveltaminen. Ympäristöhallinnon ohjeita. (Anvisning för klassificering av det ekologiska och kemiska tillståndet i ytvattnen uppdaterade bedömningsgrunder och tillämpning av dessa.) På finska. Endast som pdf-publikation (ISBN ). Helminen, H. m.m. 8. Itämereltä Saaristomereen tulevan fosfori- ja typpikuormituksen arviointi kolmiulotteisen virtausmallin avulla. Vesitalous. ss. Järvinen & al.. Kasviplanktonin laskentamenetelmät. Suomen ympäristökeskuksen verkkojulkaisu... Meteorologiska institutet. Klimatologisk översikt. NTM-centralen i Egentliga Finland,. Varsinais-Suomen pintavesien toimenpideohjelma vuoteen. (endast på finska). Julkaisu /. ISBN (PDF) ELY>Ajankohtaista>Julkaisut>. NTM-centralen i Egentliga Finland,. Ytvattens ekologiska status, Egentliga Finland. Finland>Aktuellt>Pressmeddelanden (..). ELYcentralen i Egentliga Finland ().

22

23 I III V VII IX XI 0 dygnsmedeltal min 0 max provdag Vattenstånd, cm Havsvattenståndet i Hangö år (enl. Meteorologiska institutet) BILAGA -80

24 Vesinäytteiden tutkimustuloksia Kasnäs-Hiittinen-Rosala (KASNAS) Pvm... Hav.paikka Näytepaikka Kok.P PO-P, 8, <,0 < < < 0 0, Fek.k. C pmy/0 ml Klorof. Levä kvanl,8 0,0 0, 0,0, 0 0,,,0,,8 0, , Kts. liite,8 0, KASNAS / F Anl. W Kok.syv.,0 m; Näk.syv.,0 m; Klo :; Näytt.ottaja JS; Ilm.lt. C; Pilv. /8; Tuulnop. m/s; Tuulsuunt. SW; 0-.. NH-N KASNAS / E Anl. N Kok.syv.,0 m; Näk.syv.,8 m; Klo :; Näytt.ottaja JS; Ilm.lt. C; Pilv. /8; Tuulnop. m/s; Tuulsuunt. SW; 0-.. Kok.N NO-N KASNAS / D Anl. 0 S Kok.syv.,0 m; Näk.syv., m; Klo :; Näytt.ottaja JS; Ilm.lt. C; Pilv. /8; Tuulnop. m/s; Tuulsuunt. S;.. Suol. o/oo KASNAS / C Anl. 0 W Kok.syv.,0 m; Näk.syv.,8 m; Klo :; Näytt.ottaja JS; Ilm.lt. C; Pilv. /8; Tuulnop. m/s; Tuulsuunt. S; 8.. Happik. Sähk.joht Kyll % ms/m KASNAS / B Anl. 0 N Kok.syv.,0 m; Näk.syv.,8 m; Klo :; Näytt.ottaja JS; Ilm.lt. C; Pilv. /8; Tuulnop. m/s; Tuulsuunt. SW; Happi mg/l KASNAS / A Anl. 0 SW Kok.syv.,0 m; Näk.syv., m; Näytt.ottaja JS; Ilm.lt. C; Pilv. /8; Tuulnop. m/s; Tuulsuunt. SW;.. Lämpöt C,0 0, 0 KASNAS / G Anl. N Kok.syv.,0 m; Näk.syv.,0 m; Klo :00; Näytt.ottaja JS; Ilm.lt. C; Pilv. /8; Tuulnop. m/s; Tuulsuunt. SW; 0-,0 Lounais-Suomen vesi- ja ympäristötutkimus Oy,8 0 BILAGA, sida /

25 Vesinäytteiden tutkimustuloksia Kasnäs-Hiittinen-Rosala (KASNAS) Pvm... Hav.paikka Näytepaikka Kok.P PO-P, < 8,,8 <,0 <, <,,0 Fek.k. C pmy/0 ml Klorof. Levä kvanl,8,8 0,8,8 0,,0 0, 0 KASNAS / M Anl. E Kok.syv. 8,0 m; Näk.syv.,8 m; Klo :0; Näytt.ottaja JS; Ilm.lt. C; Pilv. /8; Tuulnop. m/s; Tuulsuunt. S; 0-.. NH-N KASNAS / L Flackskär E Kok.syv.,0 m; Näk.syv., m; Klo :; Näytt.ottaja JS; Ilm.lt. C; Pilv. /8; Tuulnop. m/s; Tuulsuunt. S; 8.. Kok.N NO-N KASNAS / K Anl. N Kok.syv.,0 m; Näk.syv., m; Klo :0; Näytt.ottaja JS; Ilm.lt. C; Pilv. /8; Tuulnop. m/s; Tuulsuunt. S; 8.. Suol. o/oo KASNAS / J Anl. W Kok.syv. 8,0 m; Näk.syv., m; Klo :; Näytt.ottaja JS; Ilm.lt. C; Pilv. /8; Tuulnop. m/s; Tuulsuunt. S; Happik. Sähk.joht Kyll % ms/m KASNAS / I Södra Stenharun W Kok.syv.,0 m; Näk.syv.,0 m; Klo :; Näytt.ottaja JS; Ilm.lt. C; Pilv. /8; Tuulnop. m/s; Tuulsuunt. SW; Happi mg/l KASNAS / H Anl. W Kok.syv.,0 m; Näk.syv.,0 m; Klo :; Näytt.ottaja JS; Ilm.lt. C; Pilv. /8; Tuulnop. m/s; Tuulsuunt. SW; 0-.. Lämpöt C,0 0 KASNAS / N Anl. 8W Kok.syv.,0 m; Näk.syv., m; Klo :0; Näytt.ottaja JS; Ilm.lt. C; Pilv. /8; Tuulnop. m/s; Tuulsuunt. SW;, Lounais-Suomen vesi- ja ympäristötutkimus Oy 0 0 BILAGA, sida /

26 Vesinäytteiden tutkimustuloksia Kasnäs-Hiittinen-Rosala (KASNAS) Pvm... Hav.paikka Näytepaikka Kok.P PO-P ,8 8,8 8,8 Fek.k. C pmy/0 ml Klorof. Levä kvanl, 0 0,,,,, < 0,0, 0,0 0, 0,0 0,8 80, 0 KASNAS / JS Träskö SE Kok.syv.,0 m; Näk.syv., m; Klo :0; Näytt.ottaja JS; Ilm.lt. C; Pilv. /8; Tuulnop. m/s; Tuulsuunt. S;.. NH-N KASNAS / JS Bötsön W Kok.syv.,0 m; Näk.syv.,8 m; Klo :0; Näytt.ottaja JS; Ilm.lt. C; Pilv. /8; Tuulnop. m/s; Tuulsuunt. SW; Kok.N NO-N KASNAS / JS Rötsholm W Kok.syv. 8,0 m; Näk.syv.,8 m; Klo :0; Näytt.ottaja JS; Ilm.lt. 8 C; Pilv. /8; Tuulnop. m/s; Tuulsuunt. SW;.. Suol. o/oo KASNAS / JS Storland W Kok.syv.,0 m; Näk.syv., m; Klo 0:; Näytt.ottaja JS; Ilm.lt. C; Pilv. /8; Tuulnop. m/s; Tuulsuunt. S; 0-.. Happik. Sähk.joht Kyll % ms/m KASNAS / P Kasnäs S Kok.syv.,0 m; Näk.syv., m; Klo :; Näytt.ottaja JS; Ilm.lt. 8 C; Pilv. /8; Tuulnop. m/s; Tuulsuunt. SW; 8.. Happi mg/l KASNAS / O Anl. 8 N Kok.syv.,0 m; Näk.syv., m; Klo :; Näytt.ottaja JS; Ilm.lt. C; Pilv. /8; Tuulnop. m/s; Tuulsuunt. SW;.. Lämpöt C, 0 0 KASNAS / JS Rysskäret E Kok.syv.,0 m; Näk.syv., m; Klo :; Näytt.ottaja JS; Ilm.lt. C; Pilv. /8; Tuulnop. m/s; Tuulsuunt. SW;,0 Lounais-Suomen vesi- ja ympäristötutkimus Oy,8 0 BILAGA, sida /

27 Vesinäytteiden tutkimustuloksia Kasnäs-Hiittinen-Rosala (KASNAS) Pvm. 8.. Hav.paikka Näytepaikka Kok.N NO-N NH-N Kok.P PO-P < , Kts. liite < < < 8 0, Kts. liite 0,0 Kts. liite < Fek.k. C pmy/0 ml Klorof. Levä kvanl, 0 0,,,,,,, 0 00,8,8 0, ,,,0,8,8 0,8 0, KASNAS / Dr Bicko lä. Kok.syv., m; Näk.syv.,8 m; Klo :0; Näytt.ottaja JS; Ilm.lt. C; Pilv. /8; Tuulnop. m/s; Tuulsuunt. SW; 8, 8.. Suol. o/oo KASNAS / Dr Hiittinen koill. Kok.syv.,0 m; Näk.syv., m; Klo :0; Näytt.ottaja JS; Ilm.lt. C; Pilv. /8; Tuulnop. m/s; Tuulsuunt. S;.. Happik. Sähk.joht Kyll % ms/m KASNAS / Dr Hiittinen lä Kok.syv.,0 m; Näk.syv., m; Klo 0:0; Näytt.ottaja JS; Ilm.lt. C; Pilv. /8; Tuulnop. m/s; Tuulsuunt. SW; Happi mg/l KASNAS / JS Gräsör N Kok.syv.,0 m; Näk.syv.,8 m; Klo :0; Näytt.ottaja JS; Ilm.lt. C; Pilv. /8; Tuulnop. m/s; Tuulsuunt. S; 0-.. Lämpöt C,,, <0, < 0 0 0,0,0, KASNAS / Skäret Kok.syv.,0 m; Näk.syv., m; Klo 0:; Näytt.ottaja JS; Ilm.lt. C; Pilv. /8; Tuulnop. m/s; Tuulsuunt. S;,0 Lounais-Suomen vesi- ja ympäristötutkimus Oy,8 BILAGA, sida /

28 Vesinäytteiden tutkimustuloksia Kasnäs-Hiittinen-Rosala (KASNAS) Pvm. 8.. Hav.paikka Näytepaikka Happi mg/l Happik. Sähk.joht Kyll % ms/m Suol. o/oo Kok.N NO-N NH-N Kok.P PO-P < < < 8 0 Fek.k. C pmy/0 ml Klorof. Levä kvanl KASNAS / 8 Måsholmen 8 Kok.syv.,0 m; Näk.syv., m; Klo :; Näytt.ottaja JS; Ilm.lt. C; Pilv. /8; Tuulnop. m/s; Tuulsuunt. S; Lämpöt C,0,,,,, , , Kts. liite KASNAS / Dr Brännskär lo. Kok.syv.,0 m; Näk.syv.,0 m; Klo :0; Näytt.ottaja JS; Ilm.lt. C; Pilv. /8; Tuulnop. m/s; Tuulsuunt. SW;,,8, Lounais-Suomen vesi- ja ympäristötutkimus Oy, 0 0 0,0,0 0 0, BILAGA, sida /

29 BILAGA Klassgränser för kemisk status mm i samband med ekologis klassificering av ytvatten. Källa: Finlands miljöcentral. Typ Period Enhet Ref. värde Klassgränser Hög Sydvästra innerskärgård Tot. P VII-VIII Tot. N VII-VIII Siktdjup VII-VIII a-klorofyll VII-VIII Växtplankton, tot. VII-VIII biomassa Sydvästra mellanskärgård Tot. P VII-VIII Tot. N VII-VIII Siktdjup VII-VIII a-klorofyll VII-VIII Växtplankton, tot. VII-VIII biomassa Sydvästra ytterskärgård Tot. P VII-VIII Tot. N VII-VIII Siktdjup VII-VIII a-klorofyll VII-VIII Växtplankton, tot. VII-VIII biomassa God Måttlig Otillfredsställande Dålig μg/l < > μg/l < > m, <,, -,, -,, -, <, μg/l, <,, -,0,0 -,0,0 - > - 0 mg/l Ei vertailuarvoa tai luokkarajoja. μg/l μg/l m μg/l 0, < <0 <,8 < > >0,8 -,, -,0,0 -, <, -,, -,8,8 -, >, - 0 mg/l 0, <0, 0, - 0, 0, - 0,8 0,8 -, >, - μg/l μg/l m μg/l mg/l 8,, 0, < <0 <, <, <0, , -,8, -, 0, - 0,8 > >0 <, ,8 -,8,8 -,8, -,, - 0,8-0,8 0,8 -

30 BILAGA Vattnets kemiska status i Kasnäs-Rosala-Hitis kontrollundersökning på basen av Finlands miljöcentrals () kriterier angivna i samband med ekologisk klassificering av ytvatten. Färgsymboler: Hög God Måttlig Otillfredsställande Delområde Djup Tot.N Tot.P Klorof. Kustvattentyp * Station m Kasnästrakten Lv A Lv B Lv 0- Lv JS Lv 0- O Lv N Lv P Lv JS Lv Norra fjärden Lu 0- Skallerfjärden, anläggning 0 JS Lv C Lv/Lu D Lv/Lu Lu Bodö, anläggning JS Lu 0- E Lu 0- F Lu 0- Rysskäret, anläggning JS Lu G Lu 0- H Lu 0- I Lu 0- Storholmen, anläggning JS Lv/Lu 0- J Lu 0- K Lu L Lu Granholm, anläggning Lv M Lv 0-8 Lv 0- Dålig Resultat saknas Växtpl. Siktdjup biomassa mg/l m ,0,,,,8,,0,0,8 0,,8,,8,0,,,,, ,,8, ,0,, 0, 0,,,8,, 0 0,8,8, ,8,,,,,0,0, ,,8,0,,8,,, 0 0,8,,,,8, 0, * NTM-centralen i Egentliga Finland (): Lm = den sydvästra mellanskärgården, Lu = den sydvästra ytterskärgården, Lv/Lu = oklar zon. Inramade resultat föll i klassgränser eller var på oklar zon.

31 BILAGA. Vattenanalysresultat (NTM-centralen i Egentliga Finland) Källa: miljöförvaltningens miljö- och geoinformationstjänst OIVA (datasökning..) Paikka Aika Syvyys Lämpöt. Sameus Sähk.joht. Salinit. Happi Happi m C FNU ms/m ELF kyll.% mg/l Dr Halsskär pohj.., 00,8,8, 0,, 8,,8 0, Dr Halsskär pohj.8. 0-,8,, 0,,,,, Väst Vardkasudd it.. 0-, 80, 8,8,0 0,,,, 0,8 Väst Vardkasudd it.8. 0-, 0,,0, 0, 8, 8, 0 Dr Hiittinen länt.. 0-8,0, ,,0,,, 0, Sida / Klorof.-a, Kok-P PO-P Kok-N NH-N NO-N 80,,, 0 0,,,, ,,, ,, 80,,,,,

32 BILAGA fortsätter Paikka Dr Hiittinen länt Dr Örö loun Dr Örö loun Dr Örö loun Sida / Aika Syvyys m , Sähk.joht. Salinit. Happi Happi ms/m ELF kyll.% mg/l Klorof.-a, Kok-P PO-P Kok-N NH-N NO-N Lämpöt. C Sameus FNU 8, 8, 8,,, 0 8,, 8, 0,0, ,, 0 8,,,,,,,,, 0,0 80,,,,,,8,,,,,,,,,, 8 8, 8, 8 8, 8, 8, 8, 8, 8,8 8,8 8, 8,,,,,0,,8,8 0, 8, 8, 00,, 0,

33 SAMPLE: PLACE: KASNAS DATE: 8.. DEPTH: m, D BILAGA ( sidor) N E COUNTED BY Lounais-Suomen vesi- ja ympäristötutkimus Oy, SA ON // CHAMBER VOLUME=ml, DIAM=mm BIOMASS OF PHYTOPLANKTON COUNTED WITH Leica DMI000 B: units in 80 Kenttiä at 88x units in 0 Kenttiä at 0x units in Pohja at x Species Size A/H CHROOCOCCALES APHANIZOMENON SP. NODULARIA SPUMIGENA MERT. CRYPTOMONADALES CRYPTOMONADALES CRYPTOMONADALES HEMISELMIS VIRESCENS DROOP PLAGIOSELMIS PROLONGA BUTCHER TELEAULAX SP. DINOPHYCEAE DINOPHYCEAE DINOPHYSIS ACUMINATA CLAP.&LA HETEROCAPSA ROTUNDATA (LOHMANN HETEROCAPSA SP. HETEROCAPSA TRIQUETRA (EHR.) S CHRYSOCHROMULINA SP. PSEUDOPEDINELLA SP. CHAETOCEROS SP. CHAETOCEROS SP. CHAETOCEROS SP. CHAETOCEROS SP. EUPODISCALES EUPODISCALES PYRAMIMONAS SP. PYRAMIMONAS SP. PYRAMIMONAS VIRGINICA PENN. CRASPEDOPHYCEAE EBRIA TRIPARTITA (SCHUM.) LEMM FLAGELLATES SPP. AUTO (SPHERE) FLAGELLATES SPP. HET. (OVAL) FLAGELLATES SPP. HET. (OVAL) FLAGELLATES SPP. HET. (SPHERE) FLAGELLATES SPP. HET. (SPHERE) FLAGELLATES SPP. HET. (SPHERE) MONAD AUTOTROPHIC MONAD AUTOTROPHIC MONAD AUTOTROPHIC MONAD AUTOTROPHIC MESODINIUM RUBRUM LOHM. 8 HET HET HET HET HET HET Volume Units Coeff Units/l Units % ww ww % CYANOPHYTA - CYANOPHYCEAE CHROOCOCCALES NOSTOCALES CRYPTOPHYTA DINOPHYTA CHRYSOPHYTA PRYMNESIOPHYCEAE CHRYSOPHYCEAE DIATOMOPHYCEAE CHLOROPHYTA PRASINOPHYCEAE CHOANO- JA ZOOFLAGELLATA OTHER PHYTOPLANKTON MONADS AND FLAGELLATES CILIATES WITH ENDOSYMB. ALGAE Total counted: 8 Total autotrophs: Total heterotrophs:

34 SAMPLE: 8 PLACE: KASNAS, N E DATE:.. DEPTH: m COUNTED BY Lounais-Suomen vesi- ja ympäristötutkimus Oy, SA ON // CHAMBER VOLUME=ml, DIAM=mm BIOMASS OF PHYTOPLANKTON COUNTED WITH Leica DMI000 B: 8 units in 0 Kenttiä at 88x units in 0 Kenttiä at 0x 8 units in Pohja at x COMMENT: Näytteessä paljon x µm heterotrofista flagellaattia, jota ei ole otettu laskentaan mukaan. Oscillatoriales oli lyhyinä noin µm pätkinä, joita laskettu 0 kpl/ näkökenttää. Näytteessä havaittiin kpl litoraalilajia Amphiprora ornata. Species Size A/H Volume Units Coeff. Units/l Units % ww ww % CHROOCOCCALES MERISMOPEDIA SP ROMERIA SP ROMERIA SP OSCILLATORIALES fields APHANIZOMENON SP NODULARIA SPUMIGENA MERT CRYPTOMONADALES fields 0 CRYPTOMONADALES CRYPTOMONADALES HEMISELMIS VIRESCENS DROOP KATABLEPHARIS OVALIS SKUJA HET PLAGIOSELMIS PROLONGA BUTCHER fields 0 TELEAULAX SP DINOPHYCEAE DINOPHYSIS ACUMINATA CLAP.&LA HETEROCAPSA ROTUNDATA (LOHMANN HETEROCAPSA SP CHRYSOCHROMULINA SP PSEUDOPEDINELLA SP PSEUDOPEDINELLA SP BACILLARIALES CHAETOCEROS SP CHAETOCEROS SP CHAETOCEROS SP CYLINDROTHECA CLOSTERIUM (EHR EUPODISCALES MELOSIRA ARCTICA (EHR.) DICKIE MANTONIELLA SQUAMATA (MANTON&P cf fields PYRAMIMONAS SP fields PYRAMIMONAS VIRGINICA PENN BOTRYOCOCCUS SP MONORAPHIDIUM CONTORTUM (THUR EBRIA TRIPARTITA (SCHUM.) LEMM HET FLAGELLATES SPP. AUTO (OVAL) FLAGELLATES SPP. AUTO (OVAL) FLAGELLATES SPP. AUTO (SPHERE) FLAGELLATES SPP. AUTO (SPHERE) FLAGELLATES SPP. HET. (OVAL) HET fields FLAGELLATES SPP. HET. (OVAL) HET FLAGELLATES SPP. HET. (OVAL) HET FLAGELLATES SPP. HET. (SPHERE) HET fields FLAGELLATES SPP. HET. (SPHERE) HET MONAD AUTOTROPHIC MONAD AUTOTROPHIC MONAD AUTOTROPHIC MONAD AUTOTROPHIC MONAD AUTOTROPHIC MESODINIUM RUBRUM LOHM CYANOPHYTA - CYANOPHYCEAE CHROOCOCCALES.. 0. OSCILLATORIALES NOSTOCALES CRYPTOPHYTA... DINOPHYTA CHRYSOPHYTA... PRYMNESIOPHYCEAE CHRYSOPHYCEAE DIATOMOPHYCEAE... CHLOROPHYTA PRASINOPHYCEAE CHLOROPHYCEAE CHOANO- JA ZOOFLAGELLATA OTHER PHYTOPLANKTON MONADS AND FLAGELLATES CILIATES WITH ENDOSYMB. ALGAE Total counted: Total autotrophs: Total heterotrophs:

35 SAMPLE: PLACE: KASNAS, N E DATE: 8.. DEPTH: m COUNTED BY Lounais-Suomen vesi- ja ympäristötutkimus Oy, SA ON // CHAMBER VOLUME=ml, DIAM=mm BIOMASS OF PHYTOPLANKTON COUNTED WITH Leica DMI000 B: 0 units in 0 Kenttiä at 88x units in 0 Kenttiä at 0x units in Pohja at x COMMENT: Näytteessä havaittiin yksi litoraali piilevä Amphiprora paludosa. Species Size A/H Volume Units Coeff. Units/l Units % ww ww % ROMERIA SP APHANIZOMENON SP NODULARIA SPUMIGENA MERT NODULARIA SPUMIGENA MERT CRYPTOMONADALES CRYPTOMONADALES CRYPTOMONADALES HEMISELMIS VIRESCENS DROOP PLAGIOSELMIS PROLONGA BUTCHER TELEAULAX SP DINOPHYSIS ACUMINATA CLAP.&LA HETEROCAPSA ROTUNDATA (LOHMANN HETEROCAPSA SP CHRYSOCHROMULINA SP PSEUDOPEDINELLA SP ACTINOCYCLUS OCTONARIUS EHR BACILLARIALES CHAETOCEROS SP CHAETOCEROS SP CYLINDROTHECA CLOSTERIUM (EHR EUPODISCALES MANTONIELLA SQUAMATA (MANTON&P cf PYRAMIMONAS SP PYRAMIMONAS SP EBRIA TRIPARTITA (SCHUM.) LEMM HET FLAGELLATES SPP. AUTO (OVAL).. 0. FLAGELLATES SPP. AUTO (SPHERE) FLAGELLATES SPP. AUTO (SPHERE) FLAGELLATES SPP. AUTO (SPHERE) FLAGELLATES SPP. HET. (OVAL) HET FLAGELLATES SPP. HET. (OVAL) HET FLAGELLATES SPP. HET. (SPHERE) HET FLAGELLATES SPP. HET. (SPHERE) HET 8... FLAGELLATES SPP. HET. (SPHERE) HET MONAD AUTOTROPHIC MONAD AUTOTROPHIC MONAD AUTOTROPHIC MONAD AUTOTROPHIC MESODINIUM RUBRUM LOHM MESODINIUM RUBRUM LOHM CYANOPHYTA - CYANOPHYCEAE CHROOCOCCALES NOSTOCALES CRYPTOPHYTA DINOPHYTA CHRYSOPHYTA PRYMNESIOPHYCEAE CHRYSOPHYCEAE DIATOMOPHYCEAE CHLOROPHYTA PRASINOPHYCEAE CHOANO- JA ZOOFLAGELLATA OTHER PHYTOPLANKTON MONADS AND FLAGELLATES CILIATES WITH ENDOSYMB. ALGAE Total counted: 8 0. Total autotrophs: Total heterotrophs:

36 SAMPLE: 8 PLACE: KASNAS, N E DATE:.. DEPTH: m COUNTED BY Lounais-Suomen vesi- ja ympäristötutkimus Oy, SA ON /8/ CHAMBER VOLUME=ml, DIAM=mm BIOMASS OF PHYTOPLANKTON COUNTED WITH Leica DMI000 B: units in Kenttiä at 88x units in 0 Kenttiä at 0x units in Pohja at x Species Size A/H Volume Units Coeff. Units/l Units % ww ww % CHROOCOCCALES APHANIZOMENON SP CRYPTOMONADALES CRYPTOMONADALES CRYPTOMONADALES CRYPTOMONADALES HEMISELMIS VIRESCENS DROOP PLAGIOSELMIS PROLONGA BUTCHER TELEAULAX SP DINOPHYCEAE DINOPHYSIS ACUMINATA CLAP.&LA HETEROCAPSA ROTUNDATA (LOHMANN HETEROCAPSA SP CHRYSOCHROMULINA SP PSEUDOPEDINELLA SP PSEUDOPEDINELLA SP ACTINOCYCLUS OCTONARIUS EHR BACILLARIALES CHAETOCEROS SP CHAETOCEROS SP CHAETOCEROS SP CYLINDROTHECA CLOSTERIUM (EHR EUPODISCALES EUPODISCALES MANTONIELLA SQUAMATA (MANTON&P cf PYRAMIMONAS SP PYRAMIMONAS SP PYRAMIMONAS VIRGINICA PENN FLAGELLATES SPP. AUTO (OVAL) FLAGELLATES SPP. AUTO (SPHERE) FLAGELLATES SPP. AUTO (SPHERE) FLAGELLATES SPP. AUTO (SPHERE) FLAGELLATES SPP. HET. (OVAL) HET FLAGELLATES SPP. HET. (OVAL) HET FLAGELLATES SPP. HET. (SPHERE) HET FLAGELLATES SPP. HET. (SPHERE) HET FLAGELLATES SPP. HET. (SPHERE) HET MONAD AUTOTROPHIC MONAD AUTOTROPHIC MONAD AUTOTROPHIC MONAD AUTOTROPHIC MESODINIUM RUBRUM LOHM CYANOPHYTA - CYANOPHYCEAE CHROOCOCCALES NOSTOCALES CRYPTOPHYTA DINOPHYTA CHRYSOPHYTA PRYMNESIOPHYCEAE CHRYSOPHYCEAE DIATOMOPHYCEAE CHLOROPHYTA PRASINOPHYCEAE OTHER PHYTOPLANKTON... MONADS AND FLAGELLATES.8.. CILIATES WITH ENDOSYMB. ALGAE Total counted: Total autotrophs: Total heterotrophs:...8

37 SAMPLE: PLACE: KASNAS, 8 N E DATE: 8.. DEPTH: m COUNTED BY Lounais-Suomen vesi- ja ympäristötutkimus Oy, SA ON // CHAMBER VOLUME=ml, DIAM=mm BIOMASS OF PHYTOPLANKTON COUNTED WITH Leica DMI000 B: units in 0 Kenttiä at 88x units in 0 Kenttiä at 0x units in Pohja at x COMMENT: Näytteessä havaittiin yksi litoraali piilevä Amphiprora paludosa. Species Size A/H Volume Units Coeff. Units/l Units % ww ww % CHROOCOCCALES APHANIZOMENON SP CRYPTOMONADALES CRYPTOMONADALES CRYPTOMONADALES HEMISELMIS VIRESCENS DROOP PLAGIOSELMIS PROLONGA BUTCHER TELEAULAX SP DINOPHYSIS ACUMINATA CLAP.&LA DINOPHYSIS ROTUNDATA CLAP.&LA HET HETEROCAPSA ROTUNDATA (LOHMANN HETEROCAPSA SP HETEROCAPSA TRIQUETRA (EHR.) S CHRYSOCHROMULINA SP PSEUDOPEDINELLA SP CHAETOCEROS SP CHAETOCEROS SP CHAETOCEROS SP CYLINDROTHECA CLOSTERIUM (EHR MANTONIELLA SQUAMATA (MANTON&P cf PYRAMIMONAS SP PYRAMIMONAS SP PYRAMIMONAS VIRGINICA PENN SPERMATOZOPSIS EXULTANS KORSH FLAGELLATES SPP. AUTO (OVAL) FLAGELLATES SPP. AUTO (SPHERE) FLAGELLATES SPP. AUTO (SPHERE) FLAGELLATES SPP. HET. (OVAL) HET FLAGELLATES SPP. HET. (OVAL) HET FLAGELLATES SPP. HET. (OVAL) HET FLAGELLATES SPP. HET. (SPHERE) HET FLAGELLATES SPP. HET. (SPHERE) HET MONAD AUTOTROPHIC MONAD AUTOTROPHIC MONAD AUTOTROPHIC MONAD AUTOTROPHIC MONAD AUTOTROPHIC MESODINIUM RUBRUM LOHM MESODINIUM RUBRUM LOHM CYANOPHYTA - CYANOPHYCEAE CHROOCOCCALES NOSTOCALES CRYPTOPHYTA DINOPHYTA CHRYSOPHYTA PRYMNESIOPHYCEAE CHRYSOPHYCEAE DIATOMOPHYCEAE CHLOROPHYTA PRASINOPHYCEAE..8.8 CHLOROPHYCEAE OTHER PHYTOPLANKTON MONADS AND FLAGELLATES.8.. CILIATES WITH ENDOSYMB. ALGAE Total counted:.8 Total autotrophs: Total heterotrophs: