Insatser för ökad och säker cykling bland barn och unga
|
|
- Joakim Eriksson
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Insatser för ökad och säker cykling bland barn och unga NTF RAPPORT 2018:6 Insatser på mellanstadiet, gymnasiet och universitetet
2 Innehåll Sammanfattning Inledning Bakgrund Syfte Metod Resultat Mellanstadiet Manual för cykeldagar och lektionsförslag Tävlingen #min skolväg Skolpersonal: information, utbildning och dialog Föräldrar: information, utbildning och dialog Kommuner: återkopplande dialog Gymnasiet: #Cykla mer Föremätning av cykling och cykelhjälmsanvändning Aktiviteter i Jönköping Aktiviteter i Köping Aktiviteter i Mariestad Tävlingen #cyklamer Uppföljning och lärdomar Universitetet: Hjälp en hjälmlös Uppföljning Sammanfattande diskussion och slutsatser Våra verktyg Referenser Bilaga 1. Kommuner
3 Sammanfattning NTF har under år 2018 inom ramen för projektet Ökad säker cykling för barn och unga samarbetat med kommuner, skolor, lärare, föräldrar, studentkår, elevråd och försäkringsbolag för att tillsammans främja just ökad och säker cykling. Projektet har finansierats med stöd från Trafikverket och har bestått av tre delprojekt som vänder sig till olika målgrupper och därför använder olika metoder. Mellanstadiet Att få fler mellanstadieelever att cykla och skapa en säker trafikmiljö runt skolan kräver att såväl föräldrar, skola och kommun stöttar barnen och gör insatser för att barnen ska vilja och kunna cykla. NTF har tagit fram ett pedagogiskt material som mellanstadieskolor kan använda i den ordinarie undervisningen. Materialet består av en manual för hur skolan kan anordna en cykeldag, ett lektionsförslag i årskurs 5-6 kopplat till filmen Cykelfeber, samt verktyget/ tävlingen #minskolväg. Materialet finns att ladda ned kostnadsfritt på webbsidan Trafikeniskolan.se. Materialet har presenterats för lärare och rektorer på 160 skolor runt om i landet. Vid dessa möten har NTF också lyft frågor om hur skolan kan bidra till ett ökat och säkert cyklande bland eleverna. Ungefär hälften av mellanstadieskolorna som NTF har träffat har rekommendationer om cykling, men få skolor ger rekommendationer till föräldrarna om att inte skjutsa sina barn i bil och bara några få skolor har cyklande/vandrande skolbuss. NTF har också träffat föräldrar på föräldramöten och föräldraråd för att ha en dialog om barnens skolväg, fördelarna med cykling och varför föräldrarna inte ska skjutsa sina barn till skolan. Totalt har vi träffat föräldrar på 46 skolor. På två tredjedelar av skolorna tycker inte föräldragrupperna att vägen till skola och fritidsintressen håller en fullgod säkerhetsstandard. Föräldrarna har beskrivit vilka specifika platser som är problematiska och NTF har återkopplat denna information till respektive kommun. NTF har därigenom i flera kommuner bidragit till att förändringar ska komma till stånd. Gymnasiet NTF inledde under våren ett samarbete med tre gymnasieskolor. Projektet inleddes med dialog om vad som kan få eleverna att börja cykla. Därefter planerades aktiviteter utifrån det. Aktiviteterna utformades olika på de olika skolorna och genomfördes under våren och början av höstterminen. Under september arrangerades också tävlingen #cyklamer, där det gällde för eleverna att registrera hur mycket de cyklade i en mobilapplikation. Elevernas engagemang har varit måttligt. På en av tre skolor kunde vi se att betydligt fler cyklade vid slutet av projektet. Generellt är det få som cyklar till skolan på gymnasiet. Många elever har långt till skolan och åker kollektivt. Andra övningskör eller har nyligen tagit körkort och är inte intresserade av att cykla. En lärdom från projektet är att tröskeln till en beteendeförändring behöver vara låg för att påverka gymnasieungdomar att cykla. I det här fallet hade fler elever behövt ha cykelavstånd till skolan. En bred förankring med kommun, rektor, elevråd, elevoch fritidssamordnare med flera är en framgångsfaktor i den här typen av projekt. Universitetet På Lunds universitet satte NTF upp en pop up butik och sålde kraftigt rabatterade kvalitetshjälmar under en vecka i september. Projektet som kallades Hjälp en hjälmlös efter en dansk förlaga, möttes av entusiasm från studenterna. Målgruppen cyklar mycket. Många har nyligen flyttat hemifrån och cyklar i en ny stad. Kanske gör det att de också är mer öppna för en beteendeförändring. I en smsuppföljning tre månader efter försäljningen svarade 85 procent att de fortfarande använde sin hjälm. 39 procent av dem var nya hjälmanvändare. Förhoppningsvis har de skaffat sig en vana som de fortsätter med resten av livet. Slutsatser Beteendeförändring förutsätter ett långsiktigt arbete. NTF har i detta projekt nått tusentals föräldrar, studenter, lärare och rektorer och kommuntjänstemän. Tillsammans är de nyckelpersoner för att få till en förändring så att fler barn och unga cyklar och cyklar säkert. NTF kan vara en resurs i detta arbetet som katalysator, kunskapsförmedlare och inspirationskälla. 3
4 1 Inledning NTF är en fri, självständig och idéburen organisation som arbetar för en säker trafik. NTF arbetar på ideell och demokratisk grund genom folkrörelser, organisationer, samhällsinstitutioner, företag och enskilda. En av NTF:s viktigaste verksamheter är nationella projekt, projekt som delar av eller hela NTF-organisationen är delaktig i, ofta tillsammans med någon eller flera medlemsorganisationer. Ett nationellt projekt under år 2018 är projektet Ökad och säker cykling för barn och unga. Projektet är i sin helhet finansierat av de medel som regeringen avsatte 2018 för information och kunskapshöjande åtgärder för att öka säkert cyklande bland barn, unga och utlandsfödda och som betalas ut genom Trafikverkets stöd till ideella organisationer. 2 Bakgrund Jämförelser av resvaneundersökningar från olika tidsperioder visar att barn och unga vuxna cyklar allt mindre (1). Barn mellan 6 och 14 år cyklar i genomsnitt 42 procent kortare sträcka nu än under mitten av 1990-talet, och ungdomar och unga vuxna i åldern år cyklar i genomsnitt 46 procent kortare sträcka nu. Att den cyklade sträckan minskat beror inte på att barn och unga cyklar allt kortare sträckor, utan på att andelen personer som cyklar har minskat. Trots att cyklandet minskat bland barn och unga är de den åldersgrupp som gör flest antal resor med cykel. Cyklandet är störst i åldrarna 7-14 år (2). Lyckligtvis är det inte många barn och unga som dör som cyklister i trafiken. Under tidsperioden omkom en 12-åring, en 14-åring, en 15-åring och två 17-åringar på cykel (3). Antalet allvarligt skadade (ISS 9-) barn 0 17 år är däremot många fler, 113 stycken under dessa fem år, närmare 23 barn i genomsnitt per år. I åldersgruppen 9 17 år innebär det två barn per år och årskull som skadats allvarligt vid cykling. Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI) har på uppdrag av regeringen tittat på orsaker till att barn och unga cyklar allt mindre. De pekar på en rad olika faktorer, bland annat att barn har fått längre avstånd till fritidsaktiviteter och till skolan genom det fria skolvalet, fler bilar i hushållen, förändringar i hur barn leker och kommunicerar samt att föräldrarna inte har tid att gå och cykla med barnen. Föräldrar är mer oroliga för att släppa ut sina barn själva än man varit tidigare, vilket är paradoxalt eftersom det blir allt säkrare i trafiken. I VTI:s uppdrag låg även att föreslå åtgärder för ökat och säkert cyklande. Rapportförfattarna föreslår bland annat bättre infrastruktur och underhåll samt att höja planerares kompetens om barn och ungas cyklande, att införa kunskapsmål om cykling i läroplanen, nationellt kampanjarbete och kommunalt samarbete om cykling för barn, att öka föräldrars trygghet och engagemang genom egen inventering av barnens skolväg, att se till att alla barn har tillgång till cykel, stöldsäkra, trygga och lättillgängliga cykelparkeringar, samt att se över när och för vilka avstånd elever ska erbjudas gratis busskort. (2) När många skjutsar sina barn till och från skolan med bil så leder detta till trafikproblem vid skolorna och barnen missar naturliga tillfällen att röra på sig. Även barnens inställning till bilanvändande påverkas, en inställning som kan vara svår att påverka senare i livet. Försäkringsbolaget If genomför varje år en trafiksäkerhetsundersökning bland grundskolerektorer (4). Undersökningen visar på en negativ utveckling där så mycket som 60 procent av rektorerna år 2018 anser att trafiksäkerheten runt skolan är ett problem och 40 procent av rektorerna uppger att det är fler föräldrar som skjutsar sina barn idag än vad det var för tre år sedan. 3 Syfte Syftet med projektet är att bidra till ökad säker cykling bland barn och unga och därmed öka cyklandet och minska antalet dödade och svårt skadade cyklister. 4
5 4 Metod NTF vill med detta projekt bidra till att barn och ungas säkra cyklande ökar. För att nå resultat behöver man inom en kommun arbeta på flera fronter, med olika målgrupper och metoder. Aktiviteterna i de olika delprojekten genomförs i huvudsak i 50 kommuner i landet. I första hand vänder vi oss till kommuner som redan idag arbetar aktivt för att öka det säkra cyklandet inom kommunen. Vi prioriterar kommuner som rent geografiskt har goda förutsättningar för cykling (inte alltför stora avstånd, tillräckligt stor centralort etc.) och som arbetar med att utveckla infrastrukturen, driften och underhållet för säker cykling. I slutet av projektet genomförs ett uppföljningsmöte med respektive kommun. I projektet arbetar NTF med olika metoder riktat till tre olika målgrupper: mellanstadieelever, gymnasieelever och högskole- och universitetsstudenter. Delprojekten som vänder sig till gymnasieoch högskole-/universitetselever är pilotprojekt. För mellanstadieelever tar vi fram ett pedagogiskt material som kan användas av mellanstadielärare i den ordinarie undervisningen. Materialet presenteras för lärare på möten runt om i landet, samt publiceras på webbsidan Trafikeniskolan.se. NTF träffar också föräldrar på föräldramöten och föräldraråd för att prata med dem om ökad och säker cykling. På gymnasiet prövar vi att i dialog med respektive skola hitta aktiviteter som kan motivera eleverna att cykla mer. Projektet består också av ett tävlingsmoment där eleverna registrerar hur mycket de cyklar i en mobilapplikation och kan vinna fina priser. På högskolan/universitetet sätter vi upp en pop up butik under en vecka och säljer kraftigt rabatterade cykelhjälmar till studenter. 5 Resultat Resultatet av projektet presenteras indelat på de tre olika målgrupperna. De kommuner där projektet genomförts listas i bilaga Mellanstadiet När barn kommer upp i års ålder kan de vara redo att cykla på egen hand till skolan om vägen dit har en säker utformning. I det här delprojektet har NTF träffat lärare och föräldrar för att tillsammans hitta vägar för att öka barnens cyklande under säkra former. NTF har tagit fram pedagogiska verktyg som skolan kan använda i undervisningen. Vi har diskuterat hur trafikmiljön ser ut runt skolan och återkopplat förslag på förbättringar till respektive kommun Manual för cykeldagar och lektionsförslag NTF har tagit fram en manual som beskriver hur skolan kan gå till väga för att genomföra en cykeldag och ett lektionsförslag för årskurs 5-6 kopplat till filmen Cykelfeber. Allt finns att ladda ned gratis på Trafikeniskolan.se Där finns också andra lektionsförslag om cykling för mellanstadiet som NTF har tagit fram med stöd av Trafikförsäkringsföreningen. 5
6 En cykeldag kan vara ett bra sätt att få eleverna att få upp ögonen för cykling och samtidigt ta upp frågor om trafiksäkerhet. Till exempel kan skolan genomföra ett temaarbete om ökad och säker cykling där man inleder med att arbeta med några lektionsförslag. Temaarbetet kan sedan avslutas med en cykeldag. Våra lektionsförslag om cykling för mellanstadiet Årskurs 4 Säker cykel Själva cykeldagen är indelad i fyra olika stationer. På station ett hålls en teoretisk lektion i klassrummet. Den Hur kom du till skolan idag? teoretiska lektionen tar upp trafikregler och visar Äggfallet trafikskyltar, varför man ska ha hjälm och hur en säker cykel ser ut. Här finns ett bildspel och ett talmanus som läraren kan använda sig av. På station två går läraren Årskurs 5-6 igenom hur hjälmen ska sitta och kontrollerar att Skolväg och trafik Kombinera gärna elevernas hjälmar är rätt inställda. På station tre, som med tävlingen #Min skolväg genomförs utomhus, besiktar eleverna sina egna cyklar. På station fyra får eleverna testa att cykla olika Ökad säker cykling med teknikbanor. Totalt presenteras nio teknikbanor i filmen Cykelfeber manualen, men skolan kan välja vilka de vill använda. I materialet finns även en checklista för säker cykel som Temadag trafik eleverna kan använda när de besiktar sina cyklar, ett föräldrabrev och ett schemaförslag för dagen. Allt för att det ska vara så enkelt som möjligt för skolan att genomföra en cykeldag på egen hand. 6
7 5.1.2 Tävlingen #min skolväg #Min skolväg är ett webbaserat verktyg där elever och föräldrar tillsammans kan kartlägga barnens skolväg och få ett betyg på hur säker skolvägen är. Inom ramen för projektet utvecklades verktyget så att eleverna även kan kartlägga sin skolväg på cykel. #Min skolväg är också en tävling där eleverna kan tävla individuellt eller klassvis. Vinnaren får kr till klasskassan. Tävlingen genomfördes under september till december. Målet är att inspirera och utbilda om barns väg till skolan och att öka medvetenheten kring riskerna i barns skolväg. I sin tur hoppas vi att det ska leda till en aktiv diskussion om hur dessa risker kan förebyggas och kringgås och hur trafiksäkerheten kan ökas Skolpersonal: information, utbildning och dialog NTF har besökt 160 skolor för att utbilda skolpersonal och presentera vårt pedagogiska material. Totalt har vi träffat lärare, rektorer och annan skolpersonal. Skolmaterialet har tagits emot väl av lärarna som generellt tycker att det är användbart och bra. Flera lärare har uttryckt att de önskar att de hade mer tid för trafikundervisning. Antal skolor som har rekommendationer kring cykling Ej svarat Ja Nej Antal skolor som har rekommendation att inte skjutsa i bil/ samåka om man måste skjutsa På mötena har vi lyft frågor om hur skolan kan bidra till ökad och säker cykling bland eleverna. Finns till exempel rekommendationer, attraktiva cykelparkeringar och cyklande/ vandrande skolbuss? Ungefär hälften (48 procent) av skolorna som vi träffat har rekommendationer kring cykling. Den vanligaste rekommendationen är att eleverna kan cykla till skolan själva från årskurs fyra, men det finns även skolor som rekommenderar från årskurs tre eller fem. Andra rekommendationer som skolorna har är att barnen ska ha hjälm, använda cykelbanan, använda anvisade cykelparkeringar och låsa sina cyklar. Dessutom att barnen inte får cykla på skolgården eller leka med cykeln på väg till och från skolan. På nästan fyra av fem skolor anser lärarna att det finns säkra och attraktiva cykelparkeringar. Merparten av skolorna, 126 stycken (nästan 80 %), saknar rekommendationer om att inte skjutsa sina barn med bil eller att samåka till skolan. Endast 25 skolor har sådana rekommendationer. På 114 skolor (ca 70 %) finns en avlämningsplats på lagom avstånd från skolan och på 35 skolor finns det inte. På några skolor berättar lärarna att avlämningsplatserna inte används av föräldrarna, trots att de finns. Det förekommer också att busshållplats och avlämningsplats är förlagda till samma plats, vilket inte är bra ur trafiksäkerhetssynpunkt. Endast sju skolor har cyklande eller vandrade skolbuss. Ej svarat Ja Nej På några skolor har personalen också tagit upp att eleverna inte använder cykelhjälm och att trafiksituationen runt skolan är kaotisk på morgonen. 7
8 Skolorna arbetar väldigt olika med cykling. En skola har till exempel med hjälp av stöd från en stiftelse köpt in cyklar och hjälmar som eleverna kan använda. En annan skola bedriver en cykelkampanj varje vår och kommer att använda sig av NTF:s material i nästa års kampanj. På en skola är pensionärer engagerade morgon och kväll för att hjälpa till vid korsningar. Många initiativ har också initierats efter NTF:s besök. Till exempel har några skolor själva tagit upp frågor om cykling och trafiksäkerhet med föräldrarna på föräldramöten. En skola har skickat hem information till föräldrarna om att eleverna ska använda cykelhjälm. På en skola där trafikmiljön är ett stort problem fortsätter NTF att arbeta tillsammans med kommunen och skolan för att komma fram till en lösning Föräldrar: information, utbildning och dialog NTF har haft 45 träffar med föräldrar på föräldramöten och föräldraråd. Totalt har vi träffat föräldrar. På mötena har föräldrarna fått information om fördelarna med att barnen cyklar och vad som krävs för säker cykling. Trafiksituationen runt skolan har diskuterats. Antal föräldragrupper som anser att gång- och cykelvägnätet till skolan och fritidsaktiviteter håller god säkerhetsstandard Drygt en tredjedel av föräldragrupperna, 17 grupper, tycker att gång- och cykelvägnätet till skolan och till fritidsaktiviteter håller en god säkerhetsstandard, 12 föräldragrupper anser inte det och enligt 16 föräldragrupper är det tveksamt. Föräldrarna pekar framför allt ut passager med höga hastigheter som ett problem som behöver åtgärdas. Även cykelbanor, farthinder och staket utanför skolan, bättre belysning och bättre drift och underhåll lyfts. Ja 12 Nej Nja Drift och underhåll av skolvägarna varierar på de olika skolorna. Ungefär hälften av föräldragrupperna tycker att det ser bra ut och lika många har synpunkter. Synpunkterna rör snöröjning, sandupptagning på våren och potthåll i vägen/cykelbanan som inte åtgärdas. Merparten (88 procent) av föräldragrupperna tycker att det finns säkra och attraktiva cykelparkeringar. Den låga hjälmanvändningen lyftes som ett problem av flera föräldragrupper. På några skolor har föräldramötena väckt idéer som lett till konkreta åtgärder. På en skola föreslog till exempel en av föräldrarna att de ska ordna en cykelkamp mellan klasserna i vår för att få fler barn att cykla och minska skjutsningen till skolan. På en annan skola där föräldrarna hade synpunkter på cykelparkeringen ordnade rektorn direkt en bättre cykelparkering Kommuner: återkopplande dialog NTF har fört en återkopplande dialog med 50 kommuner i slutet av projektet. Vi har förmedlat hur skolpersonal och föräldrar ser på trafikmiljön, drift och underhåll. Kommunerna är många gånger medvetna om de problem i trafikmiljön som NTF har förmedlat. Ibland finns redan planer på åtgärder. Andra gånger har ärendet fastnat någonstans på vägen, till exempel i dialogen med fastighetsbolaget som äger skolan, eller med Trafikverket som ansvarar för vägen. NTF:s möte med kommunen aktualiserar då frågan på nytt. Några kommuner arbetar redan aktivt med frågan. En kommun beskriver till exempel hur de har kartlagt barnens skolväg och sett att barnen viker av från cykelbanan och kör på vägen för att slippa en uppförsbacke. Utifrån det kommer kommunen bygga om cykelbanan så att den får en annan dragning. Vi har även lyft fördelarna med sopsaltning av gång- och cykelbanor vintertid. De flesta kommunerna känner till metoden med sopsaltning, men små kommuner uppger att den är för dyr för dem. Kommunerna har ofta utpekade cykelstråk där drift och underhåll är prioriterat, men dessa stråk är i huvudsak dragna för att passa vuxna cykelpendlare. NTF har ställt frågan om kommunen även kan prioritera andra cykelvägar, som elevernas skolvägar. Ungefär en tredjedel av kommunerna uppger att de kan prioritera fler vägar än de stora cykelstråken, en tredjedel har inte möjlighet till det och en tredjedel har inte svarat. 8
9 Några kommuner har börjat fundera över aktiviteter som främjar cykling, som till exempel att anlägga en cykellekpark där barn kan leka med cyklarna och samtidigt träna på trafikregler, eller införa temadagar som avslutas med att barnen får ett cykelkörkort. En kommun är särskilt intresserad av den information som samlas in genom #Min skolväg, för att ta del av hur barnens skolväg ser ut och använda det som ett underlag i planeringen. 9
10 5.2 Gymnasiet: #Cykla mer Vad kan få gymnasieelever att cykla mer? Kan den egna hälsan och miljön vara argument som får fler att börja cykla? Kan en tävling och möjligheten att vinna pengar vara en drivkraft för att ändra vanor? NTF samarbetade i det här projektet med tre gymnasieskolor, Erik Dahlbergsgymnasiet i Jönköping, Ullvigymnasiet i Köping och Vänersgymnasiet i Mariestad. Projektet inleddes med dialog, där man tillsammans med skolorna diskuterade vad som kan få eleverna att börja cykla och planerade aktiviteter därefter Föremätning av cykling och cykelhjälmsanvändning En föremätning genomfördes i början av projektet för att mäta hur många elever som cyklade till skolan och hur många av dem som använde hjälm. Mätningen visade att få elever cyklar. På Ullvigymnasiet där det går elever iakttogs 59 elever som cyklade till skolan. Tre av dem använde hjälm (5 %). På Erik Dahlbergsgymnasiet går elever och vid NTF:s mätning iakttogs 31 elever som cyklade till skolan. Tre av dem bar hjälm (10 %). På Vänersgymnasiet där det går ca. 100 elever genomfördes föremätning genom handuppräckning i årskurs ett och två, det vill säga de klasser som även går kvar på skolan under höstterminen. Metoden valdes för att även fånga in de som cyklar till skolskjutsen. Av 62 tillfrågade elever cyklade 13 till och från skolan eller skolskjutsen. Vid NTF:s kompletterande hjälmmätning iakttogs bara tre elever som cyklade till skolan, ingen av dem bar hjälm Aktiviteter i Jönköping I Jönköping har dialogen förts med skolledning och elevråd. Tillsammans har de bland annat kommit fram till att de ville ha en tävling mellan lärare och elever och att arrangera en pop-up-cykelverkstad på skolgården. Pop-up verkstan genomfördes i maj i samarbete med Länsförsäkringar och Haralds cykel och reparation. Eleverna fick möjlighet att få sina cyklar servade, NTF delade ut ringklockor och informerade om ökad säker cykling och höstens tävling. Efter sommaren har NTF haft nära kontakt med skolan, som har spridit information om tävlingen och uppmuntrat eleverna att delta. Lärarna har varit engagerade i projektet och ställde upp med ett lag i tävlingen för att utmana eleverna. Länsförsäkringar har engagerat sig i projektet och bidragit med priser (cykelhjälm och cykelsäkerhetskit) till skolans fem bästa elever Aktiviteter i Köping I Köping har NTF haft dialog med kommunens miljökontor och tekniska kontor, elevrådet, skolans elev- och fritidssamordnare, skolsköterska och rektor. Utgångspunkten har varit att lägga ett cykelperspektiv på kommunens och skolans befintliga aktiviteter, till exempel i samband med kommunens arrangemang på bilfria veckan, eller på skolans idrottsdagar. Engagemanget för projektet har varit stort och både skolan och miljökontoret har gått in med extra priser i tävlingen (biobiljetter, samt utlottning av en cykel). Rektorn har tillsett att all personal Elever testar olika sorters hjälmar i NTF:s monter på Ullvigymnasiets fredagshappening. har fått information om tävlingen både före och efter sommarlovet, och att lärarna har informerat sina klasser. Lärarna har också ställt upp med ett lag i tävlingen för att utmana eleverna. NTF har varit på skolan och informerat eleverna vid storsamlingar. Under den Europeiska Trafikantveckan, v 37, genomfördes en fredagshappening på skolan, där eleverna fick ta emot cykelkartor och NTF visade nya snygga och moderna hjälmar, tunga huvudet etc. Miljökontoret informerade om cykling ur ett miljöperspektiv och visade upp cykeln som de lottade ut. Skolan visade filmen Bike vs. cars i undervisningen. Lärarna har uppmuntrat eleverna att cykla och att testa kommunens nyanlagda MTBspår. 10
11 5.2.4 Aktiviteter i Mariestad I Mariestad ställdes frågan till eleverna om vad som skulle kunna få dem att börja cykla, en tredjedel av eleverna svarade på enkäten. Av enkäten framgick att eleverna trodde att det skulle vara svårt att få dem att börja cykla, men att en tävling med ett individuellt pris skulle kunna vara en metod. Dialog har framför allt förts med idrottsläraren och rektorn på skolan. OS-cyklisten Bernt Johansson som kommer från Mariestad bjöds in och höll ett föredrag för eleverna för att motivera dem att cykla mer. Vid samma tillfälle informerade NTF om tävlingen och Länsförsäkringar sponsrade med ett tiotal hjälmar som delades ut till de elever som var först med att registrera sig i tävlingen Tävlingen #cyklamer Under september genomfördes tävlingen #cyklamer. Eleverna uppmanades att cykla och registrera hur långt de cyklat genom appen Strava. Strava är en väletablerad gratis-app för cyklister, som också ger möjlighet för eleverna att interagera med och peppa varandra, och för NTF som administratör att kommunicera med de tävlande. Valet av en väletablerad app grundades dels på att den bedömdes vara tekniskt pålitlig, men också att eleverna skulle kunna använda den även efter tävlingens slut. Totalt deltog 78 elever från 21 klasser i tävlingen. I prispotten låg kr per skola. Priset var tänkt som ett individuellt pris till den elev som presterat bäst. Utifrån önskemål på Erik Dahlbergsgymnasiet och Ullvigymnasiet delades priset istället ut till klasskassan Uppföljning och lärdomar Efter att tävlingen var slut mätte NTF hur många elever som cyklade till skolan för att se om projektet haft effekt. På Ullvigymnasiet i Köping såg man en förändring. Där cyklade 93 elever, jämfört med 53 elever vid föremätningen. På Erik Dahlbergsgymnasiet och Vänersgymnasiet kunde inte eftermätningen visa på någon förändring i cyklandet. Hjälmanvändningen var på en låg nivå vid både för och eftermätning på samtliga skolor, det rör sig om 0-6 elever med hjälm på respektive skola. Projektet avslutades med en utvärderande dialog med respektive skola. Skolorna uppger att de har haft stor användning av projektet i arbetet med vardagsmotion, där cykling har lyfts fram som något roligt och positivt. Projektet har gett skolorna uppmärksamhet som skolor som satsar på cykling och hälsa. I Köping har projektet resulterat i att skolan, miljökontoret, tekniska kontoret och NTF har utvecklat ett fint samarbete. På frågan varför inte projektet fått större genomslag bland eleverna har skolorna bland annat lyft att projektperioden bröts av i och med sommarlovet. Samtidigt lyfts att det krävs god framförhållning om aktiviteter ska kunna integreras med skolans ordinarie aktiviteter. Många elever tyckte att appen var för krånglig och orkade inte registrera sig. En del elever uppgav att de tränar så mycket ändå, andra att de inte orkar, att det är skönare att ta bussen, att det är kallt/ svettigt att cykla och så vidare. En del klasser har svag klassammanhållning och eleverna i de klasserna har inte känt sig motiverade att tävla för att vinna pengar till klasskassan. Gymnasieskolorna har stora upptagningsområden och många elever bor så långt från skolan att de har busskort. Alla elever har inte heller tillgång till en cykel, framför allt nyanlända. Många elever kör moped, bil eller A-traktor till skolan och elever som nyligen tagit körkort vill köra bil. Eleverna hade gärna velat välja mellan att gå eller cykla i tävlingen. Flera av skolorna ligger så att det inte är optimalt att ta sig dit med cykel. Skolorna beskriver att många utomstående organisationer vill bedriva projekt och tävlingar för deras elever och att skolorna inte har möjlighet att delta i allt. Eleverna beskriver också att de är trötta på att tävla. I det här fallet var projektet intressant för skolan för att det fanns en lokal samverkan med kommunen och NTF. Samtidigt menar åtminstone en skola att det är svårt att nå fram till målgruppen 11
12 och engagera dem i en tävling inom ramen för ett så här litet projekt. Upprepning och långsiktighet krävs för att förändra resvanor. Sammanfattningsvis drar NTF följande lärdomar från projektet: - En bred förankring med kommun, rektor, elevråd, elev- och fritidssamordnare med flera är en framgångsfaktor i den här typen av projekt. Det förutsätter en lång planeringsperiod. - För att påverka gymnasieungdomar behöver tröskeln till en beteendeförändring vara låg. I det här fallet hade skolorna behövt ha ett optimalt läge för cykling och fler elever hade behövt ha cykelavstånd till skolan. - En tävling kan vara ett bra sätt att uppmuntra elever att cykla, men priset bör vara individuellt och det ska vara så enkelt att tävla som det bara går. Även budskap om fördelarna med att cykla bör fokusera på fördelar för individen. 12
13 5.3 Universitetet: Hjälp en hjälmlös Högskole- och universitetsstudenter cyklar mycket, men hjälmanvändningen är låg. Studenter har ofta dåligt med pengar och de antas också vara känsliga för grupptryck. Om man kan påverka dem till att börja använda cykelhjälm grundlägger man en vana som kan hålla hela livet. Samtidigt är de en grupp i samhället som kan fungera som förebild för såväl yngre som äldre. Vad kan få den här gruppen att använda cykelhjälm i högre utsträckning? I Danmark har organisationen Sikker Trafik under flera år framgångsrikt genomfört konceptet Hjælp en hjelmløs. Projektet går ut på att under kort tid sälja kraftigt rabatterade hjälmar till studenter, exempelvis utanför en universitetsinstitution. Studenterna uppmanas att köpa hjälmar tillsammans. I det här delprojektet lånade NTF det danska konceptet för att testa om det fungerar i Sverige. NTF sålde cykelhjälmar för en hundralapp till studenter vid Lunds universitet under en vecka i september. Eleverna fick information om erbjudandet genom universitetets sociala mediekanaler. Projektet uppmärksammades också av studentradion, Sydsvenskan och Skånska Dagbladet. Ett par studenter arvoderades för att hjälpa till vid försäljningen. Under vecka 37 slog NTF upp en pop up butik vid entrén till LUX (humanist- och teologifakulteten) i Lund, dit många studenter kommer med cykel. Intresset bland studenter och allmänheten var stort och alla 500 hjälmar såldes. Studenterna mötte kampanjen med kommentarer som Bra initiativ, Tack! och Ni gör ett jättebra jobb!. Studenterna fick hjälp att prova ut och ställa in hjälmen rätt och i tältet kunde de också titta på information om fördelarna med att välja en hjälm med rotationsskydd. Totalt 500 hjälmar köptes in och samtliga hjälmar hade sålts i slutet av veckan Uppföljning En första sms-uppföljning skickades ut till totalt 472 telefonnummer tre veckor efter försäljningstillfället. En påminnelse skickades ut några dagar efter det första sms:et. Totalt svarade 310 personer. Av dem var 242 (78 %) studenter. Det var totalt 274 personer (88 %) som uppgav att de använde sin hjälm. Bland gruppen studenter var det också 88 procent som uppgav att de använde sin hjälm. På frågan om de kommer att fortsätta att använda hjälmen när de cyklar svarade 278 personer ja (90 procent), 29 vet ej och 3 nej. 13
14 En andra uppföljning genomfördes två månader efter försäljningstillfället. Även denna gång sändes sms och påminnelse-sms till totalt 472 telefonnummer. Det var 280 personer som svarade. Av dem var 221 (79 %) studenter. Det var totalt 239 personer (85 %) som uppgav att de fortfarande använde sin hjälm. På frågan om de kommer att fortsätta att använda hjälmen när de cyklar svarade 240 personer ja, 34 vet ej och 6 nej. Använder du din nya hjälm? Vid den andra uppföljningen ställdes också frågan om svarspersonen brukade använda hjälm innan hen köpte sin nya hjälm. Av 280 svarande uppgav 146 personer (52 procent) att de inte brukade använda hjälm. Av dem svarade 109 personer att de använder sin nya hjälm. Det innebär att 39 procent av 88% svarspersonerna har gått från att inte använda hjälm till att göra det. På frågan om de som inte tidigare använt hjälm kommer att fortsätta att använda hjälm när de cyklar, svarade 111 personer ja, 30 svarade att de inte vet och fem svarade nej. I gruppen som svarat att de brukade använda hjälm ibland uppger 51 personer att de nu använder sin hjälm och tre personer att de inte gör det. Tittar vi på gruppen studenter är andelen som inte använde hjälm tidigare högre och andelen nya hjälmanvändare är också något högre. Totalt är det 126 studenter (42 procent) som inte använde hjälm tidigare och som har förändrat sitt beteende så att de nu använder cykelhjälm. Av de 45 studenter som uppgett att de använder hjälm ibland svarar 42 att de använder sin nya hjälm. 12% Ja Nej Nya hjälmanvändare Använder sin nya hjälm Använder inte sin nya hjälm 19% Använde hjälm ibland Använde hjälm Använde inte hjälm 52% 39% 29% 13% 14
15 6 Sammanfattande diskussion och slutsatser Det finns ett stort intresse bland skolor och kommuner för ökad och säker cykling, men vi ser också att det finns många hinder för att barn och unga ska cykla mer och cykla säkert. På mellanstadiet anser föräldrarna på två av tre skolor som NTF har träffat att vägen till skola och fritidsintressen inte håller en fullgod säkerhetsstandard. En säker infrastruktur är en förutsättning för att barn ska cykla säkert och för att fler föräldrar ska låta sina barn cykla till skola och fritidsaktiviteter. Många kommuner är medvetna om problemen och arbetar med förbättringar. Ungefär hälften av skolorna har rekommendationer om cykling. Få skolor ger rekommendationer till föräldrarna om att inte skjutsa sina barn i bil och få skolor har cyklande/vandrande skolbuss. Här skulle skolorna kunna ta en aktivare roll. Att få fler mellanstadiebarn att cykla och skapa en säker trafikmiljö runt skolan kräver att såväl föräldrar, skola och kommun stöttar barnen och gör insatser och åtgärder för att barnen ska vilja och kunna cykla. I delprojekten har NTF i flera kommuner haft en pådrivande roll för att lyfta frågan, ringa in vilka hinder som behöver överbryggas och driva på för att det ska ske. Flera mellanstadielärare som vi har träffat uttrycker att det borde finnas mer tid för trafikundervisning. NTF:s lektionsförslag kan vara ett stöd för lärarna och ge dem en idé om hur de kan integrera trafikundervisning i den ordinarie ämnesundervisningen. För att säkerställa att alla elever får de kunskaper om trafiksäkerhet som krävs för säker cykling krävs dock tydliga kunskapsmål om trafiksäkerhet i läroplanen. I avsaknad av det, hänger det på den enskilda läraren eller skolan om eleverna får trafikundervisning eller ej. På gymnasiet har många elever långt till skolan och åker kollektivt. Många övningskör eller har tagit körkort och är inte intresserade av att cykla. Det har varit svårt att engagera dem i projektet. För att påverka gymnasieungdomar behöver tröskeln till en beteendeförändring vara låg. I det här fallet hade skolorna behövt ha ett optimalt läge för cykling och fler elever som bor på cykelavstånd till skolan. På en av tre skolor kunde vi se att betydligt fler cyklade vid slutet av projektet. Det som utmärkte den skolan var att projektet var förankrat brett med kommun, rektor, elevråd, elev- och fritidssamordnare med flera. Det är tydligt att det är en framgångsfaktor i den här typen av projekt. Bland universitetsstudenter fanns en stor entusiasm för projektet Hjälp en hjälmlös och samtliga 500 hjälmar tog slut på en vecka. Studenterna upplevde projektet som en schysst grej och 39 procent av de som köpte en hjälm var nya hjälmanvändare. Målgruppen cyklar mycket. Många har nyligen flyttat hemifrån och cyklar i en ny stad. Kanske gör det att de också är mer öppna för en beteendeförändring. Efter tre månader svarade 85 procent att de fortfarande använde sin hjälm. Förhoppningsvis har de skaffat sig en vana som de fortsätter med resten av livet. Beteendeförändring förutsätter ett långsiktigt arbete. NTF har i detta projekt nått tusentals föräldrar, studenter, lärare och rektorer och kommuntjänstemän. Tillsammans är de nyckelpersoner för att få till en förändring så att fler barn- och unga cyklar och cyklar säkert. NTF kan vara en resurs i detta arbetet som katalysator, kunskapsförmedlare och inspirationskälla. 15
16 7 Våra verktyg Här följer länkar till några webbplatser där du kan ta del av NTF:s material eller annat som kan vara till nytta för att få barn och unga att cykla och cykla säkrare. Trafiken i skolan På Trafiken i skolan samlar vi allt vårt pedagogiska material. Under rubriken Säker cykling samlar vi lektionsförslag och material om säker cykling för mellanstadiet: #minskolväg och tävling I #minskolväg kan barn och föräldrar dokumentera alla korsningar och sträckor på väg till eller från skolan med hjälp av en mobiltelefon och få en samlad bedömning av hur säker skolvägen är. Hösten 2018 genomfördes tävlingen #Minskolväg för tredje gången, där klassen och en enskild elev kunde vinna pengar till en skolresa eller liknande. Manual för cykeldagar Manualen är enkel att följa och kan användas av skolan på egen hand. Cykeldagen innehåller praktiska pass och ett teoripass. Manualen och presentationsmaterialet finns på: Brainy bikes - digitalt spel för ett ökat och säkrare cyklande Brainy bikes är ett pedagogiskt spel till mobilen som gör cyklingen extra rolig och spännande för barn i åldern år. Spelet finns att ladda ned i appstore eller Google play. Filmen Cykelfeber Filmen är cirka 20 min och till den finns ett lektionsförslag publicerat på Trafikeniskolan.se Boka en träff med NTF lokalt Det är lättare att komma igång med trafikfrågorna om det är flera lärare på skolan som arbetar med samma sak. Kanske kan ett temaarbete avslutas med en cykeldag? För att entusiasmera lärare kommer NTF gärna till skolan och presenterar allt material. Under 2019 har vi möjlighet att besöka er utan kostnad. Ett besök tar cirka en timme. Helst vill vi samla alla lärare på skolan eller i alla fall en större grupp. Skicka e-post till info@ntf.se för att boka ett möte. 16
17 Referenser 1. Trafikanalys (2015) Cyklandets utveckling i Sverige en analys av de nationella Resvaneundersökningarna. Rapport 2015: Niska A., Henriksson M., Anund A., Eriksson J., Ihlström J., Svedberg W., Wallén Warner H., & Wehtje P. (2017) Cykling bland barn och unga. En kunskapssammanställning. VTI Rapport 958. Statens väg- och transportforskningsinstitut. 3. Strada (2017) Egen bearbetning av Strada-uttag. 4. If (2018) Trafikfarorna ökar runt Sveriges skolor. My news desk,
18 8 Bilaga 1. Kommuner Arboga Boden Bollnäs Borlänge Essunga Fagersta Gislaved Gnosjö Gotland Grums Gävle Härnösand Jönköpings Kalix Karlshamns Karlstad Kramfors Leksand Lidingö Lidköping Luleå Lycksele Mariestad Mullsjö Hallstahammar Nynäshamn Olofström Piteå Sala Sandviken Skellefteå Skurup Skövde Sollefteå Solna Sunne Surahammar Söderhamn Sölvesborg Trelleborg Täby Umeå Uppsala Vänersborg Vännäs Västerås Växjö Ängelholm Örnsköldsvik Östhammar Kommuner där vi besökt skolor, men ej har återkopplat till kommunen: Aneby Falköping Falun Habo Kristinehamn Kungsör Köping Lidingö Lund Mjölby Mölndal Norberg Sala Skinnskatteberg Storfors Årjäng Älvdalen 18
Cykla säkert till skolan
Cykla säkert till skolan NTF RAPPORT 2018:9 Insatser för att få fler barn att cykla säkert till skolan Innehåll Sammanfattning... 3 1 Inledning... 3 2 Bakgrund... 3 3 Syfte... 4 4 Metod... 4 5 Resultat...
Information till skolor
Information till skolor Många föräldrar känner en oro för sina barns skolväg. Det leder ofta till att barnen skjutsas ända fram till dörren. Detta beteende skapar kaotiska trafiksituationer runt skolan,
Redovisning Trafiklotteriet 2016
Redovisning Trafiklotteriet 2016 Insatser för Barns trafiksäkerhet NTF RAPPORT 2017:4 Redovisning av Insatser för barns trafiksäkerhet, Trafiklotteriet Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 3 2 Inledning
Trafiken i praktiken Åk 2-3
2010-10-06 Miljö - Hälsa - Trafiksäkerhet Trafiken i praktiken Åk 2-3 Hitta den röda tråden i ditt trafikarbete Det är viktigt att trafikundervisningen löper som en röd tråd genom grundskolan. För att
Andel behöriga lärare
Andel behöriga lärare Svenska Matematik Engelska Kommun Totalt antal Andel behöriga % Kommun Totalt antal Andel behöriga % Kommun Totalt antal Andel behöriga % Åtvidaberg 13 100,0 Mariestad 16 100,0 Skellefteå
Trafiken i praktiken Åk 4-5
2010-10-06 Miljö - Hälsa - Trafiksäkerhet Trafiken i praktiken Åk 4-5 Hitta den röda tråden i ditt trafikarbete Det är viktigt att trafikundervisningen löper som en röd tråd genom grundskolan. För att
Manus till bildspel. Cykla säkert på lätt svenska. Bild 2. Demokrati. Cykla säkert på lätt svenska
Bild 2. Demokrati Manus till bildspel Cykla säkert på lätt svenska Cykla säkert på lätt svenska www.ntf.se Sverige är ett av världens mest trafiksäkra länder. Det beror framför allt på ett nationellt arbete
Användning av cykel- och mopedhjälm 2018
Användning av cykel- och mopedhjälm 2018 NTF RAPPORT 2018:7 Resultat från NTF:s mätning av cykel- och mopedhjälmsanvändning 2018. www.ntf.se Innehåll Sammanfattning... 3 1 Inledning... 3 2 Bakgrund...
Ett gemensamt höjdsystem
Ett gemensamt höjdsystem Lars E. Engberg Geodesienheten Lantmäteriet Lars.Engberg@lm.se RH 2000 En del av Europas höjdsystem EVRS Stark relation till EVRF 2007 RH2000 är ett certifierat system enligt INSPIRE-direktivet,
Bokningsstatus - lediga provtider, körprov behörighet B (personbil), på Trafikverket Förarprov
Bokningsstatus - lediga provtider, körprov behörighet B (personbil), på Trafikverket Förarprov Uppgifterna i tabellerna på följande sidor är ögonblicksbilder och visar antal lediga provtider, antal bokade
Bokningsstatus - lediga provtider, körprov behörighet B (personbil), på Trafikverket Förarprov
Bokningsstatus - lediga provtider, körprov behörighet B (personbil), på Trafikverket Förarprov Uppgifterna i tabellerna på följande sidor är ögonblicksbilder och visar antal lediga provtider, antal bokade
Användning av cykel- och mopedhjälm 2016 NTF RAPPORT 2016:3
Användning av cykel- och mopedhjälm 2016 NTF RAPPORT 2016:3 Resultat från NTF:s mätning av cykel- och mopedhjälmsanvändning 2016. Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 3 2 Inledning 3 3 Metod 3 4 Finansiering
Hjälmanvändning cyklande skolelever
Hjälmanvändning cyklande skolelever Håkan Ter-Borch RAP. 6 Oktober 2007 2 (12) Innehållsförteckning SAMMANFATTNING...5 BAKGRUND...7 SYFTE...7 METOD...7 URVAL...7 GENOMFÖRANDE...8 RESULTAT...8 SLUTSATS
Bokningsstatus - lediga provtider, körprov behörighet B (personbil), på Trafikverket Förarprov
Bokningsstatus - lediga provtider, körprov behörighet B (personbil), på Trafikverket Förarprov Uppgifterna i tabellerna på följande sidor är ögonblicksbilder och visar antal lediga provtider, antal bokade
Bokningsstatus - lediga provtider, körprov behörighet B (personbil), på Trafikverket Förarprov
Bokningsstatus - lediga provtider, körprov behörighet B (personbil), på Trafikverket Förarprov Uppgifterna i tabellerna på följande sidor är ögonblicksbilder och visar antal lediga provtider, antal bokade
Enkätundersökning om mopedåkning bland elever i årskurs 9. Våren 2015. Innehållsförteckning
Enkätundersökning om mopedåkning bland elever i årskurs 9 Våren 2015 Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 2 2. Syfte... 2 3. Metod... 2 4. Resultat... 3 5. Jämförelse mellan resultaten 2009 och 2015...
Användning av cykel- och mopedhjälm 2017
Användning av cykel- och mopedhjälm 2017 NTF RAPPORT 2017:6 Resultat från NTF:s mätning av cykel- och mopedhjälmsanvändning 2017. www.ntf.se Innehåll 1 Sammanfattning... 3 2 Inledning... 3 3 Bakgrund...
Inventering av skolbarnens transporter hösten 2012
Inventering av skolbarnens transporter hösten 2012 I inventeringsarbetet har tekniska förvaltningen och bildningsförvaltningen bett alla rektorer om hjälp att nå ut till samtliga klasslärare i årskurserna
Bokningsstatus - lediga provtider, körprov behörighet B (personbil), på Trafikverket Förarprov
Bokningsstatus - lediga provtider, körprov behörighet B (personbil), på Trafikverket Förarprov Uppgifterna i tabellerna på följande sidor är ögonblicksbilder och visar antal lediga provtider, antal bokade
Kritik på teknik Anders Sundström
Kritik på teknik 2016 Anders Sundström Pappersenkät Två urvalsstorlekar 18-74 år 103 kommuner 76 000 enkäter v.6 v.17 3 olika enkäter Svarsandelar Antal medverkande Några resultat svara.statisticon.se/kritikpateknik
Var rädd om våra barn i trafiken!
Var rädd om våra barn i trafiken! Du är förälder till ett barn som just har börjat skolan Nacka kommun arbetar aktivt med trafiksäkerheten och tryggheten runt skolorna. Idag skjutsar många föräldrar sina
Trafikdiplomerad skola
2012-09-21 Miljö - Hälsa - Trafiksäkerhet Trafikdiplomerad skola Att arbeta långsiktigt med trafiksäkerhet är avgörande för vilken effekt trafikundervisningen har. Det är det lilla arbetet i vardagen som
Kompletterande uppgifter / rättelser? Kontakta Magnus Lindell 08-379152 eller limag@bredband.net
Alingsås Arboga Arvika 14 BG Vikben 23 Au Vikben 22 BG Vikben 24 BG Vikben 24 Au Sporrong 24 Ag Vikben 24 Ag Vikben+krona 24 Au Sporrong Askersund (väldigt lik Säter??) Avesta Boden 13 Au Vikben 22 Au
, Dnr 2018: Beslutsbilaga 1 sid. 1 (5) Erbjudna platser jan-dec
2019-03-14, Dnr 2018:0040441 Beslutsbilaga 1 sid. 1 (5) Statsbidrag för omsorg på kvällar, nätter och helger 2019 Skolverket har beslutat om statsbidrag enligt nedan 2120001439 ALE KOMMUN 10 8 910 2120001553
Remissyttrande plan för säkra och trygga skolvägar i Stockholms stad
Hägersten-Liljeholmens stadsdelsförvaltning Avdelningen för Samhällsplanering Sida 1 (6) 2015-11-03 Handläggare David Eriksson Telefon: 08-508 22 053 Till Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd 2015-11-26
Ökad och säker cykling för utlandsfödda
Ökad och säker cykling för utlandsfödda NTF RAPPORT 2018:4 Information och utbildning via SFI-undervisning Innehåll Sammanfattning... 3 1 Inledning... 4 2 Bakgrund... 4 3 Syfte... 5 4 Metod... 5 5 Resultat...
Trafiken i praktiken årskurs 6 9.
Trafiken i praktiken årskurs 6 9. Hitta den röda tråden i ditt trafikarbete Det är viktigt att trafikundervisningen löper som en röd tråd genom grundskolan. För att trafiksäkerhets arbetet ska ge någon
Att göra en skolreseplan handledning för kommuner
Att göra en skolreseplan handledning för kommuner Innehåll Inledning... 3 Förberedelser... 4 Val av skola... 4 Organisation och ansvarsfördelning... 4 Dialog och förankring... 4 Beskrivning av skolan...
Varför skiljer sig cykelhjälmsanvändningen åt mellan olika städer?
Varför skiljer sig cykelhjälmsanvändningen åt mellan olika städer? NTF har undersökt anledningarna till att cyklister använder eller inte använder cykelhjälm i olika städer. NTF RAPPORT 2016:2 Enkätundersökning
Att göra en skolreseplan handledning för kommuner
Att göra en skolreseplan handledning för kommuner Innehåll Inledning... 3 Förberedelser... 4 Val av skola... 4 Organisation och ansvarsfördelning... 4 Dialog och förankring... 4 Beskrivning av skolan...
Skolvägsplan för XXX-skolan
2011-03-22 Skolvägsplan för XXX-skolan Innehåll Skolvägsplan... 3 Arbetssätt... 3 Arbetsgång... 3 Skolan... 4 Vi som tagit fram planen... 4 Resvanor... 5 Dagens resvanor... 5 Önskade resvanor... 5 Hur
När ska småhusägarna snöröja trottoarerna utmed sina tomtgränser? (Efter avslutat snöfall)
småhusägarnas sina Ale 5-10 cm Alingsås Inga snönivåer tillämpas Alvesta Aneby Inga snönivåer tillämpas Arboga 5-10 cm Arjeplog Arvidsjaur Arvika Vid annan snönivå, nämligen: Askersund Inga snönivåer tillämpas
Nya mitträcken kan rädda 25 liv per år
Pressmeddelande 2012-10-23 Nya mitträcken kan rädda 25 liv per år Snart avgörs vilka farliga vägar som ska byggas säkra. Att bygga om Sveriges mest trafikerade 90-vägar som inte är mötesseparerade beräknas
HEJ! Skolorna ska under två valfria veckor samla så många respoäng som möjligt genom att gå, cykla eller resa kollektivt till och från skolan.
HEJ! FÖR TIONDE ÅRET I RAD ARRANGERAS DEN NATIONELLA UTMANINGEN GÅ OCH CYKLA TILL SKOLAN SOM VÄNDER SIG TILL SVERIGES ALLA ELEVER OCH PEDAGOGER I ÅR F-6. AKTIVITETEN ARRANGERAS AV TRAFIKKALENDERN - SVERIGES
Hela Dalarna Cyklar utmaningen
Projektredovisning till Trafikverket Hela Dalarna Cyklar utmaningen Syfte Syftet med Hela Dalarna Cyklars cykelutmaning är att locka fler att cykla mer - för hälsa, miljö och plånbok. Att genom samverkan
Deltagande kommuner per 28 maj (233 st)
Deltagande kommuner per 28 maj (233 st) Ale kommun Alingsås kommun Alvesta kommun Aneby kommun Arboga kommun Arjeplogs kommun Arvidsjaurs kommun Arvika kommun Askersunds kommun Avesta kommun Bergs kommun
Cykelbokslut Falu kommun
Cykelbokslut 2018 Falu kommun Cykling i Falun Cyklingens fördelar är många och avgörande för att klara uppsatta mål för folkhälsa och miljö. Ett ökat cyklande ger stora vinster för samhället i form av
Utvärdering Vintercyklisten 2013/2014
Utvärdering Vintercyklisten 2013/2014 1. Hur har du upplevt det att vara vintercyklist? Kommentera gärna. Mycket positivt Positivt Varken positivt eller negativt Negativt Mycket negativt Fritextsvar: Mycket
Min skolväg Djupadalsskolans temavecka
Min skolväg Djupadalsskolans temavecka Dag 1 Undersökningar och experiment kring energi. Skolår 1-3 gör dessa studier på skolan Skolår 4-5 åker till Klimat-X halva dagen och diskuterar olika sätt för dem
Hur kan vi utforma cykelvägarna så att det är lätt att vintercykla i Luleå?
Hur kan vi utforma cykelvägarna så att det är lätt att vintercykla i Luleå? Så få byten som möjligt på vilken sida av bilvägen som cykelvägen finns; 2; 2% Kopiera från de bästa = Nederländerna; 2; 2% Cykel
AV TRAFIKKALENDERN HEJ!
4:e UTGÅVAN AV TRAFIKKALENDERN HEJ! Trafikkalendern har funnits i 4 år och är Sveriges mest omfattande och mest använda läromedel med tema barn och trafik. Läsåret 0/01 distribueras materialet till drygt
Enkät om resvanor till skola och fritidsaktivitet i Lomma kommun
1 PM 2017:43 Jonna Milton Karin Neergaard 2017-06-19 Enkät om resvanor till skola och fritidsaktivitet i Lomma kommun Våren 2017 Åldermansgatan 13 SE-227 64 Lund / Sweden Telefon +46 (0)10-456 56 00 info@trivector.se
Handledning hur man motiverar föräldrar att inte skjutsa sina barn i bil till skolan
Sida 1 av 6 Handledning hur man motiverar föräldrar att inte skjutsa sina barn i bil till skolan Bakgrund För tredje året i rad arrangeras Europeiska Mobilitetsveckan, mellan den 16:e och 22:e september.
Enkätundersökning om mopedåkning bland elever i årskurs 9 NTF RAPPORT 2016:1
Enkätundersökning om mopedåkning bland elever i årskurs 9 NTF RAPPORT 2016:1 Attityder bland 15-åringar till hastigheter, trimning och alkohol i kombination med framför allt mopedkörning. Innehållsförteckning
Handledning hur man motiverar föräldrar att inte skjutsa sina barn i bil till skolan
1(7) Handledning hur man motiverar föräldrar att inte skjutsa sina barn i bil till skolan Bakgrund Varje år arrangeras European Mobility Week, mellan den 16:e och 22:e september. Deltagande europeiska
SKOLRESEPLAN En mall för skolreseplan på din skola
SKOLRESEPLAN En mall för skolreseplan på din skola Innehåll Inledning 1 Skolreseplan 2 - Varför en skolreseplan? - Genomförande av Skolreseplan? Syfte 4 - Mål Arbetsgrupp 5 Tidplan 6 Nulägesbeskrivning
Statsbidrag för kostnader för samordnare av frågor som rör utveckling av verksamhet för nyanlända elever för höstterminen 2016
1 (11) Statsbidrag för kostnader för samordnare av frågor som rör utveckling av verksamhet för nyanlända elever för höstterminen 2016 Skolverket har beslutat om tilldelning av statsbidrag enligt nedan
Cykelrådet
N:\KOPING\TK\GATU_OCH_PARKAVDELNINGEN\Gata_Trafik\Trafik\Cykel\Cykelråd\2018\2018-12-13\Minnesanteckningar 2018-12-13.docx kp100 v 1.1 060811 MINNESANTECKNINGAR 1 (5) Gatu- och Parkavdelningen Cykelrådet
Kommuner med högst resultat i länet, sammanvägt resultat på elevenkäter, åk 5 (placering totalt av 185 kommuner)
Länstabeller Stockholms län elevenkäter, åk 5 elevenkäter, åk 8 1. Danderyd (1) 1. Södertälje (70) 1. Norrtälje (91) 2. Täby (2) 2. Danderyd (71) 2. Danderyd (101) 3. Lidingö (4) 3. Nacka (117) 3. Södertälje
Trafikundervisning i skolan
1 Trafikundervisning i skolan Djupstudier av trafikundervisningen i skolan har skett i 15 kommuner i åtta län. et rektorer/skolor som varit representerade är 56. Ett intervjuunderlag med olika frågor till
Punktprevalensmätning av trycksår och fall 2016 vecka 11
Punktprevalensmätning av trycksår och fall 2016 vecka 11 Senior alert Jämförelse PPM-mätningar (sida 1/3) v40 2013, v11 2014, v37 2014, v11 2015, v40 2015 och v11 2016 v40-13 v11-14 v37-14 v11-15 v40-15
BRF-RESPONS st lokala kartläggningar för ökad försäljning
BRF-RESPONS 2016 50 st lokala kartläggningar för ökad försäljning BRF-RESPONS Säljstöd för er som vänder er till svenska bostadsrättsföreningar. Marknadsföringskampanj med Marknadsrespons För snabbare
Manus till bildspel. Säker cykel
Manus till bildspel Säker cykel Tidsåtgång: cirka 40 minuter. Avsedd för: årskurs 4 Illustration: Shutterstock/GraphicsRF Kopplat till ämne/kursplan: Bild Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar
Kalmar kommuns cykelstrategi med tillhörande handlingsplan
Kalmar kommuns cykelstrategi med tillhörande handlingsplan 2008-11-10 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Cykelstrategi... 3 3 Handlingsplan... 5 - Sid 2 - 1 Inledning Kalmar har som mål att bli en
Enkätundersökning om mopedåkning bland elever i årskurs 9
Enkätundersökning om mopedåkning bland elever i årskurs 9 Attityder bland 15-åringar till hastigheter, trimning och alkohol i kombination med mopedkörning. NTF RAPPORT 2016:1 Attityder bland 15-åringar
Bokningsstatus - lediga provtider, körprov utökad B (kod 96), på Trafikverket Förarprov
Bokningsstatus - lediga provtider, körprov utökad B (kod 96), på Trafikverket Förarprov Uppgifterna i tabellerna på följande sidor är ögonblicksbilder och visar antal lediga provtider, antal bokade provtider,
Vandrande skolbussar Uppföljning
Fariba Daryani JANUARI 2007 Vandrande skolbussar Uppföljning När man börjat blir man fast (Förälder i Vandrande skolbuss) Att gå med Vandrande skolbussen är något vi ser fram emot (Barn i Vandrande skolbuss)
Sthlm Vintertramp
Sthlm Vintertramp 2017-2018 Klimatsmarta stockholmare Sthlm Vintertramp 2017-2018 Kontaktperson: Sara Nilsson 3 (12) Sammanfattning Under vintern 2017-2018 genomförde Klimatsmarta stockholmare Sthlm Vintertramp.
Kiruna. Gällivare. Piteå Storuman. Skellefteå Lycksele. Tåsjö Vännäs Umeå. Örnsköldsvik. Östersund Sollefteå. Härnösand
Appendix II kartor Karta 1. Teracom Kiruna Gällivare Pajala Överkalix Kalix Arvidsjaur Älvsbyn Luleå Piteå Storuman Skellefteå Lycksele Tåsjö Vännäs Umeå Åre 34 Mbit/s Östersund Sollefteå Örnsköldsvik
Kulturskoleverksamhet
Box 27215, 102 53 Stockholm Besök: Borgvägen 1 5, 08 519 264 00 kulturradet@kulturradet.se kulturradet.se s.1(9) Kulturskoleverksamhet Beslut om bidrag, belopp i kronor Ale kommun, 176 000 Aneby kommun,
Så mycket har bostadsrättspriserna ökat kommun för kommun
PRESSMEDDELANDE 2016-09-07 Så mycket har bostadsrättspriserna ökat kommun för kommun Priserna på bostadsrätter har de senaste åren stigit markant i hela landet. De låga räntorna och en generell bostadsbrist
Blekinge län , , ,5 Karlshamn Karlskrona Ronneby Sölvesborg Dalarnas län
Blekinge län 20980 20 24980 25 44680 36 50680 39 72723,5 51 74923,5 52 78923,5 54 Karlshamn 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 Karlskrona 12200 8 13000 9 32700 20 32700 20 32700 20 32700
Sthlm Eltramp Maj Kontaktperson: Sara Nilsson
Sthlm Eltramp Maj 2018 Kontaktperson: Sara Nilsson 3 (15) Sammanfattning Under våren 2018 genomförde Klimatsmarta stockholmare Sthlm Eltramp en kampanj med syfte att uppmuntra hållbart resande. Tio vanebilister
Kursnamn Kurstid Datum och starttid Ort Brandskyddsutbildning 3 timmar :00:00 Alingsås Brandskyddsutbildning 3 timmar
Kursnamn Kurstid Datum och starttid Ort Brandskyddsutbildning 3 timmar 2015-02-02 09:00:00 Alingsås Brandskyddsutbildning 3 timmar 2015-03-02 09:00:00 Alingsås Brandskyddsutbildning 3 timmar 2015-04-07
Arbetspendlare på cykel
Arbetspendlare på cykel Observationsstudie av cykelhjälmsanvändning Håkan Ter-Borch RAP. 3 juni 2007 Innehållsförteckning ARBETSPENDLARE PÅ CYKEL...4 BAKGRUND...4 GENOMFÖRANDE...4 PLATSER...4 RESULTAT...4
Serviceområde Måltider Kungsbacka kommun 434 81 Kungsbacka 0300-83 40 00 info@kungsbacka.se www.kungsbacka.se
Serviceområde Måltider Kungsbacka kommun 434 81 Kungsbacka 0300-83 40 00 info@kungsbacka.se www.kungsbacka.se Det utmärkta matrådet! Så påverkar du maten på din skola Det här är ett matråd Varje skola
Extratjänster katapult ut i arbetslivet eller rekyl in i fortsatt stöd från samhället?
Extratjänster katapult ut i arbetslivet eller rekyl in i fortsatt stöd från samhället? Oscar Svensson, Sveriges Kommuner och Landsting Johan Vikström, Arbetsförmedlingen Ökning främst i kommunal verksamhet
Blekinge län * 18 16880 20980 24980 44680 39 50680 72724 74924 Karlshamn Karlskrona Ronneby Sölvesborg
Blekinge län * 18 16880 20 20980 25 24980 36 44680 39 50680 51 72724 52 74924 Karlshamn 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 Karlskrona 6 8100 8 12200 9 13000 20 32700 20 32700 20 32700 20
BRF-RESPONS ST LOKALA KARTLÄGGNINGAR FÖR ÖKAD FÖRSÄLJNING
BRF-RESPONS 2018 50 ST LOKALA KARTLÄGGNINGAR FÖR ÖKAD FÖRSÄLJNING BRF-RESPONS Säljstöd för er som vänder er till svenska bostadsrättsföreningar. Marknadsföringskampanj med Marknadsrespons För snabbare
LUPP med fokus Osbeck
LUPP med fokus Osbeck LUPP Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Laholms kommun 2012 Ungdomar i årskurs 8 och Årskurs 2 på gymnasiet www.laholm.se Vad är LUPP för något? Laholms kommun har för första
Trygg i trafiken: Gå i trafiken
L Ä R A R H A N D L E D N I N G Trygg i trafiken: Gå i trafiken Läroplan, åk 1-3 med kortfattade lektionstips Trafik och trafiksäkerhet finns med på många ställen i kursplanerna. Ofta fungerar trafik och
BILAGA 1. Sammanställning av SKL:s enkät avseende prestationsmål 1
Kommun (SIP:ar) rörande barn och unga har ni gjort i er många (SIP) rörande barn och unga ni gjort i er (SIP:ar) har ni gjort under Uppskatta hur många (SIP:ar) som ni har gjort under 2012. Vilken modell
2014-01-21. Hur väl fungerar skolskjutsen i Norrköpings kommun?
2014-01-21 Hur väl fungerar skolskjutsen i Norrköpings kommun? Enkätundersökning november-december 2013 SAMMANFATTNING Varje år genomförs en enkätundersökning bland föräldrar som har barn med skolskjuts.
Pizzafavoriter i Sverige 2011, fem-i-topp
Pizzafavoriter i Sverige 2011, fem-i-topp Annelöv Arboga Avesta Billesholm Boden 1. Kebabpizza 27% Egen variant 23% Egen variant 22% Egen variant 46% Kebabpizza 18% 2. Egen variant 22% Kebabpizza 18% Kebabpizza
Ett gemensamt höjdsystem
Ett gemensamt höjdsystem Lars E. Engberg Geodesienheten Lantmäteriet Lars.Engberg@lm.se Ny Nationell Höjdmodell (NNH) 2 Varför behövs en ny höjdmodell? Befintlig höjdmodell, 50 m grid med ± 2 m höjdnoggrannhet
Statsbidrag till kommuner för ökat bostadsbyggande
Blekinge län Karlshamn 92 3 739 987 Karlskrona 433 9 050 660 Olofström 45 1 829 342 Ronneby 45 1 829 342 Sölvesborg 71 1 700 915 Dalarnas län Avesta 21 853 693 Borlänge 199 6 170 567 Falun 349 7 272 842
VÄNLIG VÄG TILL SKOLAN. Fotograf: Jenny Leyman
VÄNLIG VÄG TILL SKOLAN Fotograf: Jenny Leyman Att inte uppfinna hjulet...igen. Hur ofta händer det inte att vi sitter vid varsitt skrivbord i varsin kommun och försöker lösa samma problem? Tyvärr alldeles
Skolvägsplan. Näsviken skola
Skolvägsplan Näsviken skola 15-03-04 Beskrivning av skolan Om skolan Näsvikens skola ligger 1.5 mil från Hudiksvall vid Södra Dellens södra del. Området erbjuder vacker natur med närhet till både skog
VARFÖR RÄTTVIS HANDEL? Klyftan mellan de allra rikaste och de allra fattigaste har ökat de senaste decennierna.
FAIRTRADE CITY VARFÖR RÄTTVIS HANDEL? Klyftan mellan de allra rikaste och de allra fattigaste har ökat de senaste decennierna. VAD ÄR RÄTTVIS HANDEL? Rättvis handel är ett handelssamarbete baserat på dialog,
Trafikkalendern har funnits i 23 år och är Sveriges mest omfattande och mest använda läromedel med tema barn och trafik.
har funnits i 23 år och är Sveriges mest omfattande och mest använda läromedel med tema barn och trafik. Läsåret 2013/2014 distribueras materialet till drygt 500 000 skolbarn i årskurs F-6, 27 000 lärare
BRF-RESPONS ST LOKALA KARTLÄGGNINGAR FÖR ÖKAD FÖRSÄLJNING
BRF-RESPONS 2017 50 ST LOKALA KARTLÄGGNINGAR FÖR ÖKAD FÖRSÄLJNING BRF-RESPONS Säljstöd för er som vänder er till svenska bostadsrättsföreningar. Marknadsföringskampanj med Marknadsrespons För snabbare
Slutrapport Trafiken i skolan NTF RAPPORT 2017:3
Slutrapport Trafiken i skolan 2014-2016 NTF RAPPORT 2017:3 Trafiken i skolan ett digitalt lärarstöd om trafik och trafiksäkerhet Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 3 2 Inledning 3 3 Syfte 3 4 Metod
Sveriges bästa cykelstad
Miljöpartiets förslag för hur Uppsala kan bli Sveriges bästa cykelstad Att fler cyklar är bra för både människor och miljön. För en bråkdel av vad det kostar att bygga nya bilvägar kan satsningar på cykeltrafiken
Cykelskola för alla elever i förskoleklass Motion (2017:29) av Cecilia Brinck (M)
Utlåtande 2017:245 RIV (Dnr 106-755/2017) Cykelskola för alla elever i förskoleklass Motion (2017:29) av Cecilia Brinck (M) Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande. Motionen besvaras
Storyline Familjen Bilgren
Storyline Familjen Bilgren Du har valt att jobba med trafik med hjälp av Storyline. Denna Storyline vänder sig till årskurs 4 6 Eleverna får till en början möta familjen Bilgren som bor i Ringstorp. Familjen
Enkätsammanställning Hällby skola 2009 2011
Stadsbyggnadsnämnden Datum 2011-12-04 Stadsbyggnadsförvaltningen Trafikavdelningen Ann Gustafsson, 016 710 76 82 Enkätsammanställning Hällby skola 2009 2011 1. Sammanfattning Hällby skola har varit med
Erfarenhet av cykel.
Erfarenhet av cykel. - Kommunal erfarenhet i 12 år. Påverka internt att prioritera cykling, påverka innevånarna att cykla. - Fyra år på regional nivå i Trafikverket för att öka hållbart resandet. 1 2012-12-13
Barn berörda av avhysning 2016
Sida 1 av 12 Barn berörda av avhysning 2016 Antal barn berörda av verkställd avhysning uppgick under 2015 till 387 stycken. Det är en minskning med ca 18 procent jämfört med 2015 då antalet uppgick till
VARFÖR RÄTTVIS HANDEL? Klyftan mellan de allra rikaste och de allra fattigaste har ökat de senaste decennierna.
FAIRTRADE REGION VARFÖR RÄTTVIS HANDEL? Klyftan mellan de allra rikaste och de allra fattigaste har ökat de senaste decennierna. VAD ÄR RÄTTVIS HANDEL? Rättvis handel är ett handelssamarbete baserat på
Hjälmanvändning cyklande skolelever
Hjälmanvändning cyklande skolelever Håkan Ter-Borch RAP. 3 Oktober 2006 1 (9) 2 (9) Innehållsförteckning BAKGRUND...4 SYFTE...4 METOD...4 URVAL...4 GENOMFÖRANDE...4 RESULTAT...5 SLUTSATS DISKUSSION...5
Nu får invånare chans att tycka till om sin kommun
Utkast/Version PRESSMEDDELANDE 1 (5) 2017-08-07 Nu får 153 800 invånare chans att tycka till om sin kommun Nu är det dags för årets omgång av SCB:s medborgarundersökning. I dagarna får 153 800 invånare
... Blir skjutsad med bil. Blir skjutsad med bil med kompisar (samåkning) Bli skjutsad med bil med kompisar (samåka)
Bilaga 1: Enkät om resvanor Namn:. Klass:... Enkät om resvanor På skolan pågår just nu ett arbete med att ta fram en skolreseplan. En skolreseplan ska lyfta fram frågor att arbeta med när det gäller trafiksäkerhet,
Hej! Trafikkalendern har funnits i 25 år och är Sveriges mest omfattande och mest använda läromedel med tema barn och trafik.
Årgång 25 Hej! Trafikkalendern har funnits i 25 år och är Sveriges mest omfattande och mest använda läromedel med tema barn och trafik. Läsåret 2015/2016 distribueras materialet till drygt 500 000 skolbarn
Sida 1 av 8. Barn berörda av verkställd avhysning, jan-mars 2013 Källa: Kronofogden
Sida av 8 Barn berörda av verkställd avhysning, jan-mars 0 Källa: Kronofogden Blekinge Sölvesborg 0 0 Blekinge Totalt 0 0 Gotland Gotland 0 0 Gävleborg Gävle 0 0 Gävleborg Totalt 0 0 Halland Laholm 0 0
Cykelhjälmsanvändning i Sverige 1988 2008. Resultat från VTI:s senaste observationsstudie
Jörgen Larsson 29-2-26 Dnr 27/444-22 Cykelhjälmsanvändning i Sverige 1988 28. Resultat från VTI:s senaste observationsstudie Bakgrund och syfte Sedan 1988 har VTI genomfört årliga observationsstudier av
UTBILDNINGAR, UNDERSÖKNINGAR OCH ANDRA TJÄNSTER KRING TRAFIKSÄKERHET FRÅN NTF
Skola 1. Utbildning av personal i grundoch gymnasieskola Trafikundervisning i skolan förekommer idag i begränsad omfattning. I de lägre årskurserna kan den finnas kvar om än sparsamt. NTF kan påvisa för
BILFRITT. because they re worth it
BILFRITT because they re worth it BILFRI MÅNAD SÄKER SKOLVÄG Trafiksituationen är farlig för våra barn och det är främst vi föräldrar som är orsaken till detta när vi skjutsar barnen till och från skolan.
Här steg bostadspriserna mest under 2016 kommun för kommun
PRESSMEDDELANDE 2017-01-16 Här steg bostadspriserna mest under 2016 kommun för kommun Efter rekordåret 2015 fortsatte priserna även i fjol att stiga över hela landet. Anledningarna till prisökningarna