Europa Uppsala 2020

Transkript

1 Uppsala Uppsala 2020 en del av Europa 2020 Vi tar målen från Europa 2020 på allvar. Europa och Uppsala hänger samman och vi måste satsa på jobb, utbildning och ett Uppsala som håller ihop. Socialdemokraterna i Uppsala Dragarbrunnsgatan 35, Uppsala Tel

2 2 Innehåll Inledning... 3 I. Dagens situation Uppsala kan bättre!... 4 II. Sammanfattning av våra ambitioner utifrån Europa 2020-strategin... 6 III. Sysselsättningsmål lägst arbetslöshet i EU och länet... 7 IV. FoU och Innovationsmål kunskapsstaden Uppsala V. Klimat och miljömål ett hållbart Uppsala VI. Utbildningsmål investera i framtiden VII. Fattigdomsbekämpningsmål en bra välfärd gör att människor växer... 21

3 3 Inledning Uppsala är den fjärde storstaden i Sverige, en kreativ kunskapsstad och en del av Europa. Vi anser att Uppsala ska ha ambitiösa och smarta mål för framtiden och ett aktivt förhållningssätt till EU. Vi måste arbeta aktivt för att ta tillvara Uppsalabornas intressen i EU och ha en strategi för hur vi agerar. Vi behöver arbeta med andra städer för att bevaka och påverka EU och vi ska vara i framkant när det gäller att lyfta fram och stärka Uppsala som en internationell kunskapsnod. EU har en strategi för Europas utveckling, Europa De övergripande målen i strategin har anpassats nationellt och regionalt. Europa och Uppsala hänger samman och målen i Europa 2020 handlar om att investera i jobb, utbildning, miljö och klimat, fattigdomsbekämpning och forskning och innovation. Vi anser att Uppsala bör göra offensiva satsningar på just de områdena. Vi anser att Uppsala är en stad som bör ha höga ambitioner och det vill vi visa med denna rapport. Smarta, inkluderande och hållbara investeringar i Uppsalas framtid är rätt väg att gå. Vi vill investera i jobb, utbildning och innovation, klimat och miljö samt ett inkluderande samhälle. Vi tar målen från Europa 2020 på allvar. Vi kopplar därför samman de nationella och regionala målen för Europa 2020 med våra egna målsättningar och visioner för Uppsala Uppsala ska bli Europas mest attraktiva kunskapsregion. Vi ska ha ett bra företagsklimat, en aktiv näringspolitik och en ambitiös miljöpolitik för en smart, inkluderande och hållbar tillväxt. Uppsala den nionde maj 2014 Socialdemokraterna Marlene Burwick Kommunalråd (S) Erik Pelling Kommunalråd (S)

4 4 I. Dagens situation Uppsala kan bättre! Europa 2020-strategin är ett verktyg för attt långsiktigt stärka EUs ekonomi och sysselsättning. Den ersätter denn tidigare Lissabonstra tegin och antogs av det Europeiska rådet i juni Strategin tar sitt avstamp i den finanskris som EU upplevt och ska hjälpa EU och medlemsländerna att uppnå u hög sysselsättning, god produktivitet och stor sociall sammanhållning. Detta genom smart tillväxt, hållbar tillväxt och tillväxt för alla. I strategin finns fem överordnade mål för f arbetet. De rör områdena sysselsättning, innovation, klimat och energi, utbildning samt fattigdomsbekämpning. De övergripande målen för hela Europa har översatts till nationella mål som antagits av medlemsländerna. Sedan ska konkreta åtgärder både på EU-nivå och i medlemsländerna bidra till att gee resultat. 1 De överordnade mål somm ska ha nåtts 2020 i Europa och i Sverige enligt nationella mål är: Europa 2020 Sysselsättningsmål 75 procent av åringarna ska arbeta. FoU och innovationsmål 3 procent av EU:s BnP ska investeras i FoU. Klimat och energimål 20 procent mindre växthusutsläpp än procent av energin förnybara energikällor. 20 procent ökad energieffektivitet. Sverige 2020 Sysselsättningsmål Över 80 procent av åringarna ska arbeta. FoU och innovationsmål Ungefär 4 procent av BnP investeras i FoU. Klimat och energimål Utsläppen av växthusgaser bör vara v 40 procent lägre 2020 än Andelen förnybar energi ska utgöra minst 50 pro cent av den totalaa energianvändningen. Energiintensitetenn ska minska med 20 % till 2020 jämfört med Utbildningsmål Andelen elever som hoppar avv skolan i förtid lägre än 10 procent. minst 40 procent av åringarna ska ha tvåårig eftergymnasial utbildning. Utbildningsmål Andelen åringar som inte avslutat gymnasiestudier och som inte studerar ska varaa mindre än 10 procent. Andelen åringar som har minst en tvåårig eftergymnasial utbildning ska uppgå till procent. Fattigdomsbekämpningsmål: Antalet människor som lever eller e riskerar attt leva i fattigdom och social utestängning ska ha minskat med minst 20 miljoner. Fattigdomsbekämpningsmål: Minska andelen som är utanför arbetskraften a (utom heltidsstuderande), långtidsarbetslösa eller långtidssjukskrivna till väl under 14 procent. EU-kommissionen. europe2020/europe-2020-in-a-nutshell/ /priorities/index_sv. htm 1 E

5 5 På regional nivå har mål fastställts utifrån de nationella målen, detta gjordes av Regionförbundet Uppsala län och återfinns i dokumentet Uppländsk drivkraft Vi Socialdemokrater i Uppsala vet att det som händer i Uppsala hänger ihop med det som händer i EU. Så mycket som omkring 60 procent av punkterna på en dagordning i kommunfullmäktige påverkas av EU. Kommunen påverkas av EU i sin roll som samhällsbyggare, tillhandahållare av service och välfärd, tillsynsmyndighet och som Uppsalas största arbetsgivare. Vi tar målen från Europa 2020 på allvar. Europa och Uppsala hänger samman och vi måste investera i jobb, utbildning och ett Uppsala som håller ihop. Vi kopplar därför samman de nationella och regionala målen för Europa 2020 med våra egna målsättningar och visioner för Uppsala. Vi anser att Uppsala som Sveriges fjärde största stad och som kunskapsstad ska ha höga ambitioner och dessa vill vi sammanfatta i denna rapport. Det är också nödvändigt att Uppsala som Sveriges fjärde största kommun har en tydlig strategi för hur vi tillvaratar Uppsalabornas intressen i EU. Vi ska tillsammans med andra större städer arbeta i framkant för att påverka EU-beslut på ett tidigt stadie. Genom en god EU-bevakning ska vi också vara snabba med att förutse och hantera de förändringar som beslut på EU-nivå kan innebära för Uppsalaborna. Men den här rapporten visar vi hur vill göra EU-perspektivet till en naturlig del av kommunens verksamhet. Uppsala ska följa och vara med och påverka den politiska utvecklingen och dra nytta av de möjligheter som EU-medlemskapet erbjuder. 2 Uppländsk drivkraft 3.0

6 6 II. Sammanfattning av våra ambitioner utifrån Europa 2020-strategin Sysselsättningsmål Sverige skaa ha EUs lägsta arbetslöshet. Uppsala skaa ha lägst arbetslöshet i länet. 90-dagarsga aranti & sommarjobbsgaranti. Bättre matchning på arbetsmarknaden. Offensiva utbildningssatsningar. Mer inkluderande lokal arbetsmarkn ad. Uppsalas lokala arbetsmarknad ska växa minst i takt med befolkningsökningen. Kollektivtrafiksatsningar i arbetsmarknadsregionen. FoU- och innovationsmål Klimat- och energimål Utbildningsmål Lokalt innovationsråd. Utveckla strategisk samverkan i Uppsala. Satsa på kunskapsstaden Uppsala. Uppsala skaa investera mest i länet på p FoU. Utsläppen av växthusgaser ska minska med minst 40 %. Kommunen ska vara ledande i Sverige på hållbar utveckling. Kraftig minskning av växthusgasernaa och uppfyllande av allaa nationella miljömål. Satsa på kommunägd vindkraft och uppmuntra hushåll till egen förnyelsebar elproduktion. Uppsala med akademi och näringslivv ska gå föree i omställningen och ge företagenn en möjlighet att bli ledande i att utveckla den teknik och miljöprofil som världen efterfrågar. Halvera andelen elever i grundskolan som inte är gymnasiebehöriga. Gör gymnasieskolan obligatorisk ochh utveckla yrkesprogram till yrkescollege. Utbildningsk kontrakt. Minska klassernas storlek, höja läraryrkets attraktivitet och stärka rektors pedagogiska ledarskap. Fördela resurser till Uppsalas skolorr efter barns behov och förutsättningar. Andelen åringar som har minst en tvåårigg eftergymnasial utbildning ska nå över 50 % nationellt och 60 % i Uppsala. Arbeta för fler högskoleplatser till Uppsala. Universitete ens betydelsee för kommunen ska genomsyra hela den politiska visionen för kommunen. Fattigdoms- bekämpningsmål Halvera barnfattigdomenn i Uppsala. Lokal handlingsplan för att helt avskaffa barnfattigdomen. Sociala investeringar för att lyfta det förebyggande arbetet. Stärk folkhälsoarbetet.

7 7 III. Sysselsättningsmål lägst i EU och länet arbetslöshet Det europeiska målet för sysselsättningen är att 75 procent av åringarna ska s arbeta 2020 och det nationella målet är något högre, att överr 80 procentt ska arbeta. Regionalt har sedan samma mål antagits som det nationella. Antalet sysselsattaa i åldrarna var regionalt 75,7 procent och 73 procent i Uppsala U Utifrån den jämförelsen anser vi att ett mål på 80 procent i sig inte är ett nog ambitiöst mål för f Uppsala. Vi har högre ambitioner för Sverige och Uppsala. Europa Nationellt Regionalt 75 procent av åringarna ska arbeta. Över 80 procent av åringarna ska arbeta. Över 80 procent av åringarna ska arbeta. Socialdemokraterna Sverige ska ha EUs lägsta arbetslöshet. Uppsala ska ha lägstt arbetslöshet i länet. 90-dagarsgaranti & sommarjobbs bsgaranti. Bättre matchning på arbetsmarknaden. Offensiva utbildningssatsningar. Mer inkluderande lokal arbetsmarknad. Den lokala arbetsmarknaden skaa växa minst i takt med befolkningsökningen. Kollektivtrafiksatsningar i arbetsmarknadsregionen. Socialdemokraternas mål är att Sverige ska ha lägst arbetslöshet i EU Vi kommer att investera i en aktiv näringspolitik som ökar efterfrågan påå arbetskraft, i utbildning för att företag ska kunna växa genom rätt kompetens, och i infrastruktur, nya bostäder och klimatinsatser. Vi vill bana väg för fler nyaa jobb genomm att förbättra förutsättningarna för innovation ochh tillväxt.

8 8 Gymnasieutbildning har blivit en vattendelare på svensk arbetsmarknad. Inför höstens nationella budget presenterar Socialdemokraterna första steget i ett kunskapslyft utbildningsplatser inom vuxenutbildning och yrkeshögskola. Vi anser också att matchningen på arbetsmarknaden inte är bra nog i Sverige. Näringslivet rapporterar om svårigheter att hitta rätt kompetens. Därför investerar Socialdemokraterna i bristyrkesutbildningar redan under andra halvåret Arbetslöshet innebär svårigheter för den enskilde, men följden blir också en stor påfrestning på Uppsalas ekonomi och krympande resurser till välfärd och nödvändiga framtidsinvesteringar. Med hög arbetslöshet följer dessutom växande klyftor. Vi vill därför pressa tillbaka arbetslösheten i Uppsala. Senast 2020 ska Uppsala ha lägst arbetslöshet i länet. Det krävs för att finansiera välfärden. Vi tror inte på skattesänkningar som en mirakellösning. Vi vill istället investera i jobb- och praktikplatser för unga, utbildning och en aktiv näringspolitik. Samtidigt som arbetslösheten är hög är det paradoxalt nog stor brist på arbetskraft inom vissa branscher i Uppsala. Den dåliga matchningen mellan de lediga jobben och de arbetssökande på Uppsalas arbetsmarknad är ett hinder för tillväxten i ekonomin. Åtgärder för att se till att ungdomar fullföljer sina utbildningar, för att erbjuda en bra vuxenutbildning och för att kvalificerade yrkesutbildningar startas inom de branscher som har svårt att rekrytera personal är därför en viktig del av den lokala jobbpolitiken. Ungdomsarbetslösheten är ett allvarligt samhällsproblem som vi socialdemokrater bestämt oss för att lösa. Alla ungdomar ska ha rätt till jobb eller utbildning. Vi vill därför införa en 90-dagarsgaranti för arbetslösa ungdomar. Ungdomar ska erbjudas jobb, utbildning eller praktik inom 90 dagar. Ett led i det är att erbjuda unga arbetslösa under 25 år som inte fullgjort sina gymnasiestudier ett utbildningskontrakt där studier varvas med arbete till avtalsenlig lön. Socialdemokraterna vill även satsa i hela Sverige på att de som studerar på sommaren bör ges möjlighet att kombinera studierna med sommarjobb. För att stärka ungdomars position på arbetsmarknaden i Uppsala och ge fler möjlighet till arbetslivserfarenhet vill vi att kommunen tillsammans med det privata näringslivet ska erbjuda ungdomar i årskurs 9 samt i 1:an och 2:an på gymnasiet sommarjobb. Alla människor behövs och ska ges möjlighet att försörja sig själva. Det krävs en ny politik för att skapa jobb eller utbildning också för personer med svag ställning på arbetsmarknaden. För att uppnå jämlikhet behöver alla inkluderas. Personer som trots stora insatser inte kan få arbete på den ordinarie arbetsmarknaden ska erbjudas möjlighet att få anställning med lönesubvention och avtalade villkor. För att möjliggöra detta krävs mycket mer av individuellt utformade insatser. Sociala företag

9 9 och andra delar av den sociala ekonomin kan bidra till fler arbetstillfällen. Kommunen ska underlätta och stötta framväxten av såväl kooperativ som sociala företag. Vi vill göra det lättare både att starta eget och att starta företag tillsammans. Stockholm-Uppsala är en naturlig arbetsmarknadsregion. För jobb och tillväxt i Uppsala är därför bättre kommunikationer och goda möjligheter att pendla in till Uppsala och från Uppsala avgörande liksom att Arlanda kan stärka sin position som nationell och internationell storflygplats. Att förmå staten att tillsammans med Uppsala bygga ut kapaciteten på järnvägen mellan Uppsala-Stockholm och mellan Uppsala-Sala samt att på sikt få till stånd en järnvägsförbindelse mellan Uppsala- Enköping och vidare mot Västerås och Örebro är viktiga pusselbitar i näringslivspolitiken och arbetet för fler jobb. Lika viktigt är att Uppsala är pådrivande för att samordna och förenkla biljettsystemen och för att skapa bästa möjliga trafikering av spåren. Socialdemokraterna i Uppsala vill genomföra följande lokala åtgärder: Införa en 90-dagarsgaranti för arbetslösa ungdomar. Ungdomar ska erbjudas jobb, utbildning eller praktik inom 90 dagar. Införa en sommarjobbsgaranti i samarbete med näringslivet för ungdomar i åk 9 samt 1:an och 2:an på gymnasiet. Arbeta för en mer inkluderande lokal arbetsmarknad där alla har samma rätt och fler ges möjlighet till anställning. Sluta ett avtal med staten där Uppsala kommun åtar sig att bygga bostäder mot att staten investerar i Uppsalas järnvägsförbindelser. Göra det möjligt för den lokala arbetsmarknaden i Uppsala att utvecklas minst i samma takt som befolkningsökningen.

10 10 IV. FoU och Innovationsmål kunskapsstaden Uppsala Det europeiska målet är att 3 procent av EU:s bruttonation nalprodukt ska investeras i forskning och utveckling (FoU) och det nationella målet är att ungefär 4 procent ska s investeras. De två regionala målen ärr att 7 procent av BrP (bruttoregio( onalprodukten) ska investerass i FoU samt att regionen ska nå en topplacering på nationell ranking av innovationskraft. Vi har högre ambitioner för Sverige och Uppsala. Europa procent av EU:s BnP ska investeras i FoU. Nationelltt Ungefär 4 procent avv BnP investeras i FoU. Regionalt 7 procent av BrP investeras i FoU. Topplacering på nationell ranking av innovationskraft. Socialdemokraterna Lokalt innovationsråd. Utveckla strategisk samverkan s i Uppsala. Satsa på kunskapsstaden Uppsala. Uppsala ska investera mest i länet på FoU. Socialdemokraterna vill skapa s ett nationellt innovationsråd som ska knytas direkt till statsministern. Dessutom vill vi inrätta en ny Innovationsfond som ska lägga fokus på att stödja företag med investeringar i tidiga skeden. Vi V vill inrätta strategiska samverkansprogram för viktiga näringar och samhällsutmaningar där vi behöver bättre innovations- eller konkurrenskraften. Vi vill förbättra förutsättningarna för f innovation och tillväxt. Inför höstenss budget lyfts förslaget om Innovationskatapulter fram ett riktat statligt finansierings sstöd till företag kopplade till inkubatorer.

11 11 För Uppsala var privata och offentliga investeringar i FoU 6,97 % av bruttoregionalprodukten Utifrån det är det regionala målet på 7 % av BrP inte ambitiöst nog för Uppsala att enbart luta sig mot. Vårt mål är därför att Uppsala ska investera mest i länet och vi vill utveckla kunskapsstaden Uppsala. Uppsala är en kunskapsstad med två välrenommerade universitet, ett akademiskt sjukhus och många kunskapsintensiva företag. De förutsättningarna vill vi ta tillvara och ge goda utvecklingsmöjligheter. För oss socialdemokrater är det viktigt att ge universiteten i vårt län goda förutsättningar att växa och utvecklas. De bidrar till Uppsalas, länets och landets utveckling på många sätt vetenskapligt, ekonomiskt, socialt och kulturellt. Samtidigt är det tydligt att en växande andel av framtidens jobb kommer att kräva en högre utbildning. Att lokalt och gentemot staten och näringsliv arbeta för att stärka Uppsala som kunskapsregion är därför en självklar prioritering i vår politik för full sysselsättning. Det handlar bland annat om bostäder för studenter och forskare, bra infrastruktur och resurser till högskoleplatser. I Uppsala vill vi se en bred samverkan mellan kommunen, akademin och näringslivet kring innovationer, näringspolitik och arbetsmarknadspolitik. Med våra två universitet, universitetssjukhuset, statliga verk och forskningsintensiva företag har Uppsala en gynnsam position. Genom att vidareutveckla modeller för strategisk samverkan inom områden som life science, miljö- och energi, IT samt besöksnäringen där Uppsala har stor utvecklingspotential kan vi göra Uppsalas ekonomi mer diversifierad och minska vår sårbarhet. Som ett steg vill vi också inrätta ett lokalt innovationsråd. Socialdemokraterna i Uppsala vill genomföra följande lokala åtgärder: Vi vill se en bred samverkan mellan kommunen, akademin och näringslivet kring innovationer, näringspolitik och arbetsmarknadspolitik. Vidareutveckla modeller för strategisk samverkan inom områden som life science, miljö- och energi, IT samt besöksnäringen där Uppsala har stor utvecklingspotential. Ge fler möjlighet att forska vid Uppsalas två universitet. Skapa förutsättningar för fler student- och forskarbostäder.

12 12 V. Klimat och miljömål ett hållbart Uppsala De europeiska målen är 20 procentt mindre växthusutsläppp än 1990, 20 procent av energin från förnybara energikällor och 20 procent ökad energieffektivitet. Nationellt är målen att utsläppen av växthusgaser bör vara 40 % lägre än 1990, att andelen förnybar energi ska utgöra minst 50 % av den totala energianvändningen och att energiintensiteten ska minska med 200 % jämfört med Vi har högre ambitioner för Sverige och Uppsala. Europa 2020 Nationellt Regionalt 20 % mindre växthusutsläpp än % av energin från förnybara energikällor 20 % ökad energieffektivitet. Utsläppen av växthusgaser bör varaa 40 % lägre än Andelen förnybar energi ska utgöra minst 50 % avv den totala energianvändningen. Energiintensiteten ska minska med 20 % jämfört med Utsläppen av växthusgaser ska minska med 40 % Ena länet kring noll nettoutsläpp av växthusgaserr i atmosfären till år Socialdemokraterna Utsläppen av växthusgaser ska minska med minstt 40 %. Kommunen ska vara ett föredöme i Sverige gällande hållbar utveckling. Kraftig minskning av växthusgasernaa och uppfyllande av alla nationella miljömål. Satsa på kommunägd vindkraft och uppmuntra hushåll till egen förnyelsebar elproduktion. Uppsala med akademi och näringslivv ska gå före i omställningen och ge företagen en möjlighet att bli ledande i att utveckla den teknik och miljöprofil som världen efterfrågar. Vårt vägval är odiskutabelt. Ökningen av växthusgaser i atmosfären måste upphöra liksom utarmandet av den biologiskaa mångfalden. Vi står inför en omställning. Från ett samhälle som bygger på fossila bränslen, till ett som bygger på det förnybara. Ett samhälle som värdesätter och förmår dra nytta av den biologiska mångfalden och ekosystemtjänsterna. Ett samhälle där vi använder naturresurserna utann att förbruka

13 13 dem och där vårt ekologiska fotavtryck minskar. Nationellt vill Socialdemokraterna se att minst 30 TWh ny el ska komma från förnybara källor år Vi vill att ägandet i Vattenfall ska användas så att bolaget blir ledande i energiomställningen och skärpa det svenska målet för energieffektivisering till 25 procent till 2020, bl.a. med hjälp av vita certifikat. Vi vill minska utsläppen i Sverige med 40 procent till år 2020 jämfört med 1990 och införa ett klimatpolitiskt ramverk som skapar långsiktighet och en plan för ett Sverige utan fossila bränslen Vi vill att staten stödjer investeringar i nya klimatinnovationer, utökar kollektivtrafiken och ställer om fordonsflottan så den blir fri från fossila utsläpp. Vi är vana att förhålla oss till de ekonomiska konsekvenserna av varje politiskt beslut. Framöver måste besluten ta sin utgångspunkt i det ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbara samhälle vi vill och måste uppnå och varje politiskt beslut ska utvärderas i förhållande till det målet. Vi vet inte vad framtiden för med sig men vi vet att utmaningarna är stora. Uppsala ska ha motståndskraft mot oönskade förändringar och ha förmågan att resa sig och nå tillbaka till önskat tillstånd om det skulle rubbas och råka i obalans. Uppsalas ekonomi och näringsliv, vår välfärd och vår miljö ska vara resilienta. En aktiv miljö- och klimatpolitik är en politik för framtidens jobb och därmed för framtidens välfärd. Investeringar i ny effektiv miljö- och klimatvänlig teknik stärker vår konkurrenskraft, skapar nya företag och öppnar nya möjligheter för handel och exportintäkter. Ett Uppsala som tillsammans med akademi och näringsliv går före i omställningen ger våra företagare en möjlighet att bli ledande i att utveckla den teknik och miljöprofil som världen efterfrågar i kampen mot klimatförändringarna. Uppsala kommun ska vara en föregångare och ett gott exempel i allt sitt agerande. Som kommunens största arbetsgivare och stor ekonomisk aktör har Uppsala kommun förutsättningarna att vara en tydlig progressiv kraft i den hållbara utvecklingen av staden och uppfyllandet av miljömålen. Kommunen ska aldrig vila i befintliga lösningar utan ständigt söka att förnya och förbättra sin verksamhet med målet att skynda på utvecklingen mot en hållbar framtid. Uppsalas fjärrvärmenät och de olika närvärmenäten i kommunens tätorter är en stor tillgång och för miljöns skull ska en fortsatt utbyggnad uppmuntras. För att maximera miljönyttan ska kommunen ställa krav på att torven ersätts av förnyelsebara bränslen och att sopsorteringen förbättras så att endast det som inte kan återvinnas går till förbränning. För att förbättra sopsorteringen vill

14 14 Socialdemokraterna komplettera återvinningsstationerna med utökade möjligheter till fastighetsnära hämtning av avfall. En stor utmaning framöver är att ställa om elproduktionen och elanvändandet. Socialdemokraterna vill att kommunen investerar i vindkraft och andra förnyelsebara energikällor. Kommunens egen energianvändning ska vara förnyelsebar. Kommunen ska gå i täten för utvecklingen av elproduktion via solceller. Målet är att kommunens verksamheter ska vara självförsörjande på förnyelsebar el. Det gynnar både miljön och kommunens ekonomi. En större medvetenhet om den egna elkonsumtionen leder i sig till lägre förbrukning men för att uppnå den potential som finns i en smartare energianvändning krävs också att kommunen konsekvent väljer energieffektiva byggnader, fordon och tekniker i sina verksamheter. Kommunen ska ställa krav på energieffektivisering i såväl ny som gammal bebyggelse. Kommunen ska vara ett föredöme men utan Uppsalabornas egna insatser kan vi inte ställa om Uppsala. Kommunen ska därför erbjuda en aktiv energi- och klimatrådgivning och aktivt verka för hållbara vanor. Det handlar om att inspirera till egen energiproduktion via sol och andra förnyelsebara energikällor, om att underlätta hållbara resor och om att uppmuntra en medveten konsumtion. Uppföljningen av de nationella miljömålen, och målsättningen att inom en generation lösa de stora miljöproblemen, visar att vi i Uppsala måste sätta in långt fler åtgärder. Av de 16 miljömålen uppfyller vi i Uppsala endast två. Mer måste till för att begränsa klimatpåverkan, uppnå en giftfri miljö, hejda övergödningen och värna om ett rikt växt- och djurliv. Uppsala har allt att vinna på att ta täten i arbetet för en hållbar utveckling. Inte minst för att det är där många av de nya jobben kommer att växa fram. I Uppsala har vi kunskaperna. Vi har tekniken. Vi har resurserna. Låt oss använda dem. Socialdemokraterna i Uppsala vill genomföra följande lokala åtgärder: Se till att Uppsala i nära samarbete med universitet, näringsliv och civilsamhälle tar sitt ansvar för att kraftigt minska utsläppen av växthusgaser, motverka klimatförändringarna och uppnå de nationella miljömålen. Främja hållbara vanor och en uthållig resursanvändning genom ett aktivt informations- och påverkansarbete, en aktiv energi- och klimatrådgivning och en kommunal planering som gör de hållbara valen möjliga. Främja ett effektivt energianvändande och en hållbar energiförsörjning genom bland annat kommunägd vindkraft och genom att uppmuntra hushållen till egen förnyelsebar elproduktion via exempelvis solceller.

15 15 VI. Utbildningsmål investera i framtiden Skolan Det europeiska utbildningsmålet för skolan är att andelen elever som hoppar av skolan i förtid ska vara lägre l än 10 procent. Nationellt är målet att andelen åringar som inte avslutat sina gymnasiestudier och som intee studerar ska vara mindre än 10 procent. Regionalt är målen att andelen elever som fullföljt sin gymnasieutbildning inom fyra år ska överstiga 80 procent. Vi har högre ambitioner för Sverige och Uppsala. Europa 2020 Andelen elever som hoppar av skolann i förtid lägre än 10 %. Nationellt Andelen åringar som inte avslutat gymnasiestudier och som inte studerar ska s vara mindre än 10 %. Regionalt Andelen elever som fullföljt sin gymnasieutbildning inom fyra år ska överstiga 80 %. Socialdemokraterna Halvera andelen eleverr i grundskolann som inte är behöriga till t gymnasiet. Göra gymnasieskolan obligatorisk o och utveckla yrkesprogram till yrkescollege. Utbildningskontrakt. Minska klassernas storlek, höja läraryrkets attraktivitet och stärka rektors pedagogiska ledarskap. Fördela resurser till Uppsalas skolor efter barns behov och förutsättningar. Kunskap och bildning ärr nyckeln till människors frigörelse och ett kraftfullt verktyg för integration, jämställdhet och jämlikhet. Det kräver enn likvärdig skola för alla. Kunskap blir inte mindre för att den delas av fler tvärtom. t Den nuvarande regeringens målsättning är att antalet unga utan gymnasiekompetens 2020 ska ligga under 10 procent. Regeringens målsättning räcker dock inte. Vi har högre ambitioner än så. Vi vill att gymnasieskolan ska göras obligatorisk. Vi anser att Sverige behöver ett kunskapslyft. Gymnasieutbildning har blivit en

16 16 vattendelare på svensk arbetsmarknad. Socialdemokraterna i Sverige liksom de allra flesta andra EU-länder sätter upp riktiga målsättningar och tänker jobba för att nå dem. Vi vill senast år 2020 halvera andelen elever i grundskolan som inte är behöriga till gymnasiet. Det kräver mindre klasser, investeringar i lärarna och att resurser fördelas efter elevernas förutsättningar och behov. Vi avsätter redan i den nationella vårmotionen resurser för att minska klasstorleken i förskoleklass och årskurs 1-3. Vi vill även göra gymnasieskolan obligatorisk och utveckla yrkesprogram till yrkescollege Inför höstens budget presenteras det första steget i ett kunskapslyft utbildningsplatser inom vuxenutbildning och yrkeshögskola. Arbetsmarknaden i Sverige kräver gymnasieutbildning och föreslår i vår nationella vårmotion att införa ett utbildningskontrakt redan i år för att alla ska fullfölja sin gymnasieutbildning. Det innebär att ungdomar som blir arbetslösa snarast anvisas en individuellt utformad plan, där studier kan kombineras med praktik eller arbete, som leder fram till gymnasieexamen. Utbildning är ett krav för att få ekonomiskt stöd från samhället. Som ett första steg i 90-dagarsgarantin föreslår vi att utbildningskontraktet fasas in redan under andra halvåret Socialdemokraterna i Uppsala vill förbättra resultaten i Uppsalas skolor genom mindre klasser och större likvärdighet. Vårt mål är att alla elever ska nå kunskapsmålen i grundskolan. Skolans uppdrag är att ge alla elever gedigna kunskaper, en demokratisk och social fostran och lust att vilja lära mer. Vi vill skapa en modern kunskapsskola med kvalitet och kreativitet i centrum. Varje barn ska ges möjlighet att växa och utvecklas som individ. Alla skolor ska vara bra skolor. Det kräver ett skolsystem där den enskilde elevens utveckling står i centrum. En annan viktig förutsättning för att vända utvecklingen i skolan i Uppsala är att minska klasserna, särskilt i de lägre årskurserna. Forskning visar att klasstorlek har betydelse, särskilt för yngre elever när det gäller resultaten i skolan. För att höja resultaten i skolan behöver skolan ha höga positiva förväntningar på alla elever. Genom att satsa på alla elever ökar också förutsättningarna för att fler ska nå toppresultat i skolan. Elever med funktionsnedsättning ska ges det stöd de behöver för att lyckas i skolan. Den nya teknikens möjligheter att utveckla lärandet ska tas tillvara fullt ut. Barns språkutveckling ska utvärderas på alla nivåer för att man tidigt ska upptäcka behov av extra stöd. Modersmålsundervisning, väl integrerad i den övriga skolverksamheten, av hög kvalitet samt studiehandledning på sitt eget modersmål ska garanteras alla som har rätt till det.

17 17 I skolan finns betydande skillnader i prestationer, attityder och förväntningar mellan flickor och pojkar. Pojkar presterar i genomsnitt sämre än flickor. Programvalen till gymnasiet är könsstereotypa särskilt till de yrkesförberedande programmen. Flickor är mer stressade i skolan och mår generellt sämre i tonåren. Elevhälsan och studieoch yrkesvägledningen är viktiga resurser i skolan för att stödja såväl flickor som pojkar. Dagens gymnasieskola står inför helt andra utmaningar än vad som gällde för bara några årtionden sedan. I dag krävs en gymnasieutbildning för att få ett jobb och för att klara sig i ett allt mer komplext och kunskapsintensivt samhälle. Det blir tydligt inte minst när man studerar ungdomars långtidsarbetslöshet. Den viktigaste orsaken till att ungdomar är långvarigt arbetslösa är bristande utbildning. Dagens och framtidens arbetsliv och samhälle kräver gedigna kunskaper av alla. En gymnasieutbildning ska vara en självklar grundutbildning för alla. Alla elever på gymnasiet ska kunna välja mellan tydliga inriktningar som syftar till vidare studier eller direkt till ett yrke. Gymnasiets yrkesprogram bör göras om till yrkescollege i nära samverkan med arbetslivet. Yrkescollege innebär att arbetsgivarna aktivt deltar i utbildningens utformning så att ungdomarna får den utbildning som efterfrågas på arbetsmarknaden. Det ger eleverna tillgång till relevanta praktikplatser och gör det lättare att få ett jobb efter utbildningen. Alla yrkesprogram ska ha en tydlig koppling till relevant bransch på arbetsmarknaden och ett nära samarbete ska finnas mellan huvudmän, företag och fackliga organisationer. Utbildningssystemet i Uppsala ska präglas av perspektivet hållbar utveckling. Skolan ska aktivt bidra till att utjämna människors livschanser. Samhällets insatser för en likvärdig, jämlik och sammanhållen skola behöver stärkas och den tilltagande skolsegregationen motverkas. Den närmsta skolan ska vara den bästa skolan. Därför vill vi stärka skolorna med de största utmaningarna. Kommunen ska fördela resurser till skolan efter elevernas behov utifrån socioekonomiska kriterier. Läxhjälp ska erbjudas alla barn inom ramen för skolan. Avgifter ska inte förekomma i grundskolan och ingen verksamhet som utförs på skoltid ska finansieras med avgifter som tas ut av föräldrar eller vårdnadshavare. Det är en viktig utmaning för skolan att bryta könsnormer. Om jämställdhetsarbetet i skolan och i utbildningssystemet i övrigt ska bli effektivt måste det bedrivas kontinuerligt enligt principen om jämställdhetsintegrering. För att ta tillvara på kraften och engagemanget hos Uppsalas elever och föräldrar vill vi införa möjligheten till lokala skolstyrelser och uppmuntra elevernas självorganisering i elevråd, elevkårer och elevföreningar.

18 18 Det är viktigt för elevernas resultat att de möter skickliga och engagerade lärare som har bra förutsättningar att bedriva en god undervisning. Ökande kunskapsresultat i den svenska skolan kräver att många ambitiösa och duktiga studenter väljer att utbilda sig till lärare. Då ska det också löna sig att utbilda sig till och arbeta som lärare. De skickligaste lärarna ska attraheras till skolor med lägst resultat. Vi vill se en ökad professionalisering av läraryrket med lärare som har rätt till en systematisk kompetensutveckling, har gott om tid att bedriva och utveckla undervisningen samt bra villkor genom karriärutveckling. Skolans verksamhet och skolpolitiken ska utgå från forskning och beprövad erfarenhet. Den pedagogiska forskningen behöver utvecklas, användas men också bedrivas av lärare. Skolledare ska vara välutbildade och ha tid att vara pedagogiska ledare. Socialdemokraterna i Uppsala vill genomföra följande lokala åtgärder: Minska klassernas storlek, främst i årskurserna 0-3. Stärk skolhälsovården för att tidigt kunna upptäcka och hantera ungas fysiska och psykiska ohälsa. Uppgradera gymnasiets yrkesprogram till yrkescollege för en närmare koppling till arbetsmarknaden. Fördela resurser till skolan efter barns behov och förutsättningar. Rusta upp och utveckla skolbarnomsorgen och erbjud läxhjälp åt alla elever. Se till att alla barn i kommunen har möjlighet att delta i fritidsklubbsverksamhet. Stärk och lyft fram lärarprofessionen samt stärk skolledaren i rollen som pedagogisk ledare. Låt utbildningssystemet från förskola till skola präglas av perspektivet hållbar utveckling. Säkra lärarnas möjlighet att planera och genomföra undervisning av hög kvalitet genom att minska deras arbetsbelastning. Högre utbildning och livslångt lärande Det europeiska målet för antalet med eftergymnasial utbildning är att minst 40 procent av åringarna ska ha tvåårig eftergymnasial utbildning. Nationellt är det att andelen ska uppgå till procent. Regionalt är målet att andelen åringar som har minst en tvåårig eftergymnasial utbildning ska överstiga 55 procent.

19 19 Vi har högre ambitioner för Sverige och Uppsala. Europa 2020 Nationellt Regionalt Minst 40 % av åringarna ska ha tvåårig eftergymnasial utbildning. Andelen åringar som har minst en tvåårig eftergymnasial utbildning ska uppgå till %. Andelen åringar som har minst en tvåårig eftergymnasial utbildning ska överstiga 55 %. Socialdemokraterna Andelen åringar som har minst en tvåårig eftergymnasial utbildning ska nå över 50 % nationellt och 60 % i Uppsala. Högskolebehörighet förr alla gymnasieprogram. Sträva efter fler högskoleplatser till Uppsala. Universitetens betydelse för kommunen ska genomsyra hela den politiska visionen för kommunen. Andelen åringar som har minst en tvåårig högre utbildning är cirka 43 procent. Sverige har alltså redan uppfyllt sitt mål. Det är för låga ambitioner. Vi förlorar just nu konkurrenskraft i förhållandee till andra länder. Tittar man på ungas examensfrekvens från högre studierr ligger Sverige på sistaa plats blandd de nordiska länderna. Om nuvarande politik fortsätter kommer vi att sjunka under genomsnittet i OECD. Vår nationella målsättning är därför attt över hälften av åringarna ska s ha genomgåttt minst tvåårig högre utbildning år Något som ärr högre än de nuvarande nationella målen. I Uppsala var dock andelen 53,4 % redann 2011 och vi anser därför att målen för Uppsala ska vara högt satta. Vi anser a att omkring 60 % är en ambitiös men rimlig målsättning. Vi vill att allaa gymnasieprogram ska ge högskolebehörighett och vi vill nya platser på universitet, högskola och yrkeshögskola nationellt. n investera i 16 Uppsala är en kunskapsstad som till l stor del präglas av våra två universitet. Här kan vi på nära håll ta del av världsledande forskning och framtidsinriktadee innovationer samtidigt som universiteten stärker Uppsalas utveckling socialt och kulturellt. Våra två universitet är därför viktiga för Uppsala, men också förr Sverige i ambitionen att stärka vår position som en kunskapsnation. Uppsalas två t universitet utgör ett riksintresse.

20 20 Uppsala är även en snabbt växande storstad i Sveriges största arbetsmarknadsregion. Vi är beroende av att studenter och forskare från våra båda universitet stannar kvar i Uppsala efter avslutande studier. Då krävs det att universitetens betydelse för Uppsala genomsyrar hela den politiska visionen för vår kommun. Att studera i Uppsala ska vara attraktivt och det ska löna sig. Därför vill vi utveckla samverkan mellan kommunen, näringslivet, civilsamhället och våra två universitet. Vi vill även bedriva ett aktivt opinionsarbete mot statligt håll för att bygga fler studentbostäder och att utöka antalet högskoleplatser i Uppsala. Det är av största betydelse vilken inriktning högskolepolitiken har. Vi står för en politik som vill ge människor och samhälle utvecklingsmöjligheter för framtiden. Det är därför avgörande att rekryteringen till högskolan breddas. Alla människors förmåga ska tas tillvara oavsett deras sociala eller etniska bakgrund. Allt annat är orättvist och ett slöseri för såväl samhället som den enskilda. Vi vill se ett livslångt lärande där alla människor har tillgång till en högklassig utbildning genom hela livet, från förskola till högre utbildning, kommunal vuxenutbildning och folkbildning, med goda möjligheter till kompetensutveckling och nya chanser genom hela yrkeslivet. Förändringstakten i arbetslivet är hög, och vi kommer under vårt yrkesliv att ställas inför flera utmaningar. Då är det viktigt att kunna lära nytt och att kunna hämta upp det man tidigare missat. Det behöver finnas flexibla former för att kunna kombinera studier med arbete. Socialdemokraterna vill göra den kommunala vuxenutbildningen (Komvux) mer tillgänglig för alla. Även stödet till folkbildningen i dess olika organisationer ska stärkas. Samhällets insatser ska förbättras när det gäller information, råd och personligt stöd för det fortsatta lärandet. Stödet till studerande med funktionsnedsättningar måste också byggas ut. Socialdemokraterna i Uppsala vill genomföra följande lokala åtgärder: Arbeta för fler högskoleplatser och ge fler möjlighet att studera vid Uppsalas två universitet. Skapa förutsättningar för fler student- och forskarbostäder. Stärka stödet till folkbildningen i dess olika organisationer, däribland studieförbunden. Förbättra tillgången på kvalificerade yrkesutbildningar utifrån branschens behov och de möjligheter som Uppsalas två universitet ger. Förbättra samhällets insatser när det gäller information, råd och personligt stöd för ett livslångt lärande och för att minska den sociala snedrekryteringen till högskolan.

21 21 VII. Fattigdomsbekämpningsmål enn bra välfärd gör att människor växer Det europeiska målet ärr att antalett människor som lever eller riskerar att leva i fattigdom och social utestängning ska ha minskat med minstt 20 miljoner. Nationellt är målet attt minska andelen som är utanför arbetskraften (utom heltidsstuderande), långtidsarbetslösa eller långtidssjukskrivna till väl under 14 procent. Regionalt är målet att kostnaderna för ersatt arbetsfrånvaro ska minska till väl under kr/inv. Vi har högre ambitioner för Sverige och Uppsala. Europa 2020 Nationelltt Regionaltt Antal människor som lever eller riskerar att leva i fattigdom och social utestängning ska ha minskat med minst 20 miljoner. Minska andelen som ärr utanför arbetskraften (utom heltidsstuderande), långtidsarbetslösa eller långtidssjukskrivna till väl v under 14 procent. Kostnaderna för ersatt arbetsfrånvaa aro ska minska till väl under kr/inv. Socialdemokraterna Halvera barnfattigdomen i Uppsala.. Lokal handlingsplan förr att helt avskaffa barnfattigdomen. Sociala investeringar för att förstärka det förebyggande arbetet. Stärk folkhälsoarbetet. Vi socialdemokrater står upp för den generella välfärden somm bidrar till sammanhållning i samhället, ökar jämlikheten och jämställdheten. Den generella välfärden är den modell som bäst förmår öka individens frihet genom stor social rörlighet och breda möjligheter att träffa sina livsval efter egen vilja och förutsättningar. Det är smart.

22 22 Bekämpa barnfattigdomen Ett område vi vill fokusera på är barnfattigdomen. Vi vill anta en lokal handlingsplan för Uppsala med konkreta åtgärder för att avskaffa barnfattigdomen och underlätta för de barn som drabbas. Till 2020 vill vi halvera barnfattigdomen i Uppsala. Alla barn har rätt till ett bra liv och en bra uppväxt. De ska få de bästa förutsättningarna att förverkliga sina drömmar. Men för många barn är verkligheten en annan. Rädda Barnen har uppmärksammat det stora antalet barn som växer upp under fattiga förhållanden. I Uppsala handlar det om mer än vart tionde barn. Fattigdomen påverkar alla delar av de här barnens liv. Det sociala och ekonomiska utanförskapet resulterar ofta i sämre hälsa, sämre utbildning, en mindre aktiv fritid och ett liv under betydligt otryggare förhållanden än andra barn. Vi vill anta en lokal handlingsplan med konkreta åtgärder för att avskaffa barnfattigdomen och underlätta för de barn som drabbas. Till 2020 vill vi halvera barnfattigdomen i Uppsala. Den viktigaste åtgärden är självklart att ge fler föräldrar möjlighet att försörja sig själva och sina barn genom ett eget arbete. Men det handlar också om en förskola och skola som ger förutsättningar för alla barn att få med sig de kunskaper som behövs i livet och en kultur- och fritidspolitik som ger alla barn tillgång till idrottsutövande och eget kulturellt skapande. En liten grupp barn och ungdomar har stora behov av stöd och en så omfattande och komplicerad problematik att de behöver hjälp av flera aktörer. Nationellt konstaterar man att samverkan ofta brister kring dessa barn och vi vill undersöka möjligheterna att förstärka arbetet med Individuella planer alternativt att införa en Lotsfunktion för dessa barn och unga. Barns ställning i socialtjänsten och hälso- och sjukvården behöver stärkas genom ett aktivt och systematiskt kvalitetsarbete. Ett viktigt mål är ökad kvalitet och säkerhet vid placeringar. Vi behöver också bättre samordna stöd och insatser till de barn som behöver samhällets stöd samt på ett bättre sätt uppmärksamma de barn som riskerar att fara illa. Missbruk och beroende är en komplex problematik och individens behov måste tillgodoses både utifrån sociala och medicinska aspekter. Socialtjänsten har en viktig roll att fylla vad avser behandling och har idag tillgång till ett brett utbud av kvalitetssäkrade psykosociala behandlingsinsatser. Det är viktigt att insatser sätts in tidigt och att arbetet med att utveckla en evidensbaserad praktik i socialtjänsten fortsätter. För att öka kvaliteten och insynen är det viktigt att de som får vård och omsorg brukarna kan göra sin röst hörd. Frågan om brukarinflytande tar upp vikten av brukares inflytande över sina insatser från socialtjänst, psykiatri samt missbruks- och beroendevård. Ett aktivt arbete med brukarinflytande börjar i att sluta se brukaren

23 23 som enbart en mottagare av insatser, och istället som en person med viktig kunskap, erfarenhet och som medaktör. Vi behöver utveckla olika former av brukarinflytande, och så kallade brukarrevisioner eller brukarråd kan vara redskap i det arbetet. En bra bostad är en förutsättning för ett tryggt och bra liv. Beslut om boende enligt LSS försenas ofta på grund av brist på bostäder. Vi behöver bygga ikapp behovet av LSS-boende för att inom rimlig tid kunna erbjuda ett bra boende. Anhöriga till människor i behov av vård eller omsorg genomför ofta ett både meningsfullt och slitsamt arbete för sina nära och kära. Olika former av stöd och avlastning kan vara avgörande för orken och motivationen hos de närstående och är något som vi vill utveckla. Socialdemokraterna i Uppsala vill genomföra följande lokala åtgärder: Anta en lokal handlingsplan för att bekämpa barnfattigdomen Utveckla kvaliteten i den sociala barnavården genom ett systematiskt kvalitetsarbete Bygg ikapp behovet av LSS-boende för att kunna erbjuda boende inom rimlig tid Öka jämlikheten Uppsala är på många sätt en delad kommun. Mellan stadsdelar, mellan kvinnor och män och mellan olika grupper finns tydliga skillnader i levnadsförhållanden och välfärd. Skillnaderna blir särskilt påtagliga när man ser till Uppsalabornas hälsa. Hälsoklyftan tar sig bland annat uttryck i fler sjukdagar, högre andel med övervikt och fetma samt i sin mest extrema form i kortare medellivslängd beroende på bakgrund, inkomst och var man bor. Och utvecklingen är negativ. Vi behöver ta nya tag för att minska klyftorna och stärka arbetet för ett rättvist och jämlikt Uppsala. Vi vet att det finns mycket att lära av andra kommuner med liknande utmaningar och problem. Mycket kunskap finns även att hämta från WHO:s arbete för att minska ojämlikheterna i hälsa. Vårt arbete för en bättre folkhälsa bottnar i en insikt om att Sverige är ett klassamhälle också gällande hälsa. Den stora ojämlikheten och ojämställdheten i hälsa har sin grund i samhällsförhållanden. Vi vill förbättra folkhälsan och då krävs breda förebyggande insatser och åtgärder som förbättrar människors levnadsförhållanden. Det handlar till exempel om människors ekonomiska och sociala trygghet, delaktighet och inflytande, att ha ett meningsfullt och stimulerande jobb, en bra yttre miljö samt om levnadsvanor som motion, kost, alkohol och tobak. Grunden för hälsan läggs till

24 24 stor del i barndomen så det är viktigt att förebyggande arbete och hälsofrämjande åtgärder sätts in tidigt i livet. Barns relationer till sina föräldrar har stor betydelse för både den psykiska och fysiska hälsan under hela livet. Ett gott och förtroendefullt förhållande mellan föräldrar och barn fungerar som en skyddsfaktor för barnen, medan brister i hemmiljön är en riskfaktor. Forskning visar att olika former av föräldrastöd är insatser som har betydelse för såväl enskilda barn som för samhället i stort. Föräldrastöd kan handla om allt från en mötesplats för familjer till en föräldrakurs under en hel termin. Behovet av stöd växlar under barnets uppväxt, beroende på barnets utveckling, vad som händer inom familjen och utvecklingen i samhället. Det är viktigt att erbjuda universellt stöd som vänder sig till alla barn och att ge riktat stöd till de barn och familjer som behöver extra stöd. Familjecentraler är ett bra exempel på verksamhet där kommun och landsting samverkar kring familjerna med mödravård, barnhälsovård, öppen förskola och socialtjänstens råd och stödverksamhet. I det förebyggande arbetet är också förskolan och skolan viktiga för att tidigt upptäcka risker och sätta in åtgärder. Kommunens socialtjänst och landstingets sjukvård, inte minst psykiatrin måste vara lätta att nå, samarbeta bra och ha tillräckliga resurser. Tidiga insatser och god tillgänglighet är viktiga faktorer för att främja den psykiska hälsan hos barn och ungdomar. Riskbeteende och riskbruk måste uppmärksammas tidigt bland ungdomar och det måste finnas verksamma insatser i både kommun och landsting. En särskilt utsatt grupp är de med dubbla diagnoser, det vill säga psykiatrisk problematik kombinerat med missbruksproblematik. Med kloka åtgärder som förebygger sociala problem och minskar utanförskap fördjupar vi den goda ekonomiska hushållningen samtidigt som vi bättre tar tillvara på människors egna resurser och drömmar. Med kunskapsbaserade och kostnadseffektiva metoder och utifrån aktuell forskning kring riskfaktorer ska sociala investeringar kunna göras i förebyggande insatser som på sikt ger kommunen minskade kostnader. Att arbeta förebyggande är god ekonomisk hushållning. Uppsala måste även bli bättre på att skapa en delaktighet som tydligare utgår från individens möjligheter och behov och anpassa åtgärder efter detta. Att vara delaktig är att vara en del av det land man bor i. En snabb introduktion på arbetsmarknaden och en skola som ser till varje elevs behov är viktiga förutsättningarna för en bra integration av nyanlända flyktingar och invandrare. Delaktighet kräver god hälsa, ett

25 25 eget arbete, tillgång till språket, ett bra boende, en meningsfull fritid och ett starkt socialt nätverk. Det är grundläggande krav som gäller alla som bor i Sverige och Uppsala oavsett bakgrund, kultur, religion eller etnicitet. Vi är mer lika varandra än olika. Delaktighet kräver att alla tar sitt ansvar. Det gäller individen såväl som kommunen och staten liksom näringsliv och arbetsmarknadens parter. Socialdemokraterna i Uppsala vill genomföra följande lokala åtgärder: Inför sociala investeringar för att förstärka det förebyggande arbetet. Stärk folkhälsoarbetet kring barn och ungdomar när det gäller psykisk ohälsa, övervikt, alkohol och tobak. Stärk det familjecentrerade arbetet genom fler familjecentraler i kommunen. Se till att kommunen medverkar i ett solidariskt flyktingmottagande inom ramen för de statliga myndigheternas ansvar.

26