Kallelse till regionstyrelsens arbetsutskotts sammanträde. Förslag på justerare: Eva Nypelius. Justeringssammanträde 19 mars 2018, Rådhuset Visborg

Transkript

1 Regionstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum Sekreterare Helena Wottle Kallelse RS 2018/30 Kallelse till regionstyrelsens arbetsutskotts sammanträde 13 mars 2018, klockan Öland, Rådhuset Visborg OBS!! REX KL 9-11 Föredragningslista Förslag på justerare: Eva Nypelius. Justeringssammanträde 19 mars 2018, Rådhuset Visborg Ärende Kommentar 1 Årsredovisning 2017 Region Gotland, korrektur 1 RS 2017/1020 Kallelsen kompletteras med korrektur 1 på fredag 9 mars Fördelning av ersättning för etableringsinsatser och introduktion för nyanlända personer RS 2017/ Överföring av resultat 2017 RS 2018/181 4 Pensionsmedelspolicy för Region Gotland RS 2018/18 Ny version av policy bifogas, reviderad efter arbetsutskottet. 5 I Tjelvars fotspår - hållbar och upplevelsebaserad kultur- och naturturism på Gotlands landsbygd - Ansökan om medel Hållbara Gotland RS 2017/831 6 Behov av boende för äldre, personer med funktionsnedsättning och andra målgrupper i socialtjänsten RS 2016/451 7 Revisionsrapport. Styrning och utvärdering av Region Gotlands miljöprogram RS 2017/ Revidering av Bygg Gotland - översiktplan för Gotlands kommun RS 2018/170 9 Förslag till detaljplan för del av Hamra Storms 2:4 - Vändburgs hamn - Samråd, granskning RS 2014/ Tilläggsanslag för ledningsdragning i Västerhejde RS 2018/ Tilläggsanslag för tillfällig gångbro RS 2018/ Utveckling av Campus Gotland RS 2018/ Motion. Planera färdigt för den utbyggda godshamnen i Klintehamn RS 2014/597 Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post regiongotland@gotland.se Org nr Webbplats

2 Regionstyrelsens arbetsutskott Region Gotland Sammanträdesdatum Kallelse RS 2018/30 Ärende Kommentar 14 Motion. Inför nattbuss fredagar och lördagar på stomlinjerna inom kollektivtrafiken på landsbygden RS 2014/ Motion. Skyltning och hastighet på Strandvägen i Slite RS 2016/ Medborgarförslag. Flytta alla Region Gotlands sparade medel till Ekobanken och/eller JAK banken RS 2017/ Återrapport. Regionens jämställdhetsarbete ur ett arbetsgivarperspektiv RS 2017/ Uppföljning Internationell samverkan 2017 RS 2018/ Länsrapporten - redovisningsåret Årsrapport enligt alkohol- och tobakslagen samt det ANDT-förebyggande arbetet RS 2018/ Uppföljning biogas 2017 RS 2018/ Information. Näringsdepartementets beslut gällande villkor för budgetåret 2018 regional tillväxt och kommunikationer samt Region Gotlands återrapportering 2017 till Näringsdepartementet angående genomförandet av det regionala tillväxtarbetet RS 2017/42 22 Information. Energimyndigheten RS 2018/ Information. Regional utvecklingsstrategi, RUS RS 2017/87 24 Information. Hansadagarna 2025 RS 2017/ Information. Regionalt trafikförsörjningsprogram RS 2018/ Ev. information 27 Ev. övriga ärenden Meit Fohlin Ordförande 2 (2)

3 Regionstyrelseförvaltningen Ulrika Jansson Tjänsteskrivelse RS 2017/ februari 2018 Regionstyrelsen Fördelning av ersättning för etableringsinsatser och introduktion för nyanlända personer Förslag till beslut i regionstyrelsen för beslut i regionfullmäktige Ersättning för etableringsinsatser och introduktion för nyanlända personer fördelas enligt följande: - 85 procent utgår till respektive verksamhet inom barn- och utbildningsnämnden, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden och socialnämnden beroende på den nyanländes ålder. - 5 procent avräknas och tillfaller regionstyrelsen och tekniska nämnden. - 5 procent avräknas och tillfaller regionstyrelsen, kultur- och fritidsverksamheten - 5 procent avräknas och tillfaller socialnämnden Vid val av insats ska integrationsstrategin vara styrande Sammanfattning Ersättning för etableringsinsatser och introduktion för nyanlända personer (etableringsersättning) är en schablonersättning som tillfaller bosättningskommunen i 24 månader från att den nyanlände fått uppehållstillstånd. Regionstyrelsen tog beslut om hur den här ersättningen ska fördelas mellan olika verksamheter. Det beslutet behöver nu revideras bland annat på grund av att kultur- och fritidsverksamheten splittrats. Den förordning som reglerar ersättningen är tämligen allmänt hållen. Det finns dock vissa specifika insatser som nämns. 1. mottagande och praktisk hjälp i samband med bosättning 2. särskilda introduktionsinsatser inom skola, förskola, fritidshem och sådan pedagogisk verksamhet som avses i 25 kap. skollagen 3. kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare eller motsvarande utbildning för den som har rätt att delta i sådan utbildning enligt skollagen 4. sådan kommunal vuxenutbildning som särskilt anpassats för utlänningar som omfattas av 14 förordningen (2017:820) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare, 5. samhällsorientering, 1 (4) Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post regiongotland@gotland.se Org nr Webbplats

4 Regionstyrelseförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland RS 2017/ tolkning, och 7. andra insatser för att underlätta etablering i samhället. För personer som inte har fyllt 65 år ingår även viss ersättning för kostnader för ekonomiskt bistånd och för administration av ärenden om sådant bistånd i schablonersättningen. 85 procent av den totala ersättningen föreslås fördelas efter den nyanländes ålder enligt den modell som gällde tidigare. Det här är den största delen av ersättningen som främst avser insatser enligt punkt 2 7. Förutom det som specifikt nämns i förordningen kan en rad integrationsinsatser vara aktuella. Integrationsstrategin med dess fem viktiga områden, arbete, boende, hälsa och sjukvård, socialt sammanhang och utbildning ska vara styrande vid val av insatser. Ålder Verksamhet och nämnd 0-5 Förskola, BUN 6-15 Förskola, fritids, grundskola, ungdomsgårdar, BUN, GVN Gymnasium, ungdomsgårdar, GVN Integrationsenhet, GVN 65- Äldreomsorg, SON Punkt 1 som avser mottagande och praktisk hjälp i samband med bosättning är ett specifikt uppdrag. Inom Region Gotland delas ansvaret mellan tekniska nämnden/teknikförvaltningen och regionstyrelsen/regionstyrelseförvaltningen. I det här förslaget föreslås att 5 procent av den totala ersättningen ska avräknas för detta ändamål. Om inget annat överenskommes så ska ersättningen delas lika mellan regionstyrelseförvaltningen och teknikförvaltningen. När det gäller punkt 7, andra insatser för att underlätta etablering i samhället, avses i det här förslaget främst insatser inom bibliotek och annan kultur. 5 procent av den totala ersättningen ska avräknas för detta ändamål. I förordningen nämns också att ersättningen ska täcka vissa kostnader för ekonomiskt bistånd och administration av detta. Även andra insatser inom socialnämnden/socialförvaltningen kan vara aktuella. 5 procent av den totala ersättningen ska avräknas för detta ändamål. Ärendebeskrivning Migrationsverkets ersättning för etableringsinsatser och introduktion för nyanlända personer (etableringsersättning) är ett schablonbelopp som tillfaller bosättningskommunen när den nyanlände får uppehållstillstånd. Ersättningen betalas ut under en period på 24 månader och om personen flyttar till annan kommun följer ersättningen med. Region Gotlands intäkt från den här ersättningen var totalt 32,4 mnkr I förordningen står följande om vad ersättningen avser. 1. mottagande och praktisk hjälp i samband med bosättning, 2. särskilda introduktionsinsatser inom skola, förskola, fritidshem och sådan pedagogisk verksamhet som avses i 25 kap. skollagen 3. kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare eller motsvarande utbildning för den som har rätt att delta i sådan utbildning enligt skollagen, 4. sådan kommunal vuxenutbildning som särskilt anpassats för utlänningar som omfattas av 14 förordningen (2017:820) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare, 5. samhällsorientering, 2 (4)

5 Regionstyrelseförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland RS 2017/ tolkning, och 7. andra insatser för att underlätta etablering i samhället. För personer som inte har fyllt 65 år ingår även viss ersättning för kostnader för ekonomiskt bistånd och för administration av ärenden om sådant bistånd i schablonersättningen. Beloppet fastställs varje år och uppgår 2018 till kronor för en person som inte har fyllt 65 år, och kronor för en person som har fyllt 65 år. Regionstyrelsen beslutade om hur etableringsersättningen skulle fördelas mellan Region Gotlands verksamheter. Beslutet innebar att 10 procent av ersättningen tillföll kultur- och fritidsnämnden och övrig ersättning fördelades till olika verksamheter utifrån den nyanländes ålder. Det beslutet behöver revideras av flera skäl. Bland annat på grund av att kultur- och fritidsnämnden upphört och verksamheten splittrats. Det finns också en annan kunskap om vilka insatser som behövs vid etablering och att ersättningen därmed kan vara en faktor som bidrar till att insatserna genomförs. Det finns enligt Sveriges Kommuner och Landsting inga beräkningsunderlag som förklarar dagens nivå på ersättning. Det finns därmed inte uttalat vad som är rimliga kostnader för etablering. Detta faktum ger därmed stor frihet till den lokala nivån som kan styra insatser och pengar utifrån egna förutsättningar. Bedömning Den förordning som reglerar ersättningen är tämligen allmänt hållen. Detta innebär att det inte med någon större tydlighet går att säga att en viss insats ska eller inte ska omfattas av ersättningen. Region Gotland antog i september 2017 en integrationsstrategi. Regionstyrelseförvaltningens förslag är att strategin ska utgöra grunden för hur pengarna används. Det finns dock specifikt nämnt vissa insatser som ersättningen ska användas till. För mottagande och praktisk hjälp med bosättning delas idag ansvaret mellan regionstyrelseförvaltningen och teknikförvaltningen. Ersättningen bör åtminstone till viss del täcka kostnader som uppkommer i samband med bosättning. Förslaget är att 5 procent av ersättningen används till den verksamheten och delas lika mellan regionstyrelseförvaltningen och teknikförvaltningen om inget annat överenskommes. I beloppet ingår inte kostnader för upprustning och renovering av bostäder. När det gäller insatser som kultur- och fritidsnämnden tidigare ansvarat för så är förslaget att minska den andelen från 10 till 5 procent. Ersättningen ska tillfalla den del av verksamheten som regionstyrelseförvaltningen nu ansvarar för. Under 2017 användes etableringsersättningen bland annat till att öka omfattningen av kultur för barn- och unga nyanlända samt att på olika sätt inom biblioteksverksamheten göra riktade insatser till nyanlända. När det gäller vissa kostnader för ekonomiskt bistånd och administration är förslaget att 5 procent av ersättningen tillfaller socialnämnden. Genom överenskommelse mellan förvaltningarna finansierades en tjänst som handläggare vid försörjningsstödet av den här ersättningen redan under All annan ersättning är rimlig att fördela utifrån den nyanländes ålder, precis som tidigare, eftersom åldern styr mycket av vilka kommunala insatser som behövs. För gruppen mellan år så kan en rad integrationsinsatser vara aktuella. Integrationsstrategin är styrande vid val av insatser. I strategin pekas fem viktiga områden ut: arbete, boende, hälsa och sjukvård, socialt sammanhang och utbildning. 3 (4)

6 Regionstyrelseförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland RS 2017/1145 I det här förslaget antas integrationsenheten inom UAF vara bäst lämpad att avgöra vilka insatser som behövs för den här målgruppen. UAF ansvarar därmed för att samordna dessa insatser. Regionstyrelseförvaltningen Peter Lindvall Regiondirektör 4 (4)

7 Regionstyrelseförvaltningen Åsa Högberg Tjänsteskrivelse RS 2018/ februari 2018 Regionstyrelsen Överföring av resultat 2017 Förslag till regionstyrelsen för beslut i regionfullmäktige Upprättat förslag till överföring av resultat från 2017 fastställs. Eget kapital för kultur- och fritidsnämnden avslutas och uppgår i regionens totala egna kapital. Sammanfattning Enligt gällande regler Regler för styrning och uppföljning i Gotlands kommun (KF , 61) kan resultat föras över mellan budgetår efter beslut av regionstyrelsen. Reglerna har anpassats (KS , 132) så att underskott får balanseras inom tre år istället för två. Vidare gäller att högst 1 miljon kronor av eget kapital får användas för investering. Totalt föreslås att tkr överförs från 2017 års resultat. Ärendebeskrivning Enligt gällande regler Regler för styrning och uppföljning i Gotlands kommun (KF , 61) kan resultat föras över mellan budgetår efter beslut av regionstyrelsen. Reglerna har anpassats (KS , 132) så att underskott får balanseras inom tre år istället för två. Vidare gäller att högst 1 miljon kronor av eget kapital får användas för investering. Huvudregeln är att 100 procent av underskott och 75 procent av överskott förs över. För affärsdrivande verksamheter ska hela överskottet föras med till kommande år. För regionstyrelseförvaltningen är det beslutat (RS 388, ) att vid överskott i de enheter som är resultatenheter ska 50 procent av det överförda beloppet återföras till kunderna utifrån den totala storleken på köp under året. Under året har överförmyndarnämnden använt 345 tkr, regionstyrelseförvaltningen tkr, barn- och utbildningsnämnden tkr och tekniska nämnden 255 tkr av eget kapital för driftkostnader. Förutom det har miljö- och hälsoskyddsnämnden utnyttjat 300 tkr och tekniska nämnden tkr för investeringar. Bedömning Nämnderna/förvaltningarna har lämnat förslag till överföring av resultat i samband med bokslutet för Förslag som innehåller särskilda yrkanden bifogas 1 (2) Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post regiongotland@gotland.se Org nr Webbplats

8 Regionstyrelseförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland RS 2018/181 (regionstyrelseförvaltningen, byggnadsnämnden, socialnämnden och hälso- och sjukvårdsnämnden). Regionstyrelseförvaltningen föreslår att tkr återförs till köpande nämnder. I övrigt föreslår regionstyrelseförvaltningen att 0 kr förs med till För år 2017 har byggnadsnämnden erhållit ett särskilt statsbidrag (Byggbonus) som är till för att stimulera ett ökat bostadsbyggande. Eftersom villkoren för att erhålla statsbidraget är uppfyllda under 2017 ska bidraget redovisas som intäkt detta år. Det riktade bidraget betalades ut i december Då bidraget betalas ut i december samma år har nämnden inte möjlighet att hinna genomföra / planera de samhällsutvecklande aktiviteter och investeringar som bidraget är tänkt att gå till. Därför föreslår byggnadsnämnden att 100 procent av överskottet ska föras över till eget kapital. Regionstyrelseförvaltningen föreslår att byggnadsnämnden får föra över hela överskottet för 2017 för att under kommande år kunna arbeta med de aktiviteter som bidraget är avsett för. Socialnämnden föreslår att underskottet på tkr inte överförs till eget kapital som i så fall skulle bli negativt med samma summa. Hälso- och sjukvårdsnämnden föreslår att underskottet på tkr inte överförs till eget kapital som i så fall skulle bli negativt med samma summa. Regionstyrelseförvaltningen föreslår att socialnämndens och hälso- och sjukvårdsnämndens negativa resultat balanseras mot regionens gemensamma egna kapital. Med anledning av nämndernas arbete för att få en verksamhet i balans mot anslagen budget bör nämnderna inte ha ett negativt eget kapital som ska återställas inom tre år. Regionstyrelseförvaltningen föreslår att kultur- och fritidsnämndens eget kapital (5 883 tkr) avslutas och uppgår i regionens totala då nämnden och förvaltningen är nedlagd och verksamheten överflyttad till regionstyrelseförvaltningen samt utbildnings- och arbetslivsförvaltningen. Sammanställning av förslag till eget kapital per nämnd/förvaltning bifogas. Totalt föreslås att tkr överförs från 2017 års resultat. Beslutsunderlag Förslag till överföring av resultat 2017 regionstyrelseförvaltningen Förslag till överföring av resultat 2017 byggnadsnämnden Förslag till överföring av resultat 2017 socialnämnden Förslag till överföring av resultat 2017 hälso- och sjukvårdsnämnden Regionstyrelseförvaltningen Peter Lindvall Regiondirektör Skickas till Alla nämnder 2 (2)

9 Bilaga Förslag till Eget kapital per nämnd/förvaltning, tkr Eget kapital Disp eget Resultat Enl regler Förv förslag RSF förslag Eget kapital kapital 2017 överföring överföring överföring * Regionstyrelsen Politikerorganisationen Regionstyrelseförvaltningen Samhällsbyggnad Tekniska nämnden (linjehamnar) (vatten och avlopp) (avfallshantering) (resultatenheter/övrigt) Byggnadsnämnden Miljö- och hälsoskyddsnämnden Utbildning och kultur Kultur- och fritidsnämnden Barn- och utbildningsnämnden Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Vård och omsorg Socialnämnden Hälso- och sjukvårdsnämnden Summa * Innan återbäring från resultatenheter, RSF

10 Eget kapital Återbäring Eget kapital från RSF ** Regionstyrelsen Politikerorganisationen Regionstyrelseförvaltningen Samhällsbyggnad Tekniska nämnden (linjehamnar) (vatten och avlopp) (avfallshantering) (resultatenheter/övrigt) Byggnadsnämnden Miljö- och hälsoskyddsnämnden Utbildning och kultur Kultur- och fritidsnämnden 0 0 Barn- och utbildningsnämnden Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Vård och omsorg Socialnämnden Hälso- och sjukvårdsnämnden Summa ** Inkl återbäring från resultatenheter, RSF

11 Socialnämnden Sammanträdesdatum Protokollsutdrag SON 4 Överföring av resultat 2017 SON 2017/9 Socialnämndens beslut Socialnämnden begär att underskottet mot budget på tkr för 2017 inte förs över till Paragrafen förklaras omedelbart justerad. Sammanfattning Socialnämndens verksamhet lämnar i 2017 års bokslut ett underskott mot tilldelad budgetram på tkr. Enligt reglerna för styrning och uppföljning gäller vid överföring av resultat att hela det förhandlade underskottet medförs till kommande år och tas från det egna kapitalet. Nämnden har inget eget kapital. Bedömning Socialförvaltningen har tidigare beskrivit obalansen mellan tilldelad budget och kostnad för att bedriva nämndens verksamhet. Detta beror framför allt på de senaste årens ökade volymer inom ett flertal verksamheter samt stora kostnadsökningar inom framför allt barn- och ungdomsvården. Med hänsyn till detta begär socialnämnden att det negativa resultatet inte överförs till Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad 30 januari Ärendets behandling under mötet Anna-Lena Gutedal, ekonomichef presenterar ärendet. Ordförande yrkar att socialnämnden beslutar enligt förvaltningens förslag. Skickas till RS registrator RSF ekonomi och styrning Utdragsbestyrkande/namnförtydligande

12 Socialförvaltningen Anna-Lena Gutedal Tjänsteskrivelse SON 2017/9 30 januari 2018 Socialnämnden Överföring av resultat socialnämnden 2017 Förslag till beslut Socialnämnden begär att underskottet mot budget på tkr för 2017 inte förs över till Paragrafen förklaras omedelbart justerad. Sammanfattning Socialnämndens verksamhet lämnar i 2017 års bokslut ett underskott mot tilldelad budgetram på tkr. Enligt reglerna för styrning och uppföljning gäller vid överföring av resultat att hela det förhandlade underskottet medförs till kommande år och tas från det egna kapitalet. Nämnden har inget eget kapital. Socialförvaltningen har tidigare beskrivit obalansen mellan tilldelad budget och kostnad för att bedriva nämndens verksamhet. Detta beror framför allt på de senaste årens ökade volymer inom ett flertal verksamheter samt stora kostnadsökningar inom framför allt barn- och ungdomsvården. Med hänsyn till detta begär socialnämnden att det negativa resultatet inte överförs till Socialförvaltningen Marica Gardell Socialdirektör Skickas till RS registrator RSF ekonomi och styrning 1 (1) Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post registrator-son@gotland.se Org nr Webbplats

13 Hälso- och sjukvårdsnämnden Sammanträdesdatum Protokoll HSN 506 Överföring av 2017 års resultat HSN 2017/163 Hälso- och sjukvårdsnämndens beslut Hälso- och sjukvårdsnämnden föreslår regionstyrelsen att inte överföra nämndens negativa resultat om 54 miljoner till Paragrafen justeras omedelbart. Sammanfattning Med anledning av de förutsättningar som råder inom hälso- och sjukvården i riket såväl som på Gotland föreslår hälso- och sjukvårdsnämnden regionstyrelsen att inte överföra nämndens negativa resultat till Hälso- och sjukvården står inför stora utmaningar med en åldrande befolkning och en medicinsk och medicinskteknisk utveckling som gör att efterfrågan på hälso- och sjukvård ökar kontinuerligt har präglats av höga kostnader för utomlänsvård, vissa påverkbara men andra inte påverkbara för hälso- och sjukvården på Gotland. Det stora antal vakanta tjänster som finns inom hälso- och sjukvården har gjort att kostnaden för hyrpersonal ökat jämfört med 2016 men där ökningstakten minskat under 2017 och för framförallt sjuksköterskor ser 2018 betydligt ljusare ut. För att inrymma verksamheten i den tilldelade budgetramen 2018 är det av största vikt att de handlingsplaner som finns framtagna för minskat behov av hyrpersonal, utomlänsvård, läkemedel och laboratorieprover realiseras och får ekonomiska effekter. I slutet av 2017 är den ekonomiska effekten gällande minskat behov av hyrsjuksköterskor tydlig. Utifrån 2017 års resultat krävs stora besparingar inom hälso- och sjukvården 2018 för att nå en budget i balans, därav föreslår hälso- och sjukvårdsnämnden regionstyrelsen att inte överföra nämndens negativa resultat till 2018, vilket kraftigt skulle försvåra möjligheten till att bedriva en god och jämlik vård till gotlänningarna. Bedömning Med anledning av dels regionfullmäktiges tillåtande av överskridande av budget med 40 miljoner för 2017 och de förutsättningar som nämnden har inför 2018 med krav på stora effektiviseringar enligt tidigare inlämnad handlingsplan för att nå en budget i balans, är bedömningen att det vore olyckligt för verksamheten att överföra nämndens negativa resultat om 54 miljoner till Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad 22 januari 2018 Justerande Utdragsbestyrkande/namnförtydligande

14 Hälso- och sjukvårdsnämnden Sammanträdesdatum Protokoll Ärendets behandling under mötet Yrkande Ordföranden Stefaan De Maecker (MP) yrkar bifall till förvaltningens förslag till beslut. Ordföranden finner bifall till yrkandet. Bakgrund HSN-AU 511 Arbetsutskottets förslag till hälso- och sjukvårdsnämnden Lämnas öppet till hälso- och sjukvårdsnämnden. Skickas till Registrator-RS Regionstyrelseförvaltningen Justerande Utdragsbestyrkande/namnförtydligande

15 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Yvonne Skovshoved Ekonomichef Tjänsteskrivelse HSN 2017/ januari 2018 Hälso- och sjukvårdsnämnden Överföring av 2017 års resultat Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämnden föreslår regionstyrelsen att inte överföra nämndens negativa resultat om 54 miljoner till Sammanfattning Med anledning av de förutsättningar som råder inom hälso- och sjukvården i riket såväl som på Gotland föreslår hälso- och sjukvårdsnämnden regionstyrelsen att inte överföra nämndens negativa resultat till Hälso- och sjukvården står inför stora utmaningar med en åldrande befolkning och en medicinsk och medicinskteknisk utveckling som gör att efterfrågan på hälso- och sjukvård ökar kontinuerligt har präglats av höga kostnader för utomlänsvård, vissa påverkbara men andra inte påverkbara för hälso- och sjukvården på Gotland. Det stora antal vakanta tjänster som finns inom hälso- och sjukvården har gjort att kostnaden för hyrpersonal ökat jämfört med 2016 men där ökningstakten minskat under året och för framförallt sjuksköterskor ser 2018 betydligt ljusare ut. För att inrymma verksamheten i den tilldelade budgetramen 2018 är det av största vikt att de handlingsplaner som finns framtagna för minskat behov av hyrpersonal, utomlänsvård, läkemedel och laboratorieprover realiseras och får ekonomiska effekter. I slutet av 2017 är den ekonomiska effekten gällande minskat behov av hyrsjuksköterskor tydlig. Utifrån 2017 års resultat krävs stora besparingar inom hälso- och sjukvården 2018 för att nå en budget i balans, därav föreslår hälso- och sjukvårdsnämnden regionstyrelsen att inte överföra nämndens negativa resultat till 2018 vilket skulle kraftigt försvåra möjligheten till att bedriva en god och jämlik vård till gotlänningarna. Ärendebeskrivning Enligt Region Gotlands regler för styrning och uppföljning ska överföring av underskott föregås av en beredning där nämndens verksamhet och utfall analyseras. Hälso- och sjukvårdsnämnden har under hösten redovisat de svåra förutsättningar med kraftigt ökade kostnader för bland annat utomlänsvården, som nämnden haft 1 (2) Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post registrator-hsn@gotland.se Org nr Webbplats

16 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland HSN 2017/163 under året och också begärt ett tilläggsanslag för 2017 med 40 miljoner. Detta har också lett fram till beslut av regionfullmäktige att tillåta hälso- och sjukvårdsnämnden att överskrida budgeten med 40 miljoner. Bedömning Med anledning av dels regionfullmäktiges tillåtande av överskridande av budget med 40 miljoner för 2017 och de förutsättningar som nämnden har inför 2018 med krav på stora effektiviseringar enligt tidigare inlämnad handlingsplan för att nå en budget i balans, är bedömningen att det vore olyckligt för verksamheten att överföra nämndens negativa resultat om 54 miljoner till Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad 22 januari 2018 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Maria Dalemar Hälso- och sjukvårdsdirektör Skickas till Registrator-RS Regionstyrelseförvaltningen 2 (2)

17 Samhällsbyggnadsförvaltningen Martin Ekepil Ringelid Tjänsteskrivelse BN 2018/ januari 2018 Byggnadsnämnden Överföring av ekonomiskt resultat byggnadsnämnden Härmed hemställes om överföring av verksamhetens resultat 2017 med totalt tkr till år 2018, vilket motsvarar 100 % av byggnadsnämndens överskott. I region Gotland gäller regler om att överföra resultat mellan budgetår avseende driftredovisningen. Av förhandlat överskott överförs 75 %. Tidigare år har beslut tagits från Regionstyrelsen att frångå gällande regler kring nämnders underskott, där Regionstyrelsen valt att negativa resultat balanseras mot regionens gemensamma egna kapital. Byggnadsnämnden anser därmed med anledning av att möjlighet finns att frångå reglerna samt nedanstående argument att Regionstyrelsen ger Byggnadsnämnden möjlighet hemställa 100 % av överskottet för För år 2017 har Byggnadsnämnden erhållit ett särskilt statsbidrag (Byggbonus) som är till för att stimulera ett ökat bostadsbyggande. Eftersom villkoren för att erhålla statsbidraget är uppfyllda under 2017 ska i enlighet med gällande regler, bidraget redovisas som intäkt detta år. Det riktade bidraget betalades ut i december 2017, detta resurstillskott innebär att Byggnadsnämnden har överträffat sina uppsatta finansiella mål för årets resultat. Byggnadsnämnden redovisar därmed ett överskott som enbart beror på det riktade bidraget, det har inneburit att Byggnadsnämndens ekonomiska ställning förstärkts på ett påtagligt sätt. Då det riktade bidraget betalas ut i december samma år har nämnden inte möjlighet att hinna genomföra / planera de samhällsutvecklande aktiviteter och investeringar som bidraget är tänkt att gå till. Positivt är att nämnden nu har möjlighet att bygga upp sitt egna kapital för att framåt skapa en ekonomi i balans och att statsbidraget i framtiden kommer prioriterade verksamhetsområden till godo, samt att ge ökade möjligheter att stärka nämndens finansiella situation till exempel genom ökad självfinansiering av investeringar. En sådan strategi innebär att ekonomin förstärks vilket skapar bättre ekonomiska förutsättningar för att möta framtida utmaningar. Karl-Allan Nordblom Ordförande 1 (1) Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post registrator-bn@gotland.se Org nr Webbplats

18 Regionstyrelseförvaltningen Charlotte Fahlén/Henry Henziger Tjänsteskrivelse Ärende RS 2017/ februari 2018 Regionstyrelsen Överföring av resultat till redovisningsår RSF Förslag till beslut Förslag till överföring till redovisningsåret 2017 godkänns. Sammanfattning Regionstyrelseförvaltningens resultat 2017 uppgår till +24,3 mnkr varav 9,7 mnkr avser resultatenheter. Enligt gällande regler för styrning och uppföljning får 75 % av förhandlat överskott överföras till eget kapital, dvs. 18,2 mnkr, varav 10,9 mnkr avser anslagsenheter och 7,3 mnkr avser resultatenheter. Regionstyrelsen beslutade att tidigare återföringsmodell för serviceförvaltningen ska gälla även för Enligt tidigare modell ska 50 procent av resultatenheternas överföringsbeloppet, dvs 3,6 mnkr, återföras till förvaltningens kunder fördelat utifrån den totala storleken på köp under året. Förvaltning Återföring (tkr) Teknikförvaltningen 100 Samhällsbyggarförvaltning 50 Barn- o utbildningsförvaltningen Gymnasie- o vuxenutbildningsförvaltning 200 Socialförvaltningen 950 Hälso- o sjukvårdsförvaltningen 900 Totalt Regionstyrelseförvaltningen hade vid ingången av 2017 ett eget kapital på 26,8 mnkr. Under året har 3,6 mnkr nyttjats till Island Games. Förvaltningen ser inte något behov av att begära ytterligare medel till eget kapital. Regionstyrelseförvaltningen Peter Lindvall Regiondirektör Karolina Samuelsson Förvaltningschef 1 (1) Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post regiongotland@gotland.se Org nr Webbplats

19 Regionstyrelseförvaltningen Mikael Wollbo Tjänsteskrivelse RS 2018/18 31 januari 2018 Regionstyrelsen Pensionsmedelspolicy för Region Gotland Förslag till regionstyrelsen för beslut i regionfullmäktige Förslag till Pensionsmedelspolicy för Region Gotland antas att gälla från och med ingången av år 2018 och ersätter Placeringspolicy gällande förvaltning av pensionsmedel för Region Gotland som antogs av regionfullmäktige (RF 66, ). Sammanfattning Förutsättningarna på de finansiella marknaderna har förändrats mycket de senaste åren. Det är framför allt på räntemarknaden som förändringarna skett och räntorna ligger nu på historiskt låga nivåer till skillnad från när gällande placeringspolicyn antogs vilket gör att policyn behöver revideras för att uppnå en effektiv förvaltning av pensionsmedlen. De förändringar som föreslås är att konsolideringsmålet ersätts med ett avkastningsmål på 3 procent per år justerat för inflation och att en dynamisk riskmodell införs som innebär att portföljen som mest kan tappa 15 procent i värde i förhållande till det högsta värdet de senaste 24 månaderna. Vidare föreslås att maximal andel aktier ökas från 50 procent till 65 procent för att kunna nå avkastningsmålet samt att placeringslimiten för räntebärande värdepapper blir gemensam för nominella och reala obligationer. Även kraven på ansvarsfulla placeringar vid aktieförvaltning föreslås utökas och skärpas. Bland annat införs krav på att placeringar inte ska ske i företag vars huvudsakliga verksamhet är utvinning av fossila bränslen. Placeringar ska även undvikas i företag som på annat sätt är inblandade i framställningen av fossila bränslen. Ärendebeskrivning Region Gotland har avsatt medel till pensionsförpliktelser i syfte att minska den likviditetsmässiga belastningen av framtida pensionsutbetalningar. Sammanlagt har medel på 102 mnkr under perioden avsatts. Marknadsvärdet på pensionsmedlen uppgick vid årsskiftet till ca 178 mnkr. Regionens totala pensionsförpliktelse uppgick vid samma tidpunkt till ca mnkr. Den del av 1 (3) Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post regiongotland@gotland.se Org nr Webbplats

20 Regionstyrelseförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland RS 2018/18 pensionsförpliktelsen som är intjänad till och med 1997 uppgår till mnkr och redovisas som en ansvarsförbindelse. Pensionsförpliktelse intjänad från och med 1998 uppgår till 850 mnkr och redovisas som en skuld i balansräkningen i enlighet med den kommunala redovisningslagen. Enligt kommunallagen kap ska fullmäktige besluta om hur medel avsatta för pensionsförpliktelser ska förvaltas. Den gällande placeringspolicyn för förvaltning av pensionsmedel antogs av regionfullmäktige (RF 66, ). Den gällande placeringspolicyn har ett konsolideringsmål som syftar till att pensionsutbetalningar hänförliga till ansvarsförbindelsen överstigande 101 mnkr skall kunna finansieras med de avsatta pensionsmedlen. För att klara detta mål har placeringsreglerna varit utformade så att pensionsmedlen placerats på ett sådant sätt att de matchat pensionsförpliktelsens utveckling. En stor andel av pensionsmedlen har då varit placerade i realränteobligationer med lång löptid. Denna strategi har gällt sedan de första medlen avsattes och har genom åren varit framgångsrik. Förutsättningar på de finansiella marknaderna har de senaste åren förändrats markant, framför allt på räntemarknaden, som en följd av bland annat riksbankens expansiva penningpolitik som fått räntorna att falla mycket. Räntorna ligger på historiskt låga nivåer och skiljer sig mycket jämfört med när placeringspolicyn antogs. Risken för ytterligare räntefall är nu begränsad och det mesta talar istället för att räntan kommer att stiga de kommande åren. Behovet av att skydda pensionsmedlen mot räntefall genom en matchande förvaltning är nu mycket litet. Dessutom är utbudet av realränteobligationer litet som en konsekvens av rådande penningpolitik och den förväntade avkastningen är negativ efter justering för inflation. Sammantaget innebär det att gällande strategi och placeringspolicy behöver revideras för att kunna åstadkomma en effektiv förvaltning av pensionsmedlen framöver. Det övergripande förvaltningsmålet föreslås ändras så att fokus läggs på hela pensionsförpliktelsen i syfte att minska de likviditets- och resultatmässiga påfrestningarna från framtida ökning av regionens pensionskostnader. Ett nytt avkastningsmål föreslås införas som innebär att en långsiktig avkastning på 3 procent per år justerat för inflation eftersträvas. En dynamisk riskbegränsningsmodell föreslås införas som innebär att andelen riskfyllda tillgångar löpande ska justeras så att portföljen som mest kan tappa 15 procent i värde i förhållande till det högsta värdet de senaste 24 månaderna. För att klara avkastningsmålet föreslås den maximala andelen aktier utökas från 50 procent till 65 procent. Den aktuella andelen aktier beror hela tiden på risken i portföljen och kommer aldrig att vara högre än vad riskmodellen tillåter givet skyddsnivån på 85 procent av portföljens högsta värde de senaste 24 månaderna. Normalportföljens sammansättning föreslås vara 50 procent aktie och 50 procent räntebärande tillgångar. Placeringslimiten för räntebärande värdepapper föreslås bli gemensam för nominella och reala obligationer. 2 (3)

21 Regionstyrelseförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland RS 2018/18 En annan förändring i det nya förslaget till pensionsmedelspolicy är att kraven på ansvarsfulla placeringar vid aktieförvaltning utökas och skärps. Bland annat införs krav på att placeringar inte ska ske i företag vars huvudsakliga verksamhet är utvinning av fossila bränslen. Placeringar ska även undvikas i företag som på annat sätt är inblandade i framställningen av fossila bränslen. Bedömning Regionstyrelseförvaltningen anser att gällande strategi och placeringspolicy från 2012 inte längre är ändamålsenlig på grund av de förändrade förutsättningarna på de finansiella marknaderna. Det nya förslaget till pensionsmedelspolicy har en strategi som bedöms ge både bättre avkastning än nuvarande policy och samtidigt ge ett tillräckligt skydd mot värdefall. De utökade kraven på ansvarsfulla placeringar vid aktieförvaltning bedöms tillgodose de önskemål som uttryckts från de förtroendevaldas sida. Regionstyrelseförvaltningen Peter Lindvall Regiondirektör Skickas till Avdelning Ekonomi 3 (3)

22 POLICY Pensionsmedelspolicy för Region Gotland Fastställd av regionfullmäktige Framtagen av regionstyrelseförvaltningen Datum [Beslut/Publiceringsdatum] Gäller Ärendenr RS 2018/18 Version [1.0] Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post Org nr Webbplats

23 Region Gotland Regionstyrelseförvaltningen Pensionsmedelspolicy Pensionsmedelspolicy för Region Gotland Innehåll 1. Pensionsmedelsförvaltning Bakgrund Det övergripande förvaltningsmålet Övergripande strategi och riskbegränsning Utgångspunkter för placeringsregler Övergripande placeringsregler Tillåtna tillgångsslag Övergripande placeringslimiter Aktuella placeringslimiter Räntebärande värdepapper Aktier och aktierelaterade instrument Strukturerade produkter Belåning samt återinvestering av kuponger och utdelningar Alternativa tillgångar Rebalansering vid överträdelse av övergripande limit Ansvarsfulla placeringar Förvaltning av kapitalet Förvaltningsuppdraget Uppföljning Utvärdering mot index Extern förvaltares behörighet Urvalskriterier för externa förvaltare Externa förvaltarens åtaganden Avveckling av förvaltare och fonder Rapportering Rapporteringens syfte Ansvar Månadsrapport Årsrapport Fördelning av ansvar och befogenheter Regionfullmäktiges ansvar Regionstyrelsens ansvar Regionstyrelseförvaltningens ansvar Definitioner av vanligt förekommande termer...11 Ärendenr RS 2018/18 Datum 2 (14)

24 Region Gotland Regionstyrelseförvaltningen Pensionsmedelspolicy 1. Pensionsmedelsförvaltning I denna placeringspolicy redogörs för de övergripande riktlinjerna som skall gälla vid förvaltningen av pensionsmedel. Policyn utgör ett regelverk för kapitalförvaltningen. 1.1 Bakgrund Region Gotland har avsatt kapital för att minska likviditetsmässiga påfrestningar som kommer av framtida åtaganden vad gäller pensionsförpliktelser. 1.2 Det övergripande förvaltningsmålet Det övergripande målet för pensionsmedelsförvaltningen är att minska de likviditets- och resultatmässiga påfrestningarna från framtida ökning av regionens pensionskostnader. Utöver detta är målet för pensionsmededelsförvaltningen att ge en långsiktig avkastning på 3 procent per år i reala termer, dvs. justerat för inflation. 1.3 Övergripande strategi och riskbegränsning För att nå det långsiktiga avkastningsmålet krävs i normalläget en relativt hög andel riskfyllda tillgångar. I syfte att minska förlusterna vid kraftiga börsfall ska andelen riskfyllda tillgångar i portföljen (primärt aktier) styras dynamiskt. Andelen riskfyllda tillgångar ska löpande justeras så att portföljen som mest kan tappa 15 procent i värde i förhållande till det högsta värdet de senaste 24 månaderna (beräknat som värdet den sista dagen varje månad). Detta innebär att risken i portföljen i första hand styrs på övergripande nivå. För att kunna agera på detta sätt krävs breda intervall för hur mycket kapital som får placeras i respektive tillgångsslag. Framför allt behöver andelen aktier kunna minskas kraftigt för att skydda portföljens värde från att falla mer än 15 procent. Vid sidan av riskmålet är utgångspunkten för allokeringen mellan tillgångsslagen att i normalläget ha en så hög andel aktier som möjligt för att maximera den förväntade avkastningen. För att minska ränte- och inflationsrisken i förhållande till pensionsåtagandet kan delar av kapitalet placeras i realränteobligationer. Ärendenr RS 2018/18 Datum 1.4 Utgångspunkter för placeringsregler Förvaltningen av pensionsmedlen ska baseras på en strategi där en riskbuffert används och därför är placeringsreglerna indelade i två huvuddelar övergripande placeringsregler och aktuella limiter. De övergripande placeringsreglerna anger den yttre ramen för hur kapitalet kan placeras, dvs. den absoluta övre respektive undre gränsen för andelen ränteplaceringar, aktier m m. De övergripande placeringsreglerna fastställer vidare vilka tillgångsslag och finansiella instrument som det är tillåtet att investera i. För varje tillgångsslag fastställs sedan limiter för minimal och maximal andel av pensionsmedlen. De aktuella placeringslimiterna ska fastställas med beaktande av aktuella marknadsvärden för pensionsmedlen, riskbufferten samt marknadens risknivå. Här anges hur stor andel som får investeras i olika tillgångsslag vid var gällande tidpunkt givet riskmålet. 3 (14)

25 Region Gotland Regionstyrelseförvaltningen Pensionsmedelspolicy Figur 1-1 Exempel på förändring av aktuella placeringslimiter inom det övergripande ramverket allteftersom marknadsvärdet på portföljen förändras över tiden i relation till säkerhetsgolvet. Den kontinuerliga förändringen av de aktuella limiterna syftar till att tillse att säkerhetsgolvet aldrig riskeras. Tidpunkt 1 Tidpunkt 2 Tidpunkt Räntor Aktier Mkr tid 1 tid 2 tid 3 Tillgångar Säkerhetsgolv Buffert 2. Övergripande placeringsregler 2.1 Tillåtna tillgångsslag Portföljens medel får placeras i följande tillgångsslag. En detaljerad beskrivning över tillåtna tillgångsslag återfinns längre fram i policyn: Räntebärande värdepapper Svenska aktiefonder och aktierelaterade instrument Utländska aktiefonder och aktierelaterade instrument Likvida medel i svenska kronor Alternativa tillgångar Med aktierelaterade instrument avses aktieindexobligationer och andra typer av instrument för att nå aktieindexexponering som inte står i strid med övriga begränsningar i denna policy. Ärendenr RS 2018/18 Datum 2.2 Övergripande placeringslimiter Procenttalen i följande tabell anger lägsta och högsta andel som respektive tillgångsslag vid varje tidpunkt ska få utgöra av portföljens totala marknadsvärde. 4 (14)

26 Region Gotland Regionstyrelseförvaltningen Pensionsmedelspolicy Tabell 2-1 Övergripande limiter för tillgångsslagen Tillgångsslag Min Normal Max 1. Likvida medel 0 % 0% 10 % 2. Räntebärande värdepapper 15 % 50% 90 % 4. Aktier 5.Andel svenska aktier 6. Andel utländska aktier 10 % 0 % 50 % 50% 30% 70% 65 % 50 % 100 % 5. Alternativa tillgångar 0 % 0% 10 % 2.3 Aktuella placeringslimiter Fördelningen mellan tillgångsslag kommer att variera över tiden i enlighet med resonemanget i punkt 1.4. I vissa lägen måste andelen aktier vara låg för att inte riskmålet ska äventyras. Om det exempelvis finns risk för att portföljen kommer att falla under det på förhand definierade säkerhetsgolvet om 85 procent av högsta värdet de senaste 24 månaderna, ska en förändring ske av de aktuella placeringslimiterna och pensionsmedlens sammansättning av olika tillgångsslag. Den aktuella tillgångsallokeringen måste alltid ligga inom ramen för de övergripande placeringslimiterna. Detta trots att det i vissa situationer kan vara möjligt att, utan att riskera förvaltningsmålet, acceptera en vidare gräns än vad som tillåts i de övergripande limiterna. 2.4 Räntebärande värdepapper Portföljens medel, vad det gäller räntebärande papper, får placeras i: Värdepappersfonder registrerade hos Finansinspektionen eller motsvarande organ inom EU bestående av räntebärande papper med god kreditvärdighet och riskspridning. Fondens värde ska kunna gå att följa kontinuerligt samt realiseras med kort varsel. Fondens genomsnittliga kreditvärdighet ska vara tillfredsställande. Direkt i svenska räntebärande värdepapper som är offentligt utbjudna. Vid placering direkt i räntebärande värdepapper gäller nedanstående limiter. Procenttalen i tabellen nedan avser andelar av portföljens marknadsvärde samt max andel per emittentkategori. Mängden kreditrisk som får tas beror på hur lång löptid underliggande instrument har samt hur stor del instrumentet utgör av portföljen. Summan av exponeringen i emittentkategorierna får aldrig överstiga limiten för den högsta emittentkategorin i summeringen. Som exempel får summan av exponeringen i kategori C till E aldrig överstiga 40 procent inom durationsintervallet 3-7 år. Samma sak gäller för respektive durationskategori. Ärendenr RS 2018/18 Datum 5 (14)

27 Region Gotland Regionstyrelseförvaltningen Pensionsmedelspolicy Tabell 2-2 Kreditlimiter Emittent/värdepapper A. Stater, kommuner och landsting eller dess motsvarighet inom Euro-området, med rating om lägst AAA/Aaa eller av motsvarande stater, kommuner, landsting garanterat värdepapper B. Värdepapper 1 med rating om AAA /Aaa C. Värdepapper med rating om AA- /Aa3 D. Värdepapper med rating om A- /A3 E. Värdepapper med rating om BBB-/Baa3 Emittentkategori Emittentkategori Emittentkategori Emittentkategori Max andel per emittent Duration K. 0-1 år L. 1-3 år M. 3-7 år N. >7 år (dur. 0-1 år) K till N L till N M till N N 100% 100% 100% 100% 100% B till E 100% 85% 70% 60% 15% (25%) C till E 80% 60% 40% 25% 10% (20%) D till E 50% 30% 20% 10% 5% (15%) E 20% 10% 5% 0% 5% (10%) Om durationen på ett instrument är kortare än 1 år får kortfristig rating användas. Kort rating översätts till lägsta motsvarande långa rating i tabellen ovan. Översättningstabell återfinns under avsnittet definitioner. Räntebärande värdepapper utan rating, men med statliga garantier faller under kategori C. Kommuner och landsting utan rating hamnar också i denna kategori. Ovanstående gäller rating enligt Standard & Poor s eller Moody s. Om låntagaren har rating från både Standard & Poor s och Moody s, krävs att minst en av dem ligger på angiven nivå. Placering i värdepapper emitterade av Region Gotland eller närstående bolag är inte tillåtet. 2.5 Aktier och aktierelaterade instrument Pensionsmedlens aktieplaceringar ska ske via fonder eller som strukturerade produkter (se nedan). Placering direkt i enskilda aktier är inte tillåtet. Ärendenr RS 2018/18 Datum 2.6 Strukturerade produkter Med strukturerade produkter avses derivat kombinerade med räntebärande värdepapper i ett och samma strukturerade värdepapper. Gemensamt för placeringar i strukturerade produkter 1 Omfattar banker, bostadsinstitut, företag, kommuner och landsting eller motsvarande. 6 (14)

28 Region Gotland Regionstyrelseförvaltningen Pensionsmedelspolicy är att en kapitalgaranti på 100 procent av det nominella beloppet är ett krav samtidigt som överkursen aldrig får vara större än 10 procent. Aktierelaterade instrument ska som huvudregel betraktas som en aktieplacering mot den marknad som instrumentet skapar exponering gentemot. Placering får inte ske i aktierelaterade instrument vars konstruktion innebär en kreditrisk som är högre än de limiter som avser kreditrisk i tabell 2-2. Väl diversifierade strukturerade produkter kan i vissa fall vara konstruerade med andra aktieindex än vad som anges i denna instruktion. Jämförelseindex för dessa produkter kan i sådana fall anpassas efter den specifika produkten Belåning samt återinvestering av kuponger och utdelningar Tillgångarna i pensionsmedlen får inte belånas. Räntor och utdelningar eller motsvarande avkastning på fondens tillgångar ska återinvesteras. Detta gäller dock inte i den mån de ska möta pensionsutbetalningar. 2.8 Alternativa tillgångar Genom att investera i tillgångar som uppvisar låg korrelation med den befintliga portföljen kan den totala portföljrisken reduceras och avkastningen höjas. Exempel på sådana tillgångar kan vara valutor, råvaror, realtillgångar (ex skog, mark, produktionsanläggningar) och hedgefonder. Investeringar klassas som alternativa efter exponering snarare än den juridiska form som investeringen görs i. Mot bakgrund av detta är investeringar i de nämnda tillgångarna tillåtna. Syftet med en investering i dessa tillgångar får dock endast vara att minska den totala portföljrisken. Om korrelationen mellan tillgången och den övriga portföljen skulle förändras på ett sådant sätt att tillgången ökar portföljens totala risk ska tillgången säljas så snart det är praktiskt genomförbart. Dessa investeringar bör vidare ske i former med en kontinuerlig värdering samt betryggande likviditet. 2.9 Rebalansering vid överträdelse av övergripande limit Vid beräkning av pensionsmedlens värde och övergripande limit ska dess tillgångar värderas med ledning av gällande marknadsvärde. Om en övergripande limit överskrids ska tillgångar avyttras i motsvarande mån så snart det lämpligen kan ske, varvid skälig hänsyn ska tas till den risk som överskridandet innebär för pensionsmedlen som helhet. Motsvarande gäller om övergripande limit underskrids, varvid tillgångar anskaffas så snart det lämpligen kan ske Ansvarsfulla placeringar Region Gotland anser att miljöhänsyn, socialt ansvar och god etik är en förutsättning för en långsiktigt god lönsamhet i företag. Regionen ska därför ta etisk och miljömässig hänsyn i sin placeringsverksamhet i syfte att bidra till en långsiktigt hållbar och positiv samhällsutveckling. I samband med placeringsbeslut ska förutom finansiell risk och förväntad avkastning även miljöaspekter, sociala och samhällsrelaterade frågor vägas in. Regionen ska undvika att placera i företag som systematiskt bryter mot internationella normer och placeringar får inte heller göras i företag som inte följer internationella konventioner om mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, barnarbete och miljö. Vid investering i fonder ska fondbolaget ha undertecknat FN:s principer för ansvarsfulla investeringar (UN PRI). Ärendenr RS 2018/18 Datum Placeringar får inte ske i företag vars omsättning huvudsakligen härrör från produktion och distribution av tobak, alkohol, droger, kommersiell spelverksamhet, krigsmateriel och por- 7 (14)

29 Region Gotland Regionstyrelseförvaltningen Pensionsmedelspolicy nografi. Med huvudsaklig verksamhet menas mer än 5% av ett företags eller koncerns omsättning enligt praxis på marknaden. Regionen ska sträva efter att på sikt minimera placeringar i företag vars verksamhet till någon del omfattar produktion och distribution av dessa produkter. Placeringar får inte ske i företag vars omsättning till mer än 50% härrör från exploatering och utvinning av kol, olja, gas, oljesand och annan okonventionell fossil olja. 2 Placeringar ska även undvikas i företag som på annat sätt är inblandade i framställningen av dessa fossila bränslen genom t.ex. produktion och prospektering. 3. Förvaltning av kapitalet 3.1 Förvaltningsuppdraget Kapitalet kan förvaltas internt eller externt och som specialist- eller blandmandat. I nedanstående tabell framgår vilka uppgifter regionen kan sköta själv samt vilka uppgifter som ska hanteras av externa förvaltare och rådgivare. Tabell 3-1 Uppdelning av förvaltning på tillgångsslag Uppgift Intern förvaltning Extern förvaltare Räntebärande placeringar kort ränta 0% % % Räntebärande placeringar nominella obligationer 0% % % Räntebärande placeringar realobligationer 0% % % Aktier Sverige Endast indexrelaterad Indexrelaterad och aktiv förvaltning* förvaltning Aktier Världen Riskbevakning och uppdatering av aktuella limiter Endast indexrelaterad förvaltning* Indexrelaterad och aktiv förvaltning 0% 100 % * Indexförvaltning innebär passiv förvaltning som har som huvudsyfte att följa ett underliggande marknadsindex. Bland instrumenten återfinns aktieindexfonder, aktieindexobligationer, konvertibler mm. Ärendenr RS 2018/18 Datum 3.2 Uppföljning Då syftet med pensionsmedelsförvaltningen är att minska de likviditets- och resultatmässiga påfrestningarna ska pensionsskuldens och pensionskostnadernas utveckling årligen följas upp och ställas i relation till fonderingens storlek och avkastning. Aktuella data om pensionsåtagandet ska i samband med detta inhämtas från regionens skuldadministratör. Även prognoser avseende framtida pensionskostnader ska följas upp och fonderingens strategi och förväntad avkastning ska utvärderas med hänsyn till dessa. 2 Finansmarknaden behöver ställa om för att möjliggöra ett större utbud av fossilfria investeringsmöjligheter. Undantag medges därför vid placering i fonder förutsatt att det inte finns tillgängliga alternativ inom ramen för önskad placeringsinriktning. Detta undantag gäller till (14)

30 Region Gotland Regionstyrelseförvaltningen Pensionsmedelspolicy Utvärdering mot index Utifrån portföljens långsiktiga karaktär ska avkastningen i första hand jämföras med det långsiktiga avkastningsmålet. Över börs- och konjunkturcykeln kan portföljen även utvärderas mot normalallokeringens sammansättning av nedanstående index. Utöver utvärderingen av totalportföljens avkastning ska respektive placerings värdeutveckling utvärderas mot ett relevant jämförelseindex minst årligen. Tabell 3-2 Jämförelseindex vid förvaltningsutvärdering Tillgångsslag Index Räntebärande värdepapper OMRX Bond eller motsvarande Svenska aktier SIX Portfolio Return eller motsvarande Utländska aktier MSCI AC World Net Total Return (SEK) eller motsvarande Alternativa tillgångar OMRX T-Bill +2% Om något av ovan nämnda index upphör att vara relevant för jämförelse av förvaltningen eller upphör att noteras ska annat index utses. Utbyte av index tillsammans med motivering ska meddelas till regionstyrelsen i den rapport som följer närmast i tiden Extern förvaltares behörighet Förvaltaren ska vara ett värdepappersinstitut som har finansinspektionens tillstånd för förvaltning av någon annans finansiella instrument, 2 kap. 1 lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden, eller utländsk institution som har tillstånd liknande det som anges ovan och som står under tillsyn av myndighet eller annat behörigt organ. Vid beslut av att anlita extern förvaltare av hela eller delar av portföljens tillgångar ska sådant uppdrag grundas på skriftligt avtal Urvalskriterier för externa förvaltare Vid val av förvaltare kommer en samlad bedömning av olika kriterier att ligga till grund för beslut. Historiska resultat, organisation, arbetssätt och pris är exempel på kriterier som kommer att beaktas Externa förvaltarens åtaganden Förvaltaren ska åta sig att följa denna instruktion Avveckling av förvaltare och fonder En övergripande samlad bedömning görs om huruvida förvaltare eller fond ska avvecklas. I en sådan bedömning beaktas historisk prestation samtidigt som framtida prestation och övriga relevanta faktorer uppskattas. Ärendenr RS 2018/18 Datum 9 (14)

31 Region Gotland Regionstyrelseförvaltningen Pensionsmedelspolicy 4. Rapportering 4.1 Rapporteringens syfte Syftet är att informera om portföljens resultat och portföljens exponering i relation till fastställda limiter. 4.2 Ansvar Samtliga personer och parter delaktiga i arbetet med portföljen skall omedelbart rapportera om händelser som inte kan betraktas som normala i placeringsverksamheten. 4.3 Månadsrapport Regionstyrelseförvaltningen skall månadsvis kontrollera att limiterna enligt dessa riktlinjer följs. Vidare skall följande kontrolleras: Total avkastning under månaden och under året. Jämförelse mot index för totalportföljen och de olika tillgångsslagen. Aktuell risk och riskbuffert i pensionsmedlen Procentuell fördelning mellan olika tillgångsslag. 4.4 Årsrapport Regionstyrelseförvaltningen sammanställer en årsrapport vilket innebär en skriftlig redogörelse över det gångna årets placeringsverksamhet samt en bedömning av det kommande årets utveckling. Årsrapporten ska även innehålla en uppföljning av portföljen avseende punkt 2.10 Ansvarsfulla placeringar. 5. Fördelning av ansvar och befogenheter 5.1 Regionfullmäktiges ansvar Det är Regionfullmäktiges ansvar att: 1. förvaltningen sker i överensstämmelse med Kommunallagen 11 kap fastställa strategi och policy för pensionsmedelsförvaltningen. 5.2 Regionstyrelsens ansvar Det är Regionstyrelsens ansvar att: 1. vid behov initiera uppdatering av pensionsmedelspolicyn. 2. följa pensionsmedlens utveckling via rapporteringen. 3. besluta om en förändring av säkerhetsgolvet. Ärendenr RS 2018/18 Datum 5.3 Regionstyrelseförvaltningens ansvar Det är Regionstyrelseförvaltningens ansvar att: 1. tillsätta extern kapitalförvaltare samt besluta om avveckling av extern förvaltare som inte uppfyller kraven. 2. vid varje tillfälle vara beredd att rapportera om förvaltningens utveckling. 10 (14)

32 Region Gotland Regionstyrelseförvaltningen Pensionsmedelspolicy 3. månadsvis kontrollera att den totala portföljen följer angivna gränser för respektive tillgångsslag samt avseende emittenter. 4. rebalansera den totala portföljen i de fall gränsvärdena för respektive tillgångsslag under- eller överskrids. 5. svara för redovisningen av transaktioner i pensionsmedelsförvaltningen samt framtagande av underlag för rapportering. 6. följa regionens regler för attest och intern kontroll samt delegationsbeslut. 6. Definitioner av vanligt förekommande termer Aktieindexobligation Obligationslån där avkastningen är knuten till ett eller flera aktieindex eller i kombination av ränteplacering. Aktieportfölj En förmögenhet som är placerad i aktier, aktiefonder eller aktierelaterade instrument. Aktuell placeringslimit Den limit som fastställs med syftet att säkerställa att tillåten tillgångsallokering aldrig riskerar uppsatta förvaltningsmål. Definieras som beräknad maximal andel riskfyllda aktier. Allokering Fördelning av tillgångsslag i portföljen Benchmark Jämförelseindex Derivatinstrument Riskhanteringsinstrument som kan härledas till ett underliggande värdepapper, t ex köp- och säljoptioner i aktier, ränteterminer m fl. Diversifiering Fördelning av en portföljs placeringar inom och mellan olika tillgångs-slag/marknader i syfte att minska risken och/eller höja avkastningen i en portfölj. Duration Kan beskrivas som den räntebärande portföljens vägda genomsnittliga återstående löptid. Durationen bestäms av obligationernas och kupongernas återstående löptid, kupongernas storlek samt räntenivån. Ju högre värde desto mer känslig är portföljen för förändringar i marknadsräntan. Durationen för en s.k. nollkupongsobligation är lika med dess löptid och för en kupongobligation lägre än dess löptid. Emittent Utgivare och garant av finansiella instrument. Ärendenr RS 2018/18 Datum Exponering Index Det värde, uttryckt i kronor eller i procent av den totala portföljen, som förändras pga. förändringar i kursen/räntan på ett värdepapper. Mått på en marknads eller delmarknads värde och utveckling. 11 (14)

33 Region Gotland Regionstyrelseförvaltningen Pensionsmedelspolicy Kassaflöde Kreditrisk Likvida medel Likviditet Limit Löptid Marknadsränta Marknadsvärde Ström av kapital, som exempelvis pensionsutbetalningar Risk för att utställaren av ett finansiellt instrument, tex obligation, inte kan infria löftet om återbetalning av lånet. Medel på bankräkning och dylikt som kan omsättas med kort varsel. Mått på omfattningen av handeln, eller omsättningen, i ett instrument eller på en marknad. Även benämning för kassamedel. Risknivå som begränsar innehav av finansiella instrument. Den tid som återstår till ett värdepapper förfaller till betalning. Marknadspriset på kapital som sätts av marknadens aktörer Värdet av en tillgång (eller en hel portfölj) till kapitalmarknadens rådande prisnivå. MSCI AC World Net TR Morgan Stanleys bredare världsindex för globala aktier som inkluderar både utvecklade marknader och tillväxtmarknader. Net TR innebär att utdelningar återinvesteras efter avdragen skatt. Obligation Skuldebrev med löptid (ursprungligen) över ett år. OMRX Bond index OMX-gruppens värdeviktade index bestående av nominella benchmarkobligationer emitterade av staten samt bostadsinstituten Option Finansiellt instrument som ger innehavaren rätten, men inte skyldigheten, att köpa (köpoption) eller att sälja (säljoption) en viss egendom till ett förutbestämt pris inom en viss tidsperiod. Optionen ger utfärdaren motsvarande skyldighet att sälja eller att köpa egendomen ifråga. Placeringshorisont Den tidsperiod under vilken de förvaltade medlen ska vara investerade. Rating Av kreditvärderingsinstitut gjord bedömning av sannolikheten för att en skuld kommer att regleras på överenskommen tidpunkt. Ärendenr RS 2018/18 Datum Ratingkategorier Ratinginstituten Standard & Poor s (S & P s) och Moody s Investors Service Inc (Moody s) klassificering av kort- och långfristig upplåning kan illustreras enligt följande: 12 (14)

34 Region Gotland Regionstyrelseförvaltningen Pensionsmedelspolicy Översättningstabell för rating Standard & Poor's Moody's Nationell kortfristig Kortfristig Långfristig Kortfristig Långfristig rating rating rating rating rating AAA Aaa AA+ Aa1 AA Aa2 A-1+ AA- Aa3 A+ A1 A-1 A P-1 A2 A- A3 K-1 A-2 BBB+ P-2 Baa1 K-2 BBB Baa2 K-3 A-3 BBB- P-3 Baa3 BB+ Ba1 BB Ba2 B BB- Ba3 B+ B1 B B2 B- B3 CCC+ Caa1 CCC Caa2 CCC- Caa3 CC Ca C C Not prime C K-4 D D Realobligation Obligation som ger en inflationsskyddad avkastning då den räknas upp med inflationen i form av konsumentprisindex (KPI). Det innebär att framtida kassaflöden behåller sin reala köpkraft. Även kallat realränteobligation. Realränta Nominell ränta minus inflation, vilket ger en ränta med hänsyn tagen till inflationen. Rebalansering I det fall portföljens tillgångar utvecklas på ett sådant sätt så att de övergripande limiterna överträds krävs en rebalansering för att åter vara inom stipulerade limiter. Innebär alltså att portföljen viktas om för att återigen vara i balans med limiterna. Riskkontroll Bevakning och uppdatering av aktuell placeringslimit. Ärendenr RS 2018/18 Datum Riskfri ränta Riskmått Den ränta, till vilken regionen kan sätta av medel, som inte innebär någon risk. Mått för att mäta risk. I vårt fall används sannolikheten för att gå under säkerhetsgolvet som mått på risken. 13 (14)

35 Region Gotland Regionstyrelseförvaltningen Pensionsmedelspolicy Ränteportfölj SIX PRX index Strukturerad produkt Säkerhetsgolv Tillgångsslag Valutarisk En förmögenhet som är placerad i räntebärande värdepapper. SIX PRX är ett aktieindex som ska spegla marknadsutvecklingen av bolag på Stockholmsbörsen. Indexet tar även hänsyn till utdelningar. Derivat kombinerade med räntebärande värdepapper i ett och samma strukturerade värdepapper. Den på förhand definierade lägsta nivå som portföljens tillgångar får falla till i relation till målet. Räntebärande värdepapper och aktier är två exempel på tillgångsslag. Risken att utländska tillgångar faller i värde mätt i egen valuta pga. att den egna valutan stiger / utländska valuta faller. Ärendenr RS 2018/18 Datum 14 (14)

36 Regionstyrelseförvaltningen Mats Jansson Tjänsteskrivelse RS 2017/ februari 2018 Regionstyrelsen I Tjelvars fotspår - hållbar och upplevelsebaserad kultur- och naturturism på Gotlands landsbygd Ansökan om regionala tillväxtmedel Hållbara Gotland Förslag till beslut Region Gotland medfinansierar projektet I Tjelvars fotspår - hållbar och upplevelsebaserad kultur- och naturturism på Gotlands landsbygd med 50,00 procent av projektets faktiska kostnader, sammanlagt högst kronor, varav kronor ur 2018 års anslag och kronor ur 2019 års anslag 1:1, regionala tillväxtåtgärder. Beslutet avser perioden till Ärendebeskrivning Gotland har ett rikt natur- och kulturarv som ytterligare behöver tillgängliggöras för att fungera som attraktiva besöksnoder. Genom arkeologiska utgrävningar och studier av kulturlandskapets utveckling har forskare vid Uppsala Universitet tagit fram forskningsresultat som kan komma besöksnäringen till del. Projektet ska fungera som en katalysator för platsutveckling som är hållbar och kvalitativ vid två unika besöksmål på Gotlands landsbygd. Projektet ska stärka kunskap om besöksmålen och dess potential för ökad turism i områdena hos regionala och lokala näringsidkare, hembygdsföreningar och besöksnäringen på Gotland Mål för projektet är att skapa underlag i form av digital visualisering, skapa vandringsleder och besöksplatser i samverkan mellan akademi och besöksnäring. Projektet bedrivs av Uppsala Universitet Campus Gotland i samverkan med besöksnäringen på Gotland. Målgrupp är lokala föreningar och näringsliv samt aktörer som utformar och säljer paketresor. Projektet kommer att arrangera möten med lokala aktörer, producera utställningar och information, digital visualisering samt ordna workshops för ett brett engagemang från besöksnäringen. 1 (2) Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post regiongotland@gotland.se Org nr Webbplats

37 Regionstyrelseförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland RS 2017/831 Kostnads- och finansieringsbudget perioden Kostnader Totalt Egen personal Köpta tjänster/konsulter Lokal Resor Övriga kostnader Summa kostnader Finansiering Tillväxtverket Region Gotland Summa finansiering Bedömning Regionstyrelseförvaltningen anser att projektet I Tjelvars fotspår ligger i linje med Tillväxtprogrammets utmaningar Att nyttiggöra forskning och forskningsresultat till gagn för näringslivets utveckling samt Att tillgängliggöra och nyttja natur- och kulturarvsresurser på ett hållbart sätt för affärsutveckling och tillväxt i besöksnäringen. Projektet överensstämmer väl med de ambitioner som Region Gotland har både i den överliggande strategin Vision Gotland 2025 och i Tillväxtprogram för Gotland , där samverkan mellan besöksnäring och akademi, offentlig sektor och bransch pekas ut som viktiga insatser. Projektet kommer att ordna mötesplatser och workshops för en bred delaktighet från olika aktörer i arbetet. Genom ett brett engagemang skapas möjligheter för fler att bygga vidare på den kunskap och de verktyg som skapas i projektet. Beslutsunderlag I Tjelvars fotspår Ansökan om regionala tillväxtmedel Hållbara Gotland inkommen (senaste version ). Hållbara Gotland, försättsblad I Tjelvars fotspår. Regionstyrelseförvaltningen Peter Lindvall Regiondirektör 2 (2)

38

39 Ärende Ärende-ID: Web-ID: SHS Status: Bered ärendebeslut Sekretess: Nej Hanteras nu av: Johanna Mikaelsson Ärendeansvarig: Johanna Mikaelsson Beredande org: TIllväxtverket Beslutande org: TIllväxtverket Utbetalande org: TIllväxtverket Ankomstdatum: Reg.datum: Avslutsdatum: Dossienr: Diarienr: Tillvaxtverket Ärendemening: Webbansökan: I Tjevars fotspår - hållbar och upplevelsebaserad kultur och naturturism på Gotlands landsbygd Ärendesamband: Stödtyp: Projektmedel//HG Besök och Kultur Åtgärd: HG Besök och Kultur Förordning: Anvisning: Föreskrift: Projektnamn: I Tjevars fotspår - hållbar och upplevelsebaserad kultur och naturturism på Gotlands landsbygd Stödområde: ALLA Transportår: Period: Ny sökande: Nej Specialgranskas: Nej Senast uppdaterat:

40 Ärendebeslut 1 Beslutsförslag Ärendebeslut: Bifall Beslutsdatum: Datum för projektstart: Datum för projektavslut: Sökt belopp: kr Godkänt belopp: kr Godkända totala kostnader: kr Stödandel av totala kostnaden: 50% Godkända faktiska kostnader: kr Stödandel av faktiska kostnaden: 50% Beslut - klassning: Kommentar: Beslutsmotivering: Tillväxtverket beviljar Uppsala universitet medel för att genomföra projektet I Tjelvars fotspår- hållbar och upplevelsebaserad kultur och naturturism på Gotlands landsbygd. Prpjektet ska stärka besöksnäringen på den gotländska landsbygden genom att tillsammans med det lokala näringslivet utveckla två nya besöksmål samt överföra kunskap om kulturarvsförmedling från akademin till näringslivet. Ansökan ligger väl i linje med Gotlands regionala tillväxtprogram samt uppdraget Hållbara Gotland N /RTS. Tillväxtverket kommer med stort intresse följa genomförandet av projektet. Särskilda villkor: Stödmottagaren ska finnas tillgänglig för Tillväxtverkets löpande utvärdering av uppdraget Hållbara Gotland N2016/04642/RTS. Stödmottagaren ska även delta i de erfarenhetsträffar som Tillväxtverket arrangerar tillsammans med Region Gotland Ämnesklassificering: Regionalt tillväxtprogram: Ja Om Ja, ange RTP-program: ej aktuellt Pressmeddelande/Sammanfattning: Besöksnäringen på Gotland efterfrågar utveckling av andra attraktiva besöksnoderna förutom Visby, Fårö och Hoburgen. I Tjelvarprojektet möter vi detta behov. Vår målsättning är att projektet fungerar som en katalysator för platsutveckling som är hållbar och kvalitativ vid två unika besöksmål på Gotlands landsbygd. Dessa landsbygdsområden har idag inte någon välutvecklad kultur- och naturturism med det finns stor potential och behov av att etablera sådan. Projektet ska stärka kunskap om besöksmålen och dess potential för ökad turism i områdena hos regionala och lokala näringsidkare, hembygdsföreningar och Gotlands förenade besöksnäring.

41 Allmänt Projekttyp: Regionala projekt Ärendereferens: Geografiskt område - Län: [09] Geografiskt område - Kommun: [0980] Projektbeskrivning: Besöksnäringen på Gotland efterfrågar utveckling av andra attraktiva besöksnoderna förutom Visby, Fårö och Hoburgen. I Tjelvarprojektet möter vi detta behov. Vår målsättning är att projektet fungerar som en katalysator för platsutveckling som är hållbar och kvalitativ vid två unika besöksmål på Gotlands landsbygd. Dessa landsbygdsområden har idag inte någon välutvecklad kultur- och naturturism med det finns stor potential och behov av att etablera sådan. Vi arkeologer från Uppsala universitet har de senaste fem åren erhållit nya forskningsresultat och som ligger till grund för en initial digitala rekonstruktioner av lämningarna och hur de kopplas till en föränderlig naturmiljö. Forskningsdelen har gjorts inom ordinarie verksamhet samt erhållit extra ekonomiskt stöd Uppsala universitet under bl.a för att utföra ett intervjuprojekt med lokalbefolkning, besöksnäring och antikvarisk sektor. Vi har också särskilt fokus på resursfrågor kopplade till vatten och utdikningsprocesser och människors inverkan på kulturlandskapets utveckling i ett långtidsperspektiv. Samverkansdelen och platsutvecklingen är inte en del av vår ordinarie verksamhet och därför söker vi stöd för detta hos tillväxtverket och Hållbara Gotland. Hållbarhetsaspekten i projektet har social och miljömässig dimensioner dvs. att även landsbygden ska utvecklas och att vi verkar för att det blir dynamiska turiststömmar på Gotland. Projektgruppen (producenterna) består av projektledare, Helene Martinsson-Wallin som har ett övergripande ansvar för att etablerar kontakter och utarbetar strategier för information, möten och samverkan på olika nivåer. Paul Wallin agerar som handledare för visualiseringsprojekten och i form av utveckling av Augmented History och utställningar på platserna. Konsulter i styrgruppen består av museipedagog Jeremy Hardy som är en länk till Gotlands Museum och via intervjuprojekt i samband med en magister och masteruppsats har god insikt i samverkansfrågor mellan lokala, regional och besöksnäringens aktörer samt Consuelu Griggio som är turistguide och forskar om hållbar turism. Hon är även länk till besöksnäringen och lokalsamfundet via hembygdsföreningen i Gothem. Digitalisering och visualisering av fornlämningsmiljöerna ska göras i samarbete med Disri production AB, vilka bl.a. har gjort en produktion och levandegjort forntiden och arkeologin vid Uppsala högar. Det finns också en referensgrupp som länkar sig till Gotlands Museum, Länsstyrelsen på Gotland och paraplyprojektet Hållbara besök vid Uppsala universitet, Campus Gotland samt Gotlands förenade besöksnäring. Mottagarna för projektet är främst lokala aktörer, turister och turisnäringen. Effekter på sikt är att det har etableras fler attraktiva besöksmål på Gotlands landsbygd och turistströmmarna till ön blivit mer dynamiska, demokratiska och hållbara. Projektet ska utvärderas genom att kvantifiera antal digitala och faktiska besök till dessa platser och antalet personer som etablerat företagande förhållande till dessa platser. Bakgrund: Tjelvarprojektet har pågått som ett forskningsprojekt under ett antal år med fokus på kulturlandskapets utveckling och hållbarhet vid några unika fornlämningsmiljöer på Gotlands landsbygd. Denna forskning har genererat en mängd ny information som bl.a. kan ligga till grund för digitala visualiseringar av platserna och skapandet av utomhusmuseer och vandringsleder i omgivningarna. Vår forskning har också riktat in sig på intervjuer med lokala aktörer, näringsidkare och gotlandsguider för att erhålla åsikter från de här grupperna gällande en hållbar utveckling av de undersökta besöksmålen inom Gotlands besöksnäring. Genom intervjuerna har vi fått klart för oss att våra resultat är efterfrågade och att det finns potential att utveckla dessa till attraktiva besöksplatser som kan stärkas genom vår nya kunskapsbas. Några har uttryckt att utvecklingen av platserna på sikt kan leda till etableringar av fler företag i lokalsamfundet främst inom kulturturismnäringen. Det kan ske en ökad avsättning av befintliga varor och tjänster och skapa en ny marknad för produktion och försäljning av lokala produkter kopplade till de specifika besöksmålen (se bl.a. intervjuprojekt magisteruppsats av Jeremy Hardy samt pågående master projekt). Några av de intervjuade menar också att det idag är för få utvecklade besöksnoder på Gotland och att vårt projekt skulle kunna bidra till utvecklingen av fler sådana platser för att skapa dynamiska turiststömmar på ön. Utmaningen för vårt projekt är att samverkan och informationsspridning av våra resultat till lokala aktörer, näringsliv och guideverksamhet inte faller inom ramen för vår dagliga verksamhet som främst omfattar undervisning av högskolestudenter och forskning. Därför finns ett behov för stöd från Region Gotland och Tillväxtverket för att utveckla samverkans- och visualiseringsdelarna av projektet. Utifrån våra forskningsresultat menar vi att det finns stor potential att utveckla två för Gotland unika besöksmål med högt kultur- och naturvärde, men att en hållbar platsutveckling endast kan göras i samverkan och i dialog mellan oss, lokala och regionala näringslivsaktörer, lokalbefolkning samt den antikvariska sektorn såsom Länsstyrelsen och Gotlands Museum. Denna utveckling kan vara med och skapa ekonomisk tillväxt i lokala miljöer på Gotlands landsbygd. Besöksmålen som vi har forskar om och vill utveckla är Tjelvars grav med Lina myrområdet och bildstens- och husgrundskomplext vid Buttle Änge på norra och mellersta Gotland. Dessa lämpar sig bra för att stärka marknadsföringen av ön som en plats med en spännande historia och unika naturmiljöer som skiljer sig markant

42 från fastlandsverige. Platserna är redan utvalda besöksmål som skyltas av Länsstyrelsen på Gotland. De är belägna på privat mark men omfattas av kulturmiljölagen. Syfte: Syftet med det här projektet är att stärka besöksnäringen genom att utveckla två besöksmål och de företag som finns i anslutning till dessa och att stimulera till nyetablering av företag, samt att överföra kunskap och information från akademin till näringslivet. Detta ska utföras genom att: Informera regionala och lokala aktörer, främst inom besöksnäringen, om två unika besöksmål på Gotlands landsbygd som har stora potentialer för utveckling av kultur- och naturturism. Projektet är en katalysator för att besöksplatserna ska fungerar som noder för etablering av nya lokala företag som erbjuder ett utökat tillbud på varor och tjänster kopplat till platsernas kvalitet och innehåll. Detta ska bidra till en ökad ekonomisk tillväxt på dessa platser. Vi utifrån vår nya kunskapsbas kan utveckla digitala visualiseringar i form av Augmented History (likande det som gjorts vid Uppsala högar) och skapa förutsättningar för att skapa utomhusmuseum vid dessa besöksmål som attraherar barn och ungdomar samt globala resenärer, och andra med intresse för digital upplevelsebaserad information. Öka förutsättningarna för hälso- och bildningsmässiga vinster för lokalbefolkning och besökare, speciellt i förhållande till utvecklandet av vandrings- och cykelleder (genom användande av Wikiloc och i samverkan med Länsstyrelsen) kopplade till besöksmålen. Utifrån vår nya kunskapsbas förmedla hur människor har påverkat kulturlandskapets utveckling i ett långtidsperspektiv speciellt gällande resursfrågor kopplade till vatten och utdikningsprocesser. Medverka till en hållbar samverkan mellan akademi, den antikvariska sektorn (såsom Gotlands museum och Länsstyrelsen) och turistnäringen inom kultur- och naturturism på Gotland så att information från ny kunskapsproduktion om Gotlands förhistoria och natur når ut och kan omsättas av samhällets aktörer och fler företag kan etablera och utökas till gagn för landbygdens och Regionens ekonomiska tillväxt och ett decentraliserat ägarskap av besöksmålen. Med stöd av UU innovation utveckla ett konsultföretag inom kulturarvförmedling och turism. Mål: Kortsiktiga resultatmål och indikatorer är 1. Ett kortsiktig och initialt resultatmål är att bjuda in förenade besöksnäring, regionala och lokala näringsidkare och hembygdsföreningar till workshops och möten för resultatspridning om Gotlands historia och natur vid de utvalda besöksmålen.indikator för detta är att vi under första hälften har anordnat två sådana möten med deltagare från de olika sektorerna som nämnts ovan. 2. Ett annat kortsiktigt resultatmål är att utföra ett pilotprojekt för digital visualisering i form av Augmented History. Indikator för detta är att under vid slutet av 2018 ska vi i en workshop visa upp en initial digital rekonstruktion av forntida miljöerna. 3. Ett tredje kortsiktigt resultatmål är använda gratisappen Wikiloc för att utifrån besöksplatserna göra vandringsleder i områdena. Indikator för det är att vi under projektet första hälft finns två kortare vandringsleder i Wikiloc kopplat till undersökningsområdet. Mål och indikatorer på medellång sikt: 1. Ett medelångt resultatmål är att besöksmålen har utvecklats som attraktiva besöksplatser med utställningar och digital information. Indikatorer är att utställningar med information om platserna finns etablerade vid platserna och att pilotprojekt för Augment history finns på båda platserna. 2. Ett annat medellångt resultatmål är projektet har vitaliserat tillväxten i lokala näringslivet där hållbarhetsaspekten är i centrum. Indikatorer är och att fler företag med hållbara mål för sin verksamhet som knyts till platsernas innehåll och kvalitet har etablerats eller utökats i områdena och omsättning i existerande företag ökad i områdena. 3. Ett medellångt resultatmål är att i samverkan med Länsstyrelsen och lokala aktörer skylta vandringsleder som gjorts via Wikiloc. Indikatorer: är att skyltning av en av lederna har kommit på plats. 4. Ett medellångt resultatmål är att öka exponeringen av platserna till turisterna. Indikatorerna: är att information om platserna har nått ut till turister genom t.ex. Gotlandsguiden och via Gotlands museum. 5. Ett medellångt resultatmål är att etablera en hållbar samverkansplattform som underlättar samverkan och dialog mellan oss forskare, den antikvariska sektorn, lokalsamfund och turistnäringen på Gotland är. Indikatorer: att antalet samverkantillfällen och möten mellan de olika sektorerna ökar. Dessa resultatmål ska vara uppnådda och implementerade vid projekttidens slut. Bestående mål efter projektets slut: De förväntade effekterna på sikt och dess intikatorer är; 1. Att det har etableras två nya hållbara attraktiva besöksnoder i form av utomhusmuseer på norra och mellersta Gotland där digital visualisering Augmentet History har skapat ett mervärde i en upplevelsebaserad turism. 2. Att ägarskapet och den fortsatta förvaltningen är ett delat ansvar mellan lokala och regionala aktörer och den antikvariska sektorn.

43 3. Att projekt har ökat förutsättningen för dynamiska turistströmmmar som gagnar hela ön på ett hållbart sätt och ingår i en långsiktig strategi för att öka turismen på Gotlands landsbygd. 4. Ett annat effektmål är att projektet har inspirerat till etablering av fler lokala företag som förädlar lokala varor och tjänster som fokuserar på hållbar kultur- och naturturism i områdena där besöksmålen fungerar som noder för en hållbar turism. 5. Ytterligare ett effektmål är att etablera vandringsleder både i Wikiloc och med skyltning och sköts av de olika hembygdsföreningarna i samverkan med Länsstyrelsen. 6. En långsiktig effekt är också att vi inom akademin med stöd av UU innovation har utvecklat någon form av konsultbaserat företag för förmedling och stöd inom kulturarvssektorn kopplat till turism och besöksnäringen. Indikator är att det etablerats ett konsultbaserat företag som överbryggar akademi och näringslivet inom turism och besöksnäring på Gotland. Målgrupp: Följande grupper är involverade som producenter: Institutionen för arkeologi, UU, Campus Gotland och företag som arbetar med digital visualisering och samverkanspartners är Gotlands museum och Länsstyrelsen. Vi har också etablerat kontakt med Gotlands förenade besöksnäring, Hembygdsföreningar och lokala producenter såsom Guideföretaget, Your Gotland Tours Ljusmakeriet Vitvikens Cafe och Camping (Jane Wetterstrand) Gothems Handelshus I Buttleområdet har vi etablerat kontakt med företaget Lamm och Bi (som äger marken vid bildstenarna) och Kooljunk Communications (Pelle Jansson, event och loppis). Dessa kan ses både som samverkanspartners och som mottagare av projektets innehåll och resultat. De kan utveckla nya produkter och etablera nya tjänster som bygger på att förmedla innehållet i besöksmålet t.ex. göra kopior av fynd eller utveckla varor med lokalhistorisk koppling samt tjänster t.ex. i form av specialguidning som passar in i sammanhanget. Här finns det också möjligheter för spinoff effekter där besöksnoderna kan vara arenor för lokala näringsidkare genom att de kan sälja eller utöka försäljningen av och förädla lokala produkter t.ex. genom café och restaurangverksamheter i området. Andra produkt och tjänsteutvecklingsområden är etablerande av B&B verksamhet och olika typer av hantverk. Mottagare är också guideverksamheten inom kryssningsturismen och annan guidad turism på Gotland där det kan ske en utveckling av paketresor till besöksmålen. Inom projektet har vi redan tagit hänsyn till att vi ska nå ut med information och samverkan till olika typer av aktörer med hänsyn till kön, ålder och olika kulturell bakgrund. Hembygdsföreningar består mest av äldre och de yngre och barn vill vi nå genom visualiseringsprojekten och det multikulturella är bl.a. i förhållande till guideverksamheten. Projektorganisation: Projektledare är Helene Martinsson-Wallin, Uppsala Universitet, Hållbara besök; I Tjelvars fotspår som har det övergripande ansvaret för projektet och samverkan. Styrgruppen består i övrigt av Paul Wallin handledare för att ny data om besöksmålen omsätts till utställningar och digital visualisering; samt två konsulter gällande samverkan på olika nivåer och med olika aktörer; Consuelo Griggio som fungerar som koordinator för hållbar turism med multikulturell bakgrund och Jeremy Hardy museipedagog vid Gotlands museum, MA-student och f.d. musiker också med multikulturell bakgrund. I referensgruppen ingår Museichef Susanne Thedéen, Gotlands Museum, Verksamhetsledare Monika Frisk, Gotlands förenade besöksnäring, Stabschef Kicki Scheller Länsstyrelsen på Gotland, Professor Owe Ronström Uppsala universitet, Campus Gotland, Hållbara Gotland. Arbetssätt och verksamhetsbeskrivning: Projektet initieras genom att vi först ska anordna ett antal möten med de lokala aktörerna/näringsidkarna för att informera om våra tidigare resultat och våra planer på utställningar och visualiseringar vid besöksmålen samt etablering av vandringsleder via Wikiloc i närområdet. Vi ska anordna flera sådana möten under projektets gång och ett viktigt fokus är att vi inspirerar näringslivets redan etablerade lokala aktörer som de som vill etablera företag om hur man kan utveckla nya varor och tjänster som knyts till besöksmålens innehåll och attraktionskraft. Därefter ska vi fokusera på att producera utställningar och informationsskrifter om besöksmålen som också ska innehålla information om vilka näringsidkare som finns i bygden. Genom informationsskrifter och media ska vi också under projektets gång nå ut till allmänheten och turister genom samverkan med Gotlands museum och besöksnäringen på Gotland som ska locka till besök på dessa platser. Rekonstruktioner av platserna via digital visualisering för mobiltelefon och/eller Ipad ska initieras redan vid projektens början. Vi börjar med att göra en pilot studie vid ett av besöksmålen och det kan komma att krävas ytterligare externa ansökningar för att få medel som behövs för att utveckla fullskalemodeller. Under projektets gång ska vi också anordna workshops där vi även vill bjuda in näringslivets regionala aktörer i form av guideföretag, stuguthyrare, företrädare för kryssningsturismen men vi ska även föra en dialog med företrädare för den antikvariska sektorn såsom Gotlands Museum och Länsstyrelsen. I anordnandet av mötena/workshops, guidningarna och vandringslederna involveras både projektledare och styrgrupp. Gällande utställningarna och produktion av informationsskrifter involveras främst projektledare, handledare och konsult från Gotlands museum. I utvecklingen av den digital visualisering i form av rekonstruktioner av platserna ska göras via samarbete med handledare för visualisering och utställning och konsulttjänst gällande visualisering i form av Augmented history. I projektets alla delar och arbetssätt kommer hållbarhetsaspekter att löpa som en röd tråd på olika plan d.v.s. allt från informations- och utställningsmaterial till en diskussion och information om rekonstruktioner av naturmiljöer och våtmarker.

44 Resultatspridning: Under projektet gång kommer vi kontinuerligt att sprida resultat via den hemsida som är under produktion med medel från Uppsala universitet. Vi kommer att göra visualiseringen i form av Augmented History vid besöksmålen vilka bygger på våra forskningsdata. Vi har en dialog med Gotlands museum om att kunna förankra visualisering i deras organisation och inom ett konsultföretag som vi planerar att utveckla med UU innovation som stöd. Denna typ av visualisering som är i digital bildform och bygger på kvalitativ kunskapsproduktion och rekonstruktion som vänder sig till alla kategorier av människor. Framförallt ska detta locka barn och ungdomar till intresse för historia och utomhusaktiviteter. Informationstexter i form av utställningar vid platserna ska göras i samverkan och dialog med markägare och Länsstyrelsen och ska vara på flera språk, svenska, engelska och tyska. Småskrifter/informationsfolders ska spridas vid informationsmöten/workshops och hos de näringsidkare som finns på det lokala planet samt i möte med gotlandsguider och besöksnäringens företrädare. Vandringslederna med tillhörande information om besöksmålen och lokala företag ska finnas publicerade via Wikiloc. Vetenskaplig publicering ska fokuserar på processen gällande samverkan mellan akademi, besöksnäring och antikvarisk sektor som kan användas i utbildningen Hållbara destinationsutveckling vid Campus Gotland. Vi ska också sprida våra resultat via lokal media främst tidningar och radio. En projektrapport som beskriver process och resultat ska göras tillgänglig vid projektets slut. Denna kan ha relevans för andra landsbygdsaktörer som vill utveckla kultur och naturbesöksmål. Våra erfarenheter kan användas som en fallstudie för andra liknande projekt. Projektavgränsning: Vår ordinarie verksamhet handlar om högre utbildning och forskning där samverkan med omgivande samhället inte är en prioriterad uppgift. För att bedriva själva forskningsprojektet har vi erhållit medel från Uppsala universitet men där ingår inte samverkansdelen med näringslivet och lokala aktörer. Därför finns ett behov för stöd från Region Gotland och Tillväxtverket för att frigöra tid från ordinarie verksamhet för att utveckla samverkansdelen med olika typer av informations och samverkansmöten, visualiseringsutveckling och utveckling av utställningar och vandringsleder.visualiseringsutveckling och utveckling av utställningar och vandringsleder. Kopplingar till andra projekt/insatser: Projektet har koppling till paraplyprojektet Hållbara besök och MA-programmet om Hållbar turism vid Campus Gotland, Uppsala universitet. Projektet kopplas också till Gotlands Museum och deras utveckling av en ny och dynamisk basutställning där speciella fornlämningsområden och besöksmål på landsbygdsgotland ska presenteras genom digitala visualiseringar och multimedia samt museums satsning att ta fram en utbildning för att auktorisera guider. Bungemuseets satsning på att undersöka förutsättningarna för en besöksnod på norra delen av ön är också en intressant del för vårt projekt samt att vi gärna ser en närmare anknytning till Gotlands besöksnärings projekt Cruise Gotland. koppling till Gotlands förenade besöksnärings aktiviteter och utvecklingar Projektet har även koppling till Länsstyrelsens initiativ att satsa mer resurser på att utveckla några speciella besöksmål med speciell potential. Projektet har dessutom. Projektets intentioner är i linje med Region Gotlands tillväxprogram och Hållbara Gotland. Uppföljning/Utvärdering: Uppföljningar och utvärderingar om projektets påverkan på utveckling av besöksmålen och deras koppling till en ökad men hållbar turism till landsbygden och dessa specifika turistmål ska göras kontinuerligt under projektets gång men en större utvärdering kommer att göras i slutet av projektet. Detta blir i form av en slutrapport där vi utvärderar om projektmålen har uppnåtts och vilka resultat som har genererats av projektet. Här ska också riktlinjer och möjliga vidareutvecklingar, problem och möjligheter som vi har stött på under projektets gång utvärderas så att aktiviteterna ska fortsätta att vara hållbara ur många olika aspekter. D.v.s. att platserna håller måttet som attraktiva besöksmål, att en hållbar infrastruktur har skapats runt besöksmålen och att information når ut om platserna. Att besöksmålen upprätthålls och sköts på ett tillfredställande sätt med hjälp av lokala krafter och den antikvariska sektorn. Att hållbart grönt företagande har uppmuntrats i områdena och att det blir spinoffeffekter gällande jordbrukssektorn i förhållande till lokal matproduktion, förädling och försäljning. Tid- och aktivitetsplan Aktivitet Startdatum Slutdatum Kostnad Informationsmöten/Frankring del A Produktion/Förankring del B Samverkan, utveckling och implementering Utvärdering och resultatspridning Tjänsteutveckling Totalt

45 Ekonomiskt underlag Kostnadsbudget Kostnad År 1 År 2 År 3 År4 År 5 År 6 Totalt Indirekta kostnader Övrigt OH enligt UU:s modell Köp av tjänst Konsultkostnad Lokalkostnader Lokal Del av kontor för Helene M- W, Paul W och Consuelo G Personal Lönekostnader Löner, semesterersättning och lönebikostnader Resekostnader Resor inom Sverige Resor till möten inom Gotland och fastlandet Övrigt Konferenskostnad Konferenser, möten och förbrukningsmaterial Sökt Godk Sökt Godk Sökt Godk Sökt Godk Sökt Godk Sökt Godk Projektintäkter (Avgår) Sökt 0 Godk 0 Totalt Sökt Godk Finansieringsbudget Finansiering/Finansiär År1 År2 År3 År4 År5 År6 Totalt Projektmedel Tillväxtverket Offentlig direktfinansiering Gotlands kommun Totalt Stödandel av totala kostnaden: 50% Stödandel av faktiska kostnaden: 50% Stödandel av offentlig finansiering: 50% Stödandel av total finansiering: 50% Momsredovisning: Ja Slutrapporteringsdatum:

46 Indikatorer Indikatorer Indikator Startvärde Förväntat resultat Utfall Indikatorer (kvinnor/män) Indikator Start - Kvinnor Start - Män Start - Total Förv res - Kvinnor Förv res - Män Förv res - Total Utfall - Kvinnor Utfall - Män Utfall - Total Horisontellt mål - Jämställdhet som metod: Delvis Beskrivning: Horisontellt mål - Miljö som metod: Aktivt Beskrivning: Horisontellt mål - Mångfald som metod: Delvis Beskrivning: Horisontellt mål - Projektsyfte - miljömässiga utmaningar: Direkt Beskrivning: Horisontellt mål - Projektsyfte - sociala utmaningar: Ingen koppling Beskrivning: Kommentar till indikatorer: Tillväxtverekt har 37 aktivitetsindikatorer frö att samla in och mäta aktiviteter främst i förhållande till att starta företag. det sökta projektet har intertioner att aktiviteterna ska utmynna i tillväxt och företagande och bl.a. är indikatorer såsom nr. 8. Antalet företag som samarbetar med forskningsinsitutioner och nr. 12 antalet samarbetande organisationer från olika samhällsorganisationer; aktuella i sammanhanget. Vi kan också bidra till att medvetandegöra jordbruksföretag, turistnäringen och allmänhet om att restaurering av våtmarker och omställning av energi för transporteroch småskalighet kan ha en inverkan gällande indikator nr. 22 Uppskattad årlig minskning av växhusgaser. även andra indikatorer gällande företagande ska tas hänsyn till i slutrapporteringen av projektet. Vi har intentionen om att projektresultated ska kunna användas som en fallstudie för likande satsningar både, lokal, nationell och global nivå. Effekter på sikt:

47 Verksamhet efter projekttiden: Projektverksamheten kommer efter projektslut att få bäring på flera verksamheter. Vi planerat att med stöd av UU innovation att utveckla ett konsultföretag som driver delar av projektet vidare. Vi kommer inom ramen för ett planterat konsultföretag att verka för en utveckling och samarbete på global nivå gällande utveckling av turism och hållbarhetsfrågor kopplade till besöksmål som har hög attraktionskraft men är belägna på små öar med sårbara natur- och kulturmiljöer. Detta ska ses om ett incitament för att stimulera och utveckla internationalisering för Gotland så viktiga besöksnäringen men också inom akademin och den antikvariska sektorn. När det gäller den akademiska sektorn kommer resultaten av projekten att förmedlas i en delkurs eller inom kurser som kan ingå i tilltänkta masterprogrammet i Hållbara besök på Campus Gotland. Andra sektorer som vi vill verka för att projektet ska få bäring i den ordinarie verksamhet är Gotlands museum och Länsstyrelsen på Gotland samt region Gotland. De utvecklade besöksmålen ska efter projekttidens slut ingå i de ordinarie guidade rutterna men också gällande specialguidade turer på Gotland. Resultat efter projekttiden: Att de två besöksmålen har utvecklats till attraktiva upplevelsebaserade besöksplatser som baserar sig på kvalitativ och vederhäftig forskning. Att visualisering som innefattar landskapsrekonstruktioner i ett långtidsperspektiv i form av Augmented history har utarbetats både gällande lämningar som är bortgrävda men arkeologiskt undersökta och sådana som är synliga (dvs. att våra förfäders lämningar och liv blir synliggjorda och hållbara i förhållande till oss i en nutid och framtid.) Att besöksmålen presenteras och visualiseras i Gotlands museums nya basutställning som ökar attraktionskraften till att besöka dessa platser som ligger på landsbygden på Gotland. Att några företag och privata näringsinitiativ som har en hållbar profil har utvecklats inom kulturturismsektorn med spinoffeffekter till andra lokala och regionala verksamhet i förhållande till dessa besöksmål. Att vi använder projektets resultat och erfarenheter som fallstudie inom MA-utbildningen i Hållbara besök, och arkeologi vid Campus Gotland. Att människor som besöker och får information om platserna via analog och digital information ska erhålla en större förståelse för lanskapsutveckling och hur vi människor påverkar vår miljö på och genom detta få upp ögonen för hållbara samhällslösningar. Att vi har utvecklat ett konsultföretag i förhållande till hållbar besöksmålsutveckling och kulturarvshantering. Övriga resultat: Kontakter Kontakt Typ: Kontakt - sökande Helene Martinsson-Wallin Telefonnr: Telefaxnr: Mobiltelefonnr: E-postadress: helene.martinsson-wallin@arkeologi.uu.se Webbadress:

48 Notering: Kontakt Typ: Kontakt - projektledare Helene Martinsson-Wallin Telefonnr: Telefaxnr: Mobiltelefonnr: E-postadress: helene.martinsson-wallin@arkeologi.uu.se Webbadress: Notering: Kontakt Typ: Kontakt - ekonomi Lars Karlsson/Carina Ehn (ekonomiadminsitration) Telefonnr: Telefaxnr: Mobiltelefonnr: E-postadress: lars.karlsson@antiken.uu.se Webbadress: Notering:

49 Regionstyrelseförvaltningen Anders Lindholm Tjänsteskrivelse RS 2016/ februari 2018 Regionstyrelsen Behov av boende för äldre, personer med funktionsnedsättning och andra grupper begäran om komplettering Förslag till beslut Regionstyrelsen beslutar att godkänna begärda kompletteringar enligt regionstyrelseförvaltningens redogörelse Sammanfattning Regionstyrelsen behandlade ett ärende (RS 6) som hade sin grund i en skrivelse från socialnämnden, där regionstyrelsen uppmanades ge AB Gotlandshem uppdrag kring byggande av bostäder för personer med olika former av funktionsnedsättningar, beroendeproblematik, ungdomar i behov av stöd samt se över möjligheten att bygga trygghetsboenden. Styrelsen instämde i att det förvisso var angelägna frågor, men konstaterade samtidigt att det uppdrag som socialnämnden efterfrågade, redan rymdes inom ramen för Gotlandshems ägardirektiv och därför inte behövde ges som ett särskilt uppdrag till bolaget. Regionstyrelsen beslutade dock att återremittera ärendet till regionstyrelseförvaltningen för att komplettera ärendet enligt följande: 1. Uppdrag att ta fram förslag till nytt permanent regelverk avseende trygghetsboende (att ersätta nuvarande). 2. Uppdrag att se på möjligheten att skapa möjlighet att underlätta för externa aktörer att bygga anpassade bostäder överlag (inte bara för äldre). 3. Se över tidigare givna uppdrag från regionstyrelsen ( , 252) om att ta fram en plan för äldres boende med utgångspunkt i bostadsförsörjningsplanen. Regionstyrelseförvaltningen konstaterar att uppdragspunkt 1, nytt regelverk för trygghetsboende, är klart och att det har godkänts av regionfullmäktige samt finns anslaget på hemsidan under styrdokument. 1 (2) Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post regiongotland@gotland.se Org nr Webbplats

50 Regionstyrelseförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland RS 2016/451 När det gäller uppdragspunkt 2 avser förvaltningen att hantera detta uppdrag i samband med den revidering av bostadsförsörjningsplanen som regionstyrelsen har gett förvaltningen i uppdrag att genomföra under Förvaltningen anser att det är mest ändamålsenligt att det sker en samlad hantering av alla frågor kring bostadsörjning. För uppdragspunkt 3 kan konstateras att det ligger inom ramen för det lagstadgade kommunala bostadsförsörjningsansvaret att i planeringen ta hänsyn till bostadsbehovet för särskilda grupper. Inom detta begrepp ryms den svårdefinierade gruppen äldre men också en rad andra samhällsgrupper såsom studenter, nyanlända, personer med olika funktionsnedsättningar, ensamstående med barn och unga utan arbete, med flera grupper. Regeringen har under föregående år tillsatt en särskild utredare med uppdrag att undersöka hur kommunerna arbetar för att planera för bostadsförsörjning för samhällsgrupper med en svag ställning på bostadsmarknaden. Häri kan del av de äldre medborgarna utgöra en delmängd, men långt ifrån alla äldre behöver stöd med att anskaffa en bostad. Ett viktigt fokus i arbetet med bostadsförsörjningsplanen föreslås därför bli att definiera de grupper som har en svag ställning på bostadsmarknaden, inklusive del av äldregruppen, och att ta fram åtgärdsförslag för att underlätta för dessa grupper att agera självständigt på bostadsmarknaden. Regionstyrelseförvaltningen föreslår därför att uppdraget till förvaltningen om att utarbeta en plan för äldres boende från ( 252) ändras och istället får ingå som en del i den beslutade revideringen av bostadsförsörjningsplanen, där samtliga grupper med svag ställning på bostadsmarknaden kommer att behandlas. Bedömning Regionstyrelsen beslutade att återremittera rubricerat ärende och samtidigt ge regionstyrelseförvaltningen i uppdrag att återkomma med vissa kompletteringar. Förvaltningen föreslår att regionstyrelsen beslutar att godkänna begärda kompletteringar enligt förvaltningens redogörelse och att vidare dialog i frågan kring hantering av äldres boende (och andra grupper med svag ställning på bostadsmarknaden) får ske inom ramen för arbetet med revidering av bostadsförsörjningsplanen (RS 2017/1093). Beslutsunderlag Regionstyrelsens beslut , RS 6 Regionstyrelseförvaltningen Peter Lindvall Regiondirektör Skickas till SOF RSF avd regional utveckling 2 (2)

51 Regionstyrelseförvaltningen Tjänsteskrivelse RS 2017/ februari 2018 Regionstyrelsen Yttrande över revisionsrapporten Styrning och utvärdering av Region Gotlands miljöprogram Förslag till beslut Bilagt förslag till yttrande över revisionsrapporten lämnas till revisorerna Regionstyrelseförvaltningen får i uppdrag att under våren återkomma med förankrat förslag till handlingsplan enligt miljöprogrammet för den egna förvaltningens verksamheter Sammanfattning Revisorernas sammantagna bedömning är att regionstyrelsen inte har en ändamålsenlig styrning av regionens samlade insatser utifrån miljöprogrammet. Bland annat har flera nämnder, däribland regionstyrelsen, ännu inte fastställt egna handlingsplaner, vilket ett förverkligande av miljöprogrammet förutsätter. Vidare bedöms en systematisk uppföljning och utvärdering av resultat och effekter saknas, såväl på nämndnivå som på regionnivå. Slutligen anges att tillräckliga stödresurser saknas för att nämnderna ska kunna ta fram och genomföra sina handlingsplaner. Regionstyrelseförvaltningen (RSF) ger revisorerna rätt i kritiken av att flera handlingsplaner, inklusive den för regionstyrelseförvaltningen, ännu saknas, vilket indikerar brister i förutsättningarna för att följa programmet. Ärendebeskrivning På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna har PwC genomfört en granskning av regionstyrelsens styrning och utvärdering avseende miljöprogrammet. Syftet var att bedöma om regionstyrelsen har en ändamålsenlig styrning av regionens samlade insatser utifrån miljöprogrammet. Revisionen genomfördes med intervjuer i oktober De intervjuade fick möjlighet att granska den preliminära rapporten i december 2017 och revisorerna har begärt in regionstyrelsens yttrande till den 28 mars Revisorernas samlade bedömning är att tillräckliga stödresurser saknas, för att nämnderna ska kunna ta fram och genomföra sina handlingsplaner och att regionstyrelsen inte har en ändamålsenlig styrning och utvärdering baserad på miljöprogrammet. 1 (5) Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post regiongotland@gotland.se Org nr Webbplats

52 Regionstyrelseförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland RS 2017/1169 Bedömning Regionstyrelseförvaltningen får ge revisorerna fullständigt rätt i kritiken av att vi och ett antal andra förvaltningar inte utformat och antagit handlingsplaner på förvaltnings-/nämndnivå och att åtgärder enligt miljöprogrammet inte syns i verksamhetsplaner på nämndnivå. I regionstyrelseförvaltningens verksamhetsplan för 2018 framgår bara att miljöprogrammet ska tas upp, inte vad eller hur. Intentionerna med programmet var snarare att aktiviteter för varje nämnd skulle framgå, nedbrutna på avdelningsnivå så att de tillsammans utgör en uppföljningsbar handlingsplan för miljöprogrammet. I och med det nuläget är ju miljöprogrammet inte en fullständigt, då det ska bestå av dels det strategiska programmet som beslutats av regionfullmäktige och förvaltas av regionstyrelsen och dels handlingsplanen med innehåll som nämnderna bereder och beslutar om en gång per mandatperiod. Miljöprogrammet utformades enligt de principer för program som FC & respektive enhetschef föredrog då att verksamheterna själv, från FC till enhetsnivå, ska ha kapacitet att identifiera vad som bör göras och sätta de miljömål som är mest relevanta för just dem, så att när fullmäktige antagit del 1 är det upp till nämnden att äska resurser enligt punkt 5 i miljöpolicyn: 1.Miljöansvar och hållbar utveckling för att förverkliga Gotland som ekokommun ska konsekvent och medvetet integreras och tydliggöras i samtliga våra verksamheter. Detta ska framgå av budget, styrkort och årlig redovisning. 2.Vi ska i våra verksamheter erbjuda invånare och näringsliv på Gotland, infrastruktur och metoder som leder till att Gotland blir ett ekologiskt hållbart samhälle till år Vi ska bidra till att uppnå vårt övergripande mål ett hållbart samhälle på Gotland, genom egna miljöförbättrande åtgärder och goda exempel på miljöarbete. 4.Miljökrav enligt lagstiftningen ska klaras med god marginal i alla egna bolag och förvaltningar samt hos upphandlade entreprenörer. 5.Varje nämnd tar ansvar för att styra enligt miljöprogrammets intentioner och tydliggör detta i chefsansvar och resursfördelning. Revisorernas uppfattning är att de finns utvecklingspotential med goda möjligheter att få en effektivare hantering av regionens fortsatta arbete med miljöprogrammet genom att bli både tydligare i uppsiktsrollen och mer stödjande avseende såväl personella som ekonomisk resurser Bedömning/ställningstagande för hur långt regionstyrelsens ansvar för samordning och uppföljning av miljöprogrammet i sin tur ska påverka hur nämnderna tar sig an sitt ansvar för att verkställa regionfullmäktiges beslut och intentioner med miljöprogrammet överlåter förvaltningen dels till politikens avvägningar, dels till mer generella avgöranden om organisation av horisontella frågor/gemensamma resurser. Hur mycket och vad ska finnas centralt och vad ska överlåtas till nämndernas specifika ansvar? Från ekostrategernas område önskas tillfälle till dialog vid kommande återkoppling till regionstyrelsen om bredden i de uppdrag inom miljöområdet som det idag förväntas, inte minst från statligt håll, ska hanteras inom kommuner, regioner och landsting. Litenheten gör det svårt att bära alla roller som behövs inåt i 2 (5)

53 Regionstyrelseförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland RS 2017/1169 organisationen och externt till hushåll, företag, organisationer och myndigheter. Önskvärt är att vara processledare och kommunikatörer, sakkunniga utredare, ärendehandläggare och projektadministratörer. Därför behövs stöd i att prioritera hur ledningen vill prioritera de resurser som finns. Samtidigt ger litenheten fördelen att det är nära till både verksamhet och beslutsfattare. Men för länge sedan kunde en och samma person klara att vara på halvtid ekokommunsamordnare och på den andra halvtiden IT-samordnare i dåvarande motsvarighet till RSF. Andra regioner har idag i regel inte bara en egen IT-avdelning utan också en miljö- och hållbarhetsavdelning med ansvar för strukturerat miljöarbete, samordnade miljöinsatser och uppföljning. Det har sina fördelar, samtidigt är det inte bra att centralisera allt, ett gott miljöarbete kan ofta vara en kvalitet som gör medarbetare stolta över sina arbetsplatser, och en väg till ökat engagemang, förutsatt att tid och resurser för ett verksamhetsnära miljöansvar kan avsättas av dem det närmast berör i allt från tillagningskök, på vårdavdelningar, i klassrum, inom teknisk service, i fastighetsförvaltning och till ledande befattningar. Revisorernas slutsats att målen i miljöprogrammet är för övergripande för att förvaltningarna inte fått det stöd de behövt för att själva ska kunna ta fram relevant mål och åtgärder på förvaltningsnivå, är nog riktigt baserat på de intervjusvar revisorerna fått. Det får ses som ett resultat av att vi inför detta miljöprogram fick synpunkter på att det nya programmet borde innehålla färre och mindre detaljerade mål än föregående program. Vi valde också att satsa på en workshop i fullmäktige och på en politisk styr/referensgrupp i processen att ta fram programmet, men lade inte mycket tid på att låta förvaltningarna eller koncernledningsgruppen ta fram förslag till mål och åtgärder under processens gång, då det samtidigt pågick omstruktureringsarbete i några förvaltningar. Detta ser nu ut att ha lett till att vi formulerade mål som blev alltför stora och övergripande och för långt ut i samhällsperspektivet, för att ge tillräckligt tydliga signaler till lämpliga mål och åtgärder på verksamhetsnivå. Förvaltningens kommentarer till revisionens kontrollmål Revisorerna anger följande kontrollmål som styrande för granskningen: 1. Miljöprogrammet är nedbrutet av nämnderna i handlingsplaner. Resultat: HSF, SOF och TN har upprättade handlingsplaner med aktiviteter. UAF har en sorts handlingsplan antagen i respektive nämnd, men utan aktiviteter. RS, BN och MHN) och de mindre nämnderna patientnämnd överförmyndarnämnd och valnämnd) saknar handlingsplan. GotlandsHems miljömål och åtgärder följer inte miljöprogrammet struktur, utan allmännyttans bostadsbolag, men de är på väg med att ta fram nya mål. 2. Det finns framtagna aktiviteter som är konkreta och tidsatta. Resultat: Angivna aktiviteter är inte alltid så konkreta, de återspeglas i olika omfattning i nämndernas verksamhetsplaner : 3. Det finns tillräckliga stödresurser för att nämnderna ska kunna genomföra sina handlingsplaner. Resultat: Nej, uppenbarligen inte, eftersom handlingsplaner inte kommit fram som det var avsett 3 (5)

54 Regionstyrelseförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland RS 2017/ Handlingsplanerna utvärderas med avseende på resultat och effekt, och det sker återrapportering till regionstyrelsen. Resultat: Former/rutiner för återrapportering av programmet saknas, vilket enkelt kan åtgärdas, förslagsvis med årlig uppföljning under våren och att nämndernas uppföljning samordnas med delår1. 5. Miljöprogrammet utvärderas som helhet och omprövas med lämpliga tidsintervall. Anmärkning: Målet är ju satt till att revidera programmet en gång per mandatperiod, men då nuvarande program ännu inte ens införts i alla nämnder, finns skäl för frågan om det är själva programmet som behöver omarbetas för att bli funktionellt, eller om det främst är funktionerna kring programmet som brustit. Nu finns hursomhelst inte tid för att omarbeta programmet inom denna mandatperiod, bättre att arbete ned det som finns, så kommer det antagligen att ge input till revideringar. Ett problem för oss tjänstemän är de glidningar som skett i prioriteringar och mål mellan miljöprogram och styrmodell. Det blir otydligt vad politiken vill ha återkoppling om när styrkort och program inte stödjer varandra helt och fullt. Det gör det också lite svårare att integrera miljöprogrammets uppföljning med styrkortet. Därför föreslås att en separat uppföljning av miljöprogrammet införs i regionstyrelsens årshjul. Enligt styrdokumentet Riktlinjer för intern kontroll, antagen av regionstyrelsen , ska ju både styrkort och andra interna styrdokument efterlevas och följas upp. Förvaltningens kommentarer till revisorerna synpunkter på kommunikation Revisorerna för fram att regionen behöver kommunicera miljöprogrammets syfte bättre, både utåt och inåt. En kommunikationsplan föreslås, RSF måste här påpeka att kommunikationsinsatser som skulle behövas kring programmet och för att förmedla miljökunskap internt och externt enligt programmet, har genom regionens behov av återkommande interna sparkrav kontinuerligt fått mindre resurser: En kommunikationsplan för att följa de åtgärder om anges i programmet kan även ingå i de förvaltningsvisa handlingsplanerna där RSF med regionstyrelsens ansvar har ett särskilt ansvar även för förvaltningsövergripande insatser. Målen i miljöprogrammet innehåller förhoppningar/uppdrag om mycket mer riktade informationsaktiviteter både externt och internt i regionen än vad regionstyrelseförvaltningens ekostrateger ensamma kunnat åstadkomma. Men det får ses om en konsekvens både av att budget för kommunikationsinsatser sparats in och att fler arbetsuppgifter tillkommit på enheten. Det minskar möjligheten att enligt miljöprogrammet bidra till ökad kunskap om miljö- och klimatfrågor bland medborgare, besökare och näringsliv. Till exempel genom informationskampanjer, dialogforum med näringslivsföreträdare etc. Detta kan vända om/när det kommer möjlighet söka någon form av statligt projektstöd för kommunernas miljökommunikation som ett led i att nå de nationella miljömålen. Att vara sammankallande i strategiska miljönätverk, samordna förvaltningarnas arbete med åtgärder enligt miljöprogrammet, kommunicera och driva miljöprojekt till nytta för ekokommunutvecklingen är uppgifter som enligt miljöprogrammet bör genomföras och faller på ekostrategernas lott, men även kommunikation kräver resurser för att synliggöras. Tidigare fanns medel som möjliggjorde t ex ekodagar både för allmänhet och regionens medarbetare, miljöalmanackor till alla hushåll och punktinsatser med utbildningar inom regionen. Nu finns inget av detta. Detta bör sättas i relation till hur andra program kommuniceras och hur förutsättningarna 4 (5)

55 Regionstyrelseförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland RS 2017/1169 varierar. Samtidigt syftar miljöprogrammet till beteendeförändring. Då är kommunikation det verktyg som står till buds och landets kommuner och regioner förväntas ta ansvar för bl a kommunikationsinsatser som leder till att miljömålen nås. Samtidigt finns f. n. inga externa/statliga medel att söka för miljö, enbart för klimat -målen. Enligt revisorernas bedömning är det svårt för förvaltningarna att utan stöd från expertkompetens ta steget från den övergripande nivån på målen i miljöprogrammet, till en förvaltningsnivå. Revisorerna anger att förvaltningarna inte fått några instruktioner från regionstyrelseförvaltningen om hur dessa mål skulle brytas ner. Det väcker frågor om vad som är instruktioner i ledning och styrning och vad som är upp till förvaltningarnas egen sakkunskap att besluta om, men med mer tid för dialog skulle både det och kritiken i nästa punkt ha varit löst. Enligt vår granskning har socialförvaltningen efterfrågat förvaltningsgemensamma instruktioner och riktlinjer med målet att åstadkomma en gemensam tankeram mellan förvaltningarna, men upplever att man inte fått den hjälp man behöver. För närvarande är det ytterst begränsad omfattning på stödet till förvaltningarna inom ramen för ekostrategernas roller. Det kan behövas dialog om vad som är en rimlig förväntan och resurstilldelning för att driva på och stödja koncernens arbete för att nå antagna miljö- och hållbarhetsmål, i förhållande till övriga uppdrag. Historik i förhållande till nuläge Det första miljöprogrammet togs fram för 20 år sedan, då anslogs samtidigt medel för utbildningsinsatser och då fanns projektet förvaltningarnas miljöansvar, vilket tydliggjorde varje förvaltningschefs ansvar för miljöfrågor inom den egna förvaltningen. För samordningen av det första miljöprogrammets genomförande dedikerades utöver 2,5 tjänster också viss budget för projekt samt kommunikationsinsatser. Dessa växlades upp så att det tidvis fanns fem personer i dåvarande ekogruppen t o m 2001 (då var Gotlands kommun en föregångare på strategiskt miljöarbete bland landets kommuner, tyvärr har vi inte lyckats hålla oss kvar på den positionen). Numera räcker två strategtjänster inom eko/miljö inom nuvarande enheten för samhällsplanering i stort sett bara till för att ta ansvar för inkommande ärenden, vissa externa nätverk och löpande projekthantering (t ex LONA, vatten, fysisk planering, hållbara transporter). Ofta har ärendena klar anknytning till andra nämnders ansvar, främst inom samhällsbyggnad, men strategiskt övergripande stöd till andra förvaltningar har inte prioriterats i första rummet inom nuvarande organisation. Beslutsunderlag PWC.s revisionsrapport Granskning av styrning och utvärdering av utvärdering av Region Gotlands miljöprogram, december 2017 Regionstyrelseförvaltningen Peter Lindvall Regiondirektör 5 (5)

56 Regionstyrelsen Ärende RS 2017/ mars 2018 Region Gotlands revisorer, RS Registratur samt kopia Yttrande över revisionsrapport. Styrning och utvärdering av Region Gotlands miljöprogram Regionstyrelsen lämnar härmed följande yttrande över revisorernas granskning av en ändamålsenlig styrning och utvärdering av regionens samlade insatser utifrån miljöprogrammet. Revisorerna kommer fram till att det saknas tillräckliga stödresurser på plats som möjliggör för nämnderna ska klara uppdraget att ta fram och genomföra handlingsplaner enligt miljöprogrammets övergripande mål. Regionstyrelsen vill här påpeka att ansvaret för att ta fram handlingsplanerna är fördelat så att förvaltningschef och övriga linjechefer svarar för att miljöarbetet organiseras på ett lämpligt sätt och genomförs enligt en av respektive nämnd beslutad handlingsplan. Varje nämnd tar ansvar för att styra enligt miljöprogrammets intentioner och tydliggör detta i chefsansvar och resursfördelning. (Region Gotlands miljöpolicy, vilken ingår miljöprogrammet) Hela organisationen har genom sparbeting fått känna av minskade resurser, både i form av minskad medarbetartid och stramare ekonomi, något som särskilt drabbar gemensamma ansvarsområden. Men då handlingsplanerna ännu inte har blivit det avsedda verktyget för att genomföra och redovisa insatser för att nå våra miljömål och utveckla ekokommun Gotland enligt styrmodell och miljöpolicy, så håller vi med om att utökat stöd för att ta fram dessa uppenbarligen hade behövts. Det hade också gett oss möjlighet till en bättre återkoppling och tydligare uppfattning av komplexiteten i de miljöfrågor som hanteras i Region Gotlands omfattande verksamhet. Regionstyrelsen har i nuläget inte möjlighet att tillföra utökade resurser för det gemensamma miljöarbetet, men avser att föra in miljöprogrammet i årshjulet för fortlöpandeupp följningar och rapporter. Nämnderna kommer i samband med delår 1 också att få lämna uppföljning av sina handlingsplaner enligt miljöprogrammet, inklusive utvärdering av resultat. Detta bör ge underlag för att förtydliga behovet av resurssättning framöver till gemensamma respektive nämndvisa miljöfrågor, vilket sedan får tas in i kommande budgetarbete. Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post regiongotland@gotland.se Bg Pg Org nr Webbplats facebook.com/regiongotland

57 Regionstyrelsen Region Gotland 2 (2) Detta torde överensstämma med revisorernas förslag att utveckla system för bättre uppföljning. och utvärdering av resultat och effekter. såväl på nämndnivå som på regionnivå. På revisorernas anmärkning att det saknas en plan för uppföljning och utvärdering av miljöprogrammet vill regionstyrelsen genmäla att uppföljning och utvärdering enligt programmet bara ska göras en gång per mandatperiod., men konstaterar att eftersom programmet inte fått genomslag så har det brustit i förutsättningarna för dess genomförande. Då revisorerna angett att samtliga intervjuade efterlyser bättre systematik och funktionalitet samt mer genomförbara och verkningsfulla åtgärder som vägledning för nämndernas arbete med konkretisering av handlingsplanerna är detta ett arbete vi får ta tag i, i första hand genom att be nämnderna och vår egen förvaltning att rapportera nuläget, sedan ta ställning till hur behovet av stöd kan mötas. Revisorerna för fram att det behövs mer kommunikation kring programmet. Regionstyrelsen instämmer i det och är även medveten om att de kommunikationsinsatser som nämns i programmet inte genomförs idag. För närvarande är det en konsekvens av besparingsbeslut. Visby dag som ovan Meit Fohlin ordförande Peter Lindvall regiondirektör

58 Regionstyrelseförvaltningen Anders Lindholm Tjänsteskrivelse RS 2018/ februari 2018 Regionstyrelsen Revidering av Bygg Gotland - översiktsplan för Gotlands kommun Förslag till beslut Regionstyrelsen föreslår att - regionfullmäktige beslutar att ge regionstyrelsen i uppdrag att inleda arbetet med revidering av Bygg Gotland översiktsplan för Gotlands kommun regionfullmäktige beslutar att arbetet med revidering av översiktsplanen ska inledas januari 2019 och att medel för arbetets bedrivande får begäras i vanlig ordning vid kommande budgetprocess. Sammanfattning Bygg Gotland översiktsplan för Gotlands kommun antogs av kommunfullmäktige den 14 juni 2010 och vann laga kraft den 15 juli Översiktsplanen är ett dokument som sammanfattar en kommuns intentioner kring hur mark- och vattenområden inom kommunens territorium bör användas, för att på lämpligast sätt stödja kommunens strävanden och målsättningar inom olika områden. Översiktsplanen behandlar områden inom bebyggelseutveckling, näringsliv, turismens utveckling, kulturvärden, naturvärden, kustzonen, transport och kommunikation, vatten och avlopp samt vindbruk. Den översiktliga planeringen handlar inte bara om att lokalisera mark- och vattenområden för olika exploateringsändamål, utan även om att på bästa sätt skydda och säkerställa värdefulla natur- och kulturområden på Gotland. För att kunna utgöra underlag till regionens samhällsplanering behöver översiktsplanen vara aktuell. I plan- och bygglagen regleras att fullmäktige under varje mandatperiod ska ta ställning till översiktsplanens aktualitet. För Gotland skedde detta senast då fullmäktige i beslut (Rf 97) gjorde bedömningen att översiktsplan Bygg Gotland var aktuell. Under våren 2018 kommer länsstyrelsen på Gotland att till region Gotland lämna en sammanfattande redogörelse över de statliga intressena i översiktsplanen. Denna 1 (2) Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post regiongotland@gotland.se Org nr Webbplats

59 Regionstyrelseförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland RS 2018/170 redogörelse utgör en av grunderna för en aktualitetsprövning av handlingen. Översiktsplanen måste vid en aktualitetsförklaring förhålla sig till ett antal nya statliga intressen såsom havsplan, riksintressen för flyg, mineral, hamnar, kultur och friluftsliv, men även ett antal nya styrdokument och strategier som kommande bostadsförsörjningsplan, regional utvecklingsstrategi, VA-strategi/plan, serviceutbudsutredning, miljöprogram, energiplan, arkitekturprogram, Agenda 2030 med flera. Bedömning Regionstyrelseförvaltningen gör bedömningen att översiktsplanen inte kan aktualitetsförklaras i sin nuvarande form, därtill är den nuvarande planen alltför inaktuell. Förvaltningen föreslår istället att ett arbete med att revidera översiktsplanen inleds. Arbetet med revidering av översiktsplanen bör inledas under inledningen av 2019 och lämpligen samordnas med pågående uppdrag för den regionala utvecklingsstrategin, bostadsförsörjningsplanen, serviceutbudsutredningen med flera strategiska dokument. Här kan bland annat det pågående projektet DISA, digital samhällsplanering, innebära möjligheter till ett nytt och mer dialogbaserat angreppssätt i arbetet med att revidering av handlingen. Arbetet med revidering av översiktsplanen bedöms komma att ta såväl ekonomiska som personella resurser i anspråk under tiden för arbetet. I nuläget är det svårt att göra en uppskattning av omfattningen samt tidsåtgången för arbetet, förvaltningen avser att återkomma med begäran om budget för arbetets bedrivande i samband med strategisk plan och budget under våren Beslutsunderlag Regionstyrelseförvaltningen Peter Lindvall Regiondirektör Skickas till SBF planenheten RSF regional utveckling 2 (2)

60 Regionstyrelseförvaltningen Anders Lindholm Tjänsteskrivelse RS 2014/ februari 2018 Regionstyrelsen Detaljplan för del av Hamra Storms 2:4 (Vändburgs hamn) - antagande Förslag till beslut Planförslaget för del av Hamra Storms 2:4 godkänns och överlämnas till regionfullmäktige för antagande Sammanfattning Planområdet utgörs av del av fastigheten Hamra Storms 2:4 (Vändburgs hamn) och ägs av region Gotland. Området var under 2012 föremål för en markanvisningstävling och det framtagna planförslaget bygger på det vinnande förslaget. Planens syfte är att skapa förutsättningar för byggande av ett nytt attraktivt mindre kustsamhälle där offentliga mötesplatser blandas med privatboende. Planen lyfter ambitionen att skapa ett levande åretruntsamhälle med bebyggelse av hög arkitektonisk kvalitet. Planförslaget har stöd i den fördjupade översiktsplanen för Storsudret och Burgsvik. Förslaget följer också geografiskt översiktsplanens områdesgräns för LIS, landsbygdsutveckling i strandnära lägen. Planen redovisar en möjlig utbyggnad med cirka 70 boendeenheter, men även andra byggnader för verksamheter, restauranger, mötespunkter etc. Intentionen är att skapa en tät bebyggelse där gator och stråk skall motverka risken för oönskad privatisering. VA-frågan ska lösas genom avsaltningsanläggning respektive eget avloppsreningsverk, samråd kring utformning ska ske med miljö- och hälsoskyddsnämnden. Miljövänliga uppvärmningsalternativ skall uppmuntras genom lämplig utformning och lokalisering av bebyggelsen. En överlåtelse av marken förutsätter att allmänhetens tillträde till kajerna kan säkerställas, något som kommer att regleras i samband med tecknande av exploateringsavtal, vilket även ska reglera ansvaret för genomförande av gator och VA-anläggningar. Förvaltningen avser att återkomma till regionstyrelsen med exploateringsavtal för säkerställande av exploatörens skyldigheter vid genomförande av planen. 1 (2) Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post regiongotland@gotland.se Org nr Webbplats

61 Regionstyrelseförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland RS 2014/487 Genomförandebeskrivningen ger vid handen att exploateringen är ekonomiskt lönsam, alltså att planvinst uppkommer. Ur ett regionekonomiskt perspektiv bedöms exploateringen komma att vara lönsam, dels med den köpeskilling som exploatören kommer att erlägga men även därför att driftkostnaderna för hamnen upphör. Hamnen anses inte som strategiskt viktig och nuvarande användning är begränsad. Till detaljplaneförslaget hör ett ambitiöst gestaltningsprogram (genomförandeplan) som redovisar genomförandet av exploateringen i tid samt ger en god beskrivning av hur det framtida området kommer att växa fram och gestaltas. Mellan planens samrådsfas och antagandeförslaget har vissa ändringar gjorts i planförslaget. Det gäller bland annat användningen av mark som i plankartan nu även medger att tillfällig uthyrning får ske i delar av området. Till planförslaget hör även en miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Sammanfattningsvis bedöms ett plangenomförande inte medföra några påtagliga negativa konsekvenser för miljön. Länsstyrelsen beslutade att upphäva strandskyddet för planområdet vilket utgör en förutsättning för genomförandet. Vidare klargör planförslaget att regionen inte ska vara huvudman för allmän plats samt att bygglov/fastighetsregleringar inte får medges innan VA-anläggningen är utbyggd. Det senare ger stöd för regionstyrelseförvaltningens avsikt att teckna exploateringsavtal efter att planen har antagits. Bedömning Regionstyrelseförvaltningen anser att planförslaget ligger väl i linje med de intentioner Region Gotland har i de övergripande målen kring en levande landsbygd och ett ansvarsfullt samhällsbyggande för tillväxt över hela ön, samt att stöd för utbyggnaden kan hämtas i den fördjupade översiktsplanen för Storsudret och Burgsvik Exploateringsprojektet är dock ett omfattande och komplext sådant och ett plangenomförande är förenat med stora initialkostnader t ex när det gäller VA-utbyggnad, varför det är viktigt att kommande genomförandeavtal som tecknas med exploatören utformas på ett ändamålsenligt sätt. Regionstyrelseförvaltningen föreslår regionstyrelsen att föreslå regionfullmäktige att anta planförslaget för del av Hamra Storms 2:4. Beslutsunderlag BN (BN 123) Plankarta (bifogas) Gestaltningsprogram (bifogas) Regionstyrelseförvaltningen Peter Lindvall Regiondirektör Skickas till Teknikförvaltningen, enheten mark och stadsmiljö Samhällsbyggnadsförvaltningen, planenheten Regionstyrelseförvaltningen avd regional utveckling 2 (2)

62

63

64

65 Följande gäller inom områden med nedanstående beteckningar. Endast angiven användning och utformning är tillåten. Bestämmelser utan beteckning gäller inom hela planområdet. Generellt för samtliga områden gäller att all bebyggelse ska följa riktinjerna i tillhörande gestaltningsprogram Placering Planområdesgräns p1 0 Uppdelas i minst antal volymer Användningsgräns p2 Volymerna ska förskjutas i förhållande till varandra 4,18 3,72 3,85 2,59 Egenskapsgräns GÅRDSGATA Trafik på fotgängarnas villkor. Utformas som gångfartsområde p3 p4 p5 p6 p7 Byggnader får uppföras i gräns mot kaj Byggnader får uppföras i tomtgräns Friliggande hus och parhus Höjden på de olika volymerna ska skilja minst 6 m Friliggande hus STORMS 2:1 3,69 3,72 3,42 3,66 1,95 3,00 E 3,27 P-PLATS 2,30 2,10 3,39 NATUR e570 e6 e p1 3 p2 E e2 9 v2 BO 3,26 1,41 P-PLATS 3,35 3,54e2 9 2,69 p7 p11 p ,68 3,87 e 6 4,01 3,10 2,65 4,00 1,68 STORMS 2:4 NATUR e570 BO p7 p11 p12 e2 9 2, GÅRDSGATA 3,00 P-PLATS e5100 v2 3,40 2,44 p 5p8 2,84 1,21 4,02 3,14 4,02 2,49 1,92 BO e p1 3 p2 p p9 p 10 v2 BO 1,06 3,18 2, ,93 0,91 1,05 BO 1,10 1,22 0,96 1,04 1,06 1,45 1,59 0,95 1,25 1,47 4,02 3,65 1,07 0,97 V2 3,56 1, ,46 0,90 0,93 V1 1,07 0,98 e 310 e7 6 p1 3 1,29 1,41 v1 C 1,20 1,22 1,42 2,19 3,76 3,70 1,07 0,94 1,25 2,74 p2 p 3 4,03 3,79 WV 1,21 2,71 1,01 0,91 C 1,31 1,24 1,25 BC e e160 P-PLATS e1100 e e1 420 p1 3 p2 p v1 4.0 e180 BO E e1100 v1 1,36 1, ,43 p1 2 4,02 3,80 C e p4 1,24 P-PLATS 1,28 45 p 6 1,21 1,38 1,38 Vändburg hamn 1,33 1,23 1,28 4,01 1,22 1,32 1,26 BC p1 5 e1 480 p1 4 p 3 p2 7.5 BO p2 p 3 3,75 1,34 e1310 Östersjön 3,69 3,59 3,71 2,63 4,13 NATUR P-PLATS WE 3,58 3,90 3,81 1,72 S:4 3,94 P-PLATS NATUR Kvartersmark B C E V 1 WE WV Parkering Naturområde (ledningar och tekniska anordningar som krävs får anläggas) Centrum Tekniska anläggningar Hamn med verksamheter som hör till sjötrafiken.transporter som hör till hamnverksamhet (t ex riksintresset fiske) och räddningsjänst tillåts. Skydd för vågor och uppstuvningseffekt får anläggas. Vattenområde (teknisk anläggning, vågbrytare, brygga får anläggas) Hamn (brygga får anläggas) UTNYTTJANDEGRAD/FASTIGHETSINDELNING e100 e2 0 e 300 e500 e6 e7 0 V2 O Bostäder. Bostadsanpassade verksamheter, såsom hantverksförsäljning är tillåtna. Fiskebodar Uthyrning för tillfällig vistelse Total byggnadsarea i kvadratmeter Max antal huvudbyggnader inom byggrätten Högsta antal fiskebodar som får uppföras Största byggnadsarea i kvadratmeter för huvudbyggnad Komplementbyggnader: 25% av huvudbyggnadens byggnadsarea Största byggnadsarea i kvadratmeter per fiskebod Byggnad får inte uppföras ILLUSTRATION TILL ADMINISTRATIV BESTÄMMELSE OM STRANDSKYDD Område där strandskydd föreslås upphävas p 8 p9 p 10 p11 p12 Byggnader skall uppföras två meter innanför tomtgränsen mot kajkanten Trappa och altan får byggas till tomtgräns Byggnaderna ska placeras omväxlande med gavel, resp långsida mot kaj Huvudbyggnaderna ska placeras omväxlande med gavel respektive långsida mot gata Byggnader ska placeras minst 2 m från tomtgräns Bostadhus ska byggas med en lägsta golvyta om +2 meter över nollplanet eller enligt framtida riktlinjer Avstånden mellan byggnaderna ska vara minst 2 meter. Brandkrav måste beaktas Utformning 0.0 Högsta totalhöjd i meter (härutöver får skorstenar uppföras) Minsta respekive största taklutning i grader v1 v2 0.0 Platt tak Genomförandetiden är 10 år från den dag planen vinner laga kraft Huvudmannaskap Region Gotland är inte huvudman för allmän plats Högsta nockhöjd i meter (taket får inte ha några uppstickande huvar eller skorstenar) Sadeltak eller platt tak Takterass får uppföras om de är integrerade i byggnadens volym och arkitektur Eventuella huvar och skorstenar ska integreras i byggnadens arkitektur Avskärmningar till privata gårdar får ha en maximal höjd på 1100 mm Byggnadsvolymerna får inte ha takutsprång mot gavlarna Alla byggnader ska bestå av ett huvudmaterial Parkeringsytor ska beläggas med kalkstenskross och avgränsas med låga stenmurar/buskar Bygglov/fastighetsregleringar får ej ske innan VA-anläggning är utbyggd Bygglov får inte ges förrän exakt läge för gångstråk genom området är klarlagda (enligt illustrationslinjer på plankartan) ILLUSTRATIONSLINJER Linje som illustrerar viktiga gångstråk Gräns för strandskydd 3,06 3,54 3,21 LÅNGMYRE 1:20 Till planen hör: Planprogram Planbeskrivning Genomförandebeskrivning Miljökonsekvensbeskrivning Fastighetsförteckning Samrådsredogörelse Illustrationskarta Utlåtande efter utställning 3,53 Detaljplan för Del av Hamra Storms 2:4 (Vändburg hamn) Beslutsdatum Godkännande Instans Samhällsbyggnadsförvaltningen i Visby , rev Antagande KOORDINATSYSTEM: HÖJDSYSTEM: MÄTKLASS: II RH 00 SWEREF Laga kraft Framställd genom utplottning av digitalt lagrad primärkarta Godkänd från sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriet Skala: 1:1000 (A1-format) meter Christian Hegardt stadsarkitekt Anders Rahnberg planchef

66 GESTALTNINGSPROGRAM VÄNDBURG HAMN - Ny kustbebyggelse Upprättad av: Sandellsandberg arkitekter Referensgrupp: Region Gotland Datum:

67

68 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING 1.1 Gestaltningsprogrammet 1.2 Bakgrund 1.3 Idé, koncept & målsättning 2. GESTALTNINGSPRINCIPER 2.1 Situationsplan 2.2 Utemiljö Offentliga platser & kommunikation Belysning Markbehandling Vägar & parkering Diken 2.3 Generella gestaltningsprinciper för bebyggelsen - variation & enhetlighet 2.4 Bebyggelseområden Torghallarna (etapp 1) Utsiktsplatsen (etapp 4) Ängsladorna (etapp 2 +5) Klipphusen (etapp 3 +4) Vasshusen (etapp 4) Fiskebodar (etapp 2) Tankhus 3. TIDPLAN 3.1 Etappindelning 4. SOLSTUDIE 4.1 Vårdagjämning 4.2 Sommarsolstånd

69 1. INLEDNING Här beskrivs avsikten med gestaltningsprogrammet samt övergripande mål enligt gällande översiktsplan. 1.1 Gestaltningsprogrammet Gestaltningsprogrammet är en del utav detaljplanen. Gestaltningsprogrammets syfte är att säkra en bestämd kvalitetsnivå. Programmet förtydligar planhandlingarna med konkreta beskrivningar samt ger exempel på planbestämmelsernas inriktning. Gestaltningsprogrammet behandlar den nya bebyggelsen och dess förhållande till omgivningen. Genom att byggherrens och Region Gotlands gemensamma ambitioner för detaljutförandet klargörs tidigt kan de också säkerställas vid genomförandet. Detta program ska utgöra ett för kommunen och byggherren gemensamt underlag för projektering och bygglovshantering av bebyggelsen inom planområdet. Gestaltningsprogrammet beskriver bärande gestaltningsidéer och medel för att uppnå dessa så att genomförandeprocessen, dvs bygglovsgivning, projektering och genomförande kan underlättas. Bygglovshandlingar ska utformas i linje med intentionerna i gestaltningsprogrammet. För varje område beskrivs allmänna förutsättningar och möjlighet till variation. Handlingar som säkerställer krav enligt gestaltningsprogrammet ska lämnas i samband med bygglovsansökan. 1.2 Bakgrund Vändburg hamn är beläget på södra delen av Gotland ca 10 km öster om Burgsvik. Den nya hamnen är utsprängd ur kalkstensberget. Hamnen är Gotlands sydligaste hamn, belägen 400 m söder om gamla hamnen mellan Faluddens och Heligholms fyrar. Den byggdes på 1980-talet, som en del av utvecklingen av yrkesfisket och finansierades bl.a. med statliga bidrag. I takt med att yrkesfiskets behov av hamnar har minskat, så används hamnen idag företrädesvis av fritidsbåtar och som nödhamn, station för Sjöräddningssällskapets båtar samt förvaltare av redskap för saneringsarbete vid oljeutsläpp till havs. Den används också för bunkring av dieselolja. Servicen är idag begränsad till land-el, wc, dusch, färskvatten, sopstation, trailerramp och parkering. Vändburg hamn har stor potential att bli en levande och attraktiv plats. Målet med ny bebyggelse i Vändburg hamn är att tillvarata denna potential och skapa en levande hamn. Fårösund Visby Burgsvik Vändburg hamn Bild Ortofoto över området runt Vändburg hamn. Bild Lokalisering på Gotland.

70 1.3 Idé, koncept & målsättning Idé - Vad är vår intention? Det nya förslaget tar utgångspunkt i platsen och dess potential. Hamnen är idag utformad som en brukshamn med en rå och funktionell karaktär. Liknande exempel, om än i större skala skulle kunna vara Ronehamn på Gotland. Den befintliga hamn- och vägstrukturen behålls för att för att bevara denna känsla av en brukshamn. Vändburg hamn är unik i dess relation till vattnet. Det är en artfificiell hamn som omsluts av skyddsvallar bestående av fyllnadsmassor. Detta skapar en vik med en omslutande karaktär men den har även en utåtriktad karaktär med sin öppenhet och utsikt över havet. Ambitionen är att förstärka, både den omslutande och utåtriktade, relationen till vattnet. Topografin och landskapet innehar en stor variation. Det finns ängsliknande karaktär i västra delen av tomten, skogsdungar i söder, fyllnadsmassor som bygger upp en nivåskillnad i nordöst och kajkaraktär i centrum av området. Denna mångsidighet ger en potential till att etablera en ny, spännande destination med stor variation i bebyggelsen. Bild Vändburg hamn, Gotland. Bild Ronehamn, Gotland. FYLLNADSMASSOR KAJ FYLLNADSMASSOR ÄNG SKOG Bild Diagram, landskapskaraktär. Bild Diagram, relation till vattnet.

71 Koncept - Hur går vi tillväga? Platsens förutsättningar och karaktär skapar en möjlighet till en varierande bebyggelse. Markförhållandena och siktlinjerna hjälper till att utforma bebyggelsetrukturen. Råheten och funktionaliteten hos den existerande brukshamnen är egenskaper som inspirerar och vidareförs till arkitekturen. Detta uttrycks i byggnadernas form och materialitet. Byggnadsteknik och material från den gotländska byggnadstraditionen hämtas även in som viktiga referenser för att harmonisera med landskapet. En varierad bebyggelse genererar en inbjudande och offentlig karaktär. Det är viktigt att den nya bebyggelsen successivt växer fram för att undvika ett likriktat område. Intima gator, små gränder, torg, och levande kajer skapar tillsammans med den genuint blandade bebyggelsen en trivsam och aktiv miljö med stor möjlighet för besökare och boende att röra sig fritt genom området. Intentionen är att skapa en ny destination, en plats att uppleva och att vistas i. Den fysiska och visuella kontakten med vattnet förstärks och tillgängliggörs genom accesser, bryggor, skyddade och öppna platser. Exempel på detta är torget som blir en samlingsplats för den inre viken. För att tillgodogöra sig havsutsikten etableras en plats uppe på den nordliga platån. Som exempel på liknande ny samlad bebyggelse kan nämnas Bungenäs på norra Gotland. Här har man har tagit utgångspunkt i förutsättningarna och platsens historia. Nedan visas även fler exempel på nybyggda hus som anpassar sig till landskapet och anspelar på gotländska byggnadstraditioner. Bild Studio Furillen, Gotland. Arkitekt: AQ arkitekter. Ex. på modernt formspråk. Bild Littorinahavet 7 i Bungenäs, Gotland. Arkitekt: Skälsö arkitekter. Ex. på modernt hus i trä. Bild Traditionell gotländsk bebyggelse. Bild Sommarhus i Hamra, Gotland. Arkitekt: Dinelljohansson. Ex. på putshus med sadeltak och minimal takfot. Modern tolkning av gotländsk byggnadstradition. Bild Atrium house, Gotland. Arkitekt: Tham & Videgård arkitekter. Ex. på modernt formspråk och användning av traditionellt gotländskt byggnadsmaterial. Bild Byggnad 2240 i Bungenäs, Gotland. Arkitekt: Skälsö arkitekter. Ex. på anpassning till landskapet och användning av traditionellt gotländskt byggnadsmaterial.

72 Målsättning - konkretisering Vändburg hamn ska vara välbesökt och tillgängligt. Ambitionen är att på sikt uppnå ett levande året runt-samhälle där lokala invånare från Hamra och omnejd tillsammans med sommargäster och hamnbesökare samverkar. För att möjliggöra detta krävs det bra och strategiska offentliga funktioner, tillgängliga och intressanta offentliga platser, hög kvalitet i de nybyggda husen och en viss flexibilitet i hur platser och nya byggnader kan användas och förändras över tid. Genom att möjliggöra etablering för olika verksamheter i en spännande arkitektur skapas vackra miljöer att promenera och vistas i. Förhoppningen är att Vändburg hamn blir ett naturligt besöksmål på Storsudret. Många olika verksamheter som samsas på en intim och överblickbar yta kommer att bidra till känslan av en ny kustbebyggelse. Verksamheterna ska vara öppna mot offentliga rum, många av dem är sommartid förlagda utomhus för att ytterligare aktivera hamnen. Även om Vändburg hamn ej kommer vara fullt utbyggt från början ska varje del och område fungera som en färdig del av helheten. Bild Perspektiv, inne i hamnen med vy mot huvudbyggnaden. Bild Perspektiv över Vändburg hamn.

73 2. GESTALTNINGSPRINCIPER Här beskrivs de överordnade gestaltningsprinciperna för Vändburg hamn. Gestaltningen syftar till att förankra den planerade byggnationen i hamnen och uttrycka en samtida och tydlig identitet. 2.1 Situationsplan Utvecklingen av Vändburg hamn ska kännetecknas av en tät struktur som ska växa fram över tid. För att skapa öppenhet i området och motverka negativ privatisering är det viktigt att tydligt tillgängliggöra de olika offentliga platserna. Bebyggelseområdena kännetecknas genom karaktärsdrag hämtat från platsen och anpassat till den. Det finns fem olika bebyggelseområden: Torghallarna, Ängsladorna, Klipphusen, Vasshusen och utsiktsplatsen. I kommande kapitel beskrivs dessa var för sig. Begreppet etapp används för att tydliggöra en möjlig ordning av uppförandet, rent byggmässigt. FÖRKLARINGAR E1. Etapp 1 E2. Etapp 2 E3. Etapp 3 E4. Etapp 4 E5. Etapp 5 E4 1. Paviljong (kafé+uteservering) 6 2. Huvudbyggnad (restaurang, hotell, konferens & konsthall) Befintlig byggnad (hamnfaciliteter) 4. Brygga/fiskebodar 8 9 E Signalbyggnad 6. Bastu 7. Brygga 8. Miljöhus E5 4 E3 9. Cykelparkering E Parkering (totalt 84 pl.) + möjlig boendeparkering vid bebyggelsen längs vägen i område E2 och E Reningsverk 12. Tankhus Bild Situationsplan Vändburg hamn.

74 2.2 Utemiljö Utemiljön kommer vara en viktig del av etableringen av Vändburg hamn. Intentionen är att använda material som harmoniserar med det gotländska landskapet och med platsens hamnkaraktär Offentliga platser & kommunikation Intentionen med Vändburg hamn är att den ska vara bilfri. Därmed kommer endast den existerande landsvägen användas för biltrafik. Cyklister och fotgängare har fri tillgång inom hela hamnområdet. Samtliga gator, torg, kajer och gränder är till för att användas av alla, både besökare och boende i Vändburg hamn. Torget fungerar som en samlingsplats i hamnen. En uteservering etableras mellan paviljongen och hotellet. Kajen varierar i bredd. Detta för att skapa en dynamik i kajpromenaden och tydligare definiera platserna längs kajen. Vid bryggan med de små bodarna är kajen som smalast. Här är avsikten att skapa en intimare zon. Kajen längs platåerna är bredast på grund av att byggnaderna anläggs i den befintliga bergsockeln. Dessa områden kännetecknas av en kargig och rå karaktär medan områdena längs vägen har en mer frodig karaktär. I området bakom bryggan anläggs en liten park likt en inre grön lunga. Gränder inspirerade från bla. Visby etableras i största möjligaste mån mellan husen. Härmed skapas en öppenhet i området som även ger access till och mellan de olika offentliga platserna. Gränderna ska vara belysta kvällstid, se kapitel om belysning. Husgavlarna mot allmänna gränder bör ha minst ett fönster för att skapa en trevligare miljö. En signalbyggnad etableras på den nordligaste platån. Denna vertikala byggnad fungerar som en markör för Vändburg hamn. Här finns ytterligare en offentlig byggnad, med möjlighet till enklare förtäring, och tillsammans skapar de en samligsplats med havsutsikt. Nedanför denna platå anläggs dessutom en badbrygga som man når via en gjuten trappa i betong. FÖRKLARINGAR Fotgängare Utsiktsplats Trafik Gästhamn Offentliga platser Shopping 7. Verksamhet 1. Huvudbyggnad: hotell & restaurang Cykelparkering 2. Paviljong: kafé Parkering 3. Centrumsverksamhet Badbrygga 4. Befintlig byggnad: hamnfaciliteter Servering 5. Kafé/bastu Dieseltank 6. Signalbyggnad 7. Reningsverk MILJÖSTATION MILJÖSTATION Bild Diagram kommunikation

75 Bild Referensbild: kajpromenad/brygga Bild Referensbild: gränd i Visby innerstad. Bild Referensbild: samlingsplats på torget. Orangeriet BO01. Malmö. Arkitekt: Sandellsandberg arkitekter. Bild Referensbild: nedsänkt plats. Bungenäs, Gotland. Arkitekt: Skälsö Bild Referensbild: havsutsikt Bild Referensbild: badplats

76 2.2.2 Belysning Belysningen i Vändburg hamn har som uppgift att skapa en trevlig och trygg miljö när det är mörkt ute samt att säkerställa säkerheten vid hamnkanten. De offentliga platserna förstärks och gränder, bryggor och vägar markeras. Det kommer finnas fyra olika typer av belysning men det är viktigt att de har ett enhetligt utrryck, dvs följer samma designlinje. Bild Typ 1: Belysning väg. Nedåtriktad hög belysning. Bild Typ 2: Belysning kaj. Nedåtriktad låg belysning. Bild Typ 3: Belysning brygga. Nedfälld belysning. Bild Typ 4: Belysning gränd Nedåtriktad medelhög belysning. Monterad på fasad. FÖRKLARINGAR Belysning väg, typ 1 Belysning kaj, typ 2 Belysning brygga, typ 3 Belysning gränd/park, typ 4 Bild Typ 4: Belysning park Nedåtriktad medelhög belysning. Fristående. Bild Diagram belysning

77 2.2.3 Markbehandling Markplaneringen ska vara tydlig och enkel och innehålla bestående material såsom sten i olika former. Materialpaletten ska förstärka det gotländska ljuset. Därmed har bland annat kalksten fått en självklar plats i Vändburg hamn. Stenmurar Kalkstenskross Gräs Kalksten Vatten Gatsten Trädäck Klipphällar Vägar & parkering Samtliga vägar anläggs på befintliga asfalterade ytor. Vägar inne i hamnområdet beläggs med gatsten. Viktigt att beakta är att minimum breddkrav för en uppställningsplats för utryckningsfordon är 5x12 m och räddningsvägen ska vara minst 3 m bred. Torgytor beläggs med kalksten. Parkeringsytor beläggs med kalkstenskross och är omringade av stenmurar och/eller låga buskar. Det är viktigt att poängtera att asfalterade parkeringsytor inte ska finnas i Vändburg hamn. Bild Referensbild: cykelparkering på kalkstenskross. Bild Referensbild: stenmurar som avgränsning vid parkering. 800 mm VÄG KALKSTENSKROSS STENMUR Bild Illustration princip för parkeringsplatser.

78 2.2.5 Diken Längs vägen mot etapp fem och norr om etapp fyra finns diken som ska överbyggas med en träspång. Därmed bevaras dess funktion och kommer även fungera som promenadstråk. Bild Referensbild: träspång. 2.3 Generella gestaltningsprinciper för bebyggelsen - variation & enhetlighet Vår intention är att Vändburg hamn ska ha ett varierande helhetsintryck. Siluetten av den nya bebyggelsen ska vara varierande i höjd och i täthet. Tex är bredder på husen varierade inom vissa ramar men takfotshöjden är bestämd vilket också bidrar till en varierande siluett. Färgskalan, som utgörs av de olika materialen, ska också upplevas som varierad. I kommande kapitel redogörs Allmänna förutsättningar och Möjlighet till variation för vardera bebyggelseområde. Exempel på andra variationsmöjligheter för bebyggelsen är fönstersättning samt placering på tomten och placering i förhållande till offentliga platser. För att kunna uppnå enhetliga byggnadsvolymer ska varje volym ha ett huvudmaterial. Volymerna ska inte ha takutsprång mot gavlarna. Tak ska vara utförda i material och kulör som samspelar och integreras med fasaderna. Eventuella balkonger ska vara utförda i samma kulör som byggnaden. Eventuella takterrassser får uppföras så länge de är integrerade i byggnadens volym och arkitektur. Eventuella skorstenar och huvar ska även de integreras i bygnnades enhetliga uttryck. Fönster och övriga detaljer ska ha ett stilrent och samtida uttryck och även de inkorporeras i byggnadens enhetlighet gällande material och kulör. 2.4 Bebyggelseområden Torghallarna Utsiktsplatsen Ängsladorna Klipphusen Vasshusen Bild Diagram bebyggelseområden

79 2.4.1 Torghallarna (etapp 1) - offentlig, inbjudande & robust Torghallarna innehåller de viktigaste offentliga funktionerna (hotell- och restaurangverksamhet, diverse verksamheter samt faciliteter för gästhamnen) och med torget som hjärtat i hamnen. Huvudbyggnaden, med hotell och restaurang, befäster med sin höjd och belägenhet en central roll i hamnen. Denna kan användas året runt för både båtgäster och turister. Paviljongen på torget omges av en gedigen uteservering och fungerar som den primära samlingsplatsen i hamnen. De faciliteter som gästhamnen har idag, dvs wc, duschar mm är placerade i den existerande byggnaden längst till väst i detta område. Denna föreslås byggas om och få en mer industriell men inbjudande karaktär som även kan inhysa en mindre kommersiell verksamhet. Bostadshusen har möjlighet till en offentlig bottenvåning mot torget och mer privata uteplatser mot baksidan Torg 2. Paviljong 3. Huvudbyggnad 4. Facilitetsbyggnad 5. Gård 6. Gränd 4 Bild Diagram situationsplan. Bild Axonometri, utsnitt etapp m 7.5 m Bild Huvudbyggnaden och paviljongen mot torget. Byggnaderna ska öppnas upp mot torget. Allmänna förutsättningar 1. Typologi/volym: Generella: - huvudentré från gatan - bottenplan ska vara publik/semipublik. tex. kontor, verksamhet etc. - öppen/offentlig mot gatan Huvudbyggnad: - ska vara fristående (gränder på sidorna) - sadeltak

80 Radhus: - sadeltak, samma lutning - radhuskaraktär, dvs. inget mellanrum mellan volymerna. - samma takfotshöjd - bredd gavel mot gata, ca 6 m. - uteplats möjlig men ej i bottenplan mot gatan. Paviljong: - fristående - temporär karaktär - öppen mot alla sidor Facilitetsbyggnad - om huset behålls ska fasaden uppgraderas genom tex. ny fasadinklädnad. - nytt material: plåt - platt tak eller sadeltak 2. Material: - sten (tex. betong, tegel, mur) - metall (tex. perforerad plåt, korrugerad plåt, corten, falsad plåt) - glas Möjlighet till variation - fönstersättning - material - fasadliv mot gatan kan variera, max ca 2 m förskjutning. Bild Referens huvudbyggnad. Sorø Art Museum. Sorø, Danmark. Arkitekt: Lundgaard & Tranberg Bild Referens paviljong. Öppenhet & transparens. Kanagawa Institute of Technology. Kanagawa, Japan. Arkitekt: Junya Ishigami + Associates. Bild Referens ombyggnad facilitetsbyggnad. Bild Referens radhus, sammanhängande volymer, öppet mot kajen i bottenvåning. Sommarhus på Lagnö. Arkitekt: Tham & Videgård arkitekter.

81 SEKTION GÅNGBRYGGA PAVILJONGEN TORGET GÅNGBRYGGA LOKAL HUVUDBYGGNAD GRÄND LOKAL GRÄND CYKELPARKERING PARKERING CYKELPARKERING PAVILJONGEN TORGET HUVUDBYGGNAD Bild Illustrationer, plan & sektion.

82 2.4.2 Utsiktsplatsen (etapp 4) - offentlig & synlig Utsiktsplatsen,på den den nordligaste belägna platån, består av en signalbyggnad samt kafé/bastu. Intentionen är att en offentlig, nedsänkt plats ska förbinda dessa byggnader. Signalbyggnaden ska fungera som en markör för Vändburg hamn, därmed är det av vikt att denna innehar ett vertikalt uttryck. Byggnadsvolymen med kafé/bastu kan med fördel vara inskjuten i fyllnadsmassorna för att få en närmare kontakt med vattnet. En trappa utomhus kan dessutom ge möjligheten att ta sig ner till vattnet för ett bad Signalbyggnad 2. Kafé/bastu 3. Offentlig plats 4. Trappa ner till vattnet Bild Diagram situationsplan. Bild Axonometri, utsnitt signalbyggnad & bastu etapp 12 m 7.5 m Bild Signalbyggnaden och /kaféet/bastun på platån. En nedsänkt plats förbinder byggnaderna. Sektionen visar även bastuns visuella och fysiska kontakt med vattnet.

83 BADBRYGGA BASTU KAFÉ OMKL/ DUSCH TRAPPA NEDSÄNKT PLATS SIGNALBYGGNAD SEKTION NEDSÄNKT PLATS Bild Illustrationer, plan & sektion.

84 Allmänna förutsättningar 1. Typologi/volym: Generella: - byggnaderna ska vända sig mot en gemensam offentlig plats. - öppen karaktär mot platsen Signalbyggnad: - hög/smal volym - byggnadsarea på max ca16 m2. Kafé/bastu: - nedsänkt volym - riktning mot havet - vy ut mot havet 2. Material: - sten (tex. betong, tegel, mur) - metall (tex. perforerad plåt, korrugerad plåt, corten, falsad plåt) - glas Möjlighet till variation - material - höjd - fönstersättning Bild Referens: trappa i betong ner till badplats. Bild Referens bastu: Visuell kontakt med landskapet (vattnet). Therme Vals. Vals, Österrike. Arkitekt: Peter Zumthor. Bild Referens signalbyggnad. Seljord watch tower. Seljord, Norge. Arkitekt: Rintala Eggertsson arkitekter. Bild Referens nedsänkt plats. Bungenäs, Gotland. Arkitekt: Skälsö arkitekter.

85 2.4.3 Ängsladorna (etapp 2+5) - privat, organisk & lummig Ängsladorna består av hus med små gårdar emellan. Detta område består främst av bostäder. Byggnaderna mot kajkanten har möjlighet till lokal i bottenplan. Husen placeras omväxlande med gavel respektive långsida mot vägen/gatan/kajen, detta för att skapa innergårdar. Dessa gårdar förläggs i sydvästläge och bildar en gemensam gård. Den del av kajkanten som idag är asfalterat och sluttar ner mot vattnet behålls. Denna byggs ut och en träbrygga anläggs längs med denna. Mellan bryggan och kajen lämnas ett mellanrum för att låta eventuella vågor passera. På träbryggan placeras ett antal mindre fiskebodar som allmänheten har tillträde till Radhus 2. Gårdshus 3. Komplementbyggnader 4. Gård 5. Gränd Bild Diagram situationsplan. Bild Axonometri, radhus etapp 5. Bild Axonometri, utsnitt etapp Kaj 2. Brygga 3. Gårdshus 4. Gård 5. Fiskebodar 6. Gränd 2 1 Bild Axonometri, utsnitt etapp m Bild Gårdshusens relation till kajen och bryggan. Entrévåningarna ska öppnas upp mot kajen. Mellan husen skapas en inre grön lunga.

86 Allmänna förutsättningar 1. Typologi/volym: - fristående hus - trädgårdskaraktär mellan husen. - minst två accesser genom området från kajpromenaden till vägen. - om man har gavel mot gatan max. bredd ca 6 m. - avgränsning mellan tomter: stenmurar, max höjd ca 1,1 m. - entrésituation från gatan ska ske via en uteplats som säkerställer landhöjningsregeln. trappa ska rymmas inom uteplatsen, dvs får ej vara utstickande. Uteplats ska täckas med en mur i front, som också döljer skillnad mellan gata och färdigt golv. - övriga entréer från sidorna (inte från kajprommenaden). Utanpåliggande trappa ok, men visuellt låg sockel. - byggnader som har platta tak ska ha en lägre byggnadshöjd (se Detaljpan). 2. Material: - sten (tex. betong, tegel, mur, puts) - metall (tex. perforerad plåt, korrugerad plåt, corten, falsad plåt) - trä Möjlighet till variation - fönstersättning - material - höjder - volym, sadeltak eller platt tak. - långsida eller gavel möjlig mot gatan. - uteplatser är möjliga mot gatan, mot parken och på taket. Bild Referens plåtfasad. House for mother, Linköping. Arkitekt: Förstberg arkitektur. Bild Referens träfasad + platt tak. Littorinahavet 7 i Bungenäs, Gotland. Arkitekt: Skälsö arkitekter. Bild Referens träfasad. Sommarhus i Nannberga. Arkitekt: General architecture. Bild Referens träfasad. House for Julia & Björn. Bregenz, Österrike. Arkitekt: Innauer-Matt Architekten. Bild Referens, husen skapar innergårdar.

87 PARK LEKPLATS HUS A BOSTAD +2m INNERGÅRD GRÄND INNERGÅRD BOSTAD +2m KAJ VÄG INNERGÅRD LOKAL GRÄND GRÄND LOKAL STENMUR HUS A VISUELLT LÅG SOCKEL Bild Illustration, plan & fasad.

88 2.4.4 Klipphusen (etapp 3+4) - robust & rå Klipphusen består av radhus som är inskjutna i fyllnadsmassorna. Dessa hus är en typ av radhus som har en tätare karaktär än gårdshusen. De befintliga, uppbyggda, vallarna används för att skapa en souterrängvåning. Fasadlivet varierar för att skapa små uteplatser mellan husen. Uteplatserna mot kajen är belägna på plushöjden +2,0 m och nås via trappor. Fasaden/uteplatserna mot kajpromenaden ska ha en inbjudande karaktär för att inte vända sig mot den offentliga promenaden. Även mot baksidan, med utsikt mot havet, kan uteplatser anläggas. Mellan vissa hus finns gränder med access upp till platåerna/utsiktsplatserna Kaj 2. Gränd 3. Radhus 4. Gård 5. Platå Bild Diagram situationsplan. Bild Axonometri, etapp m Bild Radhusens relation till kajen och platån. Sektionen visar även de privata gårdarna som ligger på en högre nivå i förhållande till kajkanten. Bild Illustration, fasad.

89 Allmänna förutsättningar 1. Typologi/volym: - huvudentré från gatan - stenmur vid uteplatser/entréer mot kajen, höjd 900 öfg terrass. - sadeltak, samma lutning - radhuskaraktär, dvs. inget mellanrum mellan volymerna. - samma takfotshöjd - bredd gavel mot gata, ca 4-6 m. - uteplats möjlig i bottenplan (indragen) mot kajprommenaden eller mot platån. 2. Material: - sten (tex. betong, tegel, mur) - metall (tex. perforerad plåt, korrugerad plåt, corten, falsad plåt) Möjlighet till variation - fönstersättning - material - fasadliv mot gatan kan variera, max ca 2 m. - totalhöjden kan variera Bild Referens, entré via uteplats mot kajen. Enganhuset. Oslo, Norge. Arkitekt: Knut Hjeltnes. Bild Referens, uteplats mot platå. Enganhuset. Oslo, Norge. Arkitekt: Knut Hjeltnes. Bild Referens, stenmur mot uteplats/entré + tegelfasad. Pier Arts Centre. Orkney, Skottland. Arkitekt: Reiach & Hall Architects. Bild Referens, sammanhängande hus. Sommarhus på Lagnö. Arkitekt: Tham & Videgård arkitekter.

90 UTEPLATS PLAN m PLAN m UTEPLATS UTEPLATS PLAN m PASSAGE UTEPLATS PLAN m UTEPLATS KAJ PLAN m PLAN m UTEPLATS UTEPLATS SEKTION PLAN m STENMUR 900 Bild Illustrationer, plan & sektion.

91 2.4.5 Vasshusen (etapp 4) - svävande & låg volym Vasshusen utgör hamnens nordligaste del. Här består bebyggelsen av låga och fristående hus. Det är dessa byggnader man möts av när man ankommer till Vändburg hamn. Husen är delvis nedsänkta i terrängen och delvis stående på ben. Huvudintrycket är att de svävar i landskapet. Bild Diagram situationsplan. Bild Axonometri etapp 4 Allmänna förutsättningar 1. Typologi/volym: - Intergreras i naturen - uteplats - låg volym i terrängen - platt tak - en våning - på pelare, lågt i terrängen. - fristående 2. Material: - metall (tex. perforerad plåt, korrugerad plåt, corten, falsad plåt) - trä (obehandlad) naturligt utseende, dvs ej täckmålat - glas Möjlighet till variation - fönstersättning

92 Bild Referens volymer svävar över mark. Ljunghusen. Arkitekt: Per Friberg. Bild Referens inramning av landskapet, utsikt. Ljunghusen. Arkitekt: Per Friberg. UTEPLATS UTEPLATS Bild Illustrationer, plan & sektion.

93 2.4.6 Fiskebodar (etapp 2) Vid kajkanten som angränsar till Ängsladorna anläggs en träbrygga. Här placeras ett antal mindre fiskebodar som allmänheten har tillträde till Kaj 2. Brygga 3. Fiskebodar 2 1 Bild Diagram situationsplan. Bild Axonometri, utsnitt etapp 2. Bild Fasad Allmänna förutsättningar 1. Typologi/volym: - fristående hus - samma takfotshöjd - sadeltak, samma lutning - gavel med entré mot bryggpromenad/vatten - bredd gavel: 2 m - totalhöjd: 3 m vattennivå brygga kaj Bild Fasad / illustration nivåer. 2. Material: - trä - metall (tex. korrugerad plåt, corten, falsad plåt) Möjlighet till variation - fönstersättning - material Bild Perspektiv B i ld Referen s t rad i t io nel la fi s keb o da r. F å r ö, G ot la nd. Bild Referens volym och materialitet. Arkitekt: Sandedellsandberg.

94 2.4.7 Tankhus På kajkanten vid de norra Klipphusen anläggs ett tankhus. Bild Diagram situationsplan. Bild Fasader Förutsättningar 1. Typologi/volym: - sadeltak - volymens långsida parallellt med kajkanten - bredd, längd & höjd är beroende av dieseltankens dimensioner (ska endast täcka dieseltanken) - port för åtkomlighet till dieseltank 2. Material: - trä - metall (tex. korrugerad plåt, corten, falsad plåt)

95 3. TIDPLAN Här beskrivs de olika etapperna för uppförandet av Vändburg hamn. 3.1 Etappindelning Vändburg hamn kommer att uppföras i etapper med benämningarna 1-6. Bild Etapp 1: Genomförandetid ca 18 månader från erhållet bygglov. Bild Etapp 2: Genomförandetid ca 9 månader från erhållet bygglov. Bild Etapp 3: Genomförandetid ca 9 månader från erhållet bygglov. Bild Etapp 4: Genomförandetid ca 9 månader från erhållet bygglov. Bild Etapp 5: Genomförandetid ca 9 månader från erhållet bygglov. Bild Etapp 6 - FÄRDIGBYGGT Hela hamnen är färdigbyggd. Genomförandetid ca 5-6 år från första erhållna bygglov.

96 4. SOLSTUDIE Här illustreras det hur solen rör sig över området under vårdagjämningen och under sommarsolståndet. 4.1 Vårdagjämning: 20 mars 09:00 12:00 15:00 18:00

97 4.2 Sommarsolstånd: 21 juni 09:00 12:00 15:00 18:00

98 DESSA PUNKTER FÖRESLÅR VI UNDER BESTÄMMELSER/BESKRIVNINGAR I PLANKARTAN: 1. Takterrasser får uppföras så länge de är integrerade i byggnadens volym och arkitektur. 2. Eventuella huvar och skorstenar ska integreras i byggnadens arkitektur. 3. Entrévåningarna till bostadshusen ska ligga på minst 2,0 meter över nollplanet. 4. Avstånden mellan byggnaderna ska vara minst 2 m. Obs, brandkrav måste beaktas. 5. Eventuella skyltar ska utformas med omsorg, inte ta för mycket uppmärksamhet. SKYLTAR: VAD GÄLLER PÅ GOTLAND? 6. Avskärmningar till privata gårdar får ha en max höjd på 1100 mm. 7. Parkeringsytor ska beläggas med kalkstenskross och avgränsas med låga stenmurar eller buskar. 8. Byggnadsvolymerna får inte ha takutsprång mot gavlarna. 9. Alla byggnader ska bestå av ett huvudmaterial

99 Regionstyrelseförvaltningen Åsa Högberg Tjänsteskrivelse RS 2018/ februari 2018 Regionstyrelsen Tilläggsanslag för ledningsdragning i Västerhejde Förslag till beslut Tekniska nämnden medges tilläggsanslag med tkr för bruttoinvestering vid ledningsdragning i Västerhejde. Investeringen ska finansieras via anläggningsavgifter med totalt tkr. Driftskostnader finansieras via VA-taxan. Sammanfattning År 2010 slöts exploateringsavtal med fastighetsägare till Västerhejde Hallbros 1:10 samt Västerhejde Botmunds 1:90. I samband med genomförandet av exploateringsavtalen gjordes även förberedande ledningsarbete och projektering för att ansluta de två fastigheterna med VA (spill och vatten). Då projektet skulle startas avböjde en av de två fastighetsägarna att starta. Då exploateringsavtalet var skrivet så att det byggde på att båda fastighetsägarna skulle vara överens kunde inte arbetet genomföras. Idag har en ny exploatör (Västerhejde Framtidsboende AB) tagit över Västerhejde Hallbros 1:10 vilket godkänts av tekniska nämnden. Avtalet för Västerhejde Botmunds 1:90 ägs av Gotland Projekt AB. Båda dessa parter är nu överens om att exploateringen skall ske. Föreliggande äskande är för ledningsutbyggnad med ingående brandposter i området. En inledande översyn av ledningsnätet i närområdet har gjorts. Framgent bedöms ytterligare investeringar nödvändiga för att säkra brandvattenförsörjningen i omgivande ledningsnät. Bedömning Regionstyrelseförvaltningen har ingen invändning mot tekniska nämndens begäran. Investeringen måste bruttofinansieras för att sen finansieras via anläggningsavgifter. Beslutsunderlag TN 8, (2) Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post regiongotland@gotland.se Org nr Webbplats

100 Regionstyrelseförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland RS 2018/173 Regionstyrelseförvaltningen Peter Lindvall Regiondirektör Skickas till Avdelning Ekonomi, enhet Ekonomi och upphandling Tekniska nämnden 2 (2)

101 Tekniska nämnden Sammanträdesdatum Protokollsutdrag TN 8 Tilläggsanslag för ledningsdragning i Västerhejde TN 2017/3447 TN AU 3 Tekniska nämndens beslut Tekniska nämnden hemställer hos regionstyrelsen om tilläggsanslag med kr för investeringsutgifter vid ledningsdragning i Botmunds och Hallbros i Västerhejde. Tekniska nämnden beslutar att finansiering av investeringen sker via anläggningsavgifter med totalt kr. Tekniska nämnden beslutar att finansiering av driftkostnader sker via VA-taxan. Sammanfattning År 2010 slöts exploateringsavtal med fastighetsägare till Västerhejde Hallbros 1:10 samt Västerhejde Botmunds 1:90. I samband med genomförandet av exploateringsavtalen gjordes även förberedande ledningsarbete och projektering för att ansluta de två fastigheterna med VA (spill och vatten). Då projektet skulle startas avböjde en av de två fastighetsägarna att starta. Då exploateringsavtalet var skrivet så att det byggde på att båda fastighetsägarna skulle vara överens kunde inte arbetet genomföras. Idag har en ny exploatör (Västerhejde Framtidsboende AB) tagit över Västerhejde Hallbros 1:10 vilket godkänts av Tekniska Nämnden. Avtalet för Västerhejde Botmunds 1:90 ägs av Gotland Projekt AB. Båda dessa parter är nu överens om att exploateringen skall ske. Föreliggande äskande är för ledningsutbyggnad med ingående brandposter i området. En inledande översyn av ledningsnätet i närområdet har gjorts. Framgent bedöms ytterligare investeringar nödvändiga för att säkra brandvattenförsörjningen i omgivande ledningsnät. Dessa investeringsutgifter ingår ej i denna begäran om tilläggsanslag. Bedömning Teknikförvaltningen bedömer att tilläggsanslag erfordras med totalt kr för utbyggnad av ledningsnät i Hallbros och Botmunds i Västerhejde. Finansiering sker via VA-taxans anläggningsavgifter med totalt kr. Driftkostnader kommer att finansieras via VA-taxan. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Ärendets behandling under mötet Arbetsutskottets förslag till tekniska nämnden: Att hos regionstyrelsen hemställa om tilläggsanslag med kr för investeringsutgifter vid ledningsdragning i Botmunds och Hallbros i Västerhejde. Utdragsbestyrkande/namnförtydligande

102 Tekniska nämnden Sammanträdesdatum Protokollsutdrag Att finansiering av investeringen sker via anläggningsavgifter med totalt kr. Att finansiering av driftkostnader sker via VA-taxan. Skickas till Regionstyrelsen Utdragsbestyrkande/namnförtydligande

103 Teknikförvaltningen Mats Renborn Tjänsteskrivelse TN 2017/ november 2017 Tekniska nämnden Tilläggsanslag för ledningsdragning i Västerhejde Förslag till beslut Att hos regionstyrelsen hemställa om tilläggsanslag med kr för investeringsutgifter vid ledningsdragning i Botmunds och Hallbros i Västerhejde. Att finansiering av investeringen sker via anläggningsavgifter med totalt kr. Att finansiering av driftkostnader sker via VA-taxan. Sammanfattning År 2010 slöts exploateringsavtal med fastighetsägare till Västerhejde Hallbros 1:10 samt Västerhejde Botmunds 1:90. I samband med genomförandet av exploateringsavtalen gjordes även förberedande ledningsarbete och projektering för att ansluta de två fastigheterna med VA (spill och vatten). Då projektet skulle startas avböjde en av de två fastighetsägarna att starta. Då exploateringsavtalet var skrivet så att det byggde på att båda fastighetsägarna skulle vara överens kunde inte arbetet genomföras. Idag har en ny exploatör (Västerhejde Framtidsboende AB) tagit över Västerhejde Hallbros 1:10 vilket godkänts av Tekniska Nämnden. Avtalet för Västerhejde Botmunds 1:90 ägs av Gotland Projekt AB. Båda dessa parter är nu överens om att exploateringen skall ske. Föreliggande äskande är för ledningsutbyggnad med ingående brandposter i området. En inledande översyn av ledningsnätet i närområdet har gjorts. Framgent bedöms ytterligare investeringar nödvändiga för att säkra brandvattenförsörjningen i omgivande ledningsnät. Dessa investeringsutgifter ingår ej i denna begäran om tilläggsanslag. Bedömning Teknikförvaltningen bedömer att tilläggsanslag erfordras med totalt kr för utbyggnad av ledningsnät i Hallbros och Botmunds i Västerhejde. Finansiering sker via VA-taxans anläggningsavgifter med totalt kr. Driftkostnader kommer att finansieras via VA-taxan. 1 (3) Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post registrator-tn@gotland.se Org nr Webbplats

104 Teknikförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland TN 2017/3447 Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Teknikförvaltningen Patric Ramberg Teknisk direktör Skickas till Regionstyrelsen Karta över område Hallbros och Botmunds exploatering Västerhejde 2 (3)

105 Teknikförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland TN 2017/ (3)

106 Regionstyrelseförvaltningen Åsa Högberg Tjänsteskrivelse RS 2018/ februari 2018 Regionstyrelsen Tilläggsanslag för tillfällig gångbro Förslag till regionstyrelsen för beslut i regionfullmäktige Tekniska nämndens begäran om ett tillfälligt tilläggsanslag på 2,2 mnkr för 2018 bifalles. Sammanfattning Tekniska nämndens arbetsutskott, TNau 38, , begär 2,2 mnkr till driftsbudgeten för att anlägga en tillfällig gångbro i anslutning till kryssningskajen. Då gångbron är en tillfällig lösning uppfyller den inte kraven för att betraktas som en investering. Bedömning Regionstyrelseförvaltningen bedömer att det finns utrymme i budgeten 2018 för att bifalla tekniska nämndens äskande. Budgetresultatet blir efter justering 65 mnkr vilket är under regionens finansiella mål om en budget som uppgår till två procent av nettokostnaden. Enligt regelverket ska tilläggsanslag för befintlig verksamhet i princip inte förekomma. Dock är behovet av en tillfällig gångbro inte att se som befintlig verksamhet. En permanent gångbro kommer att byggas och medel för detta är avsatt i investeringsbudget 2017 och kommer att flyttas med i kompletteringsbudget till Beslutsunderlag TNau 38, Regionstyrelseförvaltningen Peter Lindvall Regiondirektör Skickas till Avdelning Ekonomi, enhet Ekonomi och upphandling Tekniska nämnden 1 (1) Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post regiongotland@gotland.se Org nr Webbplats

107 Tekniska nämndens arbetsutskott Sammanträdesdatum Protokollsutdrag TN AU 38 Tilläggsanslag för tillfällig gångbro TN 2018/119 Arbetsutskottets beslut Tekniska nämndens arbetsutskott hemställer hos regionstyrelsen om tilläggsanslag på driftbudgeten 2018 med totalt kr för anläggning av tillfällig gångbro i anslutning till kryssningskajen. Beslutet förklaras omedelbart justerat. Sammanfattning En tillfällig gångbro ska anläggas i anslutning till kryssningskajen i Visby Gångbron är en tillfällig lösning för sommarsäsongen innan en permanent bro ska byggas Anslag för att bygga en permanent bro finns i investeringsbudgeten med totalt 25 mnkr. Tilläggsanslag begärs till driftbudgeten eftersom gångbron är en tillfällig lösning och inte kommer att klassificeras som en anläggningstillgång. Upphandlad bro innebär kostnader på kr fram till september Om det beslutas att bron behöver stå kvar till 2019 tillkommer månadshyra med kr. Denna kostnad är inte inkluderad i begäran om tilläggsanslag. Gångbron är under upphandling varför tilläggsanslag erfordras. Bedömning Teknikförvaltningen bedömer att tilläggsanslag erfordras på driftbudgeten med totalt kr. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Ärendets behandling under mötet Ärendet föredrogs av ekonomichef Mats Renborn. Skickas till Regionstyrelsen Utdragsbestyrkande/namnförtydligande

108 Teknikförvaltningen Mats Renborn Tjänsteskrivelse TN 2018/ januari 2018 Tekniska nämnden Tilläggsanslag för tillfällig gångbro Förslag till beslut Att hos regionstyrelsen hemställa om tilläggsanslag på driftbudgeten 2018 med totalt kr för anläggning av tillfällig gångbro i anslutning till kryssningskajen. Sammanfattning En tillfällig gångbro ska anläggas i anslutning till kryssningskajen i Visby Gångbron är en tillfällig lösning för sommarsäsongen innan en permanent bro ska byggas Anslag för att bygga en permanent bro finns i investeringsbudgeten med totalt 25 mnkr. Tilläggsanslag begärs till driftbudgeten eftersom gångbron är en tillfällig lösning och inte kommer att klassificeras som en anläggningstillgång. Upphandlad bro innebär kostnader på kr fram till september Om det beslutas att bron behöver stå kvar till 2019 tillkommer månadshyra med kr. Denna kostnad är inte inkluderad i begäran om tilläggsanslag. Gångbron är under upphandling varför tilläggsanslag erfordras. Bedömning Teknikförvaltningen bedömer att tilläggsanslag erfordras på driftbudgeten med totalt kr. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse 1 (2) Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post registrator-tn@gotland.se Org nr Webbplats

109 Teknikförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland TN 2018/119 Teknikförvaltningen Patric Ramberg Teknisk direktör Skickas till Regionstyrelsen 2 (2)

110 Regionstyrelseförvaltningen Åsa Linder Tjänsteskrivelse Ärende RS 2018/ februari 2018 Regionstyrelsen Försäljning av Kasernen 2 samt utveckling av Campus Gotland Förslag till beslut 1. Regionstyrelseförvaltningen får i uppdrag att förbereda och genomföra en direktförsäljning av fastigheten Visby Kasernen 2 till Uppsala Akademiförvaltning KB. 2. Regionstyrelseförvaltningen får i uppdrag att arbeta fram en avsiktsförklaring mellan Region Gotland, Uppsala Universitet Campus Gotland samt Uppsala Akademiförvaltning KB för utveckling av Campus Gotland. Sammanfattning För Gotlands utveckling och framtida tillväxt är Uppsala Universitet Campus Gotland en mycket viktig förutsättning och samarbetspartner. I syfte att på olika sätt utveckla och stödja verksamheten arbetar Region Gotland på ett flertal olika sätt. I januari i år sålde regionen fastigheten Visby Kanonen 1 till Uppsala Akademiförvaltning. Byggnaden inrymmer Almedalsbiblioteket men i huvudsak Campus Gotlands verksamheter. Uppsala Akademiförvaltning ser sitt fastighetsägande som långsiktigt vilket inkluderar att skapa en långsiktighet även för den största hyresgästen, Campus Gotland. För att ytterligare stärka en god relation med Campus Gotland vill regionen även sälja fastigheten Visby Kasernen 2 till Uppsala Akademiförvaltning. I byggnaden huserar en hyresgäst, Campus Gotland. 1 (3) Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post regiongotland@gotland.se Org nr Webbplats

111 Regionstyrelseförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland Ärende RS 2018/243 För Campus Gotland underlättas frågor kring lokalförsörjningen om dialogen förs med en och samma hyresvärd. Uppsala Akademiförvaltning vill gärna öka sitt fastighetsbestånd på Gotland för att stärka samarbetet med Campus Gotland men även skapa en kostnadseffektiv förvaltning och delta i utvecklingen av inre hamnen. Region Gotland tecknade i december 2016 ett samarbetsavtal med Campus Gotland. Parterna enades i avtalet om en gemensam målbild: Universitetsön Gotland Tillsammans skapar vi en attraktiv och framstående universitets- och utbildningsmiljö utifrån de unika förutsättningar som Gotland erbjuder. Det strategiska partnerskapet bildar en arena för ömsesidigt utbyte av kunskap och erfarenhet som ger ett mervärde för båda parter och bidrar till samhällsnytta. Då Uppsala Akademiförvaltning etablerar sig som hyresvärd för Campus Gotland är det viktigt att inkludera Uppsala Akademiförvaltning i ett arbete som syftar till att stärka Campus Gotland och som ligger i linje med målbilden ovan. Ärendebeskrivning Då Region Gotland inte har någon egen verksamhet i fastigheten Visby Kasernen 2, som i sin helhet nyttjas av Campus Gotland, bör fastigheten enligt gällande riktlinjer säljas. Då det för regionen är viktigt att Campus Gotland har en långsiktig hyresvärd med stort intresse att stärka universitetet bedöms en direktförsäljning till Uppsala Akademiförvaltning vara lämpligast. En direktförsäljning skall ske till ett marknadsmässigt pris och processen är tänkt att genomföras i enlighet med processen vid försäljningen av Visby Kanonen 1. Det innebär att Region Gotland respektive Uppsala Akademiförvaltning beställer var sin oberoende fastighetsvärdering av två auktoriserade värderare. Köpeskillingen bestäms som ett snitt av de båda marknadsvärdena som fastställts i värderingarna. I förutsättningarna till värdebedömningarna skall ingå att även bedöma värdet på en tilläggsköpeskilling i det fall en ny detaljplan skulle innebära ökade byggrätter på fastigheten. Köpet genomförs under 2018 och skall slutligen beslutas av Regionfullmäktige. I syfte att ytterligare förstärka samarbetet mellan parterna Campus Gotland, Uppsala Akademiförvaltning samt Region Gotland skall en avsiktsförklaring tecknas mellan parterna med huvudsyfte att stärka och utveckla samarbetet mellan parterna. Den bör innehålla övergripande planer på hur samarbetet skall se ut framför allt vad gäller expansion och utveckling av universitet i Visby men även i t ex Ar. Den bör också 2 (3)

112 Regionstyrelseförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland Ärende RS 2018/243 innehålla strategier för framtida lokalförsörjning samt boende för studenter. Avsiktsförklaringen skall tecknas mellan parterna innan fastighetsförsäljningen avseende Kasernen 2 genomförs. Bedömning Regionstyrelseförvaltningen anser att en direktförsäljning av fastigheten Visby Kasernen 2 överensstämmer med gällande riktlinjer och ligger i linje med Campus Gotlands intressen. En avsiktsförklaring mellan parterna för att stärka Campus Gotlands utveckling bedöms som positivt för hela Gotland. Regionstyrelseförvaltningen Peter Lindvall regiondirektör Skickas till TKF Fastighetsförvaltningen 3 (3)

113 Regionstyrelseförvaltningen Lena Johansson Tjänsteskrivelse RS 2014/ februari 2018 Regionstyrelsen Motion. Planera färdigt för den utbyggda godshamnen i Klintehamn Förslag till beslut Motionen avslås med hänvisning till regionstyrelseförvaltningens skrivelse. Sammanfattning Lars Bjurström (V) har inkommit med en motion med förslag om att upprätta en detaljplan över hamnområdet i Klintehamn för en samlad planering som kan förena hamnverksamheten med andra intressen. I tjänsteskrivelsen , redovisades att det i översiktsplanen Bygg Gotland anges att fördjupade översiktsplaner ska tas fram för serviceorterna, däribland Klintehamn. Regionstyrelsen skulle senare under året behandla ärendet om att påbörja dessa planer, och bedömningen var att arbetet skulle inledas med Klintehamn. Då de aspekter som tas upp i motionen var sådana som ingår i fördjupade översiktsplaner och som i sin tur kan följas av detaljplaner, föreslogs att motionen skulle avslås. Regionstyrelsens arbetsutskott beslutade att återremittera ärendet för ytterligare beredning. Därefter har Klintehamns hamn byggts ut och en planering för samhället påbörjats. I hamnen har Region Gotland, Trafikverket och Sjöfartsverket genomfört muddring av hamn och farled och ett kvadratmeter nytt landområde har byggts. Därmed har sjösäkerheten höjts och större volymer kan tas vid varje fartygsanlöp. Efter beslut i regionstyrelsen, 97/2017, inleddes planeringen i Klintehamn genom en bred dialog. Dialogen pågick mellan Därefter gav regionstyrelsen, 241/2017, regionstyrelseförvaltningen i samarbete med samhällsbyggnadsförvaltningen och teknikförvaltningen, i uppdrag att ta fram ett program för Klintehamn där utgångspunkter, strategier och mål för den framtida utvecklingen ska framgå. Programmet ska omfatta en samlad och gemensam vision kring inriktningen för kommande detaljplaner. Programarbetet påbörjades i januari i år och beräknas vara avslutat under (2) Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post regiongotland@gotland.se Org nr Webbplats

114 Regionstyrelseförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland RS 2014/597 I den nu aktuella tjänsteskrivelsen föreslås med anledning av det nu pågående planarbetet i Klintehamn att motionen avslås. Bedömning I den planering som nu pågår i Klintehamn ingår, att för de verksamheter och funktioner som har betydelse för samhällets utveckling, ta fram strategier och mål för den framtida utvecklingen. Med utgångspunkt från dessa ska en samlad och gemensam vision för inriktningen av kommande detaljplaner tas fram. Detaljplaneringen avvaktar den övergripande planeringen av Klintehamn. Motionen föreslås avslås. Beslutsunderlag Motion , Lars Bjurström (V) Tjänsteskrivelse RSAU Tjänsteskrivelse Regionstyrelseförvaltningen Peter Lindvall Regiondirektör Skickas till Anvisning: vilka som ska meddelas/delges. 2 (2)

115 Motion till Gotlands regionfullmäktige Planera färdigt för den utbyggda godshamnen i Klintehamn I Klintehamn finns sedan lång tid en viktig hamn, bland annat för gods. Men hamnen är också ett område för många andra intressen som är viktiga för alla gotlänningar och givetvis i extra hög grad för Klintehamnsborna. Nu håller godshamnen på att byggas ut och omfattande muddringsarbeten planeras. Det är en viktig satsning för hela Gotland men som måste kunna förenas med andra viktiga intressen och möjligheter, i första hand i Klintehamn. Någon sådan samlad planering har dessvärre inte gjorts trots att behovet har varit tydligt och att utfästelser gjordes av kommunens/regionens representanter redan när utbyggnaden började planeras för över fem år sedan. På regionens hemsida framgår att regionens företrädare redan på startmötet 2009 gav besked om att Även trafikfrågorna behöver ses över i sin helhet. Någon sådan översyn har inte gjorts ännu. Men trafiken är bara en av flera frågor som måste ses över för att hamnverksamheten ska kunna fungera väl tillsammans med andra viktiga intressen, till exempel allmänhetens möjligheter att kunna använda området för promenader och rekreation. Länsvägen är en stark barriär som begränsar kontakten och känslan till närhet med vattnet och hamnen. En långsiktig lösning som tillgodoser både hamnens behov och samtidigt ökar Klintehamnsborna möjligheter till kontakter med hamnen och stranden är nödvändig. Jag anser att frågorna är av sådan karaktär att de behöver lösas genom att upprätta en detaljplan för hela området, inklusive förstås hela trafiksituationen. Jag föreslår därför att regionfullmäktige beslutar att uppdra åt berörda nämnder att upprätta en detaljplan över hamnområdet i Klintehamn enligt ovan redovisade intentioner. Lars Bjurström (V)

116 Ledningskontoret Lena Johansson Ärendenr RS 2014/597 1 (2) Handlingstyp Tjänsteskrivelse Datum Regionstyrelsen Motion. Planera färdigt för den utbyggda godshamnen i Klintehamn Förslag till beslut Motionens förslag om detaljplan för hamnområdet i Klintehamn avslås. Arbetet med en fördjupad översiktsplan för Klintehamns samhälle kan sannolikt påbörjas Bakgrund Lars Bjurström (v) föreslår i en motion att regionfullmäktige ska uppdra åt berörda nämnder att upprätta en detaljplan, som inkluderar trafiksituationen, över hamnområdet i Klintehamn. Förslaget ställs mot bakgrund av utbyggnaden av Klintehamns hamn. I motionen framhålls att utbyggnaden är en viktig satsning för hela Gotland men att den måste kunna förenas med andra angelägna intressen och möjligheter. Som exempel ges allmänhetens möjligheter att kunna nå och använda området för rekreation. En samlad planering i syfte att förena hamnverksamheten med andra intressen efterlyses i motionen. Bedömning I motionen pekas på vikten av att samhällsutvecklingen kan ske så att många olika intressen kan förenas. I regionens översiktsplan Bygg Gotland anges att fördjupade översiktsplaner ska tas fram för serviceorterna, däribland Klintehamn. Syftet är att öka dessa orters attraktivitet för boende och för arbetsplatser med utgångspunkt från respektive orts särskilda förutsättningar. De fördjupade översiktsplanerna ger grunderna för detaljplaneringen. I planerna behandlas en mängd olika aspekter, t.ex. miljö, näringsliv, trafik, fritid och service. Regionstyrelsen kommer senare i år att behandla ärendet om att påbörja fördjupade översiktsplaner för serviceorterna. Då ingår bl.a. tidplan och turordning för orterna. Bedömningen inom den arbetsgrupp som finns på tjänstemannanivå, är att arbetet kan påbörjas 2016 och att det inleds med Klintehamn. Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress Visby Telefon vxl E-post regiongotland@gotland.se Webbplats Org nr

117 Ledningskontoret Region Gotland Ärendenr RS 2014/597 2 (2) Den typ av intressen som beskrivs i motionen är sådana, som bland många andra, behandlas i en fördjupad översiktsplan. Planerna ska stå för en långsiktig helhetssyn på utvecklingen i serviceorterna. Det är viktigt att denna grund finns innan eventuell detaljplanering sker. Motionens förslag om detaljplan för hamnområdet avslås därför. Per Lindskog Tf regiondirektör

118 Regionstyrelsens arbetsutskott Protokoll Au 118 Motion. Planera färdigt för den utbyggda godshamnen i Klintehamn RS 2014/597 - Motion Vänsterpartiet Ledningskontoret Arbetsutskottets beslut Ärendet återremitteras till ledningskontoret för ytterligare beredning. Lars Bjurström (V) föreslår i en motion att regionfullmäktige ska uppdra åt berörda nämnder att upprätta en detaljplan, som inkluderar trafiksituationen, över hamnområdet i Klintehamn. Förslaget ställs mot bakgrund av utbyggnaden av Klintehamns hamn. I motionen framhålls att utbyggnaden är en viktig satsning för hela Gotland men att den måste kunna förenas med andra angelägna intressen och möjligheter. Som exempel ges allmänhetens möjligheter att kunna nå och använda området för rekreation. En samlad planering i syfte att förena hamnverksamheten med andra intressen efterlyses i motionen. I motionen pekas på vikten av att samhällsutvecklingen kan ske så att många olika intressen kan förenas. I regionens översiktsplan Bygg Gotland anges att fördjupade översiktsplaner ska tas fram för serviceorterna, däribland Klintehamn. Syftet är att öka dessa orters attraktivitet för boende och för arbetsplatser med utgångspunkt från respektive orts särskilda förutsättningar. De fördjupade översiktsplanerna ger grunderna för detaljplaneringen. I planerna behandlas en mängd olika aspekter, t.ex. miljö, näringsliv, trafik, fritid och service. Regionstyrelsen kommer senare i år att behandla ärendet om att påbörja fördjupade översiktsplaner för serviceorterna. Då ingår bl.a. tidplan och turordning för orterna. Bedömningen inom den arbetsgrupp som finns på tjänstemannanivå, är att arbetet kan påbörjas 2016 och att det inleds med Klintehamn. Den typ av intressen som beskrivs i motionen är sådana, som bland många andra, behandlas i en fördjupad översiktsplan. Planerna ska stå för en långsiktig helhetssyn på utvecklingen i serviceorterna. Det är viktigt att denna grund finns innan eventuell detaljplanering sker. Motionens förslag om detaljplan för hamnområdet avslås därför. Justerare: Utdragsbestyrkande:

119 Regionstyrelseförvaltningen Lena Johansson Tjänsteskrivelse RS 2014/ februari 2018 Regionstyrelsen Motion. Nattbuss - för ett roligare Gotland Förslag till beslut Motionen anses besvarad, tekniska nämnden avser att beakta motionen i kommande upphandling för kollektivtrafiken. Sammanfattning Alexander Jansson (C) har inkommit med en motion om att Region Gotland ska införa nattbussar på fredagar och lördagar på stomlinjerna inom kollektivtrafiken på landsbygden. Det ska göra det möjligt för landsbygdsboende att ta del av Visbys rika nöjesliv. I dagsläget finns en relativt väl utvecklad kollektivtrafik på Gotland och specifikt när det gäller stomlinjerna 10, 11 och 20. De sena turerna avgår i dagsläget i ordinarie tidtabell, från Visby runt kl på fredagar, lördagar och söndagar. På sommaren avgår turerna senare, runt från Visby. En konsekvens är att invånarna på landsbygden har en begränsad tillgång till Visbys nöjesliv. Bedömning Tekniska nämnden gör bedömningen att införande av nattbussar inte är genomförbart med hänvisning till det ekonomiska läget inom verksamheten. Tekniska nämnden avser att beakta motionen i kommande upphandling av kollektivtrafiken. Beslutsunderlag Motion , Alexander Jansson (C) Tekniska nämnden 197, Tjänsteskrivelse Regionstyrelseförvaltningen Peter Lindvall Regiondirektör 1 (1) Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post regiongotland@gotland.se Org nr Webbplats

120 Ei3 f:~ hawkartucd '-JJ CENTERPARTIET Motion till regionfullmäktige Nattbuss - för ett roligare Gotland I Region Gotlands Vision 2025 står det att läsa följande: "Oavsett var man bor på Gotland - på landsbygden, i tätort el/er i Visby, vid kusten eller i inlandet - ska det finnas tillgång på affärer, service, kultur och upplevelser inom rimligt avstånd." Inom Region Gotland verkar vi för att hela Gotland ska leva året runt. Det är många på Gotland, gammal som ung, som trivs med att bo på den gotländska landsbygden och vill verka och arbeta där. Men de vill också ha ett rikt kultur- och nöjesliv. Visby är en av Sveriges mest krog- och restaurangtätaste städerna. Det är där vi på Gotland har huvuddelen av vårat nöjesliv med tanke på biografer, krogar, kulturarrangemang och nattklubbar. Det är relativt korta avstånd på Gotland om man använder bil eller t.ex. buss. Visby är inte särskilt långt borta. Men för många boende blir Visby väldigt långt borta när det inte finns någon nattbuss inom kollektivtrafiken. Det finns helt enkelt ingen möjlighet att fullt ut ta del av Visbys rika kultur- och nöjesliv. Så låt oss knyta samman landsbygden och Visby, samverka och låta alla gotlänningar få möjlighet att ta del av vårt rika kultur- och nöjeslivet. Med hänvisning till ovanstående yrkar jag: - Att Region Gotland inför nattbussar fre- och lördagar på stomlinjerna inom kollektivtrafiken på landsbygden, som gör det möjligt för landsbygdsboende att ta del av Visby rika nöjesliv. Lärbro lf1fjjji/r 11)J1r Alexander Jansson (C)

121 Tekniska nämnden Sammanträdesdatum Protokollsutdrag TN 197 Motion. Inför nattbuss fredagar och lördagar på stomlinjerna inom kollektivtrafiken på landsbygden TN 2014/681 Tekniska nämndens beslut Tekniska nämnden avser att beakta motionen i kommande upphandling för kollektivtrafiken och motionen anses då besvarad. Sammanfattning I region Gotlands Vision 2025 står det att läsa följande: Oavsätt var man bor på Gotland på landsbygden, i tätort eller i Visby, vid kusten eller i inlandet ska det finnas tillgång till affärer, service, kultur och upplevelser inom rimligt avstånd. Motionen yrkar på införande av nattbussar fredagar och lördagar på stomlinjerna inom kollektivtrafiken på landsbygden som gör det möjligt för landsbygdsboende att ta del av Visbys rika nöjesliv. I dagsläget finns en relativt väl utvecklad kollektivtrafik på Gotland och specifikt när det gäller stomlinjerna linje 10, 11 och 20. De sena turerna avgår i dagsläget under ordinarie tidtabell, från Visby runt kl på fredag, lördag och söndagar. På sommaren så avgår turerna ännu senare runt från Visby. Bedömning Teknikförvaltningen bedömer att införande av nattbussar i dagsläget inte är genomförbart med hänvisning till det ekonomiska läget inom verksamheten. En konsekvens av Förvaltningens bedömning är att Gotlands invånare på landsbygden får en begränsad tillgång till nöjeslivet i Visby under nattetid. Beslutsunderlag Motion. Inför nattbuss fredagar och lördagar på stomlinjerna inom kollektivtrafiken på landsbygden, daterad 19 februari TKF Tjänsteskrivelse, daterad 1 augusti 2017 Ärendets behandling under mötet Arbetsutskottets beslut Tekniska nämnden avser att beakta motionen i kommande upphandling för kollektivtrafiken och motionen anses då besvarad. Skickas till Regionstyrelsen Utdragsbestyrkande/namnförtydligande

122 Tekniska nämnden Sammanträdesdatum Protokollsutdrag Utdragsbestyrkande/namnförtydligande

123 Karl Fyhr Tjänsteskrivelse TN 2014/681 1 augusti 2017 Tekniska nämnden Motion. Inför nattbuss fredagar och lördagar på stomlinjerna inom kollektivtrafiken på landsbygden Förslag till beslut Tekniska nämnden avstyrker motionen och överlämnar den till regionfullmäktige för beslut. Sammanfattning I region Gotlands Vision 2025 står det att läsa följande: Oavsätt var man bor på Gotland på landsbygden, i tätort eller i Visby, vid kusten eller i inlandet ska det finnas tillgång till affärer, service, kultur och upplevelser inom rimligt avstånd. Motionen yrkar på införande av nattbussar fredagar och lördagar på stomlinjerna inom kollektivtrafiken på landsbygden som gör det möjligt för landsbygdsboende att ta del av Visbys rika nöjesliv. I dagsläget finns en relativt väl utvecklad kollektivtrafik på Gotland och specifikt när det gäller stomlinjerna linje 10, 11 och 20. De sena turerna avgår i dagsläget under ordinarie tidtabell, från Visby runt kl på fredag, lördag och söndagar. På sommaren så avgår turerna ännu senare runt från Visby. Ärendebeskrivning Regionstyrelsen har för yttrande översänt motionen Nattbuss för ett roligare Gotland. Handläggning har skett av planerings- och utvecklingsavdelningen på teknikförvaltningen. I motionen yrkas att Region Gotland inför nattbussar fredagar och lördagar på stomlinjerna inom kollektivtrafiken på landsbygden som gör det möjligt för landsbygdsboende att ta del av Visbys rika nöjesliv. I dagsläget finns en relativt väl utvecklad kollektivtrafik på Gotland och specifikt när det gäller stomlinjerna linje 10, 11 och 20. De sena turerna avgår i dagsläget under ordinarie tidtabell, från Visby runt kl på fredag, lördag och söndagar. På sommaren så avgår turerna ännu senare runt från Visby. 1 (2) Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post registrator-tn@gotland.se Org nr Webbplats

124 Tjänsteskrivelse Region Gotland TN 2014/681 Bedömning Teknikförvaltningen bedömer att införande av nattbussar i dagsläget inte är genomförbart med hänvisning till det ekonomiska läget inom verksamheten. En konsekvens av Förvaltningens bedömning är att Gotlands invånare på landsbygden får en begränsad tillgång till nöjeslivet i Visby under nattetid. Beslutsunderlag Motion. Inför nattbuss fredagar och lördagar på stomlinjerna inom kollektivtrafiken på landsbygden, daterad 19 februari TKF Tjänsteskrivelse, daterad 1 augusti 2017 Teknikförvaltningen Patric Ramberg Teknisk direktör Skickas till Regionsstyrelsen 2 (2)

125 Regionstyrelseförvaltningen Lena Johansson Tjänsteskrivelse RS 2016/ februari 2018 Regionstyrelsen Motion. Skyltning och hastighet på Strandvägen i Slite Förslag till beslut Motionen avslås med hänvisning till tekniska nämndens bedömning. Sammanfattning Lena Celion (M) har inkommit med en motion angående trafiksituationen i Slite. I motionen framställs önskemål om att tekniska nämnden ska se över skyltningen i parkområdet vid vägsträckan från avfarten Sjuströmmar fram till Slite stugby, att bättre skyltning beträffande maximal hastighet genomförs och att någon form av fartreducerande hinder placeras på lämpliga platser. Tekniska nämnden har tidigare behandlat frågan, 49, Hastighetsmätningar har därefter utförts och teknikförvaltningen har bedömt att några hastighetsbegränsande åtgärder inte behöver genomföras. Bedömning Tekniska nämnden/teknikförvaltningen redovisar att de hastighetsmätningar som gjorts vid två tillfällen 2013 på Strandvägen visar att den skyltade hastigheten (30 km/tim.) hålls med några få undantag. Den tunga trafiken är obefintlig. Vid prioritering av hastighetsdämpande åtgärder prioriteras olycksdrabbade platser först tillsammans med gator som ligger i anslutning till skolor och som är skolvägar för barn. Att övervaka hastighetsöverträdelser är en polisiär fråga. Upplevs det att hastigheten överskrids kan detta anmälas till polismyndigheten. Med anledning av detta har teknikförvaltningen i enlighet med delegation från tekniska nämnden beslutat att inte genomföra några ytterligare åtgärder vad avser trafiken på Strandvägen i Slite. I oktober 2017 kontrollerade teknikförvaltningen att de skyltar som ska vara längs Strandvägen finns på plats, både för hastighetsbegränsningen och för campingförbudet. 1 (2) Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post regiongotland@gotland.se Org nr Webbplats

126 Regionstyrelseförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland RS 2016/637 Beslutsunderlag Motion , Lena Celion (M) Tekniska nämnden 247, Tekniska nämnden 49, Tjänsteskrivelse Regionstyrelseförvaltningen Peter Lindvall Regiondirektör 2 (2)

127

128 Tekniska nämnden Sammanträdesdatum Protokollsutdrag TN 247 RS remiss - Motion. Skyltning och hastighet på Strandvägen i Slite TN 2017/1600 Tekniska nämndens beslut Tekniska nämnden föreslår att regionstyrelsen avslår motionen. Sammanfattning En motion har inkommit från Lena Celion (M) angående trafiksituationen på Strandvägen i Slite med önskemål om att tekniska nämnden ska se över skyltningen beträffande parkområdet, att bättre skyltning beträffande maximal hastighet genomförs, att någon form av fartreducerande hinder placeras på lämpliga platser. Frågan har tidigare behandlats i tekniska nämnden TN 2011/1838 TN Hastighetsmätningar har utförts och teknikförvaltningen har bedömt att några hastighetsbegränsande åtgärder inte behöver genomföras. Bedömning Hastighetsbegränsningen på Strandvägen är 30 km/tim och de hastighetsmätningar som gjorts vid två tillfällen 2013 visar att den skyltade hastigheten hålls med några få undantag. Den tunga trafiken är obefintlig. Vid prioritering av hastighetsdämpande åtgärder prioriteras olycksdrabbade platser först tillsammans med gator som ligger i anslutning till skolor och som är skolvägar för barn. Att övervaka hastighetsöverträdelser är en polisiär fråga. Upplevs det att hastigheten överskrids kan detta anmälas till polismyndigheten. Med anledning av ovan sagda har teknikförvaltningen i enlighet med delegation från tekniska nämnden beslutat att inte genomföra några ytterligare åtgärder vad avser trafiken på Strandvägen i Slite. Teknikförvaltningen har i oktober 2017 kontrollerat att de skyltar som ska vara längst Strandvägen finns på plats, både för hastighetsbegränsningen och för campingförbudet. Beslutsunderlag Motion Tjänsteskrivelse TN 2011/1838 TN Skickas till Regionstyrelsen Utdragsbestyrkande/namnförtydligande

129 Teknikförvaltningen Lennart Klintbom Tjänsteskrivelse TN 2017/ oktober 2017 Tekniska nämnden RS remiss - Motion. Skyltning och hastighet på Strandvägen i Slite Förslag till beslut Tekniska nämnden avslår motionen. Sammanfattning En motion har inkommit från Lena Celion (M) angående trafiksituationen på Strandvägen i Slite med önskemål om att tekniska nämnden ska se över skyltningen beträffande parkområdet, att bättre skyltning beträffande maximal hastighet genomförs, att någon form av fartreducerande hinder placeras på lämpliga platser. Frågan har tidigare behandlats i tekniska nämnden TN 2011/1838 TN Hastighetsmätningar har utförts och teknikförvaltningen har bedömt att några hastighetsbegränsande åtgärder inte behöver genomföras. Bedömning Hastighetsbegränsningen på Strandvägen är 30 km/tim och de hastighetsmätningar som gjorts vid två tillfällen 2013 visar att den skyltade hastigheten hålls med några få undantag. Den tunga trafiken är obefintlig. Vid prioritering av hastighetsdämpande åtgärder prioriteras olycksdrabbade platser först tillsammans med gator som ligger i anslutning till skolor och som är skolvägar för barn. Att övervaka hastighetsöverträdelser är en polisiär fråga. Upplevs det att hastigheten överskrids kan detta anmälas till polismyndigheten. Med anledning av ovan sagda har teknikförvaltningen i enlighet med delegation från Tekniska nämnden beslutat att inte genomföra några ytterligare åtgärder vad avser trafiken på Strandvägen i Slite. Teknikförvaltningen har i oktober 2017 kontrollerat att de skyltar som ska vara längst Strandvägen finns på plats, både för hastighetsbegränsningen och för campingförbudet. Beslutsunderlag Motion Tjänsteskrivelse TN 2011/1838 TN (2) Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post registrator-tn@gotland.se Org nr Webbplats

130 Teknikförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland TN 2017/1600 Teknikförvaltningen Patric Ramberg Teknisk direktör Skickas till Regionstyrelsen 2 (2)

131 Regionstyrelseförvaltningen Åsa Högberg Tjänsteskrivelse RS 2017/ februari 2018 Regionstyrelsen Medborgarförslag. Flytta alla Region Gotlands sparade medel till Ekobanken och/eller JAK banken Förslag till regionstyrelsen för beslut i regionfullmäktige Medborgarförslaget avslås med nedanstående motivering. Sammanfattning Ett medborgarförslag har inkommit om att Region Gotland ska flytta alla sparade medel till Ekobanken och/eller JAK-banken. Regionen har endast en avsättning av medel och det är den pensionsavsättning om totalt sett 102 mnkr som hanteras enligt regionens policy för pensionsmedelsplacering. Enligt denna placeras inte medel på bankkonto utan i andra tillgångsslag såsom räntebärande värdepapper, aktiefonder, likvida medel och övriga tillgångar. Detta är för att sprida riskerna och ge så god avkastning som möjligt. I policyn finns också regelverk för ansvarsfulla placeringar vid aktieförvaltning. Där finns bland annat regelverk kring miljöaspekter, mänskliga rättigheter och demokratiska principer. Det finns i dagsläget inget motiv för regionen att flytta medel från de placeringar som är gjorda till bankkonto oavsett bank. Bedömning Regionstyrelseförvaltningen föreslår att medborgarförslaget avslås. Beslutsunderlag Medborgarförslag, Regionstyrelseförvaltningen Peter Lindvall Regiondirektör Skickas till Förslagsställaren 1 (1) Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post regiongotland@gotland.se Org nr Webbplats

132 Region MEDBORGARFÖRSLAG Till Regionfullmäktige i Region Gotland VISBY Anr O 1 Förslaget Skriv här kortfattat vad du anser att regionfullmäktige skall besluta om. Texta tydligt. Besluta att flytta alla regionens sparade medel konton i Ekobanken och/eller JAK banken. REGION GOTLAND Motivering Skriv här varför du anser att regionfullmäktige bör fatta det beslut som du ovan föreslagit. Räcker inte utrymmet fortsätter du på ett eller flera fristående ark som fogas till detta. Texta tydligt. Regionen har högt ställda mål om hållbarhet och mänskliga rättigheter. Ett självklart sätt att arbeta mot målen är att flytta regionens pengar till banker som har samma mål. Oberoende undersökningar finansierade av Sida (fairfinanceguide.se) visar tydligt att Ekobanken och JAK banken är bästa alternativen. Övriga banker motverkar målen. Information om behandling av personuppgifter För att kunna fullgöra uppgiften att handlägga ditt medborgarforslag kommer dina personuppgifter att lagras och registreras i diarium inom Region Gotland. Om du samtycker härtill, kan ditt namn komma att publiceras på internet i protokoll, kallelser och handlingar som behandlar detta medborgarforslag. Jag samtycker till internetpublicering Jag samtycker inte till internetpublicering Förslagsställare m.m. Du kan inte vara anonym utan det måste gå att utreda om du är folkbokfbrd på Gotland. Ofullständiga uppgifter kan leda till att ditt förslag inte kan behandlas som ett medborgarforslag. Datum Namnteckning.. A \/~CA/^\. /y*~ tl -'Zi^ _ Namnförtydligande Ivan Arman Oskarsvägen Slite ivan@glokalit.se Adress Postadress E-postadress Region Gotland - blankett för medborgarforslag Sidan 1 av 2

133 Regionstyrelseförvaltningen Elisabeth Söderbäck Tjänsteskrivelse RS 2017/760 2 mars 2018 Regionstyrelsen Återrapportering av regionens jämställdhetsarbete ur ett arbetsgivarperspektiv Sammanfattning Regionstyrelsen gav regionstyrelseförvaltningen i uppdrag att återrapportera resultatet av de åtgärder som föreslogs av regionstyrelseförvaltningen utifrån PwC rapport om regionens jämställdhetsarbete ur ett arbetsgivarperspektiv. Resultat Förvaltningarna arbetar med flertalet av de aktiviteter som finns i jämställdhetsplanen. Genomgående för alla förvaltningar är att det pågår arbete som ska bidra till att sjuktalet inte överstiger 4,5. Ett mål under året har varit att sjuktalet ska stagnera vilket har uppnåtts då sjuktalet sjönk till 5,8 (2017) från 5,9 (2016). Samtliga förvaltningar arbetar aktivt och kontinuerligt med att säkerställa att det inte förekommer osakliga löneskillnader på grund av kön. Utifrån #metoo-uppropet aktualiserades regionens riktlinje mot kränkande särbehandling och alla förvaltningar har genomfört eller planerar aktiviteter under 2018 där riktlinjen ska diskuteras och göras känd för alla medarbetare. Arbetet med att revidera aktiviteterna i jämställdhetsplanen för att tydliggöra vem som har ansvaret, vad som ska göras, hur det ska genomföras samt hur uppföljning ska ske har påbörjats av HR-funktionen och beräknas vara klart senast Arbetet med att alla diskrimineringsgrunder ska omfattas har påbörjats och planeras att ske tillsammans med det värdegrundsarbete som ska genomföras utifrån #metoouppropet samt resultatet av medarbetarundersökningen. HR-funktionen förväntas vara klar med upphandling av konsult samt framtagandet av en metod som kan användas i arbetet. Arbetet innefattar även att se över utbildningsinsatser för chefer och nyckelpersoner och eventuellt för medarbetare. Arbetet beräknas vara klart senast Regionstyrelseförvaltningen Peter Lindvall Regiondirektör Skickas till Samtliga nämnder/förvaltningar för kännedom 1 (1) Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post regiongotland@gotland.se Org nr Webbplats

134 Regionstyrelseförvaltningen Maria Pettersson Tjänsteskrivelse RS 2018/ februari 2018 Regionstyrelsen Uppföljning Internationell samverkan 2017 Förslag till beslut Informationen tas emot och läggs till handlingarna. Bakgrund Regionfullmäktige antog , Rf 31, Internationell strategi för Region Gotland Enligt strategin ska det internationella arbetet årligen redovisas till regionfullmäktige. Uppföljningen summera och tydliggöra det internationella arbetet som respektive förvaltning genomfört under året. Internationella strategin syftar till ett mer resultat och kunskapsinriktat arbete där fokus ligger på ökat lärande och kunnande i verksamheterna. I instruktionen inför årsredovisningen ombads förvaltningarna återrapportera enligt frågorna som finns med i strategin: - Pågående EU-projekt och andra internationella projekt. - Övrigt internationellt arbete. - Verksamhetsrelaterade effekter och resultat av det internationella arbetet. - Där det är möjligt ska rapportering ske med könsuppdelad statistik. Samtliga förvaltningar har inkommit med svar och aktiviteter i linje med strategin rapporteras. Samtliga svar finns bifogade. Bedömning Regionstyrelseförvaltningens bedömning är att arbetet med att förändra arbetsmetoden för internationell samverkan börjar få genomslag. Strategin har ännu inte varit på plats ett år men intresset att arbeta med utvecklingsarbete i samverkan med andra eller via externfinansiering har blivit mer frekvent. Flera av förvaltningarna nyttjar aktivt medlemskapen i de i strategin prioriterade internationella nätverken. Samhällsbyggnadsförvaltningen är ett tydligt exempel där omvärldsbevakning via nätverken har lett till nya kontakter och utvecklingsmöjligheter. Även verksamhetsutvecklingsprojekt har växlats upp med EU-finansiering inom samma förvaltning. Regionstyrelseförvaltningens samlade bedömning är att implementeringen av 1 (2) Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post regiongotland@gotland.se Org nr Webbplats

135 Regionstyrelseförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland RS 2018/235 strategin pågår och att samtliga förvaltningar bedriver aktiviteter. Inom vissa förvaltningar långt mer än vad som framgår i de bifogade svaren. Fortsatt arbete krävs för att öka kompetensen och tydliggöra nyttan av internationell samverkan i verksamhetsutvecklingen. För det fortsatta arbetet finns kompetensplanen, antagen i juni 2017, med tydliga insatser samt det interna nätverket för internationella frågor som stöd. Beslutsunderlag Internationell strategi för Region Gotland Regionstyrelseförvaltningen Peter Lindvall Regiondirektör Bilagor samtliga svar från förvaltningarna. 2 (2)

136 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Susanna Syversen Kanslichef Tjänsteskrivelse HSN 2017/ januari 2018 Hälso- och sjukvårdsnämnden Uppföljning utifrån Region Gotlands internationella strategi I samband med verksamhetsberättelsen ska samtliga förvaltningar redovisa aktiviteter utifrån Region Gotlands internationella strategi. Under år 2017 har hälso- och sjukvårdsförvaltningen inte deltagit i något EUfinansierat internationellt projekt. Däremot har diabetesförbättringsteamet inom barn- och ungdomsmedicins uppmärksammats. Representant från barn- och ungdomsmedicin har varit föredragare på konferens i Oslo inför den norska, nationella satsningen på förbättringsarbeten enligt den svenska modellen. Från internmedicin föreläste en specialistläkare/överläkare i Oslo för Nettverk for klinisk forskning innen rus og somatikk om Alkoholisk leversykdom i graviditet. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Maria Dalemar Hälso- och sjukvårdsdirektör 1 (1) Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post registrator-hsn@gotland.se Org nr Webbplats

137 Samhällsbyggnadsförvaltningen Martin Ekepil Ringelid Tjänsteskrivelse 29 januari 2018 Byggnadsnämnden Uppföljning av den internationella strategin Deltagande i UBC Planning Cities, Seminarium och workshop i Rostock, Tyskland: A Joint Approach to Guide a Growing Baltic City into a Great Baltic City, maj Deltagande: Christian Hegardt, Stadsarkitekt SBF Planning Cities är ett planeringsnätverk inom UBC som etablerades 1998 med syfte att underlätta samarbete inom stadsplanering mellan organisationens medlemsstäder. Årligen anordnas två träffar i någon av medlemsstäderna där man i workshopsformat diskuterar och arbetar med specifika frågeställningar kopplade till värdkommunens planerings- eller stadsbyggnadsutmaningar och ger idéer och förslag på lösningar. Dessa träffar riktar sig primärt till planerare, arkitekter och andra verksamma tjänstepersoner vid stadsbyggnadskontoren i de deltagande städerna. Med deltagandet i Rostock var Region Gotland med för första gången i detta sammanhang. Under hösten 2018 anordnas motsvarande workshop i Visby. Deltagande i konferens september 2017, Organisationen "Nordic World Heritage Association" i Raumo, Finland Deltagande: Christian Hegardt, Stadsarkitekt SBF Region Gotland bjöds in att berätta om världsarvet Visby Hansestad på nordisk världsarvskonferens i världsarvsstaden Raumo i västra Finland. Representant från Länsstyrelsen på Gotland närvarade också på mötet. Anordnande av workshop i Central Baltic-projektet Living with Cultural Heritage ( LiviHeri) 7-9 juni i Visby Deltagande: Maria James, regionantikvarie SBF SBF var, genom regionantikvarien, med och deltog i och organiserade workshop / seminarium i projektet LiviHeri med representanter från städer i Finland och Lettland. Världsarvssamordnaren Elene Negussie på RSF är kontaktperson för projektet på Region Gotland. Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post registrator-mhn@gotland.se Org nr Webbplats

138 Samhällsbyggnadsförvaltningen Region Gotland Tjänsteskrivelse DISA- Digital samhällsbyggnad Under 2017 har vi i en förstudie kartlagt dagens samhällsbyggnadsprocess och identifierat ett antal fokusområden där vi ser att digitalisering ger störst mervärde. Förstudien har genomförts med 1:1 medel Hållbara Gotland, från Region Gotland och Tillväxtverket, och ligger till grund för ansökan till projektet DISA Digital samhällsbyggnad. DISA fick finansieringen godkänd i december 2017 och genomförs med finansieringen från EU:s regionala utvecklingsfond och Region Gotlands regionala utvecklingsmedel 1:1.

139 Regionstyrelseförvaltningen Henry Henziger Rapport Ärende RS 2017/ februari 2018 Regionstyrelsen Uppföljning av den internationella strategin - RSF Ärendebeskrivning Uppföljning av den internationella strategin ska göras årligen i verksamheternas verksamhetsberättelser. Regionstyrelseförvaltningens uppföljning framgår i det följande: Rapport Vilka EU-finansierade projekt har bedrivits under året? Förvaltningen har inte drivit några projekt men vi är med och medfinansierar med 1:1-medel. Exempelvis Tex Game Camp, Hansan och RIBS. Vilka andra internationella projekt har bedrivits under året? Förvaltningen är projektsamordnare för ICLD-projektet i Gammelsvenskby. Övrigt internationellt arbete (värd för besök, deltagande på konferenser etc)? B7-nätverket hade samordnarmöte på Gotland i mars Leader-grupper från Ösel och Dagö togs emot under våren. Taiwan besökte Gotland. En större delegation från Gotland, betalt av EU-kommissionen, besökte Bryssel i november. Strategiskt arbete med de nätverk Region Gotland är medlemmar i, framförallt Stockholmsregionens Europaförening, Världsarvsorganisationen samt CPMR. Besöksnäringskonferenser bland annat i Åbo. Hansedagarna i Kampen. Nätverksutbyte mellan de nordiska länderna med anledning av Almedalsveckan som evenemang. Verksamhetsrelaterade effekter och resultat av det internationella arbetet? Regionala utvecklingsavdelningen ansvarar för både kompetensplattformen och tillväxtrådet, dessa har under året hittat ömsesidiga arbetsområden. Vi har blivit tillfrågade om att ingå i projekt som ligger i linje med verksamheten. Region Gotland har lyfts fram inom EU för bredbandsutbyggnaden. Region Gotland tillsammans med Länsstyrelsen och Uppsala Universitet tog EU-handslaget i juli för ökad delaktighet. Internationella strategin antogs i mars Regionstyrelseförvaltningen Peter Lindvall Regiondirektör Karolina Samuelsson Förvaltningschef 1 (1) Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post regiongotland@gotland.se Org nr Webbplats

140 Samhällsbyggnadsförvaltningen Martin Ekepil Ringelid Tjänsteskrivelse 29 januari 2018 Byggnadsnämnden Uppföljning av den internationella strategin Deltagande i UBC Planning Cities, Seminarium och workshop i Rostock, Tyskland: A Joint Approach to Guide a Growing Baltic City into a Great Baltic City, maj Deltagande: Christian Hegardt, Stadsarkitekt SBF Planning Cities är ett planeringsnätverk inom UBC som etablerades 1998 med syfte att underlätta samarbete inom stadsplanering mellan organisationens medlemsstäder. Årligen anordnas två träffar i någon av medlemsstäderna där man i workshopsformat diskuterar och arbetar med specifika frågeställningar kopplade till värdkommunens planerings- eller stadsbyggnadsutmaningar och ger idéer och förslag på lösningar. Dessa träffar riktar sig primärt till planerare, arkitekter och andra verksamma tjänstepersoner vid stadsbyggnadskontoren i de deltagande städerna. Med deltagandet i Rostock var Region Gotland med för första gången i detta sammanhang. Under hösten 2018 anordnas motsvarande workshop i Visby. Deltagande i konferens september 2017, Organisationen "Nordic World Heritage Association" i Raumo, Finland Deltagande: Christian Hegardt, Stadsarkitekt SBF Region Gotland bjöds in att berätta om världsarvet Visby Hansestad på nordisk världsarvskonferens i världsarvsstaden Raumo i västra Finland. Representant från Länsstyrelsen på Gotland närvarade också på mötet. Anordnande av workshop i Central Baltic-projektet Living with Cultural Heritage ( LiviHeri) 7-9 juni i Visby Deltagande: Maria James, regionantikvarie SBF SBF var, genom regionantikvarien, med och deltog i och organiserade workshop / seminarium i projektet LiviHeri med representanter från städer i Finland och Lettland. Världsarvssamordnaren Elene Negussie på RSF är kontaktperson för projektet på Region Gotland. Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post registrator-mhn@gotland.se Org nr Webbplats

141 Samhällsbyggnadsförvaltningen Region Gotland Tjänsteskrivelse DISA- Digital samhällsbyggnad Under 2017 har vi i en förstudie kartlagt dagens samhällsbyggnadsprocess och identifierat ett antal fokusområden där vi ser att digitalisering ger störst mervärde. Förstudien har genomförts med 1:1 medel Hållbara Gotland, från Region Gotland och Tillväxtverket, och ligger till grund för ansökan till projektet DISA Digital samhällsbyggnad. DISA fick finansieringen godkänd i december 2017 och genomförs med finansieringen från EU:s regionala utvecklingsfond och Region Gotlands regionala utvecklingsmedel 1:1.

142 Socialförvaltningen Anna-Lena Gutedal Tjänsteskrivelse 8 februari 2018 Regionstyrelseförvaltningen Uppföljning av den internationella strategin 2017 Sammanfattning Projektet Integration på arbetsplatsen (IPA) startade 2016 och pågår till och med februari Det drivs av utbildning- och arbetslivsförvaltningen i nära samverkan med socialförvaltningen och arbetsförmedlingen. Projektet medfinansieras av Europeiska socialfonden (ESF). Region Gotland har dels en Internationell strategi dels en Integrationsstrategi. Projektet IPA bidrar till förvaltningens förverkligande av båda strategierna. Vad gäller den Internationella strategin så anknyter projektet särskilt till en ökad förståelse mellan människor med olika bakgrund samt till att ge Region Gotland en tydligare roll och profil i nationella och internationella sammanhang. Integrationsstrategin är indelad i fyra områden: Arbete, Boende, Hälsa och sjukvård samt Socialt sammanhang. IPA bidrar i hög grad till området Arbete genom att erbjuda utbildning, rådgivning och nätverk för arbetsplatser. Göra insatser för ökad kunskap om attityder och värderingar och genom att söka metoder och modeller för hur arbetsplatser kan utvecklas för att nyanlända snabbare ska komma i arbete. Projektet utgår från ambitionen att skapa ett inkluderande förhållningssätt på arbetsplatserna. Det ska också möta behovet av rekrytering, i första steget inom vårdoch omsorg på Gotland. Syftet är att genom ökad mångfald på Region Gotlands arbetsplatser bidra till ett hållbart samhälle och långsiktig kompetensförsörjning. Målgruppen är nyanlända som kommit en bit på väg med det svenska språket. Metoden bygger på en kombination av praktik, företrädesvis inom äldreomsorgen, och yrkessvenska inom ramen för Svenska för invandrare (Sfi). Deltagarna är på praktikplatsen tre dagar i veckan och i studier två dagar. Under studietiden ingår arbetslivsorientering. Under vårterminen valde 17 personer som läser Svenska för invandrare (SFI) att praktisera inom äldreomsorgen. Så här långt har följande arbetsplatser inom socialförvaltningen deltagit i projektet: Fältgatan, Iliansgården, Stuxgården, Kilåkern, Pjäsen samt korttidsenheten. Socialförvaltningen Marica Gardell Socialdirektör 1 (1) Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post registrator-son@gotland.se Org nr Webbplats

143 Det är fortfarande fortsatt brist på tillgången på entreprenörer. Detta beror på det stora antal byggen som är på gång och planeras. Detta kommer att påverka hur FFA kommer att lyckas lösa sina uppdrag under det kommande året. 3.5 Hamnavdelningen Försäljning av hamnar Processen kring försäljning av hamnar pågår. Möten med intressenter har skett, värderingar och beslutsunderlag är under framtagande av Regionstyrelseförvaltningen med stöd från Teknikförvaltningen. Målbilden är att lyckas slutföra någon försäljning under Kalkutlastning i Klintehamn Starten för kalkutlastning blev framskjuten och kom igång först i november då täkten bytt ägare till SMA Mineral AB. Egenkontrollprogram har tagits fram, upplagsområde och körväg inom hamnområdet har iordningsställts. Den hittills genomförda verksamheten har gått bra och kunnat genomföras väl inom gällande miljötillstånd. Vår nya kund planerar nu för en utlastning av cirka ton kalksten under Kryssningskaj Visby Mindre praktiska åtgärder och justeringar av bygget återstår, samt dokumentation och driftsrutiner mm., som ska färdigställas under första kvartalet Slutbesiktning ska genomföras under februari Projektet ska lämna över anläggningen till Region Gotland fastighetsägaren Hamnavdelningen, den 29 mars Hyresgästen Copenhagen Malmö Port (CMP) planeras överta anläggningen den 2 april Planering och utvecklingsavdelningen Arbetet med VA-strategin och VA-planen är strategiskt och politiskt viktigt. Dokumentet kommer att staka ut de flesta prioriteringarna inom VA-området de närmaste åren. Under våren 2018 kommer en presentation för hur VA-verksamheten på Gotland ska se ut till år Inventering och avslutningsplaner av de mest prioriterade deponierna och förorenade markområdena på Gotland löper enligt plan. Ett beslutsunderlag gällande hur mycket det kommer att kosta att sluttäcka och när i tid det ska göras kommer att redovisas under mars Kollektivtrafikenheten planerar vilka tekniska lösningar som ska användas avseende biljettsystem samt försäljnings- och marknadsföringskanaler inför år I detta arbete ingår också att se över utbudet av biljetter inklusive taxan för respektive biljettalternativ. I samband med exploateringen av områdena kring gamla A7 samt Visborgsslätt utökas avdelningens uppdrag. Utökade uppdrag kräver utökad budget alternativt uppdragsminskning inom andra områden och blir en utmaning. Detta gäller även parkeringsstrategin, som kommer medföra flera utredningar efter att den antagits. 3.7 Uppföljning av den internationella strategin Partnerskapet mellan Region Gotland och Kibaha Town Council i Tanzania. Under året har ett projekt och en styrgrupp drivits inom ramen för partnerskapet: 1. Kibaha Waste Project 2:0 ( ) Under året har avfallsprojektet gått in på sitt tredje projektår. Projektet går bra och efter att ha jobbat med Kibahas insamlings- och sorteringssystem har fokus varit att inhämta kunskap vid studiebesök både på Gotland och i Stockholmsområdet vid fö- 8

144 retag och kommuner. I Kibaha har fokus varit att hitta en form av informationskampanj till befolkningen med praktisk information om avfallssortering och annat praktiskt miljöarbete i vardagen. Projektet har en bred demokratisk förankring hos politiker, ledande tjänstemän, handläggare och de som arbetar med avfallsinsamling. Arbetstillfällen har skapats. Förutsättningen för att de olika städgrupperna kan utvecklas till mindre företag är god. 2. Kibaha Styrgrupp ; Styrgruppen är en egen projektdel med ett forum för politiker, ledande tjänstemän samt projektledare. Här styrs projekten och viktiga beslut fattas. Dels hålls lokala styrgruppsmöten både på Gotland och i Kibaha dels hålls två obligatoriska styrgruppsmöten, ett i varje land. Många av frågorna som rör utvecklingen av lokal demokrati diskuteras i styrgruppen. Utbytesaktiviteter/resor Under året 2017 har representanter från Region Gotland (TKF, TN, RSF, BUN och UAF) varit på projektmöten i Kibaha i februari och november. Representanter från Kibaha besökte Region Gotland i september. Projekten inom partnerskapet går som planerat och är betydelsefulla för organisationerna i Kibaha och på Gotland. Projektrapporter görs årligen och lämnas till ICLD så att uppkomna omkostnader och arbetstid kan ersätts en gång per år. ICLD och SIDA är mycket nöjda med våra projekt och resultat. Regionen får 100 % finansiering av direkta kostnader samt för nedlagd arbetstid. Framtiden I och med att nuvarande projektperiod avslutas under våren 2018 och inga nya projektansökningar har lämnats in kan det var dags att diskutera med vår partner i Tanzania hur vi ska hålla kontakten i framtiden. 4 Perspektiv samhälle 4.1 Måluppfyllelse Inom målområdet Ekonomisk hållbarhet arbetar förvaltningen mot målen Ett gott näringslivsklimat och Långsiktigt goda och stabila kommunikationer. Behovet av att förbättra arbetet med upphandlingar har varit tydligt i förvaltningen och aktiviteter inom området har prioriterats. Resultatet är att kompetensen inom upphandling har ökat i förvaltningen. Kommunikationer inom regionen är ett annat utvecklingsområde där nya gång-och cykelvägar har bidragit till ökad trafiksäkerhet, tillgänglighet och framkomlighet. När den upphandling av trafik som nu påbörjats är klar kommer den att medföra en ökad samordning mellan allmän och särskild kollektivtrafik och skolskjutsar. Förvaltningens bidrag till måluppfyllelsen kan ses som medelgod. Inom målområdet Ekologisk hållbarhet arbetar förvaltningen mot målen Säkra tillgången till vatten av god kvalitet, Ett ansvarsfullt samhällsbyggande som bidrar till tillväxt över hela ön, Gotlands klimatavtryck ska minskas samt Ställ om till lokalproducerad och förnyelsebar energi. Målen pekar tydligt i den riktning som förvaltningen har arbetat sedan länge. 9

145 RAPPORT Uppföljning av internationell strategi Fastställd av BUN & GVN Framtagen av utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Datum Ärendenr BUN 2018/7 & GVN 2018/5 Version [1.0] Uppföljning av internationell strategi Innehåll 1. Bakgrund Samarbete med Skolverket Internationellt arbete inom förskolan Internationellt arbete inom grundskolan Gråboskolan Klinte/Sanda Solbergaskolan Terra Nova Foleskola Lotsen - central mottagningsfunktion för nyanlända Internationellt arbete inom kulturskolan Internationellt arbete inom avdelningen för gymnasiet och vuxenutbildningen 4 Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post regiongotland@gotland.se Org nr Webbplats

146 Region Gotland Utbildning- och arbetslivsförvaltningen Uppföljning av internationell strategi 1. Bakgrund I den av regionfullmäktige antagna 1 internationella strategin för Region Gotland anges att internationellt arbete ska beskrivas, följas upp och årligen rapporteras i nämndens verksamhetsberättelse. Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen beskriver nedan det arbete som pågått och som i vissa fall fortfarande fortgår inom förvaltningens ansvarsområde. 2. Samarbete med Skolverket Flera riktade insatser sker inom projektet kring nyanländas lärande samarbete med Skolverket som ska göra att nyanlända elever får en utbildning av hög och likvärdig kvalitet för att säkra kunskapsresultaten. En insats som genomfördes i augusti var en fortbildning för samtliga lärare inom grundskola, gymnasieskola och vuxenutbildning vid Region Gotland (totalt cirka 900 medarbetare) i språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt. Detta arbetssätt lyfts ofta fram som framgångsfaktor för att fler nyanlända elever ska nå skolframgång. 3. Internationellt arbete inom förskolan Kulturskolan har under året haft samarbetsprojekt tillsammans med förskolan finansierat av Kulturrådet. Det har varit ett integrationsprojekt, med olika estetiska uttryck har man jobbat med personal, barn och föräldrar för att bygga broar mellan olika kulturer, projektnamnet har varit Kulturbron. Klinte förskolan har varit deltagare. Hemse förskolor, har i samarbete med Hemse Folkhögskola och integrationsenheten förberett för att ta emot studiebesök från Bornholms pedagogutbildning. Genom ett EU-bidrag kan detta utbyte genomföras. Pedagogutbildningen på Bornholm vill studera det samarbete som förskolan, folkhögskolan och integrationsenheten har kring nyanlända familjer. Studiebesöket genomförs i februari Internationellt arbete inom grundskolan 4.1 Gråboskolan Skolan har arbetat med vattenprojekt och samarbetat med Kihaba från En delegation mottogs på skolan under 2017 för att visa hur skolan arbetar med Grön flagg, källsortering m.m Ärendenr RS BUN 2018/7 & GVN 2018/5 Datum Klinte/Sanda Sedan många år tillbaka är internationellt arbete ett fokusområde i skolans värdegrundsarbete. Det finns ett samarbete mellan Klinteskolan och Frälsningsarmén. Gotzam Gotland och Zambia. En konsert av eleverna på Högstadiet, operation dagsverk och Öppet Hus med försäljning. Detta sker i månadsskiftet maj/juni varje år. Elevens val tränas till konsert, alster från slöjd och bildlektioner säljer eleverna. Alla klasser arbetar utifrån temat som resulterar i utställningar. Intäkterna går rakt till barnhemmet ARTECO i Zambia. Varje år är det olika teman utifrån värdegrund. Förra årets tema var Vatten. Lärare och elever i åk 5 arbetar varje år med Childrens World Price. Åk 5 föreläser i alla klasser kring de nominerade och elever från samtliga klasser röstar fram skolans val, vilket presenteras under Gotzam dagen. 4-5 elever från åk 5-9 åker till Stockholm, med inbjudan till Vita salen under ceremonin. De dokumenterar och föreläser under Gotzam dagen för våra gäster som kommer under dagen 1 Fastställd av regionfullmäktige Ärendenr RS 2016/540 2 (4)

147 Region Gotland Utbildning- och arbetslivsförvaltningen Uppföljning av internationell strategi 4.3 Solbergaskolan Solbergaskolan har under hösten 2017 startat upp ett utbyte med Sifundzani high school i Mbabane, Swaziland. En skolledare och tre lärare besökte Swaziland under 10 dagar i oktober som ett första steg i utbytet. Under vårterminen 2018 kommer fyra lärare från Sifundzani besöka Gotland och Solbergskolan. 4.4 Terra Nova Under höstterminen 2017 hade skolan besök av en delegation från Knalleskolan i Sudan. Det är ett utbytesprojekt som tillkommit genom en av Terra Novaskolans specialpedagoger och sker främst genom brevväxling mellan klasser på Knalleskolan och Terra Novaskolan. Under besöket deltog Osman El Kheir och ett par lärare från Knalleskolan. De besökte klasser på mellanstadiet och berättade om Knalleskolan i Sudan, de hade med sig brev från eleverna där och fick brev med sig tillbaka. 4.5 Foleskola Fole skola är med i ett Erasmus+-projekt. Det är ett internationellt projekt där lärare från Tyskland, Spanien, Portugal, Grekland, Polen och Sverige har ett treårigt samarbete. I projektet arbetar man bland annat med programmering, matematik och engelska och de deltagande lärarnas utbyter erfarenheter med varandra. Utbytet sker både digitalt genom mail, sociala medier och Skype samt fysiska möten. Varje läsår besöker de deltagande lärarna några av de andra länderna, en gång per år åker även elever med på resan. Det sker även ett utbyte mellan skolornas elever genom t.ex. Skype-möten där eleverna pratar engelska med varandra Då frågar och berättar de för varandra om hur det är att leva och gå skolan i respektive land samt visar vad de arbetar med i skolan 5. Lotsen - central mottagningsfunktion för nyanlända I slutet av augusti öppnade den nya centrala mottagningsfunktionen för nyanlända inom utbildnings- och arbetslivsförvaltningens integrationsenhet. Tanken är att detta ska säkra likvärdigheten och kvaliteten på mottagandet. Alla skolor ska få samma hjälp och stöd i arbetet med att kartlägga barns och vuxnas utbildningsbakgrund, erfarenheter och hälsostatus, genomföra skol- och samhällsintroduktion, ge studie- och yrkesvägledning, språkstöd osv. Central mottagning är ett resultat av det utvecklingsarbete som pågår i utbildnings- och arbetslivsförvaltningen inom projektet kring nyanländas lärande, tillsammans med Skolverket. Där sker olika insatser för att stärka och stödja Region Gotland som huvudman i mottagandet och undervisningen av nyanlända elever. Ärendenr RS BUN 2018/7 & GVN 2018/5 Datum Internationellt arbete inom kulturskolan Kulturskolan har lagt ner stort arbete under året för att främja integration/motverka segregation bland annat tack vara beviljade medel från länsstyrelsen, Staten Kulturråd och nu inför 2018 även av regionstyrelsen och Allmänna arvsfonden. Något som kommer att innebära utökade möjligheter för Kulturskolan att med kulturens hjälp få ungdomar från skilda kulturer och socioekonomiska förutsättningar att mötas och skapa relationer i musik, dans, drama, m.m - det vi kallar Relation, Integration, Kultur (RIK). 3 (4)

148 Region Gotland Utbildning- och arbetslivsförvaltningen Uppföljning av internationell strategi 7. Internationellt arbete inom avdelningen för gymnasiet och vuxenutbildningen Verksamhet Utvecklingsarbete/utbyte Land Finansiering Gymnasiet Idrottsgymnasiet utbyte Bergamo/ Italien Gymnasiet Gymnasiet APL, Bygg- och anläggningsprogrammet, åk2-3 Elevutbyte, Samhällsvetenskapliga programmet, åk 3 Zanzibar Nedan redovisas avdelningens internationella projekt som bedrivits under året. Även övrigt internationellt arbete i form av värd för besök, deltagande på konferenser beskrivs i korthet. Nuckö-gymnasiet Estland Egna medel Egna medel UHR, sponsorer, fonder Egna medel Gymnasiet Soest, studieresa Tyskland Egna medel Gymnasiet Erasmus + K2, moderna språk Egna medel UHR Gymnasiet EU- skola UHR Gymnasiet Studieresa / Toleransprojektet Polen Egna medel/ Toleransprojekt Vuxenutbildning Arbetsmarknadsenheten Integrationsenheten Folkhögskolan Folkhögskolan Folkhögskolan Integration på arbetsplatsen vuxenutbildningen bidrar med del av lärartjänst IpA projektet Integration på arbetsplatsen, planerat utbyte inom ramen NVL (nordiskt nätverk för vuxnas lärande) Nordiskt samarbete inom Nordiskt nätverk för vuxnas lärande med fokus integration/inkludering Utbyte avseende specialpedagogutbildningen, Orchid school. En del av utbildningen sker på plats i Pune Löpande samarbete med internationella aktörer och branscher med anledning av filmproduktion Tar årligen emot internationella stipendiater på förfrågan från svenska institutet. Indien Olika länder Olika länder ESF ESF Nordiska ministerrådet Studerande betalar egen resa Gästlärare betalas enligt praxis Ärendenr RS BUN 2018/7 & GVN 2018/5 Datum (4)

149 Regionstyrelseförvaltningen Cora Juniwik Tjänsteskrivelse Ärende RS 2018/ februari 2018 Regionstyrelsen Länsrapporten - redovisningsåret Årsrapport enligt alkoholoch tobakslagen samt det ANDT-förebyggande arbetet Förslag till beslut Ta emot informationen och lägga den till handlingarna. Sammanfattning Den årliga sammanfattningen är baserad på årsrapporten från Tillståndsmyndigheten för alkohol och tobak till Regionstyrelseförvaltningen utifrån den överenskommelse av verksamhet som avtalats. Sammanfattningen inkluderar även de enkätsvar som Regionen lämnar till Folkhälsomyndigheten vars uppdrag är att ge ett underlag till regeringen inför prioriteringar inom det ANDT(Alkohol, Narkotika, Dopning, Tobak)-förebyggande arbetet. Alkoholtillstånd Antalet ansökningar om stadigvarande serveringstillstånd såväl som tillfälliga serveringstillstånd till allmänheten samt till slutna sällskap har ökat jämfört med Vid utgången av 2017 fanns det 248 stadigvarande serveringstillstånd på Gotland. Det är en ökning i jämförelse med 2016 (226 st). Tillståndsmyndigheten har genomfört 244 tillsynsbesök under året. Motsvarande siffra för 2016 var 272 besök. Merparten av tillsynen görs under sommarmånaderna med hjälp av extraanställda alkoholinspektörer. Viss tillsyn genomförs också tillsammans med polis, räddningstjänst och länsstyrelsen. Samtliga tillståndshavare ska få minst ett tillsynsbesök under året. Tillsynen har lett till 12 beslut om erinran, 2 beslut om varning samt att 28 serveringstillstånd har återkallats, varav 25 på egen begäran. Antalet ansökningar av olika former av serveringstillstånd var under året 276 st jämfört med 203 st Tillfälliga serveringstillstånd till slutna sällskap har ökat markant. Se bilaga 1. 1 (3) Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post regiongotland@gotland.se Org nr Webbplats

150 Regionstyrelseförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland Ärende RS 2018/153 Några negativa effekter i samband med serveringstillstånd till kl har inte kunnat påvisats. Polisen och tillståndsmyndigheten upplever att på vissa krogar är berusningsnivån alltjämt hög. Samarbetet och ambitionerna är fortsatt goda mellan Regionen, polisen och branschen att tillsammans försök stävja ett allt för högt alkoholintag. Genom bland annat utbildning i Ansvarsfull alkoholservering, projektet Full Koll samt riktade åtgärder omkring berusningsnivån inom målbilden God ordning på stan är förhoppningarna goda att gemensamt kunna påverka allt för hög berusning. Folköl, tobak och vissa receptfria läkemedel samt elektroniska cigaretter och påfyllnadsbehållare Antalet försäljningsställen som erbjuder folköl och/eller tobak var vid årsskiftet 90 st. 45 försäljningsställen säljer receptfria läkemedel. Den 1 juli 2017 trädde lagen om elektroniska cigaretter och påfyllandsbehållare i kraft 1. Enligt lagen har kommunen även ett tillsynsansvar för dessa produkter. 6 försäljningsställen har anmält att de erbjuder elektroniska cigaretter eller påfyllnadsbehållare. Under året genomfördes 94 tillsynsbesök hos detaljhandelsställen. De brister som har observerats är att egenkontrollprogram inte har kunnat uppvisas vid besök samt att vissa försäljningsställen har brustit i marknadsföringen av tobaksvaror genom att de har varit alltför påträngande. Tillsyn på skolgårdar Kommunen är enligt tobakslagen 1 tillsynsmyndighet över förbudet mot rökning på skolgårdar och motsvarande områden utomhus vid förskolor och fritidshem. Under 2017 har det inte genomförts någon tillsyn vid grund- och gymnasieskolor. En översyn har gjorts under året för att förbättra rutinerna. Under 2018 kommer därför miljöinspektörerna att genomföra kontinuerlig tillsyn på de gotländska skolgårdarna. Ansvaret för att kommunicerar resultatet av tillsynen till skolorna kvarstår på tillståndsmyndigheten. Kontrollköp Bestämmelserna om kontrollköp ger kommunerna möjlighet att kontrollera att den som lämnar ut folköl, tobak, elektroniska cigaretter/påfyllnadsbehållare eller läkemedel förvissar sig om att kunden har fyllt 18 år. Under året har det genomförts 59 kontrollköp i 44 butiker. Ungdomar som är fyllda 18 år utförde kontrollköp genom att handla folköl, tobak, elektroniska cigaretter/påfyllnadsbehållare eller läkemedel, gå till kassan och betala utan att visa legitimation. 4 butiker missade att göra en legitimationskontroll. Vid en uppföljning klarade alla butiker kontrollen. Resultatet är en förbättring jämfört med 2016 då 14 butiker missade legitimationskontrollen. Kundundersökning Företagarundersökningen Insikten har genomförts under året. Tillståndsmyndighetens kunder, främst innehavare av stadigvarande serveringstillstånd, har fått frågor om myndighetens serviceområden, tillgänglighet, information, bemötande, kompetens, rättssäkerhet och effektivitet. Tillståndsmyndigheten har för perioden januari till och med september 2017 ett sammantaget NKI(Nöjd-Kund-Index) om 79. ANDT-förebyggande arbete Med utgångspunkt från polisens och Regions Gotland medborgarlöften, narkotikasituationen på Gotland och resultatet av drogvaneundersökningen i årskurs 9, 2016, tillsattes en arbetsgrupp ur nätverket Tryggare Gotland under året. I gruppen finns representanter från utbildnings- och arbetslivsförvaltningen, socialförvaltningen, hälso-och sjukvårdsförvaltningen, polisen och 2 (3)

151 Regionstyrelseförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland Ärende RS 2018/153 regionstyrelseförvaltningen. Gruppens syfte är att förbättra dialog, samordning och samverkan samt att identifiera och vidta åtgärder/aktivitet på kort respektive lång sikt. Regionstyrelseförvaltningen Peter Lindvall regiondirektör Skickas till Samhällsbyggnadsförvaltningen, Livsmedel & alkoholtillstånd 1Alkohollagen (2010:1622), tobakslagen (1993:581), lagen om handel med vissa receptfria läkemedel (2009:730) samt lagen om elektroniska cigaretter och påfyllnadsbehållare (2017:425). 3 (3)

152 Regionstyrelseförvaltningen Ärendenr RS 2018/153 1 (1) Handlingstyp Bilaga Bilaga 1: Länsrapporten - redovisningsåret Årsrapport enligt alkohol- och tobakslagen samt det ANDT-förebyggande arbetet Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post regiongotland@gotland.se Org nr Webbplats

153 Regionstyrelseförvaltningen Bo Magnusson Tjänsteskrivelse Ärende RS 2018/ februari 2018 Regionstyrelsen Verksamhetsuppföljning 2017 för biogas Förslag till beslut Verksamhetsuppföljning för 2017 godkänns Sammanfattning Biogas som fordonsbränsle är fortsatt mycket bra klimat- och miljöalternativ. Förbrukning på Gotland fortsätter att öka i viss utsträckning, men ökningstakten har avtagit. Med nuvarande och prognosticerad förbrukning kommer det att finns oförbrukad förskottsbetald biogas för mellan 8,5-9,7 Mkr vid avtalsslut Uppföljning mot fastställd handlingsplan sker i bilaga 1. Ärendebeskrivning Uppföljning av biogasstrategin åvilar regionstyrelseförvaltningen och härmed överlämnas uppföljning för Uppföljning total förbrukning, aktuellt kvarvarande lager och prognos för restlager när avtalet upphör framgår av nedanstående bild. 1 (3) Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post regiongotland@gotland.se Org nr Webbplats

154 Regionstyrelseförvaltningen Region Gotland Tjänsteskrivelse Ärende RS 20xx/xxxx Till och med 2017 är 53 % av avtalad mängd biogas är förbrukad. Det ekonomiska resultatet för 2017 är underskott med ca 200 tkr framförallt beroende på differens mellan regionens pris för biogas och extern fakturering enligt gällande avtal. Restvärde vid försäljning av regionens leasingbilar har hittills varit något högre än kalkylerat. Restvärdet är i stort samma som för bensindrivna fordon Regionens egna biogasbilars körsträckor visar, i förhållande till tankad biogas, att ca 55 % av körningen sker på biogas, samma som Händelser av väsentlig betydelse Kapacitet för produktion av fordonsgas hos BiogasGotlands AB har utökats fr o m 2018 genom byggnation av ytterligare rötkammare under Under 2017 har 4 gasmackar funnits i drift hela året, sedan tankställe för biogas i slutet av 2016 etablerades på norra Gotland i Lärbro. Under 2017 kompletterades biogastankstället på Lunbygatan i Visby med HVO-pump. Förväntad utveckling Markant ökad användning av biogas till personbilar förefaller osannolikt i det korta perspektivet, både på Gotland och nationellt. Personbilsmarknaden fokuseras på elfordon och det är för tillfället endast en personfordonstillverkarkoncern som tillverkar biogasmotorer. På Gotland har privatmarknaden för biogas till fordon ökat med 16 procent 2017, men regionens köp har stagnerat. Hur fordonsgas utvecklas på sikt är beroende på överstatliga eller statliga styråtgärder. Kommande bonus malussystem beräknas ge förändringar i beteenden. För tunga fordon är biogas ett i högsta grad aktuellt drivmedel. Även på sikt torde biogas vara aktuellt. Även om eldrift, med sin normalt sett betydligt högre energieffektivitet, har fördelar så ger inte eldriften de bidrag till cirkulär ekonomi och samhällsnytta som biogas gör. Hittills är batterierna en begränsande faktor för storskalig utveckling av elfordon och dyr infrastruktur för lagring och distribution för biogasen. För regionens del finns beslut att kommande upphandling av kollektivtrafik skall riktas till stor andel biogasfordon. Även andra tunga transporter bör kunna ske med biogasfordon. Kommande krav på låginblandning av fossilfria drivmedel i diesel etc kommer med all säkerhet att medföra brist på HVO. Att då i större utsträckning kunna få tillgång till HVO100 förefaller mindre troligt, dvs enda helt fossilfria och förnybara alternativet blir biogas. Råvaror för biogasproduktion kommer att finnas i tillräcklig mängd, även efter utbyggnad av produktionskapacitet hos BroGas. Bonus-malus träder i kraft 1 juli 2018 och gäller nybilar registrerade därefter. Endast elbilar och gasbilar blir då möjliga för inköp till offentlig sektor med miljöambitioner. Nuvarande statlig miljöbilsdefinition utgår, ingen ny är beslutad än. För Region Gotland innebär det f.n. att snåla bensinbilar/elhybrider blir alternativet när små dieselbilar ska bytas ut, på platser där de inte finns biogastankställen. Gasbilsbonus vid nyregistrering blir kr. Vid 0 gram utsläpp CO 2 (elbil) blir bonus kr. Målsättningen att regionen ska bidra till skapande av marknad på Gotland genom försäljning av regionens begagnade leasingfordon uppfylls delvis. Kvarndammen, som efter upphandling tilldelades regionens uppdrag för försäljning, har etablerats på Gotland, men de gasbilar som sålts har i huvudsak exporterats från Gotland. 2 (3)

155 Regionstyrelseförvaltningen Region Gotland Tjänsteskrivelse Ärende RS 20xx/xxxx Vilka effekter drivmedelbolagens kommande reduktionsplikt/ökad låginblandning kommer att få på tillgång av biogas är oklart. Reduktionsplikten gör att HVO100 blir bristvara när stor del/all tillgänglig HVO på marknaden behövs för ökad låginblandning. Redan nu anger GotlandsBuss att HVO100 kostar 1:- mer/l än diesel. I dagsläget är det i princip endast WV-koncernen som har för regionen aktuella nytillverkade biogasfordon (och E85-fordon). Det finns fler som är efterkonverterade, (Volvo, Ford m.fl.) men regionens erfarenhet är efterkonverteringarna inte varit tillräckligt bra. Bedömning Satsning på biogas fortgår. Fram till avtalsslut med BiogasGotlandsAB kommer regionen att undersöka dels hur fortsatt ökning av förbrukning för framförallt egna fordon eller upphandlade transporter kan ske och dels alternativ användning av förskottsbetald biogas/fordonsgas. Dessutom finns behovet att upphandla fordonsgas för fortsatt behov från Beslutsunderlag Biogasstrategin och styrkortet Regionstyrelseförvaltningen Peter Lindvall regiondirektör Skickas till Anvisning: vilka som ska meddelas/delges. 3 (3)

156 BIOGASSTRATEGINS ÅTGÄRDER - UPPFÖLJNING feb 2018 Kat = kategorisering av aktiviteter/åtgärdspaket enligt nedan B = Beslut som behöver tas för att komma vidare med biogasstrategin S = Styrmedel som behöver utformas för att uppnå mål kring biogas i visioner, planer och strategier K= Kommunikation av planerade och genomförande beslut, styrmedel och aktiviteter Biogasstrategins övergripande syfte är att möjliggöra fossilbränslefria fordon, men ett betydande delmål för regionen är också att klara av att uppfylla biogasavtalet t o m 2019 genom att köra på förskottsbetald biogas, istället för bensin eller diesel. Tabell 1. Åtgärdspaket och aktiviteter som definierar vägen till målet 2020 Åtg. pkt. tr Ökad fordonsgaskonsumtion Aktiviteter/åtgärdspaket Kat Syfte och effekt. Läge feb 2018 Ansvar Uppföljning Biogasavtalet B, S Avtalet var en förutsättning för att starta omställningen till förnybara drivmedel i regionen. Grundavtalet från 2010 och tilläggsavtal från 2013 förvaltas av RS. Utforma och inför Regler för drivmedel för transporter (även privatmil) utförda för Region Gotland. Så länge biogasavtalet gäller ska Regler för drivmedel styra mot biogas och även fortsättningsvis mot målen i Energi Omställning av egen fordonsflotta (ägda och leasade fordon) B, S Regler för drivmedel är till för att styra mot biogas och begränsa fossila drivmedel. Styrmedel som stimulerar ökad andel biogas, styr vilka fordon som kan väljas och underlättar för fordonsorganisationen. S, K Påskyndar omställning till fossilbränsleoberoende och konsumerar volymerna i biogasavtalet Egna/leasade fordon stod för 26 % och upphandlade körslor står för 74 % av regionens köp av biogas år RSF RS RSF, m fl Avtalen berör samtliga nämnder som har egna eller upphandlade transporter, RS har åtagit sig ett samordningsansvar, och flera nämnder har verksamhetsansvar. Uppföljning sker via styrkortsuppföljning i delårsrapporter och bokslut. Full implementering kvarstår. Fordonsorganisationen har ansvar för att informera om gällande strategier och regler. Fordonsorganisation följer löpande upp användning av fordon och följsamhet till Regler för drivmedel. Respektive nämnd/förvaltning har verksamhetsansvar och ansvar för följsamhet till strategier och regler. Uppföljning sker via styrkortsuppföljning i delårsrapporter och bokslut. 1

157 Poolbilar för ersättning av privatmil i tjänsten Utreda hur ett personalbilskoncept kan utformas och införas Upphandling av tjänster ska följa Regler för drivmedel 2 MSEK/år för att kompensera omställningskostnader vid övergång till biogas som drivmedel Utvärdering och uppföljning av styrmedel för omställningskostnader Omställning av fordon inom befintliga avtal för upphandlade tjänster där option finns för det S Nå omställning för privatmil i tjänsten med miljöklassat drivmedel (biogas), med anledning av hög andel av privata fordon i tjänsteärenden. Maximal potential 2 GWh/år B, S Personalbilskoncept för privatmil i tjänsten för att nå ökad biogaskonsumtion (biogasavtalet) och målen i Energi Uppskattad mängd drivmedel som alla anställda vid Region Gotland årligen nyttjar privat är ca 40 GWh/år. S RSF, fordon RSF HR Regler är överordnade policy och riktlinjer RSF/ Uppha ndl. S Styrmedel under åren var 2 Mkr/år bl a för att påskynda omställning av egen fordonsflotta. S K Leasingkostnaden jämnas ut i förhållande till dieselbilar, men att gaspriset är högre än dieselpriset får verksamheterna bära. Utvärdera utfallet och om ytterligare behov finns inför kommande budget och biogassamordningsprojektets slutförande Påskynda omställning till fossilbränsleoberoende och förbruka förskottsbetald gas i biogasavtalet Poolbilar finns Utökades under 2017 genom överföring av SBF-fordon till pool. Detta återstår ännu att utreda. Frågor rörande personal ägs av HR-direktör, kan inte hanteras av biogassamordningen. RSF Upphandlarna har med biogaskravet i de upphandlingar de genomför. Oklart om den alltid finns med i andra förvaltningars upphandlingar t ex inom hemtjänst eller div. entreprenader. RSF Budget för 2017 blev 920 kkr jfrt m 1,6 Mkr 2016 till 920 kkr, de har använts för att jämställa månadskostnad för gasbil med dieselbil. Tidigare utrymme för marknadsföring av biogas är bortsparat. RG:s avtalspris till Biogas Gotland är ofta högre än mackpris; under 2017 var det i snitt +48 öre/kg, vilket i huvudsak togs ut av de verksamheter som kör biogasfordon, men andra avtalspriser till upphandlade transporter gav en diff på - 38 kkr för 2017 RSF Ekonomi TKF, SOF, UAF, RSF Måste läggas som ett särskilt uppdrag till RSF:s ekonomer, det görs inte idag i ett längre perspektiv. Förhandling inom avtal = kostnadsfråga. Landsvägsbussarna 4 nya bussar 2017 körs på HVO, ej biogas pga kostnader/juridik. ÅC- avfallsinsamling Förslag fr ÅC att minst 30% av drivmedlen ska vara biogas. ÅC ska även ha tidssatta mål och plan för minskning av fossila bränslen: Enl TKF 37 % biogas 2017 och 9 % minskad körsträcka jfrt m

158 Kollektivtrafik inkl skolskjutsarna Beslut att i kommande upphandling Trafik 2019 skall 70% av fordonen drivas med biogas. Stimulera privatbilismen till omställning till biogasfordon S, K Viktigt för att nå mål 30 GWh Genomförs genom kommunikation, tillgänglighet till tankstationer och gas (biogasavtalet), ställa om egna fordon vilket visar anställda och övriga vägen, personalbil stimulerar anställda att byta och påverkar även direkt lokala resor utanför tjänsten. Privatbilismens mål är 6 GWh 2020, 70 GWh 2030 RSF Redovisning via styrkortsmål. Liten rådighet. info- aktiviteter behövs. Privat marknad för fordonsgas ökade med procent per år , men för 2017 är ökningen 16 %. Försäljningen når nya toppar i juli varje år, särskilt under Almedalsveckan.. Totalt användes över 8,5 GWh gas till transporter 2017, varav 4,1 till privata bilar. Jämförelsetal med förbrukning av olika drivmedel till öns personbilar kommer i slutet på mars. Stimulera till ökad biogasproduktion, 100 GWh/år 2020 Matavfall till lokal behandling med biogas- och fordonsgasproduktion, dvs omförhandla befintligt avtal Stimulera ökad biogasproduktion, 100 GWh, Projekt med bas i tillgängliga substrat; organiska avfall från hushåll och livsmedel, gödsel och grödor S K Tillägg i befintligt avtal för fordonsgasproduktion. Matavfallet är en central resurs för biogas- och fordonsgasproduktion som är betydande för regionens konsumtionsbehov och ytterligare biogasanläggningar/ökad biogasproduktion. Potential 4 GWh/år Kommersiellt realiserbar potential finns för målet 100 GWh. Samverkan och dialog med olika aktörer. Särskilt fokus på jordbrukets omställning. Stimulera och bidra till bra processer för miljöprövning, planärenden, bygglov och riskförebyggande planering. Efterfrågan på fordonsgas ger direkt styrning mot ökad produktion. Ökning av produktionsvolym har längre ställtid än konsumtion. Bidra till realisering i redan initierade projekt, ex. Klinte och Hemse. TKF TKF, RSF m fl RagnSells (entreprenör avfall) med tillverkning av slurry i Roma av matavfallet, BroGas blir mottagare. Enligt TKF har prel ton matavfall samlats in från hushållen kg matavfall från hushållen samlades in BroGas anger att de tog emot totalt 5220 ton matavfall för rötning Att avloppsslam kommer att rötas även vid reningsverket i Klintehamn, enligt krav i miljötillstånd för nytt verk ökar utnyttjandet av de biogassubstrat regionen har att hantera - samt minskar slamtransporter på Gotland. Under 2017 beviljades en Klimatklivsansökan till biogas vid det nya ARV i Klintehamn som nu är under byggnation. Biogasanläggningen avses drivas i samarbete med Foodmark i Klinte som har stora mängder rötbart avfall och behov av att ersätta olja med biogas. 3

159 Stimulera ökad biogasproduktion, 300 GWh, 2030 K För att möta en större konsumtionsökning , behövs ytterligare initiering av projekt då konsumtion har kortare omställningstid än ökad produktionsvolym i form av nya anläggningar RSF F n inga aktiviteter för ytterligare nya biogasprojekt inom lantbruk. BroGas utbyggnad ger kapacitet för ca 35 GWh, beroende på tillgängliga substrat. Ta fram en kommunikationsplan för biogas B Kommunikation kring beslut, styrmedel och genomförande av biogasstrategin RSF Kommunikationsplan framtagen och fastställd Kommunikation för att synliggöra biogas Tydliggör biogas i beslut. Kommunicera tagna beslut kring riktlinjer, handlingsplaner, biogasavtal Tydliggör biogas i styrande dokument Synliggör biogas som drivmedel, genom att marknadsföra och implementera Regler för drivmedel internt Region Gotland. Synliggör biogasproduktion och fordonsgaskonsumtion i samhället K K K K Relevanta beslut för biogasstrategin/energi 2020, relaterar till Regler för drivmedel. Besluten är i vissa sammanhang okända: att kommunicera dem tydliggör dem Styrande dokument som fordonspolicy, resepolicy, riktlinjer för fordon med flera underordnas Regler för drivmedel vilket synliggörs i styrande dokument Informera internt: förvaltningar, tjänstemän och utförare. Tydliggöra vinsten med biogas samt hur arbetet strukturerats och organiserats praktiskt Promota biogas i lokala medier. Informationstillfällen, samråd, synliggör alla fordon som kör på biogas för Region Gotland. RSF RSF M m fl RSF RSF, m fl Pågår men behöver lyftas kontinuerligt- Påbörjat gemensamt ansvar behöver tydliggöras. Ansvar för fordonsorganisationen att informera och följa upp Påminnande aktiviteter behövs, men nu är tidigare budgetutrymme för marknadsföringsaktiviteter såväl internt som externt bortsparat. Påbörjat, 180 fordon med texten biogas och regionens loggor är tydliga signalbärare Enligt bilhandlare märktes inga köpeffekter av biogasbilar genom de marknadsföringsåtgärder (radiojinglar mm, som ändå uppfattas som bra)som kördes Planerad aktivitet med energirådg höst2017; näringslivsfrukost - ej genomförd pga tid/budget. Genomför kommunikation och dialog med jordbruket K Jordbruket har en central roll för både produktion och konsumtion mot RSF Inga incitament för nybyggen just nu. Utbyggnad av BroGas görs med bidrag i Klimatklivet som också ger 4

160 Genomför informationsinsatser kring biogas med näringsliv Stimulera privatbilismen till omställning till biogasfordon Då ekonomiskt realiserbar potential finns är behovet stimulans genom kommunikation. Tydliggör syftet med tillverkning för egen konsumtion samt potentiell ny affär K Tydliggöra vinsten med biogas SBF RSF Upph. K Tydliggöra vinsten med biogas, viktig aktörsgrupp för måluppfyllnad RSF stöd till BiogasGotland för ökad kapacitet för uppgradering och till Gotlands Slagteri som ersätter olja med biogas. Omvärldsförutsättningar avgör. I mars 2018 redovisar RISE nationell studie om småskalig uppgradering, kan ev. ge öppningar för lantbruket Energirådgivningen, SBF körde 2017 projektet Ratta Grönt, med testförare av gas- resp. elbilar. Avsättningen ökar varje år. Ca 450 privatägda personbilar som kan köras på biogas fanns på ön vid årsskiftet, men bara 20 nya gasbilar registrerades under

161 Regionstyrelseförvaltningen Er beteckning N2017/07107/RTS Dnr RS 2017/42 Datum 28 februari (19) Regeringskansliet Näringsdepartementet Stockholm Redovisning genomförandet av det regionala tillväxtarbetet 2017 Bakgrund Regeringen beslutade om villkor mm för regionala självstyrelseorgan och samverkansorgan inom utgiftsområde 19 Regional tillväxt. I beslutet angavs att regionala självstyrelseorgan och samverkansorgan ska lämna en redovisning till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) senast den 28 februari Ärendet Region Gotland överlämnar härmed redovisning för år 2017 av genomförandet av det regionala tillväxtarbetet och användningen av medel ur anslag 1:1, Regionala tillväxtåtgärder, inom utgiftsområde 19 Regional utveckling. Stefan Persson Regional utvecklingsdirektör Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) vxl E-post regiongotland@gotland.se Bankgiro Postgiro Org. nr Webbplats

162 Regionstyrelseförvaltningen Region Gotland 2 (19) Återrapportering 1 sammanfattning av verksamheten inom regional tillväxt (Gotlands kommun, landsting och samtliga samverkansorgan) A. Sammanfattning av verksamheten inom regional tillväxt: Redovisning av prioriteringarna och insatserna i det regionala tillväxtarbetet under året, inklusive en bedömning av resultaten. Sammanfattningen ska vara uppdelad på regeringens prioriteringar i den nationella strategin Prioriteringar och insatser i det regionala tillväxtarbetet har under året utgått från Tillväxtprogrammet för Gotland för Programmet består av två styrkeområden, besöksnäring samt mat- och livsmedel, och därtill fem utvecklingsområden; företagsklimat samt företagsfrämjande och nyindustrialisering, kommunikationer, bostadsförsörjning och kompetensförsörjning. Tabell 1 nedan visar nationella strategins prioriteringar i vänstra kolumnen, i den mittersta kolumnen visas hur de regionaliserats genom utvecklings- och styrkeområden. Av tabellen framgår att insatser till exempel inom den nationella prioriteringen Innovation och företagande ryms såväl inom de gotländska styrkeområdena Besöksnäring samt Mat- och livsmedel - som inom utvecklingsområdena Företagsklimat samt Företagsfrämjande och nyindustrialisering. Regionaliseringen av de nationella prioriteringarna ska även ligga till grund för statliga myndigheters medverkan i det regionala tillväxtarbetet. Under löper programmet Hållbara Gotland, som Tillväxtverket genomför i samverkan med Region Gotland, parallellt med det regionala Tillväxtprogrammet I den högra kolumnen presenteras därför insatsområdena inom programmet Hållbara Gotland för att visa hur de utgör en delmängd av Tillväxtprogrammet och det regionala tillväxtarbetet. Tabell 1. Regionalisering av nationella prioriteringarna genom gotländska utvecklings- och styrkeområden enligt Tillväxtprogrammet samt programmet Hållbara Gotland Nationella prioriteringar för det regionala tillväxtarbetet Innovation och företagande - Innovation - Företagande och entreprenörskap - Miljödriven näringslivsutveckling och energifrågor Regionaliserade prioriteringar enligt Tillväxtprogrammets utvecklings- och styrkeområden Mat och livsmedel (S3 1 ) Besöksnäring (S3) Digitalisering (inom kommunikationer) Företagsklimat Företagsfrämjande och nyindustrialisering Hållbara Gotland, insatsområden Hållbara livsmedel och maritima näringar Besöksnäring och kultur Digitalisering Nyindustriell utveckling 1 S3 står här för smart specialisering, inom styrkeområdena är innovation och utvecklad samverkan och metodutveckling centrala begrepp.

163 Regionstyrelseförvaltningen Region Gotland 3 (19) Attraktiva miljöer och tillgänglighet Attraktionskraft Digitalisering - Tillgänglighet genom Företagsklimat transportsystemet - Fysisk planering o boende Kommunikationer (fysisk, digital) - Tillgänglighet genom IT Bostadsförsörjning - Kommersiell och offentlig service - Kultur och fritid Kompetensförsörjning Kompetensförsörjning Kompetensförsörjning Internationellt samarbete - Internationellt samarbete - Närområdet både handel och stärkt samarbete Företagsfrämjande och nyindustrialisering, Kommunikationer (fysisk, digital) Mat och livsmedel (S3) Besöksnäring (S3) Ny industriell utveckling Digitalisering Hållbara livsmedel och maritima näringar Besöksnäring och kultur En förutsättning för ett mer resultatorienterat och lärande tillväxtarbete är att det finns metoder och arbetssätt som ger förutsättningar för att ta tillvara resultat för lärande av genomförda insatser. Antagandet av Tillväxtprogram för Gotland i slutet av 2016 innefattade utarbetande av sådana metoder och arbetssätt. Det handlar om att skapa ett mer systematiskt och programlagt arbete i flernivåsamverkan, som bättre ska kunna ta tillvara resultaten av det regionala utvecklingsansvaret och uppdraget att leda, samordna och följa upp det regionala utvecklings- och tillväxtarbetet (se återrapportering 4 med bilagor). Avsikten var att utveckla och tillämpa detta mer resultatorienterade arbetssätt under Tyvärr fick Region Gotland under 2017 prioritera ner dessa ambitioner då fokus istället hamnade på att i samverkan med Tillväxtverket besluta om projektmedel inom ramen för det gemensamma programmet Hållbara Gotland. Ambitionen är att under 2018 implementera det nya arbetssättet. Som en följd av detta innehåller inte denna återrapportering resultatredovisningar av insatser i en utsträckning som Region Gotland kan känna sig helt nöjd med. Förhoppningen är ett ökat resultatfokus till nästa års rapportering. Rapporteringen ska förutom prioriteringar, insatser och resultat även innehålla de långsiktiga förändringsprocesser i det regionala tillväxtarbetet som varit aktuella under året. Det pågår ett antal processer som långsiktigt ska stärka Gotlands attraktionskraft såväl för boende, näringsidkare och besökare. En sådan är arbetet med det utvecklingsområde inom ramen för Tillväxtprogrammet som heter företagsklimat (nationell prioritering företagande och entreprenörskap

164 Regionstyrelseförvaltningen Region Gotland 4 (19) enligt tabell 1 ovan). Långsiktiga förändringsprocesser innefattar löpande insatser baserat på SKL:s Förenkla helt enkelt, från vilket ett antal grundinsatser är ständigt aktuella att arbeta vidare med genom systematiska processer hos berörda kommunala förvaltningar. Så har skett även under 2017 och dessa insatser kan sammanfattas enligt nedanstående: - Förvaltningsöverskridande samarbete på berörda kommunala förvaltningar - Verksamhetsutveckling med fokus på rättssäkra processer och system - Kultur, attityder och bemötande hos medarbetare och chefer - Kommunikation, återkoppling, tillgänglighet och samverkan med näringslivet - Styrning, mätning, uppföljning och jämförelser Som ett stöd i dessa insatser har Region Gotland under 2017 även påbörjat arbetet med att implementera en enhetlig dialogprocess samt en vedertagen metodik enligt samhandlingstrappan. Under 2017 antog Regionfullmäktige ett särskilt program för företagsklimatet. Det kontinuerliga arbetet med företagsklimatet är med det fastställda programmet en viktig komponent i ordinarie verksamhet hos berörda kommunala förvaltningar. En annan central långsiktig process är arbetet inom ramen för Tillväxtprogrammets utvecklingsområde bostadsförsörjning (nationell prioritering fysisk planering och boende). Under 2017 introducerades en ny gemensam arbetsprocess för samhällsbyggande och exploatering, där dialog och samverkan står i fokus. Modellen omfattar både tjänstemanna- och politikerorganisationen, med dialog med marknadens aktörer och medborgarna som viktiga ingredienser. En förvaltningsövergripande arbetsgrupp med täta möten hanterar alla förslag till samhällsbyggnadsprojekt och bjuder in exploatörer och intressenter till dialog. Därefter sker samverkan med en politiskt utsedd dialoggrupp. Arbetet med att revidera bostadsförsörjningsplanen har inletts och förväntas färdigställas under Den ökade befolkningsmängden som i huvudsak utgörs av inflyttande, studenter samt nyanlända gör att behovet av bostäder hamnat i fokus och arbetet med att öka byggtakten samt att anvisa mark för byggande, har under året varit prioriterat. För att möjliggöra ett bostadsbyggande och en samhällsutveckling även utanför tätorten Visby sker ett långsiktigt och målmedvetet arbete med att genomföra fördjupade översiktlig planering inom ett antal tätorter på ön. Under 2017 färdigställdes FÖP för Östergarnslandet och Katthammarsvik. Det påbörjades också ett arbete med en ny dialogfokuserad planeringsprocess där Klintehamns tätort fick vara testbädd. Arbetet var framgångsrikt och modellen tillämpas nu i arbetet för att ta fram ett program för Klintehamn. Under 2017 har förberedande åtgärder i arbetet med revidering av Översiktsplan för Gotland , vidtagits. Arbetet med revidering av planen beräknas pågå under kommande två år och samordnas med framtagandet av den regionala utvecklingsstrategin RUS. I relation till dessa processer har Region Gotland ambitionen att under 2018 försöka ta del av

165 Regionstyrelseförvaltningen Region Gotland 5 (19) Tillväxtverkets medel inom ramen för tillväxtskapande samhällsplanering då den fysiska dimensionen av tillväxtarbetet blir allt viktigare. En annan långsiktig process relaterad till det territoriella perspektivet av utveckling och tillväxt handlar om tillgänglighet (nationell prioritering attraktiva miljöer och tillgänglighet, tillgänglighet genom transportsystemet. Regionalt utvecklingsområde kommunikationer). Under 2017 har ett förslag till länsplan för regional transportinfrastruktur tagits fram. Den preliminära ekonomiska ramen för hela tolvårsperioden omfattar 224 miljoner kronor. Planen är indelad i fyra huvudområden: kollektivtrafikutveckling och tillgänglighet, trafiksäkerhet och trygghet, cykelutveckling och stads- och tätortsutveckling. Ett större projekt ingår under de fyra första åren, en cykelled mellan Västergarn och Klintehamn. Angående den regionala ambitionen om en fast förbindelse mellan Fårö och Fårösund så landade den under 2017 i att Trafikverket och Region Gotland har för avsikt att ta fram en gemensam avsiktsförklaring under 2018 om hur frågan ska drivas vidare. För att förbättra tillgängligheten till Visby flygplats pågår projektet FysGot med Swedavia och Region Gotland. Projektet ska belysa hur tillgängligheten bl.a. genom kollektivtrafik, gång- och cykeltrafik till flygplatsen kan förbättras. Vidare färdigställs under 2018 en kryssningskaj i Visby. Kajen är en förutsättning för att större kryssningsfartyg ska kunna angöra Visby hamn. I prioriteringen Innovation och företagande: hur har det regionala innovationsarbetet formerats och bedrivits? Exempelvis utifrån regionala strategier för smart specialisering, innovation eller motsvarande. Ett av de verktyg som idag förespråkas för att ta tillvara möjligheterna i ett brett innovationsbegrepp och för att stärka regionala innovationssystem är smart specialisering. Begreppet tar sin utgångspunkt i innovationsbegreppet samt analys, identifiering och prioritering av styrkeområden. Styrkeområden kan kort beskrivas som breda inriktningar eller branscher där en region är kommersiellt och/eller akademiskt stark, samt där det finns verksamheter med innovations- och tillväxtpotential. Styrkeområden kan ses som paraplyn under vilka näringsliv, akademi och civilsamhälle samlas och där offentliga aktörer underlättar samarbete och en smart användning av offentliga resurser för innovation och hållbar tillväxt, vilket stärker regionens attraktionskraft. I Tillväxtprogram för Gotland hanteras detta genom två identifierade

166 Regionstyrelseförvaltningen Region Gotland 6 (19) styrkeområden för Gotland - besöksnäringen samt mat- och livsmedelsnäringarna. Inom ramen för besöksnäringen har under 2017 en styrgrupp formerats för att skapa nödvändig struktur för fortsatt arbete kopplat till besöksnäringen. I gruppen ingår Region Gotland, Länsstyrelsen, Uppsala Universitet och transportörer. Från besöksnäringen finns en bred representation från branschorganisationen Gotlands Förenade Besöksnäring, kultur, idrott, möten med flera. Under året har Region Gotland som projektägare och styrgruppen lagt stort fokus på arbetet att ta fram en regional besöksnäringsstrategi för Gotland. Strategin ska fastställas av regionfullmäktige första halvåret Inom ramen för styrgruppen pågår också diskussioner om kommande strategiska utvecklingsinsatser. Under åren har fler utvecklingsprojekt initierats och mycket tid lagt på beredning av projekt inom ramen för Hållbara Gotland. Ett stort fokus ligger på internationaliseringsinsatser för att möta den ökade tillströmningen av internationella besökare bland annat genom den utbyggnad av kryssningstrafiken som sker från En viktig del i dessa insatser är en ökad samverkan mellan näring och akademi. Region Gotland har även för perioden avsatt medel för företagsstöd inom ramen för Hållbara Gotland, både för affärsutveckling och för investering i besöksnäringen. Inom ramen för besöksnäringen som styrkeområde utgör den gotländska kulturen en viktig del. Här har insatser enligt den regionala kulturplanen, som gäller betydelse. Ett av dess fokusområden är kulturdriven tillväxt och innovation, handlar om att skapa förutsättningar för utveckling av kulturella och kreativa näringar samt att stimulera till innovation. Arbetet med att kartlägga kulturen samt de kulturella och kreativa näringarnas behov och förutsättningar påbörjades under Arbetet med mat- och livsmedel som styrkeområde har under 2017 befunnit sig i en uppstartsfas. Processarbete har pågått för att skapa en struktur för samverkan och samarbete i, det enligt den regionala mat- och livsmedelsstrategin ( ) definierade, mat- och livsmedelssystemet. Ett större antal utvalda aktörer från systemet har deltagit i ett seminarium i arbetet med att revidera den regionala utvecklingsstrategin. Under 2017 har mycket tid lagts på projektberedning inom ramen för Hållbara Gotland. Det har resulterat i att tre viktiga projektinsatser har startats och pågått under 2017 och ett beslut fattats under Dessutom har det, med hjälp av projektmedel, etablerats en resurs som både ska stötta genomförandet av mat och livsmedelsstrategin och skapa en hållbar och långsiktig struktur för fortsatt utveckling av området efter

167 Regionstyrelseförvaltningen Region Gotland 7 (19) projekttiden. Region Gotland har även för detta styrkeområde avsatt medel från Hållbara Gotland för företagsstöd, för att ge förutsättningar för mindre och större satsningar som bland annat ska bidra till ökad förädlingsgrad på Gotland. Från Region Gotland har initiativ tagits för att utbyta erfarenheter mellan regioner (Kalmar, Blekinge, Skåne, Kronoberg och Gotland) i framtagande eller genomförande av regionala strategier. Efter att den nationella livsmedelsstrategin publicerades har dialogen fortsatt för att även utbyta erfarenheter i arbetet med genomförandet. Det görs även arbete med att bedöma vilka nationella eller andra regionala satsningar som det är strategiskt viktigt att känna till och eventuellt engagera sig i. Exempel på sådana satsningar är projektet SAMLA (leds av RISE), projektet Matlust (projektägare Destination Södertälje) och Foodinova (Krinova är koordinator.) För att öka kännedomen om mat- och livsmedelsstrategin och för att möta såväl konsumenter som aktörer i systemet har den presenterats vid den välbesökta, gotländska Skördefestivalen för Länsstyrelsen, Leader Gute, Almi Gotland och Region Gotland möts löpande i samverkan för att, i egenskap av potentiella projektfinansiärer, hålla varandra uppdaterade på respektive organisations förutsättningar och utmaningar. Genom denna samverkan ska projektidéer enklare slussas mellan olika utvecklingsaktörer för att snabbare landa rätt. I prioriteringen Kompetensförsörjning: hur har arbetet med kompetensförsörjning bedrivits? Under 2017 har Region Gotland bedrivit kompetensförsörjningsarbetet inom ramen för uppdraget att samordna en regional kompetensplattform. Under 2016 utvecklades ett för kompetensplattformen reviderat arbetssätt. Under 2017 har det till stor del implementerats. Inom kompetensplattformen har det även gjorts insatser för att tydliggöra kopplingen mellan arbetet i plattformen och genomförandet av Tillväxtprogrammet samt till nationella strategin. Det finns numer en tydlig koppling mellan Tillväxtprogrammet och handlingsplanen för kompetensförsörjning på Gotland samt en framtagen manual för hur arbetet i kompetensplattformen bör bedrivas som ett stöd till den som har uppdraget att samordna kompetensförsörjningsarbetet. Under 2017 har tre längre möten genomförts där exempelvis diskussioner förts och kunskapshöjande insatser genomförts. Under året har mycket tid lagts på

168 Regionstyrelseförvaltningen Region Gotland 8 (19) projektberedning inom Hållbara Gotland. Tre projekt har beviljats medel inom kompetensförsörjning där framförallt ett projekt kan noteras extra eftersom det möter flera av de kompetensförsörjningsutmaningar som finns på Gotland. Projektet påbörjades sommaren 2017och tar ett mycket stort grepp om studie- och yrkesvägledningsarbetet i skolan, om prao, YH- utbildning liksom teknik- och vård- och omsorgscollege. Projektet är framskrivet utifrån identifierade utmaningar inom kompetensplattformen. De två övriga kompetensförsörjningsprojekten omfattar ett partnerskap mellan Region Gotland och Uppsala universitet där man kan konstatera att flera gemensamma insatser för den regionala kompetensförsörjningen genomförts under hösten. Exempel är att det beslutats att universitetet ska ge en socionomutbildning på Campus Gotland för att möta Region Gotlands behov, man har även gemensamt marknadsfört utbildningsprogram där det finns stora anställningsbehov på Gotland samt en önskan om att få fler gotlänningar att söka sig till högre studier. Övriga genomförda aktiviteter är Workexpo på Uppsala universitet Campus Gotland, med syfte att få studenter på ön att höja sin kunskap om gotländska arbetsgivare och skapa intresse för att arbeta och bo kvar på ön efter studierna. Under hösten beviljades Region Gotland medel från EU- kommissionen och deltagarna i kompetensplattformen genomförde en kunskapsresa till Bryssel under hösten. Flera av deltagarna i kompetensplattformen har under hösten deltagit i Region Gotlands arbete med att revidera den regionala utvecklingsstrategin. Region Gotlands kompetensförsörjningsstrateg har tidigare tagit initiativ till möten med arbetsgivare på Gotland som kommunicerat behov av IT- kompetens. Under 2017 genomförde dessa arbetsgivare gemensamt ett event under Almedalsveckan och har under hösten genomfört en gemensam marknadsföringskampanj för att attrahera kompetens. Under året genomfördes också en yrkeshögskoleutbildning till drift- och underhållstekniker på ön i kommunal regi, en utbildning till köksmästare tillsammans med Campus Nyköping samt en utbildning till medicinsk sekreterare i samarbete med Lernia i Östersund.

169 Regionstyrelseförvaltningen Region Gotland 9 (19) B. Redovisning av hur användningen av medel från anslag 1:1 Regionala tillväxtåtgärder (utgiftsområde 19 Regional tillväxt) bidrar till att uppfylla målen i den regionala utvecklingsstrategin, det regionala strukturfondsprogrammet och de territoriella samarbetsprogrammen. Redovisningen ska även innehålla en bedömning av inomregional fördelning av medlen. Hur kopplar insatserna till en analys av regionens utmaningar och behov? Vilken strategi finns för medlens användning? hur används de i relation till regionens egna medel och strukturfondsmedel? Användningen av anslag 1.1 ska bidra till att uppfylla målen genom att fördelas på projekt som ska möta identifierade utmaningar inom ramen för utvecklingsoch styrkeområden i Tillväxtprogram för Gotland Anslag 1.1 används när det är möjligt och lämpligt som medfinansiering till strukturfondsprogrammen, samt för stöd till kommersiell service, i enlighet med det regionala serviceprogrammet för Under löper programmet Hållbara Gotland parallellt med det regionala Tillväxtprogrammet, det har en egen programskrivning, men Tillväxtprogrammet är vägledande för de regionala prioriteringarna. På så vis ska programmet Hållbara Gotland, vars finansiella resurser i huvudsak består av anslag 1.1, även bidra till de regionala målen. När det gäller projekt så hade Region Gotland första januari pågående fleråriga projekt.under året 2017 fattades ytterligare 30 beslut av vilka 14 (ca 29 mnkr) var inom Hållbara Gotland och 16 ( ca 23 mnkr) ordinarie anslag 1.1. Under inledningen av 2018 fattas de sista besluten om projektmedelsfinansiering inom Hållbara Gotland genom beslut om ytterligare 5 projekt. Vad är mervärdet av anslag 1:1 Regionala tillväxtåtgärder i regionen? Det underlättar samverkan och förståelsen för gemensamma mål för regional utveckling och tillväxt. Vilka typer av insatser har prioriterats under året? Hur fördelas tilldelade medel på olika insatser? Av naturliga skäl har prioriteringen under året legat på att bevilja medel inom ramen för programmet Hållbara Gotland. Prioritering av projektfinansiering har lett till följande fördelning mellan de olika insatsområdena i programmet efter att de sista besluten fattats under inledningen av 2018:

170 Regionstyrelseförvaltningen Region Gotland 10 (19) Insatsområde Antal projekt Totalt Hållbara Gotland 2 Inkl. medfinansiering 3 Ny industriell utveckling Livsmedel och maritima näringar Besök och kultur Digitalisering Kompetensförsörjning Totalt När det gäller de territoriella samarbetsprogrammen så har de projekt som medfinansierar Central Baltic-programmet alla tydliga kopplingar till Östersjöstrategin. Projektet HANSA Hanseatic Approach to New Sustainable Alliances, ett Central Baltic projekt där Region Gotland ingår som partner pågick under året och fortsätter även nästa år. Projektet syftar till att marknadsföra projektets partners för utländska besökare, höja kvaliteten på besöken och erbjuda attraktiva produkter anpassade för prioriterade internationella marknader. Projektet medfinansieras med 1:1-medel. Andra Central Baltic projekt som beslutades 2017, som medfinansieras med 1:1- medel, är två projekt som syftar till att höja standarden i småbåtshamnar och ett som heter Baltic Wing som handlar om naturturism inom fågelskådningsområdet. Alla faller inom ramen för Besöksnäringen som styrkeområde i Tillväxtprogrammet. Hur har verksamheten tagit hänsyn till de förutsättningar som råder i olika delar av regionen? Hur har det påverkat fördelningen av medel inom regionen? Attraktionskraft som insatsområde i Tillväxtprogrammet har ett särskilt fokus på att stärka attraktionskraften på den gotländska landsbygden. Insatser inom 2 Inkl företagsstöd, exkl admin och följeforskning 3 ERUF Småland och öarna, Uppsala Universitet, Science Park Gotland, Riksantikvarieämbetet, Copenhagen Malmö port, Gotlands kommun.

171 Regionstyrelseförvaltningen Region Gotland 11 (19) området ska stimulera lokal utvecklingskraft samt lokala och externa utvecklingsinitiativ, exempelvis genom utvecklingsarbete genom lokala utvecklingsplaner och insatser inom ramen för Leader Gute. I dagsläget har Region Gotland ingen uppskattning över den geografiska fördelningen av medlen men kan konstatera att målet om en levande och attraktiv landsbygd på Gotland lett till att Region Gotland medfinansierar och projektleder ett projekt. Region Gotland medfinansierar också genom anslag 1.1 genomförandet av landsbygdsprogrammet och Leader Gute. Gotlands litenhet gör att det kan vara en utmaning att se om något av projekten kommer ha större genomslag på någon del av ön. Som en delmängd i att landsbygdssäkra projektmedel uppmanas projektägare att tänka hela ön. Att sprida resultat och försöka locka deltagare till sina event från alla typer av näringsliv, civilsamhälle etc och att event ska arrangeras på olika platser för att attrahera en så stor målgrupp som möjligt. Vilka resultat kopplas till insatser finansierade av medel från anslag 1:1? Under 2017 fick region Gotland släppa den resultatorientering som påbörjats genom Tillväxtprogrammet som beslutades i slutet av Fokus hamnade istället på att besluta om projektmedel inom ramen för programmet Hållbara Gotland. De förväntade långsiktiga resultaten av de besluten, kan vi dock redogöra för genom programmets mål. Det övergripande målet för programmet Hållbara Gotland är att genomföra insatser skapar samverkan, lärande samt som frigör innovations och utvecklingskraft i det gotländska näringslivet. Målen med programmet är mer specifikt att insatserna vid uppdragets slut ska ha: 1. Stärkt samverkan, lärande och genomförandestrukturerna kring regionalt tillväxtarbete på Gotland 2. Frigjort innovations- och utvecklingskraft 3. Främjat utvecklingen i riktning mot fyra innovationsmiljöer avseende; - ny industriell utveckling, - hållbara livsmedel och maritima näringar, - besök och kultur samt - digitalisering

172 Regionstyrelseförvaltningen Region Gotland 12 (19) Ge exempel på viktiga medfinansiärer. Den viktigaste statliga medfinansiären under 2017 har varit Tillväxtverket genom programmet Hållbara Gotland. C. Redovisning av genomförda aktiviteter och dess resultat inom ramen för EU:s strategi för Östersjöregionen. Ge exempel på aktuella insatser inklusive beskrivning av vilket delmål i Östersjöstrategin de bidrar till. Flera av de ERUF-projekt som Region Gotland medfinansierar har en tydlig Östersjökoppling. Främst bidrar projekten till Länka samman regionen och Öka välståndet. Under 2017 fattades vidare beslut om att upprätta ett så kallat blått centrum på Gotland. En samverkansplattform mellan Uppsala universitet, Länsstyrelsen och Region Gotland där man ska, främst i projektform, arbeta med de blå näringarna i olika korsbefruktade projekt. Vidare är Region Gotland aktiv inom flera europeiska nätverk vars fokus ligger på Östersjöområdet. Inom UBC arbetar Gotland bl.a. med stadsutvecklingsfrågor, integration och avfallshantering. Inom CPMR har Gotland haft möjlighet att lära mer om Agenda 2030 utifrån ett Östersjöperspektiv samt fördjupat sig inom möjligheterna med regional samverkan för att flytta fram positionerna inom arbetsmetoden smart specialisering som i sin tur, genom relevanta regionala satsningar, också bidrar till att realisera målen i Östersjöstrategin. Återrapportering 2 samverkan med länsstyrelsen (Gotlands kommun, landsting och samtliga samverkansorgan) Generella kommentarer kring hur samverkan med länsstyrelsen har utvecklats d.v.s. behov avseende samverkan och vad som fungerar väl och vad som kan förbättras. Inom ramen för nationella strategins utmaning social sammanhållning kan det under 2017 skönjas ett ökat behov av samverkan och region Gotland påbörjade under året, i relation till pågående revidering av RUS som integrerar Agenda2030, interna diskussioner bland berörda tjänstepersoner om ett regionalt forum för samverkan kring social sammanhållning och social hållbarhet. Dessa idéer har inte behandlats politiskt ännu och inte heller realiserats i praktiken.

173 Regionstyrelseförvaltningen Region Gotland 13 (19) När det gäller vad som fungerar se exempel nedan. Vad som generellt kan förbättras kan kopplas till kunskap om, och förståelse för, den regionala tillväxtpolitiken, dess verktyg, vad ett regionalt utvecklingsansvar innebär samt innefattar i relation till länsstyrelsens uppdrag. I en liten region kan det regionala utvecklingsansvaret och uppdraget att leda, samordna och följa upp det regionala tillväxt- och utvecklingsarbetet i länet lätt betraktas som överlappande med länsstyrelsens uppdrag att inom myndighetens ansvarsområde att samordna olika samhällsintressen och statliga myndigheters Region Gotland ser positivt på utvecklingen i frågan och att tillämpningen av den nya förordningen (2017:583) har potential att bidra. Beskriv särskilt samverkan inom det tematiska området Stödja övergången till en koldioxidsnål ekonomi inom alla sektorer. De ordinarie samverkansfora som finns mellan Region Gotland, Länsstyrelsen och näringslivsaktörer för utveckling av förnybar energi på Gotland har under senare år haft fokus på att möjliggöra planerna på utbyggnad av vindbruket. I maj 2017 fick de planerna läggas ned då Svenska Kraftnät meddelade att planerna på ny elkabel mellan fastlandet och Gotland lades ner. Det ledde till uppvaktningar hos berörd minister från aktörer på Gotland med Region Gotland och Länsstyrelsens i spetsen. Under Almedalsveckan meddelades att Energimyndigheten fått uppdraget att utreda hur Gotland kan bli ett pilotlän i omställningen till ett smart och förnybart energisystem. Sedan dess har Region Gotland och Länsstyrelsen för sig och tillsammans bistått Energimyndigheten så mycket som möjligt med regionalt stöd och kontakter med berörda delar av näringslivet. När det gäller att ställa om till en koldioxidsnål ekonomi är utmaningen för Gotland, utöver stenindustrins koldioxidintensiva verksamhet, transporterna. Det nationella målet om 70 % reduktion av trafikens klimatpåverkan blir regionalt en stor utmaning. Länsstyrelsen har under året inlett en förstudie i samverkan med lokala lastbilsföretag för energieffektivare tunga transporter. Region Gotland har under 2017 arbetat med underlag till kommande kollektivtrafikupphandling och regionstyrelsen har där fattat beslut om drivmedelskrav på 70 procent biogas. Ge även två andra exempel där samverkan sker med länsstyrelsen. - Genomförande av den regionala mat- och livsmedelsstrategin för Gotland, Region Gotland och Länsstyrelsen har delat ägarskap. - Region Gotland har bjudits in att delta på Länsstyrelsens under 2018 inrättade samverkansforum för social hållbarhet. - Integrations- och asylfrågor - Jämställdhet inklusive mäns våld mot kvinnor

174 Regionstyrelseförvaltningen Region Gotland 14 (19) Återrapportering 3 jämställd regional tillväxt (Gotlands kommun, landsting och samtliga samverkansorgan) Redovisning av hur arbetet för en jämställd regional tillväxt fortsatt bedrivits och utvecklats inom det regionala tillväxtarbetet. Redovisningen ska innehålla vilka insatser som har genomförts under året samt vilka resultat de har medfört eller förväntas medföra. Beskriv även landstingets/samverkansorganets roll i dessa insatser. Region Gotland bedriver under perioden projektet Jämställd regional tillväxt med stöd från Tillväxtverket. Region Gotland jobbar med två prioriteringar. En som innebär jämställdhetsintegrering av centrala styrdokument och processer med fokus på att den regionala utvecklingsstrategin (RUS) som är under revidering. Den andra prioriteringen innebär att förbättra kapaciteten för att göra jämställdhetsanalyser för att säkra att analyser, strategier, program och aktiviteter/insatser i det regionala tillväxtarbetet (inom styrning, ledning och utveckling) är jämställdhetsintegrerade. Under 2017 genomfördes generella informationsinsatser om projektet som betonat valet att prioritera och koordinera det pågående arbetet med en för Gotland ny regional utvecklingsstrategi (RUS). Särskilda informationsinsatser har också genomförts, riktat till målgrupper i RUS-processen, med fokus på att tydliggöra både behovet av och prioriteringen av jämställdhetsperspektivet. Med den uttalade ambitionen och målet att den kommande regionala utvecklingsstrategin ska vara jämställdhetsintegrerad, med ett intersektionellt perspektiv där det är relevant. Interna möten och diskussioner har genomförts för val av pedagogik och metodik. Det har resulterat i en generell grundmodell för grupper med begränsade förkunskaper, dels en mer utvecklad modell för grupper med förkunskaper om jämställdhetsarbete. Det har också resulterat i pedagogiskt material om det regionala utvecklingsansvaret, tillväxtpolitiken och den nationella strategin för hållbar regional tillväxt till ovan nämnda informationsinsatser. En upphandling har genomförts av externt kompetensstöd för insatser avseende jämställdhetsintegrering och stärkt analyskompetens, dels för de medarbetare som arbetar direkt i RUS-processen, dels för de medarbetare som arbetar med för RUS-projektet närliggande strategiska arbetsuppgifter. Ett första utbildningsseminarium/workshop (metoder för jämställdhetsintegrering, jämställdhetsanalys m.m.), med strateger, chefer och utvecklingsledare har genomförts. Uppföljning av insatsen visade positiv resultat, och det finns ett

175 Regionstyrelseförvaltningen Region Gotland 15 (19) uttalat önskemål om ytterligare insatser. Därför planeras en fördjupning under våren Ett upphandlingsunderlag har utarbetats för kartläggning och analys av beviljade projektmedel och företagsstöd. Resultatet av uppdraget förväntas leverera underlag för ytterligare kompetensinsatser om jämställdhetsintegrering för berörda handläggare/strateger, dels underlag för kvalitativt bättre arbetsformer för det praktiska arbetet med jämställdhetsintegrering. Det förväntas även leverera underlag för att utveckla jämställdhetsintegrerat informationsmaterial (om företagsstöd m.m.) samt bidrag till utveckling av hur beslut utformas. Återrapportering 4 strategiskt och långsiktigt arbete med lärande (Gotlands kommun, landsting och samtliga samverkansorgan) Redovisning av landstingets/samverkansorganets strategiska och långsiktiga arbete med lärande. Rapporteringen ska innehålla en beskrivning av arbetet med att analysera, följa upp och utvärdera det regionala tillväxtarbetet samt en särskild beskrivning av arbetet med uppföljning och lärande kopplat till användningen av 1:1-medel. Antagandet av Tillväxtprogram för Gotland i slutet av 2016 innebar igångsättande av en utvecklingsprocess med ett ökat fokus på regionalt ledarskap och ett resultatorienterat genomförande av tillväxtpolitiken hos Region Gotland. Ett ökat resultatfokus är en central delmängd i det strategiska och långsiktiga arbetet med lärande. För det krävs metoder och arbetssätt som på ett tydligt sätt ger möjlighet att fånga upp resultat. I Region Gotlands fall innebar antagandet av Tillväxtprogram för Gotland utarbetande av sådana metoder och arbetssätt. Det handlar om att skapa ett mer systematiskt och programlagt arbete i flernivåsamverkan som bättre ska kunna ta tillvara resultat av det regionala utvecklingsansvaret och uppdraget att leda, samordna och följa upp det regionala utvecklings- och tillväxtarbetet. Genomförandet av Tillväxtprogrammet har systematiserats genom att programmets (strategin när modellen ska implementeras på den reviderade RUS:en) strategiska, taktiska och operativa delar har synliggjorts och därmed har även hur uppdraget att leda samordna och följa upp det regionala tillväxtoch utvecklingsarbetet genomförs i praktiken synliggjorts (se bilaga 1). En central delmängd i arbetet för ett resultatorienterat och lärande tillväxtarbete är strategernas arbete med de verktyg som tillväxtpolitiken, det regionala utvecklingsansvaret, kan sägas bestå av: kunskap, samverkan och finansiering. För att stärka resultatorienteringen och lärandet i de aktiviteter

176 Regionstyrelseförvaltningen Region Gotland 16 (19) strategerna genomför inom ramen för sina ansvarsområden har en mall för insatsplan utarbetats som ett stöd för strategernas arbete med resultatorientering och lärande (se bilaga 2). Avsikten var att utveckla och tillämpa detta mer resultatorienterade arbetssätt för strategiskt och långsiktigt lärande under Tyvärr fick Region Gotland under 2017 prioritera ner dessa ambitioner då fokus istället hamnade på att i samverkan med Tillväxtverket besluta om projektmedel inom ramen för det gemensamma programmet Hållbara Gotland. Ambitionen är att under 2018 implementera det nya arbetssättet. Återrapportering 5 bredbandsutbyggnad (Gotlands kommun, landsting och samtliga samverkansorgan) Se Särskild redovisning Återrapportering 6 näringslivets digitalisering (Gotlands kommun, landsting och samtliga samverkansorgan) Redovisning av hur arbetet bedrivits inom ramen för det regionala tillväxtarbetet i syfte att främja näringslivets digitalisering, med särskilt fokus på industrins digitalisering. Redovisningen ska innehålla vilka insatser som har genomförts under året samt vilka resultat de har medfört eller förväntas medföra. Redovisningen ska även innehålla vilka aktörer som har deltagit. Redovisningen ska relatera till målen för regeringens nyindustrialiseringsstrategi Smart industri. Region Gotlands insatser för digitalisering utgår från den regionala digitala agendan som antogs sommaren Det gotländska näringslivet genomgår just nu, som övriga Sveriges näringsliv, en omställning för att möta de möjligheter och utmaningar digitalisering och automatisering innebär. För att bistå näringslivet i sin omställning medverkar Region Gotland på olika sätt till ökad kunskap via seminarier, workshops och individuella möten och möjligheter till digitaliseringscheckar. Främst har intresset varit stort för e- handel. Något som det arbetas vidare med under 2018 inom flertalet av de större digitaliserings- och innovationsprojekt som bedrivs på Gotland. Med anledning av programmet Hållbara Gotland har inte Gotland kunnat medverka tillfredställande i Smart industri och Tillväxtverkets relaterade utlysningar, eller här specifikt relatera projektmålen för digitaliserings- och innovationsprojekt direkt till målen i regeringens strategi. Region Gotland

177 Regionstyrelseförvaltningen Region Gotland 17 (19) kommer under 2018 att undersöka möjligheterna till att driva projekt och aktivt medverka inom Tillväxtverkets uppdrag. Återrapportering 7 kommersiell service (Gotlands kommun, landsting och samverkansorganet i Kalmar) Redovisningen avser det regionala serviceprogrammet samt den regionala handlingsplanen för genomförandet av det svenska landsbygdsprogrammet. Gotland är ett till ytan förhållandevis litet län, ytan på 3,140 kvadratkilometer motsvarar 0,8 % av Sveriges yta. Gotland är cirka 18 mil långt och på sin bredaste plats 5 mil brett vilket medför förhållandevis korta avstånd mellan olika servicepunkter. I Vision Gotland 2025, tillika regionalt utvecklingsprogram på Gotland, lyfts 8 tätorter fram som viktiga serviceorter på Gotland. Målsättningen är att genom att utveckla dessa serviceorter förstärka utvecklingen på den gotländska landsbygden. Gotland är speciellt i jämförelse med många andra län i Sverige eftersom ett stort antal turister besöker länet varje år. På framförallt sommarmånaderna har ön många besökande, under 2016 var antalet besökande cirka personer vilket motsvarar cirka 13 gånger den bofasta befolkningen på 57,391 5 invånare. Tillströmningen av turister är viktig eftersom den genererar en tillkommande omsättning för alla serviceställen på ön. Likaså är utbudet av kommersiell service viktigt för att kunna attrahera besökare till den gotländska landsbygden. Regionalt serviceprogram för perioden antogs av regionstyrelsen Som specifikt mål i serviceprogrammet angavs att 100 % av invånarna på Gotland skall ha mindre än 20 minuters restid till närmsta kommersiella serviceanläggning. Tillväxtanalys rapport Tillgänglighet till kommersiell och offentlig service 2014 visar att tillgängligheten till kommersiell service på Gotland är förhållandevis god. Avseende tillgång till dagligvaror och drivmedel har 99,8 % av befolkningen under 15 minuter till närmaste serviceställe. Befolkning < 5 minuter 5 - < 10 minuter 10 - < 15 minuter 15 - < 20 minuter Gotland 2013 antal % antal % antal % antal % Dagligvaror , , , ,2 Tankställe , , , ,2 4 Passagerarstatistik från Destination Gotland och Swedavia 5 Gotland i siffror 2016

178 Regionstyrelseförvaltningen Region Gotland 18 (19) Redovisningen ska innehålla vilka insatser som har genomförts under året samt vilka resultat de har medfört eller förväntas medföra. Inom ramen för landsbygdsprogrammet har bidrag till sju dagligvarubutiker beviljats under 2017 med totalt tkr. Fyra bidrag avsåg investeringar i inventarier och tre investeringar avsåg om/utbyggnad av butiker. Bidragen förväntas bidra till stärkt konkurrenskraft för de enskilda butikerna och bidrar till målsättningen i det regionala serviceprogrammet Under 2017 lades en dagligvarubutik i Klintehamn ned, i och med att det finns ytterligare en butik på orten påverkas inte tillgängligheten för invånarna på Gotland. Under året har det inte skett några nedläggningar av serviceställen på orter där det endast finns ett serviceställe. Därmed är målsättningen i det regionala serviceprogrammet och landsbygdsprogrammets handlingsplan att 100 % av invånarna på Gotland skall ha mindre än 20 minuters restid uppfylld. Redovisningen ska även innehålla vilka aktörer som deltagit samt på vilket sätt insatserna förhåller sig till övriga insatser för hållbar regional tillväxt i länet. Region Gotland, Länsstyrelsen på Gotland och Leader Gute har under 2017 haft kvartalsvisa samordningsmöten för att stämma av insatser för hållbar regional tillväxt. De kommersiella servicefrågorna varit en del av dagordningen under dessa möten. Dagligvarubutiker som beviljats medel är att vetrakta som deltagande aktörer Insatserna inom ramen för kommersiell service har särskild bäring på insatsområdet attraktionskraft i Tillväxtprogram för Gotland och bidrar särskilt till målet om att en levande och attraktiv landsbygd på Gotland året om som utgör en central del av platsvarumärket Gotland.

179 Regionstyrelseförvaltningen Region Gotland 19 (19) Återrapportering pågående uppdrag regional handlingsplan för att integrera och stärka klimat- och miljöperspektiven i det regionala tillväxtarbetet för perioden (Gotlands kommun, landsting och samtliga samverkansorgan) Redovisning av hur arbetet med att ta fram och genomföra den regionala handlingsplanen har bedrivits. Redovisningen ska innehålla vilka insatser som har genomförts samt vilka resultat de har medfört eller förväntas medföra. Under 2017 utarbetades handlingsplanen och antogs av Regionstyrelsen i december. Planen består inte av några nya mål, åtgärder eller budgeterade insatser som behöver nya politiska beslut. Planen ska snarare ses som en redogörelse för den potential som redan finns inom ramen för aktuella styrande dokument och verktyg, för att integrera och stärka klimat- och miljöperspektiven i det regionala tillväxtarbetet. Region Gotland behöver även se över behovet av att revidera beslutad handlingsplan i enlighet med villkorsbrevet för 2018 och i relation till det regionala arbetet med stärkt resultatorienteringen och lärande. I en sådan revidering kan det även bli relevant att förhålla sig till Energimyndighetens uppdrag att under hösten 2017 och våren 2018 (slutredovisning mars) genomföra en förstudie för hur Gotland kan bli ett pilotlän i omställningen till ett smart och förnybart energisystem. Eftersom handlingsplanen antogs så sent under 2017 blir det först under 2018 läge att redovisa resultat av handlingsplanens aktiviteter för Det bör främst ske med utgångspunkt i vad som beskrivits under återrapportering 4 om en stärkt resultatorienteringen och lärande i de aktiviteter strategerna genomför inom ramen för sina ansvarsområden. I det ingår att integrera horisontella perspektiv som klimat- och miljö i de aktiviteter/insatser som ska genomföras samt hur det ska tas hänsyn till i upp-följnings- och utvärderingsarbetet. Återrapportering pågående uppdrag/erbjudande regionala bredbandskoordinatorer (Gotlands kommun, landsting och samtliga samverkansorgan) Särskild redovisning

180

181

182

183

184

185

186

187 Berörda landsting och samverkansorgan ska, vid fördelningen av medlen under anslagen, besluta i varje ärende med hänsyn till målen för verksamheten och villkoren för anslagen samt tillämpliga förordningar. 3 ÖVRIGT 3.1 Underlag till Tillväxtverket för årsredovisning och delårsrapport Berörda landsting och samverkansorgan ska förse Tillväxtverket med det llllderlag som verket begär inför arbetet med Tillväxtverkets årsredovisning, budgetunderlag och finansiella delårsrapport. Vidare ska prognoser för bemyndigande och anslag lämnas efter anvisningar från Tillväxtverket. På regeringens vägnar _s- Sven-Erik Bucht Erika Nilsson 8 (11)

188 Kopia till Statsrådsbcrcdningen, SMI U trikesdepartcmentet, rh Socialdepartementet, J ÄM Finansdepartementet, BA, K och SPÖ Utbildningsdepartementet, F, GV och UH Miljö- och energidepartementet, EE, KL, MM och NM Kulturdepartementet, KL, KO, I,S och Mr Arbetsmarknadsdepartementet, A och I Regeringskansliets förvaltningsav<lclning/rk Ekonomi och lön Riksdagen, näringsutskottet Riksrevisionen Arbetsförmedlingen Boverket Ekonomistyrningsverket Havs- och vattenmyndigheten Kammarkollegiet J,änsstyrclsema Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor Myndigheten för yrkcshögskolan Naturvårdsverket Post- och telestyrelsen Riksarkivet Riksantikvarieämbetet Riksgäldskontoret Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige Skatteverket Skogsstyrelsen Statens energimyndighet Statens jordbruksverk Statens kulturråd Statskontoret Sveriges geologiska undersökning Tillväxtverket Trafikverket Verket för innovationssystem Gävleborgs läns landsting Hallands läns landsting Jämtlands läns landsting Jönköpings läns landsting Kronobergs läns landsting Norrbottens läns landsting Skåneläns landsting Västernorrlands läns landsting Västmanlands läns landsting 9 (11)

189

190 Bilaga till beslut IV 10 vid regeringssammanträde den 18 december 2017, N2017 /07699/RTS m.fl. Pågående uppdrag eller erbjudande Uppdrag/ erbjudande Berörda aktörer Lämnat Giltighetstid Uppdrag att ta fram Berörda landsting 22 december regional handlingsplan och för att integrera och samvcrkansorgan N2016/08077 /R'I'S stärka klimat- och miljöperspektiven i det regionala tillväxtarbetet Uppdrag respektive Berörda landsting 22 december erbjudande om regionala och bredbandskoordinatorer samverkansorgan N2016/08067 /D Inrättande av regional Saniverkansorganet 18 december kontaktpunkt och en i Västerbottens län regional rådgivande och N2014/05280/RT grupp för EU:s Samverkansorganet territoriella i Jämtlands län samarbetsprogram Norra Periferin och Arktis Inrättande av nationell Västra Götalands 18 december kontaktpunkt och läns landsting> subkommitte för EU:s Skåneläns N2014/05281/RT territoriella landsting, samarbetsprogram för Hallands läns N ordsjöregionen landsting och Samverkansorganet i Kronobergs län Uppdrag respektive Berörda landsting 15 december erbjudande om och genomförande av Samverkansorganet N2016/7807 /HL regionala serviceprogram i Kalmar län till och med 2020 Erbjudande om att göra Berörda landsting 5 oktober insatser för och livsmedels strategins samverkansorgan N2017 /06143/RTS genomförande på rc!!ional nivå