Cirkulärnr: 1992:101 Diarienr: 1992:1912. Datum:

Transkript

1 Cirkulärnr: 1992:101 Diarienr: 1992:1912 Handläggare: Ingmar Rosén Avdsek: KEP Finans Datum: Mottagare: Kommunstyrelsen Ekonomikontoret Skolstyrelsen Socialnämnden Rubrik: Budgetarbetet inför 1993 Bilagor: Budgetcirkulär inför 1993 Budgetarbete inför 1993 Årets budgetcirkulär med information om skatter, statsbidrag m m översändes härmed som särskild promemoria. En förteckning över kontaktpersoner som kan lämna ytterligare upplysningar inom respektive avsnitt återfinns på sidan 16. De ändrade förutsättningarna för kommunalskatt och statsbidrag innebär förändrade krav på information. Detta budgetcirkulär blir därför det sista med denna "traditionella" utformning. SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET Kommunalekonomi och Personalpolitik Finanssektionen Karin Rudebeck Ingmar Rosén BILAGA Budgetcirkulär inför 1993 INLEDNING Förslaget till statsbidragsreform har kraftigt försenat årets budgetcirkulär. Kompletteringspropositionen med förslaget till nytt statsbidragssystem för kommunerna togs av riksdagen den 9 juni Flera beslut med betydelse för kommunernas ekonomi under 1993 och de följande åren fattas först till hösten. Det gäller bland annat den konkreta utformningen av det ändrade utbetalningssystemet för kommunalskatt, storleken respektive metodiken för beräkning av slutavräkning, framtida bostadsbidrag, effekterna av slopade schablonavdrag och eventuella karensdagar samt återbetalning av 1992 års indragning. Regeringskansliets ambition är att lägga en kommunalekonomisk proposition när riksdagen öppnar den 6 oktober eller senast 3 veckor därefter. Som framgått innebär de ändrade förutsättningarna för kommunalskatt och statsbidrag förändrade krav på information till kommunerna. Detta budgetcirkulär blir därför det sista med denna "traditionella" utformning. SKATTER M M KOMMUNALSKATT Riksdagen har beslutat om ett nytt system för utbetalning av kommunalskatt. Förslaget har nyligen presenterats i cirkulär 1992:82 (Sid 2) och återupprepas inte här.

2 Utdebitering av skatt för 1993 ska fastställas av kommunfullmäktige före november månads utgång I särskilda fall kan utdebiteringen ändras före december månads utgång. Utdebiteringen 1993 får inte vara högre än den utdebitering som fastställts för Hänsyn ska dock tas till de skatteväxlingar som skett mellan landsting och kommuner. Den kommun som hamnat i en akut ekonomisk situation kan i särskild ordning ges möjlighet till skattehöjning efter ansökan hos finansdepartementet och efter beslut av riksdagen. Uppgifter om preliminärt utfall av taxeringen 1992 kommer att redovisas av skattemyndigheten löpande under andra halvåret Slutligt utfall redovisas i december Skatteförvaltningen har i dagarna skickat ut närmare information om detta. För beräkning av kommunalskatt budgetåret 1993 ska 1992 års taxering uppräknas med en prognos över medelskattekraftens utveckling under inkomståren 1992 och Riksrevisionsverket gör prognosen och Statistiska Centralbyrån publicerar en preliminär uppräknad medelskattekraft den 25 augusti Justering av prognosen kan fortlöpande komma att göras under hösten. UTBETALNING AV SKATTER Systemet för beräkning och utbetalning av kommunalskatt har ändrats så att skatteinkomsterna beräknas i samma års löne- och prisnivå som utgifterna. Ett principbeslut har tagits och ett detaljförslag kommer i höst. Reformen ska genomföras den 1 januari SJÖMANSSKATT Enligt ett regeringsförslag ska sjömansskatten upphävas från och med En proposition väntas föreligga under hösten Fram till dess gäller följande regler. Ersättning utgår till kommun för minskade skatteintäkter på grund av att sjömansskatten tillfaller staten. Till kommun som inte tillhör landstingskommun utgår ersättning med 75 % till annan kommun med 50 % och till landstingskommun med 25 % av inbetald sjömansskatt. Ersättningen 1992 beräknas på den skatt som under 1991 erlagts av sjömän bosatta inom kommunen. Ersättningen utgår inte om beloppet understiger 500 kr. Någon fördelning av ersättningsbeloppet mellan borgerlig och kyrklig kommun ska inte förekomma. Ersättningsbeloppen fastställs av länsskattemyndigheten och utanordning av ersättningarna ska ske före den 1 september varje år. Utbetalning verkställs av länsstyrelsen i Göteborgsoch Bohus län. STATSBIDRAG SAMMANFATTANDE INFORMATION OM STATSBIDRAGEN Förslaget till nytt statsbidragssystem har tidigare ingående presenterats i cirkulär från Kommunförbundet. Cirkuläret 1992:73 ("Kompletteringspropositionen och förslaget till nytt statsbidragssystem"), är i huvudsak ett referat av statsbidragspropositionen (1991/1992:150, del 2) och numera endast tillämpligt i sina textdelar. Tabellmaterialet har ersatts i cirkulär 1992:84 ("Förslag till nytt statsbidragssystem - kompletterande beräkningar"). Ytterligare information om bland annat skatteunderlag och avräkningslikvid har lämnats i cirkulär 1992:82 ("Förutsättningar för kommunalekonomisk planering budgetåren "). Detta cirkulär innehåller också exempel på beräkning av skatt budgetåret I särskilt cirkulär, "Riksdagsbeslut om den kommunala ekonomin" (1992:92, juni 1992), redovisas riksdagens ställningstagande till expertgrupp för översyn av strukturutjämning, schablonavdrag och utbetalningssystem. Utöver detta bör följande beaktas:

3 Övergångsbidrag och grundbelopp justeras hösten 1992 med taxeringsutfallet 1992 som grund. Strukturbidraget kan komma att påverkas av förändringar i befolkningsstrukturen. Skattemyndigheterna ska senast den 10 september 1992 lämna preliminärt besked om det statliga utjämningsbidraget för Senast den 25 januari ska definitiva uppgifter lämnas. Taxeringsutfallet 1992 kan komma att avvika mer än normalt från prognos till följd av att skattereformens första år taxeras. Avräkningslikvidens storlek fastställs till hösten. På riksnivå återstår efter kvittningar uppskattning endast 20 % av avräkningslikviden. Det är ännu ej bestämt om kvittning mot avräkningslikvid kommer att ske på kommun- eller riksnivå. Närmare detaljer om metod ocn nivå kommer att bestämmas av riksdagen i höst. Resultaträkningen 1993 kommer att påverkas av statsbidragens bokföringsmässiga förflyttning från "verksamhetens intäkter" till "generella statsbidrag". Vissa av nyckeltalen i resultaträkningen kommer att påverkas av detta. STATSBIDRAG TILL BARNOMSORG Utvecklingsprojekt m m inom barnomsorgen Inom ramen för statsbidraget har tidigare avsatts ett bidrag till lokalt utvecklings- och förnyelsearbete inom barnomsorgen, vilket i huvudsak ska gå till kommunala utvecklingsprojekt. Bidraget omfattar för närvarande 14.5 miljoner kr. Dessa medel för utvecklingsarbete m m ingår inte i det generaliserade statsbidraget. STATSBIDRAG TILL ÄLDREOMSORG M M Stimulansbidrag till gruppbostäder Under åren 1991 till 1995 utgår ett statsbidrag för att stimulera utbyggnaden av gruppbostäder och andra alternativa boendeformer. Bidraget utgår med ett engångsbidrag om kr till nya gruppboendeenheter som tagits i bruk av personal och boende under de nämnda åren. Bidraget utgår till den som bedriver verksamhet i gruppbostaden. Det kan vara kommun, landsting (omsorger om utvecklingsstörda m fl), kooperativ, stiftelser och motsvarande. Gruppbostäderna kan rikta sig till olika målgrupper och bidraget utgår även till alternativa boendeformer för människor med psykiska handikapp. Med gruppbostäder avses ett mindre antal bostadslägenheter där de boende har tillgång till personalstöd och gemensamma utrymmen för matlagning, måltider och samvaro. En förutsättning för att bidrag ska utgå är att villkoren för statligt räntebidrag för ny- och ombyggnad av bostäder (SFS 1991:1933) är uppfyllda. Riksdagen har avsatt 400 miljoner per år under femårsperioden till detta bidrag. Ansökan lämnas till socialstyrelsen senast 1 februari året efter det att gruppbostadsenheten togs i bruk. Bidraget utbetalas senast den 30 juni ansökningsåret. Bidraget regleras av regeringens förordning (SFS 1991:1280) och socialstyrelsens föreskrifter (1991:21). Statsbidrag till ombyggnad av sjukhem m m Statsbidrag utgår också för nybyggnad av särskilda boendeformer för service och omvårdnad enligt 20 SoL samt för nybyggnad av bostäder med särskild service enligt 21 SoL.

4 Bidraget utgår med per tillkommande enbäddsrum eller bostadslägenhet och lämnas till den som driver verksamheten. Ansökan om bidrag görs året efter det att de nya rummen/lägenheterna tagits i bruk. För att erhålla bidrag till förändring av befintliga f d sjukhem krävs att enbäddsrum skapas samt att boendemiljön förbättras. Förändringen behöver dock inte vara så omfattande att villkoren för räntebidrag (1991:1933) uppfylls. Avsikten är i stället att stimulera viktiga förbättringar i boendemiljön i sådana anläggningar som inte kan komma i fråga för mer omfattande ombyggnad. Riksdagen har avsatt 0.2 miljarder kr per år under femårsperioden till detta ändamål. Socialstyrelsen har i föreskrifter lämnat ytterligare underlag (1992:7) för ansökan av bidraget som utbetalas i efterskott, dvs första gången Statsbidrag till kommuner för medicinskt färdigbehandlade patienter I den ekonomiska regleringen av Ädelreformen har 70 % av kommunens beräknade kostnader för betalningsansvaret för medicinskt färdigbehandlade tagits med. Resterande 30 % av kostnaderna täcks år 1992 av staten genom ett särskilt bidrag till kommunerna. Detta bidrag utgår under 3 år och trappas av stegvis under åren 1993 och Sammanlagt har 1.5 miljarder kr avsatts för ändamålet, varav 700 miljoner kr 1992 och 500 respektive 300 miljoner kr för åren 1993 och Bidraget ska utbetalas i efterskott och med början under Regeringen ska utfärda en förordning i frågan. Bidragets storlek per kommun och år redovisades i bilaga I:3.11 i prop 1990/91:150. I utskottsbehandlingen gjordes vissa justeringar (1990/91 SoU25, bilaga 4). STATSBIDRAG TILL MISSBRUKARVÅRDEN Nuvarande överenskommelse om statsbidrag gäller perioden Frågan om formerna för utbetalning av statsbidraget till missbrukarvården och ungdomsvården kommer att avgöras i samband med att riksdagen fattar beslut om tvångsvårdens organisation. För närvarande pågår remissbehandling av betänkandet "Tvångsvård i socialatjänsten - ansvar och innehåll" SOU 1992:18. Proposition beräknas föreligga under hösten Enligt betänkandet föreslås att huvudmannaskapsskiftet genomförs 1 juli 1993 alternativt 1 januari BOSTADSBIDRAG M M Bostadsbidrag till barnfamiljer och vissa hushåll utan barn Bestämmelser om bostadsbidrag finns i lagen (SFS 1988:786) om bostadsbidrag samt i bostadsbidragsförordningen (SFS 1988:787). Bestämmelser om bostadsbidrag till barnfamiljer och hushåll utan barn för år 1993 fastställs tills vidare endast för månaderna januari till och med juni. Bidrag under denna tid lämnas enligt i princip samma regler som under år Ett utredningsarbete pågår för närvarande som syftar till att samordna samhällsstödet till ensamföräldrar med bostadsbidragen till barnfamiljer. Samtidigt görs en översyn av bostadsbidragssystemet. Utredningen som ska förbereda en överföring av bostadsbidragens administration från kommunerna till försäkringskassorna ska vara färdig senast den 15 september Regeringen har för avsikt att förelägga riksdagen en proposition i ärendet under hösten Statsbidraget för bostadsbidrag upphör den 1 januari Under första halvåret 1993 kommer kommunerna att sköta administrationen av bostadsbidrag till barnfamiljer m fl.

5 Lagen om bostadsbidrag kommer att ändras från den 1 juli Med hänsyn till den nuvarande situationen på arbetsmarknaden kan bostadsbidrag omprövas när förvärvsinkomsten minskat väsentligt även om bidragstagaren inte med säkerhet kan beräkna sin inkomst för resten av bidragsåret. Till detta är kopplat en anmälningsplikt för bidragstagaren och en omprövningsrätt för kommunen. Bidrag ska under första halvåret 1993 utbetalas med ledning av 1991 års taxering. Det innebär att den som vid utgången av år 1992 uppbär bostadsbidrag har rätt att utan föregående ansökan få bidrag även för de sex första månaderna år 1993 på samma nivå som för december Väsentliga minskningar alternativt ökningar av familjens förvärvsinkomster ska beaktas när bostadsbidraget fastställs för första halvåret Bidragsmottagaren kommer att bli skyldig att upplysa kommunen om sådana inkomstökingar. För hushåll utan barn gäller redan att väsentliga inkomstökningar ska medföra omprövning av bidragsbeslutet. Den nedre bostadskostnadsgränsen höjs med 150 kr per månad för samtliga barnfamiljer samt den övre bostadskostnaden höjs för familjer med ett barn med 500 kr per månad, för familjer med två barn med 600 kr per månad, och för familjer med tre eller flera barn med 700 kr per månad. Familjer med Lägsta bidrags- Bidrag med 75% Bidrag med 50% grundande upp till en upp till en bostadskostnad bostadskostnad bostadskostnad (kr/mån) av (kr/mån) av (kr/mån) 1 barn barn eller flera barn BOSTADSANPASSNINGSBIDRAG Det är fortfarande oklart hur bostadsanpassningen ska regleras. I kompletteringspropositionen (1991/92:150) säger statsrådet "I och med att statsbidraget till bostadsanpassning upphör kommer också förordningen om statskommunalt bostadsanpassningsbidrag att upphöra. Därmed kommer verksamheten med bostadsanpassning att helt och hållet vara en oreglerad verksamhet. Med hänsyn till vad jag tidigare sagt om bostadsanpassningens viktiga roll inom äldre- och handikappomsorgen, anser jag inte att detta är godtagbart." En proposition, med förslag att kommunerna ska vara skyldiga att svara för bostadsanpassningen, ska föreläggas riksdagen under hösten. Det nya regelverket ska träda ikraft samtidigt som det nya generella statsbidraget införs. Det nuvarande statsbidraget för bostadsanpassning m m upphör per den 1 januari KOMMUNALA BOSTADSTILLÄGG TILL FOLKPENSION (KBT) En av regeringen tillsatt kommitté som antagit namnet KBT-utredningen har nyligen avgett sitt betänkande "Bostadsstöd till pensionärer" (SOU 1992:21). Utredningen föreslår i betänkandet att nuvarande regler om kommunalt bostadstillägg till folkpension (KBT) ersätts av bostadsbidrag till pensionärer (BTP) från den 1 juli I betänkandet föreslås också att staten övertar huvudmannaskapet för bostadsstödet från kommunerna samt att stödet blir enhetligt med lika nivåer över hela landet. Enligt förslaget kan förhöjt bostadsbidrag lämnas till pensionärer med handikapp. Systemet med KBH i kommunerna

6 avlöses därmed genom utredningens förslag till den del systemet med KBH omfattar pensionärerna. Finansieringen av det framtida bostadsstödet till pensionärer inom den nuvarande kostnadsramen 8 miljarder kr sker enligt förslaget genom en sänkning av statsbidragen till kommunerna genom ett generellt uttag från kommunsektorn och således inte på kommunnivå. I betänkandet sägs att KBT-utredningen förutsätter att lagen om SKBT samt förordningen om statsbidrag till SKBT får förlängd giltighetstid till och med 30 juni 1993, dvs fram till dess lagen om BTP träder i kraft den 1 juli För första halvåret 1993 gäller nuvarande regler. BIDRAG TILL ALLMÄNNA SAMLINGSLOKALER Bidrag lämnas med 50 % av bidragsunderlaget upp till en lokalyta om högst kvadratmeter för såväl nybyggnad som ombyggnad och upprustning. För lokalytor upp till kvadratmeter lämnas bidrag med 50 % av bidragsunderlaget för de första kvadratmetrarna och med 30 % för arean därutöver. För särskilt angelägna projekt får kostnader för inventarier räknas in i bidragsunderlaget. Ett villkor för det statliga bidraget är att kommunen åtagit sig att lämna bidrag med lägst 30 % av bidragsunderlaget. Bidrag lämnas i mån av medel. För budgetåret 1992/93 ges bidrag till allmänna samlingslokaler med 46 miljoner. Eventuellt kommer riksdagen att bevilja ytterligare medel av sysselsättningsskäl. Dessutom finns ett särskilt bidrag till icke statliga kulturlokaler. För budgetåret 1992/93 uppgår detta till 50 miljoner, varav 25 miljoner har anslagits av sysselsättningsskäl. Boverkets samlingslokaldelegation beslutar om fördelningen och kommer att informera om eventuella ytterligare medel. DET KOMMUNALA FLYKTINGMOTTAGANDET Kommunerna ska från och med den 1 januari 1991 göra individuella planer för flyktingarnas introduktion i det svenska samhället. Systemet för ersättning till kommunerna innebär att kommunerna - utom för vissa kategorier flyktingar - får en schabloniserad ersättning för varje mottagen flykting. Den statliga ersättningen består av följande huvuddelar - grundersättning - schablonersättning Härutöver utgår ersättning i vissa speciella fall - ersättning för vissa särskilda kostnader - ersättning för extraordinära kostnader - ersätting av kostnader för asylsökande - ersättning för sjukvårdskostnader m m. Schablonersättningen ska täcka kommunernas kostnader för ekonomiskt bistånd till flyktingar. Den ska även inkludera kommunernas kostnader för lagstadgad svenskundervisning för vuxna flyktingar. För år 1992 är den nya schablonersättningen kr för flyktingar som fyllt 16 år och kr för barn under 16 år. Beloppen (november) ska justeras årligen med hänsyn till bland annat kostnadsutvecklingen. För ytterligare information om det kommunala flyktingmottagandet hänvisas till cirkulären 1990:36, 116, 135, 153, 1991:14 och 1992:96 GATOR OCH VÄGAR

7 Bidragsgivningen till den statskommunala väghållningen avvecklas från och med De integreras då i det generella statsbidraget. Förändringen gäller anslagen till drift och underhåll av statskommunvägar samt till byggande av länstrafikanläggningar vad gäller byggande av statskommunvägar, byggande av cykelleder samt delar av bidraget till byggande av kollektivtrafikanläggningar. Byggande av statskommunvägar som är riksvägar ska dock även fortsättningsvis ske med medel från riksväganslaget. Bidraget till drift och byggande av enskilda vägar föreslås höjt med 3 % till 648 miljoner kr. På sikt kommer det politiska och ekonomiska ansvaret för den enskilda väghållingen att överföras till kommunerna. TSV föreslås avvecklas som egen myndighet och verkets uppgiter överföras till Vägverket från Kommunerna får ett ökat ansvar för de lokala trafiksäkerhetsfrågorna. KOSTNADSERSÄTTNINGAR M M INTERKOMMUNAL ERSÄTTNING PÅ SKOLOMRÅDET Liksom 1991/92 kan kommunerna använda av en kalkylmodell (Cirkulär 1991:63) för att räkna ut de interkommunala ersättningarna baserat på senaste bokslut. Kommunförbundet återkommer inom kort i cirkulär med förslag på uppräkningsfaktorer från bokslut 1991 till höstterminen 1992 och vårterminen 1993 samt med nya underlag för framräkning av kapitalkostnader. AVGIFT TILL KOMMUNFÖRBUNDET Enligt Kommunförbundets stadgar ska avgift till förbundet för visst år beräknas på dels underlaget för utdebitering av allmän kommunalskatt under nästföregående år och dels statligt tillskott av skatteunderlag för samma år. Detta innebär att avgiften för 1993 beräknas dels på skatteunderlaget för förskott å skatt 1992 (enligt 1991 års taxering), dels på tillskott av skatteunderlag för år För 1992 är avgiften fastställd till 2.7 öre per skatteskrona. Som planeringsförutsättning för arbetet med 1993 års budget gäller en avgift på 2.5 öre per skattekrona, således en sänkning med 0.2 öre jämfört med Vid förbundets kongress beslutades att för kommun med över invånare reduceras skatteunderlaget med 10 % vid avgiftsberäkningen. PERSONALUTGIFTER LÖNER Löpande avtal gäller till Lönekostnadsökningen för halvåret 1993 jämfört med helåret 1992 till följd av det gällande avtalet uppgår till 0.8 %. Till detta kommer kostnad för nytt avtal och löneglidning (cirkulär 1992:82). PERSONALOMKOSTNADER Information om uttagsprocent m m lämnades i cirkulär 1992:10. Uppgiften om PA-KL var preliminär till följd av översyn av pensionssystemet. Viss osäkerhet råder fortfarande om den framtida årskostnaden och härigenom också om kostnaden för den särskilda löneskatten på pensionen. Den preliminära uttagsprocenten på = 3.1 procentenheter får därför gälla tills vidare för 1992 och 1993.

8 Frågan om karensdagar är ännu inte löst. Enligt det diskussionsförslag som presenterats skulle införandet av karensdagar leda till en höjning av arbetsgivaravgifterna med cirka 1 procentenhet. Beslut om detta fattas av höstriksdagen. Arbetsmarknadsavgiften sänks och utbildningsavgiften höjs med 0.04 procentenheter från den 1 juli Observera att övergångsbesämmelserna i SFS 1991:1236 gäller och angivna procentsatser i SFS 1992:382 avser nivåer efter genomförd omfördelning. Totalt kommer alltså 0.12 procentenheter att omfördelas under en treårsperiod med början den 1 juli Tidpunkter för förändringar och avgifternas storlek framgår nedan. Arbetsmarknadsavgiften - 30 juni % 1 juli juni % 1 juli juni % 1 juli % Utbildningsavgiften - 30 juni % 1 juli juni % 1 juli juni % 1 juli % Arbetsgivaravgiftens totala belopp kommer inte att ändras till följd av detta. En preliminär sammanställning av personalomkostnadspåläggen blir som följer. Personalomkostnadspålägg. Preliminära uppgifter A. Anställda enligt kommunala avtal Enligt lag 1. Arbetsgivaravgifter enligt lagen om sociala avgifter (SFS 1981:691) första andra första andra halv- halv- halv- halvåret året året året 1 Sjukförsäkringsavgift Folkpensionsavgift Tilläggspensionsavgift (ATP avgift) Enligt särskild lag 4 Delpensionsavgift Barnomsorgsavgift Arbetsskadeavgift Arbetsmarknadsavgift Arbetarskyddsavgift Utbildningsavgift Lönegarantiavgift Summa arbetsgivaravgifter = (summa lagstadgade avgifter) Enligt kollektivavtal 2 Premiesatser för avtalsförsäkringarna TFA-KL AGS-KL TGL-KL*)

9 Summa premiesatser Prel årskostnad för pensionsavtalet PA-KL Summa avtalsenliga avgifter Övrigt 4 Beräknad kostnad i procent på årslönesumman för lag om särskild löneskatt på pensioner (SFS 1991:687) PO-pålägg totalt *) Den av KFA fastställda premiesatsen (0.50) för TGL-KL är omräknad för att budgetmässigt vara jämförbar med övriga avgifter/ premiesatser. Inte heller för anställda enligt andra avtal föreligger definitiva uppgifter om förändringar inför Tills vidare får vi utgå från uppgifterna för B Anställda enligt andra avtal Omkostnadspålägg 1992 Förtroendevalda, Beredskapsuppdragstagare m fl avtalet (BEA) Summa lagstadgade avgifter Avtalsgruppsjukförsäkring (AGS) Arbetsskadeförsäkring (TFA) Särskild tilläggspension (STP) Tjänstegruppliv (TGL-KL) Summa avtalsenliga avgifter PO-pålägg totalt Information om förändrade förutsättningar på detta område kommer fortlöpande att lämnas i cirkulär. Personalomkostnader ingående i statsbidragsunderlaget för sysselsättningsbefrämjande åtgärder (beredskapsarbeten, inskolningsplatser m m) fastställs schablonmässigt av arbetsmarknadsstyrelsen som procent av lönekostnaderna. Procentsatserna är följande (AMSFS 1992:2). Procent A Arbetstagare med statligt reglerad anställning enligt ITP-planen 44 C Särskilda inskolingsplatser sysselsatta i beredskapsarbete B Arbetstagare med tilläggspension 6 D Övriga inklusive För gruppen D kan pålägg i stället göras på lönekostnaden exklusive semesterlön med 61 %. Bidragsgrundande lönekostnader utgörs av kontant utbetald bruttolön inklusive sjuklön och semesterlön (lönekostnad) plus lönebikostnad. UTBETALNING AV PENSIONER GENOM KOMMUNERNAS PENSIONSANSTALT (KPA)

10 Kommunalanställda har pensionsrätt enligt bestämmelserna i kollektivavtal om pensioner PA-KL (PAK) eller enligt tidigare gällande pensionsreglemente (KPR). I speciella fall förekommer pensionsrätt enligt andra bestämmelser. Budgetering av kommunens andel av kostnaderna för pensionsförmåner som ska utbetalas av KPA under 1993 kan lämpligen ske med ledning av en särskild rapport från KPA med förteckning över pensioner utbetalade under juni månad PENSIONSKOSTNAD OCH PENSIONSSKULD Referensgruppen i redovisningsfrågor föreslår i anvisning nr 1B, Redovisning av pensionsskuld, att pensionsskulden redovisas som en långfristig skuld i balansräkningen. Beräkning av in- och utgående pensionsskuld med schablonmetod kan ske med ledning av cirkulär 1992:29. Pensionskostnaden för budgetåret utgörs av ökningen av pensionsskulden under året plus årets pensionsutbetalningar. Pensionskostnaden ska enligt referensgruppen kostnadsföras i resultaträkningen. I fråga om pensionsskuldens hantering i resultatbudget och eventuell balansbudget hänvisas till referensgruppens anvisning (utskickad till ekonomikontoren jan/feb 1991). ÖVRIGT KAPITALKOSTNADER Begreppet kapitalkostnad avser en årlig finansiell ersättning till kommunens finansförvaltning från övriga förvaltningar som disponerar anläggningskapital. Kommunförbundet har från och med 1984 föreslagit kommunerna att tillämpa den s k reala annuitetsmetoden för beräkning av kapitalkostnader. Den reala annuitetsmetoden innebär att de årliga annuitetsbeloppen beräknas utifrån en real ränta på 4 %. Annuitetsbeloppen justeras sedan årligen i förhållande till förändringar i konsumentprisindex. Metoden ingår som ett viktigt led i förbundets arbete med att skapa enhetligare redovisningsregler eftersom de skilda, tidigare tillämpade beräkningsmetoderna försvårat analyser och jämförelser av olika verksamheter. För beräkning av kapitalkostnader i 1993 års budget hänvisas till cirkulär 1992:28. Cirkuläret innehåller bland annat en lathund för beräkning av kapitalkostnader i 1993 års budget samt olika uppräkningstal. RÄNTOR På vissa utlämnade lån till samhällsföretag (se cirkulär 1992:16) uppgår räntan till 13.3 % för perioden till och med Beträffande administrativa räntor (internränta, kommunlåneränta), se cirkulär 1992:23, 1992:28 och 1992:16. BALANSBUDGET I kommunallagens ekonomikapitel sägs att en kommuns ekonomiska ställning vid budgetårets utgång ska anges. Detta görs lämpligen genom att en budgeterad balansräkning görs. Detaljeringsgraden i en balansbudget kan naturligtvis inte vara densamma som i en balansräking. En grövsta indelning kan vara att ange de beräknade summorna för summa tillgångar, summa skulder och eget kapital. Högre detaljeringsgrad med angivande av t ex omsättingstillgångar, anläggningstillgångar, kortfristiga skulder, långfristiga skulder och pensionsskuld förhöjer dock informationsvärdet.

11 KONTAKTPERSONER FÖR KOMPLETTERANDE UPPLYSNINGAR Förfrågningar på speciella avsnitt i budgetcirkuläret besvaras enligt följande: - kommunalskatt och Finanssektionen statsbidrag - löner Jane Granström, Britta Hagberg Lilian Gynne, moms Ronnie Peterson, Jan Svensson, skolan Mats Söderberg barnomsorg Ylva Winberg, äldreomsorg Gert Alaby, kommunalt bostadstillägg Bernt Öberg (KBT, KBH m m) - bostadsbidrag till P-O Nylander, barnfamiljer m m - asyl- och flyktingärenden Tommy Holm, gator och vägar Bengt Skagersjö, personalomkostnader Ingmar Rosén, försäkringskostnader Bengt Pewe pensions- och Björn Larsson, kapitalkostnader Lennart Olsen Anders Nilsson, lån Håkan Skötte, redovisningsfrågor Anders Nilsson Anneli Lagebro Ytterligare exemplar av cirkuläret kan beställas från Kommunförbundets expedition, tfn ,