STÅNDORT OCH VÄXTVAL PÅ TAKTERRASSER

Transkript

1 SJÄLVSTÄNDIGT ARBETE VID LTJ- FAKULTETEN, SLU Sveriges lantbruksuniversitet Landskapsingenjörsprogrammet Alnarp hp STÅNDORT OCH VÄXTVAL PÅ TAKTERRASSER Sara Jönsson

2 SLU, Sveriges lantbruksuniversitet Självständigt arbete vid LTJ- fakulteten Fakulteten för landskapsplanering, trädgårds- och jordbruksvetenskap, LTJ Författare: Sara Jönsson Titel: Ståndort och växtval på takterrasser Nyckelord: Ståndort, takterrasser, takträdgårdar, roofgardens, urban miljö, växtval. Handledare: Elisabeth Lindkvist, Område landskapsutveckling fakulteten för landskapsplanering, trådgård och jordbruk, SLU Examinator: Eva-Lou Gustafsson, Område landskapsutveckling fakulteten för landskapsplanering, trädgård och jordbruk, SLU Kurstitel: Examensarbete för landskapsingenjörer Kurskod: EX 0359 Omfattning: 15 hp. Nivå och fördjupning: C-fördjupning Utgivningsort: Alnarp Utgivningsår: 2010 II

3 Förord Detta arbete är skrivet inom landskapsingenjörsprogrammet vid Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) i Alnarp. Arbetet motsvarar 15 högskolepoäng och är skrivet på C-fördjupning inom ämnesområdet landskapsplanering. Jag vill tacka min handledare som har hjälpt mig under arbetets gång. Jag vill även tacka de yrkesfolk som tagit sig tid och ställt upp på intervjuer. Fotografierna i arbetet är tagna av författaren och bilderna i arbetet är ritade av författaren. Sara Jönsson III

4 IV

5 Sammanfattning Syftet med detta arbete har varit att skaffa mig mer kunskap om hur ståndorten ser ut för växter på takbjälklag och utefter detta veta vilka växtval som ska göras, för ett väl fungerande resultat. Jag har utgått från ett antal frågeställningar som har använts såväl genom litteraturstudien som under intervjuerna. Dessa frågor har uppkommit på olika vis, vissa frågor har jag funderat över tidigare och andra har jag kommit fram till under arbetets gång. Hur ser ståndorten ut på takbjälklag? Hur går vi tillväga för att få en fungerande växtbädd för växterna på takbjälklag? Vad finns det för positiva respektive negativa aspekter för anläggning på takbjälklag? Vad bör vi ha i åtanke vid val av växter för takbjälklag, vilka växter föredras och vilka väljs bort, vilken växtkvalitet är att föredra? Takträdgårdar är något som har funnits under en lång tidsperiod men i en annan form en de som finns idag. Sättet man bygger och utformar takträdgårdar på idag är däremot ett nytt koncept, det var inte förrän under första världskriget som man började utveckla takträdgårdarna på det vis vi ser idag. De första exemplaren har ofta problem med läckage in i byggnaden och växterna lever under svåra förhållanden. Sedan dess har de ständigt förbättrats och fler och fler nya metoder börjar användas för såväl byggnadens bästa som för växternas. Takträdgårdar anläggs ofta på platser där det är begränsade ytor, som till exempel taken på bilgarage, detta är en vanlig plats där takträdgårdar anläggs. Vad som främst skiljer en takträdgård från en vanlig markanläggning är att det finns ingen kontakt med den befintliga underliggande marken och har därmed ingen kontakt med grundvattnet. En begränsad jordvolym på grund av byggnadens lasttålighet är också något som skiljer dem åt. Det finns både fördelar och nackdelar med att anlägga trädgårdar på taken. Den främsta fördelen är för människans trivsel, för vårt välbefinnande är det viktigt med växtlighet i staden. Dagvattenfördröjningen är en fördel, vid kraftiga regnskurar tar växtbäddarna upp stora mängder vatten som sedan avdunstar successivt. För ett fungerande ekosystem är växtlighet viktigt. Den främsta nackdelen med takträdgårdar är att det är dyrt att anlägga dem och även dyrt att sköta dem. Ståndorten på en takträdgård är ofta en solig plats med växtbäddar som lätt utsätts för torka under sommaren och kan lätt bli vattenmättade under vintern. Detta medför ett svårt växtval då ståndorten kan vara så varierad. Vad som är viktigt på en takträdgård är en fungerande dränering som motverkar översvämning i växtbäddarna. För att underlätta för växterna och inte ha en så varierande ståndort sommartid som vintertid, är att som sagt ha en bra dränering som motverkar översvämning. Vad som också är bra för att motverka den torka som kan förekomma är att stödbevattna. V

6 Vad som alltid bör beaktas är växtvalet på takträdgårdarna, rätt växt för rätt plats. Exempelvis växter som kräver mycket vatten eller har ett djupt rotsystem bör undvikas helt, då de inte kommer klara sig på en ståndort som denna. Vad gäller kvaliteten på växterna när de ska planteras så bör mindre kvaliteter användas då dessa lättare anpassar sig till ytan. De har en mindre rotklump, vilket gör det lättare att plantera då de får plats i den lilla växtbädden. Kostnaderna för en takträdgård är något som bör belysas, trots att det är både dyrt att anlägga en takträdgård och sköta den så finns det ekonomiska fördelar också. Vilket kan vara att växtlighet på taken kan förlänga takets livslängd. Det som påverkar att taket föråldras är UVljuset, vilket inte kommer genom en växtbädd. Därför kan ett tak med vegetation på bli upp till tre gånger så gammalt som ett tak med exempelvis papp eller plåt på. VI

7 Innehållsförteckning 1. Inledning Bakgrund Syfte Frågeställningar Avgränsningar Metod Begrepp Historia Takträdgårdarnas historia Anläggning av takträdgårdar Var anläggs takträdgårdar? Vad skiljer en takträdgård från en vanlig markanläggning? Växtförhållanden på en takträdgård Kostnader Takträdgårdar i Tyskland och Schweiz Fördelar och nackdelar med takträdgårdar Fördelar Nackdelar Ståndort Klimat och mikroklimat Faktorer som påverkar klimatet Stadens klimat Dränering och Avvattning Dränering och Avvattning på takterrasser Växtval Faktorer att ta hänsyn till vid val av växtmaterial Jord & Växtbädd Skötsel Växtkvalitet Vinterkyla Bevattning Växter VII

8 8.1 Växtfysiologi och Växtval Växternas näringsupptagning Växtlista Resultat av intervjuer och litteraturstudie Resultat & Diskussion Källförteckning VIII

9 1. Inledning 1.1 Bakgrund Något som jag har intresserat mig av under utbildningen har varit de tuffa växtförhållanden som finns i urban miljö. Det byggs byggnader på stora ytor vilket medför att naturliga grönytor minskar. Detta kan lösas genom att anlägga grönytor på byggnader. Det kan vara en bra lösning men den är ofta mer påfrestande för växterna, vilket beror på att de växer i en tunn växtbädd för att minska belastningen på taken. Växterna lever under svåra förhållanden i de flesta fall, ofta med extrem torka under sommarhalvåret och ofta väldigt fuktig miljö under vinterhalvåret. De är även mer utsatta för tjäle då det tunna jordlagret kan bli helt genomfryst under vintern. På mark med ett icke begränsat jorddjup så förekommer tjäle vilket innebär att vattnet i marken fryser. Skillnaden här är att vattnet fryser till ett visst djup, men under detta djup är vattnet i marken inte fryst. På en takträdgård där jorddjupet är begränsat så kan vattnet frysa i hela jorddjupet, vilket innebär att förhållandena för växterna som växer här kan vara svåra. Växter är viktigt för människan och miljön, därför är det vara av betydelse att utöka växtligheten i så stor utsträckning som möjligt i staden. Detta tycker jag är mycket intressant och väldigt nödvändigt att lära sig mer om. 1.2 Syfte Syftet med examensarbetet var att ta reda på hur växtförhållandena såg ut för lignoser på takbjälklag Frågeställningar Hur ser ståndorten ut på takbjälklag? Hur går vi tillväga för att få en fungerande växtbädd för växterna? Vad är positivt respektive negativt för växter på takbjälklag? Vad bör vi ha i åtanke vid val av växter för takbjälklag, vilka växter föredras och vilka väljs bort, vilken växtkvalitet är att föredra? 1.3 Avgränsningar Arbetet är begränsat till ståndorten och växtligheten på tabbjälklag och inriktningen är främst på lignoser. Jag har valt att inte fördjupa mig i den konstruktionsmässiga uppbyggnaden i detalj, eller den estetiska utformningen. Inriktningen gör att jag ser det ur växternas synvinkel och inte byggnadens. Något som också har valts bort är att utgå från tysk litteratur i litteraturstudien. Detta hade varit bra att utgå från då Tyskland både har kommit längre i utvecklingen av takträdgårdar och för att källorna kan vara mer uppdaterade än de svenska. Jag blev tvungen att välja bort detta då tiden var begränsad och mina kunskaper i tyska inte räckt till för att få ett tillförlitligt material. 1

10 1.4 Metod Till största delen är arbetet uppbyggt av litteraturstudier, den andra delen är uppbyggd av intervjuer som är utförda på olika vis, genom personliga möten, telefonintervjuer och intervjuer via mejl. Jag har även varit ute och besökt takträdgårdar som de personer vilka intervjuats har projekterat och/eller anlagt. Intervjuerna ansåg jag var en viktig del i arbetet för att få en korrekt och rättvis uppfattning om hur det verkligen fungerar i praktik en. I litteraturstudien har litteratur sökts i flera databaser, främst via SLU bibliotekens databaser LUKAS och LIBRIS. Sökorden jag har använt har varit bland annat takträdgårdar, takbjälklag, gårdsbjälklag, vegetation och gröna tak. Litteraturen jag har funnit och utgått från i mitt arbete har varit främst böcker och tidsskrifter. Personerna jag intervjuade fick jag hjälp av min handledare att välja ut. Personerna har arbetat mycket med anläggning av takterrasser, vilket var orsaken till att de valdes. Platserna som jag valde att besöka och ha med i mitt arbete var platser som projekterats och/eller anlagts av de personer jag intervjuade. 1.5 Begrepp Uttrycket takträdgårdar används mycket i arbetet och då syftas främst på trädgårdar och bostadsgårdar på takbjälklag. Takträdgårdar innebär ofta att det är en trädgård på ett högt beläget tak, men i mitt arbete fokuseras mer på trädgårdar och bostadsgårdar som är belägna närmre marknivån som exempelvis på taken till bilgarage. När uttrycket växter används syftas i första hand på lignoser, vedartade växter som träd och buskar. 2

11 2. Historia 2.1 Takträdgårdarnas historia Att anlägga takträdgårdar är inget som är nyligen påkommet. Den första kända historiska referensen är The ziggurats of ancient Mesopotamia som byggdes runt 600 år f.kr. De är tempeltorn som byggdes i Mesopotamien, som är byggda av soltorkat tegel och byggda i olika våningar som successivt blir mindre. (NE, 1996) Under mitten av talet började folk att lägga jord på taken till sina hem och sedan så gräs i detta som isolering. Detta gjordes främst i Norge som har kalla vintrar. (Osmundson, 1999) Figur 1. Skiss över den första kända typen av takträdgård, The ziggurats of ancient Mesopotamia. Något som ofta glöms bort är att husens tak har använts under mycket lång tid, till exempel till teater, fester och liknande, men själva uttrycket takträdgård uppstod inte förrän på talet i Sverige. Det finns endast ett par takträdgårdar som uppkom före andra världskriget vilka har haft stort inflytande på dagens takträdgårdar och har till viss del varit avgörande för sättet vi utformar takträdgårdar på idag. (Osmundson, 1999) Under 40-talet och 50-talet byggdes ett antal halvprivata takträdgårdar, men inte förrän på 60- talet, under den stora byggrushen, började det bli mer och mer vanligt. Platser där det anlades takträdgårdar först var högexploaterade bostadsområden. Till dessa krävdes parkeringar för de boendes bilar, även till kontorsbyggnader krävdes parkeringsytor för de anställda. Vanligt var och även är idag att det byggdes underjordiska parkeringsgarage för att utnyttja all yta maximalt. På dessa parkeringsgarage anlades en bostadsgård eller annan typ av takträdgård. (Hjelte, Karlsson & Lorentzon, 1985) I Tyskland har man kommit långt med takträdgårdarnas utveckling, då alla material som används måste testas och godkännas för att få användas. I Schweiz har man byggt takträdgårdar under längre tid och i större skala än i Sverige. (Hjelte, Karlsson & Lorentzon, 1985) 3

12 3. Anläggning av takträdgårdar 3.1 Var anläggs takträdgårdar? Takträdgårdar finner man oftast i staden då de byggs på grund av att det finns ett begränsat utrymme. På landsbygden finns utrymme för trädgårdar i marknivå. Det är vanligt att man anlägger takträdgårdar på underjordiska byggnader som tillexempel bilgarage. Ofta kamoufleras garagen av de vackra trädgårdarna ovanpå och smälter in i omgivningen. Något som måste beaktas är att det ser annorlunda ut under mark och växterna har helt andra förutsättningar än växter som inte står på takbjälklag. Takträdgårdarna ökar ständigt vilket beror på att städerna utvidgas och därmed minskar grönytorna. För att öka växtligheten i staden placeras växterna där platsen finns vilket är taken. (Osmundson, 1999) Figur 2. Bild på ett underjordiskt bilgarage där växtligheten från takträdgården syns ovanpå. 4

13 Vid en anläggning av en takträdgård måste flera saker tas i beaktning, se figur 3. Planering/design Beställarens behov och förväntningar Budget Livslängd Tillgänglighet och säkerhetsaspekter Läge- mikroklimat och utsatthet Maxtemperatur och minsta temperatur Takträdgårdens vikt och jorddjup (Snodgrass & Snodgrass, 2006) Johan Thiberg på Veg Tech menar att det första man bör tänka på vid anläggning av en takträdgård är först och främst takets förutsättningar rent tekniskt, vad taket tål för belastning. Sedan bör man se hur dagens dränering av taket ser ut, hur vattnet rinner och var det tar vägen. Man måste även se till att det finns ett välfungerande tätskikt på taket, under växtbädden som fyller sin funktion och inte är skadat på något vis. Dessa saker måste göras innan själva planeringen för takträdgården kan starta 1. Figur 3. Bild på hur jorden förbereds på en takträdgård för anläggning av gräs. 3.2 Vad skiljer en takträdgård från en vanlig markanläggning? Trots att takträdgårdar till utseendet kan se ut som vilken anläggning som helst, är det mycket som skiljer en takträdgård från en vanlig markanläggning. Några utav de främsta skillnaderna är att: Det finns ingen kontakt med den befintliga terrassen Det finns ingen inverkan från grundvattnet Det är en begränsad jordvolym på grund av konstruktionens lasttålighet Det är begränsad valmöjlighet vad gäller växtmaterialet på grund av ståndorten Det är viktigt med en fungerande dränering då takträdgårdar i princip fungerar som en bassäng med avlopp. (Hjelte, Karlsson & Lorentzon, 1985) 1 Intervju med Johan Thiberg, civilingenjör på Veg Tech Bygg,

14 3.3 Växtförhållanden på en takträdgård De extremt tunna jordlagren på en takträdgård medför problem för växtligheten, för att få en tjockare växtbädd utan en högre vikt så kan lättviktsmaterial användas. Växtbäddens tjocklek kan ökas genom att blanda jorden med lättviktsmaterialen leca eller pimpsten, vilket har gjorts under längre tid, dock får jorden förmodligen sämre fysikaliska egenskaper. (Gustafsson, 2005) Vissa träd är kända för sina intensiva rötter till exempel pil och poppel, dessa skjuter iväg sina rötter långa sträckor på jakt efter vatten. Detta bör beaktas då det finns risk för rotinträngning i tätskiktet. För att förhindra detta så gott det går, finns rotskyddsmattor vilka läggs på tätskiktet, se figur 4. (Hjelte, Karlsson & Lorentzon, 1985) Figur 4. Bild av pågående uppbyggnad av en takträdgård. Här rullas en tätskiktsmatta ut som sedan smälts ihop med värme, detta för att skydda konstruktionen mot rotinträngning och fukt. Det är inte bara av estetiska skäl som det är viktigt med en ogräsfri jord, utan även av ekonomiska skäl då ogräs är en av växternas värsta fiender. Detta beror på att ogräset konkurrerar om vatten, luft och näring. Anledningen till att ogräset är en så stor konkurrent är för att ogräsets rötter har större framgång att snabbare ta åt sig näring i jorden. Mycket ogräs medför mycket skötsel och i värsta fall kan ett bortfall av växter också finnas. (Hjelte, Karlsson & Lorentzon, 1985) Vid plantering av växter är det viktigt att det sker tillräckligt tidigt på säsongen så växterna hinner rota sig innan den första frosten kommer, då denna kan vara dödlig för de nyplanterade växterna. På ett tak där det är begränsad jordvolym så är detta mycket viktigt. (Snodgrass & Snodgrass 2006) 6

15 3.4 Kostnader Det är stora kostnader kring anläggning av en takträdgård, men pengar kan även sparas. Detta då energikostnaderna minskas på grund av att temperaturen jämnas ut, en takträdgård släpper inte ut värmen på vintern och släpper inte in värmen på sommaren (Osmundson, 1999). En takträdgård kan också förlänga takets livslängd med upp till två till tre gånger så länge som tak av vanligen använda material som takpannor eller takpapp. Detta beror på att det som förstör tak och dess tätskikt är UV-strålningen vilket gör materialet sprött och stelt vilket leder till att materialet spricker. En annan anledning till att taken spricker och blir otäta är att taket utsätts för stora temperaturvariationer som orsakar mekaniska spänningar. Detta förhindrar en takträdgård då den effektivt minskar UV- strålning och temperaturvariationen avsevärt. (Nyström, 1997) Däremot uppstår andra problem på takträdgårdar, ett stort problem är rotinträngningar i dräneringen och byggnadens tätskikt, då växternas rötter tränger sig in i jakt på vatten och näring. Dessa problem har varit stora i främst äldre takträdgårdar. Tidigare har tätskiktet varit fäst som mer eller mindre lösa mattor på takkonstruktionen vilket medför att en läcka kan vara svår att lokalisera. I princip kan hela trädgården behöva tas bort för att finna läckan. Dagens konstruktioner är täta mattor som fästs på hela taket, dessa tar inte skada av redskap, penetrering av växtrötter och liknande. Rotskyddsmatta är en matta som kombineras med den andra tätskiktsmattan och ska skydda byggnaden från rotinträngning. Dessa är limmade på taket så om det skulle uppstå en läcka så läcker det igenom där hålet är beläget, vilket innebär att en lättare lagning kan genomföras, vilken är mindre kostsamt. (Osmundson, 1999) 3.5 Takträdgårdar i Tyskland och Schweiz Tyskland och Schweiz har haft den största utvecklingen på material och på forskningssidan kring takträdgårdar (Hjelte, Karlsson & Lorentzon, 1985). I Sverige följs installationen av vegetationsklädda tak den tyska traditionen (Emilsson, 2006). I Tyskland är de ansvariga för landskapsutvecklingen ( FLL - Forschungsgesellshaft Landschaftsentwicklung Landschaftsabau) vilket innebär att de arbetar med olika riktlinjer, planering och installationer. År 2001 hade 14% av Tysklands platta tak blivit gröna tak. Schweiz utvecklar också ständigt de gröna taken och kräver numer att 25% av all nybyggnation måste ha gröna tak. Dessa planteringskrav på gröna tak krävs av flera olika anledningar som estetiska värden, vattenfiltration, vattenavrinning, klimatutjämnande eller biologisk mångfald. Vegetation är även luftrenande vilket innebär att i områden med mycket bilar och industrier absorberar växternas löv orenheter, renar luften, producerar syre och bidrar till förbättrad luftkvalitet. En annan anledning till kravet kring gröna tak kan vara den biologiska mångfald, då det blir ett habitat på taken för bland annat fåglar och insekter där vegetationen är ett skydd för dessa. (Snodgrass & Snodgrass, 2006) 7

16 4. Fördelar och nackdelar med takträdgårdar 4.1 Fördelar Ökningen av takträdgårdar kan ha en avgörande roll i att bevara ett fungerande ekosystem, speciellt i tätbebyggda områden, där luften ofta är förorenad. Växter hjälper till att öka luftfuktigheten och att bibehålla en god luftkvalitet, de har en avgörande roll då bladen absorberar koldioxid och avger sedan syre via fotosyntesen. (Osmundson, 1999) Hårdgjorda ytor är vanligt förekommande på takträdgårdar så som asfalt, betong och annan markbeläggning, dessa material absorberar och behåller värmeenergin. Därmed är växter betydande på en takträdgård då växter avdunstar stora mängder vatten och större träd ger även skugga vilket svalkar och bidrar till ett jämnare klimat. En annan fördel är att belastningen på dagvattensystemen inte blir så stor vid kraftiga regnskurar och smältande snö, då växtbäddarna tar upp vatten och håller kvar det för att sedan avdunsta det successivt, stor mängd vatten tas även upp av växterna i växtbädden (Osmundson, 1999). Trädkronan kan hindra mer än hälften av nederbörden att nå marken direkt. Vattnet droppar sedan ner successivt från trädets dropplinje, ibland kan det ta flera timmar för allt vatten att nå marken (Glaumann & Nord, 1993). Inne i byggnaderna bildas en behagligare temperatur, då snabba temperatursvängningar dämpas och extremt höga och låga temperaturer försvinner då takträdgårdar med sin växtbädd fungerar som isolering och ger ett bättre inomhusklimat jämfört med en traditionell takbeläggning. Det ger en energibesparing på uppvärmnings och ventilations kostnader. Vattenbalansen i städerna skulle förbättrats om antalet takträdgårdar ökar, då kan dagvattenoch avloppssystemen se helt annorlunda ut än vad de gör idag. Takträdgårdarna skulle fungera som ett fördröjningsmagasin och ledningarna som ofta är underdimensionerade hade inte belastats så kraftigt, då växtbäddarna hjälper till att minska belastningen. Vattnet i ledningarna skulle vara renare då det filtreras genom växtbäddar. (Hjelte, Karlsson & Lorentzon, 1985) Som nämnts tidigare ökar livslängden för taken med vegetation på, detta menar Nyström (1997) är på grund av att det som förstör våra tätskikt på vanliga tak är UV-ljuset från solljuset. Detta åldrar materialet så det blir stelt och sprött och tillsammans med de mekaniska spänningar ett vanligt tak har pågrund av temperaturvariationer så spricker det. Vegetationen som växer på tak skyddar taken mot det skadande UV-ljuset och minskar kraftiga temperaturvariationer avsevärt. Detta medför att taket kan bli två till tre gånger så gammalt som ett vanligt tak. 8

17 Fler Fördelar: Ökad syrehalt i luften Binder stoft Kan minska buller Klimatutjämnande: minskar UV-strålningen och extrem temperatur variation, ger högre luftfuktighet Kan minska vindhastigheten Minskar vattenavrinningen och ger renare vatten i ledningsnätet (Hjelte, Karlsson & Lorentzon, 1985) Figur 5. En välfungerande växtlighet kan medföra att regnvattnet blir fördröjt och når inte dagvattenbrunnarna så snabbt. 4.2 Nackdelar Kostnaderna är främsta anledningen till att undvika anläggning av en takträdgård. Själva anläggningen är dyr och det finns många faktorer att ta hänsyn till vid en nybyggnation eller ombyggnad, även om detta kanske inte är specifikt för takträdgårdar. I figur 6, ser ni en ombyggnad där de befintliga träden ska bevaras. En annan stor kostnad är skötseln som bör utföras exemplariskt för ett lyckat resultat, växter som inte trivs i miljön de växer i ser ofta risiga och tråkiga ut. En väl utförd skötsel innebär också högre kostnader. (Nyström, 1997) De tunna jordlager som finns på en takträdgård innebär bland annat att växterna är dåligt förankrade i växtbädden (Gustafsson, 2005), därför bör inte stora träd användas (Osmundson, 1999) då dessa lättare välter vid till exempel kraftiga vindar (Gustafsson, 2005). 9

18 Något som ingår under skötseln men bör belysas en extra gång är bevattningen. Växtligheten på takträdgårdar har en extremt torr växtbädd som snabbt torkas ut då jorddjupet är tunt. Detta kan medföra att stödbevattning måsta utföras under torra perioder på året. Ett problem som också har varit stort är läckande tätskikt på takterrasserna, detta innebär stora kostnader att reparera. Dagens tätskikt är mycket hållbarare, skulle det läcka genom så läcker det där hålet är beläget, vilket innebär en smidigare och ej så kostsam lagning 2. Figur 6. Äldre träd på en takträdgård under ombyggnad som ska bevaras. 5. Ståndort 5.1 Klimat och Mikroklimat Klimatet skiljer sig mycket beroende på var man befinner sig och de olika platserna har olika förutsättningar, orsakade av det specifika läget. Detta måste beaktas vid allt från projektering till skötsel. Det som påverkar är: Solsken Skugga Vindar (Osmundson, 1999) 2 Intervju med Johan Slagstedt, landskapsingenjör på EGM Entreprenad AB,

19 Solsida Skuggsida Figur 7. Skiss som visar hur mycket klimatet kan skilja sig bara på andra sidan gatan, vilket påverkar trädens utveckling. På takträdgårdar kan solen vara ett stort problem då takträdgårdar ofta är exponerade. Växterna utsätts för extrem torka om ingen stödbevattning utförs, träden kan inte heller nå grundvattnet för att tillfredsställa sina vatten- och näringsbehov, då de står på ett takbjälklag. Det kan även vara obekvämt att vistas på en yta som är extremt solexponerad, därför kan det vara lämpligt att plantera lignoser på takträdgården som kan ge vandrande skugga. Materialen man väljer till all utrustning och markanläggning är också av stor betydelse, då mörka material drar åt sig sol och absorberar värme. Som nämnts tidigare ger både växtbäddar och växtlighet svalka både genom fukt och skugga. (Osmundson, 1999) Det skiljer sig mycket mellan takträdgårdar då de både kan vara belägna högt upp ovanför marken, men de kan också vara belägna i marknivå. De lägre placerade takträdgårdarna har ofta höga byggnader placerade i anslutning till trädgården vilket kan leda till mycket skugga och blir därför en sval plats att vistas på. De flesta takträdgårdar är dock solexpoenerade vilket i många fall är att föredra och hellre skapa skugga med hjälp av träd och buskar. Detta är för många en mer behaglig yta att vistas på. (Osmundson, 1999) Byggnader kan skapa olika typer av stormgator, antingen kan vinden bromsas eller så kan den öka och bli väldigt kraftig, den kan även byta riktning. Detta kan vara ett stort problem och framförallt måste växterna som är placerade på takträdgården tåla detta. Växtlighet kan användas för att bromsa upp och försvaga vinden där det blåser kraftigt. I dessa olika lägen är det viktigt att tänka på vilken växtlighet man väljer, att de passar för växtplatsen, att de inte blir för stora, att de kan etablera sig och bli långlivade och trivas på växtplatsen. (Osmundson, 1999) 11

20 5.2 Faktorer som påverkar klimatet De som planerar vår närmiljö kan påverka klimatet, genom hur och var hus byggs. De kan skapa ett varmt eller svalt läge beroende på hur husen är belägna. Höga hus och hur de ligger i förhållande till varandra kan dra ner vindhastigheten och öka temperaturen eller tvärtom. Anlägger man en park eller planterar ett träd så förändras klimatet, det handlar om små men betydelsefulla klimatförändringar. Det som påverkar klimatet är ljus, fukt, värme vind och temperatur. Det som växtligheten kan påverka är sol/skugga, vindhastighet, luftfuktighet och markens upptagning och lagring av värme. Under en varm dag kan klimatet i en park vara flera grader lägre än i ett stenkvarter. (Glaumann & Nord, 1993) Alla vegetationsklädda tak kan inte beskrivas som fördelaktiga för miljön. Värdet av vegetationen på en takträdgård är beroende av design/utformning och underhåll. (Emilsson, 2006) Under vintern spelar snötäcket en stor roll för de vedartade växternas förmåga att övervintra. Dess värmeisolerande förmåga gör att tjälen inte tränger så djupt ner i marken. Detta gör att vissa växter har lättare att överleva i Norrland än i Skåne där de ofta blir utsatta för frost växlande med regn. (Osmundson, 1999) Under dagen absorberar marken upp en del av den solvärme som når markytan, den leds vidare neråt och lagras i marken. Under natten kyls markytan ned, då strömmar lagrad värme upp till ytan där den avdunstar. Denna värmelagring har stor betydelse för temperaturutjämningen under dygnet och även under hela året. (Osmundson, 1999) 5.3 Stadens klimat Takträdgårdar är belägna i staden, det är här man tvingas att anlägga trädgårdar på taken då markytan är begränsad. Klimatet skiljer sig i staden i jämförelse med landsbygden, ofta är det mycket varmare i staden. Det kan bland annat bero på alla byggnader som är uppvärmda under vintertid, byggnader kan läcka en del av denna värme och värma upp omkringliggande ytor. Även markbeläggningar som gator och torg skapar ett varmare klimat då dessa absorberar värmen från solljuset och avger därmed värme. Fasader absorberar mer solvärme än vad marken gör, den soliga sidan kan skilja sig flera grader från den skuggiga sidan. (Glaumann & Nord, 1993) Luften är mer förorenad i staden på grund av avgaser som släpps ut av all trafik. Detta bör förbättras med hjälp av att plantera in mer växtlighet i staden, då de renar luften. Även markytorna är begränsade ytor därför är ett bra alternativ att plantera på taken. (Glaumann & Nord, 1993) Ofta ger inte takträdgården i sig upphov till en speciell ståndort utan det är ekonomiska ramar som kan begränsa hur resultatet blir, konstruktionsmässiga utgångspunkter och yrkeskompetens som har stor betydelse för vilken ståndort det blir på platsen. Ofta har dock takträdgårdar i allmänhet en växtbädd som snabbt torkar ut pågrund av det tunna jordlagret, men detta är inget specifikt för alla takträdgårdar. Takträdgårdarna har varit under ständig utveckling sedan de första takträdgårdarna anlades. De växter som tillhör slutstadiet i successionsordningen har inte kunnat redovisas då det är väldigt ovanligt i och med att den typen av takträdgårdar som finns och byggs idag inte är så gamla. (Glaumann & Nord, 1993) 12

21 6. Dränering och Avvattning 6.1 Dränering och Avvattning på takterrasser God dränering med en bra avvattning är en avgörande faktor för att växtligheten ska kunna utvecklas. Om dräneringslagret är igentäppt eller om det inte finns någon dränering alls kan kraftig nederbörd leda till översvämning i växtbäddarna och ta död på växter. Det är i längden billigare att utföra en god dränering, uppbyggd av stenkross eller lättviktsmaterial från första början istället för att sedan utföra dyra reparationer. Lika viktigt som ett fungerande dräneringslager är att det finns dagvattenbrunnar anslutna till dräneringslagret som kan samla upp och avleda överflödigt vatten. Fungerar inte dagvattenbrunnarna så mister dräneringslagret sin funktion. Det är även viktigt att det finns ett filter i brunnarna, annars kan det rinnande vattnet ta med sig jord eller andra partiklar som kan täppa till dagvattenbrunnarna. (Osmundsson, 1999) Dräneringslager är nödvändigt på takträdgårdar med vegetation, det är också viktigt att detta lager inte är kapillärbrytande. Materialet i dräneringslagret kan vara drängrus eller stenkross, det finns även dränskivor för takträdgårdar som består av sammanpressade eller limmade styroporkulor, som är en typ av plastkulor, dessa fungerar bra och har extremt låg vikt. (Hjelte, Karlsson & Lorentzon, 1985) Veg Tech har ett färdigt dräneringssystem som kallas Nophadrain, vilket är en dräneringsmatta. Dessa är CE märkta och godkända som dräneringsskikt vid vegetationsuppbyggnader på tak. Nophadrain är ett effektivt och välbeprövat dräneringsystem med låg vikt och minimal bygghöjd. Det klarar lång tid av hög tryckbelastning och skyddar dessutom tätskiktet mot nötning och mekaniska skador. Nophadrain är en formpressad, profilerad matta av polystyren. (Veg Tech, 2009) Överflödigt regn och smältvatten måste avledas från vegetationsytorna på en takträdgård för att förhindra att växtligheten blir stående i vatten. För att göra detta på ett effektivt sätt finns det en lutning på takytan som leder mot brunnar vilka är anslutna till byggnadens dagvattensystem. För att få en så välfungerande avvattning som möjligt så är det viktigt att: Arbetet är noggrant utfört av yrkeskunniga Att det är en noggrann kontroll både från beställare och från arbetsledare Stor möda läggs ner på detaljkonstruktioner Inte ge efter på kvalitetskraven Skapa medvetenhet om arbetet hos alla Att det ständigt finns en kontakt mellan konstruktör och entreprenör angående konstruktionen. (Hjelte, Karlsson & Lorentzon, 1985) 13

22 7. Växtval 7.1 Faktorer att ta hänsyn till vid val av växtmaterial Majoriteten av takträdgårdar är bostadsgårdar som är anlagda på underjordiska parkeringsgarage. Avgörande för val av växtmaterial är: Takterrassens konstruktion Husens placering Utformning Storlek Geografiskt läge Val av uppbyggnadsmaterialen i växtbädden (Hjelte, Karlsson & Lorentzon, 1985) Som tidigare nämnts i stycket om Ståndort, är takträdgårdar som är belägna högt över markytan även utsatta för vind och sol i större utsträckning än lägre belägna takträdgårdar. Hjelte, Karlsson och Lorentzon (1985) menar att det alltid bör användas växter med högre härdighet på takträdgårdar än vad som krävs på samma plats men på en markanläggning. Det har visat sig att växter som växer på yttersta härdighetsgränsen ofta utvecklar mer kortfibrig ved som har en sämre brotthållfasthet och de faller lättare offer för olika vindskador. Vindskador kan ge allvarliga skador som växterna inte klarar att återhämta sig från. (Hjelte, Karlsson & Lorentzon, 1985) Vilken växtlighet som ska planteras på en takträdgård måste väljas efter jordens förutsättningar, så som organiskt innehåll, ph- värde, näringsinnehåll, porositet och vattenhållande förmåga. Lika viktigt är även klimatförhållanden, så som solexponering, vind, skugga och temperatur. Växter som är i stort behov av näring bör undvikas för att den naturliga tillförseln på näringsämnen i form av löv och liknande är begränsad och växternas näringsbehov är svårt att tillfredsställa, det är även en liten jordvolym som ska klara av att hålla tillräckligt med näring. Det är viktigt att växterna ska klara av perioder av torka och värme då de är väldigt utsatta på ett tak. (Snodgrass & Snodgrass, 2006) 7.2 Jord & Växtbädd Något av det viktigaste är att ha en god jordkvalitet, jorddjupet är också viktigt men med en god jordkvalitet menar Schmidtbauer (1997) att jorddjupet ej är lika betydelsefullt. Viktiga faktorer i jorden är högt humusinnehåll i översta lagret, god dränering så inte växterna blir stående i vatten, god syretillförsel och gasutbyte. (Schmidtbauer, 1997) Trädens storlek måste begränsas då växtbäddens djup är begränsat. Minimumdjupet på en takträdgård är 15 cm, men i denna yta planteras inga vedartade växter utan endast gräs eller någon marktäckare (Hjelte, Karlsson & Lorentzon, 1985). Däremot kan tunna gröna tak som är uppbyggda av sedummattor vara ännu tunnare, dessa växtbäddar kan vara 3-5 cm djupa. (Emilsson, 2006). Veg Tech arbetar med uppbyggnader av växtbädden med minimal vikt på takträdgårdar. Deras lättviktsjord har en stor vattenhållande förmåga och har en lägre vikt än konventionella planteringsjordar. Jordens egenskaper är att den har en minimerad vikt, en optimerad vattenhållningsförmåga, har en god genomsläpplighet, en god näringsbuffert, den har en god 14

23 kapillärförmåga och en liten andel finmaterial. Blandat i jorden är bland annat pimpsten vilket ger jorden sin goda vattenhållande förmåga och en betydligt lägre vikt, dessutom får jorden en bra struktur. Veg Techs lättviktsjord väger ca 1200 kg/m 3 vattenmättad jämfört med 1600 kg/m 3 för en konventionell planteringsjord. Veg Tech menar att med deras lättviktsjord kan de skapa lätta och tunna uppbyggnader utan att behöva kompromissa med växtvalet.(veg Tech, 2009) Vid användning av Veg Techs lättviktsjord kan man så gräs i 15 cm tjocklek, perenner kan planteras i 20 cm tjocklek, mindre buskar i 25 cm tjocklek, större buskar och mindre träd i 45 cm tjocklek och stora träd kan planteras i 65 cm tjocklek. Ett komplement till lättviktsjorden är att använda sig av vattenhållande skivor av grodan även dessa från Veg Tech, dessa ger uppbyggnaden en extra vattenhållande förmåga. Uppbyggnaden blir både lättare och tunnare jämfört med att enbart använda jord. Grodan är tillverkad av stenull och formas som skivor. (Veg Tech, 2009) Det är endast stora porer som töms på vatten vid låga höjder vilket medför att hela jordlagret blir vattenmättat efter regn eller bevattning, detta innebär syrebrist för växterna. Detta är beroende av jordens sammansättning, därför krävs det en jord med förhållandevis stora porer för att vara säker på att det finns luft i jorden och till växternas rotsystem. Detta kan däremot vara olämpligt ur andra aspekter som tillexempel att den torkar ut ännu fortare, vilket blir dyrt då det krävs ständigt bevattning. (Gustafsson, 2005) Det är viktigt med en stabil markstruktur som ger bra porositet. På takträdgårdar är det en begränsad jordvolym och av praktiska skäl är det svårt att byta ut jorden 3. Därför måste jorden ha en mycket stabil struktur och inte innehålla stora mängder nedbrytbara ämnen som tillexempel lågförmultnad torv eller icke komposterad bark, då detta på sikt ger en försämrad egenskap hos jorden. Även under extrema påfrestningar så ska jorden kunna behålla den luft och det vatten som är nödvändigt för växternas trivsel, även det grova porsystem är nödvändigt. Varken häftigt regn eller mekaniska påfrestningar ska leda till någon nedbrytning av aggregat eller tilltäppning av luftförande porer, som är livsnödvändigt för växterna. Det är mycket svårt att få tag i en jord som uppfyller dessa krav, då det även finns höga krav på att jorden inte får väga så mycket. Årligen tillförs jorden av grenar, rötter, blad och döda djur, dessa omsätts av markens levande organismer där de sönderdelas och blir humus. Humusbildningen har en positiv inverkan på jorden och ger den dess fysiska struktur och stabilisering av markaggregaten som påverkar förutsättningarna för växternas utveckling. När mikroorganismer dör så frigörs stegvis näringsämnen som till exempel kväve, fosfor och svavelföreningar, dessa har stor betydelse för växterna. (Hjelte, Karlsson & Lorentzon, 1985) 7.3 Skötsel Ett aktivt underhåll är nyckeln till tillväxt och utveckling av friska välmående och vackra takträdgårdar. Även om underhåll och skötsel på takträdgårdar är annorlunda än i vanliga trädgårdar så är skötseln av växterna densamma som i vanliga trädgårdar när de grundläggande kraven är tillfredsställda. Skötselproblem på en takträdgård kan lätt förstås då det finns jämförelse mellan takträdgårdar och urnväxter. De utsätts lätt för stress av flera olika faktorer, så som liten jordvolym, jord som snabbt torkar ut eller snabbt blir vattenmättad. 3 Intervju med Johan Slagstedt, landskapsingenjör på EGM Entreprenad AB,

24 Jorden har ofta begränsat med näringsämnen, det krävs i många fall konstant vattning då risken för uttorkning är stor, detta leder till att en stor mängd av näringsämnena som finns i jorden läcker ut i dagvattensystemet. En växt som står på en takträdgård kan jämföras med en krukväxt. Växterna kan få en hämmad tillväxt på grund av ett behov av en större växtbädd och växtyta, vilket de inte får. Rötterna kan då söka sig ner i dräneringslagret i jakt på näring och mer utrymme att växa i. Växter har olika tålighet för uttorkning, men inga klarar av en alltför långvarig uttorkning. Då måste de vattnas, men till skillnad från en vanlig terrass kan en takträdgård övervattnas så att rötterna blir stående i vatten, detta tar död på växterna då de inte får något syreupptag genom rötterna. Därför är det viktigt att ha ett fungerande dräneringslager, där det överflödiga vattnet kan rinna vidare. (Osmundson, 1999) Ska en växtlista upprättas för takträdgårdar, går det inte att sammanställa en helt fungerande växtlista för takträdgårdar allmänt, det finns så många osäkra faktorer på en takträdgård och de skiljer sig från varandra. Det lättaste är att utgå från växten vad gäller härdighet, jord, vatten, näring, läge med mera. Något som bör beaktas är att inga växter med aggressivt rotsystem bör användas då de tränger genom tätskiktet. (Hjelte, Karlsson & Lorentzon, 1985) 7.4 Växtkvalitet Vid plantering av växter på takträdgårdar används i första hand små kvaliteter, trots att detta innebär en större skötsel med högre kostnader så görs detta för att rotsystemet i ett tidigt stadium ska anpassa sig till platsen. Även av praktiska skäl då stora lignoser med en stor rotklump från klumpodlade träd inte får plats i den lilla jordvolymen 4. Containerodlade växter kan vara ett bra alternativ att använda vid plantering på takträdgårdar, då de har många fördelar som att de har en högre etableringsprocent, planteringssäsongen är längre, de är ofta mer lätthanterliga och de har en avsevärt bättre första tillväxt än exempelvis barrot. Det finns dock även nackdelar och den största nackdelen är priset på containerodlade växter som ofta är mycket dyrare än exempelvis barrot. (Hjelte, Karlsson & Lorentzon, 1985) En annan nackdel med containerodlade växter är att risken för rotsnurr är större, vilket innebär att när rötterna växer stöter de emot ytan på krukan och börjar därför växa runt i cirklar, när det sedan planteras så fotsätter de växa på detta vis som om de fortfarande stod kvar i krukan (NE, 1995). Detta kommer till sist att strypa trädet eller så kommer det välta då rötterna inte går ut på längden och förankrar trädet, det blir ett stort problem på takträdgårdar då risken för att de välter av dålig förankring redan är stor så blir risken ännu större om växten har rotsnurr. Finner man en rot som har börjat snurra så bör den skäras av med en sekatör eller kniv vid planteringen, ofta är inte rötterna så stora vid detta stadium och problemet försvinner. Växtmaterialet är ofta vid planteringstillfället under kraftig stress, detta beror till största del på felaktig hantering under de olika arbetsmomenten. (Hjelte, Karlsson & Lorentzon, 1985) 7.5 Vinterkyla Lignoser på takbjälklag kan klara av de kallaste vintrar, men nyckeln till framgång är att välja växter som klarar av den kalla temperaturen. Rötterna kan vara frysta under en lång period och intensiv kyla kan ta död på rotsystemet. Det som händer är att finrötterna fryser ihjäl och 4 Intervju med Johan Slagstedt, landskapsingenjör på EGM Entreprenad AB,

25 dör först, sedan dör de mellanstora rötterna och till sist dör huvudrötterna. Finrötterna ersätts för det mesta på nytt till våren och växterna överlever så länge inte de medelstora rötterna har börjat dö bort. Detta beror på att träden inte hinner bilda nya finrötter i tid för att förhindra skador på trädets ovanjordiska delar. Risken för frostskadade rötter är högre på takträdgårdar då växtbädden är tunn. (Osmundson, 1999) Takträdgårdar är ofta belägna på taken till uppvärmda byggnader, detta innebär att en del värme läcker ut i växtbäddarna. Detta kan vara positivt då det kan förhindra att rötterna vistas i genomfrysta växtbäddar under en längre period. Nackdelen är att den värme som sipprar ut kan vid extrema fall lura växterna att det är vår, knopparna kan börja spricka upp och de börjar växa. Om temperaturen sedan faller ytterligare en grad så kan växterna få frostskador som kan vara skadliga för växterna. För att förhindra detta måste taken vara ordentligt isolerade, värme kommer fortfarande finnas till viss del men inte i samma utsträckning. (Hjelte, Karlsson, Lorentzon, 1985) Takträdgårdar som är belägna på parkeringshus har helt andra förutsättningar då taken oftast inte har någon isolering och husen är inte uppvärmda. Detta innebär att växtbädden får kyla såväl ovanifrån som underifrån, vilket kan leda till att jorden blir genomfryst och växternas chans att överleva minskar drastiskt. För att förhindra att värmen försvinner ur jorden när det inte ligger ett snötäcke, så kan man under vinterhalvåret täcka jorden med 7-8 cm lager flis eller bark på markytan (Osmundson, 1999). Det kan dock vara problematiskt att lyfta in mycket bark eller flis på en takträdgård, då takträdgårdar kan vara svårtillgängliga. Därför finns det andra metoder för hur växtbädden kan isoleras för att skydda växtligheten från viss del av kyla vintertid. När växtbädden är belägen på ouppvärmda byggnader som till exempel parkeringsgarage är isoleringen i taken eller i växtbädden särskilt viktig. Isolering i växtbädden kan skapas på olika vis, antingen via en större växtbädd med ett tjockare jorddjup vilket är isolerande i sig själv. Eller så kan man skapa isolering med hjälp av ett isolerande material som kompletterar växtbäddens isolerande effekt, vid tunna jordlager kan detta vara särskilt nödvändigt. Ett material som fungerar bra som isolering är Isodränskivor vilka läggs som första skikt direkt på taket och tätskiktet. Isodränskivan har både en dränerande och isolerande effekt, den används ofta vid dränering av husgrunder. Ett annat material är Pordränskivan som fungerar och används på samma vis som Isodränskivan. Trots att det görs så goda förutsättningar som möjligt för växterna på takträdgårdar så bör man ändå tänka på att välja ett ståndortsanpassat material som tål de faktorer som kan uppkomma Bevattning De tunna jordlager på en takträdgård medför att det ryms små mängder vatten i växtbädden. Detta leder till snabbare uttorkning, därför kan det vara nödvändigt att stödbevattna för att växterna ska vara gröna under hela sommaren. Även extremt torktåliga växter blir till sist bruna under långa torrperioder. (Gustafsson, 2005) Det kan vara nödvändigt att använda sig av bevattning på en takträdgård i form av exempelvis vattenspridare, droppbevattning eller underjordisk bevattning. Detta beror på att växterna inte har någon möjlighet att nå grundvattnet för att tillfredsställa sitt vattenbehov. (Hjelte, Karlsson, Lorentzon, 1985) 5 Intervju med Johan Thiberg, civilingenjör på Veg Tech Bygg,

26 Den vanligaste typen av bevattning är då växterna vattnas ovanifrån manuellt med slang, det är dock tidskrävande. Som alternativ finns det hel- eller halv automatiska bevattningssystem i form av dysor och vattenspridare, dessa är dock väldigt utsatta för vandalisering. Ett alternativ är då droppslang som ligger direkt på marken och är inte lika synlig. (Hjelte, Karlsson, Lorentzon, 1985) Vid droppbevattning är det vanligaste bevattningssystemet droppslang som ligger cm under markytan. Droppslangen bör tömmas på vatten under vinterhalvåret när bevattningssäsongen är över för att undvika att droppslangen fryser sönder. (Waterboys AB, 2006) 8. Växter 8.1 Växtfysiologi och Växtval Växter med stora blad bör inte planteras på en takträdgård då de ofta växer naturligt på lite skuggigare växtplatser, vilket de kompenserar för genom att bilda stora blad för att komma åt mer ljus. Stora blad ger också en större transpiration vilket kan vara hämmande för växten på en torr växtplats som det ofta är på en takträdgård. (Hjelte, Karlsson, Lorentzon, 1985) Under sommarhalvåret avdunstar mer vatten än vad som tillförs via nederbörd. Det är också under denna period som växter är i behov av vatten för sin tillväxt. Vatten behövs även för att fotosyntesen ska kunna fortgå, för att lösa och transportera näringsämnen, för att kyla bladen och för att kunna hålla trycket uppe i vävnaderna. Vattenbrist kan leda till försvagad tillväxt och växterna får sämre motståndskraft mot sjukdomar och skadedjur. Det är inte bra med för mycket vatten heller då det blir stående i jorden vilket leder till syrebrist och växternas rötter börjar ruttna. En jämn vattentillförsel med jämna mellanrum är det ultimata. Detta kan uppnås med olika typer av bevattningssystem, Se avsnitt om bevattning. (Raven, Evert & Eichhorn, 2005) Vid val av växter för en takträdgård så är något utav det viktigaste att titta på växtens rotsystem. Ett bra rotsystem är en indikator på god användbarhet. Ett tätt och rikt förgrenat rotsystem ger största möjlighet vad gäller användning och anpassning. (Hjelte, Karlsson, Lorentzon, 1985) Hjelte, Karlsson och Lorentzon (1985) menar att det kan vara svårt för rötterna att få fäste i lätta jordblandningar då de ofta innehåller lättviktsmaterial som ger dålig sammanhållning som till exempel leca eller andra lättviktsmaterial. Den mest begränsade faktorn är dock jorddjupet, därför ska det alltid i alla led strävas efter så djupt jordlager som möjligt. Rötter har olika utveckling beroende på jordsubstratets egenskaper, en god jord med ett rikligt näringsinnehåll ger en snabb tillväxt och ett välförgrenat rotsystem. En jord av sämre kvalitet kan ge hämmad tillväxt hos växterna. (Hjelte, Karlsson & Lorentzon, 1985) 18

27 Figur 10. Bild på växter på en takträdgård som är små och har därmed ett mindre rotsystem, vilket passar bra på en takträdgård. Stora träd bör inte planteras på takträdgårdar då de har en stor krona vilket innebär ett stort rotsystem. Det är inte bra att hämma rottillväxten med hjälp av begränsat utrymme då detta ger svaga träd som både får en hämmad tillväxt och risken för att välta blir större. Att de lättare välter beror på att rotsystemet har svårt att förankra sig i den tunna växtbädden. (Osmundson, 1999) Finns förutsättningarna på platsen för att kunna plantera ett stort träd på en takträdgård så kan man använda sig av förankringssystem för att förhindra att trädet välter vid kraftig vind. Bland annat finns Duckbill, denna typ av trädförankring säkras runt trädets rotklump vid plantering med en spänningssele som förbinds med vajrar. Dessa infästes i ett armeringsnät som byggs in i bjälklagsuppbyggnaden. (Veg Tech, 2009) När träd ska planteras på takbjälklag bör bjälkarna lokaliseras och sedan bör träden placeras på dessa, då träden väger mycket och belastningen redan är stor på taken 6. Vintergröna växter är något som bör undvikas på takträdgårdar om inte rätt förutsättningar finns på platsen. Vintergröna växter är i behov av vatten hela året om, även om det avtar under vintertid så upphör det aldrig helt. Detta på grund av att bladen är kvar så fortgår andning och transpiration hela året om, för detta krävs det vatten. Under vårvintern är det ofta ett hårt klimat då luften kan värmas upp mycket kraftigt under dagen och avkylas lika snabbt under natten. Detta ger stora temperaturskillnader vilket är påfrestande för de vintergröna växterna. Tjälen hänger ofta kvar i marken en bit in på våren, den frusna jorden kan aldrig kompensera vattenförlusten hos växterna. Dessa faktorer leder till att växterna sakta men säkert torkar ut och tillsist dör. (Hjelte, Karlsson, Lorentzon, 1985) Det finns monteringsfärdiga vegetationsmattor, vilka har ett försprång i etableringen och därför blir det en snabbare tillväxt på takträdgården. Dessa används dock mest på gröna tak med sedummattor och liknande. De kan dock användas som ett komplement i en takträdgård 6 Intervju med Johan Slagstedt, landskapsingenjör på EGM Entreprenad AB,