kallas till sammanträde måndagen den 30 oktober 2017 klockan 09:00 i kommunfullmäktiges sessionssal, Stadshuset, för att behandla följande ärenden.

Transkript

1 Kommunfullmäktige KALLELSE Datum Sida 1 (4) Ledamöter och ersättare Se förteckning på sista sidan Handlingar till ärendena på föredragningslistan kan beställas från kommunledningsförvaltningen eller läsas på kommunens webbplats Tjänstepersoner Sara Cronholm, kommunjurist Per Larsson, kommunsekreterare Telefon E-post kommunen@falkoping.se Webbplats Kommunfullmäktige Observera tiden! kallas till sammanträde måndagen den 30 oktober 2017 klockan 09:00 i kommunfullmäktiges sessionssal, Stadshuset, för att behandla följande ärenden. Före förhandlingarna håller partigruppordförande Ingvor Bergman (S) en parentation över avlidne Conny Johansson (S), ledamot av kommunfullmäktige. Kommunfullmäktiges ordförande Patrik Björck (S) pålyser därefter en tyst minut för att hedra Conny Johanssons minne. Ärende Anteckningar 1. Val av protokollsjusterare 2. Inkomna motioner, interpellationer och frågor

2 2 (4) Ärende Anteckningar 3. Återbesättande av uppdraget som ledamot i kommunfullmäktige efter Conny Johansson (S) 4. Kommunfullmäktiges sammanträdesdagar år 2018 Dnr 2017/ Bilaga a) Kommunfullmäktiges presidiums förslag 5. Delårsrapport för Falköpings kommun 2017 Dnr 2017/ Bilaga a) Kommunstyrelsen 123/2017 b) Kommunstyrelsens arbetsutskott 89/2017 c) T.f. ekonomichefens och ekonomens tjänsteutlåtande d) Delårsrapport augusti 2017 e) Tjänsteutlåtande inför kommunstyrelsen 6. Redovisning av obesvarade motioner oktober 2017 Dnr 2017/ Bilaga a) Kommunstyrelsen 131/2017 b) Kommunsekreterarens tjänsteutlåtande 7. Entledigande av Ann Kyrkander (MP) från uppdraget som ombudsersättare i Det finns bruk för alla, ledamot i kommunfullmäktiges demokratiberedning, ledamot i kommunstyrelsen, ersättare i kommunstyrelsens mångfaldsutskott och ersättare i valberedningen. Dnr 2017/ Bilaga a) Avsägelse 8. Entledigande av Ann Kyrkander (MP) från uppdraget som ledamot i kommunfullmäktige Dnr 2017/ Bilaga a) Avsägelse

3 3 (4) Ärende Anteckningar 9. Anmälningsärenden Dnr 2017/ Bilaga a) Rapportering av ej verkställda gynnande beslut enligt LSS och SoL kvartal 2 b) Demokratiberedningens mötesanteckningar c) Demokratiberedningens mötesanteckningar d) Information från Valnämnden om valdistriktsindelning Folkinitiativ om att hålla folkomröstning om processen kring den nya skolorganisationen Dnr 2017/ Bilaga a) Kommunstyrelsen 125/2017 b) 1:e vice ordförandes förslag till beslut c) Kanslichefens tjänsteutlåtande d) Redovisning av arbetet med att granska namninsamling e) Skrivelse från Åsle föräldraförening 11. Flerårsplan för åren och budget för år 2018 Dnr 2017/ Bilaga a) Kommunstyrelsen 133/2017 b) Ekonomens tjänsteutlåtande c) Flerårsplanen med budget 2018 d) Moderaternas budgetförslag Patrik Björck Ordförande

4 4 (4) Förteckning över ledamöter och ersättare i kommunfullmäktige under mandatperioden Ledamöter Patrik Björck (S), ordförande Elin Liljebäck Nilsson (KD), 1:e vice ordförande Ingrid A. Jarlsson (M), 2:e vice ordförande Karola Svensson (C) Lena Sjödahl (M) Ingvor Bergman (S) Hanna Wigh (-)* Johanna Johansson (SD) Christina Jorméus (M) Dan Gabrielsson (S) Susanne Larsson (S) Hans Johansson (C) Maddelen Larsson (-)* Josef Otterdahl (SD) Johanna Svensson (S) Ed Kahrs (M) Niclas Hillestrand (S) Dan Hovskär (KD) Allan Bjärkhed (KD) Marie Post (S) Roar Vesterengen (-)* Charlotte Nyberg (-)* Ann Kyrkander (MP) Laila Blom (MP) Pal Seidler (S) Wanja Wallemyr (C) Anders Winlöf (M) Eva Dahlgren (C) Anna Bella Nordh Fahlqvist (S) Erik Kyrkander (V) Alex Bergström (S) Johan Eriksson (M) Jonas Landén (SD) Zarah Meyner (-)* Inger Lilja (V) Inga-Lill Bergsten (S) Lars Theng (S) Annika Carp (L) Kent Mossby (M) Christopher Münch (SD) Sonja Eriksson (SD) Lina Ahl (S) Henric Hagberg (S) Lars-Göran Andersson (KD) Ingrid Martens (C) Pia Ragnar (M) Anna-Brita Fransson (L) Christiane Uhle (C) Lisbeth Ek (S) Fredy Neüman (S) Ersättare Corry Thuresson (S) Hanna Nord (S) Jonas Karlsson (S) Ingvor Arnoldsson (S) Roger Lundberg (S) Maria Abosh (S) Kovan Akrawi (S) Kerstin Belfrage (S) Dawood Khalaf (S) Helena Wig (-)* Mantas Mazeitavicius (-)* Jörgen Larsson (SD) Dennis Essgren (-)* Emelie Fritz (SD) Pema Malmgren (M) Roland Svensson (M) Cathrine Croona (M) Roger Sjödahl (M) Göte Andersson (C) Sofia Thuvesson (C) Birgitta Friggeråker (C) Britt-Louise Thoresen (KD) Michael Kristiansson (KD) Magnus Hägg (MP) Åsa Lidén (MP) Elin Tingmyr (V) Göran Johansson (V) Dag Högrell (L) Katarina Thunander (L) Gruppledare Ingvor Bergman (S) Christopher Münch (SD) Anders Winlöf (M) Karola Svensson (C) Dan Hovskär (KD) Magnus Hägg (MP) Inger Lilja (V) Annika Carp (L)

5 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (1) KS 2017/ Kommunfullmäktiges sammanträdesdagar 2018 Förslag till beslut 1 Kommunfullmäktiges sammanträdesdagar under år 2018 fastställs enligt följande. Måndag 29 januari klockan 18:30 Måndag 26 februari klockan 18:30 Måndag 26 mars klockan 18:30 Måndag 23 april klockan 17:00 Måndag 28 maj klockan 18:30 Måndag 25 juni klockan 18:30 Måndag 27 augusti klockan 18:30 Måndag 24 september klockan 18:30 Måndag 29 oktober klockan 18:30 Måndag 26 november klockan 09:00 Måndag 17 december klockan 17:00 Bakgrund Kommunfullmäktige ska årligen besluta om dag och tid för sina sammanträden. Kommunfullmäktiges presidium har tagit fram ett förslag på sammanträdesdagar för år Beslutet ska skickas till Samtliga nämnder Anna-Karin Linder, administratör Per Larsson Kommunsekreterare Kommunledningsförvaltningen Kansliavdelningen Per Larsson Kommunsekreterare per.a.larsson@falkoping.se Falköpings kommun S:t Sigfridsgatan Falköping Telefon kommunen@falkoping.se Bankgiro Plusgiro Org nr

6 Kommunstyrelsen SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 1 (2) 123 Dnr 2017/ Delårsrapport för Falköpings kommun per augusti 2017 Kommunstyrelsens beslut 1 Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att godkänna Falköpings kommuns delårsrapport för januari augusti år Kommunstyrelsen noterar att nämnderna rapporterar budgetavvikelser och bjuder in dem till en dialog med kommunstyrelsens arbetsutskott före årsskiftet där analys och åtgärder kommer att diskuteras. Bakgrund Falköpings kommun genomför tertialvisa uppföljningar vilket innebär att en uppföljning av kommunens resultat görs mot budget var fjärde månad, den 30 april, den 31 augusti och den 31 december. Uppföljningarna i augusti och december är lagstadgade och revideras av kommunens externa revisorer. I de uppföljningarna görs dessutom en avstämning mot några uppsatta mål. Förvaltningens bedömning Resultatet för de första åtta månaderna blev 126,5 miljoner kronor. Det prognostiserade helårsresultatet var vid delårsbokslutet 53 miljoner kronor, vilket är 23,2 miljoner kronor bättre än budgeterat. Detta är en justering från tjänsteutlåtande daterat den 19 september 2017 som behandlas av kommunstyrelsens arbetsutskott under 89/2017. I det prognostiserade resultatet ingick ombudgeteringar från år 2016 om 1,2 miljoner kronor. Det höga delårsresultatet beror främst på förändring av semesterlöneskulden och minskade nettokostnader för nämnderna. Semesterlöneskulden beräknas vid årsskiftet vara 30 miljoner kronor högre än vid utgången av augusti. I prognosen visas överskott inom nämnderna med 19,2 miljoner kronor. De centrala posterna uppvisar ett överskott på 7,4 miljoner som främst härrör sig till en mindre förändring av semesterlöneskulden än budgeterat. De taxefinansierade verksamheterna visar på ett överskott på 3 miljoner kronor, vilket härrör till posten för vatten och avlopp 2 miljoner kronor, och biogas 1 miljoner kronor. Bidraget för asylsökande (37,5 miljoner kronor) ingår i budget, vilket inte framkom i tjänsteutlåtandet daterat den 19 september 2017 som behandlades av kommunstyrelsens arbetsutskott under 89/2017. Finansiella intäkter har förbättrats med 1 miljon kronor beroende på ökade aktieutdelningar och ökade ränteintäkter. Avskrivningar ökar med 3 miljoner kronor och beror på ökade investeringar. Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

7 Kommunstyrelsen SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 2 (2) Nettoinvesteringarna i 2017 års budget är på 388,7 miljoner kronor, inklusive ombudgeteringar om 81,7 miljoner kronor från år Kommunens totala investeringar uppgick vid delåret till 170,9 miljoner kronor. Helårsprognosen för år 2017 är 317,4 miljoner kronor, vilket är en negativ differens gentemot budget inklusive ombudgeteringar om -71,3 miljoner kronor. Kommunfullmäktige har beslutat om fyra mål i syfte att nå till visionen om Det goda livet. Uppföljning av målen görs gentemot de indikatorer som finns angivna för respektive mål. Indikatorerna anger i vilken utsträckning som målen uppfylls. Kommunens fyra mål är följande: 1. Ett socialt hållbart Falköping (målet följs upp vid årsbokslut) 2. Ett attraktivare Falköping 3. Ett näringsliv som utvecklas 4. Kvalitén inom verksamheten ska öka (målet följs upp vid årsbokslut) Majoriteten av målens indikatorer mäts enbart på årsbasis resulterande i att mål 1 och 4 inte redovisas nu vid delårsbokslut utan först vid årsbokslut, förr de mål som redovisas i delårsbokslutet hänvisas till delårsrapporten. Befolkningen var per den sista juli , vilket innebär en procentuell ökning om 0,82 procent sedan juli Tjänsteutlåtandet, daterat den 6 oktober 2017, har utarbetats av ekonom Susanne Beijbom. Kommunstyrelsens arbetsutskott har behandlat ärendet under 89/2017 Yrkanden Karola Svensson (C) yrkar på att kommunstyrelsen fattar beslut enligt det reviderade underlaget och tjänsteutlåtandet. Propositionsordning Ordförande ställer proposition på Karola Svenssons (C) ändringsyrkande och finner att kommunstyrelsen beslutat bifalla det. Paragrafen skickas till Kommunfullmäktige Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

8 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (2) KS 2017/ Kommunstyrelsen Delårsrapport för Falköpings kommun år 2017 Förslag till beslut 1 Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att godkänna Falköpings kommuns delårsrapport för januari augusti år Kommunstyrelsen noterar att nämnderna rapporterar budgetavvikelser och bjuder in dem till en dialog med kommunstyrelsens arbetsutskott före årsskiftet där analys och åtgärder kommer att diskuteras. Bakgrund Falköpings kommun genomför tertialvisa uppföljningar vilket innebär att en uppföljning av kommunens resultat görs mot budget var fjärde månad, den 30 april, den 31 augusti och den 31 december. Uppföljningarna i augusti och december är lagstadgade och revideras av kommunens externa revisorer. I de uppföljningarna görs dessutom en avstämning mot några uppsatta mål. Förvaltningens bedömning Resultatet för de första åtta månaderna blev 126,5 miljoner kronor. Det prognostiserade helårsresultatet var vid delårsbokslutet 53 miljoner kronor, vilket är 23,2 miljoner kronor bättre än budgeterat. Detta är en justering från tjänsteutlåtande daterat den 19 september 2017 som behandlas av kommunstyrelsens arbetsutskott under 89/2017. I det prognostiserade resultatet ingick ombudgeteringar från år 2016 om 1,2 miljoner kronor. Det höga delårsresultatet beror främst på förändring av semesterlöneskulden och minskade nettokostnader för nämnderna. Semesterlöneskulden beräknas vid årsskiftet vara 30 miljoner kronor högre än vid utgången av augusti. I prognosen visas överskott inom nämnderna med 19,2 miljoner kronor. De centrala posterna uppvisar ett överskott på 7,4 miljoner som främst härrör sig till en mindre förändring av semesterlöneskulden än budgeterat. Kommunledningsförvaltningen Ekonomiavdelningen Kenneth Österberg T.f. ekonomichef kenneth.osterberg@falkoping.se Falköpings kommun S:t Sigfridsgatan Falköping Telefon kommunen@falkoping.se Bankgiro Plusgiro Org nr

9 2(2) De taxefinansierade verksamheterna visar på ett överskott på 3 miljoner kronor, vilket härrör till posten för vatten och avlopp 2 miljoner kronor, och biogas 1 miljoner kronor. Bidraget för asylsökande (37,5 miljoner kronor) ingår i budget, vilket inte framkom i tjänsteutlåtandet daterat den 19 september 2017 som behandlades av kommunstyrelsens arbetsutskott under 89/2017. Finansiella intäkter har förbättrats med 1 miljon kronor beroende på ökade aktieutdelningar och ökade ränteintäkter. Avskrivningar ökar med 3 miljoner kronor och beror på ökade investeringar. Nettoinvesteringarna i 2017 års budget är på 388,7 miljoner kronor, inklusive ombudgeteringar om 81,7 miljoner kronor från år Kommunens totala investeringar uppgick vid delåret till 170,9 miljoner kronor. Helårsprognosen för år 2017 är 317,4 miljoner kronor, vilket är en negativ differens gentemot budget inklusive ombudgeteringar om -71,3 miljoner kronor. Kommunfullmäktige har beslutat om fyra mål i syfte att nå till visionen om Det goda livet. Uppföljning av målen görs gentemot de indikatorer som finns angivna för respektive mål. Indikatorerna anger i vilken utsträckning som målen uppfylls. Kommunens fyra mål är följande: 1. Ett socialt hållbart Falköping (målet följs upp vid årsbokslut) 2. Ett attraktivare Falköping 3. Ett näringsliv som utvecklas 4. Kvalitén inom verksamheten ska öka (målet följs upp vid årsbokslut) Majoriteten av målens indikatorer mäts enbart på årsbasis resulterande i att mål 1 och 4 inte redovisas nu vid delårsbokslut utan först vid årsbokslut, förr de mål som redovisas i delårsbokslutet hänvisas till delårsrapporten. Befolkningen var per den sista juli , vilket innebär en procentuell ökning om 0,82 procent sedan juli Beslutet ska skickas till Samtliga nämnder + delårsrapporten Kommunrevisionen Kenneth Österberg, t.f. ekonomichef Katarina Andersson, kommundirektör Kenneth Österberg T.f. ekonomichef Susanne Beijbom Ekonom

10 Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 1 (2) 89 Dnr 2017/ Delårsrapport för Falköpings kommun per augusti 2017 Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag till kommunstyrelsen (beslutas av kommunfullmäktige) 1 Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att godkänna Falköpings kommuns delårsrapport för januari augusti år Bakgrund Falköpings kommun genomför tertialvisa uppföljningar vilket innebär att en uppföljning av kommunens resultat görs mot budget var fjärde månad, den 30 april, den 31 augusti och den 31 december. Uppföljningarna i augusti och december är lagstadgade och revideras av kommunens externa revisorer. I de uppföljningarna görs dessutom en avstämning mot några uppsatta mål. Förvaltningens bedömning Resultatet för de första åtta månaderna blev 126,5 miljoner kronor. Det prognostiserade helårsresultatet var vid delårsbokslutet 90,5 miljoner kronor, vilket är 60,7 miljoner kronor bättre än budgeterat. I det prognostiserade resultatet ingick ombudgeteringar från år 2016 om 1,2 miljoner kronor. Det höga delårsresultatet beror främst på förändring av semesterlöneskulden, bidrag för nyanlända och asylsökande samt minskade nettokostnader för nämnderna. Semesterlöneskulden beräknas vid årsskiftet vara 30 miljoner kronor högre än vid utgången av augusti. I prognosen visas överskott inom nämnderna med 19,2 miljoner kronor. De centrala posterna uppvisar ett överskott på 7,4 miljoner som främst härrör sig till en mindre förändring av semesterlöneskulden än budgeterat. De taxefinansierade verksamheterna visar på ett överskott på 3 miljoner kronor, vilket härrör till posten för vatten och avlopp 2 miljoner kronor, och biogas 1 miljoner kronor. Prognosen för skatteintäkter och generella statsbidrag har förbättrats med 31,7 miljoner kronor främst beroende på att bidraget för asylsökande (37,5 miljoner kronor) inte var med i budgeten. Finansiella intäkter har förbättrats med 1 miljon kronor beroende på ökade aktieutdelningar och ökade ränteintäkter. Avskrivningar ökar med 3 miljoner kronor och beror på ökade investeringar. Nettoinvesteringarna i 2017 års budget är på 388,7 miljoner kronor, inklusive ombudgeteringar om 81,7 miljoner kronor från år Kommunens totala investeringar uppgick vid delåret till 170,9 miljoner kronor. Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

11 Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 2 (2) Helårsprognosen för år 2017 är 317,4 miljoner kronor, vilket är en negativ differens gentemot budget inklusive ombudgeteringar om -71,3 miljoner kronor. Kommunfullmäktige har beslutat om fyra mål i syfte att nå till visionen om Det goda livet. Uppföljning av målen görs gentemot de indikatorer som finns angivna för respektive mål. Indikatorerna anger i vilken utsträckning som målen uppfylls. Kommunens fyra mål är följande: 1. Ett socialt hållbart Falköping (målet följs upp vid årsbokslut) 2. Ett attraktivare Falköping 3. Ett näringsliv som utvecklas 4. Kvalitén inom verksamheten ska öka (målet följs upp vid årsbokslut) Majoriteten av målens indikatorer mäts enbart på årsbasis resulterande i att mål 1 och 4 inte redovisas nu vid delårsbokslut utan först vid årsbokslut, förr de mål som redovisas i delårsbokslutet hänvisas till delårsrapporten. Befolkningen var per den sista juli , vilket innebär en procentuell ökning om 0,82 procent sedan juli Tjänsteutlåtande, daterat den 19 september 2017, har utarbetats av t.f. ekonomichef Kenneth Österberg. Paragrafen skickas till Kommunstyrelsen Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

12 Delårsrapport augusti

13 Innehåll Organisation... 3 Förvaltningsberättelse... 4 Omvärldsanalys... 4 Måluppfyllelse... 6 Finansiell analys Personalredovisning Framtidsbedömning Ekonomisk redovisning Driftredovisning Investeringsredovisning Resultaträkning Balansräkning Notförteckning Redovisningsprinciper Finansiell rapport Verksamhetsredovisning Barn- och utbildningsnämnden Byggnadsnämnden Kommunstyrelsen Kompetens- och arbetslivsnämnden Kultur- och fritidsnämnden Samhällsskyddsnämnden Socialnämnden Äldreomsorg, funktionsnedsättning och förvaltningsgemensamt Individ- och familjeomsorg Tekniska nämnden skattefinansierad verksamhet VA-kollektivet taxefinansierad verksamhet Biogas taxefinansierad verksamhet

14 Organisation Förutom traditionell kommunal förvaltningsform bedrivs kommunal verksamhet även i annan juridisk form. Falköpings kommun äger 100 % av Falköpings Hyresbostäder AB och Ekehagens Forntidsby AB. Dessutom äger kommunen 49 % av Falbygdens Bredband AB. Resterande 51 % ägs av Falbygdens Energi AB. 3

15 Förvaltningsberättelse Omvärldsanalys Som en viktig del i kommunens systematiska kvalitetsarbete ska en årlig omvärldsanalys tas fram av framtidsgruppen. Gruppen består av representanter från samtliga förvaltningar och rapporterar till ledningsgruppen. Gruppen ansvarar även för att det finns struktur och systematik mellan den övergripande omvärldsanalysen och förvaltningarnas analyser. Omvärldsanalysen ska ge ett helhetsperspektiv och långsiktighet i hur trender och förändringar påverkar möjligheterna att skapa Det goda livet i Falköping och att förverkliga de mål som formulerats för kommunens framtida utveckling. Omvärldsanalysen anger vad kommunen bör förbereda sig på och utgör en viktig del i budgetprocessen. Det goda livet, som är Falköpings kommuns vision, är ett komplext begrepp där det inte finns någon färdig metod eller ett givet svar för hur man ska integrera de sociala, ekologiska och ekonomiska dimensionerna i vardagen. Det pekar mot att vi istället bör se tillvaron som ett sammanflätat, föränderligt och komplext system. Världen är i en ständig förändring som går allt snabbare. I en föränderlig värld blir samarbete och förmåga att hantera komplexitet viktigare. Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. Att möta dagens komplexa frågor kring hållbar utveckling, i en snabbt föränderliga värld, kräver kreativitet, helhetssyn, medskapande och lokal kunskap. Det krävs samverkan mellan flera olika, och inte alltid tydligt sammankopplade, kunskapsområden. Det ställer även höga krav på kommunens anpassningsförmåga. Det är ur mångfalden och dialogen som de gemensamma visionerna om morgondagen och framtiden kan formas. Denna nödvändiga helhetssyn är avgörande för att kunna beskriva och analysera mönster lokalt i Falköping, regionalt i Skaraborg och Västsverige samt globalt för att uppnå en balans mellan människa, samhälle och natur. Genom att i ett tidigt skede identifiera komplexa trender kan Falköpings kommun skaffa sig en proaktiv möjlighet att möta såväl som bemöta skeenden. Falköpings kommun står inför ett antal utmaningar när det kommer till att nå visionen om det goda livet och de övergripande målen. Den övergripande omvärldsanalysen pekar ut sex övergripande megatrender, urbanisering, globalisering, demografiska förändringar, individualisering, teknikutveckling och klimatförändring, som är viktiga för Falköpings kommuns möjlighet att nå vision och mål i flerårsplanen. Utifrån detta har sju utmaningar tagits fram som underlag för flerårsplanen En utmaning syftar till att lyftas och sätta riktningen för kommunens strategiska utvecklingsarbete, då det påverkar platsen Falköpings kommun inom flera områden. Identifierade utmaningar: Digitalisering för en smartare välfärd Att se, öka och behålla kompetens Stärka uppföljningsarbetet utifrån helhetstänkande Möta och minska klimatförändringen Utveckla en attraktiv stadskärna och levande landsbygd Arbeta förebyggande och se mångfald som en tillgång Global samverkan och medskapande 4

16 Arbetsmarknad Företagens samlade bedömning av rådande efterfrågeläge fortsätter att vara betydligt ljusare än normalt. Starkast omdömen kommer från tillverkningsindustri, bygg- och anläggningsverksamhet samt den privata tjänstesektorn medan handeln är något mer dämpade om nuläget. Möjligheterna att få ett arbete i vårt arbetsmarknadsområde är bättre än på länge, särskilt om du har en slutförd gymnasieutbildning och arbetslivserfarenhet. Västsverige kan beskrivas som ryggraden i svensk industri. Verkstadsindustrin har sitt starkaste fäste här med många företag som gjort sig kända i världen. Västsverige ligger också generellt före andra områden i konjunkturcykeln eftersom många företag i området säljer produkter direkt till slutkunderna. Att industrin går bra leder inte alltid till motsvarande ökningar i personalstyrkor, vilket beror på att företagen effektiviseras och automatiseras och då minskar ofta behovet av personal. Därför ökar konkurrensen om de lediga jobben som är kvar. Samtidigt försvinner de enklare industrijobben till följd av den snabba tekniska utvecklingen. Näringslivet upplever att det blivit svårare att rekrytera kvalificerad personal. Högskoleutbildad personal i arbetsledande ställning gärna med erfarenhet är svår att rekrytera till Falköping. Arbetsmarknadsläget Falköpings kommun juli 2014 juli 2015 juli 2016 Juli 2017 Öppet arbetslösa 6,8 6,6 6,0 4,6 Program med aktivitetsstöd 8,0 7,4 8,2 7,6 Västra Götalands län juli 2014 juli 2015 juli 2016 Juli 2017 Öppet arbetslösa 7,0 5,7 5,0 4,4 Program med aktivitetsstöd 6,1 5,4 4,7 3,8 Riket juli 2014 juli 2015 juli 2016 Juli 2017 Öppet arbetslösa 7,1 6,2 5,2 4,7 Program med aktivitetsstöd 7,3 6,7 5,8 5,3 Källa: Arbetsförmedlingen Sista juli var det 82 ungdomar som var öppet arbetslösa. Jämfört med förra året har ungdomsarbetslösheten minskat med nästan 2 %. Så få ungdomar anmälda på Arbetsförmedlingen som det är nu har det inte varit på många år samtidigt som Arbetsförmedlingen poängterar att den som saknar gymnasieutbildning, har funktionshinder eller är utomeuropeiskt född behöver längre tid på sig för att lösa sin jobbsituation. Långsiktigt har kommunen vidtagit åtgärder för att matcha och möta arbetsmarknadens behov men det direkta behov som framförallt finns från högteknologiska industriföretag är 5

17 kortsiktigt problematiskt och kräver ytterligare åtgärder för att inte gapet mellan behov och efterfrågan ska öka. God arbetsmarknad där ungdomarna själva ordnar sina jobb kombinerat med uppdrag från arbetsgivare som erbjuder arbete utan stora krav på utbildning och/eller erfarenhet fångas upp är analysen varför utfallet är så bra. Falköping är fortfarande över både rikets och Västra Götalands siffror men differensen är mindre nu än tidigare. Det som behöver tas med i beräkningen är att av de 82 arbetslösa ungdomarna tillhör drygt 30 etableringsuppdraget vilket innebär att de ofta är i studier svenska och/eller har andra aktiviteter. Resultatet indikterar att Ung Arena bidragit till förbättringen. Bostadsmarknad I enlighet med det politiska uppdraget har framtagning av Bostadsförsörjningsprogram för Falköpings kommun genomförts. Bostadsförsörjningsprogrammet är ett strategiskt dokument som klargör hur kommunen ska kunna försörjas med bostäder. Strategin har varit ute på samråd och beräknas antas i kommunfullmäktige i september och börjar i så fall gälla den 15 oktober Kommunstyrelsen har även antagit ett förtätningsprogram som klargör viljeriktningen att förtäta staden, öka tryggheten och minska segregationen. Kommunen har arbetat för en god planberedskap för bostäder och fortsätter aktivt jobba med att skapa möjligheter för bostadsbyggande. För att åstadkomma ett ökat bostadsbyggande har kommunstyrelsen under delåret strävat efter att förbättra samspelet mellan alla aktörer på bostadsmarknaden genom möte med externa aktörer för att informera om möjligheterna för byggande av bostäder. Kommunen har fört en aktiv dialog med exploatörer och byggherrar i syfte att få igång bostadsbyggande men också för att bryta bostadssegregationen. Befolkningsutveckling I januari 2017 passerade Sveriges befolkning 10 miljoner invånare. Folkmängden ökade under 2016 i 271 av landets 290 kommuner, till stor del på grund av utrikes inflyttning. På grund av åldersstrukturer med många äldre, uppvisade hälften av kommunerna samtidigt negativa födelseöverskott. Måluppfyllelse Kommunfullmäktige styr genom att utfärda mål och riktlinjer för kommunens verksamheter. Med utgångspunkt i de kommunövergripande målen ska nämnderna i sina verksamhetsplaner formulera egna delmål. Kommunfullmäktige har beslutat om fyra mål i syfte att nå till visionen om Det Goda Livet. Uppföljning av målen görs gentemot de indikatorer som finns angivna för respektive mål. Indikatorerna anger i vilken utsträckning som målen uppfylls. Kommunens fyra mål är följande: Mål 1 Ett social hållbart Falköping (målet följs upp vid årsbokslut) Mål 2 Ett attraktivare Falköping Mål 3 Ett näringsliv som utvecklas Mål 4 Kvalitén inom verksamheten ska öka (målet följs upp vid årsbokslut) 6

18 Majoriteten av målens indikatorer mäts enbart på årsbasis resulterande i att mål 1 och 4 inte redovisas nu vid delårsbokslut utan först vid årsbokslut. Mål 1 Ett social hållbart Falköping Målet följs upp vid årsbokslut. Mål 2 Ett attraktivare Falköping Ett attraktivare Falköping handlar om kommunens möjligheter att stärka sin position och bli intressant för invånare, näringsliv och civilsamhället genom att utveckla de områden som är unika för Falköping och utifrån dagens och framtida invånares behov. Indikator: Befolkningsutveckling i procentuell ökning I tabellen nedan redovisas folkmängden i Falköping per den sista juli för Den procentuella förändringen beräknas i förhållande till det närmast föregående årsskiftet. Indikator jan- juli jan- juli jan- juli jan- juli jan- juli Befolkningsutveckling Befolkningsutveckling i % 0,59 0,42 0,48 0,6 0,4 Statistiska centralbyrån SCB Folkmängden den sista juli var vilket är en ökning med 130 personer. Ökningen är en följd av ett positivt födelseöverskott om 25 personer och ett inflyttningsöverskott om 99 (justeringar om 6). Utflyttning och inflyttning sker huvudsakligen till och från andra kommuner inom regionen. Den procentuella befolkningsförändringen under perioden januari till och med juli är 0,40% och ligger lägre än den kurva som varit de senaste fyra åren. Motsvarande ökning för riket var 0,58%. Västra Götalandsregionen hade en ökning om 0,56% per den sista juni. Slutsatsen blir då att Falköpings befolkningsutveckling är lägre än regionen och riket. Året innan hade kommunen en högre procentuell ökning än Västra Götalandsregionen. Trenden med ett positivt födelseöverskottet kvarstår medan trenden för invandringsöverskottet är nedåtgående. Flyttningsöverskottet kan precis som tidigare år härledas till ett invandringsöverskott men under 2017 var invandringsöverskottet 106 personer att jämföra med motsvarande tid förra året då det sammanlagda invandringsöverskottet var 184. En minskning med över åttio personer och en indikation på att inflyttningen minskat. Indikator: Antal nya småhus Nedanstående tabell visar indikatorns utfall per 31 augusti 2017 och helårsutfall för resterande år: Indikator Antal nya småhus Delår Indikatorn har hämtats från ärendehanteringssystem Tekis B 7

19 Under den aktuella perioden beviljades bygglov för 13 nya småhus. Antalet handlar enbart om beviljade bygglov och inte om färdigställande. Utfallet visar på att byggande av småhus har minskat i förhållandet till samma period förra året. Indikator: Antal nya lägenheter i flerbostadshus Nedanstående tabell visar indikatorns utfall per 31 augusti 2017 och helårsutfall för resterande år: Indikator Delår Antal nya lägenheter i flerbostadshus Uppgiften hämtas från ärendehanteringssystem ByggR. Under den aktuella perioden har 21 bygglov för lägenhet i flerbostadshus beviljats. Utfallet visade på en minskning på byggande av lägenheter i flerbostadshus gentemot samma period förra året. Det är fortsatt stor efterfrågan inom kommunen både vad gäller villor, kedjehus, radhus samt bostadsrätter både i tätorterna och på landsbygden. Flertalet av de som investerar i nytt boende inom kommunen är redan bosatta i Falköpings kommun men viss inflyttning från andra orter förekommer huvudsakligen från närområdet. Att det finns goda pendlingsmöjligheter ser flertalet som en av de viktigaste parametrarna när de överväger inflytt. Området Stenstorp utmed västra stambanan har blivit mer attraktivt. Stenstorp har flera positiva aspekter som lockar bostadsköpare, såsom kommunikationer med både buss och tåg, den nya skolan samt utomhusbad. Den ökade prisutveckling på bostäder i större städer medför också att intresset för både villor och bostadsrätter i Falköpings kommun ökat jämfört med tidigare år. Mål 3 Ett näringsliv som utvecklas Avgörande för välfärden är att näringslivet utvecklas i en kommun. Näringslivet ska öka genom ett ömsesidigt företroende mellan kommun och näringsliv, där kommunen ska upplevas som kreativ och drivande med tillväxt i fokus. Indikator: Antal nya företag per 1000 invånare Indikator januari-juni jan - juni Antal nya företag per 1000 invånare 4,0 4,1 3,3 3,0 2,2 1,9 Källa: Nyföretagarcentrum Första halvåret 2017 startades 61 företag vilket är 10 färre än motsvarande tid Tidigare års källa nyföretagarbarometern har ännu inte levererat sina siffror vilket gör att underlaget i år tagits från Nyföretagarcentrum vilket kan innebära en skevhet och osäkerhet i om mätmetoderna kan likställas. Nyföretagarcentrum har ett ökat tryck och rådgivningstimmarna har ökat och kundtillströmningen är markant högre än i början av Prognosen visar på en fördubbling vilket i förlängningen också borde generera ett positivt utfall. Bedömningen är att det ökade intresset medför att målgrupper som kräver större stegförflyttningar och därmed mer tid innan resultat kan mätas kommer öka. Det är en ökad andel nyanlända och idag är 1/3 av de som söker rådgivning av utländsk härkomst. Tidigare ökning har varit inom aktiebolagssidan så detta resultat kräver fortsatta analyser för att förstå samtidigt som ett delårsutfall inte kan sägas vara en trend. För litet underlag för att dra några slutsatser. 8

20 Indikator: Antal gästnätter i kommunen Nedanstående tabell visar indikatorns utfall per sista juni för respektive angivet år. Att augusti utelämnats beror på att endast bearbetad gästnattstatistik för januari juni 2017 hade erhållits från SCB och Turistrådet Västsverige vid tidpunkten för inlämning av delårsrapporten. Indikator Antal gästnätter i kommunen 2011 januari juni 2012 januari juni 2013 januari juni 2014 januari juni 2015 januari juni 2016 januari juni 2017 januari juni Falköping hade gästnätter på hotell, vandrarhem och stugbyar (HSV) per sista juni Detta är en minskning av antalet gästnätter jämfört med samma period Falköping har dock sedan 2011 haft en genomsnittlig tillväxt på 6,6 % per år för januari-juni månad. Beläggningsgraden för kommunen är 50 %, vilket är att jämföra med 54 % under samma period En positiv utveckling är dock en ökning från 57 % beläggningsgrad i juni 2016 till 64 % i juni I Falköping utgjorde de svenska besökarna den största kundgruppen med gästnätter under perioden januari juni Andelen svenska gästnätter under perioden blev därmed 83 %. De svenska gästnätterna respektive de utländska gästnätterna minskade med ca 15 % respektive ökade med ca 80 % jämfört med Bland annat har ökningen skett från Norge och Danmark. Det totala antalet gästnätter på hotell, vandrarhem och stugbyar för hela Västra Götalandsregionen för tidsperioden januari juni 2017 uppmättes till drygt 2,9 miljoner gästnätter. I Västsverige är tillväxten av utländska gästnätter mindre än de svenska, +1,4% respektive +4,7%. Exportandelen i Västsverige ligger på en något högre nivå jämfört med 2016, 29 % gentemot 27 % under Notera: All ovanstående data hämtas ur preliminär statistik från SCB/Turistrådet Västsverige Mål 4 Kvalitén inom verksamheten ska öka Målet följs upp vid årsbokslut. Utveckling av målstyrningen Ett utvecklingsarbete har påbörjats för att förbättra målstyrningen, utveckla måluppföljningen och stärka det systematiska arbetet genom en stärkt styrkedja med förbättrad planering av verksamheten och ökad delaktighet från nämndernas medarbetare och medborgarna. Indikatorer ses över och dialog förs hur mål bör mätas och vilka jämförelser som ska göras. 9

21 Finansiell analys Delårsresultat Resultatet för de första åtta månaderna blev 126,5 mnkr. Det prognostiserade helårsresultatet är vid delårsbokslutet 53,0 mnkr, vilket är 23,2 mnkr bättre än budgeterat. I det prognostiserade resultatet ingår ombudgeteringar från 2016 om 1,2 mnkr. Rensat från realisationsvinster/-förluster blir resultatet 126,0 mnkr (delår 2016: 107,5 mnkr). Det höga delårsresultatet beror främst på förändring av semesterlöneskulden, bidrag för nyanlända och asylsökande samt minskade nettokostnader för nämnderna. Semesterlöneskulden vid årsskiftet förväntas vara 30 mnkr högre än vid utgången av augusti. De skattefinansierade verksamheternas samlade prognoser är 19,3 mnkr bättre än budget inkluderat ombudgeterade medel. Alla nämnder förutom barn- och utbildningsnämnden, samhällsskyddsnämnden och kultur- och fritidsnämnden prognostiserade positiva budgetavvikelser vid delåret. Den största avvikelsen har barn- och utbildningsnämnden med ett underskott om 2,0 mnkr. För mer information om nämnderna se avsnittet Verksamhetsredovisning. Enligt prognosen förväntas centrala posterna uppvisa en positiv avvikelse om 7,4 mnkr gentemot budget. För de taxefinansierade verksamheterna prognostiseras ett överskott om 3,0 mnkr, vilket är hänförligt till vatten och avlopp 2,0 mnkr och biogas 1,0 mnkr. De finansiella posterna väntas visa ett underskott gentemot budget om totalt -6,9 mnkr, skatteintäkterna förväntas bli 5,8 mnkr lägre än budget. Avskrivningarna blir högre än budget och beror på ökade investeringar. De finansiella intäkterna förväntas uppvisa ett överskott om 1,0 mnkr gentemot budget, vilket är en följd av ökade aktieutdelningar och ränteintäkter. Kommunens bruttokostnader uppgick per den 31 augusti 2017 till 1 477,8 mnkr. Nedanstående tabell visar bruttokostnader per den sista augusti för 2016 och 2017, förändringen dem emellan både i procent och tkr samt respektive kostnadsgrupps procentuella andel av den totala bruttokostnadsökningen. Bruttokostnaderna per den 31 augusti ökade med 6,4 % jämfört med motsvarande period Ökningen kan hänföras till verksamhetens kostnader exklusive kostnader för bidrag, vård och ersättningar. Verksamhetens kostnader Procentuell förändring Förändring tkr Viktad procentuell förändring* Förtroendemän ,5% 283 0,3% Personal ,3% ,3% Sociala avgifter ,9% ,1% Pensionskostnader ,6% ,3% Material och tjänster ,8% ,3% Bidrag, vård och ersättningar ,9% ,3% Summa verksamhetens kostnade ,4% ,0% 10

22 Nettoinvesteringar 2017 års budget är på 388,7 mnkr (inklusive ombudgeteringar om 81,7 mnkr från år 2016). Kommunens totala investeringar uppgick vid delåret till 170,9 mnkr. Helårsprognosen för 2017 är 317,4 mnkr, vilket är en negativ differens gentemot budget inklusive ombudgeteringar om 71,3 mnkr. Självfinansieringsgraden vid delåret blev 110,8 % (delår 2016: 161,5 %). Den höga självfinansieringsgraden beror på det höga delårsresultatet. De nämnder, som investerade mest, var tekniska nämnden samt samhällsskyddsnämnden. Den största differensen gentemot budget återfinns hos tekniska nämnden och kommunstyrelsen. Tekniska nämndens prognostiserade överskott om 61,9 mnkr är en följd av att pågående investeringsprojekt inte hinner avslutas under året. Kommunstyrelsens prognos uppvisar en positiv differens om 2,5 mnkr jämfört med budget. I dessa 2,5 mnkr ingår exploateringsbudgetens prognostiserade överskott gentemot budget om 1,7 mnkr. Balanskravsutredning Enligt kommunallagen ska intäkterna varje år överstiga kostnaderna. Om kostnaderna ändå skulle överstiga intäkterna ett år, ska det negativa resultatet regleras och det egna kapitalet återställas inom tre år. Eventuella realisationsvinster/-förluster ska inte medräknas. I resultatet ingår en realisationsvinst om 1,2 mnkr. Årets prognostiserade resultat på 53,0 mnkr ska därför minskas med motsvarande belopp. Efter balanskravsjustering blir då det prognostiserade resultatet för 2017 lika med 51,8 mnkr. Balanskravet uppnåddes därmed. Balanskravsutredning (tkr) prognos Årets resultat Realisationsvinst Realisationsförlust Orealiserade vinster i värdepapper Återföring av orealiserade vinster i värdepapper Årets resultat efter balanskravsjusteringar Medel till resultatutjämningsreserv - - Medel från resultatutjämningsreserv - - Pensioner inom eget kapital - - Årets balanskravsresultat God ekonomisk hushållning Finansiellt perspektiv Utöver balanskravet har Falköpings kommun antagit särskilda riktlinjer för god ekonomisk hushållning, vilket innebär att ekonomin ska styras både i det långa och korta perspektivet. Riktlinjerna innebär att Falköpings resultat över tid ska egenfinansiera reinvesteringar i kommunens anläggningar. Egenfinansiering består dels av planenliga avskrivningar, dels av resultatet. 11

23 Det kommunen däremot inte ska göra, enligt generationssynsättet, är att skjuta över skulden på kommande generationer. Det innebär att låneskulden ska amorteras. En rimlig amorteringstid är 25 år, vilket motsvarar en generation. Det innebär att resultatet över tid minst ska motsvara låneskulden delat med 25. Resultatet ska dock över tid uppgå till minst 2 % av skatter och statsbidrag, om detta resultat är högre än låneskulden delat på 25 år. För att Falköpings kommun ska uppnå god ekonomisk hushållning ska resultatet över tid således uppgå till det högsta av dessa två resultatkrav. Låneskulden delat med 25 år skulle utifrån delårsprognos för 2017 innebära ett resultatkrav på 24,1 mnkr och 2 % av skatter och statsbidrag skulle innebära ett resultatkrav på 38,9 mnkr. För att uppnå god ekonomisk hushållning 2017 ska resultatet således behöva uppgå till 38,9 mnkr, då detta skulle vara det högsta av de två uppsatta kriterierna. Delårets prognostiserade resultat för 2017 på 53,0 mnkr överstiger därmed resultatkravet med 14,1 mnkr och procentuellt med 2,6 % sett till andel av skatter och statsbidrag. God ekonomisk hushållning 2017 prognos 2016 Resultat Skatter och statsbidrag Resultatet i % av skatter och statsbidrag 2,7% 3,3% Resultat som 2 % av skatter och statsbidrag Låneskuld Resultat som låneskuld / 25 år Pensionsåtagande Kommunens totala pensionsåtagande inklusive löneskatt uppgick per den sista augusti 2017 till 802,2 mnkr, varav 705,2 mnkr avsåg åtaganden som är äldre än Dessa åtaganden benämns pensionsförpliktelserna i ansvarsförbindelsen. Denna del av pensionsåtagandet redovisas inte i balansräkningen enligt kommunal redovisningslag. Antal berörda personer och beräknad förpliktelse av visstidspensioner ska anges i årsredovisningen enligt Rådet för Kommunal Redovisning (RKR). Kommunen har åtta förtroendevalda personer som vid sin pensionering har rätt till visstidspension. Förpliktelsen var per den sista augusti 2017 uppbokad till tkr och ingår i posten Avsättning för pensioner. Pensionsåtaganden delår 2017 Trend Avsättning pensioner 18,4 22,2 26,5 27,5 39,6 44,2 45,2 51,3 59,7 63,0 73,0 82,9 88,2 94,8 97,0 Ansvarsförbindelse, pensioner intjänade före ,0 540,4 542,1 593,4 700,5 702,6 719,9 685,5 758,1 759,9 811,1 773,1 748,7 715,7 705,2 Totalt pensionsåtagande 551,4 562,6 568,5 620,9 740,1 746,8 765,1 736,8 817,8 822,9 884,1 855,9 836,9 810,5 802,2 Kommunens ekonomiska ställning Delårets prognostiserade resultat för 2017 är 53,0 mnkr, vilket motsvarar 2,7 % av skatter och statsbidrag. Kommunens årsresultat i genomsnitt för åren var 38,9 mnkr. 12

24 Per den sista augusti 2017 uppgick investeringarna till 170,9 mnkr. Investeringarna har från 2007 (63 mnkr) till 2016 (201 mnkr) ökat med 138 mnkr. För att klara av den höga investeringstakten och de kommande årens höga investeringsbehov krävs höga resultat som matchar investeringarna. Målet är att nya investeringar ska vara självfinansierade för att skapa en god ekonomisk hushållning för kommande generationer. Falköpings kommun äger Falköpings Hyresbostäder AB till 100 %. Bolaget fortsätter att utvecklas positivt med mycket låga bostadsvakanser. Vidare ger en ökande befolkning en ökande efterfrågan på bostäder. Efterfrågan på såväl större som mindre lägenheter är betydligt större än utbudet. Bolaget kan därmed känna tillförsikt inför framtiden och planera för fler bostäder. Delårsresultatet per den 31 augusti landade på 16,8 mnkr för Falköpings Hyresbostäder AB, vilket resulterade i en vinstmarginal på 19,1 %. Falköpings kommun har under de senaste 10 åren haft en ökande investeringstakt, då investeringar av skolor och äldreboenden inom kommunen genomförts. Det har lett till att långfristiga skulder ökat och att kommunen har en relativt sett hög belåning per invånare. Sett ur ett koncernperspektiv har Falköping dock en relativt sett låg belåning per invånare, då de kommunala bolagen är lågt belånade. Genomsnittsräntan för låneskulden låg per den 31 augusti 2017 på 1,42 %. Detta tillsammans med ökande eget kapital och minskande pensionsförpliktelser utanför balansräkningen gör att Falköpings kommuns ekonomi är solid. Utifrån ovanstående kan påstås att Falköpings kommun med Falköpings Hyresbostäder AB sammantaget har en stabil ekonomi. Falköping har sedan 2002 haft en positiv befolkningsutveckling och denna utveckling kan förväntas fortsätta framöver. Demografin med ökat antal barn och gamla ställer höga krav på kommunen både vad gäller skolor och äldreomsorg. För att möta detta krävs god ekonomisk hushållning, där kommunen självfinansierar sina investeringar. Förväntad ekonomisk utveckling av ekonomin Det är full fart i svensk ekonomi. Det är bostadsbyggandet och offentlig sektor som driver tillväxten. Byggandet av bostäder i Sverige har inte varit högre på 40 år. Högkonjunkturen i världen började 2009 och pågår fortfarande. 13

25 Att vi har brist på arbetskraft inom byggnadsindustrin visar antalet inhyrda gästarbetare från utlandet som i augusti uppgick till st. Som kuriosa kan nämnas vad en chef på Skanska konstaterade, det är fler ungdomar som söker till Paradise Hotel än till byggutbildningarna. Hämtat från tidskriften Dagens Samhälle När det gäller BNP siffror och prognoser i världen så är det 3 länder som sticker ut, och det är Sverige, Indien och Kina. 14

26 När ekonomin tuffar på så starkt i Sverige innebär det även risker, och riskerna visar sig tydligast genom brist på arbetskraft av efterfrågad kompetens. Då Falköpings kommun har stora investeringsbehov märker även vi av bristen på arbetskraft. Vi märker det genom att vi får färre anbud till våra byggnationer. Där vi tidigare fick flera anbud får vi i dag enstaka anbud vilket inte gagnar kommunen. Den stora bristen på arbetskraft med efterfrågad kompetens hämmar utvecklingen framöver. Vi har inflation i Sverige men prognosen fram till 2020 är att den stabiliseras under eller runt 2 %. Vi har minusränta i Sverige på -0,50 % och har haft det sedan 15 februari Som diagrammet ovan visar har resursnivån och styrräntan gått hand i hand sedan år När minusräntan infördes 2015 har kurvorna 15

27 kommit i otakt. Det visar att minusräntan idag inte är en normalränta, räntan borde ligga runt 1 till 1,5 %. Som kommun gynnas vi av minusräntan. Vi betalar i princip ingenting i ränta för våra lån och i och med att bankerna inte vill ha vår likviditet i banken får vi i gengäld en helt kostnadsfri checkkredit från en bank som för vår del uppgår till 90 mnkr. Idag har vi en internränta i kommunen som uppgår till 2 %. För att visa att räntan med säkerhet förändras kan nämnas av vi 1989 hade en internränta på 12 %. Det visar att ränta över åren förändras. Även den låga inflationen gynnar kommunerna, den innebär stabila priser och låg lönetillväxt. Det höga resursutnyttjandet som leder till lägre arbetslöshet gynnar givetvis också kommunerna. Fler människor i arbete innebär mer skattepengar till kommunerna. Den stora mängden flyktingar som Sverige tog emot 2015 innebar stora kostnader för staten. På sikt kommer, och har redan, kostnaderna överförts till de kommuner som integrerade flyktingarna. För dessa kommuner kommer statsbidragen att öka under ett antal år. Bilder hämtade från SEB:s Nordic Outlook 16

28 Personalredovisning Kompetensförsörjning, Medarbetarskap och Ledarskap Det strategiska och övergripande arbetet med kompetensförsörjningsfrågor fortlöper utifrån den kompetensförsörjningsplan som fastställts av Kommunstyrelsen för perioden Vårens gemensamma chefsdag hade temat mångfald och likabehandling utifrån perspektivet mänskliga rättigheter. Dagen var ett led i kommunens värdegrunds-och målarbete utifrån social hållbarhet. Ledarskapsprogrammen har fortlöpt. Samtliga chefer har erbjudits utbildningar i arbetsrätt, rehabilitering, systematiskt arbetsmiljöarbete, lönebildning med mera. Utbildningar i medarbetarskap har fortsatt genomförts på arbetsplatserna i samverkan med fackliga organisationer. Syftet är att ha en dialog kring medarbetarskap och ge inspiration till utveckling av samverkansformer och god arbetsmiljö på arbetsplatserna. Ett program för möjliga blivande chefer har startats upp introduktion till ledarskap. Syftet är att ge medarbetare möjlighet till utveckling och insikt om uppdraget som chef och ledare för att förbereda för uppdrag som framtida chefer. Ett traineeprogram för nyckelkompetenser har startats i samverkan med kommuner i Skaraborg. Programmet omfattar ingenjörer och arkitekter. Ett traineeprogram för socialsekreterare har planerats under våren med beräknad start under hösten. Syftet är att attrahera och rekrytera nya medarbetare, att ge möjlighet till kompetensöverföring och att öka samverkan inom Skaraborgsområdet för att kunna effektivisera användandet av kompetens. En introduktionsdag nyanställda chefer har genomförts. Syftet är att få en gemensam grund som chef utifrån det kommunala uppdraget. Utbildningen omfattar verksamhets- och ekonomistyrning, arbetsgivarfrågor, juridik, kommunikation, IT med mera. En kommungemensam introduktionsdag för nyanställda medarbetare har genomförts under våren. Omställningsarbete har genomförts i olika former för att coacha och stödja medarbetare och chefer i olika typer av omställningssituationer, bland annat karriärcoachning, handledning, pensionskurser med mera. Kommunen har under året varit representerade vid flera yrkeslivsmässor och rekryteringsdagar. Som ett led i att vara en attraktiv arbetsgivare har medarbetare fortsatt erbjudits aktiviteter och personalförmåner inom kulturområdet genom Tisdagsklubben. Aktiviteterna genomförs i samverkan med förvaltningarna och syftet är att detta ska bidra till glädje, stärkt gemenskap och ökad stolthet. Exempel på aktiviteter är personalkör och vårpromenad. 17

29 Arbetsmiljö och hälsa Medarbetar- och chefsundersökning har genomförts under våren. Syftet är att få en bild av hur kommunen uppfattas som arbetsgivare, att kartlägga arbetsmiljöfaktorer och vid behov ta fram utvecklingsområden. Nöjd medarbetarindex uppgick till 70 för medarbetare och till 74 för chefer. Detta är fortsatt ett mycket bra resultat och det är högre än medelvärdet bland andra jämförbara organisationer. Såväl chefer som medarbetare är i hög grad nöjda med sitt nuvarande arbete. Man känner att arbetet är meningsfullt och att det finns goda möjligheter till kompetensutveckling. Särskilt tydlig har den positiva utvecklingen varit inom ledarskap, måloch verksamhetsstyrning. I chefsenkäten framhölls att samverkan mellan enheter och avdelningar fungerar väl och att ledningsgrupperna i högre utsträckning prioriterar rätt frågor. Arbetet med uppföljning av enkäten fortlöper under hösten. Kommunens medarbetare har fortsatt erbjudits att kostnadsfritt delta i hälsofrämjande åtgärder, bland annat genom tillgång till kommunens gym och kommunlyftets gruppaktiviteter. Träningsbidrag erbjuds medarbetare i syfte att stimulera till träningsaktiviteter som förbättrar hälsan. Det har även funnits möjlighet att delta i internt anordnade kurser i stresshantering och viktminskning. Utbildning har genomförts för kommunens hälsoinspiratörer med tema livsstil. Uppföljning har gjorts av kommunens systematiska arbetsmiljöarbete via enkät som besvarats av chefer i samverkan med skyddsombud/arbetsplatsombud. Resultatet visar god kännedom om styrdokument inom arbetsmiljöområdet samt bra rutiner för arbetet med dessa. Vidare att fortsatta utbildningsinsatser ske ges till chefer och skyddsombud. Uppföljning av resultatet görs enligt fastställd samverkansstruktur i kommunens samverkansavtal med de fackliga organisationerna. Utbildning för chefer i hållbart ledarskap med fokus på att bibehålla god balans ur ett hälsofrämjande perspektiv har genomförts i samverkan med Skövde kommun. Jämställdhet och mångfald Utbildning för chefer och skyddsombud/arbetsplatsombud har genomförts inom ramen för utbildning i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Kommunen har fortsatt deltagit i länsstyrelsens nätverk för jämställdhetsfrågor. Personalstrategiska medel Personalstrategiska medel avsätts i syfte att prioritera kompetensutvecklingsinsatser samt införa metoder och verktyg för ständiga förbättringar. Under året har medel använts till: chefsutbildningar, chefssupportprogram, omställningsarbete, traineeprogram för nyckelkompetenser, marknadsföring, arbete med kommunens gemensamma värdegrundsarbete, med mera. Lön och villkor Löneöversyn 2017 är genomförd, det sammanlagda utfallet uppgick till 3,0%. 18

30 Sjukfrånvaro totalt och per förvaltning (januari-augusti) Total sjukfrånvaro år ,0% 6,3% 6,0% Sjukfrånvaro per kön Kvinnor 6.8% 7.3% 7,1% Män 2,8% 3,3% 2,7% Sjukfrånvaro/ åldersintervall år och yngre 5,2% 5,4% 5,6% år 5,6% 6,1% 5,5% 50 år och äldre 6,4% 6,9% 6,8% Sjukfrånvaron inom Falköpings kommun totalt har minskat något jämfört med föregående år. Sjukfrånvaron är lägre inom åldersgruppen år och inom åldersgruppen 50 år och äldre jämfört med tidigare. I åldersgruppen 29 år och yngre har sjukfrånvaron ökat något. Sjukfrånvaron minskar mest i intervallet i dagar. Den korta sjukfrånvaron 2-14 dagar har ökat något. De långa sjukskrivningarna, över 365 dagar är fortsatt den största gruppen. Det är sjukdomstyperna psykisk ohälsa och rörelseorganens sjukdomar som är de största orsakerna till sjukfrånvaron, dock har en minskning skett jämfört med Sjukfrånvaro per förvaltning Period januari till augusti (Vid redovisning av ålders- eller könskategori där få personer ingår blir det stort utslag i statistiken om någon enstaka person är långtidssjukskriven). Förvaltning Barn och utbildningsförvaltningen 4,6 4,8 5,0 Kommunledningsförvaltningen 3,8 2,1 3,5 Kompetens- och 2,4 3,2 4,0 arbetslivsförvaltningen Kultur- och fritidsförvaltningen 8,1 6,2 5,0 Samhällsbyggnadssförvaltningen 6,9 7,7 6,3 Samhällsskyddsförvaltningen 1,7 2,6 2,8 Socialförvaltningen 7,4 7,8 7,4 19

31 Barn och utbildningsförvaltningen Kvinna 5,0 5,5 5,8 Man 2,1 2,7 2,6-29 år 4,3 5,0 5, år 4,0 4,8 4,1 50 år och äldre 5,0 4,9 6,0 Kommunledningsförvaltningen Kvinna 3,2 2,0 3,9 Man 2,5 2,1 2,8-29 år 2,1 1,3 2, år 2,4 1,6 3,6 50 år och äldre 3,7 2,9 3,4 Kompetens- och arbetslivsförvaltningen Kvinna 2,2 2,8 4,3 Man 1,9 4,6 2,9-29 år 2,8 7,6 1, år 1,6 2,1 3,2 50 år och äldre 2,6 3,4 5,0 Kultur- och fritidsförvaltningen Kvinna 12,9 9,5 7,5 Man 1,6 0,8 1,6-29 år 2,4 1,6 1, år 11,4 6,6 3,5 50 år och äldre 7,3 8,3 9,9 Samhällsbyggnadsförvaltningen Kvinna 9,2 9,9 9,1 Man 3,2 4,1 1,8-29 år 9,3 7,3 5, år 6,4 9,4 6,1 50 år och äldre 6,9 6,8 6,6 Samhällsskyddsförvaltningen Kvinna 2,3 0,0 16,1 Man 1,8 2,7 2,0-29 år 0,9 0,7 2, år 2,6 2,6 0,6 50 år och äldre 1,0 3,0 6,7 20

32 Socialförvaltningen Kvinna 7,8 8,5 8,1 Man 3,8 4,2 3,7-29 år 5,6 5,9 6, år 7,2 7,6 7,5 50 år och äldre 7,9 9,0 7,7 Det är angeläget att fortsatt fokusera på det systematiska arbetsmiljö- och rehabiliteringsarbetet genom olika insatser. Falköpings kommun ingår i samverkansprojekt med Försäkringskassan och Samordningsförbundet Östra Skaraborg där fokus är att minska ohälsan för kvinnor i kontaktyrken genom samordning och tidiga insatser. Rehabkoordinatorerna på vårdcentralerna arbetar aktivt för att så långt som möjligt förebygga ohälsa genom tidiga insatser. Rehabenheterna på vårdcentralerna har ökat fokus på den psykiska ohälsan och genomför insatser såsom stresshantering och vardagsrevidering. Kommunen arbetar fortsatt med att implementera SKL:s avsiktsförklaring med åtgärder för friskare arbetsplatser inom kommunen. Avsiktsförklaringen har fokus på styrning och ledning för hållbar hälsa och minskad sjukfrånvaro, stödpaket för lokal nivå samt att stärka chefernas förutsättningar i arbetsmiljöarbetet. Uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet görs årligen. Medarbetar- och chefsundersökning genomförs vartannat år. Personalavdelningen fortsätter arbetet med att utveckla chefsstöd inom området med inriktningen att fokusera på friskfaktorer och uppmärksamma tidiga signaler på ohälsa. Det genomförs också insatser på arbetsgrupps- och individnivå såsom hälsoprofilbedömningar, KASAM-dialog, stresshantering med mera. Personalavdelningen stödjer cheferna i rehabiliteringsarbetet genom att ta fram tydliga rehabiliteringsplaner och följa upp sjukfrånvaron kontinuerligt för att tidigt gå in med insatser. Kommunen använder stödinsatser från omställningsfonden. Medarbetare som har en konstaterad arbetsförmåga efter avslutad rehabilitering men som inte kan återgå till sitt ordinarie arbete kan inom ramen för tidig lokal omställning erbjudas stöd för att få kompetens till nytt arbete. 21

33 Framtidsbedömning Omvärlden förändras snabbt och detta förutsätter att den kommunala organisationen arbetar aktivt med sin omvärldsbevakning. Den kommunala organisationen måste kunna anpassas och utvecklas till att på bästa möjliga sätt hantera ständigt förändrade förutsättningar. Det handlar primärt om att stärka och utveckla strategiska samarbeten och arbeta för att skapa utrymme i organisationen att kunna hantera komplexitet. Några viktiga ledord för den framtida organisationen är kreativitet, helhetssyn, medskapande och lokal kunskap. Att i en organisation kunna hantera komplexa frågor som ett resultat av en ständigt föränderlig omvärld kräver en tydlig organisation med en stark och trygg ledningsstruktur samt en förankrad värdegrund. Det förutsätter också ett målmedvetet utvecklingsarbete med fokus på: - mål och resultat - inflytande och delaktighet - långsiktighet och uthållighet Det krävs även en tydlig och fungerande styrkedja som binder samman kommunfullmäktiges vision och mål med verksamheternas mål och i förlängningen det konkreta genomförandearbetet. Kommunens omvärldsanalys anger att Falköpings kommun står inför ett antal utmaningar när det kommer till att nå visionen om det goda livet och de fyra övergripande målen (ett socialt hållbart Falköping, ett attraktivare Falköping, ett näringsliv som utvecklas, kvaliteten inom verksamheterna ska öka). Övergripande megatrender är enligt omvärldsanslysen globalisering, teknikutveckling, klimatförändringen, urbanisering, individualisering och demografiska förändringar. Utifrån dessa har kommunen identifierat ett antal utmaningar som finns beskrivna under stycket om omvärldsanalys. En framtida central aktivitet utifrån ovanstående är att vi nu har startat upp ett arbete där målet är att formulera ett övergripande och långsiktigt visionärt styrdokument ett nytt och mer aktivt förhållningssätt till kommunens strategiska arbete. Det handlar om att utveckla organisationen till att bättre kunna möta framtidens behov. Ambitionen är att genom detta nya förhållningssätt skapa bättre förutsättningar att se på strategisk utveckling utifrån ett helhetsperspektiv. Arbetet ska präglas av långsiktighet där en central utgångspunkt är hur omvärldens trender påverkar kommunens möjligheter att nå sin vision och sina mål. Centralt i kommunens förändrings- och utvecklingsarbete är viljan och ambitionen att skapa ett hållbart samhälle, där naturens och våra mänskliga resurser används medvetet och balanserat. Ekologin sätter ramarna och villkorar utifrån planetens absoluta gränser, våra ekosystem och naturens resurser. Ekonomin är det medel som tillsammans med det politiska systemet skapar förutsättningar för social hållbarhet. Ett dynamiskt och rättvist samhälle där de mänskliga behoven uppfylls förutsätter social hållbarhet. Denna slutsats har just nu skapat ett särskilt fokus på frågor som rör barn och unga och deras fritid, arbetsmarknadsfrågor samt bostadsförsörjningen. 22

34 Utöver detta kommer vi att lägga fokus vid att ta oss an de utmaningar som omvärldsanalysen anger. För att kunna nå framgång i arbete med dessa utmaningar krävs att vi utvecklar en mer strukturerad samverkan med både det offentliga och civila samhället samt näringslivet. I takt med allt snabbare omvärldspåverkan blir kraven på den offentliga sektorn allt hårdare. Sakfrågor och intressen behöver hanteras utifrån större funktionella och geografiska sammanhang. Detta tillsammans med det faktum att nuvarande kommungränser mer och mer suddas ut genom att invånarna idag är knutna till ett större territorium, inte bara där du bor, ställer krav på att kommunerna mer måste tänka komplemetaritet istället för konkurrens. Falköpings kommun har utifrån detta resonemang nu öppnat upp för ett utvecklat samarbete med i första hand Skövde kommun där vår fysiska närhet och mycket goda kommunikationer skulle ge ett tydligt och kraftfullt underlag för att bättre kunna hantera de utmaningar som identifierats. Mer konkret kommer vi under det kommande året att få en ny översiktsplan som anger kommunens visioner om det goda livet i Falköping samt mål och strategier för perioden Detta planeringsunderlag är centralt för att vi i samverkan med näringsliv, civilsamhället och alla medborgare från stad och landsbygd, ska kunna utveckla Falköping till en god plats att leva, verka och bo i. 23

35 Ekonomisk redovisning Driftredovisning För analys av driftredovisning se avsnittet Delårsresultat. 24

36 Investeringsredovisning Investeringar (belopp i tkr) Nettokostnad tom 31 augusti 2017 Nettokostnad tom 31 augusti 2016 Budget 2017 Helårsprognos 2017 Differens budget helårs prognos Nämnder Barn- och utbildningsnämnden Byggnadsnämnden Kommunstyrelsen Kommunledning Exploateringsbudget Kompetens- och arbetslivsnämnden Kultur- och fritidsnämnden Samhällsskyddsnämnden Socialnämnden Tekniska nämnden Vatten och avlopp Biogas Summa nämnder För analys av investeringsredovisning se avsnittet Nettoinvesteringar. 25

37 Resultaträkning Belopp i tkr Not Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter Generella statsbidrag Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat före extraordinära poster Realisationsvinst Realisationsförlust Periodens resultat

38 Balansräkning Belopp i tkr Not TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Byggnader och mark Maskiner och inventarier Finansiella anläggningstillgångar Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Förråd och exploateringsmark Kortfristiga fordringar Kassa och bank Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital Balanserat eget kapital Periodens resultat Summa eget kapital Avsättningar Avsättning för pensioner Avsättning för återställande av avfallstipp Avsättning för omstruktureringsåtgärder Summa avsättningar Skulder Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa skulder SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER STÄLLDA PANTER OCH ANSVARSFÖRBINDELSER Pensionsförpliktelser

39 Notförteckning Belopp i tkr Not 1 Verksamhetens intäkter Försäljningsmedel Avgifter och ersättningar Hyror och arrenden Bidrag Övriga intäkter Summa verksamhetens intäkter Not 2 Verksamhetens kostnader Förtroendemän Personal Sociala avgifter Pensionskostnader Material och tjänster Bidrag, vård och ersättningar Summa verksamhetens kostnader Not 3 Skatteintäkter och generella statsbidrag Kommunalskatt Generella statsbidrag Inkomst-/kostnadsutjämning Summa skatteintäkter och generella statsbidrag Not 4 Finansiella kostnader Räntor på lån Ränta på pensionsavsättningar Övriga finansiella kostnader Summa finansiella kostnader Not 5 Byggnader och mark Anläggningar för affärsverksamhet Byggnader, gator och mark Totalt byggnader och mark Not 6 Finansiella anläggningstillgångar Aktier Andelar Aktier och obligationer, pensionsmedel Obligationer, förlagsbevis Långfristig utlåning Bidrag E E20-upplösning Summa finansiella anläggningstillgångar

40 Not 7 Förråd och exploateringsmark Förråd Summa förråd och exploateringsmark Not 8 Kortfristiga fordringar Fakturafordringar Övriga fordringar Summa kortfristiga fordringar Not 9 Kassa och bank Kassa Bank Plusgiro Summa kassa och bank Not 10 Avsättningar Avsättning för pensioner Avsättning för garanti- och särskild ålderspension 0 40 Avsättning för pensioner till förtroendemän Avsättning för särskild löneskatt Övriga avsättningar Summa avsättningar Not 11 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Upplupna räntor Pensionskostnad, individuell del Övriga kortfristiga skulder Summa kortfristiga skulder

41 Redovisningsprinciper Den kommunala redovisningen regleras av Lag (SFS 1997:614) om kommunal redovisning. Ytterligare normering kommer från Rådet för kommunal redovisning (RKR). Falköpings kommun följer lagen och tillämpar redovisningsprinciperna med följande undantag. Upplysningar om pensionsmedel och pensionsförpliktelser (RKR 7.1) Kommunen återlånar pensionsmedlen i sin helhet. Inga finansiella placeringar är att hänföra till förvaltning av pensionsmedel. Intäkter från avgifter, bidrag och försäljningar (RKR 18) Investeringsbidrag och ersättning för gatukostnader redovisas som en inkomst i projektredovisningen och minskar därmed anskaffningsvärdet. Metoden fungerar bra och ger exakt samma resultat som rekommendationen. Komponentavskrivning (RKR 11.4) Komponentavskrivning har införts fullt ut förutom VA-anläggningar som införs under senare delen av Övriga avvikelser Avvikelser sker från 8 kap. 3 a i Kommunallagen, då inga särskilda föreskrifter antagits för medel avsatta till pensionsförpliktelser. Från och med 2013 är frågan reglerad i finanspolicyn. Redovisning av exploateringsområden sker i investeringsredovisningen. Enligt rekommendationen ska en uppdelning göras på omsättnings- respektive anläggningstillgång. Kommunens skuld för E20 finns som en långfristig skuld eftersom beloppet och betalningsdatumet är känt. Kommunens aktie- och obligationsinnehav finns under finansiella anläggningstillgångar eftersom avsikten inte är att handla med dem utan innehavet är långsiktigt. 30

42 Finansiell rapport Falköpings kommuns finansiella rapport per den 31 augusti 2017 Låneskuld Kommunens långfristiga lån uppgick den 31 augusti till 604 mnkr, kortfristiga delen var 5 mnkr. Vid årsskiftet var låneskulden 605 mnkr, vilket innebär att amortering skett med 1 mnkr. Bundna räntan av låneskulden uppgår till 300 mnkr och resterande 304 mnkr har rörlig ränta. Den genomsnittliga räntan för låneskulden uppgick till 1,42 %. Som framgår av diagrammet uppgick räntekostnaden per den 31 augusti till 6,4 mnkr och finansiella intäkter, utdelningar + räntor, till 5,3 mnkr.räntekostnaden för swappar uppgick till 6,9 mnkr och räntekostnaden för rörliga lån blev ett minus med 0,5 mnkr, allt beroende på minusräntan.merparten av kommunens ränteintäkter kommer från innehavet av långa obligationer.nettoräntan, det vill säga differensen mellan räntekostnad och finansiella intäkter, uppgick till 0,25 %. Kommunen har inte gjort någon nyupplåning under Det extrema ränteläget i världen och Sverige, innebär att kommunen inte får någon ränta på bankkonton, å andra sidan har kommunen låga räntekostnader för sina rörliga lån. Om kommunen enbart haft rörliga räntor på sin låneskuld, skulle räntekostnaden vara ett tillgodo på 0,5 mnkr. Riksbankens styrränta ligger för tillfället på -0,50 % (infördes 15/2 2015), vilket inte anses vara en normal räntenivå. En normal räntenivå för Sverige idag borde vara 1,5 till 2,0 %, enligt Robert Bergqvist Chefsekonom på SEB. En negativ styrränta är unik; av världens länder är det Sverige, Danmark, Schweiz och Japan som har negativ styrränta Finansisella kostnader Finansiella intäkter Nettoränta Aktier och obligationer I bokslutet 2005 avsattes 14 mnkr för att mildra framtida kostnader för den gamla pensionsskulden. Från och med 2006 års budget och t o m 2014 har 7 mnkr budgeterats årligen för att finansiera pensionskostnader under kommande år. Den sammanlagda avsättningen uppgår till 77 mnkr och är placerad i aktier och i räntebärande företagsobligationer. Innehavet av aktier består av följande bolag och innehavet per bolag framgår av diagrammet. 31

43 Företagsobligationerna består av europeiska bankobligationer i Deutsche Bank, Kbc bank. Societe Generale, Dnbnor, Danske Bank, SEB och HSBC. Anskaffningsvärdet i aktier är 59,8 mnkr och i obligationerna 17,2 mnkr. Sammanlagt uppgår det totala anskaffningsvärdet till 77 mnkr. Sedan kommunen började placera pensionsmedel har kommunen erhållit aktieutdelning med 13,2 mnkr. Börsen har gått bra under våren och det har inneburit att värdet på aktierna den 31 augusti ökat med 2,1 mnkr från årsskiftet. Rent teoretiskt visar diagrammet att det fanns en fallhöjd på ca 27,3 %, 16,4 mnkr, innan värdet på kommunens innehav är samma som anskaffningsvärdet Anskaffningsvärde Kursökning Avkastning 3,2 13,2 32

44 Likviditet Kommunens likvida medel uppgick den 31 augusti till 12,7 mnkr. I och med minusräntan kan vi inte ha våra likvida medel på banken då vi riskerar att få betala ränta på behållningen. Vi utnyttjar därför en räntefri checkkredit på 90 mnkr och har vår överlikviditet placerad kort i ränteobligationer. Vår överlikviditet uppgick den 31 augusti till 14,5 mnkr. Kommunens investeringar per den 31 augusti uppgick till 171 mnkr. Totala investeringsbudgeten för 2017 uppgår till 339 mnkr inklusive ombudgeteringar. I vår strävan att eliminera kontanthanteringen har vi infört möjligheten att betala med Swish på 22 olika ställen i kommunen. Under jan-aug har vi mottagit 741 tkr i swishbetalningar och därmed sluppit att hantera kontanter med motsvarande belopp. 33

45 Verksamhetsredovisning Barn- och utbildningsnämnden Ordförande: Ingvor Bergman Förvaltningschef: Karina Bronell Sammanfattning Viktiga händelser I mars tog fullmäktige beslut om ny skolorganisation och en projektledare anställdes. Redan till höstterminen flyttades elever från Torbjörntorps skola till Gudhems skola. I centralorten ökar antalet förskoleklasser och det är överlag trångt i skolorna i Falköping. Antalet gymnasieelever har de senaste åren ökat och uppgår till drygt elever vid läsårsstart. Specialpedagogist centrum (SPC) och Centrum för flerspråkighet (CFF) har flyttat till gamla församlingshemmet där även en grupp elever från Centralskolan får sin undervisning. Under våren har ett intensivt rekryteringsarbete pågått för att fylla vakanta tjänster på skolor och förskolor. Vid terminsstart är de flesta tjänster tillsatta. I de fall behörig personal har anställts märks en lönespiral som på sikt kommer att påverka den kommunala ekonomin. Nämndens systematiska kvalitetsarbete i form av årshjul där olika resultat redovisas har genomförts ett läsår och dialogen mellan förvaltning och nämnd har uppskattats av både politiker och verksamhetsföreträdare. Under våren har elever i årskurs 9 erbjudits extra matematikundervisning, ållematte, för att bli behöriga att söka nationellt program på gymnasiet. Ett flertal elever har tack vare satsningen blivit godkända i matematik. Under sommaren har en storsatsning på sommarskola genomförts med hjälp av statsbidrag. Ca 120 elever har tagit del av undervisningen. Ledningsorganisationen med verksamhetschefer har renordlats och funnit sina former. Viktiga framtidsfrågor Fokus för framtiden ligger i utformning av den nya skolorganisationen med främst projektering av ny högstadieskola i centralorten. Rekrytering av personal kommer fortsatt att vara en viktig fråga för framtiden för att möta de behov som finns. Elevernas resultat ska öka. Måluppfyllelse Mål 1 Ett socialt hållbart Falköping Mål Indikator Resultat Alla barn och elever är trygga och tror på sin egen förmåga Andel elever i grundskolans år 5 och år 8 som upplever trygghet Andel elever i grundskolans år 5 och år 8 som upplever att de har inflytande över sina egna möjligheter till utveckling och 91 % 85 % 34

46 lärande Andel elever i gymnasieskolans år 2 som upplever trygghet Andel elever i gymnasieskolans år 2 som upplever att de har inflytande över sina egna möjligheter till utveckling och lärande 94 % 74 % Vid senaste elevenkäten hösten 2016 har 91% av eleverna i grundskolan angett att de är trygga och 90% att de trivs i skolan. För att underlätta analysen för skolorna efterfrågas både trivsel med lärare och trivsel med andra elever. Årets resultat visar på en hög måluppfyllelse i kommunens skolor men resultaten är sämre än förra läsåret och skiftar mellan skolorna. Det finns inget samband mellan skolans storlek och andelen elever som trivs men resultaten är högre i årskurs 5 än i årskurs 8. Lågstadiesatsningen har bidragit till att öka vuxentätheten för de yngre eleverna. Rektorer lyfter även miljö och lokaler som viktiga förutsättningar för ett bra arbetsklimat och de senaste åren har trångboddheten ökat i skolorna. Olika satsningar som bidrar till ökad studiero och fler gemensamma rastaktiviteter pågår. Flera skolor har också tagit fram gemensamma lektions- och klassrumsrutiner för att påverka trygghet och studiero. Från höstterminen 2016 pågår ett kommunövergripande arbete kallat Trivselprogrammet. Detta är goda exempel på förebyggande och främjande arbete. Grundskolorna i Falköpings kommun har generellt välfungerande formella rutiner för hur eleverna ska få inflytande över utbildningen och ta ansvar för sin skolmiljö genom tex. klass-, kost- och elevråd. Skolor med senare år har även utsett elevskyddsombud som deltar i skyddsoch arbetsmiljöarbetet. Syftet är att elevers frågor och tankar ska tas på allvar och visas respekt. Det upplevs ändå svårt att skapa bra kanaler för att alla elever ska känna att de har insyn och får information och återkoppling om vad som diskuteras på tex. elevråden. Pedagoger har generellt ett demokratiskt förhållningssätt men när det gäller elevers möjlighet att få inflytande över undervisningens innehåll och genomförande skiljer det sig däremot åt både mellan skolor, klassrum och ämnen. En rektor beskriver det som att eleverna får mer inflytande över arbetssätt samt redovisningsform än om innehållet, då det är mer styrt av kursplanerna. I rektorernas redovisningar återfinns goda exempel där inflytandet är välutvecklat och ökar med stigande ålder men möjligheten är inte likvärdig. Några rektorer redovisar att elever i senare år önskar ett ökat inflytande. På flera skolor använder man sig av elevledda utvecklingssamtal som kan vara ett exempel på hur eleven tar ansvar över sin utbildning och också har inflytande över den. Ållebergsgymnasiets uppföljningar visar att en hög andel av eleverna både trivs och känner sig trygga. Eleverna uppger även att skolans undervisning ger dem möjlighet att förbereda sig för ett demokratiskt samhälls- och arbetsliv även om resultatet skiljer mellan olika program. På ett av programmen synliggjordes vikande siffror avseende hur elever känner arbets- /studiero. Där startades ett arbete i samverkan mellan elever, lärare, elevhälsa och berörd rektor och resultatet har varit gott. Ållebergsgymnasiet har en gemensam likabehandlingsplan som aktualiseras löpande under året. Elevers delaktighet i detta arbete är ett förbättringsområde. På gymnasiet organiseras det formella inflytandearbetet genom enhetsråd kopplade till klassråd. Rektor deltar på enhetsråden. En elevkår arbetar övergripande med att medvetet stärka en Ållebergsanda vikänsla på skolan med gott resultat. Elevhälsoarbetet har under läsåret anpassats för att komma närmare programarbetslagen. Olika arbetsgrupper deltar aktivt i det förebyggande arbetet för att minska kränkningar och diskriminering. 35

47 Elever på Ållebergsgymnasiet ges inflytande genom bla mentorstid, klassråd, enhetsråd, elevkår och elevskyddsombudsarbete. Dessa sker på skoltid. Elever deltar även i programråd, vid öppet hus och i programmens olika utvecklingsarbeten. Förutom det formella inflytandet ges möjlighet till inflytande bla genom utvärderingar efter kursslut, genom samtal och dialog och vid utvecklingssamtal. Efter Skolinspektion 2014 har Ållebergsgymnasiet arbetat för att stärka elevers inflytande och ansvar för sina studier. All personal har haft gemensam kompetensutveckling för att stärka samsyn i bedömning för lärande, BFL, och på så sätt öppna upp för elevernas inflytande. Elever får idag bättre återkoppling på sin lärprocess och även möjlighet till inflytande över lärarens kursupplägg. Enligt KKIKenkäten 2015 uppgav 82% av eleverna i årskurs 2 att lärarna tog hänsyn till deras åsikter och den siffran visar nu på sämre resultat. Rutinerna runt demokrati och elevinflytande har stärkts. Enhetsråden är nyinrättade och uppskattade men ännu är det inte tydligt vilken effekt de kommer att få för att stärka demokratiarbetet. Mål 2 Ett attraktivare Falköping Genom en hög måluppfyllelse i punkt 1 och 4 skapas förutsättningar för ett näringsliv som utvecklas i Falköpings kommun. Mål 3 Ett näringsliv som utvecklas En hög måluppfyllelse i punkt 1 och 4 kommer att skapa en attraktiv skola som i sin tur innebär att Falköping blir en attraktivare kommun att bo i. Mål 4 Kvalitén inom verksamheten ska öka Mål Indikator Resultat Medarbetarna är kompetenta, har handlingsutrymme och inspirerar till utveckling och ökad måluppfyllelse Andel årsarbetare i förskolan med pedagogisk högskoleutbildning Andel årsarbetare på fritidshemmen med pedagogisk högskoleutbildning Andel lärare i grundskolan med pedagogisk högskoleexamen Andel lärare i gymnasieskolan med pedagogisk högskoleexamen Andel årsarbetare med pedagogisk högskoleutbildning sjunker inom alla skolformer. Rekrytering av personal försvåras av att det saknas lärosäten i närområdet. 48 % 40 % 82 % 77 % Särskilt märkbart är förändringen inom förskolan vilket beror på att förskollärare med lokal behörighet inte längre får räknas med i statistiken. Falköping har tidigare legat klart över riket. Årets siffror visar jämn nivå med jämförbara kommuner. Fritidshemmen har en låg andel årsarbetare med pedagogisk högskoleutbildning och trenden har de senaste åren varit sjunkande, liksom i övriga riket. Rekrytering av pedagogisk personal till denna verksamhet är svår. Ett antal fritidspedagoger har genom studier skaffat behörighet till grundskolans praktiskt estetiska ämnen och valt att arbeta i de tidiga skolåren. Andelen personal med pedagogisk högskoleexamen i grundskolan har under lång tid legat i linje med riket. Det sista året sjunker siffran mer för Falköping och hamnar under rikssnittet. 36

48 Även gymnasiet ligger fortfarande under snittet för riket. Mål Indikator Resultat Alla elever når målen Meritvärdet i grundskolans år 9 206,7 Andel behöriga till nationellt program 77 % Genomsnittlig betygspoäng på gymnasiets nationella program 14,66 Resultatutvecklingen visar på en positiv trend och meritvärdet stiger och närmar sig övriga även om värdet är under snittet för riket. Fler elever blir också behöriga till nationellt program på gymnasiet. Som lägst de senaste åren låg behörigheten på under 70%. Även om måluppfyllelsen ökar märks en större skillnad mellan pojkars och flickors resultat än tidigare år och skillnaden är mer märkbar i Falköping än i riket. Matematik är fortsatt det ämne som flest elever saknar godkänt i vid slutbetyg i årskurs 9 och forskning visar att matematikämnet särskiljer sig från övriga ämnen. I Falköping har satsningar genomförts för att höja elevers resultat och möjlighet att söka nationellt program, tex ållematte och lovskola. Betygspoängen på gymnasiets nationella program visar på en positiv progression. Ekonomi Ekonomi totalt för nämnden Nedanstående tabell visar ekonomiskt utfall per 31 augusti samt prognos för helår: Barn- och utbildningsnämnden (tkr) Utfall tom Utfall tom Budget Helårsprognos Differens budget-prognos aug-17 aug Intäkter Kostnader Nettokostnad Analys av utfall och prognos totalt för nämnden Prognosen efter årets 8 första månader visar på ett befarat underskott på ca tkr för helåret. I prognosen har hänsyn tagits till de ombudgeterade medlen av 15-miljonerssatsningen. Nämndens ekonomi är komplex. Verksamheten finansieras med kommunalt beslutad ram kompletterad med externa intäkter i form av statsbidrag, etableringsersättningar och asylpengar. De externa intäkterna är svåra att prognostisera eftersom de är beroende av omvärldsförändringar och nationella beslut. Samtliga verksamheter har en anstängd ekonomi. Den volymökning som skett under de senaste åren har medfört att flera förskoleavdelningar har öppnats. Grundskolorna är välfyllda och modersmålsundervisning, undervisning i svenska som andraspråk och särskilt stöd i form av studiehandelning har ökat. Även gymnasieskolan har ökat i elevantal. De nationella programmen är välfyllda och IM-programmet är gymnasiets största program liksom i många andra kommuner. De senaste åren har en organisation byggts upp kring nyanlända elever på IM-språk för att förstärka språkinlärning och förbereda eleverna för framtiden. 37

49 Statens satsningar på skolan visar sig bl a på en mängd riktade statsbidrag som finns att söka. Hittills i år uppgår statsbidragen till drygt 50 mkr: Lågstadiesatsning Fritidshemssatsning Karriärtjänster Lärarlönelyft Läslyft Specialpedagogik för lärande Omsorg på kvällar och helger Kvalitetssäkrande åtgärder i förskola och fritids Maxtaxa Papperslösa barn Lovskola Fortbildning svenska som andraspråk Fortbildning speciallärare Behörighetsgivande utbildning yrkeslärare Elevhälsa Läxhjälp Samordnare nyanlända Mindre barngrupper i förskolan Statsbidrag för ökad jämlikhet Statsbidrag för introduktionsprogram Samtliga statsbidrag förutsätter att kommunen utför de åtgärder som krävs, annars riskerar förvaltningen att behöva betala tillbaks pengarna. Ekonomi per ansvarsområde Nedanstående tabell visar ekonomiskt utfall per 31 augusti och prognos för helår per ansvarsområde: Utfall tom augusti är inte jämförbara mellan åren då en ramförflyttning gjorts för hyra och städ. Barn- och utbildningsnämnden Utfall tom Utfall tom Budget Helårsprognos Differens budgetprognos Verksamhetsområde (tkr) aug-17 aug Förskola Grundskola inkl särskola och skolbarnomsorg Gymnasieskola inkl särskola SPC, CFF Musikskola Fritidsgårdar Övrigt Summa

50 Analys av utfall per ansvarsområde Förskola Under de senaste åren har antalet barn i förskolan ökat. Förskolorna är välfyllda både i centralorten och i ytterområdena. Under året färdigställs om- och tillbyggnaden av Junibacken och förskolan Urd projekteras. Förskolan Trollet flyttar tillfälligt in i de moduler som Junibacken använt för att kunna renovera/bygga till. Förskolan i Floby har under våren haft höga kostnader och inskrivna barn har inte uppnått förväntat antal. Även förskolan Junibacken har under våren haft höga kostnader främst beroende på inskolningar på den nya avdelningen. Gudhems förskola utökar med en avdelning i de förhyrda modulerna från hösten. Natt- och helgomsorgen visar på ett underskott. Statsbidrag för att minska antalet barn i grupperna har även sökts för läsåret 17/18. Grundskola inkl särskola och skolbarnomsorg Samtliga grundskoleenheter aviserar att ekonomin är mycket ansträngd. Lokalerna är välfyllda och placering av nya elever på våra skolor blir alltmer komplicerat. Volymökning som sker under året hanteras inom den budgettilldelning som enheten fått från årets början. Anpassningar och tillfälliga förhyrningar av lokaler (t ex Vartofta, Gudhem) påverkar nämndens ekonomi, trots budgetväxling av lokalkostnader till samhällsbyggnadsförvaltningen. Rekrytering av behörig personal är fortsatt svårt och lönenivån tenderar att öka snabbt. Konkurrensen mellan kommunerna hårdnar och lönen är till viss del avgörande för att behålla/anställa personal. Pedagoger/resurspersoner har anställts på alla enheter som undervisar elever i år 1 år 3 med hjälp av det riktade statsbidraget för lågstadiesatsning. Även fritidshemmen är förstärkta med hjälp av statsbidrag. Gymnasieskola inkl särskola Gymnasieskolans ekonomi är svår att överblicka, men beräknas något bättre än föregående prognos. Andel sökande från kommunens skolor har varit högt. Det ökande elevantalet ryms inom gymnasiets organisation. Några av de nationella programmen har höga kostnader i jämförelse med andra kommuner, men kan på sikt minska då fler elever undervisas på Ålleberg. IM-programmet är gymnasiets största program. Det är inte unikt för Falköping utan så ser det ut för många kommuner. De senaste åren har en organisation byggts upp kring nyanlända elever på IM-språk för att förstärka språkinlärning och förbereda eleverna för framtiden. På sikt kan denna organisation effektiviseras när antalet nyanlända minskar och elevernas språkkunskaperna ökar. Asylintäkter för gymnasiets elever finansierar en del av verksamheten, men intäkten är osäker och upphör när eleven flyttar, avvisas eller får uppehållstillstånd. 39

51 Under året har ledningsorganisationen minskats med en rektorstjänst. Den interkommunala nettokostnaden har de senaste åren minskat i takt med att antalet elever på Ållebergsgymnasiet ökat. Även i år visar prognosen på ett överskott trots att budgeten minskats mellan åren. Specialpedagogiskt centrum (SPC) och Centrum för flerspråkighet (CFF) Spc genererar ett överskott främst beroende på vakant tjänst. CFF har tagit över samtliga modersmålslärare/studiehandledare för att samordna och säkerställa att alla elever får likvärdigt stöd så som lagen säger. Kartläggning över antal elever och språkgrupper har gjorts och en översyn pågår för att säkerställa elevens rätt. I nuläget genererar CFF ett underskott mot budget. Musikskola Från i år ingår mattemusik som en del i musikskolans verksamhet. Finansieringen har till viss del gjorts via kulturbidrag och musikskolan redovisar ett balanserat resultat. Övrigt För året finns ingen buffert övergripande för oförutsedda händelser. Osäkerhet finns beträffande externa intäkter i form av etableringsersättning, asylpengar och statsbidrag. Åtgärder För att eliminera befarat underskott kommer följande åtgärder att vidtas: Översyn av ambitionsnivå och kostnadsnivån för likvärdig modersmålsundervisning och /studiehandledning Översyn av vikariekostnad inom främst förskola Ökat elevantal inom tilldelad budget på gymnasieskolan Minskning av ledartjänst på gymnasiet Bedömd effekt av ovanstående åtgärder är: De föreslagna åtgärderna får delårseffekt under innevarande kalenderår, men på läsårsbasis kommer underskottet att kunna elimineras med hjälp av ovanstående åtgärder. Investeringar Nedanstående tabell visar ekonomiskt utfall för investeringar per 31 augusti och prognos för helår: Differens budgetprognos Barn- och utbildningsnämnden (tkr) Nettokostnad tom Budget Helårsprognos augusti Summa Analys av utfall och prognos för investeringarna på nämnden Nämndens tilldelade budgetram på tkr samt ombudgeterade medel från föregående år på tkr har reducerats med årlig avsättning till IT-fond. Resterande budget (6.956 tkr) fördelas till förskolan Junibacken, etapp 2 i Stenstorp, IT- satsningar samt reinvestering och kompletteringar på övriga skolor och förskolor. 40

52 Byggnadsnämnden Ordförande: Dan Hovskär Förvaltningschef: Katarina Andersson Avdelningschef: Erna Pezic Sammanfattning Byggnadsnämnden är den nämnd som uträttar kommunens uppgifter enligt plan- och bygglagen. Byggnadsnämnden har ansvar för frågor om lov, besked, tillsyn och även planläggning. Byggnadsnämnden verkar genom sin verksamhet för en god byggnadskultur och stads- och landskapsbild. Nämnden följer den allmänna utvecklingen, samarbetar med andra och ger råd och upplysningar. Byggnadsnämnden har enligt plan- och bygglagen ansvar för prövning och hantering av lov och förhandsbesked. Byggnadsnämnden ansvarar även för frågor om startbesked, slutbesked, att fastställa kontrollplaner, kontrollansvariga samt anordnar tekniska samråd, arbetsplatsbesök och slutsamråd när det gäller den fortsatta byggprocessen. Byggnadsnämnden är även tillsynsmyndighet enligt bestämmelserna i plan- och bygglagens elfte kapitel. Under första och andra tertialet har till byggnadsnämnden inkommit 273 ärenden varav 222 bygglovärenden. Bland annat bygglov för Bygglov har beviljats för bland annat den nya terminalbyggnaden på fastigheten Dotorp 6:28, Arlas lagerbyggnad på Marjarp och ny förskola Urd. Det har beviljats bygglov för 13 stycken nya villor och 21 lägenheter. Byggnadsnämnden fortsätter med sitt arbete med planläggning för bostäder och verksamheter. Under perioden januari-augusti 2017 antogs fyra detaljplaner och ett planprogram: Plåtslagaren 38 m fl detaljplan som möjliggör för flerbostadshus i centrala Falköping. Urd 1 detaljplanen medger en återuppbyggnad av förskolan Urd i en större och för ändamålet bättre anpassad byggnad. Hassla 2:78 detaljplanen möjliggör för flerbostadshus i den fd syfabriken i Kinnarp. Friggeråker 25:8, Marjarp upphävande av del av detaljplan i Marjarp för att möjliggöra för Trafikverket att bygga förbigångsspår på Västra stambanan. Förtätningsprogrammet förtätningsprogrammet visar på möjligheter till förtätning av Falköpings centrala delar, vid Stora torget och Ranten samt längs S:t Olofsgatan. Pågående planarbete: Arbete pågår med detaljplanen för Fåraberget etapp 2A. Denna plan omfattar ett område på ca kvm och möjliggör byggande av ca 50 bostäder i form av fristående villor, samt rad- och kedjehus. Under våren har detaljplan för del av Gamla Stan 2:26, kvarteret Megaliten varit på samråd. Planen syftar till att möjliggöra för handel med skrymmande 41

53 varor, livsmedelsförsäljning, restaurang och drivmedelsförsäljning. Totalt tillskapas ca kvm byggrätt. Inför en utbyggnad av Vindängens skola pågår arbete med en ny detaljplan som kommer att göra möjlig att bygga ut skolan och att använda delar av intilliggande parkmark för skolans ändamål. Planen möjliggör även för byggnation av en idrottshall för skolverksamheten. Inledande arbete med detaljplan för Plåtslagaren har gjorts i form av att en kulturmiljöutredning har genomförts. Byggnadsnämnden har, med stöd från kommunfullmäktige, under den aktuella perioden hanterat tre planbesked och tecknat två plankostnadsavtal. Flera företagskontakter med syfte att diskutera nya etableringar i Falköping. Måluppfyllelse Mål 1 Ett socialt hållbart Falköping Mål Indikator Uppföljning 1.1 Öka medborgarnas möjlighet att påverka och ha inflytande i byggnadsnämndens verksamhet Antal genomförda möten och åtgärder med medborgare (utöver plan- och bygglagens krav) Öka kunskap om social hållbarhet (gäller både tjänstemän och politiker) Antal kompetenshöjande insatser inom social hållbarhet 1.3 Utveckla hemsida och uppdatera med relevant information avseende både bygglov- och planprocess Ansvariga för avdelnings hemsida följer kontinuerligt upp innehållet Kontinuerligt arbete Mål 2 Ett attraktivare Falköping Mål Indikator Uppföljning 2.1 I Falköpings kommun ska finnas en god planberedskap med färdiga detaljplaner för enbostads- och flerbostadshus 2.2 Gestaltning och kulturmiljö ska vara i fokus Antal Antal lägenheter i antagna detaljplaner Ca 60 st 42

54 för byggnadsnämndens verksamhet kompetenshöjande insatser inom gestaltning och kulturmiljö Kulturmiljöutred ning Plåtslagaren Mål 3 Ett näringsliv som utvecklas Mål Indikator Uppföljning 3.1 I Falköpings kommun ska finnas en god planberedskap med färdiga detaljplaner för olika typer av verksamheter Tillkomna byggrätter för verksamheter (m2) i antagna detaljplaner Förskola: 1500 m Andelen nöjda bygglovsökande inom näringslivet ska öka Nöjd kundindex (NKI) i servicemätningen Insikt (avser företagens uppfattning) Vartannat år 3.3 Plan- och byggenheten ska involveras i tidiga diskussioner kring nya etableringar Enkät till bygglovssökande inom näringsliv Representanter för plan- och byggenheten deltar i förvaltningsövergripande projektgruppens arbete En förvaltningsöverg ripande arbetsgrupp,sam hällsbyggnadspro jekt, har bildats och representanter från plan- och byggenheten ingår i gruppen. Mål 4 Kvalitén inom verksamheten ska öka Mål Indikator Uppföljning 4.1 En hög servicegrad ska hållas mot såväl invånare som företagare Bekräftelse på mottagen ansökan ska skickas inom 3 arbetsdagar. 217 av 222 st bekräftelsebrev har skickats inom 3 arbetsdagar Andel beslut i bygglovärenden inom 0-4 veckor 82,50 % (123 av 149 beslut) 43

55 från komplett ansökan, % Andel beslut i bygglovärenden inom 0-10 veckor från komplett ansökan, % Genomsnittlig handläggningstid från inkommen ansökan till beslut om bygglov Genomsnittlig tid från planuppdrag till beslut om samråd (avser detaljplaner) Genomsnittlig tid från planuppdrag till antagandebeslut (avser detaljplaner) 4.2 Rationell och rättssäker hantering av ärenden Antal laga kraft vunna ärenden efter överklagande (avser både bygglov- och planärenden) 4.3 Arbeta aktivt med god servicenivå, hög tillgänglighet och ett gott bemötande Enkät till bygglovssökande Tertialvis 100 % (149 av 149 beslut) 29 dagar (inkl helgdagar) 7 månader (beräknat på de 3 antagna planerna i år) 13 månader (beräknat på de 3 antagna planerna i år) Plan: ett överklagande, ärendet inte avgjort Bygg: två laga kraft vunna ärenden; sex ärende oavgjorda. Enkät inte genomförd Ekonomi Ekonomi totalt för nämnden Nedanstående tabell visar ekonomiskt utfall per 31 augusti samt prognos för helår: Byggnadsnämnden (tkr) Utfall tom Utfall tom Budget Helårsprognos Analys av utfall och prognos totalt för nämnden Differens budgetprognos aug-17 aug Intäkter Kostnader Nettokostnad

56 Byggnadsnämnden har under perioden januari augusti 2017 haft kostnader på tkr vilket motsvarar ca 62 % av budgeten. För motsvarande period föregående år redovisades en förbrukning på ca 26 %. Byggnadsnämndens verksamhet bedöms under 2017 bedrivas inom anvisad budgetram. Ekonomi per ansvarsområde Nedanstående tabell visar ekonomiskt utfall per 31 augusti och prognos för helår per ansvarsområde: Differens Byggnadsnämnden Utfall tom Utfall tom Budget Helårsprognos budget-prognos Ansvarsområde (tkr) aug-17 aug BN Fysisk planering/konsulter Summa Analys av utfall per ansvarsområde Byggnadsnämnden Ansvarsområdet omfattar byggnadsnämndens egna kostnader i form av politiska arvoden, utbildningar, mobilabonnemang etcetera. Kostnader för byggnadsnämnden uppgår till 443 tkr vilket motsvarar drygt 49 % av aktuell budget. Utfallet visar att ett plusresultat på cirka 200 tkr kan uppstå i slutet på året. Fysisk planering/konsulter Ansvarsområdet avser medel för externa kostnader vid upprättande av detaljplaner, program etcetera. Under året har pågått omfattande planverksamhet med flera utredningar som geoteknik, riskanalys, kulturmiljöinventering, miljökonsekvensbeskrivning etcetera. Även konsultstöd för arbetet med tillsyn enligt plan- och bygglagen innefattas av dessa kostnader. Kostnader för detta ansvarsområde uppgår till 655 tkr. Detta innebär att ca 75 % av aktuell budget har förbrukats under perioden januari-augusti. Under året kommer arbete med detaljplanerna för Vindängenskolan, verksamhetsområde Megaliten och bostadsområde Fåraberget etapp att fortsätta och även ett antal nya detaljplaner kommer att påbörjas bland annat detaljplan för en ny högstadieskola. Detta förutsätter flera utredningar som kommer att finansieras från byggnadsnämndens budget. Prognosen är att en underskott på ca 200 tkr kan uppstå i slutet på året. Åtgärder Byggnadsnämnden följer månadsvis det ekonomiska läget och gör bedömningar om tilldelade medel räcker för att bedriva planarbetet i föreslagen takt och omfattning. Byggnadsnämndens verksamhet bedöms under 2017 bedrivas inom anvisad budgetram. Byggnadsnämnden har beviljats en budget på tkr. Utfallet efter augusti månad visar att det är förbrukat tkr vilket är 4,7 % ( ) under riktvärdet. Byggnadsnämndens verksamhet bedöms under 2017 bedrivas inom anvisad budgetram. Investeringar Byggnadsnämnden har inga investeringar. 45

57 Kommunstyrelsen Ordförande: Conny Johansson Förvaltningschef: Katarina Andersson Sammanfattning Omvärldsanalysen i kommunstyrelsens verksamhetsplan för åren beskriver, i ett helhetsperspektiv, hur trender och förändringar påverkar möjligheterna att långsiktigt uppnå visionen och förverkliga målen. Omvärldsanalysen ska skapa förståelse och handlingsberedskap i den kommunala organisationen. I planen poängteras vikten av att utveckla förmågan att leverera i nutid och att orientera sig i framtid. Verksamheter behöver därför kännetecknas av en kreativ, öppen, tolerant kultur, men också av systematiska processer för att fånga in omvärldsmöjligheter och omsätta dessa i nya arbetsformer. Det handlar om att förstå vad organisationen som helhet behöver och vara skicklig på för att nå framgång i en framtida omvärld. Utifrån det framträder en förflyttning av ledarskapet med ett föränderligt förhållningssätt från en tidigare stark specialisering till idag mer fokus på samarbete. Vidare har styrningen gått från detalj och regelstyrning till måloch visionsstyrning. Det innebär att kultur och värderingar samt servicetänk ges ett ökat fokus. Utvecklad anpassningsförmåga, ständiga förbättringar och ständigt lärande är avgörande delar som framträder. Att möta dagens komplexa frågor kring hållbar utveckling, i en snabbt föränderlig värld, kräver kreativitet, helhetssyn, medskapande och lokal kunskap. Det krävs samverkan mellan flera olika, och inte alltid tydligt sammankopplade, kunskapsområden. Det ställer även höga krav på kommunens anpassningsförmåga. Det är ur mångfalden och dialogen som de gemensamma visionerna om morgondagen och framtiden kan formas. Denna nödvändiga helhetssyn är avgörande för att kunna beskriva och analysera mönster lokalt i Falköping, regionalt i Skaraborg och Västsverige samt globalt för att uppnå en balans mellan människa, samhälle och natur. Genom att i ett tidigt skede identifiera komplexa trender kan Falköpings kommun skaffa sig en proaktiv möjlighet att möta såväl som bemöta skeenden. Måluppfyllelse Den samlade bedömningen av måluppfyllelsen baseras på hur arbetsprocesser med utvecklingsområden och styrdokument fortlöper, trender för indikatorer och andra underlag för bedömning. I den analys som föregick årsredovisningen för 2016 identifierades ett antal utvecklingsområden som ansågs viktiga för att stärka kommunstyrelsens måluppfyllelse. Uppdrag i identifierade utvecklingsområden redovisas under respektive målområde. Kommunstyrelsen ska skapa så goda förutsättningar för måluppfyllelse det går inom budgeterad ram. Viktiga styrmedel som skapar förutsättningar och som utvecklas är organisation, styrsystem, ledarskap, kompetensförsörjning och resurstilldelning. Mål 1 Ett socialt hållbart Falköping Utvecklingsområden som identifierats viktiga för att stärka kommunstyrelsens måluppfyllelse i verksamhetsplanen Politisk organisation Under våren har en omvärldsbevakning genomförts och social hållbarhet intervjuer av förtroendevalda och tjänstepersoner pågår. Arbetet följer tidplan och beräknas gå ut på remiss innan årsskiftet. 46

58 Förslaget levereras sedan tillsammans med demokratiberedningens förslag om den politiska organisationen för nästkommande mandatperiod. Beslut fattas i KF juni Utredning politisk organisation inför mandatperiod Demokratiberedningen har som ett av sina uppdrag att utreda och lämna förslag rörande den politiska organisationen inför nästa mandatperiod. Arbete pågår och följer tidplan. Bedömning är att inga omfattande ändringsförslag avseende den politiska organisationen kommer att lämnas. Beslut fattas i KF juni Viktiga processer Under första halvåret antog kommunen en policy gällande medborgardialog och därefter ska riktlinjer att tas fram för att formalisera kommunens intentioner. Demokratiberedningen har lämnat förslag till fullmäktige att besluta om införande av e-förslag (e-petitioner) som ett nytt verktyg för inflytande och delaktighet. Prioriterade områden Förebyggande insatser barn och unga Förebyggande insatser barn och unga syftar till att kommunen samordnar insatser tidigt och effektivt samt utifrån behov utvecklar verksamheter för att stärka måluppfyllelsen. Kommunstyrelsen har gett medel till Tagga lov för att utveckla lovverksamheten till att gälla alla lov och projektet Sports for you (i samverkan med Västergötlands idrottsförbund) stöds för att få fler att ta del av föreningslivet. Två insatser som på sikt ska skapa bättre förutsättningar för alla barn och unga. Unga kommunutvecklare har initierats för att stärka barn och ungas inflytande. Bedömningen är insatsen medfört att fler unga kan påverka sin egen och andra ungas vardag I utvärdering framkommer det tydligt att de unga upplever delaktighet och känner att de kan påverka och att de medverkat till att föra in ungdomsperspektivet i kommunens organisation och verksamheter. Unga tar ordet har väckt nationellt intresse och många är imponerade av det arbete som genomförts under kort tid. Arbetet med unga kommunutvecklare som metod för det ungdomspolitiska arbetet har varit ett viktigt politiskt beslut som inspirerat fler kommuner och verksamheter i Sverige och byggt nätverk. Falköpings kommun ses som en föregångare inom nationell ungdomspolitik. Arbetsmarknad För att utveckla kommunens arbetsmarknadsinsatser har det under delåret gjorts en utredning gällande att koppla organisationen till arbetsmarknadsstrategin i syfte att förverkliga intentionerna i strategin. Under hösten kommer politiskt beslut att fattas gällande detta. Indikator Arbetssökande ungdomar år Falköpings kommun juli 2014 juli 2015 juli 2016 juli 2017 Öppet arbetslösa 6,8 6,6 6,0 4,6 Program med aktivitetsstöd 8,0 7,4 8,2 7,6 Västra Götalands län juli 2014 juli 2015 juli 2016 juli 2017 Öppet arbetslösa 7,0 5,7 5,0 4,4 47

59 Program med aktivitetsstöd 6,1 5,4 4,7 3,8 Riket juli 2014 juli 2015 juli 2016 juli 2017 Öppet arbetslösa 7,1 6,2 5,2 4,7 Program med aktivitetsstöd 7,3 6,7 5,8 5,3 Källa: Arbetsförmedlingen Sista juli var det 82 ungdomar som var öppet arbetslösa. Jämfört med förra året har ungdomsarbetslösheten minskat med nästan 2 %. Så få ungdomar anmälda på Arbetsförmedlingen som det är nu har det inte varit på många år samtidigt som Arbetsförmedlingen poängterar att den som saknar gymnasieutbildning, har funktionshinder eller är utomeuropeiskt född behöver längre tid på sig för att lösa sin jobbsituation. Långsiktigt har kommunen vidtagit åtgärder för att matcha och möta arbetsmarknadens behov. Det direkta behov som framförallt finns från högteknologiska industriföretag är ändå kortsiktigt problematiskt och kräver ytterligare åtgärder för att inte gapet mellan behov och efterfrågan ska öka. Den goda arbetsmarknaden förklaras med att ungdomarna själva ordnar sina jobb kombinerat med att arbetsgivare erbjuder arbete utan stora krav på utbildning och/eller erfarenhet. Analysen visar att detta är förklaringen till ett bättre resultat. Falköping är fortfarande över både rikets och Västra Götalands siffror men differensen är mindre nu än tidigare. Det som behöver tas med i beräkningen är att av de 82 arbetslösa ungdomarna tillhör drygt 30 etableringsuppdraget vilket innebär att de ofta är i studier svenska och/eller har andra aktiviteter. Resultatet indikerar att Ung Arena bidragit till förbättringen. Bostadsförsörjning I enlighet med det politiska uppdraget har framtagning av Bostadsförsörjningsprogram för Falköpings kommun genomförts. Bostadsförsörjningsprogrammet är ett strategiskt dokument som klargör hur kommunen ska kunna försörjas med bostäder. Strategin har varit ute på samråd och beräknas att antas i kommunfullmäktige i september och börjar i så fall gälla den 15 oktober Kommunstyrelsen har även antagit ett förtätningsprogram som klargör viljeinriktningen att förtäta staden, öka tryggheten och minska segregationen. Kommunen har arbetat för en god planberedskap för bostäder och fortsätter aktivt jobba med att skapa möjligheter för bostadsbyggande. För att åstadkomma ett ökat bostadsbyggande har kommunstyrelsen under delåret strävat efter att förbättra samspelet mellan alla aktörer på bostadsmarknaden genom möte med externa aktörer för att informera om möjligheterna för byggande av bostäder. Kommunen har fört en aktiv dialog med exploatörer och byggherrar i syfte att få igång bostadsbyggande men också för att bryta bostadssegregationen. Indikatorer Antal småhus, lägenheter och fastighetspriser Nedanstående tabell visar indikatorns utfall per 31 augusti 2017 och helårsutfall för resterande år: Indikator Antal nya småhus Delår 48

60 Under den aktuella perioden beviljades bygglov för 13 nya småhus. Antalet handlar enbart om beviljade bygglov och inte om färdigställande. Utfallet visar på att byggande av småhus har minskat i förhållandet till samma period förra året. Indikatorn har hämtats från ärendehanteringssystem Tekis ByggR. Nedanstående tabell visar indikatorns utfall per 31 augusti 2017 och helårsutfall för resterande år: Indikator Delår Antal nya lägenheter i flerbostadshus Uppgiften hämtas från ärendehanteringssystem ByggR. Under den aktuella perioden har 21 bygglov för lägenhet i flerbostadshus beviljats. Utfallet visade på en minskning på byggande av lägenheter i flerbostadshus gentemot samma period förra året. Det är fortsatt stor efterfrågan inom kommunen både vad gäller villor, kedjehus, radhus samt bostadsrätter både i tätorterna och på landsbygden. Flertalet av de som investerar i nytt boende inom kommunen är redan bosatta i Falköpings kommun men viss inflyttning från andra orter förekommer huvudsakligen från närområdet. Att det finns goda pendlingsmöjligheter ser flertalet som en av de viktigaste parametrarna när de överväger att flytta till Falköpings kommun. Området Stenstorp utmed västra stambanan har blivit mer attraktivt. Stenstorp har flera positiva aspekter som lockar bostadsköpare, såsom kommunikationer med både buss och tåg, den nya skolan samt utomhusbad. Den ökade prisutveckling på bostäder i större städer medför också att intresset för både villor och bostadsrätter i Falköpings kommun ökat jämfört med tidigare år. Nedanstående tabell visar indikatorns utfall per 31 augusti 2017 och helårsutfall för resterande år: Indikator Delår Fastighetspriser 1,1 mnkr 1,0 mnkr 1,125 mnkr 1,195 mnkr 1,446 mnkr Källa: SCB preliminära siffror för delåret 2017 Detta är preliminär statistik för 2:a kvartalet 2017 och omfattar fastighetspriser för småhus. 1 Statistiken visar att fastighetspriserna i Falköpings kommun har ökat med ca 21 % under första halvåret 2017 jämfört med samma period förra året. Mellan de två senaste tremånadersperioderna redovisas stigande priser i 19 av Sveriges 21 län. Fördelat regionalt på län och årsbasis steg priserna i samtliga 21 län. Den högsta prisutvecklingen på länsnivå redovisas i Östergötlands län med 14 procent. Den lägsta prisuppgången återfinns i Örebro län med 3 procent. I storstadsregionerna Stor-Stockholm, Stor-Malmö och Stor-Göteborg steg priserna mellan 6 och 12 procent. Det genomsnittliga priset för ett småhus för permanent boende i landet var 2,96 miljoner kronor under perioden maj juli Med småhus avses i denna statistik småhus för permanentboende. Statistiken är heltäckande och omfattar alla marknadsmässiga småhusförsäljningar oavsett om de förmedlats via mäklare eller ej. Begreppet omfattar både friliggande enoch tvåbostadshus samt rad- och kedjehus. Statistiken inkluderar även köp av fastigheter upplåtna med tomträtt. 49

61 Diagrammet nedan visar prisutveckling för småhus i Falköpings kommun under senaste 12 månaderna. Källa: mäklarstatistik Parametrarna som styr fastighetspriserna kan inte påverkas helt på kommunal nivå. Det som kan göras lokalt är mer relaterat till lyhördhet och servicenivå. I analysen av måluppfyllelse är det svårt att direkt koppla småhus, fastigheter och fastighetspriser till målet social hållbarhet. Att det byggs mer kan i sig bidra till ett mer socialt hållbart bostadsbyggande men det är ju först när det går att utläsa längre fram huruvida det bidragit till segregation eller inkludering som slutsatser kan dras. Därför är intentionen att flytta indikatorerna till ett attraktivare Falköping där det är enklare att analysera ett direkt utfall. Mål 2 Ett attraktivare Falköping Utvecklingsområden som identifierats viktiga för att stärka kommunstyrelsens måluppfyllelse verksamhetsplanen Översiktsplan Översiktsplanen är ute på granskning och arbetet fortlöper enligt tidplan. Strategisk samverkan Skaraborg Styrdokument/Vision Falköping Ett strategiskt samarbete kring gemensamma framtidsfrågor har initierats. Uppdraget är påbörjat och en genomförandeplan har upprättats. Arbetet fortlöper enligt plan. Viktiga processer Under delåret har processen för att möjliggöra exploatering av nya bostäder i direkt anslutning till Falköpings centrum utvecklats. Ett färdigbyggt demenscentrum är beräknat att färdigställas under Förskolan Junibackens ut- och ombyggnad beräknas vara klar hösten Utvecklingsprojekt Plantis där fokus på ombyggnad och förnyelse av parkmiljö i syfte att skapa en modern mötesplats för medborgarna har under delåret gått från planering till att det praktiska genomförandet är igång. För att få ett bättre underlag kommer det under hösten att genomföras en ny resvaneundersökning där kommuninvånarnas resmönster och inställning till trafikmiljön i kommunen kartläggs. Den förra undersökningen genomfördes under hösten 2014 och har varit ett viktigt underlag i kommunens strävan mot allt mer hållbara resvanor. Förhoppningen är att genom denna nya undersökning få ett svar på om vi är på rätt väg med våra långsiktiga satsningar. 50

62 Det miljöstrategiska arbetet handlar om långsiktiga processer för att skapa ett hållbart Falköping. Under första delen av år 2017 är bedömningen att processerna och prioriteringarna som görs i Falköpings kommun bidrar till målet om att skapa ett attraktivt Falköping samt att det tydligt kan kopplas till de nationella och internationella prioriteringar och beslut som tagits på området men även att Falköping går före i vissa frågor där den nationella nivån inte har en tydlig styrande roll. Processer som kan lyftas som viktiga delar för att få resultat är utvecklingen av biogassystemet, där Falköpings kommun har en stabil produktion med utvecklingspotential. Ett resultat av kommunens arbete med koppling till den nationella nivån är energi- och klimatrådgivning där fokus under året är solenergi. En viktigt lokal samverkan har byggts upp med studieförbund, Falbygdens energi AB, solenergientreprenörer m fl. tillsammans med intern samverkan med till exempel stadsbyggnad och gymnasiet. Indikatorer Befolkningsutveckling I januari 2017 passerade Sveriges befolkning 10 miljoner invånare. Folkmängden ökade under 2016 i 271 av landets 290 kommuner, till stor del på grund av utrikes inflyttning. På grund av åldersstrukturer med många äldre, uppvisade hälften av kommunerna samtidigt negativa födelseöverskott. I tabellen nedan redovisas folkmängden i Falköping per den sista juli för Den procentuella förändringen beräknas i förhållande till det närmast föregående årsskiftet. Indikator jan- juli jan- juli jan- juli jan- juli jan- juli Befolkningsutveckling Befolkningsutveckling i % 0,59 0,42 0,48 0,6 0,4 Statistiska centralbyrån SCB Folkmängden den sista juli var vilket är en ökning med 130 personer. Ökningen är en följd av ett positivt födelseöverskott om 25 personer och ett inflyttningsöverskott om 99 ( justeringar om 6). Utflyttning och inflyttning sker huvudsakligen till och från andra kommuner inom regionen. Den procentuella befolkningsförändringen under perioden januari till och med juli är 0,40 % och ligger lägre än den kurva som varit senaste fyra åren. Motsvarande ökning för riket var 0,58 %. Västra Götalandsregionen hade en ökning om 0,56 % per den sista juni. Slutsatsen blir då att Falköpings befolkningsutveckling är lägre än regionen och riket. Året innan hade kommunen en högre procentuell ökning än Västra Götalandsregionen. Trenden med ett positivt födelseöverskott kvarstår medan trenden för invandringsöverskottet är nedåtgående. Flyttningsöverskottet kan precis som tidigare år härledas till ett invandringsöverskott men under 2017 var invandringsöverskottet 106 personer att jämföra med motsvarande tid förra året då det sammanlagda invandringsöverskottet var 184. En minskning med över åttio personer och en indikation på att inflyttningen minskat. 51

63 Mål 3 Ett näringsliv som utvecklas Utvecklingsområden som identifierats viktiga för att stärka kommunstyrelsens måluppfyllelse verksamhetsplanen Utveckla Projektet har varit igång i ett år och resultatet visar att Nyföretagarcentrum nyföretagandet ökar och att det idag är fler presumtiva nyföretagare som nås nyanlända som nås och får rådgivning. Under delåret har ambassadörsroller utvecklats för att som sprida möjlighetstänk och nå fler. En förstudie om innovativ miljö har initierats. Viktiga processer Det finns ett fortsatt stort intresse för nyetableringar och utökad verksamhet i Falköping och för att utveckla ytterligare har kommunstyrelsen påbörjat en regional investeringsfrämjande etableringssamverkan för att kommunerna tillsammans ska klara och rekrytera större etableringar i området. En annan del är att bemanningssektorn i Falköping har utvecklats för att bättre möta kundernas behov. Kommunstyrelsen har också genom sitt samarbete med Borlänge, Lindesberg och Nässjö arbetat mot den nationella arenan för att utveckla förutsättningarna för kommunen att mer lokalt och flexibelt matcha företagens behov av efterfrågad kompetens med de arbetssökande genom lokala utbildningsinsatser. Den industriutbildning som påbörjats påvisar tydligt behovet då en stor andel av de studerande erbjudits arbete redan under utbildningen. Andra korta kompetenshöjande insatser utifrån företagens behov har varit svåra att få anmälningar till. I linje med målet pågår arbete med att stärka bemötandet och utveckla den goda arbetsplatsen. Som ett led i detta kommer Sveriges kommuner och landstings (SKL) utbildning Förenkla helt enkelt 2 att initieras under hösten. Falköpings kommun har antagit en godstransportstrategi för perioden Strategin anger färdriktningen för utvecklingen av Skaraborg Logistic Center till ett starkt, delregionalt logisticcentra. I strategin anges ett antal mål relaterat till ny lagerverksamhet, fler sysselsatta i logistikintensiv verksamhet i Falköpings kommun, utvecklad trafik vad gäller containers, semi-trailers samt vagnslast samt fler varuägare som nyttjar dagens tåglösningar samt att det kan tillkomma mer tågtrafik. I koppling till de mål som är angivna i strategin, kan konstateras att verksamheten har utvecklats mycket positivt under 2016 och fortsatt Idag är det en utökad tågtrafik vad gäller virke, containers och semi-trailers, det kommer att starta upp ny vagnslasttrafik och det sker pågående etableringar av lagerverksamheter. Skaraborg Logistic Center har idag utvecklats till att bli delregionen Skaraborgs logistikcenter. Turism Enligt statistik från SCB/Turistrådet Västsverige var det totala antalet gästnätter på hotell, vandrarhem och stugbyar för hela Västra Götalandsregionen för tidsperioden delåret uppmätt till drygt 2,9 miljoner gästnätter. I Västsverige är tillväxten av utländska gästnätter mindre 1,4 % än de nationella som visar 4,7 %. Falköping hade gästnätter på hotell, vandrarhem och stugbyar per sista juni Detta är en minskning av antalet gästnätter jämfört med samma period Falköping har dock sedan 2011 haft en genomsnittlig tillväxt på 6,6 % per år för januari-juni månad. I Falköping utgjorde de svenska besökarna den största kundgruppen med 83 % av beläggningsgraden. De svenska gästnätterna minskade med ca 15 52

64 % medan de utländska gästnätterna har ökat med ca 80 % jämfört med Bland annat har ökningen skett från Norge och Danmark. Totalt omsatte turismen i Falköpings kommun cirka 620 mnkr år 2016, vilket motsvarar 3,7 % av den totala omsättningen i kommunen. Turismens bidrag till kommunens BRP uppgick till 190 mnkr, vilket motsvarar 2,2 % av kommunens totala BRP. Turismen bidrog även till sysselsättning, vilket motsvarade cirka 400 årsarbeten. Det har skett en marginell ökning av turismens betydelse i Falköpings kommun över tid stod omsättningen för 3 procent, 2017 stod den för 3,7 procent. Den positiva gästnattsutvecklingen över tid har gett effekt. Källa: SCB/Nationalräkenskaper och Företagens ekonomi, HUI Research/STS Indikatorer Antal nya företag per 1000 invånare Indikator januari-juni jan - juni Antal nya företag per 1000 invånare 4,0 4,1 3,3 3,0 2,2 1,9 Källa: Nyföretagarcentrum Första halvåret 2017 startades 61 företag vilket är 10 färre än motsvarande tid Tidigare års källa nyföretagarbarometern har ännu inte levererat sina siffror vilket gör att underlaget i år tagits från Nyföretagarcentrum vilket kan innebära en skevhet och osäkerhet i om mätmetoderna kan likställas. Nyföretagarcentrum har ett ökat tryck och rådgivningstimmarna har ökat och kundtillströmningen är markant högre är i början av Prognosen visar på en fördubbling vilket i förlängningen också borde generera ett positivt utfall. Bedömningen är att det ökade intresset och medför att målgrupper som kräver större stegförflyttningar och därmed mer tid innan resultat kan nås. Det är en ökad andel nyanlända och idag är 1/3 av de som söker rådgivning av utländsk härkomst. Tidigare ökning har varit inom aktiebolagssidan så detta resultat kräver fortsatta analyser för att förstå samtidigt som ett delårsutfall inte kan sägas vara en trend. Det är ett för litet underlag för att kunna dra några slutsatser. Mål 4 Kvalitén inom verksamheten ska öka Utvecklingsområden som identifierats viktiga för att stärka kommunstyrelsens måluppfyllelse i verksamhetsplanen Styrdokument En policy för digitalisering antogs i maj 2017 och området skrivs digitalisering in i de övergripande målen. Digitaliseringen är ett område som satsas på utifrån kompetensutveckling och kommer igen i allt från introduktion för nyanställda till chefsutvecklingsdagar. Hållbarhetsledning och prövning Indikatorer och andra mått En översyn av kommunens samlade Ett nytt system för kommunövergripande hållbarhetsledning samt hållbarhetsprövning håller på att tas fram och beräknas kunna testas i en pilotgrupp under nästa år. Kommunens analysgrupp har under delåret tagit fram förslag på hur underlagen för bedömningen av övergripande måluppfyllelse ska utformas utifrån en helhetsbedömning. En genomlysning av kommunens samlade styrdokument har gjorts som inventerat vilka styrdokument som behöver avslutas 53

65 styrdokument Policy mänskliga rättigheter och diskrimineringsgrunderna Handlingsplan Giftfri miljö eller revideras. Förslaget till policy för mänskliga rättigheter som främjar jämställdhet och motverkar diskriminering följer tidplan och är ute på remiss till 1 oktober Ett utkast är ute på internremiss till tjänstemän. Viktiga processer I processen mot målet har kommunstyrelsen arbetat för att attrahera, rekrytera, utveckla och behålla kompetens. Det strategiska arbetet med kompetensförsörjningsfrågor utgår och fortlöper utifrån kommunstyrelsens kompetensförsörjningsplan för perioden Utifrån planen har en ökad samverkan skapats i Skaraborg för att kunna kompetensöverföra och effektivisera användandet av kompetens. Två andra insatser för att stärka attraktiviteten är introduktionsdagen för nyanställda chefer som har startats i syfte att få ett stöd och en gemensam grund som chef utifrån det kommunala uppdraget och den kommungemensamma introduktionsdagen för nyanställda medarbetare. För att kunna rekrytera och utveckla kompetens har kommunen under året varit representerad vid flera yrkeslivsmässor och rekryteringsdagar. Ett traineeprogram för nyckelkompetenser har under delåret startats i samverkan med kommuner i Skaraborg för att stärka kompensförsörjningen inom bristyrken med start för ingenjörer och arkitekter. Ett traineeprogram för socialsekreterare har planerats under våren med beräknad start under hösten. Utbildningsinsatser till samtliga chefer genom chefsdag och särskilda insatser har erbjudits. Utbildningar i medarbetarskap har fortsatt genomförts på arbetsplatserna i samverkan med fackliga organisationer. Syftet är att ha en dialog kring medarbetarskap och ge inspiration till utveckling av samverkansformer och god arbetsmiljö på arbetsplatserna. Ett program för möjliga blivande chefer har startats upp introduktion till ledarskap. Syftet är att ge medarbetare möjlighet till utveckling och insikt om uppdraget som chef och ledare för att förbereda för uppdrag som framtida chefer. Omställningsarbete har också genomförts i olika former för att coacha och stödja medarbetare och chefer i olika typer av omställningssituationer, bland annat karriärcoachning, handledning och pensionskurser. Under delåret har kommunstyrelsen också arbetat med förberedelser och omställning mot nya lagar och förordningar. Kartläggning, information och utbildningar har genomförts för att förankra den nya dataskyddsförordningen och föreberedelser pågår för den nya kommunallagen. I processen mot en digital effektivare kommun kan nämnas att en upphandling gällande dokumenthantering av e-arkiv sker under hösten 2017 för att leva upp till de förväntningar som finns avseende e-tjänster och digital tillgänglighet. Ett identifierat utvecklingsområde framåt är informationssäkerhetsfrågor. Samverkan med olika kommuner inom kommunstyrelsens uppdrag har skapat nya strukturer med olika aktörer vilket gör att det idag är svårare att följa kommunens processer utifrån helhet och att det kräver samarbete med olika aktörer beroende på uppdrag. Samtidigt möjliggör samverkan bättre förutsättningar för att arbeta mot målet. Exempel på detta är samarbete med Skövde i form av en tjänst som har uppdraget att arbeta med klimatanpassning på strategisk nivå. Viktiga förutsättningar handlar om att samverka och ytterligare ett exempel 54

66 på detta är den ny samverkan inom kommunalförbundet genom samverkansprojektet Hållbara Skaraborg, ett steg framåt för att påbörja ett effektivt och konkret samarbete i Skaraborg inom det miljöstrategiska arbetet Ekonomi Ekonomi totalt för nämnden Nedanstående tabell visar ekonomiskt utfall per 31 augusti samt prognos för helår: Kommunstyrelsen (tkr) Utfall tom Utfall tom Budget Helårsprognos Differens budget-prognos aug-17 aug Intäkter Kostnader Nettokostnad Analys av utfall och prognos totalt för nämnden Kommunstyrelsens resultat för delårsrapporten år 2017 är en nettokostnad på 61,7 mnkr vilket motsvarar 58,8 % av helårsbudgeten vilket är en positiv nivå mot riktmärket för perioden som bör ligga på 66 %. Totalt ett nettokostnadsresultat på 8,2 mnkr. Prognosen för helår hamnar på ett positivt resultat på 4 mnkr. Nedanstående tabell visar ekonomiskt utfall per 31 augusti och prognos för helår per ansvarsområde: Kommunstyrelsen Utfall tom Utfall tom Budget Helårsprognos Analys av utfall per ansvarsområde utifrån den nya indelningen Differens budgetprognos Ansvarsområde (tkr) aug-17 aug Ledning, styrning och verksamhetsstöd Planering och utveckling Samverkan och samordning Summa Ledning, styrning och verksamhetsstöd Inom verksamhetsområdet finns generellt en bra budgetföljsamhet för delårsrapporten år Inom ansvar kommundirektör finns en budgetavvikelse kopplat till personal då ekonomichef saknas under delåret. Vidare har en kommunstrateg arbetat 50 % med Skaraborgs kommunalförbund, vilket inte var med i budgeten för år En ersättning från Trygg-Hansa försäkringsbolag har inkommit för ett felaktigt bygglov. Intäkten hamnar i inom ansvar ekonomi. Kostnaderna för detta ärende uppkom år Inom detta verksamhetsområde återfinns folkhälsorådets redovisning för år 2017 vilket är en samverkan mellan Falköpings kommun och Västra Götalandsregionen. Prognos för helår 2017 beräknas till överskott om 2 mnkr. Planering och utveckling Inom verksamhetsområdet, vilket består av stadsbyggnadsavdelningen och strategisk utveckling, finns en bra budgetföljsamhet kopplat till verksamhetskostnader. Inom stadsbyggnadsavdelningen finns budgetavvikelser inom intäkter och personalkostnader kopplade till vakanta tjänster och föräldraledigheter. Från och med tredje tertialen är nu dessa tjänster tillsatta. Intäkterna består av bygglovsavgifter och tjänster för större etableringar. Inom verksamhetsområdet personalstrategi kommer arbetet med heltid till alla, ledarskap, 55

67 arbetsmiljöutveckling och kompetensförsörjning att fortsätta under sista tertialen. En personalaktivitet/fest är inbokad under november månad för kommunens personal. Prognos för helår 2017 beräknas till överskott om 2 mnkr. Samverkan och samordning Inom verksamheten råder en generell bra budgetföljsamhet, främst kopplat till att merparten av verksamhetsområdets kostnader är fastställda via samarbets- eller samverkanavtal med andra kommuner eller kommunförbund. Prognos till helår 2017 beräknas ligga i nivå med verksamhetsbudget. Investeringar Nedanstående tabeller visar ekonomiskt utfall för investeringar per 31 augusti och prognos för helår. Kommunstyrelsen (tkr) Nettoutgift tom aug 2017 Budget 2017 Helårsprognos 2017 Differens budgetprognos 2017 Kommunövergripnade IT-investeringar, Ombyggnation kontor Stadsbyggnad Personal datorer Ombyggnation plan Infrastruktur Marjarp Nytt intranät, projekt Ej bestämd investering, projekt CAD dator Stadsbyggnad proj Möbler stadsbyggnadsavdelningen E-arkiv Summa investering Kommunstyrelsen (tkr) Exploatering Nettoutgift tom aug 2017 Budget 2017 Helårsprognos 2017 Differens budgetprognos 2017 Överdragen budget Felbokförning Kolonilotter tidigare Fåraberget Spårinvestering till Fastighets AB Mösseberg Spårinvestering i Dryport Skaraborg Cirkulationsplats Megaliten, ska överlåtas till Trafikverket efter färdigställande Vilhemsro B5 etapp Kopparslagen 14, inkl. sanering 0,5 mnkr Prästgårdsgärde Iordningsställande inför lagerterminal Försäljning av tomter och mark Summa investering Kommunstyrelsens investeringar Kommunstyrelsen har fördelat årets investeringar enligt första investeringstabellen. De som är kvar beräknas färdigställas innan årsskiftet. 56

68 Mark- och exploateringsinvesteringar Kommunstyrelsens investeringsbudget för mark- och exploateringsinvesteringar har sammanställts utifrån gällande budget på 53 mnkr och de beslut som tagits av kommunstyrelsen. Vid genomgång av projekten är status följande: Kolonilotter tidigare Fåraberget är klart. Spårinvestering till Fastighet AB Mösseberg kommer uppstart ske i september enligt upphandling. Projektet beräknas vara klart februari Spårinvestering i Dryport Skaraborg, utbyggnad av terminal pågår. Upphandling av spår sker under hösten Cirkulationsplats Megaliten pågår och beräknas vara färdigt slutet av november Vilhemsro B5 är klart i mitten på november. Nästa steg är utskick för reservation av villatomter. Prästgårdsgärde, området kommer i slutet på december börja med iordningställande av allmänna ytor. På Brogärdet har flytt av stenmurar och träd skett och under november kommer nya alléer att planteras. Helårsprognos efter delårsbokslut år 2017 är beräknad med överskott jämfört med budget med ca 1,7 mnkr, baserat på de intäkter som inkommit, samt att vissa projekt kommer att slutföras först under våren Åtgärder Då kommunstyrelsen för delårsbokslutet år 2017 redovisar överskott jämfört med budget inom både drifts- och investeringsredovisningen har inga åtgärder vidtagits för att nå en budget i balans. Kommunstyrelsens överskott jämfört med budget ska i stället räknas till Falköpings kommuns resultat för år Kompetens- och arbetslivsnämnden Ordförande: Hans Johansson Förvaltningschef: Sandra Lindgren Sammanfattning Sammanfattningsvis kan sägas att förvaltningen har god ekonomi och de resultat som mäts vid delårsrapporteringen pekar mot en god måluppfyllelse. Under första halvåret har förvaltningen arbetat vidare med de utvecklingsområden som presenterades i samband med årsredovisningen. Respektive arbetslag har tagit fram en utvecklingsplan i vilken mål och strategier för 2017 presenteras. Arbetslagen följer kontinuerligt upp dessa under året som en del av det systematiska kvalitetsarbetet. Skolinspektionen har inlett sin tillsyn av Falköpings kommun. Dokumentation har skickats in och ett första uppstartsmöte har genomförts. Vidare har förvaltningen utvecklat sitt marknadsföringsarbete. En ny tagline har tagits fram i en process där såväl personal som studerande/deltagare har funnits med. Utifrån ny tagline har en imagefilm skapats med tillhörande korta varianter som kan användas på sociala medier. 57

69 Utbildning i svenska för invandrare (sfi) Söktrycket är fortsatt högt till sfi, det gäller både sökande tillhörande etableringen och övriga sökande. Rekrytering av behöriga lärare har pågått under våren för att möta personalbehoven. I samverkan med Ållebergsgymnasiet har framtagande av rutiner för elever med behov av sfi efter avslutat introduktionsprogram börjat ta form. Yrkeshögskola I början av året fick förvaltningen avslag på samtliga inlämnade Yrkeshögskoleansökningar. Våren och sommaren har ägnats åt att omarbeta dessa ansökningar. Vidare har diskussioner förts med utbildningsanordnare om framtida strategiska samarbeten där Falköping kan finnas med som studieort. Gymnasial yrkesutbildning Till språkförstärkt vård- och omsorgsutbildning är intresset fortsatt stort och ytterligare antagning har gjorts till denna utbildning inför hösten Inför språkförstärkt restaurangutbildning, med start hösten 2017, har ett omfattande planeringsarbete utförts. Den reguljära industriutbildningen med planerad start hösten 2017 har inte fått tillräckligt många sökande för att kunna starta. Arbetsmarknadsenheten Förvaltningen har varit delaktig i kommunens arbete med att ta fram en strategisk överenskommelse med Arbetsförmedlingen. Ett arbetsmarknadsråd för Falköping kommun har bildats i vilket förvaltningen har två representanter. Ung Arena 9.0 har fortsatt att utvecklats med ett gott resultat och ESF-projektet Ung Styrka/Plattformen har startat. Tillsammans med socialförvaltningen har en utredning gjorts om hur organisationen ska se ut på sikt för att nå uppsatta mål i den antagna arbetsmarknadsstrategin. Grundläggande och gymnasiala kurser Inom allmänna ämnen har schemaläggningen utvecklats för att ytterligare underlätta för elever att kombinera sfi med studier på grundläggande eller gymnasial nivå. Samarbetet med Arbetsförmedlingen har utvecklats avseende studier på grundläggande eller gymnasial nivå ingående i etableringsplan. Särskild utbildning för vuxna I samverkan med arbetskonsulenter och omsorgen inom Socialförvaltningen har lärlingsutbildning inom området omsorg startat med två elever från Särskild utbildning för vuxna. Måluppfyllelse Kompetens- och arbetslivsnämnden har inga separata delmål under det kommunövergripande målet Ett attraktivare Falköping. Mål 1 Ett socialt hållbart Falköping Mål: AMEs deltagare ska vara i arbete/studier/praktik inom 90 dagar 52% 42% 6% Arbete Studier Praktik 58

70 Inom Arbetsmarknadsenheten har 151 deltagare startat under perioden januari-juli. Av dessa har 54 % (82 personer) börjat arbeta, studera eller praktisera inom 90 dagar. Diagrammet ovan visar vad de 82 personerna påbörjade inom 90 dagar. Mål: De av AMEs deltagare som erhåller försörjningsstöd ska gå vidare till egen försörjning 6% Aktivitesstöd 53% 11% 6% 6% 6% 12% Aktivitetsersättning Försörjningsstöd Föräldrarpenning Okänd Lön Sjukersättning 17 deltagare med försörjningsstöd har avslutats under Diagrammet ovan visar vilken försörjning de har gått vidare till. Mål 3 Ett näringsliv som utvecklas Mål: 8 av 10 elever går vidare till arbete eller fortsatta studier efter avslutad yrkesutbildning Arbete inom branschen 5% 18% 0% 11% 66% Arbete, annat Studier Arbetssökande Ingen uppgift I diagrammet ovan redovisas de elever som avslutade vård- och omsorgsutbildning samt Yrkeshögskoleutbildning till guldsmed under Uppföljning har gjorts sex månader efter avslutad utbildning med 38 personer. Mål: Samtliga uppdragsutbildningar ger deltagare viktiga kunskaper och färdigheter som motsvarar deltagarens förväntningar. Nöjdhetsindex ska vara över 75. 0% 6% 8% 1. Absolut inte 54% 24% 8% Instämmer helt 59

71 37 personer har besvarat nöjdhetsenkäten och nöjdhetsindex är 82,8. Mål 4 Kvalitén inom verksamheten ska öka Mål: Nöjdhetsindex bland studerande och deltagare ska vara över 75 Trivs bra på Vuxen/Yrkeshögskoleutb. Upplevelse av inflytande Bemötande från personal Lärcenter är en bra mötesplats 77,4 79,6 85,2 84, Mål: Den totala kunskapskvaliten för Vuxenutbildningen ska öka jämfört med föregående år Målet följs upp vid årsbokslutet. Mål: Alla lärare ska vara legitimerade och behöriga i de ämnen de undervisar i. Vid halvårsskiftet 2017 var 62 lärare (eg. undervisande personal) anställda inom Vuxenutbildningen. 47 av dessa, 76 %, har lärarlegitimation och 45 av dem, 73 %, är behöriga i de ämnen där de undervisar. Ekonomi Ekonomi totalt för nämnden Nedanstående tabell visar ekonomiskt utfall per 31 augusti samt prognos för helår: Kompetens- och arbetslivsnämnden (tkr) Utfall tom Utfall tom Budget Helårsprognos Differens budgetprognos aug-17 aug Intäkter Kostnader Nettokostnad Analys av utfall och prognos totalt för nämnden Periodiseringar Beräknade kostnader för avslutade och pågående Yrkesvux och Språkförstärkta yrkesutbildningar under vårterminen ligger på ca tkr. Per 31 augusti var ca tkr fakturerat, vilket medför en periodisering på tkr. Etableringsersättningar för sfi utbetalas i förskott tre månader i taget. Därför periodiseras 600 tkr. Ersättningen för augusti var drygt 200 tkr lägre jämfört med snittet för perioden januari-juli. Intäkter Utfall per augusti 2017 var tkr större än motsvarande period Det beror dels på ESF-medel för projekten Ung Arena och Ung styrka. Dels på bidrag från FINSAM för projekten Bryggan och En väg in vilket har medfört ytterligare intäkter på 625 tkr som inte 60

72 erhölls Dessutom var statsbidragen för etablering av nyanlända tkr högre 2017 än Kostnader Utfall per augusti 2017 var tkr högre än Differensen kan förklaras med ökade personalkostnader och periodiseringen på tkr. Prognos Historiskt sett har externa intäkter täckt ca 50 % av förvaltningens totala kostnader. Därför är helårsprognosen osäker. Ekonomi per ansvarsområde Nedanstående tabell visar ekonomiskt utfall per 31 augusti och prognos för helår per ansvarsområde: Kompetens - och arbetslivsnämnden Utfall tom Utfall tom Budget Helårsprognos Analys av utfall per ansvarsområde Utbildning av vuxna tkr högre nettokostnad 2017 kan förklaras med en ökning på personalkostnader med kr. Per augusti 2017 var personalkostnaderna tkr, medan de 2016 var tkr. Här ingår även periodiseringen på tkr. Arbetsmarknad Nettokostnad 2017 är i samma nivå som Gemensamt tkr högre nettokostnad 2017 än 2016 beror på minskade lokalkostnader. Vid bokslutet kommer gemensamma kostnader att fördelas på bärande verksamheter och ansvar. Investeringar Nedanstående tabell visar ekonomiskt utfall för investeringar per 31 augusti och prognos för helår: Summa Kompetens- och arbetslivsnämnden Differens budgetprognos (tkr) Nettokostnad tom Budget Helårsprognos augusti Differens budgetprognos Ansvarsområde (tkr) aug-17 aug Utbildning av vuxna Arbetsmarknad Gemensamt Summa Investeringar genomförda under sommaren 2017 har ännu inte belastat förvaltningen. 61

73 Kultur- och fritidsnämnden Ordförande: Allan Bjärkhed Förvaltningschef: Maria Wallengren Sammanfattning Kultur- och fritidsförvaltningen genomgår en spännande tid av ständig för-nyelse. Nya verksamheter har tillkommit och berikar arbetet för ett socialt hållbart Falköping. Utvecklingsfokus är stort både på förvaltningen i helhet och i de enskilda verksamheterna. Samlad bedömning av mål 1. Ett socialt hållbart Falköping är målupp-fyllelse god. Några viktiga händelser i strävan mot målet är: Unga tar ordet-potten, tidigare Ungdomspotten, har blivit enklare för unga att använda sig av. Falköpings bibliotek har förmånen att som ett av två utvalda bibliotek delta i projektet modellbibliotek för lärande och utveckling som drivs av Kultur i Väst i syfte att arbeta med fortbildning kring bibliotek som lärande organisation. Mösseberg görs ännu mer attraktivt och besöksvänligt. Utmaningar för framtiden: Utifrån medborgarnas önskemål skapa förutsättningar för ett än mer variationsrikt kulturutbud som är enkelt för fler att ta del av. Ökat behov av bassängtid för simträning på Odenbadet. Museets och Ekehagens framtida resa i forntidens tecken. Väcka engagemang och intresse hos ungdomar som ger dem en menings-full fritid. Möta språkväns behov av matchningar mellan nysvenskar och etab-lerade. Prognosen för kapitalkostnader är ett minus på ca tkr. I övrigt kan inga stora avvikelser noteras. Alla avdelningar följer budgeten väl. Intäkterna är något osäkra resten av året men bedömningen är ändå att intäkterna i någon mån kan förbättra resultatet. Den extra satsning på kompetensutveckling och utvecklingsarbete som skett under året har resulterat i stort fokus på utveckling inom förvaltningens samtliga verksamheter. Måluppfyllelse Mål 1 Ett socialt hållbart Falköping Ungdomspolitik Mål 1: Ett socialt hållbart Falköping Öka ungas inflytande och delaktighet Indikator Trend Måluppfyllelse Antal forum för unga* 33* 33* Går inte God Antal kunskaps-nätverk** 46** 52** att se God *Forum för unga innefattar förutom elevråden andra ungdomsgrupper som Ungdomsbossarna och ungdomsteamet på Ungdomens Hus m.fl. 62

74 **Kunskapsnätverk, att utbyta kunskap med andra, exempelvis NUNI, BRÅ, Ung Arena, Demokratiberedningen, Studiefrämjandet, skolor m.m. Indikator, kvalitativ, utifrån två stickprov Unga kommunutvecklare I utvärdering med de unga kommunutvecklare som arbetat från 2016 och fram till sommaren 2017 så framkom det tydligt att de upplever delaktighet och känner att de kan påverka. De har påverkat sin egen och andra ungas vardag genom sitt arbete. De har på olika sätt medverkat till att föra in ungdomsperspektivet i kommunens organisation och verksamheter. Stickprov 1, Unga kommunutvecklare 2016 de ungas egna ord Känslan har varit riktigt bra. Jag tycker att det har varit bra för att alla har kunnat vara delaktiga. Alla har fått säga vad de tycker. Det har varit roligt och bra. Lärorikt på det sättet att jag har fått lära mig hur man går tillväga om man vill driva olika frågor. Mycket har varit bra men det bästa var att få träffa politiker och tjänste-män och att få en större förståelse över hur kommunen funkar. Att alltid säga vad man tycker och att aldrig förutsäga saker innan man har testat. Demokrati inom gruppen och bara kötta på. Stickprov 2, Unga kommunutvecklare 2017 de ungas egna ord Jag tycker det har varit kul och lärorikt och det känns ändå som man fått en inblick i Fkp kommun mer och hur saker funkar. Man har lärt sig saker man aldrig tänkt på förr. Det som varit bra är att vi har haft något att säga till om. Det är vi som har bestämt och diskuterat fram besluten. Jag har upplevt att vi har ett viktigt uppdrag. Jag har lärt mig var man ska vända sig om man vill förändra eller påverka något i kommunen, samt hur det går till. Det har inte varit svårt. Antal kunskapsnätverk* Egenproducerade jämställda kulturarrang emang i % 13 Går inte att se Totalt antal arrangemang: 108. (Offentliga arrangemang: 43, skolarrange-mang 65.) Artist män: 50,7% Artist kvinnor: 49,3 Går inte att se Allmänkultur Mål 1: Ett socialt hållbart Falköping Kultur ska vara lätt att nå Indikator Trend Måluppfyllelse God *Kunskapsnätverk Allmänkulturen samordnar/är delaktig i ett flertal kunskapsnätverk med olika syften. **Jämställda arrangemang Fördelningen på manliga och kvinnliga kulturaktörer som anlitats till föreställningar God 63

75 Fritid Mål 1: Ett socialt hållbart Falköping Miljöer i närområdet ska finnas för spontana aktiviteter som gynnar fysisk och psykisk hälsa och som bidrar till rekreation och att människor möts. Indikator Trend Måluppfyllelse Nöjd region index Fritidsmöjligheter Bibliotek Mål 1: Ett socialt hållbart Falköping Folkbiblioteken ska vara en mötesplats där lärande och läsning främjas, kulturer möts och informationsbehov inom olika områden tillgodoses Indikator Trend Måluppfyllelse Antal besök i tätorten Tas fram vid årsredovisning Antal besök i tätorten månadsvis Besök 2016 Besök 2017 God Jan Feb Mars April Maj Juni Juli Aug Sep Okt Nov Dec Antal grupper/- deltagare privat simskola. Simkunnighet i skolan i % av totala antalet deltagare i årskurs: / / % 61 % 85 % 86 % 62/ % 72 % 89 % 91 % Går inte att se Bad Mål 1: Ett socialt hållbart Falköping Simkunnigheten ska öka bland barn och vuxna Indikator * 2017* Trend Måluppfyllelse Mycket god God God God God *Simkunnigheten är mätt 2016 ht och 2017 vt vilket innebär att det är samma barn i de jämförda årskurserna. 64

76 Museum och Ekehagen Mål 1: Ett social hållbart Falköping 1. Museet och Ekehagen ska vara en resurs för Falköpings skolor i lärandet om kulturarv och samhällshistoria Indikator Trend Måluppfyllelse Andel av kommunens skolor som brukar Ekehagen Andel av kommunens skolor som brukar museet 50 % (8 av 16) 50 % (8 av 16) 81%* ökande Mycket god 76 % 33%** Går inte se. God *Skolor som besökt verksamheterna under vårtermin samt inbokade skolor, enligt bokningsläge 5/7. **Skolor som besökt verksamheterna under vårterminen, 7 av 21 möjliga. Öppen ungdomsverksamhet Mål 1: Ett socialt hållbart Falköping Öka delaktigheten och inflytandet bland unga i verksamheten Indikator Trend Måluppfyllelse Antal forum med unga Antal timmar ungdomsproducerad verksamhet 4 Går inte att se Går inte att få fram i programmet Går inte att se Godtagbar Godtagbar Språkvän Mål 1: Ett socialt hållbart Falköping 1 Verksamheten ska arbeta för att varje individ känner delaktighet och ges möjlighet att påverka utförandet av stödet Indikator Trend Måluppfyllelse Samordnat och anpassat stöd påvisas genom vilka olika önskemål för gruppaktivi-teter som språkvänner framfört jäm-fört med vilka gruppaktivi-teter som genomförts 4/4** Helår 8/12 Helår 8/24*T2 *Förslag på aktiviteter inkomna året före verksamhetsåret då man genom-förde en riktad marknadsundersökning till samtliga språkvänner. 300 förslag kom in och dessa har sammanställts till 24 relevanta idéer. ** Påbörjade insamling av önskemål under hösten God 65

77 Ekonomi Ekonomi totalt för nämnden Nedanstående tabell visar ekonomiskt utfall per 31 augusti samt prognos för helår: Kultur- och fritids- Utfall tom Utfall tom Budget Helårsprognos Differens budgetprognos nämnden (tkr) aug-17 aug Intäkter Kostnader Nettokostnad års siffror inkluderar interna kostnader för internhyror och städ. Analys av utfall och prognos totalt för nämnden I samband med att budgeten för internhyror och städ togs bort inför 2017 gjordes även en förändring av kapitalkostnader mellan 2016 och Förändringen innebar att kultur- och fritidsnämndens budget minskades med tkr. Kultur- och fritidsnämndens behov av inköp av inventarier är relativt konstant och därför förändras inte heller kapitalkostnaderna nämn-värt mellan åren. I och med detta är prognosen för kapitalkostnader ett minus på ca tkr. I övrigt kan inga stora avvikelser noteras. Alla avdelningar följer budgeten väl. Ekonomi per ansvarsområde Nedanstående tabell visar ekonomiskt utfall per 31 augusti och prognos för helår per ansvarsområde. Kultur- och fritidsnämnden Utfall tom Utfall tom Budget Helårsprognos Differens budget-prognos Ansvarsområde (tkr) aug-17 aug Kultur, stab, ungdom Fritidskontor Odenbadet Bibliotek Ekehagens forntidsby Falbygdens museum Öppen ungdomsverksamhet Summa års siffror inkluderar interna kostnader för internhyror och städ. Den öppna ungdomsverksamheten tillhörde barn- och utbildningsnämnden. Ekehagens forntidsby och Falbygdens museum redovisades tillsammans. Analys av utfall per ansvarsområde Kultur, stab och ungdom Kapitalkostnaderna visar ett minus på ca 100 tkr. Personalkostnaderna visar ett plus på ca 200 tkr, medan övriga kostnader visar ett minus på ca 100 tkr. Prognosen för året är ett positivt resultat på ca 100 tkr förutom kapital-kostnaderna. 66

78 Fritidskontor Kapitalkostnaderna visar ett minus på ca 550 tkr. Externa kostnader visar ett plus på ca 150 tkr och intäkterna ett minus på 250 tkr. Högre intäkter för-väntas komma in under hösten, så förutom kapitalkostnaderna bedöms prognosen till ett noll-resultat. Odenbadet Intäkter och kostnader följer budgeten väl. Inga avvikelser kan ses i dags-läget. Bibliotek De externa kostnaderna visar ett minus på ca 150 tkr. Detta beror på att års-avgifter för datasystem och tidskrifter betalas i början av året. Detta för-väntas jämna ut sig på helår. Personalkostnaderna visar ett plus på ca 200 tkr. En del extra inköp behöver göras under hösten, men prognosen för året är ändå ett noll-resultat. Ekehagens forntidsby Det ser positivt ut med intäkterna för vårens skolverksamhet och sommarens turistverksamhet. Prognosen för intäkterna på helår är ett överskott på ca 150 tkr. Personalkostnaderna visar ett litet minus. Resultatet totalt förväntas bli ett överskott på ca 100 tkr. Falbygdens museum De externa kostnaderna visar ett plus på ca 100 tkr, vilket i huvudsak beror på att medel har tillförts budgeten för ett integrationsprojekt. Även intäkt-erna ligger lite högt, bland annat på grund av bidrag från AMS som släpat efter från Prognosen är ett resultat på ca 100 tkr. Öppen ungdomsverksamhet Utfallet totalt visar ett plus på ca 250 tkr. Detta beror på att Tagga sommar redovisas i verksamheten för den öppna ungdomsverksamheten. Alla kost-nader för Tagga sommar är ännu inte bokförda. Prognosen för helåret är ett noll-resultat. Åtgärder För att eliminera befarat underskott kommer följande åtgärder att vidtas: Ett positivt resultat på ca 300 tkr förväntas förutom kapitalkostnaderna, där budgeten inte stämmer överens med utfallet. Investeringar Nedanstående tabell visar ekonomiskt utfall för investeringar per 31 augusti och prognos för helår: Kultur- och fritids- Nettokostnad tom augusti Budget Helårsprognos Differens budget-prognos nämnden (tkr) Löpande investeringar Idrottsanläggningar Summa

79 Analys av utfall och prognos för investeringarna på nämnden En del inköp är på gång till idrottsanläggningarna, bl.a. en traktor till Oden-plan och materiel till styrketräningslokalen i Frejahallen. Övriga investe-ringsmedel som finns avsatta kommer sannolikt att användas till de behov som finns. Samhällsskyddsnämnden Ordförande: Dan Hovskär Förvaltningschef: Stefan Swenson Sammanfattning Nämnden för Samhällsskydd mellersta Skaraborg är nybildad sedan 1 Jan 2017 och ansvar för Falköping, Götene, Skara och Tidaholms kommuners Skydd och säkerhetsfrågor. Jämförelser med tidigare år är därför inte möjligt. Den gemensamma budgeten är också preliminär och uppskattad utifrån ingående kommuners tidigare budgetnivåer. Verksamheten har under de två första tertialen genomgått två genomgripande organisationsförändringar. Från september månad har en planerad och akut uppkommen organisationsjustering genomförts och är implementerad. Parametrar såsom kapitaltjänstkostnader för investeringar som gjorts före sammanslagningen samt årets löneökningar är inte ramkompenserade för tillfället och medför därför en något osäker uppföljning. Overheadkostnader som tillkommer är heller inte upptagna i nuvarande ram. Måluppfyllelse Mål 1 Ett socialt hållbart Falköping Mål Indikator Uppföljning Bedriva ett effektivt arbete för att minska risker att ungdomar hamnar i utanförskap. Erbjuda plats för minst 40 ungdomar i ungdomsbrandkåren backdraft. Årligen (Halvår 10 St) Bedriva verksamhet som förhindrar olycksfall hos äldre. Indikatorn är för tillfället oklar. Antal besök hos äldre Mål 400 st Halvårsvis (220 tillfällen) Mål 4 Kvalitén inom verksamheten ska öka Mål Indikator Uppföljning Ha en effektiv räddningstjänst med utvecklade metoder och korta insatstider och inom 15 min kunna ge hjälp i 90% av uppdragen. Tid mellan utalarmering och framkomst Halvårsvis 90,5 % uppnått Ha hög kompetens och bedriva en effektiv verksamhet i kommunens verkstad och att 70 % av arbetstiden är mot kund. Arbetstiden mot kund. per augusti Månadsvis 60,5 % augusti 68

80 Ekonomi Ekonomi totalt för nämnden Nedanstående tabell visar ekonomiskt utfall per 31 Augusti samt prognos för helår: Nämnden för samhällsskydd mellersta Skaraborg (tkr) Utfall tom Utfall tom Budget Helårsprognos Differens budget-prognos aug-17 aug Intäkter Kostnader Nettokostnad Analys av utfall & prognos totalt för nämnden Nämndens budget för år 2017 bygger på att de samverkande kommunerna i den nya organisationen går in med finansiering i kostnadsnivå med vad respektive kommun erlagt i tidigare organisation dock med undantag för Götene som ökar sin andel. Utfall i jämförelse med föregående år kan inte presenteras på grund av organisationsförändringen och ny kodstruktur mer än i form av Nettokostnad. Utfall av periodens intäkter uppgår till 72 % av budget och bedömningen är att helårsprognosen överstiger intäktsbudgeten. Utfall av periodens kostnader uppgår till 67 % av årsbudget och förbrukningen i nuläget är i linje med riktpunkten (67 %). Nettoförbrukningen uppgår till 59 %. I bedömningen av utfall för helåret finns tillkommande kostnader för den planerade personalorganisation vid stationen Götene med start under hösten dels och den akuta förändringen av organisationen som sker från september, effekten av årets nya löneavtal samt tillkommande kapitalkostnader från andra halvåret för fordon och inventarier som Falköping kommun övertagit från Skara/Götene. Sammantagen bedömning är att nämndens verksamhet för år 2017 inte ryms inom budgetens ram. Ett underskott om ca 1 mnkr befaras. Den främsta anledningen hänförs till årets nya löneavtal. Beräknad effekt för perioden april till december uppgår till 1,3 mnkr. Nämnden har, till skillnad från övriga nämnder i Falköpings kommun, inte erhållit något anslag från årets lönepott. Det är oklart om övriga samverkande kommuner tagit höjd för lönekostnadsutveckling i sina driftbidrag. Ekonomi per ansvarsområde Nedanstående tabell visar utfall och prognos per ansvarsområde: 69

81 Nämnden för samhällsskydd mellersta Skaraborg Utfall tom Utfall tom Budget Helårsprognos Differens budget-prognos aug-17 aug Verksamhetsområde tkr tkr tkr tkr tkr Kapitalkostnader Administration Beredskap Teknik o Drift Stöd o Utveckling Kommunsamordningscentral Säkerhetsservice Myndighetsutövning SMS nämnd Summa Kommunbidrag Falköping Kommunbidrag Götene Kommunbidrag Skara Kommunbidrag Tidaholm Summa Verkstad Backdraft Skydd o säkerhet Räddningsnämndens arvoden 48 0 Summa Kommunbidrag Falköping Analys av utfall & prognos per verksamhetsområde Jämförelse med föregående års utfall är inte möjligt per verksamhetsområde på grund av förändring av organisations- och kodstruktur men redovisning har gjorts på summeringsnivån. Kapitalkostnader I utfallet t o m augusti ingår kapitalkostnader för befintliga anskaffningar och avser Falköping/Tidaholm. För månaderna juli-augusti ingår även kapitalkostnader för den lösa egendom som från halvårsskiftet överlåtits till Falköpings kommun. För Skaras överlåtna befintliga fordon och inventarier används livslängdsantagande enligt Skaras redovisningsprinciper. Nya anskaffningar av räddningsfordon och slangtvätt som följer med in i den nya organisationen medför också ökade kapitalkostnader under året enligt Falköpings kommuns redovisningsprinciper. I prognosen har antagits att dessa ryms inom budget på grund av att överlåtelsen skedde den 1 juli. Överhängande kapitalkostnadsökning till år 2018 uppgår till cirka 1,8 mnkr. Administration Företagsledning, ekonomi, personal och kanslifunktion. Förbrukningen till augusti uppgår till 66 % av budget. Enhetens kostnader består till 80 % av personalkostnader och är därför påverkad av nya löneavtal och kostnader i samband med personalavgång och viss förändring inom enheten. I samband med bildandet av Samhällsskydd mellersta Skaraborg gjordes en förändring av nivån för de OH-kostnader som ansågs följa med in till Falköpings kommuns 70

82 personal-, IT/telefoni- och ekonomiadministration mm. Ökningen uppgår till cirka 400 tkr. Vi ser svårigheter i att täcka kostnadsökningen eftersom driftbidragen (budgeten) som Skara/Götene bidrar med normalt inte innehåller den typ av kostnader. Befarat underskott för administrationen uppgår till cirka 650 tkr. Beredskap Inom enheten beredskap redovisas kostnaderna för kommunernas räddningsstyrkor som också till största delen utgörs av personalkostnader. Utfallet per augusti uppgår till 60 % av budget. I prognosen ingår effekter av årets lönerörelse som ger ökade kostnader med cirka 525 tkr. Denna ökning kan mötas av att löner för deltidspersonalen från Skara/Götene enbart belastar verksamheten med elva månaders löner för att decemberlönen bokförts på föregående år i Skara. I bedömningen av helårsprognosen tillkommer kostnader för planerad ny personalorganisation vid stationen i Götene med start under hösten därutöver även eventuella effekter av organisationsförändringar som berör stationernas hel- och deltidspersonal. I prognosen har även tagits höjd för personal under semester för resten av året. Prognosen för helåret är att verksamheten skall klara sin budget om än med liten marginal. Teknik och Drift I enheten för teknik och drift redovisas lokalkostnader, kostnader för fordon och IT samt övriga kostnader för räddningsverksamheten. Från september månad kommer enheten att utökas med en verksamhetsdel för drift av gemensam slangtvätt för samtliga räddningstjänster i Skaraborg. Slangtvätten finns i anpassade lokaler på stationen i Skara. Befintlig personal skall ombesörja rengöring och lagning av slang åt de tre räddningstjänsterna Västra Skaraborg (RVS), Östra Skaraborg (RÖS) och Samhällsskydd mellersta Skaraborg (SMS). Anläggningen, som nu är i provkörningsstadiet, skall via samverkansavtal samfinansieras för gemensam nytta enligt själkostnadsprincipen. Utfall per augusti uppgår till 79 % av årsbudget. Den högre förbrukningen beror på inköp av möbler, datorer och utrustning i samband med starten av den nya organisationen Samhällsskydd mellersta Skaraborg. När budgeten lades var gränserna inte helt tydliga när det gällde uppdelning mellan SMS s olika enheter. Av budgetuppföljningen framgår stor avvikelse mot budget för verksamheterna inom enheterna Teknik/Drift och Stöd/Utveckling. Avvikelserna framgick även i uppföljning per april. I nuvarande prognos visar den sammanlagda budgetavvikelsen för dessa enheter på underskott med 210 tkr. Underskottet hänförs till de engångsanskaffningar som starten av SMS-organisationen och viss del för att tillgodose logement för dygnspersonal på stationerna i Skara/Götene/Tidaholm. Förebyggande I den förebyggande verksamheten ingår Stöd och Utveckling med kommunsamordningscentral och säkerhetsservice samt Myndighetsutövning. Utfall per augusti uppgår till 34 % av budget. Utfallet för de ingående delarna varierar och kan bero på att arbetsformer och budget i den nya organisationen ännu inte funnits sin plats. I analysen av budgetuppföljningen under rubriken Teknik och Drift beskrivs stor avvikelse mot budget för verksamheterna inom enheterna Teknik/Drift och Stöd/Utveckling och att 71

83 avvikelserna även framgick i uppföljning per april. I nuvarande prognos visar den sammanlagda budgetavvikelsen för dessa enheter på underskott med 210 tkr. Kommunbidrag Kommunbidrag Götene, Skara och Tidaholm avser medfinansieringen från dessa kommuner för drift av den gemensamma verksamheten. Götenes kommunbidrag inbegriper den förhöjda nivån som gäller från halvårsskiftet. Falköpings kommunbidrag erhålls i form av anslag i kommunens budget. Götene, Skara och Tidaholms kommuner har månatligen fakturerats 1/12-del av det kommunbidrag som angetts i räddningsnämndens budget. Det innebär ett visst mått av förskottsbetalning för att täcka kostnadsökningen för ny organisation i Götene. Utfallet per augusti visar därför ett resultat på 67 %. I denna prognos finns en farhåga om att årets lönerevision kan leda till ett budgetunderskott. Budgeten är upprättad i 2016 års löneläge och beräkning visar att revisionen innebär ökade personalkostnader som uppgår till cirka 1,3 mnkr för år 2017 april-december. På årsbas motsvarar ökningen 1,8-1,9 mnkr för organisationen vid förhandlingstillfället. En osäkerhet finns om, i vilken mån, kommunernas driftbidragen är satta med hänsyn tagen till personalkostnadsutveckling beroende på central och lokal lönebildning. Falköpings kommun har inte tilldelat nämnden tilläggsanslag från sin lönepott för år Fördelningsmodellen per invånare träder i kraft från och med år Verkstad För de kommuner inom organisationen som önskar och så är möjligt på uppdrag ombesörjer verkstaden reparationer och underhåll av fordon och annan kommunalteknisk utrustning. Enhet Verkstad ingår i räddningsnämndens ansvarsområde men inte inom den del som Götene, Skara, Tidaholm och Falköpings kommunen samverkar inom. Efter augusti månad visas ett underskott på 114 tkr. Bedömningen är att semesterperioden medför färre produktionstimmar och därmed lägre intäkter. Backdraft Backdraft drivs i ett samarbete mellan barn- och utbildningsförvaltningen, socialförvaltningen, folkhälsorådet och samhällsskydd mellersta Skaraborg. Syftet är att skapa bättre förutsättningar för ungdomar att må bra, bli trygga och självständiga individer och därigenom förebygga ett utanförskap. På grund av felaktig periodisering av internfakturering visar utfall per augusti stor avvikelse mot budget. I prognosen för året antas följsamhet med budgeten var uppnådd. Under året har ett antal ungdomar från Falköpings kommun deltagit i verksamheten. Länsförsäkringar har utsett ungdomsbrandkåren till årets skadeförebyggande arbete. Kåren har fått att ta emot ett pris på kronor. Ekonomi för Skydd och Säkerhet Ansvarsområde Kostnader Kostnader Statsbidrag Extra statsbidrag Överfört Återstående Skydd och Säkerhet per aug -17 prognos från 2016 statsbidrag tkr tkr tkr tkr tkr tkr Gemensam Falköping Skara (8/12) Tidaholm Summa

84 Skydd och säkerhet skall upprätthålla kommunernas krishanteringssystem, säkerhetsskydd, internt skydd och riskhantering och försäkringsfrågor genom gemensamma säkerhetssamordnare. Tidigare har samverkan enbart skett mellan Falköping och Tidaholms kommuner. Från och maj månad 2017 ingår även Skara kommun i organisationen. Under augusti anställdes ytterligare en säkerhetssamordnare. Verksamheten finansieras via årliga statsbidrag som utbetalas vid halvårsskiftet. Medel som inte åtgår till årets verksamheter kan reserveras till kommande år. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har beslutat att utbetala extra statsbidrag under 2017 för att stärka arbetet med civilt försvar. I redovisningen per augusti har kostnader balanserats mot lika stora intäkter vilket gör att utfall per augusti och prognos för helåret resulterar i saldo noll (0) kronor. Enligt prognosen kommer 433 tkr av statsbidragen att överföras till kommande år. Åtgärder SMS redovisar ett underskott i driftbudgetanalysen med ca 1 mnkr för Orsaken är att lönekostnadsökningar (1,3 milj.) för 2017 och pålagda overheadkostnader för den nya organisationen inte har kompensation i ram. Att inte lägga ut ramkompensation är medveten åtgärd för att till 2018 ta fram annan budgetmodell där samtliga kommuner ska hanteras lika. Investeringar Nedanstående tabell visar utfall och prognos för investeringar: Nämnden för samhällsskydd Nettoutgift mellersta Skaraborg (tkr) tom augusti Budget Helårsprognos 2017 Differens budget-prognos Lösen Inventarie Fordon Lösen Slangtvätt Summa Fordon Räddningsutrustning Restvärdeutrustning Radiosystem Verkstadsutrustning Tele/Larmutrustning Rök o Kemskydd Alarmeringsutrustning Övningsfält KSC Övriga projekt Summa Analys av utfall & prognos för investeringarna på nämnden I enlighet med samverkansavtalet ska Falköpings kommun överta lös egendom som anskaffats fram till och med den 31 december I förteckning uppgår lösensumman till 14,1 mnkr. 73

85 En diskussion pågår om lösen ska ske i förhållande till brutto- eller nettoanskaffningskostnad. Falköpings kommun har i nuläget erlagt ersättning enligt netto-anskaffningskostnaden. Här redovisas även de beslutade och pågående investeringar som funnits med i samverkanskommunernas tidigare planer för år Tre räddnings-fordon till Skara/Götene har anskaffats. En slangtvätt till stationen i Skara för gemensamt bruk för samtliga räddningstjänster i Skaraborg tas i bruk i september. Utöver tilläggsbudget för lösta inventarier om 14,1 mnkr finns inte budget för att täcka investeringsutgiften för de nya fordonen och slangtvätten som sammantaget uppgår till 6,1 mnkr. De driftpåverkande kapitalkostnaderna är finansierade i kommunbidragen från Skara och Götene kommuner och ryms inom nämndens budget för kapitalkostnader för innevarande år eftersom start för kapitalkostnader sker med halvårseffekt. Full årskostnad kommer först år Se även beskrivning under verksamhetsområde Kapitalkostnader. Investeringar i övrigt i nämndens budget uppgår till 6,1 mnkr och den planerade förbrukning uppgår till 0,7 mnkr. Socialnämnden Ordförande: Susanne Larsson Förvaltningschef: Magnus Schedin Äldreomsorg, funktionsnedsättning och förvaltningsgemensamt Sammanfattning I juni beslutade kommunfullmäktige om investeringen i nytt demensboende vid Fåraberget. En arbetsgrupp bestående av representanter från socialförvaltningen och samhällsbyggnadsförvaltningen har jobbat med detaljer kring boendet och fortsätter sitt arbete till dess boendet är färdigt. Socialnämnden antog i juni ett förslag till nytt förfrågningsunderlag för tillämpning av valfrihetssystem inom hemtjänst enligt LOV från och med 1 september I samband med tecknande av nya avtal har också ersättningsmodellen ändrats från ersättning från utförd till ersättning för beställd tid. Från den 1 september finns fem utförare av hemtjänst inom ramen för LOV. Utifrån beslutet om att alla ska ha rätt till heltid har man inom äldreboendena valt att arbeta med rörlig tid. Det innebär att personalen kan få arbeta på flera olika äldreboenden beroende på var behoven finns. Önskemålen om ändrad sysselsättningsgrad har hittills lett till en ökning motsvarande 13 årsarbetare. Det har varit svårt att rekrytera sommarvikarier inom såväl äldreboenden som hemtjänsten. Introduktionstiden har ökat och har ibland fått läggas på helger. Fler anställda väljer att jobba mer tid, (rörlig tid) vilket skapar behov av nya scheman kontinuerligt. Arbete har pågått under våren och sommaren med att ställa om verksamheten i hemtjänsten inför övergången till beställd tid. 74

86 Rekrytering av sjuksköterskor har fortsatt varit svårt och flera tjänster är inte tillsatta. Ordinarie personal har tagit stort ansvar under sommaren för att klara bemanningen. Det pågår ett fortsatt arbete med att undvika kostnader för betalningsansvar för personer som har legat inne på sjukhus. Detta arbete kommer att fortsätta och intensifieras under hösten inför att ny lagstiftning träder ikraft från årsskiftet. Denna innebär att kommunen ska kunna ta emot utskrivningsklara patienter efter tre dagar. Som ett led i att kunna erbjuda enskilda stöd i hemmet och undvika vårdövergångar mellan olika vårdformer jobbar förvaltningen med att brukare ska kunna gå från sjukhuset till egna hemmet och få sina behov tillgodosedda genom hemtjänstinsatser i stället för placering på korttiden. Under våren gjordes en genomlysning av sjuksköterskeorganisationen samt vilka målgrupper som är inskrivna inom den kommunala hälso- och sjukvården. Denna presenterades för socialnämnden innan sommaren och där konstaterades bland annat att det finns behov av stöd till legitimerad personal kring in- och utskrivning. Arbetet med rutiner och stöd i dessa situationer kommer att äga rum under hösten. Inom Avdelning funktionsnedsättning har platserna på korttidsverksamheten fyllts på under året och dessa är nu fyllda. Inom assistansverksamheten sker rekrytering just nu för två nya omfattande ärenden. Förvaltningen har under våren diskuterat och arbetat fram ett underlag för inrättandet av en boendestödsgrupp för LSS målgrupp. Denna ska kunna erbjuda ett mer pedagogiskt stöd än hemtjänst och även kunna fylla behoven hos personer som inte har så omfattande behov som bostad med särskild service erbjuder. Inom socialpsykiatrin Aktivitetscenter - har antalet brukare ökat kontinuerligt och idag är det cirka 60 personer som deltar i verksamheten. Måluppfyllelse Mål 1 Ett socialt hållbart Falköping Delmål 1: Verksamheterna ska genom förebyggande arbete bidra till social hållbarhet Utveckling av aktivitetscenter inom socialpsykiatrin är fortsatt positiv. När fler brukare får meningsfull sysselsättning sker en minskning av behovet av biståndsbeslutade insatser som kontaktperson och hemstöd. Uppgift om antal sysselsatta kommer att lämnas i verksamhetsberättelse. Både aktivitetscenter och daglig verksamhet letar för närvarande nya lokaler. Aktiviteter hos gemensamma avdelningen för ökad måluppfyllelse är uppsökande verksamhet, information om fritidsverksamhet och anhörigstöd samt arbete med fallprevention. En indikator kopplad till målet är antal frivilliga medhjälpare inom äldreomsorgen. Dessa var i januari 2017 ca 120 st och i augusti ca 130 st. En arbetsgrupp för att rekrytera fler frivilliga har startats. Denna grupp har särskilt fokus på äldre som bor i ordinärt boende och som upplever känsla av ensamhet. Därtill har en arbetsgrupp startat genom pensionärsrådet vars syfte är att öka civilsamhällets engagemang bland äldre. Mål 4 Kvalitén inom verksamheten ska öka En grundförutsättning för att socialnämnden ska kunna upprätthålla en verksamhet av god kvalitet är att man kan rekrytera och behålla medarbetare med god kompetens, vilket också är en utmaning då efterfrågan på personal inom samtliga stora yrkesgrupper ökar. I synnerhet 75

87 när det gäller socionomer är rekryteringsläget svårt. Avdelningarna arbetar mycket med att öka attraktiviteten hos arbetsplatserna och inom yrkesområdena, vilket också är ett övergripande mål för nämnden. Aktiviteter som genomförs är bl. a. handlingsplan för rekrytering, traineeprogram för socionomer, unga resurspersoner inom äldreomsorgen, värdegrundsarbete, tydliggörande av uppdrag och förväntningar på medarbetare samt prioritering av bra IT-stöd till verksamheten. Delmål 1: Verksamheterna ska arbeta för att varje individ känner delaktighet och ges möjlighet att påverka utförandet av stödet Alla personer som får beviljade insatser inom socialtjänsten ska ha en upprättad genomförandeplan. I denna plan dokumenteras hur insatsen ska utföras och den enskildes delaktighet är viktig. Planen är ett sätt att säkra kvaliteten på de insatser som utförs. Andel genomförandeplaner i verksamheterna är en indikator kopplad till målet. Inom avdelningarna äldreboende, individ- och familjeomsorg, funktionsnedsättning samt gemensamma avdelningen finns genomförandeplaner i nästan alla ärenden där det är aktuellt. Inom avdelning hemtjänst sker en ökning av andelen planer men en hel del arbete återstår. I januari 2017 hade 62 % av brukarna i hemtjänsten genomförandeplaner och i augusti hade andelen ökat till 66 %. Exempel på pågående aktiviteter som syftar till att öka måluppfyllelsen är införande av utredning och dokumentation enligt modellen Individens Behov I Centrum (IBIC), arbete med trygg hemgång för brukare som vårdats inom landstingets slutenvård och konkretisering av genomförandeplaner på äldreboende enligt den lokala modellen genomförandeplan i praktiken. Indikatorer från kontinuitetsmätning i hemtjänsten och äldreomsorgens brukarundersökning lämnas i samband med årsredovisningen. Brukarrevision inom socialpsykiatrin kommer eventuellt att genomföras. Ekonomi Ekonomi totalt för nämnden Nedanstående tabell visar ekonomiskt utfall per 31 augusti samt prognos för helår: Socialnämnden (tkr) Utfall tom Utfall tom Budget Helårsprognos Differens budget-prognos aug-17 aug Intäkter Kostnader Nettokostnad Analys av utfall och prognos totalt för nämnden Utfall per augusti 2017 visar en lägre nettokostnad än augusti Orsakerna är flera. Tre verksamheter inom socialpsykiatrin har flyttats till Individ- och familjeomsorgen från 1 januari Från 1 januari flyttades ram för hyror och städ till Tekniska nämnden, årstotalen uppgick till tkr. Generellt sett genomgående lägre externa kostnader, större återhållsamhet. 76

88 Om vi antar en linjär förbrukning av årsbudgeten, och jämför med faktiskt utfall efter åtta månader, ger det ett positivt ekonomiskt resultat, tkr. Det prognosticerade resultatet för helår är tkr. Alla ansvarsområden visar plus och kommenteras nedan. Ekonomi per ansvarsområde Nedanstående tabell visar ekonomiskt utfall per 31 augusti och prognos för helår per ansvarsområde: Analys av utfall per ansvarsområde Socialnämnden Utfall tom Utfall tom Budget Helårsprognos Differens budget-prognos Ansvarsområde (tkr) aug-17 aug Äldreomsorg Funktionsnedsättning Förvaltningsgemensamt Summa Äldreomsorg Äldreomsorg omfattar äldreboende, hemtjänst, resursverksamhet, larm- och nattpatrull, dagverksamhet, sjuksköterskor och rehab inklusive bostadsanpassning. Överskottet i prognosen beror dels på att tjänster inom resursverksamheten och sjukskötersketjänster inte varit tillsatta, dels på anpassning till nytt ersättningssystem inom hemtjänsten. Hemtjänstverksamheten redovisas som ett netto av beställare (biståndsenheten och kommunala utförare, och visar i prognosen ett plus på en knapp miljon. Hemtjänsten byter ersättningssystem från 1 september, där utförarna går från att få betalt för utförd tid till beställd tid (schablontid). Utförarna har därför successivt anpassat sin planering inför bytet och har därmed utfört mindre tid de sista månaderna. Förutom lägre personalkostnader inom sjuksköterskeorganisationen planeras åtgärder för att minska kostnader för sjukvårdsartiklar samt att se över vilka som är inskrivna i HSL och hur deras vårdbehov ser ut. Funktionsnedsättning Funktionsnedsättning omfattar gruppboende (LSS), korttidsboende, assistans enligt SFB (socialförsäkringsbalken), ledsagning enligt SoL och LSS, daglig verksamhet samt socialpsykiatri. Det prognosticerade överskottet består av reserverade medel för assistans samt högre intäkter på korttidsboende i kombination med lägre bemanning är budgeterat under årets åtta första månader. Under hösten kommer ytterligare personal anställas inom assistansverksamheten då 2 omfattande ärenden kommit in under sommaren. Förvaltningsgemensamt Förvaltningsgemensamt omfattar central administration, nämnd, chefer och biståndsavdelning exkl. hemtjänst. Överskott på central administration består av ej ianspråktagna reservmedel (7,8 mkr) samt ett antal vakanta chefstjänster under delar av året (1,8 mkr). Även tjänstemannatjänster har varit vakanta eller tjänstlediga under året. Investeringar Nedanstående tabell visar ekonomiskt utfall för investeringar per 31 augusti och prognos för helår: Differens budgetprognos S ocialnämnden (tkr) Nettokostnad tom Budget Helårsprognos augusti Investeringar i särskilda boenden Investeringar i trygghetslarm m.m Utbyte av datorer m.m Övr centralt/ombudgeterat från Summa

89 Analys av utfall och prognos för investeringarna på nämnden Utförda investeringar är utbyte av datorer, renovering av bårhus, mobiltelefoner inom hemtjänst samt trygghetslarm och medicinskåp hos brukare. Planerade investeringar för återstoden av året är lås till medicinskåp hos brukare, uppgradering av larm i äldreboenden, utbyggnad av wi-fi på äldreboenden, fortsatt utbyte av datorer samt diverse inventarier. Individ- och familjeomsorg Sammanfattning Individ- och familjeomsorgen prognosticerar ett stort underskott under Detta beror på ökade vårdkostnader för såväl barn- som vuxenplaceringar. Förutom kostnaderna för vård är personalkostnaderna en stor utgift på avdelningen. Trots att vakanser inom myndighetsutövningen till viss del fyllts med inhyrda konsulter beräknas avdelningen hålla personalbudget. Det finns inte en enkel förklaring till de ökade kostnaderna men det troliga är att det handlar om en kombination av ett ökat antal anmälningar om barn som far illa, ett antal svåra individärenden, en anstängd personalsituation i form av vakanser och hög arbetsbelastning på befintlig personal samt förändringar i ledningsstruktur. Vi ser volymökningar inom flera av verksamhetsområdena på avdelningen. Antalet aktualiseringar kring barn och unga fortsätter att öka och även antalet inledda barnavårdsutredningar har ökat markant under Även inom funktionsnedsättning fortsätter kostnaderna att öka. Under året har nya ärenden tillkommit, dels genom inflyttning till kommunen men även barn som fötts med omfattande funktionsnedsättningar. För att komma tillrätta med det uppenbara problemet att fler barn och unga lever i socialt utsatta situationer kommer det under slutet av året att starta upp en lågtröskelverksamhet för föräldrar och familjer på Ällagatan. Under året kommer en ny form av stöd till funktionsnedsatta att beviljas- boendestöd. Detta i syfte att ge fler personer med funktionsnedsättningar möjlighet att bo i egen lägenhet med stöd från personal, istället för att flytta in på ett särskilt boende. Detta kommer förhoppningsvis leda till minskade kostnader samt en ökad livskvalitet hos de som får del av insatsen. Måluppfyllelse Mål 1 Ett socialt hållbart Falköping Delmål 1: Verksamheterna ska genom förebyggande arbete bidra till social hållbarhet I en strävan att nå målet startar under hösten lågtröskelverksamheten på Ällagatan upp. Kring indikatorn att färre barn ska växa upp i familjer med försörjningsstöd så finns aktuell statistik ej tillgänglig, men försörjningsstödet fortsätter att minska. 78

90 Delmål 2: Verksamheterna ska ha ett tydligt barnperspektiv När det gäller andel barn i familjer med försörjningsstöd, som är en indikator kopplat till målet, finns ingen aktuell statistik att tillgå. Försörjningsstödet minskar dock generellt. Boendena för ensamkommande barn har brukarråd i syfte att få in de ungas röst i verksamhetsutveckling. Under hösten planeras en brukarundersökning på kommunens HVB för unga. Inom socialpsykiatrin finns barnombud som stöd för barn till föräldrar med särskilda behov. Mål 2 Ett attraktivare Falköping Målet följs upp vid årsbokslutet Mål 3 Ett näringsliv som utvecklas Målet följs upp vid årsbokslutet Mål 4 Kvalitén inom verksamheten ska öka En grundförutsättning för att socialnämnden ska kunna upprätthålla en verksamhet av god kvalitet är att man kan rekrytera och behålla medarbetare med god kompetens, vilket också är en utmaning då efterfrågan på personal inom samtliga stora yrkesgrupper ökar. I synnerhet när det gäller socionomer är rekryteringsläget svårt. Avdelningarna arbetar mycket med att öka attraktiviteten hos arbetsplatserna och inom yrkesområdena, vilket också är ett övergripande mål för nämnden. Aktiviteter som genomförs är bl. a. handlingsplan för rekrytering, traineeprogram för socionomer, unga resurspersoner inom äldreomsorgen, värdegrundsarbete, tydliggörande av uppdrag och förväntningar på medarbetare samt prioritering av bra IT-stöd till verksamheten. Delmål 1: Verksamheterna ska arbeta för att varje individ känner delaktighet och ges möjlighet att påverka utförandet av stödet Alla personer som får beviljade insatser inom socialtjänsten ska ha en upprättad genomförandeplan. I denna plan dokumenteras hur insatsen ska utföras och den enskildes delaktighet är viktig. Planen är ett sätt att säkra kvaliteten på de insatser som utförs. Andel genomförandeplaner i verksamheterna är en indikator kopplad till målet. Inom avdelningarna äldreboende, individ- och familjeomsorg, funktionsnedsättning samt gemensamma avdelningen finns genomförandeplaner i nästan alla ärenden där det är aktuellt. Ekonomi Ekonomi totalt för nämnden Nedanstående tabell visar ekonomiskt utfall per 31 augusti samt prognos för helår: Socialnämnden (tkr) Utfall tom Utfall tom Budget Helårsprognos Differens budget-prognos aug-17 aug Intäkter Kostnader Nettokostnad Analys av utfall och prognos Nettokostnaden för IFO har ökat mellan 2016 och Förklaringar till detta är bland annat att en ny verksamhet har tillkommit och ökade kostnader för placeringar. 79

91 Intäkterna har minskat jämfört med 2016 och förklaringen till detta är att bidragssystemet för ensamkommande från Migrationsverket ändrats under Ekonomi per ansvarsområde Nedanstående tabell visar ekonomiskt utfall per 31 augusti och prognos för helår för Individoch familjeomsorgen: Differens budgetprognos Socialnämnden Utfall tom Utfall tom Budget Helårsprognos Ansvarsområde (tkr) aug-17 aug Individ- och familjeomsorgen Personal o övrigt Barn/Unga vuxna Vuxna Ekonomisk bistånd LSS Socialpsyk Våld i nära relationer Biståndsbedömda insatser Förebyggande insatser Connect Ensamkommande Arbetsmarknadsåtgärder Transitboende Summa Analys av utfall per ansvarsområde Redan i börjar på året stod det klart att avdelningen skulle ha svårt att hålla budget, detta då placeringarna av barn och unga ökat under slutet på Kostnaderna har sedan dess ökat än mer och kostnaderna för vård är högre än befarat. Det finns inte en enkel förklaring till de ökade kostnaderna, men det troliga är att det handlar om en kombination av ett ökat antal anmälningar om barn som far illa, ett antal svåra individärenden, en ansträngd personalsituation i form av vakanser och hög arbetsbelastning på befintlig personal samt förändringar i ledningsstruktur. När socialsekreterarna har en pressad arbetssituation tenderar de att ständigt ligga efter i sitt arbete vilket skapar stress och oro hos såväl personal som brukare. Det kan även leda till att förutsättningen för att hitta verkningsfulla lösningar och möjligheter i klientarbetet blir svårare. Detta i kombination med att grupper av människor i Falköping lever i socioekonomiskt utsatta, svåra situationer har lett till svårigheter att se andra lösningar än placeringar. Även bland vuxna individer med missbruksproblematik ökar kostnaderna för externa placeringar. Detta är en trend som funnits under de senaste åren, trots att kommunens egna vuxenboende använts frekvent. Det är svårt att veta om detta är en trend som kommer fortgå, men det är rimligt att tro att det fortsatt kommer finnas ett visst behov av externa placeringar. Av olika anledningar, exempelvis på grund av skydd, är det ibland inte lämpligt med placering i kommunen. Även tvångsplaceringar av vuxna kommer fortsatt kräva externplaceringar. Kostnaderna för försörjningsstöd fortsätter att minska. Detta beroende på att arbetsmarknaden är fortsatt god då det är högkonjunktur. De som fortsatt har behov av långvarigt försörjningsstöd är personer som av olika anledningar står långt från arbetsmarknaden, såsom personer med missbruk, funktionsnedsättningar samt språksvaga. Även inom funktionsnedsättning fortsätter kostnaderna att öka. Under året har nya ärenden tillkommit, dels genom inflyttning till kommunen, men även barn som fötts med omfattande funktionsnedsättningar. Detta tyder på att kostnaderna kommer vara fortsatt höga framöver. 80

92 De verksamheter som beräknas kunna hålla sin satta budget är de verksamheter med fasta kostnader såsom ungdomsboende, vuxenboende, behandlingsteam samt de förebyggande insatserna, exklusive familjerådgivningen som är underbudgeterad då personal gått upp i arbetstid. De senaste åren har avdelningen erhållit statliga pengar i form av intäkter för kostnader för ensamkommande barn som vida överstigit de faktiska kostnaderna för den vård som kommunen erbjudit. Detta då avdelningen valt att bedriva vården i egen regi, vilket är betydligt mer kostnadseffektivt än att köpa extern vård. Även i år beräknas de faktiska kostnaderna ligga betydligt under den summa som staten utbetalar. Detta kommer till viss del täcka de ökade kostnader för barn och unga som IFO har, med det kommer inte fullt ut täcka det stora underskott som beräknas. Avdelningen har under våren haft inspektion från Arbetsmiljöverket (AV) som inspekterade arbetsmiljön för socialsekreterare. Denna visade att det framförallt fanns brister kring regelbundna undersökningar och riskbedömningar av personalens arbetsmiljö, samt att flera socialsekreterare upplevde en mycket hög arbetsbelastning med tillhörande fysiska symtom. I de verkställande verksamheterna på avdelningen har situationen under året stabiliserats och fokus har kunnat ligga på verksamhetsutveckling. Under föregående år var det många nyrekryteringar inom behandlingsteamet men under året har personal valt att stanna kvar och gruppen har etablerats. Även inom HVB-verksamheterna har det varit, med tanke på omständigheterna, stabilt. Boendena för ensamkommande har genomgått flera förändringar genom omvandling av boendeformer, nedskärning av personal (ej genom uppsägning utan övertalig personal har erbjudits nya anställningar) och förändringar i ledningsstruktur. Detta till trots har verksamheten fungerat förhållandevis väl och brukarperspektivet har kunnat bibehållas. Vuxenboendet och ungdomsboendet som är etablerade verksamheter har använts flitigt, vilket gjort att externa placeringar kunnat undvikas i dessa fall. Att rekrytera och behålla kompetent personal är en fortsatt stor utmaning för avdelningen. Åtgärder För att komma tillrätta med det uppenbara problemet att fler barn och unga lever i socialt utsatta situationer kommer det under slutet av året att starta upp en lågtröskelverksamhet för föräldrar och familjer på Ällagatan. Detta för att möjliggöra för föräldrar och familjer att tidigt kunna få stöd och i förlängningen undvika att barn placeras utom hemmet. Det har sedan en tid tillbaka funnits en viss instabilitet på avdelningen, med flera organisationsförändringar, svårigheter att anställa enhetschefer samt handläggare. Detta har lett till en känsla av oro hos personal. Att vända denna känsla av instabilitet går inte snabbt, utan det som krävs är att skapa en stabil grund samt att bibehålla denna. Förhoppningen är att den justerade organisation som träder i kraft i oktober är vad som krävs. I och med denna så kommer avdelningen att bestå av sex enheter, samtliga med en enhetschef på plats. Det kommer även finnas ytterligare en arbetsledande funktion i form av förste socialsekreterare/ arbetsledare som är placerad under enhetschef. Detta tillsammans med ett fortgående arbete med att ta fram riktlinjer och rutiner är förhoppningsvis vad som krävs för att skapa lugn och trygghet i verksamheten. 81

93 I arbetet med försörjningsstöd har det uppmärksammats att en del av gruppen med långvariga försörjningsstödstagare har en ohälsa vilket hindrat dem från att komma ut i arbete. Under året har en sjuksköterska varit projektanställd på Individ- och familjeomsorgen för att arbeta med dessa personer och slussa dem vidare till rätt instans. Inför 2018 planeras att fortsätta detta arbetssätt med hjälp av medel från FINSAM och i samverkan med Arbetsförmedlingen. Under året kommer en ny form av stöd till funktionsnedsatta att beviljas - boendestöd. Detta i syfte att ge fler personer med funktionsnedsättningar möjlighet att bo i egen lägenhet med stöd från personal, istället för att flytta in på ett särskilt boende. Detta kommer förhoppningsvis leda till minskade kostnader samt en ökad livskvalitet hos de som får del av insatsen. Kring området personalrekrytering finns en handlingsplan framtagen och avdelningen arbetar aktivt med denna. Tekniska nämnden skattefinansierad verksamhet Ordförande: Dan Gabrielsson Förvaltningschef: Patrick Nohlgren Sammanfattning Viktiga händelser: För samtliga verksamheter rullar den löpande verksamheten på enligt verksamhetsplaner. Utöver detta redovisas: Park-Gata: Inför 2017 ökade budget för asfaltsbeläggningar och stora satsningar har kunnat göras på asfaltsytor. Detta ställer samtidigt större krav på samordning med andra ledningsägare för att få ut mest av de tänkta investeringarna ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Stora fiberutbyggnader som är avslutade under 2017 har generarat intäkter för framtida asfaltsunderhåll på 2,5 mnkr, vilka kommer investeringsmedlen tillgodo. Under sommaren har två större delprojekt kunnat avslutas, ombyggnationen av Köttorget samt cykelbanan längs med St Olofsgatan. Projekten kommer att fortsätta under hela 2017 med nya delprojekt som ombyggnationen av Storgatan och belysning och gångbanorna på S:t Olofsgatan. Kost: Köket på Floby äldreboende är ombyggt och taget i bruk sedan februari. Läkarens kök har varit stängt under tre veckor för underhållsarbeten och maten har under tiden tillagats i Centralskolans kök. Föreläggande från MÖS avseende Frökindsgårdens kök har även det resulterat i några veckors stängning då vi lagat maten i Centralskolans kök. Torbjörntorps skola läggs ned från höstterminen vilket föranlett förskolan Gottepåsen att säga upp sitt avtal om leveranser av mat från kostavdelningen. Fastighet: Under sommaren har det varit mycket skadegörelse, glaskross m.m., på framförallt skolor och förskolor. Total kostnad inkl. utökad bevakning ca 500 tkr. 82

94 Utredningen om en ny skolorganisation, ökat barnantal och lokalkonsekvenser samt arbetet med lokalförsörjningsplanen, har varit ett omfattande arbete under året. Byggnationer: Om- och tillbyggnad av Gustaf Dalénskolan och förskolan Junibacken pågår. Nybyggnad av Demensboende har projekterats och upphandlats. Återuppbyggnad av förskolan Urd har projekterats och upphandlats. Nybyggnad av Cafépaviljong i Plantis har påbörjats. Vattenreningen vid Stenstorpsbadet har renoverats. Renovering av Odenplans fotbollsplan och löparbanor pågår. Projektering pågår av: - om- och tillbyggnad Åsarps skola och förskola. - om- och tillbyggnad av personallokaler vid Brandstationen och Centralförrådet. Utredning pågår av ny 7 9 skola samt tillbyggnad av Vindängsskolan. Servicegruppen har utökats med 2 st snickare. Städ: Det har varit focus på arbetsmiljö och hälsa under inledningen av året. Underlag för skyddsronder har tagits fram och påbörjats. Den psykosociala arbetsmiljön som gällt trivsel och arbetsklimat har lyfts fram under arbetsplatsträffar. Avfall: Falevi: Inledande sluttäckningsåtgärder har påbörjats på 70-talsdelen. Området har tillformats för att kunna lägga tätande mattor på slänterna samt en RCA-yta (hårdgjord yta) på platån. RCA-ytan får ses som en del av sluttäckningen och vara försöksyta för ytterligare åtgärder. Ny plats för Återvinningscentralen diskuteras med Avfall östra Skaraborg för att kunna separera den från den tunga trafiken till verksamhetsavfallet. Floby: Justeringar av tätskikt och slänter kommer att ske under hösten. Kvarstår vegetations skikt. Återvinningscentralen ska flyttas till ny hårdgjord yta. Stenstorp: Inga ytterligare åtgärder utförda förutom tillformning av befintliga massor. Viktiga framtidsfrågor: Park-Gata: Falköping väntas expandera under de närmaste åren med flera nya exploateringsprojekt (Ållebergs center, Marjarp, Fåraberget, Prästgårdsgärde, Kopparslagaren, Plåtslagaren och nästa etapp på Vilhemsro). Det är viktigt att Tekniska nämnden bevakar detta, då ansvaret att förvalta och underhålla övergår till nämnden, med behov av budgetutrymme etc. Kost: Fokus är nöjda matgäster och uppföljningar görs i verktyget SkolmatSverige för att säkerställa den lagstiftade näringsriktigheten i skolmaten. Vi arbetar aktivt vidare med att försöka minska svinnet, införa lunchalternativ för äldre med fokus på hemtjänsttagare och att få förskolebarn att äta mer frukt och grönt. Fastighet: Konsekvenserna p.g.a. beslutet om en ny skolorganisation innebär ny-, om- och tillbyggnationer av skolor samt, skolor som läggs ner m.m. Flera stora projekt är på gång, ett nytt demensboende, en ny 7 9 skola, flera större skolprojekt, nya förskolor, cafébyggnad i Plantis, tillbyggnad av Brandstationen. Arbete med energifrågorna. Arbete med den långsiktiga lokalförsörjningen samt se över vad som hyrs in och hur lokaler används. Jobba med servicegruppen och hur den framtida fastighetsskötarorganisationen ska se ut. 83

95 Städ: Den nya Skolorganisationen kommer under kommande år påverka lokalvårdarna vilket innebär att tjänster och arbetsplatser kommer att förändras för lokalvårdarna i den takt som processen sker. Kraven om förändade städfrekvenser, som Miljösamverkan Östra Skaraborg med hänvisning till Folkhälsomyndighetens allmänna råd påpekat, är fortfarande oviss. Falköpings Kommun avvaktar hur Skövde Kommuns överklagande i samma ärende blir. Måluppfyllelse Målen följs upp i den årliga verksamhetsberättelsen i enlighet med tabellerna nedan. Åtgärder för att nå mål pågår dock, vilket beskrivs nedan. Mål 1 Ett socialt hållbart Falköping Mål Indikator Uppföljning Park-Gata har minst tre riktade kommunikationsaktiviteter per år för att öka dialogen med medborgarna Barn får inflytande när Fastighetsavd:s lekplatser nyanläggs eller förnyas i större omfattning Medverka vid trygghetsvandringar, överenskomna åtgärder utförda Antalet utförda kommunikationsaktiviteter Antal lekplatser Antal Verksamhetsber Verksamhetsber Verksamhetsber Vid ombyggnad av Köttorget och Storgatan har dialog hållits med t.ex. butiksägare och handikappförbund. Vid utformningen av utemiljön vid om- och tillbyggnaden av Gustaf Dalénskolan samt renoveringen av utemiljön vid Floby skola har elever varit delaktiga. Kallelse till Trygghetsvandringar har inte kommit. Mål 2 Ett attraktivare Falköping Mål Indikator Uppföljning Gång- och cykelvägar byggs ut Totalmeter Verksamhetsber Andel elever som är nöjda med maten ökar Andel nöjda, % Verksamhetsber Andel brukare i särskilt boende som är nöjda med Andel nöjda, % Verksamhetsber maten ökar. Grönyteplanen utförs, stickprov en gång per säsong Ja/nej Verksamhetsber Cykelinfrastruktur forsätter att byggas ut och under 2017 har stora satsningar gjorts på den gamla banvallen ut mot Slutarp/Kinnarp. Ny sträckning har gjorts i Slutarp och en ny passage har iordningställts över Rv. 47 samt en helt ny beläggning hela sträckan Falköping-Slutarp. Cykelbanan på S:t Olofsgatan är klar och binder nu samman Centrum och Ranten med en fullständig cykelbana. Enkäter för andelen elever och brukare i särskilt boende som är nöjda med maten genomförs under hösten (en gång per år). Grönyteplanen har kunnat hållas som tänkt. 84

96 Mål 3 Ett näringsliv som utvecklas Mål Indikator Uppföljning Informationsmöten ordnas före och efter större ramavtalsupphandlingar inom byggsektorn Ja/nej Verksamhetsber Informationsmöten ordnas före och efter större ramavtalsupphandlingar inom byggsektorn, har ej varit aktuellt under året p.g.a. att inga ramavtalsupphandlingar har gjorts. Mål 4 Kvalitén inom verksamheten ska öka Mål Indikator Uppföljning Andel av TN:s egna bilar som är gasbilar ökar % Verksamhetsber Ägda lokalers energiförbrukning minskar Förbr, kwh/m2 Verksamhetsber Mer ekologiska livsmedel används, mål 25 % Andel av livs- Verksamhetsber medelskostn, % Tallriks- resp produktionssvinn, % Matsvinnet minskar Delårsbokslut och verksamhetsberättelse Egenkontroll av städkvalitén görs en gång per år Ja/nej Verksamhetsber Andelen gasbilar av TNs leasade bilar var % och ligger kvar på samma nivå under 2017 pga att levarans av beställda bilar varit försenade samt att nytt ramavtal tillsammans med andra kommuner också varit försenat. Vid byte av fordon rekommenderas alltid gasbilar. Ägda lokalers energiförbrukning ska minska. Under året har endast mindre energiåtgärder utförts p.g.a. fastighetskonsekvenser av skolutredningen inte är klara ännu. Målet om andelen ekologiska livsmedel förväntas uppnås. Fortsatt aktivt arbete krävs för att nå målet för i vilken takt matsvinnet ska minska. Målen för 2017 är satta till i genomsnitt 4,17 % tallrikssvinn och 11,67 % produktionssvinn (VT) Tallrikssvinn 5,37 % 5,49 % 5,3 % Produktionssvinn 11,39 % 13,6 3% 14,2 % Arbetet med städkvalitén pågår dels internt genom egenkontroll men också genom kontakt med verksamheterna. Ambitionen är att ha årliga städråd. Ekonomi Ekonomi totalt för nämnden Nedanstående tabell visar ekonomiskt utfall per 31 augusti samt prognos för helår: Tekniska nämnden (tkr) Utfall tom Utfall tom Budget Helårsprognos Differens budget-prognos aug-17 aug Intäkter Kostnader Nettokostnad

97 Analys av utfall och prognos totalt för nämnden Nytt för 2017 är att internhyrorna och städ anslagsfinansieras. Detta innebär att intäkterna minskar betydligt jämfört med föregående år. Total prognos för Tekniska nämnden är ett litet plus men posten innehåller både positiva och negativa avvikelser för avdelningarna jämfört med budget, vilket redovisas nedan. Ekonomi per ansvarsområde Nedanstående tabell visar ekonomiskt utfall per 31 augusti och prognos för helår per ansvarsområde: Tekniskanämnden Utfall tom Utfall tom Budget Helårsprognos Analys av utfall per ansvarsområde Differens budget-prognos Ansvarsområde (tkr) aug-17 aug Park-Gata Anl serv Trp C m.m Kost Fastighet Städ Avfall Övrigt Summa Park-Gata: Verksamheten ser enligt prognos ut att kunna rymmas inom befintlig ram och eventuellt generera ett litet överskott. Orsaken till detta är framförallt att vinterväghållningen var billigare under första delen av året jämfört med tidigare år. Flera av avdelningens verksamheter visar på högre personalkostnader än tidigare år vilket endast beror på sättet vilket man redovisar personaltid. Den totala personalkostnaden för avdelningen har inte ökat under Kost: Kostnaden har minskat jämfört med tidigare år, detta beror på att hyror inte debiteras längre. Det prognostiserade underskottet beror på att den faktiska prispåverkan på livsmedel, viktat efter inköpsmängd, har påverkat kostnaderna med motsvarande tkr under perioden november 2016 till september Tillsammans med ett eftersläp av kompensation för ökad volym gör detta att underskottet i livsmedelsbudgeten är stort. Merkostnader i samband med köksombyggander har tidigare kompenserats, men så görs inte längre. Detta utan att anslaget utökats. Fastighet: Den löpande verksamheten beräknas ha ett underskott med 660 tkr. Underskottet beror på att energikostnaderna beräknas till ett underskott med tkr. Delar av fastighetsunderhållet, underhåll över 200 tkr, bokförs numera som reinvesteringar på investeringsbudgeten. Fastighetsavdelningen har från 2017 anslag istället för intäkter av interna hyror. Fastighetsavdelningen har också fått anslag för hyreskostnaderna för förhyrda lokaler och 86

98 hyreskostnaden belastar nu fastighetsavdelningen. Detta gör att jämförelsen mot tidigare år haltar. Moduler har hyrts in vid ombyggnaden av Junibacken samt för ersättning av förskolan Urd. Kostnaderna för ersättningslokaler för förskolan Urd debiteras försäkringsbolaget. Städ: Personalkostnader visar ett överskott, en teamtjänst är inte tillsatt, en del tjänster har varit vakanta under vissa perioder. Budgetutrymmet ger möjlighet till framtida utbildningsinsatser och inköp av moderna redskap och utökning av maskiner. Avfall: De intäkter som finns täcker inte kostnaderna, varför ett underskott prognostiseras. Övrigt: Nivån på kostnaderna har ökat då stadshusvaktmästeri och reception har flyttats från kommunstyrelsen till tekniska nämnden. Verksamheten flyter på bra och prognostiseras visa en positiv avvikelse på 700 tkr. Investeringar Nedanstående tabell visar ekonomiskt utfall för investeringar per 31 augusti och prognos för helår: Differens budgetprognos Tekniska nämnden (tkr) Nettokostnad Budget Helårsprognos tom augusti Gator mm Parker mm Offentlig belysning Exploateringsprojekt Fastigheter, övergripande Fastigheter, planerat underhåll Förskolan Junibacken Förskolan Urd Övriga förskolor Gustaf Dalénskolan Åsarps skola Övriga skolor Fastigheter, kultur o fritid Demensboende Falköping Övriga boenden Övriga fastigheter Fastigheter, köksombyggnader Falköpings Energi Sparprojekt Park-Gata, inventarier o maskiner Övriga avd, inventarier o maskiner Avfall: Tryckavlopp Falevi Summa

99 Analys av utfall och prognos för investeringarna på nämnden Park-Gatas stora projekt är Storgatan, Plantis, upprustning Ströget samt cykelvägar. Storgatan ser enligt prognos ut att överskrida budget med ca 1,5 mnkr. Plantis och upprustning av Ströget går i mångt in i varandra och totalt ser budget ut att stämma. Satsningar på cykelvägar fortsätter även under Förvaltningen arbetar också med exploateringsprojekt som initieras av kommunstyrelsen. Från och med 2017 redovisas dessa projekt under kommunstyrelsen. Flera av fastighetsavdelningens stora investeringsprojekt är igång eller ska strax starta: Om- och tillbyggnad av Gustaf Dalenskolan färdigställs under hösten. Om- och tillbyggnad av förskolan Junibacken färdigställs under hösten. Nybyggnad av Cafebyggnaden i Plantis har påbörjats, beräknas färdigställas Återuppbyggnaden av förskolan Urd beräknas påbörjas under hösten, färdigställs Nybyggnad av Demensboendet beräknas påbörjas under hösten, färdigställs under Om- och tillbyggnad av Åsarps skola beräknas påbörjas efter årsskiftet, färdigställs under Projektering av en ny förskola Trollet har påbörjats. Vattenreningen vid Stenstorpsbadet har renoverats. Dränering av fotbollsplan samt renovering av löparbanor vid Odenplan pågår, färdigställs under hösten. Ombyggnad av ventilation vid Vindängens skola hur utförts. Energiprojekt: P.g.a. osäkerhet om konsekvenserna av skolutredningen, kommer inte många energiprojekt att utföras under året. VA-kollektivet taxefinansierad verksamhet Ordförande: Dan Gabrielsson Förvaltningschef: Patrick Nohlgren Sammanfattning Viktiga händelser januari augusti: Det stora projektet med ny intagsledning samt pumpstation Mossvägen Hulesjön fortlöper och del av ledningen kopplades in efter semestern samt pumpstationen startades. Kvar att göra är inkoppling av återstående ledningar samt programmering av pumpstyrningar, mätningar och ny provtagning. Storgatan- Köttorget är färdigt och avslutades under försommaren med reelining av Storgatan. Utbyggnad av VA till 16 nya tomter på Vilhelmsro pågår. Antalet VA-föreningar fortsätter att öka, Gökhems Vatten- och avloppsförening är klar för inkoppling och Alvared är projekterad för utbyggnad i höst. 88

100 Viktiga framtidsfrågor: Framtagande av VA-plan, samt planering för ökad kapacitet på de mindre avloppsreningsverken kommer framöver. Detta på grund av det stora intresset för anslutning av enskilda fastigheter vid bildandet av avloppsföreningar på landsbygden. Måluppfyllelse 4 Kvalitén inom verksamheten ska öka Mål Indikator Uppföljning 1% av VA:s ledningsnät renoveras årligen Renoverad andel, % Årsvis, verksamhetsb Svinnet av dricksvatten ska minska Andel svinn, % Årsvis, verksamhetsb Bräddning (utläckage) av orenat avloppsvatten ska minska Andel brädd, % Årsvis, verksamhetsb Åtgärder som pågår: Flera projekt pågår i samband med asfaltsjobb för att sanera dåliga VAledningar. Reelining görs där det är möjligt för att minska grävning och spara pengar. Ekonomi Nedanstående tabell visar ekonomiskt utfall per 31 augusti samt prognos för helår: Tekniska nämnden, VA (tkr) Utfall tom Utfall tom Budget Helårsprognos Analys av utfall och prognos för VA Taxan höjdes med 1,5 % till 2017 samtidigt som internräntan sänktes från 3 % till 2 % vilket kommer att resultera i ett överskott för hela året på ca tkr. Driftkostnaderna har kunnat hållas nere och driftfördyrande lagförslag och skatter har inte införts. Del av överskottet täcker den negativa VA-fonden som var -207 tkr vid årets ingång. Åtgärder Med rapportens prognos på överskott för 2017 behövs ingen taxehöjning för Differens budget-prognos aug-17 aug Intäkter Kostnader Nettokostnad Investeringar Nedanstående tabell visar ekonomiskt utfall för investeringar per 31 augusti och prognos för helår: 89

101 Differens budgetprognos Tekniska nämnden, VA (tkr) Nettokostnad Budget Helårsprognos tom augusti Analys av utfall och prognos för VA-investeringar VA-investeringarna fortlöper enligt tidplan och prognosen är att tilldelade medel kommer att förbrukas. Utbyggnad av staden medför att anslutningsavgifter ökar Anslutningsavgifter Övergripande åtgärder Åtgärder på anläggningar Åtgärder på ledningsnät Utbyggnad av VA-nät Marjarp Summa Arbeten på Marjarp är ett samarbete med Park-Gata och pågår. Kostnaderna kommer att fördelas mellan Park-Gata och VA under Utöver detta pågår arbeten på exploateringsområden vilket redovisas av kommunstyrelsen. Biogas taxefinansierad verksamhet Ordförande: Dan Gabrielsson Förvaltningschef: Patrick Nohlgren Sammanfattning Viktiga händelser januari augusti: Biogasanläggningens nya mottagningsdel har processat allt insamlat matavfall till slurry i anläggningen och överskott som inte kunnat rötas i den egna rötkammaren har avsatts till extern biogasanläggning. Ny kvarnutrustning för att öka kvalitet och mottagningskapacitet har handlats upp och installerats under försommaren. Intrimning pågår och anläggningen beräknas vara i full drift under september. Ytterligare underhållsarbeten gjordes under stilleståndet vilket kommer att medföra merkostnader samt att gasproduktionen föll bort under ca en månad. Driftavbrottet för underhåll och montering av ny utrustning kommer att påverka årsresultatet negativt. Viktiga framtidsfrågor: Rötkammarkapaciteten är utnyttjad till 100 % och överkapaciteten på slurry kan inte användas till att öka biogasproduktionen i egen anläggning. Ny rötkammare på m 3 behövs för att trygga avsättningen av egen slurry. Investering i ny rötkammare innebär en investering på ca 15 mnkr varav 45 % går att söka bidrag till genom klimatklivet. För att en sådan satsning ska bli ekonomiskt gynnsam måste avsättningen av gas till extern kund tryggas. Göteborgs Energi vill förhandla om att överlåta uppgraderingsanläggningen till Falköpings kommun från och med årsskiftet. Uppgraderingsanläggningen är nödvändig för avsättningen 90

102 av biogasen och kan till rätt pris bli en bra affär då kommunen själva kan förhandla slutpriset på den uppgraderade biogasen. Måluppfyllelse 4. Kvalitén inom verksamheten ska öka Mål Indikator Uppföljning Mängden behandlat matavfall ökar Ton Delårsbokslut, Verksamhetsber Mängden producerat klimatneutralt bränsle från organiskt avfall ökar Mängd, MWh Delårsbokslut, Verksamhetsber Åtgärder som pågår: Mängden matavfall som processats till slurry var första halvåret ton jämfört med ton första halvåret Rötkammaren för organiskt matavfall har varit fullt belastad och uppgraderingsanläggningen för fordonsgas har periodvis nått sin maximala kapacitet. Totalt har MWh producerats mot MWh första halvåret Ekonomi Nedanstående tabell visar ekonomiskt utfall per 31 augusti samt prognos för helår: Tekniska nämnden, biogas (tkr) Utfall tom Utfall tom Budget Helårsprognos Differens budget-prognos aug-17 aug Intäkter Kostnader Nettokostnad Analys av utfall och prognos totalt för Biogas Prognosen för 2017 är ett överskott mot budgeten på mnkr. Intäkterna ökar eftersom fler abonnenter har anslutit sig till hämtning av matavfall inom AÖS område. Investeringar Nedanstående tabell visar ekonomiskt utfall för investeringar per 31 augusti och prognos för helår: Tekniska nämnden, Nettokostnad Budget Helårsprognos Differens budgetprognos Biogas (tkr) tom augusti Mottagningsstation, utbyggnad m.m Summa Analys av utfall och prognos för Biogas-investeringarna Genomförandeav steg 2 Förbehandling av matavfall fortgår, och intrimning av maskiner pågår. 91

103 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (2) KS 2017/ Kommunstyrelsen Delårsrapport för Falköpings kommun år 2017 Förslag till beslut 1 Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att godkänna Falköpings kommuns delårsrapport för januari augusti år Bakgrund Falköpings kommun genomför tertialvisa uppföljningar vilket innebär att en uppföljning av kommunens resultat görs mot budget var fjärde månad, den 30 april, den 31 augusti och den 31 december. Uppföljningarna i augusti och december är lagstadgade och revideras av kommunens externa revisorer. I de uppföljningarna görs dessutom en avstämning mot några uppsatta mål. Förvaltningens bedömning Resultatet för de första åtta månaderna blev 126,5 miljoner kronor. Det prognostiserade helårsresultatet var vid delårsbokslutet 90,5 miljoner kronor, vilket är 60,7 miljoner kronor bättre än budgeterat. I det prognostiserade resultatet ingick ombudgeteringar från år 2016 om 1,2 miljoner kronor. Det höga delårsresultatet beror främst på förändring av semesterlöneskulden, bidrag för nyanlända och asylsökande samt minskade nettokostnader för nämnderna. Semesterlöneskulden beräknas vid årsskiftet vara 30 miljoner kronor högre än vid utgången av augusti. I prognosen visas överskott inom nämnderna med 19,2 miljoner kronor. De centrala posterna uppvisar ett överskott på 7,4 miljoner som främst härrör sig till en mindre förändring av semesterlöneskulden än budgeterat. De taxefinansierade verksamheterna visar på ett överskott på 3 miljoner kronor, vilket härrör till posten för vatten och avlopp 2 miljoner kronor, och biogas 1 miljoner kronor. Prognosen för skatteintäkter och generella statsbidrag har förbättrats med 31,7 miljoner kronor främst beroende på att bidraget för asylsökande (37,5 miljoner kronor) inte var med i budgeten. Finansiella intäkter har förbättrats med 1 miljon kronor beroende på ökade aktieutdelningar och ökade Kommunledningsförvaltningen Ekonomiavdelningen Kenneth Österberg T.f. ekonomichef kenneth.osterberg@falkoping.se Falköpings kommun S:t Sigfridsgatan Falköping Telefon kommunen@falkoping.se Bankgiro Plusgiro Org nr

104 2(2) ränteintäkter. Avskrivningar ökar med 3 miljoner kronor och beror på ökade investeringar. Nettoinvesteringarna i 2017 års budget är på 388,7 miljoner kronor, inklusive ombudgeteringar om 81,7 miljoner kronor från år Kommunens totala investeringar uppgick vid delåret till 170,9 miljoner kronor. Helårsprognosen för år 2017 är 317,4 miljoner kronor, vilket är en negativ differens gentemot budget inklusive ombudgeteringar om -71,3 miljoner kronor. Kommunfullmäktige har beslutat om fyra mål i syfte att nå till visionen om Det goda livet. Uppföljning av målen görs gentemot de indikatorer som finns angivna för respektive mål. Indikatorerna anger i vilken utsträckning som målen uppfylls. Kommunens fyra mål är följande: 1. Ett socialt hållbart Falköping (målet följs upp vid årsbokslut) 2. Ett attraktivare Falköping 3. Ett näringsliv som utvecklas 4. Kvalitén inom verksamheten ska öka (målet följs upp vid årsbokslut) Majoriteten av målens indikatorer mäts enbart på årsbasis resulterande i att mål 1 och 4 inte redovisas nu vid delårsbokslut utan först vid årsbokslut, förr de mål som redovisas i delårsbokslutet hänvisas till delårsrapporten. Befolkningen var per den sista juli , vilket innebär en procentuell ökning om 0,82 procent sedan juli Beslutet ska skickas till Samtliga nämnder + delårsrapporten Kommunrevisionen Kenneth Österberg, t.f. ekonomichef Katarina Andersson, kommundirektör Kenneth Österberg T.f. ekonomichef

105 Kommunstyrelsen SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 1 (1) 131 Dnr 2017/ Redovisning av obesvarade motioner oktober 2017 Kommunstyrelsens beslut 1 Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att redovisningen av obesvarade motioner läggs till handlingarna. Bakgrund Av 5 kapitlet 33 i kommunallagen framgår följande. En motion eller ett medborgarförslag bör beredas så, att fullmäktige kan fatta beslut inom ett år från det att motionen eller medborgarförslaget väcktes. Om beredningen inte kan avslutas inom denna tid, ska detta och vad som har kommit fram vid beredningen anmälas till fullmäktige inom samma tid. Fullmäktige får då avskriva motionen eller medborgarförslaget från vidare handläggning. Av sista stycket i 31 i kommunfullmäktiges arbetsordning, KFS 2015:19, står det att om det finns motioner som inte har beretts färdigt inom ett år ska de redovisas av kommunstyrelsen på kommunfullmäktiges ordinarie sammanträden i april och i oktober. Förvaltningens bedömning Vid avstämningen inför redovisningen till kommunfullmäktiges sammanträde i oktober 2017 finns inga motioner som har överskridit beredningstiden på ett år. Kommunledningsförvaltningen föreslår att redovisningen av obesvarade motioner läggs till handlingarna. Tjänsteutlåtande, daterat den 8 augusti 2017, har utarbetats av kommunsekreterare Per Larsson. Kommunstyrelsens arbetsutskott har behandlat ärendet under 98/2017. Paragrafen skickas till Kommunfullmäktige Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

106 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (1) KS 2017/ Redovisning av obesvarade motioner oktober 2017 Förslag till beslut 1 Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att redovisningen av obesvarade motioner läggs till handlingarna. Bakgrund Av 5 kapitlet 33 i kommunallagen framgår följande. En motion eller ett medborgarförslag bör beredas så, att fullmäktige kan fatta beslut inom ett år från det att motionen eller medborgarförslaget väcktes. Om beredningen inte kan avslutas inom denna tid, ska detta och vad som har kommit fram vid beredningen anmälas till fullmäktige inom samma tid. Fullmäktige får då avskriva motionen eller medborgarförslaget från vidare handläggning. Av sista stycket i 31 i kommunfullmäktiges arbetsordning, KFS 2015:19, står det att om det finns motioner som inte har beretts färdigt inom ett år ska de redovisas av kommunstyrelsen på kommunfullmäktiges ordinarie sammanträden i april och i oktober. Förvaltningens bedömning Vid avstämningen inför redovisningen till kommunfullmäktiges sammanträde i oktober 2017 finns inga motioner som har överskridit beredningstiden på ett år. Kommunledningsförvaltningen föreslår att redovisningen av obesvarade motioner läggs till handlingarna. Per Larsson Kommunsekreterare Kommunledningsförvaltningen Kansliavdelningen Per Larsson Kommunsekreterare per.a.larsson@falkoping.se Falköpings kommun S:t Sigfridsgatan Falköping Telefon kommunen@falkoping.se Bankgiro Plusgiro Org nr

107 Från: Ann Kyrkander Skickat: den 13 oktober :39 Till: Ämne: Funktionsbrevlåda Officiell kommunbrevlåda SV: kommunpolitiska uppdrag Uppföljningsflagga: Flagga: Följ upp Har meddelandeflagga Tack, Ja! Ann Kyrkander Från: Funktionsbrevlåda Officiell kommunbrevlåda Skickat: den 13 oktober :28 Till: Ann Kyrkander Ämne: SV: kommunpolitiska uppdrag Hej! Jag har tagit emot ditt mail med meddelande om att du vill avsäga dig alla dina politiska uppdrag. Nedan finns en lista över dina aktiva politiska uppdrag idag. Är det alla dessa uppdrag som du avser att avsäga dig? Parti Nämnd Position From Tom Beslut Miljöpartiet Det finns bruk för alla Ombudsersättare KF 175/2016 Miljöpartiet Kommunfullmäktige Ledamot Miljöpartiet Kommunfullmäktiges demokratiberedning Ledamot Miljöpartiet Kommunstyrelsen Ledamot Miljöpartiet Kommunstyrelsens Ersättare mångfaldsutskott 03 Miljöpartiet Valberedningen Ersättare KF 124/2015 KF 113/2014 KS 134/2015 KF 70/2016

108 Hälsningar Anna-Karin Linder Administratör Falköpings kommun Kommunledningsförvaltningen Falköping Från: Ann Kyrkander Skickat: den 13 oktober :51 Till: Funktionsbrevlåda Officiell kommunbrevlåda Kopia: Ämne: kommunpolitiska uppdrag Falköping Härmed avsäger jag mig alla mina kommunplitiska uppdrag. Med gröna hälsningar Ann Kyrkander Miljöpartiet de gröna i Falköping

109 Från: Ann Kyrkander Skickat: den 13 oktober :39 Till: Ämne: Funktionsbrevlåda Officiell kommunbrevlåda SV: kommunpolitiska uppdrag Tack, Ja! Ann Kyrkander Från: Funktionsbrevlåda Officiell kommunbrevlåda Skickat: den 13 oktober :28 Till: Ann Kyrkander Ämne: SV: kommunpolitiska uppdrag Hej! Jag har tagit emot ditt mail med meddelande om att du vill avsäga dig alla dina politiska uppdrag. Nedan finns en lista över dina aktiva politiska uppdrag idag. Är det alla dessa uppdrag som du avser att avsäga dig? Parti Nämnd Position From Tom Beslut Miljöpartiet Det finns bruk för alla Ombudsersättare KF 175/2016 Miljöpartiet Kommunfullmäktige Ledamot Miljöpartiet Kommunfullmäktiges demokratiberedning Ledamot Miljöpartiet Kommunstyrelsen Ledamot Miljöpartiet Kommunstyrelsens Ersättare mångfaldsutskott 03 Miljöpartiet Valberedningen Ersättare KF 124/2015 KF 113/2014 KS 134/2015 KF 70/2016 Hälsningar Anna-Karin Linder Administratör Falköpings kommun Kommunledningsförvaltningen

110 Falköping Från: Ann Kyrkander Skickat: den 13 oktober :51 Till: Funktionsbrevlåda Officiell kommunbrevlåda Kopia: Ämne: kommunpolitiska uppdrag Falköping Härmed avsäger jag mig alla mina kommunplitiska uppdrag. Med gröna hälsningar Ann Kyrkander Miljöpartiet de gröna i Falköping

111 ANTECKNININGAR (3) Demokratiberedningen Mötesanteckningar Från möte med demokratiberedningen tisdagen den 20 juni 2017 kl , Gudhemsrummet Närvarande ledamöter: Elin Liljebäck Nilsson, ordförande (KD), Eva Dahlgren (C), Ann Kyrkander (MP), Scott Fahlström Schylander (V), Lena Arvidsson (L) Närvarande ersättare: Michael Kristiansson (KD), Marie Post (S), Pema Malmgren (M), Monica Oskarsson (C), Magnus Hägg (MP), Inger Lilja (V), Dag Högrell (L) Närvarande tjänstepersoner: Linda Karelid (kanslichef) Återkoppling/summering från föregående möte Genomgång av föregående mötesanteckningar. Medborgardialog Reflektioner och summering görs av Hans Abrahamssons föreläsning 31 maj. Barn- och utbildningsnämndens presidium samt förvaltningschef bjuds in till demokratiberedningens möte den 20 oktober för ett samtal om medborgardialog kopplat till ny skolorganisation. Kompetensutveckling förtroendevalda --- Falköpings kommun Falköping Besök: Stadshuset S:t Sigfridsgatan 9 Telefon kommunen@falkoping.se Bankgiro Postgiro Org nr

112 2 (3) Uppföljning av kommunens demokratiarbete --- Utvecklad e-demokrati Förslag om att införa e-förslag som en försöksverksamhet kommer att lyftas till kommunfullmäktige i september. Linda Karelid går igenom förslaget. Utredning om den politiska organisationen (förtroendemannautredning) En sammanställning av enkätresultatet har gjorts. Demokratiberedningen konstaterar att det finns en stor överensstämmelse med det som har diskuterats i partigrupperna. Genomgång görs av huvudfrågorna som kommit fram som centrala att belysa - utifrån enkäten samt utifrån partigruppernas diskussioner. Huvudpunkterna att utreda gällande arvodesbestämmelserna är: Arvoden för annat än sammanträden Vad är påkallat/frivilligt? Närvaroplikt? Förenkla för företagare vad gäller förlorad arbetsinkomst Nivå på årsarvoden/uppdragsarvoden Strukturen för sammanträdesarvoden tex timmar, halvdag, heldag, per möte, fasta arvoden Elin Liljebäck Nilsson kommer att via partigruppsordförandena bjuda in till ett möte med egenföretagarna som upplevs ha bekymmer med att lämna dokumentation för att erhålla ersättning för förlorad arbetsinkomst. Finns det någon möjlighet för kommunen att förenkla? Ett förslag lyfts om att ta fram informationsmaterial till arbetsgivare om rätten för förtroendevalda att vara ledig för sitt politiska uppdrag. Detta kan med fördelas göras i början av en ny mandatperiod. Linda Karelid informerar om utredningsuppdraget om politisk organisation för social hållbarhet. Allmänhetens frågestund Förslag om att avskaffa allmänhetens frågestund kommer att lyftas till kommunfullmäktige i september. Linda Karelid går igenom förslaget. Förhoppningar och farhågor Genomgång görs av resultatet av övningen som genomfördes i uppstarten av demokratiberedningens arbete, och specifikt av en sammanställning av strategier för att hantera farhågor som bedömts som sannolika. Övrigt Synpunkter finns gällande säkerhetsinställningar i Ipads m.m. ITavdelningen bjuds in till demokratiberedningens möte den 20 oktober för att

113 3 (3) informera om säkerhetsklassning gällande dokument och inställningar. En genomgång kommer också att göras av Jukebox samt funktioner i Assistenten. Höstens möten 14 september (heldag) 20 oktober kl november kl 9-12 /Linda Karelid

114

115

116

117

118 Socialnämnden SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 1 (1) 82 Dnr 2017/ Rapportering av ej verkställda gynnande beslut enligt LSS och SoL - Kvartal 2 Socialnämndens beslut 1. Socialnämnden godkänner redovisningen av ej verkställda gynnande beslut, kvartal 2, enligt kapitel 4 1 SoL och enligt 9 LSS. 2. Socialnämnden lämnar redoviningen vidare till kommunrevisonen, kommunstyrelsen och kommunfullmäktige för kännedom. Bakgrund Socialnämnden har sedan den 1 juli 2008 en rapporteringsskyldighet enligt kapitel 16 6f Socialtjänstlagen (SoL) och enligt 28f Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Rapporteringen gäller ej verkställda gynnande beslut enligt kapitel 4 1 SoL och ej verkställda gynnande beslut enligt 9 LSS. Förvaltningen har lämnat över tjänsteutlåtande med rapporter för kvartal 2, perioden Socialnämndens arbetsutskott har behandlat ärendet , 248. Paragrafen skickas till KS/KF Kommunens revisorer Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

119 ANTECKNININGAR (2) Demokratiberedningen Mötesanteckningar Från möte med demokratiberedningen torsdagen den 14 september 2017 kl , Finansen Närvarande ledamöter: Elin Liljebäck Nilsson, ordförande (KD), Roger Lundberg (S), Eva Dahlgren (C), Scott Fahlström Schylander (V), Lena Arvidsson (L) Närvarande ersättare: Pema Malmgren (M) från kl 13, Monica Oskarsson (C), Magnus Hägg (MP), Inger Lilja (V), Dag Högrell (L) från kl Närvarande tjänstepersoner: Linda Karelid (kanslichef), Per Larsson (kommunsekreterare) Återkoppling/summering från föregående möte Genomgång av föregående mötesanteckningar. Det framkom då att huvudpunkterna att utreda gällande arvodesbestämmelserna är: Arvoden för annat än sammanträden Vad är påkallat/frivilligt? Närvaroplikt? Förenkla för företagare vad gäller förlorad arbetsinkomst Nivå på årsarvoden/uppdragsarvoden Strukturen för sammanträdesarvoden tex timmar, halvdag, heldag, per möte, fasta arvoden Elin Liljebäck Nilsson informerar om att ett möte har hållits med egenföretagare där en del upplevs ha bekymmer med att lämna dokumentation för att erhålla ersättning för förlorad arbetsinkomst. Falköpings kommun Falköping Besök: Stadshuset S:t Sigfridsgatan 9 Telefon kommunen@falkoping.se Bankgiro Postgiro Org nr

120 2 (2) Förvaltningen utreder om slutskattsedel kan användas som ett alternativ till SGI från Försäkringskassan. Bestämmelser om ekonomisk ersättning för förtroendevalda Dagens sammanträde genomförs som en workshop med följande huvudpunkter. Repetition - genomgång av tidigare framkomna synpunkter från förvaltning och förtroendevalda de viktigaste områdena att titta på vid en revidering av arvodesbestämmelserna Genomgång av utsänt diskussionsunderlag förslag på möjliga förändringar i bestämmelserna Diskussion i smågrupper Redovisning och sammanställning av diskussioner Fortsatt process demokratiberedningens förslag Demokratiberedningen för en övergripande diskussion om vad som är syftet med arvoden. Följande förklaringar ges: värdering av tid, intresse/engagemang och att göra något för andra (samhället). Efter grupparbeten, genomgång och diskussion utkristalliseras följande rubriker att gå vidare med (se fullständigt underlag i bilaga) Sammanträdesarvode Aktivitetsarvode Utökat arvode för nämndens presidium Justering av valnämndens ordförande och vice ordförandes uppdragsarvode Instans för överklagande Underlag för att styrka inkomstbortfall Underlaget kommer att skickas ut för synpunkter till partigrupperna. Efter demokratiberedningens möte i oktober går sedan underlaget ut på remiss till både partier och nämnder med ett sista svarsdatum sista januari. Kommande möten 20 oktober kl november kl 9-12 /Linda Karelid

121 Kommunstyrelsen SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 1 (5) 125 Dnr 2017/ Folkinitiativ om att hålla folkomröstning om processen kring den nya skolorganisationen Kommunstyrelsens beslut 1 Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att avslå folkinitiativet om att genomföra en folkomröstning om processen kring den nya skolorganisationen. Deltar inte Christopher Münch (SD) deltar inte i beslutet. Reservation Hanna Wigh (-) reserverar sig. Bakgrund Ordförandeförslag Barn- och utbildningsnämnden gav i oktober 2015 PWC i uppdrag att se över skolorganisationen i Falköpings kommun, i syfte att skapa en likvärdig skola med hög måluppfyllelse. I den utredning PWC presenterade i oktober 2016 föreslogs ett antal förändringsförslag. Förslaget bearbetades av representanter från samtliga partier i kommunfullmäktige och beslutet som togs ställde sig de flesta partier bakom. Det beslut som fullmäktige tog i mars 2017 är ett väl avvägt beslut som har sin utgångspunkt i skolinspektionens rapport från 2014 samt PWCs rapport. Efter beslut om ny skolorganisation i kommunfullmäktige i mars 2017 har barn- och utbildningsnämnden tillsammans med förvaltningens tjänstepersoner påbörjat dialogmöten med föräldraföreningar i kommunen. Dessa dialoger kommer pågå under hela förändringsarbetet. Syftet är att skapa delaktighet och beakta synpunkter kring specifika frågeställningar. Den kritik som framförts av fyra föräldraföreningar i kommunen, initiativtagare till folkinitiativet, är avsaknad av en längre dialog innan beslut fattades i kommunfullmäktige. Folkinitiativet vill enligt sitt förslag göra om hela beslutsprocessen eller genomföra en folkomröstning. Samtidigt får vi signaler från föräldraföreningarna att man är nöjd med delar av den nya skolorganisationen. Detta gör att beslutet blir mer komplicerat. Konsekvens av en folkomröstning Skulle en folkomröstning genomföras enligt folkinitiativet kommer det medföra att det arbete som påbörjats stannar upp. I det beslut som tagits Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

122 Kommunstyrelsen SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 2 (5) finns ett helhetsperspektiv där alla processer är beroende av varandra. Det i sin tur betyder att det arbete som är igångsatt stannar av för att det inte finns någon tydlig plan att arbeta efter. Risken finns att planerade byggnationer och renoveringar kommer fördröjas, alternativt inte göras. Skolor och förskolor som kan beröras är till exempel Kinnarps förskola, Odensbergs förskola/skola och Regnbågen (träningsskolan). Risken för personalflykt från barn- och utbildningsförvaltningen är uppenbar då det riskerar ett vakuum i hela organisationen. Ambitionen från kommunens sida är att den positiva dialog som påbörjats med engagerade kommuninvånare ska fortsätta för att tillsammans skapa den bästa skolkommunen, där våra barn får utvecklas på ett tryggt och lärorikt sätt. Med ovanstående motivation yrkas avslag på det folkinitiativ som inkommit. Ordförandeförslag, daterat den 21 september 2017, har utarbetats av kommunstyrelsens 1:e vice ordförande Karola Svensson. Tjänsteutlåtande Den 8 maj 2017 lämnades ett folkinitiativ in till Falköpings kommun. Folkinitiativet syftar till att få till stånd en folkomröstning för att avgöra frågan om ytterligare utredning om organisationen av skolor och förskolor på landsbygden i Falköpings kommun behövs. Kommunledningsförvaltningen har granskat namnunderskrifterna och kommit fram till att minst tio procent av de röstberättigade kommunmedlemmarna stödjer initiativet. Om ett giltigt folkinitiativ har väckts om att hålla folkomröstning enligt 5 kap. 23 kommunallagen (KL) ska fullmäktige besluta att en folkomröstning ska hållas om den fråga initiativet avser är sådan att fullmäktige kan besluta om den och inte minst två tredjedelar av de närvarande ledamöterna röstar emot förslaget. Kommunallagens krav I KL 5 kap. regleras förutsättningarna för kommunala folkomröstningar. Har fullmäktige beslutat genomföra en folkomröstning ska den genomföras i enlighet med lagen om kommunala folkomröstningar. Av KL 5 kap. 23, andra stycket, framgår att ärende om att hålla folkomröstning i en viss fråga får väckas av minst tio procent av de röstberättigade kommunmedlemmarna enligt lagen om kommunala folkomröstningar. Röstberättigad är enligt lagtexten den som senast dagen för folkomröstning fyller 18 år, är folkbokförd i kommunen och medborgare i Sverige eller annat EU-land, medborgare i Island eller Norge eller beträffande andra utlänningar, de som varit folkbokförda i Sverige tre år i följd före dagen för folkomröstning. Folkinitiativet ska vara skriftligt, Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

123 Kommunstyrelsen SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 3 (5) ange den aktuella frågan samt innehålla initiativtagarnas egenhändiga namnteckningar, uppgift om när namnteckningarna gjorts, namnförtydliganden, personnummer och uppgift om deras adresser. Vid beräkningen av antalet initiativtagare ska endast de räknas med som har skrivit under initiativet under den sexmånadersperiod som föregått inlämnandet. Namnunderskrifterna får ej vara äldre än sex månader. Av KL 5 kap. 34a framgår att fullmäktige ska besluta att folkomröstning ska hållas om den fråga som initiativet avser är sådan att fullmäktige kan besluta om den och inte minst två tredjedelar av de närvarande ledamöterna röstar mot förslaget. Ett folkinitiativ kan ta upp exakt samma frågor som fullmäktige. Frågorna måste ligga inom den kommunala kompetensen. Granskning av namnunderskrifter För Falköpings kommuns del krävs det drygt 2500 personer för att uppnå den lagstadgade gränsen om tio procent av den röstberättigade delen av befolkningen för att frågan ska gå vidare till beslut i kommunfullmäktige. Sammanlagt inkom 2864 namnunderskrifter varav 2745 (95,84 %) godkändes och 119 (4,16 %) underkändes. Genomgång av de inkomna namnlistorna skedde under del av vecka 21 och 22. Varje underskrift granskades enskilt mot folkbokföringsregistret. I de underskrifter som underkändes har det saknats fullständiga uppgifter eller funnits otydbara uppgifter samt funnits personer som inte är folkbokförda i Falköpings kommun. Som gräns för godkännande av person som röstberättigad användes födelsedatum , det vill säga 18 år på dagen innan listorna överlämnades till kommunen. Kommunledningsförvaltningen konstaterar att initiativet om att genomföra en folkomröstning stöds av minst tio procent av de röstberättigade kommunmedlemmarna och därmed uppfyller kravet i KL 5 kap. 23, andra stycket. Förvaltningens bedömning Vid prövning av frågan om en folkomröstning ska hållas har fullmäktige initialt att ta ställning till om det ärende som initiativet rör faller inom ramen för den kommunala kompetensen och om det avser en fråga som fullmäktige kan besluta om. Kommunledningsförvaltningen gör bedömningen att initiativet faller inom ramen för den kommunala kompetensen och att frågan är av sådan karaktär att fullmäktige kan besluta om den. Kommunledningsförvaltningens granskning visar även att de krav som ställs på giltiga folkinitiativ i kommunallagen är uppfyllda samt att de stöds av minst tio procent av de röstberättigade kommunmedlemmarna. Kommunledningsförvaltningen föreslår att kommunfullmäktige initialt tar ställning till om en kommunal folkomröstning, med anledning av inlämnat folkinitiativ, ska genomföras eller inte. Beslutar kommunfullmäktige att en folkomröstning ska genomföras föreslås valnämnden få i uppdrag att bereda Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

124 Kommunstyrelsen SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 4 (5) ärendet vidare och återkomma till kommunfullmäktige med förslag till beslut avseende de krav som ställs i lagen om kommunala folkomröstningar (Lag 1994:692): 2 I anslutning till att fullmäktige beslutar om att hålla en folkomröstning ska fullmäktige besluta om 1. dag för omröstningen, 2. omröstningsdistrikt och omröstningslokaler, 3. den fråga och de svarsalternativ som skall ställas till de röstberättigade, 4. röstsedlarnas antal, innehåll och utseende, 5. huruvida röstning kan ske på annat sätt än genom personlig inställelse i omröstningslokalen, samt 6. när röstsammanräkningen senast ska vara avslutad. Dagen för folkomröstningen skall beslutas efter samråd med den centrala valmyndigheten. Samrådet ska ske senast tre månader före omröstningsdagen. Ett omröstningsdistrikt ska omfatta ett eller flera valdistrikt. Ska den kommunala folkomröstningen äga rum samtidigt med ett allmänt val eller en nationell folkomröstning, ska omröstningsdistrikt och valdistrikt sammanfalla. Om den kommunala folkomröstningen ska hållas på samma dag som ett allmänt val eller en nationell folkomröstning, ska röstsedlarna för den kommunala folkomröstningen ha en färg som avviker från de övriga valeller röstsedlarna. Fullmäktige får besluta om de ytterligare föreskrifter som behövs för att genomföra folkomröstningen Lag (2002:250). Ovanstående frågor beslutas av fullmäktige med enkel majoritet. Tjänsteutlåtande, daterat den 20 september, har utarbetats av kanslichef Linda Karelid. Kommunstyrelsens arbetsutskott har behandlat ärendet under 91/2017. Yrkanden Hanna Wigh (-) yrkar på att folkinitiativet genomförs i enlighet med invånarnas vilja. Propositionsordning Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

125 Kommunstyrelsen SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 5 (5) Ordföranden ställer proposition på kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag och Hanna Wighs (-) ändringsyrkande och finner att kommunstyrelsen bifaller enligt kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag. Paragrafen skickas till Kommunfullmäktige Representant för initiativtagarna Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

126 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1 (2) KS 2017/ Kommunstyrelsen Folkinitiativ om att hålla folkomröstning om processen kring den nya skolorganisationen Ordförandens förslag till beslut 1 Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att avslå folkinitiativet om att genomföra en folkomröstning om processen kring den nya skolorganisationen. Bakgrund Barn- och utbildningsnämnden gav i oktober 2015 PWC i uppdrag att se över skolorganisationen i Falköpings kommun, i syfte att skapa en likvärdig skola med hög måluppfyllelse. I den utredning PWC presenterade i oktober 2016 föreslogs ett antal förändringsförslag. Förslaget bearbetades av representanter från samtliga partier i kommunfullmäktige och beslutet som togs ställde sig de flesta partier bakom. Det beslut som fullmäktige tog i mars 2017 är ett väl avvägt beslut som har sin utgångspunkt i skolinspektionens rapport från 2014 samt PWCs rapport. Efter beslut om ny skolorganisation i kommunfullmäktige i mars 2017 har barn- och utbildningsnämnden tillsammans med förvaltningens tjänstepersoner påbörjat dialogmöten med föräldraföreningar i kommunen. Dessa dialoger kommer pågå under hela förändringsarbetet. Syftet är att skapa delaktighet och beakta synpunkter kring specifika frågeställningar. Den kritik som framförts av fyra föräldraföreningar i kommunen, initiativtagare till folkinitiativet, är avsaknad av en längre dialog innan beslut fattades i kommunfullmäktige. Folkinitiativet vill enligt sitt förslag göra om hela beslutsprocessen eller genomföra en folkomröstning. Samtidigt får vi signaler från föräldraföreningarna att man är nöjd med delar av den nya skolorganisationen. Detta gör att beslutet blir mer komplicerat. Konsekvens av en folkomröstning Skulle en folkomröstning genomföras enligt folkinitiativet kommer det medföra att det arbete som påbörjats stannar upp. I det beslut som tagits finns ett helhetsperspektiv där alla processer är beroende av varandra. Det i Falköpings kommun S:t Sigfridsgatan Falköping Telefon kommunen@falkoping.se Bankgiro Plusgiro Org nr

127 2(2) sin tur betyder att det arbete som är igångsatt stannar av för att det inte finns någon tydlig plan att arbeta efter. Risken finns att planerade byggnationer och renoveringar kommer fördröjas, alternativt inte göras. Skolor och förskolor som kan beröras är till exempel Kinnarps förskola, Odensbergs förskola/skola och Regnbågen (träningsskolan). Risken för personalflykt från barn- och utbildningsförvaltningen är uppenbar då det riskerar ett vakuum i hela organisationen. Ambitionen från kommunens sida är att den positiva dialog som påbörjats med engagerade kommuninvånare ska fortsätta för att tillsammans skapa den bästa skolkommunen, där våra barn får utvecklas på ett tryggt och lärorikt sätt. Med ovanstående motivation yrkas avslag på det folkinitiativ som inkommit. Karola Svensson Kommunstyrelsens vice ordförande

128 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (3) KS 2017/ Kommunstyrelsen Folkinitiativ om att hålla folkomröstning om processen kring den nya skolorganisationen Sammanfattning Den 8 maj 2017 lämnades ett folkinitiativ in till Falköpings kommun. Folkinitiativet syftar till att få till stånd en folkomröstning för att avgöra frågan om ytterligare utredning om organisationen av skolor och förskolor på landsbygden i Falköpings kommun behövs. Kommunledningsförvaltningen har granskat namnunderskrifterna och kommit fram till att minst tio procent av de röstberättigade kommunmedlemmarna stödjer initiativet. Om ett giltigt folkinitiativ har väckts om att hålla folkomröstning enligt 5 kap. 23 kommunallagen (KL) ska fullmäktige besluta att en folkomröstning ska hållas om den fråga initiativet avser är sådan att fullmäktige kan besluta om den och inte minst två tredjedelar av de närvarande ledamöterna röstar emot förslaget. Kommunledningsförvaltningen föreslår att kommunfullmäktige initialt tar ställning till om en kommunal folkomröstning, med anledning av inlämnat folkinitiativ, ska genomföras eller inte. Beslutar kommunfullmäktige att en folkomröstning ska genomföras föreslås valnämnden få i uppdrag att bereda ärendet vidare och återkomma till kommunfullmäktige med förslag till beslut avseende de krav som ställs i lagen om kommunala folkomröstningar. Bakgrund Kommunallagens krav I KL 5 kap. regleras förutsättningarna för kommunala folkomröstningar. Har fullmäktige beslutat genomföra en folkomröstning ska den genomföras i enlighet med lagen om kommunala folkomröstningar. Av KL 5 kap. 23, andra stycket, framgår att ärende om att hålla folkomröstning i en viss fråga får väckas av minst tio procent av de röstberättigade kommunmedlemmarna enligt lagen om kommunala folkomröstningar. Röstberättigad är enligt lagtexten den som senast dagen för folkomröstning fyller 18 år, är folkbokförd i kommunen och medborgare Kommunledningsförvaltningen Kansliavdelningen Linda Karelid Kanslichef linda.karelid@falkoping.se Falköpings kommun S:t Sigfridsgatan Falköping Telefon kommunen@falkoping.se Bankgiro Plusgiro Org nr

129 2(3) i Sverige eller annat EU-land, medborgare i Island eller Norge eller beträffande andra utlänningar, de som varit folkbokförda i Sverige tre år i följd före dagen för folkomröstning. Folkinitiativet ska vara skriftligt, ange den aktuella frågan samt innehålla initiativtagarnas egenhändiga namnteckningar, uppgift om när namnteckningarna gjorts, namnförtydliganden, personnummer och uppgift om deras adresser. Vid beräkningen av antalet initiativtagare ska endast de räknas med som har skrivit under initiativet under den sexmånadersperiod som föregått inlämnandet. Namnunderskrifterna får ej vara äldre än sex månader. Av KL 5 kap. 34a framgår att fullmäktige ska besluta att folkomröstning ska hållas om den fråga som initiativet avser är sådan att fullmäktige kan besluta om den och inte minst två tredjedelar av de närvarande ledamöterna röstar mot förslaget. Ett folkinitiativ kan ta upp exakt samma frågor som fullmäktige. Frågorna måste ligga inom den kommunala kompetensen. Granskning av namnunderskrifter För Falköpings kommuns del krävs det drygt 2500 personer för att uppnå den lagstadgade gränsen om tio procent av den röstberättigade delen av befolkningen för att frågan ska gå vidare till beslut i kommunfullmäktige. Sammanlagt inkom 2864 namnunderskrifter varav 2745 (95,84 %) godkändes och 119 (4,16 %) underkändes. Genomgång av de inkomna namnlistorna skedde under del av vecka 21 och 22. Varje underskrift granskades enskilt mot folkbokföringsregistret. I de underskrifter som underkändes har det saknats fullständiga uppgifter eller funnits otydbara uppgifter samt funnits personer som inte är folkbokförda i Falköpings kommun. Som gräns för godkännande av person som röstberättigad användes födelsedatum , det vill säga 18 år på dagen innan listorna överlämnades till kommunen. Kommunledningsförvaltningen konstaterar att initiativet om att genomföra en folkomröstning stöds av minst tio procent av de röstberättigade kommunmedlemmarna och därmed uppfyller kravet i KL 5 kap. 23,andra stycket. Förvaltningens bedömning Vid prövning av frågan om en folkomröstning ska hållas har fullmäktige initialt att ta ställning till om det ärende som initiativet rör faller inom ramen för den kommunala kompetensen och om det avser en fråga som fullmäktige kan besluta om. Kommunledningsförvaltningen gör bedömningen att initiativet faller inom ramen för den kommunala kompetensen och att frågan är av sådan karaktär att fullmäktige kan besluta om den. Kommunledningsförvaltningens granskning visar även att de krav som ställs på giltiga folkinitiativ i kommunallagen är uppfyllda samt att de stöds av minst tio procent av de röstberättigade kommunmedlemmarna. Kommunledningsförvaltningen föreslår att kommunfullmäktige initialt tar ställning till om en kommunal folkomröstning, med anledning av inlämnat folkinitiativ, ska genomföras eller inte. Beslutar kommunfullmäktige att en folkomröstning ska genomföras föreslås valnämnden få i uppdrag att bereda ärendet vidare och återkomma till kommunfullmäktige med förslag till beslut

130 3(3) avseende de krav som ställs i lagen om kommunala folkomröstningar (Lag 1994:692): 2 I anslutning till att fullmäktige beslutar om att hålla en folkomröstning ska fullmäktige besluta om 1. dag för omröstningen, 2. omröstningsdistrikt och omröstningslokaler, 3. den fråga och de svarsalternativ som skall ställas till de röstberättigade, 4. röstsedlarnas antal, innehåll och utseende, 5. huruvida röstning kan ske på annat sätt än genom personlig inställelse i omröstningslokalen, samt 6. när röstsammanräkningen senast ska vara avslutad. Dagen för folkomröstningen skall beslutas efter samråd med den centrala valmyndigheten. Samrådet ska ske senast tre månader före omröstningsdagen. Ett omröstningsdistrikt ska omfatta ett eller flera valdistrikt. Ska den kommunala folkomröstningen äga rum samtidigt med ett allmänt val eller en nationell folkomröstning, ska omröstningsdistrikt och valdistrikt sammanfalla. Om den kommunala folkomröstningen ska hållas på samma dag som ett allmänt val eller en nationell folkomröstning, ska röstsedlarna för den kommunala folkomröstningen ha en färg som avviker från de övriga valeller röstsedlarna. Fullmäktige får besluta om de ytterligare föreskrifter som behövs för att genomföra folkomröstningen Lag (2002:250). Ovanstående frågor beslutas av fullmäktige med enkel majoritet. Beslutet ska skickas till Representant för initiativtagarna Linda Karelid Kanslichef

131 (2) Redovisning av folkinitiativs namnlistor Folkinitiativ om folkomröstning till kommunens förslag till skolorgansation med önskan om större fokus på analyser kring konsekvenserna för barnen samt att fler alternativ tas fram än kommunens förslag. Till Falköpings kommun har inlämnats ett antal namnlistor (280 stycken) som syftar till att få till stånd en folkomröstning för att avgöra frågan om att ytterligare utredning om organisationen av skolor och förskolor på landsbygden i Falköpings kommun behövs. Listornas uppbyggnad är av en sådan art att uppgifterna kan granskas. För Falköpings kommuns del krävs det drygt personer för att uppnå lagstadgade gränsen om tio procent av den röstberättigade delen av befolkningen för att frågan ska gå vidare till beslut i kommunfullmäktige. Sammanlagt har namnunderskrifter inkommit varav (95,84 procent) har godkänts och 119 (4,16 procent) har underkänts. Räkning av de inkomna namnlistorna har skett under del av vecka 21 och 22. Samtliga namn har granskats. Granskning skedde av fyra personer som vid tidigare val tjänstgjort som valförrättare och som arbetsledare har valsamordnaren fungerat. För granskning har folkbokföringsregistret använts. Som underlag för granskningen fanns ett dokument som tagits fram av kommunkansliet. Varje underskrift har granskats enskilt mot folkbokföringsregistret. I de underskrifter som underkänts har det saknats fullständiga och otydbara uppgifter samt funnits personer som inte är folkbokförda i Falköpings kommun. Som gräns för godkännande av person som röstberättigad har födelsedatum använts, det vill säga 18 år på dagen innan listorna överlämnades till kommunen. Kommunledningsförvaltningen Ekonomikontoret Kenneth Österberg Controller kenneth.osterberg@falkoping.se Falköpings kommun Falköping Besök: Stadshuset S:t Sigfridsgatan 9 Telefon Telefax kommunen@falkoping.se Bankgiro Plusgiro Org nr

132 2 (2) Tidsåtgång för genomgång av listor uppgår till 58 timmar totalt för Thomas Ekberg, Gunnel Samson, Kåre Mattsson och Bengt Andersson. Valnämnden i Falköpings kommun Kenneth Österberg Valsamordnare

133

134 Kommunstyrelsen SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 1 (2) 133 Dnr 2017/ Flerårsplan för åren och budget för år 2018 Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige 1 Flerårsplan för åren med budget för år 2018, med bland annat angivna mål, antas. 2 Den primärkommunala skattesatsen för år 2018 fastställs till 21,60 öre per skattekrona. 3 Budget per nämnd år 2018 och planer för åren 2019 och 2020 fastställs i enlighet med framtaget förslag. 4 Investeringsbudget för år 2018 och planer för åren 2019 och 2020 fastställs i enlighet med framtaget förslag. 5 Resultat- balans- och finansieringsbudget fastställs i enlighet med framtaget förslag. 6 Tomtpriserna vid försäljning av tomtmark i ej nytillkomna exploateringsområden för småhusbebyggelse för år 2018, fastställs i enlighet med framtaget förslag. 7 Kommunfullmäktige ger kommunstyrelsen i uppdrag att fördela de centrala medel som finns avsatta för löneöversyn ut till nämnderna, efter avslutad löneöversyn för år Internräntan är 2 procent för år 2018, för att bättre följa riktlinjerna från Sveriges Kommuner och Landsting. 9 Kommunfullmäktige ger kommunstyrelsen i uppdrag att justera nämndernas kapitalkostnader i samband med bokslutet för år Deltar inte Christopher Münch (SD), Lena Sjödahl (M), Ingrid A. Jarlsson (M), Annika Carp (L), Inger Lilja (V) och Hanna Wigh (-) deltar inte i beslutet. Bakgrund Majoriteten har tagit fram en flerårsplan för åren Enligt prognos från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) fortsätter generella statsbidrag och skatteintäkterna att öka under år De ökade intäkterna har använts till att höja de budgeterade ramarna för nämnderna, detta för att ge nämnderna förutsättningar att uppfylla kommunens gemensamma mål. Det budgeterade resultatet för år 2018 är 25,3 miljoner kronor vilket i det närmaste uppfyller det finansiella målet för god ekonomisk hushållning i Falköpings kommun. Investeringarna är budgeterade till 432 miljoner kronor för år Investeringarna ligger på en hög nivå som kräver upptagande av nya lån. Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

135 Kommunstyrelsen SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 2 (2) Kommunens lån kommer vid utgången av år 2018 fortsatt ligga under det beslutade lånetaket på 800 miljoner kronor. Tjänsteutlåtandet, daterat den 27 september 2017, har utarbetats av ekonom Susanne Beijbom. Paragrafen skickas till Samtliga nämnder + plan Förvaltningschefer Kenneth Österberg, t.f. ekonomichef Catharina Ungh, kommunstrateg kvalitet Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

136 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (2) KS 2017/ Flerårsplan för åren och budget för år 2018 Förslag till beslut 1 Flerårsplan för åren med budget för år 2018, med bland annat angivna mål, antas. 2 Den primärkommunala skattesatsen för år 2018 fastställs till 21,60 öre per skattekrona. 3 Budget per nämnd år 2018 och planer för åren 2019 och 2020 fastställs i enlighet med framtaget förslag. 4 Investeringsbudget för år 2018 och planer för åren 2019 och 2020 fastställs i enlighet med framtaget förslag. 5 Resultat- balans- och finansieringsbudget fastställs i enlighet med framtaget förslag. 6 Tomtpriserna vid försäljning av tomtmark i ej nytillkomna exploateringsområden för småhusbebyggelse för år 2018, fastställs i enlighet med framtaget förslag. 7 Kommunfullmäktige ger kommunstyrelsen i uppdrag att fördela de centrala medel som finns avsatta för löneöversyn ut till nämnderna, efter avslutad löneöversyn för år Internräntan är 2 procent för år 2018, för att bättre följa riktlinjerna från Sveriges Kommuner och Landsting. 9 Kommunfullmäktige ger kommunstyrelsen i uppdrag att justera nämndernas kapitalkostnader i samband med bokslutet för år Bakgrund Majoriteten har tagit fram en flerårsplan för åren Enligt prognos från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) fortsätter generella statsbidrag och skatteintäkterna att öka under år De ökade intäkterna har använts till att höja de budgeterade ramarna för nämnderna, detta för att ge nämnderna förutsättningar att uppfylla kommunens gemensamma mål. Kommunledningsförvaltningen Ekonomiavdelningen Susanne Beijbom Ekonom susanne.beijbom@falkoping.se Falköpings kommun S:t Sigfridsgatan Falköping Telefon kommunen@falkoping.se Bankgiro Plusgiro Org nr

137 2(2) Det budgeterade resultatet för år 2018 är 25,3 miljoner kronor vilket i det närmaste uppfyller det finansiella målet för god ekonomisk hushållning i Falköpings kommun. Investeringarna är budgeterade till 432 miljoner kronor för år Investeringarna ligger på en hög nivå som kräver upptagande av nya lån. Kommunens lån kommer vid utgången av år 2018 fortsatt ligga under det beslutade lånetaket på 800 miljoner kronor. Beslutet ska skickas till Samtliga nämnder + plan Förvaltningschefer Kenneth Österberg Ekonom Susanne Beijbom

138 BUDGET 2018 Falköpings kommun

139 Falköping ska vara en bra kommun att leva, bo och arbeta i, där individens kraft, rättigheter och möjligheter bygger samhället. Vi vill arbeta för en ansvarsfull ekonomisk politik, rätten till arbete, rätten att känna tillhörighet och delaktighet och rätten till god samhällsservice och livskvalitet för alla. Det är för oss självklart med fokus på hög kvalitet, tillgänglighet och valfrihet i skola, vård och omsorg. Genom att satsa på mångfald och våga bjuda in nytänkande entreprenörer vill vi att Falköpings kommun ska växa, blomstra och utvecklas. Falköpings kommun behöver fler jobb, fler bostäder, en målstyrd skola av hög kvalitet och en trygg vård och omsorg för Falköpings medborgare. Vi vill satsa mer resurser på våra förskolor och skolor med en pedagogisk verksamhet, där varje barn ska synas och bli bekräftat. Vi vill att den beslutade skolorganisationen inte fördröjs utan genomförs enligt plan. Det är för oss viktigt att våra medborgare är delaktiga och blir informerade under hela processen. Kommunens äldre kommuninnevånare ska genom vår politik erbjudas bättre möjligheter att utan krångel kunna påverka både var man vill bo och vad man vill få hjälp med i hemmet. Genom en utökad LOV vill vi satsa på fler alternativa aktörer än kommunen, som kan driva ett äldreboende. Vi vill införa kommunal intraprenad det vill säga personaldrivna enheter, som vi vet både kan ge goda ekonomiska resultat och ett nytänkande inom vård och omsorg. Vi vill att driften på ett antal äldreboende, exempelvis demenscentra på Fåraberget, ska offereras annan aktör än kommunen. Arbete åt alla Trösklarna in på arbetsmarknaden är fortsatt höga för de med lägre utbildning eller för de, som inte fullföljt sin skolgång. Vi vet att det betyder mycket för individen att få sitt första jobb, och att fortsatt ha jobb för egen försörjning. Vi vill att Falköping ska vara en attraktiv företagsvänlig kommun, där fler startar nya företag och där det ska vara enklare att anställa fler. Vi vill skapa lärlingsanställningar och praktikplatser för att fler ska få lära sig jobbet på jobbet. Vi är övertygade om att en kombination av arbete, utbildning och handledning gör att fler kommer i arbete och att gruppen i utanförskap minskas. Vi vill att företag ska kunna anställa rätt kompetens, där Lärcenter är ett nav för många utbildningar. Vi vill satsa ytterligare på infrastruktur, bättre vägar och cykelvägar på landsbygden, och fler tågstopp för att höja attraktiviteten att jobba och bo i hela kommunen. Kommunen som en god arbetsgivare Vi vill verka för - att kommunens ledarskap ska uppmuntra öppenhet och transparens, utveckling och ständiga förbättringar. - att kommunens chefer ska fokusera på medarbetarnas utveckling och ge förutsättningar för utbildning och utveckling. 2

140 - att kommunen ska vara en attraktiv arbetsgivare, med stort fokus på att minska sjukfrånvaron och förbättra arbetsmiljön. - att fler karriärvägar och kompetenser för kommunens medarbetare ska erbjudas, speciellt för personal i legitimationsyrken, där vi vill att kommunen satsar på betald vidareutbildning. - att kommunens rekryteringsarbete ska breddas med ett långsiktigt strategiskt arbete för att säkra tillgången av kompetens i verksamheten. - att beslutet i kommunen om att inte säga upp personal upphävs och att beslutet och heltid åt alla utvärderas. - att alla anställda fortsättningsvis ges möjligheten att välja tjänstgöringsgrad utifrån egna förutsättningar och önskemål och utifrån verksamhetens behov. Kommunens fyra mål 1. Ett socialt hållbart Falköping Vi vill verka för - att ge alla som lever, bor och jobbar i hela kommunen, möjligheter till det goda livet med förutsättningar för goda livsvillkor och en fungerande välfärd. - att kommunen i samverkan med kommuninvånarna ska jobba för en hållbar livsmiljö att växa upp och leva i. - att ha ett utvecklat miljöarbete, där kommuninnevånarna ska hållas informerade via olika media. - klimatsmarta alternativ gällande drivmedel till kommunens bilar, där vi bedömer att elbilar har en större framtid än gasbilar. - att extra uppmärksamma utsatta individer med olika typer av missbruk och/eller psykiska diagnoser och medverka till att den gruppen kan skapa sig en tryggare vardag med rätten till egen bostad Bostad först. 2. Ett attraktivare Falköping Vi vill verka för - att satsa på samverkan mellan olika aktörer i kommunala verksamheter, både interna och externa, där resurser vid behov måste tillföras i form av tid. - att lyfta fram betydelsen av ett rikt jämställt föreningsliv för alla åldrar i alla former, som främjar det goda livet i kommunen. - att få fler turister att hitta hit, genom ökad satsning på besöksnäringen. - att i samverkan med andra aktörer satsa på utveckling av besöksmålet Ålleberg. - att stärka föreningar i arbetet med ungdomar, som tidigare inte varit engagerade i föreningslivet. 3. Näringsliv som utvecklas Vi vill verka för - att ha ett starkt näringsliv, som tillåter nytänkande och skapande i alla former. - att hela kommunen ska leva och där de gröna näringarna utgör grunden för en levande landsbygd. - att aktivt stödja och stimulera det befintliga näringslivet, där kommunen ska fortsätta arbetet med förenkla helt enkelt för bästa service. - att kunna erbjuda färdiga industritomter för fler nya företag, som ska ge nya arbetstillfällen. - att Skaraborgs Logistikcenter ska utvecklas och kommunen ska köpa in ytterligare mark för utbyggnad för att få fler företag till området. - att lyfta Falköping som en betydelsefull järnvägsknut och 3

141 järnvägsstad och satsa på därtill knutna utbildningar. - att få en mångfald av aktörer inom kommunens verksamheter, för att säkra effektivitet, hög kvalitet och god ekonomisk hushållning. - att Lärcenter ska erbjuda fler specialdesignade utbildningar efter förfrågan från företag. - att kommunen fortsätter att klättra i företagsrankingen genom att t.ex. tillåta en mångfald av aktörer inom den kommunala sektorn. 4. Kvaliteten inom verksamheten ska öka Vi vill verka för - att som riktmärke ha ett Falköping som är till för medborgarna med uppdraget nöjda kommuninnevånare genom den service och de tjänster som erbjuds. - att höja kvaliteten i kommunens verksamheter genom ökad samverkan mellan förvaltningarna med hjälp av de aktörer som är bäst lämpade utifrån det givna uppdraget. - att kommunens tekniklösningar ska ligga väl framme och uppdateras fortlöpande. - att förstärka kommunens framtidsarbete, och via våra kommunstrateger kontinuerligt följa vad som händer i omvärlden som påverkar vår verksamhet. Kommunstyrelsen Vi vill verka för - att medborgarna enkelt ska hitta vägar in i kommunen, där det tydligt visas var man kan vända sig och på vilket sätt man kan ge sina synpunkter och förslag till kommunens verksamheter. - att medborgarna alltid vid behov erbjuds en medborgardialog. - att kommunen ska utveckla metoder och verktyg för marknadsföring av sina verksamheter och löpande ge information och nyheter till kommunens innevånare. - att arbetsmiljöarbetet inom kommunens verksamheter fortlöpande ska följas upp och åtgärder sättas in, för att öka hälsotalen och minska sjukskrivningstalen. - att kommunens anställda erbjuds kompetensutveckling inom sin profession för att därmed kunna erbjuda en bättre service. - att kommunen ska ligga i framkant beträffande bostadsbyggande, jobbskapande aktiviteter, utbildning och miljöpåverkan. - att säkerställa att tillvägagångssättet vid rekrytering ska locka fler sökande till våra vakanser inom äldreomsorgen och skolan. - att förändra sättet att jobba med LOU genom förenkling av processen. - att projektet med extratjänster som serviceassistenter inom Hemtjänsten och andra verksamheter ska få en positiv fortsättning. Byggnadsnämnden Stadsbyggnadsavdelningen och byggnadsnämnden har under flera år haft en hög arbetsbelastning med stor efterfrågan på nya detaljplaner och bygglov, vi moderater tror inte att detta kommer att ändras under Under hösten 2017 kommer kommunens nya översiktsplan att antas, en plan som kommer att bli ett mycket viktigt verktyg i arbetet med att utveckla vår kommun, detsamma gäller även den av kommunstyrelsen antagna förtätningsstudien. 4

142 Vi vill betona vikten av en hög planberedskap för bostäder och verksamheter, detta skall gälla över hela kommunen! Den första detaljplanen för bostäder vid Fåraberget är snart på gång, vi vill påbörja nästa etapp under 2018 för att kunna möta efterfrågan på småhustomter. Intresset för att bygga bostäder på landsbygden är fortsatt stort, för att hitta placeringar som inte äventyrar god jordbruksmark vill vi betona byggnadsnämndens rådgivande roll. Vi ser fram emot planarbetet med den nya högstadieskolan och det övriga planarbete som kan komma i spåren av den nya skolorganisationen. Vår uppfattning att stadsbyggnadsavdelningen skall bli en egen förvaltning står fast, vi anser att en så strategiskt viktig funktion som stadsbyggnadschefen skall finnas med i kretsen av förvaltningschefer, vi vill därför att fullmäktige ger kommunstyrelsen i uppdrag att genomföra en omorganisation inför nästa mandatperiod. Barn- och Utbildningsnämnden Vi har en stor utmaning framför oss. Skolresultaten i Sverige är dåliga och tyvärr är Falköping inget undantag. Vi har duktig personal, men har inte alltid vågat ge de verktyg, som personalen behöver för att kunna hjälpa alla elever nå målen. Vi har brist på lärare i Sverige och även så i Falköpings kommun. Vi måste bli bättre på att skapa en helhetssyn på nyrekryteringar och hur vi kan behålla befintlig personal. Detta gäller givetvis i hela kedjan från förskolan till gymnasiet och även vuxenutbildningen. Skolan i Falköping står inför en stor omorganisation, som måste fullföljas, för att ge personal och barn/elever lugn och ro, för att bättre kunna utföra sitt arbete. Samtidigt måste vi våga tänka i nya banor där vi kan, för att kunna frigöra mer resurser till personal. Vi vill verka för - att nya skolor/förskolor byggs och planeras för framtiden. - att skolan får de resurser de behöver. - att ge extra 8 miljoner mer till Barnoch utbildningsnämnden, där pengarna i första hand går till de yngre barnen. - att satsa mer på både hög- och lågpresterande elever så att de kan utvecklas efter sina förutsättningar. - att ett mer långsiktigt tänkande ska prägla den nya skolorganisationen. - att ett antal skolor ska beredas möjlighet till att driva egna resultatenheter med ansvar för all verksamhet. Förskolan Vi ger i vår budget mer resurser i barnens tidiga år. Barngrupper i de lägre åldrarna ska inte vara för stora och det måste finnas en bra kontinuitet med personalväxlingar, så att de små barnen kan känna sig trygga. Vi vill verka för - att minska barngrupperna enligt skolverkets rekommendationer. - att öka grundbemanningen i förskolan så att pedagogerna får bättre förutsättningar för att klara sitt uppdrag. - att arbetskläder erbjuds personalen inom förskolan - att kommunen värnar om de fria förskolorna i kommunen som - kompletterar kommunens verksamheter på ett utmärkt sätt 5

143 Grundskolan Vi vill verka för - att mer tid för fysiska aktiviteter införs på alla skolor i kommunen. - att skolans utemiljöer får utökade resurser och utformas för att locka till ökad lek och fysisk aktivitet. - att vi utvecklar lovskolan för att alla barn ska få det stöd de behöver, för att klara målen och de som är intresserade ska även kunna läsa extra, så att alla utmanas på den nivå de bör utmanas på. - att ett tionde år införs för elever, som inte har behörighet att söka de nationella programmen på gymnasieskolan. Ett tionde år, som inte ska förväxlas med IMprogrammet. - att skiftgång i vissa skolor införs, på grund av elevtoppar i framför allt högstadieskolorna för att kunna utnyttja våra skollokaler optimalt. Gymnasiet Vi vill verka för - att yrkesprogrammens ambitionsnivåer ökar för att eleven ska kunna gå direkt ut i arbetslivet. - att Barn och fritidsprogrammet anpassas och profileras i samarbete med Lärcenter. - att fler kan arbeta i kommunen direkt efter Barn- och fritidsprogrammet för att de sedan kan gå vidare i högskolestudier om de så önskar. - att Vård- och omsorgsprogrammet anpassas och profileras i samarbete med Lärcenter, för att de, som inte är motiverade att studera vidare på högskola, kan få en anställning inom äldreomsorgen. Kompetens och arbetslivsnämnden Arbetsmarknadsenheten styrs av det allmänna konjunkturläget och de arbetsmarknadsåtgärder, som regleras av statsmakten genom statligt stöd i olika former för prioriterade målgrupper Enheten ska genomföra utbildningar, som leder fram till arbete, med utgångspunkt från efterfrågan på arbetsmarknaden, elevens behov och förutsättningar. Lärcenter är en plats som flödar av mångfald och där Falköpings invånare, men även elever från andra kommuner får möjligheten att genom utbildning förverkliga sina drömmar. Arbete och näringsliv Fyra av fem nya jobb skapas i små- och medelstora företag. Fler företag innebär fler arbetstillfällen, vilket leder till ökade skatteintäkter som ger mer resurser till skola och omsorg. Hela Falköping måste vara med och bidra när Falköping växer. Fler behöver få chansen att uppleva känslan av att vara efterfrågad på en arbetsplats och få utvecklas tillsammans med andra. Då behövs alla typer av arbeten. Både de som kräver spetskompetens och de med lägre krav på utbildning eller erfarenhet. Idag är skillnaden i sysselsättningsgraden mellan inrikes och utrikes födda större i Sverige än i resten av Europa. Situationen är liknande i Falköping och det är ett tydligt mått på det utanförskap, som finns på arbetsmarknaden. För att möta denna utveckling krävs ett fortsatt arbete med att erbjuda platser inom yrkesutbildning och lärlingsutbildningar, på såväl gymnasiet som vuxenutbildningen. 6

144 Vi vill verka för - att förstärka resurserna för att hitta fler arbetsplatser för lärlingar, yrkesintroduktionsanställningar, nystartsjobb och instegsjobb samt enkla jobb inom Falköpings Kommun. - att kommunen ska attrahera nya företag, samt stimulera entreprenörskap och tillväxt i befintligt näringsliv. - att ha fortsatt samarbete med näringslivet och stöttning via Nyföretagarcentrum. - att kommunen ytterligare ska förstärka sin medverkan i regionala forum, för att utveckla näringslivet både i kommunen och i regionen. - att Falköpings kommun ska vara bland de 10 främsta kommunerna i landet avseende lokalt företagsklimat. Vuxenutbildning Vi vill verka för - att erbjuda och utveckla utbildningar på flexibla tider, dagtid, kvällstid eller på distans, för att fler ska kunna ta delta. - att mer rikta vuxenutbildning mot efterfrågan på arbetsmarknaden. - att fortsätta utveckla yrkeshögskoleutbildningarna för att bättre kunna möta de utmaningar på arbetsmarknaden. Detta innebär att bredda synfältet och vara öppna för utbildningar inom ej tidigare uppmärksammade områden. - att erbjuda Vårdbiträdesutbildning och Barnskötarutbildning i samarbete med gymnasiet. - att utöka och vidareutveckla samarbeten med högskolor och universitet, för att erbjuda möjligheten till distansutbildning. - att erbjuda intensivutbildning av såväl SFI som svenska som andra språk. - fortsätta att utveckla de språkförstärkta utbildningarna och bredda dem till nya områden. - att utbilda språkvärdar, som ska verka på arbetsplatser i all kommunal verksamhet. - att ge studie- och yrkesvägledare ökade befogenheter och resurser. - att påskynda en utveckling av valideringsverktyg i samverkan med berörda aktörer i samhället, för att få fler i utbildning och jobb. - att trångboddheten på Lärcenter åtgärdas. - att arbetsmarknadsenheten tilldelas utökade resurser för att få fler i arbete och egen försörjning. - att särskilda satsningar kontinuerligt utvärderas vad gäller ungdomsarbetslösheten. - att nyanlända vägleds att välja bristyrken och därtill hörande utbildningar för att kunna få sitt första jobb. Kultur & Fritidsnämnden Moderaterna ser det som ytterst viktigt att vi ska ha ett fortsatt levande och utvecklande samhälle i såväl stad som landsbygd. För att uppnå detta måste vi ha en gott utbud av kultur och ett rikt föreningsliv som av kommunen ges verktyg för ett fortsatt gott arbete. Vi vill verka för - att bredda utbudet i slalombacken till att gälla vintersport överhuvudtaget. - att föreningsbidragen ska bibehållas och förstärkas i syfte att erbjuda fler barn och ungdomar aktiviteter och mötesplatser inom föreningslivet. - att alla föreningar uppmuntras att själva driva sina anläggningar. - att utreda en flytt av biblioteket och/eller skapa en filial med centrumnära läge! - Att behålla biblioteksfilialerna ute i kommunen. Våra bibliotek ska ha en 7

145 grundläggande funktion som kulturbärare och mötesplatser. - att fritidsgårdarna ska erbjuda och utveckla många alternativ till aktiviteter inom kultur- och fritidsområdet. - att Medborgarhuset blir ett framtida kulturhus. - att flytta muséet och samlingarna på Aristo till Ekehagen. Socialnämnden Äldreomsorg Våra äldre i kommunen ska alltid vara garanterade en social omsorg av högsta kvalitet. Det är viktigt att kunna ge bra förutsättningar för trivsel och glädje åt våra brukare. Äldre generationers behov och önskemål har över tid förändrats. Vi anser idag att det är mycket viktigt att lägga större tonvikt vid det friska åldrandet. I dag vill vi se en utveckling, där fler ska kunna välja mellan olika typer av boenden. För att kunna mäta kvaliteten och hur de ekonomiska resurserna används i kommunen är förutsättningen att det finns konkurrerande företag att jämföra med. Även våra kommuninvånare förväntar sig att kunna få välja sitt boende och innehållet i erbjudna tjänster. Med fler olika aktörer, som driver våra äldreboenden kan vi göra jämförelser och öka valfriheten. Vi ser gärna både Intraprenader och/eller privata aktörer, som kan driva våra boenden. vi vill verka för - att öppna upp för möjligheten att brukare inom Hemtjänsten ska kunna få sin måltid tillagad i hemmet. - att äldre, över 80 år, som bor kvar hemma och inte har hemtjänst ska erbjudas ett personligt besök av vårdpersonal minst en gång per år och därigenom verka för att bryta isolering som kan förekomma. - att införa en introduktions- och basutbildning för all ny personal inom vård och omsorg. - att utbilda och anställa vårdbiträden för avlastning av undersköterskor. - att alltid ligga i framkant gällande den digitala utvecklingen av hjälpmedel inom vård och omsorg. - att göra det möjligt att införa fler semesterperioder, där det så önskas. IFO Inom området individ - och familjeomsorg ligger många viktiga verksamheter. Det är viktigt att vi fortsätter att än mer förstärka samarbetet mellan socialtjänst-skola-polis för att tidigare upptäcka individer i riskgrupp och kunna sätta in rätt åtgärder i tid. Vi vill verka för - att tilldela ytterligare resurser till gruppen hemlösa/missbrukare för att bättre kunna möta behovet av social omsorg. - att personer med försörjningsstöd, utan hindrande hälsoproblem, ska erbjudas enklare arbete som en motprestation. - att ha en fortsatt satsning på Grön rehab. Att vara ute i naturen och umgås med djur har, enligt forskningsresultat, en mycket god och läkande effekt på kropp och själ. Handikappomsorg I Falköping har vi kvalitetsgarantier inom handikappomsorgen, som tydliggör vad brukaren kan förvänta sig i sina kontakter med kommunen. Vi vill verka för - att vår kommun ha en bra framförhållning för att vid behov kunna erbjuda exempelvis unga 8

146 människor med omsorgsstöd hjälp till ett eget boende/gruppboende Tekniska nämnden Vi vill verka för - att Falköping ska ha ett säkert och effektivt lokalt vägnät, där det i tätorten ska vara lika lätt att ta cykeln som bilen. Vi är måna om att kommunens gator och vägar underhålls för ökad säkerhet året om. - att kommunens grönområden och friluftsområden ska skötas väl även utanför Falköpings tätort, då de är en viktig del för hälsa och rekreation för våra invånare och ett ansikte utåt för besöksnäringen. - att vandringsleder och motionsspår ska vara välskötta och försedda med aktuella beskrivande orienteringstavlor, där driften av föreningsägda anläggningar ska behandlas likvärdigt. - att en utvärdering av våra kök ska genomföras med fokus på effektivitet, arbetsmiljö, matens kvalitet samt personalens ökande sjukskrivning. - att inom nämndens olika verksamheter ha en mångfald av aktörer. Vår bedömning är att med bibehållen kvalitet kunna göra betydande besparingar och effektivisera verksamheter. - att det kommunala fastighetsbeståndet ska underhållas på ett rationellt och effektivt sätt. - att vi vill skapa en renare kommun med bland annat flera papperskorgar, där kommunen tillsammans med Håll Sverige rent genomför kampanjer årligen för att minska nerskräpningen. - att vid upphandling (LOU) öka andelen hållbart producerade råvaror i kosten. - att förenkla upphandlingsprocessen (LOU) så att fler kan delta. - att arbeta för att minska matsvinnet. - att iordningsställa parkeringen vid Humleparken. - att öppna upp Östertullsgatan för biltrafik i båda riktningarna. - att kommunen i samarbete med andra aktörer uppför snabbladdstationer för elfordon. Räddningstjänsten Det förebyggande arbete som idag bedrivs av räddningstjänsten är någonting som moderaterna finner vara mycket viktigt och det bedrivs bäst genom att det genomsyras i det dagliga lokala arbetet. Vi ser att det i framtiden kommer vara stora utmaningar för alla kommuner i Sverige och därför är samverkan av största vikt. Det är dock av stor betydelse att invånarna i kommunen känner en fortsatt trygghet oavsett om hjälpen kommer från Falköping eller en annan ort. Vi vill verka för - att Samhällsskydd mellersta Skaraborg ska framgångsrikt få arbeta fullt ut i den nya organisationen. - att Räddningstjänstens personal med dagens utvecklade teknik ska få utökade arbetsområden i samverkan med kommunens övriga förvaltningar, då Räddningstjänsten har verksamhet dygnet runt - att sambandscentralen som är belägen på Räddningstjänsten ska användas av alla kommuner i SMS - att fortsatt stärka SMS i det förebyggande arbetet inom kommunen. 9

147 ÖVRIGA UNDERLAG FÖR BESLUT 1. Primärkommunala skattesatsen för år 2018 fastställs till 21,60 per skattekrona 2. Kommunens långfristiga låneskuld får uppgå till högst kronor vid utgången av år Vid försäljning av tomtmark i ej nytillkommande exploateringsområden för småhusbebyggelse gäller följande tomtpriser för år 2018: Tomter för boende Enbostadshus (småhusvillatomter) Brygghuset på Tåstorp Vilhelmsro B5 Vilhelmsro B4 Karlslund Anneborg Skattegården, Stenstorp Floby & Stenstorp Övriga tätorter Flerbostadshus Tomter för näringsverksamhet Falköping A-läge B-läge Floby & Stenstorp 325 kr per kvm tomt 275 kr per kvm tomt kr per tomt kr/kvm tomt som överstiger 800 kvm kr per tomt 50 kr per kvm tomt kr per tomt 37,50 kr per kvm tomt 15 kr per kvm tomt Ingen taxa angiven. 80 kr per kvm 55 kr per kvm upp till kvm därefter 35 kr per kvm (avser Marjarpsområdet) 10 kr per kvm Den fastslagna taxan för försäljningspris är en ren köpeskilling. Den innefattar inte: lagfart, fastighetsbildning, avgift för bygglov, planläggning etc., avgift för Vaanläggning/anslutning eller andra anslutningsavgifter. Vid exploatering av bostadsområden kommer tomtpriset att grundas på exploateringskostnaden. 4. Kommunfullmäktige ger kommunstyrelsen i uppdrag att fördela de centrala medel som finns avsatta för löneöversyn ut till nämnderna efter avslutad löneöversyn för år Internräntan för 2018 är 2 %, för att bättre följa Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) riktlinjer. 6. Kommunfullmäktige ger kommunstyrelsen i uppdrag att justera nämndernas kapitalkostnader i samband med år 2018 års övergripande budgetuppföljning.

148 Driftsbudget Sammanställning Nämnder Budget 2018 mnkr Barn- och utbildningsnämnden 604,9 Byggnadsnämnden 1,8 Kommunstyrelsen 101,8 Kompetens- och arbetslivsnämnden 48,9 Kultur- och fritidsnämnden 36,1 Falköping-Tidaholms Räddningstjänst 29,2 Socialnämnden 735,6 Äldreomsorg o funktionshinder 580,6 IFO 155,0 Tekniska nämnden 363,6 Kommunrevisionen 1,3 Valnämnden 1,6 Summa nämnder 1 924,8 Centralt Pensioner, lönebikostnader 27,8 E20 Projekt 7,0 Löneutrymme, sem.löne.sk ,0 Personalkostnadsökning Moms omsorgsboende - 5,0 Reservmedel - Driftkonsekvenser investeringar - Interna+externa hyror - Budget i balans - Summa centralt 75,8 Taxefinansierad verksamhet Biogas 0,6 Summa Taxefinansierad verksamhet 0,6 Summa centralt 2 001,2 Avskrivningar - 100,0 Återföring intern kapitalkostnad 127,1 Generella statsbidrag 616,5 Finansiella intäkter 4,0 Finansiella kostnader - 12,0 Summa Finansiella poster 2 026,5 Resultat 25,3 11

149 Investeringsplan Plan 2018 mnkr Skattefinansierad verksamhet Barn- och utbildningsnämnden 6,0 Kommunstyrelsen 6,0 Kompetens- och arbetslivsnämnden 1,0 Kultur- och fritidsnämnden 2,0 Samhällsskydd Mellersta Skaraborg 4,0 Socialnämnden 5,0 Tekniska nämnden 334,0 Summa skattefinansierad verksamhet 357,0 Avgiftsfinansierad verksamhet Vatten och avlopp 30,0 Biogas 0 30,0 Exploatering Exploatering 35,0 avgår försäljning - Summa exploatering 35,0 Totalt 422,0 12

150 Flerårsplan En plan för hållbar utveckling

151 Flerårsplanens innehåll Den politiska majoritetens text inleder flerårsplanen och beskriver majoritetens prioriteringar under perioden. Kommunens vision, Det Goda Livet i Falköping, beskriver kommunens värdegrundsarbete och anger viljeriktning. Detta är kommunens målbild och drivkraft. Kommunens uppföljningsarbete och omvärldsanalys utgör underlag för flerårsplanen. Kommunens fyra framtagna mål och rutiner för uppföljning presenteras. Kommunfullmäktige lämnar uppdrag till nämnderna inom specifika utvecklingsområden. Dessa redovisas sedan till kommunfullmäktige. Ekonomisk plan år börjar med de ekonomiska förutsättningarna för budget år 2018 och ekonomisk plan åren vilka bestäms av tillväxten i Sverige. Det finansiella målet är att ha en god ekonomisk hushållning såväl i verksamheten som ur ett finansiellt perspektiv och regleras i kommunallagen. Under avsnittet finansiella rapporter ryms den lagstadgade resultat- och balans-räkningen samt finansieringsanalysen. Verksamhetens ramar specificerar hur anslagen till verksamheterna utvecklas under åren Investeringsplanen är en sammanställning av beslutade ramar för investeringar åren

152 Falköping är en kommun som växer! Vi blir fler invånare, bostadsbyggande ökar, företagen expanderar och nya företag etablerar sig i kommunen. Detta är oerhört positivt och vi tänker se till att kommunen fortsätter utvecklas på alla fronter. Under 2017 har majoriteten påbörjat arbetet med den framtida skolan en skola i framkant. I budget och flerårsplan för kommer offensiva satsningar göras inom skola och förskola i hela kommunen. Kommunens fyra mål; socialt hållbart Falköping, ett attraktivare Falköping, ett näringsliv som utvecklas och kvalitén i verksamheten ska öka, utvecklas tack vare de medvetna satsningar som vi i majoriteten gjort och den goda samverkan med olika aktörer och som utvecklats genom åren. Trots detta har vi ändå bara tagit de första stegen och vi kommer fortsätta vår väg mot visionen Det goda livet i Falköpings kommun. För att detta ska kunna ske måste vi tillsamman skapa en kommun som håller ihop och där vi alla känner delaktighet och där alla ges en möjlighet att lyckas. I kommande budget och flerårsplan gör vi fortsatta satsningar för att minska arbetslöshet, på att få fler som når målen i skolan, för miljöutvecklingen och fler attraktiva bostadsområden i hela kommunen. Att skapa det goda livet är långsiktigt och det kommer att krävas uthållighet och mod nu för att kunna skörda i framtiden. Under de närmaste åren har vi många investeringar som vi ser är nödvändiga för att bygga en kommun som ligger i framkant, inte bara nu utan för lång tid framöver! Socialdemokraterna Centerpartiet Kristdemokraterna

153 Kommunens vision - Det goda livet Det Goda Livet är kommunens vision om det hållbara samhället, ett samhälle i balans och harmoni, även för kommande generationer. Det Goda Livet bygger på allas lika värde och på samhällsaktiva invånare. Livskvalitetsfrågorna värnas för att öka välbefinnandet och trivseln för invånarna i Falköpings kommun. Det finns tydliga kopplingar mellan delaktighet, inflytande och hälsa. När enskilda människor/personer och grupper får möjlighet att påverka sin egen livskvalitet och utvecklingen av samhället i stort, uppstår en känsla av medskapande som bidrar till meningsfullhet. Meningsfullhet är avgörande för att skapa det goda livet för Falköpings kommuns invånare.i Falköping tar vi ansvar för vår gemensamma framtid och en hållbar utveckling. Kommunen vill skapa det goda livet för medborgare och för kommande generationer. Viljan är att driva en förändringsprocess där kommunen går före i utvecklingen av ett hållbart samhälle, där naturens och våra mänskliga resurser används medvetet och balanserat. Ekologin sätter ramarna och villkoren med planetens absoluta gränser, våra ekosystem och naturens resurser. Ekonomin tillsammans med det politiska systemet är det medel vi har för att skapa social hållbarhet. Det är själva målsättningen med det dynamiska och rättvisa samhället där de mänskliga behoven uppfylls. Falköpings kommun ser ett tydligt samband mellan hållbara satsningar och den lokala utvecklingen. Falköping ska vara en bra kommun att besöka, bo och verka i nu och i framtiden. Kommunen som organisation är till för Falköpingsborna och strävar efter att alla ska behandlas rättvist och lika, att relationer kännetecknas av öppenhet, respekt och ett gott bemötande, att goda resultat uppnås genom effektivitet och samverkan.

154 Kommunens uppföljningsarbete och omvärldsanalys Flerårsplanen syftar till att mål och ambitioner ska samspela med de resurser som kommunen råder över. Samtidigt syftar flerårsplanen till att få bättre framförhållning och beredskap för verksamhetsförändringar som kommer att bli nödvändiga. Uppföljningsarbete Kommunen ansvarar för att bedriva en effektiv verksamhet med god kvalitet utifrån lagar, nationella och lokala politiska mål, kommunala styrdokument och ekonomisk tilldelning genom budget. En framgångsfaktor är att skapa en fungerande styrkedja som binder ihop de olika nivåerna i den kommunala organisationen från kommunfullmäktiges vision till verksamheterna. Detta kräver ett systematiskt arbete med mål och resultatstyrning genom uppföljning utifrån helhet och analys av resultat. Kommunen har initierat och påbörjat ett utvecklingsarbete för att få en gemensam struktur i uppföljningsprocessen. Arbetet är långsiktigt och ska bidra till en ökad samsyn och systematik samt skapa förutsättningar för en helhetsbild och ökad delaktighet i arbetet. Uppföljning av kommunens fyra övergripande mål görs som en samlad bedömning av måluppfyllelse och baseras bland annat på nämndernas analyser av måluppfyllelse, trender och utfall för indikatorer, uppföljning av styrdokument och effekter av olika insatser. Syftet är att få

155 en så övergripande och trovärdig bild som möjligt av hur kommunen klarar sitt uppdrag och vilken effekt olika kommunala satsningar har. Vid resultatredovisning presenteras bedömning av måluppfyllelse följt av identifierade utvecklingsområden. Kommunen redovisar också viktiga förutsättningar som krävs för att bidra till utveckling. Genom att skapa tillit och förtroende i styrkedjan kvalitetssäkras uppföljning och analys så att bästa möjliga underlag finns inför kommande beslutsprocesser. Omvärldsanalys Omvärldsanalysen ska ge ett helhetsperspektiv och långsiktighet i hur trender och förändringar påverkar våra möjligheter att skapa Det Goda Livet i Falköping, och att förverkliga de mål som formulerats för kommunens framtida utveckling. Omvärldsanalysen ska ge förståelse och skapa handlingsberedskap i den kommunala organisationen och fungera som underlag för strategiska frågor i flerårsplanen. Falköpings kommun står som alla kommuner inför stora förändringar. Befolkningen åldras, teknikutvecklingen går snabbare och snabbare, flyttning sker från land till stad, klimatet förändras och påverkar oss, osv. Arbetet med omvärldsanalys innebär att Falköpings kommun tar ett helhetsgrepp på de trender och förändringar som bedöms ha störst betydelse för kommunen. Omvärldsanalys handlar dels om att förstå på djupet vad som pågår i omvärlden och vad det kan innebära på lång sikt och dels handlar det om att omvandla denna insikt i strategisk förändring. Omvärldsanalys bygger på att identifiera och tolka prioriterade krafter i omvärlden som påverkar en organisations eller frågeställnings arena och den egna organisationen eller frågeställningen. Omvärldsanalysen anger därmed vad en organisation bör förbereda sig på. När väl krafterna i omvärlden är identifierade och analyserade kan man i organisationen bestämma sig för vilka åtgärder som ska vidtas. Utifrån de sex övergripande trenderna, som alla har en påverkan, på kort eller lång sikt, för Falköpings kommun: globalisering, demografiska förändringar, ökad individualisering, urbanisering, klimatförändring och teknikutveckling, fokuseras nu omvärldsanalysarbetet på social hållbarhet.

156 Klimatförändringar Teknikutveckling Individualisering Globalisering Hur påverkar f Förändringar i omvärlden som påverkar Falköpings kommuns möjligheter att förverkliga sin vision? Till år 2020! Urbanisering Demografi Dagens komplexa samhälle Globalisering är kanske den tydligaste trenden som påvisar den ökade komplexiteten i samhället som beslutsfattare måste ta i beaktande. Människor, pengar, varor, tjänster och information flyttar sig numera blixtsnabbt över världen i en ständigt pågående interaktion. Det som förr var en regional oroshärd långt bort i världen får idag en direkt påverkan på lokalsamhället i form av exempelvis migrationsströmmar eller genom att handelshinder sätts upp som en politisk reaktion på en händelse. En annan effekt av globaliseringen är individualiseringen som i sin tur leder till gradvisa förändringar i den sociala samhälleliga strukturen. Ett ökat välstånd globalt är också det en trend, men i dess skugga finns ökade skillnader mellan de som har och de som inte har och vår utarmning av naturens begränsade resurser med klimatförändringar och instabila ekosystem som följd. Att möta de komplexa frågorna kring hållbar utveckling kräver helhetssyn. Det vill säga att inse att det är flera olika, och i förstone inte tydligt sammankopplade, kunskapsområden som berörs och att det därför behövs samverkan och ibland även samspel. Att det inte finns en sanning eller synsätt att luta sig emot utan att det finns flera möjliga lösningar och vägar framåt. Komplexitet kan inte fångas i några få begrepp, eller lösas med de metoder vi hittills använt utan bygger istället på ett förändrat förhållningssätt och skapandet av nya samarbetskonstellationer. Det är ur mångfalden och dialogen som de gemensamma visionerna om morgondagen och framtiden kan formas. Denna nödvändiga helhetssyn är avgörande för att kunna beskriva och analysera mönster lokalt i Falköping, regionalt i Skaraborg och Västsverige samt globalt för att uppnå en balans mellan människa, samhälle och natur. Genom att i ett tidigt skede identifiera komplexa trender kan Falköpings kommun skaffa sig en proaktiv möjlighet att möta såväl som bemöta skeenden.

157 Prioriterade mål Mål 1-Ett socialt hållbart Falköping I Falköpings kommun skapas det goda livet tillsammans genom tron på att framtiden går att utveckla och förbättra Det goda livet är beroende av de förutsättningar och möjligheter som skapas för invånarna som lever i kommunen. Ett socialt hållbart Falköping utgår från alla människors lika värde och mänskliga rättigheter. Det handlar om att bygga ett långsiktigt stabilt och dynamiskt samhälle där alla medborgare ska känna delaktighet, ha inflytande i samhället och ha resurser att styra över ekonomi, arbete, bostad, utbildning, kultur, rekreation, hälsa, trygghet och sociala nätverk. Social hållbarhet ska ge alla invånare lika möjligheter till en god livsmiljö och därmed är det ett mål som ska finnas med och genomsyra vardagsarbetet. Det är människorna som skapar ett hållbart samhälle För att arbeta med målet ett socialt hållbart Falköping och förverkliga visionen om Det Goda Livet behöver kommuninvånarna vara delaktiga. Det betyder att alla ska ha möjlighet att påverka kommunens utveckling. Därför är medborgardialogen av central betydelse i kommunens arbete med de övergripande målen och mot visionen. En stark demokrati bygger på social tillit och delaktighet där engagerade och samhällsaktiva medborgare själva bidrar till samhällsbygget och medverkar till en långsiktigt hållbar utveckling. Genom den representativa demokratin med ständiga arenor för dialog och samtal skapas förutsättningar för detta. Ett högt valdeltagande visar på demokratins förankring och är ett värde i sig. Genom att skapa arenor för dialog kan falköpingsbon medskapa framtidens kommun och vara en del av samhällsgemenskapen. Ett samhälle med öppna och toleranta invånare möjliggör nya möten mellan medborgare med skilda bakgrunder, erfarenheter och referensramar som är nödvändiga för den socialt hållbara samhällsutvecklingen. För att alla ska känna att de är en del av samhället och kan utöva sitt medborgarskap förutsätts i allt högre grad också en digital delaktighet. Förebyggande insatser barn och unga I arbetet med social hållbarhet ska förebyggande insatser för barn och unga prioriteras. Det handlar om tidiga insatser och ett långsiktigt perspektiv för att kommunen ska växa och utvecklas. Det görs genom satsningar på verksamheter för barn och unga där socioekonomiska faktorer ska beaktas. Alla barn och unga som lever och verkar i kommunen ska känna sig delaktiga i och ansvariga för samhällsutvecklingen och demokratiprocessen. Falköpings kommun ska skapa förutsättningar för ett socialt hållbart Falköping genom samverkan både internt och externt. Det innebär att kommunen ska ha en fungerande och flexibel struktur för att samarbeta med nätverk, civilsamhället och föreningsliv. Grunden i kommunens arbetssätt ska vara att stödja och samarbeta med ideella krafter och ledorden är att framåtanda, mångfald och öppenhet i nätverk och föreningar bidrar till ett socialt hållbart Falköping. Fullföljda studier och etablering på arbetsmarknaden Kommuninvånares inträde på arbetsmarknaden är avgörande för en hållbar arbetsmarknad och ett socialt hållbart samhälle. Kommunen ska vara en motor som bidrar till att skapa goda förutsättningar för en långsiktig och framgångsrik verksamhet för fullföljda studier och etablering på arbetsmarknaden. Det handlar om utbildning och om insatser för att stödja ett ökat arbetsdeltagande med betoning på fullföljda studier och livslångt lärande. En väl fungerande samverkan mellan kommun och övriga aktörer är en av de viktigaste faktorerna liksom att utgå från och arbeta

158 tillsammans med individen. Kommunen ska främja utveckling av nya samverkansformer mellan de olika aktörerna utifrån befintliga arbetsmarknadspolitiska insatser, systematiskt utvärdera effekter av insatser och arbeta för förbättringar genom att skapa nya initiativ. Bra bostäder och goda boendemiljöer Bra bostäder och goda boendemiljöer är grundläggande kvaliteter som påverkar välfärden i Falköpings kommun. Det handlar om fokus på sociala perspektiv inom ramen för den fysiska samhällsplaneringen och boenderelaterade åtgärder som verkar för inkludering. Samhällsplaneringen ska utformas så att socialt utanförskap motverkas och naturliga mötesplatser skapas. Människan ska vara utgångspunkt i samhällsbyggandet och invånarnas kvalitativa värden sätts i fokus i skapandet av stads- och landsbygd. Att ha en bostad i en väl fungerande boendemiljö ökar möjligheterna att klara andra delar såsom utbildning, arbete och fritid. Uppföljning av måluppfyllelse Kommunikativa indikatorer Ohälsotal (Hälso- och sjukvårdsnämndens kansli årligen) Socioekonomiska riskgrupper (Socialstyrelsen årligen) Andel elever (%) som är behöriga till gymnasieskolans nationella program (siris.skolverket.se årligen) Andel elever (%) med examensbevis nationellt program gymnasieskolan (siris.skolverket.se årligen) Valdeltagande (%) (Valmyndigheten) Samlad bedömning Den samlade bedömningen av måluppfyllelsen baseras bland annat på nämndernas analyser av måluppfyllelse, trender och utfall för indikatorer, uppföljning av styrdokument och effekter av olika insatser. Syftet är att få en så övergripande och trovärdig bild som möjligt av hur kommunen klarar sitt uppdrag och vilken effekt olika kommunala satsningar har. Uppföljning av kommunala styrdokument tagna på kommunfullmäktigenivå Ex Samverkansöverenskommelse - polisen och kommunen, Arbetsmarknadsstrategi Bostadsförsörjningsstrategi och Policy för medborgardialog. Exempel på övriga underlag Öppna jämförelser, Kolada, KKiK, nationella myndigheters krav på uppföljningar och statistik samt kommunens uppföljningar, utvärderingar och effekter av insatser. Uppföljning av kommunens förutsättningar avseende Organisation, resurser, kompetensutveckling, samverkan, lokaliteter, styrning och ledning.

159 Mål 2- Ett attraktivare Falköping Falköpings kommun ska vara en bra plats att bo, verka och leva på - en plats där medborgarna känner stolthet Falköpings kommun har under tiotalet år ökat sin befolkning. Denna utveckling ska fortsätta. För att stärka attraktiviteten är det avgörande att kommunen är en bra plats att bo, verka och leva på. En god boendemiljö med tillgång till fina naturvärden och attraktiva miljöer ökar kommunens attraktionskraft. Ett attraktivare Falköping handlar om kommunens möjligheter att stärka sin position och bli intressant för invånare, näringsliv och civilsamhället. Kommunen ska vara i framkant och i ständig rörelse. Attraktivitet ska stärkas genom att utveckla de områden som är unika och utifrån de behov som finns hos dagens och framtida invånare. En kommun med egen växtkraft där medborgarna trivs, utvecklas och känner en stolthet. Kommunen vinner på att samverka, skapa nätverk och mötesplatser, både internt och externt mellan olika aktörer i samhället. Medborgarna rör sig mellan olika platser i sitt arbetsliv och på sin fritid vilket sällan begränsar sig till en enda kommun. En kommun som samverkar väl blir därför en attraktivare kommun. Värdeskapande stads- och landsbygdsmiljöer För att vara en attraktiv kommun att bo i ska kommunen ta vara på samspelet mellan stad och land där landsbygdens värden i form av naturskönt boende, företag, rekreativa kvaliteter och ekosystemtjänster samspelar med de olika tätorternas service, handel och kommunikationsmöjligheter. Naturens värden och resurser skapar en levande landsbygd om de tas tillvara och utvecklas. Ett rikt kulturliv är värdefullt för kommuninvånarnas livskvalitet. För att stärka attraktiviteten ska kommunen arbeta för att försköna stads- och landsbygdsmiljöerna och därmed göra det offentliga rummet till en nära, trygg och inspirerande miljö. Klimatsmart kommun med goda och hållbara kommunikationer samt utbyggd infrastruktur Ett prioriterat område för att stärka attraktiviteten är goda kommunikationer och väl utbyggd infrastruktur. Attraktiviteten för landsbygdsboende ska stärkas ytterligare genom fortsatta satsningar på utveckling av infrastruktur. Tillgång till bredband utgör en nödvändig infrastruktur för att alla ska kunna ta del av digitaliseringens möjligheter. Förutsättningar för hållbar kommunikation ska tas tillvara och kommunen ska aktivt arbeta för en fortsatt bra kollektivtrafik såväl lokalt, regionalt som nationellt samt hållbara mobilitets lösningar. Falköpings kommun ser ett tydligt samband mellan hållbara satsningar och den lokala utvecklingen, därmed ska kommunen arbeta med regionala, nationella och globala hållbarhetsmål. Kommunen ska bidra till att minska klimatpåverkan och skapa ett hållbart energisystem som bygger på lokala och förnybara resurser och aktivt arbeta med hållbara livsstilar. Syftet är att skapa förutsättningar för medborgarna att göra hållbara val. Viljeinriktningen är att lämna över ett långsiktigt hållbart samhälle till kommande generationer.

160 Uppföljning av måluppfyllelse Kommunikativa indikatorer Befolkningsutveckling i procentuell ökning (SCB varje tertial) Antal nya småhus (kommunal undersökning varje tertial) Antal nya lägenheter i flerbostadshus (kommunal undersökning varje tertial) Index för sällanköpshandeln, (Handelns utredningsinstitut årligen) Samlad bedömning Den samlade bedömningen av måluppfyllelsen baseras bland annat på nämndernas analyser av måluppfyllelse, trender och utfall för indikatorer, uppföljning av styrdokument och effekter av olika insatser. Syftet är att få en så övergripande och trovärdig bild som möjligt av hur kommunen klarar sitt uppdrag och vilken effekt olika kommunala satsningar har. Uppföljning av kommunala styrdokument tagna på kommunfullmäktigenivå Översiktplan, Strategi för fortsatt bredbandsutbyggnad, Vision för miljömässig hållbarhet, Energi- och klimatstrategi och Cykelstrategi. Exempel på övriga underlag Öppna jämförelser, Kolada, KKiK, nationella myndigheters krav på uppföljningar och statistik samt kommunens uppföljningar, utvärderingar och effekter av insatser. Uppföljning av kommunens förutsättningar avseende Organisation, resurser, kompetensutveckling, samverkan, lokaliteter, styrning och ledning.

161 Mål 3- Skapa förutsättningar för ett näringsliv som utvecklas Utveckla kommunens bemötande och servicekvalitet Att näringslivet utvecklas i en kommun är avgörande för välfärden. Det kan bara utvecklas genom ett ömsesidigt förtroende mellan kommun och näringsliv. För detta krävs en framtidstro och en gemensam viljeinriktning men även ett kraftfullt lokalt engagemang och att kommunen ska finnas som en aktiv och naturlig part i utvecklingsarbetet. Såväl nya som etablerade företag ska få ett gott bemötande och en hög kommunal servicekvalitet. Falköpings kommun ska ha ett gott företagsklimat med ett gott värdskap och vara ett självklart alternativ för företag som vill etablera sig. Utveckla företagandet och matcha kompetens Ett levande näringsliv förutsätter nytänkande och nytillskott. Falköpings kommun ska både aktivt stödja och stimulera det befintliga näringslivet och verka för nyföretagande. Arbetet ska präglas av en god samverkan. Kompetensförsörjning ses som en viktig förutsättning för att utveckla näringslivet och skapa konkurrenskraft. En fungerande och ledande kompetensförsörjning kräver utbildningsmatchning till den kompetens som näringslivet efterfrågar men det handlar även om att ställa om för framtidens arbetsmarknad och nya branscher. Ett aktivt samarbete mellan näringslivet i kommunen och utbildningsväsendet är särskilt viktigt samt att skapa nya utbildningar för framtidens behov. Infrastruktur som möjliggör etableringar Falköping har ett strategiskt kommunikationsläge vid västra stambanan och en god infrastruktur som ska användas och utvecklas för att stärka Falköpings attraktivitet. Detta skapar förutsättningar för logistikutveckling, nyetableringar och stärker befintligt näringsliv. Falköpings kommun ska vara och upplevas som en kreativ och drivande kommun som skapar goda förutsättningar för nya företag, nya etableringar och befintliga företag. En infrastruktur med hög ambitionsnivå påverkar utvecklingen av företagande. Arbetet med att attrahera nya företag för etablering förutsätter en utvecklad infrastruktur där expansion och etableringar möjliggörs genom en god markreserv. Falköping en aktiv aktör Falköpings kommun har ambition att utveckla näringar inom den gröna sektorn samt öka medvetenheten kring hållbarhetsfrågor. Kommunen ser besöksnäringen utifrån naturoch kulturvärden som ett starkt tillväxtområde där arbetet med affärsutveckling är centralt med fokus på marknadskunskap och produktutveckling. Falköpings kommun har goda förutsättningar att ta tillvara och utveckla livsmedelsproduktionen. Kommunen ska också arbeta proaktivt för utveckling av handeln. Kommunen ska vara en aktiv aktör i Skaraborg som verkar för ökad samverkan med grannkommuner och bidrar till att tydliga strukturer utvecklas för Skaraborgs tillväxtarbete. Uppföljning av måluppfyllelse Kommunikativa indikatorer Antal nya företag per 1000 invånare (Nyföretagarbarometern varje tertial) Antal företag i Falköpings kommun (SCB årligen) Näringslivsklimat (SKL:s undersökning Insikt årligen) Antal gästnätter i kommunen (Västergötlands turistråd varje tertial)

162 Årlig omsättning turismen i Falköpings kommun (Turistrådet 2 gånger årligen) Samlad bedömning Den samlade bedömningen av måluppfyllelsen baseras bland annat på nämndernas analyser av måluppfyllelse, trender och utfall för indikatorer, uppföljning av styrdokument och effekter av olika insatser. Syftet är att få en så övergripande och trovärdig bild som möjligt av hur kommunen klarar sitt uppdrag och vilken effekt olika kommunala satsningar har. Uppföljning av kommunala styrdokument tagna på kommunfullmäktigenivå Näringslivsstrateg, Turismstrategi och Delregional godstransportstrategi Exempel på övriga underlag Öppna jämförelser, Kolada, KKiK, nationella myndigheters krav på uppföljningar och statistik samt kommunens uppföljningar, utvärderingar och effekter av insatser vilket omfattar uppföljning av projekt. Uppföljning av kommunens förutsättningar avseende Organisation, resurser, kompetensutveckling, samverkan, lokaliteter, styrning och ledning.

163 Mål 4- Kvalitén inom verksamheten ska öka Utveckla relationer som kännetecknas av öppenhet, respekt och ett gott bemötande Kommunens uppdrag är att skapa goda förutsättningar för att utveckla och tillhandahålla service och tjänster med hög kvalitet och bra bemötande. En service som utgår från helheten och förenklar vardagen för invånarna och de vi är till för. Kommunens alla verksamheter och varje medarbetare bidrar till en god kvalitet genom att alla behandlas rättvist och att våra relationer kännetecknas av öppenhet, respekt och ett gott bemötande. Kommunen är till för medborgarna. Systematiskt kvalitetsarbete för ett hållbart Falköping En god kvalité i verksamheten förutsätter att verksamheterna samverkar och organiseras utifrån uppdrag och att resurserna används på ändamålsenligt och effektivt sätt för att nå uppsatta mål. Ett systematiskt kvalitetsarbete säkerställer måluppfyllelsen och identifierar utvecklingsområden utifrån såväl invånarnas behov och förväntningar som lagställda krav. Falköpings kommun ska ha ett långsiktigt perspektiv i syfte att skapa ett hållbart samhälle. Kontinuerlig uppföljning av kommunens verksamheter och en professionell omvärldsanalys skapar förutsättningar för ett proaktivt agerande och utveckling av relationer med omvärlden. Attrahera, rekrytera, utveckla och behålla kompetens Falköpings kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare. God kvalitet säkerställs genom att kommunen kan attrahera, rekrytera, utveckla och behålla den kompetens som krävs för att möta medborgarnas behov och nå verksamheternas mål. Kommunen eftersträvar ett förändringsledarskap och ett arbetsklimat som kännetecknas av dialog och delaktighet där ledare och medarbetare gemensamt medverkar till att skapa en god arbetsmiljö och en effektiv verksamhet med god kvalitet. Digitaliseringen anses som den enskilt största förändringsfaktorn i vår tid och den påverkar alla delar av vårt samhälle. Kommunen ska aktivt ta till vara de möjligheter utvecklingen ger till ökad effektivitet och kvalitet inom alla verksamheter. Viktigaste resursen är medarbetarna, deras omställningsförmåga, kompetens och kunskap. Medarbetare med en adekvat digital kompetens kan också ta tillvara möjligheter till ökade resultat och effektivisering. Falköpings kommun ska ses som möjliggörare och möta utmaningar med mod, nytänkande och samarbete. Internt miljöansvar Falköpings kommun ska vara en miljömässigt hållbar kommun som tar miljöansvar och effektivt hushåller med naturens resurser. Kommunen ska ha ett aktivt klimat- och energiarbete samt sträva efter att minska mängden gifter och kemikalier i syfte att skapa en god livskvalitet för framtidens medborgare. Uppföljning av måluppfyllelse Kommunikativa indikatorer Andel medarbetare som upplever att Falköpings kommun är en attraktiv arbetsgivare (kommunal undersökning i medarbetarenkät vartannat år)

164 Samlad bedömning Den samlade bedömningen av måluppfyllelsen baseras bland annat på nämndernas analyser av måluppfyllelse, trender och utfall för indikatorer, uppföljning av styrdokument och effekter av olika insatser. Syftet är att få en så övergripande och trovärdig bild som möjligt av hur kommunen klarar sitt uppdrag och vilken effekt olika kommunala satsningar har. Uppföljning av kommunala styrdokument tagna på kommunfullmäktigenivå Policy och riktlinjer för verksamhets- och ekonomistyrning, Internkontrollplan, Policy för ledaroch medarbetarskap, Jämställdhet och mångfald, Policy för digitalisering, Energi- och klimatstrategi, Miljöpolicy, Resepolicy och Policy för upphandling och inköp Exempel på övriga underlag Öppna jämförelser, Kolada, KKiK, nationella myndigheters krav på uppföljningar och statistik samt kommunens uppföljningar, utvärderingar och effekter av insatser. Uppföljning av kommunens förutsättningar avseende Organisation, resurser, kompetensutveckling, samverkan, lokaliteter, styrning och ledning. Uppdrag Utredning av medborgarhuset. Hur det ska användas i framtiden? Flytt av föreningsbidrag från nämnderna till Kultur och Fritid.

165 Ekonomisk plan Ekonomiska förutsättningar Det är full fart i svensk ekonomi. Bostadsbyggandet och offentlig sektor driver tillväxten. Byggandet av bostäder i Sverige har inte varit högre på 40 år. Högkonjunkturen i världen började år 2009 och pågår fortfarande. Diagram 1. Högkonjunktur från botten till topp Förvärvsfrekvensen i Sverige är hög och arbetslösheten är på väg mot 6 %. Det innebär risker och det kommunen upplever just nu är stor brist på arbetskraft av efterfrågad kompetens. Alla har inte lika lätt att få arbete utan de med utsatt ställning (låg utbildningsnivå, utrikesfödd, funktionsvariation och äldre i arbetsför ålder) har fortsatta problem på arbetsmarknaden. Trots den höga förvärvsfrekvensen är lönetillväxten inte extrem hög. För år 2019 beräknas den till 3,5 % Diagram 2. Förvärvsfrekvens och antalet arbetslösa När det gäller BNP-siffror är prognosen för ,2 % och en sjunkande prognos för 2018 och Sveriges BNP är hög om man jämför med andra länder i världen. Det är bara Kina, Indien och länderna i Baltikum som har högre BNP än Sverige. Diagram 3. BNP-prognos Det är inflation i Sverige men prognosen fram till 2020 är att den stabiliseras under eller runt 2 %. Minusräntan i Sverige på -0,50 % har varit sedan 15 februari Länder som Danmark, Schweiz, Japan och Eurozonen har också minusränta. Diagrammet visar hur resursnivån och styrräntan gått hand i hand sedan år När minusräntan infördes 2015 har kurvorna kommit i otakt. Det visar att minusräntan idag inte är en normalränta, räntan borde ligga runt 1 till 1,5 %. Kommunen gynnas av

166 minusräntan. Falköpings kommun betalar i princip ingenting i ränta för lån och i och med att bankerna inte vill ha likviditet får kommunen i gengäld en helt kostnadsfri checkkredit från banken som uppgår till 90 mnkr. Idag uppgår internräntan i kommunen till 2 %. För att visa att räntan med säkerhet förändras kan nämnas av vi 1989 hade en internränta på 12 %. Det visar att ränta över åren förändras. Även den låga inflationen gynnar kommunerna, den innebär stabila priser och låg lönetillväxt. Det höga resursutnyttjandet som leder till lägre arbetslöshet gynnar givetvis också kommunerna. Fler människor i arbete innebär mer skattepengar till kommunerna. När det gäller styrräntan i Sverige är prognosen för ,75 %. Det innebär att riskbanken ska höja räntan 5 ggr med 0,25 % vid varje tillfälle. Diagram 4. Resursnivå och inflation Diagram 5. Länders styrräntor Den stora mängden flyktingar som Sverige tog emot 2015 innebar stora kostnader för staten. På sikt kommer, och har redan, kostnaderna överförts till kommunerna. Därför kommer statsbidragen till kommunerna att öka under ett antal år. Diagram 6. Utgifter i statsbudgeten

167 Ekonomiska förutsättningar för Falköpings kommun Om beräkningar görs utifrån skattad population per den 1 juli 2017 om personer och utifrån SKL:s prognostiserade skatteunderlagsutveckling i övrigt, blir 2018 års skatteintäkter för Falköpings kommun, mnkr. Enligt denna prognos uppgår samtidigt generella statsbidrag till 616,5 miljoner kronor. För åren får kommunerna ett extra statsbidrag för flyktingmottagande, för Falköpings kommun 2018, är det extra bidraget 36,2 miljoner kronor. Summa intäkter enligt nu gällande prognos för 2018 är 2 007,5 miljoner kronor. Finansiellt mål god ekonomisk hushållning Ekonomisk hushållning handlar om att styra ekonomin både i ett kortare och i ett längre tidsperspektiv. Om kostnaderna i ett längre perspektiv överstiger intäkterna innebär det att kommande generationer får betala för denna överkonsumtion. Normalt sett ska ekonomin visa på ett positivt resultat på en nivå som gör att förmögenheten inte urholkas av inflation eller av för låg självfinansieringsgrad av investeringar. Målsättningen för nivåerna på exempelvis ekonomiskt resultat, skuldsättning och förmögenhet ska beslutas lokalt av varje kommun och landsting. Nedanstående regler ligger som förslag för beslut i samband med flerårsplanen. Falköpings resultat ska över tid täcka reinvesteringar i kommunens anläggningar. Det innebär att Falköping över tid ska egenfinansiera reinvesteringar i kommunens anläggningar. Egenfinansieringen består dels av planenliga avskrivningar, dels av resultatet. Enligt generationssynsättet skall kommunen inte skjuta över låneskulden på kommande generationer. Det innebär att låneskulden ska amorteras. Rimligt är en amorteringstid på 25 år. Det innebär att resultatet minst skall motsvara låneskulden delat med 25. Resultatet skall dock uppgå till minst 2 % av skatter och statsbidrag, om detta resultat är högre än låneskulden delat på 25 år. För att Falköpings kommun ska uppnå god ekonomisk hushållning ska resultatet således uppgå till det högsta av ovanstående två nämnda resultatkrav: Resultatet ska uppgå till 2 % av skatter och statsbidrag Resultatet beräknat som låneskulden delat på 25 år

168 Avstämning av mål för god ekonomisk hushållning i budget 2018 Budgeterade låneskuld vid slutet av 2018 är 770 mnkr och skatter och statsbidrag förväntas uppgå till 2 007,5 miljoner kronor vilket ger ett resultatkrav på 40,2 miljoner kronor. Resultatkrav som 2 % av skatter och statsbidrag Resultatkrav som låneskuld/25 år kronor kronor Budgeterat resultat för 2018 uppgår till 25,3 miljoner kronor. I detta ingår finansiering av E20 med 7 miljoner kronor. Summa avvikelse mot resultatmål för år 2018 är -14,9 mnkr (25,3 mnkr 40,2 mnkr) vilket motsvarar ett resultat om 1,26 % av skatter och statsbidrag. Falköpings kommun har en god ekonomi med ett stabilt växande eget kapital. Investeringsbehovet de senaste åren har lett till en ökad upplåning. Behovet av framtida investeringar är fortsatt högt. För att låneskulden skall hållas på en acceptabel nivå krävs balans mellan resultat och investeringsnivån. Finansiella rapporter Resultaträkning Resultaträkning (mnkr) Budget Plan Plan Verksamhetens intäkter 530,0 535,0 540,0 Verksamhetens kostnader -2404,2-2472,0-2530,2 Avskrivningar -100,0-100,0-100,0 Verksamhetens nettokostnader -1974,2-2037,0-2090,2 Skatteintäkter 1391,0 1441,1 1491,5 Generella statsbidrag 616,5 607,9 610,7 Finansiella intäkter 4,0 4,0 4,0 Finansiella kostnader -12,0-15,0-15,0 Resultat före extraordinära poster 25,3 1,0 1,0 Omstruktureringsåtgärder Årets resultat 25,3 1,0 1,0