Välkomna till. Samråd med allmänheten Översvämningsskydd för Arvika stad

Transkript

1 Välkomna till Samråd med allmänheten Översvämningsskydd för Arvika stad Anders Norrby, Gatuchef, Arvika kommun Lena Lundkvist & Anna Nordlander, Vectura Åke Nilsson, WSP

2 Samråd Om tillstånd krävs för verksamheten enligt Miljöbalken hålls samråd med: Länsstyrelsen, tillsynsmyndigheten, särskilt berörda Om verksamheten antas medföra betydande miljöpåverkan hålls samråd med berörda: Myndigheter, kommuner, allmänhet, organisationer Samrådet Genomförs i god tid innan tillståndsansökan och miljökonsekvensbeskrivning, MKB Avser verksamhetens lokalisering, omfattning, utformning och miljöpåverkan samt innehåll och utformning av MKB Utbyte av kunskap, synpunkter och information mellan verksamhetsutövaren och berörda Underlag till MKB Samråd - Översvämningsskydd för Arv ika stad,

3 Översvämningsarbete i Arvika Vad har hänt sedan år 2000? Information om projektet Teknikutredning MKB-processen Fortsättning och tillgänglig information Paus med kaffe (ca 19:30) Synpunkter och frågor Dagordning Avslutning och kommande steg (ca 21.00) Samråd - Översvämningsskydd för Arv ika stad,

4 Samråd - Översvämningsskydd för Arv ika stad,

5 Högsta domstolen 2009 Alternativ utformning och alternativa lägen i sundet redovisades inte i miljökonsekvensbeskrivningen utan först i domstolsförhandlingen. HD ansåg att insyn och inflytande förloras om komplettering sker på sent stadium. Miljödomstolens och Miljööverdomstolens domar upphävdes. Samråd - Översvämningsskydd för Arv ika stad,

6 Översvämningsarbete i Arvika vad har hänt sedan år 2000? Projekt Byälven, etapp I+II+III Invallningsprojektet Flows Samarbete med Säffle kommun Riktlinjer för bygglov CPA, Climate Proof Areas Samråd - Översvämningsskydd för Arv ika stad,

8 Huvuddamm Spärrdamm öst Spärrdamm väst Samråd - Översvämningsskydd för Arv ika stad,

10 Processen hittills Uppdrag från Kommunstyrelsen om att upprätta tillståndsansökan Upphandling av konsulter WSP Teknik och utformning av översvämningsskydd Vectura Miljökonsekvensbeskrivning Advokatfirman Åberg & Co - Juridisk konsult och ombud HydroTerra Ingenjörer Konstruktionsritningar, teknisk beskrivning Tidigt samråd med Länsstyrelsen Tidigt samråd med särskilt berörda Länsstyrelsen har beslutat att verksamheten kan antas innebära betydande miljöpåverkan Samråd med allmänheten Samråd - Översvämningsskydd för Arv ika stad,

11 Utredningsområde 1 Spärrdamm Spärrdamm Utredningsområde 2 Samråd - Översvämningsskydd för Arv ika stad,

13 Huvudalternativ Betongdamm i sundet mellan Kyrkviken - Glafsfjorden 2 st spärrdammar, oavsett dammens läge Samråd - Översvämningsskydd för Arv ika stad,

18 Teknik & utformning Samråd - Översvämningsskydd för Arv ika stad,

19 ARVIKA Samråd med allmänheten WSP AB har på uppdrag av Arvika kommun 1. Studerat tidigare ansökt alternativ - föreslagit tänkbara modifieringar 2. Utrett alternativa utformningar - gummidamm - klafflucka 3. Alternativa lägen för huvuddammen har övervägts 4. Alternativt göra invallningar inne i Arvika stad

20 1. MODIFIERINGAR AV TIDIGARE ANSÖKT ALTERNATIV - ÖVERSVÄMNINGSSKYDD MED PERMANENT KRÖNNIVÅ +47,5 - PERMANENTA PELARNA TAS BORT ÖVER +47,5 2,3 m NORMALVATTENSTÅND 1,0 m START MONTERING TEMPORÄRT SKYDD 3,5 m EFTER MONTERING AV TEMPORÄRT SKYDD

21 2. Utrett alternativa utformningar - Gummidamm Exempel: Storm Surge Barrier Ramspoll, Holland I Nederländerna färdigbyggdes 2006 en barriär av bl.a. gummi som för tillfället är världens största av sitt slag. Barriären består av tre identiska dammar vardera 75 m lång och 8,35 m hög och med en vattenståndsskillnad 4,4 m 8,35 m 4,4 m

22 2. Utrett alternativa utformningar - Gummidamm Exempel: Ramspoll, Holland Aktiverad barriär Viloläge

23 2. Utrett alternativa utformningar - Gummidamm Exempel: Kjeldal gummidamm Dammen finns vid slussar i Nome, Telemark, Norge. Gummidammen uppges ha en lyfthöjd av 3,0 m. Intill gummidammen finns en sluss för att möjliggöra trafik av fritidsbåtar

24 2. Utrett alternativa utformningar - Gummidamm ARVIKA - GUMMIDAMM 70 M LÄNGD OCH MED 2,5 M FRITT DJUP FÖR FRITIDSBÅTAR Då detta djup räknas från lågvattennivån +44,0, medför det att fritt djup behövs till +41,5. Höjden för en barriär av denna typ i Kyrkviken blir härigenom 8,5 m (50,00 41,5). Det gör dammen till världens högsta av sitt slag. Om kostnaden proportioneras i förhållande till längderna erhålls en tredjedel av kostnaden för Ramspoll, dvs ca 230 MKR

25 2. Utrett alternativa utformningar - Gummidamm ARVIKA - GUMMIDAMM MED SEPARATA ÖPPNINGAR FÖR SJÖFART Medelvattenyta +45,27 + Standardstorlek på gummilucka (6 m) + Gummiluckan skulle vid medelvattenstånd ligga under vattenytan - Skrymmande permanent konstruktion - Pumpanläggning på land - Avancerad teknik och hög underhållskostnad - Stora konsekvenser vid kollaps - Känslig för skadegörelse - Ca 30 års livslängd för gummidammen - Hög anläggningskostnad Nackdelarna gäller för båda alternativen

26 2. Utrett alternativa utformningar - Klafflucka + Klaffluckorna döljs vid normalt vattenstånd Klafflucka manövrerad med hydraulik Nieuweg, Holland - Skrymmande permanent konstruktion på stränderna pumpanläggning serviceutrymmen - Svår att inspektera och underhålla (revision vart 15 á 20 år, livslängd ca 80 år) - Avancerad teknik - Markant högre kostnad än för huvudalternativet

27 ALTERNATIVA HUVUDDAMMSLÄGEN Geoteknisk undersökning ska utföras för det norra alternativet Sundet är nästan dubbelt så brett vid Blåsut jämfört med de norra alternativen, detta ger väsentligt större kostnad och därför genomförs inte geoteknisk undersökning Miljöaspekter redovisas i MKB

28 Översvämningsskydd längs Kyrkvikens strand drygt 4 km vall 1-4 m hög permanent konstruktion 9 pumpstationer Permanent/semipermanent vall (+48 RH00) höjs till +50 vid behov Temporär vall Pumpstation - Byggnader under +50 i Kinna och Västra Sund skyddas inte - Småbåtshamnen skyddas inte - Det blir komplicerat att skydda Olssons brygga och hantverksmagasinet

29 Översvämningsskydd längs Kyrkvikens strand 1 Morän, 2 Erosionsskydd, 3 Dränering och erosionskydd - Markfrågor och byggande av vallar i stadsmiljö - Vidmakthållande av dammarna långsiktligt - Påverkan av utsikt mm inom stora områden av staden - Markant större kostnader (pumpstationer och andra konstruktioner där vall inte kan byggas)

30 Slutsats Huvuddamm av betong mest fördelaktigt (tekniskt, säkerhetsmässigt och ekonomiskt) Dammkrön kan sänkas till +47,5 med möjlig höjning till +50,0 Permanenta mittpelare kan tas bort över nivån +47,5 Spärrdammar i Västra och Östra Sund behövs som i tidigare ansökt alternativ

31 MKB-processen Samråd - Översvämningsskydd för Arv ika stad,

32 Översvämningsskydd för Arvika Lena Lundkvist och Anna Nordlander Vectura Karlstad sid 1

33 Vattenverksamhet Byggande i vatten är s k vattenverksamhet som kräver tillstånd enligt 11 kap miljöbalken Tillstånd för vattenverksamhet söks i miljödomstolen I tillståndsansökan för vattenverksamhet ska en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) ingå sid 2

34 Processen 1. Ta fram underlag för samråd 2. Samrådsprocess (samråd & samrådsredogörelse) 3. Beslut om betydande miljöpåverkan (BMP) 4. Samråd med allmänheten 5. Upprättande av MKB och ansökan 6. Ansökan med MKB lämnas till miljödomstolen 7. Huvudförhandling och ev syn på platsen 8. Godkännande av MKB samt dom 9. Ev överklagande sid 3

35 Samrådet Samrådprocessen är en del av MKB-arbetet: Information om verksamheten och dess miljökonsekvenser Kunskapsinsamling Inhämtande av synpunkter från samrådsparter sid 4

36 Miljökonsekvensbeskrivning Miljökonsekvensbeskrivningen, MKB, är ett dokument som utgör ett beslutsunderlag där verksamhetens inverkan på människors hälsa och miljö beskrivs. Syftet är att identifiera och beskriva de direkta och indirekta konsekvenserna som en planerad verksamhet kan antas medföra på människors hälsa, miljön och hushållningen med naturresurser. Beskrivningen ska möjliggöra en samlad bedömning av dessa konsekvenser. I MKB:n jämförs konsekvenserna med ett nollalternativ. sid 5

37 Nollalternativet Nollalternativet beskriver en framtida situation om inte projektet genomförs och används i MKB:n som jämförelse. Kommunens utveckling om inte projektet genomförs Utveckling vid Sundet om inte projektet genomförs Nollalternativet vid en översvämningssituation Nollalternativet vid en icke-översvämningssituation sid 6

38 Natur- och kulturmiljö Arvika sid 7

39 sid 8 Natur- och kulturmiljö, Sundet

40 Vattenmiljö Miljökvalitetsnorm för vatten Påverkan på vattenomsättningen i Kyrkviken sid 9

41 Landskapsbild Påverkan på landskapsbild: - från Kyrkviken och Arvika från Glafsfjorden i Sundet, på land samt i vatten tillfartsvägar och spärrdammar sid 10

42 Rekreation och friluftsliv Påverkan på friluftslivet på land samt i vatten sid 11

43 Förorenad mark Förorenad mark vid hamnområdet sid 12

44 Klimatförändringen Påverkan på nederbördsmängderna Oftare högt vattenstånd sid 13

45 Buller Under byggtiden Vid skarpt läge. Pumparna vid huvuddammen sid 14

46 Barriäreffekter Vid skarpt läge sid 15

47 Konsekvenser under byggtiden Skyddsåtgärder under byggtiden sid 16

48 Översiktlig tidplan Upphandling av konsulter december januari 2010 Samråd januari 2010 februari 2010 Tekniska lösningar, MKB december 2009 februari 2010 Lämna in ansökan MD april 2010 Huvudförhandling MD augusti 2010 Ev beslut MD december 2010 Beslut i KS om fortsättning december 2010 Detaljprojektering mars 2011 oktober 2011 Byggskede april november 2013 Idrifttagning december 2013 Samråd - Översvämningsskydd för Arv ika stad,

49 Utredningar och information Klicka på Invallningsprojektet Eller kontakta Elin Alsterhag, Samråd - Översvämningsskydd för Arv ika stad,

50 Tack för uppmärksamheten! Samråd - Översvämningsskydd för Arv ika stad,

51 Frågor och synpunkter Samråd - Översvämningsskydd för Arv ika stad,

52 Vad händer härnäst? Kompletterande synpunkter senast 3 mars Elin Alsterhag, elin.alsterhag@arvika.se, tel Kommunen upprättar MKB och ansökan till miljödomstolen Samråd - Översvämningsskydd för Arv ika stad,