LRFs synpunkter på livsmedelsstrategin

Transkript

1 1 LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND LRFs synpunkter på livsmedelsstrategin Proposition 2016/17:104 En livsmedelsstrategi för Sverige fler jobb och hållbar tillväxt i hela landet Sammandrag LRF tycker att det övergripande målet i propositionen och målen för de strategiska områdena är en välkommen bas för det fortsatta arbetet med att öka den svenska livsmedelsproduktionen. Särskilt den breda politiska samsynen kring dessa utgångspunkter är synnerligen värdefull då livsmedelsproduktionen är beroende av långsiktiga spelregler. Nu behövs konkreta åtgärder på en rad områden och LRF vill se mer tydliga åtaganden i det fortsatta arbetet. Det gäller exempelvis snabba justeringar i alla relevanta myndigheters instruktioner och regleringsbrev. Även frågan om ändamålsenliga skatter, avgifter och regelverk som leder till stärkt konkurrenskraft och förbättrad lönsamhet kräver tydliga och snara åtgärder. Övergripande mål (avsnitt 5.5) Propositionen: Det övergripande målet för livsmedelsstrategin ska vara en konkurrenskraftig livsmedelskedja där den totala livsmedelsproduktionen ökar, samtidigt som relevanta nationella miljömål nås, i syfte att skapa tillväxt och sysselsättning och bidra till hållbar utveckling i hela landet. Produktionsökningen, både konventionell och ekologisk, bör svara mot konsumenternas efterfrågan. En produktionsökning skulle kunna bidra till en ökad självförsörjningsgrad av livsmedel. Sårbarheten i livsmedelskedjan ska minska. LRF tycker målet är bra. Det bör omgående omsättas i samtliga berörda myndigheters instruktioner och regleringsbrev samt utgöra utgångspunkt för kommande regeringsförslag som berör jordbruket, trädgårdsnäringen och livsmedelsproduktionen. LRF ser balansen mellan konkurrenskraftig produktion och relevanta miljömål som särskilt viktig och vill framhålla betydelsen av att vi inte exporterar miljöpåverkan av vår konsumtion. Regler och villkor (avsnitt 5.6.1) Propositionen: Målet för det strategiska området Regler och villkor ska vara att utformningen av regler och villkor ska stödja målet om en konkurrenskraftig och hållbar livsmedelskedja där produktionen ökar. Detta genom ändamålsenliga skatter och avgifter, regelförenklingar, administrativa lättnader och andra åtgärder för att stärka konkurrenskraften och lönsamheten.

2 2 Formuleringen är bra. En lönsam svensk livsmedelsproduktion som växer förutsätter konkurrenskraftiga och ändamålsenliga skatter, avgifter och regelverk. LRF är berett att konstruktivt diskutera bland annat utformningen av regelverk där konkurrenskraft balanseras visavi god djuromsorg och miljönytta utifrån konsumenternas efterfrågan, det vill säga i syfte att alla tre delar av begreppet hållbar utveckling får utrymme. Mervärden i den svenska produktionen bör i första hand styras av marknadens efterfrågan och betalningsvilja. Konsument och marknad (avsnitt 5.6.2) Propositionen: Målet för det strategiska området Konsument och marknad ska vara att konsumenterna ska ha ett högt förtroende för livsmedlen och kunna göra medvetna och hållbara val, exempelvis av närproducerat och ekologiskt. Marknaden för livsmedel ska kännetecknas av en väl fungerande konkurrens. Den svenska livsmedelsexporten ska ges förutsättningar att öka för att möta efterfrågan på relevanta marknader. LRF håller med. Konsumtionen ska styra produktionen. Det är viktigt att konsumenterna har förtroende för den svenska produktionen och betalar för vad de vill ha. Samtidigt behöver konstateras att konsumenterna är en heterogen grupp och sätter värde på olika saker. En väl fungerande konkurrens innebär möjlighet för livsmedelsföretag att nischa sig inom olika områden som konsumenten efterfrågar och det är viktigt att lagstiftaren inte begränsar vad som är relevanta marknader. Hur ska exempelvis den svenska bonden få möjligheter att möta den efterfrågan som idag tillgodoses via importerade produkter vilka inte följer svenska regelverk? Är det rimligt att svenska bönder kan matcha denna importkonkurrens? Frågan sammanhänger bland annat med synen på regelverk i föregående avsnitt. Kunskap och innovation (avsnitt 5.6.3) Propositionen: Målet för det strategiska området kunskap och innovation ska vara att stödja kunskaps- och innovationssystemet för att bidra till ökad produktivitet och innovation i livsmedelskedjan samt hållbar produktion och konsumtion av livsmedel. Förslag i avsnitt 7-9 LRF instämmer och har mer synpunkter under aktuellt avsnitt nedan. LRF tycker det är bra att Konkurrenskraftsutredningens genomarbetade förslag används som utgångspunkt för regeringens förslag i propositionen. Dock har viktiga förslag i utredningen tonats ned av regeringen, vilket LRF beklagar. Generellt sett behövs mer av ska-inriktade åtgärder istället för bör-inriktade i det fortsatta arbetet. Regler och villkor (avsnitt 7) 1. Propositionen: Regler och andra styrmedel som berör livsmedelskedjans företag bör utformas så att de stödjer ökad produktivitet och konkurrenskraft i livsmedelskedjan. Arbetet med att förenkla för företagen bör fortsätta att ges hög prioritet.

3 3 o LRF tycker denna skrivning utgör ett välkommet första steg. Dock hade skatter och avgifter behövt nämnas mer direkt, dvs på samma sätt som i ovanstående målformulering för området (avsnitt 5.6.1). Ändamålsenliga skatter och avgifter i livsmedelsstrategins anda innebär rimligtvis ett stopp för höjda pålagor och i stället en anpassning i förhållande till våra konkurrentländer. Minskad regelbörda och ökad flexibilitet i företagandet ska uppnås via mer målstyrda regelverk med färre detaljregler. 2. Propositionen: Det bör utredas hur berörda myndigheter i ökad utsträckning kan beakta stärkt konkurrenskraft för företagen i sitt arbete. Arbetet för att tillhandahålla service och lättillgänglig information om de regler och villkor som rör företagande bör fortsätta att utvecklas. o Enligt LRFs mening behöver denna fråga inte utredas ytterligare. Det övergripande målet för livsmedelsstrategin, kring vilket det finns en bred politisk samsyn, bör omgående leda till justeringar i samtliga berörda myndigheters instruktioner och regleringsbrev. 3. Propositionen: Strukturomvandling i jordbruks- och trädgårdsnäringen bör underlättas och företagen bör ges möjlighet att bedriva verksamheten i effektiva företagsformer oavsett storlek. Jordförvärvslagstiftningen bör ses över. o LRF anser inte att en utredning av jordförvärvslagen är en prioriterad fråga, utan andra åtgärder som gynnar lönsamheten i företagen och underlättar ägar- och generationsskiften bör gå före. LRF ser att en mångfald i ägandet och en stark koppling mellan ägandet och brukandet har visat sig framgångsrikt. Det har skapat förutsättningar för en levande landsbygd, långsiktighet och ansvarstagande i brukandet av jorden och skogen. Långsiktigt hållbara företag på landsbygden skapas genom ökad lönsamhet, innovation och tillgång till kapital. 4. Propositionen: Det bör finnas behov av ett fortsatt utvecklingsarbete och samordning av den offentliga kontrollen av företag i livsmedelskedjan. Den offentliga kontrollen bör vara likvärdig i hela landet och präglas av hög kompetens. Kontrollen bör, så långt som möjligt, vara samordnad och innebära en så liten störning i den ordinarie verksamheten för företagaren som möjligt. En god kunskapsnivå och ett gott informationsutbyte bör främjas för att skapa ett förtroendefullt klimat mellan kontrollmyndigheter och dem som är föremål för kontrollen. o LRF tycker dessa utgångspunkter är bra. Vi ser ett stort behov av att regelverken görs mer målstyrda och mindre detaljstyrda samtidigt som rättssäkerheten måste garanteras. Med ökad målstyrning ges företagaren ett större utrymme att uppnå syftet med regelverket. Följaktligen ställs också större krav på kontrollanter att bedöma huruvida företagaren uppnår målen med regelverken, exempelvis via mer av helhetsbedömningar och med utgångspunkt i företagens kvalitetsarbete. En sådan förändring av regelverken skulle enligt LRFs bedömning påverka företagarnas uppfattning om den administrativa regelbördan positivt samt stimulera till utveckling och förbättringar. Bemötandet har en stor betydelse för kontrollernas mottagande och effekt, varför det är något som alla myndigheter och all myndighetspersonal bör arbeta extra mycket med.

4 4 5. Propositionen: Sveriges förutsättningar i form av naturgivna resurser innebär goda möjligheter för en hållbar livsmedelsproduktion som både kan möta den globala efterfrågan på livsmedel och bidra till att möta klimat- och miljöutmaningar. Det bör tas ett samlat och systematiskt grepp för att Sverige ska kunna leva upp till FN:s globala hållbarhetsmål om att till 2030 halvera det globala matsvinnet per person. o LRF ser denna punkt som en komplettering till den övergripande målsättningen för den svenska livsmedelsproduktionen. Inte bara kopplat till frågan om matsvinn utan även vårt ansvar att inte exportera miljöpåverkan av vår egen livsmedelskonsumtion. Idag sker ca 70 procent av klimatpåverkan i utlandet från den mat vi äter. Endast genom konkurrenskraftiga företag i Sverige kan vi ta fullt ansvar för vår egen miljöpåverkan. 6. Propositionen: Ökad livsmedelsproduktion i Sverige, inklusive den ekologiska produktionen, förutsätter att företagen har tillgång till produktiva mark- och vattenresurser. I den fysiska planeringen behöver hänsyn tas till jordbruksproduktionen jämte andra samhällsintressen. Jordbruksmarkens bördighet bör behållas och utvecklas. Kompetensen kring markavvattning och hanteringen av vatten i ett landskapsperspektiv bör stärkas. o LRF ser positivt på ett synsätt som innebär att resursen jordbruksmark värnas på ett bättre sätt vid olika typer av samhällsplanering (bostäder, infrastruktur m m). Skyddet för åkermark vid exploatering måste stärkas. Det är även mycket positivt att ett samlat grepp tas kring markavvattningsfrågan som är avgörande för markens långsiktiga produktionsförmåga. 7. Propositionen: Den positiva utvecklingen för den svenska vegetabilieproduktionen bör fortsätta. Det ligger i linje med en ökad hållbar livsmedelskonsumtion. o LRF delar denna uppfattning. Dock vill vi gärna peka på att även den svenska animalieproduktionen kan svara upp mot en hållbar livsmedelskonsumtion. 8. Propositionen: En långsiktigt hållbar och konkurrenskraftig jordbruks- och trädgårdsproduktion i hela Sverige förutsätter tillgång till lämpliga växtsorter i hela landet. Nya tekniska metoder och innovationer bör utnyttjas för att säkerställa tillgång till lokala och regionala sorter samt för att bidra till största möjliga utnyttjande av produktionsresurser och till jordbrukets anpassning till ett förändrat klimat. o LRF vill understryka vikten av en växtförädling för svenska odlingsförhållanden. En resursförstärkning på detta område inom forskning och innovation från statligt håll behövs som en viktig signal till de kommersiella aktörerna. 9. Propositionen: Ett hållbart växtskyddsarbete är en förutsättning för att svensk växtodling ska hävda sig i den internationella konkurrensen. Effektiva och hållbara förebyggande åtgärder och bekämpningsåtgärder krävs såväl avseende etablerade som nya växtskadegörare. Det bör finnas god tillgång till växtskyddsmedel som effektivt kan hantera de växtskadegörare som inverkar på odlingen och minimerar riskerna och konsekvenserna för människors hälsa och miljö. Detta gäller såväl kemiska växtskyddsmedel som biologiska växtskyddsmedel och andra alternativa metoder. Godkännandeprocessen av växtskyddsmedel ska vara effektiv. o LRF tycker att denna skrivning innebär en positiv positionsförflyttning för det svenska synsättet kopplat till växtskydd. LRF vill dock betona att Sverige i godkännandeprocessen betydligt bättre ska nyttja motsvarande arbete i andra

5 5 EU-länder. Preparat som godkänts i andra EU-länder ska alltså kunna godkännas i Sverige. På EU-nivå bör Sverige verka för en ändring av nuvarande indelning i växtzoner. 10. Propositionen: Lönsamheten i animalieproduktionen behöver höjas bl a genom ökad produktivitet för att möjliggöra ökad produktion. En ökad nationell animalieproduktion kan skapa förutsättningar för en ökad andel konsumtion av svenskt kött. Samtidigt ska Sverige fortsatt ha höga ambitioner när det gäller djurvälfärd och djurhälsa. Sverige bör fortsätta arbetet för att höja djurskyddsnivån i EU. Arbetet med att utveckla regelverket om djurhållning bör fortsätta. Arbetet med att minska animalieproduktionens klimat- och miljöbelastning bör stärkas. Ett vetenskapligt råd för djurskyddsfrågor bör inrättas. o Sveriges bönder har en hög ambition vad gäller djurvälfärd och djurhälsa och tar ett stort ansvar för dessa frågor. LRF konstaterar att marknadskrafterna idag driver utvecklingen fortare och bättre än vad politiken kan vad gäller miljö och djuromsorg. Enligt enkla ekonomiska samband ger detta utrymme för en betalning till producenten för det mervärde som skapas på gården. Därför menar LRF att det ligger en logik i att utveckla de politiska regelverken genom att ge dem, som LRF förespråkar, en ökad målstyrning med färre detaljregler. En sådan modell där branschen tar ökat ansvar för konsumentkrav ger ökad konkurrenskraft och bättre marknadsanpassning. Kompletterande system med djurvälfärdsersättningar är naturligtvis också ett alternativ i vissa lägen. LRF håller med regeringen om att djurskyddsarbetet på EU-nivå bör prioriteras eftersom det ger betydligt högre total djurvälfärd jämfört med fortsatt prioritering av de svenska detaljregelverken. För att Sverige framgångsrikt och trovärdigt ska kunna påverka andra länder rörande förbättrad djuromsorg behövs en utveckling där svensk produktion är ekonomiskt hållbar och växande. Beträffande förslaget om ett vetenskapligt råd menar LRF att dess syfte, uppdrag och sammansättning behöver övervägas särskilt. 11. Propositionen: Marina livsmedel och resurser har förutsättningar att möta en ökad efterfrågan. Vattenområdet för hållbart vattenbruk, t ex fisk-, skaldjurs-, ostron- och musselodlingar, bör tillgängliggöras för att stärka det svenska vattenbruket. o LRF har inget att invända mot detta. 12. Propositionen: Produktionen av vilt och renkött kan bidra till tillväxt i livsmedelskedjan. Möjligheten till avsättning bör underlättas. o LRF ser gärna ett breddat utbud från dessa områden. Vi vill även peka på kopplingen till en fungerande viltförvaltning. Särskilt gäller det vildsvin. För att öka avskjutningen måste jägare tillåtas att sälja trikintestat vildsvinskött till konsument och restaurang. Det är tillåtet i Tyskland men inte i Sverige. Konsument och marknad (avsnitt 8) 1. Propositionen: Konsumenterna bör, oavsett socioekonomisk tillhörighet, ha möjligheter att göra informerade och medvetna val av livsmedel. Berörda myndigheter fortsätter att ha en viktig roll att sammanställa och sprida information om säkra livsmedel, bra matvanor och hållbar livsmedelsproduktion. Frivillig information är värdefull för att möta konsumenternas behov och efterfrågan.

6 6 o Myndigheternas informationsplikt underlättas om deras grundläggande uppdrag kompletteras med att de skall verka för en ökad svensk livsmedelsproduktion. Det är också viktigt att information som lämnas gällande vad som utgör en hållbar kost tar avstamp i forskning på både hälso- och miljöområdet. När det gäller frivilliga märkningssystem har LRF tillsammans med Svensk Dagligvaruhandel och Livsmedelsföretagen tagit fram märket Från Sverige. 2. Propositionen: Den offentliga upphandlingen av livsmedel och måltidstjänster bör användas för att bättre styra mot och motsvara samhällets ambitioner och lagar inom djurskydd och miljö. Upphandlande myndigheters och upphandlande enheters kompetens om offentlig upphandling av livsmedel och måltidstjänster bör stärkas. Små och medelstora leverantörer bör ges bättre möjligheter att delta som anbudsgivare vid offentlig upphandling av livsmedel och måltidstjänster. Målsättningen är att mer ska upphandlas ekologiskt och att miljöanpassad upphandling med ett livscykelkostnadsperspektiv bör öka. Offentlig sektor ska verka för att kunskapsnivån, såväl generellt som hos barn och unga, vad gäller livsmedelsproduktion, mat och måltider höjs, gärna i samarbete med lokala livsmedelsaktörer. o LRF menar att arbetet på detta område går åt rätt håll och välkomnar de beslut som riksdagen nyligen tagit kring offentlig upphandling. I texten ovan skulle dock LRF föredra rörande målsättning för den offentliga upphandlingen av mat att Målsättningen är att upphandlingen av svensk konventionell och ekologisk produktion med ett livscykelkostnadsperspektiv ska öka. 3. Propositionen: Väl fungerande konkurrens är en förutsättning för lönsamhet och tillväxt i livsmedelskedjan. Konkurrensverket bör analysera konkurrenssituationen och marknadens funktionssätt för livsmedelsproduktion och livsmedelshandel. o Det är bra att Konkurrensverkets uppdrag uppmärksammas och att det avser alla led i livsmedelskedjan. Med hänsyn till pågående diskussioner inom EU om konkurrensen i livsmedelskedjan ser LRF att ytterligare åtgärder kan behöva vidtas. 4. Propositionen: En konkurrenskraftig livsmedelsindustri är viktig för en hållbar tillväxt och sysselsättning i hela landet. o LRF instämmer, en konkurrenskraftig och innovativ industri är en framgångsfaktor. Liksom jordbruket är industrin beroende av rimliga konkurrensvillkor gentemot omvärlden. 5. Propositionen: Ökad export och fler exporterande företag kan stärka tillväxten i den svenska livsmedelskedjan. Exportfrämjande insatser bör fortsätta att utvecklas. o Ökad export är en nödvändighet om den svenska produktionen ska öka. Det behövs ett bra samspel mellan exempelvis politiken, myndigheter och industri för att öppna nya marknader. LRF ser positivt på det pågående arbetet kring Kinamarknaden exempelvis. 6. Propositionen: Det finns en potential i att möta efterfrågan på upplevelser kring mat och dryck som en integrerad del av besöksnäringen. o LRF instämmer.

7 7 7. Propositionen: Produktionen, konsumtionen och exporten av ekologiska produkter bör öka. o Ja liksom av andra svenska produkter som konsumenterna efterfrågar. Kunskap och innovation (avsnitt 9) 1. Propositionen: Det finns behov av ökad samordning inom kunskaps- och innovationssystemet för livsmededelskedjan. Livsmedelskedjans aktörer behöver ta aktivt ansvar för att formulera sina behov inom kunskaps- och innovationssystemet. o LRF instämmer. Alla parter behöver samverka på detta område. Genom att samla hela livsmedelskedjan kan vi få bättre beställningar, utifrån hela branschens behov. Lika viktigt som att branschen samlas, är att utförare som till exempel RISE lyfter dessa frågor och arbetar utifrån de behoven. 2. Propositionen: Den behovsmotiverade forskningen inom livsmedelskedjan är en viktig del av livsmedelsstrategin. o LRF instämmer. Regeringen bör signalera detta via regleringsbrev m m. Med en sådan inriktning bör även det stora behovet av tillämpad forskning bättre tillgodoses. 3. Propositionen: Innovationssystemet bör bättre stödja livsmedelskedjans behov av spridning och kommersialisering av forskningsresultat och ny kunskap samt tillväxt i nya kunskapsintensiva aktörer. o Ja, LRF bedömer att RISE, SLU m fl aktörer har nyckelpositioner i det sammanhanget. Premiering av forskare som verkar för kommersialisering bör ske i ökad grad. 4. Propositionen: Rådgivning och kompetensutveckling behöver utvecklas i takt med behoven i företagen för att stärka företagens konkurrenskraft och bidra till en långsiktigt hållbar produktion. Insatserna för rådgivning och kompetensutveckling är viktiga för att stärka livsmedelssektorns konkurrenskraft. o En god samsyn kring livsmedelsstrategins mål om att öka den inhemska produktionen bör underlätta detta viktiga arbete. 5. Relevanta utbildningssamordnare bör även fortsättningsvis följa utvecklingen i livsmedelssektorn och eftersträva att möta de kompetensbehov som finns inom området. o Med stöd av inriktningen i livsmedelsstrategin bör förutsättningarna för detta arbete underlättas. Kostsamma utbildningar såsom gymnasieskolans naturbruksprogram kan stundom behöva riktad finansiellt stöd för att kunna erbjuda bland annat moderna maskinparker och djurstallar, för att eleverna ska kunna tillgodogöra sig relevanta kompetenser.