BILAGA. till. kommissionens förordning (EU) /
|
|
- Ingeborg Abrahamsson
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den C(2017) 7937 final ANNEX 6 BILAGA till kommissionens förordning (EU) / om genomförande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 595/2009 vad gäller bestämning av tunga fordons koldioxidutsläpp och bränsleförbrukning och om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/46/EG och kommissionens förordning (EU) nr 582/2011 SV SV
2 BILAGA VI KONTROLL AV UPPGIFTER OM TRANSMISSION, MOMENTOMVANDLARE, ANDRA MOMENTÖVERFÖRANDE KOMPONENTER OCH KOMPLETTERANDE KRAFTÖVERFÖRINGSKOMPONENTER 1. Inledning I denna bilaga beskrivs bestämmelser för certifiering rörande vridmomentförluster i transmissioner, momentomvandlare, andra momentöverförande komponenter samt kompletterande kraftöverföringskomponenter i tunga fordon. Dessutom definieras beräkningsmetoder för standardiserade vridmomentförluster. Momentomvandlare, andra momentöverförande komponenter och kompletterande kraftöverföringskomponenter får provas i kombination med en transmission eller som separata enheter. Om komponenterna provas separat ska bestämmelserna i avsnitten 4, 5 och 6 tillämpas. Vridmomentförluster som beror på framdrivningsmekanismer mellan transmissionen och de komponenterna får försummas. 2. Definitioner I denna bilaga gäller följande definitioner: 1. fördelarlåda: anordning som delar upp ett fordons motoreffekt och fördelar den mellan främre och bakre drivaxlar. Den är monterad bakom transmissionen och både de främre och bakre drivaxlarna är anslutna till den. Den omfattar antingen en uppsättning kugghjul eller ett system med kedjedrev där effekten fördelas från transmissionen till axlarna. Fördelarlådan har normalt förmågan att ställa om mellan standardläge (fram- eller bakhjulsdrift), högväxelläge (fram- och bakhjulsdrift), lågväxelläge och neutralläge. 2. utväxlingsförhållande: utväxlingsförhållande för framåtväxlarna mellan varvtalet på inaxeln (i riktning mot motorn) och varvtalet på utaxeln (i riktning mot de drivna hjulen) utan glidning (i = n in /n out ); 3. växeltäckning: förhållandet mellan det största och minsta utväxlingsförhållandet framåt i en transmission: tot = i max /i min. 4. sammansatt transmission: en transmission med ett stort antal framåtväxlar och/eller stor växeltäckning, bestående av deltransmissioner som kombineras för användning av flera effektöverförande delar i flera framåtväxlar. 5. huvudsektion: den deltransmission som har störst antal framåtväxlar i en sammansatt transmission. 6. delsektion: deltransmission, normalt serieansluten till huvudsektionen i en sammansatt transmission. En delsektion har vanligen två växlingsbara framåtväxlar. Den kompletta transmissionens lägre framåtväxlar läggs i med hjälp av lågväxeln. De högre växlarna läggs i med hjälp av högväxeln. 7. splitter: konstruktion som delar huvudsektionsväxlarna i (normalt) två varianter, låg- och högdelväxelläge, vars utväxlingsförhållanden är näraliggande i förhållande till transmissionens växeltäckning. En splitter kan vara en separat deltransmission, en tilläggsanordning, inbyggd i huvudsektionen eller en kombination av detta. 8. kuggkoppling: koppling där vridmomentet överförs främst genom normalkrafter mellan i varandra passande kuggar. En kuggkoppling kan vara i eller ur. Den SV 96 SV
3 används enbart under belastningsfria förhållanden (t.ex. vid växling med manuell växellåda). 9. vinkelväxel: anordning som överför rotationseffekt mellan icke-parallella axlar, ofta använd med en tvärställd motor och längsgående kraftöverföring till den drivna axeln. 10. friktionskoppling: koppling för överföring av drivande vridmoment, där vridmomentet fortvarigt överförs genom friktionskrafter. En friktionskoppling kan överföra vridmoment under glidning, och kan därför (men måste inte) användas vid start och vid powershift (effektöverföringen upprätthålls under växling). 11. synkroniserare: typ av kuggkoppling där en friktionsanordning används för att utjämna varvtalen i de roterande delar som ska kopplas samman. 12. växelgreppsverkningsgrad: förhållande mellan uteffekt och ineffekt vid överföring i en framåtväxel med växelgrepp i relativ rörelse. 13. krypväxel: låg framåtväxel (med ett varvtalsminskningsförhållande större än för andra växlar) som är konstruerad för att användas sällan, t.ex. vid manövrering i låg hastighet eller vid enstaka starter i uppförsbacke. 14. kraftuttag: anordning på en transmission eller en motor till vilken en hjälpanordning, t.ex. en hydraulpump, kan anslutas. 15. kraftuttagsmekanism: anordning i en transmission som gör det möjligt att installera ett kraftuttag. 16. låsningskoppling: friktionskoppling i en hydrodynamisk momentomvandlare. Den kan sammankoppla den in- och utgående sidan och därigenom eliminera glidning. 17. startkoppling: koppling som anpassar varvtalet mellan motorn och de drivna hjulen när fordonet startar. Startkopplingen är vanligen belägen mellan motorn och transmissionen. 18. synkron manuell transmission (SMT): manuellt manövrerad transmission med två eller fler valbara varvtalsförhållanden som fås med hjälp av synkroniserare. Förhållandena växlas normalt under en tillfällig frånkoppling av transmissionen från motorn med hjälp av en koppling (normalt fordonets startkoppling). 19. automatisk manuell transmission eller automatiskt mekaniskt ikopplad transmission (AMT): automatväxlad transmission med två eller fler valbara varvtalsförhållanden som fås med hjälp av kuggkopplingar (synkroniserade eller inte). Förhållandena växlas under en tillfällig frånkoppling av transmissionen från motorn. Förhållandena växlas av ett elektroniskt styrt system som hanterar tidpunkten för växlingen, driften av kopplingen mellan motorn och växellådan samt motorns varvtal och vridmoment. Systemet väljer och kopplar i den lämpligaste framåtväxeln automatiskt, men kan åsidosättas av föraren genom manuell växling. 20. transmission med dubbel koppling (DCT): automatväxlad transmission med två friktionskopplingar och flera valbara varvtalsförhållanden som fås med hjälp av kuggkopplingar. Förhållandena växlas av ett elektroniskt styrt system som hanterar tidpunkten för växlingen, driften av kopplingarna samt motorns varvtal och vridmoment. Systemet väljer den lämpligaste växeln automatiskt, men kan åsidosättas av föraren genom manuell växling. 21. retarder: en hjälpbromsanordning i ett fordons kraftöverföring. Avsedd för fortvarig bromsning. SV 97 SV
4 22. fall S: serieanslutning mellan momentomvandlare och transmissionens anslutande mekaniska delar. 23. fall P: parallell anslutning mellan momentomvandlare och transmissionens anslutande mekaniska delar (t.ex. i en installation med en splitter). 24. automatisk powershifttransmission (APT): automatiskt växlande transmission med fler än två friktionskopplingar och flera valbara varvtalsförhållanden som fås med hjälp av dessa friktionskopplingar. Förhållandena växlas av ett elektroniskt styrt system som hanterar tidpunkten för växlingen, driften av kopplingarna samt motorns varvtal och vridmoment. Systemet väljer den lämpligaste växeln automatiskt, men kan åsidosättas av föraren genom manuell växling. Växlingen äger normalt rum utan att effektöverföringen avbryts (friktionskoppling till friktionskoppling). 25. oljekonditioneringssystem: externt system som konditionerar transmissionsoljan vid provning. Systemet cirkulerar olja till och från transmissionen. Därigenom filtreras och/eller temperaturkonditioneras oljan. 26. smart smörjningssystem: ett system som påverkar transmissionens belastningsoberoende förluster (även kallade rotationsförluster eller motståndsförluster), beroende på ingående vridmoment och/eller effektflöde genom transmissionen. Exempel är styrda hydrauliska tryckpumpar för bromsar och kopplingar i en APT, styrd variabel oljenivå i transmissionen eller styrt variabelt oljeflöde eller oljetryck för smörjning och kylning i transmissionen. Smart smörjning kan också omfatta styrning av transmissionens oljetemperatur, men smarta smörjningssystem som är konstruerade enbart för temperaturstyrning beaktas inte här eftersom transmissionsprovningsförfarandet har fasta provningstemperaturer. 27. elektrisk hjälputrustning för transmissionen: elektrisk hjälputrustning som används för transmissionens funktion under fortvarig drift. Ett typiskt exempel är en elektrisk kyl- och smörjpump (men inte elektriska växlingsaktuatorer eller elektroniska styrsystem med elektriska magnetventiler, eftersom de har låg energiförbrukning särskilt under fortvarig drift). 28. oljetypens viskositetskvalitet: viskositetskvalitet enligt definitionen i SAE J fabrikspåfylld olja: olja av den viskositetskvalitet som används vid oljepåfyllning i fabriken och som är avsedd att stanna i transmissioner, momentomvandlare, andra momentöverförande komponenter och kompletterande kraftöverföringskomponenter tills första service. 30. växlingsschema: placeringen av axlar, kugghjul och kopplingar i en transmission. 31. effektflöde: överföringsvägen för effekt från ingång till utgång i transmissionen via axlar, kugghjul och kopplingar. 3. Provningsförfarande för transmissioner För provning av förlusterna i en transmission ska ett vridmomentförlustdiagram för varje enskild transmissionstyp mätas. Transmissioner får ordnas i familjer med liknande eller likadana egenskaper i fråga om koldioxid i enlighet med tillägg 6 till denna bilaga. Vid bestämningen av vridmomentförlust i en transmission ska den som ansöker om certifiering tillämpa en av följande metoder för varje framåtväxel (krypväxlar undantagna). SV 98 SV
5 (1) Alternativ 1: Mätning av vridmomentoberoende förluster, beräkning av vridmomentberoende förluster. (2) Alternativ 2: Mätning av vridmomentoberoende förluster, mätning av vridmomentförluster vid maximalt moment och interpolation av vridmomentberoende förluster enligt en linjär modell. (3) Alternativ 3: Mätning av total vridmomentförlust. 3.1 Alternativ 1: Mätning av vridmomentoberoende förluster, beräkning av vridmomentberoende förluster. Vridmomentförlusten, T l, in, vid transmissionens inaxel beräknas på följande sätt: T l,in (n in, T in, gear) = T l,in,min _loss + f T T in + f loss_corr T in + T l,in,min_el + f el_corr T in Korrektionsfaktorn för vridmomentberoende hydrauliska vridmomentförluster beräknas på följande sätt: f loss_corr = (T l,in,max_loss T l,in,min_loss ) T max,in Korrektionsfaktorn för vridmomentberoende elektriska vridmomentförluster beräknas på följande sätt: f el_corr = (T l,in,max_el T l,in,min_el ) T max,in Vridmomentförlusten vid transmissionens inaxel på grund av energiförbrukningen i transmissionens elektriska hjälputrustning beräknas på följande sätt: där T l,in,el = P el (0.7 n in 2π 60 ) T l,in = vridmomentförlust hänförlig till inaxeln [Nm] T l,in,min_loss = T l,in,max_loss = vridmomentoberoende vridmomentförlust vid minsta hydrauliska förlustnivån (minsta tryck i ledningen, minsta flöde av kylmedel/smörjmedel osv.), mätt med fritt roterande utaxel vid provning utan belastning [Nm] vridmomentoberoende vridmomentförlust vid största hydrauliska förlustnivån (största tryck i ledningen, största flöde av kylmedel/smörjmedel osv.), mätt med fritt roterande utaxel vid provning utan belastning [Nm] f loss_corr = förlustkorrektion för den hydrauliska förlustnivån beroende på invridmoment [-] n in = varvtal för transmissionens inaxel (nedströms en eventuell momentomvandlare) [min -1 ] f T = vridmomentförlustkoefficient = 1-η T T in = vridmoment vid inaxeln [Nm] η T = vridmomentberoende verkningsgrad (ska beräknas); för en direkt växel f T = 0,007 (η T =0,993) [-] SV 99 SV
6 f el_corr = förlustkorrektion för den elektriska förlustnivån beroende på invridmoment [-] T l,in, el = ytterligare vridmomentförlust på inaxeln på grund av elförbrukande anordningar [Nm] T l,in,min_el = ytterligare vridmomentförlust på inaxeln på grund av elförbrukande anordningar motsvarande minsta elektriska effekt [Nm] T l,in,max_el = ytterligare vridmomentförlust på inaxeln på grund av elförbrukande anordningar motsvarande största elektriska effekt [Nm] P el = förbrukning av elektrisk effekt av elförbrukande anordningar i transmissionen under provning av transmissionsförluster [W] T max,in = största tillåtna ingående vridmoment för samtliga framåtväxlar i transmissionen [Nm] Ett transmissionssystems vridmomentberoende vridmomentförluster ska bestämmas enligt följande: Om det finns flera parallella och nominellt lika effektflöden, t.ex. dubbla mellantransmissioner eller flera planethjul i en planetväxel, kan de betraktas som ett effektflöde för detta avsnitts vidkommande För varje indirekt växel g i vanliga transmissioner som inte har uppdelat effektflöde och inte är planetväxlar, ska följande steg utföras: För varje aktivt växelgrepp ska den vridmomentberoende verkningsgraden sättas till konstanta värden av m: extern externa växelgrepp: η m = 0,986 extern interna växelgrepp: η m = 0,993 växelgrepp i vinkelväxlar: η m = 0,97 (Förluster i vinkelväxlar kan alternativt bestämmas genom separat provning enligt punkt 6 i denna bilaga) Produkten av dessa vridmomentberoende verkningsgrader i de aktiva växelgreppen ska multipliceras med en vridmomentberoende lagerverkningsgrad b = 99,5% Den totala vridmomentberoende verkningsgraden för växel g beräknas enligt: Tg = b m,1 m,2 [ ] m,n Den totala vridmomentberoende förlustkoefficienten för växel g beräknas enligt: f Tg = 1 Tg Den totala vridmomentberoende förlusten på inaxeln för växel g beräknas enligt: T l,intg = f Tg T in När det gäller specialfallet med en transmission bestående av en huvudsektion av mellantransmissionstyp serieansluten till en planetväxel, får den vridmomentberoende verkningsgraden hos planetväxelsektionen i lågväxelläge (med en icke-roterande ytterring och planetbäraren ansluten till utaxeln) som alternativ till förfarandet enligt punkt beräknas enligt: SV 100 SV
7 där η m,ring = vridmomentberoende verkningsgrad hos växelgreppet mellan ring och planet = 99,3 % [-] η m,sun = vridmomentberoende verkningsgrad hos växelgreppet mellan solhjul och planet = 98,6 % [-] z sun = antal kuggar i solhjulet i växelsektionen [-] z ring = antal kuggar i ytterringen i växelsektionen [-] Planetväxelsektionen ska betraktas som ett kompletterande växelgrepp inom huvudsektionen med mellantransmission, och dess vridmomentberoende verkningsgrad lowrange ska inkluderas i bestämningen av totala vridmomentberoende verkningsgrader Tg för lågväxlarna i beräkningen i punkt För alla andra transmissionstyper med mer komplexa uppdelade effektflöden och/eller planetväxlar (t.ex. en konventionell automatisk planettransmission) ska följande förenklade metod användas för att bestämma den vridmomentberoende verkningsgraden. Metoden omfattar transmissionssystem bestående av vanliga växeluppsättningar som inte är planetväxlar och/eller planetväxlar av ring-planet-soltypen. Som alternativ får den vridmomentberoende verkningsgraden beräknas enligt VDI-föreskrifter nr I bägge beräkningarna ska samma värden för verkningsgrad vid konstanta växelgrepp enligt punkt användas. I detta fall ska för varje indirekt växel g följande steg utföras: Under antagande om ett invarvtal på 1 rad/s och ett invridmoment på 1 Nm upprättas en tabell över värden på varvtal (N i ) och vridmoment (T i ) för alla kugghjul med en fast rotationsaxel (solhjul, ytterringar och vanliga kugghjul) och planetbärare. Värdena på varvtal och vridmoment ska följa högerhandsregeln, med motorns rotationsriktning som positiv För varje planetväxeluppsättning ska de relativa varvtalet mellan sol och bärare och ring och bärare beräknas enligt: där lowrange 1 m, ring * m, sun 1 ring N sun carrier = N sun N carrier N ring carrier = N ring N carrier N sun = solhjulets rotationshastighet [rad/s] N ring = ytterringens rotationshastighet [rad/s] N carrier = bärarens rotationshastighet [rad/s] z z sun z * z De förlustgenererande effekterna i växelgreppen beräknas enligt följande: ring sun För varje vanlig växeluppsättning som inte är en planetväxel beräknas effekten P enligt: SV 101 SV
8 där P = växelgreppets effekt [W] P 1 = N 1 T 1 P 2 = N 2 T 2 N = kugghjulets rotationshastighet [rad/s] T = kugghjulets vridmoment [Nm] För varje uppsättning planetväxlar beräknas den virtuella effekten i solhjulet P v,sun och ytterringen P v,ring enligt: där P v,sun = T sun (N sun N carrier ) = T sun N sun/carrier P v,ring = T ring (N ring N carrier ) = T ring N ring/carrier P v,sun = den virtuella effekten i solhjulet [W] P v,ring = den virtuella effekten i ytterringen [W] T sun = solhjulets vridmoment [Nm] T carrier = bärarens vridmoment [Nm] T ring = ytterringens vridmoment [Nm] En negativ virtuell effekt ska ange att effekt lämnar växeluppsättningen, medan en positiv virtuell effekt ska ange att effekt går in i växeluppsättningen. De förlustjusterade effekterna P adj i växelgreppen beräknas enligt följande: För varje vanlig växeluppsättning, som inte är en planetväxel, ska den negativa effekten multipliceras med tillämplig vridmomentberoende verkningsgrad m : där P adj = P i > 0 P i,adj = P i P i < 0 P i,adj = P i mi växelgreppets förlustjusterade effekter [W] m = vridmomentberoende verkningsgrad (för aktuellt växelgrepp, se punkt ) [-] För varje planetväxeluppsättning multipliceras den negativa virtuella effekten med de vridmomentberoende verkningsgraderna mellan sol och planet msun och ytterring och planet mring : där P v,i 0 P i,adj = P v,i P v,i < 0 P i,adj = P i msun mring msun = vridmomentberoende verkningsgrad mellan sol och planet [-] mring = vridmomentberoende verkningsgrad mellan ytterring och planet [-] Alla förlustjusterade effektvärden ska adderas till den vridmomentberoende växelgreppseffektförlusten P m,loss i transmissionssystemet med avseende på ineffekt: SV 102 SV
9 P m,loss = P i,adj där i = alla kugghjul med fast rotationsaxel [-] P m,loss = vridmomentberoende effektförlust i växelgreppet i transmissionssystemet [W] Den totala vridmomentberoende förlustkoefficienten för lager och den vridmomentberoende förlustkoefficienten för växelgreppet f T,gearmesh = P m,loss P m,loss = P in (1 Nm 1 rad s ) adderas så att transmissionssystemets sammanlagda vridmomentberoende förlustkoefficient f T erhålls: där f T = f T,gearmesh + f T,bear f T = total vridmomentberoende förlustkoefficient för transmissionssystemet [-] f T,bear = total vridmomentberoende förlustkoefficient för lagren [-] f T,gearmesh = total vridmomentberoende förlustkoefficient för växelgreppen [-] P in = fast ineffekt till transmissionen, P in = (1 Nm * 1 rad/s) [W] De vridmomentberoende förlusterna på inaxeln för en viss växel beräknas enligt: där T l,int = f T T in T l,int = vridmomentberoende förlust hänförlig till inaxeln [Nm] T in = vridmoment vid inaxeln [Nm] De vridmomentoberoende förlusterna ska mätas på följande sätt Allmänna krav Den transmission som används för mätningarna ska överensstämma med ritningar och specifikationer för serietillverkade transmissioner och ska vara ny. Det är tillåtet med ändringar av transmissionen för att uppfylla provningskraven i denna bilaga, t.ex. för montering av givare eller anpassning av ett externt oljekonditioneringssystem. Toleransgränserna i denna punkt avser mätvärden utan givarosäkerhet. Total provningstid per transmissionsexemplar och växel får inte överstiga 2,5 gånger den faktiska provningstiden per växel (för att möjliggöra omprovning av transmissionen om så krävs på grund av mätfel eller riggningsfel). Samma transmissionsexemplar får användas för högst 10 olika provningar, t.ex. för provning av transmissionsvridmomentförluster för varianter med och utan retarder (med olika temperaturkrav) eller olika oljor. Om samma transmissionsexemplar används för provningar för olika oljor ska den rekommenderade fabrikspåfyllda oljan provas först. SV 103 SV
10 Det är inte tillåtet att genomföra samma provning flera gånger för att välja en provserie med de lägsta resultaten. På godkännandemyndighetens begäran ska den som ansöker om certifiering specificera och styrka överensstämmelsen med kraven i denna bilaga Differentialmätningar För att subtrahera provningsriggens inflytande (t.ex. lager och kopplingar) från de uppmätta vridmomentförlusterna får differentialmätningar utföras för att bestämma dessa parasitmoment. Mätningarna ska utföras vid samma varvtalssteg och med samma lagertemperatur(er) i provningsriggen ±3 K som används för provningen. Vridmomentgivarens mätosäkerhet ska vara mindre än 0,3 Nm Inkörning På begäran av sökanden får transmissionen genomgå ett inkörningsförfarande. Följande bestämmelser gäller för inkörning Förfarandet får inte överstiga 30 timmar per växel och 100 timmar totalt Ingående vridmoment får inte överstiga 100 % av största tillåtna ingående vridmoment Största ingångsvarvtal får inte överstiga angivet största varvtal för transmissionen Inkörningens varvtals- och vridmomentprofil ska anges av tillverkaren Inkörningsförfarandet ska dokumenteras av tillverkaren med avseende på inkörningstid, varvtal, vridmoment och oljetemperatur och redovisas för godkännandemyndigheten Kraven på omgivningstemperatur ( ), mätnoggrannhet (3.1.4), provningsuppställning (3.1.8) och installationsvinkel ( ) ska inte tillämpas under inkörningen Förkonditionering Det är tillåtet med förkonditionering av transmissionen och provningsriggen för att uppnå korrekta och stabila temperaturer före inkörning och provning Förkonditioneringen ska utföras på den direkt drivande växeln utan att vridmoment påförs utaxeln. Om transmissionen inte är försedd med någon direkt drivande växel ska den växel som har en utväxling närmast 1:1 användas Största ingångsvarvtal får inte överstiga angivet största varvtal för transmissionen Största sammanlagda tid för förkonditionering får inte överstiga 50 timmar totalt för en transmission. Eftersom den fullständiga provningen av en transmission kan vara uppdelad i flera sekvenser (t.ex. att varje växel provas med en separat sekvens) får förkonditioneringen delas upp i flera sekvenser. Var och en av de enskilda förkonditioneringssekvenserna får inte överstiga 60 minuter Tiden för förkonditionering ska inte räknas in i tiden för inkörning eller provning Provningsförhållanden Omgivningstemperatur Omgivningstemperaturen under provningen ska ligga i intervallet 25 C ± 10 K. Omgivningstemperaturen ska mätas 1 m i sidled från transmissionen. Gränsen för omgivningstemperatur är inte tillämplig på inkörningen. SV 104 SV
11 Oljetemperatur Förutom för oljan är det inte tillåtet med extern uppvärmning. Under mätningen (utom stabilisering) gäller följande temperaturgränser: För SMT/AMT/DCT-transmissioner får oljetemperaturen vid avtappningspluggen inte överskrida 83 C vid mätning utan retarder och 87 C om en retarder är monterad på transmissionen. Om mätningar av en transmission utan retarder kombineras med separata mätningar av en retarder, ska den lägre temperaturgränsen tillämpas för att kompensera för retarderdrivmekanismen och den hastighetsökande växeln samt för kopplingen om retardern är urkopplingsbar. För momentomvandlande planettransmissioner och transmissioner med fler än två friktionskopplingar får oljetemperaturen vid avtappningspluggen inte överskrida 93 C utan retarder och 97 C med retarder. Vid tillämpning av ovannämnda höjda temperaturgränser för provning med retarder ska retardern vara inbyggd i transmissionen eller ha samma kylnings- eller oljesystem som transmissionen. Under inkörning ska samma krav på oljetemperatur som för vanlig provning gälla. Exceptionella toppvärden på oljetemperaturen på upp till 110 C är tillåtna med följande villkor: (1) under inkörningen upp till högst 10 % av inkörningstiden, (2) under stabiliseringstiden. Oljetemperaturen ska mätas vid avtappningspluggen eller i oljetråget Oljekvalitet Ny, rekommenderad förstapåfyllningsolja för den europeiska marknaden ska användas vid provningen. Samma olja får användas för inkörning och mätning av vridmoment Oljans viskositet Om flera oljor rekommenderas för den första påfyllningen, anses de vara likadana om oljornas kinematiska viskositet ligger inom 10 % från varandra vid samma temperatur (inom det angivna toleransintervallet för KV100). Alla oljor med lägre viskositet än den olja som används vid provningen ska anses ge lägre förluster i de provningar som utförs med detta alternativ. Alla kompletterande förstapåfyllningsoljor ska antingen ligga inom toleransintervallet på 10 % eller ha lägre viskositet än oljan i provningen för att omfattas av samma certifiering Oljenivå och konditionering Oljenivån ska uppfylla de nominella specifikationerna för transmissionen. Om ett externt oljekonditioneringssystem används ska oljan inuti transmissionen hållas vid den angivna volym som motsvarar den angivna oljenivån. För att säkerställa att det externa oljekonditioneringssystemet inte påverkar provningen ska en provpunkt mätas med konditioneringssystemet både på och av. Avvikelsen mellan de två mätningarna av vridmomentförlust (= invridmoment) får inte överstiga 5 %. Provpunkten ska vara följande: (1) växel = högsta indirekta växel (2) invarvtal = min -1, SV 105 SV
12 (3) temperaturer enligt punkt För transmissioner med hydraulisk tryckreglering eller ett smart smörjningssystem ska mätningen av vridmomentoberoende förluster utföras med två olika inställningar: först med transmissionssystemets tryck inställt till minst det minsta värdet för villkor med ilagd växel och sedan med största möjliga hydrauliska tryck (se punkt ) Installation Elmotorn och momentgivaren ansluts till transmissionens ingångssida. Utaxeln ska rotera fritt Transmissionen ska installeras med en lutningsvinkel för installation i fordonet enligt typgodkännanderitningen ± 1 eller 0 ± Den interna oljepumpen ska ingå i transmissionen Om oljekylare är valfri eller obligatorisk med transmissionen får oljekylaren uteslutas ur provningen eller så får en valfri oljekylare användas i provningen Transmissionen får provas med eller utan kraftuttagsmekanism och/eller kraftuttag. För bestämning av effektförluster i kraftuttag och/eller kraftuttagsmekanismer gäller värdena i bilaga VII. För dessa värden antas att transmissionen provas utan kraftuttagsmekanism och/eller kraftuttag Mätningar av transmissionen får utföras med eller utan en enkel torr koppling (med en eller två lameller) installerad. Kopplingar av alla andra typer ska vara installerade under provningen Den individuella inverkan av parasitbelastningar ska beräknas för varje enskild provningsrigg och momentgivare enligt punkt Mätutrustning Kalibreringsaboratoriets faciliteter ska uppfylla kraven i ISO/TS 16949, ISO 9000-serien eller ISO/IEC All referensmätutrustning i laboratoriet som används för kalibrering och/eller verifiering ska vara spårbar till nationella eller internationella standarder Vridmoment Varvtal Momentgivarens mätosäkerhet ska vara mindre än 0,3 Nm. Momentgivare med högre mätosäkerhet får användas om den del av osäkerheten som överskrider 0,3 Nm kan beräknas och adderas till den uppmätta momentförlusten enligt punkt Mätosäkerhet Varvtalsgivarnas osäkerhet får inte överskrida ± 1 min Temperatur Tryck Temperaturgivarnas osäkerhet vid mätning av omgivningstemperatur får inte överskrida ± 1,5 K. Temperaturgivarnas osäkerhet vid mätning av oljetemperatur får inte överskrida ± 1,5 K. Tryckgivarnas osäkerhet får inte överskrida 1 % av största uppmätta tryck Elektrisk spänning SV 106 SV
13 Voltmeterns osäkerhet får inte överskrida 1 % av största uppmätta spänning Elektrisk ström Ammeterns osäkerhet får inte överskrida 1 % av största uppmätta spänning Registrering av mätsignaler och mätdata Minst följande signaler ska registreras under mätningen: (1) Invridmoment [Nm] (2) Varvtal in [min -1 ] (3) Omgivningstemperatur [ C] (4) Oljetemperatur [ C] Om transmissionen är utrustad med ett växlings- och/eller kopplingssystem som regleras med hydraultryck eller ett mekaniskt drivet smart smörjningssystem ska även följande registreras: (5) Oljetryck [kpa] Om transmissionen är utrustad med elektrisk hjälputrustning ska även följande registreras: (6) Spänning för elektrisk hjälputrustning för transmissionen [V] (7) Ström för elektrisk hjälputrustning för transmissionen [A] Vid differentialmätningar för kompensation för provningsriggens inverkan ska även följande registreras: (8) Provningsriggens lagertemperatur [ C] Samplings- och registreringsfrekvens ska vara 100 Hz eller högre. Ett lågpassfilter ska användas för att reducera mätfelen Provningsförfarande Kompensation för nollsignal vid vridmomentmätning Momentgivarens/momentgivarnas nollsignal ska mätas. Vid mätningen ska givaren/givarna installeras i provningsriggen. Provningsriggens framdrivning (ingående och utgående) ska vara fria från belastningar. Det ska kompenseras för signalens uppmätta avvikelse från noll Varvtalsintervall Vridmomentförlusten ska mätas för följande varvtalssteg (inaxelns varvtal): 600, 900, 1 200, 1 600, 2 000, 2 500, 3 000, [ ] min -1 upp till största varvtal per växel enligt specifikationen för transmissionen eller det sista varvtalssteget före det angivna största tillåtna varvtalet. Varvtalsrampen (tiden för ändring mellan två varvtalssteg) får inte överskrida 20 sekunder Mätsekvens Om transmissionen är utrustad med smarta smörjningssystem och/eller elektrisk hjälputrustning för transmissionen ska mätningen utföras med två inställningar av dessa system: SV 107 SV
14 En första mätsekvens (punkterna ) ska utföras med lägsta möjliga effektförbrukning i de hydrauliska och elektriska systemen i drift i fordonet (lågförlustläge). Den andra mätsekvensen ska utföras med systemen inställda att drivas med högsta möjliga effektförbrukning i drift i fordonet (högförlustläge) Mätningarna ska utföras med början i det lägsta varvalet upp till det högsta varvalet För varje varvtalssteg krävs minst 5 sekunders stabiliseringstid inom de temperaturgränser som anges i punkt Vid behov får tillverkaren förlänga stabiliseringstiden till högst 60 sekunder. Olje- och omgivningstemperatur ska registreras under stabiliseringen Efter stabiliseringstiden ska de mätsignaler som förtecknas i punkt registreras för provningspunkten i 5 15 sekunder Varje mätning ska utföras två gånger per mätinställning Mätvalidering Aritmetiskt medelvärde av vridmoment, varvtal, (eventuellt) spänning och ström för mätningen på 5 15 sekunder ska beräknas för var och en av mätningarna Medelvärdet av varvtalsavvikelse ska vara mindre än ± 5 min -1 av det inställda varvtalsvärdet för varje mätpunkt i hela vridmomentförlustsekvensen Mekanisk vridmomentförlust och (eventuellt) elektrisk effektförbrukning ska beräknas för var och en av mätningarna enligt följande: T loss = T in P el = I U Det är tillåtet att subtrahera provningsriggens inverkan från vridmomentförlusterna (punkt ) Medelvärde (aritmetiskt medelvärde) av de två uppsättningarna värden på mekanisk vridmomentförlust och (eventuellt) elektrisk effektförbrukning ska beräknas Avvikelsen mellan medelvärdet av vridmomentförlust för de två mätpunkterna för varje inställning ska understiga ± 5 % av medelvärdet eller ± 1 Nm, beroende på vad som är störst. Sedan beräknas det aritmetiska medelvärdet av de två medelvärdena av effekt Om avvikelsen är högre ska det största medelvärdet av vridmomentförlust väljas, eller så ska provningen upprepas för växeln Avvikelsen mellan medelvärdena av elektrisk effektförbrukning (spänning * ström) för de två mätningarna för varje mätinställning ska understiga i genomsnitt ± 10 % av medelvärdet eller ± 5 W, beroende på vad som är störst. Sedan beräknas det aritmetiska medelvärdet av de två medelvärdena av effekt Om avvikelsen är högre ska den uppsättning medelvärden av spänning och ström som ger den största genomsnittliga effektförbrukningen väljas, eller så ska provningen upprepas för växeln Mätosäkerhet Den del av den totala beräknade osäkerheten U T,loss som överskrider 0,3 Nm ska adderas till T loss för den registrerade vridmomentförlusten T loss,rep. Om U T,loss är mindre än 0,3 Nm är T loss,rep = T loss. SV 108 SV
15 T loss,rep = T loss + MAX (0, (U T,loss 0,3 Nm)) Den totala osäkerheten U T,loss i vridmomentförlusten ska beräknas med hjälp av följande parametrar: (1) Temperatureffekt (2) Parasitbelastningar (3) Kalibreringsfel (däribland känslighetstolerans, linearitet, hysteres och reproducerbarhet) Vridmomentförlustens totala osäkerhet (U T,loss ) bygger på givarnas osäkerhet vid 95 % konfidensnivå. Beräkningen ska utföras som kvadratroten ur summan av kvadraterna ( Gauss lag om felfördelning ) U T,loss = U T,in = 2 u TKC + u TK0 + u cal + u2 para u TKC = 1 3 w tkc K ref K T c u TK0 = 1 3 w tk0 K ref K T n u Cal = 1 W cal k cal T n u para = 1 3 w para T n där w para = sens para i para T loss = uppmätt vridmomentförlust (okorrigerad) [Nm] T loss,rep = angiven vridmomentförlust (efter korrigering för osäkerhet) [Nm] U T,loss = vridmomentförlustmätningens totala expanderade osäkerhet vid 95 % konfidensnivå [Nm] U T,in = osäkerheten i mätningen av invridmomentförlust [Nm] u TKC = osäkerhet på grund av temperaturinverkan på den aktuella vridmomentsignalen [Nm] w tkc = temperaturinverkan på den aktuella vridmomentsignalen per K ref, enligt givartillverkaren [%] u TK0 = osäkerhet på grund av temperaturinverkan på nollsignalen för vridmoment (med avseende på nominellt vridmoment) [Nm] SV 109 SV
16 w tk0 = temperaturinverkan på nollsignalen för vridmoment per K ref (med avseende på nominellt moment), enligt givartillverkaren [%] K ref = referenstemperaturintervall för u TKC och u TK0, w tk0 och w tkc, enligt givartillverkaren [K] K = differens i givartemperatur mellan kalibrering och mätning [K]. Om givartemperaturen inte kan mätas ska ett standardvärde på K = 15 K användas. T c = aktuellt/uppmätt vridmomentvärde vid momentgivaren [Nm] T n = nominellt vridmomentvärde vid momentgivaren [Nm] u cal = osäkerhet på grund av momentgivarens kalibrering [Nm] W cal = relativ kalibreringsosäkerhet (med avseende på nominellt vridmoment) [%] k cal = kalibreringsuppräkningsfaktor (om givartillverkaren uppger sådan, i annat fall = 1) u para = osäkerhet på grund av parasitbelastningar [Nm] w para = sens para * i para Relativt inflytande av krafter och vridmoment orsakade av felinställning sens para = största inflytande av parasitbelastningar för en viss momentgivare, enligt givartillverkaren [%]. Om givartillverkaren inte uppger något särskilt värde för parasitbelastningar ska värdet sättas till 1,0 %. i para = parasitbelastningarnas största inflytande på en viss momentgivare, beroende på provningsutformning (A/B/C enligt nedan). = A) 10 % om lager isolerar parasitkrafterna framför och bakom givarna och en flexibel koppling eller kardanaxel är installerad funktionellt bredvid givaren (nedströms eller uppströms om den). Lagren kan dessutom vara inbyggda i en framdrivnings-/bromsningsmaskin (t.ex. elmaskin) och/eller i transmissionen så länge som krafterna i maskinen och/eller transmissionen är isolerade från givaren. Se figur 1. Figur 1 Provuppställning A för alternativ 1 SV 110 SV
17 Provuppställning Test setup A A INPUT INGÅNG B E T F TM E: E : Elmaskin Electric machine T: T : Momentgivare Torque sensor F: F : Flexibel Flexible koppling coupling B: B : Lager Bearing TM: TM : Transmission Transmission = B) 50 % om lager isolerar parasitkrafterna framför och bakom givarna men ingen flexibel koppling är installerad funktionellt bredvid givaren. Lagren kan dessutom vara inbyggda i en framdrivnings- /bromsningsmaskin (t.ex. elmaskin) och/eller i transmissionen så länge som krafterna i maskinen och/eller transmissionen är isolerade från givaren. Se figur 2. Figur 2 Provuppställning B för alternativ 1 Test Provuppställning setup B B INPUT INGÅNG B E T TM E E: : Elmaskin Electric machine T T: : Momentgivare Torque sensor B B: : Lager Bearing TM : Transmission TM: Transmission = C) 100 % för andra uppställningar 3.2. Alternativ 2: Mätning av vridmomentoberoende förluster, mätning av vridmomentförluster vid maximalt vridmoment och interpolation av vridmomentberoende förluster enligt en linjär modell. I alternativ 2 beskrivs bestämning av vridmomentförlust genom en kombination av mätningar och linjär interpolation. Mätningarna ska utföras för transmissionens SV 111 SV
18 vridmomentoberoende förluster och för en belastningspunkt av de vridmomentberoende förlusterna (maximalt invridmoment). På grundval av vridmomentförluster utan belastning och vid maximalt invridmoment beräknas vridmomentförlusterna för de mellanliggande invridmomenten med hjälp av koefficienten för vridmomentförlust f Tlimo. VridmomentförlustenT l,in vid transmissionens inaxel beräknas på följande sätt: T l,in (n in, T in, gear) = T l,in,min_loss + f Tlimo T in + T l,in,min_el + f el_corr T in Koefficienten för vridmomentförlust i den linjära modellen f Tlimo beräknas enligt där f Tlimo = (T l,maxt T l,in,min_loss ) T in,maxt T l,in = vridmomentförlust hänförlig till inaxeln [Nm] T l,in,min_loss = vridmomentförlust på grund av motstånd vid transmissionens ingång, uppmätt med fritt roterande utaxel vid provning utan belastning [Nm] n in = varvtal vid inaxeln [min -1 ] f Tlimo = koefficient för vridmomentförlust i den linjära modellen [-] T in = vridmoment vid inaxeln [Nm] T in,maxt = största provningsvridmoment vid inaxeln (normalt 100 % av invridmomentet, se punkterna och ) [Nm] T l,maxt = vridmomentförlust med avseende på inaxeln med T in = T in,maxt f el_corr = förlustkorrektion för den elektriska förlustnivån beroende på invridmoment [-] T l,in,el = ytterligare vridmomentförlust på inaxeln på grund av elförbrukande anordningar [Nm] T l,in,min_el = ytterligare vridmomentförlust på inaxeln på grund av elförbrukande anordningar motsvarande minsta elektriska effekt [Nm] Korrektionsfaktorn för vridmomentberoende elektriska vridmomentförluster f el_corr och vridmomentförluster vid transmissionens inaxel på grund av effektförbrukning i transmissionens elektriska hjälputrustning T l,in,el beräknas enligt punkt Vridmomentförlusterna ska mätas på följande sätt Allmänna krav: I enlighet med alternativ 1 i punkt Differentialmätningar: I enlighet med alternativ 1 i punkt Inkörning I enlighet med alternativ 1 i punkt Förkonditionering I enlighet med alternativ 3 i punkt Provningsförhållanden SV 112 SV
19 Omgivningstemperatur I enlighet med alternativ 1 i punkt Oljetemperatur I enlighet med alternativ 1 i punkt Oljekvalitet/Oljeviskositet I enlighet med alternativ 1 i punkterna och Oljenivå och konditionering I enlighet med alternativ 3 i punkt Installation I enlighet med alternativ 1 i punkt för mätning av vridmomentoberoende förluster. I enlighet med alternativ 3 i punkt för mätning av vridmomentberoende förluster Mätutrustning I enlighet med alternativ 1 i punkt för mätning av vridmomentoberoende förluster. I enlighet med alternativ 3 i punkt för mätning av vridmomentberoende förluster Registrering av mätsignaler och mätdata I enlighet med alternativ 1 i punkt för mätning av vridmomentoberoende förluster. I enlighet med alternativ 3 i punkt för mätning av vridmomentberoende förluster Provningsförfarande Det vridmomentförlustdiagram som ska tillämpas i simuleringsverktyget innehåller en transmissions vridmomentförlustvärden med avseende på invarvtal och invridmoment. För bestämning av en transmissions vridmomentförlustdiagram ska grundläggande uppgifter om vridmomentförlust mätas och beräknas enligt denna punkt. Resultaten för vridmomentförlust ska kompletteras i enlighet med punkt 3.4 och formateras i enlighet med tillägg 12 för vidare bearbetning i simuleringsverktyget De vridmomentoberoende förlusterna ska bestämmas enligt förfarandet i punkt för vridmomentoberoende förluster i alternativ 1, med elektriska och hydrauliska effektförbrukare enbart inställda på lågförlustläge Bestäm vridmomentberoende förluster för var och en av växlarna enligt förfarandet i alternativ 3 i punkt med avvikelser i tillämpligt vridmomentintervall: Vridmomentinvervall: Vridmomentförlusten för varje växel ska mätas vid 100 % av maximalt invridmoment för transmissionen per växel. Om utvridmomentet överskrider 10 knm (i en teoretiskt förlustfri transmission) eller ineffekten överskrider den angivna maximala ineffekten ska punkt tillämpas Mätvalidering I enlighet med alternativ 3 i punkt Mätosäkerhet I enlighet med alternativ 1 i punkt för mätning av vridmomentoberoende förluster. I enlighet med alternativ 3 i punkt för mätning av vridmomentberoende förluster. SV 113 SV
20 3.3. Alternativ 3: Mätning av total vridmomentförlust. I alternativ 3 beskrivs bestämning av vridmomentförlust genom fullständig mätning av vridmomentberoende förluster, inbegripet transmissionens vridmomentoberoende förluster Allmänna krav I enlighet med alternativ 1 i punkt Differentialmätningar: I enlighet med alternativ 1 i punkt Inkörning I enlighet med alternativ 1 i punkt Förkonditionering I enlighet med alternativ 1 i punkt med undantag av följande: Förkonditioneringen ska utföras på den direkt drivande växeln utan att vridmoment påförs utaxeln eller så ska utaxelns målvridmoment sättas till noll. Om transmissionen inte är försedd med någon direkt drivande växel ska den växel som har en utväxling närmast 1:1 användas. Alternativt gäller följande: Kraven i punkt ska gälla med undantag av följande: Förkonditioneringen ska utföras på den direkt drivande växeln utan att vridmoment påförs utaxeln eller så ska utaxelns moment ligga inom ± 50 Nm. Om transmissionen inte är försedd med någon direkt drivande växel ska den växel som har en utväxling närmast 1:1 användas. Om provningsriggen är försedd med en huvudfriktionskoppling på inaxeln: Kraven i punkt ska gälla med undantag av följande: Förkonditioneringen ska utföras på den direkt drivande växeln utan att vridmoment påförs utaxeln eller utan att vridmoment påförs inaxeln. Om transmissionen inte är försedd med någon direkt drivande växel ska den växel som har en utväxling närmast 1:1 användas. Transmissionen drivs då från utgångssidan. Dessa alternativ kan också kombineras Provningsförhållanden Omgivningstemperatur I enlighet med alternativ 1 i punkt Oljetemperatur I enlighet med alternativ 1 i punkt Oljekvalitet/Oljeviskositet I enlighet med alternativ 1 i punkterna och Oljenivå och konditionering Kraven i punkt ska gälla med undantag av följande: Provningspunkten för det externa oljekonditioneringssystemet ska vara följande: SV 114 SV
21 (1) högsta indirekta växel, (2) invarvtal = min -1, (3) invarvtal = maximalt invridmoment för den högsta indirekta växeln Installation Provningsriggen ska drivas av elmaskiner (ingångssida och utgångssida). Momentgivare ska installeras på transmissionens ingångssida och utgångssida. De andra kraven i punkt ska tillämpas Mätutrustning Vid mätning av vridmomentoberoende förluster ska kraven på mätutrusning enligt alternativ 1 i punkt tillämpas. Vid mätning av vridmomentberoende förluster ska följande krav tillämpas. Momentgivarens mätosäkerhet ska understiga 5 % av uppmätt vridmomentförlust eller 1 Nm (beroende på vad som är störst). Momentgivare med högre mätosäkerhet får användas om den del av osäkerheten som överskrider 5 % eller 1 Nm kan beräknas och den mindre av dessa delar adderas till den uppmätta vridmomentförlusten. Osäkerheten i vridmomentmätningen ska beräknas och redovisas i enlighet med punkt De andra kraven på mätutrustning enligt alternativ 1 i punkt ska tillämpas Provningsförfarande Kompensation för nollsignal vid vridmomentmätning I enlighet med punkt Varvtalsintervall Vridmomentförlusten ska mätas för följande varvtalssteg (inaxelns varvtal): 600, 900, 1 200, 1 600, 2 000, 2 500, 3 000, [ ] min -1 upp till största varvtal per växel enligt specifikationen för transmissionen eller det sista varvtalssteget före det angivna största tillåtna varvtalet. Varvtalsrampen (tiden för ändring mellan två varvtalssteg) får inte överskrida 20 s Vridmomentinvervall För följande varvtalssteg ska vridmomentförlusten mätas för följande invridmoment: 0 (fritt roterande utaxel), 200, 400, 600, 900, 1 200, 1 600, 2 000, 2 500, 3 000, 3 500, 4 000, [ ] Nm upp till maximalt invridmoment per växel enligt specifikationen för transmissionen eller det sista vridmomentsteget före angivet maximalt vridmoment och/eller det sista vridmomentsteget före ett utvridmoment på 10 knm. Om utvridmomentet överskrider 10 knm (i en teoretiskt förlustfri transmission) eller ineffekten överskrider den angivna maximala ineffekten ska punkt tillämpas. Vridmomentrampen (tiden för ändring mellan två varvtalssteg) får inte överskrida 15 sekunder (180 sekunder för alternativ 2). För att täcka in en transmissions hela vridmomentintervall enligt ovanstående diagram får olika momentgivare med begränsade mätintervall användas på ingångs- eller SV 115 SV
22 utgångssidan. Mätningen får därför delas in i sektioner med samma uppsättning momentgivare. Det totala vridmomentförlustdiagrammet ska bestå av dessa mätsektioner Mätsekvens Mätningarna ska utföras med början i det lägsta varvalet upp till det högsta varvalet Invridmomentet ska ändras enligt ovannämnda vridmomentsteg från det lägsta till det högsta vridmoment som de aktuella momentgivarna i varje varvtalssteg omfattar För varje varvtalssteg och vridmomentsteg krävs minst 5 sekunders stabiliseringstid inom de temperaturgränser som anges i punkt Vid behov får tillverkaren förlänga stabiliseringstiden till högst 60 sekunder (högst 180 sekunder för alternativ 2). Olje- och omgivningstemperatur ska registreras under stabiliseringen Mätsekvensen ska utföras totalt två gånger. För detta ändamål är det tillåtet att upprepa sekvenser i sektioner med samma uppsättning momentgivare Registrering av mätsignaler och mätdata Minst följande signaler ska registreras under mätningen: (1) In- och utvridmoment [Nm] (2) In- och utvarvtal [min -1 ] (3) Omgivningstemperatur [ C] (4) Oljetemperatur [ C] Om transmissionen är utrustad med ett växlings- och/eller kopplingssystem som regleras med hydraultryck eller ett mekaniskt drivet smart smörjningssystem ska även följande registreras: (5) Oljetryck [kpa] Om transmissionen är utrustad med elektrisk hjälputrustning ska även följande registreras: (6) Spänning för elektrisk hjälputrustning för transmissionen [V] (7) Ström för elektrisk hjälputrustning för transmissionen [A] Vid differentialmätningar för kompensation för provningsriggens inverkan ska även följande registreras: (8) Provningsriggens lagertemperatur [ C] Samplings- och registreringsfrekvens ska vara 100 Hz eller högre. Ett lågpassfilter ska användas för att undvika mätfel Mätvalidering Aritmetiskt medelvärde av vridmoment, varvtal, eventuellt spänning och ström för mätningen på 5 15 sekunder ska beräknas för var och en av de två mätningarna Uppmätt och medelvärdesberäknat varvtal vid inaxeln ska vara mindre än ± 5 min -1 av det inställda varvtalsvärdet för varje uppmätt körningspunkt i hela vridmomentförlustsekvensen. Uppmätt och medelvärdesberäknat vridmoment vid inaxeln ska vara mindre än ± 5 Nm eller ± 5 % av det inställda vridmomentvärdet för varje uppmätt körningspunkt i hela vridmomentförlustsekvensen. SV 116 SV
23 Mekanisk vridmomentförlust och (eventuellt) elektrisk effektförbrukning ska beräknas för var och en av mätningarna enligt följande: T loss = T in T out i gear P el = I U Det är tillåtet att subtrahera provningsriggens inverkan från vridmomentförlusterna (punkt ) Medelvärde (aritmetiskt medelvärde) av de två uppsättningarna värden på mekanisk vridmomentförlust och (eventuellt) elektrisk effektförbrukning ska beräknas Avvikelsen mellan medelvärdet av vridmomentförlust för de två uppsättningarna mätningar ska understiga i genomsnitt ± 5 % eller ± 1 Nm (beroende på vad som är störst). Det aritmetiska medelvärdet av de två medelvärdena av vridmomentförlust beräknas. Om avvikelsen är högre ska det största medelvärdet av vridmomentförlust väljas, eller så ska provningen upprepas för växeln Avvikelsen mellan medelvärdena av elektrisk effektförbrukning (spänning * ström) för de två uppsättningarna mätningar ska understiga ± 10 % av medelvärdet eller ± 5 W, beroende på vad som är störst. Sedan beräknas det aritmetiska medelvärdet av de två medelvärdena av effekt Om avvikelsen är högre ska den uppsättning medelvärden av spänning och ström som ger den största genomsnittliga effektförbrukningen väljas, eller så ska provningen upprepas för växeln Mätosäkerhet Den del av den beräknade totala osäkerheten U T,loss som överskrider 5 % av T loss eller 1 Nm (ΔU T,loss ), beroende på vilket värde av ΔU T,loss som är mindre, ska adderas till T loss för den registrerade vridmomentförlusten T loss,rep. Om U T,loss är mindre än 5 % av T loss eller 1 Nm, så väljs T loss,rep = T loss. T loss,rep = T loss +MAX (0, ΔU T,loss ) ΔU T,loss = MIN ((U T,loss - 5 % * T loss ), (U T,loss 1 Nm)) För varje uppsättning mätningar ska vridmomentförlustens totala osäkerhet U T,loss beräknas med hjälp av följande parametrar: (1) Temperatureffekt (2) Parasitbelastningar (3) Kalibreringsfel (däribland känslighetstolerans, linearitet, hysteres och reproducerbarhet) Vridmomentförlustens totala osäkerhet (U T,loss ) bygger på givarnas osäkerhet vid 95 % konfidensnivå. Beräkningen ska utföras som kvadratroten ur summan av kvadraterna ( Gauss lag om felfördelning ) U T,in/out = 2 u TKC + u TK0 + u cal + u2 para SV 117 SV
Europeiska unionens råd Bryssel den 6 september 2017 (OR. en)
Europeiska unionens råd Bryssel den 6 september 2017 (OR. en) 11880/17 ADD 2 FÖLJENOT från: Europeiska kommissionen inkom den: 31 augusti 2017 till: Rådets generalsekretariat Komm. dok. nr: D051106/03
KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) / av den
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 19.2.2019 C(2019) 1294 final KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) / av den 19.2.2019 om ändring av förordning (EU) 2017/2400 och Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/46/EG
Utkast till. KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) nr /.. av den [ ]
EUROPEISKA KOMMISSIONEN D012385/02 UTKAST ver. 3.00, 10 december 2010 Utkast till KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) nr /.. av den [ ] om krav för typgodkännande av motorfordon och släpvagnar till dessa vad
BILAGOR. till förslag till. Europaparlamentets och rådets förordning
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 31.5.2017 COM(2017) 279 final ANNEXES 1 to 2 BILAGOR till förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om övervakning och rapportering av nya tunga fordons
KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr / av den 15.10.2014
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 15.10.2014 C(2014) 7410 final KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr / av den 15.10.2014 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 167/2013
BILAGOR. till KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 15.2.2018 C(2018) 863 final ANNEXES 1 to 2 BILAGOR till KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING om ändring och rättelse av delegerad förordning (EU) 2015/208 om komplettering
Kuggväxelmotorer, 3-fas 200W / 30Nm GGM Motor Co., Ltd. Komponenter för automation. Nordela V19.05
Kuggväxelmotorer, 3-fas 200W / 30Nm GGM Motor Co., Ltd. Komponenter för automation En kort presentation GGM Co., Ltd. grundat 1979, är beläget i Sydkorea. Man är helt fokuserad på att konstruera och producera
KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU)
L 180/4 Europeiska unionens officiella tidning 12.7.2012 KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) nr 622/2012 av den 11 juli 2012 om ändring av förordning (EG) nr 641/2009 vad gäller krav på ekodesign för fristående
Statens energimyndighets författningssamling
Statens energimyndighets författningssamling Utgivare: Fredrik Selander (verksjurist) ISSN 1650-7703 Statens energimyndighets föreskrifter om information om energieffektivitetskrav för elektriska kylskåp
Konsoliderad version av
Konsoliderad version av Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll (Swedac) föreskrifter och allmänna råd (STAFS 2009:8) om mätsystem för mätning av överförd el Rubriken har denna lydelse genom
EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2009/60/EG
30.7.2009 Europeiska unionens officiella tidning L 198/15 EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2009/60/EG av den 13 juli 2009 om högsta konstruktiva hastighet och lastplattformar för jordbruks- eller
Affärsverket svenska kraftnäts författningssamling
Affärsverket svenska kraftnäts författningssamling Utgivare: chefsjurist Bertil Persson, Svenska Kraftnät, Box 526, 162 15 Vällingby ISSN 1402-9049 Kraftnät Affärsverket svenska kraftnäts föreskrifter
PRESS info. Scania breddar utbudet av anläggningsfordon ytterligare. P11906SE / Per-Erik Nordström 16 sep 2011
PRESS info P11906SE / Per-Erik Nordström 16 sep 2011 Scania breddar utbudet av anläggningsfordon ytterligare Scania fortsätter att bredda sitt utbud av bygg- och anläggningsfordon för att möta nya tillämpningar
BILAGOR. till. KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr /
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 5.5.2015 C(2015) 2874 final ANNEXES 5 to 10 BILAGOR till KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr / om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/30/EU
Laboration i Maskinelement
Laboration i Maskinelement Bilväxellådan Namn: Personnummer: Assistents signatur: Datum: Inledning I den här laborationen ska vi gå lite djupare i ämnet maskinelement och ge oss in på något som förmodligen
Svensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning om ändring i fordonsförordningen (2002:925); SFS 2004:1362 Utkom från trycket den 29 december 2004 utfärdad den 16 december 2004. Regeringen föreskriver 1 att 2 kap.
BILAGOR. till. kommissionens delegerade förordning (EU).../...
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 12.2.2018 C(2018) 721 final ANNEXES 1 to 2 BILAGOR till kommissionens delegerade förordning (EU).../... om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning
SCM DIN. Andra fördelar:
SCM 012-130 DIN SCM 012-130 DIN är en serie axialkolvmotorer som är särskilt lämpade för mobil hydraulik. SCM 012-130 DIN är av bent-axistyp med sfäriska kolvar. Andra fördelar: Konstruktionen ger en kompakt
7.1.1 Modulindelning. Delsystem: Pneumatiskt system. Elmotor för rotation. Axel. Lager. Chuck. Ram. Kylsystem. Sensorer
7 Konstruera konceptet 7.1 Systemarkitektur En utförlig systemarkitektur har satts upp för att underlätta konstruktionen av produkten. Genom att omforma delsystemen till moduler fås en bättre översikt.
CCO kit Compact Change Over
kit Compact Change Over 6-vägs växelventil med motor CCO Möjliggör värme & kyla i produkter med endast en värmeväxlarkrets Exakt flödesreglering För 4-rörssystem kyla/värme Ventil PN10, DN10, Kvs 0,9 m
Instruktion värmeväxlarstyrning RHX 2M SILVER C RX, RECOnomic stl. 04-80, RECOsorptic stl. 04-40
Instruktion värmeväxlarstyrning RHX 2M SILVER C RX, RECOnomic stl. 04-80, RECOsorptic stl. 04-40 1. Allmänt Värmeväxlarstyrning RHX2M är att styrsystem för stegmotorer. Det är avsett för exakt och tyst
Introduktionsuppgifter till kurserna. Hydraulik och Pneumatik & Fluidmekanisk Systemteknik
Introduktionsuppgifter till kurserna Hydraulik och Pneumatik & Fluidmekanisk Systemteknik Liselott Ericson 2014-01-14 Uppgift 0.1 Figurerna nedan visar en skarpkantad hålstrypning med arean A. Flödeskoefficient
Kuggväxelmotorer, 3-fas GGM - Gugje Geared Motor Co., Ltd. Komponenter för automation. Nordela V13.06
Kuggväxelmotorer, 3-fas GGM - Gugje Geared Motor Co., Ltd. Komponenter för automation En kort presentation GGM Co., Ltd. grundat 1979, är beläget i Sydkorea. Man är helt fokuserad på att konstruera och
Planetväxelmotorer, DC. 60 Nm Engel ElektroMotoren. Komponenter för automation. Nordela
Planetväxelmotorer, DC 60 Nm Engel ElektroMotoren Komponenter för automation V GNM 21 - G5 Servomotor + planetväxel, 5 Nm PM likströmsmotor med kolborstar Spänning 12 / 24 V DC 16 W motoreffekt Kapslingsklass
SCM M2. Andra fördelar:
Sunfabs SCM 025-108 M2 är en serie robusta axialkolvmotorer med cartridgefläns som är särskilt lämpad för vinsch-, sväng- samt hjul- och banddrifter. SCM 025-108 M2 är av bent-axistyp med sfäriska kolvar.
KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) / av den
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 18.12.2018 C(2018) 8459 final KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING / av den 18.12.2018 om ändring av genomförandeförordning 2017/1153 för att förtydliga WLTPprovningsförhållanden
R.S.E Belastningsvakt. Vakten med pris som de billiga men funktion som de dyra.
R.S.E Belastningsvakt. Vakten med pris som de billiga men funktion som de dyra. Belastningsvakten används för att koppla bort vissa oprioriterade laster under kortare belastningstoppar. Vakten arbetar
KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) / av den
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 28.2.2018 C(2018) 1116 final KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) / av den 28.2.2018 om ändring av kommissionens genomförandeförordning (EU) 2016/799 av den 18
BILAGA. Bilaga 6. till. KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr /
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 3.5.2013 C(2013) 2458 final BILAGA Bilaga 6 till KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr / om komplettering av Europaparlamentets oh rådets direktiv 2010/30/EU vad
SCM DIN. Andra fördelar:
SCM 012-130 DIN SCM 012-130 DIN är en serie axialkolvmotorer som är särskilt lämpade för mobil hydraulik. SCM 012-130 DIN är av bent-axistyp med sfäriska kolvar. Andra fördelar: Konstruktionen ger en kompakt
BILAGOR. till. kommissionens förordning (EU) /
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 12.12.2017 C(2017) 7937 final ANNEXES 7 to 11 BILAGOR till kommissionens förordning (EU) / om genomförande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 595/2009
SCM DIN. Andra fördelar:
SCM 012-130 DIN SCM 012-130 DIN är en serie axialkolvmotorer som är särskilt lämpade för mobil hydraulik. SCM 012-130 DIN är av bent-axistyp med sfäriska kolvar. Andra fördelar: Konstruktionen ger en kompakt
SCM M Andra fördelar:
Sunfabs SCM 025-108 M2 är en serie robusta axialkolvmotorer med cartridgefläns som är särskilt lämpad för vinsch-, sväng- samt hjul- och banddrifter. SCM 025-108 M2 är av bent-axistyp med sfäriska kolvar.
Lektion 3: Verkningsgrad
Lektion 3: Verkningsgrad Exempel; Hydraulsystem för effektöverföring Verkningsgrad: η = P U P T = ω UM U ω T M T η medel (T) = T 0 P UT(t)dt T 0 P IN(t)dt Lektion 3: Innehåll Dagens innehåll: Arbete/effekt
KOMMISSIONENS DIREKTIV.../ /EU. av den XXX
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den XXX [ ](2013) XXX draft KOMMISSIONENS DIREKTIV.../ /EU av den XXX om ändring av bilagorna I, II och III till Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/37/EG om typgodkännande
LAB-PM. Bilväxellåda. Laboration i Maskinelement. / Stig Algstrand
LAB-PM Laboration i Maskinelement Bilväxellåda / Stig Algstrand Inledning I den här laborationen ska vi gå lite djupare i ämnet maskinelement och ge oss in på något som förmodligen alla har sett i något
Tentamen i: Hydraulik och Pneumatik. Totalt antal uppgifter: 10 + 5 Datum: 2012-03-26. Examinator: Hans Johansson Skrivtid: 14.00 19.
KARLSTADS UNIVERSITET Fakulteten för teknik- och naturvetenskap Tentamen i: Hydraulik och Pneumatik Kod: MSGB24 Totalt antal uppgifter: 10 + 5 Datum: 2012-03-26 Examinator: Hans Johansson Skrivtid: 14.00
CCO kit. Compact Change Over - 6-vägs växelventil med motor SNABBFAKTA
kit Compact Change Over - 6-vägs växelventil med motor SNABBFAKTA Möjliggör värme & kyla i produkter med endast en värmeväxlarkrets Exakt flödesreglering För 4-rörssystem kyla/värme Ventil PN10, DN10 Kvs
Kraftuttag 9. Innehåll
Innehåll KRAFTUTTAG Kraftuttagsmöjligheter Växellådsdrivna kraftuttag Kopplingsoberoende kraftuttag Motorkraftuttag Kraftuttag - Automatväxellåda 5 KRAFTUTTAG - PÅBYGGNAD 6 KRAN BAKOM HYTT 7 Bakmonterad
Lamellkompressor HV 01 04
HV 01 04 Lamellkompressorn är baserat på en mycket välbeprövad teknologi som har utvecklats under 50 år. IP55 klass F motorn driver kompressorenheten direkt med låga varvtal. Ingen växellåda, inga remmar
KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) / av den
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 9.3.2018 C(2018) 1391 final KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) / av den 9.3.2018 om ändring av bilaga I till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 167/2013
Europeiska unionens råd Bryssel den 6 september 2017 (OR. en)
Europeiska unionens råd Bryssel den 6 september 2017 (OR. en) 11880/17 ADD 3 FÖLJENOT från: Europeiska kommissionen inkom den: 31 augusti 2017 till: Rådets generalsekretariat Komm. dok. nr: D051106/03
Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet
Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet Datum för tentamen 2012-05-21 Sal KÅRA Tid 8-12 Kurskod TSFS04 Provkod TEN1 Kursnamn Elektriska drivsystem Institution ISY Antal uppgifter
Laborationsrapport. Elinstallation, begränsad behörighet. Kurs. Lab nr 6. Laborationens namn Asynkronmotorn och frekvensomriktaren. Namn.
Laborationsrapport Kurs Elinstallation, begränsad behörighet Laborationens namn Asynkronmotorn och frekvensomriktaren Lab nr 6 Version 1.3 Namn Kommentarer Utförd den Godkänd den Sign Uppgift 1: Asynkronmotorn
Europeiska gemenskapernas officiella tidning. Rättsakter vilkas publicering är obligatorisk) EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2000/7/EG
3.5.2000 L 106/1 I Rättsakter vilkas publicering är obligatorisk) EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2000/7/EG av den 20 mars 2000 om hastighetsmätare för två- och trehjuliga motorfordon och om ändring
Transmissionselement Kopplingar
Transmissionselement Kopplingar 1 Transmission transportera effekt Transmissionselement - Axlar - Kopplingar - Växlar - mm. Val av transmissions element - Typ beroende på önskad funktion - Storlek (dimension)
Idrifttagande & underhållsmanual för Arcos Hydraulcylindrar
Idrifttagande & underhållsmanual för Arcos Hydraulcylindrar Januari 2014 Innehåll 1. Generell information 1.1 Dokumentation 1.2 Användningsområde cylinder 1.3 Transport 1.4 Lagring 2. Idrifttagande och
FÖRSVARSSTANDARD FÖRSVARETS MATERIELVERK 2 1 (8) MILJÖPROVNING AV AMMUNITION. Provning i fukt, metod A och B ORIENTERING
2 1 (8) Grupp A26 MILJÖPROVNING AV AMMUNITION Provning i fukt, metod A och B ORIENTERING Denna standard omfattar metodbeskrivningar för provning av ammunition. Främst avses provning av säkerhet, men även
Ändringar. Industriväxlar Kuggväxlar och vinkelkuggväxlar serie X.. Vridmomentklasser från 6,8 knm 475 knm * _1214*
Drivsystemsteknik \ Drivsystemsautomation \ Systemintegration \ Service *21334250_1214* Ändringar Industriväxlar Kuggväxlar och vinkelkuggväxlar serie X.. Vridmomentklasser från 6,8 knm 475 knm Indikering
KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) nr / av den 7.7.2014
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 7.7.2014 C(2014) 4517 final KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) nr / av den 7.7.2014 om genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/125/EC avseende krav på
Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll författningssamling
Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll författningssamling ISSN 1400-4682 Utgivare: Gerda Lind STAFS 2009:8 Utkom från trycket 2009-04-06 Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC)
Laborationsrapport. Kurs Elkraftteknik. Lab nr 3 vers 3.0. Laborationens namn Likströmsmotorn. Kommentarer. Utförd den. Godkänd den.
Laborationsrapport Kurs Elkraftteknik Lab nr 3 vers 3.0 Laborationens namn Likströmsmotorn Namn Kommentarer Utförd den Godkänd den Sign 1 Allmänt Uppgiften på laborationen är att bestämma karakteristiska
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel 8.11.2006 KOM(2006) 667 slutlig 2006/0219 (COD) Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV om högsta konstruktiva hastighet och lastplattformar för
Välkomna till Gear Technology Center. 1
Välkomna till Gear Technology Center www.geartechnologycentre.se 1 Vilka är ni och vad förväntar ni er av kursen? www.geartechnologycentre.se 2 Redan de gamla grekerna www.geartechnologycentre.se 3 Redan
Byggbeskrivning. Registerings nummer: SXD 880 Chassi nummer: YV N Volvo 745 Modellår: 1992
Byggbeskrivning Registerings nummer: SXD 880 Chassi nummer: YV1745883N2361327 Volvo 745 Modellår: 1992 Kaross: Bakre delen av taket är framflyttat. Tak hel-svetsat och förstärkt på insidan. Bakdörrarna
KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr / av den XXX
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 18.2.2013 C(2013) 818 final Part 6/6 KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr / av den XXX om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/30/EU avseende
GHH CS1200. Saleby Bulk & Tank AB. Kompressorinstallation direktdriven. RTI Transport Installaties B.V.
GHH CS1200 Kompressorinstallation direktdriven RTI Transport Installaties B.V. Saleby Bulk & Tank AB Kylning RTI Transport Installaties B.V. har utvecklat flera kylalternativ. Låt våra specialister på
Förslag till RÅDETS BESLUT
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 15.6.2010 KOM(2010)280 slutlig 2010/0168 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om obligatorisk tillämpning av föreskrifter nr 100 från Förenta nationernas ekonomiska kommission
Motorer allmän information
Products Pumpar Övriga tillbehör Motorer Motorer allmän information Spänning Trefasmotorer för en hastighet kan normalt kopplas om för två spänningar. Detta beror på att statorlindningens tre faser kan
DC - Kuggväxelmotorer. 12, 24V / 200 W / 30 Nm GGM Motor Co., Ltd. Komponenter för automation V Nordela
DC - Kuggväxelmotorer 12, 24V / 200 / 30 Nm GGM Co., Ltd. Komponenter för automation En kort presentation GGM Co., Ltd. grundat 1979, är beläget i Sydkorea. Man är helt fokuserad på att konstruera och
T-26727. Pac2 standard för mikrokapslad gänglåsning Dri-Loc Dimension och provningsspecifikationer
Pac2 standard för mikrokapslad gänglåsning Dri-Loc Dimension och provningsspecifikationer Introduktion Denna standard överensstämmer i tillämpliga ej avgränsade delar med DIN 267 del 27 och ISO 10964.
SAM DIN. Andra fördelar: Låg vikt
SAM 010-130 DIN är en serie axialkolvmotorer med låg vikt som är särskilt lämpade för mobil hydraulik. SAM 010-130 DIN är av bent-axistyp med sfäriska kolvar. Konstruktionen ger en kompakt motor med få
INSTALLATIONS guide Altus RTS
Ref. 000071 Svensk -01 INSTALLATIONS guide Altus RTS Elektroniskt styrd rörmotor med RTS radiomottagare, sol- & vindautomatik SOMFY Altus RTS är en rörmotor med inbyggd RTS radiomottagare, sol- & vindautomatik
Styrelsens för teknisk ackreditering författningssamling
Styrelsens för teknisk ackreditering författningssamling ISSN 1101-7805 Utgivare: Erik Hansson STAFS 1993:16 Utkom från trycket 1994-01-8 Styrelsens för teknisk ackreditering särskilda föreskrifter om
Snäckväxelmotorer, 1-fas GGM Motor Co., Ltd. Komponenter för automation. Nordela V18.02
Snäckväxelmotorer, 1-fas GGM Co., Ltd. Komponenter för automation En kort presentation GGM Co., Ltd. grundat 1979, är beläget i Sydkorea. Man är helt fokuserad på att konstruera och producera motorer och
Kompressorer. 30/37 kw. Ljudisolerad eldriven. RTI Transport Installaties B.V. Saleby Bulk & Tank AB
Kompressorer 30/37 kw Ljudisolerad eldriven RTI Transport Installaties B.V. Saleby Bulk & Tank AB RTI är specialiserade på att tillverka kompressorer med låg ljudnivå, litet underhåll och lång livslängd
Aktivering av drivaxelfrånskiljande kraftuttag via BWS
Allmänt om funktionen Allmänt om funktionen Drivaxelfrånskiljande kraftuttag används framför allt när mycket stora effektuttag krävs. Fördelen är att drivaxlarna då är frånkopplade och all kraft kan användas
KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU)
L 160/8 Europeiska unionens officiella tidning 21.6.2012 FÖRORDNINGAR KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) nr 523/2012 av den 20 juni 2012 om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 661/2009
Reglemente för MNBF vet.
Reglemente för MNBF vet. Dessa regler gäller t.o.m. 31/12 2015. Om missbruk skulle förekomma, det skulle visa sig att någon bil gynnas eller missgynnas, eller att något är uppenbart helt fel har MNBF rätt
STENMATERIAL. Bestämning av kulkvarnsvärde. FAS Metod 259-02 Sid 1 (5)
Sid 1 (5) STENMATERIAL Bestämning av kulkvarnsvärde. Mineral aggregates. Determination of the resistance to wear by abrasion from studded tyres - Nordic test. 2. SAMMANFATTNING 3. UTRUSTNING 4. PROVBEREDNING
Funktionsguide GOLD version E/F, SMART Link DX
Funktionsguide GOLD version E/F, SMART Link DX 1. Allmänt Funktionen SMART Link DX är avsedd att användas för styrning av tilluftstemperatur via sammankoppling av ett GOLD-aggregat med roterande värmeväxlare
Bruksanvisning Varmkanalstyrning KT300S
1. Alarm (Röd LED) 2. Är-värde Temp 3. Bör-värde Temp, Ut % eller Amper 4. Värme till (röd LED) 5. Tryck och håll in knappen för tillgång till parameter inställningar 6. Tryck in knappen för att se utgång
BILAGA. till. Kommissionens genomförandeförordning
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 16.7.2018 C(2018) 4351 final ANNEX 1 BILAGA till Kommissionens genomförandeförordning om ändring av genomförandeförordning (EU) 2017/1152 för att förtydliga och förenkla
Transportstyrelsens föreskrifter om ackreditering av kontrollorgan samt kontroll av hastighetsregulator;
Transportstyrelsens föreskrifter om ackreditering av kontrollorgan samt kontroll av hastighetsregulator; beslutade den 14 april 2009. Transportstyrelsen föreskriver följande med stöd av 8 kap. 16 fordonsförordningen
Momentmätning på roterande axlar. Mark Tierney tel:0589-531 34
på roterande axlar Mark Tierney tel:0589-531 34 2 Varför mäta moment? Oförklarliga haverier på axlar, lager, kopplingar, växellådor, kuggväxlar mm 3 Varför mäta moment? Felsökning på anläggningar med en
Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll författningssamling
Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll författningssamling ISSN 1400-4682 Utgivare: Gerda Lind STAFS 2016:3 Utkom från trycket den 29 mars 2016 Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll
TENTAMEN Elmaskiner 2, 7,5 p
Umeå Universitet Tillämpad Fysik och Elektronik Per Hallberg Nils Lundgren Johan Pålsson Johan Haake TENTAMEN Elmaskiner 2, 7,5 p Onsdag 9 januari 2014 Kl 9.00-15.00 Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare. Kurslitteratur
Loh Electronics AB, Box 22067, Örebro Besöksadress: Karlsdalsallén 53 Örebro Tel
Varvtalsregulator H-Version Beskrivning Varvtalsregulator version H är avsedd för A-traktorer där hastigheten begränsas enligt de regler som gäller för A-traktorer. Avsikten med denna modell är att kunna
Systemkonstruktion Z3
Systemkonstruktion Z3 (Kurs nr: SSY 046) Tentamen 22 oktober 2010 Lösningsförslag 1 Skriv en kravspecifikation för konstruktionen! Kravspecifikationen ska innehålla information kring fordonets prestanda
Tentamen i: Konstruktionselement. Antal räkneuppgifter: 5 Datum: Examinator: Hans Johansson Skrivtid:
KARLSTADS UNIVERSITET akulteten för teknik- och naturvetenskap Tentamen i: Konstruktionselement Kod: MSGB10 Antal kortsvarsfrågor: 20 Antal räkneuppgifter: 5 Datum: 2008-01-14 Examinator: Hans Johansson
Transportstyrelsens föreskrifter om EG-kontroll och EG-försäkran;
Transportstyrelsens föreskrifter om EG-kontroll och EG-försäkran; beslutade den 6 september 2016. Transportstyrelsen föreskriver 1 följande med stöd av 2 kap. 5 och 10 järnvägsförordningen (2004:526).
Bruksanvisning. Elverk Art.: Annelundsgatan 7A I Enköping I Tel I Fax I
Bruksanvisning Elverk Art.: 90 42 044 Annelundsgatan 7A I 749 40 Enköping I Tel 010-209 70 50 I Fax 0171-44 14 10 I www.p-lindberg.se Lycka till med din produkt från P. Lindberg! Innan du installerar och
Mätning av W-värde i Bromsprovare med MKII enhet
Mätning av W-värde i Bromsprovare med MKII enhet Beskrivning av processen runt uppmätning av W-värde i bromsprovare sid 2 Metod för uppmätning av W-värde i bromsprovare sid 3 Kalibreringsmetod för W i
Några övningar som kan vara bra att börja med
Några övningar som kan vara bra att börja med Uppgift 1 En separatmagnetiserad likströmsmotor är märkt 220 V, 10 A, 1200 1/min. Ra=2,0. Beräkna hur stort yttre startmotstånd som behövs för att startströmmen
EffHP135w. Vätska/vattenvärmepump för Passivhus
EffHP135w Vätska/vattenvärmepump för Passivhus Integrerad kylfunktion Flexibel varmvattenlösning Anpassad för FTX Kan drivas med solpaneler Flexibel värmelösning Tillhör Ni de som tror på framtiden och
M1 RÅDETS DIREKTIV av den 16 december 1991 om obligatorisk användning av bilbälten och fasthållningsanordningar för barn i fordon (91/671/EEG)
1991L0671 SV 20.03.2014 002.001 1 Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet B M1 RÅDETS DIREKTIV av den 16 december 1991 om obligatorisk
KOMMISSIONENS DIREKTIV.../ /EU. av den XXX
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den XXX [ ](2013) XXX draft KOMMISSIONENS DIREKTIV.../ /EU av den XXX om ändring av bilagorna I, II och III till Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/25/EG om åtgärder
Motor för modulerande reglering AME 435
Datablad Motor för modulerande reglering AME 435 Beskrivning Funktion för inställning av ventilflöde. Flödet kan justeras variabelt från linjärt till logaritmiskt eller tvärtom. Den avancerade konstruktionen
LEGO Energimätare. Att komma igång
LEGO Energimätare Att komma igång Energimätaren består av två delar: LEGO Energidisplay och LEGO Energilager. Energilagret passar in i botten av energidisplayen. För att montera energilagret låter du det
BROMSIDÉER FÖR VINDKRAFTVERK
BROMSIDÉER FÖR VINDKRAFTVERK Utvecklingen av ren energi fokuseras allt mer på vindkraftverk, vilket innebär att det blir allt viktigare att få ut största möjliga verkningsgrad av dessa. Mängden användbar
Arbete med hybridfordon
Allmänt om hybridfordon och hybridsystem Allmänt om hybridfordon och hybridsystem Scanias hybridfordon är parallellhybrider och utgörs av en förbränningsmotor och en elmotor. I en parallellhybrid kan fordonet
BILAGOR. till KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 27.4.2018 C(2018) 2445 final ANNEXES 1 to 8 BILAGOR till KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING om ändring och rättelse av genomförandeförordning (EU) 2017/656 om fastställande
Publikation 1994:40 Mätning av tvärfall med mätbil
Publikation 1994:40 Mätning av tvärfall med mätbil Metodbeskrivning 109:1994 1. Orientering... 3 2. Sammanfattning... 3 3. Begrepp... 3 3.1 Benämningar... 3 4. Utrustning... 4 4.1 Mätfordon... 4 4.2 Utrustning
CAD-ritningar. Stegmotorer 2-fas AMP. Komponenter för automation. Nordela V07.10
Stegmotorer 2- Komponenter för automation V7.1 En kort presentation Våra -stegmotorer tillverkas i Kina. Företaget är licensierat enligt ISO 91. Kundanpassning görs även vid mindre antal. Vårt stegmotorprogram
SCM ISO. Andra fördelar:
SCM 010-130 ISO är en serie robusta axialkolvmotorer som är särskilt lämpade för mobil hydraulik SCM 010-130 ISO är av bent-axistyp med sfäriska kolvar. Konstruktionen ger en kompakt motor med få rörliga
KOMMISSIONENS DIREKTIV 2014/43/EU
L 82/12 Europeiska unionens officiella tidning 20.3.2014 DIREKTIV KOMMISSIONENS DIREKTIV 2014/43/EU av den 18 mars 2014 om ändring av bilagorna I, II och III till Europaparlamentets och rådets direktiv
Konsoliderad version av. Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) föreskrifter och allmänna råd (STAFS 2006:10) om automatiska vågar
Konsoliderad version av Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) föreskrifter och allmänna råd (STAFS 2006:10) om automatiska vågar Ändring införd t.o.m. STAFS 2011:25 Tillämpningsområde
BILAGOR. till förslaget. till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 18.12.2013 COM(2013) 919 final ANNEXES 1 to 4 BILAGOR till förslaget till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV om begränsning av utsläpp till luften av visa föroreningar
Aktivering av EG-kraftuttag. Funktion. Information om hur kraftuttag kan kombineras finns i dokumentet Kombinationer av kraftuttag.
Funktion Funktionen är avsedd att användas för att aktivera kraftuttaget från förarplatsen och från utsidan av hytten. Kraftuttaget styrs av BCI-styrenheten (Bodywork Communication Interface). Information
Mätning av effekt och beräkning av energiförbrukning hos ett ute spa.
Kontaktperson Mathias Johansson 2015-06-16 5P03129-02 rev. 1 1 (4) Energi och bioekonomi 010-516 56 61 mathias.johansson.et@sp.se Nordiska Kvalitetspooler AB Box 22 818 03 FORSBACKA Energimätning på utespa