Regelbunden tillsyn i Falkenbergs kommun Beslut och rapporter

Transkript

1 Regelbunden tillsyn i Falkenbergs kommun Beslut och rapporter Rapport regelbunden tillsyn Dnr 43-SV2008:535

2 Innehåll Kommunbeslut Verksamhetsrapporter Förskoleverksamhet Skolbarnsomsorg Vuxenutbildning Skolrapporter Apelskolan Fajansskolan Falkenbergs Montessoriskola Hertingsskolan Hjortsbergsskolan Ljungbyskolan Långavekaskolan Långåsskolan Okome skola Schubergstorpsskolan Skogstorpsskolan Slöingeskolan Söderskolan Tullbroskolan Tångaskolan Vessigebroskolan Vinbergsskolan Årstadskolan Älvseredsskolan och Fageredsskolan Ätranskolan Falkenbergs gymnasieskola

3 Beslut Falkenbergs kommun FALKENBERG (28) Dnr: 43-SV2008:535 Genomförd regelbunden tillsyn i Falkenbergs kommun Inledning Skolinspektionen har genomfört regelbunden tillsyn i Falkenbergs kommun av förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen, barn- och ungdomsutbildningen samt vuxnas lärande. Besök gjordes i kommunens skolor och andra verksamheter under perioden 15 september 2008 till den 21 januari Vid den regelbundna tillsynen tar Skolinspektionen ställning till i vad mån verksamheten ger förutsättningar för barn, ungdomar och vuxenstuderande i kommunen att nå de nationella målen. Inspektionen bedömer om kommunen uppfyller de krav som författningarna ställer på verksamheten. Den regelbundna tillsynen behandlar tre områden: Kunskaper, utveckling och lärande, Normer och värden samt Ledning och kvalitetsarbete. Tillsynen syftar inte till att ge en heltäckande bild av all verksamhet vid den aktuella tidpunkten. Övergripande information om den regelbundna tillsynen finns på Skolinspektionens webbplats ( tillsyn/). Av bilagda rapporter framgår vilka skolor och verksamheter som granskats och hur tillsynen genomförts, samt de bedömningar som gjorts. Dessa skriftliga rapporter kompletteras med muntlig återrapportering av inspektörerna till företrädare för kommunen, skolorna och verksamheterna. Underlag Underlaget för Skolinspektionens bedömningar av kommunens ansvarstagande är dels dokument från kommunen och verksamheterna, dels den information som inspektörerna samlat in vid observationer, intervjuer och samtal under besöket. Beslutet grundas även på annan information om kommunen och verksamheterna från exempelvis Skolverkets nationella uppföljningssystem. I Falkenbergs kommun genomfördes intervjuer med representanter för politiker och tjänstemän. Samtliga grundskolor och gymnasieskolor samt vissa delar av särskolan och vuxenutbildningen har besökts, men däremot inte förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen. På skolorna har intervjuer genomförts med skolledningen samt med representanter för elever, personal och i vissa fall föräldrar. Vidare har intervjuer genomförts med representanter för föräldrar, personal och chefer för förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen. Företrädare för kommunen har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter i beslutet. Skolinspektionen, Kungsgatan 20, GÖTEBORG Telefon: , Fax:

4 Verksamhetens omfattning och organisation vid den regelbundna tillsynen Beslut (28) Dnr: 43-SV2008:535 Verksamhetsform Antal barn/elever/studerande Förskoleverksamhet i kommunal regi Skolbarnsomsorg i kommunal regi Förskoleklass 413 Grundskola Obligatorisk särskola 47 Gymnasieskola Gymnasiesärskola 12 Kommunal vuxenutbildning 295 Vuxenutbildning för utvecklingsstörda 19 Svenskundervisning för invandrare 146 Källa: Falkenbergs kommun Falkenbergs kommun är belägen mitt i Hallands län och är till ytan den största kommunen i länet. Kommunen klassificeras av Sveriges kommuner och landsting som en övrig kommun, över invånare. Den sträcker sig cirka tre mil längs kusten och omkring fem mil in i landet. I kommunen bor drygt personer, varav cirka hälften i och kring centralorten Falkenberg vid ån Ätrans mynning i Kattegatt. Andra tätorter i kommunen är Fegen, Glommen, Heberg, Köinge, Långås, Skogstorp, Slöinge, Ullared, Vessigebro, Vinberg, Älvsered och Ätran. Kommunens verksamheter är placerade dels i tätorten Falkenberg, dels i kommunens övriga tätorter. Enligt Statistiska centralbyråns (SCB) statistik för år 2007 har 23 procent av befolkningen en eftergymnasial utbildning. Detta kan jämföras med Hallands län, 32 procent och riket 35 procent. Barn- och utbildningsnämnden är kommunens styrelse för barnomsorg och utbildning. Nämnden leder verksamheten genom en förvaltning vilken leds av en förvaltningschef. Kommunens förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg och grundskolor är organiserade i områden.

5 Beslut (28) Dnr: 43-SV2008:535 Tabell 1: Förskoleverksamhetens, Skolbarnsomsorgens och grundskolans organisation Skogstorp Söder Tullbro Tånga Ullared Långavekaskolan Slöingeskola Hertingsskolan Vinbergsskolan Ätranskolan Förskoleklass och årskurserna 1 5 Förskoleklass och årskurserna 1 5 Förskoleklass och årskurserna 1 5 Förskoleklass och årskurserna 1 5 Förskoleklass och årskurserna 1 5 Långåsskolan Förskoleklass och årskurserna 1 5 Vessigebroskolan Förskoleklass och årskurserna 1 5 Schubergstorpsskolan Förskoleklass och årskurserna 1 5 Ljungbyskolan Förskoleklass och årskurserna 1 5 Okomeskolan Förskoleklass och årskurserna 1 5 Skogstorpsskolan Förskoleklass och årskurserna 1 9 Årstadskolan Förskoleklass och årskurserna 1 5 Fajansskolan Förskoleklass och årskurserna 1 5 Falkenbergs Montessori Förskoleklass och årskurserna 1 9 Fageredsskolan Förskoleklass och årskurserna 1 5 Söderskolan Förskoleklass och årskurserna 1 9 Hjortsbergsskolan Förskoleklass och årskurserna 1 5 Tångaskolan Förskoleklass och årskurserna 1 9 Älvseredsskolan Förskoleklass och årskurserna 1 5 Tullbroskolan Apelskolan Årskurserna 6 9 Förskoleklass och årskurserna 1 9 Obligatoriska särskolan Inom respektive område finns dessutom familjedaghem, förskolor och fritidshem. Förskoleverksamheten i Falkenbergs kommun bedrivs i form av förskola och familjedaghem. Av kommunens samtliga barn i åldrarna 1-5 år är drygt 78 procent inskrivna i förskoleverksamhet att jämföra med drygt 80 procent i riket. Sammanlagt finns det 33 kommunala förskolor varav en tillhandahåller barnomsorg kvällstid, nätter och helger för barn upp till och med 12 år. Dessutom finns 31 familjedaghem. I kommunen finns också 18 enskilda förskolor som kommunen har tillsynsansvar för och som därför inte omfattas av Skolinspektionens regelbundna tillsyn. I Falkenberg bedrivs skolbarnsomsorgen endast i form av fritidshem. I kommunen finns även ett fritidshem som bedrivs i enskild regi, men även denna verksamhet har kommunen tillsynsansvar för. Den obligatoriska särskolan är organiserad så att eleverna i grundsärskolans årskurser 1 6 går på Hjortbergsskolan och eleverna i årskurserna 7 9 går på Tullbroskolan. Därutöver finns även Björkskolan som framför allt tar emot elever med autism eller autismliknande tillstånd. Träningsskolans elever går på Hjortsbergsskolan. Sedan år 2002 är rektorerna för både förskola, fritidshem och skola organiserade i en teamorganisation. Detta innebär att rektorerna inom ett skolområde har ett nära samarbete. Detta underlättas av att de i de flesta fall har sin huvudsakliga fysiska arbetsplats på samma ställe. Syftet med organisationen är att skapa kontinuitet i barnens lärande genom ett 1-16 års perspektiv. Syftet är också att få ett mer effektivt resursutnyttjande och att teamet ska ta ett gemensamt ansvar för områdets utveckling.

6 Beslut (28) Dnr: 43-SV2008:535 Falkenbergs gymnasieskola har 13 nationella program, individuellt program och två specialutformade program samt gymnasiesärskola med specialutformade program. Skolan är centralt belägen i Falkenberg. Ledningen av skolan består av en chef benämnd gymnasieledare, fem programansvariga rektorer samt en controller. Under år 2008 har det skett förändringar inom ledningsgruppen bland annat med en ny chef (gymnasieledare) och två rektorer som slutat och ersatts av nya. Gymnasiechefen arbetar vid tiden för inspektionen tillfälligtvis även deltid som förvaltningschef med ansvar för gymnasie- och vuxenutbildningsfrågor. Vuxenutbildningen är centralt belägen i Falkenberg. Undervisningen bedrivs i olika byggnader. I gymnasieskolans huvudbyggnad finns skolledningen och en del av verksamheten. Ledningen av vuxenutbildningen består av en chef benämnd gymnasieledare, en rektor som ansvarar för all vuxenutbildning utom särvux. En annan rektor har förutom ansvar för några gymnasieprogram även ansvar för gymnasiesärskolan samt särvux. De båda rektorerna är nyanställda hösten Under en relativt kort tidsperiod har det varit flera byten av rektorer inom vuxenutbildningen i kommunen. Verksamheten är organiserad i svenskundervisning för invandrare (sfi), grundläggande- och gymnasial vuxenutbildning. Dessutom finns Flexverket som är namnet på en lokalt utformad verksamhet som ger möjlighet att studera utanför schemalagda studiegångar. Vidare finns Vårdvux med omvårdnadsutbildningar samt särvuxutbildning. Vid vuxenutbildningen bland annat inom Lärcentrum Falkenberg förekommer också olika typer av uppdrags- och högskoleutbildningar eller enstaka kurser som dock inte omfattas av den regelbundna tillsynen. Inom Barn- och utbildningsförvaltningens ansvarsområde finns även en stöd- och utredningsenhet vid namn Rodret. Uppdraget är att ge ett kvalificerat stöd som kommer barn och ungdomar inom kommunens verksamheter tillgodo. Rodret vänder sig till förskola, grundskola, grundsärskola, gymnasieskola och gymnasiesärskola. Inom Rodret finns en ansvarig rektor, verksamhetschef för skolhälsovården, skolläkare, skolpsykologer, specialpedagog, grupphandledare och en administratör. Kommunens tal/språk och hörselteam, som innefattar logoped, hörselpedagog samt tal- och språkpedagoger, är också en del av Rodret. Tidigare tillhörde även två av kommunens resursskolor, Kompassen och Lotsen, Rodret. Numer tillhör dessa Skolområde Söder. Rodret arbetar tillsammans med de olika elevhälsoteamen som finns inom respektive skolområde i kommunen. I Falkenberg finns dessutom en fristående grundskola (Morups friskola) och en fristående gymnasieskola (Drottning Blankas gymnasieskola, tidigare Rosensparregymnasiet). Huvudmännen för dessa skolor erhåller egna rapporter och behandlas inte i föreliggande kommunövergripande rapport.

7 Beslut (28) Dnr: 43-SV2008:535 Helhetsbedömning Skolinspektionen bedömer att de inspekterade verksamheterna i Falkenbergs kommun präglas av ett påtagligt engagemang i barnens och elevernas utveckling från såväl politiker som personal. Verksamheterna utgör oftast en god miljö för lärande och växande. Förvaltningsledningen och politikerna inom nämnden är väl förtrogna med verksamheterna. Kommunens verksamheter präglas generellt av goda förutsättningar för den pedagogiska verksamheten i form av ändamålsenliga lokaler, god tillgång på läromedel samt välutbildade lärare. Skolinspektionen påpekar dock att Falkenbergs kommun bör följa upp och utvärdera barngruppernas storlek och sammansättning inom både förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen för att försäkra sig om att förutsättningarna är lämpliga i förhållande till uppdraget och barnens behov. Dessutom visar inspektionen att skolbarnsomsorgen till stora delar uppfyller sina uppgifter, men att verksamhetens innehåll kan utvecklas. Falkenbergs kommun bör utveckla verksamhetens innehåll och säkerställa att den skolfria delen av dagen erbjuder barnen en meningsfull fritid med varierat innehåll. Därutöver visar inspektionen att det finns brister när det gäller elevernas kunskapsresultat, elevernas rätt till utbildning och kvalitetsarbetet. I Falkenbergs kommun finns det stora skillnader mellan skolors resultat varvid kommunen måste ta ett helhetsgrepp kring kunskapsresultaten. Resultaten har förbättrats under år 2008, men mot bakgrund av hur kunskapsresultaten sett ut över en femårsperiod vill Skolinspektionen peka på vikten av att Falkenbergs kommun analyserar, om samtliga elever får förutsättningar att nå målen i årskurs 9. En av anledningarna till att skolornas resultat överlag ligger under snittet för riket kan vara att kommunen och skolorna måste bli bättre på att kartlägga förutsättningarna för att få en insikt om hur kommunen och skolorna bäst ska arbeta för att möta barns och elevers olika förutsättningar, behov och tänkande. Statistik visar att endast 23 procent av befolkningen har en eftergymnasial utbildning vilket ligger betydligt under snittet för riket. Skolinspektionen har vid ett flertal tillfällen mött lärare och rektorer som försvarar kunskapsresultaten med att hänvisa till elevernas bakgrund. Det finns forskning som menar att barn försöker leva upp till sin lärares förväntan. Om denna är för låg eller är orealistisk kan hela kvalitén på interaktionen mellan barnet och pedagogen bli negativ, det vill säga gå ut över barnet och hans eller hennes förmåga till lärande. Alla elever har en ovillkorlig rätt till utbildning vilket innebär en rätt till en anpassad verksamhet som bland annat tar sin utgångspunkt i att väcka intresse och engagemang. Detta är något som flertalet skolor i Falkenbergs kommun behöver arbeta med inom ramen för kvalitetsarbetet. Kommunen och skolorna måste således i högre utsträckning kartlägga förutsättningarna och anpassa arbetet utifrån förutsättningarna. Falkenbergs kommun och skolor behöver även bli bättre på att analysera måluppfyllelsen. I samtliga skolor behöver ett utvecklingsarbete ske avseende uppföljning och ut-

8 Beslut (28) Dnr: 43-SV2008:535 värdering av elevernas kunskapsutveckling på både individnivå och skolnivå. Därutöver behöver även kommunen bedriva ett arbete på kommunnivå. Resultaten måste analyseras på alla nivåer för att komma fram till en slutsats, det vill säga en förståelse för varför resultaten ser ut som de gör (resultatförståelse). Utan denna förståelse är det svårt att bedriva ett funktionellt kvalitetsarbete. Med resultatförståelsen som grund kan kommunen och dess verksamheter bättre vidta åtgärder avseende både förutsättningarna och arbetet i verksamheten. Som ett stöd för detta arbete ska varje skola upprätta en arbetsplan. Arbetsplanen ska fungera som en plan för hur arbetet ska genomföras för att tillmötesgå förutsättningarna. Flertalet skolor i Falkenberg saknar sådana planer. Vinbergsskolan, Långåsskolan, Fageredsskolan, Älvseredsskolan och Ätranskolan har lärare och skolledningen kommit en bit på väg när det gäller uppföljnings- och utvärderingsarbete på både individ- och i något fall på skolnivå angående måluppfyllelsen i alla ämnen i årskurs 5. Rektorerna har en viktigt och betydelsefull roll i kvalitetsarbetet. Kommunens rektorsorganisation präglas av rektorer som genom både utbildning och erfarenhet förvärvat pedagogisk insikt och alla är engagerade i sitt uppdrag. Rektorerna är organiserade i skolområdesteam och varje team har sin huvudsakliga arbetsplats i en gemensam lokal i områdets största skola. Skolinspektionen noterar dock att en konsekvens av rektorsorganisationen är att vissa av skolorna inom respektive skolområde saknar dagligt närvarande pedagogiskt ledarskap. I några av skolorna har det kommit till Skolinspektionens kännedom att detta är ett problem. Skolinspektionen vill påpeka att det är rektorn som är pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig personal i skolan. Rektorn har det övergripande ansvaret för att verksamheten som helhet inriktas på att nå de nationella målen. Rektorn ansvarar för att en lokal arbetsplan upprättas samt för att skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållande till de nationella målen och till målen i skolplanen och den lokala arbetsplanen. Rektorn har ansvaret för skolans resultat. Mot bakgrund av detta vill Skolinspektionen peka på betydelsen av att rektorerna ges förutsättningar att fullfölja det ansvar som åligger rektorerna. Skolinspektionen vill även lyfta fram lärarna som betydelsefulla i arbetet med de nationella målen. I några skolor har rektorerna valt att behålla klasslärarsystemet vilket innebär att vissa lärare i hög grad undervisar i ämnen där de saknar föreskriven ämneskompetens. Exempel på detta är att lärare med inriktning enbart mot svenska och samhällsorienterande ämnen undervisar i matematik och naturorienterade ämnen. Skolinspektionen vill i detta sammanhang tydligt markera att som lärare räcker det inte enbart att ha en pedagogisk utbildning. Ämnesdidaktik och ämneskunskap är också viktigt för barns och elevers kunskapsutveckling. I flertalet av skolrapporterna samt i verksamhetsrapporten för skolbarnsomsorgen har Skolinspektionen bedömt att insatser måste vidtas avseende elever i behov av särskilt stöd. Enligt skollagen har barn och elever rätt att få utbildning inom det offentliga skolväsendet för barn och ungdom och särskilt stöd ska ges till elever som har svårigheter i skolarbetet. Rätten till utbildningen och stöd är således ovillkorlig. I flera av skolorna uttrycker lärarna en oro över att deras engagemang inte räcker till och flera

9 Beslut (28) Dnr: 43-SV2008:535 lärare och rektorer säger att det på skolorna finns elever som är i behov av särskilt stöd men som inte får detta stödbehov tillgodosett. Härutöver konstaterar Skolinspektionen att kommunen måste säkerställa att nyanlända elever får sin rätt till utbildning tillgodosedd. I flera skolrapporter beskrivs områden där skolorna trots stora arbetsinsatser och hög ambitionsnivå inte förmått uppfylla författningarnas krav. Det finns elever som inte får studiehandledning på modersmålet eller modersmålsundervisning. De har heller inte fått undervisning i svenska som andraspråk eller endast får detta i form av stöd i ämnet svenska vilket inte överensstämmer med bestämmelserna. På ett flertal skolor i kommunen kan Skolinspektionen konstatera att hem- och konsumentkunskap för eleverna i årskurserna 1 5 inte anordnas eller inte anordnas i tillräcklig utsträckning för att eleverna ska kunna nå målen för årskurs 5 i ämnet före utgången av årskurs 5. Inspektionen visar att kommunens skolor, förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg i huvudsak präglas av en lugn och trygg miljö. Dock förekommer kränkningar, motsättningar och trakasserier vid några skolor. Kommunen måste säkerställa att alla verksamheter bedriver ett målinriktat arbete för att förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling samt se till att kränkningarna omedelbart upphör. Att upprätta likabehandlingsplaner i enlighet med de krav som ställs är ett viktigt led i detta arbete. Mot bakgrund av ovanstående behöver Falkenbergs kommun fortsätta sitt utvecklingsarbete med syfte att säkerställa elevernas rätt till utbildning. Skolinspektionen menar att genom ett funktionellt kvalitetsarbete kommer Falkenbergs kommun med stor sannolikhet skapa bättre förutsättningar för elevernas lärande. I bedömningarna nedan redovisas inom vilka områden kommunen behöver vidta åtgärder. Av bilagda rapporter framgår inom vilka områden rektorer och verksamheter behöver vidta åtgärder. Det är kommunen som har det yttersta ansvaret även för dessa. Senast inom tre månader från dagen för beslutet, dvs. senast den 12 juni 2009 ska Falkenbergs kommun redovisa till Skolinspektionen, avdelningen i Göteborg vilka åtgärder som vidtagits. Bedömningar srutan under varje bedömningspunkt fylls endast i när Skolinspektionen bedömt att åtgärder behövs. I detta material används begreppet styrdokument som en samlande beteckning för relevanta författningar och allmänna råd. 1 Kunskaper, utveckling och lärande Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område skolornas kunskapsresultat och resultatet av arbetet med omsorg, utveckling och lärande i förskoleverksamheten och

10 Beslut (28) Dnr: 43-SV2008:535 skolbarnsomsorgen. Vidare granskas hur kommunen följer upp och utvärderar resultaten. 1.1 Resultat som har uppnåtts i kommunens verksamheter Kommentar och bedömning: I Falkenbergs kommun utgår arbetet med omsorg och lärande i förskoleverksamheten från målen för verksamheten, som återfinns i läroplanen för förskolan. Verksamheten är målinriktad och planerad men utgår samtidigt från varje barns individuella behov och intressen. Miljön i förskolorna stimulerar till en allsidig utveckling hos barnen och personalrepresentanterna betonar vikten av lek och olika former av skapande verksamhet, i syfte att stimulera varje enskilt barn till ett lustfyllt lärande. Kommunen saknar dock en samlad bild av måluppfyllelsen i förskoleverksamheten. Falkenbergs kommun saknar också en samlad bild av i vilken grad skolbarnsomsorgen når de nationella målen. En del åtgärder har vidtagits för att stärka fritidshemmens roll, bland annat har kvalitetsarbetet förändrats. Inspektörerna erfar dock att i nuläget ligger fokus på att ge god omsorg, på bekostnad av planerad pedagogisk verksamhet. Kommunen gör ingen uppföljning och utvärdering av hur fritidshemmen arbetar i relation till de nationella målen i skollag och läroplan. En samlad bild av elevernas resultat i samtliga ämnen i förhållande till kursplanernas mål att uppnå i årskurs 5 saknas. Eftersom flertalet skolor inte gör någon uppföljning av i vilken mån eleverna når mål att uppnå i årskurs 5 kan Skolinspektionen inte bedöma måluppfyllelsen avseende kunskapsresultaten. Tabell 2 visar att kunskapsresultaten för år 2008 i form av betyg för kommunens grundskoleelever ligger under riksgenomsnittet avseende genomsnittligt meritvärde. Kunskapsresultaten ligger vid samtliga skolor, utom Falkenbergs Montessoriskola, under snittet för riket. När det gäller andel elever som ej nått målen i alla ämnen och andelen behöriga till gymnasieskolans nationella program ligger resultaten i linje med eller något över riksgenomsnittet för år Statistiken för den senaste femårsperioden visar att grundskoleelevernas kunskapsresultat avseende genomsnittligt meritvärde har legat under snittet för riket. Kommunens resultat har förbättrats under En närmare analys av de enskilda skolornas resultat visar att det finns en betydande variation i resultatnivåerna mellan kommunens sex betygssättande skolor. Denna variation har inte minskat under den senaste femårsperioden. Såväl betygsresultaten som variationen mellan skolorna är väl kända av nämnd och förvaltning och åtgärder för att öka måluppfyllelsen vidtas kontinuerligt. Några skolor ligger betydligt under snittet för kommunen och för riket både vad gäller genomsnittligt meritvärde och andel elever som ej nått målen i samtliga ämnen. Detta gäller framförallt de skolor som gynnas lite extra av kommunens resursfördelningssystem (social viktning). Skillnaderna i resultaten mellan Tångaskolan och Falkenbergs Montessoriskola är stora (se tabell 3).

11 Beslut (28) Dnr: 43-SV2008:535 I kommunens kvalitetsredovisning för 2007 konstateras att skillnader finns och att kommunen i högre utsträckning behöver analysera resultaten. Enligt Skolinspektionens mening är det viktigt för både kommunen och verksamheterna att skapa en förståelse för förutsättningarnas betydelse så att arbetet i verksamheterna inriktas mot de krav och behov som finns. Därför är det viktigt att Falkenbergs kommun exempelvis ställer krav på att Tångaskolan analyserar om skolan har anpassat sina verktyg och arbetssätt efter de förutsättningar som råder. En skola når ingen framgång genom att lägga ansvaret på eleverna. Istället måste man utvärdera skolans och lärarnas insats. En resultatjämförelse baserad på Skolverkets modellberäknade värden i SALSA, där bland annat hänsyn tas till andel pojkar, andel elever med utländsk bakgrund och föräldrarnas utbildningsnivå visar att kommunens grundskoleelever presterar i nivå med de modellberäknade värdena. Tabell 4 visar att resultaten på de nationella ämnesproven i årskurs 9 ligger i linje med eller något över riksgenomsnittet i samtliga tre ämnen. Tabell 5 visar att elevernas sammantagna resultat på de nationella proven 2008 visar en överensstämmelse med de betyg som sattes i engelska och svenska samma år. I ämnet matematik finns däremot en relativt stor skillnad. Nationella prov utgör ett av flera underlag för betygsättningen, därför ska betyg inte enbart vara baserade på resultaten vid de nationella proven, men det är ändå värt att uppmärksamma inom kvalitetsarbetet för att få en förståelse för varför denna skillnad finns. Tabell 6 i denna rapport samt tabell 2 i skolrapporten för Falkenbergs gymnasieskola visar att gymnasieskolans kunskapsresultat i de angivna variablerna med vissa undantag ligger i nivå med riksgenomsnittets. Samtidigt visar sammanställningen att resultaten varierar mellan olika år både vad gäller genomsnittlig betygspoäng och andel elever med grundläggande behörighet till universitets- och högskolestudier. Andelen elever med grundläggande behörighet har ökat på flertalet program år 2008 i jämförelse med Även den genomsnittliga betygspoängen har ökat och ligger oftast över eller i nivå med riksgenomsnittet. Tillgänglig statistik visar samtidigt att andelen elever som fullföljer utbildningen inom fyra år är lägre eller betydligt lägre på skolan (70 procent läsåret 2007/08, 66 procent läsåret 2006/07 och 63 procent läsåret 2005/06) än i riket (76 procent 2007/08 och 2006/07). Skolinspektionen vill därför uppmärksamma kommunen på den anmärkningsvärt höga andel elever som inte fullföljer sin utbildning inom fyra år. Vuxenutbildningens kunskapsresultat i de ovan angivna variablerna avviker i flera avseenden i jämförelse med såväl riket som kommungruppen. Exempelvis varierar betygssättningen mellan kurserna svenska A, engelska A och matematik A inom den gymnasiala vuxenutbildningen på ett svårförklarligt sätt. Att inga studerande under en femårsperiod fått betyget IG i svenska A eller att ett mycket begränsat antal studerande erhållit betyget MVG i matematik A (undantaget år 2004) är exempel på att vuxenutbildningen i Falkenberg redovisar resultat som väsentligt avviker från andra jämförbara kommuner och riksgenomsnittet. I kursen svenska A är det en mycket stor andel studerande som fått VG eller MVG i betyg.

12 Beslut (28) Dnr: 43-SV2008:535 Tillgänglig statistik visar att andelen studerande som slutför kurser på grundläggande och gymnasial nivå konsekvent är lägre i Falkenbergs kommun än i andra jämförbara kommuner och i riket. (Gymnasial vuxenutbildning år 2006 är enda positiva avvikelse). Resultaten för kommunens sfi-studerande visar att andelen studerande som slutfört utbildningen med godkänt i kurs D två år efter påbörjad utbildning alltjämt ligger över snittet för riket under den senaste femårsperioden. Enligt intervjuer med personal och skolledare i särskolan når eleverna goda kunskapsresultat utifrån sina individuella förutsättningar. Verksamheten lyckas förena god omsorg med utmaningar för att eleverna ska utvecklas så långt det är möjligt. Skolinspektionen bedömer att kommunen behöver vidta ytterligare åtgärder för att öka måluppfyllelsen. Se mer om detta i avsnittet Kvalitetsarbete. Kommunen bör genomföra en utvärdering för att få en förståelse för varför resultaten förbättrats under 2008 (resultatförståelse) så att resultatförbättringen inte blir av slumpmässig karaktär. Kommunen bör dessutom klargöra vad som orsakar att många elever inte fullföljer sin gymnasieutbildning och vidta nödvändiga åtgärder. Tabell 2: Resultat för elever i årskurs 9 Falkenbergs kommun 1 Samtliga Kommun- 4 Riket skolor i grupp 3 kommunen Genomsnittligt meritvärde Andel (%) som ej nått målen i samtliga ämnen Andel (%) behöriga till nationellt program 205,6 205,6 201,5 202,7 205,0 205,0 204,3 209, Källa: Skolverkets statistik 1 Uppgifter baserade på samtliga kommunala grundskolor i kommunen 2 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i kommunen 3 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i kommungruppen. 4 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i riket

13 Beslut (28) Dnr: 43-SV2008:535 Tabell 3: Andel (%) som ej nått målen i samtliga ämnen vid Tångaskolan och Falkenbergs Montessoriskola Andel (%) som ej nått målen i samtliga ämnen Tångaskolan Falkenbergs Montessoriskola Riket Källa: Skolverkets kommunsammanställning, Tabell 4: Resultat på nationella ämnesprov i årskurs 9 Falkenbergs kommun 6 Samtliga Kommun- Riket 9 skolor i kommu- grupp 8 nen Andel (%) elever som uppnått minst Godkänt i: Engelska Matematik Svenska Svenska som andraspråk Källa: Skolverkets statistik. = Uppgift saknas 5 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i riket 6 Uppgifter baserade på samtliga kommunala grundskolor i kommunen 7 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i kommunen 8 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i kommungruppen 9 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i riket

14 Beslut (28) Dnr: 43-SV2008:535 Tabell 5: Grundskolan Relationen mellan nationella prov och slutbetyg i årskurs 9 år 2008 Falkenbergs kommun Riket Ämne Antal Antal Andel (%) elever med lägre, Andel (%) elever med lägre, elever elever med lika eller högre slutbetyg lika eller högre slutbetyg provbetyg jämfört med provbetyget jämfört med provbetyget och slutbetyg Lägre Lika Högre Lägre Lika Högre Svenska ,5 79,1 12,5 6,0 78,9 15,2 Matematik ,8 71,5 26,8 1,6 74,0 24,4 Engelska ,4 91,0 3,6 7,2 84,1 8,7 Källa: Skolverkets statistik Tabell 6: Resultat för elever i gymnasieskolans årskurs tre Falkenbergs kommun 10 Samtliga Kommun- 13 Riket skolor i grupp 12 kommunen Genomsnittlig betygspoäng 13,9 14,2 14,1 13,8 14,1 14,1 13,8 14,0 Andel (%) med grundläggande behörighet till universitets- och högskolestudier Andel (%) som fullföljde utbildningen inom fyra år 14 Källa: Skolverkets statistik 10 Uppgifter baserade på samtliga kommunala gymnasieskolor i kommunen 11 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i kommunen 12 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i kommungruppen 13 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i riket 14 Från och med 2006 års officiella statistik inkluderas elever på Individuella programmets introduktionskurs för invandrare (IVIK) i den här variabeln. Detta gör att tidsserien bryts och kan resultera i oväntade trendbrott.

15 Beslut (28) Dnr: 43-SV2008: Uppföljning av kunskapsresultat Kommunen följer upp och utvärderar kunskapsresultaten i samtliga skolformer. Enligt skollagen ska den som är huvudman för en del av det offentliga skolväsendet ansvara för att utbildningen genomförs i enlighet med bestämmelserna i denna lag och de bestämmelser som kan finnas i annan lag eller förordning. Utöver vad som föreskrivs i denna lag kan i annan författning finnas föreskrifter särskilt om mål och riktlinjer för utbildningen, utbildningens innehåll och utbildningens omfattning i tiden. Enligt läroplanen måste skolans verksamhet utvecklas så att den svarar mot uppställda mål. Huvudmannen har ett givet ansvar för att så sker. Den dagliga pedagogiska ledningen av skolan och lärarnas professionella ansvar är förutsättningar för att skolan utvecklas kvalitativt. Detta kräver att undervisningsmålen ständigt prövas, resultaten följs upp och utvärderas och att nya metoder prövas och utvecklas. Barn- och utbildningsnämnden efterfrågar årligen, genom kvalitetsredovisningarna, resultat avseende engelska, matematik och svenska (baskunskaper för alla). Någon övrig utvärdering avseende kunskapsresultat görs inte på kommunnivå. Rektorerna, som enligt läroplanen har ett ansvar för att respektive skolas resultat följs upp och utvärderas i förhållande till de nationella målen, tar inte detta ansvar. Detta gäller även lärarna i årskurserna 1 7 som generellt inte utvärderar elevernas kunskapsutveckling i andra ämnen än engelska, matematik, svenska och svenska som andraspråk på ett systematiskt sätt. Därmed saknas det på såväl individ-, skol- och kommunnivå sammanställningar av de yngre elevernas kunskapsresultat i samtliga ämnen. Kommunen måste kräva att rektorerna tar sin del av detta ansvar. Rektorerna kommer inte att kunna genomföra nödvändiga sammanställningar på skolnivå så länge lärarna inte följer upp och utvärderar elevernas kunskapsutveckling på individnivå. Därför måste rektorerna kräva att lärarna genomför uppföljningar och utvärderingar av elevernas kunskapsutveckling på individnivå. Barn- och utbildningsförvaltningen har med hjälp av Skogstorpsskolan tagit fram ett instrument (Unikum) för uppföljning och utvärdering av både de yngre och äldre elevernas kunskapsutveckling i samtliga ämnen. Systemet används på Skogstorpsskolan och prövas i liten skala på de övriga skolorna i Falkenberg.

16 Beslut (28) Dnr: 43-SV2008:535 Även vissa av gymnasieskolans och vuxenutbildningens resultat följs upp, men det saknas en samlad bild av resultaten för både gymnasieskolan och vuxenutbildningens olika utbildningar, ämnesgrupper och kurser. Av Skolinspektionens skolrapport avseende gymnasieskolan framgår att det inte görs systematiska utvärderingar och analyser av kunskapsresultaten. Skolinspektionens bedömning är att kommunen systematiskt måste följa upp och utvärdera elevernas kunskapsresultat i årskurs 5 och 9 i samtliga ämnen. Dessutom måste kommunen förbättra uppföljningen, utvärderingen av kunskapsresultaten avseende gymnasieskolan och vuxenutbildningen. 2 Normer och värden Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område kommunens arbete för att ge eleverna en trygg miljö. 2.1 Normer och värden i studiemiljö och samvaro Kommunens samtliga verksamheter utgör trygga miljöer. Enligt lag om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever ska huvudmannen för verksamheten se till att det bedrivs ett målinriktat arbete. Huvudmannen för verksamheten eller den huvudmannen bestämmer ska vidta åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för trakasserier och annan kränkande behandling. Det finns en skyldighet att utreda och vidta åtgärder mot trakasserier och annan kränkande behandling. Enligt läroplanen (Lpo 94) ska eleverna i skolan möta respekt för sin person och sitt arbete. Skolan ska sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet och vilja och lust att lära. Skolan verkar i en omgivning med många kunskapskällor. Strävan ska vara att skapa de bästa samlade betingelserna för elevernas bildning, tänkande och kunskapsutveckling. Personlig trygghet och självkänsla grundläggs i hemmet, men även skolan har en viktig roll därvidlag. Varje elev har rätt att i skolan få utvecklas, känna växandets glädje och få erfara den tillfredsställelse som det ger att göra framsteg och övervinna svårigheter.

17 Beslut (28) Dnr: 43-SV2008:535 Vid inspektion av några av kommunens grundskolor framkom att det finns elever som känner sig otrygga när de vistas i skolan. Dessa förhållanden är kända av både lärare och rektorer, men problemen kvarstår alltjämt. I något fall är situationen så pass allvarlig att elev inte vågar komma till skolan. Enligt kommunen finns mycket att arbeta med eftersom det ser väldigt olika ut på skolor och förskolor när det gäller kunskap och förståelse för värdegrundsarbetet. Kommunen bedriver dock ett systematiskt arbete för att motverka diskriminering genom utbildning, stödverksamhet via genuspedagogerna och genom implementering av likabehandlingsplanen. Skolinspektionen bedömer att kommunen måste stödja de skolor där problemen finns och vidta åtgärder så att kränkningarna omedelbart upphör. Sedan inspektionsbesöken gjordes i Falkenbergs kommun har lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever upphört att gälla. Lagen upphörde att gälla den 1 januari Därefter gäller i stället 14 a kap. skollagen (1985:1100, ändrad genom 2008:571) och den nya diskrimineringslagen (2008:567). Detta innebär att kommunen från och med den 1 januari 2009 ska beakta bestämmelserna i två regelverk för att garantera samma materiella skydd mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Kommunen ser till att det bedrivs ett målinriktat arbete för att främja barns och elevers lika rättigheter samt motverka diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder eller annan kränkande behandling i alla verksamheter Kommunen ser till att det finns en likabehandlingsplan i enlighet med författningarna i varje verksamhet. Enligt lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever ska huvudmannen för verksamheten eller den huvudmannen bestämmer se till att det finns en likabehandlingsplan för varje enskild verksamhet. I planen ska planerade åtgärder redovisas. Enligt förordningen om barns och elevers deltagande i arbetet med en likabehandlingsplan ska planen årligen

18 Beslut (28) Dnr: 43-SV2008:535 upprättas, följas upp och ses över under medverkan av barnen eller eleverna vid den verksamhet för vilken planen gäller. Utformningen och omfattningen av barnens eller elevernas deltagande ska anpassas efter deras ålder och mognad. I Falkenbergs kommun är ansvaret för upprättande av likabehandlingsplaner delegerat till rektorerna på skolorna och i verksamheterna, vilket gör att ansvaret för upprättandet ligger på rektorerna. Flertalet verksamheter och skolor i Falkenbergs kommun har upprättat likabehandlingsplaner. Inom vissa skolområden har dock skolorna upprättat en gemensam plan för hela området. Eftersom varje verksamhet och skola är unik måste varje enskild skola och verksamhet ha en egen plan. Planerna är i huvudsak kända bland personal och elever och upplevs som en hjälp i arbetet för att skapa en god miljö för barn och elever. Tonvikten i planerna ligger på generella åtgärder för ett förebyggande arbete mot kränkningar över längre tid. Planerna bygger däremot inte på en kartläggning av de enskilda verksamheternas behov. Beskrivna åtgärder är dessutom inte preciserade i tid vilket försvårar uppföljningen av huruvida de vidtagna åtgärderna har gett önskad effekt. Vid upprättandet och revideringen av likabehandlingsplanerna har inte barnen och eleverna i verksamheterna medverkat mer än undantagsvis. Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att Falkenbergs kommun måste vidta åtgärder så att verksamheterna upprättar likabehandlingsplaner i enlighet med de krav som ställs på sådana planer. Från och med den 1 januari 2009 måste kommunen/verksamheterna iaktta såväl 14 a kap. skollagen som diskrimineringslagen. Enligt lagarna ska skolorna ha såväl en plan mot kränkande behandling som en likabehandlingsplan. Det finns inget som hindrar att skolan/verksamheten för samman de planer som ska upprättas till ett dokument. Barns och elevers medverkan vid upprättandet m.m. av nämnda planer regleras i förordningen (2006:1083) om barns och elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering och kränkande behandling Kommunen ser till att likabehandlingsplanerna följs upp och utvärderas och ser till att skolor och verksamheter följer upp och utvärderar att miljön är trygg. I enlighet med lag om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever ska likabehandlingsplanen årligen följas upp och ses över. Enligt förordningen om kvalitetsredovisning ska en uppföljning och utvärdering av likabehandlingsplanerna redovisas i kvalitetsredovisningarna.

19 Beslut (28) Dnr: 43-SV2008:535 Rutiner för att följa upp och utvärdera likabehandlingsplanerna sker med olika intensitet i kommunens skolor och verksamheter. Det är inte vanligt att uppföljningen och utvärderingen av likabehandlingsplanerna redovisas i kvalitetsredovisningarna. Detta kan till viss del förklaras med att kommunen har tagit fram en mall för hur kvalitetsredovisningarna ska disponeras och i denna mall omfattas inte arbetet med att följa upp och utvärdera likabehandlingsplanerna. Mot bakgrund av att det i kommunens skolor finns elever som inte upplever sin skolmiljö som trygg blir detta arbete än mer viktigt. Skolinspektionen bedömer att kommunen måste vidta åtgärder så att likabehandlingsplanerna följs upp och utvärderas. Enligt ändring i förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m. ska uppföljning och utvärdering av likabehandlingsplaner och planer mot kränkande behandling redovisas i kvalitetsredovisningen. Ändringen trädde ikraft den 1 januari 2009 och ska tillämpas första gången för kvalitetsredovisningar som avser Kommunens ledning och kvalitetsarbete Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område kommunens ansvarstagande för skolans och övriga verksamheters arbete för att nå de nationella målen. Vidare granskas hur kvalitetsarbetet fungerar för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen. Tillsynen behandlar också tillgång till utbildning samt resurser i form av personal liksom hur kommunen följer bestämmelserna. 3.1 Tillgång till plats och tillgång till likvärdig utbildning Kommunen erbjuder den omsorg, den undervisning och de valmöjligheter barn, elever och studerande har rätt till. Inskrivning i särskolan Barn i allmänhet ska enligt skollagen tas emot i grundskolan. Barn som bedöms inte kunna nå upp till grundskolans mål därför att de är utvecklingsstörda ska enligt lagen om försöksverksamhet med ökat föräldrainflytande över utvecklingsstörda barns skolgång tas emot i särskolan. Om vårdnadshavaren inte lämnar sitt medgivande till att barnet tas emot i särskola, ska barnet fullgöra sin

20 Beslut (28) Dnr: 43-SV2008:535 skolplikt enligt vad som gäller för barn i allmänhet. Det är styrelsen för utbildningen som prövar om en elev ska tas emot i särskolan. Styrelsen för särskolan avgör enligt skollagen om en elev som tas emot i särskola ska gå i grundsärskolan eller träningsskolan. Skolverket har i allmänna råd Rutiner för utredning och mottagande i den obligatoriska särskolan (SKOLFS 2001:23), givit rekommendationer om hur en bedömning bör göras och vilka utredningar som bör ligga till grund för bedömning och beslut. En pedagogisk utredning ska ge svar på om barnet har förutsättningar att nå kunskapsmålen i grundskolan baserad på observationer över tid. En psykologutredning ska syfta till att beskriva barnets kognitiva förmåga och en medicinsk utredning ska klargöra medicinska orsaker till barnets svårigheter. Vidare kan underlaget kompletteras med en social utredning. I Falkenbergs kommun är beslutsfattandet delegerat till rektorn för Rodret. De inskrivningshandlingar som upprättas idag håller enligt inspektörernas bedömning god kvalitet. När det gäller tidigare inskrivningshandlingar har Skolinspektionen funnit brister i utredningar och beslut. Bland annat konstaterades att utredningar saknades och att det i något fall stod att kommunen ämnar utvärdera placering utan att så har skett. Kommunen har uppdagat detta och håller nu på att utvärdera tidigare inskrivningar vilket inspektörerna förutsätter sker. Beslut om mottagande i särskolan får många och långtgående konsekvenser för det enskilda barnet. Det är därför av största vikt att ett sådant beslut föregås av en korrekt handläggning och ett ordentligt beslutsunderlag. Lagstiftaren har i flera utredningar betonat vikten av att ett mottagande av barn i särskolan ska föregås av en noggrann utredning. Skolinspektionen ser positivt på att kommunen har förändrat sina inskrivningsrutiner, men vill markera vikten av att kommunen fortsätter med sitt utvärderingsarbete avseende redan inskrivna barn och elever. Hem- och konsumentkunskap Enligt skollagen omfattar det garanterade antalet undervisningstimmar timmar i grundskolan. Av timplanen framgår utbildningens omfattning i timmar för ämnen, ämnesgrupper, språkval och elevens val. Som tidigare nämnts deltar samtliga skolor i Falkenbergs kommun i försöksverksamhet med utbildning utan timplan. Detta innebär att kommunen inom ramen för det totala antalet timmar får bedriva verksamhet utan att tillämpa föreskrifter om antalet timmar för ämnen och ämnesgrupper. På ett flertal skolor i kommunen kan Skolinspektionen konstatera att hem- och konsumentkunskap för eleverna i årskurserna 1 5 inte anordnas eller inte anordnas i tillräcklig utsträckning för att eleverna ska kunna nå målen i årskurs 5 i ämnet före utgången av årskurs 5.

21 Beslut (28) Dnr: 43-SV2008:535 Skolinspektionen bedömer att kommunen måste kartlägga huruvida skolorna har förutsättningar att bedriva undervisning i ämnet hem- och konsumentkunskap samt säkerställa att elevernas rätt till utbildning garanteras. Elevens val Enligt grundskoleförordningen ska styrelsen erbjuda ett allsidigt urval av ämnen som elevens val. I timplanen anges ett visst antal timmar för elevens val. Undervisningen syftar till att fördjupa och bredda elevens kunskaper i ett eller flera ämnen. Undervisningen ska till sitt innehåll och sin inriktning vara förenligt med målen i den kursplan eller de kursplaner som fastställts för det ämne eller ämnen som utgör elevens val. I Falkenbergs kommun är det respektive skola som beslutar om utformningen av elevens val trots att detta inte är delegerat till rektor/skolnivå. Inspektionen har visat att flertalet av skolorna i kommunen inte erbjuder elevens val över huvudtaget eller att det förekommer, men inte enligt intentionerna. Endast på några skolor finns ett brett urval av ämnen som eleverna kan välja mellan. I och med att kommunens skolor ingår i försöket att arbeta utan timplan behöver inte kommunens skolor erbjuda elevens val i den omfattning som timplanen anger, men eleverna måste inom ramen för elevens val ges möjlighet att bredda och fördjupa sina kunskaper i ett eller flera ämnen. Eftersom kommunen inte har delegerat utformningen av elevens val till rektorerna bedömer Skolinspektionen att kommunen måste åtgärda de brister som finns och se till att eleverna erbjuds elevens val och därmed ges möjlighet att bredda och fördjupa sina kunskaper i ett eller flera ämnen. Nyanlända elever Enligt grundskoleförordningen ska undervisning i svenska som andraspråk om det behövs anordnas för elever som är berättigade till det enligt förordningen. Undervisningen i svenska som andraspråk ska anordnas i stället för undervisning i svenska. Om en eller båda av elevens vårdnadshavare har ett annat språk än svenska som modersmål och språket utgör dagligt umgängesspråk för eleven, ska eleven enligt grundskoleförordningen få undervisning i detta språk som ett ämne (modersmålsundervisning), om eleven har grundläggande kunskaper i språket, och eleven önskar få sådan undervisning. Modersmålsundervisning i samiska, finska, meänkieli, romani chib eller jiddisch ska erbjudas även om språket inte är elevens dagliga umgängesspråk i hemmet. Detsamma gäller en elev som är adoptivbarn och som har ett annat modersmål än svenska. En kommun är skyldig att anordna modersmålsundervisning i ett språk, endast om det finns en lämplig lärare. Kommunen är skyldig att anordna sådan undervisning om minst fem elever önskar undervisning i språket. När det gäller samiska, tornedalsfinska

22 Beslut (28) Dnr: 43-SV2008:535 eller romska elever är kommunen skyldig att anordna modersmålsundervisning även om antalet är mindre än fem. Vidare ska en elev enligt grundskoleförordningen få studiehandledning på sitt modersmål, om eleven behöver det och om en eller båda av elevens vårdnadshavare har ett annat språk än svenska som modersmål och språket utgör ett dagligt umgängesspråk för eleven, ska eleven få undervisning i detta språk som ett ämne. Inspektionen har visat att förutsättningarna för kommunens nyanlända elever är beroende av vilken skola de placeras i. Exempel på detta är att det finns elever i kommunen som önskar modersmålsundervisning, men som inte erhåller det. Enligt rektorer saknar kommunen rutiner för att undersöka om det finns fler än fem elever i kommunen som önskar undervisning i ett språk. Ett annat exempel är att en nyanländ elev vid Vessigebroskolan som åldersmässigt borde vara placerad i årskurs 3 placerades i årskurs 1. Ytterligare exempel är att ett flertal grundskolor inte uppfyller kraven avseende studiehandledning på modersmålet. Dessutom påtalar flera lärare i kommunen att rutinerna för hur man hanterar studiehandledning på modersmålet och svenska som andra språk varierar mellan skolorna. I kommunen ges inte alltid undervisning i svenska som andraspråk i enlighet med ämnets kursplan. Ofta ges undervisningen i svenska som andraspråk som stöd inom ämnet svenska. På flera skolor saknas dessutom kompetens för att undervisa i ämnet och kursplanen för svenska som andraspråk är inte styrande för undervisningen. Falkenbergs kommun har under de senaste åren tagit emot nyanlända elever. Det krävs stora insatser inom utbildningssektorn för att ta emot nyanlända elever i en kommun. Kunskaper om bestämmelser och om olika länders kultur, utbildningssystem och språk utgör grunden för att planera och sätta in relevanta insatser och stöd. Dessutom krävs en kartläggning av individens förutsättningar så att individanpassning kan ske på ett professionellt sätt. Skolinspektionen bedömer att kommunen inte har rutiner för att erbjuda nyanlända elever den undervisning de har rätt till, vilket måste åtgärdas. I detta arbete bör kommunen stödja skolorna så att de kan genomföra undervisningen för de nyanlända eleverna på ett kvalitativt bra sätt. Se vidare Skolverkets allmänna råd för utbildning av nyanlända elever. Särskilda undervisningsgrupper Enligt grundskoleförordningen ska särskilt stöd ges till elever med behov av specialpedagogiska insatser. Sådant stöd ska i första hand ges inom den klass eller grupp som eleven tillhör. Om det finns särskilda skäl, får sådant stöd i stället ges i en särskild undervisningsgrupp. Styrelsen ska efter samråd med eleven och elevens vårdnadshavare besluta i fråga om elevens placering i en särskild

23 Beslut (28) Dnr: 43-SV2008:535 undervisningsgrupp. Styrelsens beslut att en elev ska undervisas i särskild undervisningsgrupp får överklagas hos Skolväsendets överklagandenämnd. Om en elev inte kan få utbildning som i rimlig grad är anpassad efter elevens situation och förutsättningar, får styrelsen efter att ha hört elevvårdskonferensen besluta om anpassad studiegång för eleven. Därvid får avvikelser göras från timplanen. Styrelsen ansvarar för att en elev med anpassad studiegång får en utbildning som så långt det är möjligt är likvärdig med övrig utbildning inom skolan. I Falkenbergs kommun finns särskilda undervisningsgrupper, Lotsen, Kompassen, Rönnen och Zeta. Rektorerna med ansvar för Söderskolan ansvarar också för verksamheterna vid Rönnen och Zeta och sedan januari 2009 även för verksamheterna vid Lotsen och kompassen. Vid inspektionsbesöket tillhörde Lotsen och Kompassen Stöd och utredningsenheten, Rodret. Inspektionen har visat att verksamheten vid Lotsen och Kompassen framför allt inriktas mot sociala insatser där kunskapsuppdraget är nedtonat. Eleverna vid Lotsen och Kompassen får inte undervisning i alla ämnen trots att det inte finns beslut fattade om anpassad studiegång för dem. Beslut om placering i särskild undervisningsgrupp liksom beslut om anpassad studiegång är i kommunen delegerat till rektorerna. Beslut om placering i särskild undervisningsgrupp fattas, men i flera fall åtföljs inte fattade beslut av överklagandehänvisning. Uppgifter som ankommer på rektorn utförs därmed otillräckligt. En bidragande orsak till detta är att flera av rektorerna saknar kännedom om hur dessa beslut ska utformas. Skolinspektionen bedömer att kommunen måste försäkra sig om att innehållet i verksamheterna Lotsen och Kompassen inriktas mot kunskapsuppdraget så att elevernas rätt till utbildning garanteras. Kommunens måste därvid se till att beslut om anpassad studiegång fattas vid behov samt tydliggöra för de som fattar beslut hur dessa ska vara utformade. Mottagande till grundskolan Enligt skollagen ska plats i förskoleklassen anvisas så nära barnets eget hem som möjligt med beaktande av vad som krävs för att effektivt utnyttja lokaler och andra resurser. Skälig hänsyn ska också tas till vårdnadshavarens önskemål. Enligt skollagen ska kommunen vid fördelningen av elever på olika skolor beakta vårdnadshavares önskemål om att deras barn ska tas emot vid en viss skola så långt det är möjligt utan att andra elevers berättigade krav på placering i en skola nära hemmet åsidosätts eller att betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för kommunen. I Falkenbergs kommun har beslut fattats om att Falkenbergs Montessoriskola, som är en kommunal skola med förskoleklass och årskurserna 1 9, ska ha hela kommunen som upptagningsområde. Vid intagning har elever från en enskild

24 Beslut (28) Dnr: 43-SV2008:535 montessoriförskola förtur till plats vid skolan. Dessutom tillämpas syskonförtur. Barnen i förskoleklassen går vidare till grundskolans årskurs 1. Fler barn tas inte in i årskurs 1. Skolinspektionen bedömer att de principer som ställts upp i samband med mottagande av elever i förskoleklassen, och därmed indirekt i grundskolan, står i strid med skollagens bestämmelser om att närhetsprincipen och vårdnadshavares önskemål ska vara styrande vid mottagandet av elever till skolan Lokala utformningar av utbildningen i gymnasieskolan och vuxenutbildningen överensstämmer med författningarnas krav. 3.2 Resurser Rektor, lärare och övrig personal i kommunen har utbildning för den verksamhet, respektive undervisning, de i huvudsak bedriver. Enligt skollagen är kommuner och landsting skyldiga att för undervisningen använda lärare, förskollärare eller fritidspedagoger som har en utbildning avsedd för den undervisning de i huvudsak ska bedriva. Undantag får göras endast om personer med sådan utbildning inte finns att tillgå eller det finns något annat särskilt skäl med hänsyn till eleverna. År 2007 var lärartätheten i kommunens grundskoleverksamhet enligt Skolverkets statistik 8,2 lärare per 100 elever att jämföra med 8,4 lärare per 100 elever i riket. Kommunen har en hög andel lärare med pedagogisk högskoleexamen, 91 procent jämfört med 85 procent i riket. Inspektionen visar att i huvudsak används lärare på ett korrekt sätt. Skolinspektionen noterar dock att i några grundskolor utnyttjas inte lärarnas ämneskompetens när man fördelar dem på klasser och undervisningsgrupper. Rektorerna har i vissa fall valt att behålla klasslärarsystemet vilket innebär att lärare undervisar i ämnen där de saknar föreskriven ämneskompetens. Exempel härpå är att lärare med inriktning enbart mot svenska och samhällsorienterande ämnen undervisar i matematik och naturorientera-

25 Beslut (28) Dnr: 43-SV2008:535 de ämnen. Detta trots att lärare med rätt ämneskompetens finns att tillgå vid skolorna. Skälen till detta är enligt rektorerna dels traditionen dels att det är bra att eleverna/klassen har så få lärare som möjligt. Skolinspektionen bedömer att Falkenbergs kommun bör arbeta för att organisera lärarna så att de har en utbildning för den undervisning de i huvudsak bedriver Lärare och övrig personal får och genomgår kompetensutveckling utifrån respektive verksamhets behov Utbildningen är avgiftsfri. 3.3 Styrning och ledning Det finns en tydlig ansvarsfördelning mellan nämnd, förvaltning och verksamheterna Kommunen ser till att lärare, förskollärare och fritidspedagoger som undervisar har nödvändiga insikter i de föreskrifter som gäller för det offentliga skolväsendet.

26 Beslut (28) Dnr: 43-SV2008: Kommunen har en aktuell skolplan som redovisar vilka åtgärder kommunen avser att vidta för att uppnå de nationella målen Kommunen följer upp att skolplikten fullgörs och informerar sig om hur ungdomar som fullgjort sin skolplikt men inte fyllt 20 år, är sysselsatta Kommunen ansvarar för att lagen om registerkontroll av personal inom förskoleverksamhet, skola och skolbarnsomsorg iakttas Kommunen utövar tillsyn över enskilda förskolor och fritidshem i kommunen. 3.4 Kvalitetsarbete Kommunen bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete, det vill säga planerar, följer upp och utvärderar sin verksamhet samt tar tillvara resultaten och omsätter dessa i åtgärder för att förbättra måluppfyllelsen. Den som är huvudman för det offentliga skolväsendet ansvarar enligt skollagen för att utbildningen genomförs i enlighet med bestämmelserna. Enligt läroplanen för det obligatoriska skolväsendet måste skolans verksamhet utvecklas så

27 Beslut (28) Dnr: 43-SV2008:535 att den svarar mot uppställda mål. Huvudmannen har ett givet ansvar för att så sker. Den dagliga pedagogiska ledningen av skolan och lärarnas professionella ansvar är förutsättningar för att skolan utvecklas kvalitativt. Detta kräver att undervisningsmålen ständigt prövas, resultaten följs upp och utvärderas och att nya metoder prövas och utvecklas. Enligt förordningen om kvalitetsredovisning ska arbetet med kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m. främja kommunernas, skolornas, förskolornas och fritidshemmens kvalitetsarbete och därigenom bidra till att förverkliga utbildningarnas nationella mål. Inspektionen visar, avseende förskoleverksamheten, att kommunens underlag för att avgöra om förskolans verksamhet utvecklas så att de svarar mot uppställda mål är bristfälligt. Likaså är uppföljningar och utvärderingar av skolbarnsomsorgen bristfälliga. Skolbarnsomsorgen är också tämligen osynlig i såväl kommunövergripande som lokala uppföljningar och planeringar. Det är svårt att utläsa kommunens ambitioner med skolbarnsomsorgen, vilken kvalitet man kan förvänta sig samt hur kommunen tänkt uppfylla de krav författningarna ställer på verksamheten. Inspektionen har visat att kommunens grundskolor arbetar under olika förutsättningar. Huvudmannen har ett ansvar för att värna att eleverna i kommunen får tillgång till likvärdig utbildning oavsett i vilken skola eleverna går. Därför har kommunen en skyldighet att ge respektive skola de verktyg som behövs för att möta förutsättningarna. I Falkenbergs kommun sker detta i viss utsträckning genom en så kallad social viktning inom ramen för resursfördelningen. Denna resursfördelningsprincip tillämpas sedan 1 juli Tånga- respektive Skogstorpområdet är de områden som enligt principen har ett större resursbehov. Företrädare för kommunen anser dock att den sociala viktningen är alltför marginell för att skillnader ska märkas. I princip genererar resursfördelningssystemet en tredjedels lärartjänst ytterligare vid exempelvis Tångaskolan. Eftersom resursfördelningssystemet inte varit i drift så länge har ännu inte någon utvärdering kunnat ske av effekterna. Vid intervjuer och via granskning av kommunens och verksamheternas kvalitetsredovisningar konstaterar Skolinspektionen att vissa verksamheter i praktiken inte genomför någon utvärdering överhuvudtaget. Politiker och förvaltningsledningen går igenom exempelvis betygsresultat men någon systematisk uppföljning och utvärdering genomförs inte och återkoppling till verksamheterna sker sällan. Mot bakgrund av det som nämndes i avsnitt 1.1 om kunskapsresultaten i grundskolorna är det viktigt att kommunen inom ramen för kvalitetsarbetet jämför resultat över tid, pojkars respektive flickors resultat och de enskilda skolornas resultat med varandra med mera. Därefter är det viktigt att resultat analyseras för att skapa en förståelse för varför resultaten ser ut som de gör. Skolinspektionen konstaterar att kommunen saknar tillräckligt underlag om vilka resultat som nås för att kunna bedöma hur det nationella uppdraget som helhet genom-

28 Beslut (28) Dnr: 43-SV2008:535 förs. Inspektionen visar att motsvarande brister i uppföljning finns på de olika skolorna. Eftersom skolorna i Falkenbergs kommun generellt behöver bli bättre på att följa upp resultaten på både individnivå och skolnivå finns inget underlag för kommunen att gå vidare med. Skolinspektionen vill peka på vikten av att rektorerna tar ansvar för att lärarna följer upp och utvärderar elevernas kunskapsresultat i alla ämnen på individnivå, att rektorerna sammanställer dessa resultat på skolnivå och att respektive förvaltning efterfrågar dessa resultat för att kunna sammanställa resultaten på kommunnivå. Falkenbergs kommun deltar sedan år 2000 i försöksverksamheten med utbildning utan timplan. För att få delta i försöksverksamheten ska kommuner och deltagande skolor uppfylla vissa nationellt fastställda krav. I stort handlar det om ett tydliggörande av de krav som redan ställs på kommuner och skolor inom ramen för mål- och resultatstyrningen av skolan. De skolor som deltar i försöket ska bland annat ha tillfredsställande kvalitetssäkringssystem där problem upptäcks och kan åtgärdas i tid. Det är därför anmärkningsvärt att kommunens skolor inte systematiskt följer upp och utvärderar elevernas resultat. Skolinspektionen bedömer vidare att kommunen även måste följa upp och utvärdera värdegrundsarbetet och arbetet med särskilt stöd i verksamheterna. Skolinspektionen vill poängtera att arbetet med övergripande sammanställningar och analyser av resultat är en viktig förutsättning för att bedömningar ska kunna göras om verksamheten är utformad på ett sätt som ger eleverna förutsättningar att nå de nationella målen. Kommunen bör utreda huruvida resurserna är tillräckliga för att eleverna vid de olika skolorna ges möjlighet att nå målen. Dessutom bör kommunen utreda hur och om resurserna använts samt om förhållningssätt i det pedagogiska arbetet kan utvecklas för att bättre gynna måluppfyllelsen. Skolinspektionen bedömer att kommunen måste utveckla sitt kvalitetsarbete. Skolinspektionen vill peka på vikten av att resursfördelning blir en del av kommunens kvalitetsarbete Kvalitetsarbetet dokumenteras i en kvalitetsredovisning som uppfyller förordningens krav. Enligt förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m. ska varje kommun, varje skola som ingår i det offentliga skolväsendet, varje kommunalt bedriven förskola och varje kommunalt bedrivet fritidshem årligen upprätta en

29 Beslut (28) Dnr: 43-SV2008:535 skriftlig kvalitetsredovisning. Enligt förordning om kvalitetsredovisning ska en skriftlig kvalitetsredovisning innehålla en beskrivning av förutsättningarna, arbetet i verksamheten, en bedömning av i vilken utsträckning de nationella målen för utbildningen har förverkligats och en redogörelse för vilka åtgärder kommunen respektive skolorna, förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen avser att vidta för ökad måluppfyllelse. Inspektionen visar att flertalet verksamheter upprättar årliga kvalitetsredovisningar. Varje rektor upprättar en kvalitetsredovisning för hela sitt ansvarsområde. I något fall har det upprättats en kvalitetsredovisning för området i stället för skolorna och i dessa fall har det varit svårt att utläsa vilken kvalitet respektive skola håller. Kommunens kvalitetsredovisning innehar till viss del ett kommunperspektiv. Kvalitetsredovisningen redovisar dock inte samtliga verksamhetsformer som nämnden ansvarar för. De verksamheter som inte framgår tydligt är förskoleklass, skolbarnsomsorgen, obligatorisk särskola, gymnasiesärskolan, vuxenutbildningen, särvux och sfi. Barn- och utbildningsnämnden har tagit fram en mall för upprättande av kvalitetsredovisningar. Genom mallen får respektive verksamhetsform stöd att kunna upprätta jämförbara och likvärdiga kvalitetsredovisningar. Mallen medför begränsningar då den inte omfattar uppföljningen och utvärderingen av likabehandlingsplanen. Både kommunens och verksamheternas redovisningar innehåller i viss utsträckning de delar som förordningen ställer krav på, det vill säga en beskrivning av förutsättningarna, arbetet i verksamheten, bedömning av måluppfyllelsen och åtgärder för fortsatt utveckling, även om det kan ske tydligare. Som tidigare nämnts vore det intressant om kvalitetsredovisningen fortsättningsvis utvärderar kommunens resursfördelningssystem. Trots detta lever inte kvalitetsredovisningarna upp till de krav som ställs. Framför allt brister redovisningarna genom att de inte redovisar måluppfyllelsen på ett tillfredsställande sätt. Kommunen såväl som verksamheterna redovisar endast i viss utsträckning kunskapsresultat på skolnivå. Därför är det svårt att få en samlad bild av kommunens och verksamheternas kvalitet. De innehåller inte heller någon slutsats kring de skillnader som finns avseende resultat. Skolinspektionen vill peka på vikten av att kvalitetsredovisning på huvudmannanivå innehåller ett huvudmannaperspektiv, det vill säga en beskrivning av kommunens förutsättningar, arbetet som kommunen som huvudman har genomfört samt en samlad bild av kommunens måluppfyllelse. Ett huvudmannaperspektiv är viktigt eftersom kommunen har ett ansvar att värna utbildningens likvärdighet i kommunen. Kommunens kvalitetsredovisning ska innehålla sådana åtgärder som kommunen avser att vidta för ökad måluppfyllelse.

30 Beslut (28) Dnr: 43-SV2008:535 Skolinspektionen bedömer att kommunen saknar en kvalitetsredovisning som redovisar samtliga pedagogiska verksamheter och skolformer i kommunen. Verksamheternas måluppfyllelse redovisas heller inte i tillräcklig utsträckning. Därmed uppfyller kommunen inte förordningens krav. Kommunen genomför, som tidigare berörts, inte någon uppföljning och utvärdering av kunskapsresultaten i samtliga ämnen i årskurs 5 och 9. På Skolinspektionens vägnar Carina Abréu Avdelningschef Erik Bergeå Undervisningsråd I ärendets slutliga handläggning har också enhetschef Lena Dahlquist, avdelningsjurist Malin Rothlin, undervisningsråden Elisabeth Fogelberg och Karin Widlund deltagit. Bilagor Skol- och verksamhetsrapporter

31 Regelbunden tillsyn i Falkenbergs kommun Förskoleverksamheten Dnr 43-SV2008:535 Regelbunden tillsyn av förskoleverksamheten Inledning Skolinspektionen har granskat förskoleverksamheten i Falkenbergs kommun under perioden 23 september till och med 5 december I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga för den regelbundna tillsynen. Tillsynen riktas mot tre huvudområden, Utveckling och lärande, Normer och värden samt Ledning och kvalitetsarbete. Bedömningarna av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplanen samt övriga, för verksamheten gällande, författningar. Information om den regelbundna tillsynen finns på Skolinspektionens webbplats ( tillsyn). Inom de områden där Skolinspektionen bedömt att åtgärder behövs har kommunen, tillsammans med verksamheterna, ansvar för att åtgärder vidtas. Åtgärderna ska redovisas till Skolinspektionen inom tre månader från dagen för Skolinspektionens beslut, dvs. senast den 13 juni Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Underlag Underlaget för inspektörernas bedömning är intervjuer och dokument. Dokumenten samlas in från kommunen och förskoleverksamheten. Även annan information om kommunens förskoleverksamhet från Skolverkets nationella uppföljningssystem, eller som finns publicerad på annat sätt, har använts. I Falkenbergs kommun intervjuades ansvariga politiker, förvaltningspersonal, förskolechef och ansvarig ledningspersonal från ett urval av kommunens förskoleenheter. Dessutom genomfördes intervjuer med representanter från kommunens förskolor, dagbarnvårdare och föräldrar med barn i verksamheten. Huvudmannen har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter i rapporten. Tabell 1: Antal barn i förskoleverksamhet Förskoleverksamheten Beskrivning av verksamheten Antal barn Förskola i kommunal regi Förskola i enskild regi 416 Familjedaghem 123 Källa: Falkenbergs kommun

32 2 (13) Förskoleverksamheten i Falkenbergs kommun ingår i barn- och utbildningsnämndens ansvarsområde. Det finns en gemensam förvaltningschef för nämndens hela ansvarsområde, dvs. all omsorgs- och utbildningsverksamhet för barn, ungdomar och vuxna. Verksamheten är organiserad i fem rektorsområden där alla svarar för såväl förskoleverksamhet som skolbarnsomsorg och den obligatoriska skolan inom ett geografiskt område. Det operativa ansvaret för förskoleverksamheten innehas av rektorerna. Enligt uppgifter från kommunen finns det totalt 33 kommunala förskolor, 31 familjedaghem och 2 öppna förskolor. Det finns 18 enskilda förskolor i kommunen. Enskilda förskolor omfattas dock inte av inspektionen.

33 3 (13) Bedömningar srutan under varje bedömningspunkt fylls endast i när Skolinspektionen bedömt att åtgärder behövs. I detta material används begreppet styrdokument som en samlande beteckning för relevanta författningar och allmänna råd. 1 Utveckling och lärande Inom detta område bedöms om kommunen tar sitt ansvar för förskoleverksamheten genom att se till att varje barn erbjuds en verksamhet som är i enlighet med de nationella målen i läroplanen. Här bedöms om verksamheten erbjuder barnen såväl omsorg, fostran som lärande och om verksamheten har ett innehåll som stimulerar till ett lustfyllt lärande och en allsidig utveckling. Inspektörerna granskar också om barnen har inflytande och om verksamheten tar sin utgångspunkt i barnens intressen, behov och åsikter. Vidare granskas om barn i behov av särskilt stöd ges den omsorg de är i behov av. Slutligen granskas vilka förutsättningar kommunen ger verksamheten för att kunna arbeta mot de mål som anges i läroplanen. 1.1 Omsorg och lärande Verksamheten i kommunens förskolor främjar leken, kreativiteten och stimulerar till ett lustfyllt lärande och en allsidig utveckling i enlighet med läroplanen. krav uppfylls huvudsakligen Verksamheten i kommunens förskolor är målinriktad och planerad. krav uppfylls huvudsakligen Läroplanens mål att sträva mot anger inriktningen för verksamheten i förskolan. krav uppfylls huvudsakligen Verksamheten i kommunens förskolor utgår ifrån barnens behov, intressen och åsikter.

34 4 (13) krav uppfylls huvudsakligen Kommunens förskolor arbetar för att barnen ska utveckla förmåga och vilja att påverka och ta ansvar. krav uppfylls huvudsakligen I kommunens förskoleverksamhet är uppsikten över barnen god och det finns goda rutiner för säkerheten. krav uppfylls huvudsakligen Det finns ett förtroendefullt samarbete mellan kommunens förskolor, förskoleklasser, skolor och fritidshem. krav uppfylls huvudsakligen Arbetet i kommunens förskolor sker i ett nära och förtroendefullt samarbete med hemmen och föräldrarna ges möjlighet att påverka verksamheten. krav uppfylls huvudsakligen Kommunens förskolor arbetar så att de medverkar till att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla såväl sitt modersmål som det svenska språket. krav uppfylls huvudsakligen

35 5 (13) 1.2 Individanpassning och särskilt stöd Barn i kommunens förskoleverksamhet som av olika skäl är i behov av särskilt stöd i sin utveckling får den omsorg som deras speciella behov kräver. krav uppfylls huvudsakligen Kommunen strävar efter att barns behov av särskilt stöd tillgodoses i den ordinarie verksamheten. krav uppfylls huvudsakligen 2 Normer och värden Inom detta område bedöms om kommunen tar sitt ansvar för förskoleverksamheten genom att se till att det pågår ett arbete för att främja vårt samhälles demokratiska värderingar och för att ta tillvara och utveckla barnens förmåga till empati och omtanke om andra, liksom öppenhet och respekt för skillnader i människors uppfattningar och levnadssätt. 2.1 Normer och värden i samvaron Kommunens förskoleverksamhet erbjuder barnen en trygg miljö i barngrupperna. krav uppfylls huvudsakligen Kommunens förskoleverksamhet präglas av en värdegrund som främjar barnens förmåga att känna empati, respektera varandra och hantera konflikter. krav uppfylls huvudsakligen I kommunens förskoleverksamhet pågår ett målinriktat arbete mot diskriminering och kränkningar och för att förankra värden som alla människors lika värde, jämställdhet, solidaritet med svaga och utsatta.

36 6 (13) krav uppfylls huvudsakligen Arbetet i kommunens förskolor är medvetet inriktat på att motverka traditionella könsmönster. krav uppfylls huvudsakligen Det finns likabehandlingsplaner för varje enskild verksamhet i enlighet med författningarnas krav. krav uppfylls huvudsakligen Enligt lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever ska huvudmannen för verksamheten eller den huvudmannen bestämmer se till att det finns en likabehandlingsplan för varje enskild verksamhet. Planen ska syfta till att främja barns och elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder och att förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling. I planen ska planerade åtgärder redovisas. Planen ska årligen följas upp och ses över. Enligt förordningen om barns och elevers deltagande i arbetet med en likabehandlingsplan ska likabehandlingsplanen upprättas, följas upp och ses över under medverkan av barnen eller eleverna vid den verksamhet för vilken planen gäller. Utformningen och omfattningen av barnens eller elevernas deltagande ska anpassas efter deras ålder och mognad. Det finns likabehandlingsplaner för förskolor och familjedaghem i Falkenbergs kommun, dessa planer kan dock inte till fullo anses motsvara de krav som ställs på sådana planer. Alla förskolor har påbörjat arbete med att ta fram en likabehandlingsplan och inspektörerna har tagit del av ett urval av dessa. Ingen av de granskade planerna uppfyller dock alla de krav som ställs på en sådan. Inspektörerna vill särskilt framhålla att det i ovan nämnda lag föreskrivs att varje verksamhet ska ha en likabehandlingsplan samt att planerna ska innehålla en specifik redovisning av verksamhetens behov, utifrån en aktuell kartläggning, som utgångspunkt för vilka insatser som avses påbörjas och genomföras under det kommande året. Skolinspektionen bedömer att förskoleverksamhetens likabehandlingsplaner inte uppfyller de krav som ställs på sådana. Sedan inspektionsbesöken gjordes i Falkenbergs kommun har lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever upp-

37 7 (13) hört att gälla. Lagen upphörde att gälla den 1 januari Därefter gäller i stället 14 a kap. skollagen (1985:1100, ändrad genom 2008:571) och den nya diskrimineringslagen (2008:567). Detta innebär att förskoleverksamheten från och med den 1 januari 2009 ska beakta bestämmelserna i två regelverk för att garantera samma materiella skydd mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Det finns inget som hindrar att skolan/verksamheten för samman de planer som ska upprättas till ett dokument. Barns och elevers medverkan vid upprättandet m.m. av nämnda planer regleras i förordningen (2006:1083) om barns och elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering och kränkande behandling. 3 Ledning och kvalitetsarbete Inom detta område bedöms om kommunen tar sitt ansvar för förskoleverksamheten när det gäller tillgången till plats samt för verksamhetens ledning och personal, barngruppernas storlek och sammansättning samt lokalernas ändamålsenlighet. Inspektionen granskar också ledningens ansvarstagande för kvalitet och utveckling och vilka effekter kommunens kvalitetsarbete får för att förbättra kvaliteten i förskoleverksamheten. 3.1 Personalens utbildning och erfarenhet Personalen i kommunens förskolor har relevant utbildning eller erfarenhet. Tabell 2: Personalens utbildningsnivå Andel (%) årsarbetare med pedagogisk högskolexamen Källa: Skolverkets statistik Falkenberg 1 Övriga kommuner, över innevånare 2 Riket Uppgifter baserade på all förskoleverksamhet i kommunen 2 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i kommungruppen 3 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i riket

38 8 (13) krav uppfylls huvudsakligen 3.2 Ledningens och huvudmannens ansvar Kommunen ser till att förskolans ledning är förtrogen med det dagliga arbetet i förskolan. krav uppfylls huvudsakligen Kommunen har god kunskap om förskoleverksamhetens måluppfyllelse utifrån de nationella målen. krav uppfylls huvudsakligen Lagen om registerkontroll av personal inom förskoleverksamhet, skola och skolbarnomsorg följs. krav uppfylls huvudsakligen 3.3 Tillgång till plats Kommunen erbjuder plats utan oskäligt dröjsmål (inom 3-4 månader efter anmälan). krav uppfylls huvudsakligen Barn till arbetslösa och föräldralediga erbjuds en vistelse som omfattar minst 3 timmar per dag eller 15 timmar per vecka. krav uppfylls huvudsakligen Kommunen ger lättåtkomlig och tydlig information till föräldrarna om rätten till allmän förskola för 4- och 5-åringar samt erbjuder sådan plats.

39 9 (13) krav uppfylls huvudsakligen 3.4 Grupper Barngrupperna i förskoleverksamheten har en lämplig sammansättning och storlek. Tabell 3: Antal barn per avdelning Falkenberg 4 Övriga kommuner, över innevånare 5 Riket Antal barn per avdelning Källa: Skolverkets statistik krav uppfylls huvudsakligen Enligt skollagen ska barngrupperna i förskoleverksamheten ha en lämplig storlek och sammansättning. I läroplanen anges att verksamheten inte kan utformas på samma sätt överallt eftersom hänsyn ska tas till barnens olika förutsättningar och behov, vilket uppges innebära att förskolans resurser inte ska fördelas lika. I de allmänna råden för kvalitet i förskolan anges dessutom att kommunen bör redovisa hur personaltäthet, gruppstorlek och gruppsammansättning har anpassats till behoven i olika förskolor. Det anges också att kommunen bör följa upp och utvärdera vilken betydelse personaltätheten samt barngrupperna storlek och sammansättning har i förhållande till möjligheten att bedriva en god pedagogisk verksamhet i enlighet med läroplanen. Förskolegrupperna i Falkenbergs kommun är större än riksgenomsnittet. Resursfördelningssystemet tar viss hänsyn till barnens behov och förutsättningar t.ex. barnens åldrar och närvarotid. Rektorerna uppger att de i viss mån kan 4 Uppgifter baserade på all förskoleverksamhet i kommunen 5 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i kommungruppen 6 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i riket

40 10 (13) omfördela resurserna inom sin enhet. Inspektörerna tar del av enstaka exempel på att gruppstorleken anpassas efter andra förutsättningar såsom barn i behov av särskilt stöd. Förvaltningsledningen menar att grupperna i Falkenberg kan vara större än i andra kommuner utan att kvaliteten påverkas med hänvisning till att de flesta grupper är åldersblandade (1-5 år) samt att lokaler och utemiljön är väl anpassad till verksamheten. Inspektörerna har efterfrågat men inte funnit någon redovisning av underlag till att barngrupperna anses ha lämplig storlek och sammansättning. I kommunen genomförs inga konsekvensutredningar innan beslut fattas som påverkar förskolors personaltäthet, gruppstorlek och gruppsammansättning. Skolinspektionen bedömer att Falkenbergs kommun bör följa upp och utvärdera barngruppernas storlek och sammansättning för att försäkra sig om att förutsättningarna är lämpliga i förhållande till uppdraget och barnens behov Kommunen gör konsekvensutredningar inför beslut som påverkar förskolegruppernas storlek/sammansättning. krav uppfylls huvudsakligen Se punkt Barngrupperna i förskoleverksamheten har en lämplig sammansättning och storlek Effekter av förskolegruppernas sammansättning utvärderas. krav uppfylls huvudsakligen Se punkt Barngrupperna i förskoleverksamheten har en lämplig sammansättning och storlek. 3.5 Lokaler Förskoleverksamheten bedrivs i ändamålsenliga lokaler. krav uppfylls huvudsakligen

41 11 (13) 3.6 Kvalitetsarbete Såväl kommunen som kommunens förskolor bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete, det vill säga planerar, följer upp och utvärderar verksamheten samt tar tillvara resultaten och omsätter dessa i åtgärder, för att förbättra måluppfyllelsen. krav uppfylls huvudsakligen Enligt skollagen är det förskoleverksamhetens uppgift att genom pedagogisk verksamhet erbjuda barn fostran och omvårdnad. I läroplanen och i de allmänna råden för kvalitet i förskolan kan utläsas att kommunen förväntas följa upp att kraven på verksamheten uppfylls. Enligt läroplanen måste förskolans verksamhet utvecklas så att de svarar mot uppställda mål. I de allmänna råden anges att kommunen bör ha system och rutiner för kontinuerlig planering, uppföljning och utvärdering av förskolans verksamhet och för hur resultaten tas till vara så att de leder till förbättring av kvaliteten. Vid intervjuerna med personal och rektorer framkommer dels att de flesta arbetslag har egna system för fortlöpande utvärderingar av den egna verksamheten, dels att arbetslagen och rektorerna årligen utvärderar arbete inom de målområden som barn- och utbildningsnämnden prioriterat. Dessa två processer pågår dock parallellt och korsar sällan varandra. Personalen uppger att de fortlöpande utvärderingarna bidrar till utveckling av verksamheten men inspektörerna erfar att resultaten i allmänhet inte dokumenteras eller förs vidare till ledningen. De årliga utvärderingarna ligger till grund för respektive förskolas kvalitetsredovisning vilket innebär att resultaten är tillgängliga för ledningen, föräldrar och andra intresserade. Inspektörerna har även efterfrågat men inte funnit andra uppföljningar och utvärderingar t.ex. angående barngruppernas sammansättning och insatser för barn som behöver särskilt stöd i sin utveckling. Sammantaget visar inspektionen att kommunens underlag för att avgöra om förskolans verksamhet utvecklas så att de svarar mot uppställda mål är bristfälligt. Skolinspektionen bedömer att kommunen bör utveckla kvalitetsarbetet för att få ett bredare underlag till planering och utveckling av verksamheten Såväl kommunen som varje förskola upprättar en kvalitetsredovisning i enlighet med förordningens krav. krav uppfylls huvudsakligen

42 12 (13) Enligt förordningen om kvalitetsredovisning ska kvalitetsredovisningarna innehålla en bedömning av i vilken utsträckning de nationella målen för utbildningen har förverkligats och en redogörelse för vilka åtgärder kommunen respektive skolan, förskolan eller fritidshemmet avser att vidta för ökad måluppfyllelse. I kvalitetsredovisningarna ska verksamhetens förutsättningar, arbetet i verksamheten och utbildningens måluppfyllelse redovisas. Arbetet med kvalitetsredovisning ska främja förskolornas kvalitetsarbete och därigenom bidra till att förverkliga utbildningarnas nationella mål. Kvalitetsredovisningen syftar även till att ge information om verksamheten och dess måluppfyllelse. Förordningen ställer krav på att elever, lärare och övrig personal ska medverka i utarbetandet och att elevernas föräldrar ska ges möjlighet att delta. I kvalitetsredovisningen ska dessutom uppföljningen och utvärderingen av likabehandlingsplanen redovisas. Inspektörerna har tagit del av ett tiotal förskolors kvalitetsredovisningar från olika delar av kommunen. I dessa redovisas förutsättningar för arbetet, arbetet i verksamheten samt måluppfyllelse och planerade åtgärder för vidare utveckling av verksamheten. Redovisningen utgår nästan uteslutande från kommunens prioriterade mål Baskunskaper för alla, Jämställdhet och likabehandling, Inflytande och delaktighet, Barn i behov av särskilt stöd samt Hälsa och livsstil. Lokala prioriteringar eller utvecklingsområden framgår i allmänhet inte av kvalitetsredovisningarna. Skolinspektionen bedömer att förskolorna bör förbättra innehållet i kvalitetsredovisningarna och ge utförligare information om verksamhetens förutsättningar, arbetet i verksamheten och dess måluppfyllelse. Skolinspektionen bedömer också att barnen och deras vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbete med kvalitetsredovisning. Se vidare Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2006:18) om kvalitetsredovisning. Enligt ändring i förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m. ska uppföljning och utvärdering av likabehandlingsplaner och planer mot kränkande behandling redovisas i kvalitetsredovisningen. Ändringen trädde ikraft den 1 januari 2009 och ska tillämpas första gången för kvalitetsredovisningar som avser 2009.

43 13 (13) Kommunen utövar tillsyn av de enskilda förskolorna. krav uppfylls huvudsakligen Göteborg Helén Svelid Anna Wide Karin Widlund

44 Regelbunden tillsyn i Falkenbergs kommun Skolbarnsomsorgen Dnr 43-SV2008:535 Regelbunden tillsyn av skolbarnsomsorgen Inledning Skolinspektionen har granskat skolbarnsomsorgen i Falkenbergs kommun under perioden 14 oktober till och med den 5 december I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga för den regelbundna tillsynen. Tillsynen riktas mot tre huvudområden, Utveckling och lärande, Normer och värden samt Ledning och kvalitetsarbete. Bedömningarna av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplanen samt övriga, för verksamheten gällande, författningar. Information om den regelbundna tillsynen finns på Skolinspektionens webbplats ( tillsyn). Inom de områden där Skolinspektionen bedömt att åtgärder behövs har kommunen, tillsammans med verksamheterna, ansvar för att åtgärder vidtas. Åtgärderna ska redovisas till Skolinspektionen inom tre månader från dagen för Skolinspektionens beslut, dvs. senast den 13 juni Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Underlag Underlaget för inspektörernas bedömning är intervjuer och dokument. Dokumenten samlas in från kommunen och skolbarnsomsorgen. Även annan information om kommunens skolbarnsomsorg från Skolverkets nationella uppföljningssystem, eller som finns publicerat på annat sätt, har använts. I Falkenbergs kommun intervjuades ansvariga politiker, förvaltningspersonal, ansvarig ledningspersonal från kommunens skolbarnsomsorgsenheter. Dessutom genomfördes intervjuer med representanter från samtliga kommunens fritidshem. Huvudmannen har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter i rapporten. Tabell 1: Antal barn i skolbarnsomsorg Skolbarnsomsorgen Beskrivning av verksamheten Antal barn Fritidshem i kommunal regi Fritidshem i enskild regi 23 Barn 6-12 år i familjedaghem 0 Källa: Falkenbergs kommun

45 2 (13) Skolbarnsomsorgen i Falkenbergs kommun ingår i barn- och utbildningsnämndens ansvarsområde. Det finns en gemensam förvaltningschef för nämndens hela ansvarsområde, dvs. all omsorgs- och utbildningsverksamhet för barn, ungdomar och vuxna. Verksamheten är organiserad i fem områden där vart och ett svarar för såväl förskoleverksamhet som skolbarnsomsorg och den obligatoriska skolan inom ett geografiskt område. Det operativa ansvaret för skolbarnsomsorgen innehas av berörd rektor. Enligt skollagen kan skolbarnsomsorg bedrivas som fritidshem, familjedaghem och som öppen fritidsverksamhet. Fritidshem är den dominerande formen av skolbarnsomsorg i Falkenbergs kommun och därför berör även denna rapport företrädesvis fritidshem. Det finns också ett enskilt fritidshem i kommunen, detta omfattas dock inte av inspektionen.

46 3 (13) Bedömningar srutan under varje bedömningspunkt fylls endast i när Skolinspektionen bedömt att åtgärder behövs. I detta material används begreppet styrdokument som en samlande beteckning för relevanta författningar och allmänna råd. 1 Utveckling och lärande Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område om kommunen tar sitt ansvar för skolbarnsomsorgen genom att se till att verksamheten kompletterar skolan och erbjuder varje barn en meningsfull fritid och stöd i utvecklingen. Här granskas om skolbarnsomsorgen är säker, om samverkan med förskolan och skolan liksom med hemmen fungerar för att ge barnen kontinuitet i tillvaron samt om barn som behöver särskilt stöd i sin utveckling ges den omsorg som de har rätt till. 1.1 Omsorg och lärande Skolbarnsomsorgen erbjuder barnen en meningsfull fritid som utgår från barnens behov och intressen och som stödjer deras fysiska, intellektuella, sociala och emotionella utveckling. Enligt skollagen har skolbarnsomsorgen till uppgift att komplettera skolan samt erbjuda barn en meningsfull fritid och stöd i utvecklingen. Av förarbetena till läroplanen som ska tillämpas i fritidshemmen, framkommer att fritidshemmen förväntas bidra till barnens kunskapsutveckling genom sina erfarenheter av en utforskande och laborativ praktisk metodik. Intervjuer med personal och rektorer visar att många tolkar uppdraget som så att verksamheten på eftermiddagen företrädesvis ska bestå av fri lek och ge utrymme för barnens egna val. Det uppges att barnen har rätt att bara vara. I intervjuerna ges få exempel på hur personalen deltar i eller på annat sätt stimulerar leken. Däremot berättar den intervjuade personalen och rektorerna om hur de vägleder barnen att hitta egna intressen inom föreningslivet eller andra fritidsaktiviteter. Den utvecklade samverkan mellan skolan och fritidshemmen har delvis skett på fritidshemmens bekostnad, uppger såväl rektorer som personal. De intervjuade menar att fritidshemmen kommit i skymundan av skolan. En del åtgärder har vidtagits för att stärka fritidshemmens roll bland annat har kvalitetsarbetet förändrats. Inspektörerna erfar dock att i nuläget ligger fokus på att

47 4 (13) ge god omsorg, på bekostnad av planerad pedagogisk verksamhet. Inspektionen visar att skolbarnsomsorgen till stora delar uppfyller sina uppgifter, men att verksamhetens innehåll kan utvecklas. Skolinspektionen bedömer att kommunen bör utveckla verksamhetens innehåll och säkerställa att den skolfria delen av dagen erbjuder barnen en meningsfull fritid med varierat innehåll Skolbarnsomsorgen kompletterar skolan både tids- och innehållsmässigt Inom kommunens skolbarnsomsorg finns det stort utrymme för barnen att påverka och ta ansvar Personalen i den kommunala skolbarnsomsorgen har god uppsikt över barnen och det finns goda rutiner för säkerheten Det finns samarbetsformer mellan förskolor, förskoleklasser, skolor och fritidshem i kommunen vilket bidrar till att ge barnen kontinuitet och underlättar övergångar Kommunens skolbarnsomsorg samverkar med hemmen så att föräldrarna har möjlighet att påverka och anser sig få information om både det egna barnet och verksamheten i stort.

48 5 (13) 1.2 Särskilt stöd Kommunens skolbarnsomsorg erbjuder varje barn den omsorg som deras speciella behov kräver. Enligt skollagen ska barn som av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling ges den omsorg deras speciella behov kräver. De allmänna råden för fritidshem anger också att både kommunen och personalen bör följa upp och utvärdera om stödinsatserna fungerar tillfredställande. Inspektionen visar att arbete med att ge särskilt stöd till barn som behöver detta framförallt är inriktat till verksamheten under förmiddagarna då det är skolverksamhet. Samarbetet mellan fritidshems- och skolpersonal gör att fritidshemspersonalen är väl insatt i barnens behov och hur de utvecklas. Vid personalintervjuerna framhålls att verksamheterna ställer olika krav på barnen, vilket ibland innebär att barn som är i behov av särskilt stöd i skolan inte behöver detta i fritidshemmet eller omvänt. En del sorters svårigheter kräver dock särskilda stödinsatser i båda verksamheterna. Den intervjuade personalen och rektorerna uppger att det förekommer att stödinsatsernas utformning under eftermiddagarna diskuteras eller prioriteras men att detta inte är vanligt. Inspektörerna har efterfrågat, men inte funnit några uppföljningar eller utvärderingar av arbetet med särskilt stöd i skolbarnsomsorgen. Skolinspektionen bedömer att kommunen fortlöpande bör följa upp och utvärdera om resurserna till barn i behov av särskilt stöd är tillräckliga och om insatserna fungerar. 2 Normer och värden Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område om kommunen tar sitt ansvar för skolbarnsomsorgen genom att se till att det pågår ett arbete för att främja vårt samhälles demokratiska värderingar och för att ta tillvara och utveckla barnens förmåga till empati och omtanke om andra, liksom öppenhet och respekt för skillnader i människors uppfattningar och levnadssätt. Tillsynen granskar också kommunens arbete för att ge barnen en trygg miljö.

49 6 (13) 2.1 Normer och värden i samvaron Kommunens skolbarnsomsorg har trygga miljöer som utvecklar barnens förmåga att känna empati, respektera varandra och hantera konflikter I kommunens skolbarnsomsorg pågår ett medvetet arbete mot diskriminering och kränkningar och för att förankra värden som alla människors lika värde, jämställdhet, solidaritet med svaga och utsatta Arbetet inom kommunens skolbarnsomsorg är medvetet inriktat på att motverka traditionella könsmönster Inom kommunens skolbarnsomsorg finns det en likabehandlingsplan för varje separat verksamhet. Enligt lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever ska huvudmannen för verksamheten eller den huvudmannen bestämmer se till att det finns en likabehandlingsplan för varje enskild verksamhet. Planen ska syfta till att främja barns och elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder och att förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling. I planen ska planerade åtgärder redovisas. Planen ska årligen följas upp och ses över. Enligt förordningen om barns och elevers deltagande i arbetet med en likabehandlingsplan ska likabehandlingsplanen upprättas, följas upp och ses över under medverkan av barnen eller eleverna vid den verksamhet för vilken planen gäller. Utformningen och omfattningen av barnens eller elevernas deltagande ska anpassas efter deras ålder och mognad.

50 7 (13) Inspektionen visar att arbetet med likabehandlingsplaner i skolbarnsomsorgen är undermåligt. Likabehandlingsplanerna för fritidshemmen är framtagna tillsammans med skolan, samma plan gäller alltså både för det aktuella fritidshemmet och för den skolan där verksamheten bedrivs. Dessa planer är i allmänhet helt inriktade på situationer som kan uppstå under skoltid. Åtgärder som riktar sig till eftermiddagstid är ovanliga. Såväl rektorer som personal uppger vid intervjuerna att det är tänkt att planerna ska omfatta barnens hela dag. Inspektörerna vill i detta sammanhang framhålla att varje verksamhet ska ha en likabehandlingsplan samt att planerna ska innehålla en specifik redovisning av verksamhetens behov, utifrån en aktuell kartläggning, som utgångspunkt för vilka insatser som avses påbörjas och genomföras under det kommande året. Skolinspektionen bedömer att likabehandlingsplanen inte till alla delar uppfyller de krav som ställs på en sådan plan. Sedan inspektionsbesöken gjordes i Falkenbergs kommun har lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever upphört att gälla. Lagen upphörde att gälla den 1 januari Därefter gäller i stället 14 a kap. skollagen (1985:1100, ändrad genom 2008:571) och den nya diskrimineringslagen (2008:567). Detta innebär att fritidshemmen från och med den 1 januari 2009 ska beakta bestämmelserna i två regelverk för att garantera samma materiella skydd mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Det finns inget som hindrar att skolan/verksamheten för samman de planer som ska upprättas till ett dokument. Barns och elevers medverkan vid upprättandet m.m. av nämnda planer regleras i förordningen (2006:1083) om barns och elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering och kränkande behandling. 3 Ledning och kvalitetsarbete Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område om kommunen tar sitt ansvar för skolbarnsomsorgen när det gäller tillgången till plats samt för verksamhetens ledning och personal, barngruppernas storlek och sammansättning samt lokalernas ändamålsenlighet. Tillsynen granskar också ledningens ansvarstagande för kvalitet och utveckling och vilka effekter kommunens kvalitetsarbete får för att förbättra kvaliteten i skolbarnsomsorgen.

51 8 (13) 3.1 Personalens utbildning och erfarenhet Personalen inom kommunens skolbarnsomsorg har relevant utbildning eller erfarenhet. Tabell 2: Personalens utbildningsnivå Andel (%) årsarbetare med pedagogisk högskolexamen Källa: Skolverkets statistik Falkenbergs kommun 1 Övriga kommuner, över innevånare 2 Riket Ledningens och huvudmannens ansvar Kommunen ser till att ledningen är förtrogen med det dagliga arbetet i fritidshemmen Lagen om registerkontroll av personal inom förskoleverksamhet, skola och skolbarnomsorg iakttas. 1 Uppgifter baserade på fritidshem i kommunen 2 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i kommungruppen 3 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i riket

52 9 (13) 3.3 Tillgång till plats Kommunen erbjuder plats utan oskäligt dröjsmål (inom 3-4 månader efter anmälan) till barn vars föräldrar har behov utifrån arbete eller studier eller p.g.a. barnets eget behov Skolbarnsomsorg erbjuds till och med barnet är tolv år. 3.4 Grupper Barngrupperna inom skolbarnsomsorgen har en lämplig sammansättning och storlek. Tabell 3: Antal barn per avdelning Antal inskrivna barn per avdelning Källa: Skolverkets statistik Falkenbergs kommun 4 Övriga kommuner, över innevånare 5 Riket Uppgifter baserade på fritidshem i kommunen 5 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i kommungruppen 6 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i riket

53 10 (13) Enligt skollagen ska barngrupperna i fritidshem ha lämplig storlek och sammansättning. I de allmänna råden för kvalitet i fritidshem anges att kommunen bör anpassa gruppstorlek, personaltäthet och gruppsammansättning till barnens behov och säkerhet samt ta hänsyn till faktorer som barnens ålder, andel barn i behov av särskilt stöd, andel barn med annat modersmål än svenska, upptagningsområdets sociala karaktär osv. Gruppstorlekarna i svenska fritidshem har mer än fördubblats och personaltätheten mer än halverats sedan början av 1990-talet. Av tabellen ovan framgår att fritidshemsgruppernas utveckling i Falkenberg följer samma mönster som i de flesta andra kommuner. Gruppstorlekarna är i nivå med riksgenomsnittet. Vid intervjuerna tar både personalen och rektorer upp att barngrupperna är stora. Personaltätheten leder till att verksamheten inte kan bli så innehållsrik som styrdokumenten anger, säger den intervjuade personalen. Personalen tar dessutom upp att det i allmänhet saknas tid för gemensam planering. Rektorerna ansvarar för att organisera fritidshemsgrupperna inom sin enhet och personalen har viss möjlighet att påverka dessa beslut. Handlingsutrymmet är dock begränsat. Efterfrågan styr i hög grad gruppstorlekarna. När ett nytt barn ansöker om plats fylls befintliga grupper på. Även om de intervjuade är medvetna om att grupperna är stora så erfar inspektörerna att utvärderingar av gruppstorleks betydelse för kvaliteten inte görs. I kommunen finns inga dokumenterade konsekvensutredningar innan beslut har fattats som påverkar fritidshemmens personaltäthet, gruppstorlek och gruppsammansättning. Inspektionen visar att Falkenbergs kommun behöver ytterligare underlag för att kunna avgöra om de enskilda grupperna är lämpligt stora. Skolinspektionen bedömer att kommunen bör försäkra sig om att gruppstorlek och personaltäthet är anpassade bland annat till barnens behov och säkerhet Kommunen gör konsekvensutredning inför beslut som påverkar fritidshemmets storlek och/sammansättning.

54 11 (13) 3.5 Lokaler Skolbarnsomsorgen i kommunen bedrivs i ändamålsenliga lokaler. 3.6 Kvalitetsarbete I kommunen bedrivs, på såväl lokal som kommunal nivå, ett systematiskt kvalitetsarbete, det vill säga man planerar, följer upp och utvärderar fritidshemmen samt tar tillvara resultaten och omsätter dessa i åtgärder, för att förbättra måluppfyllelsen. Enligt skollagen är det skolbarnsomsorgens uppgift att komplettera skolan samt erbjuda barnen en meningsfull fritid och stöd i utvecklingen. I de allmänna råden för fritidshem anges också att det är viktigt att kommunen har system och rutiner för kontinuerlig planering, uppföljning och utvärdering av verksamheten och att resultaten används för att förbättra kvaliteten. Det anges dessutom att det är viktigt att ledningen för fritidshemmen följer upp och utvärderar hur fritidshemmen arbetar i relation till skollagen och läroplanen. I Falkenbergs kommun är uppföljningar och utvärderingar av skolbarnsomsorgen bristfällig. Skolbarnsomsorgen är också tämligen osynlig i såväl kommunövergripande som lokala uppföljningar och planeringar. Inspektörerna har efterfrågat, men inte funnit utvärderingar av till exempel kompetensutvecklingsbehov, gruppstorlekarnas och personaltäthetens betydelse för kvaliteten samt insatser för barn som behöver särskilt stöd. De intervjuade personalrepresentanterna och rektorerna berättar dock att personalen får i uppdrag att en gång per år lämna in en utvärdering av sin verksamhet utifrån de mål som barn och utbildningsnämnden prioriterat. Rektorerna uppger att dessa utvärderingar används i arbetet med kvalitetsredovisning. Detta arbete föranleder dock initiativ till diskussioner om fritidshemmens måluppfyllelse eller utvecklingsinsatser. Skolinspektionen bedömer att kommunen bör införa system och rutiner för kontinuerliga uppföljningar och utvärderingar av skolbarnsomsorgen.

55 12 (13) Såväl kommunen som varje fritidshem upprättar en kvalitetsredovisning i enlighet med förordningens krav. Enligt förordningen om kvalitetsredovisning ska kvalitetsredovisningarna innehålla en bedömning av i vilken utsträckning de nationella målen för utbildningen har förverkligats och en redogörelse för vilka åtgärder kommunen respektive skolan, förskolan eller fritidshemmet avser att vidta för ökad måluppfyllelse. I kvalitetsredovisningarna ska verksamhetens förutsättningar, arbetet i verksamheten och utbildningens måluppfyllelse redovisas. Arbetet med kvalitetsredovisning ska främja fritidshemmens kvalitetsarbete och därigenom bidra till att förverkliga utbildningarnas nationella mål. Kvalitetsredovisningen syftar även till att ge information om verksamheten och dess måluppfyllelse. Förordningen ställer krav på att elever, lärare och övrig personal ska medverka i utarbetandet och att elevernas föräldrar ska ges möjlighet att delta. I kvalitetsredovisningen ska dessutom uppföljningen och utvärderingen av likabehandlingsplanen redovisas. Från och med 2008 har varje fritidhem i Falkenbergs kommun i uppdrag att utarbeta en egen kvalitetsredovisning. Tidigare år har fritidshemmen kvalitetsredovisats gemensamt med den skola där fritidshemmet är beläget. Inspektörerna har tagit del av ett urval såväl egna som gemensamma kvalitetsredovisningar från olika delar av kommunen. I dessa redovisas förutsättningar för arbetet, arbetet i verksamheten samt måluppfyllelse och planerade åtgärder för vidare utveckling av verksamheten. Redovisningen utgår nästan uteslutande från kommunens prioriterade mål Baskunskaper för alla, Jämställdhet och likabehandling, Inflytande och delaktighet, Barn i behov av särskilt stöd samt Hälsa och livsstil. Lokala prioriteringar eller utvecklingsområden framgår i allmänhet inte av kvalitetsredovisningarna. I de kvalitetsredovisningar som innehåller uppgifter om både fritidshem och skola har dessutom fritidshemmen en undanskymd roll. Skolinspektionen bedömer att kvalitetsredovisningarna bör förbättras för att utförligare ge information om verksamhetens förutsättningar, arbetet i verksamheten och dess måluppfyllelse. Skolinspektionen bedömer också att barnen och deras vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbete med kvalitetsredovisning. Se vidare Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2006:18) om kvalitetsredovisning. Enligt ändring i förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m. ska uppföljning och utvärdering av likabehandlingsplaner och planer mot kränkande behandling redovisas i kvalitetsredovisningen. Ändringen trädde ikraft den 1 januari 2009 och ska tillämpas första gången för kvalitetsredovisningar

56 13 (13) som avser Kommunen utövar tillsyn av de enskilda fritidshemmen Göteborg Helén Svelid Anna Wide Karin Widlund

57 Regelbunden tillsyn i Falkenbergs kommun Vuxenutbildningen Dnr 43-SV2008:535 Regelbunden tillsyn i vuxenutbildningen Kommunal vuxenutbildning Vuxenutbildning för utvecklingsstörda Svenskundervisning för invandrare Inledning Skolinspektionen har granskat verksamheten i och besökt vuxenutbildningen den 21 november I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga för den regelbundna tillsynen. Tillsynen riktas mot tre huvudområden: Kunskaper, Normer och värden samt Ledning och kvalitetsarbete. Bedömningarna av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplaner och övriga författningar för det offentliga skolväsendet. Information om den regelbundna tillsynen finns på Skolinspektionens webbplats ( tillsyn). Inom de områden där Skolinspektionen bedömt att åtgärder behövs har kommunen och rektor för verksamheten ansvar för att åtgärder vidtas. Åtgärderna ska redovisas till Skolinspektionen inom tre månader från dagen för Skolinspektionens beslut, dvs. senast den 13 juni Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Underlag Underlaget för inspektörernas bedömning är dels dokument från kommunen och vuxenutbildningen, dels den information som samlats in under besöket. I vuxenutbildningen intervjuades gymnasieledaren (som är chef för gymnasieskolan, gymnasiesärskolan och den kommunala vuxenutbildningen), rektorn, lärare, annan personal och studerande. Även annan information om kommunen och skolan från Skolverkets nationella uppföljningssystem, eller som finns publicerad på annat sätt, har använts. Rektorn har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter i rapporten. Tabell 1: Antal studerande i vuxenutbildning Beskrivning av verksamheten Vuxenutbildningen Antal studerande Komvux, grundläggande vuxenutbildning 61 Komvux, gymnasial vuxenutbildning (individer och utbildningsplatser heltid) Särvux 19 Svenskundervisning för invandrare 146 Källa: Falkenbergs kommun 234

58 2 (13) Vuxenutbildningen är centralt belägen i Falkenberg. Undervisningen bedrivs i olika byggnader. I gymnasieskolans huvudbyggnad finns skolledningen och en del av verksamheten. Ledningen av vuxenutbildningen består av en chef benämnd gymnasieledare, en rektor som ansvarar för all vuxenutbildning utom särvux. En annan rektor har förutom ansvar för några gymnasieprogram även ansvar för gymnasiesärskolan samt särvux. De båda rektorerna är nyanställda under hösten Under en relativt kort tidsperiod har det varit flera byten av rektorer inom vuxenutbildningen i kommunen. Verksamheten är organiserad i svenskundervisning för invandrare (sfi), grundläggande- och gymnasial vuxenutbildning. Dessutom finns Flexverket som är namnet på en lokalt utformad verksamhet som ger möjlighet att studera utanför schemalagda studiegångar. Vidare finns Vårdvux med omvårdnadsutbildningar samt särvuxutbildning. Vid vuxenutbildningen bland annat inom Lärcentrum Falkenberg förekommer också olika typer av uppdrags- och högskoleutbildningar eller enstaka kurser som dock inte omfattas av utbildningsinspektionen.

59 3 (13) Bedömningar srutan under varje bedömningspunkt fylls endast i när Skolinspektionen bedömt att åtgärder behövs. I detta material används begreppet styrdokument som en samlande beteckning för relevanta författningar och allmänna råd. 1 Kunskaper Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område verksamhetens kunskapsresultat och arbetet för att ge de studerande möjlighet att nå de nationella målen för lärandet uttryckta i läroplan och kursplaner. Vidare granskas vilka förutsättningar verksamheten ger de studerande att nå målen. 1.1 Kunskapsresultat Tabell 2: Andel (%) kursdeltagare i komvux med respektive betyg för A-kurserna i engelska, matematik och svenska. Falkenbergs kommun Kommungrupp 1 Riket Icke godkänt Engelska A Godkänt Väl godkänt Mycket väl godkänt Icke godkänt Matematik Godkänt A Väl godkänt Mycket väl godkänt Icke godkänt Svenska A Godkänt Väl godkänt Mycket väl godkänt Källa: Skolverkets statistik 1 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i kommungruppen 2 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i riket

60 4 (13) Tabell 3: Andel (%) kursdeltagare i grundläggande vuxenutbildning och gymnasial vuxenutbildning som slutfört eller avbrutit kurs. Grundläggande vuxenutbildning Falkenbergs kommun Kommungrupp 3 Riket Slutfört kurs Avbrutit kurs Fanns i pågående utbildning Gymnasial vuxenutbildning Slutfört kurs Avbrutit kurs Tabell 4: Studieresultat för elever i sfi som två år tidigare påbörjat sin utbildning. Andel (%) Sfi 3 (kurs elever som D) börjat i sfi Sfi 2 (kurs och godkänts senast Sfi 1 (kurs C) efter 2 läsår B) enligt studieväg utbildningen Avbrutit Källa: Skolverkets statistik Fanns i pågående utbildning Källa: Skolverkets statistik Falkenbergs kommun Kommungrupp Riket Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i kommungruppen 4 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i riket 5 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i kommungruppen 6 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i riket

61 5 (13) Kommentar och bedömning: Vuxenutbildningens kunskapsresultat i de ovan angivna variablerna avviker i flera avseenden i jämförelse med såväl riket som kommungruppen. Exempelvis varierar betygssättningen mellan kurserna svenska A, engelska A och matematik A inom den gymnasiala vuxenutbildningen på ett svårförklarligt sätt. Att inga studerande under en femårsperiod fått betyget IG i svenska A eller att ett mycket begränsat antal studerande erhållit betyget MVG i matematik A (undantaget år 2004) är exempel på att vuxenutbildningen i Falkenberg redovisar resultat som väsentligt avviker från andra jämförbara kommuner och riksgenomsnittet. I kursen svenska A är det en mycket stor andel studerande som fått VG eller MVG i betyg. Tillgänglig statisktik visar att andelen studerande som slutför kurser på grundläggande och gymnasial nivå konsekvent är lägre i Falkenbergs kommun än i andra jämförbara kommuner och i riket. (Gymnasial vuxenutbildning år 2006 är enda positiva avvikelse). Vuxenutbildningen bör använda den tillgängliga statistiken som en av utgångspunkterna i det systematiska kvalitetsarbetet och ur denna statistik identifiera de faktorer som är i behov av åtgärder för att förbättra måluppfyllelsen för de studerande. 1.2 Uppföljning och kommunikation av resultat Lärarna följer fortlöpande upp de studerandes kunskapsutveckling och resultat i alla kurser och kunskapsområden i förhållande till styrdokumentens krav. krav uppfylls huvudsakligen Lärarna ger fortlöpande varje studerande information om utvecklingsbehov och resultat i studierna. krav uppfylls huvudsakligen De studerande har en individuell studieplan. krav uppfylls huvudsakligen

62 6 (13) Individuella studieplaner ska upprättas för samtliga deltagare inom grundläggande och gymnasial vuxenutbildning. Av planen ska den enskildes utbildningsmål och verksamhetspoäng framgå. Den individuella studieplanen ska utarbetas i samverkan med den enskilde. Planen ska upprättas i nära anslutning till intagningen och ska vid behov revideras. Vid intervjuerna ges olika bilder av hur det fungerar med individuella studieplaner. Några utbildningar exempelvis omvårdnadsutbildningarna har individuella studieplaner men i intervjuer med studerande och personal framkommer att flera studerande vid grundläggande och gymnasial utbildning saknar en individuell studieplan. Skolinspektionen bedömer att individuella studieplaner måste upprättas för samtliga studerande inom grundläggande och gymnasial vuxenutbildning. 1.3 Bedömning och betygssättning Lärarna utgår vid bedömning och betygssättning från de nationella målen i kursplanerna och från betygskriterierna. krav uppfylls huvudsakligen Betyg sätts och utfärdas, intyg utfärdas och betygskatalog förs enligt författningarna. krav uppfylls huvudsakligen 1.4 Genomförande av utbildningen Läroplanens och kursplanernas mål att sträva mot anger inriktningen för utbildningen. krav uppfylls huvudsakligen

63 7 (13) De studerande har möjlighet till inflytande över hur deras utbildning utformas. krav uppfylls huvudsakligen Den studerandes tidigare utbildning och erfarenhet kartläggs/valideras. krav uppfylls huvudsakligen Särvux bedriver en verksamhet som syftar till att ge vuxna som är utvecklingsstörda kunskaper och färdigheter som motsvarar den obligatoriska särskolan eller gymnasiesärskolan. krav uppfylls huvudsakligen 1.5 Anpassning av verksamheten till de studerandes behov Utbildningarna är flexibla och anpassade till de studerandes behov, förutsättningar, erfarenheter och livssituation. krav uppfylls huvudsakligen Särskilt stöd ges till elever som har svårigheter med utbildningen. krav uppfylls huvudsakligen 2 Normer och värden Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område verksamhetens arbete för att påverka och stimulera de studerande att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i vardaglig handling samt verksamhetens arbete för att ge de studerande en trygg miljö.

64 8 (13) 2.1 Normer och värden i studiemiljö och samvaro Skolan utgör en trygg miljö som är inriktad på lärande. krav uppfylls huvudsakligen Verksamheterna bedriver ett aktivt värdegrundsarbete. krav uppfylls huvudsakligen Det finns likabehandlingsplaner i enlighet med författningarna. krav uppfylls huvudsakligen Enligt lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever ska huvudmannen för verksamheten eller den huvudmannen bestämmer se till att det finns en likabehandlingsplan för varje enskild verksamhet. Planen ska syfta till att främja barns och elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder och att förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling. I planen ska planerade åtgärder redovisas. Planen ska årligen följas upp och ses över. Enligt förordningen om barns och elevers deltagande i arbetet med en likabehandlingsplan ska likabehandlingsplanen upprättas, följas upp och ses över under medverkan av barnen eller eleverna vid den verksamhet för vilken planen gäller. Utformningen och omfattningen av barnens eller elevernas deltagande ska anpassas efter deras ålder och mognad. Den likabehandlingsplan som skolan har är gemensam med ungdomsgymnasiets. Den redovisar ett antal åtgärder för läsåret 2007/08 samtidigt som kartläggningen av verksamheternas behov inte bygger på det vidare begrepp som lagen innebär. Skolans plan utgår dels från generella skrivningar i lagen och från skolans tidigare arbete med mobbning och kränkande behandling. Specifik tänkbar problematik eller perspektiv för vuxenutbildning saknas. Enligt skolledningen pågår ett arbete med att utveckla likabehandlingsplanen. Skolinspektionen bedömer att likabehandlingsplanen inte till alla delar uppfyller de krav som ställs på en sådan plan.

65 9 (13) Sedan inspektionsbesöken gjordes i Falkenbergs kommun har lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever upphört att gälla. Lagen upphörde att gälla den 1 januari Därefter gäller i stället 14 a kap. skollagen (1985:1100, ändrad genom 2008:571) och den nya diskrimineringslagen (2008:567). Detta innebär att skolorna från och med den 1 januari 2009 ska beakta bestämmelserna i två regelverk för att garantera samma materiella skydd mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Det finns inget som hindrar att skolan/verksamheten för samman de planer som ska upprättas till ett dokument. Barns och elevers medverkan vid upprättandet m.m. av nämnda planer regleras i förordningen (2006:1083) om barns och elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering och kränkande behandling. 3 Ledning och kvalitetsarbete Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område rektors ansvarstagande för verksamhetens målinriktning samt hur verksamhetens kvalitetsarbete fungerar för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen. Tillsynen behandlar också tillgång till utbildning samt resurser i form av personal liksom hur rektorn följer bestämmelserna för verksamheten. 3.1 Likvärdig tillgång till utbildning Kommunen ger vuxna tillgång till grundläggande vuxenutbildning, grundläggande särvux och sfi enligt författningarna. krav uppfylls huvudsakligen Genom vuxenutbildningen ska främst de som erhållit minst utbildning få möjlighet att stärka sin ställning. Enligt skollagen ansvarar varje kommun för att de kommuninnevånare som har rätt till grundläggande vuxenutbildning, grundläggande särvux och sfi också får det. Kommunen ska aktivt verka för att nå dem i kommunen som har rätt till utbildning och för att motivera dem att delta. Enligt författningarna består utbildningen i grundläggande vuxenutbildning av kurser i olika kunskapsområden. Grundläggande vuxenutbildning ska enligt förordning om kommunal vuxenutbildning anordnas i form av tolv olika kunskapsområden. Från den 1 januari 2007 gäller att varje kommuninnevånare som är utvecklingsstörd har rätt att delta i grundläggande särvuxutbildning från och med andra kalenderhalvåret det år han/hon fyller 20 år, om han/hon saknar

66 10 (13) sådana färdigheter som utbildningen i den obligatoriska särskolan syftar till, är bosatt i landet och har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Enligt särvuxförordningen ska anordnas grundläggande särvuxutbildning motsvarande den som ges inom grundsärskolan i elva olika ämnen. Inom den grundläggande vuxenutbildningen i Falkenbergs kommun erbjuds kurser inom svenska, svenska som andraspråk, engelska och matematik. De studerande får inte information om kurser inom grundläggande vuxenutbildning som de har rätt att läsa. Trots en ökning av undervisningstiden får de studerande i särvux endast ett fåtal undervisningstimmar per vecka. Av de som studerar grundläggande särvuxutbildning skulle flertalet behöva en studietid mellan 6 och 20 år för att fullgöra sina kurser med den nuvarande studietakten. Givetvis innebär den korta undervisningstiden per vecka att det är svårt för kursdeltagarna att nå kursplanernas mål. Informationen om särvux bland annat på vuxenutbildningens hemsida, har förbättrats under senare tid. Skolinspektionen bedömer att kommunen inte erbjuder grundläggande vuxenutbildning inom samtliga kunskapsområden och inte verkar aktivt för att nå dem som har rätt till utbildningen och för att motivera dem att delta. Skolinspektionen bedömer vidare att de studerande i grundläggande särvuxutbildning inte ges förutsättningar att nå kursplanernas mål och att kommunen därmed brister i sitt ansvar att de som har rätt till utbildning inom särvux får det i tillräcklig omfattning Kommunen verkar aktivt för att nå dem i kommunen som har rätt till grundläggande vuxenutbildning, grundläggande särvux och sfi. krav uppfylls huvudsakligen Se bedömningspunkt Kommunen verkar i samarbete med arbetsförmedlingen för att sfi-studerande ges möjligheter att öva det svenska språket i arbetslivet. krav uppfylls huvudsakligen Verksamheternas lokala kurser överensstämmer med författningarnas krav. krav uppfylls huvudsakligen

67 11 (13) De studerande erbjuds vägledning. krav uppfylls huvudsakligen Utbildningen för alla studerande är, med de undantag som författningarna medger. avgiftsfri. krav uppfylls huvudsakligen 3.2 Personalens utbildning Lärarna inom utbildning i egen regi och upphandlad utbildning har utbildning för den undervisning de i huvudsak bedriver. krav uppfylls huvudsakligen Rektorn har, genom utbildning och erfarenhet, förvärvat pedagogisk insikt. krav uppfylls huvudsakligen 3.3 Styrelsens ansvar Det finns en tydlig ansvarsfördelning mellan nämnd, förvaltning och verksamheterna. krav uppfylls huvudsakligen

68 12 (13) 3.4 Rektors ansvar Rektorn håller sig förtrogen med det dagliga arbetet och tar som pedagogisk ledare det övergripande ansvaret för att verksamheten inriktas på att nå de nationella målen. krav uppfylls huvudsakligen Rektorn fattar beslut enligt bestämmelserna. krav uppfylls huvudsakligen 3.5 Kvalitetsarbete Bedömningsområden Vuxenutbildningen bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete, det vill säga planerar, följer upp och utvärderar sin verksamhet samt tar tillvara resultaten och omsätter dessa i åtgärder för att förbättra måluppfyllelsen. krav uppfylls huvudsakligen Enligt läroplanen måste skolans verksamhet utvecklas så att den svarar mot uppställda mål. För att en skola ska utvecklas måste den fortlöpande ifrågasätta sina undervisningsmål och arbetsformer, utvärdera sina resultat och pröva nya metoder. Rektor har ansvar för att verksamhetens resultat följs upp och utvärderas i förhållande till de nationella målen. Vuxenutbildningen i Falkenberg saknar ett systematiskt kvalitetsarbete. Skolan följer inte upp resultaten och drar slutsatser för det fortsatta arbetet. Uppföljning och utvärdering är inte heller en tydlig utgångspunkt för planerade åtgärder och förändringar i organisation eller undervisning. Av intervjuer med elever, lärare och skolledning samt studier av dokumentation från skolan framgår att rektorerna inte tar ansvar för att metoder och resultat följs upp på ett systematiskt sätt. De två rektorerna som ansvarar för verksamheter inom vuxenutbildningen är båda nyanställda under hösten Skolinspektionen bedömer att skolan måste förbättra sitt kvalitetsarbete och göra tydligare kopplingar mellan nationella mål och resultat samt att den årliga

69 13 (13) utvärderingen måste samordnas och systematiseras. De båda nyanställda rektorerna bör i högre grad än tidigare rektorer ta ansvar för att verksamhetens resultat följs upp och utvärderas i förhållande till de nationella målen Kvalitetsarbetet dokumenteras i en kvalitetsredovisning som uppfyller förordningens krav. krav uppfylls huvudsakligen Enligt förordningen om kvalitetsredovisning ska arbetet med kvalitetsredovisning främja skolornas kvalitetsarbete och därigenom bidra till att förverkliga utbildningarnas nationella mål. Kvalitetsredovisningen syftar även till att ge information om verksamheten och dess måluppfyllelse. Vidare ska kvalitetsredovisningen innehålla en bedömning av i vilken utsträckning de nationella målen för utbildningen har förverkligats och en redogörelse för vilka åtgärder skolan avser att vidta för ökad måluppfyllelse. Den kvalitetsredovisning som skolan redovisat har karaktären av en verksamhetsberättelse vilket den också benämns som. Verksamhetsberättelsen som är gemensam med ungdomsgymnasiets saknar nästan helt redovisning och analys av vuxenutbildningens verksamhet. Enligt skolledningen pågår ett arbete med att utveckla kvalitetsredovisningen. Skolinspektionen bedömer att vuxenutbildningen saknar kvalitetsredovisning vilket måste åtgärdas. Se vidare Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2006:18) om kvalitetsredovisning. Enligt ändring i förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m. ska uppföljning och utvärdering av likabehandlingsplaner och planer mot kränkande behandling redovisas i kvalitetsredovisningen. Ändringen trädde ikraft den 1 januari 2009 och ska tillämpas första gången för kvalitetsredovisningar som avser Göteborg Hans Enckell Lena von Platen

70 Regelbunden tillsyn i Falkenbergs kommun Apelskolan Dnr 43-SV2008:535 Regelbunden tillsyn i Apelskolan Förskoleklass Grundskola årskurserna 1 9 Inledning Skolinspektionen har granskat verksamheten i Falkenbergs kommun och besökt Apelskolan den 2 december I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga för den regelbundna tillsynen. Tillsynen riktas mot tre huvudområden: Kunskaper, Normer och värden samt Ledning och kvalitetsarbete. Bedömningarna av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplaner och övriga författningar för det offentliga skolväsendet. Information om den regelbundna tillsynen finns på Skolinspektionens webbplats ( tillsyn). Inom de områden där Skolinspektionen bedömt att åtgärder behövs har kommunen och rektorn för skolan ansvar för att åtgärder vidtas. Åtgärderna ska redovisas till Skolinspektionen inom tre månader från dagen för Skolinspektionens beslut, dvs. senast den 13 juni Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Underlag Underlaget för inspektörernas bedömning är dels dokument från kommunen och Apelskolan, dels den information som samlats in under besöket. I Apelskolan intervjuades rektorerna, lärare, annan personal, elever och föräldrar. Även annan information om kommunen och skolan från Skolverkets nationella uppföljningssystem, eller som finns publicerad på annat sätt, har använts. Rektorerna har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter i rapporten. Tabell 1: Antal elever på Apelskolan Apelskolan Beskrivning av skolan Antal elever Förskoleklass 15 Grundskola 445 Källa: Falkenbergs kommun

71 2 (16) Apelskolan ligger i den kända handelsorten Ullared i norra delen av Falkenbergs kommun. Skolan ingår organisatoriskt i Ullaredsområdet som leds av rektorsteam bestående av fyra rektorer. I Apelskolans skolledning ingår tre av rektorerna. Den del av verksamheten som avser förskoleklass och årskurserna 1 5 benämns Kärnhuset och finns i en egen byggnad. Årskurserna 6 9 är indelad i en organisation med tre arbetslag. Dessa arbetslag benämns Alfa, Beta och Gamma och har varsin hemavdelning med egen entré, klassrum och grupprum. Mitt i skolan ligger Mötesplatsen med gemensamt elev- och personalcafé, samt bibliotek och personalrum. Mitt i skolan finns även Delta som är en resursverksamhet för elever i behov av särskilt stöd. I skolan finns också skolbarnsomsorg. Denna verksamhet bedöms i en separat verksamhetsrapport. Apelskolan deltar i försöksverksamheten med utbildning utan timplan.

72 3 (16) Bedömningar srutan under varje bedömningspunkt fylls endast i när Skolinspektionen bedömt att åtgärder behövs. I detta material används begreppet styrdokument som en samlande beteckning för relevanta författningar och allmänna råd. 1 Kunskaper Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område skolans kunskapsresultat och arbetet för att ge eleverna möjlighet att nå de nationella målen för lärandet uttryckta i läroplan och kursplaner. Vidare granskas vilka förutsättningar skolan ger eleverna att nå målen. 1.1 Kunskapsresultat Tabell 2: Måluppfyllelse i årskurs 5 Apelskolan Riket Andel (%) som ej nått målen i samtliga ämnen = Uppgift saknas Tabell 3: Resultat för elever i årskurs 9 Apelskolan Samtliga Kommun- 3 Riket skolor i grupp 2 kommunen Genomsnittligt meritvärde Andel (%) som ej nått målen i samtliga ämnen Andel (%) behöriga till nationellt program Källa: Skolverkets statistik 1 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i kommunen 2 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i kommungruppen 3 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i riket

73 4 (16) Tabell 4: Resultat på nationella ämnesprov i årskurs 9 Apelskolan Samtliga skolor i kommu- Kommungrupp 5 6 Riket nen Andel (%) elever som uppnått minst Godkänt i: Engelska Matematik Svenska Svenska som andraspråk Källa: Skolverkets statistik. = Uppgift saknas.. = Uppgift kan ej visas, då resultatuppgiften baseras på färre än 10 individer Kommentar och bedömning: En samlad bild av elevernas resultat i samtliga ämnen i förhållande till kursplanernas mål att uppnå i årskurs 5 saknas. Eftersom skolan inte gör någon uppföljning av i vilken mån eleverna når mål att uppnå i årskurs 5 kan Skolinspektionen inte bedöma måluppfyllelsen avseende kunskapsresultaten. Tabell 3 visar att skolans kunskapsresultat i de angivna variablerna med vissa undantag är i nivå med kommunen och riket. Samtidigt visar sammanställningen att resultaten varierar mellan olika år både när det gäller andelen elever som är behöriga till nationellt program i gymnasiet, genomsnittligt meritvärde och andelen elever som når målen i samtliga ämnen. I Ullaredsområdets verksamhetsberättelse för år 2008 uppmärksammas de stora skillnaderna mellan flickors och pojkars resultat. Tillgänglig statistik visar att flickornas genomsnittliga meritvärde för år 2007 är 221,0 vilket är i nivå med riket (220,6) medan pojkarna har 177,4 vilket är betydligt lägre än i riket (196,5). Skolinspektionen noterar att skolans förslag till åtgärd är att följa upp om 2008 års siffror bekräftar bilden. Skolinspektionens granskning av statistik för år 2008 visar på att skillnaderna minskat, men att pojkarna fortsatt har lägre meritvärden (191,1) än i jämförelse med riksgenomsnittet (198,5). 4 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i kommunen 5 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i kommungruppen 6 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i riket

74 5 (16) Skolan bör på ett mera strukturerat sätt använda den tillgängliga statistiken som en av utgångspunkterna i det systematiska kvalitetsarbetet och ur denna statistik identifiera de åtgärder som behövs för att förbättra måluppfyllelsen för eleverna. 1.2 Uppföljning och kommunikation av kunskapsresultat Lärarna följer fortlöpande upp elevernas kunskapsutveckling och resultat i alla ämnen i förhållande till styrdokumentens krav. Lärarna ska, enligt läroplanen, utifrån kursplanernas krav allsidigt utvärdera varje elevs kunskapsutveckling. För varje ämne finns en kursplan. I kursplanen anges de mål som undervisningen ska sträva mot, och de mål som eleverna ska ha uppnått efter det femte och nionde skolåret. I kursplanerna för ämnena matematik, svenska och svenska som andra språk anges även de mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det tredje skolåret. Vid intervjuer med elever och lärare framkommer att lärarna ännu inte gör uppföljningar och utvärderingar av elevernas kunskapsutveckling i samtliga ämnen på individnivå. Mot bakgrund av att skolan inte följer upp och utvärderar elevernas kunskapsutveckling i alla ämnen saknas viktiga underlag för att på individnivå eller på skolnivå styra resurser till de områden där de behövs bäst eller för att genomföra förbättringar av undervisningen. Den uppföljning och utvärdering som lärarna ska göra av varje elevs kunskapsutveckling är en förutsättning för att såväl enskilda elevers, klassers samt skolans samlade resultat ska kunna utvärderas och följas upp och riktade insatser vidtagas vid behov. Se vidare avsnitt 3.4 i denna rapport under Kvalitetsarbete. Skolinspektionen vill dessutom påpeka att från och med innevarande termin har grundskoleförordningens krav på den individuella utvecklingsplanen (IUP) skärpts så att den ska innehålla omdömen om elevernas kunskapsutveckling i varje ämne. Skolinspektionen bedömer att lärarna måste följa upp och utvärdera elevernas kunskapsutveckling i samtliga ämnen Lärarna genomför utvecklingssamtal om hur elevens kunskapsutveckling och sociala utveckling bäst kan stödjas.

75 6 (16) Enligt grundskoleförordningen ska läraren, eleven och elevens vårdnadshavare minst en gång varje termin samtala om hur elevernas kunskapsutveckling och sociala utveckling bäst kan stödjas. Mot bakgrund av Skolinspektionens bedömning i avsnittet 1.2.1, att lärarna inte följer upp och utvärderar elevernas kunskapsutveckling i samtliga ämnen, ställer sig Skolinspektionen tveksam till om utvecklingssamtalen alltid håller god kvalitet Lärarna upprättar en individuell utvecklingsplan i samband med utvecklingssamtalet. 1.3 Bedömning och betygssättning Lärarna använder resultaten från de nationella ämnesproven för att bedöma elevers kunskapsutveckling och som stöd för betygssättning Vid bedömning och betygssättning utgår lärarna från de nationella målen i kursplanerna och från betygskriterierna. Enligt grundskoleförordningen ska, när betyg sätts efter att ett ämne eller ett ämnesblock har avslutats, betyget bestämmas med hjälp av 1. de mål som eleverna enligt kursplanerna ska ha uppnått i grundskolan och 2. de betygskriterier som har fastställts för ämnena och ämnesblocken. Enligt allmänna råden om likvärdig bedömning och betygssättning bör de nationella kursplanerna tolkas och utvecklas på ett sådant sätt att det klargörs vilka kunskaper eleven ska ha utvecklat för att få ett visst betyg utifrån de nationella betygskriterierna. Det är viktigt att det förs diskussioner om de lokala tolkningarna av kursplaner och betygskriterier mellan lärare i olika program, årskurser och skolor, både för att inspirera och lära av varandra och för att skapa

76 7 (16) likvärdiga förutsättningar för undervisningen och bedömningen av elever i skolan och i olika skolor. Rektor ansvarar för att sådana diskussioner kommer till stånd. Vid intervjuer med lärarna framgår att det är skillnader mellan olika ämnen och arbetslag i vilken utsträckning lärarna samverkar i bedömnings- och betygsfrågor. Det finns därför en risk att betygen inte är likvärdiga. Som tidigare konstaterats i denna rapport saknas ett övergripande systematiskt synsätt vid skolan kring kunskapsuppföljningen. Skolinspektionen bedömer att skolan bör utveckla sitt arbete med att säkra betygens likvärdighet Betyg sätts och utfärdas, skriftliga bedömningar ges och betygskatalog förs enligt grundskoleförordningens krav. 1.4 Genomförande av utbildningen Läroplanens och kursplanernas mål att sträva mot anger inriktningen för skolans utbildning Eleverna ges möjlighet till inflytande och ansvarstagande över det egna lärandet. Enligt skollagen ska eleverna ha inflytande över hur deras utbildning utformas. Omfattningen och utformningen av elevernas inflytande ska anpassas efter deras ålder och mognad. Enligt läroplanen ska skolan klargöra för elever och föräldrar vilka mål utbildningen har, vilka krav skolan ställer och vilka rättigheter och skyldigheter elever och deras vårdnadshavare har. Att den enskilda skolan är tydlig i fråga om mål, innehåll och arbetsformer är en förutsättning för elevers och vårdnadshavares rätt till inflytande och påverkan. Det är inte minst viktigt som underlag för den enskildes val i skolan. Det är inte tillräckligt att i undervisningen förmedla kunskap om grundläggande demokratiska värderingar. Undervisningen ska bedrivas i demokratiska arbetsformer och förbereda elever-

77 8 (16) na för att aktivt deltaga i samhällslivet. Den ska utveckla deras förmåga att ta ett personligt ansvar. De intervjuade eleverna känner i begränsad utsträckning till målen för utbildningen. Oftast är det lärarna som planerat och erbjuder eleverna ett antal val. Eleverna berättar att de sällan kan vara med och diskutera hur de vill lära sig ett arbetsområde. Verksamhetsbesök och intervjuer med elever och lärare visar också att elevernas inflytande varierar mellan olika lärare och ämnen men är generellt svagt utvecklat på skolan. I Ullaredsområdets verksamhetsberättelse för år 2008 identifieras också behov av att stärka och utveckla elevernas inflytande och ansvarstagande. Skolinspektionen bedömer att skolan bör arbeta för att öka elevernas medvetenhet om målen för utbildningen samt förbättra elevens inflytande och ansvarstagande över det egna lärandet Eleverna ges kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmåga att arbeta i demokratiska former De som arbetar i skolan samverkar inom och mellan verksamheterna för att stödja elevernas utveckling och lärande. Enligt läroplanen ska läraren samverka med andra lärare i arbetet att nå utbildningsmålen. Vid intervjuer med lärarna framkommer en bild av att samverkan främst sker inom de tre arbetslagen som har hand om årskurserna 6 9. Däremot anser de att det inte sker någon samverkan med det fjärde arbetslaget som har elever i förskoleklassen och årskurserna 1 5. Det är också en bild som ges av de intervjuade eleverna. Det innebär att eleverna i årskurs 6 inte på ett naturligt sätt ges möjlighet att fortsätta att arbeta med sin kunskapsutveckling där de var när de lämnade årskurs 5. Apelskolan tar i årskurs 6 också emot elever från andra skolor i Ullaredsområdet. Samverkan mellan lärare som undervisar elever i olika åldrar bör naturligtvis även omfatta dessa skolor. Skolinspektionen bedömer att skolan bör utveckla samverkan mellan lärare som arbetar med elever i olika åldrar.

78 9 (16) Utbildningen i förskoleklassen stimulerar varje barns utveckling och lärande och ligger till grund till fortsatt skolgång. 1.5 Anpassning av verksamheten till elevernas behov Skolans undervisning anpassas till varje elevs behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande. Enligt läroplanen ska undervisningen anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Den ska med utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling. Läraren ska utgå från varje enskild individs behov, förutsättningar erfarenheter och tänkande. Vid intervjuerna med såväl lärarna som eleverna framkommer en bild av att de duktiga eleverna inte utmanas i undervisningen. Skolinspektionen bedömer att skolan bör utveckla sitt arbete med att anpassa undervisningen till varje elevs förutsättningar och behov Särskilt stöd ges till barn och elever som har svårigheter i skolarbetet Vid behov av särskilda stödåtgärder utarbetas alltid åtgärdsprogram som uppfyller författningarnas krav. Enligt grundskoleförordningen ska rektorn se till att en elevs behov av särskilda stödåtgärder utreds. Om utredningen visar att eleven behöver särskilt stöd, ska rektorn se till att åtgärdsprogram upprättas. Av programmet ska det framgå vilka behoven är, hur de ska tillgodoses samt hur åtgärderna ska följas upp och

79 10 (16) utvärderas. Vid skolan upprättas åtgärdsprogram för elever i behov av särskilt stöd men de åtgärdsprogram inspektörerna tar del av är av varierande kvalitet. Ofta saknas mål med anknytning till nationella mål samt att redovisning av åtgärder inte tar hänsyn till grupp eller organisationsnivån. Andra exempel är att elevens positiva sidor inte beskrivs vilket gör att de tenderar att ensidigt beskriva eleven i negativa former. Åtgärdsprogrammen får därför mer karaktären av skriftlig varning än åtgärder i förhållande till målen och hur skolan tänker arbeta för att hjälpa eleven att nå målen. Skolinspektionen bedömer att skolan bör utveckla innehållet i åtgärdsprogrammen. Se vidare Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2008:25) för arbete med åtgärdsprogram. 2 Normer och värden Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område skolans arbete för att påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i vardaglig handling samt skolans arbete för att ge eleverna en trygg miljö. 2.1 Normer och värden i studiemiljö och samvaro Skolan utgör en trygg miljö som är inriktad på lärande Skolan och lärarna bedriver ett aktivt värdegrundsarbete Skolan har upprättat en likabehandlingsplan i enlighet med författningarna. Enligt lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever ska huvudmannen för verksamheten eller den huvudmannen bestämmer se till att det finns en likabehandlingsplan för varje enskild verksamhet. Planen ska syfta till att främja barns och elevers lika rättigheter oavsett kön,

80 11 (16) etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder och att förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling. I planen ska planerade åtgärder redovisas. Planen ska årligen följas upp och ses över. Enligt förordningen om barns och elevers deltagande i arbetet med en likabehandlingsplan ska likabehandlingsplanen upprättas, följas upp och ses över under medverkan av barnen eller eleverna vid den verksamhet för vilken planen gäller. Utformningen och omfattningen av barnens eller elevernas deltagande ska anpassas efter deras ålder och mognad. Intervjuer och dokumentstudier visar att Apelskolan bedriver ett arbete för att främja människors lika värde och att förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling. Den likabehandlingsplan som skolan har redovisar ett antal åtgärder för läsåret 2007/08 och är i vissa inledande avsnitt gemensam för samtliga skolor i Ullaredsområdet. Det finns dock avsnitt som är mer riktade till verksamheten i årskurserna 6 9. Planen berör inte perspektivet då vuxna kränker barn/elever. Även för Kärnhuset med förskoleklass - årskurs 5 finns en särskild plan. Denna omfattar även perspektivet då vuxna kränker barn/elever, men anger inte vilka insatser som ska påbörjas eller genomföras under året. I intervjuer med elever och personal framkommer att eleverna inte medverkat i framtagandet av planen. Skolinspektionen noterar att skolan bedrivit ett aktivt utvecklingsarbete med likabehandlingsplanerna men kraven uppfylls inte till alla delar som ställs på en sådan plan. Sedan inspektionsbesöken gjordes i Falkenbergs kommun har lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever upphört att gälla. Lagen upphörde att gälla den 1 januari Därefter gäller i stället 14 a kap. skollagen (1985:1100, ändrad genom 2008:571) och den nya diskrimineringslagen (2008:567). Detta innebär att skolorna från och med den 1 januari 2009 ska beakta bestämmelserna i två regelverk för att garantera samma materiella skydd mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Det finns inget som hindrar att skolan/verksamheten för samman de planer som ska upprättas till ett dokument. Barns och elevers medverkan vid upprättandet m.m. av nämnda planer regleras i förordningen (2006:1083) om barns och elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering och kränkande behandling. 3 Ledning och kvalitetsarbete Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område rektors ansvarstagande för skolans målinriktning samt hur skolans kvalitetsarbete fungerar för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen. Tillsynen behandlar också tillgång till utbildning samt resurser i form av personal liksom hur rektorn följer bestämmelserna för skolan.

81 12 (16) 3.1 Tillgång till likvärdig utbildning Varje elev erbjuds det garanterade antalet undervisningstimmar. Enligt grundskoleförordningen finns en kursplan för varje ämne. I kursplanen anges bl.a. de mål som eleverna ska ha uppnått efter det femte och det nionde skolåret. Eleverna i årskurser 1 5 vid Apelskolan erbjuds inte undervisning i ämnet hemoch konsumentkunskap och teknik på ett systematiskt och organiserat sätt förrän i årskurs 6. Det innebär att eleverna inte ges möjlighet att nå kursplanernas mål att uppnå för årskurs 5 före utgången av årskurs 5. Skolinspektionen bedömer att eleverna vid Apelskolan inte ges förutsättningar att nå målen före utgången av årskurs 5 i ämnet hem- och konsumentkunskap och teknik vilket måste åtgärdas Skolan erbjuder eleverna språkval, elevens val samt modersmålsundervisning i enlighet med författningarna. Enligt grundskoleförordningen ska styrelsen erbjuda ett allsidigt urval av ämnen som elevens val. I timplanen anges ett visst antal timmar för elevens val. Undervisningen syftar till att fördjupa och bredda elevens kunskaper i ett eller flera ämnen. Undervisningen ska till sitt innehåll och sin inriktning vara förenligt med målen i den kursplan eller de kursplaner som fastställts för det ämne eller ämnen som utgör elevens val. Dokumentstudier och intervjuer med personal visar att Apelskolan inte anordnar elevens val. Skolinspektionen bedömer att elevens val inte anordnas vid Apelskolan vilket måste åtgärdas.

82 13 (16) Skolan anordnar undervisning i svenska som andraspråk i enlighet med författningarna Skolan erbjuder eleverna studie- och yrkesorientering Utbildningen är avgiftsfri för alla elever med undantag av enstaka inslag som kan föranleda en obetydlig kostnad för eleverna. 3.2 Personalens utbildning Skolans pedagogiska personal har utbildning för den undervisning de i huvudsak bedriver Rektor har genom utbildning och erfarenhet förvärvat pedagogisk insikt. 3.3 Rektors ansvar Rektorn håller sig förtrogen med det dagliga arbetet och tar som pedagogisk ledare det övergripande ansvaret för att verksamheten inriktas på att nå de nationella målen.

83 14 (16) Rektorn fattar beslut enligt bestämmelserna Lagen om registerkontroll av personal inom förskoleverksamhet, skola och skolbarnsomsorg iakttas. 3.4 Kvalitetsarbete Skolan bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete, det vill säga planerar, följer upp och utvärderar sin verksamhet samt tar tillvara resultaten och omsätter dessa i åtgärder, för att förbättra måluppfyllelsen. Enligt läroplanen måste skolans verksamhet utvecklas så att den svarar mot uppställda mål. Detta kräver att undervisningsmålen ständigt prövas, resultaten följs upp och utvärderas och att nya metoder prövas och utvecklas. Enligt läroplanen ansvarar rektorn för att en lokal arbetsplan upprättas samt för att skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållande till de nationella målen och till målen i skolplanen och den lokala arbetsplanen. Rektorn har ansvaret för skolans resultat. Skolan liksom övriga grundskolor i kommunen saknar ett systematiskt kartläggningsarbete avseende skolans förutsättningar. Därmed saknar skolan en tydlig koppling mellan förutsättningarna och det arbete som ska genomföras i verksamheten. Som nämndes i avsnittet genomför inte skolans lärare, på ett systematiskt sätt, någon uppföljning och utvärdering av elevernas kunskapsutveckling (individnivå) i årskurserna 1 7. Lärarna som undervisar i årskurserna 8 9 genomför dock uppföljning och utvärdering av varje elevs kunskapsutveckling genom sitt arbete med bedömning och betyg. Skolan saknar därmed underlag för att utvärdera kunskapsresultaten på skolnivå avseende bland annat årskurs 5. Trots att skolan har tillgång till statistik avseende årskurs 9 genomförs ingen systematisk utvärdering av kunskapsresultaten med syfte att skapa en förståelse om varför resultaten ser ut som de gör (resultatförståelse) på skolnivå. En förutsättning för att rektorn ska kunna fullfölja sitt ansvar med att följa upp och utvärdera skolans samlade resultat i årskurs 5 och 9 är att lärarna följer upp

84 15 (16) elevernas kunskapsutveckling i alla ämnen på individnivå och klassnivå. Det är alltså av vikt att rektorn efterfrågar uppföljningar och utvärderingar av kunskapsresultaten på individ och klassnivå. I likhet med övriga skolor i Falkenbergs kommun sker inte detta i tillräcklig utsträckning. Apelskolan deltar i försöksverksamheten med utbildning utan timplan. För att få delta i försöksverksamheten ska kommuner och deltagande skolor uppfylla vissa nationellt fastställda krav. I stort handlar det om ett tydliggörande av de krav som redan ställs på kommuner och skolor inom ramen för mål- och resultatstyrningen av skolan. De skolor som deltar i försöket ska bl.a. ha tillfredsställande kvalitetssäkringssystem där problem upptäcks och kan åtgärdas i tid. Det är därför anmärkningsvärt att kommunens skolor inte systematiskt följer upp och utvärderar elevernas resultat. Skolinspektionen bedömer att skolan bör utveckla sitt systematiska kvalitetsarbete så att sambanden mellan förutsättningarna, arbetet i verksamheten och måluppfyllelsen i samtliga ämnen analyseras Kvalitetsarbetet dokumenteras i en kvalitetsredovisning som uppfyller förordningens krav. Enligt förordningen om kvalitetsredovisning ska kvalitetsredovisningarna innehålla en bedömning av i vilken utsträckning de nationella målen för utbildningen har förverkligats och en redogörelse för vilka åtgärder kommunen respektive skolan, förskolan eller fritidshemmet avser att vidta för ökad måluppfyllelse. I kvalitetsredovisningarna ska verksamhetens förutsättningar, arbetet i verksamheten och utbildningens måluppfyllelse redovisas. Arbetet med kvalitetsredovisning ska främja skolornas kvalitetsarbete och därigenom bidra till att förverkliga utbildningarnas nationella mål. Kvalitetsredovisningen syftar även till att ge information om verksamheten och dess måluppfyllelse. Förordningen ställer krav på att elever, lärare och övrig personal ska medverka i utarbetandet och att elevernas föräldrar ska ges möjlighet att delta. I kvalitetsredovisningen ska dessutom uppföljningen och utvärderingen av likabehandlingsplanen redovisas. Den kvalitetsredovisning som skolan redovisat benämns som Verksamhetsberättelse för 2008 och är gemensam för samtliga skolor i Ullaredsområdet och utgår i stor utsträckning från kommunens prioriterade mål. Bland annat saknas en samlad bedömning av måluppfyllelsen. Skolan saknar också en tydlig koppling mellan kvalitetsarbete och kvalitetsredovisning. Det blir därför svårt att knyta ihop mål resultat analys med konkreta åtgärder, så att en bedömning av skolans måluppfyllelse synliggörs. Skolinspektionen ser dock positivt på lärarnas engagemang och delaktighet i de kvalitetsredovisningar som de olika arbetslagen tagit fram.

85 16 (16) Skolinspektionen bedömer att Apelskolans kvalitetsredovisning inte uppfyller förordningens krav. Se vidare Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2006:18) om kvalitetsredovisning. Enligt ändring i förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m. ska uppföljning och utvärdering av likabehandlingsplaner och planer mot kränkande behandling redovisas i kvalitetsredovisningen. Ändringen trädde ikraft den 1 januari 2009 och ska tillämpas första gången för kvalitetsredovisningar som avser Göteborg Hans Enckell Bosse Jersenius Karin Widlund

86 Regelbunden tillsyn i Falkenbergs kommun Fajansskolan Dnr 43-SV2008:535 Regelbunden tillsyn i Fajansskolan Förskoleklass Grundskola årskurs 1 5 Inledning Skolinspektionen har granskat verksamheten i Falkenbergs kommun och besökt Fajansskolan den 16 september I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga för den regelbundna tillsynen. Tillsynen riktas mot tre huvudområden: Kunskaper, Normer och värden samt Ledning och kvalitetsarbete. Bedömningarna av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplaner och övriga författningar för det offentliga skolväsendet. Information om den regelbundna tillsynen finns på Skolinspektionens webbplats ( tillsyn). Inom de områden där Skolinspektionen bedömt att åtgärder behövs har huvudmannen och rektorn för skolan ansvar för att åtgärder vidtas. Åtgärderna ska redovisas till Skolinspektionen inom tre månader från dagen för Skolinspektionens beslut, dvs. senast den 13 juni Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Underlag Underlaget för inspektörernas bedömning är dels dokument från kommunen och Fajansskolan, dels den information som samlats in under besöket. I Fajansskolan intervjuades rektorerna, personal och elever. Även annan information om kommunen och skolan från Skolverkets nationella uppföljningssystem, eller som finns publicerad på annat sätt, har använts. Rektorerna har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter i rapporten. Tabell 1: Antal elever på Fajansskolan Fajansskolan Beskrivning av skolan Antal elever Förskoleklass 29 Grundskola 141 Källa: Falkenbergs kommun

87 2 (14) Fajansskolan är belägen centralt i Falkenberg och hör till skolområdet Tullbro. Skolan byggdes 1981 och består av en enplansbyggnad. I lokalerna bedrivs också skolbarnsomsorgsverksamhet samt förskoleverksamhet. Dessa verksamheter bedöms i separata verksamhetsrapporter och inte i denna skolrapport. Verksamheten är organiserad i tre elevgrupper med förskoleklass och årskurserna 1 2, två åldershomogena elevgrupper för årskurs 3 samt två åldersblandade elevgrupper för årskurserna 4 5. Skolan leds av två rektorer som tillsammans med andra rektorer i området bildar Tullbroområdets ledningsgrupp. Rektorerna i området har sina arbetsrum lokaliserade till Tullbroskolan. Cirka 30 procent av skolans elever har annat modersmål än svenska. Fajansskolan deltar i försöksverksamheten med utbildning utan timplan.

88 3 (14) Bedömningar srutan under varje bedömningspunkt fylls endast i när Skolinspektionen bedömt att åtgärder behövs. I detta material används begreppet styrdokument som en samlande beteckning för relevanta författningar och allmänna råd. 1 Kunskaper Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område skolans kunskapsresultat och arbetet för att ge eleverna möjlighet att nå de nationella målen för lärandet uttryckta i läroplan och kursplaner. Vidare granskas vilka förutsättningar skolan ger eleverna att nå målen. 1.1 Kunskapsresultat Tabell 2: Måluppfyllelse i årskurs 5 Andel (%) som ej nått målen i samtliga ämnen. = Uppgift saknas Fajansskolan Riket Kommentar och bedömning: Eleverna testas kontinuerligt i ämnena svenska och matematik samt med hjälp av nationella ämnesprov, då även i engelska, i årskurs 5. En samlad bild av elevernas resultat i förhållande till kursplanernas mål att uppnå i årskurs 5 saknas dock. Resultaten vid nationella ämnesprov i årskurs 5 år 2008 visar att samtliga elever nådde kravnivån för samtliga delprov i ämnet matematik. Däremot är resultaten i ämnet engelska något sämre 96 procent av eleverna bedömdes nå kravnivån i samtliga delprov. I ämnet svenska var resultaten lägre 85 procent av eleverna bedömdes ha nått kravnivån i samtliga delprov. Eftersom skolan inte gör någon uppföljning av i vilken mån eleverna når mål att uppnå i årskurs 5 i samtliga ämnen kan inspektörerna inte bedöma måluppfyllelsen avseende kunskapsresultaten.

89 4 (14) 1.2 Uppföljning och kommunikation av kunskapsresultat Lärarna följer fortlöpande upp elevernas kunskapsutveckling och resultat i alla ämnen i förhållande till styrdokumentens krav. Lärarna ska, enligt läroplanen, utifrån kursplanernas krav allsidigt utvärdera varje elevs kunskapsutveckling. För varje ämne finns en kursplan. I kursplanen anges de mål som undervisningen ska sträva mot, och de mål som eleverna ska ha uppnått efter det femte och nionde skolåret. I kursplanerna för ämnena matematik, svenska och svenska som andra språk anges även de mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det tredje skolåret. Vid Fajansskolan följs elevernas kunskapsutveckling kontinuerligt upp i matematik och svenska genom olika diagnostiska tester. I årskurserna 1 5 dokumenteras inte elevernas kunskapsresultat i andra ämnen än engelska, matematik och svenska. Vidare genomförs nationella ämnesprov i årskurs 5. Dessa prov genomförs i ämnena engelska, matematik och svenska/svenska som andraspråk. Vid Fajansskolan uppger lärare att resultaten vid nationella ämnesprov inte är kända hos lärare som undervisat eleverna i tidigare årskurser och därmed inte kan användas som ett redskap i skolans utvecklingsarbete. Ämnesproven fyller dock sin diagnostiska funktion för varje enskild elev och används på individnivå som ett underlag för att bedöma vilka behov av stödinsatser eleverna har. Vid samtal med lärare, skolledare och elever framkommer att lärarna inte gör uppföljningar och utvärderingar av varje elevs kunskapsutveckling i samtliga ämnen. Mot bakgrund av att skolan inte följer upp och utvärderar elevernas kunskapsutveckling i alla ämnen saknas viktiga underlag för att på individnivå eller på skolnivå styra resurser till de områden där de behövs bäst eller för att genomföra förbättringar av undervisningen. Den uppföljning och utvärdering som lärarna ska göra av varje elevs kunskapsutveckling är en förutsättning för att såväl enskilda elevers, klassers samt skolans samlade resultat ska kunna utvärderas och följas upp och riktade insatser vidtagas vid behov. Se vidare avsnitt 3.4 i denna rapport under Kvalitetsarbete. Skolinspektionen vill dessutom påpeka att från och med innevarande termin har grundskoleförordningens krav på den individuella utvecklingsplanen (IUP) skärpts så att den ska innehålla omdömen om elevernas kunskapsutveckling i varje ämne. Skolinspektionen bedömer att lärarna måste följa upp elevernas kunskapsutveckling i samtliga ämnen.

90 5 (14) Lärarna genomför utvecklingssamtal om hur elevens kunskapsutveckling och sociala utveckling bäst kan stödjas. Enligt grundskoleförordningen ska läraren, eleven och elevens vårdnadshavare minst en gång varje termin samtala om hur elevernas kunskapsutveckling och sociala utveckling bäst kan stödjas. Mot bakgrund av Skolinspektionens bedömning i avsnittet 1.2.1, att lärarna inte följer upp och utvärderar elevernas kunskapsutveckling i samtliga ämnen, ställer sig Skolinspektionen tveksam till om utvecklingssamtalen alltid håller god kvalitet Lärarna upprättar en individuell utvecklingsplan i samband med utvecklingssamtalet. Enligt grundskoleförordningen ska läraren vid utvecklingssamtalet i en individuell utvecklingsplan skriftligt sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven ska nå målen och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen och kursplanerna. Inspektionen visar att alla elever vid Fajansskolan har individuella utvecklingsplaner men att eleverna känner till dem i olika hög grad. Elevens IUP redovisar vilka mål som eleven ska arbeta med under tiden fram till nästa utvecklingssamtal. Exempel på mål som anges är att göra läxor eller att rita. Den typen av mål saknar enligt inspektörerna anknytning till nationella mål. Skolinspektionen bedömer att de individuella utvecklingsplanerna bör utvecklas för att på ett mer utförligt sätt omfatta kursplanernas kunskapsmål. I sammanhanget vill Skolinspektionen erinra om att från och med den 15 juli 2008 har bestämmelsen i grundskoleförordningen om individuell utvecklingsplan bland annat ändrats på så sätt att en sådan plan inte enbart ska vara framåtsyftande. Den ska innehålla omdömen om elevens kunskapsutveckling i varje ämne. Dessa omdömen får vara betygsliknande men de bör anpassas till elevernas ålder och förutsättningar. Det är rektorn som beslutar om den närmare utformningen. Planen får också innehålla annan information om elevens skolgång om rektorn beslutar detta. Se även Skolverkets allmänna råd om den individuella utvecklingsplanen.

91 6 (14) 1.3 Bedömning Lärarna använder resultaten från de nationella ämnesproven för att bedöma elevers kunskapsutveckling Vid bedömning utgår lärarna från de nationella målen i kursplanerna. 1.4 Genomförande av utbildningen Läroplanens och kursplanernas mål att sträva mot anger inriktningen för skolans utbildning Eleverna ges möjlighet till inflytande och ansvarstagande över det egna lärandet. Enligt skollagen ska eleverna ha inflytande över hur deras utbildning utformas. Omfattningen och utformningen av elevernas inflytande ska anpassas efter deras ålder och mognad. Enligt läroplanen ska skolan klargöra för elever och föräldrar vilka mål utbildningen har, vilka krav skolan ställer och vilka rättigheter och skyldigheter elever och deras vårdnadshavare har. Att den enskilda skolan är tydlig i fråga om mål, innehåll och arbetsformer är en förutsättning för elevers och vårdnadshavares rätt till inflytande och påverkan. Det är inte minst viktigt som underlag för den enskildes val i skolan. Det är inte tillräckligt att i undervisningen förmedla kunskap om grundläggande demokratiska värderingar. Undervisningen ska bedrivas i demokratiska arbetsformer och förbereda eleverna för att aktivt deltaga i samhällslivet. Den ska utveckla deras förmåga att ta ett

92 7 (14) personligt ansvar. Utifrån de klassrumsobservationer och intervjuer med elever, personal och rektorer som inspektörerna genomför är intrycket att eleverna endast i ringa omfattning görs medvetna om målen i läroplanen och de nationella kursplanerna. Kursplanernas mål är inte generellt kända av eleverna. Elever uppger att deras inflytande över undervisningens innehåll och upplägg är begränsat. Ett exempel på det är att eleverna sällan är med och planerar olika kunskapsområden. Vid samtal med lärarna uppger de att eleverna delvis är delaktiga i upplägget av undervisningen men att detta inflytande kanske inte synliggörs för eleverna. Skolinspektionen bedömer att skolan bör arbeta för att öka elevernas medvetenhet om målen för utbildningen samt för att öka elevernas inflytande över undervisningen utformning och över sitt eget lärande Eleverna ges kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmåga att arbeta i demokratiska former De som arbetar i skolan samverkar inom och mellan verksamheterna för att stödja elevernas utveckling och lärande Utbildningen i förskoleklassen stimulerar varje barns utveckling och lärande och ligger till grund till fortsatt skolgång. 1.5 Anpassning av verksamheten till elevernas behov Skolans undervisning anpassas till varje elevs behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande.

93 8 (14) Enligt läroplanen ska undervisningen anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Den ska med utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling. Läraren ska utgå från varje enskild individs behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande. Lärare vid Fajansskolan uppger att de tycker det är svårt att hinna ge eleverna relevanta uppgifter bland annat som en följd av gruppernas storlek. Vid samtal med elever och vid klassrumsbesök bekräftas att undervisningen inte alltid är anpassad till elevers olika behov och förutsättningar. Lärare säger också att de har svårt att hinna ge elever i behov av stöd uppgifter på en nivå som är anpassad efter deras förutsättningar. Skolinspektionen bedömer att skolan bör utveckla sitt arbete med att anpassa undervisningen till varje elevs förutsättningar och behov Särskilt stöd ges till barn och elever som har svårigheter i skolarbetet. Enligt grundskoleförordningen ska en elev få studiehandledning på sitt modersmål, om eleven behöver det. Vid samtal med lärare samt rektorerna framkommer det att det är oklart om alla elever i behov av studiehandledning på sitt modersmål får detta i relevant omfattning. Skolinspektionen bedömer att Fajansskolan bör utreda om elever som har rätt till studiehandledning på sitt modersmål får detta i tillräcklig omfattning Vid behov av särskilda stödåtgärder utarbetas alltid åtgärdsprogram som uppfyller författningarnas krav. 2 Normer och värden Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område skolans arbete för att påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i vardaglig handling samt skolans arbete för att ge eleverna en trygg miljö.

94 9 (14) 2.1 Normer och värden i studiemiljö och samvaro Skolan utgör en trygg miljö som är inriktad på lärande Skolan och lärarna bedriver ett aktivt värdegrundsarbete Skolan har upprättat en likabehandlingsplan i enlighet med författningarna. Enligt lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever ska huvudmannen för verksamheten eller den huvudmannen bestämmer se till att det finns en likabehandlingsplan för varje enskild verksamhet. Planen ska syfta till att främja barns och elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder och att förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling. I planen ska planerade åtgärder redovisas. Planen ska årligen följas upp och ses över. Enligt förordningen om barns och elevers deltagande i arbetet med en likabehandlingsplan ska likabehandlingsplanen upprättas, följas upp och ses över under medverkan av barnen eller eleverna vid den verksamhet för vilken planen gäller. Utformningen och omfattningen av barnens eller elevernas deltagande ska anpassas efter deras ålder och mognad. Fajansskolan har en likabehandlingsplan som till stora delar motsvarar kraven i lagen. Den bygger på en kartläggning avseende skolans behov när det gäller kränkande behandling och innehåller en allmän översikt över insatser som ska vidtas för att främja barns och elevers lika rättigheter. Rutiner för akuta åtgärder samt för uppföljande insatser beskrivs. Dock framgår inte lagens uttryckliga förbud för vuxna att diskriminera, trakassera eller utsätta barn och elever för annan kränkande behandling tydligt. Planen gäller för grundskola, fritidshem och förskoleklass men behov och rutiner för de olika verksamheterna är inte tydliggjort. Inspektörerna vill också påpeka att planen är mycket omfattande och att det kan vara svårt att använda den som ett aktivt redskap i arbetet mot diskriminering och annan kränkande behandling. Detta kan försvåra planens möjlighet att fungera på ett ändamålsenligt sätt.

95 10 (14) Skolinspektionen bedömer att likabehandlingsplanen inte till alla delar uppfyller de krav som ställs på en sådan plan. Sedan inspektionsbesöken gjordes i Falkenbergs kommun har lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever upphört att gälla. Lagen upphörde att gälla den 1 januari Därefter gäller i stället 14 a kap. skollagen (1985:1100, ändrad genom 2008:571) och den nya diskrimineringslagen (2008:567). Detta innebär att skolorna från och med den 1 januari 2009 ska beakta bestämmelserna i två regelverk för att garantera samma materiella skydd mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Det finns inget som hindrar att skolan/verksamheten för samman de planer som ska upprättas till ett dokument. Barns och elevers medverkan vid upprättandet m.m. av nämnda planer regleras i förordningen (2006:1083) om barns och elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering och kränkande behandling. 3 Ledning och kvalitetsarbete Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område rektors ansvarstagande för skolans målinriktning samt hur skolans kvalitetsarbete fungerar för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen. Tillsynen behandlar också tillgång till utbildning samt resurser i form av personal liksom hur rektorn följer bestämmelserna för skolan. 3.1 Tillgång till likvärdig utbildning Varje elev erbjuds det garanterade antalet undervisningstimmar. Enligt grundskoleförordningen finns en kursplan för varje ämne. I kursplanen anges bl.a. de mål som eleverna ska ha uppnått efter det femte och det nionde skolåret. Eleverna i årskurser 1 5 vid Fajansskolan erbjuds inte undervisning i ämnet hem- och konsumentkunskap på ett systematiskt och organiserat sätt förrän i årskurs 6. Det innebär att eleverna inte ges möjlighet att nå kursplanernas mål att uppnå för årskurs 5 före utgången av årskurs 5. Skolinspektionen bedömer att eleverna vid Fajansskolan inte ges förutsättningar att nå målen före utgången av årskurs 5 i ämnet hem- och konsumentkunskap vilket måste åtgärdas.

96 11 (14) Skolan erbjuder eleverna språkval, elevens val samt modersmålsundervisning i enlighet med författningarna. Enligt grundskoleförordningen ska styrelsen erbjuda ett allsidigt urval av ämnen som elevens val. I timplanen anges ett visst antal timmar för elevens val. Undervisningen syftar till att fördjupa och bredda elevens kunskaper i ett eller flera ämnen. Undervisningen ska till sitt innehåll och sin inriktning vara förenligt med målen i den kursplan eller de kursplaner som fastställts för det ämne eller ämnen som utgör elevens val. Intervjuer med elever, personal och rektorer visar att vare sig vid Fajansskolan eller vid Tullbroskolan, som är den skola som flertalet av eleverna vid Fajansskolan fortsätter till i årskurs 6, anordnar elevens val. Skolinspektionen bedömer att elevens val inte anordnas vid Fajansskolan vilket måste åtgärdas. Skolan bör tillsammans med Tullbroskolan diskutera formerna för elevens val så att syftet med elevens val uppnås under elevens grundskoletid Skolan anordnar undervisning i svenska som andraspråk i enlighet med författningarna. Enligt grundskoleförordningen ska undervisning i svenska som andraspråk om det behövs anordnas för elever som är berättigade till det enligt förordningen. Undervisningen i svenska som andraspråk ska anordnas i stället för undervisning i svenska. Vid Fajansskolan anordnas undervisning i svenska som andra språk för elever i behov av detta. Dock fungerar denna undervisning som ett stöd till undervisningen i svenska och inte som ett eget ämne med en egen kursplan. Skolinspektionen vill framhålla att skolan påbörjat ett arbete för att öka medvetenheten om vikten av att bedriva ett språkmedvetet arbete i all undervisning. Svenska som andra språk ska anordnas istället för svenska för de elever som behöver det. Skolinspektionen bedömer att svenska som andraspråk ges som stöd inom ämnet svenska och inte som ett eget ämne.

97 12 (14) Utbildningen är avgiftsfri för alla elever med undantag av enstaka inslag som kan föranleda obetydlig kostnad för eleverna. 3.2 Personalens utbildning Skolans pedagogiska personal har utbildning för den undervisning de i huvudsak bedriver Rektor har genom utbildning och erfarenhet förvärvat pedagogisk insikt. 3.3 Rektors ansvar Rektorn håller sig förtrogen med det dagliga arbetet och tar som pedagogisk ledare det övergripande ansvaret för att verksamheten inriktas på att nå de nationella målen Rektorn fattar beslut enligt bestämmelserna Lagen om registerkontroll av personal inom förskoleverksamhet, skola och skolbarnsomsorg följs.

98 13 (14) 3.4 Kvalitetsarbete Skolan bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete, det vill säga planerar, följer upp och utvärderar sin verksamhet samt tar tillvara resultaten och omsätter dessa i åtgärder, för att förbättra måluppfyllelsen. Enligt läroplanen måste skolans verksamhet utvecklas så att den svarar mot uppställda mål. Detta kräver att undervisningsmålen ständigt prövas, resultaten följs upp och utvärderas och att nya metoder prövas och utvecklas. Enligt läroplanen ansvarar rektorn för att en lokal arbetsplan upprättas samt för att skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållande till de nationella målen och till målen i skolplanen och den lokala arbetsplanen. Rektorn har ansvaret för skolans resultat. Enligt grundskoleförordningen ska det för genomförandet av de fastställda målen för utbildningen finnas en arbetsplan. Arbetsplanen ska utarbetas under medverkan av lärare och övrig personal samt företrädare för eleverna och deras vårdnadshavare. Skolan liksom övriga grundskolor i kommunen saknar ett systematiskt kartläggningsarbete avseende skolans förutsättningar. Därmed saknar skolan en tydlig koppling mellan förutsättningarna och det arbete som ska genomföras i verksamheten. Skolan saknar dessutom en plan för arbetet (Lokal arbetsplan). Som nämndes i avsnittet genomför inte skolans lärare, på ett systematiskt sätt, någon uppföljning och utvärdering av elevernas kunskapsutveckling (individnivå) i årskurserna 1 5. Skolan saknar därmed underlag för att utvärdera kunskapsresultaten på skolnivå avseende bland annat årskurs 5. Därigenom saknar skolan underlag för att skapa en förståelse för varför resultaten ser ut som de gör (resultatförståelse) på skolnivå. En förutsättning för att rektorn ska kunna fullfölja sitt ansvar med att följa upp och utvärdera skolans samlade resultat i årskurs 5 är att lärarna följer upp elevernas kunskapsutveckling i alla ämnen på individnivå och klassnivå. Det är alltså av vikt att rektorn efterfrågar uppföljningar och utvärderingar av kunskapsresultaten på individ och klassnivå. I likhet med övriga skolor i Falkenbergs kommun sker inte detta i tillräcklig utsträckning. Fajansskolan deltar i försöksverksamheten med utbildning utan timplan. För att få delta i försöksverksamheten ska kommuner och deltagande skolor uppfylla vissa nationellt fastställda krav. I stort handlar det om ett tydliggörande av de krav som redan ställs på kommuner och skolor inom ramen för mål- och resultatstyrningen av skolan. De skolor som deltar i försöket ska bl.a. ha tillfredsställande kvalitetssäkringssystem där problem upptäcks och kan åtgärdas i tid. Det

99 14 (14) är därför anmärkningsvärt att kommunens skolor inte systematiskt följer upp och utvärderar elevernas resultat. Skolinspektionen bedömer att skolan bör utveckla sitt systematiska kvalitetsarbete så att sambanden mellan förutsättningarna, arbetet i verksamheten och måluppfyllelsen i samtliga ämnen analyseras. Dessutom måste skolan upprätta en arbetsplan Kvalitetsarbetet dokumenteras i en kvalitetsredovisning som uppfyller förordningens krav. Enligt förordningen om kvalitetsredovisning ska kvalitetsredovisningarna innehålla en bedömning av i vilken utsträckning de nationella målen för utbildningen har förverkligats och en redogörelse för vilka åtgärder kommunen respektive skolan, förskolan eller fritidshemmet avser att vidta för ökad måluppfyllelse. I kvalitetsredovisningarna ska verksamhetens förutsättningar, arbetet i verksamheten och utbildningens måluppfyllelse redovisas. Arbetet med kvalitetsredovisning ska främja skolornas kvalitetsarbete och därigenom bidra till att förverkliga utbildningarnas nationella mål. Kvalitetsredovisningen syftar även till att ge information om verksamheten och dess måluppfyllelse. Förordningen ställer krav på att elever, lärare och övrig personal ska medverka i utarbetandet och att elevernas föräldrar ska ges möjlighet att delta. I kvalitetsredovisningen ska dessutom uppföljningen och utvärderingen av likabehandlingsplanen redovisas. Skolan upprättar en kvalitetsredovisning som till stora delar uppfyller kraven i förordningen. Dock finns brister avseende redovisning och uppföljning av kunskapsresultaten i relation till nationella mål. Utvärderingen av likabehandlingsplanen som ska ingå i en verksamhets kvalitetsredovisning saknas. Skolinspektionen bedömer att skolan måste utveckla innehållet i kvalitetsredovisningen så att den tydligare redovisar kunskapsresultat i årskurs 5 i fler ämnen. Se vidare Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2006:18) om kvalitetsredovisning. Enligt ändring i förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m. ska uppföljning och utvärdering av likabehandlingsplaner och planer mot kränkande behandling redovisas i kvalitetsredovisningen. Ändringen trädde ikraft den 1 januari 2009 och ska tillämpas första gången för kvalitetsredovisningar som avser Göteborg Anna Wide Helén Svelid

100 Regelbunden tillsyn i Falkenbergs kommun Falkenbergs Montessoriskola Dnr 43-SV2008:535 Regelbunden tillsyn i Falkenbergs Montessoriskola Förskoleklass Grundskola årskurs 1 9 Inledning Skolinspektionen har granskat verksamheten i Falkenbergs kommun och besökt Falkenbergs Montessoriskola den 18 november I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga för den regelbundna tillsynen. Tillsynen riktas mot tre huvudområden: Kunskaper, Normer och värden samt Ledning och kvalitetsarbete. Bedömningarna av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplaner och övriga författningar för det offentliga skolväsendet. Information om den regelbundna tillsynen finns på Skolinspektionens webbplats ( tillsyn). Inom de områden där Skolinspektionen bedömt att åtgärder behövs har kommunen och rektorn för skolan ansvar för att åtgärder vidtas. Åtgärderna ska redovisas till Skolinspektionen inom tre månader från dagen för Skolinspektionens beslut, dvs. senast den 13 juni Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Underlag Underlaget för inspektörernas bedömning är dels dokument från kommunen och Falkenbergs Montessoriskola, dels den information som samlats in under besöket. I Falkenbergs Montessoriskola intervjuades rektorn, lärare, annan personal och elever. Även annan information om kommunen och skolan från Skolverkets nationella uppföljningssystem, eller som finns publicerad på annat sätt, har använts. Rektorn har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter i rapporten. Beskrivning av skolan Tabell 1: Antal elever på Falkenbergs Montessoriskola Falkenbergs Montessoriskola Antal elever Förskoleklass 14 Grundskola 159 Källa: Falkenbergs kommun

101 2 (17) Falkenbergs Montessoriskola är centralt placerad i kommunen. Skolan ligger invid Tångaskolan och Falkenbergs gymnasieskola och hör till skolområdet Tånga. Skolan bedrevs tidigare som en fristående skola, men sedan 2002 drivs den i kommunal regi. Lärarna och eleverna arbetar i arbetslagen Opalen (F 2), Ametisten (3 5) och Onyxen (6 9). Falkenbergs Montessoriskola deltar i försöksverksamheten med utbildning utan timplan.

102 3 (17) Bedömningar srutan under varje bedömningspunkt fylls endast i när Skolinspektionen bedömt att åtgärder behövs. I detta material används begreppet styrdokument som en samlande beteckning för relevanta författningar och allmänna råd. 1 Kunskaper Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område skolans kunskapsresultat och arbetet för att ge eleverna möjlighet att nå de nationella målen för lärandet uttryckta i läroplan och kursplaner. Vidare granskas vilka förutsättningar skolan ger eleverna att nå målen. 1.1 Kunskapsresultat Tabell 2: Måluppfyllelse i årskurs 5 Falkenbergs Montessoriskola Riket Andel (%) som ej nått målen i samtliga ämnen = Uppgift saknas Tabell 3: Resultat för elever i årskurs 9 Falkenbergs Montessoriskola Samtliga Kommun- 3 Riket skolor i grupp 2 kommunen Genomsnittligt meritvärde Andel (%) som ej nått målen i samtliga ämnen Andel (%) behöriga till nationellt program Källa: Skolverkets statistik 1 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i kommunen 2 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i kommungruppen 3 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i riket

103 4 (17) Tabell 4: Resultat på nationella ämnesprov i årskurs 9 Falkenbergs Montessoriskola Samtliga skolor i kommu- Kommungrupp 5 6 Riket nen Andel (%) elever som uppnått minst Godkänt i: Engelska Matematik Svenska Svenska som andraspråk Källa: Skolverkets statistik. = Uppgift saknas.. = Uppgift kan ej visas, då resultatuppgiften baseras på färre än 10 individer Kommentar och bedömning: Eleverna testas kontinuerligt i ämnena svenska och matematik samt med hjälp av nationella ämnesprov, då även i engelska, i årskurs 5. En samlad bild av elevernas resultat i förhållande till kursplanernas mål att uppnå i årskurs 5 saknas dock. Tabell 3 visar att resultaten mätta i betyg ligger betydligt högre än övriga skolor i kommunen och snittet för riket. Skillnaden i årskurs 9 mellan andelen elever som är behöriga till nationellt program i gymnasiet 7 och andelen elever som når målen i samtliga ämnen är mindre än skillnaden i kommunen och i riket vilket Skolinspektionen ser positivt på. Eftersom skolan inte gör någon uppföljning av i vilken mån eleverna når mål att uppnå i samtliga ämnen i årskurs 5 kan Skolinspektionen inte bedöma måluppfyllelsen avseende kunskapsresultaten. 4 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i kommunen 5 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i kommungruppen 6 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i riket 7 För att vara behörig till nationellt program på gymnasiet måste eleven ha slutfört sista årskursen i grundskolan eller motsvarande och ha godkända betyg i ämnena svenska alternativt svenska som andraspråk, matematik och engelska.

104 5 (17) 1.2 Uppföljning och kommunikation av kunskapsresultat Lärarna följer fortlöpande upp elevernas kunskapsutveckling och resultat i alla ämnen i förhållande till styrdokumentens krav. Lärarna ska, enligt läroplanen, utifrån kursplanernas krav allsidigt utvärdera varje elevs kunskapsutveckling. För varje ämne finns en kursplan. I kursplanen anges de mål som undervisningen ska sträva mot, och de mål som eleverna ska ha uppnått efter det femte och nionde skolåret. I kursplanerna för ämnena matematik, svenska och svenska som andra språk anges även de mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det tredje skolåret. Vid Falkenbergs Montessoriskola dokumenteras elevernas kunskapsresultat främst i ämnena engelska, matematik och svenska/svenska som andraspråk i årskurserna 1 5. I dessa ämnen genomförs dessutom nationella ämnesprov i årskurs 5. Vid Falkenbergs Montessoriskola uppger lärare att resultaten vid nationella ämnesprov i årskurs 5 analyseras och används som ett redskap i utvecklingsarbetet även i tidigare årskurser. Ämnesproven fyller också sin diagnostiska funktion för varje enskild elev och används på individnivå som ett underlag för att bedöma vilka behov av stödinsatser eleverna har. Dock är resultaten vid nationella ämnesprov i årskurs 9 och vid betygssättningen inte kända bland lärare i skolans tidigare årskurser vilket försvårar möjligheten att använda dessa resultat som ett redskap för att utveckla det pedagogiska arbetet i tidigare årskurser. Vid Falkenbergs Montessoriskola följer lärarna upp elevernas kunskapsutveckling i flertalet ämnen, dock inte alla, vid övergången mellan årskurs 5 och 6. Vid samtal med lärare, rektorn och elever framkommer att lärarna i övrigt inte gör uppföljningar och/eller utvärderingar av elevernas kunskapsutveckling i samtliga ämnen. Mot bakgrund av att skolan inte följer upp och utvärderar elevernas kunskapsutveckling i alla ämnen saknas viktiga underlag för att på individnivå eller på skolnivå styra resurser till de områden där de behövs bäst eller för att genomföra förbättringar av undervisningen. Den uppföljning och utvärdering som lärarna ska göra av varje elevs kunskapsutveckling är en förutsättning för att såväl enskilda elevers, klassers samt skolans samlade resultat ska kunna utvärderas och följas upp och riktade insatser vidtagas vid behov. Se vidare avsnitt 3.4 i denna rapport under Kvalitetsarbete. Skolinspektionen vill dessutom påpeka att från och med innevarande termin har grundskoleförordningens krav på den individuella utvecklingsplanen (IUP) skärpts så att den ska innehålla omdömen om elevernas kunskapsutveckling i varje ämne.

105 6 (17) Skolinspektionen bedömer att lärarna måste följa upp och utvärdera elevernas kunskapsutveckling i samtliga ämnen Lärarna genomför utvecklingssamtal om hur elevens kunskapsutveckling och sociala utveckling bäst kan stödjas. Enligt grundskoleförordningen ska läraren, eleven och elevens vårdnadshavare minst en gång varje termin samtala om hur elevernas kunskapsutveckling och sociala utveckling bäst kan stödjas. Mot bakgrund av Skolinspektionens bedömning i avsnittet 1.2.1, att lärarna inte följer upp och utvärderar elevernas kunskapsutveckling i samtliga ämnen, ställer sig Skolinspektionen tveksam till om utvecklingssamtalen alltid håller god kvalitet Lärarna upprättar en individuell utvecklingsplan i samband med utvecklingssamtalet. Enligt grundskoleförordningen ska läraren vid utvecklingssamtalet i en individuell utvecklingsplan skriftligt sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven ska nå målen och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen och kursplanerna. I Falkenbergs Montessoriskola upprättas individuella utvecklingsplaner för varje elev. Eleverna upplever inte dessa dokument som ett aktivt redskap i det dagliga arbetet. De menar att planerna framför allt är synliga i och med utvecklingssamtalet. Detta instämmer inte lärarna i. Planerna varierar i kvalitet. Det finns planer som inte innehåller framåtsyftande mål kopplade till läroplanen och kursplanerna. Det finns vidare planer som inte beskriver vilka insatser som behövs för att eleven ska nå målen och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen och kursplanerna. De individuella utvecklingsplanerna har i hög utsträckning fokus på ämnena svenska, matematik och engelska. Det är viktigt att skolan klargör för eleverna att de har en individuell utvecklingsplan och syftet med densamma. Skolinspektionen bedömer att kvaliteten på de individuella utvecklingsplanerna behöver förbättras för att på ett mer utförligt sätt omfatta kursplanernas kunskapsmål. I sammanhanget vill Skolinspektionen erinra om att från och med den 15 juli 2008 har bestämmelsen i grundskoleförordningen om individuell utvecklings-

106 7 (17) plan bland annat ändrats på så sätt att en sådan plan inte enbart ska vara framåtsyftande. Den ska innehålla omdömen om elevens kunskapsutveckling i varje ämne. Dessa omdömen får vara betygsliknande men de bör anpassas till elevernas ålder och förutsättningar. Det är rektorn som beslutar om den närmare utformningen. Planen får också innehålla annan information om elevens skolgång om rektorn beslutar detta. Se även Skolverkets allmänna råd om den individuella utvecklingsplanen. 1.3 Bedömning och betygssättning Lärarna använder resultaten från de nationella ämnesproven för att bedöma elevers kunskapsutveckling och som stöd för betygssättning Vid bedömning och betygssättning utgår lärarna från de nationella målen i kursplanerna och från betygskriterierna. Enligt grundskoleförordningen ska, när betyg sätts efter att ett ämne eller ett ämnesblock har avslutats, betyget bestämmas med hjälp av 1. de mål som eleverna enligt kursplanerna ska ha uppnått i grundskolan och 2. de betygskriterier som har fastställts för ämnena och ämnesblocken. Enligt allmänna råden om likvärdig bedömning och betygssättning bör de nationella kursplanerna tolkas och utvecklas på ett sådant sätt att det klargörs vilka kunskaper eleven ska ha utvecklat för att få ett visst betyg utifrån de nationella betygskriterierna. Det är viktigt att det förs diskussioner om de lokala tolkningarna av kursplaner och betygskriterier mellan lärare i olika program, årskurser och skolor, både för att inspirera och lära av varandra och för att skapa likvärdiga förutsättningar för undervisningen och bedömningen av elever i skolan och i olika skolor. Rektor ansvarar för att sådana diskussioner kommer till stånd. Lärarna vid skolan uppger att de diskuterar bedömningar och betyg med varandra. Lärarna uppger dock att de saknar diskussioner med lärare vid andra skolor om betyg och bedömning och därför känner sig osäkra på om betygen är likvärdiga med betyg vid andra skolor.

107 8 (17) Skolinspektionen bedömer att skolan bör utveckla sitt arbete med att säkra betygens likvärdighet Betyg sätts och utfärdas, skriftliga bedömningar ges och betygskatalog förs enligt grundskoleförordningens krav. 1.4 Genomförande av utbildningen Läroplanens och kursplanernas mål att sträva mot anger inriktningen för skolans utbildning. Mål att sträva mot anger enligt läroplanen inriktningen på skolans arbete. De anger därmed en önskad kvalitetsutveckling i skolan. Kursplanerna anger bland annat de mål som undervisningen ska sträva mot. Inspektionen visar att lärarna i Falkenbergs Montessoriskola i olika hög grad utgår från strävansmålen vid planering av undervisningen. Det varierar mellan arbetslag och mellan lärare inom samma arbetslag. Skolinspektionen bedömer därför att undervisningen i högre grad bör utgå från strävansmålen i läroplanen och i kursplanerna Eleverna ges möjlighet till inflytande och ansvarstagande över det egna lärandet. Enligt skollagen ska eleverna ha inflytande över hur deras utbildning utformas. Omfattningen och utformningen av elevernas inflytande ska anpassas efter deras ålder och mognad. Enligt läroplanen ska skolan klargöra för elever och föräldrar vilka mål utbildningen har, vilka krav skolan ställer och vilka rättigheter och skyldigheter elever och deras vårdnadshavare har. Att den enskilda skolan är tydlig i fråga om mål, innehåll och arbetsformer är en förutsättning för elevers och vårdnadshavares rätt till inflytande och påverkan. Det är inte minst viktigt som underlag för den enskildes val i skolan. Det är inte tillräckligt att i undervisningen förmedla kunskap om grundläggande demokratiska värderingar.

108 9 (17) Undervisningen ska bedrivas i demokratiska arbetsformer och förbereda eleverna för att aktivt deltaga i samhällslivet. Den ska utveckla deras förmåga att ta ett personligt ansvar. Det framkommer att elevernas möjligheter till inflytande varierar mellan arbetslagen. Elever och lärare kan ge exempel på när elever i hög utsträckning är med och planerar hur undervisningen ska läggas upp men det finns också exempel där elever sällan är med och planerar olika arbetsområden. Lärarna uppger dock att eleverna är med och planerar men att de kanske inte är medvetna om det. Enligt lärarnas och rektorns uppfattning fungerar det bäst i årskurserna 3 5. Skolinspektionen bedömer att skolan bör dels utveckla elevernas möjligheter till inflytande, dels synliggöra elevernas inflytande över arbetets utformning. Falkenbergs Montessoriskola har börjat arbeta med ett digitalt instrument i arbetet med de individuella utvecklingsplanerna, Unikum. Enligt Skolinspektionens bedömning utgör detta ett instrument för att öka elevernas inflytande över det egna lärandet Eleverna ges kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmåga att arbeta i demokratiska former De som arbetar i skolan samverkar inom och mellan verksamheterna för att stödja elevernas utveckling och lärande Utbildningen i förskoleklassen stimulerar varje barns utveckling och lärande och ligger till grund till fortsatt skolgång.

109 10 (17) 1.5 Anpassning av verksamheten till elevernas behov Skolans undervisning anpassas till varje elevs behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande Särskilt stöd ges till barn och elever som har svårigheter i skolarbetet. Enligt skollagen ska särskilt stöd ges till elever som har svårigheter i skolarbetet. Inspektörernas intryck är att skolan arbetar med att tillse att elever i behov av särskilt stöd får det, men personalen uttrycker en stor oro över att deras arbete inte alltid räcker till. Vissa lärare menar att det finns elever på skolan som inte får sitt särskilda stödbehov tillgodosett. Eftersom det finns en oro bland skolans lärare över huruvida elever i behov av särskilt stöd erhåller detta i tillräcklig utsträckning bedömer Skolinspektionen att skolan måste utreda om skolans arbete uppfyller skollagens krav. Enligt skollagen har barn och elever rätt att få utbildning inom det offentliga skolväsendet för barn och ungdom och särskilt stöd ska ges till elever som har svårigheter i skolarbetet. Rätten till utbildningen och stöd är således ovillkorlig. Falkenbergs Montessoriskola når i jämförelse med riket mycket goda resultat, men eftersom barns och elevers rätt till utbildningen och därmed också rätt till särskilt stöd är ovillkorlig måste en skola alltid fundera över varför man inte når ännu bättre resultat Vid behov av särskilda stödåtgärder utarbetas alltid åtgärdsprogram som uppfyller författningarnas krav. Om det genom uppgifter från skolans personal, en elev, elevens vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att eleven kan ha behov av särskilda stödåtgärder, ska rektorn se till att behovet utreds. Om utredningen visar att eleven behöver särskilt stöd, ska rektorn se till att ett åtgärdsprogram utarbetas. Av programmet ska det framgå vilka behoven är, hur de ska tillgodoses samt hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas. Eleven och elevens vårdnadshavare ska

110 11 (17) ges möjlighet att delta när åtgärdsprogrammet utarbetas. Skolan upprättar åtgärdsprogram, men samtliga de ämnen som eleverna har särskilda stödbehov i omfattas inte av programmen. Det framkom under inspektionsbesöket att det är framför allt för elever i behov av särskilt stöd i engelska, matematik och svenska som det i huvudsak upprättas åtgärdsprogram. Skolinspektionen bedömer att skolan måste upprätta åtgärdsprogram för alla elever i behov av särskilt stöd. 2 Normer och värden Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område skolans arbete för att påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i vardaglig handling samt skolans arbete för att ge eleverna en trygg miljö. 2.1 Normer och värden i studiemiljö och samvaro Skolan utgör en trygg miljö som är inriktad på lärande. Enligt läroplanen ska eleven i skolan möta respekt för sin person och sitt arbete. Skolan ska sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet och vilja och lust att lära. Skolan verkar i en omgivning med många kunskapskällor. Strävan ska vara att skapa de bästa samlade betingelserna för elevernas bildning, tänkande och kunskapsutveckling. Personlig trygghet och självkänsla grundläggs i hemmet, men även skolan har en viktig roll därvidlag. Varje elev har rätt att i skolan få utvecklas, känna växandets glädje och få erfara den tillfredsställelse som det ger att göra framsteg och övervinna svårigheter. Skolan arbetar mycket med dessa frågor och enligt vad Skolinspektionen erfar så upplever både elever och personalen att skolan utgör en trygg miljö. Det framkom dock att när eleverna ska besöka Tångaskolan som ligger i omedelbar närhet till Falkenbergs Montessoriskola att det uppstår konflikter mellan de båda skolornas elever. Detta medför att elever på skolan upplever den delen av skolmiljön som otrygg. Skolledningen vid de båda skolorna har uppmärksammat problemet, men elever vid skolan upplever alltjämt detta som ett problem. Skolinspektionen bedömer att skolan måste intensifiera sitt arbete tillsammans med Tångaskolan så problemen upphör.

111 12 (17) Skolan och lärarna bedriver ett aktivt värdegrundsarbete Skolan har upprättat en likabehandlingsplan i enlighet med författningarna. Enligt lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever ska huvudmannen för verksamheten eller den huvudmannen bestämmer se till att det finns en likabehandlingsplan för varje enskild verksamhet. Planen ska syfta till att främja barns och elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder och att förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling. I planen ska planerade åtgärder redovisas. Planen ska årligen följas upp och ses över. Enligt förordningen om barns och elevers deltagande i arbetet med en likabehandlingsplan ska likabehandlingsplanen upprättas, följas upp och ses över under medverkan av barnen eller eleverna vid den verksamhet för vilken planen gäller. Utformningen och omfattningen av barnens eller elevernas deltagande ska anpassas efter deras ålder och mognad. Falkenbergs Montessoriskola har en likabehandlingsplan som är äldre än ett år. Någon reviderad likabehandlingsplan för innevarande läsår finns inte. Dessutom är planen alltför allmänt formulerad och där finns inte en aktuell kartläggning av skolans behov och inga planerade åtgärder för året finns redovisade. Skolinspektionen bedömer att likabehandlingsplanen inte till alla delar uppfyller de krav som ställs på en sådan plan. Sedan inspektionsbesöken gjordes i Falkenbergs kommun har lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever upphört att gälla. Lagen upphörde att gälla den 1 januari Därefter gäller i stället 14 a kap. skollagen (1985:1100, ändrad genom 2008:571) och den nya diskrimineringslagen (2008:567). Detta innebär att skolorna från och med den 1 januari 2009 ska beakta bestämmelserna i två regelverk för att garantera samma materiella skydd mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Det finns inget som hindrar att skolan/verksamheten för samman de planer som ska upprättas till ett dokument. Barns och elevers medverkan vid upprättandet m.m. av nämnda planer regleras i förordningen (2006:1083) om barns och elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering och kränkande behandling.

112 13 (17) 3 Ledning och kvalitetsarbete Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område rektors ansvarstagande för skolans målinriktning samt hur skolans kvalitetsarbete fungerar för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen. Tillsynen behandlar också tillgång till utbildning samt resurser i form av personal liksom hur rektorn följer bestämmelserna för skolan. 3.1 Tillgång till likvärdig utbildning Varje elev erbjuds det garanterade antalet undervisningstimmar. Enligt grundskoleförordningen finns en kursplan för varje ämne. I kursplanen anges bl.a. de mål som eleverna ska ha uppnått efter det femte och det nionde skolåret. Eleverna i årskurser 1 5 vid Falkenbergs Montessoriskola erbjuds inte undervisning i ämnet hem- och konsumentkunskap på ett systematiskt och organiserat sätt förrän i årskurs 6. Det innebär att eleverna inte ges möjlighet att nå kursplanernas mål att uppnå för årskurs 5 före utgången av årskurs 5. Skolinspektionen bedömer att eleverna vid Falkenbergs Montessoriskola inte ges förutsättningar att nå målen före utgången av årskurs 5 i ämnet hem- och konsumentkunskap vilket måste åtgärdas Skolan erbjuder eleverna språkval, elevens val samt modersmålsundervisning i enlighet med författningarna. Enligt grundskoleförordningen ska styrelsen erbjuda ett allsidigt urval av ämnen som elevens val. I timplanen anges ett visst antal timmar för elevens val. Undervisningen syftar till att fördjupa och bredda elevens kunskaper i ett eller flera ämnen. Undervisningen ska till sitt innehåll och sin inriktning vara förenligt med målen i den kursplan eller de kursplaner som fastställts för det ämne eller ämnen som utgör elevens val. Vid intervjuer med lärare och rektor framkommer att elevens val inte genomförs på ett systematiskt sätt. Eleverna känner inte till om de har elevens val och det är inte synligt på deras schema.

113 14 (17) Skolinspektionen bedömer därför att skolan inte lever upp till författningens krav avseende elevens val Skolan anordnar undervisning i svenska som andraspråk i enlighet med författningarna Skolan erbjuder eleverna studie- och yrkesorientering Utbildningen är avgiftsfri för alla elever med undantag av enstaka inslag som kan föranleda en obetydlig kostnad för eleverna. Enligt skollagen ska utbildningen i grundskolan vara avgiftsfri för eleverna. De ska utan kostnad ha tillgång till böcker, skrivmateriel, verktyg och andra hjälpmedel som behövs för en tidsenlig utbildning. I verksamheten får dock förekomma enstaka inslag som kan föranleda en obetydlig kostnad för eleverna. Vid Falkenbergs Montessoriskola framkom att elever vid skolan samlar in 50 kronor per månad för att genomföra en klassresa i årskurs 9. Insamlingen startar i årskurs 6 och pågår till och med årskurs 9. Insamlingen äger enligt eleverna rum på skoltid och organiseras av lärare och elever. Även skolresan är tänkt att genomföras under skoltid under medverkan av lärare. Skolinspektionen bedömer därav att utbildningen vid skolan inte är avgiftsfri för eleverna. 3.2 Personalens utbildning Skolans pedagogiska personal har utbildning för den undervisning de i huvudsak bedriver Rektor har genom utbildning och erfarenhet förvärvat pedagogisk insikt.

114 15 (17) 3.3 Rektors ansvar Rektorn håller sig förtrogen med det dagliga arbetet och tar som pedagogisk ledare det övergripande ansvaret för att verksamheten inriktas på att nå de nationella målen Rektorn fattar beslut enligt bestämmelserna Lagen om registerkontroll av personal inom förskoleverksamhet, skola och skolbarnsomsorg iakttas. 3.4 Kvalitetsarbete Skolan bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete, det vill säga planerar, följer upp och utvärderar sin verksamhet samt tar tillvara resultaten och omsätter dessa i åtgärder, för att förbättra måluppfyllelsen. Enligt läroplanen måste skolans verksamhet utvecklas så att den svarar mot uppställda mål. Detta kräver att undervisningsmålen ständigt prövas, resultaten följs upp och utvärderas och att nya metoder prövas och utvecklas. Enligt läroplanen ansvarar rektorn för att en lokal arbetsplan upprättas samt för att skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållande till de nationella målen och till målen i skolplanen och den lokala arbetsplanen. Rektorn har ansvaret för skolans resultat.

115 16 (17) Enligt grundskoleförordningen ska det för genomförandet av de fastställda målen för utbildningen finnas en arbetsplan. Arbetsplanen ska utarbetas under medverkan av lärare och övrig personal samt företrädare för eleverna och deras vårdnadshavare. Skolan liksom övriga grundskolor i kommunen saknar ett systematiskt kartläggningsarbete avseende skolans förutsättningar. Därmed saknar skolan en tydlig koppling mellan förutsättningarna och det arbete som ska genomföras i verksamheten. Skolan saknar dessutom en plan för arbetet (Lokal arbetsplan). Som nämndes i avsnittet genomför inte skolans lärare, på ett systematiskt sätt, någon uppföljning och utvärdering av elevernas kunskapsutveckling (individnivå) i årskurserna 1 7. I övergången mellan årskurs 5 och 6 genomför dock lärarna en uppföljning av elevernas kunskapsutveckling, i fler ämnen, men inte i alla. Lärarna som undervisar i årskurserna 8 9 genomför dock uppföljning och utvärdering av varje elevs kunskapsutveckling genom sitt arbete med bedömning och betyg, men det saknas ett systematiskt arbete med att analysera kunskapsresultaten. Skolan saknar därmed underlag för att utvärdera kunskapsresultaten på skolnivå avseende bland annat årskurs 5 och genomför ingen systematisk uppföljning och utvärdering avseende årskurs 9 trots att skolan har tillgång till statistik. Därav sker inget arbete för att skapa en förståelse för varför resultaten ser ut som de gör (resultatförståelse) på skolnivå. En förutsättning för att rektorn ska kunna fullfölja sitt ansvar med att följa upp och utvärdera skolans samlade resultat i årskurs 5 och 9 är att lärarna följer upp elevernas kunskapsutveckling i alla ämnen på individnivå och klassnivå. Det är alltså av vikt att rektorn efterfrågar uppföljningar och utvärderingar av kunskapsresultaten på individ och klassnivå. I likhet med övriga skolor i Falkenbergs kommun sker inte detta i tillräcklig utsträckning. Falkenbergs Montesoriskola deltar i försöksverksamheten med utbildning utan timplan. För att få delta i försöksverksamheten ska kommuner och deltagande skolor uppfylla vissa nationellt fastställda krav. I stort handlar det om ett tydliggörande av de krav som redan ställs på kommuner och skolor inom ramen för mål- och resultatstyrningen av skolan. De skolor som deltar i försöket ska bl.a. ha tillfredsställande kvalitetssäkringssystem där problem upptäcks och kan åtgärdas i tid. Det är därför anmärkningsvärt att kommunens skolor inte systematiskt följer upp och utvärderar elevernas resultat. Skolinspektionen bedömer att skolan bör utveckla sitt systematiska kvalitetsarbete så att sambanden mellan förutsättningarna, arbetet i verksamheten och måluppfyllelsen i samtliga ämnen analyseras. Dessutom måste skolan upprätta en arbetsplan Kvalitetsarbetet dokumenteras i en kvalitetsredovisning som uppfyller förordningens krav.

116 17 (17) Enligt förordningen om kvalitetsredovisning ska kvalitetsredovisningarna innehålla en bedömning av i vilken utsträckning de nationella målen för utbildningen har förverkligats och en redogörelse för vilka åtgärder kommunen respektive skolan, förskolan eller fritidshemmet avser att vidta för ökad måluppfyllelse. I kvalitetsredovisningarna ska verksamhetens förutsättningar, arbetet i verksamheten och utbildningens måluppfyllelse redovisas. Arbetet med kvalitetsredovisning ska främja skolornas kvalitetsarbete och därigenom bidra till att förverkliga utbildningarnas nationella mål. Kvalitetsredovisningen syftar även till att ge information om verksamheten och dess måluppfyllelse. Förordningen ställer krav på att elever, lärare och övrig personal ska medverka i utarbetandet och att elevernas föräldrar ska ges möjlighet att delta. I kvalitetsredovisningen ska dessutom uppföljningen och utvärderingen av likabehandlingsplanen redovisas. Skolan har upprättat en skriftlig kvalitetsredovisning avseende läsåret 2007/08. Redovisningen är till sin struktur tydlig och den innehåller till viss del en beskrivning av skolans förutsättningar samt redovisning av arbetet i verksamheten. Det finns en redovisning av hur väl skolan levt upp till de av nämnden prioriterade målen. Därtill finns kopplade åtgärder för ökad måluppfyllelse. Kvalitetsredovisningen innehåller ingen redovisning av kunskapsresultat i relation till mål att uppnå i årskurs 5 och 9 i alla ämnen. Dessutom synliggörs förskoleklassens kvalitet på ett mycket begränsat sätt. Utvärderingen av likabehandlingsplanen som ska ingå i en verksamhets kvalitetsredovisning saknas. Skolinspektionen bedömer att skolan måste utveckla innehållet i kvalitetsredovisningen så att den bland annat tydligare redovisar kunskapsresultaten. Se vidare Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2006:18) om kvalitetsredovisning. Enligt ändring i förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m. ska uppföljning och utvärdering av likabehandlingsplaner och planer mot kränkande behandling redovisas i kvalitetsredovisningen. Ändringen trädde ikraft den 1 januari 2009 och ska tillämpas första gången för kvalitetsredovisningar som avser Göteborg Erik Bergeå Lena von Platen

117 Regelbunden tillsyn i Falkenbergs kommun Hertingsskolan Dnr 43-SV2008:535 Regelbunden tillsyn i Hertingsskolan Förskoleklass Grundskola årskurserna 1 5 Inledning Skolinspektionen har granskat verksamheten i Falkenbergs kommun och besökt Hertingsskolan den 17 september, I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga för den regelbundna tillsynen. Tillsynen riktas mot tre huvudområden: Kunskaper, Normer och värden samt Ledning och kvalitetsarbete. Bedömningarna av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplaner och övriga författningar för det offentliga skolväsendet. Information om den regelbundna tillsynen finns på Skolinspektionens webbplats ( tillsyn). Inom de områden där Skolinspektionen bedömt att åtgärder behövs har kommunen och rektorn för skolan ansvar för att åtgärder vidtas. Åtgärderna ska redovisas till Skolinspektionen inom tre månader från dagen för Skolinspektionens beslut, dvs. senast den 13 juni Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Underlag Underlaget för inspektörernas bedömning är dels dokument från kommunen och Hertingsskolan, dels den information som samlats in under besöket. I Hertingsskolan intervjuades elever, rektorer, lärare och annan personal. Även annan information om kommunen och skolan från Skolverkets nationella uppföljningssystem, eller som finns publicerad på annat sätt, har använts. Rektorerna har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter i rapporten. Tabell 1: Antal elever på Hertingsskolan Hertingsskolan Beskrivning av skolan Antal elever Förskoleklass 43 Grundskola 268 Källa: Rektorerna vid Hertingsskolan

118 2 (13) Hertingsskolan ligger i bostadsområdet Herting strax söder om Ätran med gångavstånd till såväl centrum som skogen och havet. Skolan ingår i skolområdet Tullbro. Intill skolan finns en av kommunens idrottsanläggningar med bland annat en fotbollsplan. Utbildningen vid skolan omfattar förskoleklass och årskurserna 1 5 samt fritidshem. Ansvaret för skolan innehas av två rektorer. Verksamheten är indelad i två spår, med en rektor för vardera. I rektorernas ansvarsområde ingår även tre förskolor och en grupp dagbarnvårdare. Elevhälsoteamet betstår av två specialpedagoger, kurator, skolsköterska och rektorerna. Hertingsskolan deltar i försöksverksamheten med utbildning utan timplan.

119 3 (13) Bedömningar srutan under varje bedömningspunkt fylls endast i när Skolinspektionen bedömt att åtgärder behövs. I detta material används begreppet styrdokument som en samlande beteckning för relevanta författningar och allmänna råd. 1 Kunskaper Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område skolans kunskapsresultat och arbetet för att ge eleverna möjlighet att nå de nationella målen för lärandet uttryckta i läroplan och kursplaner. Vidare granskas vilka förutsättningar skolan ger eleverna att nå målen. 1.1 Kunskapsresultat Tabell 2: Måluppfyllelse i årskurs 5 Hertingsskolan Riket Andel (%) som ej nått målen i samtliga ämnen = Uppgift saknas Kommentar och bedömning: En samlad bild av skolans resultat i förhållande till kursplanernas mål i årskurs 5 saknas, vilket framgår av tabellen ovan. Varje elev har dock en portfolio som åskådliggör progressionen i utvecklingen på individnivå. Därutöver används de nationella ämnesproven för årskurs 5. Resultaten från år 2006 och 2007 visar att det finns elever vid Hertingsskolan som inte uppnår kravnivån för de nationella proven men att andelen som gör detta är högre än riksgenomsnitten. De uppföljningar av kunskapsresultat inspektörerna tagit del av utgör ingen bedömning av måluppfyllelsen i varje ämne, därför kan Skolinspektionen inte göra en bedömning av om eleverna tillägnar sig kunskaper i enlighet med läroplanens och kursplanernas mål. 1.2 Uppföljning och kommunikation av kunskapsresultat Lärarna följer fortlöpande upp elevernas kunskapsutveckling och resultat i alla ämnen i förhållande till styrdokumentens krav.

120 4 (13) Lärarna ska, enligt läroplanen, utifrån kursplanernas krav allsidigt utvärdera varje elevs kunskapsutveckling. För varje ämne finns en kursplan. I kursplanen anges de mål som undervisningen ska sträva mot, och de mål som eleverna ska ha uppnått efter det femte och nionde skolåret. I kursplanerna för ämnena matematik, svenska och svenska som andra språk anges även de mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det tredje skolåret. Eleverna vid Hertingsskolan har en portfolio som åskådliggör delar av deras utveckling från förskolan upp genom hela skoltiden. I de portfolior som inspektörerna tagit del av samlas framförallt utvalda arbeten, individuella utvecklingsplaner samt formulär som fylls i allteftersom eleven uppnår delmål i svenska och matematik. Dessa portfolior kan dock inte anses utgöra en uppföljning och utvärdering av elevernas kunskapsutveckling i samtliga ämnen. Därutöver används de nationella ämnesproven för årskurs 5 för att få underlag till bedömningen av elevernas kunskapsutveckling. Mot bakgrund av att skolan inte följer upp och utvärderar elevernas kunskapsutveckling i alla ämnen saknas viktiga underlag för att på individnivå eller på skolnivå styra resurser till de områden där de behövs bäst eller för att genomföra förbättringar av undervisningen. Den uppföljning och utvärdering som lärarna ska göra av varje elevs kunskapsutveckling är en förutsättning för att såväl enskilda elevers, klassers samt skolans samlade resultat ska kunna utvärderas och följas upp och riktade insatser vidtagas vid behov. Se vidare avsnitt 3.4 i denna rapport under Kvalitetsarbete. Skolinspektionen vill dessutom påpeka att från och med innevarande termin har grundskoleförordningens krav på den individuella utvecklingsplanen (IUP) skärpts så att den ska innehålla omdömen om elevernas kunskapsutveckling i varje ämne. Skolinspektionen bedömer att lärarna måste följa upp och utvärdera elevernas kunskapsutveckling i samtliga ämnen Lärarna genomför utvecklingssamtal om hur elevens kunskapsutveckling och sociala utveckling bäst kan stödjas. Enligt grundskoleförordningen ska läraren, eleven och elevens vårdnadshavare minst en gång varje termin samtala om hur elevernas kunskapsutveckling och sociala utveckling bäst kan stödjas. Mot bakgrund av Skolinspektionens bedömning i avsnittet 1.2.1, att lärarna inte följer upp och utvärderar elevernas kunskapsutveckling i samtliga ämnen, ställer sig Skolinspektionen tveksam till om utvecklingssamtalen alltid håller god kvalitet.

121 5 (13) Lärarna upprättar en individuell utvecklingsplan i samband med utvecklingssamtalet. Enligt grundskoleförordningen ska läraren vid utvecklingssamtalet i en individuell utvecklingsplan skriftligt sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven ska nå målen och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen och kursplanerna. Vid intervjuer med rektorn och lärare framkommer att varje elev har en individuell utvecklingsplan och att dessa upprättas vid utvecklingssamtalet. Intervjuer och andra samtal med elever visar dock att eleverna i allmänhet inte är särskilt väl insatta i sin utvecklingsplan. Detta bekräftas av att målformuleringarna i de planer inspektörerna tar del av ofta är svåra för eleverna att förstå. Inspektörerna konstaterar också att kopplingen till mål i läroplanen och kursplanerna i allmänhet är otydlig. Skolinspektionen bedömer att de individuella utvecklingsplanerna bör utvecklas för att på ett mer utförligt sätt omfatta kursplanernas kunskapsmål. Elevernas delaktighet i den individuella planeringen bör stärkas. De individuella utvecklingsplanerna bör syfta till att eleverna ska få ökad kunskap om och inflytande över det egna lärandet och den egna utvecklingen. I sammanhanget vill Skolinspektionen erinra om att från och med den 15 juli 2008 har bestämmelsen i grundskoleförordningen om individuell utvecklingsplan bland annat ändrats på så sätt att en sådan plan inte enbart ska vara framåtsyftande. Den ska innehålla omdömen om elevens kunskapsutveckling i varje ämne. Dessa omdömen får vara betygsliknande men de bör anpassas till elevernas ålder och förutsättningar. Det är rektorn som beslutar om den närmare utformningen. Planen får också innehålla annan information om elevens skolgång om rektorn beslutar detta. Se även Skolverkets allmänna råd om den individuella utvecklingsplanen. 1.3 Bedömning Lärarna använder resultaten från de nationella ämnesproven för att bedöma elevers kunskapsutveckling.

122 6 (13) Vid bedömning utgår lärarna från de nationella målen i kursplanerna och från betygskriterierna. 1.4 Genomförande av utbildningen Läroplanens och kursplanernas mål att sträva mot anger inriktningen för skolans utbildning Eleverna ges möjlighet till inflytande och ansvarstagande över det egna lärandet. Enligt skollagen ska eleverna ha inflytande över hur deras utbildning utformas. Omfattningen och utformningen av elevernas inflytande ska anpassas efter deras ålder och mognad. Enligt läroplanen ska skolan klargöra för elever och föräldrar vilka mål utbildningen har, vilka krav skolan ställer och vilka rättigheter och skyldigheter elever och deras vårdnadshavare har. Att den enskilda skolan är tydlig i fråga om mål, innehåll och arbetsformer är en förutsättning för elevers och vårdnadshavares rätt till inflytande och påverkan. Det är inte minst viktigt som underlag för den enskildes val i skolan. Det är inte tillräckligt att i undervisningen förmedla kunskap om grundläggande demokratiska värderingar. Undervisningen ska bedrivas i demokratiska arbetsformer och förbereda eleverna för att aktivt deltaga i samhällslivet. Den ska utveckla deras förmåga att ta ett personligt ansvar. Verksamhetsbesök och intervjuer ger en varierad bild av elevernas möjlighet till inflytande över sitt eget lärande. En del lärare beskriver hur de inom vissa delar av undervisningen konkretiserar målen och planerar genomförandet tillsammans med eleverna. Det kan till exempel röra sig om gemensam brainstorming inför planeringen av ett nytt arbetsområde eller tema. De vanligaste beskrivningarna av hur elevinflytande tillämpas är dock att eleverna får ett antal uppgifter att välja mellan eller att de får välja i vilken ordning uppgifterna ska utföras. Inspektörerna erfar dessutom att eleverna i allmänhet saknar kännedom om de mål att uppnå och att sträva emot i som finns i kursplaner och läroplanen,

123 7 (13) vilket försvårar elevernas möjligheter att ta ansvar för sitt eget lärande. Skolinspektionen bedömer att skolan bör arbeta för att öka elevernas medvetenhet om målen för utbildningen samt förbättra elevernas inflytande och ansvarstaganden för det egna lärandet Eleverna ges kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmåga att arbeta i demokratiska former De som arbetar i skolan samverkar inom och mellan verksamheterna för att stödja elevernas utveckling och lärande Utbildningen i förskoleklassen stimulerar varje barns utveckling och lärande och ligger till grund till fortsatt skolgång. 1.5 Anpassning av verksamheten till elevernas behov Skolans undervisning anpassas till varje elevs behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande Särskilt stöd ges till barn och elever som har svårigheter i skolarbetet.

124 8 (13) Enligt skollagen ska särskilt stöd ges till elever som har svårigheter i skolarbetet. Arbetet med att ge särskilt stöd till elever som har svårigheter i skolarbetet fungerar till stora delar tillfredställande med undantag för en del elever med annat modersmål än svenska. Enligt såväl rektorn som lärare vid skolan så finns det elever vid Hertingsskolan som har behov av studiehandledning på sitt modersmål men som inte får detta. Skolinspektionen bedömer att skolan ska anordna studiehandledning på elevernas modersmål i den omfattning det behövs Vid behov av särskilda stödåtgärder utarbetas alltid åtgärdsprogram som uppfyller författningarnas krav. 2 Normer och värden Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område skolans arbete för att påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i vardaglig handling samt skolans arbete för att ge eleverna en trygg miljö. 2.1 Normer och värden i studiemiljö och samvaro Skolan utgör en trygg miljö som är inriktad på lärande Skolan och lärarna bedriver ett aktivt värdegrundsarbete Skolan har upprättat en likabehandlingsplan i enlighet med författningarna.

125 9 (13) Enligt lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever ska huvudmannen för verksamheten eller den huvudmannen bestämmer se till att det finns en likabehandlingsplan för varje enskild verksamhet. Planen ska syfta till att främja barns och elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder och att förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling. I planen ska planerade åtgärder redovisas. Planen ska årligen följas upp och ses över. Enligt förordningen om barns och elevers deltagande i arbetet med en likabehandlingsplan ska likabehandlingsplanen upprättas, följas upp och ses över under medverkan av barnen eller eleverna vid den verksamhet för vilken planen gäller. Utformningen och omfattningen av barnens eller elevernas deltagande ska anpassas efter deras ålder och mognad. Hertingsskolan har tagit fram en omfattande likabehandlingsplan. Planen innehåller bland annat mål för likabehandlingsarbetet på kort och lång sikt, handlingsplaner för att motverka och stoppa mobbning eller annan kränkande behandling. Den innehåller också en kartläggning av platser som kan utgöra riskområden i den fysiska miljön. I planen betonas att eleverna ska trivas, känna sig trygga och sedda när de är i skolan. Inspektörerna saknar dock specifika strategier för att förebygga flera av de diskrimineringsgrunderna som tas upp i lagen till exempel homofobi och främlingsfientlighet. Skolinspektionen bedömer att likabehandlingsplanen inte till alla delar uppfyller de krav som ställs på en sådan plan. Sedan inspektionsbesöken gjordes i Falkenbergs kommun har lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever upphört att gälla. Lagen upphörde att gälla den 1 januari Därefter gäller i stället 14 a kap. skollagen (1985:1100, ändrad genom 2008:571) och den nya diskrimineringslagen (2008:567). Detta innebär att skolorna från och med den 1 januari 2009 ska beakta bestämmelserna i två regelverk för att garantera samma materiella skydd mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Det finns inget som hindrar att skolan/verksamheten för samman de planer som ska upprättas till ett dokument. Barns och elevers medverkan vid upprättandet m.m. av nämnda planer regleras i förordningen (2006:1083) om barns och elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering och kränkande behandling.

126 10 (13) 3 Ledning och kvalitetsarbete Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område rektors ansvarstagande för skolans målinriktning samt hur skolans kvalitetsarbete fungerar för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen. Tillsynen behandlar också tillgång till utbildning samt resurser i form av personal liksom hur rektorn följer bestämmelserna för skolan. 3.1 Tillgång till likvärdig utbildning Varje elev erbjuds det garanterade antalet undervisningstimmar Skolan erbjuder eleverna språkval, elevens val samt modersmålsundervisning i enlighet med författningarna. Enligt grundskoleförordningen ska styrelsen erbjuda ett allsidigt urval av ämnen som elevens val. I timplanen anges ett visst antal timmar för elevens val. Undervisningen syftar till att fördjupa och bredda elevens kunskaper i ett eller flera ämnen. Undervisningen ska till sitt innehåll och sin inriktning vara förenligt med målen i den kursplan eller de kursplaner som fastställts för det ämne eller ämnen som utgör elevens val. Intervjuer med elever, personal och rektorer visar att vare sig vid Hertingsskolan eller vid Tullbroskolan, som är den skola som flertalet av eleverna vid Hertingsskolan fortsätter till i årskurs 6, anordnar elevens val. Skolinspektionen bedömer att elevens val inte anordnas vid Hertingsskolan vilket måste åtgärdas. Skolan bör tillsammans med Tullbroskolan diskutera formerna för elevens val så att syftet med elevens val uppnås under elevens grundskoletid Skolan anordnar undervisning i svenska som andraspråk i enlighet med författningarna.

127 11 (13) Utbildningen är avgiftsfri för alla elever med undantag av enstaka inslag som kan föranleda en obetydlig kostnad för eleverna. 3.2 Personalens utbildning Skolans pedagogiska personal har utbildning för den undervisning de i huvudsak bedriver Rektor har genom utbildning och erfarenhet förvärvat pedagogisk insikt. 3.3 Rektors ansvar Rektorn håller sig förtrogen med det dagliga arbetet och tar som pedagogisk ledare det övergripande ansvaret för att verksamheten inriktas på att nå de nationella målen Rektorn fattar beslut enligt bestämmelserna Lagen om registerkontroll av personal inom förskoleverksamhet, skola och skolbarnsomsorg iakttas.

128 12 (13) 3.4 Kvalitetsarbete Skolan bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete, det vill säga planerar, följer upp och utvärderar sin verksamhet samt tar tillvara resultaten och omsätter dessa i åtgärder, för att förbättra måluppfyllelsen. Enligt läroplanen måste skolans verksamhet utvecklas så att den svarar mot uppställda mål. Detta kräver att undervisningsmålen ständigt prövas, resultaten följs upp och utvärderas och att nya metoder prövas och utvecklas. Enligt läroplanen ansvarar rektorn för att en lokal arbetsplan upprättas samt för att skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållande till de nationella målen och till målen i skolplanen och den lokala arbetsplanen. Rektorn har ansvaret för skolans resultat. Skolan liksom övriga grundskolor i kommunen saknar ett systematiskt kartläggningsarbete avseende skolans förutsättningar. Därmed saknar skolan en tydlig koppling mellan förutsättningarna och det arbete som ska genomföras i verksamheten. Som nämndes i avsnittet genomför inte skolans lärare, på ett systematiskt sätt, någon uppföljning och utvärdering av elevernas kunskapsutveckling (individnivå) i årskurserna 1 5. Skolan saknar därmed underlag för att utvärdera kunskapsresultaten på skolnivå avseende bland annat årskurs 5. Därigenom saknar skolan underlag för att skapa en förståelse för varför resultaten ser ut som de gör (resultatförståelse) på skolnivå. En förutsättning för att rektorn ska kunna fullfölja sitt ansvar med att följa upp och utvärdera skolans samlade resultat i årskurs 5 är att lärarna följer upp elevernas kunskapsutveckling i alla ämnen på individnivå och klassnivå. Det är alltså av vikt att rektorn efterfrågar uppföljningar och utvärderingar av kunskapsresultaten på individ och klassnivå. I likhet med övriga skolor i Falkenbergs kommun sker inte detta i tillräcklig utsträckning. Hertingsskolan deltar i försöksverksamheten med utbildning utan timplan. För att få delta i försöksverksamheten ska kommuner och deltagande skolor uppfylla vissa nationellt fastställda krav. I stort handlar det om ett tydliggörande av de krav som redan ställs på kommuner och skolor inom ramen för mål- och resultatstyrningen av skolan. De skolor som deltar i försöket ska bl.a. ha tillfredsställande kvalitetssäkringssystem där problem upptäcks och kan åtgärdas i tid. Det är därför anmärkningsvärt att kommunens skolor inte systematiskt följer upp och utvärderar elevernas resultat. Skolinspektionen bedömer att skolan bör utveckla sitt systematiska kvalitetsarbete så att sambanden mellan förutsättningarna, arbetet i verksamheten och måluppfyllelsen i samtliga ämnen analyseras.

129 13 (13) Kvalitetsarbetet dokumenteras i en kvalitetsredovisning som uppfyller förordningens krav. Enligt förordningen om kvalitetsredovisning ska kvalitetsredovisningarna innehålla en bedömning av i vilken utsträckning de nationella målen för utbildningen har förverkligats och en redogörelse för vilka åtgärder kommunen respektive skolan, förskolan eller fritidshemmet avser att vidta för ökad måluppfyllelse. I kvalitetsredovisningarna ska verksamhetens förutsättningar, arbetet i verksamheten och utbildningens måluppfyllelse redovisas. Arbetet med kvalitetsredovisning ska främja skolornas kvalitetsarbete och därigenom bidra till att förverkliga utbildningarnas nationella mål. Kvalitetsredovisningen syftar även till att ge information om verksamheten och dess måluppfyllelse. Förordningen ställer krav på att elever, lärare och övrig personal ska medverka i utarbetandet och att elevernas föräldrar ska ges möjlighet att delta. I kvalitetsredovisningen ska dessutom uppföljningen och utvärderingen av likabehandlingsplanen redovisas. Inspektörerna har tagit del av Hertingsskolans kvalitetsredovisning för läsåret 2006/07. I denna redovisas förutsättningar för arbetet, arbetet i verksamheten samt måluppfyllelse och planerade åtgärder för vidare utveckling av verksamheten. Redovisningen utgår huvudsakligen från kommunens prioriterade mål Baskunskaper för alla, Jämställdhet och likabehandling, Inflytande och delaktighet, Barn i behov av särskilt stöd samt Hälsa och livsstil. Avseende elevernas kunskapsresultat redovisas hur stor andel av eleverna som vårterminen 2008 uppnådde kravnivån i de nationella ämnesproven i engelska, matematik och svenska. Övriga ämnen redovisas inte alls. Inspektörerna konstaterar att kvalitetsredovisningen saknar redovisning av måluppfyllelsen i förhållande till mål att uppnå i årskurs 5. Skolinspektionen bedömer att skolan måste utveckla innehållet i kvalitetsredovisningen. Se vidare Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2006:18) om kvalitetsredovisning. Enligt ändring i förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m. ska uppföljning och utvärdering av likabehandlingsplaner och planer mot kränkande behandling redovisas i kvalitetsredovisningen. Ändringen trädde ikraft den 1 januari 2009 och ska tillämpas första gången för kvalitetsredovisningar som avser Göteborg Helén Svelid Hans Enckell

130 Regelbunden tillsyn i Falkenbergs kommun Hjortsbergsskolan Dnr 43-SV2008:535 Regelbunden tillsyn i Hjortsbergsskolan Förskoleklass Grundskola årskurserna 1 5 Obligatorisk särskola Inledning Skolinspektionen har granskat verksamheten i Falkenbergs kommun och besökt Hjortsbergsskolan den 19 september I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga för den regelbundna tillsynen. Tillsynen riktas mot tre huvudområden: Kunskaper, Normer och värden samt Ledning och kvalitetsarbete. Bedömningarna av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplaner och övriga författningar för det offentliga skolväsendet. Information om den regelbundna tillsynen finns på Skolinspektionens webbplats ( tillsyn). Inom de områden där Skolinspektionen bedömt att åtgärder behövs har kommunen och rektorn för skolan ansvar för att åtgärder vidtas. Åtgärderna ska redovisas till Skolinspektionen inom tre månader från dagen för Skolinspektionens beslut, dvs. senast den 13 juni Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Underlag Underlaget för inspektörernas bedömning är dels dokument från kommunen och skolan, dels den information som samlats in under besöket. I Hjortsbergsskolan intervjuades rektorerna, elevhälsoteam, lärare och elever. Även annan information om kommunen och skolan från Skolverkets nationella uppföljningssystem, eller som finns publicerad på annat sätt, har använts. Rektorerna har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter i rapporten. Tabell 1: Antal elever på Hjortsbergsskolan Beskrivning av skolan Hjortsbergsskolan Antal elever Förskoleklass 39 Grundskola 217 Grundsärskola 5 Träningsskola 14 Källa: Falkenbergs kommun

131 2 (18) Hjortsbergsskolan är belägen söder om Falkenbergs centrum, cirka 1 km från Skrea strand. Skolan ingår i skolområde Tullbro. Skolan har elever i åldrarna 6-12 år. På Hjortsbergsskolan finns sedan skolan byggdes även särskola för elever i åldrarna 6-17 år. I förskoleklassverksamheten och grundskolan går det 256 elever fördelade på 12 klasser. I särskolan (grundsärskolan och träningsskolan) går det 19 elever fördelade på 3 klasser. Hjortsbergsskolans grundskola deltar i försöksverksamheten med utbildning utan timplan.

132 3 (18) Bedömningar srutan under varje bedömningspunkt fylls endast i när Skolinspektionen bedömt att åtgärder behövs. I detta material används begreppet styrdokument som en samlande beteckning för relevanta författningar och allmänna råd. 1 Kunskaper Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område skolans kunskapsresultat och arbetet för att ge eleverna möjlighet att nå de nationella målen för lärandet uttryckta i läroplan och kursplaner. Vidare granskas vilka förutsättningar skolan ger eleverna att nå målen. 1.1 Kunskapsresultat Tabell 2: Måluppfyllelse i årskurs 5 Hjortsbergsskolan Riket Andel (%) som ej nått målen i samtliga ämnen = Uppgift saknas Kommentar och bedömning: Eleverna testas kontinuerligt i ämnena engelska, matematik och svenska genom olika diagnostiska tester samt med hjälp av nationella ämnesprov i årskurs 5. Resultaten vid nationella ämnesprov i årskurs 5 år 2007 visar att en majoritet av eleverna når kravnivån för samtliga ämnen. En samlad bild av elevernas resultat i samtliga ämnen i förhållande till kursplanernas mål att uppnå i årskurs 5 saknas dock. Eftersom skolan inte gör någon uppföljning av i vilken mån eleverna når mål att uppnå i årskurs 5 kan Skolinspektionen inte bedöma måluppfyllelsen avseende kunskapsresultaten. Enligt intervjuer med särskolans personal når eleverna i den obligatoriska grundsärskolan, efter sina förutsättningar och i förhållande till kursplanerna för den obligatoriska grundsärskolan, de individuella mål som eleven ska ha uppnått i slutet av det femte skolåret.

133 4 (18) 1.2 Uppföljning och kommunikation av kunskapsresultat Lärarna följer fortlöpande upp resultaten i alla ämnen/ämnesområden i förhållande till styrdokumentens krav. Skolform Grundskola Obligatorisk särskola Styrdokumentens mål och krav uppfylls huvudsakligen För varje ämne finns en kursplan. I kursplanen anges de mål som undervisningen ska sträva mot, och de mål som eleverna ska ha uppnått efter det femte och nionde skolåret. I kursplanerna för ämnena matematik, svenska och svenska som andra språk anges även de mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det tredje skolåret. Lärarna ska, enligt läroplanen, utifrån kursplanernas krav allsidigt utvärdera varje elevs kunskapsutveckling. Vid Hjortsbergsskolan följs elevernas kunskapsutveckling, i relation till nationella mål, kontinuerligt upp i svenska, engelska och matematik. Skolan använder sig bland annat av de nationella ämnesproven i dessa ämnen som ett led i utvärderingen av elevernas kunskapsutveckling. Vid samtal med lärare och elever framkommer att lärarna saknar ett gemensamt system för att visa på elevernas kunskapsutveckling i skolans övriga ämnen. Inspektörerna ser exempel på portfolio där elevernas samlade kunskapsutveckling finns dokumenterad, i andra portfolio är det enbart utvecklingen i svenska, engelska och matematik som dokumenteras. Den uppföljning och utvärdering som lärarna ska göra av varje elevs kunskapsutveckling är en förutsättning för att skolans samlade resultat ska kunna utvärderas och följas upp. Mot bakgrund av att skolan inte följer upp och utvärderar elevernas kunskapsutveckling i alla ämnen saknas viktiga underlag för att på individnivå eller på skolnivå styra resurser till de områden där de behövs bäst eller för att genomföra förbättringar av undervisningen. Den uppföljning och utvärdering som lärarna ska göra av varje elevs kunskapsutveckling är en förutsättning för att såväl enskilda elevers, klassers samt skolans samlade resultat ska kunna utvärderas och följas upp och riktade insatser vidtagas vid behov. Se vidare avsnitt 3.4 i denna rapport under Kvalitetsarbete. Skolinspektionen vill dessutom påpeka att från och med innevarande termin har grundskoleförordningens krav på den individuella utvecklingsplanen (IUP) skärpts så att den ska innehålla omdömen om elevernas kunskapsutveckling i varje ämne.

134 5 (18) Skolinspektionens bedömning är att elevernas kunskapsresultat måste följas upp och utvärderas i samtliga ämnen och av samtliga lärare Lärarna genomför utvecklingssamtal om hur elevens kunskapsutveckling och sociala utveckling bäst kan stödjas. Skolform Grundskola Obligatorisk särskola Styrdokumentens mål och krav uppfylls huvudsakligen Enligt grundskoleförordningen ska läraren, eleven och elevens vårdnadshavare minst en gång varje termin samtala om hur elevernas kunskapsutveckling och sociala utveckling bäst kan stödjas. Mot bakgrund av Skolinspektionens bedömning i avsnittet 1.2.1, att lärarna inte följer upp och utvärderar grundskoleelevernas kunskapsutveckling i samtliga ämnen, ställer sig Skolinspektionen tveksam till om utvecklingssamtalen alltid håller god kvalitet Lärarna upprättar en individuell utvecklingsplan i samband med utvecklingssamtalet. Skolform Grundskola Obligatorisk särskola Styrdokumentens mål och krav uppfylls huvudsakligen Enligt grundskoleförordningen ska läraren vid utvecklingssamtalet i en individuell utvecklingsplan skriftligt sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven ska nå målen och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen och kursplanerna. Varje elev har en individuell utvecklingsplan och dessa upprättas vid utvecklingssamtalet. Planen är oftast fokuserad på kunskapsutvecklingen i svenska, engelska och matematik samt elevens sociala utveckling. Vid intervjuer med lärare och elever framkommer dock att skolans lärare hanterar de individuella utvecklingsplanerna olika. I vissa klasser är de mer aktuella än i andra och elevens kunskapsutveckling i samtliga ämnen utvärderas i förhållande till de nationella målen. Efter utvecklingssamtalen lyfts målen som lärare och elever satt

135 6 (18) tillsammans in i en planeringsbok och blir på detta sätt ett levande verktyg i elevernas vardag. Skolinspektionen bedömer att skolan bör se över sina rutiner för hur de individuella utvecklingsplanerna hanteras så att de blir ett redskap för att nå de nationella målen. I sammanhanget vill inspektörerna uppmärksamma skolan på att från och med den 15 juli 2008 har bestämmelsen i grundskoleförordningen om individuell utvecklingsplan bland annat ändrats på så sätt att en sådan plan inte enbart ska vara framåtsyftande. Den ska innehålla omdömen om elevens kunskapsutveckling i varje ämne. Dessa omdömen får vara betygsliknande men de bör anpassas till elevernas ålder och förutsättningar. Det är rektorn som beslutar om den närmare utformningen. Planen får också innehålla annan information om elevens skolgång om rektorn beslutar detta. Se även Skolverkets allmänna råd om den individuella utvecklingsplanen. 1.3 Bedömning Lärarna använder resultaten från de nationella ämnesproven för att bedöma elevers kunskapsutveckling. Skolform Grundskola Styrdokumentens mål och krav uppfylls huvudsakligen Vid bedömning utgår lärarna från de nationella målen i kursplanerna. Skolform Grundskola Obligatorisk särskola Styrdokumentens mål och krav uppfylls huvudsakligen

136 7 (18) 1.4 Genomförande av utbildningen Läroplanens och kursplanernas mål att sträva mot anger inriktningen för skolans utbildning. Skolform Grundskola Obligatorisk särskola Styrdokumentens mål och krav uppfylls huvudsakligen Elevernas ges möjlighet till inflytande och ansvarstagande över det egna lärandet och eleverna i den obligatoriska särskolan utvecklar sitt eget sätt att lära och tillit till sin egen förmåga. Skolform Grundskola Obligatorisk särskola Styrdokumentens mål och krav uppfylls huvudsakligen Enligt skollagen ska eleverna ha inflytande över hur deras utbildning utformas. Omfattningen och utformningen av elevernas inflytande ska anpassas efter deras ålder och mognad. Enligt läroplanen ska skolan klargöra för elever och föräldrar vilka mål utbildningen har, vilka krav skolan ställer och vilka rättigheter och skyldigheter elever och deras vårdnadshavare har. Att den enskilda skolan är tydlig i fråga om mål, innehåll och arbetsformer är en förutsättning för elevers och vårdnadshavares rätt till inflytande och påverkan. Det är inte minst viktigt som underlag för den enskildes val i skolan. Det är inte tillräckligt att i undervisningen förmedla kunskap om grundläggande demokratiska värderingar. Undervisningen ska bedrivas i demokratiska arbetsformer och förbereda eleverna för att aktivt deltaga i samhällslivet. Den ska utveckla deras förmåga att ta ett personligt ansvar. Eleverna vid Hjortsbergsskolan har regelbundna klassråd och elevråd där eleverna representeras ifrån grundskolan och ifrån grundsärskolan. Intervjuer med elever, lärare och rektorer visar att elevernas möjlighet att påverka det egna lärandet varierar mellan lärare och ämne. Lärarna berättar att de är medvetna om elevernas rätt att ta ansvar för hur de vill arbeta för att nå målen i kursplanerna, men att skolan saknar rutiner för detta och att eleverna oftast bara kan vara med och välja mellan av läraren givna alternativ.

137 8 (18) Skolinspektionens bedömning är att skolan bör arbeta för att ge eleverna ett successivt allt större inflytande över det egna lärandet Eleverna ges kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmåga att arbeta i demokratiska former och eleverna i den obligatoriska särskolan ges möjlighet till inflytande över hur deras utbildning utformas och till att påverka, vara delaktiga och ta ansvar. Skolform Grundskola Obligatorisk särskola Styrdokumentens mål och krav uppfylls huvudsakligen De som arbetar i skolan samverkar inom och mellan verksamheterna för att stödja elevernas utveckling och lärande. Skolform Grundskola Obligatorisk särskola Styrdokumentens mål och krav uppfylls huvudsakligen Utbildningen i förskoleklassen stimulerar varje barns utveckling och lärande och ligger till grund för fortsatt skolgång. Skolform Grundskola Styrdokumentens mål och krav uppfylls huvudsakligen 1.5 Anpassning av verksamheten till elevernas behov Skolans undervisning anpassas till varje elevs behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande. Skolform Grundskola Obligatorisk särskola Styrdokumentens mål och krav uppfylls huvudsakligen

138 9 (18) Läraren ska utgå ifrån varje enskild elevs behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande. Intervjuer med lärare och elever samt verksamhetsbesök visar att lärarna arbetar olika mycket med att individanpassa undervisningen. Lärarna berättar vid intervju att det kan vara bristen på tillgång till speciallärare som resulterar i att eleverna arbetar med samma uppgift och att de saknar möjlighet att individualisera. Elever i behov av särskilda stödåtgärder lämnar oftast lektionen för att få detta stöd då lärarna tycker att de saknar möjligheter att ge eleverna det särskilda stöd de har rätt till inom klassens ram. Inspektörerna ser också exempel på lektioner där individanpassningen fungerar bra och där lärarna tycker att de genom samarbete och gruppindelningar får ökade möjligheter att individualisera. Skolinspektionens bedömning är att skolan bör utveckla arbetet med att individanpassa undervisningen Särskilt stöd ges till barn och elever som har svårigheter i skolarbetet. Skolform Grundskola Obligatorisk särskola Styrdokumentens mål och krav uppfylls huvudsakligen Enligt skollagen ska särskilt stöd ges till elever som har svårigheter i skolarbetet. Enligt grundskoleförordningen ska en elev få studiehandledning på sitt modersmål, om eleven behöver det. Hjortsbergsskolan har rutiner för att upptäcka elever i behov av särskilda stödåtgärder i svenska, engelska och matematik. Elever i behov av särskilda stödåtgärder i skolans övriga ämnen för sällan detta stöd. Intervjuer med lärare visar att de anger bristen på speciallärare som ett skäl, ett annat kan vara organisationen. Vid skolan finns två specialpedagoger. En arbetar med eleverna i den obligatoriska särskolan. Den andra arbetar handledande med lärarna och enskilt eller i grupp med elever i behov av särskilda stödåtgärder i grundskolan. Intervjuer visar att skolan arbetar med särskilda stödåtgärder utifrån att öka elevens läsförmåga, men att specifikt stöd i t.ex. samhällsorienterade eller naturorienterade ämnen inte ges. Intervjuer med lärare och rektorer visar att det finns elever i behov av studiehandledning på modersmålet men som inte får detta. Skolinspektionens bedömning är att skolan inte erbjuder studiehandledning på modersmålet till elever som behöver detta. Skolinspektionen bedömer vidare att

139 10 (18) elever i behov av särskilda stödåtgärder inte får detta stöd i samtliga ämnen Vid behov av särskilda stödåtgärder utarbetas alltid åtgärdsprogram som uppfyller författningarnas krav. Skolform Grundskola Obligatorisk särskola Styrdokumentens mål och krav uppfylls huvudsakligen Enligt både grundskoleförordningen och särskoleförordningen ska om det genom uppgifter från skolans personal, en elev, elevens vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att eleven kan ha behov av särskilda stödåtgärder, rektorn se till att behovet utreds. Om utredningen visar att eleven behöver särskilt stöd, ska rektorn se till att ett åtgärdsprogram utarbetas. Av programmet ska det framgå vilka behoven är, hur de ska tillgodoses samt hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas. Eleven och elevens vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta när åtgärdsprogrammet utarbetas. Som tidigare nämnts fokuseras de särskilda stödinsatserna mot engelska, matematik och svenska trots att det finns elever som riskerar att inte nå målen även i andra ämnen. De åtgärdsprogram som upprättas är fokuserade på elevers stödbehov i ämnena matematik och svenska. Vid den obligatoriska grundsärskolan upprättas inte åtgärdsprogram för elever i behov av särskilda stödåtgärder. Vid intervjuer med lärare och rektorn anger de som skäl att eleverna har så utförlig individuell utvecklingsplan att de inte anser sig ha behov av ytterligare en dokumentation. Enligt Skolinspektionens bedömning måste skolan se över sina rutiner för upprättande av åtgärdsprogram för eleverna i grundskolan och se till att åtgärdsprogram upprättas för elever i behov av särskilda stödåtgärder vid den obligatoriska grundsärskolan. Se vidare Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2008:25) för arbete med åtgärdsprogram. 2 Normer och värden Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område skolans arbete för att påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i vardaglig handling samt skolans arbete för att ge eleverna en trygg miljö.

140 11 (18) 2.1 Normer och värden i studiemiljö och samvaro Skolan utgör en trygg miljö som är inriktad på lärande. Skolform Grundskola Obligatorisk särskola Styrdokumentens mål och krav uppfylls huvudsakligen Skolan och lärarna bedriver ett aktivt värdegrundsarbete. Skolform Grundskola Obligatorisk särskola Styrdokumentens mål och krav uppfylls huvudsakligen Skolan har upprättat en likabehandlingsplan i enlighet med författningarna. Skolform Grundskola Obligatorisk särskola Styrdokumentens mål och krav uppfylls huvudsakligen Enligt lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever ska huvudmannen för verksamheten eller den huvudmannen bestämmer se till att det finns en likabehandlingsplan för varje enskild verksamhet. Planen ska syfta till att främja barns och elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder och att förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling. I planen ska planerade åtgärder redovisas. Planen ska årligen följas upp och ses över. Enligt förordningen om barns och elevers deltagande i arbetet med en likabehandlingsplan ska likabehandlingsplanen upprättas, följas upp och ses över under medverkan av barnen eller eleverna vid den verksamhet för vilken planen gäller. Utformningen och omfattningen av barnens eller elevernas deltagande ska anpassas efter deras ålder och mognad. Vid inspektionstillfället har Hjortsbergsskolan en likabehandlingsplan för grundskolan och en för den obligatoriska grundsärskolan. Dessa planer saknar dock en redovisning av skolans behov utifrån en aktuell kartläggning. Vidare

141 12 (18) saknas vilka insatser som avses påbörjas och genomföras under det kommande året. Skolinspektionen bedömer att likabehandlingsplanen inte till alla delar uppfyller de krav som ställs på en sådan plan. Sedan inspektionsbesöken gjordes i Falkenbergs kommun har lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever upphört att gälla. Lagen upphörde att gälla den 1 januari Därefter gäller i stället 14 a kap. skollagen (1985:1100, ändrad genom 2008:571) och den nya diskrimineringslagen (2008:567). Detta innebär att skolorna från och med den 1 januari 2009 ska beakta bestämmelserna i två regelverk för att garantera samma materiella skydd mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Det finns inget som hindrar att skolan/verksamheten för samman de planer som ska upprättas till ett dokument. Barns och elevers medverkan vid upprättandet m.m. av nämnda planer regleras i förordningen (2006:1083) om barns och elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering och kränkande behandling. 3 Ledning och kvalitetsarbete Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område rektors ansvarstagande för skolans målinriktning samt hur skolans kvalitetsarbete fungerar för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen. Tillsynen behandlar också tillgång till utbildning samt resurser i form av personal liksom hur rektorn följer bestämmelserna för skolan. 3.1 Tillgång till likvärdig utbildning Varje elev erbjuds det garanterade antalet undervisningstimmar. Skolan tar emot elever enligt bestämmelserna. Skolform Grundskola Obligatorisk särskola Styrdokumentens mål och krav uppfylls huvudsakligen Skolan erbjuder eleverna språkval, elevens val samt modersmålsundervisning i enlighet med författningarna.

142 13 (18) Skolform Grundskola Obligatorisk särskola Styrdokumentens mål och krav uppfylls huvudsakligen Enligt grundskoleförordningen ska styrelsen erbjuda ett allsidigt urval av ämnen som elevens val. I timplanen anges ett visst antal timmar för elevens val. Undervisningen syftar till att fördjupa och bredda elevens kunskaper i ett eller flera ämnen. Undervisningen ska till sitt innehåll och sin inriktning vara förenligt med målen i den kursplan eller de kursplaner som fastställts för det ämne eller ämnen som utgör elevens val. Intervjuer med elever, personal och rektorer visar att vare sig vid Hjortsbergsskolan eller vid Tullbroskolan, som är den skola som flertalet av eleverna vid Hjortsbergsskolan fortsätter till i årskurs 6, anordnar elevens val. Skolinspektionen bedömer att elevens val inte anordnas vid Hjortsbergsskolan vilket måste åtgärdas. Skolan bör tillsammans med Tullbroskolan diskutera formerna för elevens val så att syftet med elevens val uppnås under elevens grundskoletid Skolan anordnar undervisning i svenska som andraspråk i enlighet med författningarna. Skolform Grundskola Obligatorisk särskola Styrdokumentens mål och krav uppfylls huvudsakligen Enligt grundskoleförordningen ska undervisning i svenska som andraspråk om det behövs anordnas för elever som är berättigade till det enligt förordningen. Undervisningen i svenska som andraspråk ska anordnas i stället för undervisning i svenska. Av intervjuerna med lärare och rektorn framkommer att undervisningen i svenska som andraspråk ges som stöd inom ämnet svenska och att det saknas kompetens bland lärarna att undervisa i ämnet. Kursplanen för svenska som andraspråk är inte styrande för undervisningen. Lektionerna anordnas inte heller på tid när resten av klassen har svenska utan eleverna lämnar lektioner i olika ämnen för att få stöd i svenska under denna tid.

143 14 (18) Skolinspektionen bedömer att undervisningen inte uppfyller grundskoleförordningens krav att svenska som andraspråk ska anordnas för berörda elever i stället för undervisning i svenska Utbildningen är avgiftsfri för alla elever med undantag av enstaka inslag som kan föranleda obetydlig kostnad för eleverna. Skolform Grundskola Obligatorisk särskola Styrdokumentens mål och krav uppfylls huvudsakligen Elever som i den obligatoriska särskolan har slutfört årskurs 9 kan få fortsatt utbildning i årskurs 10. Skolform Obligatorisk särskola Styrdokumentens mål och krav uppfylls huvudsakligen Elever mottagna i särskolan och som får sin undervisning i grundskolan följer särskolans kursplaner. Skolform Obligatorisk särskola Styrdokumentens mål och krav uppfylls huvudsakligen 3.2 Personalens utbildning Skolans pedagogiska personal har utbildning för den undervisning de i huvudsak bedriver. Skolform Grundskola Obligatorisk särskola Styrdokumentens mål och krav uppfylls huvudsakligen Rektor har genom utbildning och erfarenhet förvärvat pedagogisk insikt.

144 15 (18) Skolform Grundskola Obligatorisk särskola Styrdokumentens mål och krav uppfylls huvudsakligen 3.3 Rektors ansvar Rektorn håller sig förtrogen med det dagliga arbetet och tar som pedagogisk ledare det övergripande ansvaret för att verksamheten inriktas på att nå de nationella målen. Skolform Grundskola Obligatorisk särskola Styrdokumentens mål och krav uppfylls huvudsakligen Rektorn fattar beslut enligt bestämmelserna. Skolform Grundskola Obligatorisk särskola Styrdokumentens mål och krav uppfylls huvudsakligen Lagen om registerkontroll av personal inom förskoleverksamhet, skola och skolbarnsomsorg iakttas. Skolform Grundskola Obligatorisk särskola Styrdokumentens mål och krav uppfylls huvudsakligen Rektorn i särskolan fattar beslut om avvikelser från särskolans timplan, som krävs med hänsyn till undervisningens uppläggning i grundskolan.

145 16 (18) Skolform Obligatorisk särskola Styrdokumentens mål och krav uppfylls huvudsakligen 3.4 Kvalitetsarbete Skolan bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete, det vill säga planerar, följer upp och utvärderar sin verksamhet samt tar tillvara resultaten och omsätter dessa i åtgärder, för att förbättra måluppfyllelsen. Skolform Grundskola Obligatorisk särskola Styrdokumentens mål och krav uppfylls huvudsakligen Enligt läroplanen måste skolans verksamhet utvecklas så att den svarar mot uppställda mål. Detta kräver att undervisningsmålen ständigt prövas, resultaten följs upp och utvärderas och att nya metoder prövas och utvecklas. Enligt läroplanen ansvarar rektorn för att en lokal arbetsplan upprättas samt för att skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållande till de nationella målen och till målen i skolplanen och den lokala arbetsplanen. Rektorn har ansvaret för skolans resultat. Skolan liksom övriga grundskolor i kommunen saknar ett systematiskt kartläggningsarbete avseende skolans förutsättningar. Därmed saknar skolan en tydlig koppling mellan förutsättningarna och det arbete som ska genomföras i verksamheten. Som nämndes i avsnittet genomför inte skolans lärare, på ett systematiskt sätt, någon uppföljning och utvärdering av elevernas kunskapsutveckling (individnivå) i årskurserna 1 5. Skolan saknar därmed underlag för att utvärdera kunskapsresultaten på skolnivå avseende bland annat årskurs 5. Därigenom saknar skolan underlag för att skapa en förståelse för varför resultaten ser ut som de gör (resultatförståelse) på skolnivå. En förutsättning för att rektorn ska kunna fullfölja sitt ansvar med att följa upp och utvärdera skolans samlade resultat i årskurs 5 är att lärarna följer upp elevernas kunskapsutveckling i alla ämnen på individnivå och klassnivå. Det är alltså av vikt att rektorn efterfrågar uppföljningar och utvärderingar av kunskapsresultaten på individ och klassnivå. I likhet med övriga skolor i Falkenbergs kommun sker inte detta i tillräcklig utsträckning.

146 17 (18) Grundskoleverksamheten inom Hjortsbergsskolan deltar i försöksverksamheten med utbildning utan timplan. För att få delta i försöksverksamheten ska kommuner och deltagande skolor uppfylla vissa nationellt fastställda krav. I stort handlar det om ett tydliggörande av de krav som redan ställs på kommuner och skolor inom ramen för mål- och resultatstyrningen av skolan. De skolor som deltar i försöket ska bl.a. ha tillfredsställande kvalitetssäkringssystem där problem upptäcks och kan åtgärdas i tid. Det är därför anmärkningsvärt att kommunens skolor inte systematiskt följer upp och utvärderar elevernas resultat. Skolinspektionen bedömer att skolan bör utveckla sitt systematiska kvalitetsarbete så att sambanden mellan förutsättningarna, arbetet i verksamheten och måluppfyllelsen i samtliga ämnen analyseras Kvalitetsarbetet dokumenteras i en kvalitetsredovisning som uppfyller förordningens krav. Skolform Grundskola Obligatorisk särskola Styrdokumentens mål och krav uppfylls huvudsakligen Enligt förordningen om kvalitetsredovisning ska kvalitetsredovisningarna innehålla en bedömning av i vilken utsträckning de nationella målen för utbildningen har förverkligats och en redogörelse för vilka åtgärder kommunen respektive skolan, förskolan eller fritidshemmet avser att vidta för ökad måluppfyllelse. I kvalitetsredovisningarna ska verksamhetens förutsättningar, arbetet i verksamheten och utbildningens måluppfyllelse redovisas. Arbetet med kvalitetsredovisning ska främja skolornas kvalitetsarbete och därigenom bidra till att förverkliga utbildningarnas nationella mål. Kvalitetsredovisningen syftar även till att ge information om verksamheten och dess måluppfyllelse. Förordningen ställer krav på att elever, lärare och övrig personal ska medverka i utarbetandet och att elevernas föräldrar ska ges möjlighet att delta. I kvalitetsredovisningen ska dessutom uppföljningen och utvärderingen av likabehandlingsplanen redovisas. Skolan har upprättat en skriftlig kvalitetsredovisning avseende läsåret 2006/07 som gäller verksamheten vid grundskolan. För den obligatoriska särskolan finns en kvalitetsredovisning för år Skolorna inom Tullbroområdet har utarbetat en gemensam mall för kvalitetsarbetet, en så kallad lathund, denna har dock inte tagits i bruk vid inspektörernas besök vid skolan. Skolinspektionens bedömning är att skolan måste utveckla innehållet i kvalitetsredovisningen så att den tydligare redovisar skolans förutsättningar och arbetet

147 18 (18) i verksamheten samt kunskapsresultat i årskurs 5 i fler ämnen. Se vidare Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2006:18) om kvalitetsredovisning. Enligt ändring i förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m. ska uppföljning och utvärdering av likabehandlingsplaner och planer mot kränkande behandling redovisas i kvalitetsredovisningen. Ändringen trädde ikraft den 1 januari 2009 och ska tillämpas första gången för kvalitetsredovisningar som avser Göteborg Karin Widlund Erik Bergeå

148 Regelbunden tillsyn i Ljungbyskolan Förskoleklass Grundskola årskurserna 1 5 Inledning Regelbunden tillsyn i Falkenbergs kommun Ljungbyskolan Dnr 43-SV2008:535 Skolinspektionen har granskat verksamheten i Falkenbergs kommun och besökt Ljungbyskolan den 4 december I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga för den regelbundna tillsynen. Tillsynen riktas mot tre huvudområden: Kunskaper, Normer och värden samt Ledning och kvalitetsarbete. Bedömningarna av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplaner och övriga författningar för det offentliga skolväsendet. Information om den regelbundna tillsynen finns på Skolinspektionens webbplats ( tillsyn). Inom de områden där Skolinspektionen bedömt att åtgärder behövs har huvudmannen och rektorn för skolan ansvar för att åtgärder vidtas. Åtgärderna ska redovisas till Skolinspektionen inom tre månader från dagen för Skolinspektionens beslut, dvs. senast den 13 juni Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Underlag Underlaget för inspektörernas bedömning är dels dokument från kommunen och Ljungbyskolan, dels den information som samlats in under besöket. I Ljungbyskolan intervjuades rektorerna, lärare, elevvårdspersonal och elever. Även annan information om kommunen och skolan från Skolverkets nationella uppföljningssystem, eller som finns publicerad på annat sätt, har använts. Rektorerna har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter i rapporten. Tabell 1: Antal elever på Ljungbyskolan Ljungbyskolan Beskrivning av skolan Antal elever Förskoleklass 19 Grundskola 117 Källa: Ljungbyskolan

149 2 (15) Ljungbyskolan ligger i utkanten av Falkenbergs kommun och är en skola för elever i åldrarna 6-11 år. Skolan ingår i skolområdet Tånga. Verksamheten är organiserad i två grupper med förskoleklass samt årskurserna 1 2 samt en elevgrupp i vardera årskursen tre, fyra och fem. Skolan har fritidshemsverksamhet för åldrarna 6-12 år. Verksamheten vid kommunens fritidshem beskrivs i en särskild verksamhetsrapport. Skolan har 18 elever med annat modersmål än svenska och så sent som i augusti 2008 tog skolan emot 10 nyanlända elever. Skolan leds av två rektorer som tillsammans med andra rektorer i området bildar Tångaområdets ledningsgrupp. Rektorerna i området har sina arbetsrum lokaliserade till Tångaskolan. Ljungbyskolan deltar i försöksverksamheten med utbildning utan timplan.

150 3 (15) Bedömningar srutan under varje bedömningspunkt fylls endast i när Skolinspektionen bedömt att åtgärder behövs. I detta material används begreppet styrdokument som en samlande beteckning för relevanta författningar och allmänna råd. 1 Kunskaper Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område skolans kunskapsresultat och arbetet för att ge eleverna möjlighet att nå de nationella målen för lärandet uttryckta i läroplan och kursplaner. Vidare granskas vilka förutsättningar skolan ger eleverna att nå målen. 1.1 Kunskapsresultat Tabell 2: Måluppfyllelse i årskurs 5 Andel (%) som ej nått målen i samtliga ämnen Ljungbyskolan Riket = Uppgift saknas Kommentar och bedömning: Elevernas kunskapsutveckling följs upp kontinuerligt i ämnena engelska, matematik och svenska med hjälp av nationella ämnesprov i årskurs 5. Resultaten vid nationella ämnesprov i engelska, matematik och svenska i årskurs 5 år 2007 visar att flertalet av eleverna når kravnivån för samtliga delprov. Skolan har dock ingen redovisning avseende måluppfyllelse i samtliga ämnen. Eftersom skolan inte gör någon uppföljning av i vilken mån eleverna når mål att uppnå i årskurs 5 kan Skolinspektionen inte bedöma måluppfyllelsen avseende kunskapsresultaten. 1.2 Uppföljning och kommunikation av kunskapsresultat Lärarna följer fortlöpande upp elevernas kunskapsutveckling och resultat i alla ämnen i förhållande till styrdokumentens krav.

151 4 (15) Lärarna ska, enligt läroplanen, utifrån kursplanernas krav allsidigt utvärdera varje elevs kunskapsutveckling. För varje ämne finns en kursplan. I kursplanen anges de mål som undervisningen ska sträva mot, och de mål som eleverna ska ha uppnått efter det femte och nionde skolåret. I kursplanerna för ämnena matematik, svenska och svenska som andra språk anges även de mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det tredje skolåret. Varje lärare vid Ljungbyskolan följer upp resultat för de elever de undervisar. Med hjälp av olika diagnostiska tester följs elevernas kunskapsutveckling, i relation till nationella mål, kontinuerligt upp i matematik och svenska. Vid samtal med lärare och elever framkommer att lärarna inte har system eller rutiner för att göra uppföljningar och utvärderingar av elevernas kunskapsutveckling i samtliga ämnen. Mot bakgrund av att skolan inte följer upp och utvärderar elevernas kunskapsutveckling i alla ämnen saknas viktiga underlag för att på individnivå eller på skolnivå styra resurser till de områden där de behövs bäst eller för att genomföra förbättringar av undervisningen. Den uppföljning och utvärdering som lärarna ska göra av varje elevs kunskapsutveckling är en förutsättning för att såväl enskilda elevers, klassers samt skolans samlade resultat ska kunna utvärderas och följas upp och riktade insatser vidtagas vid behov. Se vidare avsnitt 3.4 i denna rapport under Kvalitetsarbete. Skolinspektionen vill dessutom påpeka att från och med innevarande termin har grundskoleförordningens krav på den individuella utvecklingsplanen (IUP) skärpts så att den ska innehålla omdömen om elevernas kunskapsutveckling i varje ämne. Skolinspektionens bedömning är att elevernas kunskapsutveckling måste följas upp och utvärderas i samtliga ämnen Lärarna genomför utvecklingssamtal om hur elevens kunskapsutveckling och sociala utveckling bäst kan stödjas. Enligt grundskoleförordningen ska läraren, eleven och elevens vårdnadshavare minst en gång varje termin samtala om hur elevernas kunskapsutveckling och sociala utveckling bäst kan stödjas. Mot bakgrund av Skolinspektionens bedömning i avsnittet 1.2.1, att lärarna inte följer upp och utvärderar elevernas kunskapsutveckling i samtliga ämnen, ställer sig Skolinspektionen tveksam till om utvecklingssamtalen alltid håller god kvalitet.

152 5 (15) Lärarna upprättar en individuell utvecklingsplan i samband med utvecklingssamtalet. Enligt grundskoleförordningen ska läraren vid utvecklingssamtalet i en individuell utvecklingsplan skriftligt sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven ska nå målen och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen och kursplanerna. Vid lärarintervjuer framkommer att varje elev vid skolan har en individuell utvecklingsplan. Skolinspektionen noterar dock att eleverna överlag har en svag uppfattning om varför och hur en individuell utvecklingsplan kan stödja elevens kunskapsutveckling. Elevernas utvecklingsplaner förvaras hos läraren och är inte ett aktivt verktyg i elevernas lärande. De individuella utvecklingsplaner som Skolinspektionen tar del av är av varierande kvalitet och fokuserar främst elevens sociala utveckling, matematik samt svenska. Övriga ämnen ges inte samma utrymme. Det framgår inte alltid att elevernas mål är kopplade till läroplanens och kursplanernas mål. Som mål anges t.ex. skriva mer allt är bra. Skolinspektionen ser också mål som är relaterade till läroplanen och kursplanerna. Skolinspektionen bedömer att de individuella utvecklingsplanerna bör utvecklas för att på ett mer utförligt sätt omfatta kursplanernas kunskapsmål samt så att de individuella utvecklingsplanerna blir ett aktivt verktyg i elevens lärande. I sammanhanget vill Skolinspektionen erinra om att från och med den 15 juli 2008 har bestämmelsen i grundskoleförordningen om individuell utvecklingsplan bland annat ändrats på så sätt att en sådan plan inte enbart ska vara framåtsyftande. Den ska innehålla omdömen om elevens kunskapsutveckling i varje ämne. Dessa omdömen får vara betygsliknande men de bör anpassas till elevernas ålder och förutsättningar. Det är rektorn som beslutar om den närmare utformningen. Planen får också innehålla annan information om elevens skolgång om rektorn beslutar detta. Se även Skolverkets allmänna råd om den individuella utvecklingsplanen.

153 6 (15) 1.3 Bedömning Lärarna använder resultaten från de nationella ämnesproven för att bedöma elevers kunskapsutveckling Vid bedömning utgår lärarna från de nationella målen i kursplanerna. 1.4 Genomförande av utbildningen Läroplanens och kursplanernas mål att sträva mot anger inriktningen för skolans utbildning Eleverna ges möjlighet till inflytande och ansvarstagande över det egna lärandet. Enligt skollagen ska eleverna ha inflytande över hur deras utbildning utformas. Omfattningen och utformningen av elevernas inflytande ska anpassas efter deras ålder och mognad. Enligt läroplanen ska skolan klargöra för elever och föräldrar vilka mål utbildningen har, vilka krav skolan ställer och vilka rättigheter och skyldigheter elever och deras vårdnadshavare har. Att den enskilda skolan är tydlig i fråga om mål, innehåll och arbetsformer är en förutsättning för elevers och vårdnadshavares rätt till inflytande och påverkan. Det är inte minst viktigt som underlag för den enskildes val i skolan. Det är inte tillräckligt att i undervisningen förmedla kunskap om grundläggande demokratiska värderingar. Undervisningen ska bedrivas i demokratiska arbetsformer och förbereda eleverna för att aktivt deltaga i samhällslivet. Den ska utveckla deras förmåga att ta ett

154 7 (15) personligt ansvar. Utifrån de klassrumsbesök och intervjuer Skolinspektionen genomför vid Ljungbyskolan är intrycket att det varierar mellan lärare och ämnen i vilken grad eleverna görs medvetna om målen i läroplanen och de nationella kursplanerna. Kursplanernas mål är inte generellt kända av eleverna eller tydligt kopplade till undervisningen. Elever och lärare uppger att elevernas inflytande över undervisningens innehåll och upplägg förekommer men kan bli bättre. Ett exempel är att eleverna sällan eller aldrig är delaktiga i planering och utvärdering av olika kunskapsområden. Skolinspektionens bedömning är att skolan bör arbeta för att öka elevernas kännedom om målen för utbildningen samt att öka elevernas inflytande över undervisningens utformning och över sitt eget lärande Eleverna ges kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmåga att arbeta i demokratiska former De som arbetar i skolan samverkar inom och mellan verksamheterna för att stödja elevernas utveckling och lärande Utbildningen i förskoleklassen stimulerar varje barns utveckling och lärande och ligger till grund till fortsatt skolgång. 1.5 Anpassning av verksamheten till elevernas behov Skolans undervisning anpassas till varje elevs behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande.

155 8 (15) Särskilt stöd ges till barn och elever som har svårigheter i skolarbetet. Enligt grundskoleförordning ska elever med annat modersmål än svenska ges studiehandledning på sitt modersmål om de behöver det. Enligt såväl lärare som skolledning finns elever vid skolan som har behov av studiehandledning på sitt modersmål men som inte får detta. Skolinspektionens bedömning är att skolan måste tillse att elever med rätt till studiehandledning på sitt modersmål får detta Vid behov av särskilda stödåtgärder utarbetas alltid åtgärdsprogram som uppfyller författningarnas krav. 2 Normer och värden Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område skolans arbete för att påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i vardaglig handling samt skolans arbete för att ge eleverna en trygg miljö. 2.1 Normer och värden i studiemiljö och samvaro Skolan utgör en trygg miljö som är inriktad på lärande Skolan och lärarna bedriver ett aktivt värdegrundsarbete.

156 9 (15) Skolan har upprättat en likabehandlingsplan i enlighet med författningarna. Enligt lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever ska huvudmannen för verksamheten eller den huvudmannen bestämmer se till att det finns en likabehandlingsplan för varje enskild verksamhet. Planen ska syfta till att främja barns och elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder och att förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling. I planen ska planerade åtgärder redovisas. Planen ska årligen följas upp och ses över. Enligt förordningen om barns och elevers deltagande i arbetet med en likabehandlingsplan ska likabehandlingsplanen upprättas, följas upp och ses över under medverkan av barnen eller eleverna vid den verksamhet för vilken planen gäller. Utformningen och omfattningen av barnens eller elevernas deltagande ska anpassas efter deras ålder och mognad. Vid inspektionstillfället finns en aktuell likabehandlingsplan vid Ljungbyskolan. Lärarna har enligt rektorn till uppgift att implementera likabehandlingsplanen bland elever och föräldrar. Vid intervjuer med lärare vid skolan framkommer att arbetet med att informera om likabehandlingsplanen främst sker vid terminsstart samt vid föräldramöten. Elevintervjuer visar att elever inte har kännedom om de diskrimineringsgrunder som lagen omfattar och ej heller varit delaktiga i framtagandet av planen. Skolinspektionen kan konstatera att skolans likabehandlingsplan inte tar sin utgångspunkt i de diskrimineringsgrunder som lagen föreskriver, ej heller beskriver vilka insatser skolan avser att arbeta med utifrån en aktuell kartläggning av skolans behov. Lagens uttryckliga förbud för vuxna att diskriminera, trakassera eller utsätta barn och elever för annan kränkande behandling framgår inte av planen. Skolinspektionen bedömer att likabehandlingsplanen inte till alla delar uppfyller de krav som ställs på en sådan plan. Sedan inspektionsbesöken gjordes i Falkenbergs kommun har lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever upphört att gälla. Lagen upphörde att gälla den 1 januari Därefter gäller i stället 14 a kap. skollagen (1985:1100, ändrad genom 2008:571) och den nya diskrimineringslagen (2008:567). Detta innebär att skolorna från och med den 1 januari 2009 ska beakta bestämmelserna i två regelverk för att garantera samma materiella skydd mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Det finns inget som hindrar att skolan/verksamheten för samman de planer som ska upprättas till ett doku-

157 10 (15) ment. Barns och elevers medverkan vid upprättandet m.m. av nämnda planer regleras i förordningen (2006:1083) om barns och elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering och kränkande behandling. 3 Ledning och kvalitetsarbete Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område rektors ansvarstagande för skolans målinriktning samt hur skolans kvalitetsarbete fungerar för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen. Tillsynen behandlar också tillgång till utbildning samt resurser i form av personal liksom hur rektorn följer bestämmelserna för skolan. 3.1 Tillgång till likvärdig utbildning Varje elev erbjuds det garanterade antalet undervisningstimmar. Enligt grundskoleförordningen finns en kursplan för varje ämne. I kursplanen anges bl.a. de mål som eleverna ska ha uppnått efter det femte och det nionde skolåret. Eleverna i årskurser 1 5 vid Ljungbyskolan erbjuds inte undervisning i ämnet hem- och konsumentkunskap på ett systematiskt och organiserat sätt förrän i årskurs 6. Det innebär att eleverna inte ges möjlighet att nå kursplanernas mål att uppnå för årskurs 5 före utgången av årskurs 5. Skolinspektionen bedömer att eleverna vid Ljungbyskolan inte ges förutsättningar att nå målen före utgången av årskurs 5 i ämnet hem- och konsumentkunskap vilket måste åtgärdas Skolan erbjuder eleverna språkval, elevens val samt modersmålsundervisning i enlighet med författningarna. Enligt grundskoleförordningen ska styrelsen erbjuda ett allsidigt urval av ämnen som elevens val. I timplanen anges ett visst antal timmar för elevens val. Undervisningen syftar till att fördjupa och bredda elevens kunskaper i ett eller flera ämnen. Undervisningen ska till sitt innehåll och sin inriktning vara förenligt med målen i den kursplan eller de kursplaner som fastställts för det ämne

158 11 (15) eller ämnen som utgör elevens val. Enligt lärarna finns elevens val på schemat för vissa klasser och organiseras inom klassens ram. Skolan erbjuder fyra ämnen som elevens val samt möjligheten att göra färdigt sitt skolarbete. Intervjuade grupper av elever kan inte redogöra för hur eleverna erbjuds elevens val. Skolinspektionen bedömer att skolan måste organisera elevens val så att det för eleven blir tydligt vilka val som finns och att valen ger eleverna en möjlighet till breddning och fördjupning i något eller några av skolans ämnen. Inspektörerna vill uppmärksamma på behovet av att skolan tillsammans med Söderskolan diskuterar formerna för elevens val så att syftet med elevens val uppnås under elevens grundskoletid Skolan anordnar undervisning i svenska som andraspråk i enlighet med författningarna. Enligt grundskoleförordningen ska undervisning i svenska som andraspråk om det behövs anordnas för elever som är berättigade till det enligt förordningen. Undervisningen i svenska som andraspråk ska anordnas i stället för undervisning i svenska. Av intervjuerna med lärare och rektorn framkommer att undervisningen i svenska som andraspråk ges som stöd inom ämnet svenska och att det saknas kompetens bland lärarna att undervisa i ämnet. Kursplanen för svenska som andraspråk är inte styrande för undervisningen. Skolinspektionen bedömer att undervisningen inte uppfyller grundskoleförordningens krav att svenska som andraspråk ska anordnas för berörda elever i stället för undervisning i svenska Utbildningen är avgiftsfri för alla elever med undantag av enstaka inslag som kan föranleda obetydlig kostnad för eleverna.

159 12 (15) 3.2 Personalens utbildning Skolans pedagogiska personal har utbildning för den undervisning de i huvudsak bedriver. Enligt skollagen ska en skola för undervisningen använda lärare, förskollärare eller fritidspedagoger som har en utbildning avsedd för den undervisning de i huvudsak ska bedriva, dock med undantag för fall då personer med sådan utbildning inte finns att tillgå eller det finns något annat särskilt skäl med hänsyn till eleverna. Enligt rektorn har lärarna utbildning för den undervisning de i huvudsak bedriver. Vid intervjuer med lärarna framkommer dock att det vid skolan finns lärare som undervisar i ämnen där de saknar ämnesbehörighet. Skolinspektionens bedömning är att skolan måste arbeta för att organisera lärarna så att de har utbildning för den undervisning de bedriver Rektor har genom utbildning och erfarenhet förvärvat pedagogisk insikt. 3.3 Rektors ansvar Rektorn håller sig förtrogen med det dagliga arbetet och tar som pedagogisk ledare det övergripande ansvaret för att verksamheten inriktas på att nå de nationella målen. Enligt skollagen ska det för ledningen av utbildningen i skolan finnas en rektor. Rektorn ska hålla sig förtrogen med det dagliga arbetet i skolan. Det åligger rektorn att särskilt verka för att utbildningen utvecklas. Vid samtal med Ljungbyskolans lärare uppfattar Skolinspektionen att de två rektorerna vid skolan har personalens förtroende men att de upplever att de

160 13 (15) rektorer som tidigare funnits på skolan har allt för lite tid till att vara i verksamheten. Rektorn som Skolinspektionen träffar, liksom skolans lärare ser ett behov av att rektorn är mer närvarande i verksamheten för att kunna genomföra pedagogiska diskussioner samt säkerställa att verksamheten inriktas på att nå de nationella målen. Vid inspektionstillfället framkommer dock en tveksamhet bland personalen kring vilket elev- respektive personalansvar rektorerna har. Skolinspektionen bedömer att skolledningens förtrogenhet med det dagliga arbetet bör utvecklas Rektorn fattar beslut enligt bestämmelserna. Särskilt stöd ska ge till elever med behov av specialpedagogiska insatser. Sådant stöd ska i första hand ges inom den klass eller grupp som eleven tillhör. Om det finns särskilda skäl, får sådant stöd i stället ges i en särskild undervisningsgrupp. Styrelsen ska efter samråd med eleven och elevens vårdnadshavare besluta i fråga om elevens placering i särskild undervisningsgrupp. Styrelsens beslut att en elev ska undervisas i särskild undervisningsgrupp får överklagas hos Skolväsendets överklagandenämnd. Vid inspektionen av Ljungbyskolan framkommer att rektorn inte har fattat de formella beslut med överklagandehänvisning som bestämmelserna kräver. Skolinspektionen bedömer att rektors beslut om placering i särskild undervisningsgrupp saknar överklagandehänvisning Lagen om registerkontroll av personal inom förskoleverksamhet, skola och skolbarnsomsorg iakttas.

161 14 (15) 3.4 Kvalitetsarbete Skolan bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete, det vill säga planerar, följer upp och utvärderar sin verksamhet samt tar tillvara resultaten och omsätter dessa i åtgärder, för att förbättra måluppfyllelsen. Enligt läroplanen måste skolans verksamhet utvecklas så att den svarar mot uppställda mål. Detta kräver att undervisningsmålen ständigt prövas, resultaten följs upp och utvärderas och att nya metoder prövas och utvecklas. Enligt läroplanen ansvarar rektorn för att en lokal arbetsplan upprättas samt för att skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållande till de nationella målen och till målen i skolplanen och den lokala arbetsplanen. Rektorn har ansvaret för skolans resultat. Skolan liksom övriga grundskolor i kommunen saknar ett systematiskt kartläggningsarbete avseende skolans förutsättningar. Därmed saknar skolan en tydlig koppling mellan förutsättningarna och det arbete som ska genomföras i verksamheten. Som nämndes i avsnittet genomför inte skolans lärare, på ett systematiskt sätt, någon uppföljning och utvärdering av elevernas kunskapsutveckling (individnivå) i årskurserna 1 5. Skolan saknar därmed underlag för att utvärdera kunskapsresultaten på skolnivå avseende bland annat årskurs 5. Därigenom saknar skolan underlag för att skapa en förståelse för varför resultaten ser ut som de gör (resultatförståelse) på skolnivå. En förutsättning för att rektorn ska kunna fullfölja sitt ansvar med att följa upp och utvärdera skolans samlade resultat i årskurs 5 är att lärarna följer upp elevernas kunskapsutveckling i alla ämnen på individnivå och klassnivå. Det är alltså av vikt att rektorn efterfrågar uppföljningar och utvärderingar av kunskapsresultaten på individ och klassnivå. I likhet med övriga skolor i Falkenbergs kommun sker inte detta i tillräcklig utsträckning. Ljungbyskolan deltar i försöksverksamheten med utbildning utan timplan. För att få delta i försöksverksamheten ska kommuner och deltagande skolor uppfylla vissa nationellt fastställda krav. I stort handlar det om ett tydliggörande av de krav som redan ställs på kommuner och skolor inom ramen för mål- och resultatstyrningen av skolan. De skolor som deltar i försöket ska bl.a. ha tillfredsställande kvalitetssäkringssystem där problem upptäcks och kan åtgärdas i tid. Det är därför anmärkningsvärt att kommunens skolor inte systematiskt följer upp och utvärderar elevernas resultat. Skolinspektionen bedömer att skolan bör utveckla sitt systematiska kvalitetsarbete så att sambanden mellan förutsättningarna, arbetet i verksamheten och

162 15 (15) måluppfyllelsen i samtliga ämnen analyseras Kvalitetsarbetet dokumenteras i en kvalitetsredovisning som uppfyller förordningens krav. Enligt förordningen om kvalitetsredovisning ska kvalitetsredovisningarna innehålla en bedömning av i vilken utsträckning de nationella målen för utbildningen har förverkligats och en redogörelse för vilka åtgärder kommunen respektive skolan, förskolan eller fritidshemmet avser att vidta för ökad måluppfyllelse. I kvalitetsredovisningarna ska verksamhetens förutsättningar, arbetet i verksamheten och utbildningens måluppfyllelse redovisas. Arbetet med kvalitetsredovisning ska främja skolornas kvalitetsarbete och därigenom bidra till att förverkliga utbildningarnas nationella mål. Kvalitetsredovisningen syftar även till att ge information om verksamheten och dess måluppfyllelse. Förordningen ställer krav på att elever, lärare och övrig personal ska medverka i utarbetandet och att elevernas föräldrar ska ges möjlighet att delta. I kvalitetsredovisningen ska dessutom uppföljningen och utvärderingen av likabehandlingsplanen redovisas. Ljungbyskolan har upprättat en kvalitetsredovisning avseende läsåret 2007/08. I redovisningen framgår bland annat hur skolan levt upp till kommunalt prioriterade mål. Kvalitetsredovisningen innehåller endast en redovisning av kunskapsresultat i ämnena engelska, matematik och svenska i relation till mål att uppnå i årskurs 5. Skolinspektionens bedömning är dessutom att förskoleklassens verksamhet inte tydliggjorts i skolans kvalitetsredovisning. Skolinspektionen noterar att för skolbarnsomsorgen finns en kvalitetsredovisning vilken bedöms i en särskild verksamhetsrapport. Skolinspektionen förutsätter att elever och elevernas vårdnadshavare ges möjlighet att delta i arbetet med kvalitetsredovisning. Skolinspektionen bedömer att skolan måste utveckla innehållet i kvalitetsredovisningen. Se vidare Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2006:18) om kvalitetsredovisning. Enligt ändring i förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m. ska uppföljning och utvärdering av likabehandlingsplaner och planer mot kränkande behandling redovisas i kvalitetsredovisningen. Ändringen trädde ikraft den 1 januari 2009 och ska tillämpas första gången för kvalitetsredovisningar som avser Göteborg Lena von Platen Anna Wide

163 Regelbunden tillsyn i Falkenbergs kommun Långavekaskolan Dnr 43-SV2008:535 Regelbunden tillsyn i Långavekaskolan Förskoleklass Grundskola årskurs 1 5 Inledning Skolinspektionen har granskat verksamheten i Falkenbergs kommun och besökt Långavekaskolan den 8 samt den 23 oktober I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga för den regelbundna tillsynen. Tillsynen riktas mot tre huvudområden: Kunskaper, Normer och värden samt Ledning och kvalitetsarbete. Bedömningarna av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplaner och övriga författningar för det offentliga skolväsendet. Information om den regelbundna tillsynen finns på Skolinspektionens webbplats ( tillsyn). Inom de områden där Skolinspektionen bedömt att åtgärder behövs har huvudmannen och rektorn för skolan ansvar för att åtgärder vidtas. Åtgärderna ska redovisas till Skolinspektionen inom tre månader från dagen för Skolinspektionens beslut, dvs. senast den 13 juni Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Underlag Underlaget för inspektörernas bedömning är dels dokument från kommunen och Långavekaskolan, dels den information som samlats in under besöket. I Långavekaskolan intervjuades rektorerna, personal, elever och föräldrar. Även annan information om kommunen och skolan från Skolverkets nationella uppföljningssystem, eller som finns publicerad på annat sätt, har använts. Rektorerna har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter i rapporten. Tabell 1: Antal elever på Långavekaskolan Långavekaskolan Beskrivning av skolan Antal elever Förskoleklass 15 Grundskola 47 Källa: Falkenbergs kommun

164 2 (13) Utbildningen vid Långavekaskolan omfattar förskoleklass samt grundskola årskurserna 1 5. Långavekaskolan är belägen på landsbygden söder om tätorten Falkenberg, i utkanten av samhället Glommen, och hör till skolområdet Skogstorp. Skolan byggdes i slutet av 1950-talet och består av en enplansbyggnad. I lokalerna bedrivs också skolbarnsomsorgsverksamhet samt förskoleverksamhet. Dessa verksamheter bedöms i separata verksamhetsrapporter och berörs inte av denna skolrapport. Prognoser visar att skolans elevantal kommer öka markant vilket väckt frågan om hur lokalerna ska disponeras och/ eller byggas om inför kommande utbildningsverksamhet. Verksamheten är organiserad i tre elevgrupper med förskoleklass och årskurs 1, årskurserna 2 3 samt årskurserna 4 5. För att utnyttja resurser och lokaler på bästa sätt varierar dock undervisningsgruppernas sammansättning mycket. Skolan leds av två rektorer som tillsammans med andra rektorer i området bildar Skogstorpsområdets ledningsgrupp. Rektorerna i området har sina arbetsrum lokaliserade till Skogstorpsskolan. Långavekaskolan deltar i försöksverksamheten med utbildning utan timplan.

165 3 (13) Bedömningar srutan under varje bedömningspunkt fylls endast i när Skolinspektionen bedömt att åtgärder behövs. I detta material används begreppet styrdokument som en samlande beteckning för relevanta författningar och allmänna råd. 1 Kunskaper Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område skolans kunskapsresultat och arbetet för att ge eleverna möjlighet att nå de nationella målen för lärandet uttryckta i läroplan och kursplaner. Vidare granskas vilka förutsättningar skolan ger eleverna att nå målen. 1.1 Kunskapsresultat Tabell 2: Måluppfyllelse i årskurs 5 Andel (%) som ej nått målen i samtliga ämnen Långavekaskolan Riket = Uppgift saknas Kommentar och bedömning: Eleverna testas kontinuerligt i ämnena svenska och matematik samt med hjälp av nationella ämnesprov, då även i engelska, i årskurs 5. En samlad bild av elevernas resultat i förhållande till kursplanernas mål att uppnå i årskurs 5 saknas dock. I skolans kvalitetsredovisning framkommer att över 90 procent av eleverna i årskurs 5 når upp till kravnivån för samtliga delprov vid nationella ämnesprov i årskurs 5 på våren I ämnet svenska når alla elever kravnivån i samtliga delprov. Eftersom skolan inte gör någon uppföljning av i vilken mån eleverna når mål att uppnå i årskurs 5 kan Skolinspektionen inte bedöma måluppfyllelsen avseende kunskapsresultaten. 1.2 Uppföljning och kommunikation av kunskapsresultat Lärarna följer fortlöpande upp elevernas kunskapsutveckling och resultat i alla ämnen i förhållande till styrdokumentens krav.

166 4 (13) Lärarna ska, enligt läroplanen, utifrån kursplanernas krav allsidigt utvärdera varje elevs kunskapsutveckling. För varje ämne finns en kursplan. I kursplanen anges de mål som undervisningen ska sträva mot, och de mål som eleverna ska ha uppnått efter det femte och nionde skolåret. I kursplanerna för ämnena matematik, svenska och svenska som andra språk anges även de mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det tredje skolåret. Vid Långavekaskolan följs elevernas kunskapsutveckling kontinuerligt upp i matematik och svenska genom olika diagnostiska tester. Nationella ämnesprov genomförs i årskurs 5. Dessa prov genomförs i ämnena engelska, matematik och svenska/svenska som andraspråk. Ämnesproven fyller en diagnostisk funktion för varje enskild elev och används på individnivå som ett underlag för att bedöma vilka behov av stödinsatser eleverna har vid Långavekaskolan. Vid samtal med lärare, skolledare och elever framkommer att lärarna inte följer upp och utvärderar elevernas kunskapsutveckling i samtliga ämnen. Mot bakgrund av att skolan inte följer upp och utvärderar elevernas kunskapsutveckling i alla ämnen saknas viktiga underlag för att på individnivå eller på skolnivå styra resurser till de områden där de behövs bäst eller för att genomföra förbättringar av undervisningen. Den uppföljning och utvärdering som lärarna ska göra av varje elevs kunskapsutveckling är en förutsättning för att såväl enskilda elevers, klassers samt skolans samlade resultat ska kunna utvärderas och följas upp och riktade insatser vidtagas vid behov. Se vidare avsnitt 3.4 i denna rapport under Kvalitetsarbete. Skolinspektionen vill dessutom påpeka att från och med innevarande termin har grundskoleförordningens krav på den individuella utvecklingsplanen (IUP) skärpts så att den ska innehålla omdömen om elevernas kunskapsutveckling i varje ämne. Skolinspektionen bedömer att lärarna måste följa upp och utvärdera elevernas kunskapsutveckling i samtliga ämnen Lärarna genomför utvecklingssamtal om hur elevens kunskapsutveckling och sociala utveckling bäst kan stödjas. Enligt grundskoleförordningen ska läraren, eleven och elevens vårdnadshavare minst en gång varje termin samtala om hur elevernas kunskapsutveckling och sociala utveckling bäst kan stödjas. Mot bakgrund av Skolinspektionens bedömning i avsnittet 1.2.1, att lärarna inte följer upp och utvärderar elevernas kunskapsutveckling i samtliga ämnen, ställer sig Skolinspektionen tveksam till om utvecklingssamtalen alltid håller god

167 5 (13) kvalitet Lärarna upprättar en individuell utvecklingsplan i samband med utvecklingssamtalet. 1.3 Bedömning Lärarna använder resultaten från de nationella ämnesproven för att bedöma elevers kunskapsutveckling Vid bedömning utgår lärarna från de nationella målen i kursplanerna. 1.4 Genomförande av utbildningen Läroplanens och kursplanernas mål att sträva mot anger inriktningen för skolans utbildning Eleverna ges möjlighet till inflytande och ansvarstagande över det egna lärandet. Enligt skollagen ska eleverna ha inflytande över hur deras utbildning utformas. Omfattningen och utformningen av elevernas inflytande ska anpassas efter deras ålder och mognad. Enligt läroplanen ska skolan klargöra för elever och för-

168 6 (13) äldrar vilka mål utbildningen har, vilka krav skolan ställer och vilka rättigheter och skyldigheter elever och deras vårdnadshavare har. Att den enskilda skolan är tydlig i fråga om mål, innehåll och arbetsformer är en förutsättning för elevers och vårdnadshavares rätt till inflytande och påverkan. Det är inte minst viktigt som underlag för den enskildes val i skolan. Det är inte tillräckligt att i undervisningen förmedla kunskap om grundläggande demokratiska värderingar. Undervisningen ska bedrivas i demokratiska arbetsformer och förbereda eleverna för att aktivt deltaga i samhällslivet. Den ska utveckla deras förmåga att ta ett personligt ansvar. Utifrån de intervjuer med elever, personal och rektorer som inspektörerna genomför är intrycket att eleverna endast i ringa omfattning görs medvetna om målen i läroplanen och de nationella kursplanerna. Kursplanernas mål är inte generellt kända av eleverna, förutom i viss utsträckning målen i engelska, matematik och svenska. Elever uppger att deras inflytande över undervisningens innehåll och upplägg är begränsat. Ett exempel på det är att eleverna sällan är med och planerar olika kunskapsområden. Lärarna bekräftar att eleverna inte deltar i planeringen av temaarbeten mer än att de är delaktiga i vilken ordning läsårets olika temaarbeten ska genomföras. Överhuvudtaget tycks elevernas inflytande när det gäller lärandet vara begränsat till i vilken ordning olika moment ska göras. Skolinspektionen bedömer att skolan bör arbeta för att öka elevernas medvetenhet om målen för utbildningen samt för att öka elevernas inflytande över undervisningen utformning och över sitt eget lärande Eleverna ges kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmåga att arbeta i demokratiska former De som arbetar i skolan samverkar inom och mellan verksamheterna för att stödja elevernas utveckling och lärande Utbildningen i förskoleklassen stimulerar varje barns utveckling och lärande och ligger till grund till fortsatt skolgång.

169 7 (13) 1.5 Anpassning av verksamheten till elevernas behov Skolans undervisning anpassas till varje elevs behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande. Enligt läroplanen ska undervisningen anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Den ska med utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling. Läraren ska utgå från varje enskild individs behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande. Lärare vid Långavekaskolan uppger att lokalernas beskaffenhet försvårar möjligheterna att ge eleverna den individanpassning de har rätt till. Vid samtal med elever bekräftas att undervisningen inte alltid är anpassad till elevers olika behov och förutsättningar. I den kvalitetsredovisning för Långavekaskolan inspektörerna tar del av står att det är svårt för skolan att hinna med sitt uppdrag och att hemmen därför behöver bli en naturlig del av skolarbetet. Skolinspektionen bedömer att skolan bör utveckla sitt arbete med att anpassa undervisningen till varje elevs förutsättningar och behov. Inspektörerna vill betona att skolan har ansvar för elevernas måluppfyllelse. Ett gott samarbete med föräldrar är av stor betydelse för elevernas studieframgångar men kan inte ersätta skolans ansvar för att uppfylla de krav styrdokumenten ställer på undervisningens kvalitet och innehåll Särskilt stöd ges till barn och elever som har svårigheter i skolarbetet Vid behov av särskilda stödåtgärder utarbetas alltid åtgärdsprogram som uppfyller författningarnas krav.

170 8 (13) 2 Normer och värden Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område skolans arbete för att påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i vardaglig handling samt skolans arbete för att ge eleverna en trygg miljö. 2.1 Normer och värden i studiemiljö och samvaro Skolan utgör en trygg miljö som är inriktad på lärande Skolan och lärarna bedriver ett aktivt värdegrundsarbete Skolan har upprättat en likabehandlingsplan i enlighet med författningarna. Enligt lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever ska huvudmannen för verksamheten eller den huvudmannen bestämmer se till att det finns en likabehandlingsplan för varje enskild verksamhet. Planen ska syfta till att främja barns och elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder och att förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling. I planen ska planerade åtgärder redovisas. Planen ska årligen följas upp och ses över. Enligt förordningen om barns och elevers deltagande i arbetet med en likabehandlingsplan ska likabehandlingsplanen upprättas, följas upp och ses över under medverkan av barnen eller eleverna vid den verksamhet för vilken planen gäller. Utformningen och omfattningen av barnens eller elevernas deltagande ska anpassas efter deras ålder och mognad. Vid inspektionstillfället har Långavekaskolan en likabehandlingsplan som är gemensam med övriga skolor inom Skogstorpsområdet. Detta innebär att de specifika behov som finns vid just Långavekaskolan inte framgår. Inte heller anges tydligt vilka åtgärder som ska genomföras på skolan kommande år. Vidare framgår det inte om en kartläggning av verksamhetens behov genomförts

171 9 (13) eller hur och om eleverna varit delaktiga i framtagande av planen. Perspektivet om vuxna kränker barn berörs inte alls i likabehandlingsplanen. Skolinspektionen bedömer att likabehandlingsplanen inte till alla delar uppfyller de krav som ställs på en sådan plan. Sedan inspektionsbesöken gjordes i Falkenbergs kommun har lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever upphört att gälla. Lagen upphörde att gälla den 1 januari Därefter gäller i stället 14 a kap. skollagen (1985:1100, ändrad genom 2008:571) och den nya diskrimineringslagen (2008:567). Detta innebär att skolorna från och med den 1 januari 2009 ska beakta bestämmelserna i två regelverk för att garantera samma materiella skydd mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Det finns inget som hindrar att skolan/verksamheten för samman de planer som ska upprättas till ett dokument. Barns och elevers medverkan vid upprättandet m.m. av nämnda planer regleras i förordningen (2006:1083) om barns och elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering och kränkande behandling. 3 Ledning och kvalitetsarbete Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område rektors ansvarstagande för skolans målinriktning samt hur skolans kvalitetsarbete fungerar för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen. Tillsynen behandlar också tillgång till utbildning samt resurser i form av personal liksom hur rektorn följer bestämmelserna för skolan. 3.1 Tillgång till likvärdig utbildning Varje elev erbjuds det garanterade antalet undervisningstimmar Skolan erbjuder eleverna språkval, elevens val samt modersmålsundervisning i enlighet med författningarna Skolan anordnar undervisning i svenska som andraspråk i enlighet med författningarna.

172 10 (13) Utbildningen är avgiftsfri för alla elever med undantag av enstaka inslag som kan föranleda obetydlig kostnad för eleverna. 3.2 Personalens utbildning Skolans pedagogiska personal har utbildning för den undervisning de i huvudsak bedriver Rektor har genom utbildning och erfarenhet förvärvat pedagogisk insikt. 3.3 Rektors ansvar Rektorn håller sig förtrogen med det dagliga arbetet och tar som pedagogisk ledare det övergripande ansvaret för att verksamheten inriktas på att nå de nationella målen. Enligt skollagen ska det för ledningen av utbildningen i skolorna finnas rektorer. Rektorn ska hålla sig förtrogen med det dagliga arbetet i skolan. Det åligger rektorn att särskilt verka för att utbildningen utvecklas. Som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig personal i skolan har rektorn det övergripande ansvaret för att verksamheten som helhet inriktas på att nå de nationella målen. Rektorerna vid Långavekaskolan har sina arbetsrum förlagda till Skogstorpsskolan. Personal, rektor och elever uppger att rektorerna sällan besöker verksamheten vid Långavekaskolan. Däremot genomförs medarbetarsamtal och konferenser regelbundet och den rektor inspektörerna samtalar med vid besöket uppger att det är genom detta hon skaffar sig förtrogenhet med verksamheten. Hon

173 11 (13) instämmer dock i att förtrogenheten med verksamheten borde utvecklas och påtalar att rektorerna har så stort ansvarsområde att det är svårt att hinna hålla sig förtrogen med verksamheten. Vid samtal med elever framkommer att de vet vilka rektorerna är men inte vem av dem som är just deras rektor. Skolinspektionen bedömer att skolledningens förtrogenhet med det dagliga arbetet bör utvecklas samt att ansvarsfördelningen bör förtydligas så att varje elev vet vem som är rektor för henne eller honom Rektorn fattar beslut enligt bestämmelserna Lagen om registerkontroll av personal inom förskoleverksamhet, skola och skolbarnsomsorg iakttas. 3.4 Kvalitetsarbete Skolan bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete, det vill säga planerar, följer upp och utvärderar sin verksamhet samt tar tillvara resultaten och omsätter dessa i åtgärder, för att förbättra måluppfyllelsen. Enligt läroplanen måste skolans verksamhet utvecklas så att den svarar mot uppställda mål. Detta kräver att undervisningsmålen ständigt prövas, resultaten följs upp och utvärderas och att nya metoder prövas och utvecklas. Enligt läroplanen ansvarar rektorn för att en lokal arbetsplan upprättas samt för att skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållande till de nationella målen och till målen i skolplanen och den lokala arbetsplanen. Rektorn har ansvaret för skolans resultat. Skolan liksom övriga grundskolor i kommunen saknar ett systematiskt kartläggningsarbete avseende skolans förutsättningar. Därmed saknar skolan en tydlig koppling mellan förutsättningarna och det arbete som ska genomföras i

174 12 (13) verksamheten. Som nämndes i avsnittet genomför inte skolans lärare, på ett systematiskt sätt, någon uppföljning och utvärdering av elevernas kunskapsutveckling (individnivå) i årskurserna 1 5. Skolan saknar därmed underlag för att utvärdera kunskapsresultaten på skolnivå avseende bland annat årskurs 5. Därigenom saknar skolan underlag för att skapa en förståelse för varför resultaten ser ut som de gör (resultatförståelse) på skolnivå. En förutsättning för att rektorn ska kunna fullfölja sitt ansvar med att följa upp och utvärdera skolans samlade resultat i årskurs 5 är att lärarna följer upp elevernas kunskapsutveckling i alla ämnen på individnivå och klassnivå. Det är alltså av vikt att rektorn efterfrågar uppföljningar och utvärderingar av kunskapsresultaten på individ och klassnivå. I likhet med övriga skolor i Falkenbergs kommun sker inte detta i tillräcklig utsträckning. Långavekaskolan deltar i försöksverksamheten med utbildning utan timplan. För att få delta i försöksverksamheten ska kommuner och deltagande skolor uppfylla vissa nationellt fastställda krav. I stort handlar det om ett tydliggörande av de krav som redan ställs på kommuner och skolor inom ramen för måloch resultatstyrningen av skolan. De skolor som deltar i försöket ska bl.a. ha tillfredsställande kvalitetssäkringssystem där problem upptäcks och kan åtgärdas i tid. Det är därför anmärkningsvärt att kommunens skolor inte systematiskt följer upp och utvärderar elevernas resultat. Skolinspektionen bedömer att skolan bör utveckla sitt systematiska kvalitetsarbete så att sambanden mellan förutsättningarna, arbetet i verksamheten och måluppfyllelsen i samtliga ämnen analyseras Kvalitetsarbetet dokumenteras i en kvalitetsredovisning som uppfyller förordningens krav. Enligt förordningen om kvalitetsredovisning ska kvalitetsredovisningarna innehålla en bedömning av i vilken utsträckning de nationella målen för utbildningen har förverkligats och en redogörelse för vilka åtgärder kommunen respektive skolan, förskolan eller fritidshemmet avser att vidta för ökad måluppfyllelse. I kvalitetsredovisningarna ska verksamhetens förutsättningar, arbetet i verksamheten och utbildningens måluppfyllelse redovisas. Arbetet med kvalitetsredovisning ska främja skolornas kvalitetsarbete och därigenom bidra till att förverkliga utbildningarnas nationella mål. Kvalitetsredovisningen syftar även till att ge information om verksamheten och dess måluppfyllelse. Förordningen ställer krav på att elever, lärare och övrig personal ska medverka i utarbetandet och att elevernas föräldrar ska ges möjlighet att delta. I kvalitetsredovisningen ska dessutom uppföljningen och utvärderingen av likabehandlingsplanen redovisas.

175 13 (13) Långavekaskolans kvalitetsredovisning 2008 saknar redovisning och uppföljning av kunskapsresultaten i relation till nationella mål. Vidare är målbeskrivningarna otydliga vilket gör det svårt att utvärdera måluppfyllelsen. Utvärderingen av likabehandlingsplanen som ska ingå i en verksamhets kvalitetsredovisning saknas. Skolinspektionen bedömer att skolan måste utveckla innehållet i kvalitetsredovisningen bland annat så att den tydligare redovisar kunskapsresultaten. Se vidare Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2006:18) om kvalitetsredovisning. Enligt ändring i förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m. ska uppföljning och utvärdering av likabehandlingsplaner och planer mot kränkande behandling redovisas i kvalitetsredovisningen. Ändringen trädde ikraft den 1 januari 2009 och ska tillämpas första gången för kvalitetsredovisningar som avser Göteborg Anna Wide Erik Bergeå

176 Regelbunden tillsyn i Falkenbergs kommun Långåsskolan Dnr 43-SV2008:535 Regelbunden tillsyn i Långåsskolan Förskoleklass Grundskola årskurserna 1 5 Inledning Skolinspektionen har granskat verksamheten i Falkenbergs kommun och besökt Långåsskolan den 15 oktober I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga för den regelbundna tillsynen. Tillsynen riktas mot tre huvudområden: Kunskaper, Normer och värden samt Ledning och kvalitetsarbete. Bedömningarna av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplaner och övriga författningar för det offentliga skolväsendet. Information om den regelbundna tillsynen finns på Skolinspektionens webbplats ( tillsyn). Inom de områden där Skolinspektionen bedömt att åtgärder behövs har huvudmannen och rektorn för skolan ansvar för att åtgärder vidtas. Åtgärderna ska redovisas till Skolinspektionen inom tre månader från dagen för Skolinspektionens beslut, dvs. senast den 13 juni Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Underlag Underlaget för inspektörernas bedömning är dels dokument från kommunen och skolan, dels den information som samlats in under besöket. I Långåsskolan intervjuades rektorn, lärare och elever. Även annan information om kommunen och skolan från Skolverkets nationella uppföljningssystem, eller som finns publicerad på annat sätt, har använts. Rektorn har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter i rapporten. Tabell 1: Antal elever på Långåsskolan Långåsskolan Beskrivning av skolan Antal elever Förskoleklass 11 Grundskola 55 Källa: Falkenbergs kommun

177 2 (14) Långåsskolan är belägen i Långås, ett samhälle cirka en mil norr om Falkenberg. Skolan är liten, här går cirka 70 barn och elever i förskoleklass och grundskola årskurserna 1 5. Skolan är en av tre i Skogstorpsområdet och de flesta elever fortsätter sin skolgång i årskurserna 6 9 vid Skogstorpsskolan. Långåsskolan deltar i försöksverksamheten med utbildning utan timplan.

178 3 (14) Bedömningar srutan under varje bedömningspunkt fylls endast i när Skolinspektionen bedömt att åtgärder behövs. I detta material används begreppet styrdokument som en samlande beteckning för relevanta författningar och allmänna råd. 1 Kunskaper Inom detta granskningsområde behandlas skolans kunskapsresultat och arbetet för att varje elev ska nå de nationella målen för lärandet uttryckta i läroplan och kursplaner. Vidare granskas vilka förutsättningar skolan ger för att eleverna ska nå målen. 1.1 Kunskapsresultat Tabell 2: Måluppfyllelse i årskurs 5 Långåsskolan Riket Andel (%) som ej nått målen i samtliga ämnen = Uppgift saknas Kommentar och bedömning: Eleverna vid Långåsskolan testas kontinuerligt i ämnena svenska och matematik samt med hjälp av nationella ämnesprov i årskurs 5. Resultaten vid nationella ämnesprov i årskurs 5 år 2007 visar att en absolut majoritet av eleverna når kravnivån i samtliga ämnen. En samlad bild av elevernas resultat i förhållande till kursplanernas mål att uppnå i årskurs 5 saknas dock. Eftersom skolan inte gör någon uppföljning och utvärdering av i vilken mån eleverna når mål att uppnå i årskurs 5 kan inspektörerna inte bedöma måluppfyllelsen avseende kunskapsresultaten. 1.2 Uppföljning och kommunikation av kunskapsresultat Lärarna följer fortlöpande upp elevernas kunskapsutveckling och resultat i alla ämnen i förhållande till styrdokumentens krav.

179 4 (14) Lärarna ska, enligt läroplanen, utifrån kursplanernas krav allsidigt utvärdera varje elevs kunskapsutveckling. För varje ämne finns en kursplan. I kursplanen anges de mål som undervisningen ska sträva mot, och de mål som eleverna ska ha uppnått efter det femte och nionde skolåret. I kursplanerna för ämnena matematik, svenska och svenska som andra språk anges även de mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det tredje skolåret. Vid Långåsskolan följs elevernas kunskapsutveckling, i relation till nationella mål, kontinuerligt upp i svenska, engelska och matematik. Skolan använder sig bland annat av de nationella ämnesproven i dessa ämnen som ett led i utvärderingen av elevernas kunskapsutveckling. Vid samtal med lärare och elever framkommer att lärarna har god kunskap om elevernas kunskapsutveckling i samtliga ämnen i årskurs 5 på individnivå. Dock framkommer vid intervjuer att skolan behöver se över sina rutiner för den fortlöpande uppföljningen och utvärderingen av elevernas kunskapsutveckling som ska ske under hela skoltiden i alla ämnen. Den uppföljning och utvärdering som lärarna ska göra av varje elevs kunskapsutveckling är en förutsättning för att skolans samlade resultat ska kunna utvärderas och följas upp. Se vidare avsnitt 3.4 i denna rapport. Skolinspektionens bedömning är att elevernas kunskapsutveckling måste följas upp och utvärderas i alla ämnen Lärarna genomför utvecklingssamtal om hur elevens kunskapsutveckling och sociala utveckling bäst kan stödjas. Enligt grundskoleförordningen ska läraren, eleven och elevens vårdnadshavare minst en gång varje termin samtala om hur elevernas kunskapsutveckling och sociala utveckling bäst kan stödjas. Mot bakgrund av Skolinspektionens bedömning i avsnittet 1.2.1, att lärarna inte följer upp och utvärderar elevernas kunskapsutveckling i samtliga ämnen, ställer sig Skolinspektionen tveksam till om utvecklingssamtalen alltid håller god kvalitet Lärarna upprättar en individuell utvecklingsplan i samband med utvecklingssamtalet.

180 5 (14) Enligt grundskoleförordningen ska läraren vid utvecklingssamtalet i en individuell utvecklingsplan skriftligt sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven ska nå målen och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen och kursplanerna. Varje elev har en individuell utvecklingsplan och dessa upprättas vid utvecklingssamtalet. Planen är oftast fokuserad på kunskapsutvecklingen i svenska, engelska och matematik samt elevens sociala utveckling. Vid en granskning av elevernas IUP:er finner inspektörerna att dessa i stället för att ange hur eleverna ska arbeta för att nå målen i kursplanerna ofta blir en typ av åtgärdsprogram. Exempel på vad som anges kan vara göra läxor eller arbeta mer koncentrerat. Den typen av mål saknar enligt inspektörerna anknytning till nationella mål. Vid tidpunkten för inspektionsbesöket har ett beslut att införa en digital IUP i kommunens samtliga skolor fattats. Långåsskolan kommer att lämna det system man hittills haft för arbetet med IUP och gå över till en digital IUP. Vid intervjuer med lärare ställer de sig positiva till detta då de ser en möjlighet att då tydligare kunna visa på elevernas kunskapsresultat i förhållande till de nationella målen i samtliga ämnen. Skolinspektionen bedömer att de individuella utvecklingsplanerna bör utvecklas för att på ett mer utförligt sätt omfatta kursplanernas kunskapsmål. I sammanhanget vill Skolinspektionen erinra om att från och med den 15 juli 2008 har bestämmelsen i grundskoleförordningen om individuell utvecklingsplan bland annat ändrats på så sätt att en sådan plan inte enbart ska vara framåtsyftande. Den ska innehålla omdömen om elevens kunskapsutveckling i varje ämne. Dessa omdömen får vara betygsliknande men de bör anpassas till elevernas ålder och förutsättningar. Det är rektorn som beslutar om den närmare utformningen. Planen får också innehålla annan information om elevens skolgång om rektorn beslutar detta. Se även Skolverkets allmänna råd om den individuella utvecklingsplanen. 1.3 Bedömning Lärarna använder resultaten från de nationella ämnesproven för att bedöma elevers kunskapsutveckling.

181 6 (14) Vid bedömning utgår lärarna från de nationella målen i kursplanerna. 1.4 Genomförande av utbildningen Läroplanens och kursplanernas mål att sträva mot anger inriktningen för skolans utbildning Eleverna ges möjlighet till inflytande och ansvarstagande över det egna lärandet. Enligt skollagen ska eleverna ha inflytande över hur deras utbildning utformas. Omfattningen och utformningen av elevernas inflytande ska anpassas efter deras ålder och mognad. Enligt läroplanen ska skolan klargöra för elever och föräldrar vilka mål utbildningen har, vilka krav skolan ställer och vilka rättigheter och skyldigheter elever och deras vårdnadshavare har. Att den enskilda skolan är tydlig i fråga om mål, innehåll och arbetsformer är en förutsättning för elevers och vårdnadshavares rätt till inflytande och påverkan. Det är inte minst viktigt som underlag för den enskildes val i skolan. Det är inte tillräckligt att i undervisningen förmedla kunskap om grundläggande demokratiska värderingar. Undervisningen ska bedrivas i demokratiska arbetsformer och förbereda eleverna för att aktivt deltaga i samhällslivet. Den ska utveckla deras förmåga att ta ett personligt ansvar. Eleverna vid Långåsskolan har regelbundna klassråd och elevråd och berättar vid intervju att de tycker att de kan vara med och påverka t.ex. inköp till skolgården. Intervjuer och lektionsbesök visar att eleverna har relativt god kunskap om att det finns mål att uppnå i samtliga ämnen men deras möjlighet att påverka sitt eget lärande varierar mellan lärare och ämne. Skolinspektionens bedömning är att skolan bör arbeta för att ge eleverna ett successivt allt större inflytande över det egna lärandet.

182 7 (14) Eleverna ges kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmåga att arbeta i demokratiska former De som arbetar i skolan samverkar inom och mellan verksamheterna för att stödja elevernas utveckling och lärande Utbildningen i förskoleklassen stimulerar varje barns utveckling och lärande och ligger till grund till fortsatt skolgång. 1.5 Anpassning av verksamheten till elevernas behov Skolans undervisning anpassas till varje elevs behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande Särskilt stöd ges till barn och elever som har svårigheter i skolarbetet Vid behov av särskilda stödåtgärder utarbetas alltid åtgärdsprogram som uppfyller författningarnas krav. 2 Normer och värden Inom detta granskningsområde behandlas skolans arbete för att påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i vardaglig handling.

183 8 (14) 2.1 Normer och värden i studiemiljö och samvaro Skolan utgör en trygg miljö som är inriktad på lärande Skolan och lärarna bedriver ett aktivt värdegrundsarbete Skolan har upprättat en likabehandlingsplan i enlighet med författningarna. Enligt lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever ska huvudmannen för verksamheten eller den huvudmannen bestämmer se till att det finns en likabehandlingsplan för varje enskild verksamhet. Planen ska syfta till att främja barns och elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder och att förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling. I planen ska planerade åtgärder redovisas. Planen ska årligen följas upp och ses över. Enligt förordningen om barns och elevers deltagande i arbetet med en likabehandlingsplan ska likabehandlingsplanen upprättas, följas upp och ses över under medverkan av barnen eller eleverna vid den verksamhet för vilken planen gäller. Utformningen och omfattningen av barnens eller elevernas deltagande ska anpassas efter deras ålder och mognad. Vid inspektionstillfället har Skogstorpsområdet, där Långåsskolan ingår, en gemensam likabehandlingsplan som gäller för läsåret 06/07, någon reviderad upplaga för år 2008 finns inte klar vid inspektionstillfället. Ett av kraven enligt lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling är att likabehandlingsplanen årligen ska följas upp och ses över under medverkan av barnen eller eleverna. Likabehandlingsplanen saknar en specifik redovisning av verksamhetens behov utifrån en aktuell kartläggning, som utgångspunkt för vilka insatser som avses påbörjas och genomföras under det kommande året. Skolinspektionen bedömer att likabehandlingsplanen inte till alla delar uppfyller de krav som ställs på en sådan plan. Sedan inspektionsbesöken gjordes i Falkenbergs kommun har lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever upphört att gälla. Lagen upphörde att gälla den 1 januari Därefter gäller i stäl-

184 9 (14) let 14 a kap. skollagen (1985:1100, ändrad genom 2008:571) och den nya diskrimineringslagen (2008:567). Detta innebär att skolorna från och med den 1 januari 2009 ska beakta bestämmelserna i två regelverk för att garantera samma materiella skydd mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Det finns inget som hindrar att skolan/verksamheten för samman de planer som ska upprättas till ett dokument. Barns och elevers medverkan vid upprättandet m.m. av nämnda planer regleras i förordningen (2006:1083) om barns och elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering och kränkande behandling. 3 Ledning och kvalitetsarbete Inom detta granskningsområde behandlas tillgång till utbildning samt verksamhetens ledning och personal och hur skolan följer de nationella bestämmelserna som omfattar dessa grupper. Den regelbundna tillsynen granskar dessutom rektors och personalens ansvarstagande för skolans målinriktning och myndighetsutövning samt hur skolans kvalitetsarbete fungerar för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen. 3.1 Tillgång till likvärdig utbildning Varje elev erbjuds det garanterade antalet undervisningstimmar. Enligt grundskoleförordningen finns en kursplan för varje ämne. I kursplanen anges bl.a. de mål som eleverna ska ha uppnått efter det femte och det nionde skolåret. Eleverna i årskurser 1 5 vid Långåsskolan erbjuds inte undervisning i ämnet hem- och konsumentkunskap på ett systematiskt och organiserat sätt förrän i årskurs 6. Det innebär att eleverna inte ges möjlighet att nå kursplanernas mål att uppnå för årskurs 5 före utgången av årskurs 5. Skolinspektionen bedömer att eleverna vid Långåsskolan inte ges förutsättningar att nå målen före utgången av årskurs 5 i ämnet hem- och konsumentkunskap vilket måste åtgärdas.

185 10 (14) Skolan erbjuder eleverna språkval, elevens val samt modersmålsundervisning i enlighet med författningarna. Enligt grundskoleförordningen ska styrelsen erbjuda ett allsidigt urval av ämnen som elevens val. I timplanen anges ett visst antal timmar för elevens val. Undervisningen syftar till att fördjupa och bredda elevens kunskaper i ett eller flera ämnen. Undervisningen ska till sitt innehåll och sin inriktning vara förenligt med målen i den kursplan eller de kursplaner som fastställts för det ämne eller ämnen som utgör elevens val. Vid Långåsskolan erbjuds inte elevens val enligt elever, lärare och rektorerna. Flertalet av eleverna vid Långåsskolan fortsätter till årskurs 6 vid Skogstorpskolan och där anordnas elevens val. Skolan bör dock tillsammans med Skogstorpsskolan kartlägga om elevens val erbjuds till eleverna i tillräcklig utsträckning. Skolinspektionen bedömer att elevens val inte anordnas vid Långåsskolan vilket måste åtgärdas. Skolan bör tillsammans med Skogstorpsskolan diskutera formerna för elevens val så att syftet med elevens val uppnås under elevens grundskoletid Skolan anordnar undervisning i svenska som andraspråk i enlighet med författningarna. Enligt grundskoleförordningen ska undervisning i svenska som andraspråk om det behövs anordnas för elever som är berättigade till det enligt förordningen. Undervisningen i svenska som andraspråk ska anordnas i stället för undervisning i svenska. Intervjuer med lärare och rektorerna visar att det finns elever vid skolan som är i behov av undervisning i svenska som andraspråk. Undervisningen ges företrädesvis som stöd i svenska och kursplanen för svenska som andraspråk är inte styrande för undervisningen. Lektionerna anordnas inte heller på tid när resten av klassen har svenska utan eleverna lämnar lektioner i olika ämnen för att få stöd i svenska under denna tid. Skolinspektionens bedömning är att undervisningen inte uppfyller grundskoleförordningens krav att svenska som andraspråk ska anordnas för berörda elever i stället för undervisning i svenska.

186 11 (14) Utbildningen är avgiftsfri för alla elever med undantag av enstaka inslag som kan föranleda obetydlig kostnad för eleverna. 3.2 Personalens utbildning Skolans pedagogiska personal har utbildning för den undervisning de i huvudsak bedriver Rektor har genom utbildning och erfarenhet förvärvat pedagogisk insikt. 3.3 Rektors ansvar Rektorn håller sig förtrogen med det dagliga arbetet och tar som pedagogisk ledare det övergripande ansvaret för att verksamheten inriktas på att nå de nationella målen Rektorn fattar beslut enligt bestämmelserna. Om en elev inte kan få utbildning som i rimlig grad är anpassad efter elevens situation och förutsättningar får styrelsen efter att ha hört elevvårdskonferensen enligt grundskoleförordningen besluta om anpassad studiegång för eleven. Därvid får avvikelser göras från timplanen. I Falkenbergs kommun är detta delegerat till rektorerna. Vid Långåsskolan finns ett antal elever som av olika anledningar behöver anpassad studiegång för att klara skolarbetet. Intervjuer och verksamhetsbesök

187 12 (14) visar att skolan på ett genomtänkt sätt försökt lösa skolsituationen på bästa sätt för eleverna, men att formella beslut saknas. Skolinspektionens bedömning är att beslut om anpassad studiegång måste fattas för de elever som är i behov av detta Lagen om registerkontroll av personal inom förskoleverksamhet, skola och skolbarnsomsorg följs. 3.4 Kvalitetsarbete Skolan bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete, det vill säga planerar, följer upp och utvärderar sin verksamhet samt tar tillvara resultaten och omsätter dessa i åtgärder, för att förbättra måluppfyllelsen. Enligt läroplanen måste skolans verksamhet utvecklas så att den svarar mot uppställda mål. Detta kräver att undervisningsmålen ständigt prövas, resultaten följs upp och utvärderas och att nya metoder prövas och utvecklas. Enligt läroplanen ansvarar rektorn för att en lokal arbetsplan upprättas samt för att skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållande till de nationella målen och till målen i skolplanen och den lokala arbetsplanen. Rektorn har ansvaret för skolans resultat. Skolan liksom övriga grundskolor i kommunen saknar ett systematiskt kartläggningsarbete avseende skolans förutsättningar. Därmed saknar skolan en tydlig koppling mellan förutsättningarna och det arbete som ska genomföras i verksamheten. Som nämndes i avsnittet genomför skolans lärare, på ett systematiskt sätt, en uppföljning och utvärdering av elevernas kunskapsutveckling (individnivå) i årskurs 5. Dock behöver lärarna utveckla den uppföljning och utvärdering som ska ske fortlöpande. Därmed har rektorn underlag för att göra sammanställningar på skolnivå i årskurs 5, men sådana resultatsammanställningar görs inte. En förutsättning för att rektorn ska kunna fullfölja sitt ansvar med att följa upp och utvärdera skolans samlade resultat i årskurs 5 är att lärarna följer upp elevernas kunskapsutveckling i alla ämnen på individnivå och klassnivå. Det är alltså av vikt att rektorn efterfrågar uppföljningar och utvärderingar av kun-

188 13 (14) skapsresultaten på individ och klassnivå. I likhet med övriga skolor i Falkenbergs kommun sker inte detta i tillräcklig utsträckning. Skolan liksom övriga grundskolor i kommunen saknar ett systematiskt kartläggningsarbete avseende skolans förutsättningar. Därmed saknar skolan en tydlig koppling mellan förutsättningarna och det arbete som ska genomföras i verksamheten. Som nämndes i avsnittet genomför inte skolans lärare, på ett systematiskt sätt, någon uppföljning och utvärdering av elevernas kunskapsutveckling (individnivå) i årskurserna 1 5. Skolan saknar därmed underlag för att utvärdera kunskapsresultaten på skolnivå avseende bland annat årskurs 5. Därigenom saknar skolan underlag för att skapa en förståelse för varför resultaten ser ut som de gör (resultatförståelse) på skolnivå. Skolinspektionen bedömer att skolan bör utveckla sitt systematiska kvalitetsarbete så att sambanden mellan förutsättningarna, arbetet i verksamheten och måluppfyllelsen i samtliga ämnen analyseras Kvalitetsarbetet dokumenteras i en kvalitetsredovisning som uppfyller förordningens krav. Enligt förordningen om kvalitetsredovisning ska kvalitetsredovisningarna innehålla en bedömning av i vilken utsträckning de nationella målen för utbildningen har förverkligats och en redogörelse för vilka åtgärder kommunen respektive skolan, förskolan eller fritidshemmet avser att vidta för ökad måluppfyllelse. I kvalitetsredovisningarna ska verksamhetens förutsättningar, arbetet i verksamheten och utbildningens måluppfyllelse redovisas. Arbetet med kvalitetsredovisning ska främja skolornas kvalitetsarbete och därigenom bidra till att förverkliga utbildningarnas nationella mål. Kvalitetsredovisningen syftar även till att ge information om verksamheten och dess måluppfyllelse. Förordningen ställer krav på att elever, lärare och övrig personal ska medverka i utarbetandet och att elevernas föräldrar ska ges möjlighet att delta. I kvalitetsredovisningen ska dessutom uppföljningen och utvärderingen av likabehandlingsplanen redovisas. Skolan har upprättat en skriftlig kvalitetsredovisning avseende läsåret 2007/08. Befintlig kvalitetsredovisning saknar redovisning och uppföljning av kunskapsresultaten i relation till nationella mål att uppnå i årskurs 5. Utvärderingen av likabehandlingsplanen som ska ingå i en verksamhets kvalitetsredovisning saknas. Skolinspektionen bedömer att skolan måste utveckla innehållet i kvalitetsredovisningen så att den tydligare redovisar kunskapsresultat i årskurs 5 i fler ämnen. Se vidare Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2006:18) om kvalitetsredovisning.

189 14 (14) Enligt ändring i förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m. ska uppföljning och utvärdering av likabehandlingsplaner och planer mot kränkande behandling redovisas i kvalitetsredovisningen. Ändringen trädde ikraft den 1 januari 2009 och ska tillämpas första gången för kvalitetsredovisningar som avser Göteborg Karin Widlund Helén Svelid

190 Regelbunden tillsyn i Falkenbergs kommun Okome skola Dnr 43-SV2008:535 Regelbunden tillsyn i Okome skola Förskoleklass Grundskola årskurs 1 5 Inledning Skolinspektionen har granskat verksamheten i Falkenbergs kommun och besökt Okome skola den 21 oktober I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga för den regelbundna tillsynen. Tillsynen riktas mot tre huvudområden: Kunskaper, Normer och värden samt Ledning och kvalitetsarbete. Bedömningarna av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplaner och övriga författningar för det offentliga skolväsendet. Information om den regelbundna tillsynen finns på Skolinspektionens webbplats ( tillsyn). Inom de områden där Skolinspektionen bedömt att åtgärder behövs har huvudmannen och rektorn för skolan ansvar för att åtgärder vidtas. Åtgärderna ska redovisas till Skolinspektionen inom tre månader från dagen för Skolinspektionens beslut, dvs. senast den 13 juni Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Underlag Underlaget för inspektörernas bedömning är dels dokument från kommunen och skolan, dels den information som samlats in under besöket. I Okome skola intervjuades rektorn, lärare och elever. Även annan information om kommunen och skolan från Skolverkets nationella uppföljningssystem, eller som finns publicerad på annat sätt, har använts. Rektorn har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter i rapporten. Tabell 1: Antal elever på Okome skola Okome skola Beskrivning av skolan Antal elever Förskoleklass 9 Grundskola 57 Källa: Falkenbergs kommun

191 2 (14) Okome skola är belägen i ett litet samhälle ett par mil utanför kommunens centralort, Falkenberg. Skolan hör till skolområdet Ullared. Skolan är omgiven av naturområden och dessa används regelbundet i det pedagogiska arbetet. I lokalerna bedrivs också skolbarnsomsorgsverksamhet samt förskoleverksamhet. Dessa verksamheter bedöms i separata verksamhetsrapporter och inte i denna skolrapport. Verksamheten är organiserad i åldersblandade klasser en för förskoleklass och årskurs 1, en för årskurserna 2 3 samt en för årskurserna 4 5. Skolan leds av en rektor som tillsammans med andra rektorer i området bildar Ullaredsområdets ledningsgrupp. Rektorerna i området har sina arbetsrum lokaliserade till Apelskolan i Ullared. Okome skola deltar i försöksverksamheten med utbildning utan timplan.

192 3 (14) Bedömningar srutan under varje bedömningspunkt fylls endast i när Skolinspektionen bedömt att åtgärder behövs. I detta material används begreppet styrdokument som en samlande beteckning för relevanta författningar och allmänna råd. 1 Kunskaper Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område skolans kunskapsresultat och arbetet för att ge eleverna möjlighet att nå de nationella målen för lärandet uttryckta i läroplan och kursplaner. Vidare granskas vilka förutsättningar skolan ger eleverna att nå målen. 1.1 Kunskapsresultat Tabell 2: Måluppfyllelse i årskurs 5 Andel (%) som ej nått målen i samtliga ämnen Okome skola Riket = Uppgift saknas Kommentar och bedömning: Eleverna testas kontinuerligt i ämnena svenska och matematik samt med hjälp av nationella ämnesprov, då även i engelska, i årskurs 5. En samlad bild av elevernas resultat i förhållande till kursplanernas mål att uppnå i samtliga ämnen i årskurs 5 saknas dock. Resultaten vid nationella ämnesprov i årskurs 5 år 2007 visar att en absolut majoritet av eleverna når kravnivån för samtliga delprov. Sammanställning av resultaten från tidigare år finns inte. Skolan har dock utarbetat rutiner för att i framtiden sammanställa dessa resultat. Eftersom skolan inte gör någon uppföljning av i vilken mån eleverna når mål att uppnå i samtliga ämnen i årskurs 5 kan Skolinspektionen inte bedöma måluppfyllelsen avseende kunskapsresultaten. 1.2 Uppföljning och kommunikation av kunskapsresultat Lärarna följer fortlöpande upp elevernas kunskapsutveckling och resultat i alla ämnen i förhållande till styrdokumentens krav.

193 4 (14) Lärarna ska, enligt läroplanen, utifrån kursplanernas krav allsidigt utvärdera varje elevs kunskapsutveckling. För varje ämne finns en kursplan. I kursplanen anges de mål som undervisningen ska sträva mot, och de mål som eleverna ska ha uppnått efter det femte och nionde skolåret. I kursplanerna för ämnena matematik, svenska och svenska som andra språk anges även de mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det tredje skolåret. Vid Okome skola följs elevernas kunskapsutveckling kontinuerligt upp i matematik och svenska genom olika diagnostiska tester. I årskurserna 1 5 dokumenteras inte elevernas kunskapsresultat i andra ämnen än engelska, matematik och svenska. Vidare genomförs nationella ämnesprov i årskurs 5. Dessa prov genomförs i ämnena engelska, matematik och svenska/svenska som andraspråk. På Okome skola är resultaten vid nationella ämnesprov kända hos lärare som undervisat eleverna i tidigare årskurser och används som ett redskap i skolans utvecklingsarbete. Vid samtal med lärare, rektorn och elever framkommer dock att lärarna inte gör uppföljningar och utvärderingar av elevernas kunskapsutveckling i samtliga ämnen. Rektorn påpekar att ett utvecklingsarbete om bedömning pågår i skolområdet. Mot bakgrund av att skolan inte följer upp och utvärderar elevernas kunskapsutveckling i alla ämnen saknas viktiga underlag för att på individnivå eller på skolnivå styra resurser till de områden där de behövs bäst eller för att genomföra förbättringar av undervisningen. Den uppföljning och utvärdering som lärarna ska göra av varje elevs kunskapsutveckling är en förutsättning för att såväl enskilda elevers, klassers samt skolans samlade resultat ska kunna utvärderas och följas upp och riktade insatser vidtagas vid behov. Se vidare avsnitt 3.4 i denna rapport under Kvalitetsarbete. Skolinspektionen vill dessutom påpeka att från och med innevarande termin har grundskoleförordningens krav på den individuella utvecklingsplanen (IUP) skärpts så att den ska innehålla omdömen om elevernas kunskapsutveckling i varje ämne. Skolinspektionen bedömer att lärarna måste följa upp och utvärdera elevernas kunskapsutveckling i samtliga ämnen Lärarna genomför utvecklingssamtal om hur elevens kunskapsutveckling och sociala utveckling bäst kan stödjas. Enligt grundskoleförordningen ska läraren, eleven och elevens vårdnadshavare minst en gång varje termin samtala om hur elevernas kunskapsutveckling och sociala utveckling bäst kan stödjas. Mot bakgrund av Skolinspektionens bedömning i avsnittet 1.2.1, att lärarna inte följer upp och utvärderar elevernas kunskapsutveckling i samtliga ämnen, stäl-

194 5 (14) ler sig Skolinspektionen tveksam till om utvecklingssamtalen alltid håller god kvalitet Lärarna upprättar en individuell utvecklingsplan i samband med utvecklingssamtalet. Enligt grundskoleförordningen ska läraren vid utvecklingssamtalet i en individuell utvecklingsplan skriftligt sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven ska nå målen och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen och kursplanerna. Inspektionen visar att alla elever vid Okome skola har individuella utvecklingsplaner (IUP) men att eleverna känner till dem i olika hög grad. Elevens IUP redovisar vilka mål som eleven ska arbeta med under tiden fram till nästa utvecklingssamtal. I några individuella utvecklingsplaner anges som mål att det är bra som det är. Denna typ av mål saknar enligt inspektörerna anknytning till nationella mål och kan knappast sägas vara ett framåtsyftande redskap för elevernas kunskapsutveckling. Vid tidpunkten för inspektionsbesöket har ett beslut om att införa en digital IUP i kommunens samtliga skolor fattats. Okome skola kommer alltså överge det system man hittills haft för arbetet med IUP och gå över till den digitaliserade IUP:n. Vid samtal med lärarna uttrycker de en viss oro inför detta. Skolinspektionen bedömer att de individuella utvecklingsplanerna bör utvecklas för att på ett mer utförligt sätt omfatta kursplanernas kunskapsmål. I sammanhanget vill Skolinspektionen erinra om att från och med den 15 juli 2008 har bestämmelsen i grundskoleförordningen om individuell utvecklingsplan bland annat ändrats på så sätt att en sådan plan inte enbart ska vara framåtsyftande. Den ska innehålla omdömen om elevens kunskapsutveckling i varje ämne. Dessa omdömen får vara betygsliknande men de bör anpassas till elevernas ålder och förutsättningar. Det är rektorn som beslutar om den närmare utformningen. Planen får också innehålla annan information om elevens skolgång om rektorn beslutar detta. Se även Skolverkets allmänna råd om den individuella utvecklingsplanen.

195 6 (14) 1.3 Bedömning Lärarna använder resultaten från de nationella ämnesproven för att bedöma elevers kunskapsutveckling Vid bedömning utgår lärarna från de nationella målen i kursplanerna. 1.4 Genomförande av utbildningen Läroplanens och kursplanernas mål att sträva mot anger inriktningen för skolans utbildning Eleverna ges möjlighet till inflytande och ansvarstagande över det egna lärandet. Enligt skollagen ska eleverna ha inflytande över hur deras utbildning utformas. Omfattningen och utformningen av elevernas inflytande ska anpassas efter deras ålder och mognad. Enligt läroplanen ska skolan klargöra för elever och föräldrar vilka mål utbildningen har, vilka krav skolan ställer och vilka rättigheter och skyldigheter elever och deras vårdnadshavare har. Att den enskilda skolan är tydlig i fråga om mål, innehåll och arbetsformer är en förutsättning för elevers och vårdnadshavares rätt till inflytande och påverkan. Det är inte minst viktigt som underlag för den enskildes val i skolan. Det är inte tillräckligt att i undervisningen förmedla kunskap om grundläggande demokratiska värderingar. Undervisningen ska bedrivas i demokratiska arbetsformer och förbereda eleverna för att aktivt deltaga i samhällslivet. Den ska utveckla deras förmåga att ta ett personligt ansvar.

196 7 (14) Utifrån de klassrumsobservationer och intervjuer med elever, personal och rektorn som inspektörerna genomför är intrycket att eleverna endast i ringa omfattning görs medvetna om målen i läroplanen och de nationella kursplanerna. Det är främst kursplanernas mål i ämnena engelska, svenska och matematik som i viss mån synliggörs. Elever uppger att deras inflytande över undervisningens innehåll och upplägg är begränsat. Ett exempel på det är att eleverna sällan är med och planerar olika kunskapsområden. Vid samtal med lärarna uppger de att eleverna delvis är delaktiga i upplägget av undervisningen men att detta inflytande kanske inte synliggörs för eleverna. Skolinspektionen bedömer att skolan bör arbeta för att öka elevernas medvetenhet om målen för utbildningen samt för att öka elevernas inflytande över undervisningen utformning och över sitt eget lärande Eleverna ges kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmåga att arbeta i demokratiska former De som arbetar i skolan samverkar inom och mellan verksamheterna för att stödja elevernas utveckling och lärande Utbildningen i förskoleklassen stimulerar varje barns utveckling och lärande och ligger till grund till fortsatt skolgång. 1.5 Anpassning av verksamheten till elevernas behov Skolans undervisning anpassas till varje elevs behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande.

197 8 (14) Särskilt stöd ges till barn och elever som har svårigheter i skolarbetet. Enligt skollagen ska särskilt stöd ges till elever som har svårigheter i skolarbetet. Vid samtal med lärare och rektorn framkommer att särskilt stöd enbart ges i ämnena engelska, matematik och svenska trots att det finns elever som skulle behöva stöd i andra ämnen. Rektorn påpekar dock att de relativt små undervisningsgrupperna möjliggör att särskilt stöd ges inom ramen för ordinarie undervisning. Skolinspektionen vill påpeka att rätten till särskilt stöd inte är begränsad till vissa ämnen. Skolinspektionen bedömer att Okome skola måste utreda om alla elever i behov av särskilt stöd får sådant stöd Vid behov av särskilda stödåtgärder utarbetas alltid åtgärdsprogram som uppfyller författningarnas krav. 2 Normer och värden Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område skolans arbete för att påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i vardaglig handling samt skolans arbete för att ge eleverna en trygg miljö. 2.1 Normer och värden i studiemiljö och samvaro Skolan utgör en trygg miljö som är inriktad på lärande Skolan och lärarna bedriver ett aktivt värdegrundsarbete.

198 9 (14) Skolan har upprättat en likabehandlingsplan i enlighet med författningarna. Enligt lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever ska huvudmannen för verksamheten eller den huvudmannen bestämmer se till att det finns en likabehandlingsplan för varje enskild verksamhet. Planen ska syfta till att främja barns och elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder och att förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling. I planen ska planerade åtgärder redovisas. Planen ska årligen följas upp och ses över. Enligt förordningen om barns och elevers deltagande i arbetet med en likabehandlingsplan ska likabehandlingsplanen upprättas, följas upp och ses över under medverkan av barnen eller eleverna vid den verksamhet för vilken planen gäller. Utformningen och omfattningen av barnens eller elevernas deltagande ska anpassas efter deras ålder och mognad. Vid inspektionstillfället har Okome skola en likabehandlingsplan som är daterad till den 17 september 2007, den är alltså mer än ett år gammal. Någon reviderad likabehandlingsplan för innevarande läsår finns inte. Inte heller följs den upp och utvärderas i kvalitetsredovisningen. I den plan inspektörerna tar del av framkommer inte om en kartläggning av verksamhetens behov genomförts eller hur eleverna varit delaktiga i framtagande av planen. Perspektivet att vuxna kan kränka barn berörs inte. Vidare anges det inte vilka insatser som ska påbörjas och genomföras under det kommande året. Planen gäller för grundskola, fritidshem och förskoleklass men behov och rutiner för de olika verksamheterna är inte tydliggjort. Skolinspektionen bedömer att likabehandlingsplanen inte till alla delar uppfyller de krav som ställs på en sådan plan. Sedan inspektionsbesöken gjordes i Falkenbergs kommun har lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever upphört att gälla. Lagen upphörde att gälla den 1 januari Därefter gäller i stället 14 a kap. skollagen (1985:1100, ändrad genom 2008:571) och den nya diskrimineringslagen (2008:567). Detta innebär att skolorna från och med den 1 januari 2009 ska beakta bestämmelserna i två regelverk för att garantera samma materiella skydd mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Det finns inget som hindrar att skolan/verksamheten för samman de planer som ska upprättas till ett dokument. Barns och elevers medverkan vid upprättandet m.m. av nämnda planer regleras i förordningen (2006:1083) om barns och elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering och kränkande behandling.

199 10 (14) 3 Ledning och kvalitetsarbete Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område rektors ansvarstagande för skolans målinriktning samt hur skolans kvalitetsarbete fungerar för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen. Tillsynen behandlar också tillgång till utbildning samt resurser i form av personal liksom hur rektorn följer bestämmelserna för skolan. 3.1 Tillgång till likvärdig utbildning Varje elev erbjuds det garanterade antalet undervisningstimmar Skolan erbjuder eleverna språkval, elevens val samt modersmålsundervisning i enlighet med författningarna. Enligt grundskoleförordningen ska styrelsen erbjuda ett allsidigt urval av ämnen som elevens val. I timplanen anges ett visst antal timmar för elevens val. Undervisningen syftar till att fördjupa och bredda elevens kunskaper i ett eller flera ämnen. Undervisningen ska till sitt innehåll och sin inriktning vara förenligt med målen i den kursplan eller de kursplaner som fastställts för det ämne eller ämnen som utgör elevens val. Intervjuer med elever, personal och rektorer visar att vare sig vid Okome skola eller vid Apelskolan, som är den skola som flertalet av eleverna vid Okome skola fortsätter till i årskurs 6, anordnar elevens val. Skolinspektionen bedömer att skolan inte lever upp till författningens krav avseende elevens val. Skolan bör tillsammans med Apelskolan diskutera formerna för elevens val så att syftet med elevens val uppnås under elevens grundskoletid Skolan anordnar undervisning i svenska som andraspråk i enlighet med författningarna.

200 11 (14) Enligt grundskoleförordningen ska undervisning i svenska som andraspråk om det behövs anordnas för elever som är berättigade till det enligt förordningen. Undervisningen i svenska som andraspråk ska anordnas i stället för undervisning i svenska. Av intervjuerna med lärare och rektorn framkommer att undervisningen i svenska som andraspråk ges som stöd inom ämnet svenska och att det saknas kompetens bland lärarna att undervisa i ämnet. Kursplanen för svenska som andraspråk är inte styrande för undervisningen. Skolinspektionen bedömer att undervisningen inte uppfyller grundskoleförordningens krav att svenska som andraspråk ska anordnas för berörda elever i stället för undervisning i svenska Utbildningen är avgiftsfri för alla elever med undantag av enstaka inslag som kan föranleda obetydlig kostnad för eleverna. 3.2 Personalens utbildning Skolans pedagogiska personal har utbildning för den undervisning de i huvudsak bedriver Rektor har genom utbildning och erfarenhet förvärvat pedagogisk insikt.

201 12 (14) 3.3 Rektors ansvar Rektorn håller sig förtrogen med det dagliga arbetet och tar som pedagogisk ledare det övergripande ansvaret för att verksamheten inriktas på att nå de nationella målen Rektorn fattar beslut enligt bestämmelserna Lagen om registerkontroll av personal inom förskoleverksamhet, skola och skolbarnsomsorg följs. 3.4 Kvalitetsarbete Skolan bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete, det vill säga planerar, följer upp och utvärderar sin verksamhet samt tar tillvara resultaten och omsätter dessa i åtgärder, för att förbättra måluppfyllelsen. Enligt läroplanen måste skolans verksamhet utvecklas så att den svarar mot uppställda mål. Detta kräver att undervisningsmålen ständigt prövas, resultaten följs upp och utvärderas och att nya metoder prövas och utvecklas. Enligt läroplanen ansvarar rektorn för att en lokal arbetsplan upprättas samt för att skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållande till de nationella målen och till målen i skolplanen och den lokala arbetsplanen. Rektorn har ansvaret för skolans resultat. Skolan liksom övriga grundskolor i kommunen saknar ett systematiskt kartläggningsarbete avseende skolans förutsättningar. Därmed saknar skolan en tydlig koppling mellan förutsättningarna och det arbete som ska genomföras i

202 13 (14) verksamheten. Som nämndes i avsnittet genomför inte skolans lärare, på ett systematiskt sätt, någon uppföljning och utvärdering av elevernas kunskapsutveckling (individnivå) i årskurserna 1 5. Skolan saknar därmed underlag för att utvärdera kunskapsresultaten på skolnivå avseende bland annat årskurs 5. Därigenom saknar skolan underlag för att skapa en förståelse för varför resultaten ser ut som de gör (resultatförståelse) på skolnivå. En förutsättning för att rektorn ska kunna fullfölja sitt ansvar med att följa upp och utvärdera skolans samlade resultat i årskurs 5 är att lärarna följer upp elevernas kunskapsutveckling i alla ämnen på individnivå och klassnivå. Det är alltså av vikt att rektorn efterfrågar uppföljningar och utvärderingar av kunskapsresultaten på individ och klassnivå. I likhet med övriga skolor i Falkenbergs kommun sker inte detta i tillräcklig utsträckning. Lärarna uppger att det saknats tid för analys och reflektion kring det pedagogiska arbetet. De är fyllda av entusiasm och iver att gå vidare vilket gör att pågående arbete inte alltid blir avslutat och utvärderat innan nästa utvecklingsområde initieras. Dokumentation av genomförda arbeten i syfte att samla erfarenheter och använda som redskap i utvecklingsarbete brister. Detta bekräftas vid samtal med rektorn. Därmed blir kvalitetsarbetet inte ett redskap för utveckling av skolans arbete. Okome skola deltar i försöksverksamheten med utbildning utan timplan. För att få delta i försöksverksamheten ska kommuner och deltagande skolor uppfylla vissa nationellt fastställda krav. I stort handlar det om ett tydliggörande av de krav som redan ställs på kommuner och skolor inom ramen för mål- och resultatstyrningen av skolan. De skolor som deltar i försöket ska bl.a. ha tillfredsställande kvalitetssäkringssystem där problem upptäcks och kan åtgärdas i tid. Det är därför anmärkningsvärt att kommunens skolor inte systematiskt följer upp och utvärderar elevernas resultat. Skolinspektionen bedömer att skolan bör utveckla sitt systematiska kvalitetsarbete så att sambanden mellan förutsättningarna, arbetet i verksamheten och måluppfyllelsen i samtliga ämnen analyseras Kvalitetsarbetet dokumenteras i en kvalitetsredovisning som uppfyller förordningens krav. Enligt förordningen om kvalitetsredovisning ska kvalitetsredovisningarna innehålla en bedömning av i vilken utsträckning de nationella målen för utbildningen har förverkligats och en redogörelse för vilka åtgärder kommunen respektive skolan, förskolan eller fritidshemmet avser att vidta för ökad måluppfyllelse. I kvalitetsredovisningarna ska verksamhetens förutsättningar, arbetet i verksamheten och utbildningens måluppfyllelse redovisas. Arbetet med kvalitetsredo-

203 14 (14) visning ska främja skolornas kvalitetsarbete och därigenom bidra till att förverkliga utbildningarnas nationella mål. Kvalitetsredovisningen syftar även till att ge information om verksamheten och dess måluppfyllelse. Förordningen ställer krav på att elever, lärare och övrig personal ska medverka i utarbetandet och att elevernas föräldrar ska ges möjlighet att delta. I kvalitetsredovisningen ska dessutom uppföljningen och utvärderingen av likabehandlingsplanen redovisas. Okome skolas kvalitetsredovisning 2008 saknar redovisning och uppföljning av kunskapsresultaten i relation till nationella mål. Vidare är målbeskrivningarna otydliga vilket gör det svårt att utvärdera måluppfyllelsen. Utvärderingen av likabehandlingsplanen som ska ingå i en verksamhets kvalitetsredovisning saknas. Skolinspektionen bedömer att skolan måste utveckla innehållet i kvalitetsredovisningen så att den tydligare redovisar kunskapsresultat i årskurs 5 i fler ämnen. Se vidare Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2006:18) om kvalitetsredovisning. Enligt ändring i förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m. ska uppföljning och utvärdering av likabehandlingsplaner och planer mot kränkande behandling redovisas i kvalitetsredovisningen. Ändringen trädde ikraft den 1 januari 2009 och ska tillämpas första gången för kvalitetsredovisningar som avser Göteborg Anna Wide Karin Widlund

204 Regelbunden tillsyn i Falkenbergs kommun Schubergstorpsskolan Dnr 43-SV2008:535 Regelbunden tillsyn i Schubergstorpsskolan Förskoleklass Grundskola årskurserna 1 5 Inledning Skolinspektionen har granskat verksamheten i Falkenbergs kommun och besökt Schubergstorpsskolan den 18 september I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga för den regelbundna tillsynen. Tillsynen riktas mot tre huvudområden: Kunskaper, Normer och värden samt Ledning och kvalitetsarbete. Bedömningarna av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplaner och övriga författningar för det offentliga skolväsendet. Information om den regelbundna tillsynen finns på Skolinspektionens webbplats ( tillsyn). Inom de områden där Skolinspektionen bedömt att åtgärder behövs har huvudmannen och rektorn för skolan ansvar för att åtgärder vidtas. Åtgärderna ska redovisas till Skolinspektionen inom tre månader från dagen för Skolinspektionens beslut, dvs. senast den 13 juni Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Underlag Underlaget för inspektörernas bedömning är dels dokument från kommunen och Schubergstorpsskolan, dels den information som samlats in under besöket. I Schubergstorpsskolan intervjuades rektorerna, lärare, annan personal och elever. Även annan information om kommunen och skolan från Skolverkets nationella uppföljningssystem, eller som finns publicerad på annat sätt, har använts. Rektorerna har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter i rapporten. Tabell 1: Antal elever på Schubergstorpsskolan Schubergstorpsskolan Beskrivning av skolan Antal elever Förskoleklass 27 Grundskola 161 Källa: Falkenbergs kommun

205 2 (14) Schubergstorpsskolan hör till skolområdet Tullbro och ligger centralt i Falkenbergs kommun och har både nära till stranden och skogen. Skolan är uppbyggd i fyra våningar varav en är källare. I källaren finns kök, matsal, personalrum, bibliotek, skolhälsovården och specialpedagogernas arbetsrum. Våning 1-3 består av klassrum för förskoleklass, årskurserna 1 5 och lokaler för fritids. Schubergstorpsskolan deltar i försöksverksamheten med utbildning utan timplan.

206 3 (14) Bedömningar srutan under varje bedömningspunkt fylls endast i när Skolinspektionen bedömt att åtgärder behövs. I detta material används begreppet styrdokument som en samlande beteckning för relevanta författningar och allmänna råd. 1 Kunskaper Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område skolans kunskapsresultat och arbetet för att ge eleverna möjlighet att nå de nationella målen för lärandet uttryckta i läroplan och kursplaner. Vidare granskas vilka förutsättningar skolan ger eleverna att nå målen. 1.1 Kunskapsresultat Tabell 2: Måluppfyllelse i årskurs 5 Andel (%) som ej nått målen i samtliga ämnen Schubergstorpsskolan Riket = Uppgift saknas Kommentar och bedömning: Eleverna testas kontinuerligt i ämnena engelska, matematik och svenska genom olika diagnostiska tester samt med hjälp av nationella ämnesprov i årskurs 5. I skolans kvalitetsredovisning framkommer att omkring 90 procent av eleverna i årskurs 5 når upp till kravnivån för samtliga delprov vid nationella ämnesprov i årskurs 5 på våren 2008 vilket är en förbättring jämfört med år 2007 då 80 procent av eleverna nådde kravnivån i matematik och svenska och 73 procent i engelska. En samlad bild av elevernas resultat i samtliga ämnen i förhållande till kursplanernas mål att uppnå i årskurs 5 saknas dock. Eftersom skolan inte gör någon uppföljning av i vilken mån eleverna når mål att uppnå i årskurs 5 kan Skolinspektionen inte bedöma måluppfyllelsen avseende kunskapsresultaten. 1.2 Uppföljning och kommunikation av kunskapsresultat Lärarna följer fortlöpande upp elevernas kunskapsutveckling och resultat i alla ämnen i förhållande till styrdokumentens krav.

207 4 (14) För varje ämne finns en kursplan. I kursplanen anges de mål som undervisningen ska sträva mot, och de mål som eleverna ska ha uppnått efter det femte och nionde skolåret. I kursplanerna för ämnena matematik, svenska och svenska som andra språk anges även de mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det tredje skolåret. Lärarna ska, enligt läroplanen, utifrån kursplanernas krav allsidigt utvärdera varje elevs kunskapsutveckling. Vid Schubergstorpsskolan följs elevernas kunskapsutveckling, i relation till nationella mål, kontinuerligt upp i engelska, matematik och svenska genom till exempel olika diagnostiska tester. Vid samtal med lärare och elever framkommer att lärarna inte har ett fungerande gemensamt system eller rutiner för att göra uppföljningar och utvärderingar av elevernas kunskapsresultat i samtliga ämnen. Skolan arbetar med att synliggöra elevernas lärande i portfolio men de portfolios inspektörerna tar del av varierar såväl avseende kvalitet som kvantitet och kan inte generellt anses vara en uppföljning och utvärdering av elevernas kunskapsutveckling i samtliga ämnen. Mot bakgrund av att skolan inte följer upp och utvärderar elevernas kunskapsutveckling i alla ämnen saknas viktiga underlag för att på individnivå eller på skolnivå styra resurser till de områden där de behövs bäst eller för att genomföra förbättringar av undervisningen. Den uppföljning och utvärdering som lärarna ska göra av varje elevs kunskapsutveckling är en förutsättning för att såväl enskilda elevers, klassers samt skolans samlade resultat ska kunna utvärderas och följas upp och riktade insatser vidtagas vid behov. Se vidare avsnitt 3.4 i denna rapport under Kvalitetsarbete. Skolinspektionen vill dessutom påpeka att från och med innevarande termin har grundskoleförordningens krav på den individuella utvecklingsplanen (IUP) skärpts så att den ska innehålla omdömen om elevernas kunskapsutveckling i varje ämne. Skolinspektionen bedömer att elevernas kunskapsutveckling måste följas upp och utvärderas på ett bättre sätt i samtliga ämnen Lärarna genomför utvecklingssamtal om hur elevens kunskapsutveckling och sociala utveckling bäst kan stödjas. Enligt grundskoleförordningen ska läraren, eleven och elevens vårdnadshavare minst en gång varje termin samtala om hur elevernas kunskapsutveckling och sociala utveckling bäst kan stödjas. Mot bakgrund av Skolinspektionens bedömning i avsnittet 1.2.1, att lärarna inte följer upp och utvärderar elevernas kunskapsutveckling i samtliga ämnen, ställer sig Skolinspektionen tveksam till om utvecklingssamtalen alltid håller god

208 5 (14) kvalitet Lärarna upprättar en individuell utvecklingsplan i samband med utvecklingssamtalet. Enligt grundskoleförordningen ska läraren vid utvecklingssamtalet i en individuell utvecklingsplan skriftligt sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven ska nå målen och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen och kursplanerna. Varje elev har en individuell utvecklingsplan och dessa upprättas vid utvecklingssamtalet. Både elever och lärare säger att dessa dokument inte har en aktiv roll i undervisningen utan ofta glöms de helt bort av eleverna. Några elever och lärare uttryckte att den är synlig endast vid utvecklingssamtalen. Ofta fokuseras den sociala utvecklingen och engelska, matematik och svenska. Övriga ämnen ges inte samma utrymme vilket kan bero på att lärarna inte är tillräckligt aktiva i sitt arbete med att följa upp och utvärdera elevernas kunskapsresultat i dessa ämnen. Vid intervjun med lärarna framkommer att skolans lärare hanterar de individuella utvecklingsplanerna väldigt olika. I vissa klasser är de mer aktuella än i andra. Skolinspektionen bedömer att skolan bör se över sina rutiner för hur de individuella utvecklingsplanerna hanteras så att de blir ett redskap för att nå de nationella målen. I sammanhanget vill inspektörerna uppmärksamma skolan på att från och med den 15 juli 2008 har bestämmelsen i grundskoleförordningen om individuell utvecklingsplan bland annat ändrats på så sätt att en sådan plan inte enbart ska vara framåtsyftande. Den ska innehålla omdömen om elevens kunskapsutveckling i varje ämne. Dessa omdömen får vara betygsliknande men de bör anpassas till elevernas ålder och förutsättningar. Det är rektorn som beslutar om den närmare utformningen. Planen får också innehålla annan information om elevens skolgång om rektorn beslutar detta. Se även Skolverkets allmänna råd om den individuella utvecklingsplanen.

209 6 (14) 1.3 Bedömning Lärarna använder resultaten från de nationella ämnesproven för att bedöma elevers kunskapsutveckling Vid bedömning utgår lärarna från de nationella målen i kursplanerna. 1.4 Genomförande av utbildningen Läroplanens och kursplanernas mål att sträva mot anger inriktningen för skolans utbildning Eleverna ges möjlighet till inflytande och ansvarstagande över det egna lärandet Eleverna ges kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmåga att arbeta i demokratiska former De som arbetar i skolan samverkar inom och mellan verksamheterna för att stödja elevernas utveckling och lärande.

210 7 (14) Utbildningen i förskoleklassen stimulerar varje barns utveckling och lärande och ligger till grund till fortsatt skolgång. 1.5 Anpassning av verksamheten till elevernas behov Skolans undervisning anpassas till varje elevs behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande Särskilt stöd ges till barn och elever som har svårigheter i skolarbetet. Enligt skollagen ska särskilt stöd ges till elever som har svårigheter i skolarbetet. All den personal som inspektörerna samtalar med anser att de inte i tillräcklig utsträckning har möjlighet att hjälpa barn och elever i behov av särskilt stöd. De menar att det på skolan finns elever som därmed begränsas i sin kunskapsutveckling. Skolans lärare menar att de är duktiga på att identifiera eleverna med särskilda behov, men att de inte räcker till för att tillgodose behovet av särskilda stödåtgärder. Dels beror detta enligt lärarna på att adekvata resurser saknas, dels på organisationen. Det stöd som ges fokuseras mot matematik och svenska trots att det finns elever som riskerar att inte nå målen även i andra ämnen. Rektorerna anser att skolan inte ger eleverna det stöd de behöver i samtliga ämnen. Dock anser de att eleverna får det stöd de behöver i matematik, engelska och svenska. Enligt Skolinspektionens bedömning måste skolan kartlägga huruvida elever i behov av särskilda stödåtgärder får sitt stödbehov tillgodosett eller inte samt se till att alla elever i behov av särskilt stöd erhåller detta Vid behov av särskilda stödåtgärder utarbetas alltid åtgärdsprogram som uppfyller författningarnas krav.

211 8 (14) Om det genom uppgifter från skolans personal, en elev, elevens vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att eleven kan ha behov av särskilda stödåtgärder, ska rektorn se till att behovet utreds. Om utredningen visar att eleven behöver särskilt stöd, ska rektorn se till att ett åtgärdsprogram utarbetas. Av programmet ska det framgå vilka behoven är, hur de ska tillgodoses samt hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas. Eleven och elevens vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta när åtgärdsprogrammet utarbetas. Som tidigare nämnts fokuseras de särskilda stödinsatserna mot matematik och svenska trots att det finns elever som riskerar att inte nå målen även i andra ämnen. De åtgärdsprogram som upprättas är fokuserade på elevers stödbehov i ämnena matematik och svenska. Enligt Skolinspektionens bedömning måste skolan se över sina rutiner för upprättande av åtgärdsprogram. 2 Normer och värden Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område skolans arbete för att påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i vardaglig handling samt skolans arbete för att ge eleverna en trygg miljö. 2.1 Normer och värden i studiemiljö och samvaro Skolan utgör en trygg miljö som är inriktad på lärande Skolan och lärarna bedriver ett aktivt värdegrundsarbete Skolan har upprättat en likabehandlingsplan i enlighet med författningarna.

212 9 (14) Enligt lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever ska huvudmannen för verksamheten eller den huvudmannen bestämmer se till att det finns en likabehandlingsplan för varje enskild verksamhet. Planen ska syfta till att främja barns och elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder och att förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling. I planen ska planerade åtgärder redovisas. Planen ska årligen följas upp och ses över. Enligt förordningen om barns och elevers deltagande i arbetet med en likabehandlingsplan ska likabehandlingsplanen upprättas, följas upp och ses över under medverkan av barnen eller eleverna vid den verksamhet för vilken planen gäller. Utformningen och omfattningen av barnens eller elevernas deltagande ska anpassas efter deras ålder och mognad. Skolans likabehandlingsplan är daterad 17 september 2007 vilket innebär att skolan måste utvärdera planen och eventuellt revidera den. Skolans likabehandlingsplan innehåller inte en specifik redovisning av verksamhetens behov, utifrån en aktuell kartläggning, som utgångspunkt för vilka insatser som avses påbörjas och genomföras under det kommande året. Skolinspektionen bedömer att likabehandlingsplanen inte till alla delar uppfyller de krav som ställs på en sådan plan. Sedan inspektionsbesöken gjordes i Falkenbergs kommun har lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever upphört att gälla. Lagen upphörde att gälla den 1 januari Därefter gäller i stället 14 a kap. skollagen (1985:1100, ändrad genom 2008:571) och den nya diskrimineringslagen (2008:567). Detta innebär att skolorna från och med den 1 januari 2009 ska beakta bestämmelserna i två regelverk för att garantera samma materiella skydd mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Det finns inget som hindrar att skolan/verksamheten för samman de planer som ska upprättas till ett dokument. Barns och elevers medverkan vid upprättandet m.m. av nämnda planer regleras i förordningen (2006:1083) om barns och elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering och kränkande behandling. 3 Ledning och kvalitetsarbete Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område rektors ansvarstagande för skolans målinriktning samt hur skolans kvalitetsarbete fungerar för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen. Tillsynen behandlar också tillgång till utbildning samt resurser i form av personal liksom hur rektorn följer bestämmelserna för skolan.

213 10 (14) 3.1 Tillgång till likvärdig utbildning Varje elev erbjuds det garanterade antalet undervisningstimmar. Enligt grundskoleförordningen finns en kursplan för varje ämne. I kursplanen anges bl.a. de mål som eleverna ska ha uppnått efter det femte och det nionde skolåret. Eleverna i årskurser 1 5 vid Schubergstorpsskolan erbjuds inte undervisning i ämnet hem- och konsumentkunskap på ett systematiskt och organiserat sätt förrän i årskurs 6. Det innebär att eleverna inte ges möjlighet att nå kursplanernas mål att uppnå för årskurs 5 före utgången av årskurs 5. Skolinspektionen bedömer att eleverna vid Schubergstorpsskolan inte ges förutsättningar att nå målen före utgången av årskurs 5 i ämnet hem- och konsumentkunskap vilket måste åtgärdas Skolan erbjuder eleverna språkval, elevens val samt modersmålsundervisning i enlighet med författningarna. Enligt grundskoleförordningen ska styrelsen erbjuda ett allsidigt urval av ämnen som elevens val. I timplanen anges ett visst antal timmar för elevens val. Undervisningen syftar till att fördjupa och bredda elevens kunskaper i ett eller flera ämnen. Undervisningen ska till sitt innehåll och sin inriktning vara förenligt med målen i den kursplan eller de kursplaner som fastställts för det ämne eller ämnen som utgör elevens val. Intervjuer med elever, personal och rektorer visar att vare sig vid Schubergstorpsskolan eller vid Tullbroskolan, som är den skola som flertalet av eleverna vid Schubergstorpsskolan fortsätter till i årskurs 6, anordnar elevens val. Skolinspektionen bedömer att elevens val inte anordnas vid Schubergstorpsskolan vilket måste åtgärdas. Skolan bör tillsammans med Tullbroskolan diskutera formerna för elevens val så att syftet med elevens val uppnås under elevens grundskoletid.

214 11 (14) Skolan anordnar undervisning i svenska som andraspråk i enlighet med författningarna. Enligt grundskoleförordningen ska undervisning i svenska som andraspråk om det behövs anordnas för elever som är berättigade till det enligt förordningen. Undervisningen i svenska som andraspråk ska anordnas i stället för undervisning i svenska. Av intervjuerna med lärare och rektorerna framkommer att undervisningen i svenska som andraspråk ges som stöd, trots att det hos undervisande lärare finns utbildning och kunskap om svenska som andraspråk. Kursplanen för svenska som andraspråk är inte styrande för undervisningen och nationella ämnesprov i ämnet används inte heller. Skolinspektionen bedömer att undervisningen inte uppfyller grundskoleförordningens krav att svenska som andraspråk ska anordnas för berörda elever i stället för undervisning i svenska Utbildningen är avgiftsfri för alla elever med undantag av enstaka inslag som kan föranleda obetydlig kostnad för eleverna. 3.2 Personalens utbildning Skolans pedagogiska personal har utbildning för den undervisning de i huvudsak bedriver Rektor har genom utbildning och erfarenhet förvärvat pedagogisk insikt. 3.3 Rektors ansvar

215 12 (14) Rektorn håller sig förtrogen med det dagliga arbetet och tar som pedagogisk ledare det övergripande ansvaret för att verksamheten inriktas på att nå de nationella målen Rektorn fattar beslut enligt bestämmelserna Lagen om registerkontroll av personal inom förskoleverksamhet, skola och skolbarnsomsorg iakttas. 3.4 Kvalitetsarbete Skolan bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete, det vill säga planerar, följer upp och utvärderar sin verksamhet samt tar tillvara resultaten och omsätter dessa i åtgärder, för att förbättra måluppfyllelsen. Enligt läroplanen måste skolans verksamhet utvecklas så att den svarar mot uppställda mål. Detta kräver att undervisningsmålen ständigt prövas, resultaten följs upp och utvärderas och att nya metoder prövas och utvecklas. Enligt läroplanen ansvarar rektorn för att en lokal arbetsplan upprättas samt för att skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållande till de nationella målen och till målen i skolplanen och den lokala arbetsplanen. Rektorn har ansvaret för skolans resultat. Enligt grundskoleförordningen ska det för genomförandet av de fastställda målen för utbildningen finnas en arbetsplan. Arbetsplanen ska utarbetas under medverkan av lärare och övrig personal samt företrädare för eleverna och deras vårdnadshavare. Skolan liksom övriga grundskolor i kommunen saknar ett systematiskt kartläggningsarbete avseende skolans förutsättningar. Därmed saknar skolan en tydlig koppling mellan förutsättningarna och det arbete som ska genomföras i

216 13 (14) verksamheten. Skolan saknar dessutom en plan för arbetet (Lokal arbetsplan). Som nämndes i avsnittet genomför inte skolans lärare, på ett systematiskt sätt, någon uppföljning och utvärdering av elevernas kunskapsutveckling (individnivå) i årskurserna 1 5. Skolan saknar därmed underlag för att utvärdera kunskapsresultaten på skolnivå avseende bland annat årskurs 5. Därigenom saknar skolan underlag för att skapa en förståelse för varför resultaten ser ut som de gör (resultatförståelse) på skolnivå. En förutsättning för att rektorn ska kunna fullfölja sitt ansvar med att följa upp och utvärdera skolans samlade resultat i årskurs 5 är att lärarna följer upp elevernas kunskapsutveckling i alla ämnen på individnivå och klassnivå. Det är alltså av vikt att rektorn efterfrågar uppföljningar och utvärderingar av kunskapsresultaten på individ och klassnivå. I likhet med övriga skolor i Falkenbergs kommun sker inte detta i tillräcklig utsträckning. Schubergstorpsskolan deltar i försöksverksamheten med utbildning utan timplan. För att få delta i försöksverksamheten ska kommuner och deltagande skolor uppfylla vissa nationellt fastställda krav. I stort handlar det om ett tydliggörande av de krav som redan ställs på kommuner och skolor inom ramen för måloch resultatstyrningen av skolan. De skolor som deltar i försöket ska bl.a. ha tillfredsställande kvalitetssäkringssystem där problem upptäcks och kan åtgärdas i tid. Det är därför anmärkningsvärt att kommunens skolor inte systematiskt följer upp och utvärderar elevernas resultat. Skolinspektionen bedömer att skolan bör utveckla sitt systematiska kvalitetsarbete så att sambanden mellan förutsättningarna, arbetet i verksamheten och måluppfyllelsen i samtliga ämnen analyseras. Dessutom måste skolan upprätta en arbetsplan Kvalitetsarbetet dokumenteras i en kvalitetsredovisning som uppfyller förordningens krav. Enligt förordningen om kvalitetsredovisning ska kvalitetsredovisningarna innehålla en bedömning av i vilken utsträckning de nationella målen för utbildningen har förverkligats och en redogörelse för vilka åtgärder kommunen respektive skolan, förskolan eller fritidshemmet avser att vidta för ökad måluppfyllelse. I kvalitetsredovisningarna ska verksamhetens förutsättningar, arbetet i verksamheten och utbildningens måluppfyllelse redovisas. Arbetet med kvalitetsredovisning ska främja skolornas kvalitetsarbete och därigenom bidra till att förverkliga utbildningarnas nationella mål. Kvalitetsredovisningen syftar även till att ge information om verksamheten och dess måluppfyllelse. Förordningen ställer krav på att elever, lärare och övrig personal ska medverka i utarbetandet och att elevernas föräldrar ska ges möjlighet att delta. I kvalitetsredovisningen

217 14 (14) ska dessutom uppföljningen och utvärderingen av likabehandlingsplanen redovisas. Skolan har upprättat en skriftlig kvalitetsredovisning avseende läsåret 2007/08. Redovisningen är till sin struktur väldigt tydlig och den innehåller till viss del en beskrivning av skolans förutsättningar samt redovisning av arbetet i verksamheten. Det finns en redovisning av hur väl skolan levt upp till de av nämnden prioriterade målen, Tullbroområdets mål samt de olika arbetslagens mål. Därtill finns kopplade åtgärder för ökad måluppfyllelse. Kvalitetsredovisningen innehåller ingen redovisning av kunskapsresultat i relation till mål att uppnå i årskurs 5 i alla ämnen. Utvärderingen av likabehandlingsplanen som ska ingå i en verksamhets kvalitetsredovisning saknas. Skolinspektionen bedömer att skolan måste utveckla innehållet i kvalitetsredovisningen så att den bland annat tydligare redovisar kunskapsresultat i fler ämnen. Se vidare Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2006:18) om kvalitetsredovisning. Enligt ändring i förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m. ska uppföljning och utvärdering av likabehandlingsplaner och planer mot kränkande behandling redovisas i kvalitetsredovisningen. Ändringen trädde ikraft den 1 januari 2009 och ska tillämpas första gången för kvalitetsredovisningar som avser Göteborg Erik Bergeå Karin Widlund

218 Regelbunden tillsyn i Falkenbergs kommun Skogstorpsskolan Dnr 43-SV2008:535 Regelbunden tillsyn i Skogstorpsskolan Förskoleklass Grundskola årskurs 1 9 Inledning Skolinspektionen har granskat verksamheten i Falkenbergs kommun och besökt Skogstorpsskolan den oktober I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga för den regelbundna tillsynen. Tillsynen riktas mot tre huvudområden: Kunskaper, Normer och värden samt Ledning och kvalitetsarbete. Bedömningarna av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplaner och övriga författningar för det offentliga skolväsendet. Information om den regelbundna tillsynen finns på Skolinspektionens webbplats ( tillsyn). Inom de områden där Skolinspektionen bedömt att åtgärder behövs har huvudmannen och rektorn för skolan ansvar för att åtgärder vidtas. Åtgärderna ska redovisas till Skolinspektionen inom tre månader från dagen för Skolinspektionens beslut, dvs. senast den 13 juni Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Underlag Underlaget för skolinspektionens bedömning är dels dokument från kommunen och Skogstorpsskolan, dels den information som samlats in under besöket. I Skogstorpsskolan intervjuades rektorerna, personal och elever. Även annan information om kommunen och skolan från Skolverkets nationella uppföljningssystem, eller som finns publicerad på annat sätt, har använts. Rektorerna har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter i rapporten. Tabell 1: Antal elever på Skogstorpsskolan Skogstorpsskolan Beskrivning av skolan Antal elever Förskoleklass 43 Grundskola 551 Källa: Falkenbergs kommun

219 2 (17) Skogstorpsskolan är belägen utanför kommunens centralort i samhället Skogstorp och hör också till skolområdet Skogstorp. Elevantalet i skolan har ökat de senaste åren så att lokalerna har fått kompletteras med tillfälliga lokaler på skolgården. Skolan är organiserad i tre spår med elever från förskoleklass till och med årskurs 9 i varje spår. Alla spår är delade i två arbetslag, ett för förskoleklass till och med årskurs 5 samt ett för årskurserna 6 9. Förskoleklassverksamheten och årskurserna 1 5 är organiserad i åldersblandade klasser, F 2 och 3 5. Från och med årskurs 6 är undervisningen organiserad i åldersbundna klasser. I årskurs 6 kommer också elever från områdets två övriga skolor, Långåsskolan samt Långavekaskolan samt flertalet elever från den fristående skolan Morups friskola till Skogstorpsskolan. Skolans upptagningsområde har förändrats under de senaste åren. Detta har medfört att det mångkulturella inslaget på skolan har ökat och det finns ett antal elever som har annat modersmål än svenska. I lokalerna bedrivs också skolbarnsomsorgsverksamhet. Denna verksamhet bedöms i separat verksamhetsrapport och inte i denna skolrapport. Skolans ledning består av tre rektorer som tillsammans med rektorerna för Långåsskolan samt Långavekaskolan utgör Skogstorpsområdets ledningsteam. Skogstorpsskolan deltar i försöksverksamheten med utbildning utan timplan.

220 3 (17) Bedömningar srutan under varje bedömningspunkt fylls endast i när Skolinspektionen bedömt att åtgärder behövs. I detta material används begreppet styrdokument som en samlande beteckning för relevanta författningar och allmänna råd. 1 Kunskaper Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område skolans kunskapsresultat och arbetet för att ge eleverna möjlighet att nå de nationella målen för lärandet uttryckta i läroplan och kursplaner. Vidare granskas vilka förutsättningar skolan ger eleverna att nå målen. 1.1 Kunskapsresultat Tabell 2: Måluppfyllelse i årskurs 5 Skogstorpsskolan Riket Andel (%) som ej nått målen i samtliga ämnen = Uppgift saknas Tabell 3: Resultat för elever i årskurs 9 Skogstorpsskolan Samtliga Kommun- 3 Riket skolor i grupp 2 kommunen Genomsnittligt meritvärde Andel (%) som ej nått målen i samtliga ämnen Andel (%) behöriga till nationellt program Källa: Skolverkets statistik.. = Uppgift kan ej visas, då resultatuppgiften baseras på färre än 10 individer 1 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i kommunen 2 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i kommungruppen 3 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i riket

221 4 (17) Tabell 4: Resultat på nationella ämnesprov i årskurs 9 Skogstorpsskolan Samtliga skolor i kommu- Kommungrupp 5 6 Riket nen Andel (%) elever som uppnått minst Godkänt i: Engelska Matematik Svenska Svenska som andraspråk Källa: Skolverkets statistik. = Uppgift saknas.. = Uppgift kan ej visas, då resultatuppgiften baseras på färre än 10 individer Kommentar och bedömning: Eleverna testas kontinuerligt i ämnena svenska och matematik till och med årskurs 5 samt med hjälp av nationella ämnesprov i årskurs 5, då även i engelska. En samlad bild av elevernas resultat i förhållande till kursplanernas mål att uppnå i årskurs 5 saknas dock. Eftersom skolan inte gör någon uppföljning av i vilken mån eleverna når mål att uppnå i årskurs 5 kan Skolinspektionen inte bedöma måluppfyllelsen avseende kunskapsresultaten. Tabell 3 visar att resultaten mätta i betyg ligger under de genomsnittliga resultaten i kommunen. Skillnaden i årskurs 9 mellan andelen elever som är behöriga till nationellt program i gymnasiet 7 och andelen elever som når målen i samtliga ämnen är år 2008 högre än skillnaden i kommunen och i riket. Som berörs i avsnittet i denna rapport ger skolan i första hand stöd i de ämnen som ger behörighet till nationellt program vid gymnasiet. Inspektörerna menar därför att skolan i sitt kvalitetsarbete bör beakta risken att vara en så kallad treämnesskola det vill säga främst satsa på ämnena engelska, matematik och svenska alternativt svenska som andraspråk på bekostnad på övriga ämnen. Skillnaden mellan flickors och pojkars resultat år 2007 och 2008 är betydligt mind- 4 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i kommunen 5 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i kommungruppen 6 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i riket 7 För att vara behörig till nationellt program på gymnasiet måste eleven ha slutfört sista årskursen i grundskolan eller motsvarande och ha godkända betyg i ämnena svenska alternativt svenska som andraspråk, matematik och engelska.

222 5 (17) re än i riket. Tidigare år har dock skillnaden varit större än 2007 och Enligt personalen genomförs ingen analys av betygsresultaten utifrån ett genusperspektiv och de kan inte förklara varför resultaten år 2007 och 2008 avviker från tidigare år. Som påpekas i avsnitt 3.4 i denna rapport är det viktigt att skolan genomför en analys av uppnådda resultat så att positiva trender inte riskerar att bli slumpmässiga utan kan bidra till att utveckla och befästa framgångsrika förhållningssätt i det pedagogiska arbetet. 1.2 Uppföljning och kommunikation av kunskapsresultat Lärarna följer fortlöpande upp elevernas kunskapsutveckling och resultat i alla ämnen i förhållande till styrdokumentens krav. Lärarna ska, enligt läroplanen, utifrån kursplanernas krav allsidigt utvärdera varje elevs kunskapsutveckling. För varje ämne finns en kursplan. I kursplanen anges de mål som undervisningen ska sträva mot, och de mål som eleverna ska ha uppnått efter det femte och nionde skolåret. I kursplanerna för ämnena matematik, svenska och svenska som andra språk anges även de mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det tredje skolåret. Vid Skogstorpsskolan dokumenteras elevernas kunskapsresultat främst i ämnena engelska, matematik och svenska/svenska som andraspråk i årskurserna 1 5. I dessa ämnen genomförs dessutom nationella ämnesprov i årskurs 5. Vid Skogstorpsskolan uppger lärare att resultaten vid nationella ämnesprov i årskurs 5 analyseras och används som ett redskap i utvecklingsarbetet även i tidigare årskurser. Ämnesproven fyller också sin diagnostiska funktion för varje enskild elev och används på individnivå som ett underlag för att bedöma vilka behov av stödinsatser eleverna har. Dock är resultaten vid nationella ämnesprov i årskurs 9 och vid betygssättningen inte kända bland lärare i skolans tidigare årskurser vilket försvårar möjligheten att använda dessa resultat som ett redskap för att utveckla det pedagogiska arbetet i tidigare årskurser. Se vidare avsnitt i denna rapport. Vid samtal med lärare, skolledare och elever framkommer att lärarna inte gör uppföljningar och/eller utvärderingar av elevernas kunskapsutveckling i samtliga ämnen. Mot bakgrund av att skolan inte följer upp och utvärderar elevernas kunskapsutveckling i alla ämnen saknas viktiga underlag för att på individnivå eller på skolnivå styra resurser till de områden där de behövs bäst eller för att genomföra förbättringar av undervisningen. Den uppföljning och utvärdering som lärarna ska göra av varje elevs kunskapsutveckling är en förutsättning för att såväl

223 6 (17) enskilda elevers, klassers samt skolans samlade resultat ska kunna utvärderas och följas upp och riktade insatser vidtagas vid behov. Se vidare avsnitt 3.4 i denna rapport under Kvalitetsarbete. Skolinspektionen vill dessutom påpeka att från och med innevarande termin har grundskoleförordningens krav på den individuella utvecklingsplanen (IUP) skärpts så att den ska innehålla omdömen om elevernas kunskapsutveckling i varje ämne. Skolinspektionen bedömer att lärarna måste följa upp elevernas kunskapsutveckling i samtliga ämnen Lärarna genomför utvecklingssamtal om hur elevens kunskapsutveckling och sociala utveckling bäst kan stödjas. Enligt grundskoleförordningen ska läraren, eleven och elevens vårdnadshavare minst en gång varje termin samtala om hur elevernas kunskapsutveckling och sociala utveckling bäst kan stödjas. Mot bakgrund av Skolinspektionens bedömning i avsnittet 1.2.1, att lärarna inte följer upp och utvärderar elevernas kunskapsutveckling i samtliga ämnen, ställer sig Skolinspektionen tveksam till om utvecklingssamtalen alltid håller god kvalitet Lärarna upprättar en individuell utvecklingsplan i samband med utvecklingssamtalet. 1.3 Bedömning och betygssättning Lärarna använder resultaten från de nationella ämnesproven för att bedöma elevers kunskapsutveckling och som stöd för betygssättning Vid bedömning och betygssättning utgår lärarna från de nationella målen i kursplanerna och från betygskriterierna.

224 7 (17) Enligt grundskoleförordningen ska, när betyg sätts efter att ett ämne eller ett ämnesblock har avslutats, betyget bestämmas med hjälp av 1. de mål som eleverna enligt kursplanerna ska ha uppnått i grundskolan och 2. de betygskriterier som har fastställts för ämnena och ämnesblocken. Enligt allmänna råden bör de nationella kursplanerna tolkas och utvecklas på ett sådant sätt att det klargörs vilka kunskaper eleven ska ha utvecklat för att få ett visst betyg utifrån de nationella betygskriterierna. Lärarna vid Skogstorpsskolan uppger att de diskuterar bedömningar och betyg med varandra. Vid samtal med elever framkommer att de upplever betygen som rättvisa och att de kan prata med lärarna om varför de får ett visst betyg och hur de skulle kunna höja sina betyg om de vill. Inspektörerna ser exempel på hur lärarna tydligt presenterar betygskriterier inför nya arbetsområden. Nationella ämnesprov i årskurs 9 används som ett stöd för betygssättningen. Dessa prov sambedöms av flera lärare. Dock uppger lärarna att de saknar diskussioner med lärare vid andra skolor om betyg och bedömning och därför känner sig osäkra på om betygen är likvärdiga med betyg vid andra skolor. Skolinspektionen bedömer att skolan bör utveckla sitt arbete med att säkra betygens likvärdighet Betyg sätts och utfärdas, skriftliga bedömningar ges och betygskatalog förs enligt grundskoleförordningens krav. 1.4 Genomförande av utbildningen Läroplanens och kursplanernas mål att sträva mot anger inriktningen för skolans utbildning Eleverna ges möjlighet till inflytande och ansvarstagande över det egna lärandet.

225 8 (17) Enligt skollagen ska eleverna ha inflytande över hur deras utbildning utformas. Omfattningen och utformningen av elevernas inflytande ska anpassas efter deras ålder och mognad. Enligt läroplanen ska skolan klargöra för elever och föräldrar vilka mål utbildningen har, vilka krav skolan ställer och vilka rättigheter och skyldigheter elever och deras vårdnadshavare har. Att den enskilda skolan är tydlig i fråga om mål, innehåll och arbetsformer är en förutsättning för elevers och vårdnadshavares rätt till inflytande och påverkan. Det är inte minst viktigt som underlag för den enskildes val i skolan. Det är inte tillräckligt att i undervisningen förmedla kunskap om grundläggande demokratiska värderingar. Undervisningen ska bedrivas i demokratiska arbetsformer och förbereda eleverna för att aktivt deltaga i samhällslivet. Den ska utveckla deras förmåga att ta ett personligt ansvar. Skogstorpsskolan har börjat arbeta med ett digitalt instrument i arbetet med de individuella utvecklingsplanerna, Unikum. Enligt Skolinspektionens bedömning utgör detta ett utmärkt instrument för att öka elevernas inflytande över det egna lärandet. Dock uppger både elever och lärare att elevernas inflytande på klassens arbete varierar mellan olika ämnen och lärare. Elever och lärare kan ge exempel på när elever i hög utsträckning är med och planerar hur undervisningen ska läggas upp men det finns också exempel där elever sällan är med och planerar olika arbetsområden. Lärarna uppger dock att eleverna är med och planerar men att de kanske inte är medvetna om det. Skolinspektionen bedömer att skolan bör utveckla och synliggöra elevernas inflytande över arbetets utformning Eleverna ges kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmåga att arbeta i demokratiska former De som arbetar i skolan samverkar inom och mellan verksamheterna för att stödja elevernas utveckling och lärande. Enligt läroplanen ska läraren samverka med andra lärare i arbetet för att nå utbildningsmålen. Undervisningen vid Skogstorpsskolan är organiserad i tre spår med elever från förskoleklass till och med årskurs nio. Dessa spår är i sin tur indelade i två arbetslag, förskoleklass och årskurserna 1 5 och årskurserna 6 9. Lärarna uppger

226 9 (17) att inom respektive arbetslag sker en god samverkan. Exempel på detta är hur resultaten vid nationella ämnesprov i årskurs 5 används som ett instrument för att utveckla undervisningen redan i årskurs 1. Däremot uppger lärarna att samverkan mellan de olika arbetslagen i respektive spår inte är väl utvecklat. Det innebär att eleverna i årskurs 6 inte på ett naturligt sätt ges möjlighet att fortsätta arbeta med sin kunskapsutveckling där de var när de lämnade årskurs 5. Denna bild bekräftas vid samtal med elever. I kvalitetsredovisningen uppges att eleverna i de äldre årskurserna tycks ha bristande förkunskaper i några moment i ämnet matematik, till exempel procenträkning och multiplikation. Detta har dock inte varit föremål för gemensam diskussion enligt lärarna. Skolinspektionen vill i sammanhanget peka på att en diskussion om uppnådda resultat mellan lärare som undervisar i olika åldrar skulle kunna vara ett instrument för utveckling av undervisningen. Skolinspektionen bedömer att skolan bör utveckla samverkan mellan lärare som arbetar med elever i olika åldrar Utbildningen i förskoleklassen stimulerar varje barns utveckling och lärande och ligger till grund till fortsatt skolgång. 1.5 Anpassning av verksamheten till elevernas behov Skolans undervisning anpassas till varje elevs behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande. Enligt läroplanen ska undervisningen anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Den ska med utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling. Vid samtal med lärare vid Skogstorpsskolan framkommer det att de inte alltid klarar av uppdraget att individanpassa undervisningen på grund av klassernas storlek. Vid samtal med elever bekräftas att undervisningen inte alltid är anpassad till elevers olika behov och förutsättningar. Skolinspektionen bedömer att skolan bör utveckla arbetet med att individanpassa undervisningen.

227 10 (17) Särskilt stöd ges till barn och elever som har svårigheter i skolarbetet. Enligt skollagen ska särskilt stöd ges till elever som har svårigheter i skolarbetet. Vidare ska en elev få studiehandledning på sitt modersmål, om eleven behöver det. Vid samtal med lärare samt rektorerna framkommer det att alla elever i behov av särskilt stöd inte får detta och att särskilt stöd i första hand ges i ämnena engelska, matematik och svenska. Studiehandledning på modersmålet ges i viss utsträckning men såväl lärare som rektorer uppger att det inte är i tillräcklig omfattning och att det finns elever som har rätt att få studiehandledning på sitt modersmål men inte får det. Skolinspektionen bedömer att Skogstorpsskolan måste tillse att elevernas rättigheter avseende särskilt stöd tillgodoses samt att elever med rätt att få studiehandledning på sitt modersmål får detta i tillräcklig omfattning. Skolinspektionen vill påpeka att rätten till särskilt stöd inte är begränsad till vissa ämnen Vid behov av särskilda stödåtgärder utarbetas alltid åtgärdsprogram som uppfyller författningarnas krav. Enligt grundskoleförordningen ska rektorn se till att en elevs behov av särskilda stödåtgärder utreds. Om utredningen visar att eleven behöver särskilt stöd, ska rektorn se till att ett åtgärdsprogram upprättas. Av programmet ska det framgå vilka behoven är, hur de ska tillgodoses samt hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas. Eleven och elevens vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta när åtgärdsprogrammet utarbetas. Programmet ska omfatta elevens hela skolsituation. Som påpekats i föregående avsnitt ges inte särskilt stöd i samtliga ämnen. Enligt rektorerna är detta en konsekvens av att åtgärdsprogram inte upprättas för samtliga elever i behov av särskilt stöd och att stödbehov därmed inte synliggörs i relevant utsträckning. De åtgärdsprogram inspektörerna tar del av håller dock god kvalitet. Skolinspektionen bedömer att skolan måste upprätta åtgärdsprogram för samtliga elever i behov av särskilt stöd.

228 11 (17) 2 Normer och värden Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område skolans arbete för att påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i vardaglig handling samt skolans arbete för att ge eleverna en trygg miljö. 2.1 Normer och värden i studiemiljö och samvaro Skolan utgör en trygg miljö som är inriktad på lärande Skolan och lärarna bedriver ett aktivt värdegrundsarbete Skolan har upprättat en likabehandlingsplan i enlighet med författningarna. Enligt lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever ska huvudmannen för verksamheten eller den huvudmannen bestämmer se till att det finns en likabehandlingsplan för varje enskild verksamhet. Planen ska syfta till att främja barns och elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder och att förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling. I planen ska planerade åtgärder redovisas. Planen ska årligen följas upp och ses över. Enligt förordningen om barns och elevers deltagande i arbetet med en likabehandlingsplan ska likabehandlingsplanen upprättas, följas upp och ses över under medverkan av barnen eller eleverna vid den verksamhet för vilken planen gäller. Utformningen och omfattningen av barnens eller elevernas deltagande ska anpassas efter deras ålder och mognad. Vid inspektionstillfället har Skogstorpsskolan en likabehandlingsplan som är gemensam för hela Skogstorpsområdet. Därför framkommer inte de specifika behov som finns på Skogstorpsskolan. Det framkommer inte heller om en kartläggning av verksamhetens behov genomförts eller hur eleverna varit delaktiga i

229 12 (17) framtagande av planen. Vidare anges det inte vilka insatser som ska påbörjas och genomföras under det kommande året. Planen gäller för grundskola, fritidshem och förskoleklass men behov och rutiner för de olika verksamheterna är inte tydliggjort. Skolinspektionen bedömer att likabehandlingsplanen inte till alla delar uppfyller de krav som ställs på en sådan plan. Sedan inspektionsbesöken gjordes i Falkenbergs kommun har lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever upphört att gälla. Lagen upphörde att gälla den 1 januari Därefter gäller i stället 14 a kap. skollagen (1985:1100, ändrad genom 2008:571) och den nya diskrimineringslagen (2008:567). Detta innebär att skolorna från och med 1 januari 2009 ska beakta bestämmelserna i två regelverk för att garantera samma materiella skydd mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Det finns inget som hindrar att skolan/verksamheten för samman de planer som ska upprättas till ett dokument. Barns och elevers medverkan vid upprättandet m.m. av nämnda planer regleras i förordningen (2006:1083) om barns och elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering och kränkande behandling. 3 Ledning och kvalitetsarbete Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område rektors ansvarstagande för skolans målinriktning samt hur skolans kvalitetsarbete fungerar för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen. Tillsynen behandlar också tillgång till utbildning samt resurser i form av personal liksom hur rektorn följer bestämmelserna för skolan. 3.1 Tillgång till likvärdig utbildning Varje elev erbjuds det garanterade antalet undervisningstimmar Skolan erbjuder eleverna språkval, elevens val samt modersmålsundervisning i enlighet med författningarna.

230 13 (17) Skolan anordnar undervisning i svenska som andraspråk i enlighet med författningarna. Enligt grundskoleförordningen ska undervisning i svenska som andraspråk om det behövs anordnas för elever som är berättigade till det enligt förordningen. Undervisningen i svenska som andraspråk ska anordnas i stället för undervisning i svenska. Vid Skogstorpsskolan anordnas undervisning i svenska som andra språk för elever i behov av detta. Dock fungerar denna undervisning enligt lärare och skolledning ofta som ett stöd till undervisningen i ämnet svenska. Inspektörerna vill i sammanhanget framhålla att svenska som andra språk är ett eget ämne med en egen kursplan och ska anordnas istället för svenska för de elever som behöver det. Detta innebär att undervisningen för elever som läser svenska som andraspråk ska planeras och utvärderas i relation till kursplanen för ämnet svenska som andraspråk oavsett om undervisningen bedrivs integrerad med undervisning i svenska eller sker utanför ordinarie klassundervisning. Skolinspektionen bedömer att svenska som andraspråk ges som stöd inom ämnet svenska och inte som ett eget ämne Skolan erbjuder eleverna studie- och yrkesorientering Utbildningen är avgiftsfri för alla elever med undantag av enstaka inslag som kan föranleda en obetydlig kostnad för eleverna.

231 14 (17) 3.2 Personalens utbildning Skolans pedagogiska personal har utbildning för den undervisning de i huvudsak bedriver Rektor har genom utbildning och erfarenhet förvärvat pedagogisk insikt. 3.3 Rektors ansvar Rektorn håller sig förtrogen med det dagliga arbetet och tar som pedagogisk ledare det övergripande ansvaret för att verksamheten inriktas på att nå de nationella målen Rektorn fattar beslut enligt bestämmelserna Lagen om registerkontroll av personal inom förskoleverksamhet, skola och skolbarnsomsorg följs.

232 15 (17) 3.4 Kvalitetsarbete Skolan bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete, det vill säga planerar, följer upp och utvärderar sin verksamhet samt tar tillvara resultaten och omsätter dessa i åtgärder, för att förbättra måluppfyllelsen. Enligt läroplanen måste skolans verksamhet utvecklas så att den svarar mot uppställda mål. Detta kräver att undervisningsmålen ständigt prövas, resultaten följs upp och utvärderas och att nya metoder prövas och utvecklas. Enligt läroplanen ansvarar rektorn för att en lokal arbetsplan upprättas samt för att skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållande till de nationella målen och till målen i skolplanen och den lokala arbetsplanen. Rektorn har ansvaret för skolans resultat. Enligt grundskoleförordningen ska det för genomförandet av de fastställda målen för utbildningen finnas en arbetsplan. Arbetsplanen ska utarbetas under medverkan av lärare och övrig personal samt företrädare för eleverna och deras vårdnadshavare. Skolan liksom övriga grundskolor i kommunen saknar ett systematiskt kartläggningsarbete avseende skolans förutsättningar. Därmed saknar skolan en tydlig koppling mellan förutsättningarna och det arbete som ska genomföras i verksamheten. Skolan saknar dessutom en plan för arbetet (Lokal arbetsplan). Som nämndes i avsnittet genomför inte skolans lärare, på ett systematiskt sätt, någon uppföljning och utvärdering av elevernas kunskapsutveckling (individnivå) i årskurserna 1 7. Lärarna som undervisar i årskurserna 8 9 genomför dock uppföljning och utvärdering av varje elevs kunskapsutveckling genom sitt arbete med bedömning och betyg. Skolan saknar därmed underlag för att utvärdera kunskapsresultaten på skolnivå avseende bland annat årskurs 5. Därigenom saknar skolan underlag för att skapa en förståelse för varför resultaten ser ut som de gör (resultatförståelse) på skolnivå. En förutsättning för att rektorn ska kunna fullfölja sitt ansvar med att följa upp och utvärdera skolans samlade resultat i årskurs 5 och 9 är att lärarna följer upp elevernas kunskapsutveckling i alla ämnen på individnivå och klassnivå. Det är alltså av vikt att rektorn efterfrågar uppföljningar och utvärderingar av kunskapsresultaten på individ och klassnivå. I likhet med övriga skolor i Falkenbergs kommun sker inte detta i tillräcklig utsträckning. Skogstorpsskolan deltar i försöksverksamheten med utbildning utan timplan. För att få delta i försöksverksamheten ska kommuner och deltagande skolor uppfylla vissa nationellt fastställda krav. I stort handlar det om ett tydliggöran-

233 16 (17) de av de krav som redan ställs på kommuner och skolor inom ramen för måloch resultatstyrningen av skolan. De skolor som deltar i försöket ska bl.a. ha tillfredsställande kvalitetssäkringssystem där problem upptäcks och kan åtgärdas i tid. Det är därför anmärkningsvärt att kommunens skolor inte systematiskt följer upp och utvärderar elevernas resultat. Skolinspektionen bedömer att skolan bör utveckla sitt systematiska kvalitetsarbete så att sambanden mellan förutsättningarna, arbetet i verksamheten och måluppfyllelsen i samtliga ämnen analyseras. Dessutom måste skolan upprätta en arbetsplan Kvalitetsarbetet dokumenteras i en kvalitetsredovisning som uppfyller förordningens krav. Enligt förordningen om kvalitetsredovisning ska kvalitetsredovisningarna innehålla en bedömning av i vilken utsträckning de nationella målen för utbildningen har förverkligats och en redogörelse för vilka åtgärder kommunen respektive skolan, förskolan eller fritidshemmet avser att vidta för ökad måluppfyllelse. I kvalitetsredovisningarna ska verksamhetens förutsättningar, arbetet i verksamheten och utbildningens måluppfyllelse redovisas. Arbetet med kvalitetsredovisning ska främja skolornas kvalitetsarbete och därigenom bidra till att förverkliga utbildningarnas nationella mål. Kvalitetsredovisningen syftar även till att ge information om verksamheten och dess måluppfyllelse. Förordningen ställer krav på att elever, lärare och övrig personal ska medverka i utarbetandet och att elevernas föräldrar ska ges möjlighet att delta. I kvalitetsredovisningen ska dessutom uppföljningen och utvärderingen av likabehandlingsplanen redovisas. Skolan upprättar en kvalitetsredovisning för förskoleklass till och med årskurs 5 och för årskurserna 6 9. Den kvalitetsredovisning som behandlar de äldre årskurserna är uppdelad spårvis. Någon gemensam bedömning och analys av skolans samlade resultat finns således inte. Det innebär att kvalitetsredovisningen inte blir ett redskap för att analysera olikheter och eventuellt vidta riktade åtgärder över skolan som helhet. Vidare finns brister avseende redovisning och uppföljning av kunskapsresultaten i relation till nationella mål. Skolinspektionen bedömer att skolan måste utveckla innehållet i kvalitetsredovisningen så att den tydligare redovisar skolans förutsättningar och arbetet i verksamheten samt kunskapsresultat i fler ämnen än engelska, matematik och svenska. Se vidare Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2006:18) om kvalitetsredovisning. Enligt ändring i förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m. ska uppföljning och utvärdering av likabehandlingsplaner och planer mot kränkande behandling redovisas i kvalitetsredovisningen. Ändringen trädde ikraft

234 17 (17) den 1 januari 2009 och ska tillämpas första gången för kvalitetsredovisningar som avser Göteborg Anna Wide Erik Bergeå

235 Regelbunden tillsyn i Falkenbergs kommun Slöingeskolan Dnr 43-SV2008:535 Regelbunden tillsyn i Slöingeskolan Förskoleklass Grundskola årskurserna 1-5 Inledning Skolinspektionen har granskat verksamheten i Falkenbergs kommun och besökt Slöingeskolan den 3 december, I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga för den regelbundna tillsynen. Tillsynen riktas mot tre huvudområden: Kunskaper, Normer och värden samt Ledning och kvalitetsarbete. Bedömningarna av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplaner och övriga författningar för det offentliga skolväsendet. Information om den regelbundna tillsynen finns på Skolinspektionens webbplats ( tillsyn). Inom de områden där Skolinspektionen bedömt att åtgärder behövs har kommunen och rektorn för skolan ansvar för att åtgärder vidtas. Åtgärderna ska redovisas till Skolinspektionen inom tre månader från dagen för Skolinspektionens beslut, dvs. senast 13 juni Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Underlag Underlaget för inspektörernas bedömning är dels dokument från kommunen och Slöingeskolan, dels den information som samlats in under besöket. I Slöingeskolan intervjuades elever, rektorn, lärare och annan personal. Även annan information om kommunen och skolan från Skolverkets nationella uppföljningssystem, eller som finns publicerad på annat sätt, har använts. Rektorn har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter i rapporten. Tabell 1: Antal elever på Slöingeskolan Slöingeskolan Beskrivning av skolan Antal elever Förskoleklass 25 Grundskola 109 Källa: Slöingeskolan

236 2 (14) Slöingeskolan ligger i samhället Slöinge söder om centralorten Falkenberg. Skolan ingår i skolområdet Söder. Utbildningen vid skolan omfattar förskoleklass och årskurserna 1 5 samt fritidshem. Ansvaret för skolan innehas av en rektor. Verksamheten är indelad i två spår, Lupinen och Syrenen. Ett spår utgör ett arbetslag och eleverna inom respektive spår är indelade i tre åldersintegrerade klasser. En klass för elever i förskoleklass och årskurs 1, en för årskurs 2 och 3 samt en för årskurserna 4 och 5. I rektorns ansvarsområde ingår även fyra förskolor. Elevhälsoteamet består av specialpedagog, kurator, skolsköterska och rektor. Slöingeskolan deltar i försöksverksamheten med utbildning utan timplan.

237 3 (14) Bedömningar srutan under varje bedömningspunkt fylls endast i när Skolinspektionen bedömt att åtgärder behövs. I detta material används begreppet styrdokument som en samlande beteckning för relevanta författningar och allmänna råd. 1 Kunskaper Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område skolans kunskapsresultat och arbetet för att ge eleverna möjlighet att nå de nationella målen för lärandet uttryckta i läroplan och kursplaner. Vidare granskas vilka förutsättningar skolan ger eleverna att nå målen. 1.1 Kunskapsresultat Tabell 2: Måluppfyllelse i årskurs 5 Slöingesskolan Riket Andel (%) som ej nått målen i samtliga ämnen = Uppgift saknas Kommentar och bedömning: En samlad bild av skolans resultat i förhållande till kursplanernas mål i årskurs 5 saknas, vilket framgår av tabellen ovan. De uppföljningar av kunskapsresultat inspektörerna tagit del av utgör ingen bedömning av måluppfyllelsen i varje ämne, därför kan ingen bedömning av om eleverna tillägnar sig kunskaper i enlighet med läroplanens och kursplanernas mål göras. 1.2 Uppföljning och kommunikation av kunskapsresultat Lärarna följer fortlöpande upp elevernas kunskapsutveckling och resultat i alla ämnen i förhållande till styrdokumentens krav.

238 4 (14) För varje ämne i skolan finns en kursplan. I kursplanen anges de mål som undervisningen ska sträva mot och de mål som eleverna ska ha uppnått efter det femte och det nionde skolåret. I kursplanerna för ämnena matematik, svenska och svenska som andraspråk anges även de mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det tredje skolåret. I läroplanen anges att lärarna ska genomföra en allsidig utvärdering av elevernas kunskapsutveckling utifrån kursplanernas krav. Varje elev vid Slöingeskolan har en pärm med dokumentation som åskådliggör delar av kunskapsutvecklingen genom skoltiden. Dokumentationen berör företrädesvis ämnena engelska, matematik och svenska. I pärmarna sparas bland annat formulär som fylls i allteftersom eleven uppnår delmål i engelska, matematik och svenska. Därutöver används de nationella ämnesproven för årskurs 5 för att få underlag till bedömningen av elevernas kunskapsutveckling. Den uppföljning och utvärdering som inspektörerna tar del av kan inte anses utgöra en uppföljning och utvärdering av elevernas kunskapsutveckling i samtliga ämnen. En samlad bild av skolans resultat i förhållande till kursplanernas mål i samliga ämnen saknas också. Den uppföljning och utvärdering som lärarna ska göra av varje elevs kunskapsutveckling är en förutsättning för att skolans samlade resultat ska kunna utvärderas och följas upp. Mot bakgrund av att skolan inte följer upp och utvärderar elevernas kunskapsutveckling i alla ämnen saknas viktiga underlag för att på individnivå eller på skolnivå styra resurser till de områden där de behövs bäst eller för att genomföra förbättringar av undervisningen. Den uppföljning och utvärdering som lärarna ska göra av varje elevs kunskapsutveckling är en förutsättning för att såväl enskilda elevers, klassers samt skolans samlade resultat ska kunna utvärderas och följas upp och riktade insatser vidtagas vid behov. Se vidare avsnitt 3.4 i denna rapport under Kvalitetsarbete. Skolinspektionen vill dessutom påpeka att från och med innevarande termin har grundskoleförordningens krav på den individuella utvecklingsplanen (IUP) skärpts så att den ska innehålla omdömen om elevernas kunskapsutveckling i varje ämne. Skolinspektionen bedömer att lärarna måste följa upp och utvärdera elevernas kunskapsutveckling i samtliga ämnen Lärarna genomför utvecklingssamtal om hur elevens kunskapsutveckling och sociala utveckling bäst kan stödjas. Enligt grundskoleförordningen ska läraren, eleven och elevens vårdnadshavare minst en gång varje termin samtala om hur elevernas kunskapsutveckling och sociala utveckling bäst kan stödjas.

239 5 (14) Mot bakgrund av Skolinspektionens bedömning i avsnittet 1.2.1, att lärarna inte följer upp och utvärderar elevernas kunskapsutveckling i samtliga ämnen, ställer sig Skolinspektionen tveksam till om utvecklingssamtalen alltid håller god kvalitet Lärarna upprättar en individuell utvecklingsplan i samband med utvecklingssamtalet. Enligt grundskoleförordningen ska läraren vid utvecklingssamtalet i en individuell utvecklingsplan skriftligt sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven ska nå målen och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen och kursplanerna. Vid intervjuer med rektorn och lärare framkommer att varje elev har en individuell utvecklingsplan och att dessa upprättas vid utvecklingssamtalet. De planer inspektörerna tar del av är avgränsade till kunskapsutvecklingen i engelska, matematik och svenska samt elevens sociala utveckling. Intervjuer och andra samtal med elever visar att eleverna i allmänhet inte är särskilt väl insatta i sin utvecklingsplan. Skolinspektionen bedömer att de individuella utvecklingsplanerna bör utvecklas för att på ett mer utförligt sätt omfatta kursplanernas kunskapsmål. Elevernas delaktighet i den individuella planeringen bör stärkas. De individuella utvecklingsplanerna bör syfta till att eleverna ska få ökad kunskap om och inflytande över det egna lärandet och den egna utvecklingen. I sammanhanget vill Skolinspektionen erinra om att från och med den 15 juli 2008 har bestämmelsen i grundskoleförordningen om individuell utvecklingsplan bland annat ändrats på så sätt att en sådan plan inte enbart ska vara framåtsyftande. Den ska innehålla omdömen om elevens kunskapsutveckling i varje ämne. Dessa omdömen får vara betygsliknande men de bör anpassas till elevernas ålder och förutsättningar. Det är rektorn som beslutar om den närmare utformningen. Planen får också innehålla annan information om elevens skolgång om rektorn beslutar detta. Se även Skolverkets allmänna råd om den individuella utvecklingsplanen.

240 6 (14) 1.3 Bedömning Lärarna använder resultaten från de nationella ämnesproven för att bedöma elevers kunskapsutveckling Vid bedömning utgår lärarna från de nationella målen i kursplanerna. 1.4 Genomförande av utbildningen Läroplanens och kursplanernas mål att sträva mot anger inriktningen för skolans utbildning Eleverna ges möjlighet till inflytande och ansvarstagande över det egna lärandet. Enligt skollagen ska eleverna ha inflytande över hur deras utbildning utformas. Omfattningen och utformningen av elevernas inflytande ska anpassas efter deras ålder och mognad. Enligt läroplanen ska skolan klargöra för elever och föräldrar vilka mål utbildningen har, vilka krav skolan ställer och vilka rättigheter och skyldigheter elever och deras vårdnadshavare har. Att den enskilda skolan är tydlig i fråga om mål, innehåll och arbetsformer är en förutsättning för elevers och vårdnadshavares rätt till inflytande och påverkan. Det är inte minst viktigt som underlag för den enskildes val i skolan. Det är inte tillräckligt att i undervisningen förmedla kunskap om grundläggande demokratiska värderingar. Undervisningen ska bedrivas i demokratiska arbetsformer och förbereda eleverna för att aktivt deltaga i samhällslivet. Den ska utveckla deras förmåga att ta ett personligt ansvar.

241 7 (14) Verksamhetsbesök och intervjuer ger en varierad bild av elevernas möjlighet till inflytande över sitt eget lärande. En del lärare beskriver hur de inom vissa delar av undervisningen konkretiserar målen och planerar genomförandet tillsammans med eleverna. Eleverna är till viss del delaktiga i och har ansvar för planeringen av sitt eget arbete. De flesta elever har t.ex. någon typ av planeringsbok eller planeringsschema där de skriver ner vad de ska göra den närmaste tiden. Inspektörerna erfar dock att det saknas progression i elevernas möjligheter till inflytande. Intervjuer och andra samtal med elever och lärare i årskurserna 4 och 5 ger intrycket att målen med arbetet inom t.ex. temaområden inte presenteras för eleverna. Eleverna saknar därmed i allmänhet kännedom om målen, vilket försvårar elevernas möjligheter att ta ansvar för sitt eget lärande. Skolinspektionen bedömer att skolan bör arbeta för att elevernas inflytande och ansvarstaganden för det egna lärandet ska öka samt att detta inflytande ska öka med stigande ålder och mognad Eleverna ges kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmåga att arbeta i demokratiska former De som arbetar i skolan samverkar inom och mellan verksamheterna för att stödja elevernas utveckling och lärande Utbildningen i förskoleklassen stimulerar varje barns utveckling och lärande och ligger till grund till fortsatt skolgång. 1.5 Anpassning av verksamheten till elevernas behov Skolans undervisning anpassas till varje elevs behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande.

242 8 (14) Särskilt stöd ges till barn och elever som har svårigheter i skolarbetet. I grundskoleförordningen anges att en elev ska få studiehandledning på sitt modersmål, om eleven behöver det. Enligt såväl rektorn som lärare vid skolan så finns det elever vid Slöingeskolan som har behov av studiehandledning på sitt modersmål men som inte får detta. Skolinspektionen bedömer att skolan ska anordna studiehandledning på elevernas modersmål i den omfattning det behövs Vid behov av särskilda stödåtgärder utarbetas alltid åtgärdsprogram som uppfyller författningarnas krav. 2 Normer och värden Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område skolans arbete för att påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i vardaglig handling samt skolans arbete för att ge eleverna en trygg miljö. 2.1 Normer och värden i studiemiljö och samvaro Skolan utgör en trygg miljö som är inriktad på lärande Skolan och lärarna bedriver ett aktivt värdegrundsarbete Skolan har upprättat en likabehandlingsplan i enlighet med författningarna.

243 9 (14) Enligt lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever ska huvudmannen för verksamheten eller den huvudmannen bestämmer se till att det finns en likabehandlingsplan för varje enskild verksamhet. Planen ska syfta till att främja barns och elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder och att förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling. I planen ska planerade åtgärder redovisas. Planen ska årligen följas upp och ses över. Enligt förordningen om barns och elevers deltagande i arbetet med en likabehandlingsplan ska likabehandlingsplanen upprättas, följas upp och ses över under medverkan av barnen eller eleverna vid den verksamhet för vilken planen gäller. Utformningen och omfattningen av barnens eller elevernas deltagande ska anpassas efter deras ålder och mognad. Vid inspektionstillfället har Slöingeskolan en likabehandlingsplan. Denna plan saknar dock bland annat en redovisning av skolans behov utifrån en aktuell kartläggning och eleverna känner inte till planen. Vidare saknas vilka insatser som avses påbörjas och genomföras under det kommande året. Skolinspektionen bedömer att likabehandlingsplanen inte till alla delar uppfyller de krav som ställs på en sådan plan. Sedan inspektionsbesöken gjordes i Falkenbergs kommun har lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever upphört att gälla. Lagen upphörde att gälla den 1 januari Därefter gäller i stället 14 a kap. skollagen (1985:1100, ändrad genom 2008:571) och den nya diskrimineringslagen (2008:567). Detta innebär att skolorna från och med den 1 januari 2009 ska beakta bestämmelserna i två regelverk för att garantera samma materiella skydd mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Det finns inget som hindrar att skolan/verksamheten för samman de planer som ska upprättas till ett dokument. Barns och elevers medverkan vid upprättandet m.m. av nämnda planer regleras i förordningen (2006:1083) om barns och elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering och kränkande behandling. 3 Ledning och kvalitetsarbete Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område rektors ansvarstagande för skolans målinriktning samt hur skolans kvalitetsarbete fungerar för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen. Tillsynen behandlar också tillgång till utbildning samt resurser i form av personal liksom hur rektorn följer bestämmelserna för skolan.

244 10 (14) 3.1 Tillgång till likvärdig utbildning Varje elev erbjuds det garanterade antalet undervisningstimmar. Enligt grundskoleförordningen finns en kursplan för varje ämne. I kursplanen anges bl.a. de mål som eleverna ska ha uppnått efter det femte och det nionde skolåret. Eleverna i årskurser 1 5 vid Slöingeskolan erbjuds inte undervisning i ämnet hem- och konsumentkunskap på ett systematiskt och organiserat sätt förrän i årskurs 6. Det innebär att eleverna inte ges möjlighet att nå kursplanernas mål att uppnå för årskurs 5 före utgången av årskurs 5. Skolinspektionen bedömer att eleverna vid Slöingeskolan inte ges förutsättningar att nå målen före utgången av årskurs 5 i ämnet hem- och konsumentkunskap vilket måste åtgärdas Skolan erbjuder eleverna språkval, elevens val samt modersmålsundervisning i enlighet med författningarna. Enligt grundskoleförordningen ska styrelsen erbjuda ett allsidigt urval av ämnen som elevens val. I timplanen anges ett visst antal timmar för elevens val. Undervisningen syftar till att fördjupa och bredda elevens kunskaper i ett eller flera ämnen. Undervisningen ska till sitt innehåll och sin inriktning vara förenligt med målen i den kursplan eller de kursplaner som fastställts för det ämne eller ämnen som utgör elevens val. Intervjuer med elever, personal och rektorer visar att Slöingeskolan inte anordnar elevens val. Söderskolan, som är den skola som flertalet av eleverna vid Slöingeskolan fortsätter till i årskurs 6, anordnar inte elevens val enligt författningarna. Skolinspektionen bedömer att elevens val inte anordnas vid Slöingeskolan vilket måste åtgärdas. Skolan bör tillsammans med Söderskolan diskutera formerna för elevens val så att syftet med elevens val uppnås under elevens grundskoletid.

245 11 (14) Skolan anordnar undervisning i svenska som andraspråk i enlighet med författningarna. Enligt grundskoleförordningen ska undervisning i svenska som andraspråk om det behövs anordnas för elever som är berättigade till det enligt förordningen. Undervisningen i svenska som andraspråk ska anordnas i stället för undervisning i svenska. Vid Slöingeskolan anordnas undervisning i svenska som andra språk för elever i behov av detta. Dock fungerar denna undervisning som särskilt stöd till undervisningen i svenska. Skolinspektionen bedömer att svenska som andraspråk inte anordnas som ett eget ämne vilket måste åtgärdas. Skolinspektionen vill i sammanhanget framhålla att svenska som andra språk är ett eget ämne med en egen kursplan och ska anordnas istället för svenska för de elever som behöver det Utbildningen är avgiftsfri för alla elever med undantag av enstaka inslag som kan föranleda en obetydlig kostnad för eleverna. 3.2 Personalens utbildning Skolans pedagogiska personal har utbildning för den undervisning de i huvudsak bedriver Rektor har genom utbildning och erfarenhet förvärvat pedagogisk insikt.

246 12 (14) 3.3 Rektors ansvar Rektorn håller sig förtrogen med det dagliga arbetet och tar som pedagogisk ledare det övergripande ansvaret för att verksamheten inriktas på att nå de nationella målen Rektorn fattar beslut enligt bestämmelserna Lagen om registerkontroll av personal inom förskoleverksamhet, skola och skolbarnsomsorg iakttas. 3.4 Kvalitetsarbete Skolan bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete, det vill säga planerar, följer upp och utvärderar sin verksamhet samt tar tillvara resultaten och omsätter dessa i åtgärder, för att förbättra måluppfyllelsen. Enligt läroplanen måste skolans verksamhet utvecklas så att den svarar mot uppställda mål. Detta kräver att undervisningsmålen ständigt prövas, resultaten följs upp och utvärderas och att nya metoder prövas och utvecklas. Enligt läroplanen ansvarar rektorn för att en lokal arbetsplan upprättas samt för att skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållande till de nationella målen och till målen i skolplanen och den lokala arbetsplanen. Rektorn har ansvaret för skolans resultat. Skolan liksom övriga grundskolor i kommunen saknar ett systematiskt kartläggningsarbete avseende skolans förutsättningar. Därmed saknar skolan en tydlig koppling mellan förutsättningarna och det arbete som ska genomföras i verk-

247 13 (14) samheten. Som nämndes i avsnittet genomför inte skolans lärare, på ett systematiskt sätt, någon uppföljning och utvärdering av elevernas kunskapsutveckling (individnivå) i årskurserna 1 5. Skolan saknar därmed underlag för att utvärdera kunskapsresultaten på skolnivå avseende bland annat årskurs 5. Därigenom saknar skolan underlag för att skapa en förståelse för varför resultaten ser ut som de gör (resultatförståelse) på skolnivå. En förutsättning för att rektorn ska kunna fullfölja sitt ansvar med att följa upp och utvärdera skolans samlade resultat i årskurs 5 är att lärarna följer upp elevernas kunskapsutveckling i alla ämnen på individnivå och klassnivå. Det är alltså av vikt att rektorn efterfrågar uppföljningar och utvärderingar av kunskapsresultaten på individ och klassnivå. I likhet med övriga skolor i Falkenbergs kommun sker inte detta i tillräcklig utsträckning. Slöingeskolan deltar i försöksverksamheten med utbildning utan timplan. För att få delta i försöksverksamheten ska kommuner och deltagande skolor uppfylla vissa nationellt fastställda krav. I stort handlar det om ett tydliggörande av de krav som redan ställs på kommuner och skolor inom ramen för mål- och resultatstyrningen av skolan. De skolor som deltar i försöket ska bl.a. ha tillfredsställande kvalitetssäkringssystem där problem upptäcks och kan åtgärdas i tid. Det är därför anmärkningsvärt att kommunens skolor inte systematiskt följer upp och utvärderar elevernas resultat. Skolinspektionen bedömer att skolan bör utveckla sitt systematiska kvalitetsarbete så att sambanden mellan förutsättningarna, arbetet i verksamheten och måluppfyllelsen i samtliga ämnen analyseras Kvalitetsarbetet dokumenteras i en kvalitetsredovisning som uppfyller förordningens krav. Enligt förordningen om kvalitetsredovisning ska kvalitetsredovisningarna innehålla en bedömning av i vilken utsträckning de nationella målen för utbildningen har förverkligats och en redogörelse för vilka åtgärder kommunen respektive skolan, förskolan eller fritidshemmet avser att vidta för ökad måluppfyllelse. I kvalitetsredovisningarna ska verksamhetens förutsättningar, arbetet i verksamheten och utbildningens måluppfyllelse redovisas. Arbetet med kvalitetsredovisning ska främja skolornas kvalitetsarbete och därigenom bidra till att förverkliga utbildningarnas nationella mål. Kvalitetsredovisningen syftar även till att ge information om verksamheten och dess måluppfyllelse. Förordningen ställer krav på att elever, lärare och övrig personal ska medverka i utarbetandet och att elevernas föräldrar ska ges möjlighet att delta. I kvalitetsredovisningen ska dessutom uppföljningen och utvärderingen av likabehandlingsplanen redovisas.

248 14 (14) Inspektörerna har tagit del av Slöingeskolans kvalitetsredovisning för läsåret 2007/08. I denna redovisas förutsättningar för arbetet, arbetet i verksamheten samt måluppfyllelse och planerade åtgärder för vidare utveckling av verksamheten. Redovisningen utgår huvudsakligen från kommunens prioriterade mål Baskunskaper för alla, Jämställdhet och likabehandling, Inflytande och delaktighet, Barn i behov av särskilt stöd samt Hälsa och livsstil. Avseende elevernas kunskapsresultat redovisas hur stor andel av eleverna som vårterminen 2008 uppnådde kravnivån i de nationella ämnesproven i engelska, matematik och svenska. Övriga ämnen redovisas inte alls. Inspektörerna konstaterar att kvalitetsredovisningen saknar redovisning av måluppfyllelsen i förhållande till mål att uppnå i årskurs 5. Skolinspektionen bedömer att skolan måste utveckla innehållet i kvalitetsredovisningen så att den tydligare redovisar kunskapsresultat i årskurs 5 i fler ämnen. Se vidare Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2006:18) om kvalitetsredovisning. Enligt ändring i förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m. ska uppföljning och utvärdering av likabehandlingsplaner och planer mot kränkande behandling redovisas i kvalitetsredovisningen. Ändringen trädde ikraft den 1 januari 2009 och ska tillämpas första gången för kvalitetsredovisningar som avser Göteborg Helén Svelid Anna Wide

249 Regelbunden tillsyn i Falkenbergs kommun Söderskolan Dnr 43-SV2008:535 Regelbunden tillsyn i Söderskolan Förskoleklass Grundskola årskurs 1 9 Inledning Skolinspektionen har granskat verksamheten i Falkenbergs kommun och besökt Söderskolan den 1 december 2008 och den 21 januari I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga för den regelbundna tillsynen. Tillsynen riktas mot tre huvudområden: Kunskaper, Normer och värden samt Ledning och kvalitetsarbete. Bedömningarna av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplaner och övriga författningar för det offentliga skolväsendet. Information om den regelbundna tillsynen finns på Skolinspektionens webbplats ( tillsyn). Inom de områden där Skolinspektionen bedömt att åtgärder behövs har kommunen och rektorn för skolan ansvar för att åtgärder vidtas. Åtgärderna ska redovisas till Skolinspektionen inom tre månader från dagen för Skolinspektionens beslut, dvs. senast den 13 juni Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Underlag Underlaget för inspektörernas bedömning är dels dokument från kommunen och Söderskolan, dels den information som samlats in under besöket. I Söderskolan intervjuades rektorerna, personal och elever. Även annan information om kommunen och skolan från Skolverkets nationella uppföljningssystem, eller som finns publicerad på annat sätt, har använts. Rektorerna har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter i rapporten. Tabell 1: Antal elever på Söderskolan Söderskolan Beskrivning av skolan Antal elever Förskoleklass 18 Grundskola 435 Källa: Falkenbergs kommun

250 2 (18) Söderskolan är belägen utanför kommunens centralort i samhället Heberg och hör också till skolområdet Söder. Skolan invigdes på våren Verksamheten är organiserad i arbetslag med elever i olika åldrar som är placerade i så kallade hus. Varje hus består av ett allrum med köksdel, fyra klassrum av skiftande storlek och tre grupprum. Dessutom finns ett arbetsrum för lärarlaget. Vid skolan finns tre hus för elever i årskurserna 6 9, två hus för elever i årskurserna 3 9 samt ett hus för elever i förskoleklass årskurs 2. Vidare finns ett hus för en regional hörselskola samt ett hus för en kommunövergripande särskild undervisningsgrupp, Zeta. I skolans lokaler bedrivs också skolbarnsomsorg samt förskoleverksamhet. Dessa verksamheter bedöms i separat verksamhetsrapport och berörs inte av denna skolrapport. I årskurs 6 kommer elever från områdets tre övriga skolor Slöinge, Vessigebro samt Årstadskolan till Söderskolan. Skolans ledning består av två rektorer som tillsammans med rektorerna för områdets tre övriga skolor utgör Söderområdets ledningsteam. Söderskolan deltar i försöksverksamheten med utbildning utan timplan.

251 3 (18) Bedömningar srutan under varje bedömningspunkt fylls endast i när Skolinspektionen bedömt att åtgärder behövs. I detta material används begreppet styrdokument som en samlande beteckning för relevanta författningar och allmänna råd. 1 Kunskaper Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område skolans kunskapsresultat och arbetet för att ge eleverna möjlighet att nå de nationella målen för lärandet uttryckta i läroplan och kursplaner. Vidare granskas vilka förutsättningar skolan ger eleverna att nå målen. 1.1 Kunskapsresultat Tabell 2: Måluppfyllelse i årskurs 5 Söderskolan Riket Andel (%) som ej nått målen i samtliga ämnen = Uppgift saknas Tabell 3: Resultat för elever i årskurs 9 Söderskolan Samtliga Kommun- 3 Riket skolor i grupp 2 kommunen Genomsnittligt meritvärde Andel (%) som ej nått målen i samtliga ämnen Andel (%) behöriga till nationellt program Källa: Skolverkets statistik 1 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i kommunen 2 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i kommungruppen 3 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i riket

252 4 (18) Tabell 4: Resultat på nationella ämnesprov i årskurs 9 Söderskolan Samtliga skolor i kommu- Kommungrupp 5 6 Riket nen Andel (%) elever som uppnått minst Godkänt i: Engelska Matematik Svenska Svenska som andraspråk Källa: Skolverkets statistik. = Uppgift saknas.. = Uppgift kan ej visas, då resultatuppgiften baseras på färre än 10 individer Kommentar och bedömning: Eleverna till och med årskurs 5 testas kontinuerligt i ämnena engelska, matematik och svenska samt med hjälp av nationella ämnesprov i årskurs 5. En samlad bild av elevernas resultat i förhållande till kursplanernas mål att uppnå i årskurs 5 saknas dock. Eftersom skolan inte gör någon uppföljning av i vilken mån eleverna når mål att uppnå i årskurs 5 kan inspektörerna inte bedöma måluppfyllelsen avseende kunskapsresultaten. Resultaten vid nationella ämnesproven visar dock på god måluppfyllelse. Tabell 3 visar att resultaten mätta i betyg avseende genomsnittligt meritvärde ligger under snittet för både kommunen och riket. Skillnaden mellan flickors och pojkars meritvärde år 2007 och 2008 är vid Söderskolan 22 meritpoäng vilket ligger i nivå med riket. Åren innan var skillnaden mellan flickors och pojkars meritvärde ännu större vid Söderskolan. När det gäller andelen som ej nått målen i samtliga ämnen ligger skolan något över både snittet för kommunen och riket. Skillnaden mellan andelen elever som är behöriga till nationellt program i gymnasiet (92 procent) och andelen elever som når målen i samtliga ämnen (74 procent) är betydande. I skolans kvalitetsredovisning är det en uttalad målsättning att samtliga elever i årskurs 9 ska uppnå nivån för godkänt i engelska, matematik och svenska det vill säga de ämnen som ger behörighet till nationellt program vid gymnasieskolan. Inspektörerna vill betona att en grundtanke i svensk 4 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i kommunen 5 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i kommungruppen 6 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i riket

253 5 (18) skola är att eleverna ska ges möjlighet att nå målen i samtliga kursplaneämnen. Skolan bör i sitt kvalitetsarbete beakta risken att vara en så kallad treämnesskola det vill säga främst satsa på engelska, matematik och svenska alternativt svenska som andraspråk på bekostnad av övriga ämnen. När det gäller andelen behöriga till nationellt program vid gymnasieskolan är skillnaden mellan flickor och pojkar vid Söderskolan större än skillnaden i kommunen och i riket. Genusskillnader i resultat berörs inte i kvalitetsredovisningen och personalen uppger att de inte genomför någon analys av betygsresultaten utifrån ett genusperspektiv. Som påpekas i avsnitt 3.4 i denna rapport är det viktigt att skolan genomför en analys av uppnådda resultat för att med utgångspunkt från dem kunna utveckla det pedagogiska arbetet och eventuellt vidta riktade åtgärder. 1.2 Uppföljning och kommunikation av kunskapsresultat Lärarna följer fortlöpande upp elevernas kunskapsutveckling och resultat i alla ämnen i förhållande till styrdokumentens krav. Lärarna ska, enligt läroplanen, utifrån kursplanernas krav allsidigt utvärdera varje elevs kunskapsutveckling. För varje ämne finns en kursplan. I kursplanen anges de mål som undervisningen ska sträva mot, och de mål som eleverna ska ha uppnått efter det femte och nionde skolåret. I kursplanerna för ämnena matematik, svenska och svenska som andra språk anges även de mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det tredje skolåret. Enligt lärarna för årskurserna 1 5 finns en ambition att följa upp och utvärdera elevernas kunskapsutveckling i samtliga ämnen. Lärarna menar dock att detta endast sker med god kvalitet i ämnena engelska, matematik och svenska. Anledningen till detta är att i övriga ämnen saknas verktyg varvid lärarna upplever att det är svårt att genomföra en professionell bedömning utifrån de nationella kursplanemålen. I engelska, matematik och svenska genomförs dessutom nationella ämnesprov i årskurs 5. Vid Söderskolan uppger lärare att resultaten vid nationella ämnesprov i årskurs 5 inte analyseras eller används som ett redskap i utvecklingsarbetet även i tidigare årskurser. Ämnesproven fyller dock sin diagnostiska funktion för varje enskild elev och används på individnivå som ett underlag för att bedöma vilka behov av stödinsatser eleverna har. Resultaten vid nationella ämnesprov i årskurs 9 och vid betygssättningen är inte heller kända bland lärare i skolans tidi-

254 6 (18) gare årskurser vilket försvårar möjligheten att använda dessa resultat som ett redskap för att utveckla det pedagogiska arbetet i tidigare årskurser. Se vidare avsnitt i denna rapport. Mot bakgrund av att skolan inte följer upp och utvärderar elevernas kunskapsutveckling i alla ämnen saknas viktiga underlag för att på individnivå eller på skolnivå styra resurser till de områden där de behövs bäst eller för att genomföra förbättringar av undervisningen. Den uppföljning och utvärdering som lärarna ska göra av varje elevs kunskapsutveckling är en förutsättning för att såväl enskilda elevers, klassers samt skolans samlade resultat ska kunna utvärderas och följas upp och riktade insatser vidtagas vid behov. Se vidare avsnitt 3.4 i denna rapport under Kvalitetsarbete. Skolinspektionen vill dessutom påpeka att från och med innevarande termin har grundskoleförordningens krav på den individuella utvecklingsplanen (IUP) skärpts så att den ska innehålla omdömen om elevernas kunskapsutveckling i varje ämne. Skolinspektionen bedömer att lärarna i framför allt de yngre åldrarna måste följa upp elevernas kunskapsutveckling i samtliga ämnen Lärarna genomför utvecklingssamtal om hur elevens kunskapsutveckling och sociala utveckling bäst kan stödjas. Enligt grundskoleförordningen ska läraren, eleven och elevens vårdnadshavare minst en gång varje termin samtala om hur elevernas kunskapsutveckling och sociala utveckling bäst kan stödjas. Mot bakgrund av Skolinspektionens bedömning i avsnittet 1.2.1, att lärarna inte följer upp och utvärderar elevernas kunskapsutveckling i samtliga ämnen, ställer sig Skolinspektionen tveksam till om utvecklingssamtalen alltid håller god kvalitet Lärarna upprättar en individuell utvecklingsplan i samband med utvecklingssamtalet. Enligt grundskoleförordningen ska läraren vid utvecklingssamtalet i en individuell utvecklingsplan skriftligt sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven ska nå målen och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen och kursplanerna. Varje elev har enligt rektorerna och lärarna en individuell utvecklingsplan (IUP).

255 7 (18) Dessa upprättas vid utvecklingssamtalet, men vid intervju med både yngre och äldre elever framkommer att dessa dokument är okända. Några elever säger att dessa dokument endast är synliga vid utvecklingssamtalet eftersom de sätts in i en pärm som oftast förvaras av läraren. Därmed har planerna inte en aktiv del av kommande undervisning utan de glöms ofta helt bort av eleverna. Inspektörerna bedömer att skolan bör se över sina rutiner och användandet av de individuella utvecklingsplanerna. Inspektörerna är medvetna om att skolan är på gång att introducera ett webbaserat verktyg (Unikum) för upprättande och användande av de individuella utvecklingsplanerna. I sammanhanget vill Skolinspektionen erinra om att från och med den 15 juli 2008 har bestämmelsen i grundskoleförordningen om individuell utvecklingsplan bland annat ändrats på så sätt att en sådan plan inte enbart ska vara framåtsyftande. Den ska innehålla omdömen om elevens kunskapsutveckling i varje ämne. Dessa omdömen får vara betygsliknande men de bör anpassas till elevernas ålder och förutsättningar. Det är rektorn som beslutar om den närmare utformningen. Planen får också innehålla annan information om elevens skolgång om rektorn beslutar detta. Se även Skolverkets allmänna råd om den individuella utvecklingsplanen. 1.3 Bedömning och betygssättning Lärarna använder resultaten från de nationella ämnesproven för att bedöma elevers kunskapsutveckling och som stöd för betygssättning Vid bedömning och betygssättning utgår lärarna från de nationella målen i kursplanerna och från betygskriterierna. Enligt grundskoleförordningen ska, när betyg sätts efter att ett ämne eller ett ämnesblock har avslutats, betyget bestämmas med hjälp av 1. de mål som eleverna enligt kursplanerna ska ha uppnått i grundskolan och 2. de betygskriterier som har fastställts för ämnena och ämnesblocken. Enligt allmänna råden om likvärdig bedömning och betygssättning bör de nationella kursplanerna tolkas och utvecklas på ett sådant sätt att det klargörs vilka kunskaper eleven ska ha utvecklat för att få ett visst betyg utifrån de nationel-

256 8 (18) la betygskriterierna. Det är viktigt att det förs diskussioner om de lokala tolkningarna av kursplaner och betygskriterier mellan lärare i olika program, årskurser och skolor, både för att inspirera och lära av varandra och för att skapa likvärdiga förutsättningar för undervisningen och bedömningen av elever i skolan och i olika skolor. Rektor ansvarar för att sådana diskussioner kommer till stånd. Lärarna vid Söderskolan uppger att de diskuterar bedömningar och betyg med varandra. Vid samtal med elever framkommer att de upplever betygen som rättvisa och att de kan prata med lärarna om varför de får ett visst betyg och hur de skulle kunna höja sina betyg om de vill. Inspektörerna ser exempel på hur lärarna tydligt presenterar betygskriterier inför nya arbetsområden. Nationella ämnesprov i årskurs 9 används som ett stöd för betygssättningen. Dessa prov sambedöms av flera lärare. Dock uppger lärarna att de saknar diskussioner med lärare vid andra skolor om betyg och bedömning och därför känner sig osäkra på om betygen är likvärdiga med betyg vid andra skolor. Skolinspektionen bedömer att skolan bör utveckla sitt arbete med att säkra betygens likvärdighet Betyg sätts och utfärdas, skriftliga bedömningar ges och betygskatalog förs enligt grundskoleförordningens krav. 1.4 Genomförande av utbildningen Läroplanens och kursplanernas mål att sträva mot anger inriktningen för skolans utbildning Eleverna ges möjlighet till inflytande och ansvarstagande över det egna lärandet. Enligt skollagen ska eleverna ha inflytande över hur deras utbildning utformas. Omfattningen och utformningen av elevernas inflytande ska anpassas efter deras ålder och mognad. Enligt läroplanen ska skolan klargöra för elever och föräldrar vilka mål utbildningen har, vilka krav skolan ställer och vilka rättigheter

257 9 (18) och skyldigheter elever och deras vårdnadshavare har. Att den enskilda skolan är tydlig i fråga om mål, innehåll och arbetsformer är en förutsättning för elevers och vårdnadshavares rätt till inflytande och påverkan. Det är inte minst viktigt som underlag för den enskildes val i skolan. Det är inte tillräckligt att i undervisningen förmedla kunskap om grundläggande demokratiska värderingar. Undervisningen ska bedrivas i demokratiska arbetsformer och förbereda eleverna för att aktivt deltaga i samhällslivet. Den ska utveckla deras förmåga att ta ett personligt ansvar. Elever och lärare uppger att elevernas inflytande på klassens arbete varierar mellan olika ämnen och lärare. Elever och lärare kan ge exempel på när elever i hög utsträckning är med och planerar hur undervisningen ska läggas upp men det finns också exempel där elever sällan är med och planerar olika arbetsområden. Lärarna uppger dock att eleverna är med och planerar men att de kanske inte är medvetna om det. Intervjuerna visar att det är relativt vanligt att eleverna ges ett inflytande över att bestämma när de ska arbeta med de olika uppgifterna som finns i elevens planering. Däremot är det inte lika vanligt att eleverna kan påverka hur de nationella målen ska nås. Som tidigare nämnts har Söderskolan tillsammans med andra skolor i Falkenbergs kommun börjat arbeta med ett webbaserat verktyg i arbetet med de individuella utvecklingsplanerna, Unikum. Enligt inspektörernas bedömning är detta också ett instrument för att öka elevernas inflytande över det egna lärandet. Skolinspektionen bedömer att skolan bör utveckla och synliggöra elevernas inflytande över arbetets utformning Eleverna ges kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmåga att arbeta i demokratiska former De som arbetar i skolan samverkar inom och mellan verksamheterna för att stödja elevernas utveckling och lärande. Enligt läroplanen ska läraren samverka med andra lärare i arbetet för att nå utbildningsmålen. Undervisningen vid Söderskolan är organiserad i arbetslag med elever i varierande ålder. Lärarna uppger att inom respektive arbetslag sker oftast en god samverkan. Däremot uppger lärarna att samverkan mellan årskurserna 2 och 3

258 10 (18) ej fungerar samt att samverkan mellan de olika husen inte är väl utvecklat. Det innebär till exempel att lärarna inte på ett systematiskt sätt använder sig av de avstämningspunkter nationella ämnesprov kan sägas utgöra i syfte att utveckla det pedagogiska arbetssättet i samtliga årskurser. Denna bild bekräftas vid samtal med elever. Skolinspektionen bedömer att skolan bör utveckla samverkan både mellan lärare som arbetar med elever i samma årskurs, men också i olika åldrar Utbildningen i förskoleklassen stimulerar varje barns utveckling och lärande och ligger till grund till fortsatt skolgång. 1.5 Anpassning av verksamheten till elevernas behov Skolans undervisning anpassas till varje elevs behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande. Enligt läroplanen ska undervisningen anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Den ska med utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling. Lärare vid Söderskolan uttrycker en viss oro över att de inte alltid klarar av uppdraget att individanpassa undervisningen. Denna bild bekräftas även av eleverna. Dock varierar detta mellan olika ämnen och lärare. Exempelvis anser sig lärarna inom resursskolan Zeta ha goda förutsättningar för individanpassning. Som tidigare nämnts behöver skolan även utveckla formerna för elevernas inflytande över hur de nationella kursplanemålen ska nås och detta påverkar i viss mån även individanpassningen. Skolinspektionen bedömer att skolan bör utveckla arbetet med att individanpassa undervisningen.

259 11 (18) Särskilt stöd ges till barn och elever som har svårigheter i skolarbetet Vid behov av särskilda stödåtgärder utarbetas alltid åtgärdsprogram som uppfyller författningarnas krav. Enligt grundskoleförordningen ska rektorn se till att en elevs behov av särskilda stödåtgärder utreds. Om utredningen visar att eleven behöver särskilt stöd, ska rektorn se till att ett åtgärdsprogram upprättas. Av programmet ska det framgå vilka behoven är, hur de ska tillgodoses samt hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas. Eleven och elevens vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta när åtgärdsprogrammet utarbetas. Vid samtal med lärare framkommer att åtgärdsprogram är viktiga instrument för att hjälpa elever i behov av särskilda stödåtgärder. Dock framkommer att det finns några elever på skolan i behov av särskilt stöd som saknar åtgärdsprogram. Dessutom framkommer vid intervju med elever att elever som i sitt terminsbetyg ej nått målen i ett eller flera ämnen ej har haft åtgärdsprogram förrän efter det att betyget bestämts. De åtgärdsprogram inspektörerna tar del av håller dock god kvalitet. Skolinspektionen vill peka på vikten av att åtgärdsprogram upprättas direkt då behov konstaterats för att hjälpa eleverna att nå de nationella kursplanemålen. Skolinspektionen bedömer att skolan måste se över sina rutiner för upprättande av åtgärdsprogram. 2 Normer och värden Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område skolans arbete för att påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i vardaglig handling samt skolans arbete för att ge eleverna en trygg miljö. 2.1 Normer och värden i studiemiljö och samvaro Skolan utgör en trygg miljö som är inriktad på lärande.

260 12 (18) Skolan och lärarna bedriver ett aktivt värdegrundsarbete Skolan har upprättat en likabehandlingsplan i enlighet med författningarna. Enligt lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever ska huvudmannen för verksamheten eller den huvudmannen bestämmer se till att det finns en likabehandlingsplan för varje enskild verksamhet. Planen ska syfta till att främja barns och elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder och att förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling. I planen ska planerade åtgärder redovisas. Planen ska årligen följas upp och ses över. Enligt förordningen om barns och elevers deltagande i arbetet med en likabehandlingsplan ska likabehandlingsplanen upprättas, följas upp och ses över under medverkan av barnen eller eleverna vid den verksamhet för vilken planen gäller. Utformningen och omfattningen av barnens eller elevernas deltagande ska anpassas efter deras ålder och mognad. I den likabehandlingsplan Söderskolan presenterar vid inspektionstillfället saknas en översikt av de insatser som ska vidtas för att främja barns och elevers lika rättigheter samt för att förebygga diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Dessa insatser berörs i den plan för elevhälsoarbetet skolan tagit fram men de ska också vara ett självklart inslag i likabehandlingsplanen. Det framkommer inte heller om en kartläggning av verksamhetens behov i detta avseende genomförts eller hur eleverna varit delaktiga i framtagande av planen. Perspektivet då vuxna kränker elever berörs inte. Vidare anges det inte vilka insatser som ska påbörjas och genomföras under det kommande året. Planen gäller för grundskola, fritidshem och förskoleklass men behov och rutiner för de olika verksamheterna är inte tydliggjort. Skolinspektionen bedömer att likabehandlingsplanen inte till alla delar uppfyller de krav som ställs på en sådan plan. Sedan inspektionsbesöken gjordes i Falkenbergs kommun har lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever upphört att gälla. Lagen upphörde att gälla den 1 januari Därefter gäller i stället 14 a kap. skollagen (1985:1100, ändrad genom 2008:571) och den nya diskrimineringslagen (2008:567). Detta innebär att skolorna från och med den 1 januari 2009 ska beakta bestämmelserna i två regelverk för att garantera samma materiella skydd mot diskri-

261 13 (18) minering, trakasserier och kränkande behandling. Det finns inget som hindrar att skolan/verksamheten för samman de planer som ska upprättas till ett dokument. Barns och elevers medverkan vid upprättandet m.m. av nämnda planer regleras i förordningen (2006:1083) om barns och elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering och kränkande behandling. 3 Ledning och kvalitetsarbete Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område rektors ansvarstagande för skolans målinriktning samt hur skolans kvalitetsarbete fungerar för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen. Tillsynen behandlar också tillgång till utbildning samt resurser i form av personal liksom hur rektorn följer bestämmelserna för skolan. 3.1 Tillgång till likvärdig utbildning Varje elev erbjuds det garanterade antalet undervisningstimmar. Enligt skollagen ska kommunen se till att skolpliktiga elever i dess grundskola och särskola fullgör sin skolgång. Enligt grundskoleförordningen ska läsåret börja i augusti och sluta i juni samt ha minst 178 skoldagar och minst 12 lovdagar. Därutöver får inom läsåret läggas ut högst fem studiedagar för planering av skolarbetet eller för fortbildning av lärare. Enligt ett dokument från Barn- och utbildningsförvaltningen, daterat 20 november 2007 avseende läsårstider för 2008/09, erbjuder skolorna i Falkenbergs kommun 178 skoldagar per läsår, vilket motsvarar minikravet i grundskoleförordningen. Vid Söderskolan arrangeras så kallade hemstudiedagar då eleverna får bedriva studierna i hemmet i stället för i skolan. Enligt kvalitetsredovisningen kan det vara upp till fem dagar per termin. Enligt rektorn är detta ett sätt att träna eleverna på att själva ta ansvar för sina studier. För att en elev ska få studera hemma krävs en plan för dagens arbete samt arbetsuppgifter som är lämpade för hemstudier. Därutöver krävs att elevens föräldrar accepterar att eleven studerar hemma. Om eleven behöver stöd finns lärare tillgängliga via både telefon och e- mail. Därutöver finns för eleverna i årskurserna 8 och 9 något som skolan kallar för hemarbetsdag en dag per termin. Syftet med dessa dagar är att skapa tid för arbetslagen att diskutera pedagogiska spörsmål eller dylikt. Under dessa dagar erbjuds eleverna att vara på prao. De elever som hellre väljer att vara i skolan får

262 14 (18) under denna dag sin undervisning i webben. Sammanlagt kan det för enskilda elever handla om tio skoldagar per läsår som förläggs till elevens hem (hemstudiedag). Skolinspektionen bedömer att hemstudiedagar inte kan likställas med skoldag vilket innebär att Söderskolan inte uppfyller kravet att garantera samtliga elever det antalet skoldagar som förordningen anger. Skolinspektionen vill dessutom påpeka att en sådan hemarbetsdag som nämns ovan måste föregås av en noggrann planering och den ska genomföras som ett led i att nå ett eller flera nationella mål. Det vill säga det måste finnas ett syfte som är kopplat till elevens undervisning Skolan erbjuder eleverna språkval, elevens val samt modersmålsundervisning i enlighet med författningarna. Enligt grundskoleförordningen ska styrelsen erbjuda eleverna ett allsidigt urval av ämnen som elevens val. I timplanen anges ett visst antal timmar för elevens val. Undervisningen syftar till att fördjupa och bredda elevens kunskaper i ett eller flera ämnen. Undervisningen ska till sitt innehåll och sin inriktning vara förenligt med målen i den kursplan eller de kursplaner som fastställts för det ämne eller ämnen som utgör elevens val. Intervjuer med elever, personal och rektorer visar att skolan erbjuder elevens val i form av skol if, EU-körkort, musikverkstad samt Comenius. Därutöver finns något skolan kallar för projekt. Projekt innebär att eleverna kan välja att arbeta med vilket ämne eller ämnesområde de själva önskar arbeta med. Inom ramen för Projekt ges möjlighet till både fördjupning och breddning i flera olika ämnen. EU-körkort har ingen koppling till ett ämne. Dessutom framkom vid samtal med både lärare och elever att de elever som väljer projekt inte kan räkna med att ämnesbehörig lärare kan finnas tillgänglig för handledning och stöd. Skolinspektionen bedömer därmed att skolan måste se över formerna för elevens val så att det anordnas i enlighet med förordningens krav Skolan anordnar undervisning i svenska som andraspråk i enlighet med författningarna.

263 15 (18) Skolan erbjuder eleverna studie- och yrkesorientering Utbildningen är avgiftsfri för alla elever med undantag av enstaka inslag som kan föranleda en obetydlig kostnad för eleverna. 3.2 Personalens utbildning Skolans pedagogiska personal har utbildning för den undervisning de i huvudsak bedriver Rektor har genom utbildning och erfarenhet förvärvat pedagogisk insikt. 3.3 Rektors ansvar Rektorn håller sig förtrogen med det dagliga arbetet och tar som pedagogisk ledare det övergripande ansvaret för att verksamheten inriktas på att nå de nationella målen Rektorn fattar beslut enligt bestämmelserna.

264 16 (18) Lagen om registerkontroll av personal inom förskoleverksamhet, skola och skolbarnsomsorg iakttas. 3.4 Kvalitetsarbete Skolan bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete, det vill säga planerar, följer upp och utvärderar sin verksamhet samt tar tillvara resultaten och omsätter dessa i åtgärder, för att förbättra måluppfyllelsen. Enligt läroplanen måste skolans verksamhet utvecklas så att den svarar mot uppställda mål. Detta kräver att undervisningsmålen ständigt prövas, resultaten följs upp och utvärderas och att nya metoder prövas och utvecklas. Enligt läroplanen ansvarar rektorn för att en lokal arbetsplan upprättas samt för att skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållande till de nationella målen och till målen i skolplanen och den lokala arbetsplanen. Rektorn har ansvaret för skolans resultat. Enligt grundskoleförordningen ska det för genomförandet av de fastställda målen för utbildningen finnas en arbetsplan. Arbetsplanen ska utarbetas under medverkan av lärare och övrig personal samt företrädare för eleverna och deras vårdnadshavare. Skolan liksom övriga grundskolor i kommunen saknar ett systematiskt kartläggningsarbete avseende skolans förutsättningar. Därmed saknar skolan en tydlig koppling mellan förutsättningarna och det arbete som ska genomföras i verksamheten. Skolan saknar dessutom en aktuell plan för arbetet (Lokal arbetsplan). Som nämndes i avsnittet genomför inte skolans lärare, på ett systematiskt sätt, någon uppföljning och utvärdering av elevernas kunskapsutveckling (individnivå) i årskurserna 1 5. Lärarna som undervisar i årskurserna 8 9 genomför dock uppföljning och utvärdering av varje elevs kunskapsutveckling genom sitt arbete med bedömning och betyg. Även lärarna i årskurs 6 och 7 anser sig ha adekvata verktyg för detta arbete. Skolan saknar därmed underlag för att utvärdera kunskapsresultaten på skolnivå avseende bland annat årskurs 5. Därigenom saknar skolan underlag för att skapa en förståelse för varför resultaten ser ut som de gör (resultatförståelse) på skolnivå. En förutsättning för att rektorn ska kunna fullfölja sitt ansvar med att följa upp och utvärdera skolans samlade resultat i årskurs 5 att lärarna följer upp elever-

265 17 (18) nas kunskapsutveckling i alla ämnen på individnivå och klassnivå. Det är alltså av vikt att rektorn efterfrågar uppföljningar och utvärderingar av kunskapsresultaten på individ och klassnivå. I likhet med övriga skolor i Falkenbergs kommun sker inte detta i tillräcklig utsträckning. Söderskolan deltar i försöksverksamheten med utbildning utan timplan. För att få delta i försöksverksamheten ska kommuner och deltagande skolor uppfylla vissa nationellt fastställda krav. I stort handlar det om ett tydliggörande av de krav som redan ställs på kommuner och skolor inom ramen för mål- och resultatstyrningen av skolan. De skolor som deltar i försöket ska bl.a. ha tillfredsställande kvalitetssäkringssystem där problem upptäcks och kan åtgärdas i tid. Det är därför anmärkningsvärt att kommunens skolor inte systematiskt följer upp och utvärderar elevernas resultat. Skolinspektionen bedömer att skolan bör utveckla sitt systematiska kvalitetsarbete så att sambanden mellan förutsättningarna, arbetet i verksamheten och måluppfyllelsen i samtliga ämnen analyseras. Dessutom måste skolan upprätta en arbetsplan Kvalitetsarbetet dokumenteras i en kvalitetsredovisning som uppfyller förordningens krav. Enligt förordningen om kvalitetsredovisning ska kvalitetsredovisningarna innehålla en bedömning av i vilken utsträckning de nationella målen för utbildningen har förverkligats och en redogörelse för vilka åtgärder kommunen respektive skolan, förskolan eller fritidshemmet avser att vidta för ökad måluppfyllelse. I kvalitetsredovisningarna ska verksamhetens förutsättningar, arbetet i verksamheten och utbildningens måluppfyllelse redovisas. Arbetet med kvalitetsredovisning ska främja skolornas kvalitetsarbete och därigenom bidra till att förverkliga utbildningarnas nationella mål. Kvalitetsredovisningen syftar även till att ge information om verksamheten och dess måluppfyllelse. Förordningen ställer krav på att elever, lärare och övriga personal ska medverka i utarbetandet och att elevernas föräldrar ska ges möjlighet att delta. I kvalitetsredovisningen ska dessutom uppföljningen och utvärderingen av likabehandlingsplanen redovisas. Den kvalitetsredovisning inspektörerna tar del av är gemensam för hela området. De specifika förutsättningarna för Söderskolan samt beskrivning av just den skolans arbete och resultat är inte tydligt urskiljbara. Vidare saknas redovisning och uppföljning av kunskapsresultaten i samtliga ämnen i relation till nationella mål. Inspektörerna vill framhålla skolans jämförelse av resultat vid nationella prov och betyg för samma elever över tid. Denna jämförelse gäller dock bara ämnena svenska, engelska och matematik då det är de ämnen nationella ämnesprov anordnas i. Vidare tar jämförelsen inte sin utgångspunkt i om eleverna når

266 18 (18) mål att uppnå i dessa ämnen i årskurs 5 utan i om de får godkänt vid samtliga delprov vilket kan vara en annan sak. Utvärderingen av likabehandlingsplanen som ska ingå i en verksamhets kvalitetsredovisning saknas. Skolinspektionen bedömer att skolan måste utveckla innehållet i kvalitetsredovisningen så att den tydligare redovisar kunskapsresultat i årskurs 5 och 9 i fler ämnen. Skolan måste också ha en egen kvalitetsredovisning. Se vidare Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2006:18) om kvalitetsredovisning. Enligt ändring i förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m. ska uppföljning och utvärdering av likabehandlingsplaner och planer mot kränkande behandling redovisas i kvalitetsredovisningen. Ändringen trädde ikraft den 1 januari 2009 och ska tillämpas första gången för kvalitetsredovisningar som avser Göteborg Erik Bergeå Anna Wide

267 Regelbunden tillsyn i Falkenbergs kommun Tullbroskolan Dnr 43-SV2008:535 Regelbunden tillsyn i Tullbroskolan Grundskola årskurserna 6 9 Obligatorisk särskola årskurserna 7 10 Inledning Skolinspektionen har granskat verksamheten i Falkenbergs kommun och besökt Tullbroskolan den september. I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga för den regelbundna tillsynen. Tillsynen riktas mot tre huvudområden: Kunskaper, Normer och värden samt Ledning och kvalitetsarbete. Bedömningarna av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplaner och övriga författningar för det offentliga skolväsendet. Information om den regelbundna tillsynen finns på Skolinspektionens webbplats ( tillsyn). Inom de områden där Skolinspektionen bedömt att åtgärder behövs har kommunen och rektorn för skolan ansvar för att åtgärder vidtas. Åtgärderna ska redovisas till Skolinspektionen inom tre månader från dagen för Skolinspektionens beslut, dvs. senast den 13 juni Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Underlag Underlaget för inspektörernas bedömning är dels dokument från kommunen och Tullbroskolan, dels den information som samlats in under besöket. I Tullbroskolan intervjuades rektorerna, lärare, och elever. Även annan information om kommunen och skolan från Skolverkets nationella uppföljningssystem, eller som finns publicerad på annat sätt, har använts. Rektorerna har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter i rapporten. Tabell 1: Antal elever på Tullbroskolan Beskrivning av skolan Tullbroskolan Antal elever Grundskola 679 Obligatorisk särskola 15 Källa: Falkenbergs kommun

268 2 (23) Tullbroskolan är belägen i kommunens centralort och tillhör området Tullbro. Till området hör också F 5 skolorna Hertingsskolan, Schubergstorpsskolan, Fajansskolan, Hjortsbergsskolan samt ett antal förskolor. Flertalet elever ifrån dessa skolor väljer att fortsätta årskurserna 6 9 vid Tullbroskolan. Eleverna ifrån de olika skolorna sätts samman i nya klasser i årskurs 6. Vid skolan finns även grundsärskola för elever i årskurserna 7 10, samt individintegrerade elever som följer särskolans kursplaner i den grundskoleklass de tillhör. Tullbroskolans verksamhet är indelad i sex så kallade hemvister. Personalen är organiserad i åtta arbetslag där lag 1-6 tillhör grundskolan, lag 7 grundsärskolan och lag 8 är elevvårdande och övrig personal. Arbetslagen leds av en lagledare som fungerar som ett språkrör mellan skolledningen och arbetslaget. Vid skolan finns två rektorer som har ansvar för fyra arbetslag var. Tullbroskolan deltar i försöksverksamheten med utbildning utan timplan.

269 3 (23) Bedömningar srutan under varje bedömningspunkt fylls endast i när Skolinspektionen bedömt att åtgärder behövs. I detta material används begreppet styrdokument som en samlande beteckning för relevanta författningar och allmänna råd. 1 Kunskaper Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område skolans kunskapsresultat och arbetet för att ge eleverna möjlighet att nå de nationella målen för lärandet uttryckta i läroplan och kursplaner. Vidare granskas vilka förutsättningar skolan ger eleverna att nå målen. 1.1 Kunskapsresultat Tabell 2: Resultat för elever i årskurs 9 Tullbroskolan Samtliga skolor i Kommungrupp 2 3 Riket kommunen Genomsnittligt meritvärde Andel (%) som ej nått målen i samtliga ämnen Andel (%) behöriga till nationellt program Källa: Skolverkets statistik 1 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i kommunen 2 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i kommungruppen 3 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i riket

270 4 (23) Tabell 3: Resultat på nationella ämnesprov i årskurs 9 Tullbroskolan Samtliga skolor i Kommungrupp 5 6 Riket kommunen Andel (%) elever som uppnått minst Godkänt i: Engelska Matematik Svenska Svenska som andraspråk Källa: Skolverkets och kommunens statistik. = Uppgift saknas.. = Uppgift kan ej visas, då resultatuppgiften baseras på färre än 10 individer Kommentar och bedömning: En genomgång av skolans resultat avseende meritvärdet för elevernas slutbetyg i årskurs 9 visar att resultaten sjunkit sedan år Statistiken visar vidare att 22 procent av skolans elever år 2008 lämnar årskurs 9 utan att ha nått de nationella målen i samtliga ämnen. Av skolans elever är dock 90 procent behöriga till nationellt program vid gymnasieskolan. Inspektörerna menar därför att skolan i sitt kvalitetsarbete bör beakta risken att vara en så kallad treämnesskola det vill säga främst satsa på ämnena engelska, matematik och svenska alternativt svenska som andraspråk på bekostnad av övriga ämnen. En analys av slutbetygen i årskurs 9 för både år 2006, 2007 och 2008 visar att flickor presterar betydligt bättre resultat än pojkar. Flickornas meritvärde år 2008 var 221 att jämföra med pojkarnas som var 182. Skillnaden mellan flickors och pojkars meritvärde år 2008 är således 39 meritpoäng vilket ligger betydligt högre än rikets 22 meritpoäng. 4 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i kommunen 5 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i kommungruppen 6 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i riket

271 5 (23) Elever med utländsk barkgrund hade år i meritvärde. Meritvärdet för riket var år , att jämföra med meritvärdet för Tullbroskolan som var 202. Vid intervju med lärare och rektorer framkom att skillnaden i meritvärde mellan pojkar, flickor och elever med utländsk bakgrund inte är kända av vare sig lärare eller rektorer. Skolan bedriver inte heller ett medvetet analysarbete av elevernas resultat, varken generellt eller ur ett genusperspektiv. Inspektörerna vill betona vikten av att skolan analyserar resultaten och sätter dem i relation till elevernas möjligheter att få de särskilda stödåtgärder de enligt skollagen har rätt till i skolans samtliga ämnen. Se vidare i avsnitt Inspektörernas bedömning är att skolan bör analysera flickors och pojkars resultat i förhållande till målen i läroplanen och kursplanerna. Inspektörerna bedömer vidare att skolan även bör analysera orsakerna till att pojkar med invandrarbakgrund lämnar årskurs 9 med markant lägre meritvärde än övriga elever vid skolan. 1.2 Uppföljning och kommunikation av kunskapsresultat Lärarna följer fortlöpande upp resultaten i alla ämnen/ämnesområden i förhållande till styrdokumentens krav. Skolform Grundskola Obligatorisk särskola Styrdokumentens mål och krav uppfylls huvudsakligen Lärarna ska, enligt läroplanen, utifrån kursplanernas krav allsidigt utvärdera varje elevs kunskapsutveckling. För varje ämne finns en kursplan. I kursplanen anges de mål som undervisningen ska sträva mot, och de mål som eleverna ska ha uppnått efter det femte och nionde skolåret. I kursplanerna för ämnena matematik, svenska och svenska som andra språk anges även de mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det tredje skolåret. Vid Tullbroskolan följer lärarna upp elevernas kunskapsutveckling genom bland annat prov, tester, redovisningar m.m. och inför betygsättning. Vid intervjuer med lärare och elever framkommer dock att lärarna inte tydliggör elevernas kunskapsutveckling i samtliga ämnen utifrån de nationella målen i läroplanen och kursplanerna. Dokumentation av kunskapsutvecklingen sker i huvudsak i ämnena svenska, engelska och matematik. Om denna dokumentation saknas blir det inte heller tydligt vilket stöd eleven behöver för att kunna nå de nationella målen i årskurs 9. Inspektörerna vill peka på vikten av denna doku-

272 6 (23) mentation med tanke på att 20 procent av skolans elever år 2007 saknade slutbetyg i samtliga ämnen och att eleverna i årskurs 6 och 7 inte får betyg. Den portfolio som eleverna har arbetat med vid sina respektive F 5 skolor används i ringa omfattning av lärarna vid Tullbroskolan och tjänar därmed inte sitt syfte att vara ett sätt att följa upp elevernas kunskapsutveckling i samtliga ämnen. Den uppföljning och utvärdering som lärarna ska göra av varje elevs kunskapsutveckling är en förutsättning för att skolans samlade resultat ska kunna utvärderas och följas upp. Mot bakgrund av att skolan inte följer upp och utvärderar elevernas kunskapsutveckling i alla ämnen saknas viktiga underlag för att på individnivå eller på skolnivå styra resurser till de områden där de behövs bäst eller för att genomföra förbättringar av undervisningen. Den uppföljning och utvärdering som lärarna ska göra av varje elevs kunskapsutveckling är en förutsättning för att såväl enskilda elevers, klassers samt skolans samlade resultat ska kunna utvärderas och följas upp och riktade insatser vidtagas vid behov. Skolinspektionen vill dessutom påpeka att från och med innevarande termin har grundskoleförordningens krav på den individuella utvecklingsplanen (IUP) skärpts så att den ska innehålla omdömen om elevernas kunskapsutveckling i varje ämne. Inspektörernas bedömning är att skolan måste arbeta för att utvärdera elevernas kunskapsresultat i samtliga ämnen i förhållande till de nationella målen i läroplanen och kursplanerna i årskurs 9. Se vidare avsnitt 3.4 i denna rapport under Kvalitetsarbete Lärarna genomför utvecklingssamtal om hur elevens kunskapsutveckling och sociala utveckling bäst kan stödjas. Skolform Grundskola Obligatorisk särskola Styrdokumentens mål och krav uppfylls huvudsakligen Enligt grundskoleförordningen ska läraren, eleven och elevens vårdnadshavare minst en gång varje termin samtala om hur elevernas kunskapsutveckling och sociala utveckling bäst kan stödjas. Mot bakgrund av Skolinspektionens bedömning i avsnittet 1.2.1, att lärarna inte följer upp och utvärderar elevernas kunskapsutveckling i samtliga ämnen, ställer sig Skolinspektionen tveksam till om utvecklingssamtalen alltid håller god kvalitet.

273 7 (23) Lärarna upprättar en individuell utvecklingsplan i samband med utvecklingssamtalet. Skolform Grundskola Obligatorisk särskola Styrdokumentens mål och krav uppfylls huvudsakligen Enligt grundskoleförordningen ska läraren vid utvecklingssamtalet i en individuell utvecklingsplan skriftligt sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven ska nå målen och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen och kursplanerna. Vid skolan upprättas en individuell utvecklingsplan för samtliga elever och detta sker i samband med utvecklingssamtalen. Intervjuer med elever visar dock att utvecklingsplanen inte är något levande dokument, många minns inte vad det står i dem eller var de förvaras mellan utvecklingssamtalen. Dokumentstudier och intervjuer visar vidare att fokus ligger på ämnena svenska, engelska och matematik samt elevens sociala utveckling. Övriga ämnen ges inte samma utrymme vilket kan bero på att lärarna inte är tillräckligt aktiva i sitt arbete med att följa upp och utvärdera elevernas kunskapsutveckling i dessa ämnen. Skolinspektionen bedömer att de individuella utvecklingsplanerna bör utvecklas för att på ett mer utförligt sätt omfatta kursplanernas kunskapsmål. I sammanhanget vill Skolinspektionen erinra om att från och med den 15 juli 2008 har bestämmelsen i grundskoleförordningen om individuell utvecklingsplan bland annat ändrats på så sätt att en sådan plan inte enbart ska vara framåtsyftande. Den ska innehålla omdömen om elevens kunskapsutveckling i varje ämne. Dessa omdömen får vara betygsliknande men de bör anpassas till elevernas ålder och förutsättningar. Det är rektorn som beslutar om den närmare utformningen. Planen får också innehålla annan information om elevens skolgång om rektorn beslutar detta. Se även Skolverkets allmänna råd om den individuella utvecklingsplanen.

274 8 (23) 1.3 Bedömning och betygssättning Lärarna använder resultaten från de nationella ämnesproven för att bedöma elevers kunskapsutveckling och som stöd för betygssättning. Skolform Grundskola Styrdokumentens mål och krav uppfylls huvudsakligen Vid bedömning och betygssättning utgår lärarna från de nationella målen i kursplanerna och från betygskriterierna. Skolform Grundskola Obligatorisk särskola Styrdokumentens mål och krav uppfylls huvudsakligen Betyget uttrycker i vad mån den enskilda eleven har uppnått de mål som uttrycks i kursplanen för respektive ämne eller ämnesblock. Som stöd för betygssättningen finns ämnesspecifika kriterier för olika kvalitetssteg. Dessa betygskriterier anges i anslutning till respektive kursplan. De olika ämnesgrupperna vid Tullbroskolan har utarbetat lokala kursplaner och betygskriterier. I t.ex. ämnet idrott och hälsa finns lokala kriterier som att vara ombytt och komma i tid, detta för att eleven ska kunna nå målen för betyget Godkänd. Inspektörerna bedömer att de lokala betygskriterierna i ämnet idrott och hälsa inte överensstämmer med de mål eleverna enligt den nationella kursplanen ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret och inte heller med de nationella betygskriterierna. Enligt grundskoleförordningen ska ämnesprov i svenska, engelska och matematik användas i slutet av årskurs 9 för att bedöma elevernas kunskapsutveckling och som stöd för betygssättning. Tabell 3, under avsnitt 1.1 Kunskapsresultat, visar att 19 procent av eleverna i årskurs 9 inte nådde målen för det nationella ämnesprovet i engelska år Detta att jämföra med att 7 procent av eleverna lämnade årskurs 9 utan slutbetyg i ämnet engelska. År 2008 nådde hela 98 procent kravnivån i ämnet engelska.

275 9 (23) Skolinspektionens bedömning är att slutbetygen i engelska avviker från resultaten vid det nationella ämnesprovet i engelska på ett sådant sätt att detta resultat inte indikerar något stöd för betygssättningen. Under hösten 2008 har Tullbroområdets samtliga skolor påbörjat en fortbildning i bedömning och betygssättning. Intervjuade lärare och rektorer ser denna fortbildning som början på ett ökat samarbete mellan såväl arbetslagen vid skolan som mellan Tullbroskolan och avlämnande skolor. Lärarna uppger vid intervju att samarbetet inom ämnesgrupperna har ökat och att detta också är ett led i arbetet med bedömning och betyg. Skolan bör vidare arbeta för att säkerställa en rättvis och likvärdig betygssättning Betyg sätts, intyg och studieomdömen utfärdas samt betygskatalog förs enligt förordningarnas krav. Skolform Grundskola Obligatorisk särskola Styrdokumentens mål och krav uppfylls huvudsakligen 1.4 Genomförande av utbildningen Läroplanens och kursplanernas mål att sträva mot anger inriktningen för skolans utbildning. Skolform Grundskola Obligatorisk särskola Styrdokumentens mål och krav uppfylls huvudsakligen Elevernas ges möjlighet till inflytande och ansvarstagande över det egna lärandet och eleverna i den obligatoriska särskolan utvecklar sitt eget sätt att lära och tillit till sin egen förmåga.

276 10 (23) Skolform Grundskola Obligatorisk särskola Styrdokumentens mål och krav uppfylls huvudsakligen Enligt skollagen ska eleverna ha inflytande över hur deras utbildning utformas. Omfattningen och utformningen av elevernas inflytande ska anpassas efter deras ålder och mognad. Enligt läroplanen ska skolan klargöra för elever och föräldrar vilka mål utbildningen har, vilka krav skolan ställer och vilka rättigheter och skyldigheter elever och deras vårdnadshavare har. Att den enskilda skolan är tydlig i fråga om mål, innehåll och arbetsformer är en förutsättning för elevers och vårdnadshavares rätt till inflytande och påverkan. Det är inte minst viktigt som underlag för den enskildes val i skolan. Det är inte tillräckligt att i undervisningen förmedla kunskap om grundläggande demokratiska värderingar. Undervisningen ska bedrivas i demokratiska arbetsformer och förbereda eleverna för att aktivt deltaga i samhällslivet. Den ska utveckla deras förmåga att ta ett personligt ansvar. Eleverna vid Tullbroskolan har regelbundna klassråd och elevråd där eleverna representeras ifrån grundskolan och ifrån grundsärskolan. Intervjuer med elever, lärare och rektorer visar att elevernas möjlighet att påverka det egna lärandet är begränsat. Lärarna berättar att de är medvetna om elevernas rätt att ta ansvar för hur de vill arbeta för att nå målen i kursplanerna, men att skolan saknar rutiner för detta och att eleverna oftast bara kan vara med och välja mellan av läraren givna alternativ. Intervjuer med elever visar att det varierar mellan ämne och lärare i vilken grad eleverna görs medvetna om målen i läroplanen och de nationella kursplanerna. Skolinspektionens bedömning är att skolan bör arbeta för att öka elevernas medvetenhet om målen för utbildningen samt för att ge eleverna ett successivt allt större inflytande över det egna lärandet Eleverna ges kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmåga att arbeta i demokratiska former och eleverna i den obligatoriska särskolan ges möjlighet till inflytande över hur deras utbildning utformas och till att påverka, vara delaktiga och ta ansvar.

277 11 (23) Skolform Grundskola Obligatorisk särskola Styrdokumentens mål och krav uppfylls huvudsakligen De som arbetar i skolan samverkar inom och mellan verksamheterna för att stödja elevernas utveckling och lärande. Skolform Grundskola Obligatorisk särskola Styrdokumentens mål och krav uppfylls huvudsakligen Enligt läroplanen ska läraren samverka med andra lärare i arbetet för att nå utbildningsmålen. Vid Tullbroskolan är lärarna indelade i arbetslag och ämnesgrupper. Intervjuer med lärare och rektorer visar att samarbete finns inom arbetslagen men att rutiner saknas för att säkerställa en rättvis och likvärdig bedömning mellan lagen. Det finns en arbetslagsledare i varje lag och dessa träffar rektorerna regelbundet. Enligt intervjuade lärare och arbetslagsledare fungerar de som informationsbärare mellan rektorer och lärare och det är sällan de tar upp läroplanens och kursplanernas mål i denna grupp. Intervjuer med rektorer och lärare visar vidare att samarbetet mellan grundskolan och grundsärskolan saknar rutiner i vardagen och att det är mest vid gemensamma samlingar och idrottsdagar som eleverna möts. Lärare vid grundsärskolan berättar att samarbete mellan dem och de lärare som undervisar de individintegrerade elever som finns i grundskolans klasser, men som är inskrivna i särskolan, endast sker i undantagsfall. Skolinspektionen bedömer att skolan bör utveckla samverkan både mellan lärare som arbetar med elever i samma årskurs, men också i olika åldrar.

278 12 (23) 1.5 Anpassning av verksamheten till elevernas behov Skolans undervisning anpassas till varje elevs behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande. Skolform Grundskola Obligatorisk särskola Styrdokumentens mål och krav uppfylls huvudsakligen Enligt läroplanen ska undervisningen anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Den ska med utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling. Intervjuer med lärare visar att de inte tycker sig ha förutsättningar att klara uppdraget med individanpassad undervisning och anger att stora klasser och för få speciallärare är en del av skälet till detta. Vid intervju med elever bekräftar de det lärarna berättar, det vanligaste är att eleverna arbetar med samma saker under lektionerna, de som behöver stöd lämnar klassrummet för att få detta. Skolinspektionens bedömning är att skolan bör utveckla arbetet med att individanpassa undervisningen Särskilt stöd ges till barn och elever som har svårigheter i skolarbetet. Skolform Grundskola Obligatorisk särskola Styrdokumentens mål och krav uppfylls huvudsakligen Enligt skollagen ska särskilt stöd ges till elever som har svårigheter i skolarbetet. Vidare ska en elev få studiehandledning på sitt modersmål, om eleven behöver det. Tullbroskolan har rutiner för att upptäcka elever i behov av särskilda stödåtgärder i svenska, engelska och matematik. Däremot upprättas inte åtgärdsprogram för samtliga elever i behov av särskilda stödåtgärder. Se vidare punkten

279 13 (23) Elever i behov av särskilda stödåtgärder i andra ämnen än svenska, engelska och matematik får sällan det stöd de har rätt till, lärare anger bristande resurser som en förklaring. Särskilda stödåtgärder ges nästan uteslutande i Klippan vilket får till följd att stödet ges utanför elevens klass. Vid skolan finns sedan höstterminen 2008 en verksamhet som kallas Klippan. Här arbetar en kurator, två speciallärare, två lärare, en ungdomsassistent samt en specialpedagog. Klippan ska vara öppen för alla som behöver stöd, men elever i behov av särskilt stöd och som har åtgärdsprogram ska prioriteras. Till Klippan går även elever som för att klara sin skolgång är i behov av annan typ av stöd t.ex. socialt. I varje arbetslag finns också en lärartjänst för att kunna dela grupper och stödja elever i behov av särskilt stöd inom klassens ram. Intervjuer med lärare och rektorerna visar att det finns elever i behov av studiehandledning på modersmålet men som inte får detta. Skolinspektionens bedömning är att skolan inte erbjuder studiehandledning på modersmål till elever som behöver det samt att skolan inte tillgodoser elevernas behov av särskilt stöd i andra ämnen än engelska, matematik och svenska vilket måste åtgärdas Vid behov av särskilda stödåtgärder utarbetas alltid åtgärdsprogram som uppfyller författningarnas krav. Skolform Grundskola Obligatorisk särskola Styrdokumentens mål och krav uppfylls huvudsakligen Enligt grundskoleförordningen ska rektorn se till att en elevs behov av särskilda stödåtgärder utreds. Om utredningen visar att eleven behöver särskilt stöd, ska rektorn se till att ett åtgärdsprogram upprättas. Av programmet ska det framgå vilka behoven är, hur de ska tillgodoses samt hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas. Eleven och elevens vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta när åtgärdsprogrammet utarbetas. Enligt intervjuer med lärare, elevhälsoteam samt rektorerna upprättas inte åtgärdsprogram för samtliga elever i behov av särskilda stödåtgärder. Rektorerna är medvetna om att skolan har brister i detta och nya rutiner håller på att arbetas fram. När åtgärdsprogram upprättas sker detta i första hand för elever i behov av särskilda stödåtgärder i svenska, engelska och matematik. Vid en genomgång av de omdömen skolan upprättat för elever som år 2007 lämnade årskurs 9 utan

280 14 (23) att ha nått målen i samtliga ämnen fann inspektörerna att det saknades åtgärdsprogram för en del av dessa elever. Skolinspektionens bedömning är att skolan måste upprätta åtgärdsprogram för samtliga elever i behov av särskilt stöd. Se vidare Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2008:25) för arbete med åtgärdsprogram. 2 Normer och värden Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område skolans arbete för att påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i vardaglig handling samt skolans arbete för att ge eleverna en trygg miljö. 2.1 Normer och värden i studiemiljö och samvaro Skolan utgör en trygg miljö som är inriktad på lärande. Skolform Grundskola Obligatorisk särskola Styrdokumentens mål och krav uppfylls huvudsakligen Skolan och lärarna bedriver ett aktivt värdegrundsarbete. Skolform Grundskola Obligatorisk särskola Styrdokumentens mål och krav uppfylls huvudsakligen Enligt lag om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever ska huvudmannen för verksamheten se till att det bedrivs ett målinriktat arbete. Huvudmannen för verksamheten eller den huvudmannen bestämmer ska vidta åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för trakasserier och annan kränkande behandling. Det finns en skyldighet att utreda och vidta åtgärder mot trakasserier och annan kränkande behandling. Enligt intervjuer med elever, lärare och rektorer har det varit oroligt vid Tullbroskolans grundskola under en period. Elever utifrån har ställt till med bråk

281 15 (23) och så kallad bötning och kränkningar har förekommit och är ännu inte helt utagerade. Eleverna berättar att på Tullbroskolan berättar man inte för de vuxna om något händer, risken att bli kallad för tjallare och därmed få stryk finns. Tullbroskolan arbetar förebyggande med RAK (respekt, ansvar och kommunikation) som en metod att få lugn och arbetsro, därutöver görs riktade insatser, men gemensamma rutiner för arbetet med normer och värden saknas. Skolorna i Falkenberg har arbetat med RAK sedan hösten Skolinspektionens bedömning är att skolan omgående måste vidta åtgärder så att kränkningarna vid Tullbroskolan upphör. Sedan inspektionsbesöken gjordes i Falkenbergs kommun har lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever upphört att gälla. Lagen upphörde att gälla den 1 januari Därefter gäller i stället 14 a kap. skollagen (1985:1100, ändrad genom 2008:571) och den nya diskrimineringslagen (2008:567). Detta innebär att skolorna från och med den 1 januari 2009 ska beakta bestämmelserna i två regelverk för att garantera samma materiella skydd mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Skolan har upprättat en likabehandlingsplan i enlighet med författningarna. Skolform Grundskola Obligatorisk särskola Styrdokumentens mål och krav uppfylls huvudsakligen Enligt lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever ska huvudmannen för verksamheten eller den huvudmannen bestämmer se till att det finns en likabehandlingsplan för varje enskild verksamhet. Planen ska syfta till att främja barns och elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder och att förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling. I planen ska planerade åtgärder redovisas. Planen ska årligen följas upp och ses över. Enligt förordningen om barns och elevers deltagande i arbetet med en likabehandlingsplan ska likabehandlingsplanen upprättas, följas upp och ses över under medverkan av barnen eller eleverna vid den verksamhet för vilken planen gäller. Utformningen och omfattningen av barnens eller elevernas deltagande ska anpassas efter deras ålder och mognad.

282 16 (23) Vid inspektionstillfället har Tullbroskolan en likabehandlingsplan för grundskolan och en för den obligatoriska särskolan. Dessa planer saknar dock en redovisning av skolans behov utifrån en aktuell kartläggning. Vidare saknas vilka insatser som avses påbörjas och genomföras under det kommande året. Skolans elever har inte heller varit delaktiga i utformandet av likabehandlingsplanen. Skolinspektionen bedömer att likabehandlingsplanerna inte till alla delar uppfyller de krav som ställs på en sådan plan. Från och med den 1 januari 2009 måste skolorna iaktta såväl 14a kap. skollagen som diskrimineringslagen. Enligt lagarna ska skolorna ha såväl en plan mot kränkande behandling som en likabehandlingsplan. Det finns inget som hindrar att skolan/verksamheten för samman de planer som ska upprättas till ett dokument. Barns och elevers medverkan vid upprättandet m.m. av nämnda planer regleras i förordningen (2006:1083) om barns och elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering och kränkande behandling. 3 Ledning och kvalitetsarbete Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område rektors ansvarstagande för skolans målinriktning samt hur skolans kvalitetsarbete fungerar för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen. Tillsynen behandlar också tillgång till utbildning samt resurser i form av personal liksom hur rektorn följer bestämmelserna för skolan. 3.1 Tillgång till likvärdig utbildning Varje elev erbjuds det garanterade antalet undervisningstimmar. Skolan tar emot elever enligt bestämmelserna. Skolform Grundskola Obligatorisk särskola Styrdokumentens mål och krav uppfylls huvudsakligen Skolan erbjuder eleverna språkval, elevens val samt modersmålsundervisning i enlighet med författningarna.

283 17 (23) Skolform Grundskola Obligatorisk särskola Styrdokumentens mål och krav uppfylls huvudsakligen Enligt grundskoleförordningen ska styrelsen erbjuda ett allsidigt urval av ämnen som elevens val. I timplanen anges ett visst antal timmar för elevens val. Undervisningen syftar till att fördjupa och bredda elevens kunskaper i ett eller flera ämnen. Undervisningen ska till sitt innehåll och sin inriktning vara förenligt med målen i den kursplan eller de kursplaner som fastställts för det ämne eller ämnen som utgör elevens val. Vid Tullbroskolan har eleverna VA-tid, valfritt arbete. Vid dessa tillfällen kan eleverna läsa läxor eller läsa på prov, intervjuer med elever visar att de flesta använder tiden till detta. Utöver denna tid finns inte elevens val. Skolinspektionen bedömer att skolan inte lever upp till författningens krav avseende elevens val. Skolan bör tillsammans med 1 5 skolorna inom Tullbroområdet diskutera formerna för elevens val så att syftet med elevens val uppnås under elevens grundskoletid Skolan anordnar undervisning i svenska som andraspråk i enlighet med författningarna. Skolform Grundskola Obligatorisk särskola Styrdokumentens mål och krav uppfylls huvudsakligen Enligt grundskoleförordningen ska undervisning i svenska som andraspråk om det behövs anordnas för elever som är berättigade till det enligt förordningen. Undervisningen i svenska som andraspråk ska anordnas i stället för undervisning i svenska. Av intervjuerna med lärare och rektorn framkommer att undervisningen i svenska som andraspråk upp till och med årskurs 7 ges som stöd i svenska, trots att det hos undervisande lärare finns utbildning och kunskap om ämnet. Kursplanen för svenska som andraspråk är inte styrande för undervisningen och

284 18 (23) nationella ämnesprov i ämnet används inte heller. Vid inspektörernas besök informerade rektorerna om att de står i beredskap att anordna svenska som andraspråk enligt kraven i grundskoleförordningen för elever i årskurserna 8 och 9. Skolinspektionens bedömning är att undervisningen inte uppfyller grundskoleförordningens krav att svenska som andraspråk ska anordnas för samtliga berörda elever i stället för undervisning i svenska Skolan erbjuder eleverna studie- och yrkesorientering. Skolform Grundskola Obligatorisk särskola Styrdokumentens mål och krav uppfylls huvudsakligen Utbildningen är avgiftsfri för alla elever med undantag av enstaka inslag som kan föranleda obetydlig kostnad för eleverna. Skolform Grundskola Obligatorisk särskola Styrdokumentens mål och krav uppfylls huvudsakligen Elever som i den obligatoriska särskolan har slutfört årskurs 9 kan få fortsatt utbildning i årskurs 10. Skolform Obligatorisk särskola Styrdokumentens mål och krav uppfylls huvudsakligen Elever mottagna i särskolan och som får sin undervisning i grundskolan följer särskolans kursplaner. Skolform Obligatorisk särskola Styrdokumentens mål och krav uppfylls huvudsakligen

285 19 (23) 3.2 Personalens utbildning Skolans pedagogiska personal har utbildning för den undervisning de i huvudsak bedriver. Skolform Grundskola Obligatorisk särskola Styrdokumentens mål och krav uppfylls huvudsakligen Rektor har genom utbildning och erfarenhet förvärvat pedagogisk insikt. Skolform Grundskola Obligatorisk särskola Styrdokumentens mål och krav uppfylls huvudsakligen 3.3 Rektors ansvar Rektorn håller sig förtrogen med det dagliga arbetet och tar som pedagogisk ledare det övergripande ansvaret för att verksamheten inriktas på att nå de nationella målen. Skolform Grundskola Obligatorisk särskola Styrdokumentens mål och krav uppfylls huvudsakligen Rektorn fattar beslut enligt bestämmelserna.

286 20 (23) Skolform Grundskola Obligatorisk särskola Styrdokumentens mål och krav uppfylls huvudsakligen Lagen om registerkontroll av personal inom förskoleverksamhet, skola och skolbarnsomsorg iakttas. Skolform Grundskola Obligatorisk särskola Styrdokumentens mål och krav uppfylls huvudsakligen Rektorn i särskolan fattar beslut om avvikelser från särskolans timplan, som krävs med hänsyn till undervisningens uppläggning i grundskolan. Skolform Obligatorisk särskola Styrdokumentens mål och krav uppfylls huvudsakligen 3.4 Kvalitetsarbete Skolan bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete, det vill säga planerar, följer upp och utvärderar sin verksamhet samt tar tillvara resultaten och omsätter dessa i åtgärder, för att förbättra måluppfyllelsen. Skolform Grundskola Obligatorisk särskola Styrdokumentens mål och krav uppfylls huvudsakligen Enligt läroplanen måste skolans verksamhet utvecklas så att den svarar mot uppställda mål. Detta kräver att undervisningsmålen ständigt prövas, resultaten

287 21 (23) följs upp och utvärderas och att nya metoder prövas och utvecklas. Enligt läroplanen ansvarar rektorn för att en lokal arbetsplan upprättas samt för att skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållande till de nationella målen och till målen i skolplanen och den lokala arbetsplanen. Rektorn har ansvaret för skolans resultat. Enligt grundskoleförordningen ska det för genomförandet av de fastställda målen för utbildningen finnas en arbetsplan. Arbetsplanen ska utarbetas under medverkan av lärare och övrig personal samt företrädare för eleverna och deras vårdnadshavare. Skolan liksom övriga grundskolor i kommunen saknar ett systematiskt kartläggningsarbete avseende skolans förutsättningar. Därmed saknar skolan en tydlig koppling mellan förutsättningarna och det arbete som ska genomföras i verksamheten. Skolan saknar dessutom en plan för arbetet (Lokal arbetsplan). Som nämndes i avsnittet genomför inte skolans lärare, på ett systematiskt sätt, någon uppföljning och utvärdering av elevernas kunskapsutveckling (individnivå) i årskurserna 6 9. Lärarna som undervisar i årskurserna 8 9 genomför dock uppföljning och utvärdering av varje elevs kunskapsutveckling genom sitt arbete med bedömning och betyg. Skolan saknar därmed underlag för att utvärdera kunskapsresultaten på skolnivå avseende bland annat årskurs 6 och 7. Därigenom saknar skolan underlag för att skapa en förståelse för varför resultaten ser ut som de gör (resultatförståelse) på skolnivå. En förutsättning för att rektorn ska kunna fullfölja sitt ansvar med att följa upp och utvärdera skolans samlade resultat är att lärarna följer upp elevernas kunskapsutveckling i alla ämnen på individnivå och klassnivå. Det är alltså av vikt att rektorn efterfrågar uppföljningar och utvärderingar av kunskapsresultaten på individ och klassnivå. I likhet med övriga skolor i Falkenbergs kommun sker inte detta i tillräcklig utsträckning. Tullbroskolan deltar i försöksverksamheten med utbildning utan timplan. För att få delta i försöksverksamheten ska kommuner och deltagande skolor uppfylla vissa nationellt fastställda krav. I stort handlar det om ett tydliggörande av de krav som redan ställs på kommuner och skolor inom ramen för mål- och resultatstyrningen av skolan. De skolor som deltar i försöket ska bl.a. ha tillfredsställande kvalitetssäkringssystem där problem upptäcks och kan åtgärdas i tid. Det är därför anmärkningsvärt att kommunens skolor inte systematiskt följer upp och utvärderar elevernas resultat. Skolinspektionen bedömer att skolan bör utveckla sitt systematiska kvalitetsarbete så att sambanden mellan förutsättningarna, arbetet i verksamheten och måluppfyllelsen i samtliga ämnen analyseras. Dessutom måste skolan upprätta en arbetsplan.

288 22 (23) Kvalitetsarbetet dokumenteras i en kvalitetsredovisning som uppfyller förordningens krav. Skolform Grundskola Obligatorisk särskola Styrdokumentens mål och krav uppfylls huvudsakligen Enligt förordningen om kvalitetsredovisning ska kvalitetsredovisningarna innehålla en bedömning av i vilken utsträckning de nationella målen för utbildningen har förverkligats och en redogörelse för vilka åtgärder kommunen respektive skolan, förskolan eller fritidshemmet avser att vidta för ökad måluppfyllelse. I kvalitetsredovisningarna ska verksamhetens förutsättningar, arbetet i verksamheten och utbildningens måluppfyllelse redovisas. Arbetet med kvalitetsredovisning ska främja skolornas kvalitetsarbete och därigenom bidra till att förverkliga utbildningarnas nationella mål. Kvalitetsredovisningen syftar även till att ge information om verksamheten och dess måluppfyllelse. Förordningen ställer krav på att elever, lärare och övrig personal ska medverka i utarbetandet och att elevernas föräldrar ska ges möjlighet att delta. I kvalitetsredovisningen ska dessutom uppföljningen och utvärderingen av likabehandlingsplanen redovisas. Skolan har upprättat en skriftlig kvalitetsredovisning för år Redovisningen innehåller en beskrivning och analys av resultat och åtgärder för de av nämnden prioriterade målen. Skolan visar med betygsstatistik ifrån slutbetygen i årskurs 9 hur väl målen har nåtts i respektive ämne. Statisktik ifrån resultaten vid de nationella proven i svenska, engelska och matematik finns också med i kvalitetsredovisningen. Resultaten i dessa tre ämnen analyseras och åtgärder att vidta för att nå en ökad måluppfyllelse redovisas. Kvalitetsredovisningen innehåller dock ingen redovisning av skolans förutsättningar och endast en marginell redovisning av arbetet i verksamheten. I jämförelse med tidigare års redovisningar ser Skolinspektionen att skolan utvecklat sin kvalitetsredovisning på ett positivt sätt. Skolinspektionen bedömer dock att skolan måste utveckla innehållet i kvalitetsredovisningen så att den tydligare redovisar skolans förutsättningar och arbetet i verksamheten. Se vidare Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2006:18) om kvalitetsredovisning. Enligt ändring i förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m. ska uppföljning och utvärdering av likabehandlingsplaner och planer mot kränkande behandling redovisas i kvalitetsredovisningen. Ändringen trädde ikraft den 1 januari 2009 och ska tillämpas första gången för kvalitetsredovisningar som avser 2009.

289 23 (23) Göteborg Karin Widlund Erik Bergeå

290 Regelbunden tillsyn i Falkenbergs kommun Tångaskolan Dnr 43-SV2008:535 Regelbunden tillsyn i Tångaskolan Förskoleklass Grundskola årskurserna 1 9 Inledning Skolinspektionen har granskat verksamheten i Falkenbergs kommun och besökt Tångaskolan november I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga för den regelbundna tillsynen. Tillsynen riktas mot tre huvudområden: Kunskaper, Normer och värden samt Ledning och kvalitetsarbete. Bedömningarna av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplaner och övriga författningar för det offentliga skolväsendet. Information om den regelbundna tillsynen finns på Skolinspektionens webbplats ( tillsyn). Inom de områden där Skolinspektionen bedömt att åtgärder behövs har kommunen och rektorn för skolan ansvar för att åtgärder vidtas. Åtgärderna ska redovisas till Skolinspektionen inom tre månader från dagen för Skolinspektionens beslut, dvs. senast den 13 juni Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Underlag Underlaget för inspektörernas bedömning är dels dokument från kommunen och Tångaskolan dels den information som samlats in under besöket. I Tångaskolan intervjuades rektorerna, personal och elever. Även annan information om kommunen och skolan från Skolverkets nationella uppföljningssystem, eller som finns publicerad på annat sätt, har använts. Rektorerna har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter i rapporten. Tabell 1: Antal elever på Tångaskolan Tångaskolan Beskrivning av skolan Antal elever Förskoleklass 20 Grundskola 490 Källa: Falkenbergs kommun

291 2 (19) Tångaskolan är belägen i centralorten Falkenberg och är sedan höstterminen år 2007 en F 9 skola. Då slogs Möllevägsskolan och Tångaskolan ihop och blev en skola i Tångasklans lokaler. Tångaskolan ingår i skolområdet Tånga. Skolan är organiserad i fem arbetslag, F 2, 3 5, 6 9 A, 6 9 B samt 6 9 C. I årskurs sex tar skolan även emot elever ifrån Tångaområdets två övriga skolor, Vinbergsskolan och Ljungbyskolan. Till Tångaområdet hör även Falkenbergs Montessoriskola som är en F 9 skola. Vid Tångaskolan finns elever med annat modersmål än svenska. I lokalerna bedrivs även skolbarnsomsorgsverksamhet. Denna verksamhet bedöms i separat verksamhetsrapport och berörs inte av denna skolrapport. Vid Tångaskolan finns två rektorer, tillsammans med rektorerna vid de andra skolorna i området bildar de ett ledningsteam. Samtliga rektorer har sina arbetsplatser förlagda till Tångaskolan. Tångaskolan deltar i försöksverksamheten med utbildning utan timplan.

292 3 (19) Bedömningar srutan under varje bedömningspunkt fylls endast i när Skolinspektionen bedömt att åtgärder behövs. I detta material används begreppet styrdokument som en samlande beteckning för relevanta författningar och allmänna råd. 1 Kunskaper Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område skolans kunskapsresultat och arbetet för att ge eleverna möjlighet att nå de nationella målen för lärandet uttryckta i läroplan och kursplaner. Vidare granskas vilka förutsättningar skolan ger eleverna att nå målen. 1.1 Kunskapsresultat Tabell 2: Måluppfyllelse i årskurs 5 Tångaskolan Riket Andel (%) som ej nått målen i samtliga ämnen = Uppgift saknas Tabell 3: Resultat för elever i årskurs 9 Tångaskolan Samtliga Kommun- 3 Riket skolor i grupp 2 kommunen Genomsnittligt meritvärde Andel (%) som ej nått målen i samtliga ämnen Andel (%) behöriga till nationellt program Källa: Skolverkets statistik 1 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i kommunen 2 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i kommungruppen 3 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i riket

293 4 (19) Tabell 4: Resultat på nationella ämnesprov i årskurs 9 Tångaskolan Samtliga skolor i kommu- Kommungrupp 5 6 Riket nen Andel (%) elever som uppnått minst Godkänt i: Engelska Matematik Svenska Svenska som andraspråk Källa: Skolverkets statistik.. = Uppgift kan ej visas, då resultatuppgiften baseras på färre än 10 individer Kommentar och bedömning: Eleverna till och med årskurs 5 testas kontinuerligt i ämnena svenska och matematik samt med hjälp av nationella ämnesprov i ämnena svenska, engelska och matematik i årskurs 5. En samlad bild av elevernas resultat i förhållande till kursplanernas mål att uppnå i årskurs 5 saknas dock. Eftersom skolan inte gör någon uppföljning av i vilken mån eleverna når mål att uppnå i årskurs 5 kan inspektörerna inte bedöma måluppfyllelsen avseende kunskapsresultaten. Enligt offentlig statistik visar Tångaskolan ett bättre meritvärde år 2008 än år 2007 och Meritvärdet är beräknat på slutbetyget för elever i årskurs 9. En genomgång av betygsstatistiken visar dock att det höjda meritvärdet år 2008 mer är ett resultat av att fler elever uppnått betyget Mycket Väl Godkänd än att flertalet elever klarar målen för betyget Godkänd i samtliga ämnen. Vid intervjuer med lärarna och rektorerna menar de att resultatet för år 2008 hänger samman med att eleverna i årskurs 9 detta år var de bästa vi någonsin haft. Alla elever har en ovillkorlig rätt till utbildning vilket innebär en rätt till en anpassad verksamhet som bland annat tar sin utgångspunkt från att väcka intresse och engagemang. Det är därför viktigt att lärarna reflekterar över sin egen insats i verksamheten. Vid en jämförelse mellan resultatet vid det nationella ämnesprovet i matematik år 2008 och slutbetyget i årskurs 9 samma år, visar officiell statistik att 30 procent av eleverna inte var godkända vid det nationella ämnesprovet, men att endast 6,5 procent av ele- 4 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i kommunen 5 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i kommungruppen 6 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i riket

294 5 (19) verna lämnade årskurs 9 utan slutbetyg i matematik. Inspektörerna kan konstatera att förhållandet mellan nationellt prov och slutbetyg i matematik var detsamma år 2007 vilket inspektörerna ställer sig undrande till. Officiell statistik avseende elevernas slutbetyg i årskurs 9 för år 2007 och 2008 visar vidare att flickor, i bland annat ämnena bild, hem- och konsumentkunskap samt samhällsorienterande ämnen, har betydligt högre betyg än pojkar. Intervjuer med lärare och rektorer visar att de har dålig kunskap om detta och att diskussioner utifrån ett genusperspektiv inte är vanliga. Värt att uppmärksamma är vidare att meritvärdet för pojkar med invandrarbakgrund år 2008 var 175,6. Detta att jämföra med meritvärdet för flickor med invandrarbakgrund som var 202,6. Meritvärdet för samtliga elever vid skolan var år ,1. Skolinspektionens bedömning är att skolan måste fortsätta arbeta för att samtliga elever ska nå kursplanernas mål. En tillbakablick på Tångaskolans statistik över de senaste fem åren visar att eleverna vid skolan generellt sett gör sämre resultat än kommunens skolor i övrigt. Skolans uppdrag är att samtliga elever ska nå målen i läroplanen och kursplanerna och detta kräver kontinuerlig reflektion och utvärdering av skolans verksamhet av lärare och rektorer. Skolinspektionen bedömer vidare att arbetet med en rättvis och likvärdig bedömning och betygssättning bör prioriteras vid skolan. Se vidare under punkten Bedömning och betygssättning. 1.2 Uppföljning och kommunikation av kunskapsresultat Lärarna följer fortlöpande upp elevernas kunskapsutveckling och resultat i alla ämnen i förhållande till styrdokumentens krav. Lärarna ska, enligt läroplanen, utifrån kursplanernas krav allsidigt utvärdera varje elevs kunskapsutveckling. För varje ämne finns en kursplan. I kursplanen anges de mål som undervisningen ska sträva mot, och de mål som eleverna ska ha uppnått efter det femte och nionde skolåret. I kursplanerna för ämnena matematik, svenska och svenska som andra språk anges även de mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det tredje skolåret. Vid Tångaskolan följer lärarna upp elevernas kunskapsutveckling genom bland annat prov, tester, redovisningar m.m. och inför betygsättning. Vid intervjuer med lärare och elever framkommer dock att lärarna inte tydliggör elevernas kunskapsutveckling i samtliga ämnen utifrån de nationella målen i läroplanen och kursplanerna. Dokumentation av kunskapsutvecklingen sker i huvudsak i ämnena svenska, engelska och matematik. Om denna dokumentation saknas blir det inte heller tydligt vilket stöd eleven behöver för att kunna nå de nationella

295 6 (19) målen i samtliga ämnen i årskurs 9. Inspektörerna vill peka på vikten av denna dokumentation med tanke på att 27 procent av skolans elever år 2008 saknade slutbetyg i samtliga ämnen och att eleverna i årskurs 6 och 7 inte får betyg. Den uppföljning och utvärdering som lärarna ska göra av varje elevs kunskapsutveckling är en förutsättning för att skolans samlade resultat ska kunna utvärderas och följas upp. Mot bakgrund av att skolan inte följer upp och utvärderar elevernas kunskapsutveckling i alla ämnen saknas viktiga underlag för att på individnivå eller på skolnivå styra resurser till de områden där de behövs bäst eller för att genomföra förbättringar av undervisningen. Den uppföljning och utvärdering som lärarna ska göra av varje elevs kunskapsutveckling är en förutsättning för att såväl enskilda elevers, klassers samt skolans samlade resultat ska kunna utvärderas och följas upp och riktade insatser vidtagas vid behov. Se vidare avsnitt 3.4 i denna rapport under Kvalitetsarbete. Skolinspektionen vill dessutom påpeka att från och med innevarande termin har grundskoleförordningens krav på den individuella utvecklingsplanen (IUP) skärpts så att den ska innehålla omdömen om elevernas kunskapsutveckling i varje ämne. Inspektörernas bedömning är att lärarna måste arbeta för att utvärdera elevernas kunskapsresultat i samtliga ämnen i förhållande till de nationella målen i läroplanen och kursplanerna på individnivå. Se vidare under punkten Lärarna genomför utvecklingssamtal om hur elevens kunskapsutveckling och sociala utveckling bäst kan stödjas. Enligt grundskoleförordningen ska läraren, eleven och elevens vårdnadshavare minst en gång varje termin samtala om hur elevernas kunskapsutveckling och sociala utveckling bäst kan stödjas. Mot bakgrund av Skolinspektionens bedömning i avsnittet 1.2.1, att lärarna inte följer upp och utvärderar elevernas kunskapsutveckling i samtliga ämnen, ställer sig Skolinspektionen tveksam till om utvecklingssamtalen alltid håller god kvalitet Lärarna upprättar en individuell utvecklingsplan i samband med utvecklingssamtalet.

296 7 (19) Enligt grundskoleförordningen ska läraren vid utvecklingssamtalet i en individuell utvecklingsplan skriftligt sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven ska nå målen och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen och kursplanerna. Varje elev har en individuell utvecklingsplan och dessa upprättas vid utvecklingssamtalet. Intervjuer med lärare och elever visar att dessa kan se olika ut och att en gemensam mall saknas. Som en följd av detta kan planerna innehålla olika mycket information om elevernas kunskapsutveckling vad gäller både antalet ämnen och var eleven befinner sig i förhållande till kursplanernas mål att uppnå. Skolinspektionen bedömer att skolan bör se över sina rutiner för hur de individuella utvecklingsplanerna hanteras så att de blir ett redskap för att nå de nationella målen. I sammanhanget vill Skolinspektionen erinra om att från och med den 15 juli 2008 har bestämmelsen i grundskoleförordningen om individuell utvecklingsplan bland annat ändrats på så sätt att en sådan plan inte enbart ska vara framåtsyftande. Den ska innehålla omdömen om elevens kunskapsutveckling i varje ämne. Dessa omdömen får vara betygsliknande men de bör anpassas till elevernas ålder och förutsättningar. Det är rektorn som beslutar om den närmare utformningen. Planen får också innehålla annan information om elevens skolgång om rektorn beslutar detta. Se även Skolverkets allmänna råd om den individuella utvecklingsplanen. 1.3 Bedömning och betygssättning Lärarna använder resultaten från de nationella ämnesproven för att bedöma elevers kunskapsutveckling och som stöd för betygssättning Vid bedömning och betygssättning utgår lärarna från de nationella målen i kursplanerna och från betygskriterierna.

297 8 (19) Enligt grundskoleförordningen ska, när betyg sätts efter att ett ämne eller ett ämnesblock har avslutats, betyget bestämmas med hjälp av 1. de mål som eleverna enligt kursplanerna ska ha uppnått i grundskolan och 2. de betygskriterier som har fastställts för ämnena och ämnesblocken. Enligt allmänna råden om likvärdig bedömning och betygssättning bör de nationella kursplanerna tolkas och utvecklas på ett sådant sätt att det klargörs vilka kunskaper eleven ska ha utvecklat för att få ett visst betyg utifrån de nationella betygskriterierna. Det är viktigt att det förs diskussioner om de lokala tolkningarna av kursplaner och betygskriterier mellan lärare i olika program, årskurser och skolor, både för att inspirera och lära av varandra och för att skapa likvärdiga förutsättningar för undervisningen och bedömningen av elever i skolan och i olika skolor. Rektor ansvarar för att sådana diskussioner kommer till stånd. Intervjuer med rektorer och lärare visar att samarbetet mellan lärarna i frågor som rör betyg och bedömning skiljer sig mellan olika ämnesgrupper. Rutiner saknas för att säkerställa att samtliga lärare har ett forum för dessa diskussioner. Som nämndes i avsnitt 1.1 ställer sig Skolinspektionen undrande till förhållandet mellan resultatet vid nationella ämnesprovet i matematik och slutbetyget samma år. Skolinspektionens bedömning är att skolan bör arbeta för att säkerställa en rättvis och likvärdig betygssättning Betyg sätts och utfärdas, skriftliga bedömningar ges och betygskatalog förs enligt grundskoleförordningens krav. 1.4 Genomförande av utbildningen Läroplanens och kursplanernas mål att sträva mot anger inriktningen för skolans utbildning.

298 9 (19) Eleverna ges möjlighet till inflytande och ansvarstagande över det egna lärandet. Enligt skollagen ska eleverna ha inflytande över hur deras utbildning utformas. Omfattningen och utformningen av elevernas inflytande ska anpassas efter deras ålder och mognad. Enligt läroplanen ska skolan klargöra för elever och föräldrar vilka mål utbildningen har, vilka krav skolan ställer och vilka rättigheter och skyldigheter elever och deras vårdnadshavare har. Att den enskilda skolan är tydlig i fråga om mål, innehåll och arbetsformer är en förutsättning för elevers och vårdnadshavares rätt till inflytande och påverkan. Det är inte minst viktigt som underlag för den enskildes val i skolan. Det är inte tillräckligt att i undervisningen förmedla kunskap om grundläggande demokratiska värderingar. Undervisningen ska bedrivas i demokratiska arbetsformer och förbereda eleverna för att aktivt deltaga i samhällslivet. Den ska utveckla deras förmåga att ta ett personligt ansvar. Eleverna vid Tångaskolan har regelbundna klassråds- och elevrådsmöten. Intervjuer med elever visar att de tycker att de blir lyssnade på och har möjlighet att påverka t.ex. sin utomhusmiljö. Däremot uppger de att frågor som har med undervisningen att göra aldrig diskuteras när elevrådet har möten. Intervjuer med elever, lärare och rektorer visar att elevernas möjlighet att påverka det egna lärandet skiljer sig mellan lärare och ämne, men att det oftast handlar om att kunna välja mellan av lärarna givna alternativ. Lärarna uppger vid intervju att de är medvetna om elevernas rätt att vara med och påverka det egna lärandet och deras rätt att ta ansvar för hur de vill nå målen i kursplanerna men att skolan saknar rutiner för att detta ska kunna ske fullt ut. Skolinspektionens bedömning är att skolan bör arbeta för att ge eleverna ett successivt allt större inflytande över det egna lärandet Eleverna ges kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmåga att arbeta i demokratiska former De som arbetar i skolan samverkar inom och mellan verksamheterna för att stödja elevernas utveckling och lärande.

299 10 (19) Enligt läroplanen ska läraren samverka med andra lärare i arbetet för att nå utbildningsmålen. Vid Tångaskolan är lärarna indelade i arbetslag och ämnesgrupper. Till för ett år sedan hade skolan enbart elever i årskurserna 6 9, då slogs Tångaskolan och f.d. Mölleskolan F 5 ihop och bildar i dag Tångaskolan F 9. Intervjuer med rektorer och lärare visar att de två enheterna fortfarande är två skolor i skolan men att alla har som mål att bli en skola med gemensamma rutiner. Lärarna för de yngre eleverna berättar att de inte vet hur det går för deras elever när de lämnar årskurs 9 och att de i sin tur oftast redovisar hur det går för deras elever i svenska, engelska och matematik när de börjar i årskurs 6. Skolinspektionens bedömning är att Tångaskolan bör fortsätta arbetet med att hitta gemensamma rutiner som främjar samarbetet mellan lärare i de olika verksamheterna, detta för att nå utbildningsmålen Utbildningen i förskoleklassen stimulerar varje barns utveckling och lärande och ligger till grund till fortsatt skolgång. 1.5 Anpassning av verksamheten till elevernas behov Skolans undervisning anpassas till varje elevs behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande. Läraren ska utgå ifrån varje enskild elevs behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande. Vid intervjuer med lärare och elever vid Tångaskolan framkommer det att lärarna inte alltid klarar av uppdraget att individanpassa undervisningen. Enligt lärarna finns viljan men klassernas storlek och resursbrist gör att det inte fungerar så som de skulle vilja. Eleverna berättar att de upplever att det skiftar mellan lärare och ämne och att undervisningen inte alltid är anpassad till elevers olika behov och förutsättningar. Skolinspektionens bedömning är att skolan bör utveckla arbetet med att individanpassa undervisningen.

300 11 (19) Särskilt stöd ges till barn och elever som har svårigheter i skolarbetet. Enligt skollagen ska särskilt stöd ges till elever som har svårigheter i skolarbetet. Vid samtal med lärare, rektorer samt elevhälsoteam framkommer att alla elever i behov av särskilt stöd inte får detta och att särskilt stöd i första hand ges i ämnena svenska, engelska och matematik. Skolinspektionens bedömning är att Tångaskolan måste se till att alla elever i behov av särskilt stöd får detta. Skolinspektionen vill påpeka att rätten till särskilt stöd inte är begränsad till engelska, matematik och svenska Vid behov av särskilda stödåtgärder utarbetas alltid åtgärdsprogram som uppfyller författningarnas krav. Enligt grundskoleförordningen ska rektorn se till att en elevs behov av särskilda stödåtgärder utreds. Om utredningen visar att eleven behöver särskilt stöd, ska rektorn se till att ett åtgärdsprogram upprättas. Av programmet ska det framgå vilka behoven är, hur de ska tillgodoses samt hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas. Eleven och elevens vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta när åtgärdsprogrammet utarbetas. En genomgång av upprättade åtgärdsprogram samt intervjuer med elevhälsoteamet och rektorer visar att åtgärdsprogram inte upprättas för samtliga elever i behov av ett sådant. I första hand skrivs åtgärdsprogram för elever i behov av särskilt stöd i svenska, engelska och matematik. En genomgång av upprättade åtgärdsprogram visar vidare att skolan i många av dessa beslutar om uppgifter som föräldrarna har att ta ansvar för, det vanligaste är läxläsning eller lyssna på när eleven läser högt eller liknande. Skolinspektionens bedömning är att skolan måste upprätta åtgärdsprogram för samtliga elever som har rätt till det. Vidare bör skolan förbättra innehållet i de åtgärdsprogrammen. Skolinspektionen vill påpeka att skolan äger uppdraget att utifrån läroplan och kursplaner se till att eleverna når målen i dessa, detta kan aldrig åläggas föräldrarna. Se vidare Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2008:25).

301 12 (19) 2 Normer och värden Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område skolans arbete för att påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i vardaglig handling samt skolans arbete för att ge eleverna en trygg miljö. 2.1 Normer och värden i studiemiljö och samvaro Skolan utgör en trygg miljö som är inriktad på lärande. Enligt läroplanen ska eleven i skolan möta respekt för sin person och sitt arbete. Skolan ska sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet och vilja och lust att lära. Skolan verkar i en omgivning med många kunskapskällor. Strävan ska vara att skapa de bästa samlade betingelser för elevernas bidning, tänkande och kunskapsutveckling. Personlig trygghet och självkänsla grundläggs i hemmet, men även skolan har en viktig roll därvidlag. Varje elev har rätt att i skolan få utvecklas, känna växandets glädje och få erfara den tillfredställelse som det ger att göra framsteg och övervinna svårigheter. Enligt intervjuer med elever, lärare och rektorer förekommer det en del oroligheter vid skolan. Det är ett fåtal elever som skapar oro, men det finns elever vid skolan som upplever detta som ett problem. Det förekommer också oroligheter mellan Tångaskolans elever och elever vid den närliggande Falkenbergs Montessoriskola. Eleverna härifrån kommer till Tångaskolan för att äta lunch och det är vid dessa tillfällen bråk kan uppstå. Tångaskolan arbetar förebyggande med RAK (respekt, ansvar och kommunikation) som en metod att få lugn och arbetsro, därutöver görs riktade insatser, men gemensamma rutiner för arbetet med normer och värden saknas. Skolorna i Falkenberg har arbetat med RAK sedan hösten Skolledningen vid de båda skolorna har uppmärksammat problemet och arbetar tillsammans för att lösa problemen. Skolinspektionens bedömning är att Tångaskolan måste arbeta för att hitta gemensamma rutiner så att oroligheterna vid skolan upphör Skolan och lärarna bedriver ett aktivt värdegrundsarbete.

302 13 (19) Skolan har upprättat en likabehandlingsplan i enlighet med författningarna. Enligt lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever ska huvudmannen för verksamheten eller den huvudmannen bestämmer se till att det finns en likabehandlingsplan för varje enskild verksamhet. Planen ska syfta till att främja barns och elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder och att förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling. I planen ska planerade åtgärder redovisas. Planen ska årligen följas upp och ses över. Enligt förordningen om barns och elevers deltagande i arbetet med en likabehandlingsplan ska likabehandlingsplanen upprättas, följas upp och ses över under medverkan av barnen eller eleverna vid den verksamhet för vilken planen gäller. Utformningen och omfattningen av barnens eller elevernas deltagande ska anpassas efter deras ålder och mognad. Vid inspektionstillfället har Tångaskolan en likabehandlingsplan för grundskolan som är inaktuell. Planen saknar bland annat en redovisning av skolans behov utifrån en aktuell kartläggning. Vidare saknas vilka insatser som avses påbörjas och genomföras under det kommande året. Skolans elever har inte heller varit delaktiga i utformandet av likabehandlingsplanen. Skolinspektionen bedömer att likabehandlingsplanen inte till alla delar uppfyller de krav som ställs på en sådan plan. Sedan inspektionsbesöken gjordes i Falkenbergs kommun har lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever upphört att gälla. Lagen upphörde att gälla den 1 januari Därefter gäller i stället 14 a kap. skollagen (1985:1100, ändrad genom 2008:571) och den nya diskrimineringslagen (2008:567). Detta innebär att skolorna från och med den 1 januari 2009 ska beakta bestämmelserna i två regelverk för att garantera samma materiella skydd mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Det finns inget som hindrar att skolan/verksamheten för samman de planer som ska upprättas till ett dokument. Barns och elevers medverkan vid upprättandet m.m. av nämnda planer regleras i förordningen (2006:1083) om barns och elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering och kränkande behandling.

303 14 (19) 3 Ledning och kvalitetsarbete Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område rektors ansvarstagande för skolans målinriktning samt hur skolans kvalitetsarbete fungerar för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen. Tillsynen behandlar också tillgång till utbildning samt resurser i form av personal liksom hur rektorn följer bestämmelserna för skolan. 3.1 Tillgång till likvärdig utbildning Varje elev erbjuds det garanterade antalet undervisningstimmar. Enligt grundskoleförordningen finns en kursplan för varje ämne. I kursplanen anges bl.a. de mål som eleverna ska ha uppnått efter det femte och det nionde skolåret. Eleverna i årskurser 1 5 vid Tångaskolan erbjuds inte undervisning i ämnet hem- och konsumentkunskap på ett systematiskt och organiserat sätt förrän i årskurs 6. Det innebär att eleverna inte ges möjlighet att nå kursplanernas mål att uppnå för årskurs 5 före utgången av årskurs 5. Skolinspektionen bedömer att eleverna vid Tångaskolan inte ges förutsättningar att nå målen före utgången av årskurs 5 i ämnet hem- och konsumentkunskap vilket måste åtgärdas Skolan erbjuder eleverna språkval, elevens val samt modersmålsundervisning i enlighet med författningarna. Enligt grundskoleförordningen ska styrelsen erbjuda ett allsidigt urval av ämnen som elevens val. I timplanen anges ett visst antal timmar för elevens val. Undervisningen syftar till att fördjupa och bredda elevens kunskaper i ett eller flera ämnen. Undervisningen ska till sitt innehåll och sin inriktning vara förenligt med målen i den kursplan eller de kursplaner som fastställts för det ämne eller ämnen som utgör elevens val. Vid Tångaskolan känner eleverna inte till elevens val och intervjuer med rektorerna visar att timmarna för elevens val är utlagda på lagtiden.

304 15 (19) Skolinspektionen bedömer att elevens val inte anordnas vid Tångaskolan vilket måste åtgärdas Skolan anordnar undervisning i svenska som andraspråk i enlighet med författningarna. Enligt grundskoleförordningen ska undervisning i svenska som andraspråk om det behövs anordnas för elever som är berättigade till det enligt förordningen. Undervisningen i svenska som andraspråk ska anordnas i stället för undervisning i svenska. Vid Tångaskolan anordnas undervisning i svenska som andraspråk för elever i behov av detta. Dock fungerar denna undervisning enligt lärare och skolledning ofta som ett stöd till undervisningen i ämnet svenska. Skolinspektionen vill i sammanhanget framhålla att svenska som andra språk är ett eget ämne med en egen kursplan och ska anordnas istället för svenska för de elever som behöver det. Detta innebär att undervisningen för elever som läser svenska som andraspråk ska planeras och utvärderas i relation till kursplanen för ämnet svenska som andraspråk oavsett om undervisningen bedrivs integrerad med undervisning i svenska eller sker utanför ordinarie klassundervisning. Skolinspektionen bedömer att svenska som andraspråk ges som stöd inom ämnet svenska och inte som ett eget ämne Skolan erbjuder eleverna studie- och yrkesorientering Utbildningen är avgiftsfri för alla elever med undantag av enstaka inslag som kan föranleda en obetydlig kostnad för eleverna.

305 16 (19) 3.2 Personalens utbildning Skolans pedagogiska personal har utbildning för den undervisning de i huvudsak bedriver Rektor har genom utbildning och erfarenhet förvärvat pedagogisk insikt. 3.3 Rektors ansvar Rektorn håller sig förtrogen med det dagliga arbetet och tar som pedagogisk ledare det övergripande ansvaret för att verksamheten inriktas på att nå de nationella målen Rektorn fattar beslut enligt bestämmelserna Lagen om registerkontroll av personal inom förskoleverksamhet, skola och skolbarnsomsorg iakttas.

306 17 (19) 3.4 Kvalitetsarbete Skolan bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete, det vill säga planerar, följer upp och utvärderar sin verksamhet samt tar tillvara resultaten och omsätter dessa i åtgärder, för att förbättra måluppfyllelsen. Enligt läroplanen måste skolans verksamhet utvecklas så att den svarar mot uppställda mål. Detta kräver att undervisningsmålen ständigt prövas, resultaten följs upp och utvärderas och att nya metoder prövas och utvecklas. Enligt läroplanen ansvarar rektorn för att en lokal arbetsplan upprättas samt för att skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållande till de nationella målen och till målen i skolplanen och den lokala arbetsplanen. Rektorn har ansvaret för skolans resultat. Enligt grundskoleförordningen ska det för genomförandet av de fastställda målen för utbildningen finnas en arbetsplan. Arbetsplanen ska utarbetas under medverkan av lärare och övrig personal samt företrädare för eleverna och deras vårdnadshavare. Skolan liksom övriga grundskolor i kommunen saknar ett systematiskt kartläggningsarbete avseende skolans förutsättningar. Därmed saknar skolan en tydlig koppling mellan förutsättningarna och det arbete som ska genomföras i verksamheten. Skolan saknar dessutom en plan för arbetet (Lokal arbetsplan). Som nämndes i avsnittet genomför inte skolans lärare, på ett systematiskt sätt, någon uppföljning och utvärdering av elevernas kunskapsutveckling (individnivå) i årskurserna 1 7. Lärarna som undervisar i årskurserna 8 9 genomför dock uppföljning och utvärdering av varje elevs kunskapsutveckling genom sitt arbete med bedömning och betyg. Skolan saknar underlag för att utvärdera kunskapsresultaten på skolnivå avseende bland annat årskurs 5. Därigenom saknar skolan underlag för att skapa en förståelse för varför resultaten ser ut som de gör (resultatförståelse) på skolnivå. En förutsättning för att rektorn ska kunna fullfölja sitt ansvar med att följa upp och utvärdera skolans samlade resultat i årskurs 5 och 9 är att lärarna följer upp elevernas kunskapsutveckling i alla ämnen på individnivå och klassnivå. Det är alltså av vikt att rektorn efterfrågar uppföljningar och utvärderingar av kunskapsresultaten på individ och klassnivå. I likhet med övriga skolor i Falkenbergs kommun sker inte detta i tillräcklig utsträckning. Tångaskolan deltar i försöksverksamheten med utbildning utan timplan. För att få delta i försöksverksamheten ska kommuner och deltagande skolor uppfylla vissa nationellt fastställda krav. I stort handlar det om ett tydliggörande av de

307 18 (19) krav som redan ställs på kommuner och skolor inom ramen för mål- och resultatstyrningen av skolan. De skolor som deltar i försöket ska bl.a. ha tillfredsställande kvalitetssäkringssystem där problem upptäcks och kan åtgärdas i tid. Det är därför anmärkningsvärt att kommunens skolor inte systematiskt följer upp och utvärderar elevernas resultat. Skolinspektionen bedömer att skolan bör utveckla sitt systematiska kvalitetsarbete så att sambanden mellan förutsättningarna, arbetet i verksamheten och måluppfyllelsen i samtliga ämnen analyseras på skolnivå. Därvid ska skolan följa upp och utvärdera elevernas kunskapsresultat i årskurs 5 och 9. Dessutom måste skolan upprätta en arbetsplan Kvalitetsarbetet dokumenteras i en kvalitetsredovisning som uppfyller förordningens krav. Enligt förordningen om kvalitetsredovisning ska kvalitetsredovisningarna innehålla en bedömning av i vilken utsträckning de nationella målen för utbildningen har förverkligats och en redogörelse för vilka åtgärder kommunen respektive skolan, förskolan eller fritidshemmet avser att vidta för ökad måluppfyllelse. I kvalitetsredovisningarna ska verksamhetens förutsättningar, arbetet i verksamheten och utbildningens måluppfyllelse redovisas. Arbetet med kvalitetsredovisning ska främja skolornas kvalitetsarbete och därigenom bidra till att förverkliga utbildningarnas nationella mål. Kvalitetsredovisningen syftar även till att ge information om verksamheten och dess måluppfyllelse. Förordningen ställer krav på att elever, lärare och övrig personal ska medverka i utarbetandet och att elevernas föräldrar ska ges möjlighet att delta. I kvalitetsredovisningen ska dessutom uppföljningen och utvärderingen av likabehandlingsplanen redovisas. Vid Tångaskolan upprättar varje arbetslag sin kvalitetsredovisning, detta innebär att förordningens krav på en kvalitetsredovisning per skola inte uppfylls. Någon gemensam bedömning och analys av skolans samlade resultat finns således inte. Det innebär att kvalitetsredovisningen inte blir ett redskap för att analysera olikheter och eventuellt vidta riktade åtgärder över skolan som helhet. Vidare finns brister avseende redovisning och uppföljning av kunskapsresultat i relation till nationella mål. Skolinspektionens bedömning är att skolan saknar kvalitetsredovisning vilket måste åtgärdas. Se vidare Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2006:18) om kvalitetsredovisning. Enligt ändring i förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m. ska uppföljning och utvärdering av likabehandlingsplaner och planer mot kränkande behandling redovisas i kvalitetsredovisningen. Ändringen trädde ikraft den 1 januari 2009 och ska tillämpas första gången för kvalitetsredovisningar

308 19 (19) som avser Göteborg Karin Widlund Helén Svelid

309 Regelbunden tillsyn i Falkenbergs kommun Vessigebroskolan Dnr 43-SV2008:535 Regelbunden tillsyn i Vessigebroskolan Förskoleklass Grundskola årskurserna 1 5 Inledning Skolinspektionen har granskat verksamheten i Falkenbergs kommun och besökt Vessigebroskolan den 3 december I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga för den regelbundna tillsynen. Tillsynen riktas mot tre huvudområden: Kunskaper, Normer och värden samt Ledning och kvalitetsarbete. Bedömningarna av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplaner och övriga författningar för det offentliga skolväsendet. Information om den regelbundna tillsynen finns på Skolinspektionens webbplats ( tillsyn). Inom de områden där Skolinspektionen bedömt att åtgärder behövs har huvudmannen och rektorn för skolan ansvar för att åtgärder vidtas. Åtgärderna ska redovisas till Skolinspektionen inom tre månader från dagen för Skolinspektionens beslut, dvs. senast den 13 juni Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Underlag Underlaget för inspektörernas bedömning är dels dokument från kommunen och Vessigebroskolan, dels den information som samlats in under besöket. I Vessigebroskolan intervjuades rektorn, lärare, annan personal och elever. Även annan information om kommunen och skolan från Skolverkets nationella uppföljningssystem, eller som finns publicerad på annat sätt, har använts. Rektorn har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter i rapporten. Tabell 1: Antal elever på Vessigebroskolan Vessigebroskolan Beskrivning av skolan Antal elever Förskoleklass 18 Grundskola 81 Källa: Falkenbergs kommun

310 2 (13) Vessigebroskolan har sammanlagt 99 barn från förskoleklass till och med årskurs 5. Skolan ligger i Vessigebro samhälle cirka 15 km öster om Falkenberg och den tillhör skolområde Söder. Efter årskurs 5 börjar flertalet elever på Söderskolan. Skolan är organiserad i åldersblandade grupper. Här finns också ett fritidshem med morgon- och eftermiddagsomsorg. Skolans lärare arbetar i arbetslag som består av lärare, förskollärare och fritidspedagog. En stor del av undervisningstiden är upplagd som tematiska studier. I matematik nivågrupperas eleverna utifrån lärarnas bedömning av elevernas kunskapsnivå. Enligt skolans rektor har eleverna möjlighet att när som helst byta matematikgrupp. Vessigebroskolan deltar i försöksverksamheten med utbildning utan timplan.

311 3 (13) Bedömningar srutan under varje bedömningspunkt fylls endast i när Skolinspektionen bedömt att åtgärder behövs. I detta material används begreppet styrdokument som en samlande beteckning för relevanta författningar och allmänna råd. 1 Kunskaper Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område skolans kunskapsresultat och arbetet för att ge eleverna möjlighet att nå de nationella målen för lärandet uttryckta i läroplan och kursplaner. Vidare granskas vilka förutsättningar skolan ger eleverna att nå målen. 1.1 Kunskapsresultat Tabell 2: Måluppfyllelse i årskurs 5 Andel (%) som ej nått målen i samtliga ämnen Vessigebroskolan Riket = Uppgift saknas Kommentar och bedömning: Vessigebroskolan sammanställer resultaten på de nationella proven i årskurs 5 och gör därutöver diagnoser och tester i några ämnen. Den redovisning som lämnats i samband med inspektionen visar att det finns elever i årskurs 5 vid skolan som inte nått målen i engelska, matematik och svenska läsåret 2007/08. Någon motsvarande redovisning när det gäller övriga ämnen görs inte vid skolan. I samtal med lärarna framkommer att de tar utgångspunkt i läroplanens och kursplanernas strävansmål när verksamheten planeras. Lärarna bedömer i samtalet att skolan som helhet når goda resultat när det gäller elevernas kunskapsutveckling. Lärarna menar också att det går bra för eleverna när de fortsätter sin utbildning i årskurserna 6 9. Eftersom skolan inte gör någon uppföljning av i vilken mån eleverna når mål att uppnå i årskurs 5 kan Skolinspektionen inte bedöma måluppfyllelsen avseende kunskapsresultaten.

312 4 (13) 1.2 Uppföljning och kommunikation av kunskapsresultat Lärarna följer fortlöpande upp elevernas kunskapsutveckling och resultat i alla ämnen i förhållande till styrdokumentens krav. För varje ämne finns en kursplan. I kursplanen anges de mål som undervisningen ska sträva mot, och de mål som eleverna ska ha uppnått efter det femte och nionde skolåret. I kursplanerna för ämnena matematik, svenska och svenska som andra språk anges även de mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det tredje skolåret. Lärarna ska, enligt läroplanen, utifrån kursplanernas krav allsidigt utvärdera varje elevs kunskapsutveckling. I Vessigebroskolan följer lärarna upp resultaten i framförallt matematik och svenska genom olika tester och diagnoser i alla årskurser. I årskurs 5 gör eleverna de nationella ämnesproven i engelska, matematik och svenska. Enligt lärarna sker det dock ingen systematisk uppföljning av elevernas kunskapsutveckling i övriga ämnen på individnivå. Skolinspektionen anser att skolan saknar viktig kunskap för att garantera elevernas rätt till utbildning och för att på skolnivå kunna utvärdera och följa upp enskilda elevers, klassers samt skolans samlade resultat. Mot bakgrund av att skolan inte följer upp och utvärderar elevernas kunskapsutveckling i alla ämnen saknas viktiga underlag för att på individnivå eller på skolnivå styra resurser till de områden där de behövs bäst eller för att genomföra förbättringar av undervisningen. Den uppföljning och utvärdering som lärarna ska göra av varje elevs kunskapsutveckling är en förutsättning för att såväl enskilda elevers, klassers samt skolans samlade resultat ska kunna utvärderas och följas upp och riktade insatser vidtagas vid behov. Se vidare avsnitt 3.4 i denna rapport under Kvalitetsarbete. Skolinspektionen vill dessutom påpeka att från och med innevarande termin har grundskoleförordningens krav på den individuella utvecklingsplanen (IUP) skärpts så att den ska innehålla omdömen om elevernas kunskapsutveckling i varje ämne. Skolinspektionen bedömer att lärarna måste utveckla arbetet avseende uppföljning och utvärdering så att elevernas kunskapsresultat följs och utvärderas i alla ämnen så att lärarna i högre utsträckning kan pröva och utveckla undervisningsmål och metoder.

313 5 (13) Lärarna genomför utvecklingssamtal om hur elevens kunskapsutveckling och sociala utveckling bäst kan stödjas. Enligt grundskoleförordningen ska läraren, eleven och elevens vårdnadshavare minst en gång varje termin samtala om hur elevernas kunskapsutveckling och sociala utveckling bäst kan stödjas. Mot bakgrund av Skolinspektionens bedömning i avsnittet 1.2.1, att lärarna inte följer upp och utvärderar elevernas kunskapsutveckling i samtliga ämnen, ställer sig Skolinspektionen tveksam till om utvecklingssamtalen alltid håller god kvalitet Lärarna upprättar en individuell utvecklingsplan i samband med utvecklingssamtalet. 1.3 Bedömning Lärarna använder resultaten från de nationella ämnesproven för att bedöma elevers kunskapsutveckling Vid bedömning utgår lärarna från de nationella målen i kursplanerna.

314 6 (13) 1.4 Genomförande av utbildningen Läroplanens och kursplanernas mål att sträva mot anger inriktningen för skolans utbildning Eleverna ges möjlighet till inflytande och ansvarstagande över det egna lärandet. Enligt skollagen ska eleverna ha inflytande över hur deras utbildning utformas. Omfattningen och utformningen av elevernas inflytande ska anpassas efter deras ålder och mognad. Enligt läroplanen ska skolan klargöra för elever och föräldrar vilka mål utbildningen har, vilka krav skolan ställer och vilka rättigheter och skyldigheter elever och deras vårdnadshavare har. Att den enskilda skolan är tydlig i fråga om mål, innehåll och arbetsformer är en förutsättning för elevers och vårdnadshavares rätt till inflytande och påverkan. Det är inte minst viktigt som underlag för den enskildes val i skolan. Det är inte tillräckligt att i undervisningen förmedla kunskap om grundläggande demokratiska värderingar. Undervisningen ska bedrivas i demokratiska arbetsformer och förbereda eleverna för att aktivt deltaga i samhällslivet. Den ska utveckla deras förmåga att ta ett personligt ansvar. Enligt både elever och lärare varierar elevernas möjlighet till inflytande över det egna lärandet. I någon mån är eleverna med och diskuterar innehållet i undervisningen, men i första hand bjuds eleverna in till diskussion om hur processen ska se ut, t.ex. när och hur saker ska göras. Skolinspektionen bedömer att skolan bör verka för att elevernas inflytande över innehållet i det egna lärandet ökar Eleverna ges kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmåga att arbeta i demokratiska former.

315 7 (13) De som arbetar i skolan samverkar inom och mellan verksamheterna för att stödja elevernas utveckling och lärande Utbildningen i förskoleklassen stimulerar varje barns utveckling och lärande och ligger till grund till fortsatt skolgång. 1.5 Anpassning av verksamheten till elevernas behov Skolans undervisning anpassas till varje elevs behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande Särskilt stöd ges till barn och elever som har svårigheter i skolarbetet. Enligt skollagen ska särskilt stöd ges till elever som har svårigheter i skolarbetet. Inspektörernas intryck är att personalen vid skolan har kännedom om vilka elever som är i behov av särskilt stöd och att lärarna arbetar aktivt med att tillse att elever i behov av särskilt stöd får detta. Både rektorn och personalen uttrycker dock en oro över att skolans arbete inte alltid räcker till. Eftersom det finns en oro över huruvida elever i behov av särskilt stöd erhåller detta i tillräcklig utsträckning vid skolan bedömer Skolinspektionen att skolan bör utreda om skolans arbete för elever i behov av särskilt stöd uppfyller skollagen krav.

316 8 (13) Vid behov av särskilda stödåtgärder utarbetas alltid åtgärdsprogram som uppfyller författningarnas krav. 2 Normer och värden Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område skolans arbete för att påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i vardaglig handling samt skolans arbete för att ge eleverna en trygg miljö. 2.1 Normer och värden i studiemiljö och samvaro Skolan utgör en trygg miljö som är inriktad på lärande Skolan och lärarna bedriver ett aktivt värdegrundsarbete Skolan har upprättat en likabehandlingsplan i enlighet med författningarna. Enligt lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever ska huvudmannen för verksamheten eller den huvudmannen bestämmer se till att det finns en likabehandlingsplan för varje enskild verksamhet. Planen ska syfta till att främja barns och elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder och att förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling. I planen ska planerade åtgärder redovisas. Planen ska årligen följas upp och ses över. Enligt förordningen om barns och elevers deltagande i arbetet med en likabehandlingsplan ska likabehandlingsplanen upprättas, följas upp och ses över under medverkan av barnen eller eleverna vid den verksamhet för vilken planen gäller. Utformningen och omfattningen av barnens eller elevernas deltagande ska anpassas efter deras ålder och mognad.

317 9 (13) I inspektörernas granskning av Vessigebroskolans likabehandlingsplan framkommer att planen saknar en redovisning av hur skolan avser att förebygga och åtgärda situationer som innebär att vuxna utsätter barn eller elever för kränkande behandling. Skolinspektionen bedömer att likabehandlingsplanen inte till alla delar uppfyller de krav som ställs på en sådan plan. Sedan inspektionsbesöken gjordes i Falkenbergs kommun har lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever upphört att gälla. Lagen upphörde att gälla den 1 januari Därefter gäller i stället 14 a kap. skollagen (1985:1100, ändrad genom 2008:571) och den nya diskrimineringslagen (2008:567). Detta innebär att skolorna från och med den 1 januari 2009 ska beakta bestämmelserna i två regelverk för att garantera samma materiella skydd mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Det finns inget som hindrar att skolan/verksamheten för samman de planer som ska upprättas till ett dokument. Barns och elevers medverkan vid upprättandet m.m. av nämnda planer regleras i förordningen (2006:1083) om barns och elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering och kränkande behandling. 3 Ledning och kvalitetsarbete Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område rektors ansvarstagande för skolans målinriktning samt hur skolans kvalitetsarbete fungerar för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen. Tillsynen behandlar också tillgång till utbildning samt resurser i form av personal liksom hur rektorn följer bestämmelserna för skolan. 3.1 Tillgång till likvärdig utbildning Varje elev erbjuds det garanterade antalet undervisningstimmar Skolan erbjuder eleverna språkval, elevens val samt modersmålsundervisning i enlighet med författningarna. Enligt grundskoleförordningen ska styrelsen erbjuda ett allsidigt urval av äm-

318 10 (13) nen som elevens val. I timplanen anges ett visst antal timmar för elevens val. Undervisningen syftar till att fördjupa och bredda elevens kunskaper i ett eller flera ämnen. Undervisningen ska till sitt innehåll och sin inriktning vara förenligt med målen i den kursplan eller de kursplaner som fastställts för det ämne eller ämnen som utgör elevens val. Enligt lärarna har eleverna valmöjligheter som motsvarar bestämmelserna om elevens val inom ramen för skolans temaarbeten. Eleverna känner dock inte till att de har elevens val och det är inte heller synligt på deras schema. Skolinspektionen bedömer därför att skolan bör utreda om skolans sätt att organisera undervisningen motsvarar författningens krav när det gäller elevens val. Inspektörerna vill uppmärksamma på behovet av att skolan tillsammans med Söderskolan diskuterar formerna för elevens val så att syftet med elevens val uppnås under elevens grundskoletid Skolan anordnar undervisning i svenska som andraspråk i enlighet med författningarna Utbildningen är avgiftsfri för alla elever med undantag av enstaka inslag som kan föranleda obetydlig kostnad för eleverna. 3.2 Personalens utbildning Skolans pedagogiska personal har utbildning för den undervisning de i huvudsak bedriver Rektor har genom utbildning och erfarenhet förvärvat pedagogisk insikt.

319 11 (13) 3.3 Rektors ansvar Rektorn håller sig förtrogen med det dagliga arbetet och tar som pedagogisk ledare det övergripande ansvaret för att verksamheten inriktas på att nå de nationella målen Rektorn fattar beslut enligt bestämmelserna Lagen om registerkontroll av personal inom förskoleverksamhet, skola och skolbarnsomsorg iakttas. 3.4 Kvalitetsarbete Skolan bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete, det vill säga planerar, följer upp och utvärderar sin verksamhet samt tar tillvara resultaten och omsätter dessa i åtgärder, för att förbättra måluppfyllelsen. Enligt läroplanen måste skolans verksamhet utvecklas så att den svarar mot uppställda mål. Detta kräver att undervisningsmålen ständigt prövas, resultaten följs upp och utvärderas och att nya metoder prövas och utvecklas. Enligt läroplanen ansvarar rektorn för att en lokal arbetsplan upprättas samt för att skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållande till de nationella målen och till målen i skolplanen och den lokala arbetsplanen. Rektorn har ansvaret för skolans resultat. Skolan liksom övriga grundskolor i kommunen saknar ett systematiskt kartläggningsarbete avseende skolans förutsättningar. Därmed saknar skolan en tydlig koppling mellan förutsättningarna och det arbete som ska genomföras i

320 12 (13) verksamheten. Som nämndes i avsnittet genomför inte skolans lärare, på ett systematiskt sätt, någon uppföljning och utvärdering av elevernas kunskapsutveckling (individnivå) i årskurserna 1 5. Skolan saknar därmed underlag för att utvärdera kunskapsresultaten på skolnivå avseende bland annat årskurs 5. Därigenom saknar skolan underlag för att skapa en förståelse för varför resultaten ser ut som de gör (resultatförståelse) på skolnivå. En förutsättning för att rektorn ska kunna fullfölja sitt ansvar med att följa upp och utvärdera skolans samlade resultat i årskurs 5 är att lärarna följer upp elevernas kunskapsutveckling i alla ämnen på individnivå och klassnivå. Det är alltså av vikt att rektorn efterfrågar uppföljningar och utvärderingar av kunskapsresultaten på individ och klassnivå. I likhet med övriga skolor i Falkenbergs kommun sker inte detta i tillräcklig utsträckning. Vessigebroskolan deltar i försöksverksamheten med utbildning utan timplan. För att få delta i försöksverksamheten ska kommuner och deltagande skolor uppfylla vissa nationellt fastställda krav. I stort handlar det om ett tydliggörande av de krav som redan ställs på kommuner och skolor inom ramen för måloch resultatstyrningen av skolan. De skolor som deltar i försöket ska bl.a. ha tillfredsställande kvalitetssäkringssystem där problem upptäcks och kan åtgärdas i tid. Det är därför anmärkningsvärt att kommunens skolor inte systematiskt följer upp och utvärderar elevernas resultat. Skolinspektionen bedömer att skolan bör utveckla sitt systematiska kvalitetsarbete så att sambanden mellan förutsättningarna, arbetet i verksamheten och måluppfyllelsen i samtliga ämnen analyseras Kvalitetsarbetet dokumenteras i en kvalitetsredovisning som uppfyller förordningens krav. Enligt förordningen om kvalitetsredovisning ska kvalitetsredovisningarna innehålla en bedömning av i vilken utsträckning de nationella målen för utbildningen har förverkligats och en redogörelse för vilka åtgärder kommunen respektive skolan, förskolan eller fritidshemmet avser att vidta för ökad måluppfyllelse. I kvalitetsredovisningarna ska verksamhetens förutsättningar, arbetet i verksamheten och utbildningens måluppfyllelse redovisas. Arbetet med kvalitetsredovisning ska främja skolornas kvalitetsarbete och därigenom bidra till att förverkliga utbildningarnas nationella mål. Kvalitetsredovisningen syftar även till att ge information om verksamheten och dess måluppfyllelse. Förordningen ställer krav på att elever, lärare och övrig personal ska medverka i utarbetandet och att elevernas föräldrar ska ges möjlighet att delta. I kvalitetsredovisningen ska dessutom uppföljningen och utvärderingen av likabehandlingsplanen redovisas.

321 13 (13) Vessigebroskolan har upprättat tre kvalitetsredovisningar för år En för grundskolan, en för fritidshemmen och en för den särskilda undervisningsgruppen Rönnen. Kvalitetsredovisningarna utgår från de kommunalt prioriterade målen. Dessa ligger i linje med de nationella målen. Det saknas dock i kvalitetsredovisningarna redovisningar av elevernas kunskapsresultat i de olika ämnena. Eleverna har inte enligt lärarna medverkat vid upprättandet av kvalitetsredovisningen och vårdnadshavare har inte getts möjlighet att delta. Skolinspektionen bedömer att skolans kvalitetsredovisning inte uppfyller förordningens krav. Se vidare Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2006:18) om kvalitetsredovisning. Enligt ändring i förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m. ska uppföljning och utvärdering av likabehandlingsplaner och planer mot kränkande behandling redovisas i kvalitetsredovisningen. Ändringen trädde ikraft den 1 januari 2009 och ska tillämpas första gången för kvalitetsredovisningar som avser Göteborg Bosse Jersenius Erik Bergeå

322 Regelbunden tillsyn i Falkenbergs kommun Vinbergsskolan Dnr 43-SV2008:535 Regelbunden tillsyn i Vinbergsskolan Förskoleklass Grundskola årskurserna 1 5 Inledning Skolinspektionen har granskat verksamheten i Falkenbergs kommun och besök Vinbergsskolan den 19 november I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga för den regelbundna tillsynen. Tillsynen riktas mot tre huvudområden: Kunskaper, Normer och värden samt Ledning och kvalitetsarbete. Bedömningarna av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplanen och övriga författningar för det offentliga skolväsendet. Information om den regelbundna tillsynen finns på Skolinspektionens webbplats ( tillsyn). Inom de områden där Skolinspektionen bedömt att åtgärder behövs har kommunen och rektorn för skolan ansvar för att åtgärder vidtas. Åtgärderna ska redovisas till Skolinspektionen inom tre månader från dagen för Skolinspektionens beslut, dvs. senast den 13 juni Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Underlag Underlaget för inspektörernas bedömning är dels dokument från kommunen och Vinbergsskolan, dels den information som samlats in under besöket. Vid skolan intervjuades rektorn, lärare, elever samt elevvårdsteamet vid skolan. Även annan information om kommunen och skolan från Skolverkets nationella uppföljningssystem, eller som finns publicerad på annat sätt, har använts. Rektorn har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter i rapporten. Tabell 1: Antal elever på Vinbergsskolan Beskrivning av skolan Vinbergsskolan Antal elever Förskoleklass 39 Grundskola 180 Källa: Vinbergsskolan

323 2 (18) Vinbergsskolan ligger i utkanten av Falkenbergs kommun och är en skola för elever i åldrarna 6-11 år. Skolan tillhör skolområdet Tånga. Verksamheten är organiserad i två skolspår med förskoleklass och årskurserna 1 5. Skolan har elva elever med annat modersmål än svenska. Skolan har fritidshemsverksamhet för åldrarna 6-12 år. Verksamheten vid kommunens fritidshem beskrivs i en särskild verksamhetsrapport. Skolan leds av en rektor som tillsammans med andra rektorer i området bildar Tångaområdets ledningsgrupp. Rektorerna i området har sina arbetsrum lokaliserade till Tångaskolan. Vinbergsskolan deltar i försöksverksamheten med utbildning utan timplan.

324 3 (18) Bedömningar srutan under varje bedömningspunkt fylls endast i när Skolinspektionen bedömt att åtgärder behövs. I detta material används begreppet styrdokument som en samlande beteckning för relevanta författningar och allmänna råd. 1 Kunskaper Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område skolans kunskapsresultat och arbetet för att ge eleverna möjlighet att nå de nationella målen för lärandet uttryckta i läroplan och kursplaner. Vidare granskas vilka förutsättningar skolan ger eleverna att nå målen. 1.1 Kunskapsresultat Tabell 2: Måluppfyllelse i årskurs 5 Vinbergsskolan Riket Andel (%) som ej nått målen i samtliga ämnen Källa: Vinbergsskolan. = Uppgift saknas Kommentar och bedömning: I Vinbergsskolans kvalitetsredovisning för läsåret 2006/07 redovisas utbildningsresultat utifrån resultat vid nationella prov i årskurs 5 i ämnena engelska, matematik och svenska. Av resultaten framgår att 12 procent av eleverna inte nått kravnivån i samtliga delprov. För läsåret 2007/08 har skolan en redovisning avseende måluppfyllelse i årskurs 5 i alla ämnen bortsett från hem- och konsumentkunskap. Se vidare avsnitt Skolinspektionen konstaterar att flertalet av eleverna vid Vinbergsskolan når målen för årskurs 5 i samtliga ämnen (bortsett hem- och konsumentkunskap) år 2008.

325 4 (18) 1.2 Uppföljning och kommunikation av kunskapsresultat Lärarna följer fortlöpande upp resultaten i alla ämnen/ämnesområden i förhållande till styrdokumentens krav. Lärarna ska, enligt läroplanen, utifrån kursplanernas krav allsidigt utvärdera varje elevs kunskapsutveckling. För varje ämne finns en kursplan. I kursplanen anges de mål som undervisningen ska sträva mot, och de mål som eleverna ska ha uppnått efter det femte och nionde skolåret. I kursplanerna för ämnena matematik, svenska och svenska som andra språk anges även de mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det tredje skolåret. Vid Vinbergsskolan följs elevernas kunskapsutveckling, i relation till nationella mål, kontinuerligt upp i engelska, matematik och svenska genom till exempel olika diagnostiska tester. Vid samtal med lärare och elever framkommer att lärarna även har ett fungerande gemensamt system och rutiner för att göra uppföljningar och utvärderingar av elevernas kunskapsutveckling i samtliga ämnen i årskurs 5. Dock framkommer vid intervjuer med rektorn och lärarna att skolan behöver se över sina rutiner för den fortlöpande uppföljningen och utvärderingen av elevernas kunskapsutveckling som ska ske under hela skoltiden i alla ämnen. Skolan har kommit en bit på väg även när det gäller detta, men enligt rektorn finns fortfarande ett fokus på engelska, matematik och svenska. Dessutom menar lärarna att de sällan har tid och möjlighet att analysera elevernas kunskapsutveckling för att få en förståelse för varför resultaten ser ut som de gör på individnivå och inom klassen. Den uppföljning och utvärdering som lärarna ska göra av varje elevs kunskapsutveckling är en förutsättning för att skolans samlade resultat ska kunna utvärderas och följas upp. Se vidare avsnitt 3.4 i denna rapport. Skolinspektionen vill påpeka att från och med innevarande termin har grundskoleförordningens krav på den individuella utvecklingsplanen (IUP) skärpts så att den ska innehålla omdömen om elevernas kunskapsutveckling i varje ämne. Skolinspektionen ser positivt på att skolan följer upp och utvärderar elevernas kunskapsutveckling i samtliga ämnen i årskurs 5, men bedömer att lärarna måste fortsätta att utveckla sina rutiner så att uppföljningen och utvärderingen kan ske fortlöpande under elevens skolgång. Se vidare i avsnitt

326 5 (18) Lärarna genomför utvecklingssamtal om hur elevens kunskapsutveckling och sociala utveckling bäst kan stödjas. Enligt grundskoleförordningen ska läraren, eleven och elevens vårdnadshavare minst en gång varje termin samtala om hur elevernas kunskapsutveckling och sociala utveckling bäst kan stödjas. Mot bakgrund av Skolinspektionens bedömning i avsnittet 1.2.1, att lärarna behöver fortsätta utvecklingen av sitt uppföljnings- och utvärderingsarbete avseende elevernas kunskapsutveckling i samtliga ämnen, ställer sig Skolinspektionen tveksam till om utvecklingssamtalen alltid håller god kvalitet Lärarna upprättar en individuell utvecklingsplan i samband med utvecklingssamtalet. Enligt grundskoleförordningen ska läraren vid utvecklingssamtalet i en individuell utvecklingsplan skriftligt sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven ska nå målen och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen och kursplanerna. Vid lärarintervjuer vid Vinbergsskolan framkommer att varje elev vid skolan har en individuell utvecklingsplan. Inspektörerna noterar dock att eleverna överlag har en svag uppfattning om varför och hur en individuell utvecklingsplan kan stödja elevens kunskapsutveckling. De individuella utvecklingsplaner som inspektörerna tar del av är av varierande kvalitet och fokuserar främst på elevens sociala utveckling, matematik och svenska. Övriga ämnen ges inte samma utrymme. Det framgår inte alltid att elevernas mål är kopplade till läroplanens och kursplanernas mål. Som mål anges t.ex. räkna mera jobba vidare. Inspektörerna ser också mål som är relaterade till läroplanen och kursplanerna. Skolinspektionen bedömer att de individuella utvecklingsplanerna bör utvecklas

327 6 (18) för att på ett mer utförligt sätt omfatta kursplanernas kunskapsmål samt göra de individuella utvecklingsplanerna till ett aktivt verktyg i elevens lärande. I sammanhanget vill Skolinspektionen erinra om att från och med den 15 juli 2008 har bestämmelsen i grundskoleförordningen om individuell utvecklingsplan bland annat ändrats på så sätt att en sådan plan inte enbart ska vara framåtsyftande. Den ska innehålla omdömen om elevens kunskapsutveckling i varje ämne. Dessa omdömen får vara betygsliknande men de bör anpassas till elevernas ålder och förutsättningar. Det är rektorn som beslutar om den närmare utformningen. Planen får också innehålla annan information om elevens skolgång om rektorn beslutar detta. Se även Skolverkets allmänna råd om den individuella utvecklingsplanen. 1.3 Bedömning Lärarna använder resultaten från de nationella ämnesproven för att bedöma elevers kunskapsutveckling Vid bedömning utgår lärarna från de nationella målen i kursplanerna. 1.4 Genomförande av utbildningen Läroplanens och kursplanernas mål att sträva mot anger inriktningen för skolans utbildning.

328 7 (18) Läroplanen innehåller de övergripande målen och riktlinjerna för utbildningen. Läroplanens mål att sträva mot anger inriktningen på skolans arbete. De anger därmed en önskad kvalitetsutveckling i skolan. Skolan ska bland annat enligt läroplanen hos eleven utveckla nyfikenhet och lust att lära, utveckla elevens eget sätt att lära och tillit till sin egen förmåga. Vid lärarintervjuer och lektionsbesök på Vinbergsskolan framkommer att skolans arbete med läroplanens och kursplanernas mål att sträva mot inte fått det utrymme som personalen själva önskat. Intervjuer med lärare och elever visar att läromedel alltför ofta styr undervisningen. Både lärare och rektorn har ambitionen att aktualisera läroplanens och kursplanernas mål att sträva mot i det dagliga pedagogiska arbetet. Skolinspektionens bedömning är att läroplanens och kursplanernas mål att sträva mot i högre grad bör ange inriktningen för Vinbergsskolans utbildning Eleverna ges möjlighet till inflytande och ansvarstagande över det egna lärandet. Enligt skollagen ska eleverna ha inflytande över hur deras utbildning utformas. Omfattningen och utformningen av elevernas inflytande ska anpassas efter deras ålder och mognad. Enligt läroplanen ska skolan klargöra för elever och föräldrar vilka mål utbildningen har, vilka krav skolan ställer och vilka rättigheter och skyldigheter elever och deras vårdnadshavare har. Att den enskilda skolan är tydlig i fråga om mål, innehåll och arbetsformer är en förutsättning för elevers och vårdnadshavares rätt till inflytande och påverkan. Det är inte minst viktigt som underlag för den enskildes val i skolan. Det är inte tillräckligt att i undervisningen förmedla kunskap om grundläggande demokratiska värderingar. Undervisningen ska bedrivas i demokratiska arbetsformer och förbereda eleverna för att aktivt deltaga i samhällslivet. Den ska utveckla deras förmåga att ta ett personligt ansvar. Utifrån de klassrumsbesök och intervjuer inspektörerna genomför vid Vinbergsskolan är intrycket att det varierar mellan lärare och ämnen i vilken grad eleverna görs medvetna om målen i läroplanen och de nationella kursplanerna. Kursplanernas mål är inte generellt kända av eleverna eller tydligt kopplade till undervisningen. Elever och lärare uppger att elevernas inflytande över undervisningens innehåll och upplägg oftast är begränsat och kan bli bättre. Ett exempel

329 8 (18) är att eleverna, sällan eller aldrig, är delaktiga i planering och utvärderinga av olika kunskapsområden. Skolinspektionens bedömning är att skolan bör arbeta för att öka elevernas kännedom om målen för utbildningen samt att öka elevernas inflytande över undervisningens utformning och över sitt eget lärande Eleverna ges kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmåga att arbeta i demokratiska former De som arbetar i skolan samverkar inom och mellan verksamheterna för att stödja elevernas utveckling och lärande. Enligt läroplanen ska alla som arbetar i skolan samverka för att göra skolan till en god miljö för utveckling och lärande. Läraren ska samverka med andra lärare i arbetet med att nå utbildningsmålen. Enligt lärare och rektorn finns inget system för att följa upp och analysera skolans samlade resultat i årskurs 5. Resultaten tenderar att bli en angelägenhet för de lärare som undervisar i de aktuella årskurserna och inte för samtliga lärare som undervisat eleverna. Lärarna vet i liten utsträckning hur eleverna klarar sin fortsatta skolgång. Den information som ändå når lärarna bygger på informella kontakter. Intervjuer visar att lärarna inte följer upp hur eleverna lyckas med måluppfyllelsen i årskurs 9 och ställer det i relation till sin egen verksamhet. Systematiskt samarbete kring verksamhetens utformning eller progression i elevernas lärande är inte utvecklat. Förskoleklassens verksamhet vid Vinbergsskolan består av två grupper. Vid verksamhetsbesök och intervjuer framkommer att det varierar i vilken utsträckning samarbetsformer mellan förskoleklassen och skola förekommer. Personalen samverkar endast i viss utsträckning kring elevernas progression eller kring arbetssätt och fortsatt skolgång. Skolinspektionens bedömning är att skolan bör utveckla samverkan mellan lärare som arbetar med olika åldrar.

330 9 (18) Utbildningen i förskoleklassen stimulerar varje barns utveckling och lärande och ligger till grund för fortsatt skolgång. 1.5 Anpassning av verksamheten till elevernas behov Skolans undervisning anpassas till varje elevs behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande. Enligt läroplanen ska undervisningen anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Den ska med utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling. Läraren ska utgå från varje enskild individs behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande. Av de lektionsbesök, elev- och lärarintervjuer inspektörerna genomfört vid Vinbergsskolan framkommer att skolan i viss omfattning anpassar undervisningen för att möta elevernas intresse och behov. Eleverna uppger dock att det är sällan som deras erfarenheter ligger till grund för exempelvis planering av undervisning, vi följer frökens schema. Endast ett fåtal klasser arbetar exempelvis med utvärdering av vad eleverna lärt sig. Några elever uppger vid intervjuer att de inte får tillräckliga utmaningar medan andra ger exempel på att de fått utmaningar i sitt lärande. För elever som riskerar att inte nå målen individanpassas undervisningen till elevernas behov, men i övrigt bygger undervisningen i stort på att alla arbetar med samma stoff. Skolinspektionens bedömning är att Vinbergsskolan bör utveckla sitt arbete med att anpassa undervisningen till elevernas förutsättningar och behov.

331 10 (18) Särskilt stöd ges till barn och elever som har svårigheter i skolarbetet. Enligt skollagen ska särskilt stöd ges till elever som har svårigheter i skolarbetet. Enligt grundskoleförordningen ska elever med annat modersmål än svenska ges studiehandledning på sitt modersmål om de behöver det. Vinbergsskolan har rutiner för att identifiera elever med svårigheter i skolarbetet. Lärarna gör vid behov en ansökan om stöd till skolans elevvårdsteam. Den personal inklusive rektorn, som inspektörerna samtalar med anser att de i stort har möjlighet att hjälpa barn och elever i behov av särskilt stöd. Vid intervjuer med skolans lärare framkommer att de är duktiga på att identifiera eleverna med särskilda behov, men att de inte räcker till för att tillgodose behovet av särskilt stöd i samtliga ämnen. Det stöd som ges fokuseras främst mot matematik och svenska. Enligt såväl lärare som skolledning finns elever vid skolan som har behov av studiehandledning på sitt modersmål men som inte får detta. Skolinspektionens bedömning är att skolan måste utreda om alla elever i behov av särskilt stöd får detta samt att skolan måste tillse att elever med rätt till studiehandledning på sitt modersmål får detta Vid behov av särskilda stödåtgärder utarbetas alltid åtgärdsprogram som uppfyller författningarnas krav. Om det genom uppgifter från skolans personal, en elev, elevens vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att eleven kan ha behov av särskilda stödåtgärder, ska rektorn se till att behovet utreds. Om utredningen visar att eleven behöver särskilt stöd, ska rektorn se till att ett åtgärdsprogram utarbetas. Av programmet ska det framgå vilka behoven är, hur de ska tillgodoses samt hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas. Eleven och elevens vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta när åtgärdsprogrammet utarbetas.

332 11 (18) Vid skolorna upprättas åtgärdsprogram för elever som behöver särskilda stödåtgärder. Enligt lärarintervjuer är det klasslärarens uppgift att upprätta åtgärdsprogrammen och elever och deras vårdnadshavare ges möjlighet att delta. Av de åtgärdsprogram som inspektörerna tar del av framgår att särskilda stödåtgärder ges främst i matematik och svenska samt att föreslagna åtgärder företrädesvis är på individnivå. Få eller inga föreslagna åtgärder beskrivs på organisations- eller gruppnivå. Skolinspektionen vill uppmärksamma skolan på att enligt allmänna råd för arbete med åtgärdsprogram, bör orsaker till elevers svårigheter i första hand sökas i deras möte med undervisningens innehåll och lärandemiljö. Enligt Skolinspektionens bedömning måste skolan se över sina rutiner för upprättande av åtgärdsprogram. Se vidare i Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2008:25) för arbete med åtgärdsprogram. 2 Normer och värden Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område skolans arbete för att påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i vardaglig handling samt skolans arbete för att ge eleverna en trygg miljö. 2.1 Normer och värden i studiemiljö och samvaro Skolan utgör en trygg miljö som är inriktad på lärande Skolan och lärarna bedriver ett aktivt värdegrundsarbete Skolan har upprättat en likabehandlingsplan i enlighet med författningarna.

333 12 (18) Enligt lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever ska huvudmannen för verksamheten eller den huvudmannen bestämmer se till att det finns en likabehandlingsplan för varje enskild verksamhet. Planen ska syfta till att främja barns och elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder och att förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling. I planen ska planerade åtgärder redovisas. Planen ska årligen följas upp och ses över. Enligt förordningen om barns och elevers deltagande i arbetet med en likabehandlingsplan ska likabehandlingsplanen upprättas, följas upp och ses över under medverkan av barnen eller eleverna vid den verksamhet för vilken planen gäller. Utformningen och omfattningen av barnens eller elevernas deltagande ska anpassas efter deras ålder och mognad. Vid inspektionstillfället finns en likabehandlingsplan vid Vinbergsskolan. Lärarna har enligt rektorn till uppgift att implementera likabehandlingsplanen bland elever och föräldrar. Vid intervjuer med lärare framkommer att information främst sker vid terminsstart samt vid föräldramöten. Elevintervjuer visar att elever inte har kännedom om de diskrimineringsgrunderna som lagen omfattar, ej heller varit delaktiga i framtagandet av planen. Inspektörerna kan konstatera att skolans likabehandlingsplan inte tar sin utgångspunkt i de diskrimineringsgrunder som lagen föreskriver, ej heller beskriver vilka insatser skolan avser att arbeta med utifrån en aktuell kartläggning av skolans behov. Förskoleklassens verksamhet samt skolbarnsomsorgens verksamhet har inte tydliggjorts i skolans likabehandlingsplan trots att dessa verksamheter omfattas av planen. Lagens uttryckliga förbud för vuxna att diskriminera, trakassera eller utsätta barn och elever för annan kränkande behandling framgår inte av planen. Skolinspektionen bedömer att likabehandlingsplanen inte till alla delar uppfyller de krav som ställs på en sådan plan. Sedan inspektionsbesöken gjordes i Falkenbergs kommun har lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever upphört att gälla. Lagen upphörde att gälla den 1 januari Därefter gäller i stället 14 a kap. skollagen (1985:1100, ändrad genom 2008:571) och den nya diskrimineringslagen (2008:567). Detta innebär att skolorna från och med den 1 januari 2009 ska beakta bestämmelserna i två regelverk för att garantera samma materiella skydd mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Det finns inget som hindrar att skolan/verksamheten för samman de planer som ska upprättas till ett dokument. Barns och elevers medverkan vid upprättandet m.m. av nämnda planer regleras i förordningen (2006:1083) om barns och elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering och kränkande behandling.

334 13 (18) 3 Ledning och kvalitetsarbete Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område rektors ansvarstagande för skolans målinriktning samt hur skolans kvalitetsarbete fungerar för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen. Tillsynen behandlar också tillgång till utbildning samt resurser i form av personal liksom hur rektorn följer bestämmelserna för skolan. 3.1 Tillgång till likvärdig utbildning Varje elev erbjuds det garanterade antalet undervisningstimmar. Skolan tar emot elever enligt bestämmelserna. Enligt grundskoleförordningen finns en kursplan för varje ämne. I kursplanen anges bl.a. de mål som eleverna ska ha uppnått efter det femte och det nionde skolåret. Eleverna i årskurser 1 5 vid Vinbergsskolan erbjuds inte undervisning i ämnet hem- och konsumentkunskap på ett systematiskt och organiserat sätt förrän i årskurs 6. Det innebär att eleverna inte ges möjlighet att nå kursplanernas mål att uppnå för årskurs 5 före utgången av årskurs 5. Skolinspektionen bedömer att eleverna vid Vinbergsskolan inte ges förutsättningar att nå målen före utgången av årskurs 5 i ämnet hem- och konsumentkunskap vilket måste åtgärdas Skolan erbjuder eleverna språkval, elevens val samt modersmålsundervisning i enlighet med författningarna. Enligt grundskoleförordningen ska styrelsen erbjuda eleverna ett allsidigt urval av ämnen som elevens val. I timplanen anges ett visst antal timmar för elevens val. Undervisningen syftar till att fördjupa och bredda elevens kunskaper i ett eller flera ämnen. Undervisningen ska till sitt innehåll och sin inriktning vara

335 14 (18) förenligt med målen i den kursplan eller de kursplaner som fastställts för det ämne eller ämnen som utgör elevens val. Enligt lärarna finns elevens val på schemat för vissa klasser och organiseras inom klassens ram. Skolan erbjuder fyra ämnen som elevens val samt möjligheten att göra färdigt sitt skolarbete. Intervjuade grupper av elever kan inte redogöra för hur eleverna erbjuds elevens val. Skolinspektionen bedömer att skolan måste se över formerna för anordnandet av elevens val så att det för eleven blir tydligt vilka val som finns och att valen ger eleverna en möjlighet till breddning och fördjupning i något eller några av skolans ämnen. Göra färdigt kan inte anses utgöra breddning eller fördjupning i något av skolans ämnen. Skolan bör tillsammans med Tångaskolan diskutera formerna för elevens val så att syftet med elevens val uppnås under elevens grundskoletid Skolan anordnar undervisning i svenska som andraspråk i enlighet med författningarna. Enligt grundskoleförordningen ska undervisning i svenska som andraspråk om det behövs anordnas för elever som är berättigade till det enligt förordningen. Undervisningen i svenska som andraspråk ska anordnas i stället för undervisning i svenska. Vid Vinbergsskolan anordnas undervisning i svenska som andra språk för elever i behov av detta. Dock fungerar denna undervisning som ett stöd till undervisningen i svenska. Inspektörerna noterar att skolan påbörjat ett arbete för att öka medvetenheten om vikten av att bedriva ett språkmedvetet arbete i all undervisning. Skolinspektionen bedömer att undervisningen inte uppfyller grundskoleförordningens krav att svenska som andraspråk ska anordnas för berörda elever i stället för undervisning i svenska. Skolinspektionen vill i sammanhanget framhålla att svenska som andra språk är ett eget ämne med en egen kursplan och ska anordnas istället för svenska för de elever som behöver det.

336 15 (18) Utbildningen är avgiftsfri för alla elever med undantag av enstaka inslag som kan föranleda obetydlig kostnad för eleverna. 3.2 Personalens utbildning Skolans pedagogiska personal har utbildning för den undervisning de i huvudsak bedriver Rektor har genom utbildning och erfarenhet förvärvat pedagogisk insikt. 3.3 Rektors ansvar Rektorn håller sig förtrogen med det dagliga arbetet och tar som pedagogisk ledare det övergripande ansvaret för att verksamheten inriktas på att nå de nationella målen Rektorn fattar beslut enligt bestämmelserna.

337 16 (18) Lagen om registerkontroll av personal inom förskoleverksamhet, skola och skolbarnsomsorg iakttas. 3.4 Kvalitetsarbete Skolan bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete, det vill säga planerar, följer upp och utvärderar sin verksamhet samt tar tillvara resultaten och omsätter dessa i åtgärder, för att förbättra måluppfyllelsen. Enligt läroplanen måste skolans verksamhet utvecklas så att den svarar mot uppställda mål. Detta kräver att undervisningsmålen ständigt prövas, resultaten följs upp och utvärderas och att nya metoder prövas och utvecklas. Enligt läroplanen ansvarar rektorn för att en lokal arbetsplan upprättas samt för att skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållande till de nationella målen och till målen i skolplanen och den lokala arbetsplanen. Rektorn har ansvaret för skolans resultat. Skolan liksom övriga grundskolor i kommunen saknar ett systematiskt kartläggningsarbete avseende skolans förutsättningar. Därmed saknar skolan en tydlig koppling mellan förutsättningarna och det arbete som ska genomföras i verksamheten. Som nämndes i avsnittet genomför skolans lärare, på ett systematiskt sätt, en uppföljning och utvärdering av elevernas kunskapsutveckling (individnivå) i årskurserna 1 5. Dessutom har lärarna även kommit en bit på väg när det gäller den fortlöpande uppföljningen och utvärderingen i samtliga ämnen som ska ske under hela skoltiden. Därmed har rektorn underlag för att göra sammanställningar på skolnivå, vilket också görs från och med läsåret 2007/08. En förutsättning för att rektorn ska kunna fullfölja sitt ansvar med att följa upp och utvärdera skolans samlade resultat i årskurs 5 är att lärarna följer upp elevernas kunskapsutveckling i alla ämnen på individnivå och klassnivå. Det är därför positivt att rektorn efterfrågar uppföljningar och utvärderingar av kun-

338 17 (18) skapsresultaten på individ och klassnivå. Vinbergsskolan deltar i försöksverksamheten med utbildning utan timplan. För att få delta i försöksverksamheten ska kommuner och deltagande skolor uppfylla vissa nationellt fastställda krav. I stort handlar det om ett tydliggörande av de krav som redan ställs på kommuner och skolor inom ramen för mål- och resultatstyrningen av skolan. De skolor som deltar i försöket ska bl.a. ha tillfredsställande kvalitetssäkringssystem där problem upptäcks och kan åtgärdas i tid. Det är därför bra att Vinbergsskolan systematiskt följer upp och utvärderar elevernas resultat. Skolinspektionen bedömer att skolan bör utveckla sitt systematiska kvalitetsarbete så att sambanden mellan förutsättningarna och arbetet i verksamheten analyseras Kvalitetsarbetet dokumenteras i en kvalitetsredovisning som uppfyller förordningens krav. Enligt förordningen om kvalitetsredovisning ska kvalitetsredovisningarna innehålla en bedömning av i vilken utsträckning de nationella målen för utbildningen har förverkligats och en redogörelse för vilka åtgärder kommunen respektive skolan, förskolan eller fritidshemmet avser att vidta för ökad måluppfyllelse. I kvalitetsredovisningarna ska verksamhetens förutsättningar, arbetet i verksamheten och utbildningens måluppfyllelse redovisas. Arbetet med kvalitetsredovisning ska främja skolornas kvalitetsarbete och därigenom bidra till att förverkliga utbildningarnas nationella mål. Kvalitetsredovisningen syftar även till att ge information om verksamheten och dess måluppfyllelse. Förordningen ställer krav på att elever, lärare och övrig personal ska medverka i utarbetandet och att elevernas föräldrar ska ges möjlighet att delta. I kvalitetsredovisningen ska dessutom uppföljningen och utvärderingen av likabehandlingsplanen redovisas. Vinbergsskolan har upprättat en skriftlig kvalitetsredovisning avseende läsåret 2007/08. I redovisningen framgår bland annat hur skolan levt upp till utbildningens mål i ämnena matematik och svenska. Kvalitetsredovisningen innehåller ingen redovisning av kunskapsresultat i relation till mål att uppnå i årskurs 5 i fler ämnen. Förskoleklassens och fritidshemmens verksamhet har inte tydliggjorts i skolans kvalitetsredovisning. Inspektörerna förutsätter att elever och elevernas vårdnadshavare ges möjlighet att delta i arbetet med kvalitetsredovisning. Skolinspektionen bedömer att sko-

339 18 (18) lan måste utveckla innehållet i kvalitetsredovisningen. Se vidare Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2006:18) om kvalitetsredovisning. Enligt ändring i förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m. ska uppföljning och utvärdering av likabehandlingsplaner och planer mot kränkande behandling redovisas i kvalitetsredovisningen. Ändringen trädde ikraft den 1 januari 2009 och ska tillämpas första gången för kvalitetsredovisningar som avser Göteborg Lena von Platen Anna Wide

340 Regelbunden tillsyn i Falkenbergs kommun Årstadskolan Dnr 43-SV2008:535 Regelbunden tillsyn i Årstadskolan Förskoleklass Grundskola årskurserna 1 6 Inledning Skolinspektionen har granskat verksamheten i Falkenbergs kommun och besökt Årstadskolan den 2 december I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga för den regelbundna tillsynen. Tillsynen riktas mot tre huvudområden: Kunskaper, Normer och värden samt Ledning och kvalitetsarbete. Bedömningarna av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplaner och övriga författningar för det offentliga skolväsendet. Information om den regelbundna tillsynen finns på Skolinspektionens webbplats ( tillsyn). Inom de områden där Skolinspektionen bedömt att åtgärder behövs har huvudmannen och rektorn för skolan ansvar för att åtgärder vidtas. Åtgärderna ska redovisas till Skolinspektionen inom tre månader från dagen för Skolinspektionens beslut, dvs. senast den 13 juni Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Underlag Underlaget för inspektörernas bedömning är dels dokument från kommunen och Årstadskolan, dels den information som samlats in under besöket. I Årstadskolan intervjuades rektorn, lärare, annan personal och elever. Även annan information om kommunen och skolan från Skolverkets nationella uppföljningssystem, eller som finns publicerad på annat sätt, har använts. Rektorn har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter i rapporten. Tabell 1: Antal elever på Årstadskolan Årstadskolan Beskrivning av skolan Antal elever Förskoleklass 10 Grundskola 44 Källa: Falkenbergs kommun