Svenska Brukshundklubbens Kongress 2010

Transkript

1 Svenska Brukshundklubbens Kongress 2010 Protokoll Datum: Tid: Plats: 10:00-14:15, lördag 09:00-15:00, söndag Scandic Sollentuna Star Hotel, Stockholm Närvarande distrikt (antal röster inom parentes) Blekinge (6), Dalarna (9), Gotland (3), Gävleborg (8), Halland (7), Mellannorrland (11), Närke (6), Skaraborg (14), Skåne (31), Småland (20), Stockholm (17), Sörmland (12), Uppland (13), Värmland-Dal (13), Västmanland (6), Västra (24), Östgöta (9) och Övre Norrland (13). Närvarande rasklubbar (antal röster inom parentes) Australian Cattledog (1), Australian Shepherd (2), Beauceron (1), Belgiska vallhundar (4), Bouvier des Flandres (1), Boxer (5) (söndag), Briard (2), Collie (4), Dobermann (2), Hovawart (2), Kelpie (2), Riesenschnauzer (3), Rottweiler (7), Schäfer (11), Svart Terrier (1) och Vit herdehund (1). Hollandse Herdershond deltog inte. Ledamöter i Förbundsstyrelsen Staffan Thorman (Förbundsordförande), Ionie Oskarson, Anders Dahlstedt, Rolf Weiffert, Judith Bengtsson, Anders Ekholm, Birgitta Forsberg (medaljör), Tomas Knuutila, Maritha Östlund-Holmsten, Annika Sällvik, Nina Christoffersson och Katinka Ryttse. Hedersordförander Folke Hildebrand, Lennart Hindefors och Karin Sejnell. Hedersledamöter Börje Altin, Anders Dahlstedt, Bo Edoff, Sune Halvarsson, Lennarth Sanfridsson, Inger Svedin och Sven Wergård. Representanter för myndigheter och organisationer Sara Sternerfors Sveriges Hundungdom Lina Edgren Sveriges Hundungdom Catherine Carlsson Svenska Draghundsportförbundet Inga-Lill Badh Svenska Draghundsportförbundet Mats Stenmark Svenska Kennelklubben/CS Ulf Uddman Svenska Kennelklubben (lördag) Kjell Svensson Svenska Kennelklubben (lördag) Ib Ahlén Agria Ingela Stjernqvist Agria (lördag) Carina Milton Studiefrämjandet Persson Postadress: Box 4, Farsta Besöksadress: Frykdalsbacken 20, Farsta Telefon: Fax: Organisationsnummer: Svenska Brukshundklubben: Brukshundservice Sverige AB: info@brukshundklubben.se

2 Valberedning Ulla Hemmings (sammankallande), Kent Andersson, Iréne Karlsson, Lennart Lindberg och Helén Wallman. Förbundskansliet Peter Rimsby (generalsekreterare) och Katarina Swahn (organisationssekreterare). Övriga deltagare Eleonor Lindahl Ola Folkesson Dag Brück Staffan Nordin Kent Svartberg Lennarth Sanfridsson Fred Larsson Ulla Hemmings Kent Andersson Irené Karlsson Lennart Lindberg Helén Wallman Birgitta Forsberg Bo Wiberg Charlotte Olebro Ulrika Wall Barbro Olsson Jenny Stenberg Ingela Bergare Håkan Holmberg Tina Björnberg Vid protokollet: Revisor Utskottet för organisation Utskottet för organisation Utskottet för organisation (söndag) Utskottet för organisation (söndag) Utskottet för medlemsaktiviteter (se hedersledamöter) Utskottet för medlemsaktiviteter Valberedningens sammankallande (se delegat) Valberedningen Valberedningen Valberedningen Valberedningen Medaljör (se förbundsstyrelsen) Medaljör (kongressmiddag) Stipendiat Årets klubb Danderyd-Täby BK Stipendiat Årets klubb Danderyd-Täby BK (kongressmiddag) Åhörare Australian Shepherd Söndag Söndag Katarina Swahn Justeras: Ordförande Justerare Justerare Sidan 2 av 32

3 1 Kongressens öppnande Kongressen inleddes med en tyst minut för Sven Johnsson, Sven Järverud och Per-Erik Sundgren som under året gått bort. Förbundsordföranden Staffan Thorman inledde därefter med att hälsa alla varmt välkomna till 2010 års kongress, som i år genomfördes i Stockholm. Ett speciellt välkomnande framfördes till Brukshundklubbens nya rasklubb, Vit herdehundklubb, som från årsskiftet ingår i Brukshundklubbens rasansvar. Staffan Thorman framförde att han hoppas att klubben ska trivas och kunna utveckla sin ras tillsammans med likasinnade inom Brukshundklubbens organisation. Staffan Thorman fortsatte med att tala om att det i år återigen är ett jubileum. Det är i år 70 år sedan namnet Svenska Brukshundklubben antogs, närmare bestämt den 11 februari Då gick FSSSH, Föreningen för Svenska Skydds- och Sjukvårdshunden samman med de olika rasklubbarna för airedaleterrier, boxer, dobermannpinscher, riesenschnauzer, rottweiler och schäfer för att 1941 följas av collie. Det är grunden för den organisation som Svenska Brukshundklubben är idag. Vidare konstaterade förbundsordföranden att 2009 blev ett år med återhållsamhet. Svåra beslut, varav ett val att minska kanslipersonalen med tre personer, var tungt. Avvecklingen av Kydingeholm var ett annat tråkigt beslut då kursgården har upplevts mycket positivt av alla som varit där. Utskott och kansliet har sparat på det som kunnat göras. De beslut som fattats under 2009 kommer att få genomslag i ekonomin först 2010 och framöver. Trots det negativa resultatet kan vi se en avsevärd förbättring på kostnadssidan. Det stora problemet har varit intäktsminskning pga. av att medlemstalet minskat. Samtidigt kan vi inte lägga locket på för alla centrala verksamheter. Det får vi lida för senare. Medlemsantalet för 2009 visar på en minskning med 3,5 % motsvarande medlemmar. Minskningen är spridd över hela landet och omfattar distrikt såväl som rasklubbar med vissa få undantag. Minskningen i varje enskild del är inte så farligt men tillsammans får det stora effekter framförallt på ekonomin på central nivå. Tio medlemmars tapp i varje klubb gör nästan 1 miljon minskade kronor i centrala medel. Här gäller det för oss alla på alla nivåer i organisationen att erbjuda en verksamhet som gör att våra medlemmar värderar att vara kvar. Medlemsrekrytering och att lyckas behålla de medlemmar vi redan har måste vara ett prioriterat område för alla. Det är bland dessa människor vi kommer att finna framtidens tävlande, ledare och funktionärer i vår organisation, såväl centralt som lokalt. Om varje lokal klubb lyckas med målet att exempelvis öka medlemsantalet med tio medlemmar vore den centrala ekonomin i ett stabilt läge. Det målet är ingen orimlighet. När det gäller hundägarutbildning är förutsättningarna helt olika i olika delar av landet. Storstadsområden erbjuder klubbarna helt andra förutsättningar än landsbygdsområden. Vi måste i vår organisation ha en så stor flexibilitet i vår kursmodell och vårt utbud så att det ger den största möjliga effekten på den plats som klubben verkar. I flera delar av landet är konkurrensen från privata entreprenörer påtaglig och då passar en typ av kursmodell och i andra delar passar en annan. Det betyder att i vissa områden måste våra klubbar arbeta mer på kommersiella villkor än i andra och det måste vi kunna hantera framöver. Det vi ska ha en gemensam syn på är utbildningens innehåll och kvalitet mer än hur det erbjuds hundägaren. Brukshundklubbens raser minskade sina registreringar med 9 % under Den allmänna trenden var drygt 3 %. Det sker alltså ett avtapp från Brukshundklubbens raser Justeras: Ordförande Justerare Justerare Sidan 3 av 32

4 till andra, och sannolikt, mindre hundraser. Dock finns det än omfördelning inom våra raser och det är till de belgiska vallhundarna, alla fyra varianter ökar, medan i stort sett alla andra raser minskar. Om man vidgar det hela och tittar på andra rasgrupper som är aktiva hos oss som retrievrarna och border collie så minskade de förra med 10 % medan de senare ökade med 1 %. Det betyder att det totala underlaget för vår tävlingsverksamhet har minskat, men har det några effekter? Det behöver inte alls påverka vår verksamhet negativt om andelen aktiva inom raserna ökar med några procent, mer rör det sig inte om. Det beror på oss. Det gäller för Brukshundklubben att stimulera folk till att vara aktiva med sina hundar och erbjuda en sådan attraktiv verksamhet att folk tycker det är kul och givande att vara med i våra klubbar. Det är bara en liten andel av alla brukshundar och retrievrar som tävlar så det finns en stor outnyttjad begåvningsreserv att arbeta med. Inför 2010 och framöver har vi nu förhoppningsvis anpassat kostymen efter de inkomster vi beräknas få. Staffan Thorman meddelade att han tittat bakåt i tiden i årsberättelser från 1998 till hade kansliet 16 anställda och lönekostnader på 6,2 milj, anställda och lönekostnader 9,5 milj, 2010, i år, har vi 12 anställda och lönekostnader på 6,1 milj. Det betyder att vi 2010 kommer att få lönekostnader i samma härad som 1998 trots att vi är fler medlemmar, har mer tävlingsstarter, 1500 fler MH/MT samt en mycket mer utvecklad utbildnings- och tjänstehundsverksamhet. Vi är dessutom ett tiotal fler klubbar och ett par fler rasklubbar. Den aktiva delen av vår organisation är de som utnyttjar kansliet och det utnyttjandet minskar inte trots att vi blir färre medlemmar utan tvärtom. Behovet av service från vårt kansli ökar och det måste vi kunna möta med att än mer utveckla IT-kommunikationen och använda datateknik samt att våra medlemmars och våra klubbars datakompetens också hänger med, annars står vi där med det resurskrävande handarbetet på kansliet ändå. Dessutom måste den ideella insatsen utvecklas och stärkas i våra utskott och deras grupper för att kunna hålla igång den kontinuerliga utvecklingen trots mindre resurser på kansliet. Staffan Thorman konstaterade vidare att nya tankesätt och arbetsmetoder ofta utvecklas under lite pressade förhållanden och verksamheten blomstrar. Sedan årsskiftet är det nya medlemssystemet igång och det är absolut nödvändigt för att ytterligare effektivisera vår medlemsadministration samt att göra det enklare för alla delar av organisationen. Senare i år ska ett helt nytt tävlingssystem introduceras för att underlätta för allas tävlingsadministration. Till att börja med sker det för agility pga. den stora mängden starter och därefter de andra grenarna. Vi måste utveckla hela vår tävlingsadministration så det blir ett resultatflöde från tävlingsbanan/klubben direkt via datalänkar till Brukshundklubben och Kennelklubben med så liten handpåläggning som möjligt på vägen som ska börja redan vid tävlingsanmälan. Den nya inriktningen och redaktionen på Brukshunden i kombination med webbtidning har visat sig vara mycket lyckosam. Många positiva reaktioner och en del förslag till ytterligare förbättringar kommer kontinuerligt till redaktionen. Medlemmarna har engagerat sig vilket är angeläget. FS har mycket stora förhoppningar kring den nya inriktningen och ser med spänning an framtiden En ny reviderad hemsida har tagits i bruk. Syftet med den är att vara Brukshundklubbens externa hemsida som ska presentera klubben gentemot allmänheten. För medlemmen är det på extranätet Fido med inloggningssystem som klubbens interna arbete ska kommunicera. Fido genomgår för närvarande en uppgradering och översyn för att bli än mer lättnavigerad och informativ för våra medlemmar. Med dessa olika Justeras: Ordförande Justerare Justerare Sidan 4 av 32

5 informationskanaler kan man äntligen säga att Brukshundklubben är med på banan i de medier vi behöver synas för att vara synliga och tillgängliga. Tjänstehundsverksamheten utvecklas i en positiv anda i samverkan med våra uppdragsgivare. I mars kom en ny tjänstehundsutredning Bättre marknad för tjänstehundar. Det som berördes där är hur statens anskaffning av tjänstehundar ska ske och utredningen berör i huvudsak avel och uppfödning. För vår verksamhet som berör de hundekipage som rekryteras av brukshundklubbarna till hemvärn och räddningstjänst anger utredaren att det inte finns någon anledning till åtgärder. Vilket är ett gott betyg. Problemet här är inte hundarna utan det kan vara att finna frivilliga människor. Hittar man dem får man hundarna på köpet. Årets viktiga ärenden på kongressen, som kommer att styra hela vår tävlingsverksamhet de kommande åren fram till 2017 är antagandet av de nya prov- och tävlingsregler som ska börja gälla från Kongressen ska också fatta beslut om den nya tävlingsformen, rallylydnad. Vissa förslag i reglerna har varit föremål för intensiva diskussioner ute i klubbarna och det ska bli spännande att se kongressens slutliga ställningstagande. Antagandet av de nya stadgarna för rasklubbar, distrikt och lokalklubbar ska ske under 2010 som en följd av kongressens beslut om den nya grundstadgan som började gälla Stadgarna är Brukshundklubbens- och Kennelklubbens organisations rättesnöre och ett villkor för klubbarna för att kunna vara en del av vår organisation och delta i dess verksamhet. Vid organisationskonferensen i januari, som är förberedande till kongressen, framförde ett antal rasklubbar önskemål om att få senarelägga införandet av de nya rasklubbstadgarna. Eftersom tidsramen är fastlagd av kongressen så beslutade FS att tillmötesgå rasklubbarna önskan genom att presentera ett förslag till kongressen för ett ställningstagande. Med detta framförde Staffan Thorman att både han och FS såg fram emot en vital och intressant kongress med högt till tak, friska tankar och kloka beslut om hur vår 70-åring ska vidareutvecklas i samma goda anda som fram till nu. Därefter förklarade förbundsordföranden Staffan Thorman kongressen år 2010 öppnad. 2 Fastställande av röstlängden Efter genomfört upprop konstaterades att 18 distrikt och 15 rasklubbar var representerade (bilaga inte här). Kongressen beslutade att fastställa den för kongressen gällande röstlängden till 69 delegater med tillsammans 266 röster, vartefter upprop genomfördes även av de övriga närvarande. 3 Val av ordförande och vice ordförande för kongressen Valberedningens sammankallande, Ulla Hemmings, presenterade valberedningens förslag till presidie; Karin Sejnell (hedersordförande) och Mats Stenmark (SKK/CS) som ordförande respektive vice ordförande för kongressen. Kongressen beslutade att välja Karin Sejnell till ordförande och Mats Stenmark till vice ordförande för kongressen. Karin Sejnell tackade för förtroendet att få leda årets kongress. Justeras: Ordförande Justerare Justerare Sidan 5 av 32

6 4 Förbundsstyrelsens anmälan om protokollförare vid kongressen Anmäldes att Förbundsstyrelsen utsett Katarina Swahn (Förbundskansliet) till protokollförare under kongressen. 5 Val av två justerare tillika rösträknare som tillsammans med kongressens ordförande ska justera protokollet Till att jämte de båda mötesordförandena justera kongressprotokollet valdes Klas Nordblom (Värmland-Dal) och Lorentz Ogebjer (Dobermann). 6 Val av kommitté om tre personer som ska ta fram förslag till val av valberedning Till kommitté för förberedande av val av valberedning, beslutade kongressen att välja Christer Lundberg (Skaraborg), Sven-Eric Svensson (Uppland) och Reino Oskarsson (Västra). 7 Beslut om närvaro- och yttranderätt förutom av vald delegat och av personer enligt grundstadgarna 7 moment 6 Kongressen beslutade om närvaro- och yttrande rätt i enlighet med grundstadgan. Karin Sejnell redovisade liggande förslag på arbets- och beslutsordning, att gälla för kongressen. Vidare meddelades att alla reservationer och tilläggsyttranden ska lämnas in skriftligen och att alla inlägg i debatten ska ske från talarstolen för bandupptagning. Kongressen beslutade att godkänna föreslagen arbets- och beslutsordning. 8 Fråga om kongressdelegaterna blivit stadgeenligt kallade Peter Rimsby (GS) anmälde att utlysning om årets kongress har skett enligt förbundets stadgar. Annons var införd i medlemstidningen Brukshunden nr 8/2009, nr 1/2010 och nr 2/2010, annonsering i SBK-info den 7 dec, den 16 dec och den 1 februari samt utskick av kallelse till distrikt och klubbar den första februari. Kongressen beslutade att förklara kongressen stadgeenligt utlyst. 9 Fastställande av dagordning och tidsprogram för kongressen Föredrogs förbundsstyrelsens förslag till dagordning och tidsprogram. Karin Sejnell framförde önskemål om att flytta paragrafen om kallande av hedersledamot att behandlas efter val av förbundsstyrelse. Meddelades att övriga utmärkelsetecken delas ut vid kongressmiddagen. Karin Sejnell framförde vidare önskemål att val av valberedning sker på söndagen. Kongressen beslutade att fastställa förelagda dagordning och tidsprogram för kongressen. Peter Rimsby (GS) meddelade att frågor av allmänt intresse ska inlämnas skriftligen till GS under lördagen. 11 Aktuell information a) Ulf Uddman (Svenska Kennelklubben) informerade om organisationens verksamhet, enligt bilaga 1. b) Ib Ahlén (Agria) informerade om det nya samarbetsavtalet med Brukshundklubben, enligt bilaga 3. Justeras: Ordförande Justerare Justerare Sidan 6 av 32

7 12 Genomgång av förbundsstyrelsens verksamhetsberättelse 2009 inklusive rapport om uppfyllande av mål och uppdrag från föregående kongress, balans- och resultaträkning samt revisorernas berättelse Verksamhetsberättelsen för 2009 gicks därefter igenom, rubrik för rubrik (bilaga, inte här). Karin Sejnell meddelade att det på sid 23 i verksamhetsberättelsen ska kompletteras med ett praktiskt aspirantprov med fem deltagare varav 1 person godkändes. Synpunkter och påpekanden under genomgång av verksamhetsberättelsen: Lars-Göran Gustafsson (Dalarna), s 28 Lars-Göran Gustafsson (Dalarna), s 34 Christer Lundberg (Skaraborg) Staffan Thorman, (förbundsordförande) Måste notera att när det gäller antal registreringar kontra antal mentalbeskrivna hundar så är det alldeles för få, bara 50 %. Catteldogklubben kan sträcka på sig då de har 34 registreringar och 29 mentalbeskrivna under 2009! Vi vill ha bra hundar och då är det viktigt att alla raser mentalbeskriver sina hundar! Det är positivt med många tävlingsformer. Men vi ska även komma ihåg att Brukshundklubben även ska vara en friskvårdsorganisation. Det är viktigt att vi kommer ut i skog och natur. Vi har en gren där vi både i förberedelseform och under tävling kommer ut i skog och natur spår. Det är friskvård. Det är väldigt viktigt att vi håller kvar den grenen. I apellklass har denna gren minskat med 8 %! Alla grenar som har tillkommit vår verksamhet är bra, men det är viktigt att vi behåller alla grenar!! Vi måste behålla spåret så att vi kommer ut i skog och natur. Det är också en jämställdhetsfråga så vi får skärpa oss! Inte alltför mörkt att läsa verksamhetsberättelsen i år. Däremot är det synd att se att det är svårt att följa upp de mål som togs förra året. En del mål kanske är för tidiga att följa upp. Vi måste göra om verksamhetsberättelsen så att vi lättare kan se hur vi följer upp de mål som kongressen tagit. Tar med sig detta i arbetet inför nästa års verksamhetsberättelse. Vidare redogjorde skattmästaren Rolf Weiffert för 2009 års kostnader i balans- och resultaträkningen. Karin Sejnell meddelade ändringar i verksamhetsberättelsen för 2009 enligt: Sid 8 Summa omsättningstillgångar fg. år dvs ska vara kr. Sid 12 1 Not 1 Andel anställda män i koncernen totalt år 2008 ska vara 17 %. I kongresshandlingarna meddelades ändringen: Sid 12 Summa gemensamma kostnader år 2013 ska vara kr. Frågor på skattmästarens redogörelse gällande verksamhetsberättelsen: Bengt Larsson, (Västmanland) Har en fundering gällande resultatet som redovisas. Vid årsskiftet förnyas nya medlemskap för vilka avier skickas ut i Justeras: Ordförande Justerare Justerare Sidan 7 av 32

8 Rolf Weiffert, (skattmästare) december. Många av de som blir nya i januari betalar med anledning av detta in sin medlemsavgift i december. Då vi höjde medlemsavgiften from januari 2010 kom de medlemskap som avsåg 2010 att betalas enligt 2009 års medlemsavgift och påverkar resultatet Medlemsavgifterna periodiseras inte om jag har förstått det hela rätt vilket får konsekvenser. Säger inte att det är fel men önskar en not där man redovisar detta. Helt korrekt. Vi tar till oss det och gör en beräkning vad det har för betydelse mellan åren framöver. Kongressen konstaterade att ekonomin därmed var föredragen. Revisionsberättelsen för 2009 var utdelad och föredrogs av Karin Sejnell (bilaga, inte här). 13 Fastställande av balans- och resultaträkning per den 31 december 2009 samt beslut om disposition av vinst eller förlust Kongressen beslutade att fastställa de presenterade balans- och resultaträkningarna per den 31 december Kongressen beslutade att enligt förbundsstyrelsens förslag överföra det balanserade resultatet kr (koncernen) och kr (SBE) i ny räkning. 14 Beslut om ansvarsfrihet för Förbundsstyrelsen Kongressen beslutade i enlighet med revisorernas förslag att enhälligt bevilja Förbundsstyrelsen ansvarsfrihet för Genomgång av förbundsstyrelsens förslag avseende: - A) Brukshundklubbens mål, - B) medlemsavgift enligt grundstadgarna 4 för närmast kommande verksamhetsår samt preliminär medlemsavgift för de två därpå närmast följande verksamhetsåren, - C) rambudget för innevarande, närmast kommande verksamhetsår samt preliminär rambudget för de två därpå närmast följande verksamhetsåren, - D) andra ärenden samt motioner enligt grundstadgarna 7 moment 7, vilka förbundsstyrelsen har bedömt kan ge konsekvenser för verksamhet eller ekonomi A) Brukshundklubbens mål Från 2009 har, enligt tidigare beslut, den centrala ledningen, förbundsstyrelsen med sina fem utskott, infört målstyrning. Förbundsordföranden Staffan Thorman presenterade de sex mål som FS vill prioritera under den kommande perioden. FS har valt följande områden, som alla är omfattande och viktiga för framtiden: - Ekonomi i balans med stabil likviditet Justeras: Ordförande Justerare Justerare Sidan 8 av 32

9 - Utveckla ledarskapet - Aktiva hundar - Funktionsdugliga hundar - Samhällsnyttiga hundar - Etablera nytt arbetssätt Staffan Thorman meddelade att förbundsstyrelsen under det gångna året inte kunnat arbeta i det tempo med målen som var intentionen på grund av det ekonomiska läget. Detta har gjort att förbundsstyrelsen justerat, skrivit fram målen ett år blir nollåret för nulägesanalyser och undersökningar. Skattmästare Rolf Weiffert redogjorde för de förändringar som genomförts i ekonomimålet. Det poängterades att det är väldigt viktigt för Brukshundklubben att upprätthålla och öka medlemsantalet. Om varje klubb satsar på att öka medlemsantalet med 10 medlemmar ger det 1 miljon kronor till organisationen, vilket kan garantera förbundets ekonomi. Vi måste alla hjälpas åt med detta! Birgitta Forsberg informerade vidare om målstyrning och den pilotutbildning, med lokalklubbar i Stockholmsdistriktet, som har genomförts och som framöver kommer att genomföras över hela landet med hjälp av Studiefrämjandet. Ett bra exempel på målstyrningsmodell att jobba efter är den modell som kallas Simon och som förbundsstyrelsen jobbar efter. Birgitta Forsberg meddelade vidare att det är vi tillsammans (kongressen) som fattade beslut om medlemsavgiftshöjning och det är vi i hela Brukshundklubbens organisation som måste behålla våra medlemmar och värva nya medlemmar. Vi måste hjälpa varandra i denna härliga organisation! Kommentarer på förbundsordföranden redogörelse gällande föreslagna mål: Christer Lundberg, (Skaraborg) Maritha Östlund- Holmsten, (FS) Håller med om viktigt att vi får in nya medlemmar och att de medlemmar som vi har stannar kvar. Vi måste ha starkt stöd i ryggen med ett medlemssystem som fungerar och där medlemmar de inte faller ur. Inkörningsproblem förekommer fortfarande i det nyimplementerade medlemssystemet. Vad gäller målet om funktionsdugliga hundar reagerar jag även i år på att ansvaret för detta vilar på FS och rasklubbar. När det gäller genomförandet av MH för rasklubbar bör lokalklubbarna läggas till som ansvariga. Det är de som genomför mentalbeskrivningarna! Det är få rasklubbar inom Brukshundklubben som stöter på om detta. Lokalklubbarna bör komma in här och ha ett visst ansvar för detta så att de inte kan skjuta ifrån sig detta ansvar. Önskar att de som verkligen genomför verksamheten läggs in som ansvariga i målet. Avelsansvaret för Brukshundklubbens raser ligger hos Kennelklubben som delegerat detta till Brukshundklubben som specialklubb. Brukshundklubben har det delegerade avelsansvaret tillsammans med organisationens rasklubbar. Blir jätteglad och tacksam att lokalklubbarna vill vara med och ta sin del i detta. Lokalklubbarna är ett medel för att vi ska kunna genomföra de avelsmål vi har. Tror inte att lokalklub- Justeras: Ordförande Justerare Justerare Sidan 9 av 32

10 Lars-Göran Gustafsson, (Dalarna) Birgitta Forsberg, (FS) barna och distrikt verksamt ska arbeta med avelsfrågor men vi tar gärna emot den hjälp som de erbjuder praktiskt! I målbeskrivningen är medlemsökning och medlemsavgifter medel. Hur har ni analyserat dessa verktyg utifrån den brytningspunkt som ibland måste uppstå och kanske får medlemmar att avstå att fortsätta sitt medlemskap. Naturligtvis ska vi ta ut max vad vi kan ta men det får inte gå över taket! Dessa verktyg är viktiga att de analyseras djupt och noga! Gällande målet om aktiva hundar: Brukshundklubben skapar aktivt hundliv! Detta måste verkställas. Brukshundklubben som ger stora möjligheter för våra medlemmar och hundar har råkat ut för den situation att ekonomin har satt tvärnit. Vi har försökt göra vad vi kan under de rådande omständigheterna. Vi har inte analyserat allt kring medlemsaktiviteter. Våra mål är framskjutna och många analyser och utredningar kommer att genomföras under 2010 liksom arbetet kring hur vi ska jobba med medlemsrekryteringen på lång sikt och hur vi ska få bra strategier för detta. Konstateras kan att vi behöver mer medlemmar som betalar förbundsavgift! B) Medlemsavgift FS föreslår oförändrad medlemsavgift. C) Rambudget Skattmästare Rolf Weiffert redogjorde för de reviderade rambudgeterna för innevarande (prognos 2010), närmast kommande verksamhetsår samt preliminär rambudget för de två därpå närmast följande verksamhetsåren. Rolf Weiffert meddelade att Brukshundklubben behöver öka medlemsantalet och medlemsavgiftens inkomst då man ser en linjär minskning. Hela organisationen behöver hjälp av hela organisationen för att lösa detta. Det är inte vi och dom, det berör oss alla inom Brukshundklubben! Vi har inte råd och utrymme för röster som säger att vi inte har plats för nya verksamheter (tex. rallylydnad). Det gäller vidare att vi profilera oss och attrahera nya medlemmar! Brukshundklubben ska synas och ta ställning i aktuella hundfrågor. Tydliga mål och ett ökat engagemang kommer att hjälpa oss! Kommentarer på skattmästarens redogörelse gällande reviderad rambudget: Bengt Larsson, (Västmanland) Gällande avskrivningarna; I balansräkningen finns det ett bokfört värde på anläggningstillgångar på nästan kr. Genom avskrivningarna sänks det bokförda värdet. De avskrivningar som föreslås i budget ligger avskrivningar på kr under 2010 då har vi nästan noll i bokfört värde om man inte gör stora investeringar. Det är detta som serien med avskrivningar döljer. Det planeras investeringar i mångmiljonklassen och som döljs av dessa siffror. Dessa borde redovisas Justeras: Ordförande Justerare Justerare Sidan 10 av 32

11 för kongressen. Ajournering av förhandlingarna för lunch. Rolf Weiffert, (FS) skattmästare Peter Rimsby, GS Bengt Larsson, (Västmanland) Peter Rimsby, GS Bengt Larsson, (Västmanland) Peter Rimsby, GS Tycker att det hade varit bra om man fått denna fråga om avskrivningar tidigare så att förberedelse kunde ha skett inför kongressen. GS har tittat på siffrorna och ska ge en förklaring. När det gäller investeringarna så är det nästan endast investeringar i datautrustning och dataprogram. Vi har en avskrivning som vi har kommit fram tillsamman med våra revisorer på tre år. För 2010 är investeringarna beräknade till 1,2 mil kr, vilket till största del är vårt nya medlemssystem samt säkerhetsinvesteringar för våra IT-system. Nästkommande tre år har vi planerade investeringar på ca till kr. Det vore bra om kongressen fick förslag på investeringsram i budgetförslaget. Förstår att kongressen inte kan besluta om enskilda investeringsprojekt, vilka FS ska besluta om. Det fattas information i de redovisade siffrorna vilket lätt skulle avhjälpas genom att framöver redovisa investeringsramen. Det är inte svårt. I resultaträkningen finns avskrivningarna redan redovisade. Vill man ha det mer specificerat tar vi med oss synpunkten till nästkommande år. Det handlar inte bara om resultatet utan om likviditeten. Likviditeten är en trång sektor när ekonomin är så dålig som nu. När drygt 1 miljon kr går bort i likviditet är det inte oväsentligt. Det borde kongressen kunna ha synpunkt på. Inga problem tar med oss synpunkten till nästa års redovisning. D) Andra ärenden med konsekvenser för verksamhet eller ekonomi Förelåg inga ärenden. Brukshundklubbens mål och budget ansågs därefter nog diskuterade. 16 Beslut i ärenden enligt punkt 15 Kongressen beslutade enhälligt att fastställa förelagda mål, behålla en oförändrad medlemsavgift samt fastställa förelagd rambudget. 17 Val av Förbundsstyrelse enligt grundstadgarna 8 moment 1 samt beslut om suppleanternas tjänstgöringsordning Ulla Hemmings, sammankallande i valberedningen, presenterade sin valberedning, berättade om valberedningens arbetssätt, svarsfrekvens från klubbar och distrikt samt tackade sina medarbetare för ett engagerat arbete. Valberedningens förslag föredrogs (bilaga, inte här). A, Val av ordförande för 1 år Valberedningen föreslog omval av Staffan Thorman. Justeras: Ordförande Justerare Justerare Sidan 11 av 32

12 Kongressen beslutade enhälligt att välja Staffan Thorman till ordförande för en tid av ett år. B, Val av 1:e vice ordförande för 2 år Valberedningen föreslog nyval av Anders Dahlstedt. Kongressen beslutade enhälligt att välja Anders Dahlstedt till 1:e vice ordförande för en tid av två år. C, Val av 2:e vice ordförande för 1 år Valberedningen föreslog fyllnadsval av Tomas Knuutila. Kongressen beslutade enhälligt att välja Tomas Knuutila till 2:e vice ordförande för en tid av ett år. D, Val av tre ordinarie ledamöter för 2 år Valberedningen föreslog: Ledamot Nina Christoffersson nyval 2 år Ledamot Annika Sällvik nyval 2 år Ledamot Barbro Olsson nyval 2 år Kongressen beslutade att välja Nina Christofferson, Annika Sällvik och Barbro Olsson till ordinarie ledamöter för en tid av två år. E, Val av två suppleanter för 2 år Valberedningen föreslog: Suppleant Jenny Stenberg nyval 2 år Suppleant Ragnar Bergståhl fyllnadsval 1 år Kongressen beslutade att välja Jenny Stenberg och Ragnar Bergståhl till suppleanter för en tid av två år respektive ett år. Valberedningens förslag till suppleanternas tjänstgöringsordning: 1. Katinka Ryttse 2. Jenny Stenberg 3. Ragnar Bergståhl Kongressen beslutade i enlighet med valberedningens förslag. 18 Val av två revisorer och två revisorssuppleanter enligt grundstadgarna 9 Valberedningen föreslog till val av revisorer respektive revisorssuppleanter för en tid av ett år: Ordinarie Kerstin Hedberg omval 1 år Ordinarie Lars-Olof Thellner nyval 1 år Suppleant Peter Olofsson omval 1 år Suppleant Carina Lindström omval 1 år Kongressen beslutade att välja auktoriserade revisorn Kerstin Hedberg (Stockholm) och Lars-Olof Thellner (Knivsta) till ordinarie revisorer för en tid av ett år, samt auktoriserade revisorn Peter Olofsson (Stockholm) och Carina Lindström (Kåge) till revisorssuppleanter för en tid av ett år. Justeras: Ordförande Justerare Justerare Sidan 12 av 32

13 20 Beslut om omedelbar justering av punkterna Kongressen beslutade att omedelbart justera punkterna Utdelning av utmärkelsetecken och kallande av hedersledamöter Förbundsstyrelsen har beslutat att föreslå kongressen kallande av fyra hedersledamöter; Ionie Oskarson (1:e vice ordförande), Judith Bengtsson (ledamot), Birgitta Forsberg (ledamot) och Eleonor Lindahl (revisor). Kongressen beslutade enhälligt att bifalla förslaget. Vidare meddelades att utdelning av övriga utmärkelsetecken sker vid kongressmiddagen. 11 Aktuell information forts. c) Catherine Carlsson och Inga-Lill Badh (Draghundsportförbundet) informerade om organisationens verksamhet, barmarksdrag samt samarbetet med Brukshundklubben, enligt bilaga 4. Ajournering av förhandlingarna. Återupptagande av förhandlingarna - Söndagen den 9 maj klockan Fastställande av röstlängden, forts. Efter företaget upprop beslutade kongressen att fastställa den för dagen gällande röstlängden till 69 delegater med tillsammans 267 röster, vartefter upprop genomfördes även av övriga närvarande. 19 Val av valberedning enligt grundstadgarna 10 Valberedningskommitténs sammankallande, Sven-Eric Svensson (Uppland), lade fram följande förslag till ny valberedning: Ulla Hemmings, (Vegby) sammankallande omval 1 år Helen Wallman, (Finspång) ordinarie omval 2 år Rolf-Göran Asplund, (Hörnefors) ordinarie nyval 2 år Kongressen beslutade att välja i enlighet med förslaget. 20 Beslut om omedelbar justering av punkt 19 Kongressen beslutade att omedelbart justera punkt Beslut om Förbundsstyrelsens förslag (bilaga, inte här) Birgitta Forsberg (FS) inledde med att informera om det genomförda regelrevideringsarbetet och den regelsamordningsgrupp som arbetet med revideringen. Brukshundklubbens olika regelsystem har genom åren haft olika nivåer och kvalité. För att komma åt detta bildades en regelsamordningsgrupp för att kvalitetssäkra Brukshundklubbens olika regelverk genom att jobba gemensamt med alla regelpaket. Att under ett år hinna jobba igenom alla regelpaket är omöjligt varför man koncentrerade sig på att få de allmänna bestämmelserna i alla regelverk så likvärdiga som möjligt. Förslag nr 1 angående revidering av allmänna bestämmelser Dag Brück organisation) föredrog bakgrunden med arbetet med regelpaketen, de genomförda remisser, regelkonferenser och arbetsgrupper som legat till Justeras: Ordförande Justerare Justerare Sidan 13 av 32

14 grund för det förslag på allmänna bestämmelser som förbundsstyrelsen nu presenterar för kongressen. I den övergripande regelsamordningsgruppen har det funnits representanter för de olika verksamheterna vilka har samarbetat över gränserna och kommit fram till gemensamma nämnare, samordnat och förenklat regelpaketen där det är möjligt. Regelsamordningsarbetet kommer att fortsätta kontinuerligt. Att förenkla och samordna de allmänna bestämmelserna gör att det blir lättare att gå mellan, och förstå, de olika regelverken och att ha en gemensam värdegrund för organisationens regelverk. Svårigheten i detta är att det insprängt i de allmänna delarna finns specifika formuleringar för de olika regelpaketen. Med anledning av detta har samordning skett i så stor utsträckning som möjligt men inte genomförts slaviskt. Detta kommer regelsamordningsgruppen fortsätta att arbeta med i framtiden. Konstateras kan att de allmänna bestämmelserna inte är Brukshundklubbens regeltext utan det är Kennelklubbens allmänna bestämmelser som vi kan vara med och påverka men som Kennelklubben begär att vi för in i Brukshundklubbens regelverk. I det liggande förslaget av allmänna bestämmelser föreslås gemensamma rubriker och gemensam ordning för rubriker i samtliga regelverk inom Brukshundklubbens verksamhet. Detta gör att det är lättare att gå mellan regelpaketen, vilket är en avsevärd förbättring. Ytterligare diskussioner och samordningar för en fortsatt samordning kommer att behövas framöver. Sven-Eric Svensson, (Uppland) Christer Lundberg, (Skaraborg) Anna Brinning- Karlsson, (Skaraborg) Ser inte förslaget som en beslutspunkt utan som en redovisning av det arbete lagts ned. Redovisning av prov måste dock ändras. Den tekniska utvecklingen gör att vi i de allmänna bestämmelserna bör ha en mer öppen formulering, t.ex. att redovisning av prov sker enligt anvisning från förbundskansliet så att vi hinner med den tekniska utvecklingen i våra olika regelverk. På sidan 4 under valpar står det att valpar under 4 månader inte får delta på prov, tävlingar eller utställning och ej heller införas på området. Vad är området? Det kan inte vara fel att valpar befinner sig i närheten av våra tävlingsområden. Detta kanske bör justeras. Håller med Staffan Nordin och Dag Brück att de allmänna bestämmelserna snarare är ett diskussionsunderlag. Men då det ligger som förslag ser jag inte att kongressen kan besluta i enlighet med förslaget som det är presenterat utan uppmanar FS att dra tillbaka förslaget och komma med ett nytt förslag. Gällande raser med medfödd stubbsvans finns det en liten problematik gällande svanskupering. Det är inte mer än två år sedan Kennelklubben tog med naturlig stubbsvans i stamtavlan. Man kan idag inte se i stamtavlan om importerade hundraser (från länder där kupering är tillåten) är födda med naturlig stubb eller om de är kuperade. Vilken funktionär på tävlingsplats kan se om en hund är kuperad eller född med stubbsvans? Det kräver eftertanke. Vädjar om att tänka till om detta innan ett förbud kommer. Justeras: Ordförande Justerare Justerare Sidan 14 av 32

15 Dag Brück, organisation) Annars finns det hundraser som det blir ännu färre av på tävlingar och prov. Detta är ett exempel på att vi ackumulerar goda tankar och idéer. Texten tillhör egentligen Kennelklubben till allra största delar varför vi inte kan lägga fram förslag. Kongressen kan uppdra åt FS ta tillvara de goda idéer och den inriktning som presenterats och att FS får i uppdrag att arbeta i den riktning i de fortsatta diskussionerna med Kennelklubben. Kongressen beslutade att uppdra åt FS att jobba vidare med de allmänna bestämmelserna och slutföra dessa tillsammans med Svenska Kennelklubben samt lämna in det slutliga förslaget till Kennelklubben senast den 31 december Förslag nr 8 angående rallylydnadsregler Annika Sällvik (FS och Rallylydnadsgruppen) informerade om arbetet med att ta fram regler för den nya verksamheten Rallylydnad och föredrog FS:s förslag om att FS av kongressen får i uppdrag att hos Svenska Kennelklubben ansöka om att rallylydnad blir en officiell tävlingsgren från och att FS uppdras att besluta om rallylydnadsregler under provperioden till , för att därefter följa ordinarie regelrevideringar. Kongressen beslutade i enlighet med FS förslag. Förslag nr 2 angående revidering av bruksprovsregler Staffan Nordin medlemsaktiviteter/ föredrog FS förslag. Christer Lundberg, (Skaraborg) Reino Oskarsson, (Västra) Vi är nog många i lokalen som funderar på förslaget att stryka kravet på genomfört MH för tävlande. I förslaget har vi protokollet från regelkonferensen gällande bruksprov med där vi kan följa tanken bakom förslaget. Med anledning av debatten kring farliga hundar, snälla behåll skrivningen med genomfört MH för bruksprov, om inte annat för att vi ska kunna visa för samhället att vi tar ansvar för våra hundar oavsett resultat på MH. Skaraborg lämnar in tilläggsyrkande om att känd mental status dvs. skrivningen För hund som uppnått 18 månaders ålder krävs genomgången mentalbeskrivning MH för deltagande i prov och tävling. Med genomgången MH menas att den är helt genomförd alternativt avbruten av mentalbeskrivaren. Distriktet yrkar på att texten behålls i de allmänna bestämmelserna under punkt 6. Lämnade tilläggsyrkande till presidiet Trodde inte att jag skulle stå här och kämpa för MH på våra tester. Vi som var här i går och lyssnade på Kennelklubben vet hur nära vi ligger länder som börjar få problem. Det är viktigt att vi har kvar krav på MH. Det förvånar mig att det kommer från brukshundfolk att vi ska ta bort något så viktigt som MH, med motiveringen om att vi inte behöver draghjälp längre. Då har man inte förstått någonting. Vädjar till församlingen att ta tillbaka den gamla texten med krav på MH för tävlingshundarna. Justeras: Ordförande Justerare Justerare Sidan 15 av 32

16 Vi har utgått från det förslag som ligger från regelkonferensen om att MH ska utgå som obligatorium och utgår också från den skrivelse från Utskottet för avel och hälsas mentalgrupp där man hävdar samma sak som Reino Oskarsson. Det här är en gammal fråga: Man hade MH som sidoordnat till karaktärsprov då man trodde sig inte ha tillräckligt med kapacitet att hantera MH. Från 2002 blev det ett obligatorium, detta då man uttryckligen ville ha MH som obligatorium från mentalsidan för att man redan från början skulle få ett stort antal hundar mentalbeskrivna. Från brukssidan tolkades detta som en inte helt naturlig konstruktion men att det var ett behjärtansvärt ändamål varför brukssidan hjälpte till att få igenom detta för att få igenom denna starthjälp. I verksamhetsberättelsen sidan 28 finns uppgifter om hur många hundar som mentalbeskrivs hundar är det totala antalet. Tittar man på tävlingsstatistiken har vi varje år ca uppflyttningar ur apellklass. Det är det tillflöde vi har till tävlingsverksamheten. Vi har också ca hundar som tävlar i apellklass. Räknar vi på dessa hundar hur många det är som kan tillhöra brukshundraserna har vi ca 800 hundar som tillskott varje år med potentiella tävlande i bruks. Jag antar att de flesta också kommer till start i lägre klass. Av de mentalbeskrivna hundar av brukshundras kommer alltså ca 800 hundar att komma till start. Hur många av dessa mentalbeskrivs för att kunna tävla? Om man skulle ta bort kravet på MH ser jag detta som en väldigt tacksam målgrupp att få att ta MH i alla fall och då behöver man inte tappa något. Det här är folk som är aktiva med sina hundar det måste vara tacksamt att rikta marknadsföring av MH mot dem. Under de år som gått bör vi ha samlat ihop ca hundar som har mentalbeskrivits och blivit bruksmeriterade. För att locka folk skulle man ta fram resultat av dessa siffror. Hur ser en typisk rapport- eller spårhund ut? Kanske skulle någon också ta sig an hur vi utnyttjar MH-resultat i vår dressyr!? Så att man kan peka på att det har en praktisk betydelse. Man räknar tydligen med att alla dessa mentalbeskrivna hundar ska försvinna om man tog bort obligatoriet på MH. Det tror jag är en grov felräkning. Jag tror att man utan åtgärder skulle behålla de allra flesta. Med åtgärder skulle man säkert kunna behålla nästan alla. När det gäller farliga hundar: Vi har en rapporteringsskyldighet med oacceptabelt beteende. Vi har redan ett sätt att hantera detta. Vi har inom de farligare grupperna en begränsning inom vissa SBK-raser för att tävla skydds och IPO. Vi har också ett licenskrav där vi tittar på både förare och hund. Det är svårt att motivera en person som vill tävla spår med sin springer spaniel att de måste mentalbeskriva sin hund. Det handlar inte om att brukssidan förkastar MH! Vi ser det som ett mycket viktigt instrument men det var en konstruktion från Justeras: Ordförande Justerare Justerare Sidan 16 av 32

17 Reino Oskarsson, (Västra) Ulf Wikström, (Kelpie) Bo Edoff, (Hedersledamot) början som gjordes för att få igång MH på en hög nivå redan från början. Det är ett konstigt budskap från mentalgruppen att allt rasar ihop om man tar bort kravet på MH. Det är inte frågan om behovet av draghjälp eller en tro om att allt rasar ihop om kravet på MH tas bort. Det handlar om vilka signaler vi sänder ut i samhället. Det finns uppfödare som idag fortfarande inte förstår vikten av MH. Om alla uppfödare förstått vikten av detta hade vi inte haft de problem som uppstår i samhället med farliga hundar. Vi bör istället jobba för ännu mer regler för att styra upp problemen. Det finns idag folk och uppfödare som jublar om kravet på MH skulle tas bort. De vill inte tala om eller visa vad de skapar. Det är detta som frågan handlar om! Vi vill ha MH-kravet kvar, det är ett viktigt avelsinstrument! Vi behöver fortsatt kunna använda den draghjälp som finns. Norr om Dalälven kan vi som rasklubb i princip inte anordna MH, där behöver vi alla lokalklubbars och distrikts hjälp. När remissen kom ut svarade vi på den samt den återremiss som kom därefter. Konstaterades därefter att våra svar inte är med i remissmaterialet. Vi tog då kontakt med ansvarig grupp och trots insända remissvar har dessa inte hörsammats. Detta är allvarligt. Vi jobbar med friskvård inom Brukshundklubben och så har vi en tävlingsform som heter rapport. En elithund springer 1100, 1500, 1500 och 2000 meter. Dessemellan kopplas den upp. Vi har ett projekt som jobbar med uppvärmning, stretching och nedvarvning men i den här grenen har vi valt att slita sönder hunden som vi ser det. Tid finns inte för nedvarvning efter aktivitet. I kongresshandlingarna på sidan 9 står det funktionsdugliga hundar. För att ha dessa ska vi ta hjälp av olika medel, som avelsdata. Nyttan i målet står benämnt som bl.a. ökad kunskap ger bättre mentalt sunda och fysiskt friska hundar. MH kan vara ett instrument för att få fram de här hundarna. Vi ska värna om rätten att ha hund. Vad innebär draghjälp egentligen i det här fallet? Det handlar inte om draghjälp. Det handlar inte om att tvinga på något utan det handlar om att motivera folk och att få dem att förstå att detta är något som är bra för hela hunderiet. Oavsett om vi har hund eller vilken typ av hund vi har ska vi se på stadgarna vad vi ska göra. Bo redogjorde för ett axplock av fraser ur organisationens stadgar och visade på det övergripande ansvar för de raser som Brukshundklubben har ansvar för. - Om vi ska avla ska vi ha något att utgå ifrån. Vi ska stimulera så att fler hundar mentalbeskriv så att våra forskare kan utvärdera och analysera hur vi kan få ännu bättre hundar. MH ger verkligen kunskap och bidrar till informations- Justeras: Ordförande Justerare Justerare Sidan 17 av 32

18 Catarina Håkansson, (Blekinge) Karin Sejnell, (Mötesordförande) Tomas Moberg, (Schäfer) Marita Berg, (Uppland) Gunnel Rikse, (Närke) Lennart Larsson, (Stockholm) Leif Borgenlöv, (Skåne) spridning. Utbildningen man får när man håller på med verksamheten (som MH) är nog så viktig. MH är ett ypperligt instrument. Delar av stadgarnas innehåll gör att vi i det här sammanhanget inte kan bortse ifrån att MH har en viktig del. Vi kan inte riskera att vi tappar verksamhet! Stöder förslaget att vi ska behålla MH för våra tävlingshundar men vi ser det som lite konstigt att man inte kopplar den status man får på MH:t till tävlingsverksamheten. Vårt förslag att man tittar på skotten. Blekinge önskar ett tillägg på att hundar som har en 5:a på skotten inte äger rätt att tävla. Informerade att alla tilläggsyrkanden ska vara skriftliga och lämnas till presidiet. Yrkar avslag på FS:s förslag på avskaffande av krav på MH för att få tävla. Schäferhundklubben lämnade in skriftligt tilläggsyrkande. När det gäller tilläggsyrkande från Blekingedistriktet: Känd mental status och genomgånget MH är nu inarbetat. Vi hade under en 5-års period krav på vissa värdesiffror. Att man ska blanda in olika siffror är att krångla till det hela för mycket. Stödjer Blekingedistriktet att någon form av kontroll på skott bör vi ha för fortsatt brukstävlande. Jag dömer mycket hundar och ser behovet. Ett exempel: Av tio lägrespårhundar klarar åtta hundar spåret galant varefter fyra hundar kommer ut på plan för budföring och platsliggande pga. att man inte har skottfasta hundar. Samtidigt vet vi att det är många som står på kö för att få tävla. Detta känns inte bra. Jag skäms när jag ser att Närke står bakom förslaget. De enda som jag pratat med som stöder förslaget är de personer som deltog på regelkonferensen för bruksprovsreglerna. Ingen i vårt distrikts styrelse eller de klubbar som vi har pratat med stödjer detta förlag. Jag håller med föregående talare om att det var de Stockholmsdelegater som var på regelkonferensen som står bakom förslaget. Det finns inte någon majoritet i distriktet för att ta bort MH för brukstävlandet. Skånedistriktet står kvar för borttagande av MH för tävlande i bruksprov. Avelsansvaret för bruksraserna måste stå i centrum, varför då fokusera på en liten del av bruksraserna. Beskrivningen ser vi bör innefatta samtliga bruksraser och avelsansvaret för dessa istället för att skjuta in sig på en tvingande beskrivning för ett mindre antal tävlande som dessutom består av många andra raser. Signalen till samhället borde förstärkas av en tydlig signal om samtliga bruksraser beskrivs. Vi vill att draghjälpen tas bort och ser fram emot att Utskottet för avel och hälsa tar fram ett förslag som innefattar samtliga bruksraser. I detta sammanhang är det viktigt att Justeras: Ordförande Justerare Justerare Sidan 18 av 32

19 Reino Oskarsson, (Västra) Maritha Östlund- Holmsten, (FS) Klas Nordblom, (Värmland-Dal) Karin Sejnell, (Mötesordförande) Marita Berg, (Uppland) belysa uppfödarnas ansvar och inte bara de tävlandes. När det gäller svenskskyddet: Efter att vi beslutade att ta bort dubbelretningen har det diskuterats mycket. Vi hade diskussioner på regelkonferensen om att ersätta det men så blev inte fallet. Nu skulle vi ändå vilja försöka få tillbaka ett moment istället för, t.ex. fritagande som är ett av polisens moment. Detta så att vi får tillbaka ett istället för. Jag håller med Staffan Nordin om skotten. Jag har ändrat mig och tycker att det ska vara som det är att de ska få tävla trots kryss i ruta 5 på skott. Detta då dessa hundar ska få vara med och tävla. Man får avstå hinder så varför ska man inte få avstå skott? Jag tror att det är viktigt att de här hundarna ska få de övriga bitarna dokumenterade. Skulle föredra om vi behandlar MH-frågan nu och att dubbelretning samt rapport skjuts upp. En reflektion jag gör över att så allvarligt som en del distrikt verkar ta på detta - så allvarligt skulle ni ha tagit det från början. Redan i första remissomgången ville vi ha in synpunkter på MH:s vara eller icke vara och fick inte in något svar. Ni som svarade på remissen måste ju ha kunnat förbereda era delegater som ni skickade på regelkonferensen i frågan. Det kom ett tilläggsyrkande från Blekingedistriktet. Utskottet för avel och hälsa tycker att det är intressant, allvarligt och vi tar till oss det distriktet framfört önskemål om. Har dock önskemål från utskottet att vi inte fattar beslut här och nu utan att vi lämnar det vidare till mentalgruppen att arbeta vidare med, så att det inte blir tvingande av kongressen. Blekingedistriktets tilläggsyrkande blandar äpplen och päron. Angående utskottets önskemål ser jag det som en så viktig och principiell fråga för de tävlande (om är en stor och viktig del av verksamheten) att det ska beslutas av kongressen. Värmland-Dals distrikt stödjer förslaget att ha kvar MH som krav för tävlande. Informerade om att man kan komma med förslag på ett helt nytt utförande av moment. Förslag måste lämnas exakt på hur det skulle se ut se ut för att kongressen ska kunna besluta om ev. moment. Börjar man på en kongress att snickra om moment, koefficienter mm är man ute på mycket farlig väg. Om det är så att vi beslutar att behålla MH som krav stöder jag förslaget att detta med skotten utarbetades vidare. Någon form av kontroll på skott ska vi ha. Om det ligger i MH eller inte bestämmer inte jag. Justeras: Ordförande Justerare Justerare Sidan 19 av 32

20 Förelåg förslag från Skaraborgsdistriktet på att man ska ha kvar den text, angående känd mental status, som gäller idag: För hund som uppnått 18 månaders ålder krävs genomgången mentalbeskrivning MH för deltagande i prov och tävling. Detta gäller hund född efter Med genomgången MH menas att denna är helt genomförd alternativt avbrutet av mentalbeskrivaren. Kongressen beslutade i enlighet med tilläggsyrkandet att ha kvar kravet på genomförd mentalbeskrivning för tävlande i bruksprov. Förelåg tilläggsyrkande från Blekingedistriktet med krav på 1-4 gällande skottprov för deltagande i lägre-elitklass. Karin Sejnell, (Mötesordförande) Marie Baaz, (Halland) Lennart Larsson, (Stockholm) Maria Gabrielsson, (Sörmland) Roland Augustsson, (Västra) Vid ett tilläggsyrkande måste man först, enligt de regler vi har för kongressen, yrka bifall till lagt förslag, vilket man inte gjort från Blekingedistriktet. Med anledning av detta faller distriktets tilläggsyrkande. Även från Hallandsdistriktet har vi synpunkt på i vilken mån man har tagit hänsyn till inkomna synpunkter på regelkonferensen. Även Hallands synpunkter har uteblivit. Hade vi fått uppgiften innan att det skulle fattas så mycket beslut på regelkonferensen hade vi definitivt sett till att en delegat kom dit. Nu blev det inte så. Hallandsdistriktet lämnar in ett tilläggsyrkande om tidtagning i moment sök. Vi önskar där ändra texten: Från startas igen då funktionären är åter på stigen. till Att tidtagningen startas igen då funktionär och domare är tillbaka i gruppen. Processerna kräver en viss demokratisk mognad. Efter alla dessa år med regelrevideringar är det remarkabelt att det gått distrikt förbi hur processen går till. Det är bedrövligt att sedan gå in och peta i småtexter. Jag föreslår att kongressen bearbetar frågorna kring rapport och dubbelretning först, för att sedan ta andra frågor. Stockholmsdistriktet är emot avskaffandet av momentet dubbelretning. Sörmlandsdistriktet vill rädda kvar dubbelretningen för att kanske i framtiden titta på hur hela skyddsarbetet ska se ut. Jag vill minnas att de som propagerade för dubbelretning på regelkonferensen var Övre Norrlandsdistriktet. Konferensen ville ta bort det då man såg en skaderisk för både hund och figurant. Det viktiga var alltså att få bort dubbelretningen och inte att få något istället. Nu fördelade vi om koefficienterna på de andra momenten i klasserna och då har vi gett oss in på något som vi vet att det fungerar. Och det huvudsakliga syftet är uppnått. Västra distriktet ville också ha dubbelretning kvar då de aktivt tävlande i distriktet vill ha dubbelretningen kvar. De aktiva är bekymrade över att det inte fanns något alternativ vid ev. borttagning av dubbelretningen. Västra distriktet föreslår avslag på FS förslag då distriktet vill ha momentet kvar. Justeras: Ordförande Justerare Justerare Sidan 20 av 32