Tentamen VT 2017, Nervsystemet och Rörelseapparaten, LÄKA 22 T2,

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Tentamen VT 2017, Nervsystemet och Rörelseapparaten, LÄKA 22 T2,"

Transkript

1 Tentamen VT 2017, Nervsystemet och Rörelseapparaten, LÄKA 22 T2, Fråga 1 De inre hårcellerna kommer att fortleda ljudsignalen genom att utsöndra en neurotransmittor. Vilken neurotransmittor anses de inre hårcellerna utsöndra? a. Dopamin b. Glutamat c. Acetylkolin d. Glycin Fråga 2 Något anteriort om benrepresentationen i primära motorhjärnbarken ligger ett annat barkområde som är involverat i motorisk kontroll - den supplementära motorarean. Så kallad funktionell magnetresonanstomografi (en avbildande teknik baserad på blodflödesmätningar) kan användas för att härleda aktivitet i olika hjärnområden. Vid vilken av följande uppgifter är det troligast att aktivering av supplementära motorarean skulle synas i en sådan mätning? a. Tryck på en knapp så snabbt som möjligt när du hör en ljudsignal b. Varje gång du hör ett primtal sträck på höger pekfinger och för alla andra tal sträck på vänster pekfinger c. Hitta på en egen ordningsföljd för fingrarnas böjning och böj fingrarna i denna sekvens 10 gånger i rad d. Trumma med alla fingertopparna rytmiskt mot bordsytan Fråga 3 Basala ganglierna har en viktig funktion i motorisk kontroll och får hela tiden information från hjärnbarken och thalamus om pågående motorisk aktivitet. Vad det gäller information från motorhjärnbarken så finns det direkta projektioner till striatum men även till en djupare belägen struktur i basala ganglierna - vilken? a. Substantia nigra pars retikulata b. Subthalamiska kärnan c. Globus pallidus pars externa d. Globus pallidus pars interna 1

2 Fråga 4 Rörelser i nedre språngbensleden, supination (inversion) respektive pronation (eversion) görs av olika muskler. Vilka muskler kan supinera? a. M. tibialis anterior, m. tibialis posterior, m. flexor hallucis longus b. M. tibialis posterior, m. extensor hallucis longus, m. fibularis longus c. M. flexor hallucis longus, m. extensor hallucis longus, m. fibularis brevis d. M. gastrocnemius, m. tibialis posterior, m. pectineus Fråga 5 Vid sömnutredning registreras bl a EEG, EMG och ögonrörelser. Vad karakteriserar REM-sömn utöver de snabba ögonrörelserna? a. Synkroniserat EEG, aktivt EMG b. Desynkroniserat EEG, aktivt EMG c. Synkroniserat EEG, lågaktivt EMG d. Desynkroniserat EEG, mycket lågaktivt EMG Fråga 6 Afferenta signaler från hudens olika mekanoreceptorer går i huvudsak via funiculus posterior på sin väg till somatosensoriskt kortex. Vad stämmer in på denna signalväg? a. Korsar över på segmentell nivå i ryggmärgen och löper sedan till nucleus cuneatus respektive gracilis. Där sker omkoppling till andra ordningens neuron b. Löper okorsat till nucleus cuneatus respektive gracilis. Där omkopplas signalerna till andra ordningens neuron och korsar sedan över till andra sidan c. Korsar över innan de omkopplas till andra ordningens neuron belägna i nucleus cuneatus respektive gracilis d. Kopplas om i nucleus cuneatus respektive gracilis varefter de fortsätter via lemniscus medialis direkt till somatosensoriskt kortex 2

3 Fråga 7 T-tubuli har viktiga funktioner när en muskelcell kontraheras. Vilken beskrivning av T-tubulis funktionella betydelse i skelettmuskelcellen stämmer bäst? a. T-tubuli fortleder aktionspotentialen från cellmembranet/cellens yta ner i cellen b. T-tubuli förkortas och bidrar till kraftutveckling vid en muskelkontraktion c. T-tubuli genererar aktionspotentialen post-synaptiskt i motorändplattan d. T-tubuli fungerar som en H 2O kanal Fråga 8 Afferenta impulser från periferin skickas till högre centra via specifika banor. Via vilken av nedanstående nervbanor leds sensorisk information om temperaturändringar till centrala nervsystemet? a. Fasciculus gracilis b. Fasciculus cuneatus c. Tractus spinothalamicus lateralis d. Tractus spinocerebellaris anterior Fråga 9 Med stigande ålder blir hörseln sämre, vilket drabbar framförallt ljudfrekvenser i en viss del av det ljudomfång som det mänskliga örat kan uppfatta. Detta är en del av det normala åldrandet och kallas ålderhörselnedsättning eller presbyacusis. Vilken är förklaringen till presbyacusis? a. Ljudförstärkningen som de yttre hårcellerna bidrar med fungerar sämre med stigande ålder b. Inga signaler kommer från de hårceller som är placerade proximalt på basilarmembranet c. Med stigande ålder blir basilarmembranet styvare och det drabbar i första hand den bredare delen av membranet d. De inre hårcellerna som är placerade på basilarmembranets distala delar slutar signalera 3

4 Fråga 10 En okontaktbar 58-årig kvinna inkommer till akuten efter att ha kollapsat hemma. Undersökning visar bl a att pupillerna är olikstora. Vänster pupill är större än höger och vänster pupill reagerar inte på ljus, höger pupill reagerar när vänster öga belyses. Problemet med den dilaterade (vidgade) och icke reagerande pupillen på vänster sida är sannolikt kopplad till påverkan på... a. n. opticus sin b. n. oculomotorius sin c. tractus opticus dx et sin d. corpus geniculatum laterale sin Fråga 11 Olika centralnervösa strukturer är involverade i emotionella upplevelser och reglering av olika emotionella tillstånd. Vilken struktur anses vara viktig för associationen mellan ett stimulus och dess emotionella värde? a. Nucleus accumbens b. Amygdala c. Hypothalamus d. Thalamus Fråga 12 Vår hjärna är lateraliserad och vår språkförmåga är ett av de tydligaste exemplen på lateraliserade egenskaper. Vilket av följande symptom bör man förvänta sig av en skada i den icke dominanta hemisfärens språkområden? a. Ökat tal b. Minskat tal c. Normalt tal d. Känslolöst tal 4

5 Fråga 13 I balansorganet är det hårcellernas aktivering som startar processen om vår uppfattning om olika riktningsförändringar. Olika joner och neurotransmittorer är involverade i denna aktivering. Vilken jon, förutom kaliumjoner, och vilken neurotransmittor är involverade i hårcellernas aktivering? a. Natriumjoner, serotonin b. Kalciumjoner, GABA c. Kloridjoner, glutamat d. Kalciumjoner, glutamat Fråga 14 Lillhjärnan är viktig för kontroll av våra rörelser, balans och kroppshållning. Vilken struktur i lillhjärnan har den huvudsakliga funktionen för kontroll av ögonrörelser? a. Vermis b. Nodulus c. Cerebrocerebellum d. Flocculus Fråga 15 En patient med en hjärntumör ombeds sortera kort med symboler i olika former, färger och antal. Hon instrueras att först sortera efter form och klarar detta. När patienten istället ombeds att sortera korten efter en annan dimension (färg eller antal) har hon svårt att byta till den nya sorteringsstrategin och fortsätter att sortera efter form. Vilken del av hjärnbarken är sannolikt påverkad av tumören? a. Dorsolaterala prefrontalcortex b. Hippocampus c. Supplementära motorarean (mediala premotorcortex) d. Precuneus (superiora parietalcortex) 5

6 Fråga 16 Signalerna från balansorganet terminerar i vestibulariskärnorna och dessa kommunicerar i sin tur med flera andra strukturer i CNS. Vilket påstående är mest korrekt avseende vestibulariskärnornas olika förbindelser? a. De signaler som går i fasciculus longitudinales medialis till ögonmuskelkärnorna är enbart okorsade b. Genom tractus vestibulospinalis lateralis påverkas både motorneuron och motorneuron c. Signalerna från utriculus går i huvudsak till nucleus vestibularis lateralis och signalerna till ögonmusklerna går via colliculus inferior d. Förbindelserna mellan vestibulariskärnorna och cerebellum är enbart av afferent natur Fråga 17 Elektroencefalografi (EEG) används på neurologiska avdelningar bland annat när man gör sömnundersökningar. Vad är korrekt angående EEG på människor? a. En persons djupsömn domineras av delta-vågor b. En persons sömn domineras av beta-vågor c. En vaken persons EEG domineras av alfa vågor d. En persons REM-sömn domineras av theta vågor Fråga 18 Patienter med essentiell tremor (skakningar utan känd orsak) i en hand kan behandlas med så kallad "deep brain stimulation", vilket i det här fallet innebär att man elektriskt stimulerar ett visst område i thalamus via en implanterad elektrod. När strömmen är påslagen upphör skakningarna. Vilken beskrivning av de anatomiska förbindelserna till och från detta thalamusområde verkar mest sannolik? a. Området får inflöde från lillhjärnan och projicerar till ryggmärgen b. Området får inflöde från motorhjärnbarken och projicerar till basala ganglierna c. Området får inflöde från motorhjärnbarken och projicerar till ryggmärgen d. Området får inflöde från lillhjärnan och projicerar till motorhjärnbarken 6

7 Fråga 19 Odoranter i inandningsluften identifieras av olfaktoriska receptorceller (ORC) i nässlemhinnan och den signal som genereras kommer efter fortledning uppfattas som lukt. Hur kan signalvägen för luktsignaler beskrivas? a. Stimulering av ORC - omkoppling till mitralceller i bulbus olfactori - fortsätter i tractus olfactorius efter omkoppling i thalamus till primära luktbarken belägen medialt i temporalloben b. ORC aktiveras - omkoppling till mitralceller i bulbuls olfactori - via tractus olfactori till bl a area entorhinalis och piriforme kortex belägna i temporallobens laterala delar c. ORC stimuleras - omkoppling till mitralcellerna sker i djupa septumkärnor - via tractus olfactorius till primära luktbarken som ligger medialt i temporalloben d. Aktivering av ORC - omkoppling till mitralceller i bulbus olfactori - via tractus olfactorius till primära luktbarken belägen medialt i temporalloben Fråga 20 Primära hörselkortex är centralt för att vi ska kunna uppfatta ljud. Vilket påstående är mest korrekt vad gäller primära hörselkortex? a. Är tonotopiskt organiserad så att lager I-VI i en kolumn exciteras av olika frekvenser b. Skickar projektioner till mediala knäkroppen c. Har nervceller som aktiveras av ordklasser såsom verb, adjektiv och subjektiv d. En unilateral skada orsakar markant kontralateral hörselnedsättning Fråga 21 I det medicinska språket används särskilda ord för att beskriva en förlust av en funktion. Det finns flera begrepp som beskriver förlust av tal och språkförmåga. Vad menas med begreppet dysartri? a. Oförmåga att bilda korrekta meningar b. Svårighet att svälja c. Nedsatt rörlighet i de muskler som används vid tal d. Oförmåga att förstå en skriven text 7

8 Fråga 22 Vid ett så kallat foramen jugulare-syndrom drabbas tre kranialnerver som passerar genom foramen jugulare. Vilka är dessa kranialnerver? a. N. glossopharyngeus, n. vagus och n. hypoglossus b. N. glossopharyngeus, n. vagus och n. facialis c. N. glossopharyngeus, n. vagus och n. accessorius d. n. glossopharyngeus, n. vagus och n. abducens Fråga 23 Kraniets olika ben har olika delar, t ex utskott eller hål och kanaler, som har särskilda benämningar. Till vilket ben räknas concha nasalis superior? a. Os ethmoidale b. Os lacrimale c. Maxilla d. Vomer Fråga 24 Tungans motorik styrs av n. hypoglossus. Vid skador på dess banor, kärnor eller själva nerven kan tungans motorik påverkas. Vilket symptom är tecken på en långvarig unilateral hjärnskada kranialt om hypoglossuskärnan? a. Atrofi av tungan på samma sida som hjärnskadan och tungdeviation åt motsatt håll hjärnskadan b. Tungan devierar åt samma sida som hjärnskadan är belägen och är atrofierad på samma sida som hjärnskadan c. Tungan devierar åt motsatt sida jämfört var hjärnskadan sitter och uppvisar atrofi på motsatt sida hjärnskadan d. Deviation av tungan åt samma sida som hjärnskadan men ingen tydlig muskelatrofi 8

9 Fråga 25 En patient söker akut vård efter att plötsligt ha förlorat balans och blivit sämre på motorkoordination. En datortomorgrafiundersökning konstaterar en tilltäppning av ett större cerebralt kärl i hjärnan. Vilken av följande artärer är mest troligt kopplad till patientens symptom? a. Arteria choroidea anterior b. Arteria cerebri media c. Arteria vertebralis d. Arteria cerebri posterior Fråga 26 Tack vare sensoriska celler i tungan kan vi bli varse om hur det vi äter smakar och ibland även om det verkar vara olämpligt som föda. Smakcellerna använder olika principer för att ett smakämne ska leda till en nervimpuls till hjärnan. Vilket av nedanstående påstående om smaker och smakceller är mest korrekt? a. N. hypoglossus kan leda smakinformation till hjärnstammens gustatoriska centrum. b. Söta smaker genereras av ämnen som öppnar Na + -kanaler i smakcellerna. c. Salt smak förmedlas via Ca 2+ -beroende frisättning av neurotransmittor. d. Såväl bittra som salta smaker förmedlas via afferenter som löper i kranialnerv V. Fråga 27 Käkleden är leden mellan mandibula och ett av benen i kraniet. Vilket ben utgör käkleden tillsammans med mandibula? a. Os temporale b. Maxilla c. Os sphenoidale d. Os parietale 9

10 Fråga 28 Det finns en tydlig koppling mellan solljusexponering av hud och skelettets mineraliseringsgrad. Vilken är denna koppling? a. Vitamin D bildas i huden vid solljusexponering och vitaminet reglerar calcitonins stimulering av skelettets Ca 2+ -upptag b. Solljus behövs för hudens bildning av vitamin D som direkt påverkar benvävnadens mineralisering c. Solljus stimulerar hudens produktion av D-vitamin som behövs för att ta upp Ca 2+ i tunntarmen d. Hudens vitamin D-produktion stimuleras av solljus och vitamin D inhiberar frisättning av Ca 2+ från skelettet Fråga 29 När en tand i underkäken ska dras ut används bedövning. I regel brukar bedövningen ges genom en injektion på insidan av underkäken bakom sista tanden. Vilken nerv kommer att bedövas? a. N. maxillaris b. N. glossopharyngeus c. N. facialis d. N. mandibularis Fråga 30 Personer som har behandlats mot depression kan reagera med nedstämdhet om man helt tar bort aminosyran tryptofan ur kosten. Vilken av följande transmittorsubstanser kan tänkas påverkas av en sådan intervention? a. Histamin b. Noradrenalin c. Serotonin d. Dopamin 10

11 Fråga 31 I ett experiment in vitro tillsätter du en okänd transmittorsubstans till en nervcell. Om vilopotentialen hålls på -70 mv har substansen en hyperpolariserande effekt, men om vilopotentialen hålls på -110 mv är substansen depolariserande. Vad är den rimligaste förklaringen? Substansen öppnar... a. kaliumkanaler b. natriumkanaler c. kalciumkanaler d. kloridkanaler Fråga 32 I en kemisk synaps frisätter det presynaptiska neuronet en neurotransmittor som det postsynaptiska neuronet sedan reagerar på. Reaktionen kan observeras som en lokal potentialförändring (i det postsynaptiska neuronet). I ett experiment kunde man se att en given stimulering av det presynaptiska neuronet gav en tydlig men övergående depolarisation hos det postsynaptiska, men vid upprepade stimuleringar blev inte depolarisationerna lika stora. Vilken är den troligaste förklaringen till att responsen inte blir lika stor efter upprepad stimulering? a. Den neurotransmittor som skall frisättas tar slut b. Ca 2+ -nivån i den presynaptiska cellen sjunker c. Den extracellulära Na + -koncentrationen blir för låg d. Transmittornedbrytningen i synapsklyftan uppregleras 11

12 Fråga 33 Tractus corticospinalis är den bana som förmedlar information för precisa och viljestyrda rörelser. Vilken av nedanstående beskrivningar stämmer bäst för denna bana? a. Pyramidbanan fortsätter via crus cerebri och capsula interna till pyramidkorsningen i medulla oblongata, där de fibrer som inte korsar över fortsätter i tractus corticospinalis lateralis b. Den börjar i gyrus precentralis och når via capsula interna och crus cerebri medulla oblongatas kaudala del, där den korsar över efter att kopplat över till andra ordningens neuron c. Tractus corticospinalis kommer från motorkortex och fortsätter i capsula interna och crus cerebri och korsar över i pyramiden för att fortsätta i tractus corticospinalis anterior d. Den utgår från Broddmans area 4 och fortsätter i capsula interna och når medulla oblongata, där majoriteten av fibrerna korsar över och fortsätter i tractus corticospinalis lateralis Fråga 34 Brist på A-vitamin kan ge upphov till nattblindhet. Anledningen till nattblindhet orsakad av vitaminbrist är att rhodopsin behövs i... a. i stavarna som är viktiga för syn i svagt ljus b. i receptorerna i fovean som har bäst kontrastskärpning c. i tapparna som har låg retningströskel och är mer ljuskänsliga d. i receptorerna utanför fovean som är viktiga för synskärpan Fråga 35 Vid solexponering kan huden bli röd och vid allvarligare fall kan det även uppstå hudblåsor. Hur kan denna blåsbildning förklaras? Det bildas ödem... a. mellan epidermis och dermis b. mellan subcutis och epidermis c. mellan dermis och subcutis d. i själva subcutis 12

13 Fråga 36 Örat delas in i olika delar. Ytteröra, mellanöra och inneröra och som alla har specifika funktioner för vårt hörande. Vad heter strukturen som utgör gränsen mellan ytteröra och mellanöra? a. Membrana fibrosa b. Membrana obturatoria c. Membrana interossea d. Membrana tympanica Fråga 37 Cerebellum har en central funktion för koordinering av viljestyrda rörelser. De efferenta förbindelser som finns går bl a till motorkortex. De anatomiska förhållandena är sådana att en lillhjärnehemisfär kommer att påverka samma sidas muskulatur. Hur kan detta förklaras? Lillhjärnans signaler... a. till motorkortex korsar över till motsatt sida i mesencephalon och signalerna från motorkortex korsar tillbaka i pyramidkorsningen b. till samma sidas motorkortex och signalerna från motorkortex går till musklerna på samma sida utan att korsa över c. går först till samma sidas motorkortex på samma sida och når motsatt sidas motorkortex via kommissurbanor och signalerna från motorkortex korsar tillbaka via pyramidkorsningen d. korsar först över till motsatt lillhjärnehemisfär via kommissurbanor på sin väg till motorkortex och signaler från motorkortex korsar tillbaka i pyramidkorsningen Fråga 38 Glutamat är en vanlig neurotransmittor i nervsystemet och har också en roll i funktionen hos näthinnans nervceller, inklusive fotoreceptorerna. När en tappfotoreceptorcell blir belyst i centrum av sitt receptiva fält kommer en s k ON-center-bipolärcell att börja signalera vidare till en ON-center-gangliecell. Vilket av följande stämmer bäst med vad som krävs för att detta skall kunna ske? a. Glutamat hyperpolariserar ON-center-gangliecellerna för att signalen skall gå vidare b. ON-center-tappen minskar sin glutamatfrisättning när den hyperpolariseras av ljus c. ON-center-bipolären hyperpolariseras när glutamat-stimuleringen upphör d. Det är AMPA-receptorer som gör att glutamat depolariserar ON-center-bipolärceller 13

14 Fråga 39 Axelleden är beroende av ett antal muskler för sin stabilitet och sitt stora rörelseomfång. Vilken muskel ingår i rotatorkuffen samt har en utåtroterande funktion i axelleden? a. M. subscapularis b. M. pectoralis major c. M. teres major d. M. teres minor Fråga 40 När vi vrider på huvudet kommer ögonen att röra sig åt motsatt håll. Denna mekanism hjälper oss att hålla balansen. Vilket alternativ förklarar detta fenomen bäst? a. Vestibulo-okulära reflexen b. Vestibulär nystagmus c. Vestibulo-spinala reflexer d. Snabba sackader Fråga 41 Knäleden är en komplicerad led med två rörelseaxlar och för att knäleden ska fungera väl måste den vara stabil. Vilket påstående är mest korrekt avseende knäledens funktion? a. Medial rotation utförs av m. semimembranosus och m biceps femoris b. Hamstringsmusklerna utför rotation i båda riktningarna vid sträckt knä c. M. biceps femoris caput breve och m. semitendinosus utför inåtrotation d. Lateral rotation kan utföras vid flekterat knä av m. biceps femoris Fråga 42 En patient har en skada som medför att patienten inte ser något i vänstra halvan av sitt synfält. Var sitter troligen skadan? a. I chiasma opticum b. Vänster sidas tractus opticus c. Höger sidas tractus opticus d. Höger sidas n. opticus 14

15 Fråga 43 I bilden visas schematiskt hur kontraktionstiden varierar för olika typer av muskelceller. Vilken typ av muskel motsvarar bäst kurva C? a. Typ I-skelettmuskulatur b. Hjärtmuskulatur c. Glatt muskulatur d. Typ II-skelettmuskulatur Fråga 44 I synaptisk signalering bildas ibland en EPSP (excitatorisk postsynaptisk potential) och ibland en IPSP (inhibitorisk postsynaptisk potential) i den postsynaptiska cellen, beroende på vilken neurotransmittor och vilken typ av neurotransmittor-receptor som är inblandade. AMPA-receptorn är en vanlig receptor i centrala nervsystemet. Vilket av följande påståenden passar bäst in på AMPA-receptorn? a. Vid stimulering genererar AMPA-receptorn en EPSP genom camp-ökning b. En fosforylering av AMPA-receptorn ger en förlängd IPSP c. AMPA-receptorn aktiveras av glutamat och depolariserar via Na + -inflöde d. AMPA-receptorn inhiberas av NMDA och orsakar en IPSP 15

16 Fråga 45 Förmåga till rörelse i ryggraden bestäms av hur facettledernas (artt. zygapophysialies) ledytor är orienterade. Hur är facettledernas ledytor orienterade i halsryggen respektive ländryggen? a. Vertikalt; sagitalt b. Horisontellt; sagitalt c. Diagonalt; vertikalt d. Sagitalt; horisontellt Fråga 46 I samband med ett styrketräningspass ökar du successivt belastningen på m. pectoralis major. Vilket alternativ beskriver bäst vad som händer i anslutning till belastningshöjningen? a. Minskad Ca 2+ -frisättning från SR b. Oförändrat antal aktionspotentialer i muskelcellerna c. Antalet aktionspotentialer ökar i motorneuron d. Låga nivåer av acetylkolin i motorändplattan Fråga 47 Den kortikospinala banan är viktig för viljemässig styrning av våra rörelser. I vissa rörelser är det ändamålsenligt att aktivera en grupp av muskler och samtidigt inhibera andra muskler. Hur kan neokortex åstadkomma inhibition av muskler? a. Parallellt med -motorneuronen finns -motorneuron som genom sin modulering av muskelspolarna åstadkommer inhibition i specifika muskler b. 10% av axonerna i den kortikospinala banan gör inhibitoriska synapser på motorneuronen c. Kortikospinala neuron som aktiverar -motorneuron kan också aktivera spinala interneuron som inhiberar andra -motorneuron d. Kortikospinala banan är beroende av cerebellum och dess inhibitoriska Purkinjeceller för att åstadkomma sådan inhibition 16

17 Fråga 48 Bulbus olfactorius har en komplicerad uppbyggnad och är egentligen ingen enkel omkopplingsstaion utan i bulben sker en ganska omfattande informationsbearbetning. I bulbus olfactorius finns sannnolikt lateral inhibition som görs av granuleceller som är kopplade elektriskt med varandra. Vilket annat sensoriskt system har ganska stora likheter med bulbus olfactorius uppbyggnad och funktion? a. Vestibularisapparaten b. Cortis organ c. Hudens vibrationssinne d. Retina Fråga 49 Man kan ibland uppleva att man behöver tryckutjämna vid upp- och nedstigning när man t ex åker hiss eller flygplan. Detta kan hjälpas genom att man tuggar tuggummi, gäspar eller sväljer. Vilken struktur är involverad när man tryckutjämnar? a. Fenestra vestibuli b. Fenestra cochleae c. Membrana tympanica d. Tuba auditiva Fråga 50 Cerebellum tar emot signaler från olika strukturer via mosstrådar och klättertrådar. Vilken struktur projicerar till cerebellum via klättertrådar? a. Nucleus caudatus b. Nucleus ruber c. Nucleus lentiformis d. Nucleus olivaris inferior 17

18 Fråga 51 En patient har en allvarlig skada på posteriora parietalkortex som medför ett antal olika symtom. Vilken sensorisk förmåga är troligen bevarad? a. Uppfattning om olika ytstrukturer b. 2-punktdiskrimination c. Temperaturkänsel d. Uppfattning om passiva ledrörelser Fråga 52 Art. coxae är en kulled med god rörlighet. I regel så brukar sex olika rörelseriktningar anges för att beskriva art. coxae olika rörelser och dessa olika rörelser görs av specifika muskler. Vilken rörelse utförs av m. gluteus maximus och hamstringgruppen? a. Extension b. Abduktion c. Medial rotation d. Flexion Fråga 53 I olika stressande situationer kan handflatorna bli fuktiga. Hur kan detta förklaras? Ökad aktivitet i... a. sympatiska nervsystemet som påverkar merokrina svettkörtlar b. sympatiska nervsystemet som påverkar apokrina svettkörtlar c. parasympatiska nervystemet som påverkar apokrina svettkörtlar d. parasympatiska nervsystemet som påverkar merokrina svettkörtlar Fråga 54 Det finns flera muskler som kan lateralflektera (sidoböja) bålen. En av dessa muskler är m. quadratus lumborum. Hur kan m. quadratus lumborums sidoböjande funktion förklaras? a. Löper mellan symfysen och costa XII b. Utspringer från crista iliaca och fäster i lumbalkotornas processus spinosus c. Muskeln utspringer från tuber ischiadicum och fäster i costa XI och XII d. Den går mellan crista iliaca och costa XII 18

19 Fråga 55 Hjärnan får sin blodförsörjning från flera olika håll. Från vilket kärl avgår a. vertebralis sinistra? a. A. axillaris sinistra b. Truncus brachiocephalicus c. A. carotis interna d. A. subclavia sinistra Fråga 56 Den övre språngbensleden är en stabil gångjärnsled. Vilken struktur bildar ledhuvud respektive ledpanna? a. Tibia och fibulas malleoler respektive os cuboideum b. Malleolerna på tibia och fibula respektive os naviculare c. Trochlea tali respektive malleolerna på tibia och fibula d. Os calcaneus respektive trochlea tali Fråga 57 EEG kan användas för att registrera hjärnaktivitet och det används också vid utredning av sömnstörningar. Hur förändras EEG när en person som är vaken, avslappnad och med slutna ögon öppnar ögonen och börjar lösa ett problem? a. vågorna ökar i amplitud b. EEG desynkroniseras c. Synkroniserade vågor uppkommer d. Desynkroniserade vågor uppstår Fråga 58 Skelettmuskelfibrer kan delas in i olika typer baserat på deras strukturella och funktionella olikheter. Typ I-fibrer har vissa karakteristika som skiljer dem från Typ II-fibrer. Vad är kännetecknande för Typ I-fibrer? a. En hög aktivitet på myosin-atpaset b. Stora motoriska enheter c. Mycket mitokondrier d. Ett stort intracellulärt glykogenlager 19

20 Fråga 59 Hårlös hud har ett typiskt utseende i ljusmikroskopiska preparat genom sina olika väl definierade lager. I vilken ordning, räknat från stratum basale, kommer epidermis resterande lager i hårlös hud? a. Lucidum, spinosum, granulosum, corneum b. Spinosum, granulosum, lucidum, corneum c. Spinosum, lucidum, granulosum, corneum d. Granulosum, spinosum, lucidum, corneum Fråga 60 Vissa typer av ord tenderar att framför allt engagera vissa delar av hjärnbarken. Vilken tendens gäller för substantiv? a. Parietalkortex b. Frontala kortex c. Occipitalkortex d. Temporalkortex Fråga 61 I balansorganet är det förändringar i hårcellernas membranpotential som styr vår uppfattning om olika riktningsförändringar. Till exempel spelar det roll om cilierna på dessa celler böjs åt ena eller andra hållet. Vilket av nedanstående påståenden stämmer bäst när det gäller balansorganets hårceller? a. När hårceller aktiveras strömmar K + -joner in i cellernas basolaterala delar b. Perilymfa har en hög koncentration av K + -joner som lätt depolariserar hårcellen c. För att aktivera balansorganets hårceller krävs det att stria vascularis fungerar d. När hårcellens cilier böjs åt ena hållet tillåts passivt inflöde av K + -joner 20

21 Fråga 62 Under tredje-fjärde fosterveckan ökar den främre delen av neuralröret i storlek och bildar hos människan utvidgningar som kallas för hjärnblåsor. Vilken struktur kommer från prosencephalon? a. Metencephalon b. Mesencephalon c. Myelencephalon d. Telencephalon Fråga 63 Acetylkolin (ACh) är en neurotransmittor som signalerar såväl mellan neuron-neuron, som mellan neuron-muskelcell. Vilket av följande påståenden passar bäst in när det gäller ACh-signalering? a. I den neuromuskulära synapsen ger ACh-stimulering enbart Na + -inflöde och ej förändring av vilomembranpotentialen b. Efter frisättning återupptas ACh av det presynaptiska neuronet c. Nikotinerga ACh-receptorer förhindrar spridning av aktionspotentialen d. Muskarinerga ACh-receptorer är G-proteinkopplade Fråga 64 Vridning eller rotation av bålen görs av flera muskler på buksidan. Vilka muskler används för att vrida (rotera) bålen åt vänster? a. M. obliquus internus abdominis dexter, m. obliquus externus abdominis dexter b. M. obliquus internus abdominis dexter, m. obliquus externus abdominis sinister c. M. obliquus internus abdominis sinister, m. obliquus externus abdominis sinister d. M. obliquus internus abdominis sinister, m. obliquus externus abdominis dexter 21

22 Fråga 65 Neurallisten (neural crest) är central för utvecklingen under embryogenesen. Vilka delar kommer att påverkas vid kongenital (medfödd) avsaknad av neurallisten? a. Dermis på bålen och autonoma ganglier b. Epidermis och melanocyter c. Sensoriska och autonoma ganglier d. Binjurebark och binjuremärg Fråga 66 Kranialnervskärnorna är placerade enligt en särskild ordning i hjärnstammen. Hur kan kranialnervskärnornas placering generellt beskrivas? a. Kranialnervskärnornas placering i kranial-kaudal riktning (eller rostro-kaudal) följer kranialnervernas nummer, dvs kärnan till XII finns mest kaudalt b. Kranialnervskärnorna är numrerade på samma sätt som kranialnerverna, dvs kärnan till I finns mest kranialt och varje enskild kärna ger upphov till två kranialnerver c. Afferenta sensoriska kärnor är placerade medialt och de efferent-motoriska finns lateralt d. Medialt i hjärnstammen finns efferenta-motoriska kärnor och medan afferentasensoriska kärnor finns lateralt Fråga 67 Cortex i cerebellum är en väl definierad struktur där man vet olika celltypers roll och deras placering. Synapsernas egenskaper mellan dessa celler är också kända. Vilka struktur har excitatoriska synapser, dvs skickar ut glutamat? a. Mossfiber och Purkinjecellerna b. Basketceller och klättertrådar c. Granuleceller och mossfiber d. Golgiceller och granuleceller Fråga 68 Storhjärnbarkens olika områden både mottar och skickar flera olika typer av projektioner. Från vilken källa tar associationsområden emot signaler? a. Ryggmärgen b. Thalamus c. Sensoriska kranialnervskärnor d. Basala ganglier 22

23 Fråga 69 Ryggmärgen är organiserad i grå och vit substans och den grå substansen kan indelas i olika laminae. Vilket lamina innehåller -motorneuron? a. VIII b. VI c. VII d. IX Fråga 70 Människan har olika antal tänder i barndomen (mjölktänder) och i vuxen ålder (permanenta tänder). Hur många mjölktänder har ett normalutvecklat barn? a. 24 b. 22 c. 18 d. 20 Fråga 71 Lesioner i olika delar av CNS kan orsaka synskador av olika slag. En patient kan enbart rita av eller beskriva objekt som finns till höger i dennes omgivning. Vilken struktur är troligen skadad? a. Corpus geniculatum laterale b. N. opticus c. Occipitalkortex d. Parietalkortex 23

24 Fråga 72 En viktig rörelse för handen och dess fingrar är fingerspretning. Förmågan till fingerspretning (abduktion av fingrarna) används när handfunktionen efter olika skador på övre extremiteten undersöks kliniskt. Vilka muskler kan utföra fingerspretning (abduktion av fingrarna)? a. Mm. interossei dorsales b. M. abductor digiti minimi och m. adductor pollicis c. Mm. interossei palmares d. Mm. lumbricales Fråga 73 Nervceller har en given vilopotential och den är central för nervcellens förmåga att reagera på stimuli samt för nervcellens fortledningsförmåga. Vad bestämmer nervcellens vilopotential? a. K + -läckströmmar b. Spänningsstyrda Na + kanaler c. Aktionspotentialen d. Na + /K + -pumpen Fråga 74 Aktionspotentialen genereras bland annat av en viss typ av natriumkanal. Vilket av följande påståenden beskriver bäst funktionen hos denna natriumkanal? a. Den öppnas av tetrodotoxin (TTX) b. Den öppnas av saxitoxin c. Den öppnas när membranet depolariseras d. Den har hög genomsläpplighet vid vilopotentialen 24

25 Fråga 75 Det finns ett neurologiskt tillstånd som kallas Brown-Sequards syndrom. Tillståndet orsakas av en halvsidig avskärning av ryggmärgen av olika anledningar, t ex trauma eller tumör. Syndromet kännetecknas av ett antal neurologiska fynd som alla kan relateras till hur ryggmärgens motoriska och sensoriska bansystem är uppbyggda. Syndromet kännetecknas bland annat av kontralateral förlust av smärta och temperatur nedanför skadenivån (tänkt skadenivå är Th6). Hur kan en kontralateral förlust av smärta och temperatur bäst förklaras? Signalerna för smärta och temperatur... a. löper upp via kontralaterala funiculus posterior b. korsar över inom sitt ryggmärgssegment c. löper upp via ipsilaterala tractus spinothalamicus d. löper upp via ipsilaterala fasciculus gracilis Fråga 76 Vingskapula, oförmåga att hålla scapula mot thoraxväggen beror antingen på muskelförsvagning eller en nervpåverkan. Vilken muskel kan vara försvagad? a. M. trapezius b. M. serratus anterior c. M. subscapularis d. M. levator scapulae Fråga 77 En patient som undersöks för afasi är oförmögen att repetera meningar korrekt och att namnge objekt. Det förekommer frekventa fel i ordvalet och patienten har uppenbara svårigheter med förståelsen. Men språket flyter och har korrekt betoning. Den övriga neurologiska undersökningen visar normala fynd. Vilka områden i hjärnan är troligen skadade för att en sådan symptombild ska uppkomma? a. Posteriora parietal och temporalloben, icke dominant hemisfär b. Frontala och parietala loberna, dominant hemisfär c. Posteriora temporal- och parietalloben, dominant hemisfär d. Prefrontala och frontala områden, dominant hemisfär 25

26 Fråga 78 Ett ämne som skall betraktas som en transmittorsubstans måste uppfylla flera krav. Vilket principiellt krav kan ställas på ett ämne för att det skall klassificeras som en transmittorsubstans? a. Mekanismer som förklarar hur ämnet elimineras från synapsklyftan har identifierats b. Ämnet skall kunna påvisas i blodbanan c. Ämnet måste kunna passera blod-hjärn barriären och tas upp i neuronet d. Funktionella effekter av ämnet måste kunna påvisas på hjärta och skelettmuskulatur Fråga 79 Uppbyggnaden av armbågsleden gör att man får två rörelseaxlar: en transversell och en longitudinell. I den longitudinella rörelseaxeln kan supination respektive pronation ske. Vilket påstående om de muskler som kan pronera är korrekt? a. Pronationsförmågan går förlorad om n. ulnaris skadas proximalt om armbågen b. En av pronatorerna är m. pronator teres i underarmens flexorgrupp och som innerveras av n. medianus c. De båda pronatorerna tillhör underarmens radiala muskelgrupp som innerveras av n. radialis d. M. pronator teres innerveras av n. musculocutaneus och m. pronator quadratus av n. medianus Fråga 80 Smärta definieras som "En obehaglig, sensorisk och emotionell upplevelse, som orsakas av faktisk eller hotande, potentiell vävnadsskada, eller som av patienten tolkas i dessa termer" Vilka områden av hjärnbarken kan tänkas vara viktiga för den emotionella/affektiva upplevelsen av smärta a. Somatosensoriska cortex och dorsala prefrontalcortex b. Parietalcortex och entorhinala cortex c. Hippocampus och omgivande parahippocampala cortex d. Gyrus cinguli och insula 26

27 Fråga 81 De intra- och extracellulära jonkoncentrationerna har betydelse för nervcellens vilopotential. Vilken jontyp har vanligtvis högre koncentration inne i nervcellen än utanför? a. Ca 2+ b. Na + c. K + d. Cl - Fråga 82 Kollagenfiber finns i många olika former och i olika sammansättningar i vävnader. Det finns två (2) huvudvarianter av kollagenfibrer, där den första formen byggs upp av synliga fibrer och har ett högt dragmotstånd. Den andra formen byggs upp av osynliga fibrer vilka omsluter och håller proteoglykanaggregat under spänning vilket ger ett högt tryckmotstånd. I vilken struktur/vävnad finns bara den andra formen av kollagen? a. Epiglottis b. Epidermis c. Dermis d. Annulus fibrosus Fråga 83 Urinblåsans muskulatur utgörs av glatt muskel som reglerar fyllnad och tömning av blåsan. Aktivering av det parasympatiska nervsystemet leder till kontraktion av blåsmuskulaturen och tömning av blåsan. Vilket av följande alternativ beskriver bäst hur acetylkolin från de parasympatiska neuronen leder till kontraktion av den glatta muskulaturen? Acetylkolin... a. depolariserar muskelcellen och denna depolarisering frisätter Ca 2+ från intracellulära förråd b. depolariserar muskelcellen via invaginationer av cellmembranet, s k T-tubuli, vilket leder till Ca 2+ -frisättning från SR c. aktiverar en receptor och detta komplex öppnar Ca 2+ -kanaler i cellmembranet d. aktiverar en receptor och detta komplex aktiverar en intracellulär budbärare som leder till sänkning av Ca 2+ i cytoplasman 27

28 Fråga 84 Vid ultraljudsundersökning av en frisk 35 årig kvinna i graviditetsvecka 18 görs följande fynd: på ultraljudsbilden noteras att fostrets skallform avviker då skallen saknas från pannbenets övre kant till nacken. I övrigt är fostret normalt utvecklat. Ultraljudsbilden är förenlig med ett tillstånd som kallas anencefali, vilket innebär att hjärnan ej utvecklas. Hur kan denna missbildning uppkomma? a. En defekt neuronal migration vid corticogenes vilket leder till avsaknad av gyri och sulci b. En neuralrörsdefekt som beror på en för tidig tillslutning av neuralrörets posteriora del c. En felaktig delning av hjärnan till två hemisfärer vid utvecklingen av hjärnblåsorna d. En neuralrörsdefekt som beror på ofullständig tillslutning av neuralrörets anteriora del Fråga 85 Det kroppsegna hormonet melatonin har betydelse för sömn och det produceras i corpus pineale. Vilken centralnervös struktur påverkar corpus pineale? a. Nucleus suprachiasmaticus b. Thalamus c. Putamen d. Hypofysen Fråga 86 Specifika termer används för att beskriva förlust av olika funktioner. Vad förlorar man vid anosmi? a. Rörelseförmågan b. Talförmågan c. Sväljförmågan d. Luktförmågan Fråga 87 Långa bens längdtillväxt sker i epifysplattan. Vad heter zonen som ligger närmast epifysen efter vilozonen? a. Hypertrofisk zon b. Zon med förkalkat brosk c. Proliferationszon d. Förbeningszon 28

29 Fråga 88 Ögats rörelser styrs av tre specifika kranialnerver. Vilka tre kranialnerver styr ögonrörelser? a. N. oculomotorius, n. trochlearis, n. abducens b. N. oculomotorius, n. trochlearis, n. facialis c. N. oculomotorius, n, trigeminus, n. abducens d. N. opticus, n. oculomotorius, n. abducens Fråga 89 Wernicke-afasi kan ses som inte bara en språkstörning, utan även som en typ av minnesstörning. Vilken typ av minnesstörning? a. Agnosi b. Apraxi c. Arytmi d. Ataxi Fråga 90 Handens intrinsicmuskler är väsentliga för fingrarnas funktion. Vilken är förklaringen till att intrinsicmusklerna kan böja i MCP men sträcka i PIP och DIP? a. Fästsenorna för mm. interossei passerar på böjsidan av MCP men fästsenorna för mm. lumbricales passerar på sträcksidan av PIP och DIP b. Intrinsicmusklerna samverkar med m. flexor digitorum profundus för att böja i MCP och PIP och samverkar med m. extensor digitorum communis för att sträcka i DIP c. Fästsenorna passerar på böjsidan av MCP men på sträcksidan av PIP och DIP d. Fästsenorna för mm. lumbricales passerar på böjsidan av MCP men fästsenorna för mm. interossei på sträcksidan av PIP och DIP 29

30 Fråga 91 Kranialnerver har specifika funktioner och en förlust av en funktion kan användas för att bestämma vilken kranialnerv som är påverkad av sjukdom eller skada. Vilken kranialnerv är påverkad vid en hängande mungipa? a. N. mandibularis b. N. facialis c. N. accessorius d. N. maxillaris Fråga 92 Emotionella och motivationella signaler behöver integreras för att styra beteenden på ett adekvat sätt. Vilken struktur är särskilt viktig för detta? a. Hippocampus b. Limbiska systemet c. Frontalloben d. Amygdala Fråga 93 Sensibilitetsrubbningar i ett dermatom kan t ex ge indikation på vilken spinalnerv som är skadad. Vilket dermatom omfattar huden över stortån? a. L1 b. S1 c. L3 d. L5 Fråga 94 I samband med gastrulationen uppträder en struktur som kallas buccopharyngealmembran. Vad kännetecknar buccopharyngelamembranet? a. Den är placerad kranialt om primitivstrimman b. Den kommer att bilda analöppningen c. Här möts ektoderm och mesoderm d. Den saknar endoderm och ektoderm 30

31 Fråga 95 Huden kan kallas vårt "känselsinne". Olika typer av känselkroppar har unik uppbyggnad och andra egenskaper som gör att de bäst svarar på vissa typer av stimuli. Vilket av påstående är mest korrekt? a. Ruffinikroppar registrerar sträckning av huden och dess axon är myeliniserade A b. Ruffinikroppar finns ytligt i huden och har mycket små receptiva fält c. Pacinikroppar har små receptiva fält och förekommer i hög densitet på fingertopparna d. Pacinikroppar har stora receptiva fält och dess axon är omyeliniserad Ia Fråga 96 Afasi betyder avsaknad av språk. Det kan ta sig uttryck på många olika sätt. Med motorisk afasi menar man brister i... a. Hörförståelse b. Verbalt utryck c. Perifera talapparaten d. Gestikulering Fråga 97 I en ovanlig ärftlig prionsjukdom ("fatal familial insomnia") får de drabbade allt svårare att sova vilket efter några månader till slut leder till döden. Uppenbarligen drabbar sjukdomen hjärnstrukturer som är viktiga för att kontrollera sömnen. Vilken hjärnstruktur är troligen speciellt drabbad av sjukdomen? a. Putamen b. Thalamus c. Amygdala d. Habenula 31

32 Fråga 98 Aktionspotentialens sista fas karaktäriseras av en hyperpolarisation följt av en återgång till vilopotentialen. Hur kan återgången till vilopotentialen från det hyperpolariserade läget förklaras? a. Na + /K + -pumpen återställer gradvis rubbningen i jongradienter som aktionspotentialen åstadkommer b. Na + /K + -pumpens aktivitet höjs tillfälligt och återställer membranpotentialen c. De spänningsreglerade kaliumkanalerna har en långsammare stängning än natriumkanalerna d. De spänningsreglerade natriumkanalernas stängs tidigare under aktionspotentialen Fråga 99 Det finns olika bansystem i ryggmärgen som förmedlar olika typer av specifik sensorisk information till hjärnan. Kunskap om vilken information som förmedlas och i vilket bansystem utnyttjas i klinisk diagnostik. Vilken bana förmedlar medveten proprioception, vibrationer och 2-punktsdiskrimination från huden på höger lårs ventralsida? a. Fasciculus cuneatus dexter b. Kontralaterala tractus spinothalamicus c. Ipsilaterala fasciculus gracilis d. Fasciculus gracilis sinister Fråga 100 Blodhjärnbarriären förhindrar att olika ämnen når hjärnan. Vilken celltyp utgör en del av blodhjärnbarriären? a. Oligodendrocyter b. Mikroglia c. Astrocyter d. Ependymceller 32

33 Fråga 101 Cerebral autoregulation säkerställer att hjärnan hela tiden har adekvat blodförsörjning även om blodtrycket varierar. Autoregulationen fungerar inom ett specifikt blodtrycksintervall. Vid ett visst medelartärtryck förlorar människor medvetandet. Vilken är den gräns avseendet medelartärtrycket då medvetslöshet inträder? a. 40 mm Hg b. 100 mm Hg c. 60 mm Hg d. 80 mm Hg Fråga 102 Ett hängande övre ögonlock, s k ptos, kan bero på nedsatt funktion hos en specifik kranialnerv. Vilken? a. N. oculomotorius b. N. opticus c. N. trochearis d. N. abducens Fråga 103 Neglect av synfält är ett syndrom som kan uppstå vid skada i en del av cerebrum. På vilket ställe ger en skada upphov till det mest omfattande neglect-syndromet? a. Höger occipitallob b. Vänster occipitallob c. Vänster parietallob d. Höger parietallob Fråga 104 Särskilda hjärnområden processar inkommande specifik information från olika sinnesorgan. Vad för slags information processas i insula? a. Information från balansorganet b. Information från båda öronen c. Smakinformation från tungan d. Beröringsinformation från handen 33

34 Fråga 105 Hjärnan har två system för bearbetning av synen, de s k visual processing streams; dorsal stream och ventral stream. Vilket alternativ stämmer bäst överens med vilken information som dessa olika system processar? a. Dorsal stream processar information kopplad till rörelse och mönster b. Dorsal stream processar information relaterad till ljus och form c. Ventral stream processar information kopplad till rörelse och mönster d. Ventral stream processar information kopplad till ljus och form Fråga 106 Sensorisk information från receptiva celler kopplas om ett antal gånger (via synapser) på sin väg till målområdena i kortex. Hur många gånger omkopplas en signal från luktreceptorer, ljusreceptorer och ljudreceptorer på sin väg till cerebrala kortex? a. 2, 4 och 2 gånger b. 3, 3 och 3 gånger c. 4, 3 och 2 gånger d. 2, 3 och 4 gånger Fråga 107 Ansiktsigenkänning involverar storhjärnans kortex. Vilken kortikal struktur är särskilt viktig för denna uppgift? a. Vänster parietallob b. Höger temporallob c. Vänster temporallob d. Höger parietallob 34

35 Fråga 108 En 65-årig man som går på behandling för högt blodtryck då han drabbades av plötslig yrsel och kräkningar på arbetet. På akuten undersöks mannen och man finner sluddrigt tal och koordinationsproblem när han ska föra vänster pekfingerspets mot nästippen. Hans gång är dock normal. Var i cerebellum sitter skadan? a. Tonsilla cerebelli b. Högra cerebellära hemisfären c. Cerebellära vermis d. Vänstra cerebellära hemisfären Fråga 109 Myastenia gravis är en autoimmun neuromuskulär sjukdom som kännetecknas av att receptorer i muskelcellens membran gradvis bryts ner. Vilken receptortyp bryts ned? a. Nikotinerga b. AMPA-receptorer c. Muskarinerga d. ß-receptorer Fråga 110 Epidermis har flera olika lager. Epidermis innehåller dessutom olika specifika strukturer som är väsentliga för hudens funktion. Vilken struktur finns i epidermis? a. Svettkörtlar b. Kärl c. Stamceller d. Fria nervändar 35

36 Fråga 111 Människan har ett antal mekanoreceptorer i sin hud. De detekterar olika typer av hudstimuli och de är antingen långsamt eller snabbt adapterande och de är har små eller stora receptiva fält. Vilket påstående är korrekt avseende de olika mekanoreceptorernas egenskaper? a. Långsamt adapterande är Ruffini och Pacini och båda har stora receptiva fält b. Snabb adaptation finns hos Meissner och Pacini. Pacini har ett stort receptivt fält c. Det receptiva fältet är stort för Pacini och Merkel och båda är långsamt adapterande d. Både Merkel och Meissner är snabbt adapterande och deras receptiva fält är små Fråga 112 I en elektrisk synaps sker informationsöverföringen snabbare än i en kemisk synaps. Vilken är den troligaste förklaringen till detta? a. De pre- och postsynaptiska cellerna delar extracellulär miljö b. Den elektriska synapsen kan inte vara inhibitorisk c. Kemiska synapser går alltid via dendriterna d. Potentialförändringar går genom gap-junctions" Fråga 113 En person sitter med förtäckta ögon i en snurrstol som roterar bakåt (jämför konstanta kullerbyttor baklänges). Efter en tids snurrande stoppar stolen plötsligt. Vilka ögonrörelser kan observeras direkt efter stoppet? a. Långsamma ögonrörelser nedåt b. Snabba ögonrörelser kan inte utlösas vid den typen av rotation c. Snabba ögonrörelser uppåt d. Snabba ögonrörelser nedåt 36

37 Fråga 114 Handen och fingrarnas arteriella blodförörjning kommer från två arteriella kärlbågar, arcus palmaris superficialis och arcus palmaris profundus. Vilket påstående är korrekt? a. Arcus palmaris profundus når längst distalt i handen b. Arcus palmaris superficialis kommer huvudsakligen från a. ulnaris och ligger djupt om flexorsenorna c. Arcus palmaris superficialis når längst distalt i handen d. Arcus palmaris profundus kommer huvudsakligen från a. ulnaris och ligger djupt om aponeurosis palmaris Fråga 115 Produktion av cerebrospinalvätska (CSF) involverar både diffusion och aktiv transport av vatten, celler och molekyler. Vilket av följande påståenden är korrekt angående CSF? a. Röda blodkroppar påträffas i CSF b. Glukosnivåerna i CSF är lika höga som plasmaglukosnivåerna c. CSF bildas från arteriellt blod d. Cirka ml CSF produceras per dygn Fråga 116 M. diaphragma är en central muskel för andningen. Vilken nerv innerverar m. diaphragma? a. Nervus accessorius b. Nervus vagus c. Nervus laryngeus superior d. Nervus phrenicus 37

38 Fråga 117 Olika kognitiva förmågor är delvis lokaliserade i olika delar av storhjärnans bark och dess båda hemisfärer. Vilken del av storhjärnan spelar störst roll för spatial förmåga? a. Höger occipitallob b. Höger parietallob c. Vänster parietallob d. Vänster occipitallob Fråga 118 De centrala processerna under embryogenesens första fyra veckor följer ett strikt tidsschema. Vad är korrekt avseende de olika processernas inplacering i tid? a. Implantationen sker under första veckan och sedan följer gastrulationen i slutet av andra veckan och främre neuroporen sluts dag 20 b. Morulan implanteras i mitten av första veckan, gastrulationen startar i mitten av tredje veckan och neuralröret bildas också under tredje veckan c. Främre och bakre neuroporen sluts samtidigt i slutet av fjärde veckan och gastrulationen inleds i slutet av tredje för att slutföras under början av den fjärde d. Implantation sker i slutet av första veckan, gastrulation sker i början av tredje veckan och den bakre neuroporen sluts efter att den främre gjort det Fråga 119 Myelinisering i nervsystemet görs av specifika stödjeceller. Vilka celler myeliniserar i PNS respektive CNS? a. Mikroglia respektive astrocyter b. Satellitceller respektive Schwannceller c. Oligodendrocyter respektive Schwannceller d. Schwannceller respektive oligodendrocyter 38

39 Fråga 120 Man kan i klinisk verksamhet palpera artärpulsationer på flera olika ställen på nedre extremiteten. Vilka artärer kan palperas på och kring foten? a. A. dorsalis pedis och a. tibialis anterior b. A. dorsalis pedis och a. tibialis posterior c. A. poplitea och a. arcuata d. A. arcuata och a. tibialis posterior Fråga 121 Att rycka på axlarna är en del av vårt kroppsspråk. Men hur utför vi en axelryckning när vi "formulerar" oss i kroppsspråk på det viset? a. Extrapyramidala bansystem signalerar till hjärnstamskärnor b. Corticospinala banan aktiverar lägre motorneuron i ventralhornet c. Nervus accessorius aktiveras via corticobulbära bansystem d. Descenderande bansystem från Brocas area aktiverar motorkärnor i hjärnstam och ryggmärg Fråga 122 Thalamus kan lite enkelt beskrivas som en struktur som är en omkopplingsstation för sensoriska signaler på sin väg till olika kortikala områden och thalamus har ett relativt stort antal specifika kärnor. I vilken specifik thalamuskärna omkopplas signaler från mekanoreceptorer i huden på bålen? a. Corpus geniculatum laterale b. Nucleus lateralis posterior c. Nucleus ventralis posterolateralis d. Nucleus ventralis posteromedialis 39

40 Fråga 123 Primär hyperparatyreoidism orsakas av ökad insöndring av parathyroideahormon från en eller flera paratyreoideakörtlar. Sjukdomen ger diffusa symptom, men med tiden ses en tydligt skelettpåverkan. Hur påverkas skelettet av hyperparatyreoidism? a. Man får ökad förkalkning av skelettet b. Man får abnormal bentillväxt c. Skelettet blir tjockare d. Skelettet blir urkalkat Fråga 124 I alla äkta leder finns hyalint brosk. I vilken äkta led finns det också en annan typ av brosk? a. Art. coxae b. Art. genus c. Art. humeri d. Art. humeroulnaris Fråga 125 Nervsignalens fortledningshastighet beror på nervfiberns diameter och dess myeliniseringsgrad och det finns två olika klassningssystem som beskriver nervfibrernas egenskaper. Vilket påstående är korrekt? a. Omyeliniserade nervfibrer som fortleder smärta och temperatur brukar klassas som C- fibrer eller grupp III b. Nervfibrer med en fortledningshastighet mellan m/s har en diameter mellan 1-5 µm c. Nervfibrer som klassas som A är myeliniserade och har en fortledningshastighet mindre än 1 m/s d. En nervfiber med en fortledningshastighet på m/s tillhör grupp A 40

bild sidan 454 purves.

bild sidan 454 purves. Vecka 9 Basala ganglier och lillhjärnan Beskriva lillhjärnans viktigaste förbindelser och synaptiska organisation samt förklara lillhjärnans roll i motorik och inlärning Beskriva de basala gangliernas

Läs mer

Psykologiska institutionen tillämpar anonymitet i samband med tentor i skrivsal, som går till så här:

Psykologiska institutionen tillämpar anonymitet i samband med tentor i skrivsal, som går till så här: Kurskod: PC2139 Kursnamn: Neuropsykologi med inriktning mot utvecklingsrelaterade funktionsbegränsningar hos barn: teoretisk del, 15 hp Provmoment: Omtentamen av Skriftlig tentamen del I (4hp) Ansvarig

Läs mer

Psykologiska institutionen tillämpar anonymitet i samband med tentor i skrivsal, som går till så här:

Psykologiska institutionen tillämpar anonymitet i samband med tentor i skrivsal, som går till så här: Kurskod: PC2130, Kursnamn: Neurovetenskap-Neuropsykologi, 15hp Provmoment: Tentamen del 1, Omtentamen Ansvarig lärare: Hans Samuelsson (0704216266) Tentamensdatum: 2010-11-24 Tillåtna hjälpmedel: Inga

Läs mer

1. Introduktion. Biopotentialers ursprung

1. Introduktion. Biopotentialers ursprung 1. Introduktion Kroppens nervsystem utgörs av ett högt specialiserat nätverk som består av en mängd nervceller kopplade till varandra. Nervcellen har den speciella egenskapen att den kan reagera på yttre

Läs mer

Omtentamen NRSP T1 HT13 (totalt 78,5 p)

Omtentamen NRSP T1 HT13 (totalt 78,5 p) Omtentamen NRSP T1 HT13 (totalt 78,5 p) --------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Rörelse 1. Ryggraden är sammansatt av

Läs mer

Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng Tema Neuro/Rörelse + Sinne/Psyke Skriftlig tentamen 29 november 2011

Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng Tema Neuro/Rörelse + Sinne/Psyke Skriftlig tentamen 29 november 2011 Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng Tema Neuro/Rörelse + Sinne/Psyke Skriftlig tentamen 29 november 2011 OBS!!! Besvara varje fråga på separat papper!!!! Tentamensfrågor Under sin kvällspromenad

Läs mer

Psykologiska institutionen tillämpar anonymitet i samband med tentor i skrivsal, som går till så här:

Psykologiska institutionen tillämpar anonymitet i samband med tentor i skrivsal, som går till så här: Kurskod: PC2130 Kursnamn: Neurovetenskap neuropsykologi, 15 hp Provmoment: Omtentamen: tentamen del I Ansvarig lärare: Hans Samuelsson (0704216266) Tentamensdatum: 2008-12-03, 9.00-13.00 Tillåtna hjälpmedel:

Läs mer

--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Neuro/Rörelse

--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Neuro/Rörelse --------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Neuro/Rörelse 1. Under embryonalutvecklingen differentierar ryggmärgen

Läs mer

Cerebellum. Mediala (vermis) Intermediära delar. Laterala delar. Balans, postural kontroll, ögonrörelser

Cerebellum. Mediala (vermis) Intermediära delar. Laterala delar. Balans, postural kontroll, ögonrörelser Cerebellum Mediala (vermis) Balans, postural kontroll, ögonrörelser Intermediära delar Finjustering av reflexer och rörelser, motorisk inlärning Laterala delar Planering, kognitiva funktioner 1 Hjärnstammen

Läs mer

3/ Vad är sinus sagittalis superior för något, var påträffas den och vilken är dess funktionella betydelse? (2 p)

3/ Vad är sinus sagittalis superior för något, var påträffas den och vilken är dess funktionella betydelse? (2 p) NEUROMORFOLOGI 1 1/ Under den tidiga fosterutvecklingen delas neuralröret, på vardera sidan om medellinjen, upp i ett dorsalt och ett ventralt område åtskilda av en längsgående fåra! Vad heter det dorsala

Läs mer

KURSVECKA 7. EN KNIV I RYGGEN

KURSVECKA 7. EN KNIV I RYGGEN KURSVECKA 7. EN KNIV I RYGGEN SOMATOTOPOGRAFI RECEPTORER I NERVSYSTEMET RECEPTOR ADAPTION FIBER ANATOMISK KARAKTÄR FUNKTION TRÖSKELVÄRDE LOKALISATION Meissners Snabb Ab Kapslad; mellan dermis och epidermis

Läs mer

Organsystemens struktur och funktion Deltentamen - läkarlinjen (T2)

Organsystemens struktur och funktion Deltentamen - läkarlinjen (T2) Kodnummer : 1 Organsystemens struktur och funktion Deltentamen - läkarlinjen (T2) 2004-01-17 Skrivsal 4, Östra paviljongen Kl. 0.9.00-15.00 Institutionen för Integrativ medicinsk biologi Umeå Universitet

Läs mer

CNS + Muskler del 1 detta bör ni behärska

CNS + Muskler del 1 detta bör ni behärska den 18 oktober 2007 CNS + Muskler del 1 detta bör ni behärska Uppbyggnad CNS ANS sympatikus-parasympatikus uppbyggnad, ganglier, transmittorsubstanser, funktion PNS efferenta nervbanor motoriska neuron

Läs mer

INTRODUKTION NEUROANATOMI

INTRODUKTION NEUROANATOMI INTRODUKTION NEUROANATOMI Kranialnerver (KN) I-XII De tolv par kranialnerverna tillhör det perifera nervsystemet. Kranialnerverna benämns med en romersk siffra utifrån den ordning deras kärnor är belägna

Läs mer

Omtentamen HT 2017, Nervsystemet och Rörelseapparaten LÄKA 22 T2,

Omtentamen HT 2017, Nervsystemet och Rörelseapparaten LÄKA 22 T2, Omtentamen HT 2017, Nervsystemet och Rörelseapparaten LÄKA 22 T2, 2018-02-28 Fråga 1 Hjärnan får sin blodförsörjning från flera olika håll. Från vilket kärl avgår a. vertebralis dx? a. A. subclavia dx

Läs mer

Svarsmall instuderingsfrågor Nervcellen t.o.m. Respiration

Svarsmall instuderingsfrågor Nervcellen t.o.m. Respiration Svarsmall instuderingsfrågor Nervcellen t.o.m. Respiration HT16 Svaren hittar ni i läroboken: Fysiologi (5:e upplagan), Lännergren m.fl. Nervcellen 1. Vad är en jonkanal? Svar: sid 53-54 2. Beskriv jämviktspotentialen

Läs mer

1. Kombinera följande transportmekanismer med rätt påståenden. Skriv siffrorna 1 6 i tabellen nedan. (3 p) Påståenden

1. Kombinera följande transportmekanismer med rätt påståenden. Skriv siffrorna 1 6 i tabellen nedan. (3 p) Påståenden 1. Kombinera följande transportmekanismer med rätt påståenden. Skriv siffrorna 1 6 i tabellen nedan. (3 p) Siffra 1 6 Påståenden Innebär förflyttning av vattenmolekyler. 1. Diffusion 2. Osmos 3. Filtration

Läs mer

Omtentamen NRSP T1 ht12 ( max poäng, 78 p)

Omtentamen NRSP T1 ht12 ( max poäng, 78 p) Omtentamen NRSP T1 ht12 ( max poäng, 78 p) 1. Du träffar Knut 52 som söker för ischias, dvs värk ner i höger ben. Vid undersökning av patienten slår läkaren muskelsträckarreflexerna och finner att patellarreflexen

Läs mer

Omtentamen VT 2017, Nervsystemet och Rörelseapparaten LÄKA 22 T2,

Omtentamen VT 2017, Nervsystemet och Rörelseapparaten LÄKA 22 T2, Omtentamen VT 2017, Nervsystemet och Rörelseapparaten LÄKA 22 T2, 2017-08- 17 Fråga 1 Det anses att den vänstra hemisfären är viktigare för språket än den högra. Den högra är dock viktig för... a. uttryck

Läs mer

Nervsystemet. Mikro och makrostruktur, begrepp att bygga på. Mikrostrukturen. Dendriter Mottagande delen. Soma. Axon hilloc Trigger Komponent

Nervsystemet. Mikro och makrostruktur, begrepp att bygga på. Mikrostrukturen. Dendriter Mottagande delen. Soma. Axon hilloc Trigger Komponent Nervsystemet Mikro och makrostruktur, begrepp att bygga på Mikrostrukturen Dendriter Mottagande delen Rekurrent kollateral Soma Axon kollateral Schwann celler Presynaptisk terminal Axon hilloc Trigger

Läs mer

Psykologiska institutionen tillämpar anonymitet i samband med tentor i skrivsal, som går till så här:

Psykologiska institutionen tillämpar anonymitet i samband med tentor i skrivsal, som går till så här: Kurskod: PC2139 Kursnamn: Neuropsykologi med inriktning mot utvecklingsrelaterade funktionsbegränsningar hos barn: teoretisk del, 15 hp Provmoment: Skriftlig tentamen del I (4hp) Ansvarig lärare: Hans

Läs mer

Autonoma nervsystemet Efferent system för reglering av inre organs funktioner (glatt muskulatur, hjärtmuskulatur, körtlar)

Autonoma nervsystemet Efferent system för reglering av inre organs funktioner (glatt muskulatur, hjärtmuskulatur, körtlar) Autonoma nervsystemet Efferent system för reglering av inre organs funktioner (glatt muskulatur, hjärtmuskulatur, körtlar) Svante Winberg Somatiska och viscerala motor system Autonoma nervsystemet Autonom

Läs mer

Omtentamen HT 2016, Nervsystemet och Rörelseapparaten LÄKA 22 T2,

Omtentamen HT 2016, Nervsystemet och Rörelseapparaten LÄKA 22 T2, Omtentamen HT 2016, Nervsystemet och Rörelseapparaten LÄKA 22 T2, 2017-02-23 Fråga 1 Ryggmärgen är organiserad i grå och vit substans och det finns olika bansystem som förmedlar specifik sensorisk information.

Läs mer

Sjukdoms- och läkemedelsrelaterad neuroanatomi

Sjukdoms- och läkemedelsrelaterad neuroanatomi Sjukdoms- och läkemedelsrelaterad neuroanatomi 2016-09-16 + 2016-09-19 Magnus Johnsson ST-läkare neurologi Mål: Skapa intresse och nyfikenhet! Få ett hum om hur nervsystemet funkar (mer eller mindre hum..)

Läs mer

Namn: Personnr: - texta

Namn: Personnr: - texta TENTAMEN T2 NERVSYSTEMET OCH RÖRELSEAPPARATEN, LÄKA22 2 0 1 0 0 8 1 6 Namn: Personnr: - texta Max: 100 poäng KOD: Gk: poäng Skrivtid: 8-13 : Läs detta först: 1. Ta det lugnt! 2. Mobiltelefoner, väskor

Läs mer

FÖRSÄTTSBLAD AVKODNING TENTOR. Detta försättsblad läggs i särskilt kuvert av skrivvakten vid skrivningsinlämningen.

FÖRSÄTTSBLAD AVKODNING TENTOR. Detta försättsblad läggs i särskilt kuvert av skrivvakten vid skrivningsinlämningen. Uppsala Universitet Inst. f Medicinsk Cellbiologi Biomedicinarprogrammet FÖRSÄTTSBLAD AVKODNING TENTOR Anatomi den 12 april 2008 Skrivning nr: Namn: Personnummer: Detta försättsblad läggs i särskilt kuvert

Läs mer

Nervsystemet. Människans fysiologi kap3

Nervsystemet. Människans fysiologi kap3 Nervsystemet Människans fysiologi kap3 Organsystem Nervsystemet (hjärnan, ryggmärg, nerver och sinnesorgan) Sänder signaler från en del till en annan del i organism. Koordination/styrning av kroppsaktiviteter,

Läs mer

Synapser. ehagglund.se

Synapser. ehagglund.se Synapser Överföringsstället mellan två nervceller kallas synaps. Synapser finns också mellan nervceller och muskelceller, och mellan nervceller och körtelceller. Vid synaps mellan två nervceller benämns

Läs mer

a. Vad kallas ett sådant område för? (1p) b. Vilken beteckning har markerat område? (1p) c. Vad ansvarar detta område för? (1p)

a. Vad kallas ett sådant område för? (1p) b. Vilken beteckning har markerat område? (1p) c. Vad ansvarar detta område för? (1p) Tentamen NR/SP T1. 26/4 2013 (max 70,5 p) Vänligen skriv tydligt. 1. Vid en neurologisk kontroll visar det sig att en patient har känselbortfall motsvarande det markerat området, se figuren nedan. a. Vad

Läs mer

Examinator: Gabriella Eliason. Skrivtid: 4 timmar

Examinator: Gabriella Eliason. Skrivtid: 4 timmar Medicin B, Anatomi 7,5hp Kurskod: MC006G, MC1403 Kursansvarig: Marianne Selim Datum: 160923 Examinator: Gabriella Eliason Skrivtid: 4 timmar Totalpoäng: 113,5 p Godkänd: 60 % av totala poängen Väl godkänd:

Läs mer

Ord. Dugga Där inte annat anges ger svaret 1 poäng, 0.5 poäng kan utdelas.

Ord. Dugga Där inte annat anges ger svaret 1 poäng, 0.5 poäng kan utdelas. 1. Vilken specialiserad ytstruktur hittar man på ytepitelceller i tunntarmen och vilken funktion har denna ytstruktur? Vilket dominerande protein innehåller dessa ytstrukturer? 2. Vad menas med merokrin

Läs mer

Hos ringmaskar består nervsystemet huvudsakligen av nervsträngar med knutpunkter, ganglier.

Hos ringmaskar består nervsystemet huvudsakligen av nervsträngar med knutpunkter, ganglier. Hos ringmaskar består nervsystemet huvudsakligen av nervsträngar med knutpunkter, ganglier. Hos insekter består nervsystemet huvudsakligen av två nervsträngar med knutpunkter, ganglier. De har avancerade

Läs mer

Namn: Personnr: - texta

Namn: Personnr: - texta TENTAMEN T2 NERVSYSTEMET OCH RÖRELSEAPPARATEN, LÄKA22 2 0 1 0 0 6 0 3 Namn: Personnr: - texta Max: 84 poäng KOD: Gk: poäng Skrivtid: 14-19 : Läs detta först: 1. Ta det lugnt! 2. Mobiltelefoner, väskor

Läs mer

svar: dorsalt (alarplatta) ventral (basalplatta)

svar: dorsalt (alarplatta) ventral (basalplatta) 1. a. Under embryonalutvecklingen differentierar ryggmärgen i två delar, en dorsal och en ventral del. Från vilken del av neuralröret härrör den dorsala delen och från vilken del härrör den ventrala delen

Läs mer

Anatomibildkompendium VT 2012 Amanuens; Christian Boye

Anatomibildkompendium VT 2012 Amanuens; Christian Boye Anatomibildkompendium VT 2012 Amanuens; Christian Boye c.e.boye@gmail.com Tel; 0706862993 ~ 1 ~ Några ord på vägen; Detta kompendium är inte kvalitetsgranskat av universitetet och fakulteten kan inte ta

Läs mer

Introduktion Rutin-nervstatus Termin 5. Arne Lindgren Neurologi Lund

Introduktion Rutin-nervstatus Termin 5. Arne Lindgren Neurologi Lund Introduktion Rutin-nervstatus Termin 5 Arne Lindgren Neurologi Lund 3 st Neurologiska undersökningar: 1. Fullständigt rutin-nervstatus (behöver ofta kompletteras) 2. Medvetandesänkt patient 3. Akut mycket

Läs mer

-----------------------------------------------------------------------------------------------------

----------------------------------------------------------------------------------------------------- TENTAMEN DELKURS 2 VT 2004 (Således tre st delar!) ----------------------------------------------------------------------------------------------------- Farmakologi och sjukdomslära (totalt 42 poäng) 1.

Läs mer

Hjärnan. Den vänstra kroppshalvan är representerad i höger hjärnhalva och vice versa.

Hjärnan. Den vänstra kroppshalvan är representerad i höger hjärnhalva och vice versa. Hjärnan Hjärnan, encephalon, väger hos en vuxen individ omkring 1200-1400 gram och den utgör c:a 2 % av kroppens vikt. Storleken varierar mellan kön och person men detta har inget med intelligensen att

Läs mer

SJSE11 Anatomi, normalfysiologi och patofysiologi I

SJSE11 Anatomi, normalfysiologi och patofysiologi I Institutionen för hälsovetenskaper Sjuksköterskeprogramm et 180 hp Kodnummer:... SJSE11 Anatomi, normalfysiologi och patofysiologi I Datum: 2014-05-10 Tid: 09:00 13:00 Anvisning: Skriv svaren direkt under

Läs mer

UPPSALA UNIVERSITET Institutionen för medicinsk cellbiologi Enheten för anatomi OMTENTAMEN ANATOMI II (KLINISK ANATOMI)

UPPSALA UNIVERSITET Institutionen för medicinsk cellbiologi Enheten för anatomi OMTENTAMEN ANATOMI II (KLINISK ANATOMI) UPPSALA UNIVERSITET VT2006 Institutionen för medicinsk cellbiologi 2006-08-22 Enheten för anatomi OMTENTAMEN ANATOMI II (KLINISK ANATOMI) Kod.. Poäng... Skrivningen har 9 blad med 46 frågor. Max. 70 poäng,

Läs mer

1. Figuren nedan visar potentialförändringar (Y-axeln, angiven i mv) i ett neuron.

1. Figuren nedan visar potentialförändringar (Y-axeln, angiven i mv) i ett neuron. Tentamen NR/SP T1. 7/12/2012 (max 74,5 p) Vänligen skriv tydligt. 1. Figuren nedan visar potentialförändringar (Y-axeln, angiven i mv) i ett neuron. Är potentialförändringen (förändringen från -70 mv)

Läs mer

Neuronens Fysiologi 1

Neuronens Fysiologi 1 Neuronens Fysiologi 1 Neuronens elektriska egenskaper Vilopotentialen Aktionspotentialen Jonkanaler Spännigskänsliga och Ligand aktiverade De funktionella molekylära enheterna består av receptorer för

Läs mer

Skrivtid: 4 tim. Eva Oskarsson fråga Gabriella Eliason fråga Rolf Pettersson fråga % av totala poängen

Skrivtid: 4 tim. Eva Oskarsson fråga Gabriella Eliason fråga Rolf Pettersson fråga % av totala poängen INSTITUTIONEN FÖR HÄLSOVETENSKAPER Tentamen Anatomi och fysiologi (del l) Provkod:OlOO Kurskod: MC022G Kursansvarig: Nina Buer Datum: 2016-04-27 Skrivtid: 4 tim Totalpoäng: 54 Poängfördelning: Nervsystemet

Läs mer

Motorik. Supraspinala mekanismer. Pertti Panula. Institutionen för biomedicin Och Centret för neurovetenskap

Motorik. Supraspinala mekanismer. Pertti Panula. Institutionen för biomedicin Och Centret för neurovetenskap Motorik Supraspinala mekanismer Pertti Panula Institutionen för biomedicin Och Centret för neurovetenskap 15.1 Overall organization of neural structures involved in the control of movement. 15.2 Organization

Läs mer

Nervsystemet består av hjärnan och ryggmärgen samt nerver. Hjärnan och ryggmärgen bildar tillsammans centrala nervsystemet, som ofta förkortas CNS.

Nervsystemet består av hjärnan och ryggmärgen samt nerver. Hjärnan och ryggmärgen bildar tillsammans centrala nervsystemet, som ofta förkortas CNS. Nervsystemet Nervsystemet är nödvändigt för att kroppens olika delar snabbt ska kunna få kontakt med varandra, och fungera som en helhet. Kommunikation kan även ske med hjälp av hormonsystemet, men det

Läs mer

2013-03-20. Nervsystemet 2. Innehåll. Det centrala nervsystemet (CNS) Hjärnan encephalon Ryggmärgen medulla spinalis

2013-03-20. Nervsystemet 2. Innehåll. Det centrala nervsystemet (CNS) Hjärnan encephalon Ryggmärgen medulla spinalis Nervsystemet 2 SJSD11 MÄNNISKAN: BIOLOGI OCH HÄLSA 19 HP ANNELIE AUGUSTINSSON Innehåll Det centrala nervsystemet (hjärna och ryggmärg) Skallbenet och ryggkotorna Hjärnans och ryggmärgens hinnor (meninger)

Läs mer

MÄNNISKANS FYSIOLOGI ht 2015 REST SLUTTENTAMEN del 2, 14 januari 2016

MÄNNISKANS FYSIOLOGI ht 2015 REST SLUTTENTAMEN del 2, 14 januari 2016 REST SLUTTENTAMEN del 2, Namn: Skriv redan vid tentamens början Ditt NAMN & MAPPNUMMERi rutorna ovan. Skriv sedan mappnumret på VARJE sida i tentan (sidorna kommer att separeras före rättning!) AVSNITT:

Läs mer

1) Aktionspotentialer är ett grundläggande fenomen för all kommunikation nervceller emellan.

1) Aktionspotentialer är ett grundläggande fenomen för all kommunikation nervceller emellan. Tentamen NR/SP T1 140425 (max 68 p) --------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- 1) Aktionspotentialer är ett grundläggande

Läs mer

Kognitiv psykologi. Kognition och hjärnan. Hjärnans struktur 2012-10-15. Neurokognition Kap 2

Kognitiv psykologi. Kognition och hjärnan. Hjärnans struktur 2012-10-15. Neurokognition Kap 2 Kognitiv psykologi Neurokognition Kap 2 Tobias Johansson Tobias.Johansson@hkr.se www.distans.hkr.se/joto/index.html Kognition och hjärnan Hur är kognition relaterat till hjärnans struktur och funktion?

Läs mer

OBS!!Per Odencrants frågor besvaras på frågeformuläret, svar på lösblad rättas ej!!

OBS!!Per Odencrants frågor besvaras på frågeformuläret, svar på lösblad rättas ej!! Tentamen Fysiologi med anatomi och immunologi. Kurskod: mc1032 Kursansvarig: Per Odencrants Datum 13/1 2012 Totalpoäng: 95,5. Skrivtid Poängfördelning: Kristina Karlsson, fråga 1-5, 16p. Sara, fråga 6-10,

Läs mer

ANATOMI FÖR FYSIOTERAPEUTER

ANATOMI FÖR FYSIOTERAPEUTER ANATOMI FÖR FYSIOTERAPEUTER MANUAL FÖR GRUPPUNDERVISNING Strukturlistorna anvisar vad som bör ingå vid lab-tillfällena. De är något mindre omfattande än strukturlistorna för självstudier beroende på att

Läs mer

Hur kan stamceller bidra till att behandla Parkinsons sjukdom?

Hur kan stamceller bidra till att behandla Parkinsons sjukdom? Hur kan stamceller bidra till att behandla Parkinsons sjukdom? Oscar Cidon Sporrong Populärvetenskaplig sammanfattning av självständigt arbete i biologi HT 2013 Institutionen för biologisk grundutbildning,

Läs mer

MUSKELFYSIOLOGI detta bör ni behärska

MUSKELFYSIOLOGI detta bör ni behärska MUSKELFYSIOLOGI detta bör ni behärska Skelettmuskulatur uppbyggnaden från hel muskelcell ner till kontraktila proteiner tvärstrimmig flerkärnig viljekontrollerad ingen egenaktivitet energiförsörjning:

Läs mer

Nervsystemets utveckling. Hos ringmaskar består nervsystemet huvudsakligen av nervsträngar med knutpunkter, ganglier.

Nervsystemets utveckling. Hos ringmaskar består nervsystemet huvudsakligen av nervsträngar med knutpunkter, ganglier. Nervsystemet Nervsystemets utveckling Hos ringmaskar består nervsystemet huvudsakligen av nervsträngar med knutpunkter, ganglier. Nervsystemets utveckling Hos insekter består nervsystemet huvudsakligen

Läs mer

Fall A Gunvor, 72 år söker ögonläkare akut (23 p)

Fall A Gunvor, 72 år söker ögonläkare akut (23 p) Aid nr..1(26) Fall A Gunvor, 72 år söker ögonläkare akut (23 p) Gunvor, 72 år, söker ögonläkare akut pga hängande ögonlock på vänster sida. När hon lyfter på ögonlocket är allting dubbelt. Hon upptäckte

Läs mer

Introduktion Rutin-nervstatus Termin 5. Arne Lindgren Neurologi Lund

Introduktion Rutin-nervstatus Termin 5. Arne Lindgren Neurologi Lund Introduktion Rutin-nervstatus Termin 5 Arne Lindgren Neurologi Lund 3 st Neurologiska undersökningar: 1. Fullständigt rutin-nervstatus (behöver ofta kompletteras) 2. Medvetandesänkt patient 3. Akut mycket

Läs mer

KURSVECKA 2: NERVCELLERS UPPBYGGNAD, AKTIONSPOTENTIAL OCH SYNAPSER

KURSVECKA 2: NERVCELLERS UPPBYGGNAD, AKTIONSPOTENTIAL OCH SYNAPSER KURSVECKA 2: NERVCELLERS UPPBYGGNAD, AKTIONSPOTENTIAL OCH SYNAPSER (Marieb: s. 388-413) NERVSYSTEMETS ORGANISATION Människan har bara ett nervsystem, men för enkelhets skull delas detta upp i två delar:

Läs mer

Fall 8: Plötslig svaghet i höger arm och ben

Fall 8: Plötslig svaghet i höger arm och ben Fall 8: Plötslig svaghet i höger arm och ben Veckans mål: Förklara hur muskler fungerar i vila och arbete ur molekylär,cellulär och makroskopisk synvinkel. Beskriv vilka slags muskelceller som finns i

Läs mer

TENTAMEN; Den friska människan 3, moment 1; 2011-02-11; G = 30p 1 STUDENTNUMMER POÄNG.

TENTAMEN; Den friska människan 3, moment 1; 2011-02-11; G = 30p 1 STUDENTNUMMER POÄNG. TENTAMEN; Den friska människan 3, moment 1; 2011-02-11; G = 30p 1 Hals/Huvud (20p) 1. Du undersöker munhålan på en patient och noterar att den högra tunghalvan är atrofisk, och när du ber patienten att

Läs mer

2013-10-21. Nervsystemet 1. Innehåll. Nervsystemets indelning. Centrala nervsystemet (CNS) Perifera nervsystemet (PNS)

2013-10-21. Nervsystemet 1. Innehåll. Nervsystemets indelning. Centrala nervsystemet (CNS) Perifera nervsystemet (PNS) 20131021 Nervsystemet 1 SJSE11 MÄNNISKAN: BIOLOGI OCH HÄLSA 19 HP ANNELIE AUGUSTINSSON Innehåll Nervsystemets indelning CNS och PNS Vad är en nerv? Nervvävnad Gliaceller Nervceller (neuron) er (fortledning

Läs mer

Tentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi och immunologi 15 hp Kurskod: MC1032

Tentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi och immunologi 15 hp Kurskod: MC1032 Tentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi och immunologi 15 hp Kurskod: MC1032 Kursansvarig: Gabriella Eliason Datum: 2013-01-18 Skrivtid: 240 min Totalpoäng: 101,5p Cellen, Metabolismen, Histologi och

Läs mer

Nervceller och nervsystem 2

Nervceller och nervsystem 2 Du känner nog till hur nervcellerna och nervsystemet fungerar på ett ungefär. Men den här DVD:n tar dig vidare, med på en resa in i ditt inre som förklarar exakt vad som sker. Hur fungerar en reflexbåge?

Läs mer

Svarsmall ordinarie sluttentamen DFM3 Nervsystemet den 26 mars 2010

Svarsmall ordinarie sluttentamen DFM3 Nervsystemet den 26 mars 2010 Svarsmall ordinarie sluttentamen DFM3 Nervsystemet den 26 mars 2010 Tema 1: Synaptisk transmission (10p) En synaps är ofta aktiv vid höga fyrningsfrekvenser. Denna fråga är tänkt att belysa dina kunskaper

Läs mer

STATUS. Nervsystemet. T4 Medicinsk diagnostik SÖS

STATUS. Nervsystemet. T4 Medicinsk diagnostik SÖS STATUS Nervsystemet T4 Medicinsk diagnostik SÖS STATUS: Neurologi Högre funktioner Kranialnerver Motorik Reflexer Koordination Sensorik STATUS: Högre neurologiska funktioner Vakenhet Orientering tid, rum

Läs mer

Nervsystemet 3. Innehåll. Hjärnans nerver (kranialnerver)

Nervsystemet 3. Innehåll. Hjärnans nerver (kranialnerver) Nervsystemet 3 SJSE11 MÄNNISKAN: BIOLOGI OCH HÄLSA 19 HP ANNELIE AUGUSTINSSON Innehåll Nerver Hjärnans nerver kranialnerver Ryggmärgens nerver spinalnerver Sensoriska banor Baksträngssystemet Laterala

Läs mer

1. Cellmembranet är uppbyggt av fosfolipider, kolesterol och proteiner. Ange fyra molekyler som kan passera fritt genom dessa fosfolipider.

1. Cellmembranet är uppbyggt av fosfolipider, kolesterol och proteiner. Ange fyra molekyler som kan passera fritt genom dessa fosfolipider. CELLEN OCH VÄVNADER 1. Cellmembranet är uppbyggt av fosfolipider, kolesterol och proteiner. Ange fyra molekyler som kan passera fritt genom dessa fosfolipider. (2 p) 2. Uppbyggnaden av ATP från ADP startar

Läs mer

Manuell muskeltestning, MMT

Manuell muskeltestning, MMT Manuell muskeltestning, MMT Detta är den officiella listan över namn på alla manuella neuromuskulära tester inom Manuell Muskeltestning MMT som används inom Manual Kinesiology på Svenska Kinesiologi Skolan

Läs mer

Nervsystemet anatomi och fysiologi Del 1 Röntgenstuderande Berit Kärfve Ht-2013 (Ewa Grönlund HT-2012)

Nervsystemet anatomi och fysiologi Del 1 Röntgenstuderande Berit Kärfve Ht-2013 (Ewa Grönlund HT-2012) Nervsystemet anatomi och fysiologi Del 1 Röntgenstuderande Berit Kärfve Ht2013 (Ewa Grönlund HT2012) Inledning Skallen fram, sido, tak, bas Ryggrad fram, bak, kotor Nervsystemets indelning: CNS anatomisk

Läs mer

ÖGATS ANATOMI 2012-02-15. Sinnesorgan: öga. Åderhinnan (Choroidea. Senhinnan (Sclera) Ytterst PUPILLEN. Regnbågshinnan Iris

ÖGATS ANATOMI 2012-02-15. Sinnesorgan: öga. Åderhinnan (Choroidea. Senhinnan (Sclera) Ytterst PUPILLEN. Regnbågshinnan Iris ÖGATS ANATOMI Sinnesorgan: öga Anatomi och fysiologi, SJSB14 Ewa Grönlund, Lunds universitet Bild 5.24 Människokroppen, Sand, 2006 Senhinnan (Sclera) Ytterst Seg En del av denna syns som ögonvitan. Fäste

Läs mer

Beteendegenetik. Vårt genetiska kod. Koden överförs vid celldelning. Handlar om hur psykologiska förmågor och möjliga beteenden ärvs i DNA

Beteendegenetik. Vårt genetiska kod. Koden överförs vid celldelning. Handlar om hur psykologiska förmågor och möjliga beteenden ärvs i DNA Beteendegenetik Handlar om hur psykologiska förmågor och möjliga beteenden ärvs i DNA Handlar också om samspelet mellan arv och miljö Viktigt att skilja på Genotyp den specifika genetiska koden vi har

Läs mer

Rest- Dugga

Rest- Dugga Där inte annat anges ger svaret 1 poäng, 0.5 poäng kan utdelas. 1. Vad menas med: a) apokrin resp. b) holokrin sekretion? Vilka körtelceller använder sig av respektive sekretionsmekanism och var hittar

Läs mer

Laborationer. Laboration 1. Bål och arm. Skelettuppgifter. Palpera

Laborationer. Laboration 1. Bål och arm. Skelettuppgifter. Palpera Laborationer Laborationerna är till för att befästa era anatomiska kunskaper och att ge praktisk övning i att hitta, studera och förstå funktionen av människokroppens anatomi. De givna frågorna kan vara

Läs mer

ANATOMI FÖR FYSIOTERAPEUTER

ANATOMI FÖR FYSIOTERAPEUTER ANATOMI FÖR FYSIOTERAPEUTER STRUKTURLISTOR FÖR SJÄLVSTUDIER Strukturlistorna förtydligar målbeskrivningen när det gäller detaljerad deskriptiv anatomi genom att definiera de anatomiska strukturer som ska

Läs mer

Manuell muskeltestning, MMT

Manuell muskeltestning, MMT Manuell muskeltestning, MMT Detta är den officiella listan över namn på alla manuella neuromuskulära tester inom Manuell Muskeltestning MMT som används inom Manual Kinesiology (MAK) på Svenska Kinesiologi

Läs mer

NORMAL neuroanatomi

NORMAL neuroanatomi Daniel A. Martin Neuroradiolog, Barnneuroradiolog Neuroradiologiska kliniken Barnröntgen Inst. för Klinisk Neurovetenskap Karolinska Universitetssjukhuset Astrid Lindgren Barnsjukhus Karolinska Institutet

Läs mer

Fall A Synmekanismer (12 p)

Fall A Synmekanismer (12 p) Tentamen Läkarprogrammet T5 Vårterminen 2012 1 av 24 Fall A Synmekanismer (12 p) I nedanstående figur upplevs den vänstra inre rutan som mörkare än den högra, trots att de har samma ljusstyrka. Fråga A1

Läs mer

KOGNITION. Beata Terzis Med.dr, leg.psykolog

KOGNITION. Beata Terzis Med.dr, leg.psykolog KOGNITION Beata Terzis Med.dr, leg.psykolog DISPOSITION Kognition Kognitiva funktioner Kognitiv svikt KOGNITION Kognition = Informationsbearbetning Kognitiva förmågor behövs för informationsbearbetning

Läs mer

Olle, 55 år, med rörelserubbningar (26p)

Olle, 55 år, med rörelserubbningar (26p) Fall A Olle, 55 år, med rörelserubbningar (26p) Aid nr..1(25) Olle, 55 år, arbetar som lärare på en gymnasieskola. Eleverna har börjat klaga på att de inte kan läsa hans handstil när han skriver på tavlan.

Läs mer

Cell och vävnad. Grundämnena består av atomer Antalet protoner i kärnan avgör vilket ämne. En molekyl skapas av ett antal sammanbundna atomer

Cell och vävnad. Grundämnena består av atomer Antalet protoner i kärnan avgör vilket ämne. En molekyl skapas av ett antal sammanbundna atomer IF1 Anatomidelen Karl Daggfeldt SYFTE Efter avslutad kurs skall studenten ha grundläggande kunskaper om människans byggnad (och funktion). 1. Cell o vävnad 2. Skelett 3. Ledband, leder 4. Muskler 5. Nervsystemet

Läs mer

Myologi (läran om muskler) 3 typer av muskler:

Myologi (läran om muskler) 3 typer av muskler: Myologi (läran om muskler) 3 typer av muskler: Det finns tre olika typer av muskler; tvärstrimmig hjärtmuskulatur den glatta muskulaturen och skelettmuskulaturen. Den tvärstimmiga hjärtmuskulaturen finns

Läs mer

Allmän anatomi Cellbiologi Vävnadsbiologi Nervsystemets mikroskopiska anatomi Nervsystemets makroskopiska anatomi Allmänt

Allmän anatomi Cellbiologi Vävnadsbiologi Nervsystemets mikroskopiska anatomi Nervsystemets makroskopiska anatomi Allmänt Allmän anatomi Cellbiologi Cellmembranets uppbyggnad och funktion Cellorganellerna och deras funktioner Cellkärnan DNA, RNA och proteinsyntes Allmänt om mitos och meios Vävnadsbiologi De olika vävnadstypernas

Läs mer

Klinisk smärtfysiologi

Klinisk smärtfysiologi Klinisk smärtfysiologi neurobiologi neurofarmakologi 5:1A Smärta är en obehaglig sensorisk och emotionell upplevelse vilken kan korreleras till verklig eller potentiell vävnadsskada, eller uttryckas i

Läs mer

Institutionen för medicinsk cellbiologi Biomedicin åk 1 Enheten för anatomi TENTAMEN I ANATOMI

Institutionen för medicinsk cellbiologi Biomedicin åk 1 Enheten för anatomi TENTAMEN I ANATOMI UPPSALA UNIVERSITET Kandidatprogrammet Institutionen för medicinsk cellbiologi Biomedicin åk 1 Enheten för anatomi TENTAMEN I ANATOMI 2008-06-13 Namn. Skrivningstid: 09.00-13.00 Totalpoäng: 99 Gk-gräns:

Läs mer

TENTAMEN Kandidatprogrammet i Biomedicin Anatomi 7,5 hp kl Plats: Ekonomikum A:153

TENTAMEN Kandidatprogrammet i Biomedicin Anatomi 7,5 hp kl Plats: Ekonomikum A:153 Namn:... Personnummer: Kod:... TENTAMEN Kandidatprogrammet i Biomedicin Anatomi 7,5 hp 2011-02-19 kl 09.00 13.00 Plats: Ekonomikum A:153 Skrivningen omfattar 28 frågor. Totalt ger skrivningen 77 poäng.

Läs mer

Tentamen i neuroanatomi R1 Vt_2004 Om utrymmet inte räcker till, var snäll o använd baksidorna. INGA LÖSA LAPPAR. Lycka till nu! Max=26p /C-H.B.

Tentamen i neuroanatomi R1 Vt_2004 Om utrymmet inte räcker till, var snäll o använd baksidorna. INGA LÖSA LAPPAR. Lycka till nu! Max=26p /C-H.B. Tentamen i neuroanatomi R1 Vt_2004 Om utrymmet inte räcker till, var snäll o använd baksidorna. INGA LÖSA LAPPAR. Lycka till nu! Max=26p /C-H.B. 1/ Vad kallas de neuron/nervtrådar som svarar för: (2p)

Läs mer

Psykologiska institutionen tillämpar anonymitet i samband med tentor i skrivsal, som går till så här:

Psykologiska institutionen tillämpar anonymitet i samband med tentor i skrivsal, som går till så här: Kurskod: PC2130 Kursnamn: Neurovetenskap neuropsykologi, 15 hp Provmoment: Tentamen del I Ansvarig lärare: Hans Samuelsson Tentamensdatum: 2008-11-05, 9.00-13.00 Tillåtna hjälpmedel: Inga Maxpoäng: 34p

Läs mer

Omtentamen. Medicin A, Medicinska grunder och normgivning, delkurs I. Kurskod: MC1029. Kursansvarig: Gabriella Eliason. 2012-08-20 Skrivtid.

Omtentamen. Medicin A, Medicinska grunder och normgivning, delkurs I. Kurskod: MC1029. Kursansvarig: Gabriella Eliason. 2012-08-20 Skrivtid. Omtentamen Medicin A, Medicinska grunder och normgivning, delkurs I Kurskod: MC1029 Kursansvarig: Gabriella Eliason 2012-08-20 Skrivtid. 240 min Totalpoäng: 54 poäng Gabriella Eliason 18 poäng Ulrika Fernberg

Läs mer

3.1. Figur 3.1. Svanskärna (nucleus caudatus) Hjärnbalken (corpus callosum) Hjärna (encephalon) Talamus. 12 par kranialnerver. 8 par cervikalnerver

3.1. Figur 3.1. Svanskärna (nucleus caudatus) Hjärnbalken (corpus callosum) Hjärna (encephalon) Talamus. 12 par kranialnerver. 8 par cervikalnerver Hjärna (encephalon) 12 par kranial Svanskärna (nucleus caudatus) Hjärnbalken (corpus callosum) Talamus 8 par cervikal Linskärna (nucleus lentiformis) 12 par thorakal 5 par lumbal 5 par sakral 1par koccygeal

Läs mer

Specifik Rörelselära 1 KARL

Specifik Rörelselära 1 KARL Specifik Rörelselära 1 KARL Skuldergördeln AC-leden SC-leden GH-leden (Art. humeri) ST-leden (funktionell led) SC-leden- (3 frihetsgrader-funktionellt, rotatorisk och translatorisk komp.) - protraktion/retaraktion.

Läs mer

TENTAMEN Klinisk anatomi och rörelselära kl Skrivsalen Bergsbrunnagatan 15 Sal 2

TENTAMEN Klinisk anatomi och rörelselära kl Skrivsalen Bergsbrunnagatan 15 Sal 2 Namn:... Personnummer: Kod:... TENTAMEN Klinisk anatomi och rörelselära 2012-01-12 kl. 08.00-13.00. Skrivsalen Bergsbrunnagatan 15 Sal 2 Skrivningen omfattar 30 frågor. Totalt ger skrivningen 80 poäng.

Läs mer

CNS består av hjärnan (med fackterm encephalon) och ryggmärgen (med fackterm medulla spinalis).

CNS består av hjärnan (med fackterm encephalon) och ryggmärgen (med fackterm medulla spinalis). Nervsystemet brukar delas in i två delar: Centrala NervSystemet som förkortas CNS Perifera NervSystemet som förkortas PNS. CNS består av hjärnan (med fackterm encephalon) och ryggmärgen (med fackterm medulla

Läs mer

The complexity of motor activity is almost beyond imagination Victor Ropper

The complexity of motor activity is almost beyond imagination Victor Ropper ÖE Neurologi Magnus Wahlqvist Neurologiska kliniken SUS Rörelser The complexity of motor activity is almost beyond imagination Victor Ropper There are, we shall say, over thirty muscles in the hand; these

Läs mer

Institutionen för medicinsk cellbiologi Biomedicin åk 1 Enheten för anatomi TENTAMEN I ANATOMI

Institutionen för medicinsk cellbiologi Biomedicin åk 1 Enheten för anatomi TENTAMEN I ANATOMI UPPSALA UNIVERSITET Kandidatprogrammet Institutionen för medicinsk cellbiologi Biomedicin åk 1 Enheten för anatomi TENTAMEN I ANATOMI 2008-08-28 Kod. Skrivningstid: 09.00-13.00 Totalpoäng: 105 Gk-gräns:

Läs mer

Viktigt! Glöm inte att skriva Tentamenskod på alla blad du lämnar in.

Viktigt! Glöm inte att skriva Tentamenskod på alla blad du lämnar in. Humanbiologi Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tenta B Gsjuk15v 15 högskolepoäng Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 15-04 -29 Tid: Hjälpmedel: Inga hjälpmedel

Läs mer

Nervsystemet sköter information

Nervsystemet sköter information Nervsystemet Nervsystemet sköter information Nervsystemet är ett nätverk för kommunikation och instruktioner och består av hjärnan, ryggmärgen och nerver. Människan har ett nervsystem som är mer utvecklat

Läs mer

Urinsystemet. Urinsystemet. Njurarnas uppgifter Människan: biologi och hälsa SJSE11. Övre urinvägar Njurar (renes) Urinledare (uretärer)

Urinsystemet. Urinsystemet. Njurarnas uppgifter Människan: biologi och hälsa SJSE11. Övre urinvägar Njurar (renes) Urinledare (uretärer) Urinsystemet Människan: biologi och hälsa SJSE11 Annelie Augustinsson Urinsystemet Övre urinvägar Njurar (renes) Urinledare (uretärer) Nedre urinvägar Urinblåsa (vesica urinaria) Urinrör (uretra) Njurarnas

Läs mer