Kompletterande handlingar

Transkript

1 Kompletterande handlingar

2 (16) Tid och plats ande Smedjan, landstingets kansli Anders Henriksson (S) Christer Jonsson (C) Angelica Katsanidou (S) Lena Segerberg (S) Linda Fleetwood (V) Yvonne Hagberg (S) Ragnar Olsson (V) Peter Högberg (S) Jonas Hellberg (S) Maria Ixcot Nilsson (S) Malin Sjölander (M) Lennart Hellström (M) Monica Ljungdahl (M) Gudrun Brunegård (KD) Pierre Edström (L) Claus Zaar (SD) Närvarande ej tjänstgörande ersättare Anders Andersson (KD) Kaj Holst (M) Jimmy Loord (KD) Anette Rogö (C) Bo Karlsson (SD) Tjänstemän Ingeborg Eriksson Ann-Sofie Dejke Marie Nilsson Marie Åberg 219 Johan Rosenqvist, Elisabeth Andersson, 220, 223 Lars Mattsson, 220 Florence Eddyson-Hägg, 220 Ingela Lindström, 221 Hans-Peter Eriksson, 222 Lena Hagman, 222 Elisabeth Storm, 224 Karolina Arvidsson, 226 Katarina Johansson, 226 Justeringens datum , protokollet justeras digitalt Underskrifter Sekreterare Paragrafer Marie Nilsson , Ordförande Anders Henriksson (S) Justerare Gudrun Brunegård (KD)

3 (16) ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag. Organ Datum då anslaget sätts upp Datum då anslaget tidigast tas ned Förvaringsplats för protokollet Protokollet finns tillgängligt på landstingets diarium samt hemsida Ltkalmar.se 217 Godkännande av föredragningslistan godkänner föredragningslistan för sammanträdet. 218 Val av justerare och tid för justering av protokoll utser Gudrun Brunegård (KD) att tillsammans med ordföranden justera protokollet. Justeringen sker digitalt den 13 december Kvalitets- och patientsäkerhetsarbete noterar redovisningen om kvalitets- och patientsäkerhetsarbetet till protokollet. Marie Åberg, länsövergripande chef för kliniskt träningscenter, redovisar projektet Introduktionsår för nyutexaminerade sjuksköterskor. Från oktober 2017 erbjuds alla nyutexaminerade sjuksköterskor ett introduktionsår. Nyutbildade sjuksköterskor får hjälp att förena teoretiska kunskaper med kliniska färdigheter genom att diskutera, reflektera och träna på praktiska moment. Introduktionsåret består bland annat av träffar för reflektion,

4 (16) hospitering på andra enheter, en mentor samt gemensamma utbildningstillfällen inom kommunikation, bemötande, vårdprevention, smittskydd, vårdhygien, läkemedelshantering, anhörigkontakt och arbetsmiljö. Johan Rosenqvist, hälso- och sjukvårdsdirektör, informerar att tendensen vad gäller statistik avseende anmälningar till Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag visar att ingen större förändring har skett jämfört med tidigare år. Det finns ännu inte någon statistik för Redovisning av köfri vård noterar redovisningen om köfri vård till protokollet. Elisabeth Andersson, kommunikatör, redovisar att antalet anslutna till e-tjänsterna på 1177.se fortsätter att öka. I december var länsbor anslutna, en ökning med sedan årsskiftet. Antalet inloggningar till e-tjänsterna ökar också kraftigt varje månad. I november låg ökningen i jämförelse med samma tidpunkt föregående år på 48 procent. För Journalen, en av e-tjänsterna, noterades unika inloggningar i november. Lars Mattsson, primärvårdsdirektör, redovisar tillgängligheten till sjukvårdsrådgivningen. I november var den genomsnittliga väntetiden för de samtal som besvarades av sjukvårdsrådgivningen 1177, 12,45 minuter. Av samtal besvarades och 44 procent av dessa samtal besvarades inom 9 minuter. Florence Eddyson-Hägg, psykiatridirektör, redovisar tillgängligheten inom psykiatrin. När det gäller tillgängligheten till vuxenpsykiatrin fick 84 procent av patienterna tid inom 60 dagar i oktober och till barn- och ungdomspsykiatrin fick 88 procent av patienterna tid till ett första besök inom 30 dagar och 80 procent fick tid till fördjupad utredning/behandling inom 30 dagar. Johan Rosenqvist, hälso- och sjukvårdsdirektör, redovisar tillgängligheten till länets sjukhus. I oktober fick 67 procent av patienterna komma till en specialistmottagning inom 60 dagar och 78 procent fick vänta högst 60 dagar på behandling/operation. Akutmottagningarna vid Länssjukhuset i Kalmar och Oskarshamns sjukhus noterade bättre tillgänglighet i november. I Oskarshamn var 89 procent av patienterna klara inom fyra timmar, i Västervik 84 procent och i Kalmar 76 procent.

5 (16) 221 Information om landstingets integrationsarbete med nyanlända noterar informationen om landstingets integrationsarbete med nyanlända till protokollet. Ingela Lindström, HR-strateg, redovisar om landstingets integrationsarbete med nyanlända. Sjuttio nyanlända, går eller har gått på landstingets språkutbildning i sjukvårdssvenska. Av dessa har fem läkare fått legitimation och påbörjat sin specialistutbildning. Förutom läkare har också sjuksköterskor, biomedicinska analytiker och tandläkare fått språkundervisning. Fyrtio personer är idag ute på språkpraktik i landstingets verksamheter. 222 Information om resultatet av medarbetar- och säkerhetsenkät 2017 noterar information om resultatet av medarbetar- och säkerhetsenkät 2017 till protokollet. Hans-Peter Eriksson, HR-strateg, och Lena Hagman, utvecklingsstrateg, redovisar resultatet av den medarbetar- och säkerhetsenkät som genomförts under hösten. 83 procent av landstingets medarbetare har svarat på årets enkät. Resultaten i enkäten visar på en rad styrkor men på några förbättringsområden. Medarbetarna upplever i stor utsträckning att de har goda utvecklingsmöjligheter och känner sig motiverade. Förbättringsområden som framgår i enkäten handlar exempelvis om delaktighet och arbetsrelaterad hälsa. Enkäten visar även att det finns ett mindre antal medarbetare som någon gång under de senaste tolv månaderna har upplevt kränkande särbehandling, diskriminering, sexuella trakasserier eller hot och våld.

6 (16) 223 Information om invånarpanel noterar informationen om invånarpanel till protokollet. Elisabeth Andersson, kommunikatör, redovisar att invånare i hela länet nu kan anmäla sig till landstingets invånarpanel via landstingets hemsida. Invånarpanelen är en möjlighet att vara med och påverka genom att svara på frågor kring hälso- och sjukvården, kollektivtrafiken och andra frågor landstinget ansvarar för. 224 Information om landstingets ekonomi noterar informationen om landstingets ekonomi till protokollet. Elisabeth Storm, tillförordnad ekonomidirektör, redovisar landstingets resultat efter oktober Bedömningen är att landstinget uppnår ett resultat på +158 miljoner kronor, vilket ger ett överskott mot budget på 13 miljoner kronor. Jämfört med augusti har prognosen förbättrats med 33 miljoner kronor och de främsta orsakerna är ökad avkastning på pensionskapitalet i Kalmar läns pensionskapitalförvaltning samt en viss förbättring av skatteintäkterna baserat på Sveriges Kommuner och Landstings septemberprognos. Nettokostnadsökningen efter oktober uppgår till 3,7 procent. Kostnaderna för bemanningsföretag fortsätter att minska men trenden de senaste månaderna är att minskningstakten blir något lägre. 225 Diarienummer Redovisning av uppdrag beslutade av landstingsfullmäktige i landstingsplaner för åren samt noterar reviderad uppdragslista till protokollet.

7 (16) I uppdaterad förteckning (daterad den 1 november 2017) redovisas uppdrag från landstingsplanerna för åren samt Tjänsteskrivelse daterad den 7 november Uppdragslista daterad den 7 november Diarienummer Utredningsuppdrag 17/13 Uppföljning av erbjudande om heltid, delrapport godkänner delrapport över utredningsuppdrag 17/13 Uppföljning av erbjudande om heltid till protokollet. I landstingsplan fick landstingsdirektören i uppdrag att följa upp arbetet med erbjudande om heltid. Uppdraget har sin grund i tidigare utredningsuppdrag om att en modell med erbjudande om heltid skulle tas fram. Uppdraget slutredovisades den 29 april Enligt införandeplan som redovisades den 7 juni 2016 är målet att erbjudande om heltid ska vara helt infört i landstinget I den inledande fasen har vissa delar av landstingets verksamheter deltagit och första gången en medarbetare kunde ansöka om heltid var den 1 oktober I projektet har också utveckling av lokala administrativa rutiner och ekonomisk uppföljning skett. Utvärdering av ovan var klar i oktober 2017 inför steg 2, då samtliga verksamheter inför erbjudande om heltid från och med Karolina Arvidsson samt Katarina Johansson, HR-konsulter, redovisar ärendet. 229 Diarienummer Utredning angående ny rehabiliteringsbassäng i samverkan med Kalmar kommun uppdrar åt landstingsdirektören att i samverkan med Kalmar kommun utreda möjligheterna för en ny rehabiliteringsbassäng i samband med nybyggnation av simhall i Kalmar.

8 (16) Kultur- och fritidsnämnden i Kalmar kommun har under 2016/2017 arbetat med att ta fram ett funktionsprogram för en ny bad- och friskvårdsanläggning i Kalmar. Landstinget har som en av flera intressenter bidragit till detta funktionsprogram där landstingets övergripande behov vad gäller rehabiliteringsbad beskrivits. Funktionsprogrammet antogs av Kultur- och fritidsnämnden den 1 juni 2017 och kommunen har nu gått vidare i processen och är nu i ett skede där beslutsunderlag för en ny bad- och friskvårdsanläggning håller på att arbetas fram. Detaljplaneläggning av en ny simhall vid Snurrom har inletts. Tanken är att en ny anläggning ska stå klar En utredning inleds för att närmare klarlägga förutsättningarna för landstingets eventuella medverkan med en rehabiliteringsbassäng i simhallen. Utredningen och förutsättningarna ska vara klara under första kvartalet Länssjukhuset står inför stora renoverings- och ombyggnadsbehov de närmsta 7-10 åren. En etablering av rehabiliteringsbad i kommunens regi, där landstinget är en långsiktig kund, skulle kunna vara den bästa långsiktiga lösningen. Landstinget har behov av rehabiliteringsbad för vissa patienter och skulle då kunna få en varaktig lösning som också ger förutsättningar för de framtida ombyggnads- och renoveringsbehov som finns på sjukhusområdet. Hur landstingets del i en kommunägd anläggning ska se ut i detalj och finansieras måste arbetas fram i samband med utredningsuppdraget. Tjänsteskrivelse daterad den 7 november Diarienummer Internkontrollplan 2018 godkänner Internkontrollplan Riktlinjerna för internkontroll behandlar landstingsstyrelsens, landstingsdirektörens och förvaltningschefernas ansvar, rapporteringsskyldighet samt styrning och uppföljning. Varje förvaltning ska utforma och utföra den egna interna kontrollen utifrån sina behov och förutsättningar.

9 (16) Förvaltningarna har även en eller flera representanter som ingår i landstingets internkontrollgrupp. Internkontrollgruppen träffas löpande under året för att ta upp iakttagelser från verksamheterna och för att lyfta områden med förbättringspotential. Utifrån risk och väsentlighet ska gruppen verka för att förslag på en internkontrollplan tas fram. Förslag till internkontrollplan för 2018 omfattar åtta stycken landstingsgemensamma kontrollmoment samt minst två förvaltningsspecifika kontrollmoment per förvaltning. Inför 2018 har bedömning gjorts att utöka med fler kontrollmoment avseende personalkostnader. Kontrollmoment som är nya för 2018 är kontroll av lönetillägg, samt en analys av löneverifikationer. De två andra landstingsgemensamma kontrollerna avser rutinen kring attester inom leverantörsreskontran, samt inventering av PC:s och programvara. De förvaltningsspecifika momenten omfattar bland annat kontroll systemadministratörer, DRG-kodning sjukvårdande behandling, kravrutiner, kontroll av akutåtgärder inom Frisktandvård, samt ett antal kontroller inom IT-säkerhet. I bilagan redovisas Internkontrollplan 2018 för landstingets verksamhetsområden. I anslutning till årsredovisningen lämnas en rapport över utförd granskning. Rapporten omfattar noterade avvikelser och åtgärder samt slutsats inför fortsatt arbete. 1. Tjänsteskrivelse daterad den 19 oktober Internkontrollplan 2018.

10 (16) 231 Diarienummer Rekommendation att resultat från hälsoundersökningar av placerade barn och unga återkopplas till socialtjänsten kostnadsfritt antar Sveriges Kommuner och Landstings rekommendation till landsting/regioner att kostnadsfritt återkoppla medicinska bedömningar från hälsoundersökningar av barn och unga när samhällsvård inleds till socialtjänsten. Barn och unga personer år som vårdas utanför hemmet har som grupp avsevärt mycket sämre hälsa än genomsnittet. Det gäller före placering men också under tiden i vård. Ohälsan gäller både fysisk och psykisk hälsa samt tandhälsa. I olika studier där man undersökt barn och unga som placerats har mellan en tredjedel och hälften av de undersökta barnen behövt vidare kontakt med hälso- och sjukvården. Barn som varit placerade utanför hemmet har även i vuxen ålder olika hälsorelaterade problem. De har bland annat en kraftigt förhöjd risk för suicid, psykisk ohälsa, missbruk, allvarlig kriminalitet och behov av långvarigt försörjningsstöd. Landstinget i Kalmar län och socialtjänsterna har sedan 2006 en överenskommelse gällande hälso- och munhälsoundersökningar av placerade barn. Under hösten 2016 kom lagförslag som tydligare skulle reglera frågan om hälsoundersökningar när det gäller placerade barn. I april 2017 trädde den nya lagen ikraft vilket har medfört att överenskommelsen reviderats och beslutas inom länsgemensam ledning. I överenskommelsen har hänsyn tagits till SKLs rekommendation om att resultat från hälsoundersökningar av placerade barn och unga återkopplas till socialtjänsten kostnadsfritt. Överenskommelsen har även anpassats till aktuell lagstiftning. 1. Tjänsteskrivelse daterad den 3 november Missiv överenskommelse Hälsoundersökningar och munhälsoundersökningar avseende placerade barn och unga. 3. Rekommendation från Sveriges Kommuner och Landsting daterad den 13 oktober 2017.

11 (16) 232 Diarienummer Rekommendation om mobilitetsstöd till folkhögskolorna 2018 antar följande rekommendation från Sveriges Kommuner och landsting: - Mobilitetsstöd utgår till andra landsting eller till annan huvudman för utbildningar vid folkhögskola, 15 veckor eller längre. Ersättningen utgår med ett schablonbelopp på 400 kronor/deltagarvecka för Utbetalningen sker utifrån den faktiska utbildningstiden vid studieuppehåll eller studieavbrott. - Det landsting där den studerande är folkbokförd den dagen utbildningen startar har betalningsansvar för hela kursen. Mobilitetsstöd, tidigare kallat interkommunal ersättning, avser den ersättning som den studerandes hemlandsting/region betalar för utbildning i annat län/region. Systemet bygger på ömsesidiga beslut mellan landsting/regioner, vilket betyder att de solidariskt bär kostnaden oavsett var utbildningen bedrivs. Bidraget är till för att underlätta rörlighet i landet och öka utbudet för de studerande. SKL fastställer årligen ett schablonbelopp som rekommendation och underlag för mobilitetsstöd. Beloppet beräknas med utgångspunkt från grundersättningen per deltagarvecka från Folkbildningsrådet. Rekommendationen bygger på samma principer som Alla landsting följer inte rekommendationen. SKL har därför beslutat att undersöka möjligheterna att ta fram en överenskommelse eller annan ersättningsmodell mellan SKL, landsting/regioner och folkhögskolorna gällande mobilitetsstöd till folkhögskolorna. 1. Tjänsteskrivelse daterad den 1 november Sveriges Kommuner och Landstings styrelse nr 16/2017. Rekommendation om mobilitetsstöd till folkhögskolor Delegationsärenden Protokoll från landstingsstyrelsens presidiums sammanträden den 1 november, 14 november samt den 24 november 2017.

12 (16) 234 Anmälningsärenden till landstingsstyrelsen Inkomna protokoll Folkhälsoutskottet den 4 oktober Personaldelegationen den 20 september Läkemedelskommittén den 11 oktober Landstingets revisorer den 10 november Diarienummer Motion 2/2017 Rusta primärvården för Kalmars befolkningsutveckling lämnar följande förslag till landstingsfullmäktige: Landstingsfullmäktige besvarar motion 2/2017 Rusta primärvården för Kalmars befolkningsutveckling med att landstinget kommer att ta fram ett kunskapsunderlag för planering av hälso- och sjukvård. I motion 2/2017 föreslår Ingegerd Pettersson (C) och Christer Jonsson (C) att landstinget inleder ett planeringsarbete för utveckling av hälso- och sjukvården i Kalmar kommun. För att hälso- och sjukvård i Kalmar län ska kunna ges efter behov krävs att innehåll och utbud planeras baserat på befolkningens behov. Dessa behov är i grunden individuella, men kan för planeringsbehov skattas baserat på demografi och epidemiologi. Landstinget tog 2013 fram ett kunskapsunderlag för planering av hälso- och sjukvård. Under 2018 kommer ett förnyat datamaterial att samlas in för att ta fram ett uppdaterat kunskapsunderlag. I denna uppdatering kommer analys göras och hänsyn tas till befolkningsutveckling i länet som helhet liksom i de ingående kommunerna. Kunskapsunderlaget kommer sedan utgöra grund för fortsatt utveckling av innehåll och utbud i länets hälso- och sjukvård. s arbetsutskott har föreslagit att landstingsstyrelsen ska besluta enligt redovisat förslag. Överläggning Christer Jonsson (C) föreslår att landstingsstyrelsen ska besluta enligt arbetsutskottets förslag. beslutar enligt detsamma.

13 (16) 1. Tjänsteskrivelse daterad den 1 november Motion 2/2017 Rusta primärvården för Kalmars befolkningsutveckling. 236 Diarienummer Motion 3/2017 Stärk den nära vården på landsbygden lämnar följande förslag till landstingsfullmäktige: Landstingsfullmäktige besvarar motion 3/2017 Stärk den nära vården på landsbygden med att ett utvecklingsarbete av den nära vården kopplat till målbilden för framtidens hälso- och sjukvård i Kalmar län pågår och kontinuerligt kommer att följas upp i fullmäktiges delegationer och landstingsstyrelsens arbetsutskott. Reservation Mot beslutet reserverar sig Christer Jonsson (C) till förmån för eget förslag. I motion 3/2017 föreslår Centerpartiets landstingsgrupp att ett heltäckande program för nära vård på landsbygden utarbetas och att det sker med stöd i en parlamentarisk beredning. Att invånarna i Kalmar län bereds möjlighet att med största möjliga geografiska jämlikhet ta del av landstingets vårdutbud är ett självklart mål. Invånarna i Kalmar län tillhör också de som i nationell jämförelse har störst upplevelse av att ha tillgång till den vård de behöver liksom förtroende för att vården ges på lika villkor, det vill säga att behovet av vård avgör och inte något annat. Utveckling av vården i hemmet och utanför sjukhus är en central del i den målbild för framtidens hälso- och sjukvård som har tagits fram. Arbetet med att konkretisera målbilden och utveckla denna nära vård påbörjas i landstingsplan kommer att följas i landstingsdirektörens sjukvårdsledning och kontinuerligt följas upp i fullmäktiges delegationer och landstingsstyrelsens arbetsutskott. s arbetsutskott har föreslagit att landstingsstyrelsen ska besluta enligt redovisat förslag. Överläggning Under överläggningen lämnas följande förslag: 1. Ordföranden (S) föreslår att landstingsstyrelsen ska besluta enligt arbetsutskottets förslag.

14 (16) 2. Christer Jonsson (C) föreslår att landstingsstyrelsen ska bifalla motionen. Efter avslutad överläggning frågar ordföranden om landstingsstyrelsen bifaller arbetsutskottets förslag eller Christer Jonssons förslag. Han finner att landstingsstyrelsen bifaller arbetsutskottets förslag. 1. Tjänsteskrivelse daterad den 7 maj Målbild för framtidens hälso- och sjukvård i Kalmar län. 3. Motion 3/2017 Stärk den nära vården på landsbygden. 237 Diarienummer Motion 14/2017 Införandet av en psykiatriambulans lämnar följande förslag till landstingsfullmäktige: Landstingsfullmäktige avslår motion 14/2017 om införandet av en psykiatriambulans. Reservation Mot beslutet reserverar sig Pierre Edström (L), Christer Jonsson (C) och Gudrun Brunegård (KD) till förmån för bifall till motionen. I motion 14/2017 föreslår Pierre Edström (L) och Sebastian Hallén (L) att landstingsdirektören ges i uppdrag att utreda ett införande av en psykiatriambulans. Polisen är den myndighet som har möjlighet att transportera medborgare till vårdinrättning för bedömning av vårdbehov, enligt lag om psykiatrisk tvångsvård. De och ingen annan har det lagliga uppdraget. Utveckla det akuta omhändertagandet Den prehospitala vården karaktäriseras av ett behov av hög vårdkvalitet, god säkerhet och att den har sin grund i vetenskap och beprövad erfarenhet. Den alltmer ökade samverkan mellan hälso- och sjukvårdens olika förvaltningar och verksamheter utvecklas successivt, i dagsläget görs detta bland annat inom ramen för den så kallade Blåljusgruppen där arbetet rör omhändertagandet av människor i självmordsnära situationer/händelser. Tillgänglig och likvärdig vård Arbetet med att succesivt utveckla vårdkedjor för akut omhändertagande av olika sjukdomstillstånd förutsätter samverkan och internt kunskapsutbyte mellan ambulanssjukvården, mottagande vårdenheter, berörda specialister och SOS Alarm. Landstingets inriktning är att patienterna ska tas om hand i

15 (16) en väl samordnad vårdkedja där övergångarna mellan olika vårdenheter är säkerställda. Nyckelord är samverkan och processtänkande. Syftet är att ge patienterna bästa möjliga vård samt att minimera tiden från första kontakt med ambulanssjukvården, medicinsk behandlingsinsats och ankomst till rätt mottagande vårdnivå. Litet län, begränsat underlag och spridd geografi Kalmar län är ett förhållandevis litet län och bedömningen är att länet har ett alltför litet patientunderlag för att motivera en särskild psykiatrisk ambulansenhet (prehospital psykiatrisk resurs). En särskild psykiatrisk ambulansenhet skulle sannolikt innebära en kostnadsökning såväl som en fortsatt stigmatisering av patienter med psykisk sjukdom. Ytterligare utveckling inom det akuta omhändertagandet Förslag som redan nu diskuteras inom psykiatrin är att alltmer stödja patienten i dess hemmiljö. Exempelvis genom en ökad samverkan inom ramen för utvecklingen av nära vårdformer i hemmet där primärvård, specialiserad somatisk och psykiatrisk vård och kommunal omsorg samverkar. Kontinuerliga bedömningar och omhändertaganden sker på plats i patientens hem och därmed mindre behov av ambulanssjukvård. En sådan utveckling påverkar till viss del innehållet i den psykiatriska vården och sannolikt avlastar den även ambulanssjukvården. Enligt vad som framgår i landningsplan kommer hälso- och sjukvården att särskilt arbeta med att säkerställa att ambulanspersonalen har kompetens att möta personer med psykisk sjukdom. Med hänvisning till ovanstående föreslås landstingsfullmäktige avslå motion 14/2017 om införandet av en psykiatriambulans. s arbetsutskott har föreslagit att landstingsstyrelsen ska besluta enligt redovisat förslag. Överläggning Under överläggningen lämnas följande förslag: 1. Linda Fleetwood (V) föreslår att landstingsstyrelsen ska besluta enligt arbetsutskottets förslag. 2. Pierre Edström (L), med instämmande av Christer Jonsson (C) föreslår att landstingsstyrelsen ska bifalla motionen. Efter avslutad överläggning frågar ordföranden om landstingsstyrelsen bifaller arbetsutskottets förslag eller Pierre Edströms. Han finner att landstingsstyrelsen bifaller arbetsutskottets förslag. 1. Tjänsteskrivelse daterad den 16 oktober Motion 14/2017 Införandet av en psykiatriambulans.

16 (16) 238 Diarienummer Motion 21/2017 angående cellprovtagning för kvinnor över 65 år lämnar följande förslag till landstingsfullmäktige: Landstingsfullmäktige avslår motion nr 21/2017 angående cellprovtagning för kvinnor över 65 år. Reservation Mot beslutet reserverar sig Malin Sjölander (M) till förmån för eget förslag. I motion 21/2017 föreslår Tuulikki Åkesson (M) att landstinget inför möjligheten för kvinnor 65 till 70 år att erbjudas gynekologisk cellprovskontroll. Länets kvinnosjukvård följer de nationella rekommendationerna för screeningsverksamhet för livmodercancer. Dessa rekommendationer utgår från vetenskapliga rön och väger också in vilken provtagning som gör mest nytta i en screeningverksamhet. Rekommendationerna är framtagna av expertgrupp inom området och revideras regelbundet. Enligt rekommendationerna kan screeningverksamheten avslutas vid 65 års ålder eftersom sannolikheten är liten att hitta en livmoderhalscancer senare om man fram tills dess har haft normala prover. Kvinnor som har behandlats för allvarligare cellförändringar följs högre upp i åldern enligt ett särskilt kallelsesystem. Nya rekommendationer, som också kommer att införas i länet, innebär att färre cellprover kommer att tas. Istället utökas provtagningen av kondylomvirus, som är en viktig faktor för utvecklingen av livmoderhalscancer. Med hänvisning till ovanstående föreslås landstingsfullmäktige avslå motion 21/2017 angående cellprovtagning för kvinnor över 65 år. Överläggning Under överläggningen lämnas följande förslag: 1. Lena Segerberg (S) föreslår att landstingsstyrelsen ska besluta enligt arbetsutskottets förslag. 2. Malin Sjölander (M) föreslår att landstingsstyrelsen ska bifalla motionen. Efter avslutad överläggning frågar ordföranden om landstingsstyrelsen bifaller arbetsutskottets förslag eller Malin Sjölanders förslag. Han finner att landstingsstyrelsen bifaller arbetsutskottets förslag.

17 (16) 1. Tjänsteskrivelse daterad den 2 oktober Yttrande daterat den 2 oktober Motion 21/2017 angående cellprovtagning för kvinnor över 65 år. 239 Anmälningsärenden till landstingsfullmäktige - Motion 24/2017 om att införa akutläkare, diarienummer Mötet avslutades med att ordföranden tackade samtliga för årets arbete och passade på att önska en God Jul och Ett Gott Nytt År. Vice ordföranden Christer Jonsson (C) och landstingsdirektör Ingeborg Eriksson önskade detsamma till ordföranden.

18 (4) Tid och plats ande 13: , Smedjan, landstingets kansli Anders Henriksson (S) Christer Jonsson (C) Angelica Katsanidou (S) Lena Segerberg (S) Linda Fleetwood (V) Yvonne Hagberg (S) Ragnar Olsson (V) Peter Högberg (S) Maria Ixcot Nilsson (S) Malin Sjölander (M) Lennart Hellström (M) Monica Ljungdahl (M) Gudrun Brunegård (KD) Pierre Edström (L) Claus Zaar (SD) Närvarande ej tjänstgörande ersättare Anders Andersson (KD) Kaj Holst (M) Jimmy Loord (KD) Anette Rogö (C) Bo Karlsson (SD) Tjänstemän Ingeborg Eriksson Ann-Sofie Dejke Marie Nilsson Justeringens datum , protokollet justeras digitalt Underskrifter Sekreterare Paragrafer Marie Nilsson Ordförande Anders Henriksson (S) Justerare Gudrun Brunegård (KD) Organ ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag Datum då anslaget sätts upp Datum då anslaget tidigast tas ned Förvaringsplats för protokollet Protokollet finns tillgängligt på landstingets diarium samt hemsida Ltkalmar.se Underskrift Marie Nilsson

19 (4) 227 Diarienummer Yttrande över förslag till nationell plan för transportsystemet antar Regionförbundets i Kalmar län förslag till yttrande som sitt svar över Nationell plan för transportsystemet Paragrafen justeras omedelbart. Landstinget i Kalmar län har beretts möjlighet att yttra sig över förslaget till Nationell plan för transportsystemet Förslaget har tagits fram av Regionförbundet i Kalmar län. Trafikverket fick i uppdrag enligt direktivet rskr 2016/17:101 att ta fram förslag på nationell plan för transportsystemet Planen har remitterats under perioden 31 augusti 30 november. Regionförbundet i Kalmar län är officiell remissinstans. Under remitteringsperioden har ett påverkansarbete internt med länets kommuner och landstinget samt externt med näringslivet pågått. Detta har resulterat i en skrivelse som alla länets kommuner, landstinget och större företag föreslås underteckna gemensamt. 1. Tjänsteskrivelse daterad den 30 november Skrivelse från Regionförbundet daterat den 30 november Yttrande över Nationell plan för transportsystemet daterat den 23 november Förslag till Nationell plan för transportsystemet Diarienummer Yttrande över promemorian Ökade möjligheter till grundläggande behörighet på yrkesprogram och ett estetiskt ämne i alla nationella program antar redovisat yttrande som sitt svar på promemorian Ökade möjligheter till grundläggande behörighet på yrkesprogram och ett estetiskt ämne i alla nationella program. Yttrandet överlämnas till Utbildningsdepartementet. Paragrafen justeras omedelbart.

20 (4) Landstinget har erbjudits att avge yttrande över remissen Ökade möjligheter till grundläggande behörighet på yrkesprogram och ett estetiskt ämne i alla nationella program. Bildnings- och kulturförvaltningen redovisar följande yttrande: Andelen elever som väljer yrkesprogram i gymnasieskolan minskar. Av nybörjareleverna 2007/2008 var det 35 procent som valde yrkesprogram. Motsvarande siffra 2016/2017 var 23 procent. Statens skolverk bedömer att ett skäl till minskningen är svårigheten att på yrkesprogrammen läsa de kurser som krävs för en grundläggande behörighet. I denna promemoria föreslås att kurser som ger grundläggande behörighet till högskoleutbildning som påbörjas på grundnivå ska ingå i alla nationella program i gymnasieskolan. Elever på yrkesprogram ska enligt förslaget ha möjlighet att välja bort dessa kompletterande kurser. I oktober 2016 lämnade Gymnasieutredningen betänkandet En gymnasieutbildning för alla åtgärder för att alla unga ska fullfölja en gymnasieutbildning (SOU 2016:77). I direktiven till utredningen betonade regeringen att estetik, kreativitet och förmåga att uttrycka sig konstnärligt är en tillgång i många yrken. Med utgångpunkt från detta föreslås att ett estetiskt ämne som benämns estetiskt uttryck ska ingå bland de gymnasiegemensamma ämnena i alla nationella program i gymnasieskolan, utom det estetiska programmet. Ämnet ska omfatta 50 gymnasiepoäng. s arbetsutskott har föreslagit att landstingsstyrelsen ska besluta enligt bildnings- och kulturförvaltningens förslag. Överläggning Under överläggningen redovisas följande förslag. 1. Ragnar Olsson (V) föreslår att landstingsstyrelsen ska besluta enligt arbetsutskottets förslag. 2. Claus Zaar (SD) föreslår att landstingsstyrelsen ska besluta enligt följande ändringsförslag: - Att i sista stycket i förslaget till yttrande, Ett estetiskt ämne öka relevansen i lärandet stryks och ersätts med texten: Landstinget stödjer inte förslaget att ett estetiskt ämne om 50 gymnasiepoäng införs i alla nationella program och att gymnasiearbetet istället minskas från 100 till 50 gymnasiepoäng. Gymnasiearbetet är en viktig del i förberedelserna för yrkesliv eller högre studier och för att träna elevens problemlösningsförmåga, självständighet, källkritiska tänkande och som en kvalitetssäkring av utbildningen.

21 (4) Efter att överläggningen avslutats frågar ordföranden om landstingsstyrelsen bifaller arbetsutskottets förslag eller Claus Zaars (SD) ändringsförslag. Han finner att landstingsstyrelsen bifaller arbetsutskottets förslag. 1. Yttrande över Ökade möjligheter till grundläggande behörighet för yrkesprogram och ett estetiskt ämne i alla nationella program. 2. Sammanfattning. 3. Tjänsteskrivelse daterad den 18 oktober 2017.

22 1 (32) Tid och plats 10: : , Magistern, Kalmar kommunhus ande Anders Henriksson (S) ordförande Christer Jonsson (C) vice ordförande Jessica Rydell (MP) vice ordförande Lena Segerberg (S) Linda Fleetwood (V) Yvonne Hagberg (S) Gunilla Johansson (S) Peter Högberg (S) Jonas Hellberg (S) ersättare för Maria Ixcot Nilsson (S) Malin Sjölander (M) 1-11 Anders Andersson (KD) ersättare för Malin Sjölander (M) Monica Ljungdahl (M) Anette Rogö (C) ersättare för Lennart Hellström (M) Gudrun Brunegård (KD) Pierre Edström (L) Claus Zaar (SD) Närvarande ej tjänstgörande ersättare Angelica Katsanidou (S) Ragnar Olsson (V) Jimmy Loord (KD) Kaj Holst (M) Bo Karlsson (SD) Tjänstepersoner Ingeborg Eriksson Ann-Sofie Dejke Justeringen Justering sker digitalt senast den 19 februari Sekreterare Paragrafer 1-30 Elin Lindskog Ordförande Anders Henriksson (S) Justerare Gudrun Brunegård (KD) ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag. Organ Datum då anslaget sätts upp Datum då anslaget tidigast tas ned Förvaringsplats för protokollet Protokollet finns tillgängligt på landstingets diarium samt hemsida Ltkalmar.se

23 2 (31) 1 Godkännande av föredragningslistan godkänner föredragningslistan för sammanträdet med följande kompletteringar: - Verksamhetsplaner Skrivelse från Alliansen om plan för nyttjande av statsbidrag för nära vård. 2 Val av justerare utser Gudrun Brunegård (KD) att tillsammans med ordföranden justera protokollet. Justeringen sker digitalt senast den 19 februari Sveriges bästa kvalitet, säkerhet och tillgänglighet noterar informationen till protokollet. Karl Landergren, planeringsdirektör, inleder med att redovisa Socialstyrelsens rapport Öppna Jämförelser 2017 En god vård? Rapporten visar hur mycket medborgarna betalar för hälso- och sjukvården och om medborgarna har tillgång till hälso- och sjukvård när de behöver. Landstinget i Kalmar län utmärker sig positivt främst när det gäller kostnader, tillgång till vård, kvalitet och om hälso- och sjukvården bidrar till en hållbart god vård. Bland annat är kostnaderna lägre än medel, befolkningen upplever att den har tillgång till den hälsovård som behövs, överbeläggningar och utlokaliseringar är bland de lägsta i landet och befolkningen förtroende för hälso- och sjukvården är högt. Johanna Schelin, hållbarhetschef, redogör för de olika områdena i landstingets Hållbarhetsprogram och för hur landstinget under 2017 har uppnått de uppsatta målen inom miljö- och hållbar utveckling. Anna Strömblad, kommunikationsdirektör, redovisar att besöken på 1177 har ökat med 19 procent under 2017 och att inloggningarna till e-tjänster på1177

24 3 (31) har ökat med 61 procent under Vidare har inloggningarna till e- tjänsten Journalen ökat med 107 procent under på telefon har under hösten haft svårigheter att besvara samtalen inom nio minuter. I december var det 46 procent av samtalen som kunde besvaras inom den uppsatta tiden. Patrik Glasberg, tillförordnad primärvårdsdirektör, redogör för tillgängligheten till läkarbesök inom sju dagar. Sofia Hartz, beställarchef, informerar om arbetet med fast vårdkontakt och samverkan kring utskrivning av utskrivningsklara patienter. Johan Rosenqvist, hälso- och sjukvårdsdirektör, redogör för tid till besök och operation/åtgärd inom 60 dagar. 71 procent av patienterna fick vänta högst 60 dagar på tid till besök och 77 procent fick vänta högst 60 dagar på operation/åtgärd. Samtliga akutmottagningar noterade en något försämrad tillgänglighet under december. I Oskarshamn var 88 procent av patienterna klara inom fyra timmar, i Västervik 84 procent och i Kalmar 71 procent. Johan Rosenqvist redogör vidare för tillgängligheten till psykiatrin i länet. Till barn- och ungdomspsykiatrin i länet fick i december 92 procent av patienterna tid för ett första besök inom 30 dagar. 100 procent av patienterna fick tid till fördjupad utredning/behandling inom 30 dagar. Lise-Lott Hinsegård Heiding, tandvårdschef, redovisar en genomsnittlig väntetid i tidbok för allmäntandvård på 32 dagar, det vill säga tid till återbesök. Väntetiden varierar mellan 23 och 46 dagar mellan de olika folktandvårdsklinikerna. Anna Strömblad, kommunikationsdirektör, informerar om att Kalmar Länstrafiks (KLT) arbete för att få sällanresenärer att resa mer kollektivt. Under 2017 reste 42 procent av sällanresenärer med kollektivtrafiken minst en gång per månad. Under 2017 genomfördes även en undersökning gällande nöjdhet med kollektivtrafiken som visar att 46 procent av allmänheten och 50 procent av resenärerna var nöjda med kollektivtrafiken. 76 procent var nöjda med senaste resan. Magnus Persson, utvecklingsdirektör, redogör för antalet digitala vårdmöten i egen regi samt om antalet digitaliserade remisser för överföring av hudbilder. 4 Information om regional transportplan noterar informationen till protokollet.

25 4 (31) Helena Nilsson, regiondirektör, informerar om den regionala transportplanen och dess prioriteringar, som har upprättats med hänsyn till det samlade transportbehovet inom regionen. Transportplanen förhåller sig till målen i länets regionala utvecklingsstrategi som är att gå från fyra till två arbetsmarknadsregioner samt att vara en fossilfri region. Sammanlagt finns det 931 miljoner kronor att fördela för att förbättra stråken i Kalmar län. 5 En av Sveriges bästa arbetsplatser noterar informationen till protokollet. Ingeborg Eriksson, landstingsdirektör, informerar om hur landstinget arbetar för att attrahera, rekrytera, utveckla och behålla medarbetare. Vidare informeras om att kostnaderna för bemanningsbolagen har minskat för landstinget med åtta procent förra året. Enbart kostnaderna för sjuksköterskor har minskat med 28 procent, däremot märks en liten ökning av kostnaderna för läkare. Landstinget är ett av ett fåtal landsting/regioner som lyckats sänka hyrkostnaderna under Minskningen av kostnaderna var mest framträdande under årets tre första kvartal, men avtog under årets sista månader. Vidare redovisas sjukfrånvaron för 2017 som totalt låg på 5,4 procent jämfört med 5,45 procent Under punkten redovisas också andra steget i erbjudandet om att alla som jobbar ofrivilligt deltid ska kunna få en heltidstjänst. Totalt har 23 personer ansökt den här gången 6 Diarienummer Skrivelse från Alliansen om handlingsplan för medicinkliniken noterar informationen till protokollet.

26 5 (31) Christer Jonsson (C), Malin Sjölander (M), Gudrun Brunegård (KD) och Pierre Edström (L) har i en gemensam skrivelse till landstingsstyrelsen begärt att majoriteten redovisar en åtgärdsplan för medicinkliniken för att lösa bemannings- och arbetsmiljöproblemen samt kunna erbjuda samma vård som innan neddragningarna började. Medarbetarenkäten som genomfördes under hösten 2017 visade att delaktighet, ledarskap och säkerhet är problemområden på medicinkliniken. Johan Rosenqvist, hälso- och sjukvårdsdirektör, informerar om att medicinkliniken har tagit fram en handlingsplan för att lösa problemen. Bland de åtgärder som nämns i handlingsplanen finns förutom förstärkta ansträngningar att rekrytera också kompetensutveckling för personalen inte minst inom de olika specialiteterna, bättre introduktion, samordningsmöten mellan avdelningens olika specialistläkare och bättre informationskanaler inom avdelningen. 7 God ekonomisk hushållning noterar informationen till protokollet. Lars Mattsson, ekonomidirektör, redovisar bokslutsrapporten som visar ett resultat på 187 miljoner kronor för Under fjolåret ökade skatteintäkterna och de generella statsbidragen med 5 procent. Nettokostnadsökningen uppgick samtidigt till 3,4 procent. Under 2017 har kostnaderna för anlitande av bemanningsföretag minskat med 8 procent, minskningen ligger inom specialistsjukvården medan primärvården visar en ökning. Den totala kostnaden för inhyrd vårdpersonal stannade förra året på 154 miljoner kronor, att jämföra med 166 miljoner Kostnadsminskningen visade under slutet av 2017 en avtagande trend. Resultatet är totalt 42 miljoner bättre än budget. Landstingets förvaltningar visar dock tillsammans en negativ budgetavvikelse på 223,5 miljoner kronor, vilket framför allt berör sjukhusen och primärvården. Med ett resultat på 187 miljoner under 2017 når landstinget det ekonomiska målet om två procents överskott i förhållande till de samlade intäkterna från skatt, utjämnings- och generella statsbidrag. Resultatet uppgår till 2,5 procent. Också det andra målet om att alla investeringar ska ske med egna

27 6 (31) medel utan upplåning uppfylls. Landstinget har investerat för 373 miljoner under Diarienummer Regional transportplan för Kalmar län ställer sig bakom Regional transportplan för Kalmar län , antagen av Regionförbundets i Kalmar län den 7 december 2017, 124. Regionförbundet i Kalmar län har tagit fram en ny regional transportplan för åren Landstinget har varit med i beredningen av ärendet eftersom det är en långsiktig plan/strategi och regionförbundet och landstinget kommer gå samman till Region Kalmar län s arbetsutskott har föreslagit att landstingsstyrelsen ska besluta enligt redovisat förslag. 1. Protokollsutdrag från regionförbundsstyrelsens sammanträde den 7 december Antagandehandling Regional transportplan. 3. Samrådsredogörelse Regional transportplan. 9 Diarienummer Granskning av budgetprocessen antar yttrandet som sitt svar på revisorernas granskningsrapport av landstingets budgetprocess. Reservation Mot beslutet reserverar sig Moderaternas, Centerpartiets, Kristdemokraternas, Liberalernas samt Sverigedemokraternas ledamöter till förmån för egna förslag. Landstingets revisorer har granskat landstingets budgetprocess. Granskningen har utförts av konsulter från PWC och har utgått från de revisionsfrågor som revisorerna fastställt. Granskningens syfte har varit att bedöma om landstinget har en ändamålsenlig budgetprocess. Landstingets

28 7 (31) revisorer har begärt svar från landstingsstyrelsen med uppgift om vilka åtgärder som vidtagits respektive planerats för att tillvarata de rekommendationer som redovisas i granskningsrapporten. Förslag på åtgärder redovisas i yttrandet. Ordföranden (S) förtydligar att det i de utskickade handlingarna står att det är landstingsfullmäktige som ska fatta beslut men att det istället är landstingsstyrelsen som ska besluta i ärendet. s arbetsutskott har föreslagit att landstingsstyrelsen ska anta yttrandet som sitt svar på revisorernas granskningsrapport av landstingets budgetprocess. Överläggning Under överläggningen redovisas följande förslag: 1. Christer Jonsson (C), Pierre Edström (L), Gudrun Brunegård (KD) och Malin Sjölander (M), föreslår att landstingsstyrelsen ska bifalla följande ändringsförslag. - Att ge landstingsstyrelsen i uppdrag att i den ekonomiska uppföljningen kräva konkreta handlingsplaner med konsekvensanalyser av handlingsalternativ från förvaltningar som beräknas gå med budgetunderskott. Dessa ska redovisas i och vid behov godkännas av landstingsstyrelsen. - Att ge landstingsstyrelsen i uppdrag att inför budget och landstingsplan utarbeta förslag som möjliggör balanserade budgetar med särskild hänsyn till de verksamheter som enligt revisionen är uppenbart underbudgeterade. - Att skärpa budgetarbetet så att beredningsarbetet tydligare kopplas till av fullmäktige fastställda mål. - Att i övrigt utveckla budgetprocessen i enlighet med revisionens frågor och synpunkter. 2. Jessica Rydell (MP) föreslår att landstingsstyrelsen ska bifalla arbetsutskottets förslag samt avslå Christer Jonssons (C) med fleras ändringsförslag. 3. Claus Zaar (SD) föreslår att landstingsstyrelsen ska bifalla Christer Jonssons (C) med fleras ändringsförslag. Propositionsordning Ordföranden (S) frågar om landstingsstyrelsen bifaller arbetsutskottets förslag eller Christer Jonsson (C) med fleras ändringsförslag. Han finner att landstingsstyrelsen bifaller arbetsutskottets förslag. Omröstning begärs.

29 8 (31) Omröstning Den som vill bifalla arbetsutskottets förslag röstar ja, den som vill bifalla Christer Jonssons (C) med fleras ändringsförslag röstar nej. 8 röstar ja och 7 röstar nej, hur var och en röstade framgår av bilaga 1. Det innebär att landstingsstyrelsen avslår Christer Jonssons (C) med fleras ändringsförslag. 1. Tjänsteskrivelse daterad den 19 december Yttrande över revisorernas granskning av landstinget budgetprocess daterat den 16 januari Brev från landstingets revisorer daterat den 8 december Granskningsrapport från PWC daterat i augusti Diarienummer Yttrande över delbetänkandet Finansiering, subvention och prissättning av läkemedel en balansakt (SOU 2017:87) antar redovisat yttrande som sitt svar över delbetänkandet Finansiering, subvention och prissättning av läkemedel en balansakt (SOU 2017:87). Yttrandet överlämnas till Socialdepartementet. Landstinget i Kalmar län har fått möjlighet att yttra sig över delbetänkandet Finansiering, subvention och prissättning av läkemedel en balansakt (SOU 2017:87). Utredarens uppgift är att göra en översyn av nuvarande system för finansiering, subvention och prissättning av läkemedel. Detta delbetänkande är en redovisning med en övergripande problembeskrivning och beskrivning av inriktningen för det fortsatta arbetet, men innehåller inga förslag till förändringar. Centralt i utredningen är frågan hur fördelningen av kostnadsansvar mellan staten och landsting/regioner kan bli mest effektiv. Hur kostnadsansvaret ska fördelas så att vården kan bli jämlik och patientorienterad och samtidigt kostnadseffektiv ur ett samhällsperspektiv, och dessutom stimulera forskning och innovation. Delbetänkandet beskriver för- och nackdelar med det nuvarande systemet. Rapporten lyfter fram många av de problem som präglar finansieringen av läkemedlen idag, och visar på komplexiteten i det nuvarande systemet.

30 9 (31) Av yttrandet följer sammanfattningsvis att landstinget anser att delbetänkandet väl beskriver många av de problem som idag präglar finansieringen av läkemedel i Sverige. Kommentarer gällande statistik, patientsäkerhetsfrågor och avsaknaden av utredning kring regelverk för distributionen av läkemedel lämnas. Slutligen kommenteras även bristen på analys av kostnaderna för ej godkända licensläkemedel samt prissättning och finansiering av särskilda livsmedel. s arbetsutskott har föreslagit att landstingsstyrelsen ska besluta enligt redovisat förslag. 1. Tjänsteskrivelse daterad den 20 december Yttrande över delbetänkandet Finansiering, subvention och prissättning av läkemedel en balansakt (SOU 2017:87), daterat den 20 december Sammanfattning. 11 Diarienummer Yttrande över departementspromemoria Ds 2017:56 Bastjänstgöring för läkare antar redovisat yttrande över departementspromemorian Ds 2017:56 Bastjänstgöring för läkare. Yttrandet överlämnas till Socialdepartementet. Reservation Mot beslutet reserverar sig Claus Zaar (SD) till förmån för eget förslag. Landstinget i Kalmar län har fått möjlighet att yttra sig över departementspromemorian 2017:56 Bastjänstgöring för läkare. Socialdepartementet föreslår i promemorian Bastjänstgöring för läkare att legitimation erhålls efter läkarexamen och att allmäntjänstgöring för läkare (AT) därmed utgår. Förslaget bygger på att en 6-årig legitimationsgrundande läkarutbildning genomförs med bland annat ökat fokus på medicinskt beslutsfattande samt en ökad samverkan mellan lärosäten och sjukvårdens huvudmän. Utbildningsdepartementet bereder frågan. En central utgångspunkt för förslagen har varit att stödja läkarnas utveckling från en förändrad läkarexamen till och med specialiseringstjänstgöringen. Förslagen ska också leda till att säkra en grundläggande kompetens hos läkare i Sverige, oavsett vilket land man har sin läkarutbildning ifrån.

31 10 (31) Förslag om införande av en klinisk bastjänstgöring för läkare Det finns ett behov av en strukturerad introduktion till hälso- och sjukvården som ett led mellan den föreslagna sexåriga läkarutbildningen och den nuvarande specialiseringstjänstgöringen. I promemorian lämnas därför förslag om att införa en strukturerad introduktion till svensk hälso- och sjukvård som ett obligatoriskt tjänstgöringsavsnitt vid specialisering för alla läkare oavsett från vilket land man har sin läkarexamen. Introduktionen ska benämnas bastjänstgöring (BT) och utformas som en fristående första del i läkarnas specialiseringstjänstgöring, bastjänstgöringen. Tjänstgöringen ska utformas som en målstyrd utbildning där kompetensen tillgodogörs genom främst klinisk tjänstgöring. Omfattningen bedöms till cirka 1 år. Socialstyrelsen föreslås få ett bemyndigande att utifrån dessa lärandemål att utarbeta föreskrifter och målbeskrivning för bastjänstgöringen. Bastjänstgöringen syftar till att skapa ett sammanhållet system mellan den föreslagna läkarutbildningen och vidareutbildningen till specialistläkare. Detta genom att stärka den grundläggande kliniska kompetensen och förmågan till självständigt medicinskt beslutsfattande i samband med övergången från student till legitimerad läkare. Bastjänstgöringen föreslås vara reglerad avseende två tjänstgöringsställen, nämligen tre till fyra månader inom primärvård och tre till fyra månader inom akutsjukvård. Vidare bedöms kunskaper inom psykiatri rymmas i bastjänstgöringen. Bedömningen av uppnådd kompetens enligt målbeskrivningen för bastjänstgöring ska genomföras utifrån olika former av bedömningar som utförs av olika roller inom den kliniska verksamheten som t.ex. verksamhetschef och handledare. De föreslagna förändringarna om bastjänstgöring föreslås träda i kraft den 1 juli Läkarstudenter som studerar den förändrade läkarutbildningen kommer således inte att genomföra bastjänstgöringen förrän efter utbildningen. Yttrande Förslaget ligger i stort i linje med de diskussioner som tidigare förts mellan SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) och landsting/regioner. Följande noteringar bör läggas till: Viktigt att Socialstyrelsen i detalj utarbetar föreskrifter för bastjänstgöringen och även lägger till obligatorisk kvalitetsgranskning av densamma. Bra om Socialstyrelsen definierar tjänstgöringsavsnitt och att psykiatri blir obligatoriskt i motsvarande omfattning som primärvård och