UTBILDNINGSPLAN Teknologie masterprogram i Produktutveckling med inriktning Industridesign, 120 högskolepoäng

Transkript

1 UTBILDNINGSPLAN Teknologie masterprogram i Produktutveckling med inriktning Industridesign, 120 högskolepoäng Programstart: Hösten 2015 Tekniska Högskolan, Box 1026, Jönköping BESÖK Gjuterigatan 5, Högskoleområdet TEL (vx) FAX E-POST info@ju.se

2 1(7) UTBILDNINGSPLAN Teknologie masterprogram i Produktutveckling med inriktning Industridesign, 120 högskolepoäng Master of Science in Product Development specialisation Industrial Design, 120 credits Programkod: TAPI3 Fastställd av: VD Version: 3 Diarienummer: JTH 2015/ Programstart: Hösten 2015 Utbildningsnivå: Avancerad nivå Examensbenämning Teknologie Masterexamen med huvudområdet Produktutveckling, inriktning Industridesign. Degree of Master of Science (120 credits) with a major in Product Development, specialisation in Industrial Design. Programbeskrivning Bakgrund I dag ställs allt högre krav på att företag ska ta fram väl genomtänkta och genomarbetade produkter på ett effektivt och resurssnål sätt. Dessa ska kunna konkurrera med det ökande utbudet av nya produkter som erbjuds konsumenter och företag på världsmarknaden idag. Vi eftersträvar produkter som är väl anpassade efter användarens krav och önskemål, men som även är effektiva att producera och distribuera utifrån ökade krav på hållbar utveckling. Idag konkurrerar produkter på en global marknad som är öppen dygnet runt. Som konsument kan vi välja produkter utifrån aspekter som pris, kvalitet, prestanda, trovärdighet, miljöpåverkan och inte minst känsla. På en sådan marknad blir designen av produkten avgörande för om produkten ska lyckas på marknaden eller inte. För att ta fram väl genomtänkta produkter krävs ofta ett team av duktiga medarbetare med ett holistiskt och tvärvetenskapligt synsätt och med god förståelse för hela produktutvecklingsprocessen. Sverige har en tradition av ett tvärvetenskapligt synsätt när det gäller produktutveckling och design. Vi har många små och medelstora företag där beslutsvägarna ofta är korta och har en platt organisation. Därför finns ett stort behov av utbildade produktutvecklare som kan hantera såväl komplexa problemställningar, som detaljerad kunskap om en produkts ingående komponenter. Nya material utvecklas i snabb takt med ökade krav på hållbar utveckling. Tekniska såväl som estetiska funktioner blir mer och mer betydelsefulla när det gäller material. En ökad kompetens och samverkan mellan olika kompetenser inom materialteknik blir en framgångsfaktor för lyckade produktlösningar. Industridesign som kompetens fokuserar på helheten och strävar efter att ta fram produkter som kan kommunicera sin mening och sitt innehåll genom sin gestaltning, och därmed förstärka produktens tekniska och innehållsmässiga kvalitet. Som Industridesigner utbildas man att hantera såväl komplexa frågeställningar som kunskap på detaljnivå om en produkts ingående komponenter. Kombination av hög teknisk kompetens och utvecklad konstnärlig förmåga ger en stabil utbildningsgrund som är efterfrågad av industrin. Syfte Masterprogrammet i Industridesign syftar till att utveckla de kunskaper, färdigheter och erfarenheter som krävs för att inom produktutvecklande och producerande företag kunna utforma produkter med fokus på

3 Teknologie masterprogram i Produktutveckling med inriktning Industridesign, 120 hp 2(7) gestaltning. Med gestaltning avses i första hand kunskap om att hantera färg, form material och yttexturer som är tydligt kopplat till hur en produkt uppfattas och upplevs, estetik. Programmet syftar till att ge ett tvärvetenskapligt synsätt där ett stort fokus läggs designtänkande med fokus på människans interaktion med artefakten och människans förmåga att hantera produkter och system. Programmet syftar även till att öva färdigheter att kommunicera och producera idéer och förslag. Ett uttalat syfte är att ge en fördjupad kunskap om olika materials möjligheter och begränsningar. Vidare syftar programmet till att ge en bred förståelse för den kontext i vilken produkter verkar med hänsyn till hela produktlivscykeln från produktion, via marknad och användning till destruktion. Programmet syftar även till att ge färdigheter att fungera och arbeta i team med olika kompetenser. Utbildningen syftar till att fördjupa såväl den konstnärliga gestaltningen inom produktutvecklingsområdet som den tekniska kompetensen. Arbetsområden efter examen Utbildningen ger förutsättningar för att kunna jobba som industridesigner inom många olika områden. Det kan vara som konsult eller som anställd mot små och medelstora företag, alternativt som del i ett team av produktutvecklare med olika kompetenser. Utbildningen ger en plattform för att kunna arbeta i produktutvecklande företag med arbetsuppgifter som kräver såväl goda kunskaper i att kunna visualisera problem och lösningar med enkla och avancerade visualiseringsmetoder och god förmåga till problemlösning, som en hög teknisk kompetens. Programstödjande forskning Inom huvudområdet produktutveckling bedrivs forskning inom områdena Produktutveckling (inriktning datorstödd konstruktion) (inriktning Industridesign/funktionella ytor) och Material och tillverkning (inriktning gjutna material). Produktutveckling Datorstödd konstruktion Kunskap som konkurrensfaktor i tillverkningsindustrin Bakom framgångsrika företag ligger djupa kunskaper om de produkter och tillverkningsprocesser man arbetar med. Kunskapen finns hos medarbetare, nedskrivna i dokument eller inbakade i datorprogram. Det här är en kunskapsstruktur som ofta är företagets viktigaste tillgång. Med modern informationsteknik kan denna struktureras och lagras för att sedan återanvändas med viss automatik vid utveckling av nya produkter. Automatisering av konstruktionsarbete. Funktioner för att lagra konstruktionsregler i datorer och dra slutsatser från dessa är grundläggande för konstruktionssystem avsedda för syntesarbete. Förutsättningarna att bygga sådana system för automatiserad konstruktion har förbättrats dramatiskt. Från tekniken för artificiell intelligens hämtas såväl regelbaserade programmeringsmetoder som mer implicita metoder inom kategorin "computational intelligence". I kombination med parametriska CAD-system lämpar sig dessa tekniker för att fånga erfarenheter och tumregler såväl som traditionella algoritmiska konstruktionsregler. Inom denna tekniska domän söks allmängiltiga riktlinjer för hur Intelligenta Konstruktionssystem ska sättas samman för olika typer av konstruktionsuppgifter. Hur kostnad och nytta kan balanseras i olika tillämpningar och hur livslängd, transparens och kvalitet hos dessa system ska säkras. Försök att penetrera teknikens möjligheter och begränsningar görs på ett systematiskt sätt så att företag som vill tillämpa tekniken finner optimala lösningar. Eftersom utgångspunkten är verkliga industriella behov och exempel, har det tekniska innehållet i de olika tillämpningarna en naturlig bredd. Industridesign - funktionella ytor Idag är en produkts visuella och taktila egenskaper allt viktigare för att uppnå en hög kvalitet på det upplevda värdet av en produkt. Det är därför viktigt att få ökad kunskap och förståelse för de aspekter som påverkar och styr utformningen av produkter med fokus på upplevelse och kundkrav. Många faktorer som bidrar till hur en produkt uppfattas och upplevs utgörs av subjektiva bedömningar som påverkas över tid och kontext, men förvånansvärt många av de egenskaper som påverkar upplevelsen av en produkt och sätter kundkraven, är tämligen robusta. Dessa egenskaper kan mätas och verifieras på olika sätt och därmed göra processer mer robusta och egenskaper i produkter mer stabila. Det leder till en ökad design frihet och bidrar till en fokusering på de egenskaper som kan göra en produkt framgångsrik på marknaden, bättre anpassad för klimatpåverkan, förenklad produktion etc. En produkts yt-textur påverkar i högsta grad hur en produkt upplevs och uppfattas såväl visuellt som taktilt. Idag hanteras

4 Teknologie masterprogram i Produktutveckling med inriktning Industridesign, 120 hp 3(7) egenskaper i yt-texturer ofta sent i produktutvecklingsprocessen. Det gör att yt-egenskaper inte blir en design parameter i den utsträckning som är önskvärt. Det saknas möjlighet att styra och kvalitetssäkra processen på tillfredställande sätt. Forskningen inom design/ funktionella ytor har som ambition att vara gränsöverskridande i mötet mellan tekniska funktioner och estetiska funktioner kopplat till produktionstekniska funktioner. Genom att mäta de olika egenskaperna på olika sätt och koppla samman mätresultat, kan samband mellan olika egenskaper kartläggas och därmed kontrolleras på ett mer robust sätt. Kopplingen mellan ytors karaktäristika och material egenskaper är tydlig. Material och tillverkning - gjutning Forskningen inom Komponentteknologi är tvärdisciplinär och kan omfatta områden från produktutveckling, komponenters egenskaper, komponenters inre material uppbyggnad och egenskaper till produktion/tillverkning. Forskningen har stöd i ämnesområden som flödesdynamik, tekniska mekanik, hållfasthetslära, materialvetenskap och materialteknik, materialfysik och kemi samt simulering och optimering. I produktframtagningskedjan finns huvuddelen av forskningen mellan gränssnittet mot konstruktion och tillverkning/användning med beaktande av särskilt produktegenskaper. Verksamhetens mål är att genomföra grundläggande forskning för att lösa problem inom material och tillverkning av avancerade gjutna komponenter, i nära samarbete med industrin och forskningsinstitut. De olika stegen i produktframtagningsprocessen, från design/konstruktiv utformning till materialval och tillverkningsmetod, har alla en avgörande betydelse för komponentens slutliga egenskaper, detta gäller speciellt vid gjutning av metaller och polymerformning. Detta innebär att simulering och optimering är idag nödvändigt vid framtagningen av komplexa komponenter av avancerade material. Tekniska Högskolans utbildningskoncept Samtliga utbildningar vid Tekniska Högskolan i Jönköping (JTH) följer ett utbildningskoncept. Konceptet ger ett helhetsperspektiv, där näringslivsanknytning, internationalisering och entreprenörsanda är nyckelord. Vid sidan av tekniska kunskaper inom utbildningsprogrammets område är ledarskap och kommunikation, affärsmässighet samt hållbar utveckling andra viktiga delar av konceptet. Näringslivsanknytning innebär att JTH har en etablerad samverkan med näringslivet i olika former genom hela utbildningen. Ett exempel är den näringslivsförlagda kursen (NFK), som ingår i alla utbildningsprogram. Syftet med kursen är att ge studenterna en förståelse för kommande arbetsuppgifter och hur dessa är relaterade till den egna utbildningen. Internationalisering innebär att det t.ex. ges möjlighet att träna språk och interkulturell kommunikation genom studentutbyte med utländska universitet. JTH har ett 70-tal partneruniversitet i olika delar av världen, och deltar i flera internationella utbytesprogram för studenter. Det finns möjlighet att tillbringa en del av studietiden utomlands och tillgodoräkna utlandsstudierna i examen. Beroende på detta studentutbyte ges även ett stort antal kurser inom JTH på engelska. Entreprenörsanda erhåller studenterna med hjälp av helheten i utbildningsprogrammet. Av avgörande betydelse är inslagen från näringslivet, från ledarskapsmoment, från verklighetsanknytningen bl.a. i projektbaserade kurser och inte minst från ekonomiinslagen. Ledarskap och kommunikation innefattar till exempel träning i muntlig och skriftlig kommunikation, att arbeta i projektform, att leda och motivera människor samt att förstå beslutsprocesser i företag och organisationer. Affärsmässighet skapas via grundkunskaper i ekonomi, marknadsföring och affärsplanering. Kunskaperna vidareutvecklas sedan integrerat i sitt tekniska sammanhang. Ingenjörer och tekniker med dessa erfarenheter är användbara inom ett stort antal områden i näringslivet. Hållbar utveckling omfattar kunskap om vad som är förenligt med ett uthålligt samhälle samt miljömässiga och mänskliga aspekter i framtidens produktionskedjor och produkter. Undervisningen är helt integrerad i sitt tekniska sammanhang och behandlar sociala, ekonomiska och ekologiska aspekter av hållbar utveckling. Projektbaserad undervisning är också en del av utbildningskonceptet. Att i grupp eller individuellt ta ansvar för större eller mindre sammanhängande projekt är vanligt förekommande i arbetslivet. För att förbereda studenterna för detta, genomförs skarpa projekt i direkt samarbete med näringslivet inom en del av programkurserna. Studentinflytande är en stor och viktig del i JTH:s kontinuerliga kvalitetsutveckling. Genom att studentrepresentanter finns i alla nämnder, råd och beslutande organ, är studenterna med och kan aktivt

5 Teknologie masterprogram i Produktutveckling med inriktning Industridesign, 120 hp 4(7) påverka utbildningen. Mål Efter genomgånget program skall studenten uppfylla lärandemålen som anges i högskoleförordningen gällande masterexamen (m) samt lärandemålen som JTH (j) formulerar: Gemensamma lärandemål Kunskap och förståelse 1. visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet såväl brett kunnande inom området som väsentligt fördjupade kunskaper inom vissa delar av området samt fördjupad insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete och,(m) 2. visa fördjupad metodkunskap inom huvudområdet för utbildningen,(m). Färdighet och förmåga 3. visa förmåga att kritiskt och systematiskt integrera kunskap och att analysera, bedöma och hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer även med begränsad information,(m) 4. visa förmåga att kritiskt, självständigt och kreativt identifiera och formulera frågeställningar, att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen samt att utvärdera detta arbete,(m) 5. visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa i dialog med olika grupper,(m) 6. visa sådan färdighet som fordras för att delta i forsknings- och utvecklingsarbete eller för att självständigt arbeta i annan kvalificerad verksamhet,(m) 7. visa förmåga att självständigt tillämpa förvärvade kunskaper i praktiskt arbete och ha insikt i sin kommande yrkesroll,(j) Värderingsförmåga och förhållningssätt 8. visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings och utvecklingsarbete,(m) 9. visa insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används,(m) 10. visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att ta ansvar för sin kunskapsutveckling,(m) 11. visa insikt i ingenjörens roll och ansvar i samhället, utgående från människors förutsättningar och behov och samhällets mål för ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling,(j) 12. visa fördjupad förmåga till ett tvärvetenskapligt förhållningssätt och att tillämpa ett systemperspektiv,(j). Programspecifika lärandemål Efter genomgånget program skall studenten även uppfylla de programspecifika lärandemålen: 13. ha kunskap om olika intressenters påverkan på produkters utformning, samt kunna värdera en produkt utifrån den mening den har för den som ska använda den. 14. ha kunskap om människans interaktion med produkter och om designmetodik och designteori (Human faktor). 15. ha utvecklat förmågan att gestalta produkter med hänsyn till såväl funktionella som estetiska värderingar och tillägnat sig kunskap om hur val av färg, form, yt-textur och material påverkar slutprodukten. 16. ha utvecklat sin förmåga att kommunicera idéer med hjälp av såväl skisser, modeller och datastyrda animationer som muntligt och skriftligt. 17. ha kunskap om konstruktion och produktion och känna till och förstå olika materialegenskaper och dess betydelse för utformning av produkter. 18. ha utvecklat ett förhållningssätt till design som kunskapsområde och sin förmåga att reflektera utifrån ett konstnärligt perspektiv samt utvecklat en stabil yrkesidentitet. 19. ha kunskap om företagandets principer och hur man driver och arbetar i projekt, samt utvecklat sin förmåga att arbeta tillsammans med andra kompetenser och individer.

6 Teknologie masterprogram i Produktutveckling med inriktning Industridesign, 120 hp 5(7) Innehåll Programprinciper Programmets tvärvetenskapliga karaktär och problembaserade lärande syftar till att lära ut ett designmässigt förhållningssätt som gör det möjligt att hantera komplexa frågeställningar och öppna problemställningar. Utbildningen fokuserar på tre huvudprinciper, nämligen metoder och verktyg för design, strategier för design och den konstnärliga förmågan till design. Människa/maskinproblematiken spelar en viktig roll i utbildningen. Stor vikt läggs på hantverket i designarbetet och övningar genomförs i skissteknik, modellteknik och olika datorverktyg för att snabbt kunna visualisera idéer och koncept Arbetet kommer att praktiskt genomföras i högskolans designstudio och verkstäder. Samarbete med övriga masterprogram sker under utbildningen. Utbyte med partneruniversitet sker i nära samarbete och möjlighet till utlandsvistelse ges. Flera Projekt genomförs tillsammans med externa uppdragsgivare. Utbildningen avslutas med ett examensarbete där studenten använder den kunskap och de erfarenheter som de erhållit under utbildningen för att genomföra ett forsknings- och/eller utvecklingsarbete baserat på ett för industrin ochu samhället relevant problemställning. Programmets progression Utbildningens första block inleds med en introduktion till vetenskapsområdet produktframtagning och ämnesområdet Industridesign. Studenterna ges kunskap om olika intressenters påverkan på produktutformning och hur en produkt ge en mening för den som ska använda den. Vidare får studenterna lära sig ett designmetodiskt förhållningssätt och en introduktion till olika visualiseringsverktyg. Studenterna lär sig grunderna för modellarbete och skissarbete. Materialegenskaper och dess betydelse för produktutformning och materialens möjligheter och begränsningar lärs ut teoretiskt och praktiseras i projektform. Studenterna övar sin egen förmåga att arbete i projekt och får lära sig principerna om projektarbete i grupp och som individ. De får lära sig hantera olika kompetenser inom produktframtagning. Konstnärligt utvecklingsarbete och förmågan till konstnärlig reflektion teoretiseras och praktiseras. Stort fokus läggs vid individens förhållningssätt till produkten och den första graden av förståelse för produktgestaltning och den egna reflektionen. Under utbildningens andra block studeras human factors och andra graden av förståelse för produktgestaltning. Studenterna övar sin förmåga att kommunicera med modeller, skisser och datastyrda animationer. Stort fokus läggs vid muntlig presentation av projektarbeten och återkoppling till den egna gestaltningen. Undervisningen bedrivs i projektform i samverkan med externa företag. Studenten får lära sig om företagandets principer och utveckla produkter i samverkan med företag. Designkommunikation löper under hela blocket. Andra utbildningsåret inleds med en företagsförlagd kurs. Ett stort fokus läggs på att hantera hela produktutvecklingsprocessen i projektform. Designvetenskap och praktiskt designarbete lärs ut och praktiseras. Stort fokus läggs på individens förmåga att kommunicera sin kunskap i text och bild. Utbildningen avslutas med ett examensarbete där den kunskap som erhållits under utbildningen teoretiseras och praktiseras genom ett projektarbete i samarbete med ett företag eller institution. Examensarbetet examineras i form av en examination, utställning och rapport. Matematikkrav För att erhålla Teknologie masterexamen krävs 21 hp matematik. Studenter som antas till programmet med 15 hp matematik, erbjuds en valbar kurs i matematik inom programmet. Kurser Obligatoriska kurser Kursbenämning Hp Huvudområde Fördjupning Kurskod Design och upplevelse (Human Factors 3) Designfilosofi och praktik (Human Factors 1) 6 Produktutveckling A1F TDUS25 6 Produktutveckling A1N TDPR23 Designkommunikation 1 9 Produktutveckling A1N TD1R23 Designkommunikation 2 9 Produktutveckling A1F TD2S24

7 Teknologie masterprogram i Produktutveckling med inriktning Industridesign, 120 hp 6(7) Designkommunikation 3 6 Produktutveckling A1F TD3S24 Ergonomi (Human Factors 2) 15 Produktutveckling A1F TERS24 Examensarbete i Produktutveckling 30 Produktutveckling A2E TEUV24 Industridesignprojekt 9 Produktutveckling A1F TIDS24 Industriell produktframtagning, process - metod - ledarskap Valbara kurser 9 Produktionssystem, Produktutveckling A1N TIFR23 Material och design 6 Produktutveckling A1N TMDR23 Näringslivsförlagd kurs i Produktutveckling 9 Produktutveckling A1F TNFS24 Kursbenämning Hp Huvudområde Fördjupning Kurskod Företagande och ekonomi 1 6 G1F TFEK14 Matematisk statistik 1 6 G1N TMSG14 Programöversikt Årskurs 1 Termin 1 Termin 2 Period 1 Period 2 Period 3 Period 4 Industriell Material och design, 6 hp Designkommunikation 2, 9 hp produktframtagning, process - metod - ledarskap, 9 hp Designfilosofi och praktik (Human Factors 1), 6 hp Företagande och ekonomi 1, 6 hp Designkommunikation 1, 9 hp Matematisk statistik 1, 6 hp Ergonomi (Human Factors 2), 15 hp Årskurs 2 Termin 3 Termin 4 Period 1 Period 2 Period 3 Period 4 Näringslivsförlagd kurs i Produktutveckling, 9 hp Designkommunikation 3, 6 hp Design och upplevelse (Human Factors 3), 6 hp Industridesignprojekt, 9 hp Examensarbete i Produktutveckling, 30 hp Undervisning och examination Läsåret är uppdelat två terminer. Under varje termin läses flera kurser parallellt. Kurserna vävs samman med varandra i projektform. Examination respektive projektpresentation anordnas i varje kurs eller delkurs. Examinationsformer och betygsättning framgår av respektive kursplan. Programöversikten visar programmets principiella upplägg för samtliga årskurser, och kan ändras vid behov under programmets gång. För uppdaterad programöversikt se, Förkunskapskrav Examen om minst 180 hp med lägst 90 hp inom huvudområdet maskinteknik alt. byggnadsteknik (med relevanta kurser inom konstruktionsteknik och utformning) eller motsvarande svensk eller utländsk utbildning. Dessutom krävs 15 hp i matematik samt kunskaper i engelska kurs A. För att erhålla examen krävs 21 hp i matematik. Därutöver krävs godkänt arbetsprov som visar konstnärlig förmåga samt fallenhet för yrket. Villkor för fortsatta studier För uppflyttning till åk 2 ska minst 30 hp inom programmets åk 1 vara godkända. Examenskrav För Teknologie masterexamen i Produktutveckling, inriktning Industridesign krävs fullgjorda kurser om

8 Teknologie masterprogram i Produktutveckling med inriktning Industridesign, 120 hp 7(7) minst 120 högskolepoäng (hp) enligt gällande utbildningsplan varav minst 60 hp inom huvudområdet Produktutveckling samt 21 hp Matematik. Dessutom krävs avlagd Högskoleingenjörs/Teknologie kandidatexamen eller motsvarande svensk eller utländsk examen. Kvalitetsutveckling Ledningsgrupper, programansvariga, lärare och studenter samverkar i arbetet med program- och kursutveckling. Alla studenter ges tillfälle att skriftligt utvärdera genomgången kurs i samband med kursslut och hela programmet i anslutning till sista terminens avslutning. Resultatet av enkäterna återförs till avdelningschef, programansvarig, kursansvarig och utbildningschef för fortsatt utvecklingsarbete. Avdelningschef, eller motsvarande, och programansvarig tar upp frågor om programutveckling i ledningsgruppen för programmet. Fyra gånger per år samlas representanter för studenterna, utbildningschef och studievägledare för att diskutera kring nyligen genomförda programkurser. Ordförande i studentföreningens utbildningsutskott är ordinarie ledamot i Utbildningsråden. Övrigt Information angående behörighet Kurs ingående i programmet kan läsas som fristående kurs i mån av plats. Respektive behörighetskrav framgår av kursplanen. Avgiftsskyldiga studenter betalar studieavgift enligt gällande taxa. Ytterligare information se Tuition and Application Fees. Antagning sker enligt "Antagningsordning för utbildning på grundnivå och avancerad nivå" vid Högskolan i Jönköping. Urvalsgrupper: Grupp 1: Examen om minst 180 hp. Rangordning sker efter antal avklarade poäng. Grupp 2: hp. Ragnordning sker efter antal avklarade poäng.