Kraftvärmeverket i Katrineholm

Transkript

1 Miljörapport 2016 Kraftvärmeverket i Katrineholm KATRINEHOLM

2

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 GRUNDDEL ALLMÄNNA UPPGIFTER TEXTDEL ORGANISATIONENS UPPBYGGNAD LOKALISERING BESKRIVNING AV DRIFT OCH PRODUKTIONSANLÄGGNINGAR Värmeproduktion till fjärrvärmenätet Kraftvärmeverket i Katrineholm MILJÖUPPFÖLJNING RENINGSUTRUSTNING GÄLLANDE FÖRESKRIFTER OCH BESLUT STATUSRAPPORT MILJÖBERÄTTELSE MILJÖPÅVERKAN VERKSAMHETSSYSTEM DRIFT OCH PRODUKTIONSFÖRHÅLLANDEN Förändringar i produktion och processer Energiproduktion och bränsleförbrukning Förbrukning av kemiska produkter Avfall Förändringar i reningsanläggningar Störningar i driften av renings och produktionsanläggningar KONTROLLRESULTAT Sammanfattning enligt 4 pkt Funktion hos mätutrustning samt åtgärder för kvalitetssäkring Resultat av utsläppskontroll Besiktningar sammanfattande kommentarer VILLKOR OCH KOMMENTARER TILLSTÅNDSBESLUT MARK OCH MILJÖDOMSTOLEN FÖRORDNINGEN (2013:253) OM FÖRBRÄNNING AV AVFALL FÖRORDNINGEN (2013:252) OM STORA FÖRBRÄNNINGSANLÄGGNINGAR BILAGOR Bilaga 1: Allmänna hänsynsregler Bilaga 2: Kondensat (Bilaga 3: Grundvattenprover vart annat år) Bilaga 4: Emissionsdeklaration Bilaga 5: Redovisning enligt Bilaga 2a till miljörapportsföreskriften för Panna 2 respektive Panna 6 Bilaga 6: Beräkning av energieffektivitet

4

5 1 Grunddel 1.1 Allmänna uppgifter Uppgifter om verksamhetsutövaren Verksamhetsutövare Tekniska verken i Linköping AB (publ) Organisationsnummer Uppgifter om verksamheten Anläggningsnummer Anläggningsnamn Kraftvärmeverket i Katrineholm Ort Katrineholm Besöksadress Energigatan 3 Fastighetsbeteckningar Cisternen 1 Kommun Katrineholm Kod huvudverksamhet Samförbränning av avfall Kod för sidoverksamhet Förbränning Tillsynsmyndighet Länsstyrelsen i Södermanlands län Miljöledningssystem: ISO , ISO 9001 Koordinater x (RT90) x (SWEREF99) Juridiskt ansvarig Namn Anna Axelsson Telefonnummer: E postadress anna.axelsson@tekniskaverken.se Postadress: Box Katrineholm Kontaktperson miljörapport Namn Karin Larsson Telefonnummer: E postadress karin.larsson@tekniskaverken.se Postadress: Box Linköping 1

6

7 2 Textdel 2.1 Organisationens uppbyggnad Tekniska verken i Linköping AB (publ) äger Kraftvärmeverket i Katrineholm (tidigare benämnd Panncentralen Väster eller PC Väster) där fjärrvärme och el produceras. Energianläggningarna i Katrineholm ligger under affärsområdet Bränslebaserad Energi inom Tekniska Verken, se organisationsbild nedan 2.2 Lokalisering Anläggningen är lokaliserad till Kerstinboda industriområde i Katrineholms kommun. Platsen utgjordes tidigare av jordbruksmark. 2.3 Beskrivning av drift och produktionsanläggningar Värmeproduktion till fjärrvärmenätet Tekniska verken producerar och distribuerar fjärrvärme till en stor del av fastighetsbeståndet inom centrala delar av Katrineholm. Produktionen sker huvudsakligen vid Kraftvärmeverket i Katrineholm och därutöver vid topp och reservcentralen Panncentral Öster Kraftvärmeverket i Katrineholm Inom Kraftvärmeverket i Katrineholm finns två pannor för samförbränning av avfall (P2 och P6), en fastbränslepanna (P3) och två oljeeldade pannor (P1 och P4). 3

8 Tabell 1 Pannor vid Kraftvärmeverket i Katrineholm Panna Teknik Ungefärlig effekt (nyttig) P1 P2 P3 P4 P6 Oljepanna Hetvattenpanna Fluidiserande bädd + RGK Hetvattenpanna Wanderrostpanna Hetvattenpanna Oljepanna Hetvattenpanna Trapproster + turbin Ångpanna ,5 25+5,4 2.4 Miljöuppföljning Det finns ett program för egenkontrollen vid Kraftvärmeverket i Katrineholm. Där beskrivs bl a övervakning och mätning av utsläpp, drift och internkontroll, externa mätkontroller och datahantering. I egenkontrollprogrammet finns även kontroll av förorening från askutfyllnaden inom fastigheten. I november 2015 meddelade Mark och miljödomstolen ett nytt tillstånd för verksamheten. Kontrollprogram har uppdaterats och gåtts igenom vid tillsynsbesök i oktober Pannorna 2, 3 och 6 är utrustade med kontinuerlig mätning av utsläpp till luft. Utsläpp till luft mäts i rökgaskanalen och analyseras i respektive mätinstrument för respektive panna. En intern kontroll av mätvärden och analyser sker månadsvis. Detta gäller analyser av bränsle, aska, kondensat och utsläppsvärden till luft. 2.5 Reningsutrustning Panna 2 är utrustad med rökgasrening i form av NO x reduktion med ammoniumhydroxid som reduktionsmedel (SNCR anläggning), stoftcykloner och textilfilter för rening av stoft samt rökgaskondensering. Panna 3 är försedd med stoftcykloner och textilfilter. Oljepannorna (Pannorna 1 och 4) är försedda med stoftcykloner. Panna 6 är en trapprosterpanna utrustad med rökgasrening bl a i form av NO X reduktion med ammoniak, och textilfilter med tillsats av aktivt kol och släckt kalk. 4

9 Tabell 2 Sammanställning av reningsutrustning för pannorna inom Kraftvärmeverket i Katrineholm Panna P2 P3 P1 P4 P6 Rening NOx reduktion med ammoniumhydroxid. Stoftcykloner. Textilfilter. Rökgaskondensering (sandfilter, lamellfilter och ammoniakstripper) Stoftcykloner och textilfilter Stoftcykloner Stoftcykloner NO X reducering med ammoniak. Textilfilter. Tillsats av aktivt kol och släckt kalk 2.6 Gällande föreskrifter och beslut Gällande beslut för Kraftvärmeverket i Katrineholm redovisas i Tabell 3. Villkor/försiktighetsmått kommenteras i rapportens avsnitt 4. Anläggningen omfattas även av krav enligt förordningen (2013:253) om förbränning av avfall, se avsnitt 4. Kontrollprogramet för Kraftvärmeverket i Katrineholm är omarbetat och genomgånget med tillsynsmyndigheten. Under året har provotiden för dagvattendammen förlängts enligt Miljöprövningsförordningen (2013:251) 11. Tabell 3 Gällande tillstånd och beslut Datum Beslutsmyndighet Tillståndet avser (M ) ( ) Mark och miljödosmtolen Länsstyrelsen Tillstånd till fortsatt och ändrad verksamhet vid Kraftvärmeverket i Katrineholm Tillstånd till utsläpp av koldioxid Kontrollprogram Länsstyrelsen Fastsällande av kontrollprogram 2.7 Statusrapport Statusrapport markundersökning enl. IED inlämnades den 8 maj 2014 till Nacka tingsrätt, Mark och Miljödomstolen. 5

10

11 3 Miljöberättelse En sammanställning och åtgärder och förändringar under året, i enlighet med 4 pkt NFS 20:9, finns i bilaga 1, tillsammans med en beskrivning av hur Miljöbalkens hänsynsregler uppfylls. 3.1 Miljöpåverkan Anläggningens miljöpåverkan är främst utsläpp till luft av rökgaser från förbränningsprocessen, förbrukning av naturresurser, utsläpp till vatten av rökgaskondensat, uppkomsten av askor samt transport av bränsle till anläggningen. 3.2 Verksamhetssystem Tekniska verkens verksamhetssystem är certifierat enligt standarderna ISO (miljö), ISO (kvalitet) och OHSAS (arbetsmiljö). Övergripande dokument som t ex miljöpolicy, övergripande miljömål och rutiner för hantering avfall och kemikalier är lika för alla anläggningar inom Tekniska verken. Miljöcertifieringen innebär krav på kontroll av miljöpåverkan genom rutiner, instruktioner och övervakning samt ett systematiskt förbättringsarbete inom miljöområdet genom upprättande av övergripande och detaljerade miljömål. Miljömål, som finns för alla affärsområden, och handlingsprogram för att nå målen uppdateras och utvärderas årligen. Ett exempel på miljömål för Kraftvärmeverket i Katrineholm 2016 är: Minska NOx från Panna 2 med 15 % jämfört med förra året Minska förbrukningen av färskvatten i processen Minska returtemperaturen i fjärrvärmenätet Minska egenförbrukning av el Möjligheten att uppfylla målen påverkas givetvis av yttre omständigheter. Målstyrningen utgör ett stöd för att prioritera rätt och ökar möjligheterna att driva miljöarbetet framåt. Bolaget följer de rutiner som standarden ISO kräver för undersökning av risker, fastställande av miljömål, register över vår miljöpåverkan, hantering av farligt avfall och fortlöpande miljöförbättring. Genom miljöledningssystemets rutiner och instruktioner beaktas även Miljöbalkens hänsynsregler. Exempel på rutiner och instruktioner är Utvärdering av miljöaspekter och prioritering av mål Miljöhänsyn vid förändring, projekt, upphandling Tekniska Verken koncernen Kemikalierutiner inklusive granskning av nya produkter Avfallsrutiner Riskutvärdering. Riskanalys ska utföras var tredje år och leder till rutiner och/eller åtgärdsplaner för identifierade händelser med höga risktal. Rutiner för övervakning, mätning, rondering och underhåll Vår externa revisionsforma, LRQA, genomför uppföljningsrevision av miljöledningssystemet en gång per år. Vid revisionerna kontrolleras att man uppfyller kraven som ställs i standarden ISO Utöver de externa revisionerna genomförs interna revisioner av miljöledningssystemet varje år. Genom avvikelsehanteringssystemet rapporteras och åtgärdas brister i exempelvis rutiner. 7

12 3.3 Drift- och produktionsförhållanden Förändringar i produktion och processer Under 2016 har ny reglerstrategi för panna 6 genomförts. Det ger möjlighet till effektivare drift och minskat behov av fossila bränslen Energiproduktion och bränsleförbrukning Energiproduktion under 2016 med fördelning av bränslen framgår av Tabell 4. Sammanlagd produktion var MWh värme och MWh el. Tabell 4 Bränslen 2016 Panna Bränsle MWh tillfört bränsle P1 EO P2 RT (returträ), GROT, träpellets, P3 Träpellets P4 EO P6 RT (returträ), GROT, tryckt trä (FA) Förbrukning av kemiska produkter Kemiska produkter registreras i databasen Eco Online. I databasen ingår säkerhetsdatablad för alla kemikalier som används inom Tekniska verken. Inköp av kemikalier som inte finns i databasen måste godkännas av kemikaliesamordnaren och arbetsmiljöingenjören. För övrigt arbete med produktvalsprincipen, se bilaga 1. Tabell 5 Förbrukning av några viktiga typer av kemiska produkter under 2016 Kemikalie Förbrukning Enhet Ammoniak 25 % 458 ton Natronlut 6 m3 Släckt kalk 105 ton Aktivt kol 5 ton Trinatriumfosfat 50 liter Jonbytare liter Myrsyra 549 kg 8

13 3.3.4 Avfall De största avfallsmängderna som uppkommer vid anläggningen är olika typer av aska. Flyg och bottenaska från fastbränslepannorna transporteras efter befuktning till Vika avfallsanläggning. Flygaskan från P6 är klassad som farligt avfall. Den går till Langöya i Norge för återvinning. Flygaskan från oljepannorna transporteras till en klass 1 deponi enligt avtal. Tabell 6 Askmängder 2016 Avfallsslag Mängd ton (inkl. vatten i askan) P2 bottenaska 341 P3 Bottenaska Går till förbränning internt i P2 P6 bottenaska P2 Flygaska 382 P3 Flygaska 14 P6 Flygaska (farligt avfall) 415 P1 och P4 flygaska (farligt avfall) 0 Tabell 7 Farligt avfall, exklusive aska, uppkommet vid Kraftvärmeverket i Katrineholm 2016 Avfallsslag Mängd (kg) Elektronikavfall 750 Lysrör 70 Olja 720 Oljefilter 90 Batterier Förändringar i reningsanläggningar Inga större förändringar i reningsanläggningarna har genomförts under Störningar i driften av renings- och produktionsanläggningar Byte av filterstrumpor för att förhindra förhöjda halter av stoft Eftersom man uppmärksammat en ökande trend på stoftutsläpp på panna 6 så byttes textilfiltret i mars. 9

14 Läckage av askvatten till dagvattendammen Under revision av Panna 6 i Katrineholm uppstod ett läckage av tvättvatten ut på gården. Vattnet leds till dagvattendammen där man konstaterade förhöjda metallhalter. Dammen stängdes, tömdes och rengjordes Förhöjda värden på renat rökgaskondensat Under perioden juli september har panna 2 flera kortare driftperioder. Vid varje start tar det ett litet tag innan reningen av kondensatvattnet nått en optimal nivå, varför något högre nivårer av t ex ph, susp, ammonium och/eller metaller kan förekomma (se bilaga 2). Under juli, då det var mycket lite drift vid panna 2 och därför en liten mängd kondensat som släpptes ut. Månadssamlingsprovet visade denna månad på förhöjda nivåer av ph, susp och kvicksilver. Onlinemätning av ph har inte visat på förhöjda nivåer under denna period. Under augusti och september var ammoniumnivåerna i månadssamlingsprovet förhöjd. Ammonium respektive suspenderade ämnen tillhör parametrar som kan förändras genom den lagring som uppsamlingen av månadssamlingsprovet innebär. Dessa båda parametrar mäts också med hjälp av kontinuerligt redovisande instrument. De kontinuerliga mätinstrumenten ger dock mer osäkra resultat än laboratorieanalyserna, och det kan vara problem med instrumenten. Detta innebär att för suspenderade ämnen respektive ammonium är båda de aktuella mätteknikerna förknippade med problem och båda metoderna kan i vissa situationer bli missvisande. Tekniska verken håller därför på med ett projekt där de både teknikerna ska utvärderas mot varandra, för att kunna avgöra vilken mätteknik som ger mest korrekta värden för respektive parameter. Utvärderingen kommer att redovisas som en del av prövotidsutredningen U Reglerproblem vid tillgänglighetstest av panna 4 Vid tillgänglighetskontroll av panna 4 uppstod problem med O2 regleringen. Detta resulterade i ofullständig förbränning under en kortare tid. 3.4 Kontrollresultat Sammanfattning enligt 4 pkt 10. Enligt 4 punkt 10 i Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 20:9) om miljörapport, ska miljörapporten innehålla en kommenterad sammanfattning av de mätningar, undersökningar m m som utförts under året för att bedöma verksamhetens miljöpåverkan. Mätningarna utförs i allmänhet med syftet att antingen kontrollera uppfyllandet av tillståndsvillkor eller utsläppsgränsvärden enligt bl.a. förordningen 2013:253 om förbränning av avfall. Mätningarna/undersökningarna presenteras därför nedan i sitt sammanhang, tillsammans med kommentarer för hur de olika kraven uppfyllts. Där så är lämpligt redovisas värden också i emissionsdeklarationen Funktion hos mätutrustning samt åtgärder för kvalitetssäkring Emissionsuppföljning allmän beskrivning Både Panna 2 och Panna 6 är utrustade med automatiska mätsystem, AMS, av typen extraktiv FTIR analysator (Fourier Transform Infrared spectroscopy) för rökgaser. Stoft mäts med en separat stoftmätare. En programvara analyserar mätvärdena från FTIR instrumentet och stoftmätaren och sänder de vidare till realtidssystemet, miljödatorn som återfinns i kontrollrummet. I miljödatorn heter programvaran Combilab som är operatörsgränssnittet i systemet. I Combilab utförs beräkningarna som resulterar i utsläppsvärden i realtid samt dygnsrapporter etc. 10

15 Eftersom pannorna omfattas av mätstandarden SS EN skall det utföras kontroller och intern kalibrering på de respektive parametrarna som kontinuerligt registreras. Instrumenten omfattas även av krav på extern kontroll. Kondensatet från P2 kontrolleras med kontinuerliga mätningar vad gäller ph, temperatur, flöde och ammonium samt suspenderade ämnen (för driftkontroll). För kontroll av metaller och suspenderade ämnen sker flödesproportionell provtagning med automatisk provtagare. Panna 3 är försedd med kontinuerlig mätning av svaveldioxid och kväveoxider och kolmonoxid via ett NDIR mätsystem. TOC och stoft mäts varje år vid besiktning. Oljepannorna P1 och P4 är försedda med röktäthetsmätare och mätning av kväveoxider och stoft sker varje år vid besiktning Mätinstrumentens funktion 2016 Antalet mätfelsdygn (ej giltiga dygnsmedelvärden) får enligt förordningen om förbränning av avfall vara högst 10 per år och panna. För 2016 blev antalet mätfelsdygn: 6 på Panna 2. 7 på Panna 6. De dygn som registrerats vid service av instrumentet, räknas som mätfelsdygn. I övrigt har mätinstrumenten fungerat utan större störningar under året. 11

16 Utförande av QAL2 och AST enligt SS EN 14181:2004 Utförda kalibreringar under året. Underkända kalibrerfunktioner vid AST panna 6 åtgärdades med nya QAL2 kalibreringar. AST Parameter Panna 2 Panna 6 CO NOx SO Stoft TOC Grön helt OK. Röd ej godkänd kalibrerfunktion. Gul ej godkänd variabilitetskontroll. QAL 2 Parameter Panna 2 Panna 6 CO NOx SO Stoft TOC Jfr NOx Parameter Panna 2 Panna 6 NOx O Rökgasflöde Resultat av utsläppskontroll Utsläpp till luft Totalutsläpp beräknas ur uppmätta halter och effekter, bränsleanalyser och besiktningsvärden, se emissionsdeklaration bilaga 4. Uppföljning av tillståndsvillkor och utsläppsgränsvärden enligt SFS 2013:253 redovisas under avsnitt Utsläpp till vatten från kondensat Kondensat från rökgasreningen provtas och analyseras som månadssamlingsprov. ph, suspenderade ämnen och ammonium mäts även kontinuerligt (susp bara för driftuppföljning, ej villkorskontroll). Dioxiner och furaner provtas 2 gånger per år. En redovisning av utsläpp via kondensat finns i bilaga Utsläpp till lakvatten från askutfyllnad Resultat från provtagning av lakvatten från grundvattenrör från askutfyllnad vid Kraftvärmeverket i Katrineholm framgår av bilaga 3. Provtagning sker en gång vartannat år på hösten. Senaste provtagning skedde Analysresultaten redovisas som mätserie för provtagningarna sedan år 2004 för att trender ska kunna urskiljas. 12

17 Recipientkontroll Recipient för dagvatten, processavloppsvatten (kondensat) från anläggningen och lakvatten från askutfyllnaden är i samtliga fall sjön Näsnaren nordväst om Katrineholm. Näsnaren ligger inom Nyköpingsåarnas avrinningsområde, där samordnad recipientkontroll sköts genom Nyköpingsåarnas Vattenvårdsförbund. Tekniska verken är medlem i Nyköpingsåarnas Vattenvårdsförbund. Vattenvårdsförbundet har en provpunkt (V26 Ålsätter) vid Näsnarens utlopp där man bl. a mäter ph, konduktivitet, syre, fosfor, ammonium, klorider mm. Där görs också undersökningar av kiselalger och av bottensubstrat och vattenvegetation. Recpientkontroll för luft har genomförts i första hand genom de utredningar av deposition och av halter i omgivningsluft som genomförts av IVL i samband med tillståndsansökan Utredningarna visade att utsläppen från Kraftvärmeverket inte medför risk att någon miljökvalitetsnorm för luft överskrids. Samtliga miljökvalitetnormer innehålls även när man tar hänsyn till andra källor än Kraftvärmeverket. Nedfallet av föroreningar (deposition) är betydligt mindre än bakgrundsdepositionen även i anläggningens absoluta närhet. Tekniska verken har varit medlem i Södermanlands Luftvårdsförbund, som tidigare skött den samordnade recipientkontrollen i regionen. Förbundet lades dock ner år En del av verksamheten har övertagits av Östra Sveriges Luftvårdförbund. Tekniska verken redovisar årligen till Katineholms kommun utsläpp i kg/år av NOx, svavel, stift, CO, NH3, TOC och stoft från PC Väster och PC Öster. Dessa data används för recipientkontroll Besiktningar sammanfattande kommentarer Periodisk besiktning har ersatts av extern och internrevision en gång per år. Besiktningen omfattar emissionsmätningar, villkorsuppfyllnad, genomgång av rapporter för årlig jämförande mätning, periodiska provtagningar enligt SFS 2013:253 och kalibreringar enligt SS EN 14181, samt granskning av egenkontrollen sker löpande under året och vid sammanställning av årets miljörapport. Inget besök av externa revisorer under året. Senast mars Intern revision i november, fem avvikelser: För vissa mål fanns ingen dokumenterad ansvarig vid revisionstillfället. Under revisionen så kunde ingen dokumentation uppvisas att måluppföljning var utförd enligt tidplan. Enligt muntlig redovisning så har uppföljning skett enligt plan men var vid revisionstillfället inte dokumenterad med status vid varje uppföljningstillfälle. Alla mål har inte dokumenterat antal uppföljningstillfällen per år eller hade för få uppföljningstillfällen. Dokumentation av status ska göras kvartals eller tertialsvis enligt interna rutiner. Delegeringsschemat (dokument nr ) överensstämmer inte med muntliga uppgifter om delegering av arbetsmiljöuppgifter till enhetschef. Förväntade delegeringsdokument kunde inte uppvisas för Hans Lindkvist eller Anna Axelsson vid revisionen. Vid revisionstillfället kunde inga dokumenterade krav på produkten (fjärrvärme) uppvisas. Samtliga avvikelser är stängda. 13

18

19 4 Villkor och kommentarer Kraftvärmeverket i Katrineholm har under 2015 meddelats nytt tillstånd. Nedan utvärderas året enligt det nya tillståndet. Därutöver redovisas även efterlevnad av förordningen (2013:253) om förbränning av avfall. 4.1 Tillståndsbeslut Mark- och Miljödomstolen Tillståndsbeslut och tillståndsvillkor Gällande beslutstext, dvs. typ av produktion och produktionsmängd Tillstånd M Tillstånd till fortsatt och ändrad verksamhet vid Kraftvärmeverket i Katrineholm Total installerad tillförd bränsleeffekt : 103,8 MW Årlig förbränning av avfall i panna 2 och 6: ton varav högst ton farligt avfall. Kommentar till hur beslutstexten uppfyllts året 2016 De olika pannornas effekter framgår av Tabell 1. Total installerad tillförd bränsleeffekt är 103,8 MW Under 2016 har t avfall förbränts vid Kraftvärmeverket i Katrineholm Av detta har ton utgjorts av farligt avfall. Mängdbegränsningarna innehålls Nr Villkorstext Kommentar Beslut 1 Verksamheten inbegripet åtgärder för att minska utsläppen till vatten och luft samt andra störningar från verksamheten ska bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad sökanden uppgett eller åtagit sig i målet, om inte annat framgår av denna dom. Villkoret uppfylls. Verksamheten bedrivs i huvudsak enligt ansökan. 2 Farligt avfall får endast förbrännas i panna 6. Villkoret uppfylls 3. Mängden farligt avfall som förbränns får uppgå till högst ton per år. Följande mängder av olika kategorier får förbrännas. Villkoret uppfylls Farligt avfall tillhörande följande kapitel enligt bilaga 4 till avfallsförordningen Tillåten förbränd årsmängd Kommentar 3, 17 och 20 tillsammans t tillsammans Kapitel omfattande FA klassat trä 10 och 19 tillsammans 2000 t Kapitel omfattande vissa fraktioner av eget upp kommet avfall 15

20 Nr Villkorstext Kommentar Beslut 4. Värmevärdet hos det farliga avfallet ska ligga mellan 8 och 50 MJ/kg. Inblandningen av farligt avfall får inte överstiga 20 % i panna Föroreningsinnehållet i farligt avfall som förbränns får inte överstiga följande värden: Arsenik: mg/kg TS Koppar: mg/kg TS Krom: mg/kg TS Bly: 200 mg/kg TS Nickel: 200 mg/kg TS Svavel: 0,1 % 6. Farligt avfall som innehåller mer än 1 % organiska halogenföreningar, uttryckt som klor, får inte förbrännas. Villkoret uppfylls Villkoret uppfylls Bränsleanalyser visar att det inte förekommit halogenföreningar (klor). Krav innehölls. 16

21 Nr Villkorstext Kommentar Beslut 7. Vid tekniskt oundvikliga driftstopp, driftstörningar eller fel i mätutrustning som innebär överskridande av dygnsmedelvärden i villkor i denna dom eller i förordningen (2013:253) om förbränning av avfall ska driften av den panna som berörs av stoppet/störningen/felet stoppas inom fyra timmar efter det att överskridandet konstaterats. Denna skyldighet gäller om utsläppet då fortfarande överskrider föreskrivet dygnsmedelvärde. Högst 3 % av pannans driftdygn får omfattas av störningar/stopp/fel enligt ovan. 8. Kemiska produkter och farligt avfall som uppkommer i verksamheten ska förvaras och i övrigt hanteras på sådant sätt att förorening av mark och vatten inte riskeras. För flytande kemiska produkter, med undantag för eldningsolja 5, och flytande farligt avfall gäller att lagrings och uppställningsplatser ska invallas så att minst hälften av den totala volymen, dock minst den största behållarens volym plus 10 % av de övriga kärlens volym, kan innehållas i invallningen. Förvaringen ska ske så att obehöriga förhindras tillträde. Under 2016 har det inte förekommit några förhöjda dygnsmedelvärden på Panna 6. För Panna 2 har 6 dygnsmedelvärden har varit förhöjda. Vilket är 2,9 % av driftdygnen. Bolaget lever upp till de krav som ställs gällande kemiska produkter och farligt avfall. Det finns rutiner för hur kemiska produkter ska handhas och förvaras. 9. Bränslet ska regelbundet kontrolleras enligt dokumenterat kvalitetssäkringssystem med syfte att undvika beskickning med material som genom sin storlek eller konsistens eller annan egenskap kan leda till driftstörningar eller dålig förbränning. Kravspecifikationer till grund för upphandling av bränsle ska utformas så att goda möjligheter råder att klara aktuella begränsningar av utsläppen till luft och vatten. Under året har bränsleprover analyserats regelbundet för biobränsle använt avfallsbränsle. Kravspecifikation för bränsle vad det gäller föroreningar och storlek används gentemot leverantör. Dessutom tas prov per leverantör och fraktion som sparas i en månad för att göra det möjligt att spåra eventuella avvikelser bakåt i tiden 10. Slagg och aska samt stoft från rökgasrening ska omhändertas på sådant sätt att olägenhet inte uppstår. Om omhändertagande sker genom deponering ska denna ske på anläggning som har tillstånd för sådant avfall. Flygaska från P6 skickas direkt till Langöya i Norge för återvinning. Oljeaska går till SAKAB. Övriga askor transporteras till Vika avfallsanläggning som har tillstånd för att ta hand om askan. 17

22 Nr Villkorstext Kommentar Beslut 11. Buller från verksamheten ska begränsas så att det inte ger upphov till högre ekvivalenta ljudnivåer utomhus vid bostäder än 50 db (A) dagtid vardagar (kl ) 40 db (A) nattetid (kl ) 45 db (A) övrig tid. Arbetsmoment som typiskt sett kan ge upphov till momentana ljudnivåer över 55 db (A) får inte utföras nattetid (kl ). Ovan angivna begränsningsvärden gäller inte för bostaden på fastigheten Katrineholm Gersnäs 3:4 (banvaktarstugan). De angivna begränsningsvärdena ska kontrolleras genom omgivningsmätningar eller närfältsmätningar och beräkningar. Ekvivalentvärdena ska beräknas för de tidsperioder som anges ovan. Kontroll ska ske så snart det skett förändringar i verksamheten som kan medföra ökade bullernivåer. Bullermätning utfördes och visade att villkoret innehålls. Ingen förändring har skett i verksamheten sedan senaste mätningen, ( ), varför ingen ny mätning är genomförd 12. Bolaget ska vid behov vidta åtgärder för att förhindra för omgivningen besvärande lukt, damning och nedskräpning i samband med hantering av bränsle och förbränningsrester. Villkoret uppfylls. Rutiner finns för att säkerställa att åtgärder vidtas om störningar uppstår. 18

23 Nr Villkorstext Kommentar Beslut 13. Utsläppen från panna 2 och 6 av stoft, kolmonoxid (CO), totalt organiskt kol (TOC), kväveoxider, räknat som kvävedioxid (NO2), svaveldioxid (SO2), väteklorid (HCl), vätefluorid (HF) och kvicksilver (Hg) får inte överskrida följande dygnsmedelvärden, räknat i mg/m3 vid 6 % O2 normal torr gas. Panna 2 Panna 6 Stoft CO 75 TOC SO HCl HF 1,5 1,5 Hg 0,045 0, Se villkor P1 I tabell anges högsta dygnsmedelvärde för rapporterbart dygn under 2016 i mg/m3 vid 6 % O2 normal torr gas. Panna 2 Panna 6 *högsta värde från extern mätning Panna 6 (aktuell O2 pga farl avf) Stoft 6 12,6 11,1 CO < gränsv. (varierar) TOC 10 3,6 1,3 SO ,1 HCl 0,4 9,8 12,9 HF 0,001* <0,01* Hg 0,001* 0,001* 0,001* 450 (processgränsvärde) Kväveoxider Kväveoxider 231 Se villkor P1 Inte heller får rökgaser från panna 6 i genomsnitt under varje halvtimme i en tjugofyratimmarsperiod innehålla mer CO än 100 mg/m3 vid 11 % O2 normal torr gas eller i genomsnitt under varje tiominutersperiod i 95 % av alla tiominutersperioder i en tjugofyratimmars period innehålla mer än 150 mg/m3 vid 11 % O2 normal torr gas. Ovan angivna begränsningsvärden avser endast perioder då pannorna är i drift, och perioder då pannorna sätts i drift eller tas ur drift ska omfattas endast då avfall förbränns. Vid kontroll av begränsningsvärdena ska mätresultaten valideras på det sätt som anges i 51 förordningen (2013:253) om förbränning av avfall. Utsläppet av vätefluorid ska mätas periodiskt minst två gånger per år. 100% av halvtimmesvärdena för CO har under 2015 legat under 100 mg/m3 vid 11 % O2 normal torr gas, varför ingen utvärdering behöver göras för 10 minutersmedelvärden. Kravet uppfylls. HF har mätts 2 ggr under Kravet uppfylls 19

24 Nr Villkorstext Kommentar Beslut 14 Utsläppet av ammoniak från panna 2 får som månadsmedelvärde uppgå till högst 22 mg/m3 vid 6 % O2 normal torr gas. Kravet uppfylls. Högsta månadsmedelvärde var 10 mg/m3 ntg vid 6 % O2 15. Utsläppen från panna 2 av svaveldioxid (SO2) får inte överskrida 75 mg/m3 vid 6 % O2 normal torr gas, räknat som årsmedelvärde. 16. Utsläppen från panna 6 av svaveldioxid (SO2), får inte överskrida 60 mg/m3 vid 6 % O2 normal torr gas, räknat som årsmedelvärde. Kravet uppfylls. Årsmedelvärde för 2016 var 14 mg/nm3 vid 6 % O2 Kravet uppfylls. Årsmedelvärde för 2016 är 10 mg/m3 ntg vid 6 % O2 17. Utsläppet av stoft från filteranläggningen vid panna 3 får vid mätning inte överskrida 15 mg/m3 vid 6 % 02 normal torr gas. Om det föreskrivna värdet överskrids, ska villkoret ändå anses uppfyllt om en åtgärd vidtas utan dröjsmål och förnyad mätning inom tre månader visar att värdet åter innehålls. Kontroll av utsläppshalten ska utföras minst en gång per år. Kontroll ska därutöver utföras vid förändringar i verksamheten som kan medföra ökade utsläppshalter av stoft. 18. Utsläppet från panna 3 av kolmonoxid (CO) får som dygnsmedelvärde och 97 persentil inte överstiga 450 mg/m3 vid 6 % O2 normal torr gas. Detta dygnsmedelvärde avser endast perioder då pannan är i drift och omfattar inte perioder då pannan sätts i drift eller tas ur drift. Stoftutsläppet var vid mätning 4,5 mg/nm3 vid 6 % O2. Kravet uppfylls. 1 dygn översteg villkorsvärdet. Detta innebär att > 97% av driftdygnen underskred villkorsvärdet. Kravet uppfylls. 19. Utsläppet från panna 3 av kväveoxider, räknat som kvävedioxid (NO2), får som årsmedelvärde inte överstiga 225 mg/m3 vid 6 % O2 normal torr gas. Årsmedelvärde för 2016 blev 142 mg/m3 vid 6 % O2. Kravet uppfylls. 20. Svavelhalten i kol till panna 3 får inte överstiga 0,3 %. Ingen eldning av kol har skett under

25 Nr Villkorstext Kommentar Beslut 21. Utsläppet från panna 1 och 4 av stoft får vid mätning uppgå till högst 85 mg/m3 vid 3 % O2. Om det föreskrivna värdet inte innehålls, ska villkoret ändå anses uppfyllt om en åtgärd vidtas utan dröjsmål och förnyad mätning inom tre månader visar att värdet åter innehålls. Kontroll av utsläppshalten ska utföras minst en gång per år. Kontroll ska därutöver utföras vid förändringar i verksamheten som kan medföra ökade utsläppshalter av stoft. 22. Ett aktuellt kontrollprogram ska finnas för verksamheten. Programmet ska bland annat ange hur utsläppen ska kontrolleras med avseende på mätmetod, mätfrekvens och utvärderingsmetod. 23. Andelen avfall i panna 2 får som årsmedelvärde uppgå till högst 50 %. Resultat emissionsmätning i december 2015: P1: 18 mg/m3 vid 3 % O2 P4: 35 mg/m3 vid 3 % O2 Villkoret uppfylls Kravet uppfylls. Avfallsandelen i Panna 2 har som medelvärde för 2016 varit 45 % 24. Panna 6 ska uppfylla de krav som följer av förordningen (2013:253) om förbränning av avfall avseende temperatur och uppehållstid efter den sista tillförseln av förbränningsluft. Panna 6 uppfyller kraven avseende temperatur och uppehållstid efter den sista tillförseln av förbränningsluft. 25. Förbränning av avfall ska ske med hög energieffektivitet. Bolaget ska i den årliga miljörapporten redovisa de åtgärder som genomförts under året med syfte att minska förbrukningen av råvaror och energi i verksamheten. 26. Bolaget ska anmäla till tillsynsmyndigheten när tillståndet har tagits i anspråk, samt mark och miljödomstolen när anläggningen för uppsamling av dagvatten m.m. har tagits i drift. Faktorn R1, som beskriver energieffektiviteten, har för 2016 varit 1,07 vilket är ett mycket högt värde (0,65 är godkänd nivå för energiåtervinning av avfall). Beräkning av energieffektiviteten bifogas som bilaga 6. Åtgärder för god hushållning med råvaror och energi beskrivs i bilaga 1 till miljörapporten. Tillståndet togs i anspråk , vilket har anmälts till länsstyrelsen Dagvattendammen togs i drift 1 april

26 Nr Villkorstext Kommentar Beslut P1 Provisoriskt villkor: Utsläpp från panna 6 av kväveoxider, räknat som kvävedioxid (NO2) får som riktvärde* och dygnsmedelvärde inte överskrida 300 mg/m3 vid 6 % O2 normal torr gas. Ovan angivna värde avser endast perioder då pannorna är i drift, och perioder då pannorna sätts i drift eller tas ur drift ska omfattas endast då avfall förbränns. Vid kontroll av värdena ska mätresultaten valideras på det sätt som anges i 51 förordningen (2013:253) om förbränning av avfall. Villkoret uppfylls. Högsta rapporterbara dygn under december är 186 mg/m3 vid 6 % O2 normal torr gas 203,9 mg/nm³ 6 % O2 FA 233 mg/nm³ 6 % O2 icke FA P2 Provisoriskt villkor: Utsläpp från panna 6 av kväveoxider, räknat som kvävedioxid (NO2), får som riktvärde* och årsmedelvärde inte överskrida 165 mg/m3 vid 6 % O2 normal torr gas. Villkoret uppfylls. Årsmedelvärde för 2016 är 162 mg/m3 vid 6 % O2 normal torr gas. 113,8 mg/nm³ 6 % O2 P3 Provisoriskt villkor: Utsläpp från panna 6 av ammoniak får som riktvärde* och årsmedelvärde uppgå till högst 40 mg/m3 vid 6 % O2 normal torr gas. Årsmedelvärdet för 2016 är 21 mg/m3 vid 6 % O2 normal torr gas. 27,5 mg/nm³ 6 % O2 P4 Provisoriskt villkor: Föroreningshalterna i det rökgaskondensat som släpps ut till recipienten får inte överstiga följande månadsmedelvärden: Villkoret är uppfyllt om högst tio av månadssamlingsproverna under året inte överskrider nedan angivna begränsningsvärden. Totalt suspenderat material 10 mg/l Hg 0,005: mg/l Cd 0,005: mg/l Tl 0,01: mg/l As 0,03: mg/l Pb, Cr, Cu, Ni: 0,05 mg/l (vardera) Zn: 0,1 mg/l Halten av totalt suspenderat material får som årsmedelvärde, baserat på månadssamlingsprover, uppgå till högst 10 mg/l. ph får som dygnsmedelvärde inte underskrida 6 eller överskrida 10. Resultat av flödesproportionella samlingsprov (månad) redovisas i bilaga 2.x Antal förhöjda månadsmedelvärden under 2016: Susp: 1 månader Hg: 1 månad. Juli 0,009 mg/l Cd: 0 månader Tl: 0 månader As: 0 månader Pb, Cr, Cu, Ni: 0 månader Zn: 0 månader Årsmedelhalten av suspenderat material blev för mg/l Onlinemätning av ph har som dygnsmedelvärde legat mellan 6 och 10, men ett av månadssamlingsproven visar på en förhöjd nivå på värde av ph. Ingen omanalys av provet har varit möjlig då det inte fanns mer uttaget prov kvar att analysera. Under juli månad då förhöjda värden (ovan) uppstått, har utflödet av kondensatvatten varit lågt. 22

27 Nr Villkorstext Kommentar Beslut P5 Halten av ammonium i det rökgaskondensat som släpps ut till recipienten får som månadsmedelvärde inte överskrida 30 mg/l. Villkoret är uppfyllt om högst två av månadssamlingsproverna under året överskrider detta begränsningsvärde. Halten av ammonium får inte heller som årsmedelvärde överskrida 25 mg/l. Inget månadsmedel från den kontinuerilga mätningen överskred 30 mg/l Av månadssamlingsproven (se Bilaga 2) överskrider två stycken 30 mg/l, vilket innebär att kraven i villkoret uppfylls för båda mätmetoderna. Värt att notera är att ammonium inte är särskilt lämpligt att mäta i månadssamlingsprov eftersom halten i provet kan förändras vid lagring. Årsmedelhalten var 12 mg/l. Villlkoret uppfylls. 23

28 4.2 Förordningen (2013:253) om förbränning av avfall Förordningen tillämpas här med de nya förutsättningar som följer av villkor 13 i dom 16 Panna 2: Förordningen (2013:253) om förbränning av avfall Parameter Krav Kommentar Källa CO Utsläppsgränsvärdet för CO beräknas enligt 71 Förordningen (2013:253) om förbränning av avfall, vilket innebär att det varierar med avfallsinblandningen. Kravet uppfylls. SFS 2013:253 Avser dygnsmedelvärde. Kproc=450 mg/m3 ntg vid 6 % O2 Kavf = 75 mg/m3 ntg vid 6 % O2 TOC Utsläppsgränsvärdet för TOC är 15 mg/nm³ (6 % O2) oavsett andel avfall, vilket framgår av tillståndsvillkor 13. Avser dygnsmedelvärde Stoft Utsläppsgränsvärdet för stoft är 15 mg/nm³ (6 % O2) oavsett andel avfall, vilket framgår av tillståndsvillkor 13. Avser dygnsmedelvärde HCl Utsläppsgränsvärdet för HCl är 15 mg/nm³ (6 % O2) oavsett andel avfall, vilket framgår av tillståndsvillkor 13. Avser dygnsmedelvärde HF Utsläppsgränsvärdet för HF är 1,5 mg/nm³ (6 % O2) oavsett andel avfall, vilket framgår av tillståndsvillkor 13. Avser dygnsmedelvärde Kravet uppfyllls Kravet uppfylls. Kravet uppfylls. Kravet uppfylls. Vid emissionsmätningarna (2 st) uppmättes halter på 0,003 respektive 0,351 mg/m3 ntg vid 6 % O2 SFS 2013:253 SFS 2013:253 SFS 2013:253 SFS 2013:253 SO2 Utsläppsgränsvärdet för SO2 är 75 mg/nm³ (6 % O2) oavsett andel avfall, vilket framgår av tillståndsvillkor 13. Avser dygnsmedelvärde NOx Utsläppsgränsvärdet för NOx är 300 mg/nm³ (6 % O2) oavsett andel avfall, vilket framgår av tillståndsvillkor 13. Avser dygnsmedelvärde Kravet uppfylls Kravet uppfylls. SFS 2013:253 SFS 2013:253 24

29 Metaller till luft Utsläppsgränsvärden: Hg: 0,05 mg/m3 tg vid 6 %O 2 Under året har två externa mätningar genomfört. Resultaten framgår av tabell: SFS 2013:253 (skärps gnm tillståndsvillkor 13 till 0,045 mg/m3 tg vid 6 %O 2 ) Sb+As+Pb +Cr+Co+C u+mn+ni+ V Cd+Tl Hg Cd + Tl: 0,05 mg/ m3 tg (6 % O 2 ) Mars 0,88 0,0005 0,0021 Sb+As+Pb+Cr+Co+Cu+Mn+Ni+V: 0,5 mg/n m3 tg vid 6 % O 2 Nov 0,0016 0,0001 0,001 Värden i mg/nm 3 tg (6 % O 2 ). Samtliga krav uppfylldes Dioxiner/furaner Utsläppsgränsvärde: 0,1 ng/nm3 tg vid 6 % O2. Vid emissionsmätningarna (2 st) uppmättes halter på 0,0141 resp 0,011 ng/nm3 tg vid 6 % O 2. SFS 2013:253 Utsläppsgränsvärdet innehålls Kondensat Suspenderade ämnen Utsläppsgränsvärdet har innehållits om antingen 30 mg/l klarats av 95 % av värdena Kravet uppfyllls SFS 2013: mg/l klarats av 100 % av värdena Kondensat metaller Utsläppsgränsvärden: Kvicksilver (Hg) 0,03 mg/l Kadmium (Cd) 0,05 mg/l Resultat av flödesproportionella samlingsprov (månad) redovisas i bilaga 2 Kraven uppfylls SFS 2013:253 Tallium (Tl) 0,05 mg/l Arsenik (As) 0,15 mg/l Bly (Pb) 0,2 mg/l Krom (Cr) 0,5 mg/l Koppar (Cu) 0,5 mg/l Nickel (Ni) 0,5 mg/l Zink (Zn) 1,5 mg/l Kondensat Dioxiner/furaner Dioxiner och furaner 0,3 ng/l Emissions mätningar i mars och november gav följande resultat: 0,003 ng/l 0,014 ng/l SFS 2013:253 Kravet uppfylls. 25

30 Förordningen tillämpas här med de nya förutsättningar som följer av villkor 13 i dom 16 Panna 6: Förordningen (2013:253) om förbränning av avfall Parameter Krav Kommentar Källa CO Utsläppsgränsvärdet för CO är 75 mg/nm³ (6 % O2) oavsett andel avfall, vilket framgår av tillståndsvillkor 13. Avser dygnsmedelvärde. För korttidsvärden, se tillståndsvillkor 13. TOC Utsläppsgränsvärdet för TOC är 15 mg/nm³ (6 % O2) oavsett andel avfall, vilket framgår av tillståndsvillkor 13. Avser dygnsmedelvärde Stoft Utsläppsgränsvärdet för stoft är 15 mg/nm³ (6 % O2) oavsett andel avfall, vilket framgår av tillståndsvillkor 13. Avser dygnsmedelvärde HCl Utsläppsgränsvärdet för HCl är 15 mg/nm³ (6 % O2) oavsett andel avfall, vilket framgår av tillståndsvillkor 13. Avser dygnsmedelvärde HF Utsläppsgränsvärdet för HF är 1,5 mg/nm³ (6 % O2) oavsett andel avfall, vilket framgår av tillståndsvillkor 13. Avser dygnsmedelvärde Kravet uppfylls. 5 dygnsmedelvärden överskreds, vilket är < 3 % av driftdygnen. Kravet uppfylls. Inga dygnsmedelvärden överskred utsläppsgränsvärdet. Kravet uppfylls. Inget dygnsmedelvärde överskrider utsläppsgränsvärdet. Kravet uppfylls. Inget dygnsmedelvärde överskrider utsläppsgränsvärdet. Kravet uppfylls. Vid emissionsmätningarna (2 st) uppmättes halter på 0,335 respektive < 0,001 mg/m3 ntg vid 6 % O2 SFS 2013:253 SFS 2013:253 SFS 2013:253 SFS 2013:253 SFS 2013:253 SO2 Utsläppsgränsvärdet för SO2 är 75 mg/nm³ (6 % O2) oavsett andel avfall, vilket framgår av tillståndsvillkor 13. Avser dygnsmedelvärde NOx Utsläppsgränsvärdet för NOx är 300 mg/nm³ (6 % O2) oavsett andel avfall, vilket framgår av provisoriskt tillståndsvillkor P1. Avser dygnsmedelvärde Kravet uppfylls Inget dygnsmedelvärde överskrider utsläppsgränsvärdet. Kravet uppfylls. Inget dygnsmedelvärde överskrider utsläppsgränsvärdet. SFS 2013:253 SFS 2013:253 Kvicksilver Utsläppsgränsvärde: Uppfylls genom att tillståndsvillkor 13 uppfylls. SFS 2013:253 26

31 Panna 6: Förordningen (2013:253) om förbränning av avfall Parameter Krav Kommentar Källa 0,05 mg/m3 tg vid 6 %O 2 (skärps gnm tillståndsvillkor 13 till 0,045 mg/m3 tg vid 6 %O 2 ) Metaller till luft Kadmium + tallium Utsläppsgränsvärde: 0,05 mg/nm 3 tg vid 6 % O2 Under året har två externa mätningar genomfört. Resultat: Mars: 0,001 November: 0,0001 SFS 2013:253 Värden i mg/nm 3 tg (6 % O 2 ), Mätningarna visar att kravet uppfylls. Antimon+arsenik+bly+krom+kobolt+ koppar +mangan+ nickel+vanadin Under året har två externa mätningar genomfört. Resultat: SFS 2013:253 Mars: 0,2029 Utsläpps gränsvärde: November: 0,016 0,5 mg/nm3 tg vid 6 % O2 Värden i mg/nm 3 tg (6 % O 2 ), Mätningarna visar att kravet uppfylls Dioxiner/furaner Utsläppsgränsvärde : 0,1 ng/m 3 tg vid 6 % O2 Vid emissionsmätningarna uppmättes halter på: Mars: 0,0037 November: 0,011 Värden i ng/nm 3 tg (6 % O 2 ) Kravet uppfylls SFS 2013: Förordningen (2013:252) om stora förbränningsanläggningar Vid årsskiftet 2013/2014 minskades maximal tillförd effekt till Panna 4 vid 14,8 MW. Detta innebär, enligt de summeringsregler som finns i förordningen 2013:252, att Kraftvärmeverket i Katrineholm inte längre omfattas av reglerna som gäller för stora förbränningsanläggningar (anläggningar > 50 MW). 27

32

33 Bilaga 1, sid 1(3) Uppfyllande av de allmänna hänsynsreglerna Kraftvärmeverket i Katrineholm Bilaga till Miljörapport 2016 I detta dokument beskrivs Tekniska verkens iakttagande och uppfyllande av Miljöbalkens allmänna hänsynsregler. Dokumentet innebär också en redovisning enligt 4 pkt i Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 20:9) om miljörapport. Dokumentet är avsett att bifogas den årliga miljörapporten. Hela koncernen är miljöcertifierad sedan 2001 enligt miljöledningsstandarden ISO Certifieringen ger ett systematiskt förbättringsarbete inom miljöområdet, bl a genom upprättande av miljömål. Miljömål finns upprättade för alla divisioner (affärsområden) inom Tekniska verken. I enlighet med miljöledningssystemet så har också en miljöaspektlista upprättats för samtliga delar av verksamheten, vilket resulterar i ett fokus på miljöfrågor samt ett medvetet ställningstagande om prioritering av miljöåtgärder. Sammanfattningsvis är ledningssystemets rutiner och instruktioner bra verktyg för att kunna beakta Miljöbalkens hänsynsregler i verksamheten. Kunskapskravet (2 kap 2 Miljöbalken samt 4 pkt 22 i NFS 20:9) På Tekniska verken finns en mycket lång erfarenhet av energiproduktion i både större och mindre anläggningar. Företaget deltar aktivt i olika branschföreningar inom området och får fortlöpande information om nya rön. Arbete med skötsel och underhåll samt med förbättringar för att anläggningarna ska tillgodose allt strängare miljökrav, har givit personalen kunskaper om verksamheten och de miljöeffekter som denna kan ge upphov till. Tillämpningen av miljöledningssystem innebär bl.a. att fastlagda rutiner finns för upprätthållande av kunskap och kompetens avseende drift och skötsel av anläggningarna. Rutinerna säkerställer även att bevakning och uppdatering sker av lagar och förordningar tillämpliga på verksamheten. Personalen deltar i miljöutbildningar. Det finns olika kompetenskrav för olika avdelningar, vilket framgår av enhetsvisa/avdelningsvisa rutiner. Tekniska verken är medlem i såväl föreningen Svensk Fjärrvärme som branschorganet Avfall Sverige, och deltar aktivt i de arbetsgrupper som berör våra verksamheter. Tekniska verkens energianläggningar tillverkar inte varor, och därför är 4 pkt 22 i NFS 20:9 inte helt relevant. Miljöpåverkan av de produkter (el och värme) som Tekniska verkens energianläggningar levererar bedöms vara positiv, eftersom el producerad med kraftvärme ger ett minskat behov av el från kondensproduktion. Att förse hushåll och industrier med fjärrvärme innebär en bättre hushållning med resurser än om enskild uppvärmning skulle användas.

34 Bilaga 1, sid 2(3) Försiktighetsprincipen och principen om bästa möjliga teknik (2 kap 3 Miljöbalken samt 4 pkt 16, 17 och 22 i NFS 20:9) Det finns kontrollprogram samt rutiner och instruktioner för uppföljning av anläggningarnas miljöpåverkan och för uppfyllande av tillstånd, villkor, förordningar och föreskrifter Försiktighetsprincipen uppfylls genom att identifiera risker i verksamheten och skapa rutiner och instruktioner för att minska riskerna. Riskanalyser ska enligt interna rutiner uppdateras minst vart tredje år, eller vid förändringar. Innan nya projekt startas genomförs en miljöbedömning av projektet, och ytterligare miljöbedömningar görs under projektets gång. Senaste riskanalys för hela Kraftvärmeverket i Katrineholm genomfördes Annat risk- och säkerhetsarbete omfattar t.ex. olika skyddsåtgärder, entreprenörsinformation, avvikelse- och tillbudshantering, skyddsronder, interna och externa revisioner m m. Under året har bl a följande åtgärder vidtagits för att säkra drift- och kontroll samt förbättra skötsel och underhåll vid Kraftvärmeverket i Katrineholm: Byggt om regleringen på panna 6 för att ge jämnare och mer kontrollerad drift. Har inneburit förbättrade emissionsvärden till luft. Under 2016 har inte inträffat några olyckor vid Kraftvärmeverket i Katrineholm, varför inga särskilda åtgärder har behövs vidtas med anledning av detta Produktvalsprincipen (2 kap 4 Miljöbalken samt 4 pkt 19 i NFS 20:9) Tekniska Verken strävar efter att minska antalet kemiska produkter som används. De kemiska produkterna som vi använder listas i kemikalieregistret EcoOnline. Varje ny produkt, som inte finns i vårt bassortiment skall innan inköp bedömas och godkännas av kemikaliesamordnaren och arbetsmiljöingenjören. Detta medför att jämförelse sker med befintliga produkter med liknande egenskaper och en bedömning görs av kemikaliesamordnaren vilken av produkterna som ska väljas med beaktande av miljö- och hälsoaspekter. Undantagen är vid installationer av nya instrument och maskiner, då speciella kemikalier som inte finns med i det godkända sortimentet, ibland kan behöva användas, beroende på att garantier upphör då annan kemikalie används. Kemikalieinventering med tillhörande riskanalyser genomförs regelbundet Under 2016 har elva kemiska produkter tagits bort och bytts ut mot fem andra alternativ. Ex: Tre sorters lacknafta har ersatts av en Loctite 3090 har tagits bort utan att ersättas Sex sorters Loctite har ersatts av tre nya OKQ8 Diesel B5/B7 MK1 har bytts ut mot HVO (syntetisk diesel) Resurshushållningsprincipen (2 kap 5 Miljöbalken samt 4 pkt 18 och 20 i NFS 20:9) Tekniska verken hushållar med naturens resurser bland annat genom produktion av fjärrvärme och el ur avfall och biobränslen, framställning av biogas till fordonsbränsle samt produktion av el med vattenkraft och kraftvärme. Produktion av el och värme i kraftvärmeanläggningar med avfallsfraktioner som bränslebas innebär bra hushållning med resurser. Kraftvärmeproduktion ger en minskning av el från

35 Bilaga 1, sid 3(3) kondensproduktion och att förse hushåll och industrier med fjärrvärme innebär en bättre hushållning med resurser än om enskild uppvärmning skulle användas. Under 2016 har bl a följande åtgärder genomförts för att förbättra energihushållningen vid Kraftvärmeverket eller i fjärrvärmenätet: Ombyggnation av en utblåsningstank till panna 6 (Användning av statsvatten för kylning togs bort), har lett till vattenbesparing i processen. Arbete med returträsleverantörer. Börbättrad utsorteringsgrad av finfraktioner och metaller har ökat värmevärde. Detta ger förbättrad förbränning, lägre bränsleåtgång och mindre mängd aska Under 2016 har inga särskilda åtgärder vidtagits för att minska uppkomsten av avfall från verksamheten.

36

37 Analysresultat Rökgaskondensat 2016 Bilaga 2 Flödesproportionella månadssamlingsprov, mg/l Kondensat Ph Susp Kvicksilver Kadmium Tallium Arsenik Bly Krom Koppar Nickel Zink Ammonium Dioxin/furaner SFS 2013: ,03 0,05 0,05 0,15 0,2 0,5 0,5 0,5 1, ,3 Tillstånd from till ,005 0,005 0,01 0,03 0,05 0,05 0,05 0,05 0,1 30 ng/l Flöde m³ 2016 jan 7,4 2 0, ,0001 0, ,0034 0,002 0,002 0,002 0,002 0,01 15, m³ feb 8,4 2,2 0, ,0001 0,0001 0,002 0,0 0,0038 0,002 0,002 0,0109 9, m³ mar 8,7 3,2 0, ,0001 0,0001 0, ,002 0,0025 0,002 0,002 0, ,9 0, m³ apr 8,3 2 0, ,0001 0,0001 0, ,002 0,002 0,0045 0,002 0, , m³ maj 0 m³ jun 0 m³ jul 12,1 14 0, , , , ,01 0,034 0,022 0,013 0, m³ aug 7,5 3,3 0, , , , ,011 0,0049 0,01 0,013 0, , m³ sep 7,1 3,8 0, , ,0001 0, ,002 0,002 0,0044 0,002 0, , m³ okt 8,1 2 0, ,0001 0,0001 0, ,002 0,0034 0,002 0,002 0, , m³ nov 8 2 0, ,0001 0,0001 0, ,002 0,002 0,0022 0,002 0,0117 8,643 0, m³ dec 8 5,5 0, , ,0001 0,0017 0,008 0,0049 0,01 0,013 0,0375 4, m³ min 7,1 2 0, ,0001 0,0001 0, ,002 0,002 0,002 0,002 0,01 4,773 max 12,1 14 0, , , , ,011 0,034 0,022 0,013 0,1 43,86 medel 8,36 4,00 0, , , , , ,015 0,011 0, , ,82 summa Under maj och juni har flödet varit så lågt att provtagaren inte fungerat, inget prov har då tagits ut. RGK

38 m³ m³ m³ m³ m³ m³ m³ m³ m³ m³ m³ m³

39 Bilaga 4 Parameter Värde Enhet Typ Ev. UrspruMetod Flöde Ev.Anm. Mottagare Kommentar BerakningMatMetod ProduktionsEnhet Mätpunkt CO kg/år Totalt C Ut Luft ETS, enl lagen om handel m utsläppsrätter ED CO kg/år Del Biogent C Ut Luft OTH, ungefärlig beräkning ur bränsleanalys ED CO kg/år Del Fossilt C Ut Luft ETS, enl lagen om handel m utsläppsrätter ED NH3 5453,8 kg/år Totalt M Ut Luft OTH, Icke-dispersiv IR-teknik (NDIR) ED NH kg/år Del M Ut Luft OTH, Icke-dispersiv IR-teknik (NDIR) Panna 6 ED NH3 417,8 kg/år Del M Ut Luft OTH, Icke-dispersiv IR-teknik (NDIR) Panna 2 ED NOx kg/år Totalt M Ut Luft OTH, kombination av metoderna för delflödena ED NOx 4609 kg/år Del M Ut Luft Beräkning utifrån uppmätt värde vid besiktning CEN/ISO, SS EN14792:2005 Panna 1 ED NOx kg/år Del M Ut Luft NRB, extraktiv FTIR analysator Panna 2 ED NOx 2780 kg/år Del M Ut Luft NRB, Icke-dispersiv IR-teknik (NDIR) Panna 3 ED NOx 884 kg/år Del M Ut Luft beräkning utifrån uppmätt värde vid besiktning CEN/ISO, SS EN14792:2005 Panna 4 ED NOx kg/år Del M Ut Luft NRB, extraktiv FTIR analysator Panna 6 ED SO2 158 kg/år Totalt C Ut Luft OTH, kombination av metoderna för delflödena ED SO kg/år Del C Ut Luft OTH, beräkning utifrån svavelhalt i oljan Panna 1 ED SO2 864 kg/år Del M Ut Luft CEN/ISO, extraktiv FTIR analysator SS-EN för kontroller och intern kalibrering Panna 2 ED SO2 24 kg/år Del M Ut Luft OTH, Icke-dispersiv IR-teknik (NDIR) Panna 3 ED SO2 697 kg/år Del C Ut Luft OTH, beräkning utifrån svavelhalt i oljan Panna 4 ED SO kg/år Del M Ut Luft CEN/ISO, extraktiv FTIR analysator SS-EN för kontroller och intern kalibrering Panna 6 ED Stoft 898 kg/år Totalt M Ut Luft OTH, kombination av metoderna för delflödena ED Stoft 222 kg/år Del M Ut Luft beräkning utifrån uppmätt värde vid besiktning CEN/ISO, SS EN Panna 1 ED Stoft 319 kg/år Del M Ut Luft CEN/ISO, stoftinstrument med elektrodynamisk givare SS-EN 14181:2004 för kalibrering mm Panna 2 ED Stoft 95 kg/år Del M Ut Luft beräkning utifrån uppmätt värde vid besiktning CEN/ISO, SS EN Panna 3 ED Stoft 55 kg/år Del M Ut Luft beräkning utifrån uppmätt värde vid besiktning CEN/ISO, SS EN Panna 4 ED Stoft 208 kg/år Del M Ut Luft CEN/ISO, stoftinstrument med elektrodynamisk givare SS-EN 14181:2004 för kalibrering mm Panna 6 ED FA 1,72 t/år Totalt M Ut Återvinning extern huvudsakligen elektronikavfall som går för demontering och vidare behandling Sims anläggning i Katrineholm WEIGH ED Avfall, ej FA 4177 t/år Totalt M Ut Återvinning extern Huvudsakligen askor som används som konstruktionsmaterial på Vika avfallsanläggning. WEIGH ED FA 472 t/år Totalt M Ut Återvinning export Flygaska från P6 WEIGH ED FA 0 t/år Totalt M Ut Bortskaffande extern Oljeaska till SAKAB WEIGH ED Avfall, ej FA 1,3 t/år Totalt M Ut Bortskaffande extern huvudsakligen material till deponi WEIGH ED Biob, pellets 14,571 GWh/år Totalt C In ER Förbrukningen varierar mellan åren pga variationer i värmebehovet. ETS, bränsleförbrukning utifrån energivärde ED Eldningsolja, tung 13,271 GWh/år Totalt M In ER förbrukningen varierar mellan åren genom att värmebehovet varierar. Eldningsolja, tung 11,745 GWh/år Del M In ER förbrukningen varierar mellan åren genom att värmebehovet varierar. OTH, Mäts via lodning i tankar och invägning av leveranser m h a fordonsvåg. OTH, Mäts via lodning i tankar och invägning av leveranser m h a fordonsvåg. Panna 1 ED Eldningsolja, tung 1,526 GWh/år Del M In ER förbrukningen varierar mellan åren genom att värmebehovet varierar. OTH, Mäts via lodning i tankar och invägning av leveranser m h a fordonsvåg. Panna 4 ED Inst tillförd effekt 55 MW Totalt C In ER OTH, konstruktionsdata ED Inst tillförd effekt 20 MW Del C In ER OTH, konstruktionsdata Panna 1 ED Inst tillförd effekt 20 MW Del C In ER OTH, konstruktionsdata Panna 3 ED Inst tillförd effekt 14,9 MW Del C In ER OTH, konstruktionsdata Panna 4 ED As 0,8 kg/år Totalt M Ut Luft CEN/ISO, SS EN 14385:2004 ED Cu 1,7 kg/år Totalt M Ut Luft CEN/ISO, SS EN 14385:2004 ED Hg 0,3 kg/år Totalt M Ut Luft CEN/ISO, SS EN 13211:2001 ED ED

40

41 Bilaga 5 Password = PASS Dessa frågor gäller alla enskilda förbränningsanläggningar Länsstyrelsens nummer på anläggningen: Benämningen på den enskilda förbränningsanläggningen. Panna 2 Panna 6 Är förordningen (2013:253) om förbränning av avfall tillämplig på den enskilda förbränningsanläggningen? Ja Ja Förbränningskapacitet i ton avfall per timme 2 8 Aktuella paragrafer för dispensbeslut eller villkor Antal överträdelser under året av villkor i dispensbeslut Kommentar och paragraf vid eventuell överträdelse Enskilda förbränningsanläggningar förbränningskapacitet över 2 ton avfall per timme Utsläpp till vatten Antal överträdelser under året som skett av begränsningsvärde i FFA. totalt suspenderat material (TSS): 0 Kommentar och paragraf vid eventuell överträdelse kvicksilver (Hg): 1 Kommentar och paragraf vid eventuell överträdelse Kommentera kadmium (Cd): 0 Kommentar och paragraf vid eventuell överträdelse tallium (Tl): 0 Kommentar och paragraf vid eventuell överträdelse arsenik (As): 0 Kommentar och paragraf vid eventuell överträdelse bly (Pb): 0 Kommentar och paragraf vid eventuell överträdelse krom (Cr): 0 Kommentar och paragraf vid eventuell överträdelse koppar (Cu): 0 Kommentar och paragraf vid eventuell överträdelse nickel (Ni): 0 Kommentar och paragraf vid eventuell överträdelse zink (Zn): 0 Kommentar och paragraf vid eventuell överträdelse sammanlagt utsläpp av dioxiner och furaner: 0 Kommentar och paragraf vid eventuell överträdelse Utsläpp till luft Antal överträdelser under året som skett av begränsningsvärde i FFA. stoft: 0 Kommentar och paragraf vid eventuell överträdelse totalt organiskt kol (TOC): 0 Kommentar och paragraf vid eventuell överträdelse väteklorid (HCl): 0 Kommentar och paragraf vid eventuell överträdelse vätefluorid (HF): 0 Kommentar och paragraf vid eventuell överträdelse svaveldioxid (SO2): 0 Kommentar och paragraf vid eventuell överträdelse kväveoxider (NOx): 0 Kommentar och paragraf vid eventuell överträdelse kolmonoxid (CO): 0 Kommentar och paragraf vid eventuell överträdelse kvicksilver (Hg): 0 Kommentar och paragraf vid eventuell överträdelse sammanlagt utsläpp av kadmium och tallium (Cd+Tl): 0 Kommentar och paragraf vid eventuell överträdelse sammanlagt utsläpp av antimon, arsenik, bly, krom, kobolt, koppar, mangan, nickel och vanadin (Sb+As+Pb+Cr+Co+Cu+Mn+Ni+V): 0 Kommentar och paragraf vid eventuell överträdelse sammanlagt utsläpp av dioxiner och furaner: 0 Kommentar och paragraf vid eventuell överträdelse

42

43 Energieffektivitetvidenergiåtervinningavavfallikraftvärmeanläggningar BakgrundenförtillkomstenavbegreppetEnergieffektivitetvidenergiåtervinningavavfallkommerfrån Direktiv2008/98/EC(WasteFrameworkDirective WFD).FörklaringarochtänketbakomfinnsiAnnexII tilldirektivet. Direktivetintroducerardens.k.avfallstrappandärmanförklararivilkenprioritetsordningminskningen avavfallskagöra.frånförstastegetomhurmanminskaruppkomstenavavfallvidtillverkningoch paketeringtillsistastegenmeddeponering. Direktivetgeranläggningarförförbränningavavfallmöjlighetattklassassomenergiutvinnareenligt nästsistastegenitrappanomdeärtillräckligteffektiva.förattbedömaomdeärtillräckligteffektiva harbegreppetenergieffektivitet,ävenkalladförr1,införts. Dettaskaberäknasgenomdennaformel, E p ärdenårligaproduktionenavenergiiformavelochvärme.elmultiplicerasmedfaktorn2,6och värmemedfaktorn1,1.dettamotsvararnormalverkningsgradenienanläggningförelrespektive värmeproduktion. E F ärdenårligatillsattaenerginiformavdebränslensomejäravfallsklassade E W ärdenårligatillsattaenerginiformavdebränslensomäravfallsklassade E i ärdenårligaimporteradeenergintillanläggningensomintetillhöre F ellere w 0,97ärenfaktorförförlusteriformavbottenaskaochstrålning FörattansessomenergiutvinningskavärdetpåR1överstiga 0,60föranläggningartagnaidriftföre1januari2009 0,65föranläggningartagnaidriftefter31december2008 VärdetförTekniskaverkensanläggningKraftvärmeverketiKatrineholmärdesenasteåren; ,22 1,04 1,07 1,02 1,00 1,07

44 Tekniska verken i Linköping AB (publ) Box 1500, Linköping Tel , tekniskaverken.se