DELDOM meddelad i Nacka Strand

Transkript

1 1 NACKA TINGSRÄTT DELDOM meddelad i Nacka Strand Mål nr M SÖKANDE Tekniska Verken i Linköping Aktiebolag, Box Linköping Ombud: Advokat Mats Björk Alrutz' Advokatbyrå AB Box Stockholm SAKEN Fortsatt och ändrad verksamhet vid Kraftvärmeverket i Katrineholm AnläggningsID: Koordinater: N: E: DOMSLUT Tillstånd ger Tekniska verken i Linköping AB tillstånd enligt 9 kap. miljöbalken till fortsatt och ändrad verksamhet vid Kraftvärmeverket i Katrineholm med en total installerad tillförd bränsleeffekt om 103,8 MW och avseende en årlig förbränning av förutom ickeavfallsbränslen och avfallsbränslen som avses i 17 punkterna 1, 2, 3, 4 och 6 i förordningen (2013:253) om förbränning av avfall ton avfall varav högst ton farligt avfall, allt i huvudsaklig överensstämmelse med vad som angivits i ansökan och övrigt i målet. Miljökonsekvensbeskrivning godkänner den upprättade miljökonsekvensbeskrivningen. Slutliga villkor 1. Verksamheten inbegripet åtgärder för att minska utsläppen till vatten och luft samt andra störningar från verksamheten ska bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad sökanden uppgett eller åtagit sig i målet, om inte annat framgår av denna dom. 2. Farligt avfall får endast förbrännas i panna 6. Dok.Id Postadress Besöksadress Telefon Telefax Expeditionstid Box Nacka Strand Augustendalsvägen måndag fredag E-post: mmd.nacka@dom.se 08:30-16:00 -

2 2 3. Mängden farligt avfall som förbränns får uppgå till högst ton per år. Följande mängder av olika kategorier får förbrännas. Farligt avfall tillhörande följande kapitel enligt bilaga 4 till avfallsförordningen Tillåten förbränd årsmängd Kommentar 3, 17 och 20 tillsammans t tillsammans Kapitel omfattande FA-klassat trä 10 och 19 tillsammans t Kapitel omfattande vissa fraktioner av eget uppkommet avfall 4. Värmevärdet hos det farliga avfallet ska ligga mellan 8 och 50 MJ/kg. Inblandningen av farligt avfall får inte överstiga 20 % i panna Föroreningsinnehållet i farligt avfall som förbränns får inte överstiga följande värden. Arsenik mg/kg TS Koppar mg/kg TS Krom mg/kg TS Bly 200 mg/kg TS Nickel 200 mg/kg TS Svavel 0,1 % 6. Farligt avfall som innehåller mer än 1 % organiska halogenföreningar, uttryckt som klor, får inte förbrännas. 7. Vid tekniskt oundvikliga driftstopp, driftstörningar eller fel i mätutrustning som innebär överskridande av dygnsmedelvärden i villkor i denna dom eller i förordningen (2013:253) om förbränning av avfall ska driften av den panna som berörs av stoppet/störningen/felet stoppas inom fyra timmar efter det att överskridandet konstaterats. Denna skyldighet gäller om utsläppet då fortfarande överskrider föreskrivet dygnsmedelvärde. Högst 3 % av pannans driftdygn får omfattas av störningar/stopp/fel enligt ovan. 8. Kemiska produkter och farligt avfall som uppkommer i verksamheten ska förvaras och i övrigt hanteras på sådant sätt att förorening av mark och vatten inte riskeras. För flytande kemiska produkter, med undantag för eldningsolja 5, och flytande farligt avfall gäller att lagrings- och uppställningsplatser ska invallas så att minst hälften av den totala volymen, dock minst den största behållarens volym plus 10 % av de övriga kärlens volym, kan innehållas i invallningen. Förvaringen ska ske så att obehöriga förhindras tillträde. 9. Bränslet ska regelbundet kontrolleras enligt dokumenterat kvalitetssäkringssystem med syfte att undvika beskickning med material som genom sin storlek eller konsistens eller annan egenskap kan leda till driftstörningar eller dålig förbränning. Kravspecifikationer till grund för upphandling av bränsle ska utformas så att goda möjligheter råder att klara aktuella begränsningar av utsläppen till luft och vatten.

3 3 10. Slagg och aska samt stoft från rökgasrening ska omhändertas på sådant sätt att olägenhet inte uppstår. Om omhändertagande sker genom deponering ska denna ske på anläggning som har tillstånd för sådant avfall. 11. Buller från verksamheten ska begränsas så att det inte ger upphov till högre ekvivalenta ljudnivåer utomhus vid bostäder än 50 db (A) dagtid vardagar (kl ) 40 db (A) nattetid (kl ) 45 db (A) övrig tid. Arbetsmoment som typiskt sett kan ge upphov till momentana ljudnivåer över 55 db (A) får inte utföras nattetid (kl ). Ovan angivna begränsningsvärden gäller inte för bostaden på fastigheten Katrineholm Gersnäs 3:4 (banvaktarstugan). De angivna begränsningsvärdena ska kontrolleras genom omgivningsmätningar eller närfältsmätningar och beräkningar. Ekvivalentvärdena ska beräknas för de tidsperioder som anges ovan. Kontroll ska ske så snart det skett förändringar i verksamheten som kan medföra ökade bullernivåer. 12. Bolaget ska vid behov vidta åtgärder för att förhindra för omgivningen besvärande lukt, damning och nedskräpning i samband med hantering av bränsle och förbränningsrester. 13. Utsläppen från panna 2 och 6 av stoft, kolmonoxid (CO), totalt organiskt kol (TOC), kväveoxider, räknat som kvävedioxid (NO 2 ), svaveldioxid (SO 2 ), väteklorid (HCl), vätefluorid (HF) och kvicksilver (Hg) får inte överskrida följande dygnsmedelvärden, räknat i mg/m 3 vid 6 % O 2 normal torr gas. Panna 2 Panna 6 Stoft CO 450 (processgränsvärde) 75 TOC SO HCl HF 1,5 1,5 Hg 0,045 0,045 Kväveoxider 300 Inte heller får rökgaser från panna 6 i genomsnitt under varje halvtimme i en tjugofyratimmarsperiod innehålla mer CO än 100 mg/m 3 vid 11 % O 2 normal torr gas eller i genomsnitt under varje tiominutersperiod i 95 % av alla tiominutersperioder i en tjugofyratimmarsperiod innehålla mer än 150 mg/m 3 vid 6 % O 2 normal torr gas. Ovan angivna begränsningsvärden avser endast perioder då pannorna är i drift, och perioder då pannorna sätts i drift eller tas ur drift ska omfattas endast då avfall förbränns.

4 4 Vid kontroll av begränsningsvärdena ska mätresultaten valideras på det sätt som anges i 51 förordningen (2013:253) om förbränning av avfall. Utsläppet av vätefluorid ska mätas periodiskt minst två gånger per år. 14. Utsläppet av ammoniak från panna 2 får som månadsmedelvärde uppgå till högst 22 mg/m 3 vid 6 % O 2 normal torr gas. 15. Utsläppen från panna 2 av svaveldioxid (SO 2 ) får inte överskrida 75 mg/m 3 vid 6 % O 2 normal torr gas, räknat som årsmedelvärde. 16. Utsläppen från panna 6 av svaveldioxid (SO 2 ), får inte överskrida 60 mg/m 3 vid 6 % O 2 normal torr gas, räknat som årsmedelvärde. 17. Utsläppet av stoft från filteranläggningen vid panna 3 får vid mätning inte överskrida 15 mg/m 3 vid 6 % 0 2 normal torr gas. Om det föreskrivna värdet överskrids, ska villkoret ändå anses uppfyllt om en åtgärd vidtas utan dröjsmål och förnyad mätning inom tre månader visar att värdet åter innehålls. Kontroll av utsläppshalten ska utföras minst en gång per år. Kontroll ska därutöver utföras vid förändringar i verksamheten som kan medföra ökade utsläppshalter av stoft. 18. Utsläppet från panna 3 av kolmonoxid (CO) får som dygnsmedelvärde och 97-persentil inte överstiga 450 mg/m 3 vid 6 % O 2 normal torr gas. Detta dygnsmedelvärde avser endast perioder då pannan är i drift och omfattar inte perioder då pannan sätts i drift eller tas ur drift. 19. Utsläppet från panna 3 av kväveoxider, räknat som kvävedioxid (NO 2 ), får som årsmedelvärde inte överstiga 225 mg/m 3 vid 6 % O 2 normal torr gas. 20. Svavelhalten i kol till panna 3 får inte överstiga 0,3 %. 21. Utsläppet från panna 1 och 4 av stoft får vid mätning uppgå till högst 85 mg/m 3 vid 3 % O 2. Om det föreskrivna värdet inte innehålls, ska villkoret ändå anses uppfyllt om en åtgärd vidtas utan dröjsmål och förnyad mätning inom tre månader visar att värdet åter innehålls. Kontroll av utsläppshalten ska utföras minst en gång per år. Kontroll ska därutöver utföras vid förändringar i verksamheten som kan medföra ökade utsläppshalter av stoft. 22. Ett aktuellt kontrollprogram ska finnas för verksamheten. Programmet ska bland annat ange hur utsläppen ska kontrolleras med avseende på mätmetod, mätfrekvens och utvärderingsmetod. 23. Andelen avfall i panna 2 får som årsmedelvärde uppgå till högst 50 %. 24. Panna 6 ska uppfylla de krav som följer av förordningen (2013:253) om förbränning av avfall avseende temperatur och uppehållstid efter den sista tillförseln av förbränningsluft.

5 5 25. Förbränning av avfall ska ske med hög energieffektivitet. Bolaget ska i den årliga miljörapporten redovisa de åtgärder som genomförts under året med syfte att minska förbrukningen av råvaror och energi i verksamheten. 26. Bolaget ska anmäla till tillsynsmyndigheten när tillståndet har tagits i anspråk, samt mark- och miljödomstolen när anläggningen för uppsamling av dagvatten m.m. har tagits i drift. Delegation överlåter enligt 22 kap. 25 tredje stycket miljöbalken åt tillsynsmyndigheten att vid behov besluta om villkor om hantering av aska och annat avfall från verksamheten (villkor 10), åtgärder för att förebygga damning och lukt (villkor 12), tillfällig mildring av de provisoriska föreskrifterna P1, P2 och P3 för att utredningar avseende utsläpp till luft av kväveoxider och ammoniak ska kunna utföras under prövotiden, samt godkännande av nya avfallsslag. Uppskjutna frågor m.m. Mark- och miljödomstiolen beslutar med stöd av 22 kap. 27 miljöbalken att under en prövotid skjuta upp frågan om slutliga villkor för utsläpp till luft från panna 6 av kväveoxider och ammoniak, hantering av rökgaskondensat, samt hantering av dagvatten. U1. Utsläpp till luft av kväveoxider och ammoniak Bolaget ska under en prövotid utreda den ur miljösynpunkt optimala nivån för utsläpp av ammoniak och kväveoxider (från SNCR) från panna 6. Hänsyn ska därvid även tas till utsläppet av totalkväve. Utredningen ska genomföras i samråd med tillsynsmyndigheten. Utredningen ska tillsammans med förslag till slutliga villkor ges in till mark- och miljödomstolen senast två år efter det att denna dom har vunnit laga kraft. U2. Rökgaskondensat Bolaget ska under en prövotid utreda de tekniska och ekonomiska möjligheterna att minska föroreningshalterna i rökgaskondensatet ytterligare. Utredningen ska även belysa de miljömässiga konsekvenserna av olika alternativ (jfr denna dom s. 30). Utredningen ska tillsammans med förslag till slutliga villkor redovisas till mark- och miljödomstolen senast två år efter det att denna dom har vunnit laga kraft. U3. Hantering av dagvatten Bolaget ska under en prövotid utreda kvaliteten på det uppsamlade dagvattnet, behovet av rening av detsamma samt möjligheterna att minska mängden dagvatten

6 6 från ytor där föroreningar kan förekomma. Utredningen ska tillsammans med förslag till slutliga villkor redovisas till mark- och miljödomstolen senast ett år efter det att anläggningen för uppsamling av dagvatten m.m. (jfr denna dom s. 23) har tagits i drift. Provisoriska föreskrifter Under prövotiderna, intill dess annat beslutas, ska följande provisoriska föreskrifter gälla. P1. Utsläpp från panna 6 av kväveoxider, räknat som kvävedioxid (NO 2 ) får som riktvärde* och dygnsmedelvärde inte överskrida 300 mg/m 3 vid 6 % O 2 normal torr gas. Ovan angivna värde avser endast perioder då pannorna är i drift, och perioder då pannorna sätts i drift eller tas ur drift ska omfattas endast då avfall förbränns. Vid kontroll av värdena ska mätresultaten valideras på det sätt som anges i 51 förordningen (2013:253) om förbränning av avfall. P2. Utsläpp från panna 6 av kväveoxider, räknat som kvävedioxid (NO 2 ), får som riktvärde* och årsmedelvärde inte överskrida 165 mg/m 3 vid 6 % O 2 normal torr gas. P3. Utsläpp från panna 6 av ammoniak får som riktvärde* och årsmedelvärde uppgå till högst 40 mg/m 3 vid 6 % O 2 normal torr gas. P4. Föroreningshalterna i det rökgaskondensat som släpps ut till recipienten får inte överstiga följande månadsmedelvärden. Totalt suspenderat material Hg Cd Tl As Pb, Cr, Cu, Ni Zn 10 mg/l 0,005 mg/l 0,005 mg/l 0,01 mg/l 0,03 mg/l 0,05 mg/l (vardera) 0,1 mg/l Villkoret är uppfyllt om högst tio av månadssamlingsproverna under året inte överskrider ovan angivna begränsningsvärden. Halten av totalt suspenderat material får som årsmedelvärde, baserat på månadssamlingsprover, uppgå till högst 10 mg/l. ph får som dygnsmedelvärde inte underskrida 6 eller överskrida 10.

7 7 P5. Halten av ammonium i det rökgaskondensat som släpps ut till recipienten får som månadsmedelvärde inte överskrida 30 mg/1. Villkoret är uppfyllt om högst två av månadssamlingsproverna under året överskrider detta begränsningsvärde. Halten av ammonium får inte heller som årsmedelvärde överskrida 25 mg/l. *Med riktvärde avses ett värde som, om det överskrids, medför en skyldighet för tillståndshavaren att vidta sådana åtgärder att värdet kan innehållas. Verkställighetsförordnande Tillståndet i denna dom får tas i anspråk utan hinder av att domen inte har vunnit laga kraft.

8 8 INLEDNING Sammanfattning av ansökan Vid kraftvärmeverket i Katrineholm produceras elektricitet och värme. Anläggningen utgör huvudproduktionsanläggning i ett fjärrvärmesystem som försörjer Katrineholm med fjärrvärme. För närvarande bedrivs verksamheten med stöd av ett tillstånd från Bolaget har nu ansökt om tillstånd till fortsatt och ändrad verksamhet vid kraftvärmeverket. Målets handläggning Ansökan kom in till mark- och miljödomstolen den 8 maj Remissmyndigheter m.fl. beretts tillfälle att yttra sig över ansökan. Sökanden har bemött inkomna yttranden. Huvudförhandling med syn hölls den augusti YRKANDEN Tekniska verken i Linköping AB (i fortsättningen Tekniska verken eller bolaget) har yrkat att mark- och miljödomstolen ska ge tillstånd till fortsatt och ändrad verksamhet vid Kraftvärmeverket i Katrineholm med en total installerad tillförd bränsleeffekt om 103,8 MW och avseende en årlig förbränning av förutom icke-avfallsbränslen och avfallsbränslen som avses i 17 punkterna 1, 2, 3, 4 och 6 i förordningen (2013:253) om förbränning av avfall ton avfall varav högst ton farligt avfall, allt i huvudsaklig överensstämmelse med vad som anges i ansökan och övrigt i målet. Tekniska verken har, som man slutligt bestämt sin talan, yrkat att det beslutas slutliga villkor och delegation enligt bolagets förslag (se denna dom s. 17ff), att frågan om vad som ska gälla för hantering av dagvatten skjuts upp under en prövotid och att utredningsvillkor beslutas enligt bolagets förslag (se denna dom s. 21), samt att mark- och miljödomstolen ska förordna att tillståndet får tas i anspråk även om domen inte har vunnit laga kraft. ANSÖKAN Orientering Allmän orientering Tekniska verken är ett av Linköpings kommun helägt aktiebolag som bland annat svarar för produktion och distribution av fjärrvärme och elektricitet. För detta ändamål driver bolaget ett flertal anläggningar, bl.a. Kraftvärmeverket i Katrineholm, i fortsättningen kraftvärmeverket. I kraftvärmeverket produceras både fjärrvärme och el. Anläggningen utgör huvudproduktionsanläggning i ett fjärrvärmesystem som försörjer Katrineholm

9 9 med fjärrvärme. Den är lokaliserad till ett industriområde kallat Kerstinboda industriområde, beläget omedelbart söder om järnvägen mellan Katrineholm och Hallsberg och ca 1,2 km väster om Katrineholms centrum. Närmaste granne är en betongfabrik, belägen öster om Kraftvärmeverket. Närmaste samlade bostadsbebyggelse ligger drygt 600 m nordost om anläggningen (Gersnäs) och ca 600 m söder om anläggningen (Nävertorp). Söder om Kraftvärmeverket rinner ett dagvattendike som avvattnar Kerstinboda industriområde och stora delar av Katrineholms centrum. Till detta dike leds dagvatten och renat kondensat från anläggningen. Diket mynnar ut i sjön Näsnaren ca 1 km nordost om anläggningen. Näsnaren utgör ett Natura 2000-område. Tidigare avgöranden I deldom den 23 januari 2004 (i mål M 1-03) lämnade miljödomstolen dåvarande Katrineholms Energi AB tillstånd enligt miljöbalken till fortsatt och utökad verksamhet vid kraftvärmeverket. Tillståndet omfattar utöver icke avfallsklassade bränslen en årlig förbränning av högst ton avfall, varav högst ton farligt avfall, varav högst ton avfall av kategorierna Ql-Q9 och Q12-Q15 och högst ton av kategorin Q16. De avfallskategorier som får eldas i anläggningen är Ql-Q6, Q8, Q9 och Q12-Ql6. Den i 2004 års dom tillståndsgivna utökningen innebar bland annat att kraftvärmeverket fick kompletteras med en ny panna (panna 6). Som villkor för det meddelade tillståndet föreskrev miljödomstolen bland annat att panna 6 skulle förses med SNCR eller motsvarande reningsutrustning samt med rökgaskondensering (villkor 12). Vidare föreskrev domstolen begränsningsvärden för utsläpp till luft från panna 6 av kväveoxider och ammoniak (villkor 13 och 18). I dom den 5 oktober 2007 (i mål M ) upphävde miljödomstolen kravet på rökgaskondensering från panna 6 i villkor 12. Bakgrunden till denna ändring var att Tekniska verken bestämt sig för att i panna 6 förbränna endast torrare bränslefraktioner. I deldom den 5 oktober 2007 (i mål M ) avgjorde miljödomstolen villkorsfrågor som skjutits upp i 2004 års dom med undantag för frågan om villkor för utsläpp av ammonium med renat rökgaskondensat från panna 2, vilken sköts upp under en förlängd prövotid. I dom den 13 oktober 2009 (i mål M ) avgjorde miljödomstolen frågan om villkor för utsläpp av ammonium med renat rökgaskondensat från panna 2. I dom den 28 december 2009 (i mål M ) medgav miljödomstolen en tillfällig ändring av villkor 13 och 18. Ändringen innebar högre begränsningsvärden för utsläpp av kväveoxider och ammoniak från panna 6 under perioden Anledningen härtill var den försämrade reningseffekt som den uteblivna rökgaskondenseringen innebar.

10 10 I dom den 21 januari 2011 (i mål M ) flyttade mark- och miljödomstolen fram den tidpunkt från vilken villkoret för utsläpp av ammonium med renat rökgaskondensat från panna 2 skulle börja gälla. I dom den 15 juni 2012 (i mål M ) avslog mark- och miljödomstolen en ansökan från bolaget om permanent mildring av villkor 18. En sammanställning av gällande villkor redovisas i bilaga C till ansökan (aktbil. 1). Denna ansökan Som anges nedan reduceras utsläppet av kväveoxider från två av kraftvärmeverkets pannor (panna 2 och 6) genom injicering av en lösning med ammoniumhydroxid (s.k. SNCR). En rest av denna lösning avgår till luft i form av ammoniak (s.k. ammoniakslip). Ammoniakslipens storlek regleras av villkor 18. Det begränsningsvärde som föreskrivits i villkor 18 är baserat på att en större del av ammoniakslipen skulle skiljas av genom rökgaskondensering. Men kravet på rökgaskondensering har upphävts (se ovan), eftersom bolaget numera använder endast torrare bränsleslag i panna 6. För att klara begränsningsvärdet i villkor 18 utan rökgaskondensering har bolaget tvingats begränsa injiceringen av ammoniumhydroxid. Tekniska verken vill nu optimera nämnda injicering så att utsläppet av totalkväve (kväveoxider och ammoniak) minimeras, vilket förutsätter en ökad mängd ammoniumhydroxidlösning och därigenom ett något större ammoniumslip. Genom en optimerad injicering av ammoniumhydroxidlösning kommer alltså utsläppet av ammoniak att öka. Optimeringen leder dock till en förbättrad reduktion av kväveoxider, vilket innebär att utsläppet av totalkväve (kväveoxider och ammoniak sammantaget) kommer att minska. Därför föreslår bolaget ett nytt villkor för utsläpp av ammoniak från panna 6 med ett något högre begränsningsvärde. Vidare vill Tekniska verken minska antalet avfallstyper som får förbrännas (inklusive typer av farligt avfall), öka den årliga mängden farligt avfall som får förbrännas, öka andelen farligt avfall i panna 6, samt justera NH 3 -villkoret för panna 6 för att optimera driften mot så låga totalkväveutsläpp som möjligt. Slutligen vill Tekniska verken ha möjlighet att förse Kraftvärmeverket med en luftkylare. Syftet med luftkylaren är att kunna driva verkets pannor med en jämn och tillräckligt hög effekt och inte behöva justera effekten efter rådande fjärrvärmebehov.

11 11 Beskrivning av anläggningen Vid kraftvärmeverket finns tre fastbränsleeldade pannor (panna 2, 3 och 6) samt två oljepannor och tillika reservpannor (panna 1 och 4). Panna 6 och 2 har en installerad tillförd bränsleeffekt om 29 respektive 20 MW, panna 3 och 1 vardera 20 MW och panna 4 14,8 MW. Panna 6 är en ångpanna kopplad till en ångturbin för produktion av elektricitet. Övriga pannor är hetvattenpannor. Vid panna 6 finns rökgasrening i form av SNCR (för reduktion av kväveoxider) samt slangfilter med tillsats av aktivt kol och släckt kalk (för stoftavskiljning och reduktion av tungmetaller, svavel, saltsyra och dioxiner). Vid panna 2 finns SNCR, cykloner, slangfilter och rökgaskondensering med sandfilter, lamellfilter och en ammoniumstripper, vid panna 3 cykloner och slangfilter och vid panna 1 och 4 enbart cykloner. De renade rökgaserna släpps ut genom en för pannorna gemensam skorsten (80 m hög) men i separata rökrör. Vid anläggningen finns även en ackumulator för utjämning av variationer i produktionen av fjärrvärme samt för tryckhållning på fjärrvärmenätet Bränslen Bränsleslag och mängder De bränslen som Tekniska verken använder och avser att använda i kraftvärmeverket är avfall i form av utsorterade industrifraktioner (i första hand returträ) och farligt avfall (främst tryckimpregnerat trä), biobränslen, oförädlat trä, träpellets och fossil olja. Även kol skulle kunna bli aktuellt i vissa situationer. Antalet avfallstyper kommer att minska i förhållande till gällande tillstånd. Det icke-farliga avfall som ansökan avser är i huvudsak träavfall samt även visst plastavfall, pappersavfall, förpackningar och textilier. Dessutom tillkommer några koder för avfall som uppkommer i den egna verksamheten. Farligt avfall avses ingå med följande kategorier: Farligt avfall tillhörande Tillåten förbränd årsmängd Kommentar följande kapitel enligt bilaga 4 till avfallsförordningen 3, 17 och 20 tillsammans t tillsammans Kapitel som omfattar FA-klassat trä 10 och 19 tillsammans t Kapitel som omfattar vissa fraktioner av eget uppkommet avfall Total mängd farligt avfall som kommer att förbrännas i kraftvärmeverket kommer inte att överstiga ton per år.

12 12 Det farliga avfallet kommer inte att innehålla högre halter av organiska halogenföreningar än 1 procent uttryckt som klor. Värmevärdet hos det farliga avfallet bedöms ligga mellan 8 och 50 MJ/kg. Vidare kommer avfallets innehåll av metaller och svavel att uppgå till högst följande värden: Metaller och svavel Värden Arsenik mg/kg TS Koppar mg/kg TS Krom mg/kg TS Bly 200 mg/kg TS Nickel 200 mg/kg TS Svavel 0,1 % Ett arbete pågår med att revidera den europeiska avfallslistan. Detta kan leda till förskjutningar i klassificeringen av icke farligt avfall och farligt avfall. Tekniska verken anser att det behövs marginaler för att möta ändrade regler. Med anledning av dessa eventuella framtida förändringar anser bolaget att det bör delegeras till tillsynsmyndigheten att medge de förändringar som motiveras av ändrad klassificering. Också om det blir aktuellt att förbränna nya slag av avfall, både icke farligt och farligt, bör tillsynsmyndigheten få medge sådana förändringar. De typer av farligt avfall som bolaget vill kunna ta emot genom delegering till tillsynsmyndigheten är olika slags tryckimpregnerat trä som av någon anledning till exempel genom ändring av miljöprövningsförordningen skulle falla utanför de kapitel av bilaga 4 till avfallsförordningen som angivits i ansökan (avsnitt 3.1). Det rör sig således om avfallsslag som kan jämföras med de i ansökan redovisade avfallsslagen och som därför inte borde vara svåra att bedöma eller kräva förändringar av villkor eller reningsutrustning. Inblandningsgraden i panna 6 kommer att öka från idag tillståndsgivna 10 procent till maximalt 20 procent. Den totala mängden avfall kommer att uppgå till maxi malt ton avfall per år, vilket är den gräns som gäller enligt nuvarande tillstånd. Mängden farligt avfall kommer att öka från nu tillståndsgivna ton/år till ton/år. Bränslehantering Avfallet transporteras med lastbil till kraftvärmeverket där det vägs in, registreras och kontrolleras mot ställda leveranskrav. Farligt avfall hanteras enligt särskilda rutiner. Bland annat görs en grundlig bedömning av avfallet före förbränning. Efter invägningen anvisas chauffören en plats för lossning. Returbränslen och biobränslen läggs upp på en hårdgjord yta utomhus och hanteras sedan med lastmaskin. Pellets förvaras i silor. Från dessa lager förs bränslet till pannorna via skraptransportörer.

13 13 Eldningsolja lagras i cisterner. Cisternerna för eldningsolja 1 är dubbelmantlade eller placerade inom invallningar som rymmer hela cisternens volym. Kemikalier De kemikalier som används vid kraftvärmeverket är förutom eldningsolja driftkemikalier i rökgasreningen. En beskrivning av hur dessa hanteras återfinns i den tekniska beskrivningen (avsnitt 2.5). Emissioner m.m. Utsläpp till luft Utsläpp till luft redovisas i den tekniska beskrivningen (avsnitt ). För panna 2 och 6, som utgör en samförbränningsanläggning enligt förordningen om förbränning av avfall, redovisas även de utsläppsgränsvärden som gäller enligt nämnda förordning samt de utsläppsvärden som finns angivna i BREF-dokumentet för avfallsförbränning Reference Document on the Best Available Techniques for Waste Incineration (WI-BREF) detta trots att dokumentet i fråga endast är tillämpligt på avfallsförbränningsanläggningar och inte på samförbränningsanläggningar. Vad beträffar utsläppsgränsvärdena i förordningen har Tekniska verken gjort en beräkning enligt med normal avfallsinblandning som utgångspunkt. Utsläpp av ammoniak omfattas inte av förordningens bestämmelser. För detta utsläpp redovisas endast utsläppsvärden i WI-BREF. Utsläppen av kolmonoxid (CO), svaveldioxid (SO 2 ), kväveoxider (NO x ), totalt organiskt kol (TOC) och väteklorid (HCl) har vid några tillfällen under de senaste åren legat över de värden som räknats fram enligt förordningen om förbränning av avfall. Även utsläppet av CO har legat över det intervall som anges som BAT i WI-BREF. De förhöjda CO- och TOC-värdena bedöms ha berott på onormal drift, start och stopp av pannorna etc., alltså tid som inte omfattas av förordningen, medan det förhöjda SO 2 -värdet hade sin orsak i problem med ett bränsle i panna 6. Vad beträffar utsläppet av NO x bedöms förhöjda värden kunna undvikas i framtiden genom den optimering av injiceringen av ammoniumhydroxidlösning som Tekniska verken vill genomföra. Detsamma gäller utsläppet av HCl, där en optimering av kalkdoseringen bedöms vara möjlig. Utsläpp till vatten Verksamheten vid kraftvärmeverket ger upphov till avloppsvatten i form av rökgaskondensat från panna 2, processavloppsvatten (pannvatten och kylvatten etc.) samt dagvatten. Vidare kan släckvatten uppkomma vid brand. Rökgaskondensatet från panna 2 renas genom sand- och lamellfilter, varefter kondensatets innehåll av ammonium reduceras genom en ammoniumstripper. Det renade kondensatet leds därefter till sjön Näsnaren via ett dike. I den tekniska beskrivningen redovisas det renade kondensatets innehåll av föroreningar (se avsnitt 5.10). För en jämförelse redovisas även utsläppsvärden

14 14 i WI-BREF samt de utsläppsgränsvärden som gäller enligt förordningen om avfallsförbränning. Av redovisnigen framgår att samtliga relevanta värden i WI-BREF och förordningen om avfallsförbränning innehålls. Processavloppsvattnet samlas upp i sedimentationsbassänger och leds sedan till kommunens avloppsreningsverk (Rosenholms avloppsreningsverk). Sedan 2010 sker månatlig provtagning i sedimentationsbassängerna. Vissa förhöjda värden har tidigare uppmätts, vilka bedöms bero på att processvattnet (som i sig är förhållandevis rent) kontaminerats av annat, mer förorenat vatten. Tekniska verken har genom omdragningar av ledningar säkerställt att endast rent processvatten (avhärdat, avsaltat vatten) leds till sedimenteringsbassängerna och vidare till kommunens avloppsreningsverk. Allt annat vatten (spolvatten och askvatten) samlas upp i en tank för att sedan transporteras till Gärstad avfallsanläggning i Linköping. Dagvatten samlas upp i brunnar och leds via ett dike till sjön Näsnaren. Tekniska verken har nyligen installera en bassäng för att kunna samla upp förorenat dagvatten för kontroll och vid behov rening före utsläpp till diket. Släckvatten kommer att kunna samlas upp i den planerade anordningen för uppsamling av dagvatten. Buller Buller kan uppstå från t.ex. fläktar, pumpar och transporter inom anläggningsområdet. Vid driftproblem kan friblåsning av ånga skapa ett tjutande ljud. Resultatet av utförda mätningar visar att gällande bullervillkor, baserat på Naturvårdsverkets riktlinjer för nyetablerad industri, innehålls. Restprodukter Vid förbränningen i de fastbränsleeldade pannorna (panna 2, 3 och 6) uppkommer askor i form av slagg (bottenaska) och rökgasreningsrest (flygaska och rökgasreningskemikalier). Från förbränningen i oljepannorna (panna 1 och 4) uppkommer så kallad oljeaska. Bottenaska från panna 2 och 6 samt rökgasrester från panna 2 och 3 transporteras till Vikas avfallsanläggning där det utnyttjas som konstruktionsmaterial. Oljeaska från panna 1 och 4 utgör farligt avfall och deponeras vid SAKAB:s anläggning i Kumla. Även rökgasreningsrest från panna 6 utgör farligt avfall. Den exporteras till Norge. och används där för närvarande som utfyllnadsmaterial i ett nedlagt kalkbrott på ön Langöya.

15 15 Förorenad mark Området för kraftvärmeverket är delvis utfyllt med aska från förbränning av kol under 1980-talet. Förekomsten av föroreningar i utfyllnaden undersöktes 2002 genom provtagning i mark och grundvatten. Markproverna visade på förorening av arsenik, medan grundvattenproverna visade på låga halter av arsenik och även andra föroreningar. Någon spridning av föroreningen i utfyllnaden kunde således inte konstateras. Inte heller vid senare provtagning i grundvatten har någon sådan spridning kunnat konstateras. En statusrapport, upprättad i enlighet med bestämmelserna i industriutsläppsförordningen (2013:250), har bifogats miljökonsekvensbeskrivningen. Miljökonsekvensbeskrivning; samrådsförfarandet En redogörelse för det samrådsförfarande som föregått upprättandet av miljökonsekvensbeskrivningen finns i en bilaga till beskrivningen. I miljökonsekvensbeskrivningen lämnas en beskrivning av sökt verksamhet med uppgifter om lokalisering, utformning och omfattning. I denna beskrivning ingår även en redogörelse för planerade skyddsåtgärder. Vidare redovisas olika alternativ. Som nollalternativ redovisas fortsatt verksamhet med stöd av gällande tillstånd. Vad beträffar frågan om lokaliseringsalternativ hänvisas till den lokaliseringsutredning som utfördes 2002, inför den ansökan som föregick nu gällande tillstånd. Vidare konstateras att en omlokalisering av kraftvärmeverket skulle medföra mycket stora kostnader (utöver själva flytten av produktionsanläggningen skulle fjärrvärmenätet behöva dimensioneras om med utgångspunkt från den nya platsen). Den slutsats som kan dras är att det inte finns något rimligt alternativ till den valda lokaliseringen. Vad beträffar alternativa utföranden har bolaget i den tekniska beskrivningen (avsnitt 4 och 5) gjort en jämförelse med BAT enligt WI-BREF. Resultatet av denna jämförelse visar att kraftvärmeverket lever upp till vad som anges som BAT i nämnda dokument, med undantag för utsläpp av kolmonoxid från panna 2, där uppmätta utsläpp legat över det intervall som anges som BAT. Kommentarer till denna diskrepans lämnas i avsnitt 5 i den tekniska beskrivningen. Slutligen lämnas en beskrivning av effekter på miljön, människors hälsa och hushållningen med resurser av den sökta verksamheten. Nedan sammanfattas bedömningen avseende effekter genom utsläpp till luft och vatten samt buller, vilka bedöms vara de huvudsakliga effekterna. Vad beträffar utsläppen till luft har Tekniska verken låtit IVL utföra spridningsberäkningar avseende halt- och depositionsbidrag från kraftvärmeverket. Resultatet av dessa beräkningar visar att samtliga miljökvalitetsnormer och miljömål innehålls, även när man tar hänsyn till andra källor än kraftvärmeverket. Beräknade halter i luft når inte heller upp i nivå med någon utvärderingströskel enligt bilaga 1 till luftkvalitetsförordningen (2010:477).

16 16 Inte heller utsläppen till vatten bedöms ge upphov till negativa miljöeffekter av någon betydelse. Beräkningar har utförts avseende kraftvärmeverkets bidrag till metallhalter i Näsnaren. Resultatet av dessa beräkningar visar på låga halter, lägre än såväl gränsvärdena för måttligt hög halt" i Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag (bilaga A till handbok 2007:4) som Naturvårdsverkets förslag till gränsvärden för särskilt förorenade ämnen (Rapport 5799). De verkliga metallhalterna kan antas vara lägre på grund av fastläggning i diket, vilket bekräftas av sedimentprover som tagits i Näsnaren. Även bidraget till halten av ammonium i Näsnaren har beräknats till låga nivåer och bedöms inte kunna ge upphov till negativa effekter av någon betydelse. Buller bedöms understiga de nivåer som anges i gällande bullervillkor, baserat på Naturvårdsverkets riktlinjer för nyetablerad industri. Planerade förändringar av verksamheten innebär bland annat en ökad förbränning av farligt avfall och därmed ett ökat utsläpp av metaller. De ökade utsläppen har beaktats i ovan redovisade spridningsberäkningar och bedöms inte leda till någon märkbart ökad belastning på recipienten. Dessutom är den ökade förbränningen av farligt avfall positiv från hushållningssynpunkt genom att energiinnehållet i avfallet utnyttjas på ett från miljösynpunkt acceptabelt sätt. I övrigt bedöms de planerade förändringarna endast medföra positiva miljöeffekter, så tillvida att den planerade optimeringen av SNCR vid panna 6 kommer att innebära en minskning av utsläppet av totalkväve. Miljöbalkens hänsynsregler Kunskapskravet Tekniska verken har lång erfarenhet av energianläggningar och inte minst hantering och förbränning av avfall. Genom denna erfarenhet har bolaget skaffat sig de kunskaper som krävs enligt 2 kap. 2 miljöbalken. Skyldigheten att vidta skyddsåtgärder De skyddsåtgärder som Tekniska verken vidtagit och avser att vidta bedöms utgöra bästa teknik enligt vad som framgår av det BREFdokument som är relevant för verksamheten. Produktval De kemiska produkter som Tekniska verken använder listas i kemikalieregistret Eco Online. Varje ny produkt, som inte finns i bolagets bassortiment ska före inköp bedömas och godkännas av kemikaliesamordnaren och arbetsmiljöingenjören. Detta medför att en jämförelse sker med befintliga produkter med liknande egenskaper och att en bedömning görs av kemikaliesamordnaren vilken av produkterna som ska väljas med beaktande av miljö- och hälsoaspekter. Kemikalieinventering sker varje år. Inventeringen innebär att kemikaliesamordnaren tillsammans med anläggningens kontaktperson för kemikalier

17 17 går igenom anläggningens kemikaliesortiment. Kontroll sker av vilka kemikalier som finns och hur de förvaras. Eventuella ändringar från vad som finns registrerat i kemikalieregistret uppmärksammas. Därtill görs riskbedömningar i samband med införskaffande av nya kemikalier och vid behov av hela sortimentet vid en anläggning. Hushållning med råvaror och energi Kraftvärmeverket uppfyller alla punkter i WI BREF avseende energieffektivitet. Lokalisering Som angivits ovan skulle en omlokalisering av kraftvärmeverket innebära mycket stora kostnader, vilket innebär att det inte finns något alternativ som är skäligt enligt 2 kap. 7 miljöbalken. De förändringar av verksamheten som ansökan avser innebär inte någon väsentlig ändring av kraftvärmeverkets markanvändning. Varken 3 eller 4 kap. miljöbalken ska därför tillämpas. För det område inom vilket kraftvärmeverket är beläget gäller en detaljplan. Området för kraftvärmeverket har i planen reserverats för industriändamål. Miljökvalitetsnormer Den spridningsberäkning som bifogats miljökonsekvensbeskrivningen visar att marginalerna till miljökvalitetsnormerna för luft är betryggande. Motsvarande beräkningar avseende utsläppen till vatten visar att dessa inte kommer att påverka recipienten (Näsnaren) i sådan utsträckning att de kan anses försvåra uppfyllandet av de miljökvalitetsnormer som gäller för den vattenförekomsten. Villkorsförslag, delegering och prövotid Nedan redovisas bolagets förslag till villkor, baserat på de gällande villkoren (se bilaga 2 till aktbil. 60). Kommentarer till de ändringar som föreslås lämnas i förekommande fall i direkt anslutning till respektive villkor, se text inom parentes. 1. Verksamheten inbegripet åtgärder för att minska utsläppen till vatten och luft samt andra störningar från verksamheten ska bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad sökanden uppgett eller åtagit sig i målet, om inte annat framgår av denna dom. 2. Farligt avfall får endast förbrännas i panna Mängden farligt avfall som förbränns får uppgå till högst ton per år. Följande mängder av olika kategorier får förbrännas. Farligt avfall tillhörande följande kapitel enligt bilaga 4 till avfallsförordningen Tillåten förbränd årsmängd Kommentar 3, 17 och 20 tillsammans t tillsammans Kapitel som omfattar

18 18 FA-klassat trä 10 och 19 tillsammans t Kapitel som omfattar vissa fraktioner av eget uppkommet avfall 4. Värmevärdet hos det farliga avfallet ska ligga mellan 8 och 50 MJ/kg. Inblandningen av farligt avfall får inte överstiga 20 % i panna Föroreningsinnehållet i farligt avfall som förbränns får inte överstiga följande värden. Arsenik mg/kg TS Koppar mg/kg TS Krom mg/kg TS Bly 200 mg/kg TS Nickel 200 mg/kg TS Svavel 0,1 % 6. Farligt avfall som innehåller mer än 1 % organiska halogenföreningar, uttryckt som klor, får inte förbrännas. 7. Vid tekniskt oundvikliga driftstopp, driftstörningar eller fel i mätutrustning som innebär överskridande av dygnsmedelvärden i villkor i denna dom eller i förordningen (2013:253) om förbränning av avfall ska driften av den panna som berörs av stoppet/störningen/felet stoppas inom fyra timmar efter det att överskridandet konstaterats. Denna skyldighet gäller om utsläppet då fortfarande överskrider föreskrivet dygnsmedelvärde. Högst 3 % av pannans driftdygn får omfattas av störningar/stopp/fel enligt ovan. 8. Kemiska produkter och farligt avfall som uppkommer i verksamheten ska förvaras och i övrigt hanteras på sådant sätt att förorening av mark och vatten inte riskeras. För flytande kemiska produkter, med undantag för eldningsolja 5, och flytande farligt avfall gäller att lagrings- och uppställningsplatser ska invallas så att minst hälften av den totala volymen, dock minst den största behållarens volym plus 10 % av de övriga kärlens volym, kan innehållas i invallningen. Förvaringen ska ske så att obehöriga förhindras tillträde. 9. Bränslet ska regelbundet kontrolleras enligt dokumenterat kvalitetssäkringssystem med syfte att undvika beskickning med material som genom sin storlek eller konsistens eller annan egenskap kan leda till driftstörningar eller dålig förbränning. Kravspecifikationer till grund för upphandling av bränsle ska utformas så att goda möjligheter råder att klara aktuella begränsningar av utsläppen till luft och vatten. 10. Slagg och aska samt stoft från rökgasrening ska omhändertas på sådant sätt att olägenhet inte uppstår. Om omhändertagande sker genom deponering ska denna ske på anläggning som har tillstånd för sådant avfall. 11. Buller från verksamheten ska begränsas så att det inte ger upphov till högre ekvivalenta ljudnivåer utomhus vid bostäder än

19 19 50 db (A) dagtid vardagar (kl ) 40 db (A) nattetid (kl ) 45 db (A) övrig tid. Arbetsmoment som typiskt sett kan ge upphov till momentana ljudnivåer över 55 db (A) får inte utföras nattetid (kl ). Ovan angivna begränsningsvärden gäller inte för bostaden på fastigheten Gersnäs 3:4 (banvaktarstugan). De angivna begränsningsvärdena ska kontrolleras genom omgivningsmätningar eller närfältsmätningar och beräkningar. Ekvivalentvärdena ska beräknas för de tidsperioder som anges ovan. Kontroll ska ske så snart det skett förändringar i verksamheten som kan medföra ökade bullernivåer. 12. Bolaget ska vid behov vidta åtgärder för att förhindra för omgivningen besvärande lukt, damning och nedskräpning i samband med hantering av bränsle och förbränningsrester. 13. Utsläppen från panna 2 och 6 av stoft, kolmonoxid (CO), totalt organiskt kol (TOC), kväveoxider, räknat som kvävedioxid (NO 2 ), svaveldioxid (SO 2 ), väteklorid (HCl), vätefluorid (HF) och kvicksilver (Hg) får inte överskrida följande dygnsmedelvärden, räknat i mg/m 3 vid 6 % O 2 normal torr gas. Panna 2 Panna 6 Stoft CO 450 (processgränsvärde) 75 TOC Kväveoxider SO HCl HF 1,5 1,5 Hg 0,045 0,045 Inte heller får rökgaser från panna 6 i genomsnitt under varje halvtimme i en tjugofyratimmarsperiod innehålla mer CO än 100 mg/m 3 vid 11 % O 2 normal torr gas eller i genomsnitt under varje tiominutersperiod i 95 % av alla tiominutersperioder i en tjugofyratimmarsperiod innehålla mer än 150 mg/m 3 vid 6 % O 2 normal torr gas. Ovan angivna begränsningsvärden avser endast perioder då pannorna är i drift, och perioder då pannorna sätts i drift eller tas ur drift ska omfattas endast då avfall förbränns. Vid kontroll av begränsningsvärdena ska mätresultaten valideras på det sätt som anges i 51 förordningen (2013:253) om förbränning av avfall. Utsläppet av vätefluorid ska mätas periodiskt minst två gånger per år.

20 Utsläppet av ammoniak från panna 2 får som månadsmedelvärde uppgå till högst 22 mg/m 3 vid 6 % O 2 normal torr gas. 15. Utsläppet av ammoniak från panna 6 får som årsmedelvärde uppgå till högst 40 mg/m 3 vid 6 % O 2 normal torr gas. 16. Utsläppen från panna 2 av svaveldioxid (SO 2 ) får inte överskrida följande 75 mg/m 3 vid 6 % O 2 normal torr gas, räknat som årsmedelvärde. 17. Utsläppen från panna 6 av kväveoxider, räknat som kvävedioxid (NO 2 ), får som årsmedelvärde inte överskrida 165 mg/m 3 vid 6 % O 2 normal torr gas. 17a. Utsläppen av svaveldioxid (SO 2 ), får inte överskrida 60 mg/m 3 vid 6 % O 2 normal torr gas, räknat som årsmedelvärde. 18. Filteranläggningen vid panna 3 ska dimensioneras och underhållas så att utsläppet av stoft begränsas till 15 mg/m 3 vid 6 % O 2 normal torr gas. Om det föreskrivna värdet inte innehålls, ska villkoret ändå anses uppfyllt om en åtgärd vidtas utan dröjsmål och förnyad mätning inom tre månader visar att värdet åter innehålls. Kontroll av utsläppshalten ska utföras minst en gång per år. Kontroll ska därutöver utföras vid förändringar i verksamheten som kan medföra ökade utsläppshalter av stoft. 19. Utsläppet från panna 3 av kolmonoxid (CO) får som dygnsmedelvärde och 97-persentil inte överstiga 450 mg/m 3 vid 6 % O 2 normal torr gas. Detta dygnsmedelvärde avser endast perioder då pannan är i drift och omfattar inte perioder då pannan sätts i drift eller tas ur drift. 20. Utsläppet från panna 3 av kväveoxider, räknat som kvävedioxid (NO 2 ), får som årsmedelvärde inte överstiga 225 mg/m 3 vid 6 % O 2 normal torr gas. 21. Svavelhalten i kol till panna 3 får inte överstiga 0,3 %. 22. Utsläppet från panna 1 och 4 av stoft får vid mätning uppgå till högst 85 mg/m 3 vid 3 % O 2. Om det föreskrivna värdet inte innehålls, ska villkoret ändå anses uppfyllt om en åtgärd vidtas utan dröjsmål och förnyad mätning inom tre månader visar att värdet åter innehålls. Kontroll av utsläppshalten ska utföras minst en gång per år. Kontroll ska därutöver utföras vid förändringar i verksamheten som kan medföra ökade utsläppshalter av stoft. 23. Föroreningshalterna i det rökgaskondensat som släpps ut till recipienten får inte överstiga följande månadsmedelvärden. Totalt suspenderat material Hg Cd T1 As Pb, Cr, Cu, Ni 10 mg/l 0,005 mg/l 0,005 mg/l 0,01 mg/l 0,03 mg/l 0,05 mg/l (vardera)

21 21 Zn 0,1 mg/l Villkoret är uppfyllt om högst två av månadssamlingsproverna under året överskrider ovan angivna begränsningsvärden. Halten av totalt suspenderat material får som årsmedelvärde, baserat på månadssamlingsprover, uppgå till högst 10 mg/l. ph får som dygnsmedelvärde och 97-persentil inte underskrida 6 eller överskrida Halten av ammonium i det rökgaskondensat som släpps ut till recipienten får som månadsmedelvärde inte överskrida 30 mg/1. Villkoret är uppfyllt om högst två av månadssamlingsproverna under året överskrider detta begränsningsvärde. Halten av ammonium får inte heller som årsmedelvärde överskrida 25 mg/l. 25. Ett aktuellt kontrollprogram ska finnas för verksamheten. Programmet ska bland annat ange hur utsläppen ska kontrolleras med avseende på mätmetod, mätfrekvens och utvärderingsmetod. 26. Andelen avfall i panna 2 får som årsmedelvärde uppgå till högst 50 %. 27. Panna 6 ska uppfylla de krav som följer av förordningen (2013:253) om förbränning av avfall avseende temperatur och uppehållstid efter den sista tillförseln av förbränningsluft. 28. Förbränning av avfall ska ske med hög energieffektivitet. Bolaget ska i den årliga miljörapporten redovisa de åtgärder som genomförts under året med syfte att minska förbrukningen av råvaror och energi i verksamheten. Delegering överlåter enligt 22 kap. 25 miljöbalken åt tillsynsmyndigheten att fastställa villkor om hantering av aska och annat avfall från verksamheten (villkor 10) och åtgärder för att förebygga damning och lukt (villkor 12) samt godkänna nya avfallsslag. Prövotid Bolaget ska senast sex månader efter det att mark- och miljödomstolens dom vunnit laga kraft ha tagit i drift en anläggning för uppsamling av dag- och släckvatten i huvudsaklig överensstämmelse med den beskrivning som lämnats i inlagan den 1 december 2014 (aktbil. 15). Vidare ska bolaget utreda kvaliteten på det uppsamlade dagvattnet samt behovet av rening av detsamma. Resultatet av denna utredning och ett förslag till slutliga villkor ska redovisas till mark- och miljödomstolen senast ett år efter det att mark- och miljödomstolens dom vunnit laga kraft.

22 22 Kontroll Mätutrustning för emissionsmätning i rökgasen för panna 6, 2 och 3 finns i ett separat hus. Rökgaserna från panna 2 och panna 6 analyseras med ett respektive FTIR-instrument, och rökgaserna från panna 3 med ett NDIR-instrument. Uttagen för rökgasanalys sitter ca 15 meter upp i skorstenen. Stoft mäts med stoftmätare. Stoftmätaren för panna 2 är placerad före rökgaskondensorn. FTIR-instrumenten som mäter rökgaser på panna 2 och 6 mäter CO, NO x, SO 2, NH 3, TOC och HCl. NDIR-instrumentet för panna 3 mäter CO, NO x, och SO 2. Mätning av väteflourid (HF) görs inte eftersom reningssteg finns för HCl i form av rökgas-kondensor för panna 2 och tillsats av kol i filtret för panna 6 (i enlighet med 26 och 27 i NFS 2002:28), enligt gällande kontrollprogram och överenskommelse med länsstyrelsen. Rapporteringen av HF baseras istället på periodiska mätningar som genomförs två gånger per år. TOC mäts genom att CH 4, C 2 H 4, C 2 H 6 och C 3 H 8 mäts kontinuerligt. Kontroll och kalibrering av den installerade mätutrustningen utförs enligt standarden SS-EN 14181:2004. Från mätinstrumenten överförs mätdata till CombiLab som är miljörapporteringssystemet. I CombiLab loggas alla mätdata och här utförs också alla beräkningar. I CombiLab sker också övervakningen av miljödata i realtid och i prognosverktyg. Uppföljning sker via rapporter från systemet dygnsvis, månadsvis och årsvis. 7 kap. 28 a miljöbalken Som framgår av miljökonsekvensbeskrivningen bedöms utsläppet av rökgaskondensat till Natura 2000-området Näsnaren inte påverka detta vattendrag på ett betydande sätt. Någon tillståndsplikt enligt 7 kap. 28 a miljöbalken kan därmed inte föreligga. Uppgifter enligt 22 kap. 25 a och b miljöbalken 22 kap. 25 a miljöbalken Förteckningar över de avfall som bolaget vill att tillståndet ska omfatta finns i bilagorna 2 och 3 till miljökonsekvensbeskrivningen. Total mängd avfall som kommer att förbrännas uppgår till ton per år. Tillämplig förbränningsmetod samt villkor om övervakning och kontroll har redovisats ovan. 22 kap. 25 b miljöbalken Kraftvärmeverket kommer att ha en total kapacitet för förbränning av avfall om 49 MW (installerad tillförd bränsleeffekt).

23 23 En förteckning över de farliga avfall som ansökan omfattar återfinns i bilaga 3 till miljökonsekvensbeskrivningen. Ett förslag till villkor om flöde, värmevärde och innehåll av föroreningar i farligt avfall, villkor med begränsningsvärden samt villkor om driftstopp etc. har redovisats ovan. En redogörelse för den energi återvinning som avfallsförbränningen i kraftvärmeverket innebär återfinns i miljökonsekvensbeskrivningen (avsnitt 17.2). Av detta avsnitt framgår att nämnda energiåtervinning sker med hög energieffektivitet. Något särskilt villkor har inte föreslagits, utan det allmänna villkoret får anses tillräckligt. Verkställighetsförordnande För att så snart som möjligt kunna optimera injiceringen av ammoniumhydroxidlösning i panna 6, vilket förutsätter ett nytt villkor med ett högre begränsningsvärde för utsläpp av ammoniak från denna panna och därmed ett nytt tillstånd, begär bolaget om att ett verkställighetsförordnande meddelas. ÅTAGANDEN Tekniska verken har i ansökan och vid huvudförhandlingen gjort ett antal åtaganden avseende bl.a. att senast sex månader efter det att mark- och miljödomstolens dom vunnit laga kraft ha tagit i drift en anläggning för uppsamling av dag- och släckvatten utformad i huvudsaklig överensstämmelse med den beskrivning som lämnats i sökandens inlaga daterad den 1 december 2014 (jfr aktbil. 15), att under en period utöka provtagningen av utsläppen från panna 2 av metaller, furaner och dioxiner (jfr aktbil. 33 s. 3, och 60 s. 2-3), att genomföra ytterligare en riskutredning avseende lagringen av pellets, samt att resultatet av riskutredningen ska hanteras inom ramen för lagen (2003:778) om skydd mot olyckor. YTTRANDEN Motparterna har anfört i huvudsak följande. Länsstyrelsen i Södermanlands län Länsstyrelsen har, som man slutligen angett sin inställning, tillstyrkt att Tekniska verken lämnas tillstånd till fortsatt och ändrad verksamhet allt enligt yrkandena och förslagen i bolagets ansökan, dock med justeringar och synpunkter enligt följande.