Program för regional miljöövervakning i Kalmar län

Transkript

1 Program för regional miljöövervakning i Kalmar län

2 Program för regional miljöövervakning i Kalmar län Meddelandeserien nr 2014:14 ISSN-nummer Utgiven av Länsstyrelsen Kalmar län Ansvarig avd/enhet Författare Redaktör Omslagsbild Fotograf omslagsbild Foto Tryck Vattenenheten Annika Andersson, Sven Andersson, Tobias Borger, Rita B Jönsson, Maria Hauxwell Patrick Isendahl, Thomas Johansson, Erika Nilsson, Kristina Samuelsson, Anders Svensson, Ann-Eva Zidén Rita B Jönsson (samordnare) Övervakning av sötvatten. Erika Nilsson Erika Nilsson, Sven Andersson, Thomas Johansson, Annika Andersson, Helena Lager, Tomas Järnetun/ Azote, Tom Hermansson/Azote, Kerstin Jonsson/ Azote, Ingemar Pettersson/ Azote, Fredrik Johansson/Azote, Anders Tedeholm/Azote, Henrik Karlson/hknaturfoto.se Rapporten är tryckt på närproducerade Scandia 2000 och har klimatkompenserats.

3 PROGRAM FÖR REGIONAL MILJÖÖVERVAKNING I KALMAR LÄN Förord I Länsstyrelsens instruktion står bl a att länsstyrelserna ska noga ska följa tillståndet i länet, samt svara för regionalt mål- och uppföljningsarbete. En viktig källa för data om tillståndet i vår miljö och dess förändringar är miljöövervakning. På regional nivå har länsstyrelserna utsetts som ansvariga för att samordna miljöövervakningen, så att den blir effektiv, jämförbar och anpassad till nationella krav och lagstiftning. För att miljöövervakningen ska hålla hög aktualitet sker kontinuerliga revideringar, med ca 6 års mellanrum. På uppdrag av Naturvårdsverket har länsstyrelsen därför utarbetat ett nytt regionalt miljöövervakningsprogram för perioden Programmet kommer att ligga till grund för länsstyrelsens prioriterade insatser inom miljöövervakningen de närmaste åren, samt utgör grunden för länsstyrelsens ansökningar om medel från det statliga miljöövervakningsanslaget, via Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten. Under arbetet har synpunkter inhämtats från andra aktörer i länet som genomför och använder resultat från miljöövervakning. Länsprogrammet för Kalmar län är framtaget av programområdesansvariga på länsstyrelsen, Rita B Jönsson för Kust och hav, Thomas Johansson för Jordbruksmark, Landskap, Skog och Våtmarker, Tobias Borger, Patrick Isendahl, Erika Nilsson, Maria Hauxwell, Sven Andersson och Kristina Samuelsson för Sötvatten, Annika Andersson för Luft och Anders Svensson för Miljögiftssamordning. Länsprogrammet för den regionala miljöövervakningen och hälsorelaterad miljöövervakning har godkänts av Stefan Carlsson, landshövding Kalmar län. Stefan Carlsson Landshövding

4 4 PROGRAM FÖR REGIONAL MILJÖÖVERVAKNING I KALMAR LÄN

5 PROGRAM FÖR REGIONAL MILJÖÖVERVAKNING I KALMAR LÄN Sammanfattning Länsstyrelsen i Kalmar län har utarbetat ett regionalt miljöövervakningsprogram för perioden Programmet har godkänts av Naturvårdsverket samt av landshövding på Länsstyrelsen. Programmet är i enlighet med de riktlinjer för regional miljöövervakning som Naturvårdsverket och Havs- och Vattenmyndigheten har utfärdat, samt speglar de miljöfrågor som är aktuella i Kalmar län. Det är också anpassat till de krav som Vattenförvaltningsförordningen (EU:s Vattendirektiv) och Luftdirektivet ställer på miljöövervakning. Miljöövervakningen ska också vara anpassad för att följa upp de nationella och regionala miljökvalitetsmålen. Miljöövervakningen är uppdelad i tio programområden, och i Kalmar län bedrivs verksamhet inom samtliga programområden utom Fjäll. Det övergripande syftet är att beskriva tillståndet samt upptäcka förändringar i länets miljö. Övervakningen inom programområde LUFT ger en bild av miljösituationen i luften i Kalmar län, både vad gäller tätorts- och landsbygdsluft. Övervakningen gör det möjligt att uppfylla kraven enligt Luftkvalitetsförordningen (2010:477). Programmet har idag god geografisk spridning och god kontinuitet och för föreslås därför inga förändringar. Övervakningen sker huvudsakligen i regi av Kalmar läns luftvårdsförbund, där Länsstyrelsen ingår som medlem. Inom programområde SKOG bedrivs ingen övervakning av terrester biologisk mångfald som finansieras via statligt finansierad regional miljöövervakning. Behovet inom programområdet är dock stort. Förhoppningen är att riksskogstaxering, ståndortskartering och så småningom uppföljning av skyddade områden till viss del skall kompensera för bristen. Övervakning inom programområde JORD- BRUKSMARK sker genom årligen återkommande undersökningar av fåglar på Ölands sjömarker och av läckage av näringsämnen från jordbruksmark. Nytt för den kommande perioden är också att länsstyrelsen stöttar övervakning inom de gemensamma delprogrammen gräsmarker och småbiotoper. Inom programområdet LANDSKAP ingår den nationella häckfågeltaxeringen i standardrutter. Utvecklingen för häckande fågelarter följs härigenom inom alla landskapstyper, och delprogrammet har koppling till flera indikatorer och uppföljning av miljökvalitetsmål. Inventering av skyddsvärda träd sker genom samordnade resurser med åtgärdsprogram för hotade arter. Nytt för den kommande perioden är övervakning av dagfjärilar. Programområdet för SÖTVATTEN är det mest omfattande av länets programområden. I länet finns flera större vattendrag med aktiva vattenvårdsförbund, som under lång tid arbetat med övervakning, recipientkontroll och åtgärder. Dessutom genomförs omfattande kalkeffektuppföljning. Övervakningen används för bl a statusklassning. Länsstyrelsen har arbetat aktivt med att öka övervakningen av vattnets biologi, bl a genom deltagande i gemensamma delprogram för utter, stormusslor och påväxtalger. Det nya programmet har också ett större fokus på grund- och dricksvatten. Övervakning av miljögifter, exploatering av strandnära områden och hydromorfologiska kvalitetsfaktorer är bristfällig och i fokus för förbättringar. Inom programområde KUST OCH HAV sker övervakning av biologiska, kemiska och fysikaliska parametrar. Programmet har idag god geografisk spridning och god kontinuitet och för föreslås därför inga större förändringar. Övervakningen av miljögifter kommer att utvärderas och ambitionen är att mätprogrammet kompletteras med provtagning av ytterligare ämnen som är prioriterade enligt vattendirektivet. Tidigare program har till största del varit inriktade på att mäta effekter av länets

6 6 PROGRAM FÖR REGIONAL MILJÖÖVERVAKNING I KALMAR LÄN påverkande verksamheter, i det nya programmet eftersträvas även uppföljning av exploatering och fragmentisering av livsmiljöer. Inom programområde VÅTMARK har långbensgrodan på Öland övervakats sedan Långbensgrodan tjänar som en bra indikator på våtmarkernas kvalité. Under kommande programperiod har Länsstyrelsen, av ekonomiska skäl och som ett resultat av Naturvårdsverkets riktlinjer och utvärderingskriterier, fattat beslutet att inte fortsätta övervakningen av långbensgroda på Öland. Detta innebär också att ingen övervakning kommer att ske inom detta programområde. Inom programområde HÄLSORELATERAD MILJÖÖVERVAKNING finns idag inga gemensamma delprogram framtagna för länen att delta i. Länsstyrelsen finansierar regionalt deltagande i Folkhälsomyndighetens miljöhälsoenkät, vilken genomförs vart fjärde år. Miljöhälsoenkäten ligger till grund för uppföljning av ett flertal miljömålsindikatorer och bedöms därför vara prioriterad. Övervakning inom programområde MILJÖ- GIFTSSAMORDNING sker idag inom det nationella delprogrammet Screening. Dessutom övervakas miljögifter inom programområdena Sötvatten och Kust och hav. Under kommande programperiod avser länsstyrelsen att delta inom screeningen vartannat år.

7 PROGRAM FÖR REGIONAL MILJÖÖVERVAKNING I KALMAR LÄN Innehållsförteckning Förord 3 Sammanfattning 5 Övergripande programbeskrivning 9 Programområde LUFT 15 Krondroppsnätet 17 Ozonmätnätet 20 Urbanmätnätet (tätortsmätningar) 21 Utsläpp av metaller till luft (Metaller i mossa) 22 Programområde SKOG 23 Miljötillståndet i skogslandskapet 24 Programområde JORDBRUKSMARK 26 Strandängsfåglar 27 Utlakning från jordbruksmark 28 Gräsmarkernas gröna infrastruktur 28 Småbiotoper i åkerlandskapet 31 Programområde VÅTMARKER 33 Programområde LANDSKAP 34 Svensk häckfågeltaxering 35 Skyddsvärda träd 36 Dagfjärilar 38 Exploatering av stränder vid sjöar och vattendrag 40 Exploatering av stränder vid kusten 41 Programområde SÖTVATTEN 43 Övervakning av grund- och dricksvatten 47 Grundvattennivåer i områden med risk för överuttag 50 Grundvatten påverkat av tätort och jordbruk 51 Kalkning i Kalmar län 53 Vattenkemi i sjöar och vattendrag 55 Sedimentprovtagning i sjöar 57 Miljögifter i sötvattensfisk 59 Växtplankton i sjöar 60 Kiselalger i rinnande vatten 61 Vattenväxter i sjöar 62 Bottenfauna i sjöar och vattendrag 64 Fisk i vattendrag 65 Fisk i sjöar 66 Stormusslor 67 Fiskarten Mal 70 Utter 71

8 8 PROGRAM FÖR REGIONAL MILJÖÖVERVAKNING I KALMAR LÄN Programområde KUST OCH HAV 73 Fria vattenmassan, hydrografi 77 Mjukbottenlevande makrofauna 79 Miljögifter i sediment 83 Miljögifter i biota 84 Kustfisk bestånd 85 Kustfisk hälsa 86 Fåglar i Kalmar läns ytterskärgård 87 Programområde MILJÖGIFTSSAMORDNING 89 Screening 90 Programområde HÄLSORELATERAD MILJÖÖVERVAKNING 92 Bilagor hämtas från Länsstyrelsens hemsida Bilaga 1 Sammanfattning av länsprogrammet i form av matris Bilaga 2 Sammanfattning av budget i tabell Bilaga 3 Utförlig beskrivning av Programområde Sötvatten samt Kust och Hav Bilaga 4 Sammanställning av remissvar

9 PROGRAM FÖR REGIONAL MILJÖÖVERVAKNING I KALMAR LÄN Övergripande programbeskrivning Detta är länsprogrammet för regional miljöövervakning för programperioden i Kalmar län. Syftet med att ta fram regionala länsprogram är att få en långsiktighet i den miljöövervakning som bedrivs. Regional miljöövervakning i länsstyrelsens regi har pågått sedan 1990-talet då de första statliga medlen för regional miljöövervakning kom. Det årliga anslaget för perioden har av Naturvårdsverket beräknats bli detsamma som för perioden , vilket naturligtvis kommer att påverka innehållet i programmet. Målsättningar med regional miljöövervakning Målet för miljöövervakningen är att den ska ge en aktuell helhetsbild av tillståndet i miljön samt visa och varna för störningar. Miljöövervakningen ska kunna användas för att följa upp de nationella miljökvalitetsmålen på regional nivå följa upp miljökvalitetsnormer (t ex för luft och vatten) bedöma hotbilder analysera olika utsläppskällors regionala miljöpåverkan ge underlag för beslut om åtgärder följa upp genomförda åtgärder Länsstyrelsens strategi för att nå målet är att: samutnyttja data från nationella, regionala och lokala undersökningar trygga återkommande, systematiskt upplagda undersökningar göra data och resultat tillgängliga arbeta långsiktigt och tvärvetenskapligt Natur och miljöförhållanden i Kalmar län Kalmar län består av två landskap: östra delen av Småland och Öland. Inom länet ryms många unika miljöer och naturvärden, flera områden med internationell dignitet, som t ex alvar, öländska strandängar, hässlen, en rik insektsfauna och eklandskap. I länet finns även cirka 20 procent av landets betesmarker. Inlandet kännetecknas av vidsträckta skogsmarker och småskaliga odlingslandskap. Kalmar län är sjörikt, med omkring sjöar större än en hektar. Den sydöstra delen av länet inklusive Öland är dock relativt sjöfattigt. Emån är länets största vattendrag med ett avrinningsområde på ca km2, vilket är ett av de större avrinningsområdena i södra Sverige. I länet finns några stora grundvattenförekomster i isälvsavlagringar samt sedimentär berggrund, vilka är av betydelse för vattenförsörjningen. Grundvattentillgångarna är dock otillräckliga och måste kompletteras med ytvatten för att klara vattenförsörjningen i länet. Kusten är mycket variationsrik med urbergsskärgård i norr, moränskärgård i söder och vidsträckta strandängar och sandstränder på Öland. Här finns blåstångsskogar, stora sammanhängande ålgräsängar och kransalgsvikar. Allt detta ger upphov till en mångfald av livsmiljöer med en artrik flora och fauna, och en komplexitet som saknar motsvarighet i Sverige. De största regionala miljöproblemen och hoten mot miljön Bland miljöproblemen i Kalmar län dominerar övergödning av kustvatten, försurning av mark och vatten, brunifiering av länets sötvatten, de areella näringarnas påverkan på flora, fauna och landskapsbild, fragmentisering av viktiga livsmiljöer till följd av exploatering av naturmiljöer

10 10 PROGRAM FÖR REGIONAL MILJÖÖVERVAKNING I KALMAR LÄN samt antroprogen påverkan på grund- och dricksvatten. Luftkvaliteten har på senare år förbättrats i och med minskade utsläpp av försurande ämnen och tungmetaller och Kalmar län är ett av de län där luftkvaliteten är förhållandevis bra. Prioriteringar i länsprogrammet Länsstyrelsen har i stor utsträckning valt att fortsätta med den regionala miljöövervakning som pågått under programperioden För ett par delprogram kommer aktiviteten att minska eller upphöra och istället kommer satsningar att göras på nya gemensamma delprogram som har tillkommit nationellt sedan förra programperioden. Länsstyrelsen har i så hög utsträckning som möjligt anpassat det nya programmet till Naturvårdsverkets och Havs- och Vattenmyndighetens riktlinjer och prioriteringar. Vid fördelning av resurser mellan de olika programområdena har hänsyn tagits till hotbilden, naturvärden i länet, kunskapsläget, möjlighet till samfinansiering samt till långsiktiga mätprogram. Länsstyrelsen anser att nuvarande program, under nuvarande förutsättningar, är väl anpassat till de krav som ställs enligt vattenoch luftdirektiv. Övervakningen av de vattenkemiska och biologiska kvalitetsfaktorerna kommer att utgöra grund för statusklassning och miljökvalitetsnormer för länets vattenförekomster. Viktiga prioriteringar, och förändringar för programperiod är: Fortsatt övervakning inom programområde Luft, inklusive aktivt deltagande i Kalmar läns luftvårdsförbund. Anpassning till vattenförvaltningens krav på miljöövervakning, framför allt med avseende på biologiska kvalitetsfaktorer. Delprogrammet påväxtalger prioriteras därför även under kommande programperiod, liksom övervakning av makrofyter i sjöar. Under tidigare programperiod har ca 10% av RMÖ-budgeten avsatts för övervakning inom programområde Kust och Hav. Eftersom detta idag är ett omfattande program med hög kvalitet som till största del genomförs och bekostas av Kalmar läns Kustvattenkommitté anser länsstyrelsen att det under nuvarande former inte är motiverat med tillskott enligt tidigare modell (10%). Ökade insatser och resurser för övervakning av grund- och dricksvatten. Under 2014 har Länsstyrelsen tagit fram ett program för övervakning av grund- och dricksvatten, för att bevaka tillståndet av länets vattentillgångar. Programmet grundar sig på gemensamma delprogram, och resultaten ska kunna användas för bedömning av status enligt Vattendirektivet. Upprätthålla hög kvalitet i pågående övervakning av Sötvatten och Kust och Hav. Öka insatserna för övervakning av exploateringstakt i strandnära områden, genom samfinansiering med uppföljning i skyddade områden och framtaget gemensamt delprogram. Fortsätta bevaka utvecklingen av kustfåglar i skärgården. Situationen har varit alarmerande och fortsatt övervakning är prioriteratad. Utöka den terrestra övervakningen genom övervakning av dagfjärilar i ängs- och betesmarker, samt genom att initiera övervakning av gräsmarker och småbiotoper i jordbruksmark. Fortsätta aktivt deltagande i screening av miljögifter.

11 PROGRAM FÖR REGIONAL MILJÖÖVERVAKNING I KALMAR LÄN Figur 1. Total kostnad för miljöövervakning inom respektive programområde, samt för samordning av miljöövervakning i Kalmar län Figur 2. Fördelning mellan programområden av statligt finansierad regional miljöövervakning i Kalmar län. Inga medel har budgeterats för Våtmark eller Hälsorelaterad miljöövervakning.

12 12 PROGRAM FÖR REGIONAL MILJÖÖVERVAKNING I KALMAR LÄN Utvecklingsbehov och brister Av tradition är den regionala miljöövervakningen mest utvecklad när det gäller sjöar och vattendrag, kustvatten och luft. Detta till följd av ett väl utbyggt nät av samordnad recipientkontroll och nedfallsmätningar. Miljöövervakning av biologisk mångfald, terrestra landmiljöer samt av grund- och dricksvatten har inte haft lika stor prioritet eller omfattning i Kalmar län tidigare, utan är områden där det finns ett stort behov av ökade insatser. En svårighet med att utföra miljöövervakning av terrester biologisk mångfald i Kalmar län, och fullfölja de behov och åtaganden som finns, är att rikedomen av värdefulla miljöer inte är möjlig att följa med befintliga delprogram eller resurser. En bidragande svårighet är att länet består av två helt olika områden, fastlandet och Öland. För att kunna täcka in variationerna av miljöerna på fastland respektive Öland, och kunna följa förändringar i hela länet, krävs ofta större antal stickprov alternativt dubbla stickprovsuppsättningar. Inom ramen för nuvarande budget ryms inte denna regionala särprägel av terrester landmiljö, vilket resulterar i att färre miljöer kan undersökas och övervakas. För att utföra miljöövervakning på ett mer tillfredställande sätt så krävs t ex fler yttäckande undersökningar inom tematiska värdefulla miljöer, samt modeller för att göra prognoser. Övervakningen inom hälsoområdet är ofullständigt och behöver förbättras och samordnas. För att förbereda utökade insatser behöver länsstyrelsen under kommande programperiod utreda möjligheter samt strategiskt planera för följande: Ytterligare utöka övervakning av biologiska kvalitetsfaktorer i vatten Utöka övervakning av skog, samt utöka samarbete med andra aktörer i länet Öka insatserna för att följa insektsfaunan i ett flertal olika miljöer Tydliggöra effekterna av fragmentisering av livsmiljöer, t ex exploatering av stränder och kust Öka insatserna för att följa kvalitet och kvantitet av grund- och dricksvatten, speciellt med fokus på klimatförändringar och bekämpningsmedel Etablera övervakning av hydromorfologi, nationellt arbete och initiativ behövs Inom den hälsorelaterade övervakning behöver kopplingen mellan miljö och hälsa lyftas fram mer än vad den gjorts hittills Utreda möjligheten att samutnyttja data från rovdjursinventeringar Övervakning av organiska miljögifter mäts endast i liten omfattning i såväl ytvatten som grundvatten, och övervakningen av miljögifter i vatten behöver utvärderas och kompletteras Samordning Regional miljöövervakning omfattar förutom statligt finansierad regional miljöövervakning även samordnad recipientkontroll, vatten-, luftoch kustvattenförbundens arbeten samt samfinansierad miljöövervakning med andra verk, landsting och kommuner. Den regionala miljöövervakningen ska också samordnas med annan uppföljning finansierad via Naturvårdsverket och Havs- och Vattenmyndigheten, såsom t ex kalkningseffektuppföljning, uppföljning av Natura 2000 och skyddade områden, rovdjursinventering och åtgärdsprogram för hotade arter. Se över möjligheter till övervakning av alvarmarker, för vilka länet har ett stort internationellt ansvar, och där det idag görs väldigt lite övervakning

13 PROGRAM FÖR REGIONAL MILJÖÖVERVAKNING I KALMAR LÄN Miljön i Kalmar län övervakas, förutom av länsstyrelsen, främst av: kommunerna recipientkontrollförbund, vattenförbund, vattenvårdsförbund och vattenråd. Dessa finns i Stångån, Emån, Alsterån, Ljungbyån, Lyckebyån, och i form av Kustvattenkommittén i Kalmar län samt Kalmar läns luftvårdsförbund ideella organisationer och enskilda personer, framförallt gällande flora och fauna Naturvårdsverket genom uppdrag till SLU, SMHI, IVL och SGU Skogsstyrelsen och Skogsvårdsstyrelsen Linnéuniversitetet Det är länsstyrelsens ambition att samordna alla dessa aktörer för att skapa en heltäckande bild av miljösituationen i Kalmar län. Samordning av övervakning mellan länen har en lång tradition när det gäller sötvatten genom den samordnade recipientkontroll som bedrivs av vattenvårdsförbund och vattenvårdsföreningar. Arbetet med övervakning av exempelvis Lyckebyån, Emån och Motala ström sker samordnat med Blekinge, Jönsköpings och Östergötlands län. Utvecklingen av och deltagandet i gemensamma delprogram kommer ytterligare att öka samordningen och samarbetet mellan länen på flera områden. Miljömål Ett av huvudsyftena med den regionala miljöövervakningen är att ta fram underlag för uppföljning av de regionala miljömålen. Flertalet av de parametrar som analyseras används som miljömålsindikatorer (se bilaga 1). Intentionen är att utvärdering av samtliga delprogram ska ha en direkt koppling till uppföljning av miljömålen. Samordning inom länsstyrelsen underlättas av att kontaktperson för miljömål och programområdesansvarig för relevant miljöövervakning så långt som möjligt är samma person. Vattendirektivet Övervakning är basen för vattenförvaltningsarbetet. Med den som grund bedöms status och miljökvalitetsnormer för vatten, och det är utifrån detta som åtgärdsarbetet för att nå god ekologisk och kemisk status ska baseras. Miljöövervakningen av vatten i Kalmar län sker till största delen i form av recipientkontroll. I dagsläget anpassas kontrollprogram samt kompletterande övervakning när det gäller parameterval och metodik till vattenförvaltningens krav så långt som möjligt. I stort sett all övervakning i länets vatten kan användas som underlag för statusklassning. I dagsläget är det dock svårt att leva upp till vissa specifika krav som t ex provtagningsfrekvens, provtagning av prioriterade och särskilda förorenande ämnen, av grundvatten och hydromorfologiska faktorer. Sverige har fått kritik för att övervakningen idag inte lever upp till kraven enligt vattenförvaltningen, och för ytterligare anpassning behövs nationella initiativ, vilka sammanfattas i vattenmyndigheternas förslag till strategi och i bilagorna till denna. Eftersom det även pågår ett omfattande nationellt revideringsarbete när det gäller t ex bedömningsgrunderna för ekologisk status (genom WATERS) ser Länsstyrelsen ett behov av flexibilitet och möjlighet till förändringar samt kompletteringar i den regionala akvatiska övervakningen under programperioden. Enligt vattendirektivet ska den som använder, påverkar eller förorenar vattnet stå för kostnaderna för att övervaka och åtgärda problem i grund- och ytvatten. Länsstyrelsen i Kalmar län arbetar aktivt med att involvera flera aktörer i miljöövervakningen av vatten, bl a genomförs detta inom ramen för ett samarbetsprojekt om samordnad recipientkontroll tillsammans med kommuner och regionförbund.

14 14 PROGRAM FÖR REGIONAL MILJÖÖVERVAKNING I KALMAR LÄN Havsmiljödirektivet Under 2014 presenterade Havs- och vattenmyndigheten ett förslag till program för övervakning av Sveriges havsmiljöområden, och en stor del av länets recipientkontroll samordnad via Kalmar läns Kustvattenkommitté ingår i det föreslagna programmet för Östersjön. På liknande sätt som för vattendirektivet ser Länsstyrelsen ett behov av flexibilitet och möjlighet till förändringar i den regionala marina övervakningen under programperioden, för att möta eventuella kommande krav på övervakning av kustområdena. Luftdirektivet Övervakningsprogrammet är utformat så att det uppfyller de krav som ställs i EU:s luftdirektiv. Art- och habitatdirektivet Intentionen är att samordna miljöövervakningen med uppföljning av Natura 2000-områden. I dagsläget finns dock inga konkreta samordningsansatser, eftersom det är oklarheter om metodik, frekvens, finansiering o s v. Detta gäller framförallt de marina habitaten. Uppföljning av skyddade områden Under arbetet med framtagandet av länsstyrelsens plan för uppföljning av skyddade områden har programområdesansvariga för Sötvatten och Kust och Hav deltagit, i syfte att samordna miljöövervakningen och uppföljningen i dessa miljöer. Vid detta arbete konstaterades att akvatisk miljöövervakning i skyddade områden i det närmaste är obefintlig i Kalmar län. Detta beror framförallt på att akvatisk övervakning av tradition förlagts till recipienter och påverkade områden, medan däremot uppföljningen avser skyddade, relativt opåverkade och oexploaterade områden. Framöver kommer samordningen mellan dessa områden att öka. Kvalitetssäkringsarbete Miljöövervakningens kvalitetssäkringsarbete styrs av en kvalitetssäkringsplan som revideras varje programperiod. Planen bygger på anvisningar för kvalitetssäkring som har tagits fram av Naturvårdsverket. För samtliga undersökningar kräver länsstyrelsen att utförare ska följa instruktioner i Naturvårdsverkets Handledning för miljöövervakning. Ett mål under den kommande programperioden är att ytterligare förstärka kvalitetsarbetet och detta gäller inte minst programområdena Sötvatten och Kust och hav. Detta ska ske genom bl a förbättrade rutiner för datalagring och leverans av data till datavärd. Nationella rutiner för kvalitetssäkrad upphandling har efterfrågats för akvatisk övervakning och Havs- och vattenmyndigheten arbetar med att samordna och ta fram rutiner för detta. Länsstyrelsen har i egenskap av tillsynsmyndighet en viss insyn och kontroll över kvaliteten i programmen, men ett stort ansvar ligger även på beställare och konsult. Datahantering och spridning Var regional miljöövervakningsdata för Kalmar län lagras och kan hämtas anges under respektive programområde och delprogram. I flertalet fall finns datavärdar som kvalitetsgranskar, lagrar och tillhandahåller data. Spridning av miljöövervakningsdata kommer att ske genom dels de årsrapporter som ges ut av vatten- och luftvårdsförbund samt av de utvärderingar som planeras utföras för respektive delprogram under programperioden. Aktuell data presenteras också på Länsstyrelsen externa hemsida. Aktuella statusbedömningar av länets vattenförekomster presenteras på den för allmänheten tillgängliga informationsdatabasen VattenInformationSystemSverige (VISS) som utarbetats och utvecklas av Vattenmyndigheterna.

15 PROGRAM FÖR REGIONAL MILJÖÖVERVAKNING I KALMAR LÄN Programområde LUFT Bakgrund och övervakningsstrategi Luftföroreningar är ett lokalt men också gränsöverskridande problem. Sveriges luftkvalitet påverkas av lokala utsläppskällor, men även av långdistanstransport från stora emissionsområden i Europa. Det rör sig om försurande och övergödande ämnen, ämnen som bidrar till att marknära ozon bildas, organiska miljögifter samt partiklar. Även tungmetaller ingår i de luftföroreningar som transporteras in över länet. Mätning av metallhalter i mossa visar att omfattningen av detta nedfall generellt har minskat sedan 1975, både nationellt och i Kalmar län (IVL rapport B 2051). Emissionerna av zink följer däremot inte trenden i länet utan ser ut att öka. Regionalt och lokalt bidrar vägtrafiken till de största luftutsläppen i Kalmar län. Småskalig vedeldning är en vanlig uppvärmningsform både på landsbygden och i många tätorter. Detta kan lokalt bidra till förhöjda halter av partiklar och flyktiga organiska ämnen. För Kalmar län är belastningen av luftföroreningar högst vid kustzonen. Det har skett en tydlig minskning av försurande ämnen (svavel och kväve) de senaste åren. Det atmosfäriska nedfallet av svavel och kväve är den främsta orsaken till den pågående försurningen och övergödning av olika ekosystem. Försurningen ger omfattande phsänkningar i mark, grundvatten, sjöar och vattendrag. I marken ger det sura nedfallet en utlakning av alkaliska näringsämnen, vilket på sikt ger näringsbrist och frigörelse av toxiskt oorganiskt aluminium. En ökande ackumulering av deponerat kväve kan även på sikt innebära risk för utlakning av kväve till sjöar och vattendrag. Enligt markvattenkemiska undersökningarna så pågår både en försurning och återhämtning beroende på plats. Vid stationen i Ottenby pågår en försurning av marken, vilket ligger över den kritiska gränsen för vad marken tål. Övervakningen genomförs för att få en uppfattning om hälsopåverkan i alla länets tolv kommuner och för att mäta halter och nedfall av försurande och övergödande ämnen på några landsbygdsstationer. Kommunerna, som har juridiskt ansvar för mätningar i tätortsluft, genomför övervakningen samordnat genom Luftvårdsförbundets regi, där Länsstyrelsen deltar som medlem. Resultat från den nationella övervakningen utnyttjas för att få maximalt utbyte av det regionala programmet. Samarbete och samordning med angränsande län sker genom IVL Svenska Miljöinstitutet och kan utvecklas ytterligare. Flera av de lokaler och mätningar som föreslås för är en fortsättning av nuvarande program och har redan ett antal års resultat. Både nedfallsmätningar och tätortsmätningar är för närvarande beroende av finansiering via luftvårdsförbundet, som bygger på frivilligt medlemskap. Det innebär att finansiering för hela programperioden inte är garanterad. Prioriteringar Övervakningen inom länet ska ge en bild av miljösituationen i luften i Kalmar län, både vad gäller tätorts- och landsbygdsluft. Detta görs för att göra det möjligt att uppfylla kraven enligt Luftkvalitetsförordningen (2010:477), följa trender och eventuellt åtgärdsarbete samt ge underlag till uppföljningen av miljömålen och dess preciseringar. Resultaten kan även vara ett underlag för regional och kommunal planering. Övervakningen i länet sker av partiklar och gaser i luften, våt- och torrdeposition av föroreningar samt utsläpp av metaller till luft. Enligt den nationella utvärderingen av de gemensamma delprogrammen är nuvarande program inom Luft ambitiösa och ger bra underlag för uppföljning av miljömålen, och Länsstyrelsen prioriterar därför fortsatt delaktighet. De prioriteringar som ligger till grund för utformning av Kalmar läns programområde Luft är i linje med Naturvårdsverkets riktlinjer för regional miljöövervakning

16 16 PROGRAM FÖR REGIONAL MILJÖÖVERVAKNING I KALMAR LÄN Övrig uppföljning Luftföroreningar har en tydlig koppling till hälsan och hälsorelaterad övervakning. Det är viktigt att följa halterna av skadliga ämnen i tätorter, en miljö där flertalet länsinnevånare vistas en stor del av tiden. Här ser Länsstyrelsen ett behov av bättre och mer yttäckande övervakning, samt utvärdering av hälsoeffekterna. Arbete pågår nationellt och internationellt för att avgöra vilka parametrar som bäst speglar luftföroreningars hälsopåverkan. Länsstyrelsens ambition är att revidera programmen när ny kunskap kommer fram. Programområdet har också nära koppling till programområdet Sötvatten, och rutiner för utvärderingar kopplade till vattendirektivet behöver utvecklas. Idag saknas t ex utvärderingar av markvattnets kemi i förhållande till vattenförekomsters status. För Kalmar län är belastningen av luftföroreningar högst vid kusten och i tätorter. Sjöfarten är en av källorna som bidrar till utsläpp av svavel och kväveoxider, vilka bidrar till försurning av mark och vatten. Foto: Tomas Järnetun (Azote)

17 PROGRAM FÖR REGIONAL MILJÖÖVERVAKNING I KALMAR LÄN DELPROGRAM INOM LUFT Inom programområde Luft bedrivs verksamhet inom fyra delprogram, inklusive nationellt övervakningsprogram: Krondroppsnätet - inom detta sker nedfallsmätningar av bl a kväve och svavel samordnat för hela Sverige. URBAN-mätnätet - kommunerna kartlägger luftkvaliteten i tätorter för att möjliggöra jämförelse av uppmätta halter med gränsvärden och miljökvalitetsnormer. Marknära ozon - ett gemensamt delprogram för sydlänen, som ska ge en detaljerad, heltäckande bild av ozonbelastningen i bakgrundsmiljön i södra Sverige Metaller i mossa (nationell miljöövervakning) en förtätning av det nationella nätet för provtagning av tungmetaller i mossa genomförs med jämna mellanrum. Tabell 1: Budget för programområde Luft. Finansiering via det statliga miljöövervakningsanslaget är angivet i blått. Delprogram Krondroppsnätet kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr Urban-mätnätet kr kr kr kr kr kr Marknära ozon kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr Metaller i mossa kr kr Total kostnad Totalt via RMÖ kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr Krondroppsnätet Krondroppsnätet ingår sedan tidigare i länsprogrammet och samordnas med nationell miljöövervakning. Programmet är ett viktigt redskap för att följa upp miljökvalitetsmålen Frisk luft, Bara naturlig försurning och Ingen övergödning. Länsstyrelsen bidrar genom sitt medlemskap i Kalmar läns Luftvårdsförbund till finansieringen. Syfte Syftet med Krondroppsnätet är att beskriva tillstånd, regionala skillnader, utveckling i tiden samt effekter av försurande och gödande ämnen (svavel och kväve). Delprogrammet ger kunskap om långsiktiga förändringar av luftens innehåll av framförallt oorganiska svavel, kväveföreningar och baskatjoner. Undersökningarna ska även ge kunskap om belastningen av luftföroreningar och deras effekter på vegetation, mark och vatten. Nedfallsmätningar genomförs över öppet fält samt i skogsytor (krondropp). Övervakningen syftar i första hand till att kartlägga den genomsnittliga belastningen under tidsperioder som månader och år. Utöver nedfallsmätningarna utförs även markvattenkemiska provtagningar och analyser av lufthalter på lokalerna. I länet utförs mätningar på fyra stationer Risebo, Rockneby, Alsjö och Ottenby.

18 18 PROGRAM FÖR REGIONAL MILJÖÖVERVAKNING I KALMAR LÄN Förväntade resultat Resultaten ska användas för uppföljning av nedfallet av luftburna kväveföreningar och depositionen av försurande ämnen. Underlag tas fram för att bedöma regional försurnings- och kvävebelastning samt att ge underlag till studier av samband mellan belastning och effekter. Vidare kan resultaten användas för att ge underlag för validering av beräkningsmodeller samt att följa upp resultat av vidtagna åtgärder. Mätningarna visar att markvatten från länets skogar fortfarande är surt trots att nedfallet av försurande svavel har minskat kraftigt. Nedfallet av kväve saknar tydliga trender. Bakgrund och strategi Mätningarna har pågått sedan 1989, med Kalmar läns Luftvårdsförbund som drivkraft. Antalet undersökningsytor har minskat från ursprungligen sju 1989 till fyra år Antalet mätstationer bestäms utifrån befintlig kunskap om miljösituationen, förekomsten av mycket känsliga och/eller skyddsvärda områden samt hur mycket resurser i form av personal och pengar som finns för att genomföra mätningarna. Delprogrammet utgör eller genererar underlag till miljömålsuppföljningen, till följande indikatorer: Försurad skogsmark Försurade sjöar Kvävoxidutsläpp Nedfall av kväve Nedfall av svavel Svaveloxidutsläpp Objektsurval Provlokalerna är utvalda efter ett antal kriterier bl a avseende trädslag, beståndsålder, omgivande marker samt att inverkan från lokala utsläppskällor undviks. Mätstationernas läge har tagits fram i samarbete med IVL och Skogsstyrelsen. Ytorna drivs i samverkan med Skogsstyrelsen som bl a gör bedömningar av trädens vitalitet, mätning av tillväxt, kemisk analys av jordprov samt kemisk analys av barr. Vid provytorna utförs även undersökningar avseende markvattenkemi. Kvalitetssäkring Provtagning och analys sker kvalitetssäkrat genom ackreditering. För närvarande är det IVL som svarar för både provtagning och analys, samt utvärdering och datalagring. Utföraren IVL kvalitetssäkrar resultaten genom olika kontroller, jämförelser och rimlighetsbedömningar. Undersökning och undersökningstyper Undersökningarna utförs enligt instruktioner från IVL. Undersökningstyper är: Deposition till skog och öppet fält Nederbördskemi, månadsmedelvärden Markvattenkemi, tre gånger/år Datahantering/datalagring Data lagras hos IVL Svenska Miljöinstitutet, som är datavärd för det nationella luftprogrammet och därigenom har teknik för att lagra även regionala data, vilka lagras enligt avtal mellan IVL och Luftvårdsförbundet. Utvärdering och rapportering Utvärdering och sammanställning av resultat görs årligen. Resultaten presenteras vid luftvårdsförbundets årsstämma och rapporter skickas till förbundets medlemmar (kommuner, Landstinget, Länsstyrelsen, industrier m.fl.).

19 PROGRAM FÖR REGIONAL MILJÖÖVERVAKNING I KALMAR LÄN Länsvisa årsrapporter finns på Krondroppsnätets hemsida: Utvärderingar har skett i samband med behov av att revidera programmet. Tidplan Krondroppsmätningarna sker tills vidare månadsvis på fyra stationer. Markvattenprover uttas tre gånger per år. Rapportering sker utifrån hydrologiska år, från oktober till september månads slut. Nedfallsmätning på öppet fält sker vid två stationer. Samordnings och samarbetspartners/ finansiärer Mätningarna finansieras genom Kalmar läns luftvårdsförbund, där kommuner, Länsstyrelsen och industrin samt organisationer är medlemmar. Detta är samordnat med det nationella delprogrammet om Krondroppsmätningar. Mätningarna är även samordnade med Skogsvårdsorganisationens miljöövervakning på skogliga observationsytor, där övervakning av skogliga parametrar utförs. Kostnader Den årliga kostnaden för Krondroppsnätet beräknas vara ca kronor per år. Övervakning inom programområde Luft Urbanmätnätet, alla tätorter Krondroppsnätet, 4 stationer

20 20 PROGRAM FÖR REGIONAL MILJÖÖVERVAKNING I KALMAR LÄN Ozonmätnätet Syfte Mätprogrammets syfte är att på ett kostnadseffektivt sätt ge en heltäckande bild av ozonbelastningen i bakgrundsmiljön i södra Sverige, d v s Västra Götalands län, Hallands län, Kalmar län, Skåne län, Blekinge län, Kronobergs län, Gotlands län, Jönköpings län, Västmanlands län och Östergötlands län. Förväntade resultat Resultaten ska användas för uppföljning och kartläggning av eventuella överskridanden av olika målvärden för ozon, både inom miljökvalitetsnormerna för utomhusluft och inom miljökvalitetsmålet Frisk Luft. Ozonbelastningen i södra och mellersta Sverige är generellt högre vid kustnära platser och högt belägna platser i inlandet. Senaste resultaten visar på att miljökvalitetsnormen klaras med god marginal, medan miljökvalitetsmålet för ozon överskrids i samtliga zoner. Bakgrund och strategi Undersökningen har pågått sedan Mätningarna bidrar till att tillsammans med instrumentberäkningar bättre kunna beskriva den geografiska variationen av marknära ozon i landskapet än om endast instrumentmätningar användes. Objekturval I Kalmar län utförs mätningar på två stationer vid Simpevarp och Ottenby. Mätplatserna är utvalda efter ett antal kriterier i samarbete med IVL. De lokaltyper som finns representerade i länet är kustnära lokaler i kustzonen. Kvalitetssäkring Förnärvarande är det IVL som ansvarar för provtagning, analys samt utvärdering och datalagring. Kvalitetsäkring av mätresultat sker genom kontroller, jämförelser och rimlighetsbedömningar. Undersökning och undersökningstyper Undersökningarna utförs enligt instruktioner från IVL. Undersökningarna är utformade för att se samband mellan temperaturens och ozonhaltens dygnsvariationer, ozonindex som beskriver inverkan av ozon på växtlighet, enligt metodik AOT40. Datahantering/datalagring Data lagras hos IVL, som är datavärd för det nationella programmet och därigenom har teknik för att lagra även regionala data. Data lagras enligt avtal mellan Länsstyrelsen och IVL. Utvärdering och rapportering Utvärdering och sammanställning av resultat görs årligen genom en samlad rapport. Resultaten redovisas på Länsstyrelsens hemsida där rapporterna kan hämtas digitalt. Tidplan Delprogrammet planeras att fortsätta under nästa programperiod, med årsvisa mätningar. Kostnader Årskostnaden för delprogrammet beräknas vara totalt ca kronor. Länsstyrelsen bidrar som medlem i Luftvårdsförbundet med kronor årligen, genom tilldelade medel för den regionala miljöövervakningen. Samordning och samarbetspartners/ finansiärer Mätningarna finansieras huvudsakligen genom Kalmar läns luftvårdsförbund, där kommuner, Länsstyrelsen och industrin samt organisationer är medlemmar.

21 PROGRAM FÖR REGIONAL MILJÖÖVERVAKNING I KALMAR LÄN Urbanmätnätet (tätortsmätningar) Syfte Syftet med mätningarna är att kartlägga luftkvaliteten i tätorter för att möjliggöra jämförelse av uppmätta halter med gränsvärden och miljökvalitetsnormer. Mätningarna sker antingen i en tätorts så kallade urbana bakgrund, för att spegla den generella luftföroreningsbelastningen, alternativt i ett gaturum. Förväntade resultat Delprogrammet förväntas ge en bild av luftkvaliteten i Kalmar läns tätorter. Resultaten ska kunna användas för att beskriva människors exponering för luftföroreningar, samt ge underlag för åtgärder så att en godtagbar luftkvalitet nås. Resultaten ska också kunna användas för uppföljning av miljökvalitetsmålet Frisk luft, samt för uppföljning av vidtagna åtgärder. Bakgrund och strategi Urbanmätnätet bygger på samordnade, långsiktiga mätningar av luftkvaliteten i ett stort antal kommuner, utförda på ett sådant sätt att resultaten blir jämförbara mellan tätorter och år. Undersökningar och undersökningstyper I delprogrammet ingår undersökningar av VOC och partiklar (PM10). Undersökningarna ska genomföras enligt IVLs anvisningar och kvalitetssäkrings program för luftkvalitetsmätningar, som togs fram Objekturval Strategin för urval av lokaler, är att mäta i tätorter där många människor vistas. Mätplatserna ska vara placerade för att representera urban bakgrund alternativt gaturum, d v s där riskerna för exponering av luftföroreningar är stor. Tätortsmätningar görs kontinuerligt över året, växelvis mellan Kalmar och Västervik. I stort samtliga kommuner erbjuds även mätningar av VOC och partiklar regelbundet. Kvalitetssäkring Utföraren IVL kvalitetssäkrar resultaten genom olika kontroller, jämförelse mellan stationer och rimlighetsbedömning. Datahantering och datalagring Inom delprogrammet mäts stofthalt samt halten av åtta olika kolväten i luft. Mätningar görs på en eller två stationer varje halvår, d v s 183 stoftvärden och 26 värden för vart och ett av de åtta kolvätena. Data lagras i databas hos IVL, som är datavärd. Utvärdering och rapportering Data utvärderas av IVL och presenteras i den årliga URBAN-rapporten och vid ett årligt UR- BAN- seminarium. Data finns tillgängliga i en databas på Samordning Delprogrammet är samordnat mellan deltagande län över hela Sverige. Tidplan och ekonomisk översikt för delprogrammet Delprogrammet planeras att pågå under hela programperioden, (tabell 1). Provtagning och utvärdering genomförs årligen. Delprogrammet är inte finansierat via den statliga regionala miljöövervakningen. Tätortsmätningar kommer att genomföras i Kalmar 2016, 2018, 2020 och i Västervik 2015, 2017, Samfinansiär och samarbetspartners Luftvårdsförbundet och kommunerna är finansiärer och alla viktiga aktörer är på så sätt delaktiga.

22 22 PROGRAM FÖR REGIONAL MILJÖÖVERVAKNING I KALMAR LÄN Utsläpp av metaller till luft (Metaller i mossa) I Sverige har nedfallet av metaller från luft undersökts genom analyser av mossa, vilka nästan enbart tar upp metaller från luften. Halterna av arsenik, bly, järn, kadmium, koppar, krom, kvicksilver, nickel, vanadin och zink har på detta sätt följts sedan 1970-talet. Sedan 2010 koordineras mossundersökningarna av IVL. I Kalmar län genomförs provtagning på ca120 lokaler, inom den regionala förtätningen. Numera ingår denna övervakning, på svenskt initiativ, i en internationell undersökning och rapportering via ICP Vegetation inom Luftkonventionen. Idag deltar mer än 25 europeiska länder i nätverket. I skogen genomförs krondroppsmätningar i syfte att kartlägga nedfallet av luftföroreningar, framförallt försurande ämnen som svavel- och kväveoxider. Skogens mossa används också för att följa luftnedfallet av metaller. Foto: Kerstin Jonsson (Azote)

23 PROGRAM FÖR REGIONAL MILJÖÖVERVAKNING I KALMAR LÄN Programområde SKOG Bakgrund och övervakningsstrategi Drygt 60 procent av länets yta består av skogsmark, och här finns många värdefulla skogsmiljöer som t ex eklandskap, ädellövskogar och hässlen. I Kalmar län finns också flera områden med nationell eller internationella kvaliteter t ex Hornsö ekopark och Mittlandsskogen på Öland. Skogen som råvara och resurs är mycket viktig för samhället. En stor del av Sveriges biologiska mångfald är kopplad till skogsmiljöerna. De senaste decenniernas intensivt utnyttjande av skogen har medfört att skogarna har utarmats på livsmiljöer och strukturer som är nödvändiga för många organismers överlevnad, och idag beräknas nära tvåtusen djur- och växtarter hotade eller missgynnade i våra skogar. Den riktigt gamla skogen har i stort försvunnit likaså gamla träd. Av död ved finns bara en bråkdel. Faktorer som tidigare strukturerat skogen som eld och vatten har fått minimal betydelse för strukturen och resulterat i en tätare och mer ensartad skog. Fragmenteringen av skog utgör ett annat hot för svårspridda arter. En del av dessa förhållanden följs i dag via den nationella Riksskogstaxeringen och uppföljning sker i delprogrammet Miljötillståndet i skogslandskapet. Prioriteringar inom programområdet Länsstyrelsen avser att prioritera deltagande i det gemensamma delprogrammet Miljötillståndet i skogslandskapet, vilket baseras på data insamlad inom ramen för Riksskogstaxeringen. Övrig uppföljning Uppföljning av miljöhänsyn i ädellövskog (ansvarig Skogsstyrelsen) Uppföljning av biologisk mångfald i skog med höga naturvärden (ansvarig Skogsstyrelsen) Det finns mer än arter av djur, växter och svampar i den svenska skogen en otroligt hög siffra som speglar en fantastisk mångfald. Cirka 30 procent av alla skogslevande arter är beroende av död ved, som döljer ett myller av småkryp. Fakta CBM. Foto: Henrik Karlsson/hknaturfoto.se

24 24 PROGRAM FÖR REGIONAL MILJÖÖVERVAKNING I KALMAR LÄN DELPROGRAM INOM SKOG Inom programområde Skog bedrivs verksamhet genom delaktighet i ett gemensamt delprogram. I övrigt avser Länsstyrelsen att utöka samarbetet med Skogsstyrelsen. Det finns möjligheter att utöka utbytet genom att göra gemensamma analyser av data och sammanställningar på länsbasis. Miljötillståndet i skogslandskapet - följer förändringar i skogslandskapet med fokus på skogens naturvärden på regional nivå. Tabell 2: Budget för programområde Skog. Finansiering via det statliga miljöövervakningsanslaget är angivet i blått. Delprogram Miljötillståndet i skogslandskapet kr 0 kr 0 kr 0 kr 0 kr kr Total kostnad Totalt via RMÖ kr kr 0 kr 0 kr 0 kr 0 kr 0 kr 0 kr 0 kr 0 kr kr kr Miljötillståndet i skogslandskapet Syfte Att följa förändringar i skogslandskapet med fokus på skogens naturvärden på regional nivå genom att ta tillvara på resultaten från Riksskogstaxeringen. Förväntade resultat Återkommande sammanställningar av data från Riksskogstaxeringen som beskriver skogslandskapets förändringar över tiden. Några exempel på frågeställningar som besvaras är: Hur mycket skog finns det? Hur ser skogarnas åldersfördelning ut? Hur mycket lövrik skog finns det? Hur mycket finns det av olika skogstyper? Hur mycket grova träd finns det? Hur mycket död ved finns det i våra skogar? Hur mycket hackspettspår finns det? Hur ser det ut på marken i våra skogar? Hur långt är det till närmsta väg i skogarna? Hur mycket rekreationsvänlig skog finns det? Bakgrund och strategi Riksskogstaxeringens främsta syfte är att beskriva tillstånd och förändringar i Sveriges skogar. Uppgifterna används exempelvis för uppföljning och utvärdering av aktuell skogs-, miljö- och energipolitik. Riksskogstaxeringen är en del av Sveriges officiella statistik. Riksskogstaxeringen är en stickprovsinventering. Ett slumpvis urval av provytor inventeras och utgör sedan underlag för olika skattningar. Data som samlas in är kvalitetssäkrat med ett vetenskapligt statistiskt upplägg. En stor mängd variabler mäts och det finns långa tidsserier. Resultaten används idag främst på nationell nivå men många parametrar har god upplösning även på läns eller regional nivå. Under har nio länsstyrelser och Skogsstyrelsen tillsammans med Riksskogstaxeringen (SLU) gjort ett arbete där riksskogstaxeringens statistik om miljötillståndet använts som underlag för mil-

25 PROGRAM FÖR REGIONAL MILJÖÖVERVAKNING I KALMAR LÄN jöövervakning av skog. Arbetet inriktades först på de boreala skogarna, men från och med nästa uppföljning (2015) kommer hela landet att ingå. Riksskogstaxeringens resultat används i miljömålsuppföljningen genom indikatorerna gammal skog, äldre lövrik skog och hård död ved. Även andra parametrar skulle gå att använda som indikatorer. Objekturval Omfattar hela landet från och med år Kvalitetssäkring Enligt Riksskogstaxeringens metodik. Undersökning och undersökningstyper Undersökning sker enlig Riksskogstaxeringens metodik. Datahantering/datalagring I nuläget lagrar utföraren vid SLU samt länsstyrelsens projektledare arbetsdata. Rådata lagras hos Riksskogstaxeringen. Utvärdering och rapportering Utvärderas och rapporteras vart 5:e år med start år Tid- och kostnadsplan Första omdrevet sker 2015, andra omdrevet genomförs Varje omdrev beräknas kosta kr per deltagande län. Samordning och Samarbetspartners/ Finansiärer Alla länsstyrelser deltar i projektet, tillsammans med SLU/Riksskogstaxeringen och skogstyrelsen.

26 26 PROGRAM FÖR REGIONAL MILJÖÖVERVAKNING I KALMAR LÄN Programområde JORDBRUKSMARK Bakgrund och övervakningsstrategi I Kalmar län finns ett mycket värdefullt odlingslandskap som täcker förhållandevis stora ytor. Nära 20% av länets yta är jordbruksmark, och ca 25% av Sveriges betesmarksareal ryms inom Kalmar län (Ängs- och betesmarksinventering, Svensson m fl 2005). Här finns mängder med olika miljöer från torra till blöta, kalkfattiga till kalkrika marker. I länet finns internationellt betydelsefulla typer som till exempel alvarmarker, öländska hässlen och gammelträd i odlingslandskapet. Öländska hässlen är hävdberoende och kan föras såväl till programområde Skogsmark som till Jordbruksmark. Andra marker som är centrala som livsmiljöer är sandiga marker och skogsbeten. Det största hotet mot biologisk mångfald i odlingslandskapet är upphörd hävd och igenväxning. Även felaktig hävd, t ex hårt betestryck eller bete som börjar tidigt på säsongen kan påverka den biologiska mångfalden negativt. Miljömål som ska följas upp inom programområdet är Ett rikt odlingslandskap och Ett rikt växt- och djurliv. Miljöstödsersättningarna är viktiga instrument i miljömålsarbetet i jordbruksmark och samarbete för att optimera dessa insatser är önskvärda. Flera inventeringar görs idag inom åtgärdsprogram för hotade arter och inom uppföljningen av Natura 2000-områden. Samordningen av miljöövervakning med åtgärdsprogram för hotade arter och uppföljningen av Natura 2000 sker kontinuerligt. Prioriteringar inom programområde Inom regional miljöövervakning sker satsningar på övervakning av fågelfaunan på öländska strandängar och utlakning av näringsämnen från jordbruksmark. Från och med denna programperiod ( ) kommer Länsstyrelsen även att prioritera övervakning av de gemensamma delprogrammen gräsmarker och småbiotoper. Övrig uppföljning Länsstyrelsen planerar att under programperioden rikta insatser för uppföljning av arterna trumgräshoppa och ängshök, inom åtgärdsprogram för hotade arter. Strandängarna på Öland har internationell betydelse för både häckande och rastande fåglar. Strandängsfåglar är goda indikatorer för strandängars bevarandestatus och dessutom är flertalet strandängsfåglar i sig hotade och många ingår i fågeldirektivet. Foto: Anders Tedeholm (Azote)

27 PROGRAM FÖR REGIONAL MILJÖÖVERVAKNING I KALMAR LÄN DELPROGRAM INOM JORDBRUKSMARK Inom programområde Jordbruksmark bedrivs verksamhet inom fyra delprogram: Fåglar på öländska strandängar följer förändringar i populationstrender för strandängsfåglar Utlakning från jordbruksmark mäta och beräkna halter av näringsämnen i jordbrukstäta områden. Gräsmarkernas gröna infrastruktur - syftet är att följa utvecklingen för gräsmarker regionalt med ett landskapsperspektiv. Småbiotoper i åkerlandskapet - resultaten ska ge svar på frågor om till exempel förändringar i småbiotopernas antal, yta och längd samt skötsel och ekologisk funktion i landskapet. Tabell 3: Budget för programområde Jordbruksmark. Finansiering via det statliga miljöövervakningsanslaget är angivet i blått. Delprogram Strandängsfåglar kr kr kr kr kr kr Typområde Jordbruksmark kr kr kr kr kr kr Gräsmarker kr kr kr kr kr kr Småbiotoper kr kr kr kr kr kr Total kostnad Totalt via RMÖ kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr * Aktiviteter inom delprogrammet skyddsvärda träd planeras först att genomföras under 2021 och 2022, till en årlig kostnad på ca kr. Strandängsfåglar Syfte Syftet är att följa förändringar i populationstrender för strandängsfåglar. Samtliga län med större arealer havsstrandängar är med i det gemensamma delprogrammet. Genom samordning mellan länens regionala miljöövervakning av strandängsfåglar kan nationella slutsatser dras för strandängsfåglarnas populationsförändringar över tid i södra Sverige. Detta är en grupp som inte omfattats tillräckligt bra av häckfågeltaxeringen eller andra typer av inventeringar. Förväntade resultat Delprogrammet ska kunna visa på förändringar av strandängsfågelfaunan över tid. Tanken är att delprogrammet också ska kunna visa på orsaker till förändringar. Det kan bli svårt att visa på vilka orsakerna kan vara eftersom den enda variabel som är möjlig att lägga till är beteshävd. Den variabeln är i sig så översiktlig och svårtolkad att den gått från att vara en obligatorisk till en frivillig variabel. Bakgrund och strategi Strandängsfåglar är goda indikatorer för strandängars bevarandestatus och dessutom är flertalet strandängsfåglar i sig hotade och många ingår i fågeldirektivet. Mycket medel läggs för att bevara strandängar och strandängsfåglar. Det finns därmed ett stort behov att följa strandängsfåglars populationsförändringar. Länsstyrelsen i Kalmar län har årligen inventerat häckande strandängs-

28 28 PROGRAM FÖR REGIONAL MILJÖÖVERVAKNING I KALMAR LÄN fåglar på Öland sedan Inventeringen har främst riktat sig mot vadare, änder, tärnor och måsar. Under programperioden har samarbetet utökats till att omfatta fler län i ett gemensamt delprogram. Syfte att samordna inventeringarna görs för att kunna göra gemensamma utvärderingar och på så sätt kunna följa förändringar för strandängsfåglar i södra Sverige. Objekturval Inventeringen omfattar samtliga strandängar på Öland. Inventeringen är rullande och hittills har cirka en femtedel av ytan inventerats varje år. Av ekonomiska skäl har ambitionsnivån för programperioden sänkts från en omdrevsperiod på fem år till sju år. Det vill säga samtliga strandängar kommer att ha inventerats vart sjunde år. Kvalitetssäkring Kvalitetssäkring sker genom användande av undersökningstyp samt att genomförande sker enligt det gemensamma delprogrammets beskrivning. Tolkningen av antalet häckande par kan behöva förtydligas i undersökningstypen. Undersökning och undersökningstyper Utkast till undersökningstyp finns och så även när det gäller beskrivning av det gemensamma delprogrammet. Undersökningstypen har än så länge inte fastställts av Naturvårdsverket. Datahantering/Datalagring Data förs in i en accessdatabas på länsstyrelsen i Kalmar. Hittills finns över poster i databasen. Data levereras även till Lunds Universitet till de personer som även ansvarar för och hanterar data från Svensk fågeltaxering. Datavärd (artportalen) kan i nuläget inte ta emot data. Utvärdering och rapportering Lunds Universitet står för gemensamma utvärderingar samt rapporter. Tidplan och kostnader På Öland utförs inventeringen rullande, och i flera andra sydlän samordnas en totalinventering vart sjätte/tionde år och ett årligt stickprov. Samordning och samarbetspartners Länsstyrelserna i Skåne, Halland, Blekinge, Kalmar, Västra Götaland och Gotland deltar i det gemensamma delprogrammet. I Skåne deltar dessutom Biosfärkontoret i Kristianstad och Zooekologiska avdelningen, Lunds Universitet. Samordning sker med uppföljning inom skyddade områden. Utlakning från jordbruksmark Syfte Syftet med delprogrammet är att studera växtnäringsförluster inom små jordbruksdominerade avrinningsområden. Resultaten kopplas till den odling som förekommer inom avrinningsområdet. I Kalmar län provtas en station. Denna ligger på Öland. Utvärdering och rapportering Årsredovisning för miljöövervakningsprogrammet ges ut av SLU årligen. För mer detaljerad beskrivning hänvisas till beskrivningen av det gemensamma delprogrammet. Gräsmarkernas gröna infrastruktur Syfte Syftet med övervakningen är att följa utvecklingen för gräsmarker regionalt med ett landskapsperspektiv. Genom samarbete med fler intressenter som har behov av uppföljning av t.ex. infrastrukturens biotoper, får vi ytterligare möjligheter att följa utvecklingen för gräsmarkernas gröna infrastruktur.

29 PROGRAM FÖR REGIONAL MILJÖÖVERVAKNING I KALMAR LÄN Övervakning inom programområde Jordbruksmark Småbiotoper, gräsmarker Strandängsfåglar

30 30 PROGRAM FÖR REGIONAL MILJÖÖVERVAKNING I KALMAR LÄN Förväntade resultat Genom kartering av gräsmarker i flygbilder kan vi få information om arealer och rumslig fördelning av olika gräsmarkstyper samt översiktligt följa konnektiviteten emellan dem. Från flygbildstolkningen kommer vi även att få information om träd- och busktäckning. Genom provyteinventering i fält följs förändringar i hävdstatus och artsammansättning för kärlväxter i olika gräsmarkstyper, vilket även möjliggör mer noggranna konnektivitetsanalyser. Övervakningen ger också mer detaljerad information om trädoch buskskiktet. Bakgrund och strategi Resultaten från övervakningen kan bidra till att följa upp de regionala miljömålen för Ett rikt odlingslandskap och Ett rikt växt- och djurliv. Den regionala miljöövervakningen kompletterar den övervakning av gräsmarker som görs nationellt inom NILS (Nationell Inventering av Landskapet i Sverige) och inom Jordbruksverkets uppföljning av ängs- och betesmarker och är därför intressant även för den nationella miljömålsuppföljningen. Ett annat viktigt användningsområden för resultaten från gräsmarkssövervakningen är att utvärdera effekter av miljöstöd till lantbruket. Objekturval Inventeringarna görs inom det rikstäckande stickprovet av 5x5 km stora så kallade landskapsrutor, som även används av den nationella miljöövervakningen inom NILS. Kvalitetssäkring Kvalitetssäkringen är samordnad med SLU:s (Sveriges lantbruksuniversitet) organisation för NILS samt med SLU:s gemensamma organisation för miljödatastöd för fortlöpande miljöanalys. Detta innebär bland annat att personalen som utför flygbilds- och fältinventering är utbildad och kalibrerad, att insamlade data kvalitetssäkras och att vi har tillgång till personer med statistikkompetens för både planering och analyser. Undersökning och undersökningstyper I landskapsrutorna genomförs flygbildsinventering av gräsmarker inom en 3x3 km (södra Sverige) eller 5x5 km (norra Sverige) stor ruta. Rutorna som inventeras är samlokaliserade med Svensk fågeltaxerings standardrutter.fältinventeringen i provytor är samordnad med NILS metodik samt med metodik för Jordbruksverkets uppföljning av ängs- och betesmarker. I provytorna inventeras uppgifter om markslag, markanvändning, påverkan, djurslag (betesdjur), buskar och träd, stora arter (örnbräken, brännässla, vissa främmande arter mm), markfuktighet, vegetationshöjd, blomrikedom, arter i fält- och bottenskikt som örter, graminider, ris, mossor mm. Datahantering/datalagring Data lagras för närvarande i en databas på SLU och samordnas med övrig dataförvaltning inom SLU:s verksamhetsområde Fortlöpande miljöanalys. Utvärdering och rapportering Under perioden , planeras samma upplägg som under tidigare period. Detta innebär inventering med datainsamling under med enklare årliga rapporter med resultatsammanställning inklusive löpande utvärdering av SLU där delar av insamlade data sammanställts och redovisats. Vid utvärderingen efter nästa period blir det också möjligt att göra jämförelser med resultaten från den första inventeringsperioden Tidplan Under görs flygbildsinventeringar och fältinventeringar. Under 2020 görs en omfattande rapportering med utvärdering och analyser. Kostnader I Kalmar län innebär övervakningen flygbildsinventering i samtliga gräsmarkstyper samt inventering av fältprovytor. Antal fältprovytor: ca 170 st/län på en femårsperiod.

31 PROGRAM FÖR REGIONAL MILJÖÖVERVAKNING I KALMAR LÄN Kostnad: kr per år för flygbildsinventering samt kr per år för fältinventering. Totalt kr per år. Samordning och samarbetspartners / Finansiärer Länsstyrelsen i Örebro län leder delprogrammet och är kontaktlänk mellan länsstyrelser som deltar och SLU som är utförare. Finansieringen för den löpande övervakningen samt utvärdering/ analyser sista året kommer från det regionala miljöövervakningsanslaget hos de länsstyrelser som deltar. Annan finansiering för särskilda utvärderings- och utvecklingsprojekt kan tillkomma från i huvudsak Naturvårdsverket och Sveriges lantbruksuniversitet. Under 2013 har ett samarbete med Trafikverket och Svenska kraftnät inletts om övervakning av infrastrukturens biotoper. För deras del diskuteras särskild flygbildstolkning och fältprovytor längs väg- respektive kraftledningssträckor. Även Jordbruksverket är intresserade av nationell uppföljning av fler gräsmarker än enbart ängs- och betesmarksobjekt. Småbiotoper i åkerlandskapet Syfte Syftet med övervakningen är att följa utvecklingen för småbiotoper i åkerlandskapet regionalt, eftersom de är viktiga livsmiljöer och spridningskorridorer för många arter. Förväntade resultat Resultaten ska ge svar på frågor om till exempel förändringar i småbiotopernas antal, yta och längd samt skötsel och ekologisk funktion i landskapet. Eftersom inventeringarna av småbiotoper ligger samlokaliserade med Svensk fågeltaxerings standardrutter kan vi förhoppningsvis använda småbiotopsdata som en del i att förklara förändringar i fågelförekomst. Resultaten behöver normalt presenteras för en större region än vad ett enskilt län utgör för att vara statistiskt hållbara. Delprogrammet bygger därför på att flera län inom en lämplig region samarbetar om övervakningen och analyserna av resultaten. Bakgrund och strategi Resultaten från övervakningen kan bidra till att följa upp de regionala miljömålen för Ett rikt odlingslandskap och Ett rikt växt- och djurliv. Den regionala miljöövervakningen samlar in betydligt mer data om småbiotoper än vad som görs nationellt, och är därför intressant även för den nationella miljömålsuppföljningen. Andra viktiga användningsområden för resultaten från småbiotopsövervakningen är att följa konsekvenser av miljöbalkens bestämmelser om biotopskydd samt för att utvärdera effekter av miljöstöd till lantbruket. Objekturval Inventeringarna görs inom det rikstäckande stickprovet av 5x5 km stora så kallade landskapsrutor, som även används av den nationella miljöövervakningen inom Nationell Inventering av Landskapet i Sverige, (NILS). Kvalitetssäkring Kvalitetssäkringen är samordnad med SLU:s (Sveriges lantbruksuniversitet) organisation för NILS samt med SLU:s gemensamma organisation för miljödatastöd för fortlöpande miljöanalys. Detta innebär bland annat att personalen som utför flygbilds- och fältinventering är utbildad och kalibrerad, att insamlade data kvalitetssäkras och att vi har tillgång till statistiker för både planering och analyser. Undersökning och undersökningstyper I landskapsrutorna genomförs flygbildstolkning av åkerlandskapet inom en 3x3 km stor ruta samt en totalkartering i fält av alla småbiotoper i åkermark och längs åkerkanter. Rutorna som inventeras är också samlokaliserade med Svensk fågeltaxerings standardrutter. För utförlig

32 32 PROGRAM FÖR REGIONAL MILJÖÖVERVAKNING I KALMAR LÄN beskrivning av metodiken se manual för fältinstruktion för småbiotoper vid åkermark (Andersson & Glimskär, 2013). Datahantering/datalagring Data lagras för närvarande i en geodatabas på SLU, institutionen för skoglig resurshushållning. Utvärdering och rapportering Under perioden genomförs undersökningen på liknande sätt som förra perioden, det vill säga inventering med datainsamling under med enklare resultatsammanställningar inklusive löpande utvärdering. Därefter görs en omfattande rapportering med utvärdering och analyser av insamlade inventeringsdata år Vid utvärderingen efter nästa period blir det också möjligt att göra jämförelser med resultaten från den första inventeringsperioden Kostnader Planerad budget för övervakning och utvärdering är kr/län och år. Samordning och samarbetspartners/ Finansiärer Länsstyrelsen i Örebro län leder delprogrammet och är kontaktlänk mellan länsstyrelser som deltar och SLU som är utförare. Finansieringen för den löpande övervakningen samt utvärdering/ analyser sista året kommer från det regionala miljöövervakningsanslaget hos de länsstyrelser som deltar.

33 PROGRAM FÖR REGIONAL MILJÖÖVERVAKNING I KALMAR LÄN Programområde VÅTMARKER Bakgrund och övervakningsstrategi Våtmarkerna i landskapet har en avgörande roll för biologisk mångfald. Begreppet våtmarker omfattar naturliga våtmarker såsom högmossar men även hävdade rikkärr, strandängar och nyanlagda våtmarker både i jordbruks- och skogslandskapet. I Kalmar län finns många rikkärr som är av nationell betydelse. Genom den nationella våtmarksinventeringen har underlag för våtmarker både på fastlandet och på Öland erhållits. Inom miljöövervakningen har Länsstyrelsen vid ett tillfälle även gjort ett flygbildsbaserat omdrev av våtmarksinventeringen. Resultaten visade att en stor andel våtmarker påverkas av avverkning, dikning, väg, dammbygge och kraftledning m m. Sannolikt fortsätter påverkan även idag och utvecklingen borde följas inom miljöövervakningen; vad händer med våtmarksmiljöerna, vilka exploateringar sker, vilka betas och vilka växer igen? En sådan övervakning skulle ligga till grund för uppföljningen av miljökvalitetsmålet Myllrande våtmarker där målet är att våtmarkernas ekologiska och vattenhushållande funktion i landskapet ska bibehållas och värdefulla våtmarker bevaras för framtiden. Under 2015 planeras en nationell miljöövervakning av våtmarkerna att utföras i länet, men någon långsiktig övervakningsstrategi finns inte för programområdet eftersom resurserna är för små. Flera inventeringar görs idag inom åtgärdsprogram för hotade arter och inom uppföljningen av Natura 2000-områden, men eftersom planeringen av dessa insatser sker årligen är det inte möjligt att redovisa samordningsmöjligheter med miljöövervakningen inom programperioden. Samordningen av miljöövervakningen med åtgärdsprogram för hotade arter och uppföljningen av Natura 2000 sker därför kontinuerligt. Prioriteringar inom programområde Fågelinventeringen på öländska sjömarker som beskrivs under programområdet Jordbruksmark är också en viktig del för övervakningen av våtmarkernas biologiska mångfald i Kalmar län, och används för uppföljning av miljökvalitetsmålet Myllrande våtmarker. Övrig uppföljning Länsstyrelsen har tidigare genomfört årliga inventeringar av långbensgroda inom en del av Mittlandsskogen på Öland. Anledningen till att långbensgroda övervakats beror framförallt på att den fungerar som en viktig indikator på miljöförändringar både i våtmarkerna och av de omgivande landmiljöerna. Miljöövervakningen gjordes inom ett av de områden som tillhör de som sannolikt har den högsta biodiversiteten i Sverige. Varje år genomströvades över 200 rikkärr och förutom registreringar av långbensgroda gjordes även iakttagelser om påverkan på våtmarkerna som t ex avverkningar, körskador och igenfyllning genomfördes den sista inventeringen inom den regionala miljöövervakningen, och det blev då det 27:e året i följd som långbensgrodan följdes på Öland. Tidsserien saknar motstycke i Sverige. För att kunna förstå en en arts mellanårsvariationer krävs långa tidsserier, vilket det idag råder stor brist på inom den terrestra miljöövervakningen. Från och med 2015 ska övervakningen ske via biogeografisk uppföljning och kommer då att minskas i omfattning och få ett annorlunda upplägg p g a resursbrist.

34 34 PROGRAM FÖR REGIONAL MILJÖÖVERVAKNING I KALMAR LÄN Programområde LANDSKAP Bakgrund och övervakningsstrategi Genom ständiga förändringar i landskapet påverkas förhållanden och livs miljöer för den biologiska mångfalden och de grundläggande biologiska processerna. Många arter och naturtyper följs därför bäst om miljöövervakningen görs på landskapsnivå. Det kan vara arter vars livsmiljöer ryms för övervakning inom flera programområden. Hot mot biologisk mångfald utgörs till stor del av minskad mängd livsmiljöer p g a markanvändning och exploatering. Det är svårt att få en relevant och övergripande övervakning på landskapsnivå för att detektera de förändringar i och fragmentering av livsmiljöer som ständigt förändrar landskapet. De nationella projekten som rör övervakning av landskapselement, såsom NILS, riksskogstaxering med flera har sällan den upplösning som krävs för att kunna användas för regional övervakning. Inom programområdet genomför Länsstyrelsen en undersökning, häckfågeltaxeringen, vilken ingår i den nationella miljöövervakningen. Länsstyrelsen i Kalmar län stöttar den regionalt för att öka täckningen av rutter i länet. Programområdet har stor betydelse för uppföljning av miljömålet Ett rikt växt- och djurliv. Prioriteringar inom programområde Länsstyrelsen prioriterar att fortsätta medverkan i den nationella fågelövervakningen, genom förtätning av häckfågeltaxeringen. Länsstyrelsen avser också under kommande period att prioritera övervakning av skyddsvärda träd och dagfjärilar. Övrig uppföljning Flera inventeringar görs idag inom åtgärdsprogram för hotade arter och inom uppföljningen av Natura 2000-områden. Samordningen av miljöövervakning med åtgärdsprogram för hotade arter och uppföljningen av Natura 2000 sker kontinuerligt. Blåmesen är en av alla de fågelarter som årligen räknas inom häckfågeltaxeringen, och utvecklingen de senaste 10 åren ser positiv ut för arten. Foto: Fredrik Johansson (Azote)

35 PROGRAM FÖR REGIONAL MILJÖÖVERVAKNING I KALMAR LÄN DELPROGRAM INOM LANDSKAP Inom programområde Landskap deltar Länsstyrelsen i nationell övervakning av fåglar: Svensk häckfågeltaxering genomförs samordnat i hela Sverige. Sedan 1969 räknas antalet fåglar på flera hundra lokaler runt om i Sverige, både sommar och vinter. Då räkningarna utförs på samma sätt varje år kan jämförelser göras mellan åren om hur antalet fåglar i Sverige ökar eller minskar. Skyddsvärda träd dessa träd är i många avseenden nyckeln till bevarandet av en mängd hotade växter och djur och utgör en viktig del av det biologiska kulturarvet. Dagfjärilar - fokus är att följa den biologiska mångfalden i ängs- och betesmarker samt i områden runtomkring dessa. Exploatering av stränder vid sjöar och vattendrag nytt gemensamt delprogram för prgramperioden Avser att följa exploateringstakten utmed länets vattenmiljöer. Exploatering av stränder vid kusten Nytt delprogram som syftar till att följa exploateringstakten vid strandnära områden. Tabell 4: Budget för programområde Landskap. Finansiering via det statliga miljöövervakningsanslaget är angivet i blått. Delprogram Häckfågeltaxeringen kr kr kr kr kr kr Skyddsvärda träd 0 kr 0 kr 0 kr 0 kr 0 kr 0 kr * Dagfjärilar kr kr kr kr kr kr Exploatering av stränder vid sjöar och vattendrag Exploatering av stränder vid kusten 0 kr 0 kr kr 0 kr 0 kr 0 kr 0 kr 0 kr 0 kr kr 0 kr 0 kr Total kostnad Totalt via RMÖ kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr * Aktiviteter inom delprogrammet skyddsvärda träd planeras först att genomföras under 2021 och 2022, till en årlig kostnad på ca kr. Svensk häckfågeltaxering Syfte Syftet med häckfågeltaxeringen är att följa utvecklingen för populationer av häckande fågelarter inom alla landskapstyper. Det ger alltså underlag till flera olika miljömål. Förväntade resultat Svensk fågeltaxering ger information om trender för vanliga fågelarters populationer. Resultatet presenteras bland annat genom ett antal indikatorer, bland annat för jordbrukslandskapet, skog, våtmarker och klimatförändringar.

36 36 PROGRAM FÖR REGIONAL MILJÖÖVERVAKNING I KALMAR LÄN Bakgrund och strategi Häckfågeltaxeringens standardrutter är en del i den nationella fågelövervakningen. Den regionala delen består i att länsstyrelserna hjälper till att hitta inventerare för rutterna och till viss del bekosta inventeringsinsatserna. Standardrutterna är jämt fördelade i landskapet och inkluderar alla fågelarter. Rutterna är placerade i ett nationellt nätverk och utgör en del av den nationella inventeringen av standardrutter. Rutternas placering överensstämmer med rutorna som nationellt övervakas i NILS-programmet, vilket skapar framtida möjligheter att utvärdera fågelpopulationernas förändringar i relation till förändringar i landskapet. Objekturval I Kalmar län finns 20 fasta inventeringsrutor som är geografisk jämt fördelade i länet. Tre av rutorna finns på Öland. Rutorna ligger med 25 km mellanrum. Kvalitetssäkring Arbetet ingår och samordnas med den nationella miljöövervakningen. Inventeringsprotokoll skickas till Lunds universitet och kvalitetsgranskas där. Kopior på protokoll lagras på länsstyrelsen Undersökning och undersökningstyper Häckfågeltaxeringens standardrutter inventeras med en kombination av punkt- och linjetaxering. Metodiken är beskriven på SFT:s hemsida. Inom kort kommer också en undersökningstyp med samma metodik att fastställas. Data/datalagring Datalagring sker hos Lunds Universitet. Utvärdering och rapportering Utvärdering sker årligen och presenteras i en årsrapport som går att finna på Svensk fågeltaxerings hemsida. Dessutom ligger data till grund för fågelindikatorer inom länsstyrelsernas miljömålsuppföljning vilka presenteras på miljömålsportalen under respektive miljömål. Tidplan och kostnader Övervakningen sker årligen under programperioden, till en kostnad av ca kr per år. Samordning och samarbetspartners Det regionala delprogrammet är identiskt med det nationella och de är därmed väl samordnade. Standardrutterna ingår sedan 2003 i ett sameuropeiskt övervakningsprogram där data från ett tjugotal länder ställs samman till europeiska indikatorer för jordbruks- och skogsfåglar. Standardrutternas placering är samordnad med landskapsövervakningen NILS. Standardrutterna ger också viktiga underlag för uppföljning av vissa naturtyper inom Natura 2000 och framöver också för uppföljningen av fågeldirektivet. Delprogrammet utgör ett viktigt underlag för den nationella rödlistningen av arter. Skyddsvärda träd Syfte Att på regional nivå följa utvecklingen för skyddsvärda träd i landskapet på Kalmar läns fastland. Förväntade resultat Resultatet ska visa på förändringar av skyddsvärda träd i landskapet över tid med avseende på vilka trädarter som finns, deras kvalitetet såsom grovlek, död ved, hålstadier o s v. Alla miljöer undersöks, både skogsmark, jordbrukslandskap och stadsmiljöer. Därmed kan storskaliga förändringar av de skyddsvärda trädens förekomst följas över tiden. Bakgrund och strategi Det gemensamma delprogrammet heter Övervakning av skyddsvärda träd och Östergötland är

37 PROGRAM FÖR REGIONAL MILJÖÖVERVAKNING I KALMAR LÄN projektansvarigt län. Gamla träd, senvuxna träd, träd med död ved är en bristvara i landskapet som oftast tas bort då de antingen är i vägen för produktion eller bedöms som farliga och estetiskt icke tilltalande. Gamla skyddsvärda träd har en mycket rik biologisk mångfald men genom bristen på gamla träd är många arter hotade. Övervakning av äldre träd och deras fördelning i landskapet är därför viktigt för att kunna veta och bedöma förutsättningarna för många hotade arter och deras långsiktiga överlevnad. Med särskilt skyddsvärda träd avses: jätteträd; träd grövre än 1 meter i diameter på det smalaste stället under brösthöjd. mycket gamla träd; Gran, tall, ek och bok äldre än 200 år. Övriga trädslag äldre än 140 år. grova hålträd; träd grövre än 40 cm i diameter i brösthöjd med utvecklad hålighet i huvudstam Objekturval De områden som ingått i inventering är slumpade enligt metod inom det gemensamma delprogrammet. Stratifiering har skett för att få en jämn spridning i landskapet. Slumpningen omfattar bara Kalmar läns fastland. Kvalitetssäkring Delprogrammet har genomförts inom ramen för ett gemensamt delprogram tillsammans med andra län. Konsult upphandlades gemensamt för genomförande av uppdraget med betoning på kompetens snarare än pris. Undersökningstyp har använts utan regionala tillägg. Flygbildstolkning skedde gemensamt för länen. Återkommande träffar mellan ingående län har skett för kunskapsutbyte. Gemensam utvärdering pågår. Undersökning och undersökningstyper Inventering av skyddsvärda träd i kulturlandskapet 1:2. Tidplan och kostnader Inga aktiviteter är planerade under programperioden utan första aktiviteten är planerad till , d v s under kommande programperiod. Kostnaderna är svåra att beräkna men skattas till samma storleksordning som tidigare, d v s ca kronor per år. Kostnaderna omfattar endast fältinventering. Utvärdering ingår inte och om ny utslumpning tillkommer ökar också kostnaderna. Unga och medelålders träd är i regel vanliga i landskapet, vilket illustreras med mörk grå nyans i botten av tidslinjen. Ju äldre och ju grövre träd desto mer sällsynta blir de. Trädrester av detta slag gör stor nytta för den biologiska mångfalden, eftersom de i långsam takt bryts ned och bildar multnad ved. Många organismer, som t ex insekter och svampar, är helt beroende av denna för sin livsmiljö. Illustration: Peter Larsson

38 38 PROGRAM FÖR REGIONAL MILJÖÖVERVAKNING I KALMAR LÄN Samordning och samarbetspartners/ finansiärer Samarbete har skett med län som ingått i det gemensamma delprogrammet, bland annat sydlänen Halland, Kronoberg, Blekinge och Kalmar. Östergötland har varit projektledande län. Den inventering som har utförts under programpe- rioden har bekostat åtgärdsprogram för hotade arter. Så som budgeten för åtgärdsprogram för hotade arter utvecklats är det inte troligt att samma möjlighet finns när det är dags för omdrev Äldre, bevarade träd i odlingslandskapet. Bråbygden. Foto: Thomas Johansson Dagfjärilar Syfte Syftet är att följa förändringar av dagfjärilarna över tiden med avseende på antal och arter i ängs- och betesmarker samt i områden runtomkring dessa. Förväntade resultat Delprogrammet ska kunna visa på långsiktiga förändringar av dagfjärilsfaunan över tid och kunna visa på orsaker till förändringar. Bakgrund och strategi Dagflygande fjärilar som grupp är en indikator på värdefulla miljöer för biologisk mångfald. I takt med rationalisering av jord- och skogsbruk har dagfjärilar kraftigt minskat inte bara i Sverige utan i hela Europa. Objekturval Öland och Kalmar läns fastland behandlas separat. Områden som inventeras är slumpade i landskapet för att förtäta den nationella miljöövervakning av dagfjärilar, som genomförs av

39 PROGRAM FÖR REGIONAL MILJÖÖVERVAKNING I KALMAR LÄN Jordbruksverket inom Nationell Inventering av Landskapet i Sverige (NILS). I den nationella miljöövervakningen ingår på fastlandet och Öland 55 respektive 84 ängs och betesmarksobjekt. För att förtäta på regional nivå lägger Länsstyrelsen till 60 ängs och hagmarksobjekt totalt, 30 stycken på fastlandet och 30 på Öland. Därmed kommer det att finnas 85 objekt på fastlandet och 114 på Öland, 195 objekt totalt. Kvalitetssäkring Årliga utbildningar har erbjudits inventerare under programperioden Inventering sker enligt fastställd undersökningstyp och är samordnat med Jordbruksverkets inventeringar och inventeringar inom Svensk dagfjärilsövervakning. Undersökning och undersökningstyper Beskrivning av utförande finns i det gemensamma delprogrammet och i undersökningstypen Dagaktiva fjärilar 1:2. Utvärdering och rapportering Utvärdering och rapportskrivande görs tillsammans med övriga deltagande län. Datavärd är Artportalen där data kommer att finnas tillgänglig. Tidplan och kostnader Delprogrammet sker årligen i omdrev där återbesök av lokaler sker vart sjätte år. Kostnaden beräknas bli kr per år. Samordning och samarbetspartners/ finansiärer Samordning sker med övriga län inom delprogrammet, med inventeringar utförda av Jordbruksverket, inventeringar utförda av Svensk dagfjärilsövervakning samt med länsstyrelsens prioriterade insatser inom uppföljning inom skyddade områden, där dagfjärilar lyfts fram som regionalt intressanta att prioritera. Finansieringen bygger delvis på ideellt intresse för inventeringen då budgeten är begränsad. Länsstyrelsen kommer under att öka kunskapen om den biologiska mångfalden i ängs- och betesmarker, genom att införa regional övervakning av dagfjärilar, här puktörneblåvinge (Polyommatus icarus). Foto: Tom Hermansson (Azote)

40 40 PROGRAM FÖR REGIONAL MILJÖÖVERVAKNING I KALMAR LÄN Exploatering av stränder vid sjöar och vattendrag Syfte Syftet med miljöövervakningsprogrammet är att kartera och följa upp exploatering av stränder vid sjöar och vattendrag. Förväntade resultat Delprogrammet ska ge underlag för att följa trender i exploateringsgrad av strandzoner utmed sjöar och vattendrag med ett återkommande intervall om ca 5 år. Detta ska underlätta regionala och nationella jämförelser av exploateringsgraden. Ett likvärdigt mått på exploateringen fås med kommunvisa tabeller över arealen exploaterad strandzon (100 m och 300 m bred) uppdelat på sjöar och breda respektive smala vattendrag samt GIS-skikt över strandzoner och exploaterade ytor. Även likvärdiga mått på påverkan av jordbruk och skogsbruk i strandzonen för landets sjöar och vattendrag fås, med kommunvisa tabeller och GIS-skikt på samma sätt som för exploatering. Kunskapen ska kunna fungera som underlag för att formulera bra framtida strategier och miljömål, som underlag för regional planering samt som stöd vid ärendehandläggning och miljömålsuppföljning. Resultaten från uppföljningen har också en koppling till strandskyddslagstiftningen. Bakgrund och strategi Strandområden är viktiga miljöer för många djur och växter, men är även attraktiva för bebyggelse och friluftsliv. En ökande exploatering kan skada livsmiljöerna för många arter och därmed även hota de ekosystemtjänster som strandzoner förser oss människor med. Det finns därför behov av att följa trender i exploateringsgrad på kommunal-, läns- och riksnivå. Objekturval Kvalitetssäkring Största delen av indatat är offentlig kartdata med känd kvalitet. Undersökning och undersökningstyper Metoden finns beskriven i Kartering och uppföljning av exploatering i strandzon vid sjöar och vattendrag rapport från en förstudie (Metria 2012). Variabler för grundläggande uppföljning av exploatering är byggnader och vägar, vilka speglar en generell exploateringsutveckling samtidigt som de är lätt tillgängliga, väldokumenterade och uppdateras regelbundet. Även kartskikt med jordbruksmark och hyggen kan användas som underlag. Variablerna läggs därefter samman till en exploaterad yta. Datahantering/datalagring För närvarande lagras data hos projektledarlänet som är Gävleborgs län. Datavärd där både indata och resultat lagras är dock önskvärd. För att underlätta kommande analyser sparas lämpligen även mellanprodukter som använts vid analysen. Utvärdering och rapportering Programmet genomförs och utvärderas lämpligen med ca fem års intervall. Resultaten kommer att redovisas på projektets hemsida. Tidplan och ekonomisk översikt för delprogrammet Programmet avses ingå i den löpande regionala miljöövervakningen med start år 2017 eller 2018 när SMHI färdigställt vattenförekomsterna i Fastighetskartan (för ett bättre kartunderlag). Kostnaden nationellt (inkluderande rekvirering av data, bearbetning och analys) beräknas till i storleksordningen kr, vilket motsvarar omkring kr för Kalmar län. Undersökningen omfattar hela landets sötvattenstränder inom 100 respektive 300 meter från strandlinjen enligt Fastighetskartan

41 PROGRAM FÖR REGIONAL MILJÖÖVERVAKNING I KALMAR LÄN Samordning och samarbetspartners/ finansiärer Landets alla län deltar i delprogrammet. Programmet samordnas lämpligen med det gemensamma delprogrammet för uppföljning av exploatering av stränder vid kusten. Exploatering av stränder vid kusten Syfte Syftet med miljöövervakningsprogrammet är att följa upp exploatering av landets havsstränder inklusive öarna. Förväntade resultat Delprogrammet ska ge underlag för att följa trender i exploateringsgrad av strandzoner utmed kusten inklusive öarna med ett återkommande intervall om ca 5 år. Detta ska underlätta regionala och nationella jämförelser av exploateringsgraden av kuststränderna. Ett likvärdigt mått på exploateringen fås med kommunvisa tabeller över arealen exploaterad strandzon (100 m och 300 m bred) uppdelat på fastland och öar samt GIS-skikt över strandzoner och exploaterade ytor. Kunskapen ska kunna fungera som underlag för att formulera bra framtida strategier och miljömål, som underlag för regional planering samt som stöd vid ärendehandläggning och miljömålsuppföljning. Resultaten från uppföljningen har också en koppling till strandskyddslagstiftningen. Bakgrund och strategi Strandområden är viktiga miljöer för många djur och växter, men är även attraktiva för bebyggelse och friluftsliv. En ökande exploatering kan skada livsmiljöerna för många arter och därmed även hota de ekosystemtjänster som kustområdet förser oss människor med. Det finns därför behov av att följa trender i exploateringsgrad på kommunal-, läns- och riksnivå. Objekturval Undersökningen omfattar hela landets havsstränder (fastland och öar) inom 100 respektive 300 meter från strandlinjen enligt Fastighetskartan. Kvalitetssäkring Största delen av indatat är offentlig kartdata med känd kvalitet. Undersökning och undersökningstyper Metoden finns beskriven i Uppföljning av exploatering i kustzonen rekommenderade geodata och analysmetoder (Metria, Länsstyrelsen i Norrbotten, 2012). Variabler för grundläggande uppföljning av exploatering är byggnader, vägar och kraftledningar, vilka speglar en generell exploateringsutveckling samtidigt som de är lätt tillgängliga, väldokumenterade och uppdateras regelbundet. Variablerna läggs därefter samman till en exploaterad yta. Datahantering/datalagring För närvarande lagras data hos projektledarlänet som är Norrbottens län. Datavärd där både indata och resultat lagras är dock önskvärd. För att underlätta kommande analyser sparas lämpligen även mellanprodukter som använts vid analysen. Utvärdering och rapportering Programmet genomförs och utvärderas lämpligen med ca fem års intervall. Inom den tidsperioden har alla aktuella databaser uppdaterats nationellt. Resultaten kommer att redovisas på projektets hemsida. Tidplan och ekonomisk översikt för delprogrammet Programmet avses ingå i den löpande regionala miljöövervakningen med start år 2017 eller 2018 när SMHI reviderat vattenförekomsterna i Fastighetskartan (för bättre kartunderlag). Kostnaden

42 42 PROGRAM FÖR REGIONAL MILJÖÖVERVAKNING I KALMAR LÄN nationellt (inkluderande rekvirering av data, bearbetning och analys) beräknas till i storleksordningen kr för hela landet, vilket motsvarar omkring kr för Kalmar län Samordning och samarbetspartners/ finansiärer Landets alla kustlän deltar i delprogrammet. Programmet samordnas lämpligen med det gemensamma delprogrammet för uppföljning av exploatering av stränder vid sjöar och vattendrag.

43 PROGRAM FÖR REGIONAL MILJÖÖVERVAKNING I KALMAR LÄN Programområde SÖTVATTEN Bakgrund och strategi I Kalmar län finns höga natur- och kulturmiljövärden kopplade till vatten, för vilka Länsstyrelsen har ett ansvar att på ett långsiktigt sätt förvalta för framtiden. I länet förekommer även ett flertal vattenanknutna hotade arter. Detta gäller t ex länets vattendrag som hyser havsvandrande öring, lax och mal och skyddsvärda arter av stormusslor (flodpärlmussla och målarmussla) och utter. Övervakning av länets grundvatten och dricksvatten är också nödvändig för att förvaltningen av dessa resurser ska kunna ske långsiktigt. Bland de större vattendragen är Emån och Alsterån samt delar av Ljungbyån skyddade enligt Art- och Habitatdirektivet (Natura 2000). Övervakning inom programområde Sötvatten ska ge en bild av miljöförhållanden i sjöar, vattendrag och grundvatten i Kalmar län. Strategin är att utgå från provtagning utförd inom recipientkontrollen, kalkeffektuppföljningen och nationella undersökningar samt komplettera dessa för att uppfylla kraven på uppföljning av sötvatten. Recipientkontrollen är reglerad av miljöbalkens tillsynskapitel och bekostad av dem som påverkar sjöar och vattendrag. Övrig miljöövervakning är statligt finansierad. Tyngdpunkten i den akvatiska övervakningen bör spegla de faktiska miljöproblem som finns i ett område; så kallad riskbaserad övervakningsstrategi. För Kalmar län handlar det främst om försurning, hydromorfologiska förändringar, påverkan från de gröna näringarna samt industriell verksamhet. Vid olika typer av vattenverksamhet påverkas organismer och värdefulla vattenmiljöer negativt eller förstörs helt. Några exempel på detta är tillförsel av dagvatten och avloppsvatten, vattenuttag, grävande i bottnar, utfyllnad, täckdikningar, kulverteringar, uppförande av båtbryggor och mycket mer. Rensningar av vattendrag utgör ett av de allvarligaste hoten mot vattendragens fysiska miljöer och deras organismer, men också av kulturmiljöerna. Ett annat hot utgör bristfälliga skyddszoner, borttagande av träd och död ved i anslutning till vattendragen samt exploatering av strandnära miljöer. Tillförsel av partiklar medför att bottnar slammas igen, vilket gör att det inte blir någon genomströmning av syresatt vatten i bottnarna. Detta har betydelse för överlevnaden hos fisk, musslor och andra bottenlevande organismer, som använder bottnarna för att lägga sin rom eller som uppväxtområden. Uppföljning av regionala miljömål kopplade till sötvatten samt uppfyllande av kraven på övervakning enligt Förordning omförvaltning av kvaliteten på vattenmiljön (2004:660) är två viktiga grundpelare inom programområdet. Prioriteringar Länsstyrelsen avser att fortsätta med huvudparten av befintlig övervakning eftersom den håller hög kvalitet, är finansierad via recipientkontroll och svarar på flera av miljömålens indikatorer. Resurserna för komplettering inom programområdet är framförallt styrd mot biologiska parametrar för att harmonisera med krav som föreskrivs i vattenförvaltningsförordningen, för att kunna bidra till utvecklandet av bedömningsgrunder samt övervaka den biologiska mångfalden. Mätningar av de biologiska kvalitetsfaktorerna makrofyter och kiselalger (påväxt) ökas för att följa upp ekologisk status enligt fastställda bedömningsgrunder. Enligt den nationella utvärderingen av de gemensamma delprogrammen är vattenväxter i sjöar och kiselalger i vattendrag två delprogram med positiva omdömen, och bedöms vara förhållandevis kostnadseffektiva insatser. Under programperioden bör inventering av makrofyter i sjöar (enligt undersökningstyp) utföras i en omfattning av ett par sjöar om året. Reglerade sjöar prioriteras så att data för hydromorfologiska förhållanden fås för dessa. Övervakning av hydromorfologiska kvalitetsfaktorer

44 44 PROGRAM FÖR REGIONAL MILJÖÖVERVAKNING I KALMAR LÄN är angelägna och kommer att initieras när nationella riktlinjer och undersökningstyper har tagits fram. För övervakning av länets grundvatten och dricksvatten har speciellt fokus lagts inför kommande programperiod, länsstyrelsen kommer bl a att prioritera deltagande inom två gemensamma delprogram för grundvatten. Inför kommande programperiod har ett nytt kostnadseffektivt gemensamt delprogram för att kunna följa exploatering av stränder tagits fram. Länsstyrelsen anser att detta är ett prioriterat delprogram som följer upp strandskyddets syfte samt miljömålet Levande sjöar och vattendrag, och avser därför att delta i detta delprogram med start år 2017 eller Bristanalys Inom programområdet saknas idag övervakning av hydromorfologiska parametrar. Havs- och vattenmyndigheten arbetar sedan våren 2013 med att utvärdera och se över bedömningsgrunderna för hydromorfologi, och länsstyrelsen avvaktar dessa nationella riktlinjer samt finansiering för kommande delprogram för att kunna införliva dessa i ett regionalt perspektiv. Ett område med stora brister är övervakningen av miljögifter. Merparten av miljögiftsövervakning bedrivs inom ramen för recipientkontrollen och fokuserar på metaller, samt ett fåtal provtagningar av organiska miljögifter. Genom deltagande i screening kan bilden av miljögiftsbelastning i vattenmiljöerna till viss del breddas. Länsstyrelsen efterlyser nationella riktlinjer och harmoniserade bedömningsgrunder för att arbetet med miljögifter i vatten ska ta fart, samt kunna svara på kraven enligt vattenförvaltningen. Kalmar läns befintliga program har även, med vattenförvaltningens krav på underlagsdata, bristande yttäckning av de kemiska och biologiska kvalitetsfaktorerna. Av totalt 363 ytvattenförekomster saknar ca 75 % biologisk provtagning och ca 50 % saknar kemisk provtagning. För en väl fungerande tillsyn inom länets avrinningsområden är det också viktigt att både utöka recipientkontrollen, geografiskt såväl som med fler parametrar, samt att öka antalet deltagande verksamheter. Länsstyrelsen har med bakgrund mot detta tagit initiativ till att ta fram en gemensam strategi för recipientkontrollen i länet, bl a i syfte att utöka och bredda övervakningen, både geografiskt och innehållsmässigt samt med flera finansierande och deltagande verksamhetsutövare. Resultatet av detta projekt kommer förhoppningsvis leda till en förbättrad övervakning av länets vatten och att länet därmed får ett effektivare vattenåtgärdsarbete. Miljösamverkan Sydost samordnar arbetet och fas 1 avslutades under Projektet syftar även till ett samordnat tillsynsarbete mellan kommuner och Länsstyrelsen på avrinningsområdesnivå. Initiativet är intressant ur ett nationellt perspektiv eftersom flera av frågorna som rör miljöövervakning, Polluter Pay Principle (PPP), vattenanvändning m.m. fortfarande är relativt oprövade. Arbetet har därför väckt intresse och information om projektet har efterfrågats och spridits till andra länsstyrelser och myndigheter. Övervakning av ishavsrelikter samt makrofyter har hittills varit bristfällig. Ett par inventeringar har genomförts de senaste åren, bl a av makrofyter i Hornsjön (2012) och i 12 sjöar under basinventeringen (2008) samt av ishavsrelikter i sju sjöar i länet (2009). Detta material kan ligga till grund för framtida övervakning. Brister finns även när det gäller utvärdering av de regionala miljömålens koppling till den pågående brunifieringen. Brunifieringen (d.v.s. ökande halter av humusämnen och/eller järn och manganföreningar) i många av länets vatten kan få negativa effekter på såväl de akvatiska ekosystemen som på dricksvattenförsörjningen. Problemet är komplext och orsaken är förmodligen en samverkan mellan globala processer, som klimatförändringar och minskat svavelnedfall, samt lokala processer, som förändrad markanvändning och dräneringsgrad. Det är inte klart om brunifiering utgör en tillbakagång till en mer naturlig nivå eller en övergång mot onaturligt höga halter av humusämnen och/eller minerogena ämnen. Det är viktigt att följa den fortsatta utvecklingen och studera eventuella effekter på ekosystemet. Brunifieringen har inte statusklassats inom vattenförvaltningen trots att det i Södra Östersjöns vattendistrikt identifierats som en

45 PROGRAM FÖR REGIONAL MILJÖÖVERVAKNING I KALMAR LÄN väsentlig fråga att arbeta vidare med. Den klassificering som gjordes när vattendirektivet kom utgick t.ex. från tidigare klarare tillstånd och därmed borde brunifieringen kunna innebära sänkning av status i vissa vatten. Detta bör utredas och kan eventuellt leda till justering av vissa statusklassningar. Miljökvalitetsnormer kopplade till brunifieringen behöver fastställas så att åtgärder kan vidtas inom vattenmyndighetens åtgärdsprogram. Övrig uppföljning och samordning ÅGP för hotade arter Uppföljning inom skyddade områden (naturreservat, nationalparker och Natura 2000-områden) Biotopkarteringar Kommunala biotopkarteringar och provtagningar Övrig vattenkemi och biologi i sjöar och vattendrag Övervakning av utter är ett del program inom programområde Sötvatten. Ill. Måns Sjöberg.

46 46 PROGRAM FÖR REGIONAL MILJÖÖVERVAKNING I KALMAR LÄN DELPROGRAM INOM SÖTVATTEN Inom programområde Sötvatten bedrivs verksamhet inom 13 delprogram. Grundvatten påverkat av tätort och jordbruk nytt gemensamt delprogram för programperioden Övervakning kommer inledningsvis att prioriteras till vattenförekomster med stor betydelse för dricksvattenförsörjningen och som har hög risk för påverkan. Grundvattennivåer i områden med risk för överuttag- nytt gemensamt delprogram för programperioden Resultaten ska kunna användas för att trygga framtida dricksvattenförsörjning. Vattenkemi i sjöar och vattendrag ger underlag för att bedöma vattenkemisk status i länets sötvatten. Sedimentprovtagning i sjöar halter av metallföroreningar dokumenteras, ger underlag för miljöskyddande åtgärder Miljögifter i sötvattensfisk fokus på kvicksilver och PCB i sötvattensfisk Växtplankton i sjöar följer växtplanktonsamhällets sammansättning i länets sjöar, både kvantitativt och kvalitativt infor Kiselalger i vattendrag prioriterad biologisk kvalitetsfaktor, som ger bra bild av vattendragens status. Vattenväxter i sjöar - prioriterad biologisk kvalitetsfaktor, som ger bra bild av sjöarnas status. Bottenfauna i sjöar och vattendrag övervakning utförs inom samordnade recipientkontrollen, för att beskriva status och förändringar i artsammansättningen. Stormusslor i Kalmar län övervakas bestånd av flodpärlmussla, tjockskalig målarmussla och äkta målarmussla, främst inom Emåns flodsystem. Fisk i vattendrag följer fisksamhällenas utveckling i rinnande vatten, ger underlag för flera miljökvalitetsmål. Fisk i sjöar övervakningsmetod för att följa effekter av försurning, kalkning och närsaltspåverkan Fiskarten mal - Malen är klassad som starkt hotad, och övervakningen syftar till att undersöka malbeståndets utveckling i Emån. Utter följa förändringar i utterns utbredning och förändringar av populationsstorleken. Ger underlag för att trygga artens livsmiljöer.

47 PROGRAM FÖR REGIONAL MILJÖÖVERVAKNING I KALMAR LÄN Tabell 5: Budget för programområde Landskap. Finansiering via det statliga miljöövervakningsanslaget är angivet i blått. Delprogram Grundvatten påverkat av tätort och jordbruk Grundvattennivåer i områden med risk för överuttag Vattenkemi i sjöar och vattendrag Sedimentprovtagning i sjöar Miljögifter i sötvattensfisk kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr Ingen aktivitet Inkl i vattenkemi Ingen aktivitet Ingen aktivitet Inkl i vattenkemi Inkl i vattenkemi Hg (se Luft) Hg (se Luft), PCB inkl i vattenkemi Ingen aktivitet Ingen aktivitet PCB inkl i vattenkemi Ingen aktivitet Växtplankton i sjöar Inkl i vattenkemi Inkl i vattenkemi Inkl i vattenkemi Inkl i vattenkemi Inkl i vattenkemi Inkl i vattenkemi Kiselalger i vattendrag kr kr kr kr kr kr Vattenväxter i sjöar kr kr kr kr kr kr Bottenfauna i sjöar och vattendrag Fisk i vattendrag kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr Fisk i sjöar kr kr kr kr kr kr Stormusslor kr kr kr kr kr kr Fiskarten mal kr kr kr kr kr kr Utter Ingen aktivitet Ingen aktivitet Ingen aktivitet Ingen aktivitet Ingen aktivitet kr Total kostnad Totalt finansierat RMÖ kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr Övervakning av grund- och dricksvatten Bakgrund och strategi Det är viktigt att generellt öka kunskapen om våra dricksvattenresurser, såväl grundvatten som ytvatten. Dricksvatten är vårt viktigaste livsmedel och vi behöver därför säkra dess kvalitet och kvantitet för att trygga människors hälsa nu och i framtiden. Regional övervakning av grundvatten har hittills inte varit någon högprioriterad fråga för länsstyrelserna. Inför kommande programperiod avser Länsstyrelsen i Kalmar län därför att ta fram ett långsiktigt övervakningsprogram för grundvatten. Resultat och kunskaper från nationell miljöövervakning, Vattentäktsarkivet, länsstyrelsens verifierande provtagning av grundvattenförekomster samt den regionala vattenförsörjningsplanen kommer att ligga till grund för utformningen av detta övervakningsprogram. Övervakningen ska omfatta både kvalitativa och kvantitativa aspekter och riktas både mot referensområden och potentiella riskområden. När det gäller söt- och ytvatten finns sedan många år ett väl etablerat och omfattande övervakningsprogram. Programmet har dock saknat fokus och inriktning mot dricksvatten och hot och risker mot ytvatten som dricksvattenresurs. Länsstyrelsen har därför nu tagit fram ett programtillägg där de i den Regionala vattenförsörjningsplanen utpekade regionalt viktiga ytvattenresurserna omfattas av övervakning, från såväl kvantitativ som kvalitativ synpunkt. I Kalmar län finns 100 grundvattenförekomster registrerade i VISS (inklusive preliminära). 93 av dessa har Länsstyrelsen i Kalmar som ansvarigt län, medan grannlänen ansvarar för övriga förekomster (delade). De 93 förekomsterna är indelade i isälvsavlagringar (sand & grus, 84 st), sedimentärt berg (4 st) samt urberg (5 st). Tio av dessa grundvattenförekomster inkluderades i den verifierande provtagningen som genomfördes Dessa resultat tillsammans med resultaten från den nationella

48 48 PROGRAM FÖR REGIONAL MILJÖÖVERVAKNING I KALMAR LÄN Övervakning inom programområde Sötvatten

49 PROGRAM FÖR REGIONAL MILJÖÖVERVAKNING I KALMAR LÄN miljöövervakningen samt den kommunala råvattenkontrollen (Vattentäktsarkivet) visar att det i 8 av dessa grundvattenförekomster förekommer halter av framför allt bekämpningsmedel, klorid, sulfat, nitrat eller ammonium som överskrider gränsen för vända trend, vilket innebär att dessa bedöms ligga i riskzonen för att inte uppnå god kemisk status. För ytterligare 14 grundvattenförekomster bedöms den potentiella föroreningspåverkan vara så stor att förekomsterna riskerar att inte uppnå god kemisk status. När det gäller den kvantitativa statusen saknas för närvarande ett tillgängligt och användbart underlag för att göra kvalificerade bedömningar, samtliga grundvattenförekomster har därför satts till god kvantitativ status. I delar av länet finns dock en uppenbar risk för vattenbrist p.g.a. att vattenuttagen kan överstiga grundvattenbildningen, detta gäller särskilt i de södra och östra delarna av länet. Enligt klimatanalysen som ingår i den regionala vattenförsörjningsplanen kan dessa problem accentueras på längre sikt. I Kalmar läns regionala vattenförsörjningsplan har 28 vattenresurser pekats ut som regionalt viktiga för länets dricksvattenförsörjning. De utgörs av 14 grundvattenmagasin (24 grundvattenförekomster), 7 sjöar och 7 vattendrag. I enlighet med SGU SF:2014:1 ska det finnas ett program för övervakning i de grundvattenförekomster som omfattas av skydd med anledning av uttag av dricksvatten som är större än 10 m 3 / dag eller försörjer mer än 50 personer. Prioriteringar Övervakningen ska vara anpassad till vattenförvaltningens behov av kontrollerande övervakning samt ett verktyg för att nå god vattenstatus. Övervakningen ska även kunna ge underlag till uppföljning av nationella miljökvalitetsmålet Grundvatten av god kvalitet. Det finns två aktuella gemensamma delprogram för grundvatten som Länsstyrelsen i Kalmar län varit delaktiga i, och i vilka fortsatt delaktighet prioriteras. Likaså kommer Länsstyrelsen att försöka anpassa och förstärka den nationella grundvattenövervakningen av referensstationer. Genom vattendirektivet har behovet av att säkerställa dricksvatten av god kvalitet tydliggjorts, och för detta behövs anpassad övervakning. Enligt artikel 7 i direktivet ska sådana vattenförekomster som ger mer än 100 m 3 per dygn i genomsnitt övervakas. Övervakning kommer inledningsvis att prioriteras till grundvattenförekomster med stor betydelse för dricksvattenförsörjningen och som har hög risk för påverkan. Objekturval Provtagning av grundvatten kan utföras i allmänna eller enskilda vattentäkter, källor, enskilda brunnar eller i grundvattenrör. Större vattentäkter som pumpar upp grundvatten har relativt stora tillrinningsområden och ger en mer representativ bild av förekomstens vattenkvalitet och är från den aspekten därför mest lämplig att använda för syftena med vattenförvaltningens övervakning. I Vägledning för länsstyrelsernas miljöövervakningsprogram inom det gemensamma delprogrammet för grundvatten ges en allmän vägledning hur urval och prioritering av provtagningspunkter ska göras. Förslag på prioriteringsordning för urval av undersökningsområden och provtagningspunkt: Områden A. Prioriterade grundvattenförekomster enligt den regionala vattenförsörjningsplanen. B. Grundvattenförekomster med påvisad eller hög potentiell föroreningspåverkan. C. Grundvattenförekomster inom områden som riskerar bristande grundvattentillgång. D. Övriga grundvattenförekomster. Provtagningspunkter inom resp. område 1. Vattentäkt (>10 m 3 eller >50 personer), allmän eller enskild täkt i drift

50 50 PROGRAM FÖR REGIONAL MILJÖÖVERVAKNING I KALMAR LÄN Källa med stort flöde 3. Reservvattentäkt (>10 m 3 eller >50 personer), allmän eller enskild täkt 4. Vattentäkt (<10 m 3 eller <50 personer), allmän eller enskild täkt 5. Privat brunn 6. Grundvattenrör Grundvattennivåer i områden med risk för överuttag Syfte Att övervaka förändringar i grundvattennivåer. Förväntade resultat Delprogrammet är en del i ett långsiktigt regionalt övervakningsnät av grundvattennivåer i länet. Det kommer att öka kunskapen kring förändringar och tillstånd gällande grundvattennivåerna på olika platser i länet. Resultaten ska kunna vara användbara som underlag till bedömning av kvantitativ status inom vattenförvaltningen samt som underlag för bedömning av miljökvalitetsmålet Grundvatten av god kvalitet. Indikatorer för kvantitativ bedömning av grundvattnet saknas i dagsläget. Resultaten ska också kunna användas för att trygga framtida dricksvattenförsörjning. Bakgrund och strategi Delprogrammet har utvecklats/utvecklas för att följa grundvattennivåer i värdefulla grundvattenmagasin där det kan finnas stor potentiell risk för kvantitativ påverkan. Delprogrammet inriktas på såväl stora som små grundvattenmagasin av regionalt intresse i både jord och berg och som i första hand nyttjas för dricksvattenförsörjning. Programmet ska också ha till syfte att övervaka grundvattenberoende ekosystem. Delprogrammet kompletterar SGU:s nationella grundvattennät som främst studerar nivåförändringarna av grundvattnet i förhållande till geologi, topografi och klimat. Den regionala övervakningen koncentreras istället till att under programperioden följa upp och utvärdera grundvattensituationen i olika typer av miljöer. Fokus kommer att ligga på grundvattenförekomster som riskerar att inte uppnå god kvantitativ status, detta gäller framförallt i den sydöstra delen av länet. Objekturval Det är främst de förekomster som bedöms ligga i riskzonen att inte uppnå god kvantitativ status som kommer att övervakas. Även grundvattenförekomster och grundvatten som inte är avgränsade, men aktuella för dricksvattenförsörjning, kan komma att övervakas. De i vattenförsörjningsplanen prioriterade grundvattenresurser som bedöms ha störst risk att inte uppnå god kvantitativ status är Löttorp, Resmo, Rälla, Solbergafältet, Strandskogen och Tveta (Samtliga på Öland) samt Nybroåsen. Dessutom kan den ännu ej ianspråktagna, men framtida, resursen Trånshultsdeltat (Högsby kommun) ingå i programmet. Kvalitetssäkring Provtagning bör utföras av certifierad eller på annat sätt kvalitetssäkrad personal och följa instruktioner i Grundvattenkemi, strategier för övervakning Undersökning och undersökningstyper Nivåövervakningen sker enligt den inom det gemensamma delprogrammet framtagna handledningen samt med utgångspunkt från SGU-rapport 2013:01; Bedömningsgrunder för grundvatten och SGU-FS 2014:1; Sveriges geologiska undersöknings föreskrifter om övervakning av grundvatten. Datahantering och datalagring Datalagring sker främst av SGU men kommer även ske regionalt på Länsstyrelsen i Kalmar

51 PROGRAM FÖR REGIONAL MILJÖÖVERVAKNING I KALMAR LÄN län och nationellt i databasen VISS (VattenInformations System i Sverige). Utvärdering och rapportering Övervakningen och resultaten kommer att utgöra ett underlag i samhällsplaneringen för länen/kommunerna. Tidplan och ekonomisk översikt Övervakningsprogrammet kommer att etableras under andra halvåret 2014 och därefter löpa under hela programperioden. I etableringsfasen ingår bl.a. att söka ut och etablera lämpliga övervakningspunkter. Kostnaderna beräknas till kr per år. Samordning och samarbetspartners/ finansiärer Mätprogrammet samordnas med SGU:s nationella stationsnät för grundvattennivåmätningar samt kommunernas mätningar vid vattentäkter. Grundvatten påverkat av tätort och jordbruk Syfte Syftet med delprogrammet är att genom provtagning och analys övervaka samt få en översiktlig bild av storskalig antropogen påverkan från markanvändningen på grundvattenkvaliteten. Förväntade resultat Delprogrammet kommer att ge ökad kunskap om grundvattenkvaliteten vilket kommer att förbättra underlaget vid statusklassning av grundvattenförekomster samt bedömningen av miljökvalitetsmålet. Bakgrund och strategi De huvudsakliga hoten mot grundvattnet som har identifierats är förorenade områden, vägar samt övrig markanvändning (Marktäckeklass 24 Gles stadsstruktur, industri, åkermark m.m.). Saltvatten till följd av för stora vattenuttag kan också utgöra en riskfaktor, men problemet har ännu inte identifierats och avgränsats. Hoten och riskerna mot grundvattenförekomsterna finns spridda över hela länet, varför övervakningsprogrammet behöver ha en motsvarande geografiska spridning och fördelning. En gruppering av förekomster behöver därför göras utifrån geologisk miljö och/eller påverkanssituation för att begränsa antalet övervakningspunkter. Objekturval Objekt med olika potentiella påverkanskällor (förorenade områden, bekämpningsmedel, vägar och saltvatteninträngning) är utvalda för provtagning, vilket inkluderar opåverkade områden för kontrollerande övervakning. Kvalitetssäkring Nationell datavärd används för datalagring, gemensam undersökningstyp används och ackrediterat laboratorium används vid analyser. Undersökning och undersökningstyper Följer gemensamma delprogrammet samt med utgångspunkt från SGU:s föreskrifter SGU-FS 2014:1 om övervakning av grundvatten. Datahantering/datalagring SGU är datavärd för regional miljöövervakningsdata för grundvatten. Utvärdering och rapportering Data kommer att utvärderas kontinuerligt i början av programperioden, för att få en bild av grundvattensituationen. Data kommer att användas i samband med statusklassificering och rapportering av övervakning inom vattenförvaltningen. Resultaten kommer även att användas i samhällsplanering.

52 52 PROGRAM FÖR REGIONAL MILJÖÖVERVAKNING I KALMAR LÄN Tidplan och ekonomisk översikt Övervakningsprogrammet kommer att etableras under andra halvåret 2014 och därefter löpa under hela programperioden. I etableringsfasen ingår bl.a. att söka ut och etablera lämpliga övervakningspunkter. Provtagning och analys beräknas kosta ca kr årligen. Samordning och samarbetspartners Mätprogrammet samordnas med SGU:s nationella stationsnät för grundvattenkemimätningar samt kommunernas råvattenkontroller. Övervakning av grund- och dricksvatten Grundvatten påverkat av tätort och jordbruk, mätningar i cirka 25 grundvattenförekomster. Grundvattennivåer i områden med risk för överuttag, mätningar i cirka 4-6 grundvattenförekomster.

53 PROGRAM FÖR REGIONAL MILJÖÖVERVAKNING I KALMAR LÄN Kalkning i Kalmar län Bakgrund och strategi Försurningen av sjöar och vattendrag orsakar förändringar och skador på djur och växter som lever i vattnet. För att minska de negativa effekter som försurningen ger, sprids varje år drygt ton kalk i Kalmar län. I vissa fall behövs även biologiska återställningsåtgärder för att utslagna och decimerade arter ska återetablera sig. Kalkningsobjekten är indelade i olika åtgärdsområde som innehåller ett eller flera målområden. Varje målområde, som kan vara en sjö eller ett vattendrag, har egna motiv och mål för kalkningen. Målen kan vara både vattenkemiska eller biologiska. Biologiska återställningsåtgärder ska i första han riktas in på att gynna en återkolonisation av tidigare förekommande arter. När det inte är möjligt kan även aktiv återintroduktion göras. Åtgärderna kan vara biotoprestaurering, eliminering av vandringshinder, byggande av vandringsvägar för fisk samt återintroduktion av utslagna arter. Kalkningens effekter följs upp genom kemiska och biologiska provtagningar. Uppföljningen styrs av målsättningen och motiven till kalkningen. Den vattenkemiska provtagningen omfattar analys av olika försurningsparametrar. Den biologiska provtagningen omfattar bottenfauna, elfiske, nätprovfiske, kräftfiske efter flodkräfta och uppföljning av flodpärlmusselbestånd. Vattenkemi Prover i vattendrag och i utlopp från sjöar tas för att mäta effekten av kalkningen. 210 provpunkter provtas 1-12 gånger per år. Proverna analyseras med avseende på ph, alkalinitet, konduktivitet, färgtal, kalcium, magnesium, kalium, natrium samt i vissa lokaler även aluminium. Vissa punkter provtas som styrpunkter för att optimera kalkmängder och vissa punkter kallas målpunkter och används för att följa upp måluppfyllelsen. I länet provtas även 64 okalkade lokaler för att följa upp försurningsutvecklingen. Bottenfauna Undersökning av bottenfauna görs för att se hur vattenkvaliteten har påverkat biologin i vattnet. I länet finns 35 lokaler i sjöar och vattendrag som provtas med tre års intervall för kalkeffektens skull. Nätprovfiske Nätprovfiske används i första hand för att kontrollera mörtreproduktionen i sjöarna. 46 sjöar ingår i länets kalkeffektuppföljning och fiskas med 3-6 års intervall. Fisket utförs med inventeringsmetodik enligt Handboken för miljöövervakning. Elfiske Varje år genomförs elfiske i syfte att undersöka hur mycket fisk det finns i vattendragen. 13 lokaler provfiskas med tre års intervall för kalkningens räkning och ytterligare 13 lokaler fiskas varje år i miljöövervakningssyfte. Under söknigen visar framförallt hur föryngringen fungerar hos fisken. Fisken fångas efter att ha bedövats med el, därefter mäts och vägs fisken. När fisken har kvicknat till återförs den till vattendraget. Flodkräftor Enligt plan ska provfisken efter flodkräftor göras med tre års intervall eftersom det är en av målarterna för kalkningen. För närvarande anser Länsstyrelsen att det inte finns någon kostnadseffektiv, säker standardiserad metod för uppföljning och avvaktar därför med större insatser. Information om flodkräfta har Länsstyrelsen fått bl a genom intervjuer och enkätstudier. Flodpärlmusslor Inventering av flodpärlmusselbestånden skall göras i tre vattendrag vart tredje år.

54 54 PROGRAM FÖR REGIONAL MILJÖÖVERVAKNING I KALMAR LÄN Kalkeffektuppföljning i Kalmar län

55 PROGRAM FÖR REGIONAL MILJÖÖVERVAKNING I KALMAR LÄN Vattenkemi i sjöar och vattendrag Syfte Syftet med de vattenkemiska undersökningarna är att beskriva tillstånd och förändringar med avseende på kemiska förhållanden. Förväntade resultat De kemiska förhållandena utgör en viktig del av livsvillkoren för levande organismer och avspeglar även tillståndet i marken i sjöarnas och vattendragens tillrinningsområden. Vattenmiljöerna påverkas av utsläpp, markanvändning och andra ingrepp eller åtgärder i avrinningsområdet samt nedfall av luftföroreningar. Delprogrammet ska ge underlag för att bedöma vattenkemisk status i länets sjöar och vattendrag, beräkna transporten av ämnen till kusten och följa upp effekten av kalkning. Programmet ska även ge underlag för utvärdering, planering och utförande av miljöskyddande åtgärder. Resultaten ska användas som underlag till miljömålsuppföljningens indikatorer och bedömning av kvalitetsfaktorer enligt vattenförvaltningens krav. De indikatorer som berörs är tillförsel av fosfor och kväve till kusten samt försurade sjöar. De kvalitetsfaktorer som följs upp är näringsämnen, siktdjup, syrgas, försurning, och ett antal särskilda förorenande ämnen och prioriterade ämnen. Bakgrund och strategi Basen för övervakning av vattenkemi i sjöar och vattendrag är recipientkontrollen och kalkeffektuppföljningen. I länet bedrivs samordnad recipientkontroll av inlandsvatten i Emån, Alsterån, Ljungbyån och Lyckebyån. Kommunal recipientkontroll utförs i Västervik, Oskarshamn, Borgholm, Kalmar och Torsås kommun. Den kommunala övervakningen bedrivs i totalt 19 vattendrag. Det som skiljer kommunal recipientkontroll från den samordnade recipientkontrollen är huvudsakligen att kommunerna är de enda belastande aktörerna som finansierar och driver den. Recipientkontrollen skall framförallt ge en bild av påverkan på vattenmiljön från lokala utsläpp. Inom kalkningsverksamheten övervakas vattenkemin för att följa effekten av kalkningen. Resultaten används också för att optimera kalkningseffekten. Det finns specifika kemiska mål för kalkningen som är kopplade till respektive målområden. Sedan 2004 analyseras endast försurningsparametrarna (ph, alkalinitet, konduktivitet och vattenfärg). Sedan början av 1980-talet undersöker Länsstyrelsen icke-kalkade vatten för att följa försurningen i de delar av länet som inte kalkas. I delprogrammet ingår även stationer från den nationella miljöövervakningen. Objekturval Inom recipientkontrollen väljs stationer utifrån syftet att ge en bild av lokala effekter av utsläpp till vatten och andra ingrepp i limniska miljöer, eller karaktärisera flöden inom och ut ur ett avrinningsområde. Fasta provtagningspunkter används och proverna tas i mitten av vattendraget eller på sjöns djupaste område. Vid vattendragsmynningar är syftet att bedöma vattendragets påverkan på havet. Inom kalkningsverksamheten mäts vattenkemin i sjöar och vattendragsstationer för att visa på kalkningens måluppfyllelse. Dessutom mäts vattenkemin i styrpunkter för att kontrollera kalkdoseringen i sjöar och vattendrag och för att kontrollera kalkdoserarnas funktion. Totalt utförs provtagning av vattenkemi på ungefär 770 stationer i länet. Kvalitetssäkring Verksamheten inom delprogrammet kvalitetssäkras genom att krav ställs på att utförarna och utförandet skall följa nationella metoder och standarder (Naturvårdsverkets Handledning för miljöövervakning). Länsstyrelsen har två egna databaser, Kalkdatabas och Sötvattendatabas där kvalitetsgranskad miljöövervakningsdata lagras regionalt. Det regionala registret är uppbyggt för att kunna svara mot de kvalitetskrav på data, inklusive metadata, som ställs från nationell datavärd och DMN. Inom den kommunala övervakningen sker provtagning och ana-

56 56 PROGRAM FÖR REGIONAL MILJÖÖVERVAKNING I KALMAR LÄN lys antingen av kommunernas egen personal eller av inhyrd konsult. De inblandade laboratorierna är ackrediterade för de analyser de utför. Undersökningar och undersökningstyper I delprogrammet ingår 17 separata undersökningar (se bilaga), vilket inkluderar nationell miljöövervakning, samordnad recipientkontroll i 4 vattendrag samt kommunal övervakning. Inom dessa utförs vattenkemisk provtagning enligt undersökningstyperna Vattenkemi i sjöar, Vattenkemi i vattendrag eller Vattenkemi-kalkeffektuppföljning. Inom den samordnade recipientkontrollen är provtagningsfrekvensen 12 gånger per år för att kunna göra transportberäkningar. Övriga lokaler provtas 6 gånger per år. Inom den kommunala miljöövervakningen provtas lokaler generellt 2, 4 eller 6 gånger per år. Den nuvarande provtagningsfrekvensen är en kompromiss mellan behov och ekonomi. Försurningsuppföljningen undersöker vattenkemin i okalkade vatten 2 gånger per år, vår respektive höst, vid högflöden. Datahantering och datalagring Ambitionen är att alla resultat från de vattenkemiska analyserna ska levereras till och lagras hos nationell datavärd Institutionen för Miljöanalys, SLU och vara tillgängliga från deras hemsida. Här lagras nu data från den samordnade recipientkontrollen (regional data) samt från IKEU. Data från den kommunala övervakningen lagras tillsvidare i Länsstyrelsens Sötvattendatabas. Utvärdering och rapportering Den samordnade recipientkontrollen sammanställs och utvärderas vattendragsvis årligen. Rapporter finns tillgängliga som pdf eller i tryckt version hos respektive utförare. Den kommunala miljöövervakningen ska utvärderas vart sjätte år i regi av länsstyrelsen och publiceras på länsstyrelsens hemsida. Utvärdering av mätdata från länets icke samordnade recipientkontroll. Resultaten kommer även att ingå som underlag i andra rapporter tillsammans med resultat från t ex de nationella delprogrammen eller den samordnade recipientkontrollen för att beskriva miljötillståndet och länets effekter på havet. Resultaten från kalkeffektuppföljningen sammanställs och rapporteras årligen till Naturvårdsverket och kalkningens huvudmän (kommunerna). Data används även som underlag vid statusbedömning av vatten enligt vattenförvaltningen. Bedömningar presenteras i informationsdatabasen VISS. Tidplan och ekonomisk översikt Delprogrammet planeras att pågå under hela programperioden, (tabell 5). Provtagning sker kontinuerligt och utvärdering genomförs årligen inom kalkeffektuppföljningen och den samordnade recipientkontrollen. En utvärdering av delprogrammet inklusive den kommunala miljöövervakningen kommer att utföras en gång under programperioden. Den totala kostnaden för delprogrammet beräknas till ca kr, varav ca kr finansieras via den statliga regionala miljöövervakningen (RMÖ). Programmen för samordnad recipientkontroll för Lyckebyån, Ljungbyån, Emån och Alsterån reviderades Samordning och samarbetspartners/ finansiärer Länsstyrelsen utformar och reviderar program i samarbete med ansvarig vattenorganisation och har för närvarande ansvar för skrivandet av program. Metodik och val av parametrar anpassas till kraven inom vattenförvaltningen så långt som möjligt. Data lagras och kvalitetssäkras av länsstyrelsen. Länsstyrelsen deltar i samarbete med övriga fyra län som ingår i de länsöverskridande recipientkontrollprogrammen. Den kommunala övervakningen är samordnad så till vida att de tillkom under samma period och är utformade enligt samma principer. De har gemensamma parameterlistor och stationerna provtas med samma frekvenser. Undantaget är den kommunala övervakningen av vattendrag i Borgholms kommun som har ett speciellt upp-

57 PROGRAM FÖR REGIONAL MILJÖÖVERVAKNING I KALMAR LÄN lägg för att följa näringsämnen i små vattendrag på Öland. Kalkeffektuppföljningens och försurningsuppföljningens delprogram samordnas med övriga delprogram så långt möjligt genom att provtagningsstationerna är valda för att komplettera övriga stationsnät så att länets yta täcks in. Strategin är att proverna tas vid högflöden medan övriga program tas kalendervis vilket begränsar samordningsmöjligheterna. Huvudfinansiär av den samordnade recipientkontrollen är Motala Ströms Vattenvårdsförbund, Emåförbundet, Alsteråns Vattenråd, Kommittén för samordnad recipientkontroll i Ljungbyån respektive Lyckebyåns Vattenförbund. Den kommunala övervakningen finansieras framförallt av kommunerna. Länsstyrelsen finansierar enstaka referensstationer samt datalagring, kvalitetssäkring och samordning. Sedimentprovtagning i sjöar Syfte Syftet är att dokumentera halter av metallföroreningar, organiska miljögifter och näringsämnen i sediment i sjöar samt belysa den historiska utvecklingen av miljögiftsbelastning i vattensystemet. Förväntade resultat Delprogrammet ska framförallt ge underlag för att bedöma halter av prioriterade och särskilda förorenande ämnen i länets sjöar, d v s vara användbara i bedömningen av ekologisk och kemiska status. Programmet ger även underlag för utvärdering, planering och utförande av miljöskyddande åtgärder. Bakgrund och strategi Övervakning av sediment i länets inlandsvatten utförs inom den samordnade recipientkontrollen i Stångån, Emån, Alsterån, Ljungbyån och Lyckebyån. Recipientkontrollen skall ge en bild av mänsklig inverkan på vattenmiljön. De kvalitetsfaktorer som berörs är särskilda förorenande ämnen och prioriterade ämnen, dock i mycket begränsad omfattning då det av tradition främst har varit fokus på tungmetaller och PAH. Objekturval Stationsval är baserat på att följa upp effekter av utsläpp från punktkällor. Provtagning utförs i sjöns djupaste del på ackumulationsbotten. Kvalitetssäkring Verksamheten inom delprogrammet kvalitetssäkras genom att ställa krav på att utförarna skall följa Naturvårdsverkets handledning för miljöövervakning och de standarder som hänvisas till i den. Metallanalyserna ska utföras på laboratorium som är ackrediterat för denna typ av prover och analyser. Undersökningar och undersökningstyper I delprogrammet genomförs 5 undersökningar, inom ramen för samordnad recipientkontroll i de största vattendragen (tabell 18). Provtagning utförs enligt BIN SR 01 (SNV rapport 3108) och undersökningstypen Metaller i sediment. Vart femte till vart tionde år utförs analys på ytsediment (0-1 cm eller 0-2 cm skikt). Profil tas i vissa stationer vart 18 år. Datalagring och datahantering Data skickas till SGU som är datavärd. Data lagras också hos konsult och Länsstyrelsen i Kalmar län. Utvärdering och rapportering Den samordnade recipientkontrollen sammanställs och utvärderas vattendragsvis årligen. Rapporter finns tillgängliga som pdf eller i tryckt version hos respektive utförare.

58 58 PROGRAM FÖR REGIONAL MILJÖÖVERVAKNING I KALMAR LÄN Tidplan och ekonomisk översikt Delprogrammet planeras att pågå under hela programperioden, (tabell 5). Provtagning sker vart femte till vart tionde år i de olika undersökningarna. Utvärdering sker i de årliga utvärderingar som utförs inom den samordnade recipientkontrollen. Kostnaden för övervakning av sediment ingår i den redovisade kostnaden för respektive kontrollprogram under Vattenkemi i sjöar och vattendrag. Samordning och samarbetspartners Det är lämpligt att samordna provtagningen av sediment för undersökning av metallinnehåll med provtagning av bottenlevande djur eller med provtagning av vattenkemiska variabler Länsstyrelsen utformar och reviderar program i samarbete med ansvarig vattenorganisation. Metodik och val av parametrar anpassas till kraven inom vattenförvaltningen så långt som möjligt. Delprogrammets huvudfinansiär är den samordnade recipientkontroll som utförs av Emåförbundet, Alsteråns Vattenråd, Kommittén för samordnad recipientkontroll i Ljungbyån respektive Lyckebyåns Vattenförbund. En av länets största sjöar, Allgunnen, ingår i ett stort naturreservat. Sjöns goda vattenkvalitet gör att många fiskarter trivs här. Det fiskrika vattnet bidrar till att såväl fiskgjuse som storlom häckar i reservatet. Även uttern trivs i det friska vattnet. Foto: Länsstyrelsens bildbank

59 PROGRAM FÖR REGIONAL MILJÖÖVERVAKNING I KALMAR LÄN Miljögifter i sötvattensfisk Syfte Studera nivå och förändringar av miljögiftshalter i sötvattensfisk. Förväntade resultat Delprogrammet ska ge en representativ bild av kvicksilverhalten i sötvattensfisk i länet samt information om halter av PCB i fisk. Bakgrund och strategi En länstäckande undersökning av kvicksilver i gädda har utförts vid tre tillfällen , samt Undersökningen ska upprepas vart tionde år och provtagning kommer att ske under programperioden åren Undersökningen utförs i regi av Kalmar läns luftvårdsförbund. Uppföljning av PCB i fisk utförs i Emåns avrinningsområde inom recipientkontrollen i Emåförbundets regi. Intentionen är att provtagning och analys ska ske vart 3:e år, men uppföljningen ska utvärderas efter 2015 års undersökning. Resultat används för bedömning av kemisk status inom vattenförvaltningen. Undersökningar och undersökningstyper Två undersökningar ingår i delprogrammet, enligt undersökningstypen Metaller och organiska miljögifter i fisk, sjöar och vattendrag. Undersökning av kvicksilver i gädda inkluderar ett antal sjöar fördelade över länet. För varje sjö analyseras den totala kvicksilverhalten i ryggfilé från 5 gäddor. PCB-analys görs i Emåns avrinningsområde på muskel från 5-10 gäddor/per sjö. Gäddorna bör väga ca 1 kg. Saknas gädda eller är tillgången liten, görs analys på abborre. Objekturval För undersökning av kvicksilver i gädda erhålls fisk genom frivilliga insatser från föreningar och enskilda i länets fiskevårdsområden. Objektvalet styrs av detta. Uppföljning av PCB i fisk utförs i Emåns avrinningsområde i troliga recipienter. Kvalitetssäkring Verksamheten inom delprogrammet kvalitetssäkras genom att ställa krav på att utförarna och utförandet följer Naturvårdsverkets handledning för miljöövervakning och de standarder som hänvisas till i denna, samt att laboratorier som anlitas är ackrediterade för analyser av kvicksilver och PCB. Datahantering och datalagring Data lagras hos Emåförbundet respektive på Länsstyrelsen i Kalmar län. Datavärd är IVL. Utvärdering och rapportering Rapport om kvicksilver i gädda ges ut av Kalmar Läns luftvårdsförbund. Den samordnade recipientkontrollen sammanställs och utvärderas vattendragsvis årligen. Data inkluderas vid statusbedömning av vatten enligt vattenförvaltningen. Bedömningar av ekologisk och kemisk status presenteras i informationsdatabasen VISS ( Samordning Undersökning av kvicksilver i gädda utförs i regi av Kalmar läns luftvårdsförbund. Medlemmarna är kommuner, myndigheter och företag i Kalmar län. Upphandling och rapportskrivning har utförts av Länsstyrelsen i Kalmar län. Uppföljning av PCB i fisk utförs inom recipientkontrollen i Emåförbundets regi. Tidplan och ekonomisk översikt för delprogrammet Både undersökning av kvicksilver i gädda och analys av PCB i fisk i Emån kommer att utföras under programperioden. Analyser av kvicksilver finansieras av Kalmar läns luftvårdsförbund medan kostnaden för övervakning av PCB i fisk ingår i den redovisade kostnaden för respektive kontrollprogram under Vattenkemi i sjöar och vattendrag.

60 60 PROGRAM FÖR REGIONAL MILJÖÖVERVAKNING I KALMAR LÄN Samfinansiär och samarbetspartners Analyser av kvicksilver finansieras av Kalmar Läns luftvårdsförbund. Gäddor för undersökning av kvicksilver erhålls genom frivilliga insatser från föreningar och enskilda i länets fiskevårdsområden. Växtplankton i sjöar Syfte Syftet med delprogrammet är att bedöma påverkan på sjöar utifrån växtplanktonsamhällets sammansättning och förändringar i sammansättningen. Förväntade resultat Delprogrammet ska ge kvantitativ och kvalitativ information om sjöars växtplanktonsamhälle. Bedömning av status ska kunna göras enligt de krav som ställs i bedömningsgrunderna för sjöar och vattendrag (Naturvårdsverket/Havsoch Vattenmyndigheten, Bilaga A). Detta kräver analys av totalbiomassa, andel cyanobakterier, trofiskt planktonindex (TPI) och artantal. Bakgrund och strategi Växtplanktonsamhället i en sjö kan ge information om dess karaktär t ex näringsgrad och organisk belastning, samt ge en snabb indikation på miljöstörningar så som övergödning, försurning och miljögifter. Övervakning av växtplankton i länets sjöar utförs inom den samordnade recipientkontrollen samt på ett antal nationella stationer. Inom recipientkontrollen utförs provtagning i Stångåns, Emåns, Alsteråns och Lyckebyåns avrinningsområden. Inom recipientkontrollen sker provtagning för att kunna bedöma påverkan på vattenmiljön från lokala utsläppskällor. Provtagning inom de nationella programmen syftar framförallt till att analysera storskalig påverkan. Delprogrammet ska dessutom generera underlag till bedömning av växtplankton i sjöar enligt vattenförvaltningens bedömningsgrunder. Undersökningar och undersökningstyper Inom delprogrammet utförs växtplanktonprovtagning i fem ingående undersökningar, enligt undersökningstypen Växtplankton i sjöar. Ett samlingsprov för kvantitativ analys tas med Ruttnerhämtare eller rörhämtare från fem utslumpade punkter. För kvalitativ analys (artsammansättning) tas även ett håvprov. Artsammansättning och biomassa bestäms enligt Uthermölmetoden. Övervakningsfrekvens har valts för att kunna påvisa skillnader jämfört med opåverkade områden. Inom delprogrammet utförs generellt provtagning en gång per år under perioden juli-augusti. Objekturval I recipientkontrollprogrammen har sjöar för provtagning av växtplankton primärt valts utifrån syftet att bedöma påverkan av utsläpp till vatten från lokala verksamheter. Totalt provtas 18 sjöar i länet. Kvalitetssäkring Verksamheten inom delprogrammet kvalitetssäkras genom att ställa krav på att utförarna och utförandet skall följa de fastslagna undersökningstyper som ingår i Naturvårdsverkets miljöövervakningshandbok och de standarder som hänvisas till i denna. Datalagring och datahantering Data lagras hos Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) som är datavärd för växtplanktondata. Utvärdering och rapportering Den samordnade recipientkontrollen sammanställs och utvärderas vattendragsvis årligen. Rapporter finns tillgängliga som pdf eller i tryckt version hos respektive utförare. Data används även som underlag vid statusbedömning av vatten enligt vattenförvaltningen. Bedömningar presenteras i informationsdatabasen VISS (

61 PROGRAM FÖR REGIONAL MILJÖÖVERVAKNING I KALMAR LÄN Tidplan och ekonomisk översikt för delprogrammet Delprogrammet planeras att pågå under hela programperioden, (tabell 5). Provtagning kommer att utföras varje år och utvärdering sker årligen inom respektive recipientkontrollprogram. Kostnaden för övervakning av växtplankton ingår i den redovisade kostnaden för respektive kontrollprogram under Vattenkemi i sjöar och vattendrag. Samordning och samarbetspartners/ finansiärer Länsstyrelsen utformar och reviderar recipientkontrollprogram i samarbete med ansvarig vattenorganisation. Metodik och val av parametrar anpassas till kraven inom vattenförvaltningen så långt som möjligt. Utförare och finansiärer av de kontrollprogram som ingår i delprogrammet är Motala Ströms Vattenvårdsförbund, Emåförbundet, Alsteråns Vattenråd och Lyckebyåns Vattenförbund. Kiselalger i rinnande vatten Syfte Syftet med delprogrammet är att beskriva status och förändringar i kiselalgssamhällens sammansättning i vattendrag. Förväntade resultat Delprogrammet kiselalger i rinnande vattendrag ska kunna användas för att bedöma allmän vattenkvalitet och olika typer miljögiftspåverkan t.ex. eutrofiering, organisk förorening och försurning och på så sätt ge underlag för att bedöma status av vattendrag. Kiselalger klassificeras enligt bedömningsgrunderna genom att parametrarna IPS (visar näringsförhållanden och organisk påverkan) och ACID (visar surhetsregimen) beräknas. Underlaget ska även kunna användas för följa upp flera miljömål såsom Ingen övergödning, Levande sjöar och vattendrag, Bara naturlig försurning, Hav i balans, Giftfri miljö och Ett rikt växt- och djurliv. Bakgrund och strategi I rinnande vatten kan låg respektive hög vattenföring ge koncentrerings- eller utspädningseffekter, samtidigt som tillfälliga utsläpp från t.ex. industrier, reningsverk eller jordbruk kan förekomma. Sådana växlingar i miljöförhållandena kan göra det svårt att få en korrekt bild av tillståndet i vattnet med enbart fysikaliskt- kemiska undersökningar, då dessa bara ger en ögonblicksbild. Vattenkemiska provtagningar är ofta för glesa för att visa på ett utsläpp eller surstöt. En analys av kiselalgssamhället återspeglar förhållandena under en längre period, upp till flera månader, före provtagningen. Algsamhället är anpassat till de förhållanden som råder under hela året samtidigt som de reagerar tillräckligt snabbt på förändringar för att punktutsläpp ska kunna spåras redan efter någon dag. Analys av kiselalgssamhällenas artsammansättning, artantal och relativ förekomst av arter beskriver därmed vattendragens förutsättningar som biotop för övriga växter och djur. Kiselalger är relativt lätta att ta prov och analysera och är därför en enkel och kostnadseffektiv metod för att beskriva ett vattendrags allmäntillstånd. Inom den samordnade recipientkontrollen sker kiselalgsinventering i Alsteråns, Emåns, Ljungbyåns, Lyckebyåns och Stångåns avrinningsområden. Inom recipientkontrollen sker provtagning för att kunna bedöma påverkan på vattenmiljön från lokala utsläppskällor. Kiselalgsinventering sker även inom den nationella miljöövervakningen (Trendvattendrag Påväxtkiselalger, IKEU Påväxtalger i kalkreferensvattendrag samt IKEU Påväxtalger i intensivvattendrag). Provtagning inom de nationella programmen syftar framförallt till att analysera storskalig påverkan. Inom den regionala miljöövervakningen görs inventeringar av kiselalger i en omfattning av omkring tio lokaler årligen. Syftet med undersökningarna är att verifiera ekologisk status i vattendrag för klassning enligt vattenförvaltningens krav. Målet är att utföra en undersökning per år under en period av tre år eller längre. Om kiselalgsindex och status varierar lite mellan åren kan frekvensen minskas till provtagning vart tredje år.

62 62 PROGRAM FÖR REGIONAL MILJÖÖVERVAKNING I KALMAR LÄN Undersökningar och undersökningstyper Undersökningarna som ingår i delprogrammet utförs enligt undersökningstypen Påväxt i rinnande vatten kiselalgsanalys. Objekturval Provtagning inom de nationella programmen syftar framförallt till att analysera storskalig påverkan. Inom recipientkontrollen väljs kiselalgslokaler främst för att undersöka miljöpåverkan från utsläpp av övergödande ämnen men kan även användas för att påvisa miljögifter. Provtagningsstationer inom den regionala övervakningen tas fram för att komplettera övrig kiselalgsprovtagning och där vattendragets ekologiska status behöver verifieras. Antalet kiselalgprovtagningar per år är runt 10 stycken. Metodik och bedömningsgrunder för kiselalger håller på att kompletteras av SLU för att även omfatta sjöar. Därmed planeras för undersökningar inom den regionala övervakningen även i denna vattenkategori. Kvalitetssäkring Verksamheten inom delprogrammet kvalitetssäkras genom att krav ställs på att utförarna följer de fastslagna undersökningstyper som ingår i Naturvårdsverkets Handledning för miljöövervakning och de standarder som hänvisas till i denna. Datalagring och datahantering Data lagras hos SLU som är datavärd för regional miljöövervakningsdata. Utvärdering och rapportering Den samordnade recipientkontrollen sammanställs och utvärderas vattendragsvis årligen. Rapporter finns tillgängliga som pdf eller i tryckt version hos respektive utförare. Även kiselalgsinventeringen inom den regionala miljöövervakningen sammanställs i rapportform årligen. Data används även som underlag vid statusbedömning av vatten enligt vattenförvaltningen. Bedömningar presenteras i informationsdatabasen VISS ( Samordning Länsstyrelsen utformar och reviderar recipientkontrollprogram i samarbete med ansvarig vattenorganisation. Genomförandet av den regionala övervakningen samordnas med övriga län inom det gemensamma delprogrammet. Tidplan och ekonomisk översikt för delprogrammet Delprogrammet planeras att pågå under hela programperioden (tabell 5). Provtagning sker varje år. Kostnaden för övervakning av kiselalger i recipientkontrollprogrammen ingår i den redovisade kostnaden för respektive kontrollprogram under Vattenkemi i sjöar och vattendrag. Under programperioden förväntas kostnaderna för genomförandet av det gemensamm delprogrammet kosta ca kr per år. Det är länsstyrelsens målsättning att kostnaderna för kiselalgsinventeringen inom den regionala miljöövervakningen på sikt överförs till den samordnade recipientkontrollen så långt möjligt. Samfinansiär och samarbetspartners/ samfinansiärer Utförare och finansiär av de kontrollprogram som ingår i delprogrammet är Motala Ströms Vattenvårdsförbund, Emåförbundet, Alsteråns Vattenråd och Lyckebyåns Vattenförbund. Vattenväxter i sjöar Syfte Syftet med delprogrammet är att beskriva tillstånd och utveckling i länets sjöar enligt de krav som ställs i vattendirektivet. Effekter av över-

63 PROGRAM FÖR REGIONAL MILJÖÖVERVAKNING I KALMAR LÄN gödning är i fokus. Delprogrammet kommer även att bidra till att förbättra bedömningsgrunderna samt öka samordningen mellan länen och med nationell övervakning. Förväntade resultat Målet med undersökningen/inventeringen är att erhålla en i det närmaste fullständig artlista med kvantitativa uppgifter (frekvensfördelning) för varje art. Med makrofyter avses här makroalger (släktena Cladophora och Enteromorpha), kransalger, mossor och alla kärlväxter. Bakgrund och strategi Makrofyter är en central del i en sjös ekosystem och påverkar på olika sätt biologin och kemin bl a genom att stabilisera sediment samt som skafferi, gömställe, barnkammare och substrat åt påväxtalger, plankton bottenfauna och fisk. Makrofyter är också en av fyra biologiska kvalitetsfaktorerna i sjöar vid klassificering av ekologisk status. Ett gemensamt delprogram är i drift med sju deltagande län. Kalmar län planerar att delta i det gemensamma delprogrammet under kommande programperioden Objekturval Under programperioden bör nyinventering enligt undersökningstypen Makrofyter i sjöar utföras i en omfattning om ett par sjöar om året inom Kalmar län. Reglerade sjöar prioriteras så att data för hydromorfologiska förhållanden fås för dessa. Kvalitetssäkring Verksamheten inom delprogrammet kvalitetssäkras genom att krav ställs på att inventerare och utförare behärskar inventeringsmetodiken samt har dokumenterad god artkunskap. Undersökningar och undersökningstyper Undersökningstypen är Makrofyter i sjöar med ingående variabler som artlista per sjö, förekomst på olika djup längs transekter på ett antal lokaler runt sjön samt maximalt kolonisationsdjup. För att det ska vara möjligt att härleda orsaker till vegetationsförändringar bör undersökning av makrofyter kompletteras med vattenkemisk provtagning. I denna bör minst följande variabler alltid ingå: alkalinitet, konduktivitet, ph, vattenfärg, totalkvävehalt och totalfosforhalt. Provtagning av akvatiska makrofyter görs på sensommaren då alla vattenväxter utvecklats fullt ut även om detta medför att vissa tidiga arter kan missas. Makrofytinventeringen genomförs vart tredje år om ingen misstanke om försämrad eller förbättrad vattenkvalitet föreligger då tätare provtagning kan ske. Datalagring och datahantering SLU, Institutet för vatten och miljö Utvärdering och rapportering Enklare rapportering och analys sker kontinuerligt då inventeringsresultat redovisas. Data används även som underlag vid statusbedömning av vatten enligt vattenförvaltningen. Bedömningar presenteras i informationsdatabasen VISS ( Tidplan och ekonomisk översikt för delprogrammet Delprogrammet planeras att pågå under hela programperioden, Makrofytinventeringen genomförs vart tredje år om ingen misstanke om försämrad eller förbättrad vattenkvalitet föreligger då tätare provtagning kan ske. Det är länsstyrelsens målsättning att kostnaderna för Makrofyter i sjöar ska finansieras via den regionala miljöövervakningen medan kostnaderna för kiselalgsinventeringen så långt möjligt överförs till den samordnade recipientkontrollen. Enklare utvärderingar enligt en gemensam mall görs årligen på respektive länsstyrelse. Om konsult anlitas konsult är en preliminär inventeringskostnad ca kronor per sjö. En rimlig uppskattning är att ett inventeringslag (två personer) inventerar 10 transekter per dag.

64 64 PROGRAM FÖR REGIONAL MILJÖÖVERVAKNING I KALMAR LÄN Samordning och samarbetspartners/ Finansiärer Metodik och val av parametrar anpassas till kraven inom vattenförvaltningen så långt som möjligt. Provtagning bör också samordnas med övrig vattenkemisk provtagning. Möjliga samfinansiärer och samordningsmöjligheter finns inom arbetet med ÅGP-arter (exempelvis hotade kransalger) och uppföljningsinsatser inom skyddade områden. Bottenfauna i sjöar och vattendrag Syfte Syftet med delprogrammet är att beskriva status och förändringar i bottenfaunasamhällets sammansättning i sjöar och vattendrag. Förväntade resultat Delprogrammet ska ge underlag för att bedöma status och förändringar i bottenfaunasamhället som en följd av miljöpåverkan. I sjöar görs bedömning av försurningspåverkan genom beräkning av MILA (Multimetric Index for Lake Acidification), för bedömning av övergödning används BQI (Benthic Quality Index), och för bedömning av ekologisk status ASPT (Average Score Per Tacon). I vattendrag görs beräkning av MISA (Multimetric Index for Stream Acidification) för bedömning av försurningspåverkan, DJ-index (Dahl och Johnsson - index) för bedömning av övergödning samt ASPT (Average Score Per Tacon) för bedömning av ekologisk status. Bakgrund och strategi Miljöföroreningar påverkar bottenfaunasamhällen och leder till en gravis förskjutning i den relativa fördelningen mellan föroreningskänsliga och toleranta taxa och speglar föroreningsläget av ett vatten. För bedömning av ekologisk status utnyttjas denna kunskap om skillnaden i tolerans mellan olika taxa av bottendjur. Övervakning av bottenfauna i länets sötvatten utförs inom den samordnade recipientkontrollen, Kalkeffektuppföljningen samt på ett antal nationella stationer. Inom recipientkontrollen utförs provtagning i Emån, Alsterån, Ljungbyån och Lyckebyån. Recipientkontrollen ska ge en bild av mänsklig inverkan på vattenmiljön. Programmet genererar underlag till bedömning av bottenfauna i sjöar och vattendrag enligt vattenförvaltningens bedömningsgrunder. Undersökningar och undersökningstyper Analys av bottenfauna sker i 8 undersökningar enligt undersökningstypen Bottenfauna i sjöars littoral och i vattendrag - tidsserier eller Bottenfauna i sjöars profundal och sublitoral. I vattendrag och sjöars litoral tas prov genom håvning på fem ställen med den så kallade sparkmetoden. I sjöars profundal tas prov med Ekmanhämtare. Prover tas på hösten (oktober-november) utom i Lyckebyån där prov tas på våren (april-maj). För att påvisa skillnader jämfört med opåverkade områden tas prov 1 gång vart 3:e år. För att studera trender tas prov 1 gång per år. Objekturval Inom recipientkontrollen har provtagningsstation primärt valts utifrån syftet att bedöma påverkan från lokal verksamhet på recipienten. Kvalitetssäkring Verksamheten inom delprogrammet kvalitetssäkras genom att ställa krav på att utförarna följer de fastslagna undersökningstyper som ingår i Naturvårdsverkets Handledning för miljöövervakning och de standarder som däri hänvisas till. Datalagring och datahantering Data lagras hos SLU som är datavärd för regional miljöövervakningsdata.

65 PROGRAM FÖR REGIONAL MILJÖÖVERVAKNING I KALMAR LÄN Utvärdering och rapportering Den samordnade recipientkontrollen sammanställs och utvärderas vattendragsvis årligen. Rapporter finns tillgängliga som pdf eller i tryckt version hos respektive utförare. Data används även som underlag vid statusbedömning av vatten enligt vattenförvaltningen. Bedömningar presenteras i informationsdatabasen VISS ( Samordning Länsstyrelsen utformar och reviderar program i samarbete med ansvarig vattenorganisation. Metodik och val av parametrar anpassas till kraven inom vattenförvaltningen så långt som det är möjligt. Tidplan och ekonomisk översikt för delprogrammet Delprogrammet planeras att pågå under hela programperioden, (tabell ). Kostnaden för övervakning av bottenfauna i recipientkontrollprogrammen ingår i den redovisade kostnaden för respektive kontrollprogram under Vattenkemi i sjöar och vattendrag. Samfinansiär och samarbetspartners Delprogrammets huvudfinansiärer är den samordnade recipientkontrollen och kalkeffektuppföljningen. Den samordnade recipientkontrollen utförs och finansieras av Emåförbundet, Alsteråns Vattenråd, Kommittén för samordnad recipientkontroll i Ljungbyån respektive Lyckebyåns Vattenförbund. Fisk i vattendrag Syfte Syftet är att följa fisksamhällenas utveckling i rinnande vatten i Kalmar län samt att följa upp miljömålen Levande sjöar och vattendrag, Bara naturlig försurning och Ett rikt växt- och djurliv. Förväntade resultat Delprogrammet ska ge underlag för att bedöma status och förändringar i fisksamhället i rinnande vatten som en följd av miljöpåverkan, påverkan av kalkning samt följa effekten av restaureringar av vattendrag. Delprogrammet ska också ge underlag för uppföljningen av miljömålen. Bakgrund och strategi Länsstyrelsen bedriver sedan 1986 en övervakning av fiskbestånden i rinnande vatten. Syftet var ursprungligen att följa utvecklingen av bestånd av stationär eller havsvandrande öring. Då bestod undersökningen av 6 stationer spridda geografiskt över länet. I början av 2000-talet utökades undersökningen till 10 stationer och under 2009 till 13 stationer för att få en bättre geografisk spridning i länet samt för att inkludera övervakning av Ölandsbäckar med havsöringbestånd. Två hotade arter, lax och flodpärlmussla, berörs av undersökningen (se även delprogrammet *Stormusslor). Undersökningar och undersökningstyper Delprogrammet omfattar totalt 50 stationer som elfiskas regelbundet i Kalmar län och omfattar 8 undersökningar, såväl regionala som nationella. Inom samtliga används undersökningstyp Elfiske i rinnande vatten. Programmet omfattar även en undersökning där man sammanställer och utvärderar resultaten från länets fiskräknare. Den regionala miljöövervakningen finansierar 13 elfiskestationer och undersökningen med fiskräknare. Inom recipientkontrollen utförs generellt provtagning en gång per år under perioden augusti - september. Inom kalkeffektuppföljningen har provtagningsstationerna valts för att bedöma måluppfyllelse inom aktuellt målområde. Provtagning genomförs normalt vart 3:e år under perioden augusti - september. Objekturval Objekturvalet varierar beroende på undersökning. Inom recipientkontrollen har provtagningsstationerna primärt valts utifrån syftet att

66 66 PROGRAM FÖR REGIONAL MILJÖÖVERVAKNING I KALMAR LÄN bedöma påverkan från lokal mänsklig verksamhet i recipienten. Inom regional miljöövervakning har provtagningsstationerna valts för att få en geografisk representation samt för att följa upp såväl stationär öring som havsöring och lax. Inom de nationella undersökningarna har stationerna valts efter de nationella kriterierna för respektive program. Stationernas läge framgår av karta. Kvalitetssäkring Undersökningstyper angivna i Naturvårdsverkets miljöövervakningshandbok används och data lagras i länsstyrelsens miljöövervakningsregister. Resultatdata lagras i databasen SERS hos Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), Institutionen för akvatiska resurser, Datalagring och datahantering Utföraren, konsult eller länsstyrelse, redovisar data till Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), Institutionen för akvatiska resurser, som kvalitetssäkrar data innan det läggs in i den nationella databasen Utvärdering och rapportering Utföraren utvärderar och redovisar resultaten i rapportform. Data används även som underlag vid statusbedömningar av vatten enligt vattenförvaltningen. Bedömningar presenteras i informationsdatabasen VISS ( Samordning Länsstyrelsen utformar och reviderar program i samarbete med ansvarig vattenorganisation och har för närvarande ansvar för skrivandet av program. Metodik och val av parametrar anpassas till kraven inom vattenförvaltningen så långt som möjligt. För de nationella programmen ansvarar respektive nationell organisation. Tidplan och ekonomisk översikt för delprogrammet Delprogrammet planeras att pågå under hela programperioden, (tabell 5). Elfiske och utvärdering sker varje år. Delprogrammets totala kostnad beräknas till ca kr varav är finansierat via den statliga regionala miljöövervakningen. Samfinansiär och samarbetspartners Delprogrammets huvudfinansiärer är samordnad recipientkontroll, kalkeffektuppföljningen, nationella program och den regionala miljöövervakningen. Den samordnade recipientkontrollen utförs och finansieras av Emåförbundet respektive Lyckebyåns Vattenförbund. Fisk i sjöar Syfte Syftet med delprogrammet är att följa fiskbeståndens utveckling i länets sjöar samt att följa upp kalkningsverksamhetens mål. Syftet är också att följa upp miljömålen Bara naturlig försurning, Levande sjöar och vattendrag och Ett rikt växt- och djurliv. Förväntade resultat Delprogrammet avser framförallt att visa effekter av försurning och kalkning av sjöar, kalkningens måluppfyllelse och närsaltspåverkan. Bakgrund och strategi Redan i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet hämtades uppgifter om fångststatistik in av fiskerikonsulenter. Detta ersattes senare med enklare provfisk och enkätundersökningar. Under 1980-talet genomfördes standardiserade nätprovfisken med översiktsnät. Strategin i Kalmar län är att följa upp kalkningsverksamheten och försurningspåverkan.

67 PROGRAM FÖR REGIONAL MILJÖÖVERVAKNING I KALMAR LÄN Undersökningar och undersökningstyper I delprogrammet ingår undersökningen Kalkeffektuppföljningen i Kalmar län Nätprovfiske som följer undersökningstypen Provfiske i sjöar. Kalkeffektuppföljningen omfattar vattenkemi (ph, alkalinitet, färg och konduktivitet) och biologi (elfiske, nätprovfiske, bottenfauna, flodpärlmusslor och kräftprovfiske). Nätprovfisket handlas upp av Länsstyrelsen. Konsulten genomför provtagning och utvärdering av resultaten. Måluppfyllelse redovisas till Naturvårdsverket i samband med den årliga nyckeltalsredovisningen. Resultaten redovisas i rapportform. Objekturval Urvalet är i huvudsak gjort utifrån kalkningens målsjöar. Kvalitetssäkring Kvalitetssäkring sker delvis av utföraren och av länsstyrelsen samt av nationell datavärd. Datahantering och datalagring Data levereras direkt till Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), Institutionen för akvatiska resurser, som på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten svarar för datavärdskapet för den nationella databasen NORS. Rådata och fältprotokoll finns på Länsstyrelsen. Länsstyrelsen publicerar nätprovfiskeresultaten från kalkeffektuppföljningen i Länsstyrelsens meddelandeserie. Utvärdering och rapportering Konsult utvärderar genomförda fisken och redovisar i rapportform. Data används även som underlag vid statusbedömning av vatten enligt vattenförvaltningen. Bedömningar presenteras i informationsdatabasen VISS ( Tidplan och ekonomisk översikt Delprogrammet planeras att pågå under hela programperioden, (tabell 5). Provfiske och utvärdering sker varje år. Delprogrammet beräknas kosta ca kr per år och finansieras främst genom kalknings effektuppföljning och är inte finansierat via den statliga regionala miljöövervakningen. Stormusslor Syfte Syftet är att övervaka kända stormusselbestånd för att få en samlad helhetsbild av statusen, hotbilder och åtgärdsbehov. Förväntade resultat Det gemensamma delprogrammets mål är: Att samordna och analysera de långsiktiga trenderna hos stormusselbestånden i Sverige. Att bedöma de svenska stormusselbestånden med avseende på föryngring som indikatorer i miljömålsarbetet på ett naturligt ekosystem. Att följa förändring av populationsstorlek och täthet, samt förändringar i ålders- och storleksstruktur Att åskådliggöra hotbilder och ge förslag på möjliga åtgärder Det gemensamma delprogrammet kommer att generera underlag till länsstyrelsernas och Vattenmyndigheternas planering, genomförande, uppföljning och utvärdering av verksamheter i sötvatten. Det är även möjligt att göra statusklassning och expertbedömning av vattenförekomsters ekologiska status utifrån flodpärlmusseldata. Bakgrund och strategi I Sveriges sötvatten finns idag nio musselarter med samlingsnamnet stormusslor. Stormuss-

68 68 PROGRAM FÖR REGIONAL MILJÖÖVERVAKNING I KALMAR LÄN lor i allmänhet och flodpärlmussla i synnerhet har under de senaste knappt 20 åren kommit att bli en mycket viktigt indikator i Sveriges vattendrag. De hotade arterna flodpärlmussla och tjockskalig målarmussla förekommer så gott som uteslutande i vattendrag och fokus har därför lagts på strömvattenmiljöer. Försurning och övergödning har påverkat många musselbestånd negativt. Igenslamning av bottnarna samt fysiska ingrepp i vattendrag och sjöar påverkar också musslorna på ett icke önskvärt sätt. Det nationella delprogrammet innebär att i stort sett alla vattendrag med flodpärlmussla ska ingå i en nationell övervakning, en så kallad screening, med återbesök vart tolfte år. Utöver screeningen har trendvattendrag valts ut där flodpärlmussla ska övervakas både med screening och övervakning enligt undersökningstypen, med återbesök vart sjätte år. I Nöt- och Sällevadsån sker uppföljning av flodpärlmusselbestånden inom kalkeffektuppföljningen. I Kalmar län förekommer flodpärlmusslan (Margaritifera Margaritifera) i huvudsak inom Emåns huvudavrinningsområde. Samtliga vattendrag där flodpärlmusslan förekommer är utpekade som Natura 2000-område. Flodpärlmussla (Margaritifera margaritifera) För flodpärlmussla genomförs en enkel statusbeskrivning, vilket innebär att beståndet undersöks enbart i den del av vattendraget där det är starkast. Metoden, som är mer kostnadseffektiv, bygger på att endast en eller ett fåtal lokaler per vattendrag besöks, samt att kännedomen om musslorna i ett vattendrag är relativt god. Med denna metod är det dock möjligt att beskriva tillståndet för arten inom större geografiska områden under ett relativt kort tidsintervall. Objekturval Objektsurvalet baseras på vattendrag med kvarvarande höga värden i form av flodpärlmussla respektive tjockskalig målarmussla samt utifrån det nationella gemensamma delprogrammet för stormusslor. Kvalitetssäkring Kontinuerligt deltagande i interkalibreringar inom ramen för det gemensamma delprogrammet eller motsvarande interkalibreringsarbete är en grundförutsättning för alla aktörer. Viss finansiering behöver avsättas för kurser/sammankomster för fortsatt kontinuitet och kvalitetssäkring. Undersökning och undersökningstyper Undersökningstyp är Stormusslor. Undersökningstypen kan användas för uppföljning av Åtgärdsprogram för bevarande, av flodpärlmussla respektive tjockskalig målarmussla, samt för uppföljning av miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag, genom indikatorn Föryngring av flodpärlmussla. Länsstyrelsen har för avsikt att behålla eller utöka övervakningen av stormusslor i länet under den kommande programperioden. Sedan 2007 har en undervattenskamera använts för att från land inventera förekomst av musslor på djupa lokaler. Metoden medger inte bestämning på artnivå, men har varit mycket användbar för att konstatera förekomst av stormusslor, t.ex. vid tillsynsärenden och förestående rensningsarbeten. Datahantering/Datalagring Data avseende stormusslor registreras i den nationella stormusseldatabasen för vilken Artdatabanken är nationell datavärd. Utvärdering sker inom det gemensamma delprogrammet, samt inom kalk-effektuppföljningen som utvärderas varje år. Tidplan och kostnader Delprogrammet planeras pågå under hela programperioden. Totalt beräknas övervakningen av stormusslor kosta ca kronor under , budgeten kan eventuellt komma att behöva omfördelas mellan åren, när förslaget

69 PROGRAM FÖR REGIONAL MILJÖÖVERVAKNING I KALMAR LÄN till delprogram för perioden finns tillgängligt. Dessa medel rekvireras av projektledande län, inom ramen för det gemensamma delprogrammet. Samordning och samarbetspartners/ finansiärer Arbetet samordnas inom kalkeffektuppföljningen och med recipientkontroll inom Emån samt nationellt delprogram. Möjligheter till samfinansiering kan finnas inom ramen för länsstyrelsens uppföljningsinsatser inom skyddade områden. Utvecklingsbehov och brister I dagsläget ingår enbart övervakning i vattendrag, men viss kontinuerlig övervakning kan behövas även i sjöar, eftersom dessa till exempel påverkas av vattenuttag, regleringar, övergödning, miljögifter mm. Detta är en fråga som bör bearbetas inom ramen för det gemensamma delprogrammet. Övervakning av stormusslor i ett av länets vattendrag. Syftet med övervakningen är bl a att analysera de långsiktiga trenderna i sötvatten nationellt, samt avgöra om mänsklig påverkan leder till oönskade effekter på stormusselbestånd i sjöar och vattendrag. Foto: Tomas Järnetun (Azote)

70 70 PROGRAM FÖR REGIONAL MILJÖÖVERVAKNING I KALMAR LÄN Fiskarten Mal Syfte Syftet är att undersöka malbeståndets utveckling i Emån, Kalmar län. Förväntade resultat Programmet kommer att ge ett årligt mått på malens reproduktionsframgång. Detta kan sedan kopplas till exempelvis temperatur, fysiska ingrepp i reproduktionsområden, försurning och humushalt. Bakgrund och strategi I dagsläget finns totalt sex bestånd med mal i Sverige. Emåns vattensystem är känt som ett av tre områden i Sverige som fortfarande har ett livskraftigt malbestånd med naturligt ursprung. Aktuella DNA-analyser har också visat att Emåns population skiljer sig genetisk i de övre respektive nedre vattnen skilt av områdena kring Finsjö. Malen är klassad som starkt hotad i Artdatabankens rödlista över hotade djur- och växtarter i Sverige och är sedan länge fridlyst och således skyddad mot allt fiske (SFS 1994:1716). Därför är det viktigt att bestånden övervakas kontinuerligt för att i god tid kunna vidta motåtgärder vid uppkommen hotbild. Malen är en värmekrävande fisk och artens förekomst i Sverige sammanfaller med utbredningsområdets nordligaste gräns. De faktorer som främst bedöms kunna påverka beståndet är klimatförändringar, fysisk påverkan, försurning och förändrad humushalt. En pågående klimatförändring med högre temperatur bör positivt påverka malens möjligheter till överlevnad och ökad numerär. Malen kan därför långsiktigt användas som en biologisk indikator på klimatförändring. Med föreslagen undersökningsmetodik är det möjligt att se hur stor reproduktionen är olika år och koppla detta till temperatur under vår och sommar. och övrig mänsklig aktivitet är uppenbar. Utdikningar av översvämningsområden och rensning av både över- och undervegetation för bättre vattenströmning är exempel på åtgärder som kan hota mal beståndens utveckling. Tillsammans med länsstyrelsen i Kronoberg har en metod utvecklats för att fånga malar med en storlek från ca 10 cm till ca 120 cm. Provfisken de senaste åren har visat på lyckat resultat både vad gäller effektivitet och liten påverkan på fångade individer. Objekturval Utifrån provfisken utförda 2006 (Borger & Kjellberg 2006) och tidigare inventeringar av biotoper (Bäckstrand 1999) finns en relativt god kunskap om beståndets utbredning och lämpliga biotoper från Högsby ner till mynningen. Lämpliga lokaler att undersöka är reproduktionsområden (3 huvudlokaler), men även mindre kända områden för att se tendenser i lokalisering. Kvalitetssäkring Kvalitetssäkringen av resultat kommer att ske i samarbete med de övriga länen i det gemensamma delprogrammet. Undersökningar och undersökningstyper Gemensam metodik genomförs av alla deltagande län. Provfisken rekommenderas till en vecka i augusti månad, och provtagning bör ske varje år för att visa på årsvariationer. Varje provfiskestation föreslås bestå av 10 styck åldubbelryssjor som knyts ihop till en länk vilket gör det praktiskt att både sätta ut och vittja redskapen. Registrering av fångst sker för varje station under en natt (antal malar och storlek, samt antal av andra fiskarter). Tidsåtgången är en veckas fältarbete årligen för två personer. Fisket kan utföras med upp till 50 ryssjor/dag inklusive provtagning och registrering av data. Risken att betydande reproduktionsområden förstörs i konflikt med bl a jordbruk, vattenkraft

71 PROGRAM FÖR REGIONAL MILJÖÖVERVAKNING I KALMAR LÄN Datahantering och datalagring Data lagras i en excelfil på Länsstyrelsen i Kalmar län. Data levereras även till Artdatabanken. Utvärdering och rapportering Årlig utvärdering av resultaten ska ske. En fördjupad utvärdering görs vart femte år och resulterar i en rapport som görs tillgänglig på länsstyrelsens hemsida. Samordning Det gemensamma delprogrammet genomförs i samarbete mellan Kronoberg, Södermanland, Kalmar och Skåne län. Tidplan och ekonomisk översikt för delprogrammet Delprogrammet planeras att pågå under hela programperioden, Provfiske bör ske varje år och utvärdering i slutet av programperioden. Provtagning och analys kostar ca kr årligen. Samfinansiär och samarbetspartners Samarbetspartners för malfrågor är liksom tidigare länsstyrelserna i Kronoberg, Skåne och Södermanlands län samt SLU, Aqua. Möjligheter till samfinansiering nom ramen förfiskevårdsmedel bör ses över. Utvecklingsbehov och brister Metoden har testats under flera år och har fungerat väl. Ännu saknas dock en handbok där det framgår vilken typ av redskap som skall användas. Små detaljer i en ryssjas utformning kan ge betydande skillnader i fångsteffektivitet. Därför är det viktigt att standardisera redskapen för en så likvärdig tidsserie som möjligt. De olika områdena är i behov av åldersanalyser. Vidare bör en överenskommelse ske i hur provfiskenas data ska lagras. Utter Syfte Syftet med miljöövervakningsprogrammet för utter är att på ett enhetligt och samordnat sätt följa förändringar i populationens utbredning och även indirekt relativa förändringar av populationsstorleken. Förväntade resultat Barmarksinventeringarna ska ge en bild av utterns förekomst i landskapet, vilket gör att förändringar i utterns utbredningsområde ska kunna följas. Inventeringar och observationer av utter ska ligga till grund för analys av hotbilder för arten och åtgärdsbehov som behövs för att trygga utterns framtid. Bakgrund och strategi Utterns förekomst minskade drastiskt i Sverige med början under talet på grund av bl a miljögifter, biotopförstöring och jakt. Uttern fredades därför i stora delar av Sverige och klassas idag av Artdatabanken som sårbar (VU), enligt kriteriet D1, vilket innebär att antalet könsmogna individer är färre än stycken. Resultat från övervakningar genomförda 2007/2008 samt 2014 har visat på en stor ökning av uttern i länet. Förekomsten av utter återfinns i redan kända vattendrag, och nu är förekomsten utspridd utmed stora delar av vattendragen och inte enbart i enskilda delar. Utterns krav på rika vattenmiljöer och dess känslighet för miljögifter gör att övervakningen bidrar till uppföljningen av i första hand miljömålet Levande sjöar och vattendrag. Övervakningen utgör också ett viktigt underlag för rapporteringen om utterns bevarandestatus i enlighet med artikel 17 i art- och habitatdirektivet. Ett livskraftigt bestånd av utter med fungerande reproduktion är ett tecken på väl förvaltade och fungerande vattensystem.

72 72 PROGRAM FÖR REGIONAL MILJÖÖVERVAKNING I KALMAR LÄN Objekturval I länet sker inventeringar inom Emåns, Alsteråns, Botorpsströmmens och Snärjebäckens avrinningsområden. Kvalitetssäkring Inom det gemensamma delprogrammet är målet att minst varannan inventerare har dokumenterad erfarenhet av utterinventeringar, och alla inventerare ska ha genomgått någon typ av utbildning. Undersökning och undersökningstyper Den gemensamma utterövervakningen utgår från barmarksinventering då denna metod är internationellt använd. Förändringar av populationsstorlek kommer att bedömas i samband med utvärderingar och på sikt även genom DNA-analys av spillningar från begränsade områden. Utvärderingarna kommer geografiskt att utgå från avrinningsområden. Datahantering och datalagring Datavärd för det gemensamma delprogrammet är Artdatabanken. Utvärdering och rapportering En utvärdering av delprogrammet genomförs vart 6:e år av Länsstyrelsen i Jönköping. Utvärderingen av länets inventering bör beskriva beståndets utveckling i kärnområden, tänkbara spridningskorridorer och konfliktpunkter, framför allt vägövergångar. Informationen om dessa bör spridas till vägverket och banverket för framtida åtgärder. Tidplan I det gemensamma delprogrammet genomförs inventeringar med sex års intervall. För Kalmar län innebär det insatser under 2014 och Kostnader Kostnaderna för inventering beräknas bli kr vart 6:e år (2014 och 2020), exklusive analys och utvärdering. Samordning och samarbetspartners Länsstyrelsen i Jönköping ansvarar för det gemensamma delprogrammet, vilket innebär ansvar för uppdatering, revidering och utvärdering. Första planerade utvärderingen genomförs under 2016.

73 PROGRAM FÖR REGIONAL MILJÖÖVERVAKNING I KALMAR LÄN Programområde KUST OCH HAV Bakgrund och övervakningsstrategi Kalmar läns kust är väldigt varierad, från moränstränder i söder till urbergsskärgård i norr, däremellan kalkstensmiljöer runt Öland. På hårdbottnarna bildar blås- och sågtång viktiga biotoper, och på Kalmarsunds sandbottnar finns ostkustens mest sammanhängande och välutvecklade ålgräsängar. Sågtången har sin nordliga utbredningsgräns i norra delen av länet, vid ca 7 promilles salthalt, och kan därför betraktas som en regional ansvarsart. På grunda mjukbottnar i skyddade vikar finns en varierad vegetation. Aktuella inventeringar genomförda inom ramen för åtgärdsprogram för skyddade arter, visar bl a att här finns alla de vanliga och ovanliga kransalgerna, t ex förekommer den rödlistade arten Chara horrida på 19 lokaler i länet. I dessa grunda miljöer är den biologiska mångfalden stor och flera av dessa vikar har bedömts som viktiga för fiskrekryteringar. Sjöfåglar och skärgårdsfåglar är viktiga som indikatorer för miljötillståndet i Östersjön. I Kalmar län genomfördes inventering av häckande fåglar i skärgårdsmiljöer redan 1984, vilket nu ligger till grund för nuvarande övervakning. Dessa regionala undersökningar visar att flera arter av skärgårdsfåglar minskar, och resultaten har bidragit till att vikande populationstrender för flera arter har uppmärksammats nationellt. Flera sjöfågelarter i Östersjön och angränsande havsområden har under flera år visat på kraftigt minskade bestånd. Detta gäller inte minst ett antal dykandsarter, t.ex. ejder och alfågel. Naturvårdsverket har därför fått i uppdrag att ta fram ett förslag till övervakningssystem för hur statusen för häckande, rastande och övervintrande sjöfåglar, i synnerhet ejder och alfågel, kan följas årligen på nationell nivå. Övervakningen av kust och hav är i huvudsak uppbyggd kring och finansierad via recipientkontrollen. Recipientkontrollrogrammet är ambitiöst och omfattande, både geografiskt och innehållsmässigt. Övervakning av fysikaliska och kemiska parametrar har pågått sedan mitten på 1970-talet, och av biologiska parametrar sedan mitten på 1980-talet. Provtagningarna samordnas av Kalmar läns Kustvattenkommitté, där 10 stora industrier och verksamheter, 5 kommuner och 3 vattenvårdsförbund ingår. Länsstyrelsen föreslår kontrollprogram, bidrar i kvalitetssäkringsarbetet, utvärderar resultat och Kalmar läns Kustvattenkommitté ansvarar för upphandling. Viss recipientkontroll samordnas med verksamheter i grannlän. Kustvattenkommittén har en egen hemsida där information om organisation, mätprogram och resultat kan hämtas. Strategin för övervakning av länets kustvatten är att använda en kombination av biologiska, fysikaliska och kemiska parametrar. I recipientkontrollen ingår övervakning av hydrografi, bottenfauna, vegetationsklädda bottnar, fiskbestånd, fiskhälsa samt miljögifter i sediment och biota. Det initiala syftet med övervakningen har varit att den ska kunna användas för att bedöma påverkan och ge en tillståndsbeskrivning som är användbar inom tillsyn enligt miljöbalken. Övervakningen är utformad så att den även kan användas för att utvärdera och följa upp miljömålen samt uppfylla kraven enligt Förordning (2004:660) av kvaliteten på vattenmiljön Genom god dialog mellan Länsstyrelsen och Kustvattenkommittéen följer programmets delar idag samma upplägg och metoder som den nationella övervakningen. Övrig miljöövervakning som har bedrivits inom programområdet har varit statligt finansierad via regionala miljöövervakningsmedel, bl a har Länsstyrelsen deltagit i nationella mätkampanjer samordnade av Naturvårdsverket. Prioriteringar inom programområdet De största miljöproblemen och hoten mot de marina kustnära naturvärdena i länet är övergödning, miljögifter och ökad exploatering. Även om ett flertal åtgärder har gett positiva re-

74 74 PROGRAM FÖR REGIONAL MILJÖÖVERVAKNING I KALMAR LÄN sultat, så som en generell minskning av vissa miljögifter och lokal reduktion av övergödande ämnen, kvarstår hotbilden och Östersjöns allmänna tillstånd betraktas som kritiskt. Nuvarande övervakning som följer upp övergödning och miljögifter, d v s av näringsämnen i den fria vattenmassan, vegetationsklädda bottnar, mjukbottenlevande makrofauna och miljögifter i sediment och biota prioriteras därför förutsatt nuvarande budget inom recipientkontrollen. Denna övervakning ligger också till grund för klassificeringen av kustvattenförekomsternas status, och kommer att vara viktig för uppföljning av åtgärder enligt vattendirektivet, Baltic Sea Action Plan (BSAP) och miljömål. Ökad exploateringstakt i strand- och vattenmiljöer har uppmärksammats som ett allt större hot mot kustnära områden, som på sikt kan ge negativa effekter på den biologiska mångfalden, friluftslivet och de marina ekosystemtjänsterna. I länet har rekryteringen av abborre och gädda samt bestånden av blåstång under flera år varit kritisk. Enligt preciseringarna i miljökvalitetsmålet Hav i Balans, ska de grunda kustnära miljöerna fungera som spridningsvägar för växt- och djurliv som en del i en grön infrastruktur. Ett nytt kostnadseffektivt gemensamt delprogram har tagits fram för att följa upp exploaterings-utvecklingen i strandnära miljöer, och Länsstyrelsen i Kalmar län avser att delta i detta delprogram under kommande period, bl a för att få underlag för bedömning av miljökvalitetsmålet. Länsstyrelsen anser också att fortsatt övervakning av fåglar i länets ytterskärgård är prioriterad bl a eftersom resultaten de senaste åren pekar på att ekosystemet är i obalans samt att orsakerna till den negativa beståndsutvecklingen för ett antal arter fortfarande inte är klarlagda. Under 2014 presenterades ett förslag till samordnat mjukbottenfaunaprogram i marin miljö, med förslag på områden med regionalt ansvar. Länsstyrelsen tycker att förslaget på ett optimalt sätt samordnar lokal, regional och nationell övervakning och avser att finansiera och samordna provtagning i Misterhults skärgård samt Norra Kalmarsund. Bristanalys Kalmars kust är indelad i ca 60 vattenförekomster, vilka representerar 5 vattentyper. I samband med senaste klassificeringen och karaktäriseringen ( ) av länets vattenförekomster fanns miljöövervakningsdata för bedömning av ca 20 vattenförekomster, för övriga vattenförekomster gjordes expertbedömning baserad på modellerade och satellitbaserade data. För att motsvara kraven på miljöövervakning enligt vattendirektivet och de nya bedömningsgrunderna skulle den regionala övervakningen behöva kompletteras med ytterligare övervakning av flertalet kvalitetsfaktorer samt med större spatial täckning. Övervakningen av metaller och miljögifter behöver t ex på sikt breddas och omfatta flera ämnen och matriser än de som hittills varit aktuella att följa inom recipientkontrollen. Innan några anpassningar kan göras inom det regionala programmet behövs tydligare nationella riktlinjer kring frågor som rör val av ämnen, matriser, frekvenser och metoder. Inom kommande programperiod kan screeningen eventuellt användas för att komplettera bilden av miljögiftssituationen i länet, samt för att ge underlag för bedömning av kemisk status enligt vattenförvaltningen. Inom den samordnade recipientkontrollen bedrivs i länet övervakning av både fiskbestånd och fiskhälsa. Metoderna följer nationella undersökningstyper och bör därför, i större utsträckning än idag, kunna användas i nationella utvärderingar och rapporteringar. Likaså bör bedömningsgrunder för fisk utvecklas nationellt, så att resultaten i större utstäckning kan användas för bedömning av miljötillståndet i kustnära områden. I länet har utvecklingen för abborre och gädda under flera år varit kritisk, och en teori har varit att det varit brist på djurplankton. Eftersom djurplankton utgör födobasen för fiskproduktionen och yngelstadier av så gott som alla fiskarter, är övervakning av denna del av näringskedjan av stor betydelse. Både forskning om och övervakning av djurplankton har länge varit bristfälliga, och det är först under senare år (2007) som nationell övervakning har inletts. Ännu finns inga fram-

75 PROGRAM FÖR REGIONAL MILJÖÖVERVAKNING I KALMAR LÄN tagna bedömningsgrunder eller riktlinjer för regional övervakning av djurplankton. Eftersom huvuddelen av miljöövervakningen inom Kust och Hav ursprungligen är dimensionerad för att mäta effekter av verksamheters påverkan på vattenmiljöerna enligt miljöbalken, är provtagningar framförallt koncentrerade till närområdet för tätorter, reningsverk och större industrier. En större täckning och representativet för vattenförekomsterna är önskvärd, likaså övervakning inom skyddade områden. Idag bedrivs ingen övervakning eller uppföljning av de marina kvalitetsfaktorerna inom skyddade områden. En gruppering av vattenförekomster kommer framöver att vara nödvändig för att möjliggöra extrapolering av data, och nationella metoder och nationellt stöd för grupperingar av vattenförekomster behöver därför utarbetas. Likaså behöver utveckling och uppföljning av modeller fortgå nationell. På sikt kommer detta att leda till att provtagningsbehovet minskar och att mätprogrammen optimeras. Precis som för programområde Sötvatten finns det ett behov av se över antalet finaniserande deltagare. Arbetet med den gemensamma strategin för recipientkontrollen i länet kommer på sikt att innebära att kostnaderna för övervakning av kustvattnet kommer att fördelas på flera aktörer och verksamhetsutövare. Övrig uppföljning ÅGP för hotade arter (kransalger) Uppföljning inom skyddade områden (naturreservat, nationalparker och Natura 2000-områden) Viss uppföljning inom LOVA (lokala vattenvårdsmedel) Ejdern är en av de arter som ingår i den årliga övervakningen av fåglar i Kalmar läns ytterskärgård. Bestånden av ejder i Östersjön har under de senaste 20 åren minskat drastiskt. Foto: Ingemar Pettersson (Azote)

76 76 PROGRAM FÖR REGIONAL MILJÖÖVERVAKNING I KALMAR LÄN DELPROGRAM INOM KUST OCH HAV Inom programområde Kust och Hav bedrivs verksamhet inom 7 delprogram: Fria vattenmassan, hydrografi syftar till att följa förändringar i havet till följd av närsaltsbelastning. Mjukbottenlevande makrofauna beskriver djursamhället på havets botten, och förändringar till följd av framförallt övergödning. Vegetationsklädda bottnar blåstång och ålgräs är två viktiga biotopskapande arter i havet, och övervakningen följer utvecklingen i dessa miljöer. Miljögifter i sediment Analys av miljögifter i sediment är viktiga verktyg för att följa långtidsutveckling av industriell påverkan. Miljögifter i biota Analys av miljögifter i stationär biota, som blåstång och blåmussla, speglar den samlade miljögiftsbelastningen i ett område och ger information om den biotillgängliga delen av ett förorenande ämne. Integrerad kustfiskövervakning Både fisksamhällenas sammansättning och hälsotillståndet hos tånglake studeras. Inkluderar effektstudier som kan fånga upp den samlade faktiska påverkan på organismer i det marina ekosystemet. Fåglar i Kalmar läns ytterskärgård Genom att följa populationsutvecklingen av fåglar i skärgården registreras regionala ekosystemförändringar och samlad påverkan på marina miljöer. Tabell 6: Budget för programområde Kust och hav. Finansiering via det statliga miljöövervakningsanslaget är angivet i blått. Delprogram Fria vattenmassan, hydrografi Mjukbottenlevande makrofauna kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr Vegetationsklädda bottnar kr kr kr kr kr kr Miljögifter i sediment 0 kr 0 kr 0 kr kr 0 kr 0 kr Miljögifter i biota kr kr kr kr kr kr Kustfisk - bestånd kr kr kr kr kr kr kr kr kr Kustfisk - hälsa kr kr kr kr kr kr Fåglar i Kalmar läns skärgård Totalt kostnad Totalt finansierat RMÖ kr kr kr kr kr kr k kr k kr k kr k kr k kr k kr

77 PROGRAM FÖR REGIONAL MILJÖÖVERVAKNING I KALMAR LÄN Fria vattenmassan, hydrografi Syfte Syftet med delprogrammet är inhämta information om hydrografiska, kemiska och biologiska (klorofyll) variabler, möjliggöra analyser av förändringar och trender samt övervaka förändringar till följd av närsaltsbelastningen. Förväntade resultat Delprogrammet ska ge underlag för tillståndbeskrivningar på regional och lokal nivå, bedöma status i länets kustvatten enligt vattenförvaltningens bedömningsgrunder samt för uppföljning av miljökvalitetsmålet Ingen övergödning. Delprogrammet ska även ge underlag för utvärdering, planering och utförande av miljöskyddande åtgärder. Resultaten har också hittills varit viktiga i budget- och modellberäkningar för kustvattnet (t ex HOME, Kustzonsmodellen) Bakgrund och strategi Övervakning enligt detta delprogram har skett sedan mitten på 1970-talet, och baseras på den recipientkontroll som startades då. Syftet var att följa upp den vattenkemiska påverkan som länets kustanknutna verksamheter föranledde. Idag används data även för att följa upp miljömålet Ingen övergödning, samt för att genomföra statusklassificering enligt vattendirektivets bedömningsgrunder. Som en anpassning till bedömningsgrunderna för kvalitetsfaktorerna näringsämnen, siktdjup och växtplankton har provtagningen inriktats mot vinter- och sommarmånader. Objekturval Mätstationerna har placerats i recipienter till länets större kustanknutna verksamheter, reningsverk och kommuner för att ge en bild av lokala effekter av utsläpp till vatten, samt i referensområden för att ge underlag för jämförelser. Kvalitetssäkring Följande krav ställs vid upphandling, som genomförs genom Kalmar läns Kustvattenkommittée Fysikaliska och kemiska parametrar i vattnet ska provtas och analyseras enligt Naturvårdsverkets undersökningstyp Hydrografi och närsalter, trendövervakning version Utföraren ska vara ackrediterad för provtagning i marin miljö, alternativt arbeta enligt HELCOM COMBINE (2002). Laboratoriet som utför analyserna ska vara ackrediterat av SWEDAC för analys av havsvatten/brackvatten. Laboratoriet ska delta i interkalibreringar anordnade av Quasimeme (eller liknande) och kunna uppvisa godkända resultat för de variabler som mätprogrammet omfattar och där Quasimeme (eller liknande) har ett relevant program för interkalibreringar. Laboratoriet som anlitas ska också, för de variabler som mätprogrammet omfattar, ha kvantifieringsgränser/mätosäkerhet som inte är högre än de värden som anges av Kalmar läns Kustvattenkommittée. Då det idag saknas regelbundna, nationella interkalibreringsaktiviterer för konsulter som utför miljöövervakning av näringsämnen och hydrografiska parametrar i kusten, efterfrågar länsstyrelsen och Kalmar läns Kustvattenkommittée även interkalibreringsresultat mellan konsulter vid eventuellt konsultbyte, för att garantera jämförbara resultat på sikt. En ingående kvalitetsgranskning av delprogrammet och data genomfördes 2012, vilka bl a visade på ett par brister som nu åtgärdats. Undersökningar och undersökningstyper Det regionala programmet följer den nationella undersökningstypen Hydrografi och närsalter, trendövervakning version

78 78 PROGRAM FÖR REGIONAL MILJÖÖVERVAKNING I KALMAR LÄN Datahantering och datalagring Följande parametrar registreras; temperatur, salinitet, syrehalt, syremättnad, siktdjup, kolhalt, totalkväve, nitritkväve, nitratkväve, ammoniumkväve, totalfosfor, fosfatfosfor, klorofyll a samt silikat. 20 mätstationer provtas 5 gånger per år, varav 2 är referensstationer och provtas varje månad utom oktober. Data levereras och lagras hos datavärd SMHI samt till Kalmar läns Kustvattenkommittées hemsida. Utvärdering och rapportering Data utvärderas årligen genom Kalmar läns Kustvattenkommittées årsrapport och årsmöte. De regionala resultaten för fiskbestånd och fiskhälsa bör i större utstäckning än idag sättas i ett större sammanhang, och inkluderas i nationell rapportering. Samordning Länsstyrelsen bistår Kalmar läns Kustvattenkommitté med planering av program, samordnar metoder med de nationella metodbeskrivningarna. En station ingår i nationellt delprogram. Tidplan och ekonomisk översikt för delprogrammet Delprogrammet planeras att pågå under hela programperioden, Ny upphandling förväntas ske under Provtagning och analys genomförs årligen. Delprogrammet är inte finansierat via den statliga regionala miljöövervakningen, utan finansieras helt inom ramen för recipientkontrollen. Samfinansiär och samarbetspartners Länets kustkommuner, större industrier och vattenvårdsförbund finansierar provtagning. Provtagning av näringsämnen i kustvattnet utförs på 20 stationer i Kalmar läns kustvatten, vid 5 tillfällen per år i enlighet med bedömningsgrunderna för ekologisk status. Foto: Tomas Järnetun (Azote)

79 PROGRAM FÖR REGIONAL MILJÖÖVERVAKNING I KALMAR LÄN Mjukbottenlevande makrofauna Syfte Syftet med detta delprogram är att upptäcka både långsiktiga och kortsiktiga förändringar (mellan år) i samhällen av större bottenlevande djur på mjukbotten. Förväntade resultat Delprogrammet ska ge underlag för att beskriva tillstånd och påverkanssituation i en recipient, för att ge signaler om långsiktiga förändringar p g a övergödningssituationen samt för att bedöma statusen i länets kustvatten. Bakgrund och strategi Bottenlevande djur (bottenfaunan) används som indikatorer för miljösituationen i havet, och kan ge information om förändringar i den fria vattenmassan, i fiskpopulationernas storlek och om miljögiftsbelastning. Övervakningen är ursprungligen formad för att täcka behovet av recipientkontroll. Övervakningen har anpassats till vattendirektivets och bedömningsgrundernas krav, genom bl a val av provtagningsfrekvens (vartannat år). Under kommande period utökats programmet med provtagning av två områden som föreslagits i det gemensamma delprogrammet. Objekturval Mätstationerna har ursprungligen placerats i recipientvatten till länets större kustanknutna verksamheter och kommuner, samt i referensområden. Framöver skall eventuella kompletteringar göras så att data i större utsträckning kan användas som underlag för statusklassificering. 16 stationer provtas årligen, 17 stationer provtas vartannat år. Under kommande år kommer en anpassning av stationer ske till förslagen i det gemensamma delprogrammet. Kvalitetssäkring Nuvarande utförare har under större delen av perioden som övervakning skett, varit huvudman för genomförandet, vilket garanterar kontinuitet i metoder och bedömningar. Utföraren deltog 2001 i taxonomiskt ringtest av mjukbottenfauna från Östersjön. Undersökningar och undersökningstyper I delprogrammet ingår en undersökning, Mjukbottenlevande makrofauna, trend- och områdesbeskrivning och utförs enligt undersökningstyp med samma namn. Alternativ till konservering med formalin har eftersträvats och idag används konservering med alkohol. Datahantering och datalagring Data lagras digitalt i databas hos utförare, samt skall skickas till datavärd SMHI. Följande parametrar skall registreras: Provvolym, sedimentets lukt/färg, oxiderade skiktets tjocklek, vattenhalt, torrsubstans, glödförlust, kornstorleksfördelning, artbestämning, artsammansättning, artantal, individtäthet, biomassa, storleksfördelning av Östersjömussla, bottenvattnets temperatur, bottenvattnets syrgasinnehåll, bottenvattnets syrgasmättnad. Utvärdering och rapportering Konsulten (Linnéuniversitet) sammanställer varje år en utvärdering av data, vilka presenteras på Kalmar läns Kustvattenkommittées årsmöte samt deras hemsida. Tidplan och ekonomisk översikt för delprogrammet Delprogrammet planeras att pågå under hela programperioden, Provtagning och analys genomförs årligen. Provtagning inom recipientkontrollen finansieras av Kalmar läns Kustvattenkommittée och Länsstyrelsen finansierar kompletterande provtagning via RMÖanslag.

80 80 PROGRAM FÖR REGIONAL MILJÖÖVERVAKNING I KALMAR LÄN Samfinansiär och samarbetspartners Delprogrammets huvudfinansiär är Kustvattenkommittén i Kalmar län. Program tas fram av länsstyrelsen i samarbete med Kustvattenkommittén. Vegetationsklädda bottnar Syfte Syftet med delprogrammet är att observera trender och tillstånd med avseende på förekomst och struktur hos de vegetationsklädda bottensamhällena. Förväntade resultat Resultaten från undersökningarna kan användas för bedömningar av direkt påverkan av närsalter, genom t ex dokumentation av fintrådiga alger. Indirekt påverkan från ökad belastning av närsalter återspeglas i växternas förändrade djuputbredning Bakgrund och strategi Blåstångsamhällena utgör viktiga strukturer på hårdbotten i våra kustvatten, med hög biologisk mångfald. Under och 1990-talen minskade bestånden kraftigt utmed den svenska ostkusten och övervakning initierades. Idag är blåstången en bra indikator för tillståndet i havet, och stort fokus läggs på denna art i recipientkontrollen. På liknande sätt bildar ålgräs artrika miljöer med hög produktion av växter och djur på mjuka bottnar. I Kalmarsund finns ostkustens mest välutvecklade ålgräsängar, och övervakning av dessa habitat har därför inkluderats i Kustvattenkommittéens program. Undersökningar och undersökningstyper I delprogrammet ingår två undersökningar, Vegetationsklädda bottnar, ostkust och Ålgräsövervakning. Undersökningar av blåstångsamhällen på hårdbotten utförs enligt Naturvårdsverkets undersökningstyp Vegetationsklädda bottnar, ostkust ( ) samt enligt Miljöövervakning av de vegetationsklädda bottnarna kring Sveriges kuster (Kautsky 2004). Ålgräsövervakningen genomförs enligt Nielsen och Krause-Jensen (1998) med följande tillägg: Tre stycken rutor om 10 x 10 m slumpas ut på ett avstånd som motsvarar halva sträckan mellan avståndet till ålgräsets djupaste utbredning och den punkt där ålgräsets grundaste utbredning finns i området. Rutornas läge fastställs med GPS och återbesöks. Täckningsgraden av förekommande arter bestäms i en 7-gradig skala om 5, 10, 25, 50, 75, 100 % och med + för förekomst av art. I en av rutorna, samma ruta varje år, räknas skottätheten inom 10 st 25 x 25 cm stora rutor. Den metod som idag används för övervakning av ålgräs är inte optimal. För att få ett bättre mått och mer kostnadseffektiv övervakning av ålgräsängarnas utbredning och förändringar i dessa bör en mer yttäckande inventeringsmetod användas i kombination med undersökningar av skottäthet. T ex borde övervakning med videoteknik eller flygplansburen mätutrustning användas (se Tobiasson 2000, Utveckling av metod för övervakning av högre växter på grunda vegetationsklädda bottnar). Metodutveckling pågår, och när alternativ metod finns tillgänglig skall programmet ses över. Objekturval Mätstationerna för blåstång har ursprungligen placerats på lämpliga substrat i recipientvatten till länets större kustanknutna verksamheter och kommuner, samt i referensområden (fig. 11). På en del av dagens transekter går inte substratet tillräckligt djupt för att bedömningsgrunderna skall kunna användas till fullo, utan underlaget har i stället legat till grund för expertbedömningar. Framöver skall mätstationerna kompletteras så att data i större utsträckning kan användas som underlag för bedömningsgrunderna. Kvalitetssäkring Nuvarande utförare har lång erfarenhet av arbete med vegetationsklädda bottnar, både ge-

81 PROGRAM FÖR REGIONAL MILJÖÖVERVAKNING I KALMAR LÄN nom forskning och övervakning. De har under större delen av perioden som övervakning skett, varit huvudman för genomförandet, vilket garanterar kontinuitet i metoder och bedömningar samt lokalkännedom. Provtagningarna ska utföras enligt HELCOMs guidelines. Samordning Datahantering och datalagring Tidplan och ekonomisk översikt för delprogrammet Data samlas in och lagras av nuvarande konsult. Leverans skall ske till SMHI som är datavärd. Biologiska beskrivande data ingår, som t ex övre och undre gräns för det kontinuerliga Fucusbältet, täckningsgrad, förekomst av betning, övre och undre gräns för grönalger, artbestämning biomassa mm. Viss fysisk observation sker också, som t ex exponeringsgrad, vindstyrka, bottenlutning, nedslamning mm. Utvärdering och rapportering Konsulten sammanställer varje år en utvärdering av data, som presenteras på Kustvattenkommittéens årsmöte och i deras årsrapport, som finns tillgänglig på deras och länsstyrelsens hemsida. Under en lång period har Blekinge, Östergötland och Kalmar län haft samma utförare, vilket ger jämförbara resultat i en större region. I samband med undersökningar av hårdbotten insamlas musslor för analys av miljögifter. Delprogrammet planeras att pågå under hela programperioden Fältarbete och analys genomförs årligen. Delprogrammet är inte finansierat via den statliga regionala miljöövervakningen, utan täcks helt av recipientkontrollen. Samfinansiär och samarbetspartners Delprogrammets huvudfinansiär är Kustvatten kommittén i Kalmar län. Kontrollprogram tas fram av länsstyrelsen i samarbete med kommittén. Blåstång. Ill: Robert Kautsky (Azote) 81 81

82 82 PROGRAM FÖR REGIONAL MILJÖÖVERVAKNING I KALMAR LÄN Övervakning inom programområde Kust och hav Vegetationsklädda bottnar

83 PROGRAM FÖR REGIONAL MILJÖÖVERVAKNING I KALMAR LÄN Miljögifter i sediment Syfte Syftet är att dokumentera utbredningen och belastningen av metaller, organiska miljögifter och prioriterade substanser i Kalmar läns kustvatten. Delprogrammet syftar även till att följa effekter av förbud, villkor och restriktioner av miljöstörande ämnen. Förväntade resultat Resultaten ska kunna användas för att bedöma trender och ge underlag för tillståndsbeskrivningar av miljöer som är påverkade av lokal långvarig belastning respektive diffus belastning. Bakgrund och strategi Delprogrammet miljögifter syftar till att övervaka tillstånd och förändringar i miljögiftsbelastningen i Kalmar läns kustvatten, och är ursprungligen format för att täcka behovet av recipientkontroll. Sedimenten ger upplysningar om vilken belastning av metallföroreningar som har förekommit i tid och rum. Ytsedimenten avspeglar de senaste årens belastning, medan cm djupa sedimentskikt avspeglar koncentrationerna av metaller under förindustriell tid. Provtagningen är inriktad på att visa utvecklingen under en längre tidsperiod, och genomförs på ackumulationsbottnar, vart 5:e år. Provtagningen är inriktad mot metallerna bly, koppar, kvicksilver, nickel, zink och kadmium Undersökningar och undersökningstyper Delprogrammet utförs enligt Naturvårdsverkets undersökningstyp Metaller i sediment ( ). Objekturval Stationer ingår i den samordnade recipientkontrollen, och ligger ofta i anslutning till deltagande verksamhet eller kommun. Urvalet har under flera år optimerats av SGU, bl a genom att lämpliga ackumulationsbottnar har eftersökts. Kvalitetssäkring Proverna analyseras enligt svensk standard av ackrediterat laboratorium. Datahantering och datalagring Provtagningen resulterar i kemiska data. Miljögifter i sediment provtas på 31 stationer vart 5:e år. Data rapporteras till SGU som är datavärd för data i sediment. Utvärdering och rapportering Aktuell konsult ansvarar för utvärdering och rapportering, rapporterna finns tillgängliga på Kalmar läns Kustvattenkommittées hemsida. Tidplan och ekonomisk översikt för delprogrammet Delprogrammet planeras att pågå under hela programperioden, Provtagning och analys kommer att ske 2018 och beräknas kosta ca kronor för 30 stationer, d v s en kostnad vart 5:e år som den samordnade recipientkontrollen finansierar. Samfinansiär och samarbetspartners Delprogrammets huvudfinansiär är Kustvatten kommittén i Kalmar län. Kontrollprogram tas fram av länsstyrelsen i samarbete med kommittén.

84 84 PROGRAM FÖR REGIONAL MILJÖÖVERVAKNING I KALMAR LÄN Miljögifter i biota Syfte Syftet är att dokumentera utbredningen och belastningen av metaller, organiska miljögifter och prioriterade substanser i Kalmar läns kustvatten. Genom att analysera miljögiftskoncentrationer i biota erhålls kunskap om vad som är biologiskt tillgängligt. Förväntade resultat Delprogrammet ska ge information om tillstånd och trender för ett antal miljögifter i biota samt ge en bild av hur mycket av olika ämnen som ackumuleras i den marina näringskedjan. Bakgrund och strategi Provtagning av miljögifter i biota har pågått sedan 1980 utmed Kalmar läns kust och är ursprungligen initierat som recipientkontroll. Musslor tar upp och anrikar de tungmetaller som finns bundna till partiklar i vattenmassan. Mätning av tungmetaller i svenska kustområden har utförts under lång tid och det finns därmed ett ganska stort bakgrundsmaterial att tillgå. Övervakningen av metaller är inriktad mot ämnen som har påvisade biologiska effekter och som är kopplade till verksamheter med utsläpp till kustvatten. Av dessa är bly, kadmium, kvicksilver och nickelföreningar prioriterade ämnen enligt direktiv 2008/105/EG. Övriga ämnen enligt direktiv 2008/105/EG som troligtvis påverkar och förekommer i Kalmar läns kustnära miljöer är TBT, PAH och PBDE. Under 2009 genomfördes kompletterande provtagning och analys av dessa ämnen i musslor från 6 olika vattenförekomster, i syfte att bredda underlaget för bedömning av ekologisk och kemisk status. Undersökningar och undersökningstyper Provtagning och analys av blåmusslor skall ske enligt Naturvårdsverkets Metaller och organiska miljögifter i blåmussla version Inom delprogrammet ingår även analys av tungmetaller i blåstång, från vilka årsskotten från tio individuella plantor plockade på ungefär 1,5 m djup används. Materialet rensas från påväxt och sköljs ordentligt innan det lufttorkas. Objekturval De ordinarie stationerna ingår i recipientkontrollen(18st). Kvalitetssäkring Laboratorium som utför analyserna ska vara ackrediterade för aktuella ämnen. Datahantering och datalagring Data lagras hos utförare (Linnéuniversitetet) samt hos länsstyrelsen och Kalmar läns Kustvattenkommittée. Data kommer även att levereras till datavärd, IVL. Utvärdering och rapportering Aktuell konsult ansvarar för utvärdering och rapportering, rapporterna finns tillgängliga på Kalmar läns Kustvattenkommittées hemsida. Samordning Blåmussla Proverna i biota tas i samband med att de vegetationsklädda bottnarna undersöks. Tidplan och ekonomisk översikt Ill: Camilla Bollner, Azote Delprogrammet planeras att pågå under hela programperioden, Fältarbete och analys genomförs årligen. Delprogrammet är inte finansierat via den statliga regionala miljöövervakningen.

85 PROGRAM FÖR REGIONAL MILJÖÖVERVAKNING I KALMAR LÄN Kustfisk - bestånd Syfte Syftet med delprogrammet är att dokumentera de stationära fisksamhällenas sammansättning. Förväntade resultat Resultaten ska ge en beskrivning av kustfiskbeståndens sammansättning i recipienterna till två stora kustnära verksamheter. Bakgrund och strategi Som en del av det regionala miljöövervakningsprogrammet i Kalmar län genomförs årligen undersökningar av fisksamhället i tre delområden utanför Mönsterås bruk, samt i recipient för kylvattenanvändning vid Oskarshamnsverket. Som referens används ett område söder om Vinö i Misterhults skärgård som är relativt opåverkat av lokala utsläpp. Data från Kvädöfjärden, d v s från det nationella programmet, används som ytterligare referensmaterial. Undersökningar och undersökningstyper Områdena provfiskas med nätlänkar enligt Naturvårdsverkets metodik Provfiske i Östersjöns kustområden - Djupstratifierat provfiske med Nordiska kustöversiktsnät (2009). Objekturval Datahantering och datalagring I programmet ingår data över antal fångade fiskar samt artsammansättning (provfiske). Data rapporteras till SLU. Utvärdering och rapportering Nuvarande konsulter sammanställer årligen en utvärdering av data. Samordning Data och resultat från dessa fisken borde i större utsträckning än idag användas i nationella utvärderingar. Det är ett stort material som kan användas för att beskriva förändringar i kustbestånden, oavsett recipient. Tidplan och ekonomisk översikt för delprogrammet Delprogrammet planeras att pågå under hela programperioden, Fältarbete och analys genomförs årligen. Delprogrammet är inte finansierat via den statliga regionala miljöövervakningen. Samfinansiär och samarbetspartners Kontrollprogram tas fram av länsstyrelsen i samarbete med kommittén och respektive verksamhet. Stationerna ingår i recipientkontroll och är anpassade till verksamheternas förväntade påverkan. Kvalitetssäkring Nuvarande utförare har lång erfarenhet av arbete med provfiske, vilket garanterar kontinuitet i metoder och bedömningar samt lokalkännedom.

86 86 PROGRAM FÖR REGIONAL MILJÖÖVERVAKNING I KALMAR LÄN Kustfisk hälsa Syfte Syftet med delprogrammet är att dokumentera tillväxt, hälsotillstånd och reproduktionsframgång hos tånglake. Förväntade resultat Studier av tånglakens hälsotillstånd förväntas ge en bild av det allmänna tillståndet hos organismer i påverkade vatten. Bakgrund och strategi Tånglaken förekommer utmed stora delar av den svenska kusten. Den är stationär samt föder levande ungar efter 4-6 månaders dräktighet. Arten lämpar sig därför väl som indikator för kontroll av miljögifters biologiska effekter. Genom studier av ca väl beprövade biokemiska, fysiologiska och histologiska variabler, s k biomarkörer kan förekomst och effekter av toxiska ämnen i miljön spåras. Förändringar från cellnivå till populations- och samhällsnivå observeras. Övervakning där biologiska effekter studeras kan användas för att beskriva det allmänna tillståndet hos organismer i påverkade vatten, samt påvisa eventuell toxicitet av okända ämnen. Effektmätningar i fisk har under många år tillämpats i recipienter vars miljö påverkats av föroreningar, bl.a. i samband med komplexa utsläpp från metall- och skogsindustrier. Nationella resultat visar tidstrender som tyder på att fisken i ökande grad är påverkad av exponering för något eller några miljögifter och/ eller av andra miljöfaktorer. Undersökningar och undersökningstyper Kvalitetssäkring Nuvarande utförare har lång erfarenhet av hälsoundersökningar av tånglake. Datahantering och datalagring Data hanteras och lagras av nuvarande konsult. Utvärdering och rapportering Nuvarande konsult sammanställer årligen en utvärdering av data och rapporterar till verksamhetsutövare, länsstyrelse och Kalmar läns Kustvattenkommittée. Data och resultat från dessa hälsoundersökningar borde i större utsträckning än idag användas i nationella utvärderingar. Samordning Initiativ har tagits till att samordna hälsotillståndsundersökningar på tånglake i Kalmar och Blekinge län. Tidplan och ekonomisk översikt för delprogrammet Delprogrammet planeras att pågå under hela programperioden, Fältarbete och analys genomförs årligen. Delprogrammet är inte finansierat via den statliga regionala miljöövervakningen. Samfinansiär och samarbetspartners Delprogrammets huvudfinansiär är Kustvatten kommittén i Kalmar län samt berörd verksamhetsutövare. Kontrollprogram tas fram av länsstyrelsen i samarbete med kommittén. Genomförandet baseras på den nationella undersökningstypen Hälsotillstånd hos fisk -biokemiska och fysiologiska biomarkörer i abborre och tånglake (version ). Objekturval Stationerna ingår i recipientkontroll.

87 PROGRAM FÖR REGIONAL MILJÖÖVERVAKNING I KALMAR LÄN Fåglar i Kalmar läns ytterskärgård Syfte Syftet är att få ett mått på fågelpopulationernas utveckling av arter inom grupperna änder, gäss, vadare, måsar, trutar och tärnor samt för tättingen skärpiplärka. Förväntade resultat Undersökningen visar trender hos drygt 30 olika arter. Många av dessa har majoriteten av länets population inom kärnområdet. Inventeringen ger också information om nyetableringar, men också om försvinnanden från häckningslokaler. Bakgrund och strategi Fåglar är en välstuderad grupp och goda indikatorer. Inventeringen har i första hand fokuserat på ett s.k. kärnområde som omfattar skärgården från Svartingsskär i Mönsterås kommun i söder till Sladö Ask i Västerviks kommun i norr. Området, som omfattar en sträcka av ca 90 km, utgörs till största delen av ett smalt bälte i ytterskärgården. Under senare år har lokaler utanför kärnområdet tillkommit och 1984 och 2007 inventerades hela kuststräckan längs Kalmar läns fastlandskust. Inom kärnområdet har samtliga lokaler besökts vid ett första tillfälle under perioden 15 april - 20 maj. Vid första besöket har en del lokaler inventerats från båt för att på så sätt få information om tidiga häckfåglar som grågås och ejder, men på många lokaler har det även gjorts landstigningar för att få en fullständigare bild av den häckande kustfågelfaunan. Ett andra besök har sedan gjorts under perioden 25 maj - 30 juni och då har det gjorts landstigningar på samtliga lokaler i syfte att räkna bon och häckande par av samtliga kustfågelarter. Många lokaler och områden inom kärnområdet har besökts vid ytterligare ett tillfälle för att insamla information om eventuella sjuka och döende trutar. Undersökningar och undersökningstyper Delprogrammet består av en undersökning med samma namn som delprogrammet. En remissversion av undersökningstypen finns Kustfågelinventering version och är skriven av Per Aspenberg och Olle Kellner. Objekturval Alla tänkbara öar och skär inom kärnområdet, innanför blå begränsningslinje spanas över. För att ett skär eller en ögrupp ska ingå i inventeringen krävs att den innehåller minst 3 kustfågelarter varav minst 1 kolonihäckare. Inventeringen täcker en stor del av kusten och när hela kusten inventerades 2007 noterades att många arter hade hela eller en mycket stor del av Kalmar läns totala population inom området. Kvalitetssäkring Under alla år har inventeringen utförts av samma person som är väl förtrogen med området. Data som rapporteras in kontrolleras i samband med import till databas. Utdrag görs årligen för att se om några exceptionella förändringar skett sedan föregående år. Trender för arterna beräknas årligen. Datahantering och datalagring Uppgifterna matas in i excel av inventeraren som i sin tur matas in i en accessdatabas på länsstyrelsen. Detta görs årligen. Utvärdering och rapportering Två stora utvärderingar av arbetet har gjorts i Länsstyrelsens meddelandeserie, 2001 och Den senaste utvärderingen väntas i tryck under våren Samordning Under senare år har larmrapporter kommit om en onormal fågeldöd från flera skärgårdar men framför allt från Blekinge. Statens veterinärmedicinska anstalt har koordinerat nationella

88 88 PROGRAM FÖR REGIONAL MILJÖÖVERVAKNING I KALMAR LÄN inventeringar. Under inventeringen har tecken på onormal fågeldöd eftersökts. Många län har visat ett stort intresse för miljöövervakning av kusthäckande fåglar. Det bör därför vara möjligt att intresserade län tillsammans skapar ett gemensamt delprogram. Tidplan och ekonomisk översikt för delprogrammet Samfinansiär och samarbetspartners Undersökningen har till största delen bekostats av den regionala miljöövervakningen. Inom området finns arter och fågelskyddsområden som är av intresse för förvaltningen av skyddade områden och åtgärdsprogram för hotade arter. Stora arealer är Natura 2000 flera arter som omfattas av art- och habitatdirektivet finns i området. Delprogrammet planeras att pågå under hela programperioden, Inventering genomförs årligen och utvärdering en gång under programperioden. Delprogrammet är finansierat via den statliga regionala miljöövervakningen. Under perioden maj-juni varje år görs landstigningar på skärgårdens öar i syfte att räkna bon och häckande par av samtliga kustfågelarter, däribland strandskatan. Foto: Helena Lager

89 PROGRAM FÖR REGIONAL MILJÖÖVERVAKNING I KALMAR LÄN Programområde MILJÖGIFTSSAMORDNING Bakgrund och övervakningsstrategi Länsstyrelsen bedriver verksamhet inom programområdet Miljögiftssamordning huvudsakligen i form av deltagande i det nationella delprogrammet Screening. För många kemiska ämnen saknar vi kunskap om spridning, förekomst och risker i miljö- och hälsa. Screeningen fyller sitt syfte som en första översiktlig kartering för att identifiera de kemiska ämnen som kan medföra hälso- och miljöproblem. I övrigt sker merparten av miljögiftsövervakningen i länet inom programområdena Sötvatten och Kust och hav där framförallt metaller provtas i sediment och biota. Genom denna kombination får vi en översiktlig bild av miljögiftssituationen i länet. Strategin för verksamheten inom programområdet är att skapa en regional och lokal förtätning av de nationella insatserna genom samarbete med Naturvårdsverket, grannlän och lokala aktörer. Prioriteringar inom programområdet I dagsläget prioriteras deltagande i det gemensamma delprogrammet Screening. Till screeningen av miljögifter avsätts årligen kr till analyser och provtagning. Utöver dessa medel arbetar Länsstyrelsen aktivt för att komplettera med analyser betalda av berörda kommuner och verksamheter. Bristanalys Kalmar län deltar i den nationellt samordnande screeningen, samt utför övervakning av miljögifter inom andra programområden. En stor del av den miljögiftsprovtagning som idag genomförs i Kalmar län kan inte användas för bedömning av kemisk status enligt vattendirektivet, eftersom det i huvudsak är tungmetaller i sediment och biota som mäts. Länsstyrelsen anser att det fortfarande finns stora brister vad gäller uppfyllandet av kraven enligt vattendirektivet, och att det finns ett stort behov av samordning mellan Naturvårdsverket, Havs och Vattennmyndigheten, Vattenmyndigheterna och andra län. Det gäller t ex frågor som rör val av parametrar, val av stationer, matriser och metoder. Länsstyrelsen anser också att det behövs nationella riktlinjer för att en anpassning till kraven ska kunna ske på ett enhetligt sätt. För att kunna avgöra om det finns biologiska effekter av förorenande ämnen, anser Länsstyrelsen också att effektstudier i biota är av stor betydelse. Av denna anledning har Länsstyrelsen utökat sitt program för provtagning av kiselalger, inom ramen för det gemensamma delprogrammet. I övrigt genomförs effektstudier genom studier av tånglake inom recipientkontrollprogrammet för kusten. Programområde Miljögiftssamordning har ingen direkt koppling till aktuella miljömålsindikatorer. Resultaten kan användas mer generellt i arbetet med miljömålet Giftfri miljö, där ett av målen är att halterna av naturfrämmande ämnen är nära noll och deras påverkan på människors hälsa och ekosystemen är försumbar. Övervakningen av de organiska miljögifterna är mycket kostsam. Detta har medfört att övervakningen inom programområdet hittills har varit begränsad, särskilt när det gäller organiska miljögifter.

90 90 PROGRAM FÖR REGIONAL MILJÖÖVERVAKNING I KALMAR LÄN DELPROGRAM INOM MILJÖGIFTSSAMORDNING Inom programområde Miljögiftssamordning bedrivs verksamhet inom 1 delprogram: Screening Screeningen är en del i en nationell översiktlig inventering. Den är ett första led i att identifiera de kemiska ämnen som kan medföra hälso- och miljöproblem. Länsstyrelsen administrerar den regionala delen av programmet och är en länk mellan utförare och de intressenter i länet som utöver länsstyrelsen deltar i undersökningarna. Tabell 7: Budget för programområde Miljögiftsamordning. Finansiering via det statliga miljöövervakningsanslaget är angivet i blått. Delprogram Screening av miljögifter 0 kr kr 0 kr kr 0 kr kr Total kostnad Totalt via RMÖ 0 kr kr kr 0 kr kr kr 0 kr kr kr Screening Syfte Syftet med screeningen är att beskriva förekomsten av miljöföroreningar vid ett par tillfällen i en samlad kampanj. Screeningundersökningar är ett första led i att hitta de kemiska ämnen som kan medföra hälso- och miljöproblem. Förväntade resultat Delprogrammet förväntas ge information om förekomsten av miljöfarliga ämnen, på regional och nationell nivå. Genom att delta i screeningen av miljögifter vill Länsstyrelsen öka kunskapen och medvetenheten om vilka ämnen som finns i regionen, samt bidra till en mer sammanhängande nationell bild av spridningen av ämnen som kan var potentiella hälso- och miljöproblem i framtiden. Resultatet från screeningen bidrar till underlag för åtgärder rörande till exempel regler för kemikalieanvändning, införande i reguljära miljöövervakningsprogram eller annan form av uppföljning, beslut om utfasning och behov av efterbehandling. För länsstyrelsen bidrar screeningen även till ett utökat samarbete med externa aktörer. Resultaten kan också användas i arbetet med miljömålet Giftfri miljö, Bakgrund och strategi Screeningen ska ge en bild av spridningen av nya potentiella miljögifter i miljön. Den är ett första steg i varseblivandet av nya hotbilder vad gäller miljögifter. Från 2003 har länen haft möjlighet att delta i den nationella screeningen genom att genomföra egna provtagningar utifrån länets behov och förutsättningar. Objekturval Objekturvalet utgår från den frågeställning som är aktuell för året. Kvalitetssäkring Eftersom den regionala screeningen är en förtätning av den nationella provtagningen finns en viss garanti för att ämnesval, matrisval, provtagning och analys är relevanta och uppfyller uppsatta kvalitetskrav.

91 PROGRAM FÖR REGIONAL MILJÖÖVERVAKNING I KALMAR LÄN Undersökning och undersökningstyper Screening av miljögifter i Kalmar följer de råd och riktlinjer som tas fram inom det gemensamma delprogrammet. Datahantering och datalagring Data lagras hos den nationella datavärden för screening, IVL, på samma sätt som nationell screeningdata. Utvärdering och rapportering Inventeringen samordnas nationellt och det utses även en eller flera utförare av efterföljande analyser. I utförarens arbete ingår att på uppdrag av Naturvårdsverket genomföra en årlig utvärdering av samtliga resultat från den nationella och den regionala inventeringen. Samtliga rapporter nås via Naturvårdsverkets webbplats samt via datavärdskapets webbplats. Resultaten presenteras vanligtvis även på Naturvårdsverkets miljögiftsseminarium som anordnas regelbundet för bl a länsstyrelser och övriga myndigheter. Länsstyrelsen sammanställer aktuella resultat och tillgängliggör dem på hemsidan. Tidplan och ekonomisk översikt Medlen för screening av miljögifter fördelas jämt under programperiodens sex år, men omfattningen varje år kan komma att variera beroende på delprogrammets innehåll. Samordning och samarbetspartners Samarbete sker med kommuner, Vattenmyndigheten och SGU. Samordning sker inom vattenförvaltningen och miljömålsarbetet. Under senare år har stort fokus lagts på att undersöka och övervaka spridning av miljögifter i vattenmiljöer, ett arbete som kommer att fortsätta under kommande programperiod. Foto: Tomas Järnetun (Azote).

92 92 PROGRAM FÖR REGIONAL MILJÖÖVERVAKNING I KALMAR LÄN Programområde HÄLSORELATERAD MILJÖÖVERVAKNING Bakgrund och övervakningsstrategi Målsättningen med den hälsorelaterade miljöövervakningen är att skapa en bild av hur miljöförhållandena påverkar människors hälsa, och utföra undersökningar som kopplar samman exponering och hälsoproblem. Länsstyrelsen ska ge en bild av miljötillståndet och hur miljöfaktorer, specifika för länet, påverkar människors hälsa och följa upp dem. Miljöövervakning kopplat till människors hälsa bedrivs även inom andra programområden. Idag finns inga gemensamma delprogram men i Naturvårdsverkets riktlinjer för regionala miljöövervakningsprogram , ska Länsstyrelserna priorita sammanställning av mätdata från t.ex. från Landsting och yrkesmedicinska avdelningar och att samordning sker genom nationella miljöhälsoenkäter. Det finns en nationell styrgrupp för den hälsorelaterade miljöövervakningen (HÄMI) som ska vägleda länen i sitt regionala arbete. Den nationella strategin för programområdet är att långsiktigt övervaka miljöfaktorer i den omgivande miljön som kan påverka människors hälsa. Detta görs genom uppskattning av exponering, mäta markörer och utföra analyser som kopplar samman miljöexponering och hälsoproblem. Mätdata och annan data om hälsopåverkande faktorer från andra programområden kan utnyttjas vilket gör programområdet gränsöverskridande. Undersökningar som direkt kan kopplas till yttre miljöfaktorer är bland annat omgivningsmätningar som sker i luft och vatten. Övervakningen inom programområde Hälsorelaterad miljöövervakning är i första hand kopplad till miljökvalitetsmålen Frisk luft, Giftfri miljö, Skyddande ozonskikt, Säker strålmiljö, Grundvatten av god kvalitet och God bebyggd miljö. Människors hälsa beror av fysiska, psykiska och sociala faktorer. Exempelvis har möjlighet till rekreation betydelse för hälsan likaväl som tillgång till giftfria livsmedel. På nationell nivå sker den hälsorelaterade miljöövervakningen genom omgivningsmätningar kopplat till human exponering, mätning av biologisk dos och besvär förorsakade av faktorer i den omgivande miljön. På regionala nivå är resurserna begränsade vilket medför att endast förtätningar av nationella miljöhälsorapporter kan genomföras. Socialstyrelsen har utarbetat nationella indikatorer baserat på dessa enkäter. Övervakningen inom hälsoområdet är ofullständig och behöver förbättras och samordnas. Det finns behov av samordning med Naturvårdsverket och andra län för att utreda hur vi ska tackla arbetet med vattendirektivsämnena. Miljöhälsorapporterna kan användas som underlag när miljöbalken samt plan- och bygglagen tillämpas och ge stöd för beslut om åtgärder. Dessutom kan rapporterna användas som grund för de behovsutredningar och tillsynsplaner som de operativa myndigheterna ska upprätta enligt miljöbalken. Rapporterna är även en viktig utgångspunkt för uppföljning av miljökvalitetsmålen. Prioriteringar inom programområdet Inom programområdet utförs inga rullande undersökningar. Länsstyrelsens ambition är att samarbeta med andra myndigheter och organisationer i olika projekt som rör hälsorelaterade frågor. Projekt som är av intresse under programperioden är förtätning av den nationella miljöhälsoenkäten. Utvidgningen möjliggör uppdelning på kommunnivå.

93 PROGRAM FÖR REGIONAL MILJÖÖVERVAKNING I KALMAR LÄN Övrig uppföljning Resultat från luft- och vattenmätningar är viktiga att följa och väga in när eventuella faktorer i den omgivande miljön ska utvärderas. Det finns även behov av att sammanställa regionala provtagningar av miljögifter inom egenkontroll (slam, lakvatten etc), screening, prover från efterbehandling (EBH) mm. För att följa upp miljömålet Giftfri miljö behövs utökad regional övervakning av miljögifter bl a av utfasningsämnena. Figur Hälsorelaterad miljöövervakning EXPONERING TILLSTÅND EFFEKTER exponering via föda miljörelaterade besvär exponering via luft exponering via andra vägar miljörelaterade effekter halter i kroppen Illustration Carina Lindkvist/Naturcentrum AB

94 94 PROGRAM FÖR REGIONAL MILJÖÖVERVAKNING I KALMAR LÄN DELPROGRAM INOM HÄLSORELATERAD MILJÖÖVERVAKNING Inom programområde Miljögiftssamordning bedrivs verksamhet inom 1 delprogram: Regional miljöhälsorapport Sedan 1999 har nationellt ansvarig myndighet haft uppdraget att genomföra en nationell miljöhälsoenkät vart fjärde år. Rapporten beskriver miljöhälsofaktorers betydelse för vår hälsa i Sverige. Regional miljöhälsorapport Syfte Syftet med den regionala rapporten är att få en samlad bild av hälsotillståndet i länet och vilka miljöfaktorer i den omgivande miljön som kan påverka hälsan. Miljöhälsorapporten, som beskriver ett flertal områden t.ex. luftföroreningar, buller, inomhusmiljö och dricksvatten, visar trender i exponering och upplevda besvär. Rapporten ger en aktuell bild av exponeringen av olika miljöfaktorer i Sverige och beskriver vilka hälsoeffekter eller risker denna exponering för med sig för befolkningen. Rapporterna som fokuserar omväxlande på barns respektive vuxnas miljö och hälsa utgör viktiga beslutsunderlag för myndigheters åtgärder och prioriteringar i arbetet med att minska miljörelaterade riskfaktorer samt för att främja befolkningens hälsa. Den senaste enkäten gjordes 2011 och presenterades i rapportform Den nationella distribueringen av miljöhälsoenkäten medger inte analyser på länsnivå. Hälsomyndigheten (tidigare Socialstyrelsen) har därför sedan år 2003 erbjudit landets länsstyrelser och landsting att på regional nivå komplettera distributionen på egen bekostnad. En sådan förtätning möjliggör utvärdering av resultaten på länsnivå. Förväntade resultat Resultaten ska användas för uppföljning av miljökvalitetsmålen. Bakgrund och strategi Kalmar län har förtätat enkäten vid de tidigare tillfällena 2003, 2009 och Ambitionen är att fortsätta med att förtäta den nästkommande nationella miljöhälsoenkäten. Objektsurval Ett urval av befolkningen får besvara frågor angående hälsa. Under våren 2011 har en enkät skickats ut till ca personer över hela Sverige. Svaren kommer att användas till att beskriva hur olika miljöfaktorer som exempelvis luftföroreningar, buller och inomhusmiljö påverkar barns och ungdomars hälsa. Informationen är viktig för att veta hur miljö- och hälsoarbetet för barn bör bedrivas, och för att kunna påverka samhällsplaneringen i kommunerna. I Kalmar län har enkäten skickats ut till föräldrar som har barn i åldersgrupperna 6-10 mån, 4 år och 12 år. Kvalitetssäkring Nationella undersökningar följer förutbestämda urval. Det är numera Folkhälsomyndigheten och landstinget som står för kvalitetssäkringen.

95 PROGRAM FÖR REGIONAL MILJÖÖVERVAKNING I KALMAR LÄN Undersökning och undersökningstyper Enkäten är framtagen av Socialstyrelsen, Institutet för miljömedicin vid Karolinska Institutet och Arbets- och miljömedicin vid Stockholms läns landsting. Beslut om förtätning på länsnivå och/eller specifika länsfrågor görs i samråd mellan landstinget, länsstyrelsen och kommunerna. Hittills har fyra nationella miljöhälsorapporter (2001, 2005, 2009, 2013) publicerats. Miljöhälsorapporterna 2005 och 2013 fokuserar på barns miljö och hälsa. Datahantering/datalagring Data lagras hos Institutet för Miljömedicin på uppdrag av Folkhälsomyndigheten. Utvärdering och rapportering Regionala rapporter har hittills utarbetas i samband med de nationella miljö- och hälsorapporterna, i samarbete med Arbets- och miljömedicin i Linköping. Utvärdering och sammanställning presenteras i en rapport som delas ut till länets kommuner, publiceras på myndigheternas hemsidor samt skickas till den nationella datavärden IMM. I samband med detta anordnas seminarier. Data kommer också att användas för miljömålsuppföljningen, bland annat som indikatorer. Den nationella enkätstudien brukar återkomma vart 4:e år och kommer att genomföras under På regional nivå skickas nästa enkät ut efter det att data sammanställts och analyserats på nationell nivå. Den totala kostnaden för förtätning av enkät, rapport m.m. är betydligt mer än vad den regionala miljöövervakningen kan avsätta. Kostnader Idag planeras det inga avsatta medel för den regionala förtätningen, men om det finns medel över kommer dessa att överföras och gå till detta. Länsstyrelsen bidrog med kronor i framtagande av Barnmiljöhälsoenkäten Samordnings och samarbetspartner/ finansiärer Finansieringen av förtätningen, utvärderingen och uppföljningen på regional nivå delas mellan parterna Landstinget, Länsstyrelsen och Arbetsoch miljömedicin i Linköping. Tidplan Trafiken är en av de största källorna till luftföroreningar i vår närmiljö. Cirka hälften av de luftföroreningar som produceras av vägtrafiken tränger in i närliggande byggnader såsom hem, skola och forskola. Det är vid sådana områden (som t.ex. starkt trafikerade gator, stadskärnor, större infarter) som miljökvalitetsnormerna for luftföroreningar överskrids oftast. Foto: Dan Karlsson (Azote)